Översiktsplan För Bestorp Vilka Har Arbetat Med Översiktsplanen

SAMRÅDSHANDLING APRIL 2014

Översiktsplan för Bestorp Vilka har arbetat med översiktsplanen

Översiktsplanen för Bestorp är upprättad inom miljö- och Särskilt framtagna underlag och utredningar, samhällsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning. medverkande konsulter Ansvariga tjänstemän är kommundirektör Joakim Kärnborg, Arkeologisk förstudie för planområdet utförd av Östergötlands samhällsbyggnadsdirektör Anna Bertilson och översiktsplane- länsmuseum. Kjell Svarvar med bidrag av Anders Persson chef Karin Elfström. Trafikanalys, Anders Lindholm, Tyréns AB Färdsättsanalys – tid, kostnader, miljö och hälsa Occas AB, Politiskt har arbetet letts av kommunstyrelsens planerings- Daniel Malmqvist utskott. Utvecklingsskisser över utvalda delområden utförda av White arkitekter, Linda Moström och Sofia Hydén Arbetet har i huvudsak bedrivits av projektledare/ Översvämningskartering, Söderström Anders, Sweco planförfattare Bedömning av bärande vägkostnader, Elise Ryder Wikén, Jonathan Turner, översiktsplanerare (projektledare och plan- Metria AB författare) Översiktlig geoteknisk utredning utförd av Stadspartner AB, Matilda Westling, översiktsplanerare (projektledare och plan- Lisa Björk författare) Layout, kartor och illustrationer: Birgitta Hjelm, teknik- och Arbetet har bedrivits i projektform och i projektgruppen samhällsbyggnadskontoret har förutom ovanstående ingått: Anders Lindholm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Tryck: Elanders Sverige AB, 2014 Elinor Josefsson, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Erik Adolfsson, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Foto: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Birgitta Danielsson, teknik- och samhällsbyggnadskontoret ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Gunnar Ölfvingsson, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Lönn, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Roger Björk, miljökontoret Mathias Hult, bygglovskontoret Gunnar Elfström, stadsantikvarie Kristina Karlsson, kommunlantmäteriet Christer Gunnarsson, omsorg och skola Malin Hansander, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Urban Ritzén, Tekniska verken Patrik Oxelgren, räddningstjänsten

Tack! Planförfattarna vill rikta ett särskilt tack till deltagarna i den lokala referensgruppen för Bestorp som bidragit med många synpunkter och idéer under arbetet med planen. 2 Innehåll Innehåll

Sammanfattning...... 6

Inledning...... 7 Vad är en översiktsplan?...... 7 Planens förhållande till andra översiktsplaner i Linköpings kommun....7 Planprocessen...... 8

Mål och utgångspunkter...... 9 Planens syfte...... 9 Hållbar utveckling...... 9

PLANFÖRSLAG...... 11 Bärande utvecklingsidéer...... 12 Plankarta/utvecklingsskiss...... 13 Utveckling av samhället på kort och lång sikt...... 15 Boende...... 15 Skola, vård och omsorg...... 21 Sysselsättning och produktion...... 22 Upplevelser och miljöer...... 23 Trafik...... 24 Teknisk försörjning...... 27

Genomförande...... 28 ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...... 31 Karta 1...... 32 Karta 2...... 33 Karta 3...... 34 Karta 4...... 35 Historik...... 36 Bestorp i regionen...... 37 Boende och befolkning...... 37 Skola, vård och omsorg...... 38 Sysselsättning och produktion...... 39 Friluftsliv och rekreation...... 39 Grönstruktur...... 39 Vatten...... 41 Planlagd mark...... 43 Markägoförhållanden...... 43 Trafik...... 43 Teknisk försörjning...... 44 Risker och skyddsavstånd...... 46 Riksintressen...... 48

MILJÖKONSEKVENSER...... 49 Miljökonsekvensbeskrivning...... 50

3 Planområdet ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP

Planområdet. 4 Bestorp i regionen ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP

Bestorp i regionen.

Bestorp Bestorp är en ort med drygt 500 invånare, ca två mil söder om en omsorgsfull lokalisering av nya områden utifrån omgivande Linköping, vacker belägen vid sjön Stora Rängen. I samhället landskaps förutsägningar och enligt äldre lokaliseringsprin- finns ett grundutbud av service med skola, barnomsorg, äldre- ciper på höjder och i anslutning till stråk och noder grundas boende, kollektivtrafik mm. I den gemensamma översiktspla- förslaget på tre bärande utvecklingsidéer; att ge fler förut- nen för Linköping och Norrköping pekas Bestorp ut som en av sättningar för boende för i attraktiva sjönära lägen, att skapa kommunens småorter som ska tillåtas växa successivt. Som förutsättningar för att upprätthålla det breda bostadsutbud en småort skulle Bestorp ingått i den kommunövergripande som finns idag med olika hustyper och upplåtelseformer som översiktsplanen för landsbygden och småorterna men bland möjliggör för fler att kunna hitta sin bostad i Bestorp samt att annat på grund av att orten är lite för stor, har Bestorp istället underlätta hållbara transportval genom att stärka bebyggelse- studerats närmare i en egen fördjupad översiktsplan. strukturen som finns inom gång- och cykelavstånd till nya eller Bestorp fantastiska läge, omgärdat av ett landskap med befintliga busshållplatser. vacker natur och ett sjönära läge utgör grunden för samhäl- I förslaget till översiktsplan ges Bestorp möjlighet att lets attraktivitet och är därmed en av de viktigaste förutsätt- växa successivt både med fler bostäder, ett nytt område för ningarna att värna och förhålla sig till vid planeringen av nya verksamheter, strategiska tomter för exempelvis förskola och områden. Målsättningen är att planförslaget inom ramarna förslag på sträckningar för nya gång- och cykelbanor och för en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling lägen för olika rekreationsområden belyses. bibehålla och stärka de kvaliteter som Bestorp har. Förutom 6 Inledning Inledning

Vad är en översiktsplan också Översiktsplanen för staden Linköping. Den kommunom- Översiktsplaner är kommunens verktyg för att klargöra och fattande översiktsplanen, som ersätter den tidigare kommun- förankra kommunens syn på hur mark och vatten inom täckande översiktsplanen från 1998 (Öp98), omfattar tre delar: kommunens gränser ska nyttjas. Alla kommuner ska ha en Del 1 Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping kommuntäckande översiktsplan. Utöver översiktsplanen för Del 2 Översiktsplan för staden Linköping hela kommunen kan fördjupade översiktsplaner tas fram för Del 3 Översiktsplan för landsbygden och småorterna vissa geografiskt avgränsade områden för att studera framtida mark- och vattenanvändning på en mer detaljerad nivå. Den I Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping här planen för Brokind är en fördjupning av den kommunom- anges ett perspektiv på 200 000 invånare i kommunen 2030. I fattande översiktsplanen. planen redovisas en ortsstruktur där Linköping och Norrköping En översiktsplan är inte juridiskt bindande men är ändå ett får en ökad befolkning, där de större tätorterna i goda kommu- av kommunens viktigaste styrdokument för den fysiska pla- nikationslägen prioriteras, där särskilda satsningar görs i orter neringen. När en översiktsplan antas är det inte ett beslut om i attraktiva lägen nära städerna och där övriga orter (däribland att genomföra konkreta och faktiska förändringar/byggprojekt. Brokind) växer successivt. I ett räkneexempel i planen anges För myndigheter som behandlar konkreta planeringsfrågor, att landsbygdsbefolkningen ska öka med 9 procent fram till som kan uppkomma, är översiktsplanen ett hjälpmedel för att 2030. bedöma om önskad förändring är förenlig med kommunens Översiktsplan för staden Linköping visar hur staden sätt att se på hur den fysiska miljön bör utvecklas. På så Linköping ska växa från drygt 100 000 invånare till 140 000 in- sätt underlättar översiktsplanen efterföljande detaljplanering, vånare. Staden ska bli rundare, tätare och mer sammanhäng- bygglovhantering och andra tillståndsprövningar. Översikts- ande. Tillkommande områden för bostäder och verksamheter planen är också en överenskommelse mellan kommun och ska lokaliseras inom den befintliga stadsgränsen. staten, där staten via länsstyrelsen följer planeringsprocessen Översiktsplan för landsbygden och småorterna är en plan ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP och bevakar statens intressen. som har en tydlig inriktning på landsbygdsutveckling och på att hela kommunen ska vara attraktiv för boende och före- tagande. Den framtida utvecklingen ska vara miljömässigt, Planens förhållande till andra ekonomiskt och socialt hållbar. översiktsplaner i Linköpings kommun Kommunens 60 småorter har analyserats ur hållbarhets- I juni 2010 antog kommunfullmäktige i Linköpings och Norr- synvinkel och orterna har sedan grupperats i olika klasser. köpings kommuner en gemensam översiktsplan, Gemensam För 36 av orterna har utvecklingsskisser upprättats som visar översiktsplan för Linköping och Norrköping, som omfattar hela möjligheter till bebyggelsekompletteringar, trafikförbättrande Linköpings och Norrköpings kommuner. Samtidigt antogs åtgärder med mera. De småorter, som har de bästa förut-

Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, antagen 2010, Översiktsplan för staden Linköping, antagen 2010 och Översiktsplan för landsbygden och småorterna, förväntas bli antagen 2014. 7 sättningarna för utveckling, är de orter där det idag finns viss Planprocessen kommunal service som skolor och barnomsorg, kommunala Plan- och bygglagen redogör för hur en översiktsplan ska vatten- och avloppsledningar, fiberbaserat bredband och förut- upprättas. För att få fram ett så bra beslutsunderlag som möj- Inledning sättningar för bra kollektivtrafik som möjliggör arbetspendling. ligt ska planförslaget vara föremål för diskussion och remiss- I vissa fall finns även en dagligvarubutik. I utvecklingsskis- behandling, först under ett samrådsskede och sedan under serna ges – genom markreservationer – möjlighet till cirka 600 ett utställningsskede. Inkomna synpunkter och eventuella nya bostäder. De flesta av dessa bostäder är småhus, men ändringar av förslaget ska efter varje tillfälle visas i särskilda i småorterna med goda förutsättningar för utveckling kan en dokument. Slutligen antas översiktsplanen av kommunfullmäk- viss del av bostäderna vara hyreslägenheter, vilket ger möjlig- tige. het till kvarboende. I arbetet med översiktsplanen för Bestorp har kommunen Bestorp är en av kommunens småorter där förutsätt- bjudit in ett antal personer med olika anknytning till orten till en ningarna är goda för en positiv utveckling. Här finns skola, referensgrupp. Syftet har varit att i ett tidigt skede i planpro- barnomsorg, äldreboende, kollektivtrafik, vatten- och avlopps- cessen få så mycket information om orten som möjligt och få ledningar m.m. Bestorp är dock lite större än andra småorter i möjlighet att stämma av tankar och idéer under arbetets gång. kommunen och förhållandena något mer komplicerade ur ett planeringsperspektiv. Därför upprättas en särskild översikts- plan för Bestorp.

Tidigare planer i Bestorp För Bestorp finns ingen fördjupad översiktsplan sedan tidigare utan det är översiktsplanen för Linköpings kommun från 1998 som gäller (fortfarande aktuella delar).

Här är vi nu ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Utarbetande Bearbetning Justering UT- av SAMRÅD av av ANTAGANDE STÄLLNING planförslag planförslag planförslag

8 Mål och utgångspunkter

Planens syfte Hållbar utveckling har tre ömsesidigt beroende dimensio- Översiktsplanen för Bestorp grundas på Översiktsplanen för ner: ekologiska ramar, ekonomiska medel och sociala mål om landsbygden och småorterna och syftar till att: global och lokal rättvisa och välfärd. Om en av dessa dimen- • skapa förutsättningar för en positiv utveckling i Bestorp, sioner saknas eller nedprioriteras, finns inte förutsättningarna • redovisa åtgärder som leder till att de politiska målen att för att utvecklingen ska bli hållbar. Mål och utgångspunkter hela Linköpings kommun ska vara attraktiv för boende och företagande kan uppnås, Ett klimat i förändring - ekologiska ramar • se till att den framtida utvecklingen i Bestorp är miljömässigt, Med ekologiska ramar menas de av naturen givna förutsätt- ekonomiskt och socialt hållbar, ningarna, som ger ett slags ramverk för vilka typer av åtgärder, • redovisa den framtida mark- och vattenanvändningen inom verksamheter eller förändringar som naturen och jorden klarar planområdena samt beskriva hur berörda riksintressen ska av. Inom dessa ramar går det – med de ekonomiska medel beaktas. som den tänkta utvecklingen ger – att arbeta för att nå de sociala målen om rättvisa och välfärd för alla. Det finns bara ett jordklot, och det sätter en absolut ram för vad som är möjligt. Hållbar utveckling Samtidigt använder människan resurser på ett sätt som tyder En översiktsplan ska förhålla sig till en rad mål. Politiska mål på omedvetenhet om detta förhållande. finns på alla nivåer, från de globala målen ner till kommunens Det är av stor betydelse att alla samhällsaktörer deltar egna politiska styrdokument, se Översiktsplanen för landsbyg- i arbetet med att hejda den pågående klimatförändringen den och småorterna eller respektive måldokument. som beror på mänsklig påverkan. Kommunernas roll i detta Det som genomsyrar många andra mål är det övergri- arbete är avgörande för att uppnå ett nationellt framgångsrikt pande målet om en hållbar utveckling. Hållbar utveckling resultat. Inom ramen för hållbar utveckling ryms såväl effektiva är ett komplext begrepp. Det kan ses som en process och energisystem- och transportlösningar, med ökad användning ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP ett förhållningssätt för att nå ”en utveckling som tillgodoser av förnyelsebara bränslen och minskad elanvändning, som att dagens behov utan att äventyra kommande generationers kommunen ställer krav vid både upphandling och exploatering möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Brundtlandkommis- av kommunal mark. Det är inte minst viktigt att kommunen ak- sionens definition). Det kan också uttryckas som en utveckling tivt arbetar för att öka alla medborgares insikt, engagera dem som säkerställer god miljö samt hälsa, ekonomisk och social och skapa förutsättningar de ska kunna medverka i att minska välfärd och rättvisa för både dagens och kommande genera- utsläppen av växthusgaser. tioner. Det är en samhällsutveckling som utgår från demokra- En ekologiskt hållbar utveckling innebär också en klok av- tiska värderingar där alla individer har förutsättningar och vilja vägning mellan bevarande, utveckling och ianspråktagande av att medverka och ta aktiv ställning för såväl lokal som global de naturgivna förutsättningarna i kommunen. hållbar utveckling. På landsbygden handlar dimensionen ekologiskt hållbar utveckling – på en strukturell nivå – om var ny bebyggelse, såväl nya bostäder som verksamheter, ska lokaliseras i förhållande till befintliga samhällsstrukturer. En viktig del är att begränsa Ekologiska ramar utsläpp från kommunikationer. Fler människor genererar mer rörelse. En av de viktigaste aspekterna är att så stor andel som möjligt av denna rörelse ska ske med så liten påverkan på miljön som möjligt. Det innebär att den fysiska strukturen ska ge ökade förutsättningar för arbetspendling med kollektivtrafik Ekonomiska eller med cykel. Det kan också innebära en differentiering av medel resandet; bil några av veckans dagar, en kombination av cykel och kollektivtrafik andra dagar och samåkning de återstående Sociala dagarna. En annan möjlighet är att inte resa alls genom att, där mål så är möjligt, arbeta hemifrån via en allt mer utbyggd IT-infrastruktur. I översiktsplanen utreds och läggs strukturen fast för markanvändning och kommunikationer. 9 Ekonomiska aspekter på landsbygdsutveckling egna önskemål. I den fysiska planeringen kan detta komma till - ekonomiska medel uttryck genom att översiktsplaner och detaljplaner: I en hållbar utveckling är pengar och ekonomiska system ett medel, inte ett mål i sig. Pengar ses som ett medel som gör • möjliggör ett utbud av bostäder med blandade bebyggelse det möjligt att långsiktigt forma och utveckla ett samhälle inom typer, storlekar och upplåtelseformer som främjar integration ramen för social och ekologisk hållbarhet. ur etniskt och socialt perspektiv, • skapar förutsättning för fysisk tillgänglighet för alla samhälls- Det goda livet för alla - sociala mål grupper, bl.a. till kollektivtrafiken,

Mål och utgångspunkter En frisk miljö och en sund ekonomi är förhållanden som är • skapar möjligheter för mötesplatser, offentlig och viktiga i sig men också förutsättningar för ett gott liv och god kommersiell service samt livsmiljö för nuvarande och framtida generationer. Social • ser till att det finns god tillgång på natur- eller parkområden. hållbarhet fokuserar på människor och mjuka värden där en god fysisk och psykisk folkhälsa förutsätter både jämställdhet, I en översiktsplan, som är ett strategiskt verktyg som ska grundläggande fördelning av resurser till alla, och att männ- gälla för lång tid framåt, är det av särskild vikt att integrera iskor har inflytande och kontroll över sina egna liv och arbeten. hållbarhetsperspektivet och därigenom – på en övergripande I grunden gäller samma värden på landsbygden som i staden nivå – skapa förutsättningar för ett bra liv för både dagens och men förutsättningarna för att de ska uppnås är annorlunda. kommande generationer. Samspelet mellan befintliga struktu- Även om det finns förhållandena som kommunen i många rer i samhället och individuella beslut, som i slutändan tillsam- avseenden inte kan påverka är kommunens mål att genom mans kan bidra till en hållbar utveckling ur alla tre dimensio- den fysiska planeringen skapa en bra grundförutsättning för nerna, är därför mycket betydelsefullt. alla, så att alla individer själva ska kunna forma sina liv efter ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP

10 Planförslag

11 Planförslag

Bärande utvecklingsidéer Bestorps vackra, sjönära läge med viss service på orten men framför allt med närhet till naturen ger goda förutsättningar för en bra livsmiljö. Med ett begränsat utbud av arbetstillfällen är samhället framför allt en bostadsort. Inom ramarna för en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling är målet att bibehålla och stärka de kvaliteter som orten har. Nedan beskrivs de bärande utveckling- sidéer som ligger till grund för planförslaget: ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP

Boende i attraktiva lägen Bestorp kan erbjuda ett tryggt, lugnt och boende för alla åldrar En livsmiljö för livets alla skeden i ett naturskönt läge. Samhället är omslutet av vacker natur I Bestorp ska det finnas förutsättningar för en bra livsmiljö för vilket ger orten karaktär. Närheten till naturen och möjligheten alla åldersgrupper. Idag är bostadsutbudet relativt blandat till ett aktivt friluftsliv är en av Bestorps största kvaliteter och för att vara på en så liten ort. För att möjliggöra en rörlighet kanske också ett av de starkaste argumenten för att välja att på bostadsmarknaden och erbjuda äldre ett mindre och mer bosätta sig i orten. lättskött boende behövs även fortsättningsvis en blandning av I planen visas utbyggnadsområden som kan ge fler möjlig- olika hustyper och upplåtelseformer. het att bo i attraktiva lägen. För att förvalta detta väl och för För de lite äldre barnen behövs en plats för olika fritidsakti- att naturen även fortsättningsvis ska upplevas som nära och viteter och spontana möten. lättillgänglig är det därför av största vikt att nya områden anpassas till och tillvaratar omgivande landskaps kvaliteter.

Underlätta hållbara transportval Mot bakgrund av den stora andelen arbetspendlare i Bestorp är det viktigt att stödja resandet med kollektivtrafiken för att bidra till en hållbar utveckling. Bostäder lokaliseras därför inom gång- och cykelavstånd från busshållplatserna. I anslutning till dessa anläggs/utökas andelen pendelparkeringsplatser och samåkningsparkeringsplatser. 12 PLANFÖRSLAG Plankarta/utvecklingsskiss Planförslag

v ä g

6 8 7

B1 B2/LIS24 B3

v ä g 6 8 St1St1 9

S1 P/S U1 U2

B6 ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP St2St2

7 väg 68 B8

691 g ä Teckenförklaring v

(B) Boende (B) Inriktning för befintligt bebyggelseområde (U1) Upplevelser och miljöer (multibollplan) (U2) Upplevelser och miljöer (motionsspår)

(S) Sysselsättning och produktion (St) Strategisk tomt (stationsområde, förskola) LIS-område (Landsbygdsutveckling i strandnära läge) (I) Ny anslutningsväg Ny gång- och cykelväg Entréer P/S Pendlar/samåkningsparkering

Befintlig järnvägskorsning Allmän åtkomst till vattnet N Närvärme

0 250 500 1 000 Meter 13 Planförslag ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP

14 Utveckling av samhället på kort och lång sikt med godstrafik. Idag transporteras inget farligt gods på banan. I kommunens ortsstruktur är Bestorp en ort som ska tillåtas Med hänsyn till banans sträckning genom tätbebyggda områ- växa successivt och i planen föreslås ett antal utbyggnadsom- den med bebyggelse mycket nära banan bedömer kommunen råden. Dessa har dock alla olika förutsättningar för när och i att sådana transporter inte är lämpliga och ny bebyggelse Planförslag hur stor omfattning de kan byggas ut. Problemet i Bestorp är bedöms därför inte behöva anpassas för sådana. framför allt att hitta byggbar mark som inte har höga natur- Trafikverket leder nu ett arbete med en åtgärdsvalsstudie. värden, inte är belägna nära Stångådalsbanan eller på annat En sådan är första steget i planering av nya transportlösningar sätt begränsas och som samtidigt har attraktiva lägen. Den och ska beskriva nuläget och identifiera brister, förutsättnings- värdefulla naturen i och i anslutning till samhället är en tillgång löst pröva tänkbara lösningar och bedöma deras konsekven- och skapar attraktiva miljöer men begränsar utbyggnadsmöj- ser samt forma inriktningar och rekommendera åtgärder. De ligheterna. För att inte förstöra befintliga värden har områdena lösningar som prövas ska vara trafikslagsövergripande och anpassats i omfång för att passa in i omgivande miljö. innefatta alla färdsätt samt alla typer av åtgärder. Trafikverket, Ett annat problem är att den äldre bebyggelsestrukturen tillsammans med Regionförbundet Östsam och Regionförbun- har ett trafiknät som inte kan belastas med större mängder det för Kalmar län, genomför åtgärdsvalsstudien för stråken ytterligare trafik. Detta innebär att nya områden behöver Kalmar – Linköping och Västervik – Linköping. Stångådals- nya väganslutningar vilket kan medföra stora kostnader vid banan och Tjustbanan är delar av de stråken men prövas då utbyggnaden av respektive område. Sammantaget blir det tillsammans med riksvägarna 23/34 och 35. Eftersom studien en värderingsfråga för nästa skede om tomternas fina lägen omfattar alla trafikslag kommer den att ge inriktningar för strå- väger upp en högre exploateringskostnad. ken som helhet och inte bara för banorna. Åtgärdsvalsstudien ska färdigställas under 2014 och blir ett viktigt underlag för Stångådalsbanan framtida ställningstaganden, bland annat i översiktsplanen. För Bestorp är frågan om en framtida pendeltågsstation viktig men dock inte avgörande ur ett översiktsplaneperspektiv. Både stationen och busshållplatsen är centralt belägna, nära Boende varandra, så val av utbyggnadsriktningar - ur aspekten att Bestorp ska ges möjlighet att växa successivt. Nya områden stödja kollektivtrafiken - påverkas inte av deras läge. Däremot lokaliseras så att en samlad bebyggelsestruktur bibehålls ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP påverkar trafikeringen av banan möjligheten att bygga ut bo- och tomter i olika lägen kan erbjudas. Bestorp har idag en stadsområden i järnvägens närhet eftersom järnvägstrafiken relativt blandad bebyggelsestruktur för att vara en så liten ort. orsakar bullerstörningar, framför allt om godstransporterna på Blandade upplåtelse- och boendeformer i ny bebyggelse kan banan skulle återupptas. Detta påverkar föreslagna områdens medverka till att den balansen upprätthålls. Detta möjliggör för utbyggnadsmöjligheter både i tid och utbredning. En utbygg- fler att bo i Bestorp, exempelvis kan äldre vid behov byta en nad av bostäder i områden i järnvägens närhet kräver att stor villa mot ett mindre och mer anpassat boende. bullerutredningar genomförs. Tills annat beslutats bör buller- I Bestorp finns fina gamla kulturmiljöer och historiskt vär- utredningarna ta höjd för att banan kan komma att trafikeras defulla byggnader vilka skapar identitet, variation och trivsel.

PLANFÖRSLAG 15 B1 och B2/LIS24 Området mellan Norrängen och Bestorp utgörs av en höjd som sluttar åt nordost ned mot Planförslag vägen mot Norrängen. Idag utgörs området av jordbruksmark, betesmark och mark i träda. Anslutande skogspartier utgörs av skyddsvärd natur. Ny bebyggelse föreslås på platån och i de svaga sluttningarna ner mot vägen till Nor- rängen. Området kan med rätt utformning bli ett fint inslag i landskapet och hjälpa till att binda samman Norrängen med resten av Bestorp. LIS-området stärker befintlig bebyggelsestruktur och ger Dessa miljöer är tillgångar som ska kunna användas. Det ökat stöd åt den befintliga kommersiella och offentliga servi- är positivt att de utvecklas men samtidigt viktigt att det görs cen på orten. varsamt så att karaktär och särdrag bibehålls. Områdena B1, B2 och B3 kan trafikförsörjas antingen Utöver föreslagna utbyggnadsområden kan mindre förtät- via Norrängsvägen och Bestorps centrum eller via en ny väg ning i anslutning till befintlig bebyggelse bli aktuell. Generellt i östlig riktning som ansluter till länsväg 687 vid Bestorps vid ny bebyggelse bör: gamla by. Norrängsvägen används idag till och från befintligt område. Vägen är ca 3,5 meter bred och belagd. Uppgifter om trafikmängderna saknas för Norrängsvägen och Hasselbacks- • en bygglovssökandes idéer förverkligas så långt det är vägen. Vid en ökning av trafikmängderna bör Norrängsvägen möjligt med hänsyn till allmänna intressen som natur- och kompletteras med ett antal mötesplatser. Alternativt leds kulturvärden och vatten- och avloppsförhållanden. trafiken på en ny väg, österut mot länsväg 687, för att avlasta ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP • olika bebyggelsetyper och upplåtelseformer blandas i trafiken genom samhället. En ny anslutning på länsväg 687 utbyggnadsområden för i huvudsak bostäder, kräver tillstånd från Trafikverket. Nyttan med en ny sträckning • landskapets topografi och vädersträck tillvaratas i detalj- behöver dock utredas vidare. En stor del av dem som kommer planens utformning av gaturum, bebyggelse och över- att bo i det nya området kan antas ha behov av att köra via gripande struktur. Bestorps centrala delar för att exempelvis lämna/hämta barn eller handla. Järnvägskorsningen vid Norrängsvägen är signal- • ny bebyggelse förhålla sig till befintlig bebyggelsetradition, reglerad och försedd med bommar. Båda vägalternativen som • schakt och fyllning för nya hus undvikas, studerats passerar denna korsning. Området är beläget utanför verksamhetsområdet för vat- • förtätning inom grönområde/parkmark endast genomföras ten och avlopp. VA-ledningar finns utbyggda i Henriks väg om parkmarken inte har höga rekreativa eller biologiska ca 250-300 meter från aktuellt område där en anslutning till värden. det allmänna VA-ledningsnätet kan ske. Troligen har befintlig • befintliga naturvärden beaktas och tillvaratas i så stor dricksvattenledning i Henriks väg inte kapacitet att klara hela utsträckning som möjligt och befintliga småbiotoper i största det planerade området. möjliga mån integreras områdena så att naturvärden bevaras,

• icke störande verksamheter och möjlighet till kombinerad arbetsplats och bostad tillåtas i bostadsområdena,

• jordbruksmark sparas och bara tas i anspråk inom utbygg- nadsområden för i huvudsak bostäder under förutsättning att marken utnyttjas effektivt.

Område B1 16 PLANFÖRSLAG Omhändertagande av dagvatten förutsätts kunna ordnas B3 lokalt inom området. Området som utgörs av åker- mark är beläget i en söder- Markägare Privat fastighetsägare sluttning, norr om Bestorp. Planförslag I norr avgränsas det av en Detaljplan Området är inte detaljplanelagt befintlig grusväg vars sträck- Trafik Området ansluts till väg 687 via befintlig ning eventuellt kan utgöra ett väg som för att klara mer trafik behöver få läge för en ny anslutning för en högre standard. Alternativt kan ny väg föreslagna områden väster efter järnvägspassagen dras öster ut upp till om järnvägen (B1-B2). I öster väg 687 via en ny väganslutning. avgränsas området av respektavståndet för Bestorps by, i Arkeologi Inga kända lämningar väster av järnvägen och i söder av ett naturvårdsområde. Närheten till järnvägen innebär att den framtida trafikeringen Buller Järnvägen utgör en bullerkälla. Buller- är avgörande för om området går att bygga ut eller inte. I beräkning bör genomföras dagsläget - med scenariot att gods ska kunna transporteras på Naturvårdsintressen banan - bedöms området vara svårt att bygga ut på grund av Området omgärdas till viss del av skogs- bullerstörningar. Den åtgärdsvalsstudie som nu genomförs för mark med höga naturvärden, klass 1B bl.a. Stångådalsbanan kan förhoppningsvis ge mer information om banans framtid. Risker Delar av området angränsar till översväm- Området är beläget utanför verksamhetsområdet för vatten ningsbenägna områden och avlopp. VA-ledningar finns utbyggda i Fagers väg - Has- VA Området är inte anslutet till kommunalt VA. selbacksvägen ca 200 meter från aktuellt område där en Anslutning sker till befintligt verksamhets- anslutning till det allmänna VA-ledningsnätet kan ske. Troligen område i söder har befintlig dricksvattenledning inte kapacitet att klara hela Strandskydd Området omfattas delvis av det utökade det planerade området. strandskyddet på 150 meter. Området är Omhändertagande av dagvatten förutsätts kunna ordnas ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP utpekat som LIS-område. lokalt inom området.

Inriktning Markägare Privat fastighetsägare

Området reserveras för i huvudsak småhusbebyggelse Detaljplan Området är inte detaljplanelagt i blandade boende- och upplåtelseformer som anpassas till Trafik Området ansluts till väg 691 i norr omgivande landskap, förhåller sig till områdets bebyggelsetra- Arkeologi Inga kända lämningar dition och tillvaratar förekommande naturvärden. Det är även viktigt att allmänheten kan komma ner till Buller Järnvägen utgör en bullerkälla vattnet. Naturvårdsintressen I söder finns ett naturvårdsområde, klass 1B Risker I dagsläget går inga transporter med farligt gods på järnvägen

VA Området är inte anslutet till kommunalt VA men bedöms kunna anslutas till befintligt VA-område i söder

Inriktning

Området reserveras för i huvudsak småhusbebyggelse. Med närheten till Bestorps by bör stor vikt läggas på bebyggelsens anpassning till landskapets topografi och , förhåller sig till områdets bebyggelsetradition. Förekommande naturvärden bör tillvaratas.

Område B2 PLANFÖRSLAG 17 B4 Markägare Linköpings kommun Området utgörs av ett, åt sö- Detaljplan Området är inte detaljplanelagt der svagt sluttade hagmarks- område som planterats med Trafik Området ansluts till väg länsväg 691 i norr Planförslag björk. En gallring av björkbe- Arkeologi Inga kända lämningar ståndet har genomförts och Buller Bedöms inte utgöra ett problem skapat vackra miljöer. I söder angränsar området till ett Naturvårdsintressen område med höga naturvär- I söder finns ett naturvårdsområde som den. Området stärker stråket betas för att naturvärdena ska bibehållas till och från skolan och skapar en tryggare gång- och cykelväg. Risker - Närheten till Bestorps centrala delar gör området lämpligt för framför allt lägenheter eller radhus. VA Området är inte anslutet till kommunalt VA Naturvårdsområdet i söder betas för att en rik flora ska men bedöms kunna anslutas till befintligt upprätthållas. Lämpligt skyddsavstånd bör hållas mellan ny VA-nät i väster. bebyggelse och betesmarken. För att inte öka genomfartstrafiken på befintliga bostadsga- Inriktning tor väster om området föreslås att de nya bostäderna i område Området reserveras för i huvudsak småhusbebyggelse i B4 får en anslutning till länsväg 691 som samordnas i en blandade boende- och upplåtelseformer som anpassas till fyrvägskorsning med trafik till/från det planerade verksamhets- omgivande landskap och förhåller sig till områdets bebyggel- området S1. setradition. Förekommande naturvärden bör tillvaratas. Området är beläget utanför verksamhetsområdet för vatten Närheten till Bestorps centrala delar gör området särskilt och avlopp men bedöms kunna anslutas till det allmänna VA- lämpligt för lägenheter eller radhus. ledningsnätet i väster. Dagvatten från området måste om- händertas lokalt och fördröjas så att inte dagvattenflödet från området ökar jämfört med dagens förhållanden. ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP BESTORP - OMRÅDE B6 OCH B7

PLAN 1:1000 PLAN 1:1000 idéskiss. White arkitekter. UTVECKLINGSSKISSER I BROKIND OCH BESTORP 2014 03 18 18 PLANFÖRSLAG B5 B6 Sågareholmen- utökning av byggrätter I norr och öster avgränsas Sågareholmen är ett fritids- området av ett naturskydds- husområde, planlagt första område, i söder av vägen gången i slutet av 1950-talet. Planförslag mellan Sätra by och Skruv- Ursprungligen utarrenderades kulla och i väster av Folkets tomterna av kommunen men park. Området är beläget på en ny plan 1990-talet möjlig- jordbruksmark. gjorde fastighetsbildning av På sikt, när område B6 är de arrenderade tomterna. utbyggt, kommer området att Kommunen äger fortfarande upplevas som en del av Bestorp. I dagsläget upplevs området naturmarken runt bebyggelsen. Nuvarande detaljplan medger ligga perifert i förhållande till samhället och det bör därför inte en byggrätt på 60 m² för huvudbyggnad + 20 m² för uthus. För vara ett prioriterat utbyggnadsområde i ett tidigt skede. området föreslås byggrätten ökas till 90 m² byggnadsarea för Området är beläget utanför verksamhetsområdet för vatten huvudbyggnad + 20 m² för uthus. och avlopp. Befintliga spillvatten- och dricksvattenledningar En utökning av byggrätterna kan leda till en permanent- mellan Bestorp och Sätravallen passerar i nära anslutning till ning av boendet i området vilket i sin tur sannolikt kommer området. Spillvatten från området kan anslutas till denna led- öka belastningen på teknisk infrastruktur, exempelvis VA, ökat ning. Kapaciteten på dricksvattenledningen behöver ökas för behov av soptömningen m.m. En utökning av byggrätterna att möjliggöra en anslutning av det planerade området. kräver att dessa problem löses samt att gällande detaljplan ändras. Behov av eventuella åtgärder utreds i samband med Markägare Privat fastighetsägare detaljplanearbetet.

Detaljplan Området är inte detaljplanelagt Markägare Linköpings kommun och privata fastighets- Trafik Området ansluts till vägen mellan Sätra by ägare och Skruvkulla i söder Detaljplan Området är detaljplanelagt, dp 862. Arkeologi Inga kända lämningar Byggrätter I nuvarande detaljplan medger en byggrätt ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Buller Vägen har låg trafikeringsgrad och bedöms på 60 m² för huvudbyggnad +20 m² för inte utgöra ett problem uthus.

Naturvårdsintressen VA Området har ett eget utbyggt VA-nät som I norr och öster angränsar området till natur- regleras genom en samfällighet. Nätet är vårdsområden, klass 1B respektive 1C anslutet till kommunens VA-nät. Risker Kraftledning passerar genom området. Ned- grävning eller omdragning utanför området Inriktning krävs. Inom området föreslås byggrätten ökas till 90 m² byggnad- VA Området är inte anslutet till kommunalt VA. sarea för huvudbyggnad + 20 m² för uthus. En utökning av Anslutning sker till överföringsledning mellan byggrätterna kräver ändring av gällande detaljplan samt vidare Bestorp och Sätravallen. utredning för att säkerställa att bl.a. teknisk infrastruktur klarar en ökad mängd permanentboende i området. Inriktning

Området reserveras för i huvudsak småhusbebyggelse i blandade boende- och upplåtelseformer som anpassas till omgivande landskap, förhåller sig till områdets bebyggelsetradition. Förekommande naturvärden bör tillvaratas. I dagsläget upplevs området ligga perifert i förhållande till samhället och bör därför inte vara ett prioriterat utbyggnads- område i ett tidigt skede.

PLANFÖRSLAG 19 B7 möjlig förtätning B8 Sätra by - möjlig förtätning Området utgör en komplet- Sätra by är vackert belägen tering av befintlig bebyggelse sydost om Bestorp med utsikt i norra delarna av Bestorp. över Sätrasjön. I byns norra Planförslag Området är beläget så att ände ligger Sätra skola. Byn det har utsikt över sjön och är relativt utspridd och saknar Norrängen. De östra delarna idag en tydlig bystruktur. av området slutar ner mot Nordöst om befintlig bebyg- åkermarken i öster och bebyggelse utbreder sig ett natur- gelsen får anpassas efter vårdsområde. topografin. För att för befintlig bebyggelse ska behålla vyn över Sätra Området kräver större investeringar, bland annat för att sjön och för att den relativt stora sammanhållna jordbruksmar- skapa säkra gång- och cykelvägar till och från skolan. ken söder om vägen ska bevaras är det inte lämpligt med ny Möjlighet finns att ansluta till befintliga allmänna VA-led- bebyggelse söder om väg 691. ningar. Vid komplettering ska förekommande naturvärden beaktas. Trafikmässigt bör nya etableringar använda befintliga Markägare Privat fastighetsägare väganslutningar till väg 691. Befintliga spillvatten- och dricksvattenledningar finns ut- Detaljplan Området är inte detaljplanelagt byggda till Sätra skola och fastigheter i dess närhet. Till dessa Trafik Området ansluts till väg 691 via befintliga va-ledningar kan området anslutas. anslutningar Dagvatten förutsätts kunna lösas lokalt inom området. Arkeologi Inga kända lämningar Markägare Privata fastighetsägare Buller - Detaljplan Området är inte detaljplanelagt Naturvårdsintressen - Trafik Nya anslutningsvägar till väg 691 bör

ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Risker - undvikas VA Området är inte anslutet till kommunalt VA. Arkeologi Fornlämningar förekommer inom området Möjlighet finns att ansluta till befintliga allmänna VA-ledningar. Buller Vägen har låg trafikeringsgrad och bedöms inte utgöra ett problem

Inriktning Naturvårdsintressen Området kompletteras med bostäder. Ny bebyggelse anpas- I norr och öster angränsar området till natur- sas till landskapets topografi, förhåller sig till områdets bebyg- vårdsområden, klass 1B gelsetradition. Förekommande naturvärden bör tillvaratas. Risker -

VA Området är inte anslutet till kommunalt VA. Möjlighet finns att ansluta till befintliga allmänna VA-ledningar.

Inriktning

Området kompletteras med bostäder. Ny bebyggelse är inte lämpligt i anslutning till området söder om väg 691.

20 PLANFÖRSLAG St 2 Strategisk tomt Skoltomten för Sätra skola är idag relativt liten och omgär- das av natur av höga skydds- Planförslag värden. För att möjliggöra en framtida utbyggnad av verksamheten eller komplettera med exempelvis förskole- verksamhet reserveras mark för detta. Den utpekade tomten är strategiskt belägen intill Sätra skola, nära både vägen och gång- och cykelvägen till och från Bestorp. Området utgörs av betesmark som ingår i ett större na- turvårdsområde, främst beläget nordöst om befintlig bebyg- Bestorps servicehus. gelse. Ny bebyggelse ska i största möjliga mån ta hänsyn till förekommande naturvärden och minimera ytan som behöver Skola, vård och omsorg tas i anspråk. De ställningstaganden som gjorts i Översiktsplan för lands- Sätra skola ingår i verksamhetsområde för spillvatten och bygden och småorterna innebär att i kommunens strategi dricksvatten. Framtida utbyggnad och komplettering av St2 ingår att bevara och utveckla landsbygdsskolan så länge kan anslutas till befintliga spillvatten- och dricksvattenledning- detta är möjligt med hänsyn taget till barnens rätt till en hög ar som idag försörjer Sätra skola. utbildningskvalitet och till ekonomiska konsekvenser. Kommu- Dagvatten förutsätts kunna lösas lokalt inom området. nen ska också ta hänsyn till yngre barns behov av skola och barnomsorg i en relativ närhet till hemmet. Vid förändringar i Markägare Privat fastighetsägare kommunens skolverksamhet på landsbygden ska kommunen Området är inte planlagt Detaljplan ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP väga in fler perspektiv än rent utbildningsmässiga och även Trafik Området ansluts till väg 691 se till skolans betydelse för bygden i stort. Eventuella föränd- ringar av skolverksamheten ska beskrivas och göras tillgäng- Arkeologi Inga kända lämningar liga i barn- och ungdomsnämndens lokalförsörjningsplan. Buller - Alla förändringsförslag ska före beslut gå ut på samråd med bygdens befolkning. Naturvårdsintressen De lokaler som inhyser kommunal offentlig verksamhet Området ingår delvis i ett naturvårds- ska också kunna användas för andra aktiviteter när inte den område, klass 1B ordinarie verksamheten behöver lokalerna. Risker -

VA Området är inte anslutet till kommunalt VA. Möjlighet finns att ansluta till befintliga allmänna VA-ledningar.

Inriktning

Tomten reserveras för skol- eller förskoleverksamhet.

Uteplats vid Bestorps servicehus. Sätra skola. PLANFÖRSLAG 21 Sysselsättning och produktion S1 Verksamhetsområde För att möjliggöra för företagsutveckling på landbygden reser- I det befintliga verksam- veras mark för mindre företagsbyar eller företagshotell/-hus hetsområdet i norra Bestorp där det lokala näringslivet kan ha lokaler och samverka med har alla tomter sålts. För att Planförslag andra företagare i området. möjliggöra för småföretag att etablera sig på orten föreslås att verksamhetsområdet utö- kas på östra sidan av länsväg 691. På grund av områdets när- het till både ny och befintlig bebyggelse bör det upplåtas för icke omgivningspåverkande verksamheter. På grund av den känsliga miljön med närhet till Bestorps gamla by är det även viktigt med en omsorgsfull gestaltning av verksamhetsområdet och att det anpassas till landskapet. Området är placerat så att den lilla kullen på åkern bidrar till att det smälter bättre in i landskapet och inte blir så domine- rande sett från Bestorps gamla by. För att ytterligare foga in området bör också dess närmsta omgivning utformas med vegetation, som medverkar till att skapa en ”naturlig” plats för bebyggelsen. Verksamhet i Bestorp. Trafikangöring samordnas med utbyggnadsområdet för bostäder, B4. Området är beläget utanför verksamhetsområdet för vatten och avlopp men bedöms kunna anslutas till det allmänna spillvatten- och dricksvattennätet som finns utbyggt till dagens ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP verksamhetsområde väster om länsväg 691. Bortledning av dagvatten förutsätts kunna ordnas lokalt inom området.

Markägare Privat fastighetsägare

Detaljplan Området är inte detaljplanelagt

Trafik Nya anslutning till väg 691 bör samordnas med utbyggnadsområde B4

Arkeologi Inga kända lämningar

Buller -

Naturvårdsintressen - Alphyddan, ett före detta café i Bestorp. Risker -

VA Området är inte anslutet till kommunalt VA. Området ansluts till kommunala nätet på södra sidan av länsväg 691.

Inriktning

Området reserveras för icke störande verksamheter.

”Kulturvandring i Bestorp” ger information om fastigheten. 22 PLANFÖRSLAG U1 Multibollplan Bestorp har i dagsläget inga ytor för sportaktiviteter. Byala- get i Bestorp har länge arbetat Planförslag för att få en multibollplan och platsen U1 föreslås som lämplig för en sådan. Området är lugnt, avskilt från trafik men ändå vid stråket till och från skolan, vilket underlättar för spontana besök efter skoltid. I anslutning till planen kan grillplats m.m. anordnas i sydvästläge mot skogsbrynet. Närheten till skolan gör att planen kan användas även under idrottslek- tioner eller friluftsdagar.

Bestorpsparken. Markägare Linköpings kommun

Detaljplan Området inte planlagt Upplevelser och miljöer Trafik - I översiktplanen för landsbygden slås fast att närrekreation och friluftsliv är viktiga för förståelsen och uppskattningen av Arkeologi Vidare utredning krävs natur- och kulturvärden i både mark och vatten och i förläng- Buller - ningen för framtida bevarande och utveckling av dessa vär- den. Där anges den strategiska inriktningen att områden för Naturvårdsintressen - närrekreation och friluftsliv ska utvecklas och göras tillgängliga Risker - också på landsbygden. VA Området är inte anslutet till kommunalt VA. Åtgärder inom områden för friluftsliv ska inriktas på ökad Ledning finns i närområdet. ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP fysisk aktivitet, vilket kan höja livskvaliteten och förbättra hälsan. Ett särskilt fokus ska läggas på strandområden där Inriktning det är möjligt att öka tillgängligheten till vattnet. Områden, där sådan möjlighet redan finns, kan utvecklas vidare. Området reserveras för en multibollplan. Ökar invånarantalet i Bestorp ökar också trycket på befintliga anläggningar med kopplingar till friluftslivet som friluftsbad och småbåtshamn. Bland annat finns behov av fler båtplatser i Bestorp. Detta kan dock lösas inom befintlig småbåtshamn. Med ökat antal invånare ökar även behovet av iordnings- ställda badplatser. I dagsläget har Bestorp ett bad i centrala delen av samhället. Byggs det fler bostäder i samhällets norra del kan det bli aktuellt att anlägga ytterligare ett friluftsbadbad. Möjligheten till detta bör analyseras närmare.

PLANFÖRSLAG 23 U2 – motionsspår Idag har Bestorp inget motionsspår och det finns önskemål från de boende i Planförslag samhället att hitta ett lämpligt läge. Kommunen kan bidra genom att utse ett bra läge, skriva avtal med markägare m.m. men iordningställande och skötsel av området kommer att åligga dem som bor i området. Ytterligare utredning krävs för att studera lämpliga sträck- ningar. För att påverkan på området ska bli så liten som möjligt bör befintliga skogsvägar och stigar utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Exempelvis kan motionsspåret delvis sammanfalla med Östgötaleden. Eventuellt skulle skolans lokaler, som ligger strategiskt intill stråket, kunna användas för omklädning och dusch. Trafik Översiktplanen för landsbygden anger som en strategisk in- Markägare Privat fastighetsägare riktning att trafikplaneringen på landsbygden och i småorterna ska ske i samklang med kommunens mål att vara koldioxid- Detaljplan Området är inte planlagt neutral 2025 vilket bland annat innebär ett minskat bilåkande. Trafik - Samåkning är ett mer hållbart alternativ än resor med den Arkeologi Inga kända lämningar egna bilen och kan bidra till färre bilresor även från landsbygden och småorterna. Förutsättningar för samåkning ska därför Buller - förbättras genom goda parkeringsmöjligheter för bil och cykel ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Naturvårdsintressen - vid strategiska platser. Även möjligheterna att ta sig fram till fots eller med cykel på landsbygden ska förbättras genom att Risker - kommunen ska verka för en hög trafiksäkerhet och trygghet för fotgängare och cyklister inom kommunens småorter, på Inriktning landsbygden och till busshållplats eller samåkningsplats. Vid Fortsatt utredning föreslås om området kan vara lämpligt för målpunkter för cyklister ska det finnas bra cykelparkering. att anlägga ett motionsspår. Parkering för cykel och bil ska också anordnas vid strategiska hållplatslägen för att öka kollektivtrafikresandets attraktivitet för boende på landsbygden och i kommunens småorter. Vid trafikplanering ska Trafikverkets fyrstegsprincip och kommunens Trafikstrategi ha en tydlig roll i planeringen. Föreslagna utbyggnader i Bestorp generar nya behov samt översyn av befintliga trafiklösningar.

Järnväg Stångådalsbanans framtid är oviss. I dagsläget pågår arbetet med en åtgärdsvalsstudie A som förhoppningsvis kan ge vägledning i framtida starte- B giska frågor rörande banans utveckling. I dagsläget utgör Stångådalsbanan dock en förutsättning för planeringen 24 PLANFÖRSLAG av samhället. För att inte omöjliggöra en utveckling av trafiken Vägtrafik på banan ska planeringen beakta möjligheten både att pendel- Busstrafik tågen åter stannar i samhället och att godstrafiken återupptas. Om det ska bli attraktivt att åka kollektivt måste satsningar Detta innebär att vid planering av nya utbyggnadsområden i göras på förbättrad komfort vid hållplatserna med väderskydd Planförslag järnvägens närhet ska, tills andra direktiv ges, hänsyn tas till och gott om cykelställ, gärna under tak. Vid busshållplatserna att godståg åter kan trafikera banan. Det innebär exempelvis finns behov av väderskydd. att bullernivån nära banan kan öka om godstrafiken återupp- För Bestorp är det även av stor vikt att landsbygdstrafiken tas. För områden som kan utsättas av bullerstörningar från mot Brokind och expressbussen till Kisa/Linköpings samord- järnvägen bör bullerberäkningar genomföras som tar höjd för nas så att effektiv pendling blir möjlig. detta. Nya områden ska även ha säkra passager över järnvägen med minst bommar och ljusreglering. En förutsättning, när nya P/S Pendlarparkering områden byggs och kommer att belasta en befintlig järnvägs- Genom att omdisponera be- korsning, är att passagen är säker. fintlig parkering går det att få Idag finns inom planområdet två plankorsningar (A och B), ytterligare 2-3 platser. På sikt en centralt i samhället och en för trafik till och från Norrängen. kan det dock uppstå behov Båda korsningarna har både bommar och ljusreglering. av ytterligare platser. P/S är Områdena B1-B2 kommer nyttja passagen över järnvägen strategiskt placerat öster om vid Norrängen. Utbyggnad av områden som berörs av järnvä- länsväg 687, nära busshåll- gen sker i samråd med Trafikverket. platsen. Sluttningen upp mot norr ligger dag i träda och beskogas sakta. Fler ekar skulle kunna bidra till att skapa en St1 Stationsområde vacker ekbacke, ett signum för orten som skulle förstärka och Markerat område utgörs av lyfta fram ortens karaktär för förbipasserande. En pendlarpar- det gamla stationsområdet. kering bör därför förläggas närmast vägen så att möjligheten I dagsläget stannar inte att utveckla ekbacken bevaras. Parkeringen bör gestaltas med pendeltågen i Bestorp. För att omsorg för att smälta in i landskapet. ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP inte försvåra för att pendeltå- Parkeringen kan nås genom en ny anslutning direkt på gen i framtiden åter stanna i länsväg 687. Kullen i norr medför viss reducerad sikt för trafi- Bestorp bevaras stationsom- ken norrifrån men med den hastighetsdämpande effekt, som rådets ytor. den föreslagna vägentrén till samhället skulle medföra, bör farten kunna dämpas och inte utgöra något problem. Markägare Trafikverket I området har en arkeologisk utredning, etapp 2, genom- förts. Detaljplan Området är detaljplanelagt, BPLP152

Trafik Området angörs via Sågvägen Markägare Linköpings kommun

Naturvårdsintressen Detaljplan Området är inte detaljplanelagt Området ingår i ett naturvårdsområde, klass Ny anslutning från väg 687 1B Trafik Naturvårdsintressen Inriktning I norr angränsar området till ett naturvårds- område, klass 1B Området reserveras för stationsverksamhet.

Inriktning

Området reserveras för pendlarparkering.

PLANFÖRSLAG 25 Gång- och cykelvägar kompletteras med ett antal mötesplatser. Alternativt leds trafiken på en ny väg, österut mot länsväg 687, för att avlasta trafiken genom samhället. En ny anslutning på länsväg 687 kräver tillstånd från Trafikverket. Nyttan med en ny sträckning Planförslag F behöver dock utredas vidare. En stor del av dem, som kom- D mer att bo i det nya området, kan antas ha behov av att köra via Bestorps centrala delar för att exempelvis lämna/hämta barn eller handla. Samråd får ske med Trafikverket. E För område B4 bör anslutningen samordnas med anslutningen från det föreslagna verksamhetsområdet öster om Till Folkets park (E) länsväg 691.

Markägare Linköpings kommun och privat fastighets- ägare Entréer till samhället Detaljplan Området är inte detaljplanelagt Syftet med entréer är att upp-

Naturvårdsintressen: märksamma trafikanter på att Gång- och cykelvägen passerar genom ett man färdas genom en ort och naturvårdsområde, klass 1B. på sikt stärka ortens identitet. Utformningen av själva

Från Sätra skola mot Sätra fritidshusområde (E) porten eller entrén till samhäl- let spelar en stor roll för den Privata fastighetsägare Markägare upplevda ”bykänslan”. Vägen Detaljplan Området är inte detaljplanelagt genom orten kan också förses med utsmyckning. Naturvårdsintressen Gång- och cykelvägen passerar genom ett

ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP naturvårdsområde, klass 1B

Mellan områden B9 och Bestorps centrala delar (F)

Markägare Linköpings kommun och privata fastighets- ägare

Detaljplan Området är delvis detaljplanelagt

Naturvårdsintressen Gång- och cykelvägen passerar genom ett naturvårdsområde, klass 1B

Väganslutningar till nya områden (G och H) Ny anslutning till länsväg 687 kan bli aktuell för område B1-B3. Behovet beror på G exploateringsgraden av nya områden och hur stort antal beräknade trafikrörelser de H nya områdena förväntas al- stra. Norrängsvägen används idag till och från befintligt område. Vägen är ca 3,5 meter bred och belagd. Uppgifter om trafikmängderna saknas för Norrängsvägen och Hasselbacks- vägen. Vid en ökning av trafikmängderna bör Norrängsvägen 26 PLANFÖRSLAG Teknisk försörjning N - Närvärme Kommunen är aktiv när det gäller att utveckla teknisk försörj- I planen reserveras en plats ning. I den klimat- och energiplan som tas fram behandlas för att möjliggöra en utbygg- bl.a. energiförsörjningen på landsbygden utifrån målet att nad av ett lokalt fjärrvärme- Planförslag Linköping ska vara en koldioxidneutral kommun 2025. nät. Vilken plats som väljs Kommuns planering för vatten- och avloppshantering beror på att lönsamhet i drivs utifrån insikten att detta är av strategisk betydelse för en verksamheten förutsätter en hållbar landsbygdsutveckling och avgörande för den framtida stor baskund som sedan kan vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag och för grundvatten i kompletteras med ett nät där kommunen. Det ska vara tydligt och förutsägbart för den en- småhusområden kopplas på. skilde hur kommunen kommer att hantera vatten- och avlopps- Läget möjliggör att verksamhetsområdet kan vara baskund. frågor. En kommunal policy ska tas fram för hur detta arbete Närvärmeverket kan generera ca en transport med flis i ska bedrivas. Fokus ska ligga på ansvars- och genomförande- veckan. frågor samt ekonomi och policyn ska ange en tydlig viljeinrikt- ning för kommunen. I policyn ska särskild uppmärksamhet ges till behovet av genomförbara och hållbara lösningar enligt lagen om allmänna vattentjänster och hur dessa kan komma till stånd. Policyn ska inte innehålla val av teknik. Kommunen ska tillhandahålla vatten- och avloppsrådgivning för byggande på landsbygden. Ortstrukturen i översiktsplanen ska utgöra det viktigaste underlaget för prioritering av fortsatt kommunalt arbete med vatten- och avloppsåtgärder.

VA Bestorp är anslutet till Linköpings vattenverk och avlopps- ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP reningsverk med förbindelseledningar via Svartmåla och Sturefors. Spillvattennätet i Bestorp är starkt påverkat av tillskottsvatten (läck- och dränvatten). Saneringsåtgärder behöver genomföras på det befintliga spillvattennätet för att skapa utrymme för tillkommande områden. Idag finns utjäm- ningsmagasin i anslutning till pumpstationerna i Smedjan och Bonäsudden för att utjämna flödestoppar och minimera risken för bräddningar till recipient.

Dagvatten Omhändertagande av dagvatten förutsätts kunna ordnas lokalt inom föreslagna områden.

PLANFÖRSLAG 27 Genomförande

Översiktsplanen för Bestorp ger ett stort handlingsutrymme att rådighet över, även om ekonomiska ramar givetvis påver- Genomförande gå från idé till verklighet men för att idéerna i planen faktiskt kar vilken service som är möjlig att erbjuda på landsbygden ska förverkligas behöver olika krafter i samhället samarbeta samt var kommunen ska driva skol- och förskoleverksamhet mot samma mål. Den kommunala organisationen har ofta respektive omsorgsverksamhet. Kommunalt huvudansvar för kunskaper och resurser som tillsammans med den kompetens detta arbete ligger hos barn- och ungdomsnämnden och om- och det engagemang som boende, företagare och föreningar sorgsnämnden samt utbildningsförvaltningen och omsorg- och såsom byalag, hembygdsföreningar och idrottsföreningar socialförvaltningen. har lägger en god grund för en hållbar landsbygdsutveckling. Översiktsplanen ger rum för de eldsjälar som många gånger driver på utvecklingen lokalt, men de behöver backas upp av Upplevelse och miljö den stora kommunala organisationen. Kommunen måste ta Översiktsplanen, som följer kommunens naturvårdsprogram, tillvara de idéer som kommer från invånarna, särskilt i de fall innehåller förslag på ett flertal naturvårds- och rekreations- då idéer har tydlig hållbarhetsprägel. områden. Kommunalt huvudansvar för detta arbete ligger hos Genomförande kräver generellt en ökad kommunal samhällsbyggnadsnämnden samt miljö- och samhällsbygg- närvaro i Bestorp. Den kommunala organisationen behöver nadsförvaltningen. också utveckla arbetssätt som är mer flexibla när det gäller Översiktsplanen innehåller förslag om nytt motionsspår samverkan mellan de olika nämnderna och deras förvaltning- samt om mark- och vattenanvändning, som för att kunna ar. För den enskilda medborgaren är ”kommunen” Linköpings genomföras behöver tillstånd av olika slag (myndighetsbeslut). kommun, oavsett förvaltning eller andra administrativa uppdel- Kommunalt huvudansvar för detta arbete ligger hos bygg- och ningar av ansvar eller bolagsbildningar. miljönämnden samt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Boende och service Infrastruktur och rörelse Översiktsplanen för Bestorp innehåller förslag på platser för ny Översiktsplanen för Bestorp innehåller förslag om framtida bostadsbebyggelse av olika slag. Kommunen bygger inte själv infrastruktur för vatten och avlopp samt förslag på plats för bostäder och det allmännyttiga bostadsföretaget, Stångå- närvärmeanläggning, baserat på pågående VA-planering, staden, är enligt lag ålagt att driva sin verksamhet på affärs- dagvattenutredning, avfallshanteringsutredning samt ener- mässiga grunder, vilket gör att det inte alltid kan tillgodose giutredning. Kommunalt huvudansvar för detta arbete ligger önskemål om byggnation. Privata byggherrar bygger givetvis hos kommunfullmäktige och samhällsbyggnadsnämnden på eget initiativ, men även här kan det finnas hinder, till exem- samt kommunledningskontoret respektive miljö- och sam- pel svårigheter att få tillräckligt stora lån för nybyggnation på hällsbyggnadsförvaltningen. Tekniska verken i Linköping AB landet. Kommunen kan emellertid skapa förutsättningar för är huvudman för kommunala VA-anläggningar och ansvarar byggande genom att arbeta med olika typer av planer. Kom- för VA-försörjningen inom verksamhetsområdena för kommu- munen ska bidra med kunskap och kompetens samt arbeta nalt vatten och avlopp enligt lagen om allmänna vattentjäns- för att möjligöra utveckling av ett mer varierat bostadsutbud ter. Utöver den dagliga driften sköter Tekniska verken även utanför staden och de större tätorterna. Attraktiva och goda planering, projektering, förnyelse, nybyggnation, ekonomi och boendemiljöer kan kräva en högre nivå av skötsel än idag. administration av de kommunala VA-anläggningarna. Tekniska Kommunalt huvudansvar för detta arbete ligger på samhälls- verken är ansvarigt, tillsammans med kommunen, för arbetet byggnadsnämnden samt miljö- och samhällsbyggnadsförvalt- med vattenskyddsområdet för Råberga, som även omfattar ningen. Bestorps tätort. Översiktsplanen innehåller förslag på mark- och vattenan- Översiktsplanen för Bestorp innehåller förslag om framtida vändning som – för att kunna genomföras – förutsätter tillstånd infrastruktur för kommunikationer. Ur ett genomförandeper- och beslut av olika slag, exempelvis bygglov, detaljplanelägg- spektiv måste väghållarfrågan beaktas. Vägarna kan vara stat- ning mm. Kommunalt huvudansvar för detta arbete ligger hos liga (Trafikverket), kommunala eller enskilda vilket påverkar bygg- och miljönämnden samt miljö- och samhällsbyggnads- hur en infrastrukturåtgärd kan komma till stånd. Till infrastruk- förvaltningen. turen hör också gång- och cykelvägar, parkeringsplatser och Den kommunala servicen har kommunen däremot har full cykelställ. Infrastrukturplaneringen måste också ta upp frågor 28 som säkerhet (t.ex. hastigheter) och hållbar pendling. Kommu- Utredningar Genomförande nalt huvudansvar för detta arbete ligger hos kommunstyrelsen I översiktsplanens inriktningar anges att ett antal sektorsplaner (Tjustbanan/Stångådalsbanan) och samhällsbyggnadsnämn- och program ska tas fram för att planens syften ska kunna den samt kommunledningskontoret respektive miljö- och nås. I takt med att dessa arbeten går framåt kan eventuella samhällsbyggnadsförvaltningen. ställningstaganden och slutsatser inarbetas i översiktsplanen Översiktsplanen visar lösningar på framtida behov av en inför utställningen. utökad och bättre situations- och platsanpassad kollektivtra- VA-plan och vattenplan: tas fram av miljö- och samhälls- fik bland annat utifrån mål om en koldioxidneutral kommun, byggnadsförvaltningen i samarbete med Tekniska verken i trafikstrategi och hållbara transporter. Beslut om kollektivtrafik Linköping AB. fattas av landstinget. Kommunen ska bidra med kunskap och Kulturmiljöprogram: tas fram av miljö- och samhällsbygg- kompetens samt arbeta för att möjliggöra en förbättrad kollek- nadsförvaltningen i samarbete med kultur- och fritidsförvalt- tivtrafik. Kommunalt huvudansvar för detta arbete ligger hos ningen. kommunstyrelsen (Stångådalsbanan) och samhällsbyggnads- Friluftslivsprogram: tas fram av miljö- och samhällsbygg- nämnden samt kommunledningskontoret respektive miljö- och nadsförvaltningen i samarbete med kultur- och fritidsförvalt- samhällsbyggnadsförvaltningen. ningen. Energi och klimatplan: tas fram av kommunledningskontoret. Näringsliv och företagande Översiktsplanen innehåller förslag på etablering av ett verk- samhetsområde. Kommunalt huvudansvar för detta arbete ligger hos NuLink, kommunens näringslivsbolag, bygg- och miljönämnden samt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP

Planarbete En översiktsplan är inte juridiskt bindande men den är en grund för kommande vidare planering i form av detaljplaner, ändringar av detaljplaner och områdesbestämmelser. När detaljplan krävs regleras i plan- och bygglagens 4 kapitel 2§. Översiktsplan för Bestorp innehåller ett antal frågor av den typ som i vanliga fall skulle bedömas inom ramen för ett detalj- planarbete. Intentionen i denna översiktsplan är att bygglov för enstaka och mindre etableringar ska kunna ges med stöd av översiktsplanen eller/och med stöd av inriktningarna i översiktsplanen. Detaljplan kan komma att krävas för större exploateringar i orterna eller för landsbygdsutveckling, som inte kunnat förutses under upprättande av denna plan. Översiktsplanen innehåller förslag på mark- och vatten- användning som för att kunna genomföras behöver tillstånd, exempelvis bygglov och strandskydd (myndighetsbeslut). Kommunalt huvudansvar för detta arbete ligger hos bygg- och miljönämnden samt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

29 30 Planerings- förutsättningar

31 Karta 1 N

Stora Mörken

Planeringsförutsättningar Norrängen

Bestorps by Stora Rängen

Bonäsudden

v ä g Sågarholmen 6 9 1

n Sätra by Alba e ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP cksväg 9 g 68 vä väg 687

Beteckning Skolskjutshållplatser Busshållplatser - Östgötatrafiken Omsorgsenheter Lekplats Förskola Grundskola Bostadsområde Verksamhetsområde Sätrasjön Annan öppen mark Skog Åker Bollplan Östgötaleden Nässjösjön

0 250 500 1 000 Meter 32 Karta 2 N

Stora Mörken

Norrängen Planeringsförutsättningar

Bestorps by Stora Rängen

Bonäsudden

v ä g Sågarholmen 6 9 1

n Sätra by Alba e cksväg 9 ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP g 68 vä väg 687

Beteckning Strandskydd, utvidgat 150 m Naturvårdsprogram klass 1 Naturvårdsprogram klass 2-4 Sätrasjön Fornlämningspunkt, RAÄ Fornlämningsområde, RAÄ Fornlämningslinje, RAÄ Naturreservat

Nässjösjön

0 250 500 1 000 Meter 33 Karta 3 N

Stora Mörken

Planeringsförutsättningar Norrängen

Bestorps by Stora Rängen

Bonäsudden

v ä g Sågarholmen 6 9 1

n Sätra by Alba e ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP cksväg 9 g 68 vä väg 687

Beteckning Riksintresse för naturvården Sätrasjön Riksintresse för friluftslivet Riksintresse för kommunikationer - järnväg Influensområde radaranläggning Natura 2000

Nässjösjön 0 250 500 1 000 Meter 34 Karta 4 N

Stora Mörken

Norrängen Planeringsförutsättningar

Bestorps by Stora Rängen

Bonäsudden

v ä g Sågarholmen 6 9 1

n Sätra by Alba e cksväg 9 ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP g 68 vä väg 687

Beteckning Vattenledningar Spillvattenledningar Dagvattenledningar Optokablar Elledningar Tekniska verkens verksamhetsområde Sätrasjön Mark ägd av kommunen Mark ägd av kommunala bolag Detaljplanelagt område Förorenade områden Deponier

Nässjösjön

0 250 500 1 000 Meter 35 Planeringsförutsättningar Planeringsförutsättningar ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Bestorp är naturskönt beläget längs utmed Kinda kanal och Stångåns sjösystem ca 3 mil söder om Linköping. I Bestorps närmsta omland finns en del mindre byar och ca 5 km åt väster, längs väg 687, ligger Brokind.

Historik Människor har valt att bosätta sig i Bestorp under lång tid. åker- och ängsmark, den senare beväxt med lövskog. I södra Mycket talar för att en varaktig bebyggelse etablerades i om- delarna av området vidtog åker, äng och bebyggelseplatser till rådet kring Bestorp redan under medeltid. Bosättningar växte Ås, Skruvkulla och Sätra. sannolikt fram i det omedelbara närområdet till de historiskt Idag finns fortfarande delar av Bestorps bys åkermarker kända enheterna Bestorp, Ås och Skruvkulla. Bestorps by kvar. Dessa ligger nordväst och sydöst om bybebyggelsen. utgjorde under historisk tid en av de största byarna i socknen. Byns ängsmarker, Norrängen och Sörängen, är dock till Vid mitten av 1600-talet fanns sju hemmansägare i byn och största delen bebyggda. På 1920-talet byggde välbärgade hundra år senare hade de ökat till tio stycken. I övrigt var linköpingsbor sommarvillor invid Stora Rängen på Norrängen området tämligen glest bebyggt ännu vid tiden för järnvägens och på Sörängen. Senare skulle även sommarstugebebyg- framdragande. gelse komma att etableras på Bestorpsön. Av planområdets Byn är belägen på en markant höjdrygg och omnämns re- äldre sommarvillor är flertalet uppförda i trä med drag av dan 1377 i det historiska källmaterialet (SOFI). Efter 1686 till- nationalromantik. hörde byn tillhörde Sturefors. Den har aldrig genomgått skifte, Tätorten Bestorp, belägen ett par hundra meter söder om men ägorna delades upp 1919 genom sämjedelning efter laga byn Bestorp, kom att växa fram som ett stationssamhälle i skiftets principer. Byn har därför bevarat sin ålderdomliga ka- samband med etablerandet av Östra centralbanan i början av raktär med en närmast intakt bebyggelsestruktur. På Bestorps 1900-talet. När järnvägen öppnats tätnade bebyggelsen grad- ägor fanns vid början av 1900-talet ca tio torp och backstugor. vis och ortens träindustri kom att etableras invid järnvägen, De övriga delarna av området utgjordes till stor del av byns norr om Längdviken. Här drevs till en början ett ångsågverk 36 och avfallsveden kolades i närområdet i milor. Relativt snabbt köping för att gå i skolan. Samtidigt har skolan på orten stort därefter anlades även en mindre möbelfabriker i samhället. upptagningsområde och flera barn pendlar in till Bestorp från Bangården utvidgades redan 1903 och ett stickspår lades ut omlandet för att gå i skolan. till ångsågen. Samhällets tillväxt var så snabb att stations- byggnaden utvidgades 1905. Den första affären etablerades redan 1904. 1926 fanns, förutom ångsågen, ett hyvleri och tre möbel- Befolkning 31 december 2011 i Bestorp tätort, Norrängen och Sätra by jämfört med hela kommunen fabriker i samhället. När det fanns som flest arbetstillfällen i Bestorp fanns exempelvis sex möbeltillverkare, två skoma- Planeringsförutsättningar kare, ett skrädderi, ett urmakeri, en cykelverkstad och såväl ett bageri som två slaktare i samhället. Vidare fanns här ett pensionat, Strandgården. Sedan dess har utbudet av service och verksamheter förändrats och orten har successivt vuxit och nu nått ca 600 invånare.

Bestorp i regionen En relativt liten ort som Bestorp är i många olika avseenden en del i en större struktur. Bestorp är kopplat främst till Linköpings serviceutbud och Blått & rött = män & kvinnor i Bestorp, Norrängen & Sätra by. Gul bakgrund = arbetsmarknad. Genom samhället passerar Stångådalsbanan hela Linköpings kommun. och länsväg 687 som är de större trafikinfrastrukturstråken som förbinder samhället med Linköping i norr. Arbetspend- Boende och befolkning lingen från Bestorp är stor, ca 80 procent pendlar ut från orten 2011 var befolkningen i Bestorps tätort (inklusive Norrängen, framför allt till Linköping och till andra orter inom kommunen. Bestorps by och Sätra by) 589 personer. Sedan 1980-talet har Också högstadie- och gymnasieelever pendlar in till Lin- befolkningsökningen varit låg men relativt stabil. I förhållande till kommunen i övrigt bor det fler i åldrarna 15-19 och 45-64 i ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP orten medan det är färre personer i åldrarna 20-34 år. J Linghem Trots att orten inte är så stor finns i Bestorp ett relativt J Linköping J varierat bostadsutbud. 68 procent av bostadsutbudet består

J Vikingstad av småhus och 32 procent av övriga hus. Det breda utbudet V äg 6 V 8 innebär att människor med olika förutsättningar och i olika ske- ä 7 g

3 4 J Sturefors den av livet har möjlighet att välja att bosätta sig, eller stanna kvar, på orten.

Skeda Udde Bjärka-Säby Svartmåla

Vårdnäs Områden av kulturhistoriskt värde Bestorp Brokind Nedan beskrivs de områden som bedöms ha ett högt kultur- J J ? Åtvidaberg historiskt värde. Områdena markeras på kartan intill. Sätra by, som har en karaktär av en utglesad radby, illustrerar kulturlandskapets utveckling under de senaste J Rimforsa århundradena. Flera av byggnaderna är från första hälften av 1800-talet.

V Bestorps by är en av landets få kvarvarande oskiftade ä

3 4 byar. Alltsedan 1696 har Bestorps by tillhört Sturefors egendom. Från att från början utgjort upp till tio brukningsenheter kom byn 1959 att bestå av tre enheter. Längs den långsmala Kisa bytomten ligger över tjugo rödfärgade byggnader, varav cirka J tio är bostadshus. Byn har mycket höga kulturhistoriska värden och det är Bestorp är del i en större struktur. därför viktigt att även fortsättningsvis slå vakt om den. Miljön 37 bör inte kompletteras med andra byggnader än vad som krävs bedömdes då, med viss reservation, utgöra en gravanläggning för jordbruksdriften. Utformningen och placeringen av eventu- som innehåller en delvis blottlagd hällkista. Seden att begrava ella tillskott ska anpassas till miljön. döda i hällkistor dateras generellt till tiden omkring ca 2000 Runt byn illustreras i kartan (nedan) ett område inom vilket f Kr, dvs. övergångsperioden mellan yngre stenålder och äldre nya utbyggnadsområden inte bedöms lämpliga. bronsålder. Mängden fasta fornlämningar kan dock sannolikt komma att öka något i samband med eventuella arkeologiska utredningar. De arkeologiska insatser som genomförts, gjordes i Planeringsförutsättningar samband med att detaljplaner togs fram för industriområdet och bostadsområdet öster om väg 687. Området utgörs aven sydvästsluttande åkermark nedanför en moränhöjd, direkt öster om tätorten. Den arkeologiska förundersökningen, som också kom att omfatta slutundersökningsmoment, visade på spridda boplatslämningar i form av härdar, stolphål och mörk- färgningar. Anläggningarna ligger framförallt i planområdets norra delar. De centrala delarna av boplatsen antogs ligga i sydsluttningen, norr om den idag bebyggda ytan. Senare genomfördes en arkeologisk förundersökning nordöst om samma moränhöjd, då även det området skulle bebyggas. Här påträffades endast enstaka boplatslämningar. Utöver den registrerade fasta fornlämningen finns ett antal kulturhistoriska lämningar som till stor del utgörs av kvarstå- ende byggnader. I samband med genomförandet av den arkeologiska förstudien för området upptäcktes genom kart- och arkivstudier också ett antal möjliga fornlämningar som kommer ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP att undersökas vid en eventuell fältinventeringsfas.

Skola, vård och omsorg Enskilda byggnader av särskilt kulturhistoriskt värde Barnen i Bestorp med går i Sätra skola, belägen i Sätra by Enskilda byggnader som, utifrån dagens bedömningar, är upp- ett par hundra meter öster om Bestorp. Här finns årskurs F-6. tagna på förteckningen över de byggnader som inte får rivas Brokinds och Sätra skolor samarbetar både med personal och eller till sitt yttre förvanskas är: lokaler. Till skolan i Sätra hör en skolskog med vindskydd och Bonäsudden 1:2, 1:3, 1:7, 1:17 och 1:35 grillplats, vilket gör att friluftsliv och utomhuspedagogik är en Norrängen 1:11 naturlig del av skolans vardag. På skolan finns även fritids- Vårdnäs 1:8, 1:10, 1:11 och 1:13 verksamhet upp till år 6. Från Bestorp finns en separat gång- och cykelväg från samhället till skolan. Vid skolan passerar Arkeologi (se karta 2 sid 33) gång- och cykelvägen över väg 691. Östergötlands länsmuseum har på uppdrag av Linköpings kommun tagit fram en arkeologisk förstudie för planområdet, Förskolor (se karta 1 sid 32) vilken har utgjort ett underlag för planförslaget. Antalet arkeo- Bestorps förskola, förskolan Sågvägen, är lokaliserad i anslut- logiska insatserna inom området har visat sig vara tämligen få. ning till Bestorps servicehus centralt i samhället. Detta beror bl.a. på att de idag kända fornlämningslokalerna är relativt få till antalet och att exploateringstrycket varit relativt Omsorg (se karta 1 sid 32) litet under modern tid. Sammantaget har tre arkeologiska I Bestorps servicehus finns 10 lägenheter. Bestorp tillhör uppdrag utförts vid Bestorp. samma upptagningsområde som Brokind. Bara en fast fornlämning är registrerad inom området och Bestorp tillhör Ekholmens vårdcentral. har ett RAÄ-nummer. Den är en stensättning, belägen inom norra delen av området och som registrerades under den forn- minnesinventering som bedrevs i området 1980. Anläggningen 38 Sysselsättning och produktion Friluftsliv och rekreation Arbetsmarknaden i Bestorp domineras av vård- och omsorgs- Med Stora Rängen och eklandskapet som omgivningar finns sektorn, byggverksamhet och handel. 2009 fanns det 48 stora möjligheter för en aktiv fritid. Stora Rängen erbjuder arbetstillfällen i Bestorp. både bad och fiske och Stångån/Kinda kanal från Åsunden till Det finns ett litet verksamhetsområde längs vägen mot Roxen utgör en kanotled med många sevärdheter samt iord- Sätra by med bland annat en trävaruhandel. För övrigt är ningställda rastplatser längs sträckan. Landskapet runt sam- verksamheterna utspridda på orten. 2009 fanns det ca 400 hället inbjuder också till promenader, svamp- och bärplock- förvärvsarbetande bosatta i Bestorp. Av dessa utpendlade ning m.m. Både cykelleden Sverigeleden och vandringsleden

91 procent. Av ca 360 som pendlar så pendlar ca 80 procent Östgötaleden passerar genom eller strax utanför Bestorp, se Planeringsförutsättningar till Linköping eller en annan ort inom kommunen medan 20 karta 1 sid 32. Inne i samhället finns en badplats som bland procent arbetspendlar till annan kommun. För kvinnorna i annat ortens byalag varit med och rustat upp. Bestorp och Bestorps omland är arbetspendlingen spridd över Bestorp har en småbåtshamn som drivs av föreningen ett antal stadsdelar i Linköping. Av männen i Bestorps tätort Bestorps båtklubb. I dagsläget råder brist på båtplatser. Det arbetspendlar flest (ca 28 procent) till Tornbyområdet. Näst finns 91 bryggplatser i olika storlek och för närvarande står största målpunkten är Tannefors dit 19 procent pendlar. Från 25 personer i kö för att få en plats (Bestorps båtklubb april omlandet pendlar männen främst till andra delar av kommu- 2012). Båtklubben planerar att utöka antalet båtplatser med nen, inte till Linköpings stad. Ca 30 personer pendlade in till en brygga till. Bestorp med omland. Strax utanför samhället ligger Folkets park som kan hyras för olika arrangemang. Där anordnas bl.a. det årliga midsom- Service och handel marfirandet. Centralt i samhället finns en ICA butik som både är apoteks-, I Bestorps närmaste omgivningar finns även flera större spel-, post-, och systembolagsombud. De, som av olika aktivitetsanläggningar, som en 18 håls golfbana med tillhö- anledningar inte kan ta sig till affären, kan beställa varor för rande restaurang och stiftsgården i Vårdnäs. Stiftsgården har hemleverans. ett brett utbud av möjligheter till övernattning, konferenslokaler I samhället finns även en biograf, den enda landsbygds- och olika aktiviteter, bland annat kanot- och kajakuthyrning. biografen i kommunen. Biografen drivs av eldsjälar i bygden I Bestorp saknas idag fritidsanläggningar för äldre barn ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP och utgör en viktig mötesplats i samhället, både som biograf och för ungdomar. Det finns lekplatser för de yngre barnen och som samlingslokal. För att kunna visa nya filmer behöver men inga lokaler eller idrottsområden för dem, som upple- biografen digitaliseras. ver att de är för gamla för lekplatserna. Byalaget i Bestorp Förr var utbudet av service och arbetstillfällen större. I efterfrågar därför en multibollplan som skulle kunna användas centrala delarna av samhället finns ett antal fastigheter med för många olika slags aktiviteter och bli en samlingspunkt för lokaler som vittnar om de många olika verksamheterna som ungdomarna i samhället. tidigare funnits på orten. I eller i anslutning till Bestorp finns idag inga anlagda el- I verksamhetsområdet längs vägen mot Sätra finns också ljusspår eller idrottsområden. Det finns en mindre gräsplan/fot- brandstationen. Stationen, som stod klar 2010, har deltidsper- bollsplan, dock ganska isolerat belägen vilket gör den mindre sonal som turas om att hålla beredskap. attraktiv som samlingsplats för barn och unga. Bestorp har också ett mycket aktivt byalag som engagerar sig i ortens utveckling. Grönstruktur Bestorps läge vid vattnet är inte speciellt påtagligt inne i Bes- torps läge vid vattnet är inte speciellt påtagligt inne i samhället, mycket beroende på att tomterna med undantag för Sågar- holmen går ända fram till sjön. Det finns dock bland annat flera badplatser och trots att marken till stor del är privatägd i anslutning till vattnet upplevs vattnet inte som svårtillgängligt. I Bestorp finns 15,2 hektar planlagd parkyta. Grönytorna inne i samhället utgörs endast till en liten del av parkmark i bemärkelsen kortklippta gräsytor. Samhället, framför allt i de äldre delarna, är istället väl integrerat i det omgivande landskapet, där bebyggelsen placerats i de öppna gläntorna mellan områden av ädellövskog. Skogspartierna har ofta med 39 Planeringsförutsättningar ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP

inslag av ek, som inte sällan utgör värdefulla miljöer i det och infrastruktur som tar mer mark i anspråk trängs vissa djur- nationellt värdefulla eklandskapet. och växter undan och får färre områden som passar deras I samhällets äldre delar är trädgårdarna uppväxta och behov när det gäller livsmiljö. Både i svensk lagstiftning och lummiga vilket förstärker den gröna karaktären av det offent- i en rad internationella konventioner, som Sverige förbundit liga rummet. I de nyare områdena består grönytorna i större sig att följa, finns lagrum för att bevara speciellt värdefulla utsträckning av kortklippt gräs och planterade träd har ännu områden och biotoper. Områden kan till exempel utpekas som inte hunnit bli så stora, vilket påverkar intrycket. naturminne, naturreservat eller nationalpark för att säkerställa ett områdesskydd. Dessutom finns ett generellt biotopskydd Naturlandskapet som skyddar kulturpräglade naturtyper och landskapselement Det finns många värdefulla naturmiljöer kring Bestorp. Stora i odlingslandskapet. delar av dessa är av riksintresse för naturvård och strax norr Småbiotoper (under 1 hektar) som alltid omfattas av bio- om samhället finns några större Natura 2000-områden. En topskyddet är: detaljerad inventering av viktiga naturmiljöer har gjorts i kom- • alléer munens naturvårdsprogram. I programmet pekas en del av • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark eklandskapet i Bestorp ut som en värdetrakt med särskilt höga • odlingsrösen i jordbruksmark ekologiska bevarandevärden. • pilevallar Södra skogsbygden karaktäriseras av blockrika marker, • småvatten och våtmarker i jordbruksmark (dammar anlagda barrskog och höga höjder med mindre dalar och sjöar. för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop) • stenmurar i jordbruksmark Naturvårdslagstiftning • åkerholmar Med krav på ett rationellare jordbruk och med en bebyggelse Inom eller i anslutning till Bestorp finns flera naturminnen 40 med lagskydd samt flera småbiotoper som innefattas i det varje vattenförekomst. Normerna anger krav på vilken yt- eller generella biotopskyddet. grundvattenstatus som ska uppnås i vattenförekomsten. För ytvatten bedöms den kemiska och biologiska statusen och Naturvårdsprogram (se karta 2 sid 33) för grundvatten den kemiska och kvantitativa statusen. Målet Naturvårdsprogrammet har nyligen reviderats (2013) och ytter- är att alla vatten i Europa ska ha uppnått god ekologisk och ligare 600 värdefulla naturområden i kommunen har pekats ut. kemisk status senast 2015. För vatten som inte har godtagbar I Bestorp har en del områden utökats och några har tillkommit. status ska åtgärdsprogram och förvaltningsplaner tas fram. I Programmets är ett kunskapsunderlag när kommunens värde- kraftigt påverkade vatten finns möjligheter till undantag från fulla natur ska vårdas och bevaras. I programmet delas natur- den normala bedömningen. Planeringsförutsättningar områdena in i fyra klasser efter bevarandevärde där klass 1 är Eftersom det inte är möjligt att kontrollera alla vattendrag det högsta bevarandevärdet och klass 4 det lägsta. De flesta har endast större sjöar, vattendrag och grundvattenförekom- objekt som pekats ut inom och runt Bestorp tillhör klass 1 och ster fått benämningen vattenförekomster och omfattas därmed ingår som värdekärnor i riksintresset eklandskapet. I Bestorp också av vattendistriktets åtgärdsprogram. Allt vatten hamnar är eklandskapet i stor utsträckning också insprängt i tätorten. dock förr eller senare i dessa, varför det är viktigt att allt vatten Kartan redovisar naturområden som är upptagna i na- håller en god kvalitet. turvårdsprogrammet. Beskrivningar för varje område finns i Vatten följer inte administrativa gränser varför vatten istäl- naturvårdsprogrammet: http://kartan.linkoping.se/ let studeras utifrån avrinningsområden. Sverige är indelat i fem vattendistrikt och Linköpings kommun ingår i Södra Öster- Jordbruksmark sjöns vattendistrikt. Distrikten delas upp i huvudavrinningsom- Jordbruksmarken är en naturresurs vars betydelse växer i takt råden. Dessa kan i sin tur delas in i mindre avrinningsområden med klimatförändringen. I Östergötland är åkermarken till stora som i sin tur delas upp i ännu mindre avrinningsområden. delar av högsta kvalitet vilket ska vägas in när ny mark ska tas De flesta av kommunens vattendrag mynnar ut i eller tillhör i anspråk för bebyggelse. För den regionala utvecklingen är Motala ströms huvudavrinningsområde. det dock viktigt att städerna har möjlighet att utvecklas, både Inom planområdet för Bestorp finns bara en vattenföre- genom förtätning och genom expansion. I Linköpings kom- komst, Stora Rängen. Vid undersökningar av Stora Rängen mun är flera orter, framför allt i de västra delarna, belägna på har det konstaterats att sjön är övergödd. Till följd av över- högklassig jordbruksmark och expansion av dessa orter sker gödningen bedöms den ekologiska statusen som måttlig. ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP på bekostnad av åkermark. För att minimera åtgången på jord- Övergödning är dessutom ett problem som kommer att vara bruksmark har kommunen valt att främst koncentrera större tekniskt svårt att åtgärda till 2015 eftersom de biologiska utbyggnadsområden av ny bebyggelse i anslutning till vissa kvalitetsparametrarna som påverkas av övergödning kräver utvalda tätorter med goda kollektivtrafikförbindelser. stegvisa åtgärder som tar tid. Tidsfristen har därför förlängts På landsbygden, utanför de prioriterade utvecklingsor- till 2021. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) bedöms terna, på småorterna och utanför områden för stadsnära dock som god. lantligt boende inom stadens randzon, bedöms inte byggande av nya grupper av småhus på värdefull jordbruksmark vara ett Dagvatten väsentligt samhällsintresse eller en del av hållbar utveckling. Se avsnitt 5.14.1 Vatten och avlopp. I översiktsplanen för landsbygden och småorterna (s.79) slås dock fast att ett ianspråktagande av mindre arealer jordbruks- Strandskydd (se karta 2 sid 33) mark kan väga tyngre än ett bevarande av jordbruksmarken Strandskyddet syftar till att bevara land och vattenområden av hållbarhetsskäl. Att komplettera småorterna i strukturellt för att de är biologiskt värdefulla och för att de är viktiga för goda lägen är således att tillgodose väsentliga samhällsintres- allmänhetens friluftsliv. Enligt miljöbalken gäller ett generellt sen. Undantag kan även medges för byggnader för jordbru- strandskydd på 100 meter (100 meter på land och 100 meter kets behov som ett led i landsbygdsutveckling. ut i vattnet) för sjöar och vattendrag. Inom denna zon är det inte tillåtet att uppföra byggnader eller andra anläggningar. Längs hela Kinda kanal och för sjöarna Lilla och Stora Rängen Vatten samt Järnlunden har strandskyddet utökats till 150 meter. Vattendirektivet Arbete pågår med en översyn av strandskyddet i länet. 2000 antogs EG:s ramdirektiv för vatten, det så kallade vat- Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för tendirektivet. Direktivets syfte är att säkra en god grund- och allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land ytvattenstatus (sjöar, vattendrag och kustvatten) inom EU. och i vatten för djur- och växtlivet. Dispens från strandskyddet Inom vattenförvaltningen fastställs miljökvalitetsnormer för får ges om det finns särskilda skäl. För att dispens ska kunna 41 ges, måste även strandskyddets syften om tillgänglighet för till stränder och vattendrag förbättrar förutsättningarna för en allmänheten och goda livsvillkor för djur- och växtlivet uppfyl- utveckling av besöksnäringen i kommunen och leder således las. En fri passage ska alltid finnas längs stranden. I och med till landsbygdsutveckling. de strandskyddsregler som gäller från juli 2009 är det kommu- Det är den kommunala översiktliga planeringens uppgift att nen som ansvarar för beslut om dispenser och upphävande visa vilka effekter en lättnad av strandskyddsreglerna inom de av strandskyddet. Länsstyrelsen kan dock överpröva besluten. så kallade LIS-områdena kan få för landsbygden. Länsstyrelsen ska, i och med den nya lagstiftningen, genom- Möjligheterna att exploatera utpekade LIS-områden gäl- föra en översyn av det utvidgade strandskydd som gäller för ler inte all typ av bebyggelse. Begreppet LIS har två bety- vissa sjöar och vattendrag. delser enligt miljöbalken 7 kap 18 d §. Den grundläggande Planeringsförutsättningar betydelsen är att byggnaden, verksamheten, anläggningen Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) eller åtgärden som är tänkt att utföras ska kunna bidra till att En lagändring om landsbygdsutveckling inom strandskyddet utveckla landsbygden. Detta gäller generellt inom alla utpe- trädde i kraft 1 februari 2010. För Linköpings kommun innebär kade LIS-områden. Men om den tänkta exploateringen är dessa bestämmelser att kommunen i sin översiktsplan kan ett enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komple- peka ut lämpliga områden för kompletterande bebyggelse mentbyggnader ska byggandet ske i anslutning till ett redan inom strandskyddsområden för sjöar och vattendrag. Syftet befintligt bostadshus. Avståndet däremellan bör inte vara mer med LIS-områdena är att den nya bebyggelsen eller åtgärden än 200 meter. ska kunna bidra till att ge långsiktiga positiva sysselsättnings- Vid bostadsbebyggelse inom strandskyddat område samt effekter och skapa kundunderlag och ekonomiska förutsätt- vid åtgärder som ökar tillgänglighet till stränder kan tillstånd ningar för olika former av kommersiell och offentlig service. Ett eventuellt prövas mot de särskilda skäl som anges i 7 kap 18c attraktivt vattennära läge är en kvalitet för boende. Möjligheten § miljöbalken. till permanent- eller fritidsboende med vattenkontakt kan öka Linköpings kommun bedriver en aktiv planering för strand- intresset att flytta och bosätta sig på en ort. Det är också en nära områden med syfte att främja landsbygdsutveckling. I viktig faktor för besöksnäringen (campingar, restauranger, översiktsplanen för landsbygden och småorterna redovisas konferensanläggningar mm). Ett vattennära boende eller totalt 24 LIS-områden. Huvuddelen av dessa ligger i anslut- åtgärd som gynnar turism ger ett stärkt näringsliv och ett ökat ning till småorterna. Ytterligare LIS-områden tillkommer i ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP befolkningsunderlag, vilket i sin tur leder till bättre underlag Brokind och Bestorp. I översiktsplanen för landsbygden och till de servicefunktioner som redan finns. Ökad tillgänglighet småorterna slås fast att prioritet ska ges till LIS-områden

42 som ger en hög allmän tillgänglighet till vatten exempelvis för rullstolsburna, äldre och andra som har svårt att ta sig fram på naturens villkor samt att en förutsättning för byggande i strand- nära lägen är att vatten- och avloppsförhållandena kan ordnas utan negativ påverkan på vattenkvalitet i sjöar och vattendrag eller i grundvattnet.

Planlagd mark Planeringsförutsättningar Inom planområdet är marken inne i Bestorp detaljplanelagd. Norrängen, Sätra by och Bestorps by och de friliggande husen i södra delen av översiktsplanens område är dock inte regle- rade i detaljplan. Se karta 4 sid 35. Det finns ingen tidigare fördjupad översiktsplan för Bestorp utan gällande översiktsplan är Linköpings översiktsplan 1998 som omfattar hela kommunen.

Markägoförhållanden Kommunen äger stor del av marken centralt i Bestorp och åt öster fram till väg 691. För övrigt är marken privatägd. Marken norr om samhället och öster om väg 691 ägs av samma markägare medan marken söder om samhället är den uppde- lad på ett flertal mindre fastigheter med olika ägare. Se karta 4 sid 35.

Stationsområdet ligger mitt i samhället. Stationshuset är rivet och kvar finns bara ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP perrongerna. Trafik Kollektivtrafik Järnväg Sedan lagändringen den 1 januari 2012 är det landstinget Under 1990-talet rustades Stångådalsbanan upp för att (tidigare kommunen) som beslutar om anslag till kollektivtrafi- möjliggöra trafikering med snabbgående tåg för fjärrtågstra- ken. Idag saknas både medel och tåg för att kunna återuppta fik. Satsningen på fjärrtågstrafiken medförde att tågen från pendeltågstrafiken på sträckan. och med 2003 inte längre stannade i Bestorp 2003. Kalmar De boende i Bestorp och övriga orter med stationer längs länstrafik, KLT, ansvarar för trafikeringen av sträckan (drift sträckan önskar dock att pendeltågstrafiken ska återupptas. av tåg) och genomför på uppdrag av landstingen i Kalmar Idag upplever Bestorp endast de negativa aspekterna av järn- och Östergötlands län upphandlingen av trafik för sträckan vägen: buller, olycksrisker och barriäreffekter. medan Trafikverket är huvudman för själva banan och därmed Den nedlagda stationen är belägen mitt i samhället. Kvar ansvarig för drift, underhåll och framtida investering. Sträckan finns perrongerna. Stationshuset är rivet. trafikeras idag av Kustpilen som går mellan Linköping och Kal- I dagsläget transporteras inte något gods på Stångådals- mar med åtta turer i vardera riktningen, vardagar. I de senaste banan. upphandlingarna som gjorts för sträckan har fjärrtågstrafiken prioriterats vilket innebär att tågen inte stannar på stationerna Buss mellan Rimforsa och Tannefors. Det är KLT som i samarbete Från Bestorp till Linköpings resecentrum tar det ca 40 min med Östgötatrafiken ansöker om tider (”önskar tidtabell”) hos med landsbygdstrafiken via länsväg 687 eller ca 60 min via Trafikverket inför varje ny tågplan som tas fram årligen. I det riksväg 34 med byte från landsbygdstrafik till expressbuss förslag på tågplan som togs fram för 2013 fanns en möjlig- i Brokind. Är målpunkten exempelvis istället Mjärdevi inne i het till fler stopp längs sträckan Kisa - Linköping. För att inte Linköping kan resorna ta ungefär lika lång tid beroende på hur förlänga restiderna för fjärrtågsresenärerna med fler stopp in väl anslutningarna passar. Vid hållplatsen i Bestorp vid läns- mot Linköping måste fler tåg måste sättas in på sträckan som väg 687 finns en anslutande pendelparkering med nio platser. är aktuell för arbetspendling in till Linköping (Kisa - Linköping). Se karta 1 sid 32. 43 blygsamma trafiknivåerna, en tydlig barriär genom samhället. Barriäreffekten har förstärkts ytterligare genom en bullervall som löper längs med vägen mot bebyggelsen i öster. En gång- och cykeltunnel sammanbinder dock de båda sidorna och är en bra lösning ur trafiksäkerhetssynpunkt. Risken är dock att farten på länsväg 687 genom tätorten blir hög eftersom gå- ende och cyklister inte förväntas finnas på körbanan – något som kan förstärka vägens barriäreffekt. Gång- och cykelbana saknas på hela sträckan genom Bestorp. Planeringsförutsättningar Det övriga vägnätet i samhället är i huvudsak av två olika karaktärer. I de nyare delarna av samhället är vägarna relativt breda medan de i den äldre sommarbebyggelsen i samhället samt på Sågarholmen och Norrängen är betydligt smalare. På Sågarholmen är det inte heller tillåtet för allmänheten att köra Gång- och cykeltrafik bil. Det finns inget sammanhängande gång- och cykelbanenät i Bestorp. För att förbättra trafiksäkerheten har det byggts en Pendlarparkering/Samåkningsparkering gång- och cykeltunnel under länsväg 687. Det finns även en I anslutning till busshållplatsen längs länsväg 687 finns en cykelväg mellan samhällets östra delar och skolan. Tunneln pendlarparkering med nio platser. har förbättrat trafiksäkerheten för de barn som går eller cyklar Om behovet av platser ökar går det att utöka befintlig par- från samhällets västra delar till skolan, som är belägen öster kering med två till tre platser genom att effektivisera använd- om väg 687. På övriga vägnätet råder blandtrafik. Bestorps ningen av det tillgängliga området. byalag har efterfrågat en cykelbana till folkets park.

Teknisk försörjning Avlopp (se karta 4 sid 35) ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Linköpings stad och andra tätorter (bl.a. Bestorp) är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Spillvattensystemet leds till Nykvarns reningsverk i centrala Linköping via förbindelseled- ningar över Svartmåla - Sturefors. Ledningen försörjer förutom Bestorp ett stort område med flera större samhällen, bland

Biltrafik Genom Bestorp går länsväg 687. Andelen tung trafik är relativt blygsam - ca 5-6 procent. Hastigheten är idag begränsad till 50 km/h och i hastighetsplanen föreslås ingen ändring av skyltad hastighet på länsväg 687. Trafikmängderna är förhål- landevis små, varför det inte är några problem med framkom- ligheten och kapaciteten. Vid anslutningen med Bonäsvägen finns busshållplatser och en planskild gång- och cykelpassage under länsväg 687. Det finns relativt få fastighetsanslutningar direkt på länsvägen. Skyltad hastighet är 50 km/h på huvuddelen av sträckan genom Bestorp. Vid korsningarna med andra vägar är sikten god. Entréer bör placeras på både länsväg 687 och länsväg 691

för att synliggöra infarten till Bestorp. Vägen är, trots de relativt De äldre vägarna är smala och inom vissa områden är biltrafik ej tillåten. 44 annat Sturefors och Brokind. Redan i dagsläget är kapaciteten Arbete med detta pågår. på ledningen i stort sett nådd. Detta innebär att en utbyggnad För enskilda brunnar finns en risk att grundvattnet föro- av någon ort utefter ledningen måste vägas mot möjligheten renas till exempel genom inläckage av avloppsvatten. På för utbyggnad i övriga orter. Dessutom finns önskemål från landsbygden och i småorterna är det vanligast att fastigheter många sommarstugeägare att göra om sina sommarbostäder har grävda eller egna borrade brunnar. Vattnets kretslopp, till åretruntboende vilket kan kräva anslutning till kommunalt dess transportförmåga och egenskaper som lösningsmedel vatten och avlopp, vilket ytterligare påverkar belastningen på innebär att det finns starka samband mellan markanvändning VA-nätet. och vattenpåverkan. Därför är det viktigt att långsiktigt skydda Ett problem idag som belastar avloppssystemet i onödan yt- och grundvattentillgångar av betydelse för dricksvattenför- Planeringsförutsättningar är att ovidkommande vatten läcker in i spillvattenledningarna. sörjningen. Idag finns i Bestorp ett utjämningsmagasin som ska förhin- Bestorp är anslutet till det kommunala vattenledningsnätet. dra breddningar vid hög belastning. Stora Rängen ingår i det blivande vattenskyddsområdet för Utanför områden med kommunala ledningar finns många Råberga. bebyggelsegrupper och enskilda fastigheter med undermåliga privata avloppsanläggningar som kräver åtgärder. Bygg- och Dagvatten (se karta 4 sid 35) miljönämnden i Linköpings kommun fastställer riktlinjer som är Delar av Bestorps samhälle är anslutet även till det kommuna- anpassade efter lokala förhållanden. För närvarande (februari la dagvattensystemet. Övriga fastigheter tar hand om dagvatt- 2014) pågår arbetet med en VA-plan för Linköpings kommun. net på egen fastighet. Dagvatten är regn- och smältvatten som Syftet med planen är att få en heltäckande långsiktig plane- rinner av från hårdgjorda ytor som vägar, parkeringsplatser, ring för hela kommunen både inom och utanför nuvarande takytor, torg m.m. Via ett ledningssystem förs dagvattnet slut- VA-verksamhetsområden. VA-planeringen blir ett verktyg för ligen till en recipient, en sjö eller ett vattendrag. Beroende på att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och vilka ytor vattnet passerar på vägen kan det föra med sig en för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut rad föroreningar exempelvis från trafikytor och industriområ- den allmänna VA-anläggningen. Det ger även en möjlighet den. Rening, omhändertagande och fördröjning för att minska att planera för en långsiktig hållbar VA-försörjning i områden flödestoppar och utsläpp till sjöar och vattendrag är därför som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. Att ersätta viktiga planeringsfrågor. enskilda avloppsanordningar med allmänna har högst prioritet För att åstadkomma en naturlig rening av dagvattnet ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP i områden med tydliga övergödningsproblem såsom igenväx- innan det når recipienten arbetar kommunen för att möjliggöra ning av vattendrag, förhöjda nitrithalter i vattentäkter etc. Ett avledning av dagvatten över gräs- och planteringsytor, diken, genomförande av VA-planen kommer att leda till att utsläppen våtmarker, dammar m.m. Flödet av dagvatten är ojämnt över av näringsämnen till sjöar och vattendrag minskar. Detta är tid, vilket innebär att systemet måste vara flexibelt utformat särskilt viktigt kring sjöarna som ingår i det blivande vatten- och dimensioneras för såväl låga som höga flöden. Klimatför- täktsområdet kring Råberga vattentäkt, bl.a. Stora Rengen. ändringarna kan medföra kortvariga men högre flöden vilket Se i Planeringsförutsättningar, underlag till Översiktsplan för ställer krav på placering av byggnader och annan infrastruktur, landsbygden och småorterna. så att de anpassas efter vattnets väg mot flödessvackor och lågpunkter. Omhändertagandet av dagvatten kan användas Dricksvatten (se karta 4 sid 35) för att skapa nya vattenmiljöer som även innebär fördröjning Kommunens dricksvattensystem är anslutet till Tekniska innan dagvattnet når recipienterna. verkens två vattenverk, Råberga och Berggården, i centrala I Bestorp är Stora Rängen recipient för dagvatten. Enligt Linköping. Vattnet till dessa vattenverk tas från Motala ström EG:s ramdirektiv för vatten får inte kvaliteten försämras i vat- och Stångån vilket innebär att det alltid finns tillgång till den tenförekomsterna och det är därför viktigt att dagvattnet inte mängd vatten som behövs. Under 2012-2015 kommer båda påverkar kvaliteten i Stora Rängen negativt. För tillkommande vattenverken att byggas ut och byggas om för att Linköpings bebyggelse ska, där det är möjligt, dagvattnet omhändertas framtida vattenförsörjning ska tryggas. När projektet står klart lokalt. 2015 kommer kapaciteten i vattenförsörjningen att ha utökats väsentligt och även leveranssäkerheten kommer att förbättras. Fjärrvärme I samband med kapacitetsutbyggnaderna kommer även att Fjärrvärme saknas i Bestorp. installeras en extra reningsbarriär i form av UV-ljus till skydd mot bland annat parasiter. Det finns dock en risk att ytvattnet El (se karta 4 sid 35) förorenas av till exempel miljögifter. Att det fastställs vatten- EON är nätägare i Bestorp. En nätstation finns centralt inne i skyddsområden kring vattenverken är därför mycket viktigt. samhället och en i bostadsområdet öster om länsväg 687. 45 Opto/bredband (se karta 4 sid 35) I Bestorp är fiber framdraget till telestationen men inget områ- desnät finns ännu. I dagsläget erbjuds ADSL-anslutning. N

Avfall I samband med detaljplaneläggning ska avfallsfrågor och Stora Mörken hämtningssystem studeras närmare och erforderlig mark för anläggningar, behållare, transporter etc. reserveras för att Norrängen avfallshanteringen ska bli så säker och smidig som möjligt. Planeringsförutsättningar

Risker och skyddsavstånd Bestorps by Det finns ett flertal miljö- och riskfaktorer som berör och Stora Rängen påverkar Bestorp. I Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun – underlag 2010, redovisas på ett övergripande sätt Bonäsudden vilka rekommendationer, riktvärden och miljökvalitetsnormer för vägtrafikbuller, luftföroreningar, förorenad mark, radon, översvämningar, farligt gods m.m. som kommunen tillämpar. v ä Dessa rekommendationer gäller för hela kommunen. Under- g Sågarholmen 6 9 laget kommer att utvecklas till ett tillägg till översiktsplanen. 1

Avsnitt om buller, vatten och klimatanpassning kommer att 7 8

uppdateras. I underlaget till Översiktsplan för landsbygden och g ä

småorterna, ”Planeringsförutsättningar”, finns korta beskriv- n Sätra by Albac e ningar av miljö- och riskfrågor som berör landsbygden och ksväg 689 äg g 6 v småorterna och som även berör Bestorp. I korthet behandlas vä 87 följande frågor:

ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Beteckning

Farligt gods Översvämningsrisker 100-årsflöde (2014-03)

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, Översvämningsrisker högsta flöde (2014-03) som har sådana farliga egenskaper att de kan skada männ- iskor, miljö, egendom och annat gods. Farligt gods kan till exempel ha explosiva, brandfarliga eller giftiga egenskaper. Översvämningskartering mars 2014.

Inom planområdet finns ingen rekommenderad väg för farligt gods. I och med att Stora och Lilla Rängen kommer ingå i vat- Observationsavstånd till hälso- och miljöpåverkande tenskyddsområdet för Råberga kommer genomfart av farligt verksamheter gods genom området förbjudas. En del verksamheter klassas som hälso- och miljöpåverkande I dagsläget sker inga godstransporter på Stångådalsbanan. och har därför belagts med generella observationsavstånd. Sätrasjön Vid en önskan om exploatering inom observationsavståndet Översvämning ska frågan om skyddsavstånd utredas i detaljplaneskedet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har genomfört Eftersom verksamheter kan förändras ska bedömningar av översiktliga översvämningskarteringar för Stångåsystemet där risker och/eller störningar alltid göras med aktuell information Stora Rängen ingår. Under 2014 genomförde kommunen en om rådande lokala förhållanden. kompletterande utredning för området i anslutning till Bestorp, Nässjösjön se karta bredvid. I enlighet med de rekommendationer som Djurhållning 0 250 500 1 000 redovisas i Miljö- och riskfaktorer i Linköpings kommun – Djurhållningen kan ge upphov till störningarM ie tformer av lukt, underlag 2010 är ett antal markområden inom kommunen inte ansamling av flugor och spridning av allergener. Idag finns lämpliga för exploatering över huvudtaget och andra kräver yt- inga större djuranläggningar i Bestorps närhet men däremot terligare utredning innan exploatering kan bli aktuell. De risker ett par mindre. som finns i ett översvämningsbenäget område är att det kan Inom området finns två lantbruk som kan behöva ett bli materialskador på hus, inträngande avlopp in i vattenbrun- skyddsavstånd till ny bebyggelse. nar m.m. 46 Luftföroreningar Utsläpp av luftföroreningar bidrar till klimatförändringarna och orsakar växtskador, korrosion, övergödning och försurning. Luftföroreningar kan också vålla sjukdomar och förkorta den förväntade livslängden hos människor. Generellt sett uppstår problem med dålig luftkvalitet i anslutning till tungt trafikerade gator, kantade med hög bebyggelse där luften ofta blir stil- lastående med en sämre kvalitet som resultat. I Bestorp utgör luftföroreningar inget problem. Planeringsförutsättningar

Radon Radon är en radioaktiv gas, vars sönderfallsprodukter kallas radondöttrar. Vid inandning kan den alfastrålning, som radon- döttrarna avger, ge upphov till cancer i lungor och luftvägar. Översiktlig inventering av områden med risk för markradon har I området finns två lantbruk med observationsavstånd på 200 meter. genomförts av Statens Geotekniska Institut (SGI). Utredningen Buller ger en grov anvisning om risken för radonavgång. Områden Speciellt flyg- och vägtrafikbuller, är ett miljöproblem som har indelats i låg-, normal- respektive högriskområden. Bes- många människor utsätts för. Hälsan kan påverkas av buller torp är beläget i ett lågrisk-/normalriskområde. på flera sätt, exempelvis genom stress, koncentrationssvårig- heter, störd sömn och vila, försvårad inlärning m.m. Kom- 1. Spimfab, Vårdnäs, drivmedels- munens ambitioner vad gäller buller kommer att specificeras 2 hantering. i tillägget till översiktsplanen. I Bestorp är trafikmängderna på 2. Deponi-Bestorp, avfall. väg 687 så begränsade att de inte leder till bullerstörningar. 3. MIFO, Bestorps möbelfabrik, 3 ytbehandling av trä. Flygbuller förekommer inte i någon större omfattning. Buller 4 1 4. MIFO, Bestorps Bil och cykel- från Stångådalsbanan hindrar att bostadsbebyggelse kan til�- verkstad, drivmedelshantering.

5. MIFO, Bestorp f d sågverk, ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP låtas inom ett skyddsavstånd från banan. Bestorp har även ett sågverk med doppning . par mindre industritomter inne i samhället och i dess nordöstra 6 6. MIFO, Bestorp Verkstad AB, del samt ett mindre område i samhällets sydvästra utkant. 5 verkstadsindustri utan halogene- rade lösningsmedel.

Vibrationer från spårtrafik Vibrationer är vågrörelser av bl.a. ojämnheter i vägar och spår Förorenade områden som fortplantas genom marken till byggnader. Vibrationers Under de senaste åren har även förorenade områden upp- utbredning beror på geotekniska förhållanden och byggnaders märksammats allt mer och det finns ett stort behov av ökad grundläggning. Människan har en hög känslighet för vibratio- kunskap. Vissa förorenade områden kan orsaka både hälso- ner och förnimbarhetsgränsen ligger på mellan 0,1-0,3 mm/s. och miljöproblem om de inte saneras. Kommunens ambitioner Störningsupplevelsen ökar kraftigt om buller och vibrationer vad gäller förorenade områden kommer att specificeras i ett uppstår samtidigt. tillägg till översiktsplanen. Linköpings kommun ställer sig bakom Trafikverkets och Med förorenade områden avses mark- och vattenområden Naturvårdsverkets riktlinjer för nybyggnation: samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att de Vibrationsnivå Hastighet Acceleration kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön (10 kap 1§ Miljöbalken). Risk för förorening finns så RMS(1-80 Hz 0,4 mm/s 14 mm/s2 fort någon form av miljöfarlig verksamhet har bedrivits på en plats, till exempel bensinstation, skrotverksamhet, verkstad. Angivna värden avser högsta nivåer som långsiktigt bör Med förorenade områden avses även nedlagda deponier, det eftersträvas vid permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlo- vill säga kommunalt eller privat drivna avfallsupplag som inte kaler där människor stadigvarande vistas, främst för sömn och längre är i drift. vila. Riktvärdena är framtagna bl.a. för att eliminera risken för Arbetet med att inventera möjliga förorenade områden av störningar från järnvägstrafik nattetid. mark eller vatten utgår från en lista med branscher där Natur- vårdsverket identifierat att det kan föreligga risk för förorenad mark i anslutning till verksamheten. 47 Själva inventeringen av verksamheter och eventuella Friluftsliv, 3 kap 6§ Miljöbalken föroreningsrisker har delats in i två faser. I fas 1 identifieras, Kinda kanal (se karta 3 sid 34) efter branschtillhörighet, platser där det pågått/pågår verksam- Kanalen utgör riksintresse för friluftslivet och sammanbinder heter som kan utgöra en risk för föroreningar som kan påverka sjön Åsunden med Roxen. Den norra delen av vattenleden människa och miljö. Också en första övergripande bedömning flyter fram genom ett slotts- och herrgårdslandskap som av vilken riskklass som föreligger görs under fas 1. Riskklass- karaktäriseras av mycket stor rikedom på ek i hagar och sko- ningen av verksamheten sker efter en fyrgradig skala från gar. Sturefors, Bjärka Säby och Brokind är de största egendo- klass 1, som innebär att riskerna för människa och miljö be- marna. Från sjön Järnlunden och söderut omges vattenleden döms som mycket stora, till klass 4 där riskerna bedöms som av ett småkuperat och omväxlande landskap med barrskogar Planeringsförutsättningar mycket små. I fas två studeras tillgängliga data, exempelvis och ett stort inslag av öppna och lövrika odlingsmiljöer. Från geokartor, och eventuellt görs även översiktliga provtagningar Roxen kan både Östersjön och Västerhavet nås via Göta på mark och grundvatten för att få ett bättre underlag för be- kanal. Intresseaspekter för det rörliga friluftslivet är båtsport, dömningen av föroreningsnivåer och spridningsförutsättningar. kanoting och kulturstudier. Saneringsbehov ska utredas och klarläggas i samband med detaljplaneläggning som omfattar förorenade områden. Kommunikationer, 3 kap 8§ Miljöbalken Stångådalsbanan (se karta 3 sid 34) Miljöfarlig verksamhet som kräver miljötillstånd Stångådalsbanan är av riksintresse för järnväg. Stångådals- Inom planområdet finns inga tillståndspliktiga verksamheter banan går från Linköping via Hultsfred till Kalmar. Det är en enligt miljöbalken. oelektrifierad järnväg med enkelspår. På sträckan Linköping - Rimforsa är banan utrustad med radioblock men annars saknar den fjärrblockering. Banan trafikeras i dagsläget endast av Riksintressen persontåg. Områden som är av nationell betydelse för olika samhällsin- tressen kan pekas ut som ”områden av riksintresse”. Områden Totalförsvaret, 3 kap 9§ Miljöbalken kan vara viktiga av olika anledning. De kan till exempel ha Influensområde (se karta 3 sid 34) stora naturvärden, vara viktiga för en särskild näring eller för Bestorp ligger inom influensområdet för Vilebo väderradar- ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP en planerad exploatering. Syftet med att klassa områden som anläggning i Kinda kommun. Riksintresset riskerar framför riksintresse är att bevara något för framtiden eller att säker- allt att skadas av vindkraftsetableringar för nära väderradarn. ställa en användning. Vid en ändring av pågående markan- Samrådszonen för väderradaranläggningen är 20 km från vändning måste riksintressen beaktas (Boverket 2012). Natura anläggningen. Då utbyggnad, som kan påverka anläggningen, 2000 är ett nätverk inom EU som syftar till att skydda de aktualiseras inom samrådszonen ska samråd ske med För- viktigaste naturområdena inom unionen. svarsmakten (Högkvarteret).

Naturmiljövård, 3 kap 6§ Miljöbalken Naturvård (se karta 3 sid 34) Kring Stångåns sjösystem med sjöarna Järnlunden, Lilla och Stora Rängen samt Ärlången utbreder sig ett slotts- och herr- gårdslandskap präglat av ekhagar, ekdominerade skogar och odlad jord. Riksintresset är knutet till de ca 260 värdekärnor som är dokumenterade i eklandskapsinventeringarna 1991 och 1995. Det ekdominerade slotts- och herrgårdslandskapet kring Stångån och mot Åtvidaberg och Ekenäs bildar med sina ekhagar och ekdominerade skogar Sveriges största samlade areal med ek. Till eklandskapet finns knutet ett mycket rikt växt- och djurliv. Detta gäller speciellt den lägre floran och fau- nan. Totalt har påträffats 189 rödlistade arter. Huvuddelen är knuten till ek och då speciellt de grova, ihåliga ekarna. Bland arterna kan nämnas läderbagge, gammelekslav, rosa eklav, ekoxe och dårgräsfjäril. 48 Miljökonsekvenser

4949 Miljökonsekvensbeskrivning

Planens syfte I Sverige svarar inrikes transporter för den största andelen I den gemensamma översiktsplanen för Linköping och utsläpp växthusgaser. Här ingår bl.a. både bilresor (störst an- Norrköping utgör Bestorp en av ”övriga orter” som tillåts växa del) och lastbilstransporter. Därefter kommer i storleksordning, successivt. Dessa har studerats närmare i översiktsplanen med störst utsläpp överst: för landsbygden där småorterna har klassificerats utifrån

Miljökonsekvensbeskrivning utvecklingsmöjligheter. Bestorp motsvarar en grön ort i orts- • Industrins förbränning strukturen i översiktsplanen för landsbygden och småorterna. • El- och värmeproduktion Den gröna klassen innebär: ”Landsbygdsorter med de bästa • Jordbruk förutsättningarna för lokalisering av nya bostäder, kollektiv- • Industriprocesser trafik, servicefunktioner och verksamheter på landsbygden.” • Övriga sektorer Planen syftar således till att möjliggöra för en utbyggnad av • Bostäder, lokaler och förbränning inom jord/skogbruk, fiske 1 Bestorp i attraktiva miljöer med tillgång till kollektivtrafik och • Avfall viss service. Generellt sett är naturbetesmarker och skogsmark kolsän- kor som tar upp koldioxid och alltså minskar förekomsten av Nollalternativ växthusgas. Idag finns ingen gällande fördjupad översiktsplan för Bestorp I Bestorp bedöms framför allt transporter och jordbruket utan Linköpings översiktsplan från 1998 gäller. Planen från vara de största utsläppskällorna av växthusgaser. 1998 är till stora delar inaktuell och ger inte längre så stor vägledning. Nollalternativet innebär att orten enbart skulle Transporter växa med enstaka kompletteringar utan någon övergripande Bestorps vackra läge erbjuder fina boendemiljöer. Med tillgång strategi. till regelbunden busstrafik har orten också förutsättningar att ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP kunna erbjuda ett hållbart resande. Skulle pendeltågen stanna i samhället skulle utbudet av kollektivtrafik förbättras ytterli- Läshänvisningar gare. Busslinjen som finns idag in till Linköping tar relativt lång Miljökonsekvensbeskrivningen bedömer det här föreliggande tid vilket medför att många väljer att ta bilen istället. Pendel- planförslaget och nollalternativets påverkan på miljön utifrån tåget skulle ta något längre tid än bilen om hela resan räknas aktuella miljökvalitetsmål i enlighet med avgränsningssamråd från dörr till dörr. Kollektivt resande har dock andra fördelar, med länsstyrelsen den 17 januari 2014: bl.a. möjligheten att arbeta under restiden. Buss och tåg ger betydligt mindre utsläpp av koldioxid än Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning bilåkande och är därmed är ett miljövänligare alternativ. Även Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning samåkning minskar utsläpp av växthusgaser. Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Kollektivtraﬁk Buss via Tåg Bil Samåk Sturefors Cykel Gång 381 2105 Sist redovisas planens påverkan på hälsa, säkerhet, risk och Tid 249 timmar 249 timmar 271 timmar 587 timmar timmar timmar sårbarhet samt riksintressen inom området. 32736 16368 6435 6435 1000 Pengar 0 kronor kronor kronor kronor kronor kronor 0 0 17967 352000 736633 Hälsa 19103 kcal Begränsad klimatpåverkan kcal kcal kcal kcal kcal 2259 1129 0 0 Miljö 37 kg CO2 353 kg CO2 ”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s kg CO2 kg CO2 kg C02 kg C02 ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte Bedömning: blir farlig. Nollalternativ: Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att Nollalternativet innebär i stort sett oförändrad situation jämfört den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen med idag. Det skulle inte förbättra kollektivtrafikens kundun-

säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.” 1 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser- -nationella-utslapp/20140206 50 derlag. Nollalternativet varken förbättrar eller försämrar därför kommunalt vatten- och avloppssystem ansluts nya områden möjligheterna att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. till detta, i övrigt kommer lämpliga lösningen att användas. I nära anslutning till utbyggnadsområdena finns Stora Rängen Planförslag som idag är övergödd. Jordbruket är en stor utsläppskälla men Förslaget till översiktsplan pekar ut sammanhängande utbygg- även enskilda avlopp, som med tiden får sämre reningsgrad, nadsområden inom gång- och cykelavstånd från busshållplat- är en bidragande orsak. I övrigt påverkas inte sjöar och vat- ser och befintligt stationsläge för att skapa en sammanhållen tendrag av utbyggnadsförslagen. Dagvatten från nya områden ort som främjar rörelser till fots eller med cykel inom orten. En förutsätts omhändertas lokalt vilket gör att reningen blir större utbyggnad av orten ger ett större kundunderlag för kollektivtra- än om det släpps orenat ut i sjön. fiken, viket i sin tur kan motivera en ökad satsning på kollektiv- Bedömningen är att planförslaget bidrar till möjligheten att Miljökonsekvensbeskrivning trafiken. nå miljömålet Levande sjöar och vattendrag. I planförslaget pekas även på behov av förbättringar för att stärka attraktiviteten i kollektivtrafikresandet. Exempelvis Levande skogar belyses behovet av att i anslutning till den centrala hållplatsen ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion iordningsställa fler samåknings- och pendlarparkeringar och ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden beva- skapa attraktivare miljöer med bl.a. cykelparkeringar under tak ras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.” och motorvärmare på pendlarparkeringarna. I en översiktplan kan behov belysas och olika strate- Bedömning: gier fastslås men vilket färdsätt invånarna väljer är svårt att Nollalternativ: förutspå och beror på många faktorer. Ökar bilåkandet, trots Nollalternativet innebär i stort sett oförändrad situation jämfört översiktsplanens strategi för att förbättra för kollektivtrafikre- med idag och bedömningen är att nollalternativet således inte sandet, kommer klimatet påverkas negativt så länge bilparken påverkar möjligheten att nå miljömålet Levande skogar. ser ut som den gör idag. Kan de satsningar som föreslås istäl- let ge ökad andel resor med kollektivtrafiken ger planförslaget Planförslag: marginell negativ och snarare positiv påverkan på möjligheten I och runt Bestorp finns många områden med skog med att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. höga naturvärden. Dessa områden bevaras och föreslås i planförslaget inte tas i anspråk för ny bebyggelse. I vissa ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Levande sjöar och vattendrag fall angränsar dock utbyggnadsområden till bevarandevärda ”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras naturområden och där krävs, i nästa planringsskede, att variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktions- bedömningar görs för lämpligt avstånd till känsliga områden. förmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landska- I övrig påverkas inte heller någon produktionsskog i större pets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, utsträckning. Bedömningen är att planförslaget ger marginell samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.” påverkan på möjligheten att nå miljömålet Levande skogar.

Bedömning: Ett rikt odlingslandskap Nollalternativ: ”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk Nollalternativet, eventuellt viss tillkommande spridd bebyggel- produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt se, innebär i stort sett oförändrad situation jämfört med idag. som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena beva- Sannolikt skulle kompletterande bebyggelse få enskilda av- ras och stärks.” lopp vilket ofta innebär en utsläppsrisk eftersom anläggningen, beroende på typ, ofta får sämre reningsgrad med tiden. Detta Bedömning: riskerar att öka på övergödningen av närliggande sjöar. Nollalternativ: Bedömningen är att nollalternativet har en marginell nega- Nollalternativet, eventuell med spridda avstyckade tomter, tiv påverkan på möjligheten att nå miljömålet Levande sjöar innebär i stort sett oförändrad situation jämfört med idag. och vattendrag. Såvida inte eventuellt tillkommande bebyggelse splittrar upp åkermarken i mindre enheter bedöms inte nollalternativet på- Planförslag: verka möjligheten att nå miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Planförslaget innebär en utbyggnad av orten. En förutsättning för att ny byggnation ska tillåtas i enlighet med vattendirektivet Planförslag: är att VA-frågan löses på ett hållbart sätt så att inte näralig- Omlandet runt Bestorp utgörs ett småbrutet jordbrukslandskap gande vattendrag påverkas negativt. I de lägen där det finns med inslag av skogsdungar av skyddsvärd natur. Enheterna 51 är mindre och brukningseffektiviteten kan inte vara lika stor Planförslag: som exempelvis på slättens stora sammanhängande arealer. Målet med översiktsplanen är att nya utbyggnadsområden ska Lantbruket kan dock ha en annan inriktning, exempelvis vall- lokaliseras i lägen så att de i så stor utsträckning som möjligt odling som krävs för att kunna hålla betesdjur vintertid. Under utnyttjar befintlig infrastruktur och stödjer befintlig bebyggelse- sommaren betas bevarandevärda naturtyper och natur- och struktur. Den nya bebyggelsen ökar också underlaget för såväl kulturlandskapet kan vårdas. Vad som odlas kan dock variera kommersiell som offentlig service. När ny bebyggelse tillkom- över tid. Variationen påverkar således värdet av jordbruksmar- mer inom gång- och cykelavstånd från pendeltågsstation eller ken, inte bara rent ekonomiskt. busshållplats stöds och underlättas kollektivtrafikresande. Bestorps gamla by, norr om samhället, utgör ett regionalt Inom planområdet finns byggnader av kulturhistoriskt kulturintresse. Byn är oskiftad. I dess anslutning finns öppna värde, ett område av regionalt kulturhistoriskt intresse samt Miljökonsekvensbeskrivning marker som tillhört byn. Ett respektavstånd har lämnats till byn fornlämningar som tillsammans utgör en del av ortens för att minska påverkan på upplevelsen av bymiljön. identitet. Runt det kulturhistoriskt intressanta området har ett I planförslaget föreslås utbyggnad i vissa delar på jord- respektavstånd definierats i planen för att bevara områdets bruksmark. Översiktsplanen för landsbygden och småorterna värden. bedömer en viss utbyggnad som rimligt, främst i de gröna En strategisk tomt reserveras för att ett strategiskt läge för orterna – t.ex Bestorp – som har en viss service som behöver någon samhällsfunktion på lång sikt inte ska byggas bort. Ny stödjas med fler invånare. Bedömningen är dock att planför- bostadsbebyggelse placeras så attraktiva bostadsmiljöer ska- slaget till viss del påverkar miljömålet Ett rikt odlingslandskap. pas som smälter bra in i landskapet och ansluter till befintlig bebyggelsemiljö. God bebyggd miljö Bedömningen är att planförslaget bidrar till miljömålet God ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god bebyggd miljö. och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och Ingen övergödning utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och ”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.” för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig använd- ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP Bestorps lantliga läge med viss service på orten men fram- ning av mark och vatten.” för allt närhet till naturen ger goda förutsättningar för en bra Inom planområdet finns sjön Stora Rängen. Sjön har livsmiljö. I samhället finns både en utbyggd teknisk och social problem med övergödning och bedöms därför ha en måttlig infrastruktur med kollektivtrafik, kommunalt vatten- och avlopp, ekologisk status. Miljökvalitetsnormerna kommer inte att klaras skola, barnomsorg, äldreboende m.m. Det finns en grund- till 2015 utan dispens har getts till 2021. struktur att bygga vidare på. I översiktsplanen för landsbygden och småorterna pekas också Bestorp ut som en av de orter Bedömning: i den kommunövergripande ortsstrukturen som bedöms ha Nollalternativ: förutsättningar för en hållbar utveckling. Den äldre bebyggel- Nollalternativet, eventuellt med spridda avstyckade tomter, sen i Bestorps centrala delar med den gamla bygatan där det innebär i stort sett oförändrad situation jämfört med idag. När en gång i tiden fanns en hel del service utgör fortfarande ett bygglov ges bedöms VA-lösningen och därför bör miljökva- viktigt huvudstråk i samhället som kopplar olika målpunkter till litetsmålet inte påverkas negativt oavsett hur många tomter varandra. Insprängt i samhället är det öar av natur med höga som styckas av. Vid enskilda avlopp kan dock reningsgraden skyddsvärden, framför allt med ek. De gamla ekarna tillsam- försämras med tiden, beroende på lösning, och det är därför mans med den äldre bebyggelsen ger Bestorp karaktär. långsiktigt säkrare med en kommunal anslutning. Bedömning- en är att nollalternativet marginellt påverkar möjligheten att nå Bedömning: miljömålet Ingen övergödning. Nollalternativ: Nollalternativet, eventuellt med spridda avstyckade tomter, Planförslag: innebär i stort sett oförändrad situation jämfört med idag. Det Planförslaget har pekat ut ett antal utbyggnadsområden. stärker inte underlaget för den service som finns på orten Utbyggnaden av dessa förutsätter att vatten- och avloppsfrå- idag och som med tiden riskerar att avvecklas. Nollalternativet gorna löses på ett acceptabelt sätt som inte bidrar till ökad bedöms inte bidra till att nå miljömålet God bebyggd miljö. övergödning av sjön eller andra vattendrag. Bedömningen är att planförslaget bidrar till möjligheten att nå miljömålet Ingen övergödning. 52 Ett rikt växt- och djurliv Luftkvalitet ”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett Idag bedöms inte luftkvaliteten i Bestorp vara ett problem. hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arter- Planförslaget innehåller inte den mängd bostäder som skulle nas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och kunna generera så mycket trafik att det skulle kunna skapa processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt dålig luft inne i samhället. livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Männ- iskor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med Djurhållning rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och Idag finns det gårdar med djur i samhällets närhet. Ingen ny välfärd.” bebyggelse föreslås i direkt anslutning till dessa och de be- döms därför inte vara ett problem för hälsan. Miljökonsekvensbeskrivning Bedömning: Nollalternativ: Risk och sårbarhet – översvämning, farligt gods och vat- Nollalternativet, eventuellt med spridda avstyckade tomter, tenskyddsområde innebär i stort sett oförändrad situation jämfört med idag. Med I konsekvensbeskrivningen ska riskerna och sårbarheten i spridd bebyggelse är det lättare att missa de övergripande alternativen bedömas samt möjligheterna att vidta åtgärder. strukturerna och helhetsbilden av utbyggnaden. Detta kan exempelvis innebära att viktiga stråk eller korridorer mellan Nollalternativ: områden skärs av. Hur stor risken är för detta, är dock svår att Vid enstaka kompletteringar finns en risk att frågeställningar/ bedöma. Bedömningen är att nollalternativet marginellt kan problem inte uppmärksammas. Sammantaget bedöms dock påverka möjligheten att nå miljömålet Ett rikt växt och djurliv. risken som liten.

Planförslag: Planförslaget: För de utbyggnadsområden som föreslås har hänsyn tagits till Översvämningsrisk de utpekade områdena med särskilda naturvärden som finns I planarbetet har gjorts en särskild översvämningskartering för i kommunens naturvårdsprogram med ett undantag: den stra- att kartlägga vilka områden som är översvämningsbenägna. tegiska tomten St 2 som delvis berör ett naturvårdsområde. Sådana områden i anslutning till sjön har undantagits från Genomgående i texten beskrivs behovet att beakta och tillva- exploatering. ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP rata de naturvärden som finns i anslutning till utbyggnadsom- rådena. Bedömningen är att planförslaget marginellt påverkar Farligt gods på väg och järnväg möjligheten att nå miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Idag transporteras inget gods alls på järnvägen. Skulle godstrafiken återupptas är det inte heller lämpligt att transportera Hälsa och säkerhet farligt gods eftersom spåren passerar igenom tätbebyggda Hälsa och säkerhet är en konsekvensbeskrivning som beskri- områden, mycket nära befintlig bebyggelse. I planförslaget ver påverkan på människors direkta livsmiljö vad gäller buller, beaktas ett respektavstånd till järnvägen på grund av buller. luftkvalitet och störningar. I Bestorp bedöms det vara aktuellt Med kända förutsättningar bedöms det inte rimligt att utöka att i konsekvensbedömningen belysa förorenad mark, djurhåll- detta avstånd på grund av en eventuell framtida transport av ning och risk för bullerstörningar. farligt gods. Länsväg 687 är ingen utpekad led för transport av farligt gods så riskerna bedöms som små. Nollalternativ: Vid enstaka kompletteringar finns en risk att frågeställningar/ Vattenskyddsområde problem inte uppmärksammas. Om exempelvis bebyggelse Utredning pågår för att skapa ett vattenskyddsområde för tillkommer ökar trafiken successivt på vissa sträckor på ett Råberga vattentäkt i Linköping. Vattenskyddsområdet sträcker sätt som med tiden eventuellt kan bli problematiskt. I Bestorp sig till Brokind. Stora Rängen ingår i den sekundära skydds- bedöms dock risken som liten. zonen medan landområdena med avrinning till den sekundära skyddszonen, ingår i den tertiära skyddszonen. I planen Planförslag: föreslås inget som har stor miljöpåverkan. Dagvatten från nya Förorenad mark områden förutsätts omhändertas lokalt vilket gör att reningen I planen beskrivs vilka områden som kan rymma förorenad blir bättre än om det släpps orenat ut i sjön. mark. Inget av dessa områden föreslås för någon exploatering. Arbete med sanering pågår i anslutning till Bestorps gamla såg. I övrigt är inga saneringsinsatser planerade. 53 Riksintressen Friluftsliv - Kinda kanal med tillhörande sjösystem Trafikinfrastruktur – Stångådalsbanan Kanalen utgör riksintresse för friluftslivet och sammanbinder Stångådalsbanan är av riksintresse för järnväg. Stångådals- sjön Åsunden med Roxen. Intresseaspekter för det rörliga banan går från Linköping via Hultsfred till Kalmar. Det är en friluftslivet är båtsport, kanoting och kulturstudier. Idag är oelektrifierad järnväg med enkelspår. För närvarande stannar strandskyddet utökat till 150 meter (översyn pågår). inte pendeltågen i Bestorp. Nollalternativ: Nollalternativ: Orten kompletteras med enstaka bebyggelse vilket inte be- Orten kompletteras med enstaka bebyggelse. döms påverka riksintresset vare sig positivt eller negativt. Bedömningen är att nollalternativet inte påverkar riskintres- Miljökonsekvensbeskrivning set Stångådalsbanan. Planförslag: I anslutning till ny bebyggelse i vattennära läge i norra Bestorp Planförslag: belyses vikten av göra stranden tillgänglig för allmänheten. Nya områden byggs ut i Bestorp, ca 50 lägenheter. Läget Idag utgör området inget rekreationsområde för allmänheten för en del utbyggnadsområden innebär att antalet passager men en exploatering kan ge ett bättre underlag för satsningar över järnvägen vid Norrängen ökar. Järnvägspassagen har på ökad tillgänglighet till stranden och vattnet och förbättrade ljusreglering och bommar och bedöms klara en ökad trafik- förutsättningar för ett ökat rörligt friluftsliv. Planförslaget be- mängd. Bebyggelsen placeras med avstånd från järnvägen för döms påverka riksintresset positivt. att klara bullerstörningar, även med prognoser som inkluderar godstrafik för att järnvägens utvecklingsmöjligheter inte ska Kulturmiljövård - Kinda kanal inskränkas. Fler boende i stationens närområde ökar resan- Kinda kanal sträcker sig från sjön Roxen i norr till sjön Åsun- deunderlaget om stationen åter skulle tas i drift. Planförslaget den i söder. Kanalen har utpekats som riksintresse eftersom bedöms därför stärka riksintresset. det är en kommunikationsmiljö med en intressant och oföränd- rad kanal från 1800-talet utmed Stångåns sjösystem. För att Naturvård - Eklandskapet bibehålla kanalområdets värde från kulturhistorisk synpunkt Bestorp är beläget i riksintresset eklandskapet. I och omkring ska byggnader och tekniska anläggningar - från den tid då ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP orten förekommer områden som är av riksintresse för natur- kanalen anlades eller hade betydelse för varutransporter och vården, värdekärnor i eklandskapet. som hört samman med kanalverksamheten, eller som byggts till följd av kanalen under den ovan angivna perioden - så Nollalternativ: långt som möjligt bevaras och underhållas. Enstaka kompletteringar kan innebära att de övergripande strukturerna och helhetsbilden över utbyggnaden går förlorad Nollalternativ: med risk för att viktiga stråk eller korridorer mellan områden Orten kompletteras med enstaka bebyggelse vilket inte be- skärs av. Hur stor risken är för detta, är dock svår att bedöma. döms påverka riksintresset. Bedömningen är att nollalternativet marginellt kan påverka riksintresset eklandskapet. Planförslag: Föreslagen bebyggelse påverkar inte byggnader och tekniska Planförslag: anläggningar med koppling till kanalen. Planförslaget bedöms För de utbyggnadsområden som föreslås har hänsyn tagits till inte påverka riksintresset. de utpekade områdena med särskilda naturvärden som utgör riksintresse för naturvården. Inom dessa föreslås inte någon Totalförsvaret - influensområdet för radaranläggning i nybyggnation med ett undantag: den strategiska tomten St Kinda kommun 2 som delvis berör ett naturvårdsområde. Tomten har ett Bestorp ligger inom influensområdet för Vilebo väderradaran- strategiskt läge intill befintlig skola som i övrigt omgärdas av läggning i Kinda kommun. Riksintresset riskerar framför allt att naturvårdsområden. Tomtens läge med redan utbyggd trafikin- skadas av vindkraftsetableringar för nära väderradarn. frastruktur skapar goda förutsättningar för att den ska kunna nyttjas på ett bra sätt. I texten till planen beskrivs att minsta Nollalternativ: möjliga intrång på naturområdet ska göras så att förekom- Komplettering av enstaka bebyggelse bedöms inte påverka mande naturvärden bevara. riskintresset negativt. Sammantaget bedöms planförslaget endast marginellt påverka riksintresset eklandskapet. 54 Planförslag: den berörs av planförslaget. Utbyggnadsområdena bedöms Föreslagen bebyggelse bedöms inte påverka riksintresset inte heller leda till sådana trafikökningar att det skulle kunna negativt. uppstå problem med luftkvaliteten i samhället. Bebyggelse är lokaliserad för att stärka både den befintliga strukturen och Samlad bedömning av nollalternativet kollektivtrafiken. Totalt sett bedöms inte nollalternativet medföra någon stor Idag finns det gårdar med djur i samhällets närhet. Ingen negativ miljöpåverkan, men inte heller underlätta eller verka ny bebyggelse föreslås i direkt anslutning till dessa och de för att de brister som finns idag hanteras. bedöms därför inte vara hälsoproblem. Med en komplettering i form av enstaka spridd bebyggelse Planförslaget bedöms inte medföra ökad risk för männ- finns vissa risker, framför allt att den övergripande helhetsbil- iskor att utsättas för översvämning eller farligt gods eller att Miljökonsekvensbeskrivning den saknas vilket på sikt kan påverka miljön till viss del. Bland vattenskyddsområdet påverkas. Inga nya bostadsområden har annat riskerar fler enskilda avlopp att öka de diffusa utsläp- förlagts till lägen under beräknat högsta flöde. Där områden pen och övergödningen av sjöar och vattendrag. Beroende angränsar till översvämningsbenägen mark har detta angetts på lokalisering, kan enstaka tomter splittra upp åkermarken i i texten för att det ska uppmärksammas. Inga transporter med mindre enheter och påverka effektiviteten i brukandet negativt. farligt gods sker på Stångådalsbanan idag och det är hel- Det bedöms dock inte som ett överhängande problem. ler inte lämpligt med sådana i framtiden eftersom järnvägen Spridd bebyggelse där en helhetsbild saknas kan även passerar igenom tätbebyggda områden, mycket nära befintlig innebära att viktiga stråk eller korridorer för växt och djurliv bebyggelse. I planförslaget beaktas ett respektavstånd till påverkas. Bedömningen är dock att nollalternativet endast järnvägen på grund av buller. Utifrån kända förutsättningar marginellt påverkar detta. Nollalternativet bedöms inte heller bedöms det inte rimligt att utöka detta avstånd på grund av medverka till att miljömålet God bebyggd miljö eller Begränsad eventuell framtida transport av farligt gods. Länsväg 687 är klimatpåverkan uppnås eftersom underlaget för kollektivtrafik inte utpekad led för transport av farligt gods så riskerna be- eller den service som finns på orten idag inte stärks och med döms som små. När det gäller vattenskyddsområdet finns inga tiden därför riskerar att försämras. förslag i planen som bedöms påverka detta. Dagvatten från Riksintressena bedöms inte påverkas av nollalternativet, nya områden förutsätts omhändertas lokalt vilket ger en bättre inte heller människors hälsa och säkerhet eller risk och sårbar- rening än om det släpps orenat ut i sjön. het. Sammantaget bedöms miljökvalitetsmålen endast påver- En strategisk tomt reserveras för att inte möjligheter till ett ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP kas marginellt negativt av nollalternativet men det medverkar strategiskt läge för någon samhällsfunktion på lång sikt ska inte heller till att något mål uppnås. byggas bort. I planförslaget betonas också vikten av att ny bostadsbebyggelse placeras omsorgsfullt för att skapa attraktiva Samlad bedömning av konsekvenserna av planförslaget bostadsmiljöer som också smälter in bra i landskapet. Genom Generellt bedöms planförslaget inte innebära betydande att stödja befintlig service - kollektivtrafik, matbutik m.m. - påverkan på riksintressena. Stångådalsbanan får ett utökat bedöms planförslaget stärka möjligheten att nå miljömålet God kundunderlag som förbättrar förutsättningarna för pendel- bebyggd miljö. En mer sammanhållen bebyggelse med närhet tågstrafik. Ny bebyggelse placeras med respektavstånd från till busshållplats och beskrivningen av behovet av förbättringar järnvägen för att minimera risken för bullerstörningar och krav för att stärka attraktiviteten i kollektivtrafikresandet bedöms på inskränkningar på järnvägens trafikering. också innebära en positiv påverkan på möjligheten att nå Riksintressena friluftsliv och kulturmiljö bedöms inte på- miljömålet Begränsad klimatpåverkan. verkas negativt. Fler boende i området skapar bättre förutsätt- Oavsett om utbyggnad sker enlig planförslaget eller om ningar att iordningställa platser vid vattnet. Det riksintresse bebyggelsen blir spridd ska VA-frågan lösas på ett bra sätt. En som kan påverkas negativt är eklandskapet där utbyggnads- sammanhållen bebyggelse kan dock kopplas till det kommu- områdena angränsar till värdekärnor. Det är generellt viktigt att nala nätet vilket är en långsiktigt hållbar lösning. Bedömningen den värdefulla naturen i och runt samhället tillvaratas och för- är att planförslaget bidrar till att nå miljömålet Levande sjöar valtas väl eftersom den utgör en viktig del i Bestorps attraktivi- och vattendrag. Med samma argument görs bedömningen tet. För att minimera eventuell påverkan på känsliga områden att planförslaget även bidrar till möjligheten att nå miljömålet belyses i planförslaget behovet av att vid sådana områden Ingen övergödning. Planförslaget motverkar inte heller möj- beakta och tillvarata naturvärdena i nästa planskede. ligheten att nå miljömålet Levande skogar eftersom utpekat Planförslaget bedöms inte påverka hälsa och säkerhet skyddsvärda skogsområden bevaras. I övrig påverkas inte negativt. Kommunen har en plan för hur förorenade områden någon produktionsskog i större utsträckning. ska hanteras och sanering pågår av Bestorp såg. Varken Däremot påverkas miljömålet Ett rikt odlingslandskap på gamla sågområdet eller andra misstänkt förorenade områ- grund av att det i planförslaget föreslås en utbyggnad till vissa 55 delar på jordbruksmark. Till viss del påverkas också miljömålet Ett rikt växt- och djurliv genom att område St 2 delvis berör ett naturvårdsområde. Sammantaget bedöms planförslaget generellt sett ha en liten påverkan på möjligheten att nå miljömålen, både ur en positiv och ur en negativ synvinkel. Viktiga frågor att följa upp och bevaka i kommande planarbete är: • vikten av att anpassa ny bebyggelse till förekommande naturvärden, Miljökonsekvensbeskrivning • bullerstörningar från järnvägen, • en fungerande dagvattenhantering som inte påverkar Stora Rängen negativt. ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP

56 57 58

Synpunkter på planförslaget välkomnas!

VI VILL HA DINA SYNPUNKTER SENAST DEN 1 JULI 2014

Märk synpunkterna ÖVERSIKTSPLAN FÖR BESTORP och skicka dem till: Linköpings kommun KS Registrator 581 81 Linköping

eller med e-post till: [email protected]

Upplysningar lämnas av: Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, telefon 013-20 64 00 Översiktsplanerare Matilda Westling, [email protected]

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen