Regionalt Utvecklingsprogram 2030

REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM 2030 FÖR ÖSTERGÖTLAND Östergötland - en värdeskapande region 2 Regionalt utvecklingsprogram 2030 REGIONALT UTVECKLINGSPROGRAM 2030 FÖR ÖSTERGÖTLAND

En gemensam agenda för Östergötlands framtid I din hand håller du det Regionala Utvecklingsprogrammet för Östergötland– RUP > 2030. Programmet är en samlad strategi för regionens utvecklingsarbete och baseras på en analys av Östergötlands särskilda förutsättningar. RUP > 2030 ska vara vägledande för kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och det civila samhället. Vi hoppas att detta program ska bidra till att stärka och samordna det regionala utvecklingsarbetet hos många aktörer, såväl privata som offentliga – att RUP > 2030 ska vara regionens samlade utvecklingsagenda.

Programmet har utarbetats av Regionförbundet Östsam i samråd med kommunerna och landstinget och i en process där företrädare för näringslivet, olika offentliga organisationer och den civila sektorn deltagit. Programmet kan därför ses som många aktörers samlade viljeinriktning.

RUP > 2030 blickar fram mot år 2030 och är en vidareutveckling av det utvecklingsprogram som antogs 2006 – Östgötaregionen 2020. De planeringsförutsättningar som analyserats i samband med utarbetandet av programmet finns redovisade i skriften Regionbeskrivning Öster- götland 2011.

Antaget vid Regionförbundet Östsams fullmäktige 3 maj 2012. FOTO: Alid a nd e rss o n

Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 3

”Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt, så måste man se upp!” Tage Danielsson, östgöte. Östergötland - en värdeskapande region 4 Regionalt utvecklingsprogram 2030

KAPITEL S

Varför ett regionalt utvecklingsprogram? 5

1. Östergötland - en värdeskapande region 6-7

2. Förutsättningar 8-9

3. Utmaningar 10-11

4. Strategier 12-29

5. Rekommendationer 30-40

6. Grundresonemang 42-53

Arbetsprocess, uppföljning m.m. 54-55

FOTO, Omslag: norrköping science park Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 5

Varför ett regionalt utvecklingsprogram?

Gemensam agenda för nala tillväxtprogram samt andra relevanta • Antalet personer som hotas av fattigdom ska östgötaregionen regionala program och insatser. minska med 20 miljoner. Samhällets utveckling formas av en ständig • ...utarbetas i samråd med kommuner och ström av beslut som fattas av kvinnor och män landsting. Samråd bör också ske med nä- I ”Sveriges nationella reformprogram 2011” som aktörer i organisationer, såväl offentliga som ringsliv och organisationer. anges följande mål (i förkortad version): privata, och som enskilda. Alla dessa beslut fattas • ...ska ligga till grund för samverkan mellan utifrån olika eftersträvade mål och under olika kommuner, landsting, statliga myndigheter, • Att eftersträva en höjning av sysselsättnings- rådande förutsättningar. näringsliv och organisationer. graden till väl över 80 % för kvinnor och Avsikten med ett regionalt utvecklingspro- män i åldrarna 20–64 till år 2020. gram, RUP, är att ange strategier för en efter- Regionförbundet Östsams grundläggande man- • Att öka den sociala delaktigheten genom att strävad samhällsutveckling utifrån de förutsätt- dat och uppdrag utgår huvudsakligen från dess minska andelen kvinnor och män 20– 64 år ningar som råder i regionen. RUP ska ligga till medlemmar, Östergötlands kommuner och som är utanför arbetskraften (utom heltids- grund för beslut som fattas av offentliga aktörer i landstinget, samt uppgifter som regeringen åläg- studerande), långtidsarbetslösa eller långtids- regionen, och genom detta även påverka enskilda ger samverkansorgan. På basis av medlemsupp- sjukskrivna till väl under 14 % 2020. individers och privata verksamheters beslut i draget och skrivelsen i förordning 2007:713 bör • Att andelen 18–24-åringar som inte avslutat riktning mot det samhälle som eftersträvas. Men, RUP betraktas som regionens samlade politiska gymnasiestudier och som inte studerar ska påverkan sker även i motsatt riktning: Beslut styrdokument. vara mindre än 10 procent 2020 och att an- inom näringslivet, föreningar och enskilda per- delen 30–34-åringar som har minst en två- soner påverkar förutsättningarna för, och behov Institutionell struktur årig eftergymnasial utbildning ska uppgå till av, offentligt agerande. RUP ingår i en struktur av styr- och policydoku- 40–45 % 2020. RUP ska ge en samlad strategi för regionens ment. EU antog under år 2010 ”Europa 2020”, • Att offentliga och privata investeringar i utveckling. För att formulera utvecklingsstra- som är EU:s övergripande strategi för de närmast forskning och utveckling ska uppgå till un- tegier måste det finnas mål, vi måste veta vilket kommande åren. Baserat på EU 2020 ska varje gefär 4 procent av BNP 2020. slags samhälle vi önskar. Avgörande för formu- medlemsland formulera reformprogram. Den 2 • Sverige har åtagit sig att minska utsläppen lering av strategier är även att förstå rådande maj 2011 presenterade regeringen ”Sveriges na- av växthusgaser med 17 % 2020 jämfört förutsättningar, vilket kräver kunskap om hur tionella reformprogram 2011”. med 2005. Sveriges nationella klimatmål är samhället och naturen fungerar, samt fakta om Den centrala policyfrasen för EU 2020 ”En att våra utsläpp bör vara 40 % lägre 2020 än utgångsläget. På denna grund görs en analys av strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”, in- utsläppen 1990, för verksamheter som inte regionens specifika förutsättningar och möjlig- rymmer de tre prioriteringarna nedan, vilka även omfattas av systemet med utsläppsrätter heter, vilket sedan ligger till grund för de strate- matchar de tre dimensionerna på hållbar utveck- inom EU. Sverige har också åtagit sig att an- gier som utgör kärnan i RUP. För att ytterligare ling, ekonomisk, social och ekologisk: delen förnybar energi ska öka till 4 9 % 2020. understödja handling i enlighet med strategierna, lämnas konkreta rekommendationer riktade till • Smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad Regionalt handlingsutrymme flera olika parter. på kunskap och innovation. Det offentligas handlingsutrymme för styrning av Under de gångna fem åren, från år 2006 då • Hållbar tillväxt – främja en resurseffektivare, den regionala utvecklingen definieras av det man- förra RUP fastställdes, har det skett förändringar grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. dat som finns bland offentliga aktörer i regionen. i regionen. Det regionala perspektivet har blivit • Tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med Regionala organ kan enbart fatta beslut i de frågor en allt viktigare utgångspunkt för många aktörer hög sysselsättning och med social och terri- där de har egen rådighet. Detta mandat är i första i regionen. Insikten av arbetsmarknadernas geo- toriell sammanhållning. hand definierat av den nationella nivån men även grafiska utbredning som utgångspunkt för regio- av den lokala nivån samt av andra regionala organ. nalt utvecklingsarbete har ökat betydligt, vilket EU 2020 innehåller fem ambitiösa mål och sju Det finns många frågor där den regionala ni- bl.a. innebär att samverkan och samarbete inom flaggskeppsinitiativ. Målen är: vån inte äger besluten, t.ex. det operativa arbetet frågor av regional karaktär har stärkts. Det finns hos statliga organ i regionen. Dock är de statliga flera goda exempel på samarbete mellan kommu- • 75 % av befolkningen i åldrarna 20–64 ska organen ålagda att anpassa sig till och följa stra- ner och även på ett tydligare regionalt perspektiv ha ett arbete. tegier och handlingsprogram som anges i RUP. bland enskilda företag. • 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU. Här har länsstyrelsen en uppgift att samordna • Energi- och klimatmålen ”20/20/20” ska övriga statliga organ i regionen. Uppdraget nås (inbegripet en utsläppsminskning på 30 De frågor som fokuseras i RUP är sådana där Regeringen har genom förordning SFS 2007:713 % på vissa villkor).( 20 % minskade växthus- den regionala nivån har mandat och där offent- om regionalt tillväxtarbete, ålagt regionala sam- gasutsläppen jämfört med 1990 års nivåer el- ligt agerande kan påverka utvecklingsförloppet. verkansorgan uppgiften att: ”…utarbeta regio- ler med 30 %, på vissa villkor, öka andelen Den betydelse som RUP har för den regionala utvecklingsprogram, samt samordna ge- förnybara energikällor i vår slutliga energi- nala utvecklingen avgörs i praktiken främst av nomförandet av programmet.” I förordningen förbrukning till 20 % och höja energieffekti- den betydelse som kommunerna och Landstinget står vidare bl.a. följande: viteten med 20 %.) på frivillig basis tillskriver ett regionalt utveck- • ...utgöra en samlad strategi för ett eller flera • Den andel ungdomar som slutar skolan i lingsprogram, samt i vilken utsträckning det un- läns tillväxtarbete. förtid ska vara under 10 %, och minst 40 % derstöds av statliga organ, det privata näringsli- • ...ligger till grund för regionala struktur- av den yngre generationen ska ha avslutad vet och andra aktörer. fondsprogram, territoriella program, regio- högre utbildning. Östergötland - en värdeskapande region 6 Regionalt utvecklingsprogram 2030

1. Östergötland En värdeskapande region

Principerna för hållbar utveckling ligger till grund för regionens tre mål, som utgår från var och en av de tre hållbarhetsdimensionerna: ekonomisk, miljömässig och social utveckling. En långsiktig ambition är att Östergötland ska uppfattas som en attraktiv, värdeskapande region – en region som skapar goda levnadsbetingelser och hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd.

MÅL 1: MÅL 2:

Goda livsvillkor för regionens invånare Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning Regionens invånare ska ha goda förutsättningar att Regionen ska ha ett flexibelt och robust näringsliv, som i alla livsskeden och i alla livsroller tillvarata sina tillvaratar möjligheter och står starkt vid förändringar. förmågor och forma sina liv, samt delta i samhällets Regionen ska ha hög och lika sysselsättningsgrad för omvandling. Detta gäller utbildning, arbete, fritid, kvinnor och för män och låg arbetslöshet. Privata före- social samvaro, boendemiljöer, levnadsvanor, kultur tag och offentlig verksamhet ska kunna rekrytera den aktiviteter, m.m., för alla människor, oavsett kön, köns arbetskraft de behöver och se regionen som attraktiv för överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, utveckling och investering. religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsätt- ning, sexuell läggning, ålder. Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 7 FOTO: g ö r a n bill e ss o - visi t s te rg öt l nd

MÅL 3:

Hållbart nyttjande av naturens resurser Regionens bebyggelse, transportsystem och tekniska system ska utvecklas så att miljöpåverkan minimeras. Använd- ningen av förorenande ämnen ska vara låg och kontrol- lerad. Ingrepp på åkermark och annan skyddsvärd mark begränsas. Konsumtion och produktion i regionen ska utvecklas så att belastningen på miljön, och hälsoriskerna för människor minskar, såväl inom som utanför regionen. Östergötland - en värdeskapande region 8 Regionalt utvecklingsprogram 2030

2. förutsättningar

Strategierna för det regionala utvecklingsarbetet måste grundas på regionens specifika förutsättningar. Det handlar om att identifiera hinder som försvårar möjligheterna att nå det framtida önskvärda tillståndet, eller om att tillvarata den potential som finns och som kan förstärka utvecklingen i önskvärd riktning. Utifrån den kunskap som finns kan vi inom olika områden identifiera styrkor och svagheter, som ger grundläggande förutsättningar för det regionala utvecklingsarbetet. I detta avsnitt sammanfattas förutsättningar inom några valda områden. Mer djupgående information finns bl.a. i den regionbeskrivning som tagits fram i samband med det regionala utvecklingsprogrammet.

Ekonomiskt geografiska Befolkning förutsättningar Folkhälsan i Östergötland avviker inte i någon Det har gjorts insatser i Östergötland för att Östergötland utgör Sveriges fjärde största be- större utsträckning från utvecklingen i riket. Att stärka utbudet och näringslivsrelevansen samt det folkningskoncentration. Regionen är välarron- ge folkhälsoperspektivet stort genomslag i det regionala samspelet vad gäller gymnasiala yrkes- derad, med hög befolkningstäthet i regionens regionala utvecklingsarbetets alla dimensioner utbildningar för vuxna. Ett arbete har påbörjats centrala delar som har ett tydligt tvåkärnigt bidrar till att uppnå målen. Regionen erbjuder för att säkerställa arbetsmarknadens behovsbilder centrum i Linköping-Norrköping. Östergötland överlag goda uppväxtvillkor men barnens väl inom ramen för en regional kompetensplattform. har också en tät struktur av städer och tätorter och rättigheter måste alltid värnas. Regionen arbetar med att öka utbudet av kvali- med olika karaktär och korta inbördes restider, Antalet invånare i regionen växer, men inte i ficerade yrkesutbildningar på yrkeshögskolenivå. vilket bl.a. ger invånarna stora möjligheter att samma takt som riket. Befolkningsutvecklingen Gymnasieelever har möjlighet att välja ut- välja boendemiljö och arbetsplats oberoende av skiljer sig starkt mellan olika delar av regionen. bildning i hela regionen genom ett samarbets- varandra. Även vissa delar av angränsande län har Befolkningens åldersstruktur skiljer sig betydligt avtal mellan kommunerna. Den kommunala en stark funktionell koppling till Östergötland. mellan olika delar av regionen, men överens- gymnasieutbildningen står i närtid inför en be- Detta gäller inte minst delar av Sörmland och stämmer sammantaget i stort sett med rikets. tydande överkapacitet till följd av kraftigt mins- delar av Jönköpings län. Den täta strukturen ger Detta innebär att Östergötland står inför samma kande ålderskullar och ökat antal friskolor. möjligheter att utveckla sammanhållna markna- demografiska problem som Sverige som helhet Linköpings universitet är starkt utbildnings- der för arbete, studier, boende och service samt med en hög och stigande genomsnittsålder. I de mässigt och inom vissa forskningsområden. Det möjliggör jämställda livsval. Norrköping och mindre landsbygdskommunerna är detta särskilt fungerar, tillsammans med många storföretag, Linköping kan erbjuda mycket av det som för- markant, vilket kan leda till en allvarlig arbets- som importör av kunskap till regionen och gene- knippas med storstäder – bred arbetsmarknad, kraftsbrist inom en närliggande framtid. rerar värdefulla internationella kontakter. Uni- bra kulturutbud, goda utbildningsmöjligheter, Befolkningsminskningen i de mindre kom- versitetet bidrar till en arbetsmarknadsmässig po- utan att samtidigt ha storstadens nackdelar som munernas tätorter gör att underlaget för offent- tential av unga, välutbildade människor som kan trängsel, långa restider, svåra miljöproblem. lig och kommersiell service minskar – en utveck- tillföras arbetskraften i Östergötland. Genom att Östergötlands närhet till Stockholmsregio- ling som på sikt hotar inte bara orterna, utan även universitetet har campus både i Linköping och i nen ger förutsättningar för en samverkan och ett den omgivande landsbygden. När servicen svik- Norrköping är tillgängligheten till högre utbild- gemensamt arbete för utveckling av en storregio- tar minskar attraktiviteten som bostadsort med ning mycket god i regionen. nal struktur i östra Mellansverige. Det innebär att ytterligare minskad befolkning som följd. En av de största utmaningarna för många fö- Östergötlands förutsättningar för en långsiktigt Regionens relativa litenhet i jämförelse med retag är att hitta rätt kompetens, matchningspro- positiv befolkningsutveckling stärks. Genom de tre storstadsregionerna innebär en begränsad blematiken är ett stort och ökande problem. En Östergötland går ett stråk av kommuner med attraktivitet för verksamheter som kräver tätare stor risk för akut arbetskraftsbrist råder, trots en en positiv befolkningsutveckling. Detta stråk miljöer och större befolkningsunderlag än vad relativt hög arbetslöshet. sträcker sig från Mälardalen, genom Östergöt- Östergötland kan erbjuda. Många unga talanger lands och Jönköpings län och vidare in i Västra inom kultur, forskning och näringsliv flyttar till Näringsliv och arbetsmarknad Götaland. Genom samverkan inom detta stråk storstäderna som kan erbjuda bättre miljöer för Östergötland har en stor branschbredd, som kan ett starkt tillväxtområde mellan storstadsre- dessa personer att utvecklas i. dessutom är komplementär mellan Linköpings gionerna utvecklas. och Norrköpings arbetsmarknader. I regionen Östergötland har även ett gynnsamt kom- Utbildning och finns också en stark industriell tradition med munikationsläge genom att E4 och Södra stam- kompetensförsörjning högt yrkeskunnande. banan går diagonalt genom regionen, Norrkö- Utbildningsnivån i Östergötland är något lägre än Under senare år har det etablerats starka pings hamn, två regionala flygplatser och rimliga riksgenomsnittet och väsentligt lägre än regioner, och växande teknikparker. I hela regionen finns restider till Skavsta, Arlanda och Kastrups flyg- som är framgångsrika inom kunskapsintensiva FoU-intensiva och innovativa företag. Miljötek- platser förstärker ytterligare bilden av Östergöt- verksamheter. Liksom i hela landet är utbildnings- nik och den gröna sektorn är ett regionalt styrke- lands goda kommunikationsläge. resultaten i grundskola och gymnasieskola svaga område med goda möjligheter till vidare utveck- och ligger ungefär på riksgenomsnittet. Likaså är ling och profilering. Fler företag i fler sektorer utbildnings- och yrkesval mycket könsbundna. behöver dock öka sitt innovationsarbete. Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 9 FOTO: B O LLS Universitetssjukhuset bedriver högspecialise- rad sjukvård och betydande kvalificerad medicinsk forskning. I regionen finns omfattande medicinsk- teknisk FoU med koppling till såväl Linköpings universitet som det privata näringslivet. Det finns goda möjligheter att öka föräd- lingsgraden inom delar av näringslivet, bl.a. inom industrin, och därmed öka inkomster och antalet arbetstillfällen. Tillväxten och lönsamheten i Östgötska aktiebolag utvecklas inte i samma takt som riksgenomsnittet bland svenska aktiebolag. Under lång tid har regionen haft brist på en- treprenörer och riskvilligt kapital, vilket lett till ett lågt nyföretagande. Små företag i Östergötland kännetecknas ofta av en låg utbildningsnivå såväl i lednings- funktioner som hos medarbetare. Få mindre fö- retag säljer sina produkter på en större marknad än närmarknaden. Nyckelfunktioner såsom huvudkontor och andra beslutande enheter finns inte i regionen i Pendeltågstrafiken är en viktig tillgång för re- utveckla kulturturism med hög kvalitet. Kultur, den utsträckning som kan önskas, vilket på sikt gionen, men kapacitetsbristen på Södra stamba- kulturarv och natur kan bli tydligare profilfrågor kan bidra till ökad utflyttning av vissa företag nan ger brister i tillförlitlighet och omöjliggör i den externa marknadsföringen av Östergötland. och verksamheter. utökad trafikering. Regionen stoltserar även med ett antal I Östergötland finns en stor kunskapsbas och mycket välkända evenemang och anläggningar, god tillgång till högutbildad arbetskraft via Lin- Jordbruk och landsbygd så som Vätternrundan, Kolmårdens djupark, köpings universitet. Samverkan mellan små- och Östergötland är en stark jordbruksbygd. Bety- Göta Kanal, Cloetta Center, Louis de Geer, m.fl. medelstora företag och universitetet är idag låg delsen av jord- och skogsbruk kommer fortsatt Sambanden mellan kulturellt och kreativt och kan utvecklas. vara en viktig del av regionen. De gröna näring- skapande och dess betydelse för samhällseko- Östergötland har förhållandevis många an- arna kan även förväntas öka i betydelse mot bak- nomi är väl kartlagda och beskrivna. Flera lokala ställda inom näringar där sysselsättningen på na- grund av den globala utvecklingen och är bety- utvecklingsmiljöer, s.k. mötesplatser, har etable- tionell nivå minskat under de två senaste decen- delsefulla för landsbygdsutvecklingen. rats. Den kunskap och de erfarenheter som erhål- nierna. Sysselsättningsmässigt växande näringar Vidare så har landskapet stora kvaliteter i lits bör användas mer i utvecklingsarbete, både som besöksnäringen är svagt utvecklad. Likaså är form av natur och landsbygd. Naturmiljöer så inom kulturområdet och inom andra områden. ökningen av den samlade lönesumman i typiska som skärgården, Omberg, skogs- och sjölandska- tillväxtbranscher sämre i Östergötland än i lan- pen samt slättbygden är tillgångar för rekreation, Handlingsförmåga det som helhet. naturupplevelse och besöksnäring. Under senare år har insikten ökat bland såväl Östergötland har en lägre sysselsättnings- offentliga företrädare som företagsledare om att grad och högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Kultur och evenemang regionen som helhet måste vara utgångspunk- Dessutom är ungdomsarbetslösheten anmärk- Regionen har en väl utbyggd struktur med inten för en positiv befolkningsutveckling även ningsvärt hög i regionen. stitutioner, kunniga kulturarbetare, förnämliga på enskilda orter. Det finns en ökad kunskap kulturhus och intressanta historiska miljöer. In- kring betydelsen av stora arbetsmarknader och Infrastruktur och kommunikationer stitutionerna står långsiktigt för kompetens och samordningsvinster, samt om hur kvinnor/män Östgötaregionen lider allvarligt av tilltagande kontinuitet. påverkas och har olika möjlighet att tillgodogöra kapacitetsbrist på Södra stambanan samt kvali- Prioriteringen av scenkonsten har gjort att sig fördelarna. Detta förbättrar förutsättningar- tets- och kapacitetsbrister på delar av vägnätet det i regionen finns några institutioner av god na för ett framgångsrikt utvecklingsarbete. men har en väl förgrenad grundstruktur av vä- kvalitet och med gott anseende på nationell och Genom ett betydande antal viktiga samarbe- gar, järnvägar, flyg, och hamn. Bredbandsstruk- internationell nivå. Dessa bidrar till att sprida bil- ten mellan olika parter i regionen har förmågan att turen är svagt utvecklad i delar av regionen. den av Östergötland som en rik kulturregion och samverka och tilliten mellan olika parter stärkts. Kapacitetsbristen på Södra stambanan är ett lockar besökare. Samtidigt har detta medfört att Marknadsföringen av regionen håller på att uppenbart hot mot fortsatt utveckling av pen- de regionala satsningarna på kulturarv, konst och få en mer samlad struktur och fler parter är inbe- deltågstrafiken och även mot bibehållen trafi- film är mindre jämfört med andra regioner. gripna i detta arbete. keringsnivå. Vägnätet inom regionen uppvisar Det finns ett stort intresse att utveckla kul- Delar av näringslivet i samverkan med of- brister främst när det gäller tvärförbindelser i turlivet utanför institutionerna. Regionen har fentliga aktörer har gjort gemensamma insatser, öst-västlig riktning, så som anslutningar till E4. flera mycket täta och utvecklingsbara kreativa t.ex. för att minska ungdomsarbetslösheten. Väg- och järnvägsförbindelserna till Norrkö- miljöer, med kommuner som är villiga att backa Detta är steg i en närmare samverkan mellan of- pings hamn har klara brister, liksom väg E22. upp satsningar som görs där. fentliga och privata aktörer. För näringslivet viktiga investeringar i in- Ett inarbetat regionalt arrangörsstöd bidrar Som en följd av det stärkta regionala per- frastruktur riskerar att genomföras sent eller inte till att många kulturarrangemang kan genom- spektivet i utvecklingsarbetet har kunskapen om, alls. Att säkerställa långsiktig infrastrukturkapa- föras också utanför de största städerna. Barn och och tydligheten i, rollfördelningen mellan regio- citet som motsvarar dagens och morgondagens unga nås dock i olika grad av utbudet, beroende nen och staten förbättrats. behov och krav är ytterst angeläget för regionen. på hur man lokalt arbetar med kulturarrang- Dessa förbättringar till trots, så behöver re- Östergötlands form och ortsstruktur un- emangen. En idé om en utvecklad kulturgaranti gionen ytterligare förbättra sin samlade hand- derlättar kommunikationslösningarna. Kol- för barn och unga håller på att tas fram. lingsförmåga och därmed kraften att utveckla lektivtrafiken är förhållandevis väl utbyggd. Östergötland har goda förutsättningar att regionen mot de uppsatta målen. Östergötland - en värdeskapande region 10 Regionalt utvecklingsprogram 2030

3. utmaningar Östgötaregionen står inför flera utmaningar. Vissa utmaningar innebär möjligheter medan andra är av begränsande karaktär. Att hantera verkliga eller föreställda mål- och intressekonflikter är en utma- ning i sig. För att regionen ska utvecklas i den riktning som målen anger, är det av stor betydelse att aktörer i regionen, såväl privata som offentliga, ansluter till en gemensam situationsbeskrivning och agerar utifrån en gemensam agenda. Nedan angivna utmaningar är formulerade så att de dels ska fånga utmaningar vi står inför och samtidigt peka på de spänningar som ofta finns mellan olika mål.

Vara en öppen och attraktiv Säkerställa god utbildning Främja ekonomisk region och tillvarata alla för de unga och god utveckling och samtidigt kvinnors och mäns förmågor omsorg för de äldre trots en minska miljöpåverkan oberoende av position och försvårande åldersstruktur Genom ekonomisk utveckling kan bakgrund Att säkerställa god omsorg och sysselsättningen öka, arbetslösheten Förmågan att locka och behålla utbildning för barn och unga, samt minska och den offentliga ekonomin talanger, företagslokalisering, intres- äldreomsorg av god kvalitet, när en stärkas. Denna utveckling måste santa besöksmål och ett livfullt kultur- allt mindre andel av befolkningen är samtidigt stärka en samhällsstruktur liv måste främjas i regionen, liksom i arbetsför ålder och ofta upplever där belastningen på miljön minskar möjligheterna till personlig utveckling svårigheter att få ihop livspusslet. såväl inom som utanför regionen. och delaktighet för människor med svagare position i samhället. Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 11 FOTO: H e lén B äcks t r ö m

Utnyttja regionens Stärka vår position Utveckla kollektivtrafiken befolkningstäta kärna och och vara en attraktiv efter dagens behov tillvarata möjligheterna i samverkanspartner och morgondagens ytterområdena Mobilisera offentliga och privata förutsättningar Att integrera Linköping och Norrkö- aktörer i regionen för att bättre Pendeltågstrafiken är stommen i det ping till en allt mer sammanhållen utnyttja den inre potentialen samt regionala kollektivtrafiksystemet men marknad genom förbättrade res- tillvarata och försvara regionens kan inte förbättras med tätare turer möjligheter och ökad inomregional intressen i storregionala samman- och fler stationer innan kapacitet på samverkan är ett sätt att utnyttja re- hang, på nationell nivå och i EU- stambanan frigörs genom utökad gionens tillväxtmöjligheter. Samtidigt sammanhang. Och, samtidigt stärka spårkapacitet. Att utveckla en måste möjligheterna till utveckling regionens position genom att vara linjestruktur och funktionella omstig- utanför regionkärnan tillvaratas för en attraktiv samverkanspart, samt ningspunkter mellan expressbussar, att hela regionen ska upprätthålla en inta en ledarposition inom starka landsortsbussar, stadsbussar, spår- hållbar ekonomi. kunskapsområden, branscher och i vagn och pendeltåg, som stödjer utvecklingsarbetet. framtida utökad pendeltågstrafik är en stor delutmaning. Östergötland - en värdeskapande region 12 Regionalt utvecklingsprogram 2030

4. Strategier

Strategierna är kärnan i det regionala utvecklingsprogrammet. De anger handlingsinriktning utifrån uppsatta mål, kunskap om hur samhället fungerar och en analys av regionens förutsättningar. Strategierna avser att möta de möjligheter och hinder som formulerats i utmaningarna och vara en gemensam agenda för alla aktörer i östgötaregionen.

Strategi 1 handlar främst om hur vi ska ta oss an utmaningarna, medan strategierna 2-8 handlar om vad vi bör göra. Strategi 2, 3 och 4 har genom sin starka geografiska utgångspunkt en tydlig regional koppling och är specifika för Östergötland. Strategierna 5, 6 och 7 är mindre specifika, de följer analogin i målen och stärker upp det som inte fångas in i de geografiskt baserade strategierna. Strategi 8 har fokus på bilden av Östergötland. Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 13 FOTO: H e lén B äcks t r ö m Östergötland - en värdeskapande region 14 Regionalt utvecklingsprogram 2030

1STRATEGI FOTO: C l ea n te c h ö s rg öt a nd Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 15

Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland

Kärnan i strategin är att förstärka den samlade handlingsförmågan bland aktörer i regionen för att bättre tillvarata regionens utvecklingsförutsättningar. Genom att regionala aktörer och företrädare i större utsträckning agerar samordnat utifrån en gemensam agenda uppnås större effekt regionalt, nationellt och internationellt. FOTO: Osk a r L ürén En strategi att samlas kring En plats, en stad, en region har vissa faktiska tillgångar, resurser och möjligheter att utvecklas. Hur dessa förutsättningar kan utnyttjas är i hög grad beroende av den samlade handlingsför- mågan bland regionens aktörer. I Östergötland finns en historia av såväl samverkan som av brist på samverkan. Erfarenheter från andra regioner visar tydligt att samverkan mellan offentliga och privata aktörer, likväl som inom gruppen av privata aktörer och bland olika offentliga aktörer, ger en betydande kraft i utvecklingsarbetet. Att stärka samordnad handling utifrån en gemensam agenda är av strategisk betydelse för den regionala utvecklingen.

Ledarskap och rollfördelning En grundläggande förutsättning för en samlad regional handlingsförmåga är att det finns ett tydligt ledarskap med stöd hos alla parter, såväl privata som offentliga. En god samverkan mellan det politiska ledarskapet, starka företrädare för det privata näringslivet och den ideella sektorn, ger trovärdighet och förhandlingsstyrka på den nationella arenan. En viktig uppgift för det politiska ledarskapet och andra regionala aktörer är att i olika sammanhang tillvarata regionens intressen i konkurrensen med andra svenska regioner och med regioner i andra länder. Konkurrensen kan handla om att regionen får god tilldelning av t.ex. statliga satsningar på infrastruktur eller hö- gre utbildning och forskning samt kultur. Den regionala nivån av Sveriges samhälls- organisation kännetecknas av otydlighet beträf- fande olika aktörers mandat. En tydligare rollför- delning mellan stat och region, där regionerna samt att aktivt samverka med och påverka reger- Fokus på styrkeområden ges större handlingsutrymme att genomföra även ing och nationella organ, kan regionen driva och Till strategin hör även att Östgötaregionen ska den nationella politiken utifrån de specifika re- försvara sina intressen. På samma sätt är det na- bidra till nationell utveckling genom att vara gionala förutsättningarna. turligt för offentliga aktörer på regional och lo- nationellt och även internationellt ledande inom kal nivå att odla samarbetsrelationer med regio- vissa branscher, såväl privat som offentlig verk- En relationsbyggande region ner i andra länder inom EU. Det kan bl.a. handla samhet. Att det inom regionen finns forskning Genom att vara en öppen och aktiv samverkans- om att de offentliga verksamheterna i ännu större och utveckling av världsklass är strategiskt bety- part gentemot aktörer i andra regioner som Öst- utsträckning går in i samarbetsrelationer för att få delsefullt för regionen. ergötland har starka funktionella samband med, del av internationella erfarenheter. Östergötland - en värdeskapande region 16 Regionalt utvecklingsprogram 2030

STRATEGI 2 FOTO: th inks to ck Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 17

Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang

Strategin fokuserar på att nyttja, bidra till och inta en aktiv roll i de storregionala sambanden, samt i nationella och internationella sammanhang, där Östergötland ingår. Av speciell betydelse är rollen i Östra Mellansverige och utefter det starka kommunikationsstråk som löper från Stockholmsregionen genom Östergötland och vidare mot sydväst.

Vi är en del av en större helhet som sträcker sig från Nyköping via Norrkö- De nationella och internationella huvudstråken för Östergötlands relativa närhet till Stockholm ping – Linköping till Jönköping. Var för sig väg- och tågtrafik går diagonalt genom regionen. och Mälardalen ger regionen goda möjlighe- har dessa städer inte den storlek som sannolikt Ett fortsatt aktivt arbete från regionens sida för att ter att samarbeta och samagera med landets krävs för en fortsatt stark utveckling – de ut- få till stånd en infrastruktur med utökad kapacitet främsta tillväxtområde och därmed bli en del gör för små marknader. Genom att integrera för tågtrafik med tillförlitliga och snabbare tågför- i ett storregionalt sammanhang. Det finns ett flera mindre marknader kan de tillsammans bindelser - särskilt till Stockholm, men också sö- ömsesidigt intresse av en sådan utveckling, där bilda en större, och därigenom stärka konkur- der ut mot Malmö-Köpenhamn och väster ut mot såväl helheten som de ingående delarna kan få rensförmågan. Kommunikationsmässigt är de Göteborg - är en viktig del av strategin. Förbättrad fördelar av en ökad storregional integration. länkade till varandra genom E4 och med nu- järnvägsinfrastruktur är angeläget för såväl person- För Östergötlands del är det viktigt att sam- varande och framtida tågförbindelser. Förut- som godstrafik och motiveras även av behovet av verka utifrån en egen styrka. Med en inom- sättningarna för en regional integration inom omställning till mer klimatsmart transportarbete. regional integration enligt strategin ”Stärka denna ”axel” är goda och en viktig del av stra- Ytterligare viktiga kommunikationsstråk är Berg- Östergötland som en flerkärnig stadsregion” tegin är att stimulera den. slagsdiagonalen med så väl väg som järnväg, samt ökar förutsättningarna att få fördelar av en förbindelser söder ut utefter Östersjökusten. storregional samverkan. Utnyttja det gynnsamma läget Norrköpings hamn servar stora delar av Östra Strategin syftar vidare till att stärka regionens Mellansverige och kan vidareutvecklas med för- Starkare tillsammans konkurrenskraft för lokalisering av nationella och bättringar i anslutande infrastruktur. Regionens Ett annat intressant område för regional inte- internationella verksamheter. Östergötlands kom- flygplatser kan med ökad samverkan ta ytterligare gration och samverkan är det band av städer munikationsläge är gynnsamt i flera avseenden. passagerare som idag flyger från Arlanda.

ESKSKILSTUNA ÖÖREBRO STOCCKHOLM

KAKATTRINNEHOEH LMM

HALLSBERG

SKAVSTA AIRPORT STOCKHOLM

NYKKÖPINGÖPIÖP N

NORRKÖPINGS NORRKÖPINGS FLYGPLATS HAMN

E4 LINKÖPING CITY AIRPORT E22

BILVÄG JÄRNVÄG

MALMÖ

JÖNKÖKÖPING VÄSTETERERVIKV De nationella huvudstråken för väg och järnväg samt kopplingar till viktiga samver- kansområden utanför regionen. Östergötland - en värdeskapande region 18 Regionalt utvecklingsprogram 2030

STRATEGI 3 dsr e gi o n FOTO: m a rkn dsb o l g et fj ärd e s to rs ta Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 19

Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion

Grundtanken i strategin är att utnyttja den relativt stora befolkning inom regionen som kan utgöra underlag för olika marknader, t.ex. arbetsmarknad, tjänstemarknad, boendemarknad, utbildningsmarknad samt verksamheter inom kultur och fritid. Genom att underlätta för både kvinnor och män i olika livsfaser och med olika behov att röra sig till, från och inom regionens centrala delar, stärks förutsättningarna för ett dynamiskt, flexibelt, hållbart och växande näringsliv.

Större funktionell region Det finns tydliga samband mellan funktionella regioners storlek och deras utvecklingskraft. Stora funktionella regioner har en större marknad, vilket gynnar tillväxten i en uppåtgående spiral. Östergötlands befolkning växer, men långsamt, liksom i Sverige som helhet. Möj- ligheten att skapa en större och slagkraftigare funktionell region ligger i en fortsatt integration mellan Östergötlands olika delar. En naturlig strategi är därför att främja en sådan utveckling utifrån regionens förutsättningar.

Förutsättningarna finns Regionen har goda förutsättningar att utvecklas till en tät, flerkärnig stadsregion. Med de två städerna Linköping och Norrköping och en betydande folkmängd i västra länsdelen som centrum, utgör Östergötland en region som sett till Tätbefolkade centrala delar och koncentration av människor och arbetstillfällen mångfasetterad ortsstruktur. är den fjärde största i landet efter de tre storstads- områdena. Även vissa orter utanför Östergötland har en stark funktionell koppling till regionen. sjukvårdens utveckling, organisering och lokali- budet och efterfrågan på arbetskraft blir större Detta gäller framför allt delar av Sörmland och sering. Här har Landstingets val av lokaliserings- och mer varierat. Detta innebär att individer Jönköpings län. orter en strategisk betydelse. med en viss yrkeskompetens får fler arbets- Regionens koncentrerade ortsstruktur med- givare att välja bland och arbetsmarknaden ger daglig pendling utan allt för stor uppoffring Boende för högspecialiserad arbetskraft växer. Det av tid, vilket gör att många kan välja och byta Östergötland uppvisar stora interna flyttström- innebär även att arbetsgivare får en större och bostadsort och arbetsort oberoende av varandra, mar, vilka är uttryck för en dynamisk boen- mer varierad arbetskraftsbas att rekrytera från. något som i sin tur ger stora valmöjligheter för re- demarknad. Samtidigt finns det trögheter på Därmed förväntas matchningen förbättras gionens invånare och vidgar rekryteringsbasen för boendemarknaden. För att främja god tillgång och arbetsproduktiviteten öka. näringsliv och offentlig verksamhet. En pågående till bostäder som motsvarar människors behov • Kärnorna med sina inbördes olikheter och integration inom det funktionella området fram- i olika livsskeden är det en fördel om äldre per- de många orterna med varierande karaktär, går tydligt av den ständigt ökande pendlingen. soner boendes i enfamiljshus bereds möjligheter kan erbjuda alternativ för boende. Detta ger att flytta till alternativa boenden, vilket frigör ett en större valfrihet för individerna att kombi- Kommunikationerna ökat utbud av enfamiljshus. Vidare är det angelä- nera boende och arbete. En funktionell infrastruktur och en väl fung- get att tillse ett gott utbud av hyreslägenheter för • Utbudet av lätt tillgängliga ”noder” för erande kollektivtrafik är de enskilt viktigaste de som önskar ett mindre låst boende. kommunikationer utvecklas. Kollektivtra- faktorerna för att binda samman regionens delar fiken kan organiseras mer rationellt och ut- till en väl fungerande enhet. Östgötapendeln är De positiva effekterna nyttjas av kvinnor och män med olika förut- stommen i regionens kollektivtrafik som kom- Östergötland som en tät flerkärnig stadsregion sättningar och behov. pletterad med snabba bussförbindelser ger goda innebär att: • Möjligheterna till varierade kulturella akti- möjligheter till en fortsatt ökning av pendlingen • Näringslivet får tillgång till större markna- viteter och konstnärliga uttryck ökar. utan en motsvarande ökning av biltrafiken. der vilket gynnar ökad specialiserig och di- • Offentligt finansierade tjänster som utbild- versifiering, ger större kundunderlag samt ning, sjukvård etc., kan produceras mer ra- Lokalisering av sjukvård större och mer rationella enheter, och där- tionellt genom att det faktiska befolknings- Ytterligare en faktor som påverkar utvecklingen med högre konkurrenskraft. underlaget per enhet blir större. av enskilda orter och regionen som helhet, är • Arbetsmarknaden blir mer diversifierad – ut- • Variation och utbud inom detaljhandeln ökar. Östergötland - en värdeskapande region 20 Regionalt utvecklingsprogram 2030

STRATEGI 4 FOTO: th inks to ck Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 21

Arbeta för Utveckling av Östergötlands alla delar

Det finns geografiskt stora och glest befolkade delar av Östergötland som bara i begränsad omfattning kan dra nytta av möjligheterna i regionens centrala delar. För att dessa områden ska kunna utvecklas krävs insatser som mer specifikt bygger på de styrkor och möjligheter som dessa områden erbjuder. foto : T ho m a s Pette rs o n - Sö d e rk ö pings u ris t byrå visi te rg öt l nd Minskande befolkning Regionens ytterområden i norr och söder och kustlandet med skärgården har sedan lång tid en minskande befolkning. Särskilt de mindre tätor- terna i dessa områden har stagnerat. Med minskande befolkningstal följer försämrad service, vilket minskar attraktiviteten. Till detta kommer att befolkningen i regionens ytterområden, generellt sett, har en ålderssammansättning med fler äldre och färre yngre och en skevare fördelning mellan kvinnor och män i olika åldrar än vad som gäller för regionen i stort, vilket kan innebära problem på sikt.

Tätorternas roll Tätorterna – och då särskilt landsbygdskommu- nernas centralorter – är av mycket stor betydelse som serviceorter i vid mening. Här kan det finnas underlag för en fungerande kommersiell service och hit är kommunens egna verksamheter i stor utsträckning lokaliserade. En del i strategin för att främja en sammanhållen region är att stärka de livskraftiga tätorterna så att de fortsatt kan vara tydliga serviceorter i regionens landsbygdsområ- på det inomregionala vägnätet som binder sam- Rikare näringsliv den. I detta sammanhang kan hälso- och sjukvår- man regioncentrum och omlandet. Att säkerställa För många – kanske för flertalet – boende i re- dens organisering och lokalisering spela en bety- fungerade mobiltelefoni i hela regionen är grund- gionens landsbygdsområden kommer pendling dande roll. Likaså är den lokala kulturen en faktor läggande. Ett väl utbyggt bredbandsnät är viktigt till arbete i någon större tätort att vara det hu- som stärker ortens betydelse genom att skapa en för att skapa goda förutsättningar för boende och vudsakliga alternativet. För de flesta hushåll är känsla för platsen, vilket har betydelse när män- företag i glest befolkade områden, samt att ut- det dock viktigt att någon part kan finna sin niskor väljer den plats där man ska leva och bo. veckla e-tjänster, såväl privata som offentliga. utkomst lokalt, utan att pendla för att det ska vara intressant att bo kvar i området. Ett boende Kommunikationer knyter samman Nya perspektiv på service som innebär att alla familjemedlemmar måste Kommunikationslösningar är nyckelfrågan när det Handeln har under lång tid utvecklats mot allt resa till arbete och studier är för de flesta inte gäller att uppnå en sammanhållning mellan cen- större enheter som kräver ett större befolk- ett långsiktigt hållbart alternativ. Det är därför trum, i form av Linköping och Norrköping, och de ningsunderlag för att kunna vara ekonomiskt angeläget att näringslivet i regionens ytterom- yttre delarna av regionen. Att utveckla kollektivtra- bärkraftiga. Denna omstrukturering får dock råden fortsätter utvecklas så att det kan skapas fiken till en nivå som gör det möjligt för kvinnor negativa effekter för landsbygden och de min- arbetstillfällen för dem som bor där. En delstra- och män med de olika behov som olika livsfaser ger dre tätorterna. På många håll är dagligvaru- tegi för en fortsatt utveckling av Östergötlands att – om än med tidsmässiga uppoffringar – dagli- handeln hotad och i tätorter som tidigare haft landsbygd och geografiskt perifera områden är gen arbetspendla mellan regionens ytterområden olika specialbutiker är utbudet numera utarmat. att stödja utveckling av det lokala näringslivet och regioncentrum är en del i en strategi för en sam- Samtidigt vet vi att basal kommersiell service och säkerställa att kvinnor och män involveras manhållen region. Det är också viktigt att underlät- ökar en orts attraktivitet som bostadsort och för likvärdigt i att formulera idéer och behov och ta inpendlingen till de mindre landsbygdskommu- att locka inflyttare. Detta gäller speciellt orter att föreslå lösningar. Bland de viktigaste för- nerna för att ge bättre förutsättningar att långsiktigt som ligger bortom rimligt pendlingsavstånd utsättningarna för utveckling av landsbygden klara arbetskraftsförsörjningen. En delstrategi här från regioncentrum. Hur servicefrågorna kan är de areella näringarna. Utifrån ett långsiktigt är att samordna all samhällsbetald trafik för att få ut lösas generellt är en strategiskt viktig fråga, där globalt perspektiv bör sannolikt betydelsen av mesta möjliga trafikarbete som kan ingå i ett kol- den sociala ekonomin kan spela en viktig roll – och möjligheterna för de areella näringarna för- lektivtrafiksystem. ideella och kooperativa föreningar kan vara en stärkas. Det är också viktigt att förbättra standarden möjlighet för att utveckla nya lösningar. Östergötland - en värdeskapande region 22 Regionalt utvecklingsprogram 2030

STRATEGI 5 FOTO: H e lén B äcks t r ö m Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 23

Främja östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling

Ett gott liv för regionens invånare är kärnan i ambitionerna med regional utveckling. Folkhälsosituationen ger en god bild av helheten. Utöver de övriga strategierna finns det anledning att betona vissa strategiskt viktiga insatser som riktas direkt till individen. ALLA ska ha goda möjligheter till utbildning med hög kvalitet, boendemiljöer efter individens önskemål, inne- hållsrik och personligt utvecklande fritid, samt inte minst ett meningsfullt arbete. FOTO: Osk a r L ürén Balans i livet Människors liv innehåller olika delar, ett arbetsliv, en offentlig del och en privat. Fördelningen mellan och innehållet i, de olika delarna skiljer sig åt på ett betydande sätt mellan kvinnor och män. Arbetslivet kan ge utvecklande och stimulerande uppgifter, ekonomisk trygghet och yrkesidentitet. I den offentliga delen kan fören- ingsliv, besök på olika evenemang och kontakter med barnens skolor m.m. ge en meningsfull fritid och delaktighet i samhället. Den privata delen av livet är bl.a. en grund för samvaro, tillit och när- het med de närmaste. Vi bör ha balans mellan de olika delarna men de kan i viss mån kompensera varandra. Stort utbud av utbildningar former bör ges ett utrymme, inte minst när det Levande demokrati Studier har en avgörande betydelse för hur den gäller att förbättra möjligheterna till eget ska- Att kunna påverka utvecklingen i det samhälle enskilde ska kunna tillvarata sina personliga för- pande på likvärdiga villkor för flickor och pojkar. man lever i bidrar till en hög livskvalitet. För att utsättningar i förvärvslivet och utveckla sina in- ge denna möjlighet till påverkan måste det finnas tressen. En viktig del i en strategi för att främja Differentierad arbetsmarknad arenor för det offentliga samtalet. Att utveckla invånarnas möjligheter till personlig utveckling Ett meningsfullt och utvecklande arbete är be- sådana mötesplatser är en viktig del i arbetet för är därför att arbeta för ett rikt utbud av utbild- tydelsefullt för den enskildes livskvalitet. En en levande demokrati. Här har också ett starkt ningsmöjligheter av god kvalitet medvetet rikta- differentierad arbetsmarknad med ett utbud och levande föreningsliv en angelägen funktion de till både kvinnor och män. Det är av strategisk av arbetstillfällen inom ett brett spektrum av att fylla. Dessutom kan den sociala ekonomin betydelse att förbättra resultaten i grundskola branscher och yrkesområden, ökar möjlig- spela en betydande roll för deltagande, egenmakt och gymnasium. Förutom barn och ungdomars heterna att finna ett arbete som uppfyller de och arbetstillfällen. Den kan visa vägen tillbaka möjligheter till utbildning så är vuxenutbildning individuella möjligheterna. Arbetsmarknaden till arbetsmarknaden för grupper som idag har och livslångt lärande av stor betydelse. kännetecknas av könssegregering både hori- det svårt att komma in i arbetslivet och därmed sontellt och vertikalt, strukturella skillnader i utgöra rekryteringskälla inför det väntade ar- Boende för alla behov lönenivå m.m. Stora grupper står idag utanför betskraftsunderskottet. Boendet är en central del i alla människor liv. arbetsmarknaden. Det är en ytterst angelägen Östergötland kan erbjuda en mångfald av boen- framtidsfråga för regionen att hitta fungerande Folkhälsan är central demiljöer, som med de tidsavstånd som gäller i åtgärder för att minska arbetslösheten, som Allt som nämnts i denna strategi, och även det regionen, kan kombineras med ett stort antal för en del även innebär en social isolering från som lyfts fram i de andra strategierna rör i för- arbetstillfällen. Förbättrade boendemöjligheter samhällslivet i stort, och skapa en arbetsmark- längningen folkhälsan. Utvecklingsarbete i re- för unga och bättre anpassat boende för äldre är nad där så många som möjligt kan delta. Här gionen ska värderas utifrån de effekter det har på strategiskt viktigt. kan bl.a. den sociala ekonomin med sina speci- folkhälsan. ella möjligheter göra viktiga insatser. Rum för kulturen Barn och unga Att ta del av kulturlivet, som publik eller ge- Digital delaktighet Barn och unga är i större utsträckning än vuxna nom eget utövande, är för många en väsentlig Den digitala informationshanteringen har skapat beroende av sina närmaste och sin omgivning. del i den personliga utvecklingen. Begreppet stora möjligheter men det finns grupper i sam- Barn som saknar ett nära stöd eller på annat sätt ”kultur” måste här ges en vidare innebörd som hället som delvis står utanför denna förändring. lever under utsatta förhållanden har svårare att går längre än till det utbud av musik, teater och Regionens bibliotek kan bidra till att underlätta finna tillit och känna tillhörighet i samhället. utställningsverksamhet, som traditionellt har ett användningen av digitala tjänster och kan även FN:s konvention om barnets rättigheter är en ut- omfattande offentligt stöd. Nyskapande, experi- utnyttjas som informationscentra samt stöd- gångspunkt för den regionala utvecklingen. mentell verksamhet och ungdomskulturens olika punkter för distansstudier. Östergötland - en värdeskapande region 24 Regionalt utvecklingsprogram 2030

STRATEGI 6 La ss e H ej d nb rg, dl ö s a B ild r Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 25

Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland

Samhällets viktigaste insatser för att främja näringslivets utveckling består i satsningar på arbetskraftsförsörjning och infrastruktur. Därtill är det centralt att kommuner och andra berörda offentliga aktörer erbjuder grundläggande service av god kvalitet. Utöver dessa basuppgifter kan och bör det offentliga erbjuda vissa direkta näringslivsfrämjande insatser. La ss e H ej d nb rg, dl ö s a B ild r Främja företagandet Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som producerar och levererar varor och tjänster är grundläggande för regionens utveckling. Vidare så driver näringslivet på den ekonomiska och tekniska utvecklingen och skapar en skatte- bas för offentligt finansierad verksamhet. Den grundläggande offentliga uppgiften i detta sammanhang är att skapa goda förutsättningar för näringslivets utveckling, så som utbildning för att säkra kompetensförsörjningen och att ga- rantera ett fungerande system för kommunikationer och transporter. De offentliga insatser som görs för att stimulera nyföretagande, utveckla befintliga företag samt främja företagslokalise- ringar i regionen ska vara sådana att det offentliga har en naturlig roll och bidrar där marknaden inte förmår att skapa bra lösningar. Ett dynamiskt näringsliv med växande företag och nyföretagande är långsiktigt avgörande för regionens utveckling. Till dynamiken hör även att företag läggs ned. En hög omsättning på före- tag samvarierar oftast med en stark tillväxt.

Säkerställ kompetensförsörjningen Kompetensförsörjning är en grundförutsätt- ning för näringslivsutveckling. För att uppnå en långsiktig god tillgång på arbetskraft med rätt kompetens är det ytterst angeläget att etablera ett starkare samarbete mellan näringsliv och utbild- nologiska företag och innovativa produkter eller under kommande år, liksom de kreativa och kul- ningsaktörer. Långsiktig kompetensförsörjning tjänster. Verksamheterna bedrivs i inkubatorer turella näringarna. är ett område där samverkan mellan det offent- och andra miljöer specifikt skapade för att stärka Socialt företagande och arbetskooperativ kan liga och näringslivet är allra mest angeläget. denna typ av företagsutveckling. Att fortsatt ar- vara en del av ett innovativt näringsliv som bi- beta för att sådana utvecklingsmiljöer skapas är drar till att öka arbetskraftsutbudet. Det är även Aktivera outnyttjad potential en uppgift för samhället. angeläget med företag som har förmåga till vo- Det finns en stor andel befintliga företag med Miljöteknik är ett område som bedöms att ha en lymanställningar och som erbjuder arbeten som potential att expandera som av olika skäl inte stor tillväxtpotential genom en kraftigt ökad global kan definieras som insteg på arbetsmarknaden. gör det. Genom analysverktyg går det att med efterfrågan på hållbara tekniska systemlösningar för Ytterligare ett område för att stimulera närings- tillfredställande säkerhet identifiera många av energi- och resurseffektivitet. Östergötland har en livsutveckling är grundläggande och traditionellt dessa företag. Program för att främja expansion stark miljöteknikbransch som kan utvecklas ytterli- offentligt stöd av god kvalitet till nyföretagande. hos företag i denna grupp kan vara en uppgift gare och där regionen kan inta en ledande position i för offentliga aktörer. Vidare är det möjligt att samverkan med Linköpings Universitet. Nätverk för näringslivsutveckling identifiera potentiell bärkraftig samverkan mel- De gröna, areella näringarna inklusive livs- Insatserna för näringslivsutveckling kan göras ef- lan företag i samma värdekedja och att stimulera medelsförädling bedöms ha goda förutsättningar fektivare med en bättre samverkan och samord- till denna form av samverkan. att utvecklas ytterligare och få ökad betydelse för ning mellan olika näringslivsfrämjande aktörer. regionen. Även företag inom hälso- och sjukvård Att långsiktigt verka för att en samlad regional Profilområden med sin starka koppling till Hälsouniversitet organisation med stark lokal förankring bildas är I regionen genomförs ett flertal insatser för att bedöms ha goda möjligheter att expandera. Re- en viktig delstrategi, då näringslivet inte styrs av främja tillkomsten och utvecklingen av högtek- gionens besöksnäring förväntas uppvisa tillväxt administrativa gränser. Östergötland - en värdeskapande region 26 Regionalt utvecklingsprogram 2030

STRATEGI 7 FOTO: C l ea n te c h ö s rg öt a nd Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 27

Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region

Kärnan i strategin är att ställa om regionens utveckling i en riktning som är ekologiskt hållbar ur ett lokalt och globalt perspektiv. Detta ger även möjligheter att förbättra livskvalitet och välbefinnande. Speciell vikt läggs vid att öka regionens robusthet mot högre energipriser och minska användningen av naturresurser.

Den nu rådande ekonomiska strukturen leder till ett överutnyttjande av råvaror och överbelast- ning på ekosystemen. Ständig ekonomisk tillväxt ger inte påvisbara förbättringar på välbefinnande utöver en nivå som västvärlden sedan länge pas- serat. Det finns starka skäl att ställa om Östergöt- land till en robust och resurssnål region, vilket även kan ge stora sociala vinster och ökat välbe- finnande för det stora flertalet.

Östergötland efter oljetoppen Mycket talar för att priset på petroleumproduk- ter som bensin och diesel kommer att stiga be- FOTO: C l ea n te c h ö s rg öt a nd tydligt under kommande decennier. Oljetoppen kommer att få direkta konsekvenser för Öster- götlands utvecklingsförutsättningar. En regional kraftsamling för att ställa om energisystemet från icke-förnyelsebara till förnyelsebara energikällor måste därför ske. Utökad produktion av förny- bar energi gör regionen mer robust mot föränd- ringar i omvärlden. Om Östergötland tidigt och med kraft vidtar åtgärder för oljetoppens konsekvenser skapar det konkurrensfördelar gentemot andra regioner. Förstärk pågående processer energianvändning. Koordineringen mellan olika Att öka regionens robusthet understryker be- strategier och insatser kan utvecklas. Samord- Minskad resursanvändning tydelsen av redan pågående regionala och kom- ningen kan förbättras och en gemensam målbild Robusthet skapas även genom att minska den munala processer inom energi och klimat. Den för såväl offentliga som näringslivets aktörer be- totala efterfrågan på energi och andra naturre- regionala ambitionen för hållbar utveckling hövs. Med en tydlig strategi som utskiljer sig från surser. En resurssnål region är lättare att försörja beskrivs genom de regionala miljömålen som mängden kan regionen framstå som en föregång- med förnyelsebar energi än en resursslukande re- på uppdrag av regeringen fastställts av Länssty- are i strävan för en hållbar utveckling. gion. Energieffektiviseringsåtgärder i fastigheter relsen. I målen ingår målsättningar för minskad och inom industrin är ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan och resursanvändning. I Öst- Kunskapsspridning om nya synsätt energianvändningen, samtidigt som det ger eko- ergötlands regionala energi- och klimatstrategi Ett tidsperspektiv på regioninvånarnas vardags- nomiska vinster. ”Ett vinnande klimat” pekas hållbara transporter, pussel är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Mer Avfallshanteringen är ur ett resursperspek- vindkraft, vattenkraft och solenergi samt bioen- tid över för umgänge, stödjande av frivilligengage- tiv mycket viktig. Det finns en konflikt mellan ergi ut som särskilt angelägna områden. Dessa mang och ökad valfrihet i arbetslivet bidrar till att att öka mängden avfall som källsorteras och att är viktiga pusselbitar för att skapa en mer robust minska regioninvånarnas miljöpåverkan och leder använda avfall som bränsle i fjärr- och kraftvär- region. I samtliga av Östergötlands kommuner till ökad livstillfredsställelse. Lägre konsumtions- meverk. Kunskapen om de samhällsekonomiska finns dessutom ett aktivt energi- och klimatstra- takt kan bidra till att minska den privata skuld- effekterna för avfallsförbränning kontra mate- tegiskt arbete, vilket bör understödjas och ges sättningen. Sambandet mellan tidsanvändning, rialåtervinning behöver förbättras. Ur ett lång- utökad handlingskraft. livskvalitet och miljöpåverkan är väldokumenterat siktigt perspektiv bör andelen avfall som går till Länsstyrelsen samordnar även kommunernas men ännu inte känt i ett bredare sammanhang. förbränning minska till förmån för en utvidgad arbete för klimatanpassning. Betydelsen av den- En uppgift för det regionala utvecklingsarbetet materialåtervinning. na process bör lyftas fram i samband med både är att öka kunskapen om sambanden mellan energi, Både mängden person- och godstransporter kommunal, mellankommunal och regional fysisk ekonomi och miljö. En återkommande omvärlds- har länge ökat. För att öka robustheten behövs planering. analys liksom ett mätsystem för hållbar utveckling åtgärder för att minimera transportbehovet, vil- Utöver dessa pågår en rad processer bland är exempel på kunskapsförbättrande insatser som ket lyfts fram i andra strategier. olika aktörer med syfte att ställa om regionens behövs för att bättre förstå sambanden. Östergötland - en värdeskapande region 28 Regionalt utvecklingsprogram 2030

STRATEGI 8 FOTO: T h inks to ck Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 29

Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet

Denna strategi är sammansatt av flera faktorer som påverkar invånares och besökares upplevelse av regionen, och därmed bidrar till den samlade attraktiviteten. Centrala ledord i strategin är kultur, idrott, evenemang, besöksnäring, stadsrummet, naturmiljöer, kreativitet och aktiv varumärkesutveckling.

Attraktivitet som tillväxtfaktor FOTO: T h inks to ck En orts eller regions attraktivitet påverkar in- och utflyttning, invånarnas självbild, företags etablering och besöksnäringens möjligheter. Attrakti- vitet är ett mycket sammansatt och situationsbe- roende fenomen som går att relatera till flertalet faktorer som påverkar en regions utveckling.

Kulturen spelar en huvudroll Konstnärlig verksamhet, nöjesliv, kreativitet och identitet är drivkrafter för samhällets omvandling och utveckling. Kultur - i denna vida be- märkelse - är en viktig del i en orts karaktär och särprägel och bidrar till invånarnas självkänsla och samhörighet och därmed förmåga att forma framtiden. Kultur av olika slag fyller en plats med liv, vimmel, stämningar och händelser. I detta avse- ende spelar såväl amatörverksamhet som profes- sionell kultur och stora evenemang en betydande roll. I konkurrensen mellan städer och mellan regioner är kulturen viktig. Att aktivt fortsatt satsa på kulturen är därför en viktig del i att utveckla regionens attraktivitet.

Idrotten märks Idrottsevenemang av hög kvalitet ger uppmärk- samhet åt en plats. I regionen finns flera lag som historiskt intressanta miljöer eller att rensa bort on, vilket stärker möjligheterna att utveckla an- tävlar i högsta divisionen i sina respektive spor- inslag i miljön som stör den visuella bilden av dra områden. Att verka för en växande besöks- ter. Till detta kommer enskilda idrottare som staden eller tätorten, samt att planera ny bebyg- näring är strategiskt angeläget för den samlade utmärker sig genom framstående insatser på na- gelse med stort hänsynstagande till estetiska kva- regionala utvecklingen. tionell och internationell nivå och stora tävlingar liteter. Det är av vikt att bevara och presentera Konkurrensen om nationell och internatio- i individuella sporter. både kvinnors och mäns historia som en del av nell uppmärksamhet är stark. Ett sätt att synas vår samtid. Det ansikte utåt som städer och orter och få uppmärksamhet - i syfte att göra regionen Miljöer som berikar och profilerar uppvisar genom byggnaders och anläggningars mer känd – är att etablera fler återkommande ar- Östergötland har stora tillgångar i form av exponering vid genomfarter kan på många håll rangemang med lyskraft som lockar många besö- mycket varierande natur- och bebyggelsemiljöer. förbättras och därmed kan intrycket göras mer kare, utöver de som redan finns. Det kan handla Genom att vårda, utveckla och tillgängliggöra positivt. Nya ”landmärken” kan bidra till att or- om kultur, idrott, teknikmässor och annat som stadsrum och naturmiljöer, ökar regionens för- ter markeras tydligare i mentala kartor. kan anknytas till regionens identitet. måga att attrahera besökare. Östergötlands ytterst varierande, vackra De byggda miljöerna är ett viktigt område och lättillgängliga naturmiljöer är en tillgång. Regionens varumärke med stark påverkan på attraktiviteten. Det in- Många söker sig till naturen för avkoppling, åter- Regionens faktiska attraktivitet framträder som tryck som regionen ger, påverkas i hög grad av hämtning och upplevelser. Att långsiktigt värna ett uttryck av människors samlade upplevelse av vilka miljöer som erbjuds för att bo och verka i. regionens naturmiljöer är därför en angelägen varumärket Östergötland. Strategisk varumär- Boendemiljöer, stadsmiljöer, landsbygdsmiljöer delstrategi. kesutveckling skapar förutsättningar för konse- och mötesplatser som präglas av skönhet och liv, kvent och långsiktig positionering av regionen. och som är estetiskt tilltalande är viktiga för att- Besöksnäringens betydelse raktiviteten. Konkreta och förhållandevis enkla Besökare i regionen som får positiva upplevelser åtgärder kan handla om att lyfta fram kultur- bidrar till att sprida bilden av en attraktiv regi- Östergötland - en värdeskapande region 30 Regionalt utvecklingsprogram 2030 dsr e gi o n FOTO: m a rkn dsb o l g et fj ärd e s to rs ta Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 31

5. Rekommendationer

Under de senaste åren har insikten om de funktionella regionernas betydelse för utveckling ökat betydligt bland olika aktörer. Samverkan utifrån ett regionalt perspektiv har utvecklats på ett positivt sätt mellan olika kommuner, mellan olika konstellationer av statliga, regionala och lokala organ, och mellan privata och offentliga aktörer. Detta har förtydligat behovet av ytterligare konkreta operativa insatser utifrån ett regionalt perspektiv.

I processen med revidering av RUP och mot bakgrund av tidigare samtal med olika parter, har det uttryckts en viss förväntan och signalerats en beredskap att vidareutveckla det regionalt samordnade och initierade utvecklingsarbetet. Mot denna bakgrund har Regionförbundet valt att lägga fram rekommendationer riktade till olika parter: kommunerna, Landstinget, staten, näringslivet och dess organisationer, föreningslivet och ideella sektorn, samt inte minst till Regionför- bundet självt.

Rekommendationerna avser att bidra till konkreta steg i det regionala utvecklingsarbetet. Många av rekommendationerna har karaktären av att förstärka ett arbete som till viss del redan pågår och därmed befästa en påbörjad process. Vissa rekommendationer innebär att ta nya steg i nya riktningar, och kräver ytterligare förstärkning av den samlade regionala handlingsförmågan. Den upp- sättning av rekommendationer som presenteras är inte fullödig för en samhälls- utveckling i enlighet med uppsatta mål. Det kommer givetvis att finnas behov av ytterligare många insatser av skiftande slag.

Samtliga rekommendationer som presenteras är riktade mot en eller flera parter. Med tanke på en sannolik framtida regionkommunbildning kommer rekommendationer riktade till Landstinget och Regionförbundet att övergå till den organisation som ersätter dessa två organ. Östergötland - en värdeskapande region 32 Regionalt utvecklingsprogram 2030

beslut och åtgärder till varje enskild regions egna Östergötland bör ges prioritet. Strategi 1 förutsättningar. Det hindrar inte att den nationella Utveckla och intensifiera kontakterna med politiken kan få genomslag och att arbetet i regio- nationella politiska organ och myndighe- Förstärka den samlade nerna kan göras utifrån nationella mål. ter för att utveckla dialogen i för regionen handlingsförmågan i Arbetssättet kan vara att staten styr med angelägna frågor, särskilt kring investe- ramvillkor som garanterar de nationella politiska ringar i transportinfrastruktur Östergötland målen, medan implementeringen av politiken genomförs av regionen utifrån ett ”utvecklings- Samlad handlingsförmåga avtal” mellan staten och den enskilda regionen. Strategi 3 Regionens utveckling är ett resultat av dels de Med en sådan rollfördelning kan de statliga, na- faktiska förutsättningar, dels av vad regionen tionella intentionerna få fullt genomslag, samti- Utveckla Östergötland gör av dem och dels av alla yttre faktorer som re- digt som förverkligandet kan stödjas av kunska- till en flerkärnig stads- gionens aktörer inte rår över. Ansträngningar att pen i regionen om de egna förutsättningarna. utveckla regionen ger störst effekt om regionala Som exempel på en förändrad relation mel- region aktörer verkar utifrån en gemensam bild och en lan stat och region kan nämnas den samverkans- samordnad agenda. Detta kan gälla på alla nivåer: modell som håller på att etableras inom kultur- Till rekommendationerna har fogats en karta lokal, regional, nationell och EU. sektorn, där rollfördelningen mellan staten och med ett försök till ortsgruppering. Den är tänkt regionen förtydligas och tidigare statligt ansvar att fungera som underlag för diskussioner om Rekommendation #1:1 delegeras till regional nivå. framtida utveckling av regionens ortstruktur och Regional samverkan därtill hörande frågor. Därmed har ortsgruppe- Att alla aktörer i regionen söker samverkan Rekommendation #1:4 ringen bäring på flera av de rekommendationer när det kan förväntas gynna hela eller delar Avtal med staten som presenteras. Grupperingen omfattar 34 orter av regionen. Samverkan bör ske utifrån frå- Regionala aktörer rekommenderas arbeta eller ortspar och är gjord på orter med mer än gans art och inkludera de aktörer som har en för en rollfördelning i samhällsorganisatio- 500 invånare med undantag för de 5 största or- aktiv roll i den fråga det gäller. nen innebärande att: En arbetsmodell med terna. Kartan är placerad i slutet av rekommen- Vidare rekommenderas att samverkan steg- ”utvecklingsavtal” mellan region och stat ut- dationerna. Kriterierna för gruppering anges i vis formaliseras, struktureras och säkras vecklas som ett sätt att vinna en bättre effek- anslutning till kartan. upp, genom ömsesidiga överenskommelser. tivitet och en bättre demokratisk legitimitet. I vissa fall kan det även vara lämpligt att Regional och mellankommunal samverkan på sikt leder till sammanslagning översiktlig planering av verksamheter. Det ska dock betonas att Strategi 2 Östgötarna rör sig i sin vardag över stora ytor det är frågans art som ska vara vägledande och allt oftare över kommungränser. Ofta hand- för form och omfattning på samverkan. Utveckla Östergötlands lar det om arbets- och studiependling men också roll i ett storregionalt om inköp, fritids- och kulturaktiviteter m.m. En aktiv spelare på alla nivåer Denna ökade rörlighet ger nya krav på plane- Regionen påverkas av beslut som fattas i organ sammanhang ringen. Tillgänglighetsfrågor ska analyseras ur som organisatoriskt och fysiskt ligger utanför ett jämställdhetsperspektiv och måste hanteras Östergötland. Östergötland i ett med hänsyn till in- och utpendlare, att service- storregionalt sammanhang funktioner utnyttjas av andra än kommuninvå- Rekommendation #1:2 Östergötland ska inta en aktiv roll i de storregionala narna och att vissa kommunala verksamheter kan Driva regionens intressen sambanden, samt i nationella och internationella planeras och genomföras för flera kommuners in- Att regionala aktörer driver regionens in- sammanhang, där Östergötland ingår. Av speciell vånare. Exempel på ökande regional integratio- tressen utifrån en gemensam agenda och på betydelse är rollen i östra Mellansverige och utef- nen är: tekniska system, handel, utbildning och ett kompetent sätt, samt söker position i alla ter det starka kommunikationsstråk som löper från infrastruktur. En konsekvens av denna ökande relevanta sammanhang, nationella såväl som Stockholmsregionen genom Östergötland och vi- integration blir att kommunal planering inte bör internationella. dare mot sydväst. Östergötland ska också genom stanna vid kommungränsen. I stället bör plane- samverkan och öppenhet aktivt ta del av och på- ringen i många fall utgå från hur de funktionella Rekommendation #1:3 verka policy och beslut på nationell nivå. sambanden ser ut och låta dessa ligga till grund Kommunicera regionens mål för planeringsarbetets geografiska avgränsning. och strategier Rekommendation # 2:1 Vidare är det mycket angeläget att utveckla Att alla regionala aktörer kommunicerar re- Utveckla de storregionala sambanden regionen på ett sätt som inte långsiktigt förstör gionens gemensamma mål, strategier och in- Kommunerna, Landstinget och Regionför- förutsättningarna för ett hållbart samhälle med satser, i den omfattning och i de sammanhang bundet rekommenderas att: tanke på att vissa produktionsresurser som t.ex. det är lämpligt, såväl inom de egna organisa- Utveckla samverkan med omkringliggande jordbruksmark kan förväntas bli betydligt värde- tionerna, som till aktörer inom regionen och regioner, särskilt Stockholmsregionen, i fullare i framtiden. till aktörer utanför Östgötaregionen. syfte att tillvarata de fördelar som finns med att inom vissa områden planera och arbeta Rekommendation # 3:1 Regionen och staten utifrån ett större geografiskt sammanhang. Regional strukturplan Vilken nivå en viss fråga eller ett politikområde ska Kommunikationerna längs stråk av stor Regionförbundet och kommunerna rekom- hanteras på måste i första hand styras av var kun- betydelse för kontakterna mellan Öster- menderas att utarbeta en regional strukturplan skapen och kompetensen finns, samtidigt som ge- götland och grannregionerna utvecklas. där regionala intressen av rumslig karaktär nomförandet av en nationell politik måste kunna Relationen Östergötland – Stockholm bör översiktligt anvisas. Planen avser att utgöra ett garanteras. En rad frågor hanteras bättre på regio- ges högst prioritet följt av relationerna gemensamt underlag för den kommunala fy- nal än på statlig nivå som en följd av att det är i re- Östergötland – Jönköping/Göteborg och siska planeringen och samordnad kommunal gionen som kunskapen om de regionala förutsätt- Östergötland – Malmö. Även relationerna översiktsplanering och ska alltså inte ha karak- ningarna finns. Det handlar om att kunna anpassa till närbelägna orter med stark koppling till tär av en översiktplan enligt Plan- och bygg Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 33

lagen. Några exempel på frågor som med fördel Kommunerna rekommenderas att i sam- stomlinjer, tätortstrafik och samordnad kollek- kan lyftas upp gemensamt på en lämplig detalj- band med ny bebyggelse som ger en lokalt tivtrafik bör ansluta till den mellankommunala nivå, men som ytterst är ett kommunalt beslut, ökad befolkningstäthet eller anläggningar trafiken vid strategiska omstigningspunkter. är: vägar, järnvägar, bredband, vatten och av- av regional betydelse, planera för lokalise- lopp, fjärrvärmenät, vattenreglering, skydd av ring i regioncentrum eller vid de regionala Rekommendation # 3:7 jordbruksmark, bebyggelseutveckling, indu- huvudstråken för kollektivtrafik. För att Planera för bilfria arbetsresor strimark, grönområden, skyddsvärda naturom- möjliggöra boende även på landsbygd bör Kommunerna rekommenderas att: råden, strandskydd och vindkraftsplanering. kommunerna eftersträva att hitta goda lös- I sin planering väga in behovet av att ge goda Linköpings och Norrköpings gemensamma ningar för kommunikation och infrastruk- förutsättningar för arbetspendling genom att ÖP, det begynnande samarbetet i den västra tur också till omlandet. lokalisera bostäder med god tillgänglighet till länsdelen, samt övrig kommunal samverkan kollektivtrafiken/stationsnära lägen. inom fysisk planering har beröring med en Rekommendation # 3:5 I sin planering lokalisera arbetsplatser till sta- regional strukturplan. Prioritera utbyggnad av orter tionsnära lägen när det är möjligt och verk- med goda förutsättningar samhetens art tillåter en sådan lokalisering. Rekommendation # 3:2 Kommunerna rekommenderas att i sin pla- Anlägga säkra gång- och cykelvägar inom Samordnad kommunal nering, analysera de enskilda orternas roll tätorterna till resecentrum och kollektivtra- översiktsplanering i den samlade regionala ortsstrukturen och fikens omstigningspunkter. Kommunerna rekommenderas att göra bedöma orternas utvecklingsförutsättning- översiktliga planer som sträcker sig över ar. Vid planering för bostadsbyggande och Rekommendation # 3:8 flera kommuner – gemensamma översikts- offentlig service bör de orter som har bäst Förbättrad framkomlighet för planer enl. Plan- och bygglagens krav (som förutsättningar att få en långsiktigt positiv kollektivtrafiken fastställs av respektive kommun) eller mer utveckling prioriteras. Linköping och Norrköpings kommuner re- informella samarbeten i planeringsfrågor Prioriteringsgrund kan vara att orten har en kommenderas att planera för en förbättrad beroende på förutsättningarna. folkmängd som utgör tillräckligt underlag framkomlighet för kollektivtrafiken inom Ett exempel på samordnad kommunal pla- för en rimlig nivå på kommersiell och of- städerna. Restiden genom respektive stad nering är det arbete som initierats för skär- fentlig service, att orten har, eller kan få, fram till resecentrum, och restiden mellan gården och som även inkluderar kommuner god tillgänglighet med kollektivtrafik. städernas resecentrum och pendlarnas mål- utanför länet. punkter, har stor regional betydelse. Rekommendation # 3:6 Rekommendation # 3:3 Främja koncentrerad bebyggelse Rekommendation # 3:9 Begränsa exploatering av Kommunerna rekommenderas att främja Starka kollektivtrafikstråk jordbruksmark koncentrerad nybyggnation. Planeringen Landstinget, Kommunerna och Regionför- Kommunerna rekommenderas att i den fy- bör inriktas mot att nybyggnation sker i bundet rekommenderas att planera kollek- siska planeringen tydligt begränsa exploa- anslutning till befintlig bebyggelse i såväl tivtrafiken i regionen och i städerna utifrån teringen av jordbruksmark då lokal och re- stad och tätort som på tätortsnära landsbygd ett stråktänkande som kännetecknas av: gional produktion av livsmedel förväntas bli och ren landsbygd, för att därigenom skapa • utvecklade stomlinjer som binder sam- allt viktigare p.g.a. stigande oljepriser. bättre förutsättningar för en effektiv kollek- man regionens ortssystem, respektive tivtrafik och för kommersiell och offentlig stadsdelar, Den regionala strukturen service i hela länet. Kommunerna rekom- • stomlinjerna trafikeras med snabb och En sammanhållen region och en energieffektiv menderas även att tydligt informera berörda frekvent kollektivtrafik, och resurssnål utveckling främjas av en koncen- om graden av offentlig service som kan er- • framkomligheten ska garanteras, vilket trerad utbyggnad av bostäder, arbetsplatser och bjudas på olika orter. förutsätter åtgärder i infrastrukturen. skolor till platser som är tillgängliga med kollektivtrafik och förstärker därigenom förutsättningar Regionförstoring och Rekommendation # 3:10 för en funktionell kollektivtrafik. För att tillhan- pendling - kollektivtrafik Effektiva omstigningspunkter dahålla teknisk kommunal service i form av vat- En avgörande förutsättning för en fungerande re- Kommunerna, Regionförbundet och Tra- ten, avlopp, bredband och el, samt boendeservice gionförstoring är att pendlingstiderna kan hållas fikverket rekommenderas att bygga om- så som skola, skolskjuts, hemtjänst, sjukvård m.m., inom gränser som kan accepteras av stora grup- stigningspunkter på strategiskt valda platser är det olämpligt med allt för utspridd bebyggelse. per. Vid lokaliseringen av bostäder, arbetsplatser utmed pendlingsstråken som tillgodoser Linköping och Norrköping utgör tillsam- och resecentra bör stor hänsyn tas till hur bebyg- resenärernas krav på bekvämlighet, så att mans regionens kärna och Motala är huvudorten gelsestrukturen utformas, utifrån att allt fler både pendlarna stimuleras att resa kollektivt så i den västra länsdelen. Kärnans utveckling är av kvinnor och män kommer att pendla till arbetet. stor del av resan som möjligt. Omstignings- stor betydelse för hela regionens utveckling. En Det ökade resandet som blir en följd av punkternas standard kan variera mellan starkare kärna ger en starkare region och ger för- regionförstoringen måste, av miljöhänsyn och ut- olika platser beroende på vilket resandeun- utsättningar för en positiv utveckling även för rymmesskäl, kanaliseras till kollektivtrafiken. För derlag som ska betjänas. Grundkrav måste regionens geografiskt mer perifera delar. Verk- att detta ska bli möjligt måste kollektivtrafiken ha vara goda parkeringsmöjligheter för bil och samheter med många besökare bör lokaliseras till hög tillgänglighet, erbjuda korta restider och hög cykel, väderskydd (ev. uppvärmt väntut- platser med god tillgänglighet. turtäthet, samt uppfattas som pålitlig och säker för rymme) samt informationssystem som gör I flera av rekommendationerna nämns ”kom- att attrahera en ökad andel av resenärerna. att resenärerna hålls underrättade om vän- munikationsstråk” eller ”huvudstråk för kollek- Planeringen av kollektivtrafiken måste tetider m.m. tivtrafik”. Med detta menas i princip stomlinje- utgå från ett stråktänkande som innebär att den Vid planering av omstigningspunkter bör nätet för regionala bussar samt pendeltågsstråket. mellankommunala trafiken bör vara överordnad stor hänsyn tas till tillgängligheten genom och strukturerande. Här är pendeltåget nav i sys- gång- och cykelvägar samt krav på plan- Rekommendation # 3:4 temet. Den inomkommunala trafiken – lokala skildhet. Bebyggelseutveckling utefter kommunikationsstråken Östergötland - en värdeskapande region 34 Regionalt utvecklingsprogram 2030

Rekommendation # 3:11 Städer och tätorters attraktivitet Utveckla möjligheten att kombinera Hur städers och orters attraktivitet bedöms är Strategi 4 cykel- och kollektivtrafikresor beroende av bedömaren och vad som är utgångs- Östgötatrafiken, Energikontoret, Region- punkten för bedömningen. Den urbana miljön Arbeta för utveckling förbundet Östsam och kommunerna rekom- i en större stad har andra kvaliteter än den lilla av Östergötlands alla menderas att skapa ett regionalt system för att tätorten på landsbygden, men båda miljöerna kan kunna kombinera kollektivt resande med cy- vara mer eller mindre attraktiva. Om en stad eller delar kel i en eller båda ändarna av resan. Ett sådant tätort värderas som en plats för boende eller som Det finns glest befolkade landsbygdsområden i system utformas för att minska restiden sett en plats för företagslokalisering kommer delvis Östergötland som bara i begränsad omfattning ur ett ”dörr till dörr”-perspektiv. olika kriterier att vara avgörande. Utgångspunk- kan dra nytta av regionens täta kärna. För att ten för rekommendationerna här är attraktivitet dessa områden ska utvecklas krävs åtgärder som Rekommendation # 3:12 för boende. mer specifikt bygger på de styrkor och möjlighe- Öka kapaciteten på Södra stambanan Tillgänglighet, och då i första hand med kol- ter som dessa områden besitter. Trafikverket rekommenderas att öka ka- lektivtrafik, är en viktig faktor. För att de möj- paciteten på Södra stambanan för att säkra ligheter som regionen erbjuder med sin arbets- Landsbygdens tätorter en positiv utveckling för pendeltågtrafiken marknad och sitt utbud kommer tillgängligheten Att säkerställa utvecklingen av tätorterna i regio- och övrig tågtrafik till, från och genom att vara ett för många avgörande kriterium vid nens geografiskt perifera områden är avgörande för Östergötland. bedömningen av bostadsorter. Se rekommenda- att bibehålla god service i alla delar av regionen. tion 3:6 och 3:7. En sammanhållen marknad Den byggda miljöns estetiska utformning Rekommendation # 4:1 En bärande idé i det regionala utvecklingspro- betyder mycket för attraktiviteten. Konkreta, Koncentrera offentlig service i grammet är att stora marknader gynnar närings- och förhållandevis enkla, åtgärder som det kan glest befolkade områden livsutveckling och skapar fler arbetstillfällen. Ett handla om är att lyfta fram kulturhistoriskt in- Kommunerna rekommenderas att koncen- stort befolkningsunderlag ger även fördelaktiga tressanta miljöer eller att rensa bort inslag i mil- trera den offentliga servicen till de tätorter förutsättningar för organisering av offentlig verk- jön som stör den visuella bilden av staden eller som bedöms ha bäst utvecklingsförutsätt- samhet. Stora marknader har större andel lokal tätorten, och att planera ny bebyggelse med stort ningar för att därigenom stärka dessa orter ekonomi och mindre andel handel med omvärl- hänsynstagande till byggnadernas estetiska kva- som lokala servicecentra. den, jämfört med små ekonomier, vilket gör stör- liteter. Det ”ansikte utåt” som städer och orter re regioner mer robusta och ekonomiskt hållbara. uppvisar genom byggnaders och anläggningars Kollektivtrafik och IT Östergötland har i flera avseenden varit uppdelat i exponering i anslutning till genomfarterna kan Tillgång till kollektivtrafik är för många en för- två marknader, Linköping respektive Norrköping på många håll förbättras. utsättning för ett kvarboende på landsbygden. med var sitt omland. Många tjänsteverksamheter Samtidigt är det förenat med stora kostnader att har organiserat sig efter denna uppdelning. Rekommendation # 3:15 upprätthålla en väl fungerande kollektivtrafik i Tillvarata kulturella fyrtorn glest befolkade områden. Det är därför angelä- Rekommendation # 3:13 Kommunerna rekommenderas att utnyttja get att ge så många som möjligt tillgång till de Organisera offentlig verksamhet de kulturella värden och profilområden, samhällsbetalda resmöjligheter som ges – även då utifrån hela befolkningen kulturella fyrtorn, som tagits fram i sam- dessa i första hand är avsedda för en viss kategori Landstinget och kommunerna rekommende- band med den regionala kulturplanen och resenärer. Utbyggnaden av bredbandstrukturen ras att kartlägga och beakta hur olika lands- som kan vara viktiga lokala byggstenar i den i glest befolkade områden kan behöva offentliga tingsverksamheter och kommunala verk- regionala helheten. stödinsatser då marknaden inte klarar av dessa samheter, t.ex. sjukvård, gymnasieskola och områden, vilket även kan göra e-tjänster mer till- kulturverksamhet, kan lokaliseras och orga- Rekommendation # 3:16 gängliga i dessa områden. niseras för att bättre tillvarata utvecklings- Attraktiva bebyggelsemiljöer möjligheter på enskilda orter och i regionen. Kommunerna rekommenderas att inten- Rekommendation # 4:2 Landstinget rekommenderas att i samband sifiera arbetet med att utveckla tätorternas Samordna resor i glest med planering och beslut kring kollektivtra- kvaliteter utifrån ett tvärsektoriellt an- befolkade områden fiken värdera trafikens samlade samhällseko- greppssätt på: Kommunerna rekommenderas att samord- nomiska och kommunalekonomiska effekter • funktionsvärden - materiella och orga- na skolresor, färdtjänst och linjetrafik till mot bakgrund av de förutsättningar för regi- nisatoriska funktioner som gör att orten ett utbud för alla resenärer. Samplanera kol- onförstoring som kollektivtrafiken ger. fungerar på ett tryggt och effektivt sätt lektivtrafiken mellan grannkommuner så att • gestaltningsvärden – den byggda och kommungränserna inte blir ett hinder för Rekommendation # 3:14 naturliga miljön som ger identitet och rationell kollektivtrafikplanering. Att näringsliv utnyttjar hela kvalitet, gör den vacker, överraskande Överväga att överlämna ansvaret för färd- regionens marknad och spännande tjänsten samt planering av skolskjutsar till Företag rekommenderas att i de fall det är • kulturvärden – det mänskliga livet i sta- kollektivtrafikmyndigheten för att på så sätt relevant, organisera sig så att de utnyttjar den, möten och händelser skapa bättre förutsättningar för samordning. hela det marknadsunderlag som finns i den funktionella regionen för att på så vis kunna Rekommendation # 4:3 erbjuda mer kvalificerade tjänster och där- Stärk bredbandsutbyggnaden med minska sitt beroende av kompetens ut- Kommunerna och Länsstyrelsen rekom- anför regionen. menderas att verka för en utbyggnad av Näringslivets organisationer rekommende- bredband i enlighet med de nationella må- ras att, bidra till att öka medvetenheten hos len: Att 40 % av Sveriges hushåll och före- regionens näringsliv om de möjligheter som tag har tillgång till nät med kapacitet på 100 finns i att se större delen av Östergötland Mbit/s år 2015 och 90 % år 2020, för att sä- som en gemensam marknad. kerställa grundläggande kapacitet för Inter- Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 35

net, TV och telefoni. I frågan om bredband nala gymnasieutbildningen en stor överkapacitet finns det goda erfarenheter i regionen från Strategi 5 till följd av kraftigt minskande ungdomskullar samarbetet inom VÖKBY. och p.g.a. det ökande antalet fristående gym- Stärka östgötarnas nasieskolor. Den samlade kostnaden för kom- Utveckling av det möjligheter till hög munernas överkapacitet (940 tomma platser i lokala näringslivet den kommunala gymnasieskolan och 780 inom Tillgång till arbete lokalt är för flertalet en för- livskvalitet och person- friskolorna) uppskattas till 200 miljoner kr under utsättning för ett långsiktigt boende i de delar av lig utveckling skolåret 2011/2012. den östgötska landbygden som ligger längst från Det pågår en omvandling av gymnasieskolan i någon större ort. Att det skapas nya arbetstillfällen Utbildning och ungdomar regionen. Flera kommuner genomför förändringar, och att befintliga så långt det är möjligt kan bibe- Utbildning är en av de viktigaste långsiktiga insat- eller planerar för förändringar av gymnasieskolan hållas genom utveckling av det lokala näringslivet serna för samhällelig utveckling. Under senare år p.g.a. ekonomiska svårigheter till följd av minskan- är därför av stor vikt för landsbygdens framtid. har utbildningsresultaten i grundskola och gym- de ungdomskullar och det ökande antalet friskolor. Servicefunktioner som t ex dagligvaruhan- nasieskola sjunkit och är nu anmärkningsvärt då- T.ex. har Valdemarsvik överlåtit utbildningar till del kan inte alltid bedriva verksamhet på kom- liga. Bl.a. lämnar ca 13 % av eleverna grundsko- Söderköping, Vadstena kommun överväger föränd- mersiella grunder i glest befolkade miljöer. För lan utan godkända betyg i kärnämnena. Pojkars ringar i sitt utbud av gymnasieprogram och det förs att kunna behålla en rimlig basservice måste an- läsning har försämrats i alla grupper. Detta är ett samtal om utökat samarbete i den västra länsdelen. I dra lösningar sökas. misslyckande! Ett medvetet jämställdhetsarbete Finspång förs samtal om samverkan mellan Bergska som stärker både flickor och pojkar är av högsta skolan och friskolan Curt Nicolin Gymnasiet. Till Rekommendation # 4:4 betydelse. Till allra största delen ligger ansvaret detta kommer de svaga studieresultaten där enbart Näringslivsutveckling på landsbygden för den uppkomna situationen på kommunerna så ca 2/3 av varje ungdomskull lämnar gymnasiet med Kommunerna, Länsstyrelsen och Region- som huvudmän för grundskola och gymnasium. godkända betyg. förbundet rekommenderas att inom ramen Vidare är ungdomsarbetslösheten i Sverige hög i för givna befogenheter, fortsatt stödja en jämförelse med andra länder, trots att Sverige har Rekommendation # 5:2 utveckling av landsbygdens näringsliv ge- en högre sysselsättningsgrad än den genomsnitt- Öka regionalt samarbete nom organiserad rådgivning och ekono- liga EU-nivån. Östergötland har högre ungdoms- inom gymnasieskolan miskt stöd till utvecklingsinsatser säkerställa arbetslöshet än riksgenomsnittet. För att klara av de kommande nödvändiga likvärdiga villkor för kvinnor och män. Att erbjuda Östergötlands barn och ungdo- förändringarna inom gymnasieskolan re- Kommunerna rekommenderas att, när re- mar bra skolor förbättrar förutsättningarna för en kommenderas kommunerna att stärka den gelverket (LOU) kring upphandling så til�- långsiktigt stark regional utveckling, bidrar till nuvarande regionala samverkan mellan de låter, och det är ekonomiskt försvarbart, god folkhälsa och ökar påtagligt regionens att- kommunala gymnasieutbildningarna i lä- utforma upphandlingsunderlag som gyn- raktivitet för presumtiva inflyttare. I skolutveck- net. En förstärkt process kring gymnasie- nar lokala företag. Ytterligare ett skäl till lingsarbetet är det angeläget att upprätthålla ett samverkan skulle ge bättre förutsättningar att främja lokal upphandling är att detta i helhetsperspektiv på individen. Detta innebär att att arbeta med kvalitetsförbättring, balan- många fall även är positivt ur klimat- och även skapande förmåga, fysisk aktivitet och sam- sera personella resurser och styra dimen- miljösynpunkt. hällsdeltagande måste ges utrymme i skolarbetet, sionering och lokalisering av utbildningar vid sidan av de mer akademiskt inriktade ämnena. ur ett för regionen som helhet mer adek- Rekommendation # 4:5 vat sätt. Den samverkan som redan finns Lokal service genom social ekonomi Rekommendation # 5:1 och överenskommelser som träffats mellan Kommunerna rekommenderas att i sam- Förbättra utbildningsresultaten dess medlemmar, bör vara plattformen för verkan med föreningsliv och andra aktörer Kommunerna och Regionförbundet rekom- denna process. Ökat regionalt samarbete inom den sociala ekonomin söka alternativa menderas att lägga mer kraft i arbetet att för- inom gymnasieskolan bör ske i en process servicelösningar. En väg för att genomföra bättra utbildningsresultaten i grundskola och där de kommuner och gymnasieskolor som detta kan vara att utnyttja den möjlighet gymnasieskola. Detta bör ske baserat på de ser möjligheter att vidareutveckla samarbe- som finns i LOU (Lagen om offentlig upp- samtal som förs och de insatser som nu görs, tet kan gå före i lämplig form och att andra handling) att införa sociala kriterier i sam- men det finns anledning att ge frågan större kommuner ansluter när man bedömer det band med upphandlingar. tyngd. Målet för detta bör vara att regionen som lämpligt. Vidare rekommenderas att ska utmärka sig genom elevernas goda stu- regionen bildar ett samlat antagningskansli. Kultur dieresultat i grundskola och gymnasieskola. I en sammanhållen region måste verksamheter Insatser bör inkludera hela kedjan från ut- Det är svårt för ungdomar att i ett allt mer kom- som bidrar till en god livskvalitet finnas tillgängli- bildningschef, områdesansvarig, rektor, lä- plext samhälle skaffa sig en bild av vad arbets- ga i hela regionen om än med de anpassningar som rarlag och enskild lärare. Senare tids ökade marknaden har att erbjuda. Det är även svårt för är nödvändiga utifrån lokala förutsättningar. Att fokus på rektors betydelse för utbildnings- vissa delar av arbetsmarknaden att attrahera pre- verka för att det lokalt ges möjligheter att ta del resultaten bör beaktas. sumtiv arbetskraft. Detta gäller kanske speciellt av levande kultur eller ägna sig åt eget utövande de delar av arbetsmarknaden där privatpersoner är en viktig del i arbetet för en levande landsbygd. Gymnasieutbildningen har en tydlig regional inte har tillträde, t.ex. tillverkningsindustrin. För karaktär. Utbudet av gymnasieprogram varierar att underlätta för skolungdom att göra sina stu- Rekommendation # 4:6 starkt mellan kommunerna. En kommun har ing- dieval på så korrekt och heltäckande information Kultur på landsbygden en gymnasieskola alls, andra kommuner erbjuder som möjligt, och för att näringslivet och offentlig Kommunerna, Regionförbundet och regi- ett begränsat antal gymnasieprogram. Enbart de verksamhet ska förstärka sina möjligheter att re- onens kulturinstitutioner rekommenderas två största kommunerna har ett komplett utbud krytera framtida kvalificerade arbetskraft, är det att samverka med föreningsliv, folkbild- av de nationella gymnasieprogrammen. Detta påkallat att vidareutveckla ett närmare samarbete ning och andra aktörer för att vidmakthålla innebär att gymnasieeleverna från alla kom- mellan näringsliv och utbildning och säkerställa ett kulturliv i regionens landsbygdsområ- muner, utom de tre största, i stor utsträckning att detta görs med ett jämställdhetsperspektiv. I den och då med särskilt fokus på barn och pendlar ut från hemkommunen för sin gymna- detta arbete är det motiverat att aktivt söka mot- ungdomar. sieutbildning. Vidare har den samlade kommu- verka könsbundna utbildnings- och yrkesval. Östergötland - en värdeskapande region 36 Regionalt utvecklingsprogram 2030

Rekommendation # 5:3 inte bra för vare sig de drabbade eller övriga sam- Rekommendation # 5:8 Stärk kopplingen mellan hällsmedborgare, vilket påvisats genom aktuell Ökad kunskap om segregation utbildning och arbetsliv forskning där olika länder jämförts. och delaktighet Näringslivets organisationer och stora of- Kommunerna, Regionförbundet och det fentliga arbetsgivare rekommenderas att, Rekommendation # 5:5 civila samhällets aktörer rekommenderas, gemensamt eller var för sig, formulera för- Ökad inkludering att genom olika insatser öka sin egen och slag till hur de kan bidra till förbättrad kopp- Kommunerna rekommenderas att vidareut- andras kunskap om möjliga åtgärder för att ling mellan arbetsliv och skola (grundskola, veckla sitt arbete att stärka egenmakten hos minska segregation, stärka lokal demokrati gymnasium och yrkesgymnasium), och att socialt utsatta grupper, speciellt i bostadsom- och människors deltagande på främst lokal dessa förslag lämnas till en kommungemen- råden med hög arbetslöshet. Erfarenheten nivå, byalag och stadsdelar. sam grupp. Det är dessutom en fördel om visar att långsiktighet är avgörande för att fackliga organisationer deltar i detta. lyckas i dessa områden. I detta arbete är det Integration på arbetsmarknaden Kommunerna rekommenderas att utifrån angeläget, kanske fundamentalt, att tillvarata Arbetslivet har utvecklats i en riktning där allt arbetsmarknadens förslag och utifrån ut- lokala initiativ, drivkrafter och förmågor. större grupper av människor i det närmaste per- bildningarnas behov av olika former av Verktyg kan vara att stimulera till och skapa manent står utanför den reguljära arbetsmarkna- praktik, ta upp samtal med arbetsmarkna- gynnsamma förutsättningar för lokal kultur, den. Vi kan se tendenser till en marginalisering dens företrädare för att överenskomma om lokalt företagande, liksom att upprätthålla av stora grupper på arbetsmarknaden. Denna si- långsiktiga hållbara former för samarbete en god yttre miljö i bostadsområdena. Del- tuation påvisar behov av en breddning av arbets- kring praktik och annan koppling mellan aktighet för både kvinnor och män, flickor marknaden, där även nämnda grupper inkluderas utbildning och arbetsmarknad. Denna re- och pojkar, är en påtaglig framgångsfaktor i och behov av att människor ges möjlighet att få kommendation avser såväl informations- denna typ av arbete. Delaktigheten i proces- sina yrkeskompetenser bedömda. behovet, att skolungdom får ökad kunskap sen kan ofta vara överordnad de ”yttre resul- om arbetsmarknaden, och lärandebehovet, taten”. Ev kan ett sammankopplande mellan Rekommendation # 5:9 att olika former av praktik ger ett bra och byalag och stadsdelsorganisationer vara ett Yrkeskompetensbedömning relevant lärande. sätt att på en personlig nivå stärka kopplingen Många människor besitter yrkeskompe- mellan olika samhällsgrupper. tenser men saknar dokument som styrker Rekommendation # 5:4 dessa. Detta gäller såväl personer med ut- Satsa på SYV Rekommendation # 5:6 ländsk, som med svensk bakgrund. Arbets- Kommunerna rekommenderas att se över Handlingsplan för att nå de förmedlingarna, kommunerna, företag, nä- arbetet med SYV, som funktion. En väl handikappolitiska målen ringslivsorganisationer, Regionförbundet fungerade studie- och yrkesvägledning för- För människor med funktionsnedsättningar m.fl. rekommenderas att bygga vidare på utsätter att SYV är en tydligt integrerad är det nödvändigt att i största möjliga ut- och skala upp de erfarenheter som gjorts del av skolans verksamhet, utifrån styrdo- sträckning undanröja hinder, t.ex. när det genom projektet KFF – Yrkeskompetens- kument och med ett tydligt ledarskap och gäller tillgänglighet. Varje kommun rekom- bedömning, vilket genomförts gemensamt jämställdhetsuppdrag. menderas att upprätta en handlingsplan för mellan Företagarna, kommunerna samt hur de handikappolitiska målen ska kunna Regionförbundet. Yrkeskompetensbedöm- Förstärkt inkludering uppfyllas. I arbetet med denna handlings- ning är en konkret form av validering av Sverige har en betydande invandring från andra plan bör även näringslivet inkluderas yrkeskunskaper, vilket avser att förbättra länder. Invandringen består dels av flyktingar matchningen på arbetsmarknaden. som lämnar svåra förhållanden i sina hemländer Rekommendation # 5:7 och dels av personer som väljer att flytta till Sve- Förbättrade insatser för nyanlända Rekommendation # 5:10 rige av andra skäl. Vissa yrkesgrupper rekryte- och andra invandrare Vidga arbetsmarknaden ras även aktivt till regionen. I Östergötland har Arbetet med nyanlända ska ha ett jämställd- Kommunerna, Af och Fk rekommenderas befolkningsökningen de senaste åren till största hetsperspektiv och i alla led möta kvinnors att tillsammans med det lokala näringslivet delen utgjorts av invandring. och mäns behov. Att kommunerna, Lands- samarbeta med den sociala ekonomins par- Det finns en uppdelning i samhället. Tydligt tinget, arbetsförmedlingarna, Länsstyrelsen ter för att utveckla en kompletterande ar- märks det på hur människor från andra länder in- och Regionförbundet utvidgar arbetet med betsmarknad. Tänkbara arbeten att utveckla kluderas, eller inte inkluderas, i samhällsgemen- nyanlända i enlighet med de erfarenheter finns när det gäller förvaltning, skötsel och skapen. Öppningarna måste ske dubbelriktat, och kunskaper som finns i regionen, från utveckling av lokala servicelösningar. Dessa målet kan inte vara att få invandrare att komma t.ex. hälsokommunikatörer, barn och ung- kan utföras på uppdrag eller via offentliga till vissa, traditionella svenska arenor. Att dessa domars skolintroduktion, regional yrkes- upphandlingar med sociala kriterier. Detta kvinnor och män snarast möjligt inkluderas i vårt svenska, samhällsorientering, meritportfölj, kan även ge sänkta kostnader för kommu- samhälle är angeläget för såväl individen som för samt erfarenheter från andra platser. En nalt försörjningsstöd. I Regionförbundets den gemensamma långsiktiga försörjningen och ledstjärna i insatser riktade till denna grupp rapport ”Arbete för alla?”, ges mycket kun- för samhället som helhet bör vara att strukturerna ska vara stödjande, skap om hur detta kan genomföras. Förut- Vissa bostadsområden i de större städerna i inte styrande. Vidare bör insatser riktas till om att bredda arbetsmarknaden kan den so- Östergötland har en hög koncentration av ar- alla utifrån behov oberoende av bakgrund ciala ekonomin även vara ett verktyg för att betslösa och låginkomsttagare. Områdena kän- och tillståndsgivning (arbetstillstånd, flyk- stärka den lokala ekonomin i glest befolkade netecknas ofta även av slitna byggnader och ned- tingstatus, uppehållstillstånd genom gifter- områden och andra eftersatta områden. gångna yttre miljöer. Ofta är denna utveckling mål, eller annat). självförstärkande när den nått en viss nivå, ge- Vid organisering av detta finns det organi- Kultur och folkbildning nom att de som har möjlighet flyttar från områ- satoriska plattformar att utgå från, vilka bör Kulturens och folkbildningens arenor ger män- dena till mer välbeställda och mindre socialt be- utnyttjas så att det ej byggs upp parallella niskor förutsättningar att vara delaktiga i ett of- lastade bostadsområden. De luckor som uppstår strukturer. Vid organisering av detta berörs fentligt samtal om hur livet och samhället fung- fylls sedan av människor som har svårt att hitta flera olika politikområden och bl.a. politiska erar och om vilka utmaningar och möjligheter bostad i andra områden. Social exkludering är nämnder i kommunerna. som finns i Östergötland. IT ger nya förutsätt- Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 37 ningar för delaktighet och decentralisering av förutsättningarna för goda levnadsvanor i bildningsaktörerna kan i detta sammanhang verksamheter. Fler tjänster och mer information allt planeringsarbete och dels aktivt rikta använda sig av stödresurser som t.ex. Ung förmedlas digitalt via Internet och allt fler män- långsiktiga insatser mot grupper med sämre Företagsamhet, Framtidsfrön etc. För detta niskor utnyttjar de möjligheter som IT erbjuder. folkhälsa. ändamål bör även användningen av den re- Det är dock stora samhällsgrupper som inte kan gionala planen för entreprenörskap i skolan utnyttja de möjligheter som IT erbjuder. Rekommendation # 5:15 följas upp och utvecklas. I arbetet att främja ett aktivt medborgarskap Fortsatt jämställdhetsarbete är bibliotek och folkbildningsorganisationer vik- Regionförbundet tillsammans med andra Rekommendation # 6:4 tiga, t.ex. för att minska den digitala klyfta som aktörer rekommenderas att fortsätta sti- Stärka utvecklingen av finns i samhället. mulera jämställdhetsarbetet i regionen. befintliga företag Bl.a. bör det ur ett jämställdhetsperspektiv Offentligt finansierade organisationer med Rekommendation # 5:11 genomföras en analys av den demografiska syfte att främja utveckling av näringslivet re- Gör biblioteken till informationsnoder utvecklingen, för att kunna beskriva ten- kommenderas att, i större utsträckning än nu, Kommunerna och Regionförbundet re- denser, bakgrundsfaktorer och effekter för rikta sina insatser mot alla typer av företag. kommenderas att utnyttja och stärka biblio- enskilda kvinnor och män och för samhället Utveckling av ledning, organisation, teknik, teken som informationsnoder. Biblioteken som helhet liksom för att finna nödvändiga marknad m.m., är angeläget även i etablerade har en unik ställning med en stark demo- insatser. företag och i mogna branscher. Samtliga ak- kratisk prägel. Utnyttja biblioteken för att törer bör säkerställa att insatserna erbjuds och minska den digitala klyftan, fungera som används av såväl kvinnor som män. stödjepunkter för distansstudier och sam- Strategi 6 Vidare bör insatser för att främja samverkan hällsinformation. mellan företag förstärkas i syfte att stimu- Främja ett dynamiskt lera utveckling av starka kluster. Rekommendation # 5:12 företags- och Tillvarata folkbildningsorganisatio- Rekommendation # 6:5 nerna för att stärka medborgarskapet innovationsklimat i Utveckla miljöer för innovation och en rik fritid Östergötland och företagsutveckling Kommunerna, Landstinget och Regionför- Kommuner, kommunala bolag, fastighetsä- bundet rekommenderas att stärka en vida- Östergötland har potential att stärka utveck- gare och Regionförbundet rekommenderas reutveckling av folkbildningsorganisatio- lingen i det privata näringslivet. Då näringslivet att vidareutveckla fysiska miljöer som un- nerna för att främja inkludering, delaktighet är en grundsten i samhällsutvecklingen finns det derlättar spontana möten och idéutbyten och berika invånarnas liv. anledning att från offentligt håll genomföra in- företag emellan samt mellan företag och satser som är direkt riktade mot utvecklingen av idébärare. Möjligheter att utveckla samar- Barn, Folkhälsa och Jämställdhet enskilda företag. bete mellan företags- och utvecklingsparks- Människors välbefinnande, folkhälsan, beror på Företagsstocken i Östergötland utmärker sig miljöer skall sökas. Vidare bör steget efter många faktorer. Att erbjuda invånare, och i vissa bl.a. genom att de medelstora aktiebolagen inte inkubatorerna förstärkas. fall aktivt stimulera enskilda individer, till fysisk växer i samma utsträckning som sverigesnittet. aktivitet, kulturellt deltagande, naturupplevelser För ett hållbart samhälle är det grundläggande att Rekommendation # 6:6 m.m., bidrar till den allmänna folkhälsan. näringslivet självt minskar sin miljöpåverkan och Utveckla tydliga och Genom sin utsatthet är barnets levnadsvill- att det även bidrar till att andra samhällssektorer samordnade erbjudanden kor särskilt viktigt att beakta. minskar sin påverkan på miljö och klimat. Offentligt finansierade organisationer med Folkhälsa och jämställdhet skär tvärs igenom syfte att främja utveckling av näringslivet alla strategier och rekommendationer. För båda Rekommendation # 6:1 rekommenderas att löpande utveckla sam- dessa frågor är den allmänna kunskapen viktig, Basservice till näringslivet arbetet mellan sig och att utveckla gemen- vilket understödjer att frågorna kan belysas och Kommunerna rekommenderas att säkerstäl- samma och för kunden färre och tydligare beaktas vad det än handlar om. För att öka kun- la och professionalisera sin basservice avse- erbjudanden. skap och medvetande kring genus och jämställd- ende näringslivet, t.ex. bygglov, miljöpröv- Ägare och finansiärer av företagsutvecklan- het bör arbetet med jämställdhetsintegrering ningar, utskänkningstillstånd, m.m. Detta de organisationer bör stimulera samarbete fortsätta. FN:s barnkonvention kan med fördel ske i samverkan mellan olika och sammanslagningar av verksamheter kommuner, vilket är speciellt angeläget för genom tydlig ägarstyrning. På lång sikt bör Rekommendation # 5:13 de mindre kommunerna. näringslivsfrämjande insatser organiseras Värna barnets levnadssituation inom en och samma juridiska person, en så Kommunerna, Landstinget, Regionför- Rekommendation # 6:2 kallad Business Region, med en organisa- bundet, Länsstyrelsen, idrottsföreningar, Rådgivning till nyföretagande tion som säkerställer god lokal förankring. kulturarrangörer m.fl. uppmanas att värna Kommunerna och Regionförbundet rekom- om barns uppväxt, upplevelser, stödbehov menderas att öka samverkan och förstärka Rekommendation # 6:7 m.m. för att regionen ska uppfylla FN:s samarbetet med näringslivsfrämjande organi- Stärk samarbetet mellan Linköpings konvention om barnets rättigheter. sationer för att utveckla tillgång till kvalifice- universitet och företag i regionen rad rådgivning till både kvinnor och män för Linköpings universitet rekommenderas att Rekommendation # 5:14 ökat nyföretagande i länets alla kommuner. vidareutveckla samarbetet med näringslivet Stärk förutsättningarna i regionen, dels med syftet att erbjuda stu- för god folkhälsa Rekommendation # 6:3 denter studierelevanta projekt och utveck- Landstinget rekommenderas att verka för Stimulera entreprenörskap lingsmöjligheter i företag och övriga delar en god folkhälsa genom att t.ex. i större Kommunerna och fristående skolor rekom- av arbetslivet i regionen, dels med syftet att utsträckning ordinera fysiska och kulturella menderas att förstärka insatser som syftar öka den akademiska närvaron och stimulera aktiviteter. Kommunerna och Landstinget till att öka intresset att starta och driva egna forsknings- och utvecklingsprojekt i etable- rekommenderas att dels generellt beakta företag bland unga pojkar och flickor. Ut- rade företag. Östergötland - en värdeskapande region 38 Regionalt utvecklingsprogram 2030

Rekommendation # 6:8 Rekommendation # 7:1 Rekommendation # 7:5 Nyttja Universiteten Utvecklad dialog kring de Främja kollektivt resande framför Företag i regionen rekommenderas att i regionala strategierna privat bil till arbetet större utsträckning kontakta och nyttja Lin- Regionala aktörer rekommenderas att till- Alla arbetsgivare rekommenderas att erbju- köpings universitet och andra högskolor och sammans med näringslivet hitta utvecklade da sina anställda månadskort på Östgötatra- universitet. Genom att ta emot studenter som former för löpande dialog. Syftet med de fiken som löneförmån och, om så är fallet, genomför olika studieuppgifter kan enskilda fördjupade dialogformerna kan bl.a. vara en upphöra att erbjuda friparkering eller par- företag tillföras kunskap och universiteten koordinerad regional visionsframställning keringskort som löneförmån. kan erbjuda relevanta studieobjekt för sina för hållbar utveckling. I dagsläget finns en studenter, samt få en återkoppling av relevans rad olika strategier för minskad energi- och Rekommendation # 7:6 och kvalitet i undervisning och forskning. En klimatpåverkan som är dåligt synkronise- Intensifiera arbetet för regionalt ytterligare effekt kan bli att företag, speciellt rade med varandra. utbyggd biogasproduktion och mindre, anställer fler akademiker vilket lång- distribution siktigt bör öka deras konkurrenskraft. Rekommendation # 7:2 Den största utmaningen för omställning av Mätsystem för hållbart välbefinnande energisystemet är att fasa ut fossila bränslen Rekommendation # 6:9 Regionförbundet och Länsstyrelsen rekom- inom transportsektorn. Östergötland har en Strategisk inriktning mot menderas att utveckla ett mätsystem för stark position nationellt inom biogasom- miljötekniksektorn hållbar regional utveckling som breddar rådet, en position som kommer förstärkas Regionala aktörer rekommenderas att stra- och berikar dagens regionala utvecklings- om pågående etablering av ett Biogas Excel- tegiskt inrikta insatser mot företag och perspektiv. Regionen behöver ett indika- lence Center blir verklighet. Biogas är kan- andra verksamheter som aktivt bidrar till torsystem för att följa om den regionala ske det fordonsdrivmedel med minst samlad minskad naturresursanvändning och om- utvecklingen sker i en hållbar eller ohållbar negativ miljöpåverkan. Regionala aktörer ställning till förnyelsebara energikällor. En riktning. En omvärldsanalys av globala tren- rekommenderas därför att tillsammans in- tillväxt inom miljötekniksektorn gynnar der bör föregå utvecklandet av mätsystemet. tensifiera arbetet för en utbyggnad av bio- miljön och skapar sysselsättningstillfällen. gasproduktion och biogasdistribution. Östergötland har idag en framträdande po- Rekommendation # 7:3 sition inom miljöteknikområdet, en posi- Kommunala klimat- och Rekommendation # 7:7 tion som bör utnyttjas. sårbarhetsanalyser Öka materialåtervinningen Kommunerna samt övriga relevanta ak- Mängden avfall i Sverige växer. Kommu- törer rekommenderas att göra en Klimat- nerna rekommenderas att i samverkan med Strategi 7 och sårbarhetsanalys för att få en överblick regionala aktörer kraftsamla för att öka an- över klimatförändringarnas konsekvenser delen avfall som går till materialåtervinning Ställa om Öster på verksamheter och geografiska områden. och organisk rötning. Exempel på åtgärd är götland till en robust De rekommenderas följa upp resultaten från att i alla kommuner inför hushållsnära av- denna i en Klimatanpassningsplan med för- fallssortering i samtliga hushåll och att fastig- och resurssnål region slag på relevanta åtgärder. hetsägare erbjuder hyresgäster källsortering i verksamhetslokaler. Vidare behöver de sam- Det finns många skäl att ställa om Östergötland Rekommendation # 7:4 hällsekonomiska konsekvenserna av avfalls- till en robust och resurssnål region. Till viss del Förstärk frivilligorganisationernas förbränning kontra materialåtervinning för kan det som förväntas vara långsiktigt hållbart hållbarhetsarbete Östergötlands olika kommuner utredas. stå i konflikt med ekonomiska intressen (åtmins- Kommunerna och Regionförbundet re- tone på kort sikt), samtidigt som det utifrån andra kommenderas att aktivt ta kontakt och aspekter finns goda argument för att det som är stödja frivilligorganisationer verksamma Strategi 8 resurssnålt även är såväl ekonomiskt som socialt inom miljöområdet och gemensamt med fördelaktigt på lång sikt. En omställning till ett dessa bygga kapacitet för genomförande Tillvarata och utveckla robust och resurssnålt samhälle tar tid och vinst av olika projekt. Kapacitetsbyggandet kan Östergötlands erna förväntas uppstå först på lång sikt. Med tan- också syfta till en utvecklad medborgar- ke på relativt högre framtida kostnader för råva- dialog med organisationerna vid beslutsfat- attraktivitet ror, bör en omställing ge regionen goda framtida tande, exempelvis inom fysisk planering. förutsättningar för stark konkurrenskraft och (Se även rek 5:8) Regioner som utvecklas positivt och regioner som hög attraktivitet genom god livskvalitet. lyckats vända en negativ trend har oftast aktivt Minskad energianvändning och medvetet verkat för att stärka bilden av regio- Ökad kunskap och Den kanske viktigaste omställningen rör energi- nen. Östergötland har en svag image på nationell förbättrad styrning användning. I regionen pågår sedan många år en nivå, trots att det finns många styrkor. Det finns För att möjliggöra en omställning till en mer re- omställning till mer energisnål produktion och till en underutnyttjad potential att ta vara på. Vidare surssnål region bör kunskapen om och effekter förnyelsebara energikällor eller åtminstone mins- krävs det ett samlat marknadsföringsarbete för att av nuvarande ekonomiska strukturer öka, lik- kat beroende av fossil energi. Omställningen mot paketera och förmedla regionens attraktivitet. som möjligheter och effekter av en omställning. minskad energianvändning och minskat beroende Effekter bör här belysas ur hållbarhetens alla tre av fossil energi bör förstärkas ytterligare. Rekommendation # 8:1 dimensioner. Vidare finns skäl att utveckla sam- Samling kring regional verkan av olika slag för att förbättra styrning och platsmarknadsföring uppnå tydligare resultat. Alla aktörer i regionen rekommenderas att, ansluta sig till och utnyttja den regionala va- rumärkesplattform som Marknadsbolaget i fjärde storstadsregionen utvecklar i bred samverkan inom regionen. Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 39

Kommuner, kommunala bolag, Regionför- bundet och andra berörda aktörer rekommenderas att, när den nya varumärkesplatt- formen för regionen lanseras, genomlysa den egna varumärkesfloran med syftet att ta bort eller minska användningen av varu- märken som inte stödjer den regionala plats- marknadsföringen.

Rekommendation # 8:2 Stärk besöksnäringen Regionförbundet (Visit Östergötland), kommuner, kommunala bolag samt marknadsbolaget rekommenderas att vidareutveckla arbetet med att stärka besöksnäring- en, såväl som egen näring som en betydande del av den regionala platsmarknadsföringen. Vidare rekommenderas kommuner och lokala företag att skonsamt nyttja natur- och kulturmiljöer för besöksnäring och rekreation och utveckling av ekoturism.

Rekommendation # 8:3 Skapa stora evenemang och idrott Kommuner, föreningar, Linköpings universitet samt Marknadsbolaget rekommenderas att verka för att fler stora evenemang med nationell eller helst internationell lyskraft kommer till stånd i regionen och genomförs regelbundet, samt att utnyttja attraktivitets- kraften i idrottsarrangemang.

Rekommendation # 8:4 Kultur som signalerar spets Kommunerna, Landstinget, Regionförbun- det och kulturinstitutionerna rekommenderas att använda och synliggöra regionens högklassiga kulturverksamheter för att signalera att Östergötland är en spännande kulturregion.

Rekommendation # 8:5 Stötta bredd- och alternativkultur Kommunerna, Landstinget, Regionförbun- det rekommenderas fortsatt satsa på bredd- kultur, alternativ kultur, kreativa sektorn, mötesplatser som engagerar nya grupper och ger möjligheter för nya aktörer att delta såväl som kreatörer och som åskådare. Detta bör göras bl.a. för att ge Östergötland ett rykte om att vara en region, där man både tar vara på det kulturella arvet från kvinnor och män och där det händer spännande nya saker. Östergötland - en värdeskapande region 40 Regionalt utvecklingsprogram 2030

Ortsbeskrivningar

Östergötlands mångfacetterade ortsstruktur är och bruksorter som präglas av en lokal arbets- Linköping, Norrköping, Motala, Mjölby och en av regionens viktiga tillgångar genom att den marknad där en stor del av de boende finner Finspång) fördelats på nio olika kategorier Kate- ger många valmöjligheter när det gäller boende- sin utkomst. Medvetenhet om orternas roller goriindelningen grundas på orternas geografiska miljöer utifrån individuella önskemål. och förutsättningar kan bidra till att orternas läge, befolkning och befolkningsutveckling, ser- Orternas olikheter i storlek, geografiskt potential kan tas till vara i planeringen. En viceutbud och in- och utpendling, d.v.s. orternas läge, historia m.m. gör att de har olika roller positiv utveckling av regionens mindre stä- självständighet eller beroende. och olika förutsättningar för framtida utveck- der och tätorter gynnar hela regionen men vi Beskrivningen gör inte anspråk på att i alla ling. Här finns orter som lockat inflyttare ge- måste också acceptera att några orter har sämre avseenden ge en korrekt bild, utan ska ses som nom att de erbjuder en attraktiv boendemiljö utvecklingsförutsättningar, oftast till följd av ett försök att beskriva orternas olika karaktär och och från vilka många dagligen pendlar för ar- ett mindre gynnsamt geografiskt läge. utvecklingsförutsättningar och därmed stimulera bete och studier. Här finns också utvecklade I ortsbeskrivningen har regionens orter med till en viktig diskussion. serviceorter som betjänar ett större omland mer än 500 invånare (med undantag av de största

AOrtsbeskrivning grupp A MindreB ort – funktion som stadsdel till Linkö- pingC eller Norrköping. Ekängen, Ljunga, Slaka. A D B E Ortsbeskrivning grupp B StadsdelsliknandeC utpendlingsort, relativt stort F invånarantalD med underlag för viss service. G Ljungsbro/Berg,E Åby/Jursla, A Krokek/Strömsfors,H Svärtinge, Sturefors. F B I G COrtsbeskrivning grupp C H Ort Dmed relativt stark pendling till regioncen- I E trum,A stabil och relativt ung befolkning och relativtF god servicenivå(?). Mantorp, B Borensberg, Linghem, Rimforsa, Vikingstad. G C H DOrtsbeskrivning grupp D I E MindreA utpendlingsort med stark bindning till regioncentrum,F låg servicenivå och stabil eller B svagtG växande befolkning. Kimstad, Grebo, Norsholm,C Brokind. H D I E Ortsbeskrivning grupp E RelativtAF självständiga orter med en inte obe- tydligBG centrumfunktion, normal åldersfördel- ning,CH stabil eller svagt minskande befolkning. Söderköping, Åtvidaberg, Skärblacka, Boxholm, DI A Skänninge. E A B AF Ortsbeskrivning grupp F B C Ort BGsom varit ”starkt” centrum och fortfarande C D har kvarCH en viss centralitet – är kommunhu- D E vudortDI och har en stabil eller vikande befolk- E F ning. Vadstena, Kisa, Valdemarsvik, Ödeshög, E F G Österbymo. F G H GOrtsbeskrivning grupp G HOrtsbeskrivning grupp H I Ortsbeskrivning grupp I SmåH orter med perifert läge till regioncentrum, LitenI ort med stor inpendling, minskande Liten ort med jämförelsevis stor kraftigtI vikande service och krympande befolk- befolkning och sämre pendlingsmöjligheter till centrumfunktion. Östra Husby. ning. Gusum, Rejmyre, Lotorp, Ringarum, regioncentrum. Väderstad. Tjällmo. Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 41 FOTO: th inks to ck Östergötland - en värdeskapande region 42 Regionalt utvecklingsprogram 2030 dsr e gi o n FOTO: m a rkn dsb o l g et fj ärd e s to rs ta Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 43

6. Grund- resonemang

Att formulera en regional utvecklingsstrategi är framåtsyftande och utgör ett för- sök att blicka in i framtiden. Detta kräver en förståelse för hur samhället fungerar och vilka krafter som påverkar utvecklingen.

När vi blickar framåt bör vi fundera över följande: Någon gång i framtiden kommer människor att fundera över hur vi tänkte år 2011. De kommer att utvärdera våra resonemang och den kunskap de bygger på. Och de kommer att fundera över varför vi gjorde som vi gjort, och om vi på bästa möjliga sätt använde den kunskap som då fanns tillgänglig.

I detta kapitel redovisas de mest grundläggande tankarna för vår syn på hur samhället fungerar och utvecklas. Denna kunskapsbas bildar, tillsammans med det fristående dokumentet Regionbeskrivning Östergötland, underlag för analys av regionens möjligheter. Kapitlet är indelat i fem avsnitt. Vi har valt att formulera fyra utvecklingspelare som var och en illustrerar grundläggande drivkrafter för utvecklingen. Som ett tvärgående moment och en plattform för alla fyra pelarna presenteras en helhetssyn i avsnitt ett.

SAMHÄLLSUTVECKLING HÅLLBAR UTVECKLING

DEMOKRATI & BILDNING & MEDBORGAR- GEOGRAFI DEMOGRAFI UTBILDNING KULTUR Östergötland - en värdeskapande region 44 Regionalt utvecklingsprogram 2030

mellan åren 2000 och 2006 utförts. Beräkningen 2005. Se f igur 4. Med allra största sannolikhet helhetssyn visar att under denna tidsperiod överensstämmer kommer oljeproduktionstoppen (”peak oil”) att inte utvecklingstrenden för den regionala mot- nås inom det regionala utvecklingsprogrammets Hållbar utveckling svarigheten till BNP, bruttoregionalprodukten, tidshorisont. Oljetoppens inträde kommer tro- Begreppet ”hållbar utveckling” lyftes fram av med GPI. I strävan efter regional utveckling i ligen att åter öka transportkostnadens betydelse Brundtland-kommissionen år 1987 och formu- Östergötland finns det alltså anledning att beakta för avståndet mellan produktion och marknad; leras som ”en utveckling som tillgodoser dagens de tre ovanstående faktorerna. det lokala kommer att gynnas på bekostnad av behov utan att äventyra kommande generatio- det globala. ners möjligheter att tillgodose sina behov”. Be- Global ekonomisk utveckling Det finns en växelverkan mellan ekonomisk greppet beskrivs oftast utifrån tre dimensioner: Förändringar av världsmarknadspriser har en utveckling och energianvändning. Den starka ekologisk, ekonomisk och socialt. Se f igur 1. direkt påverkan på den östgötska ekonomin. I tillväxttakt som vi sett sedan andra världskrigets Den ekologiska dimensionen utgör ramen. f igur 3 här intill framgår att: slut hade inte varit möjlig utan tillgång till bil- Den ger oss tjänster vi behöver för att leva och lig energi. Den globala energianvändningen har utvecklas, så kallade ekosystemtjänster, som ett • Den globala samlade BNPn har nästan tre- fördubblats under de senaste 40 åren. Efterfrågan stabilt klimatsystem och en trygg energiför- faldigats under perioden 1980-2008 räknat i på energi har i sin tur drivits på av en stark global sörjning. I en hållbar utveckling utnyttjas dessa fasta priser. ekonomisk tillväxt som varit möjlig genom en tjänster från ekosystemet till att producera eko- • Under perioden 1980 – 2002 har index för generös lånegivning från banker till stater, före- nomiska värden i den takt naturen klarar av att råvarukostnaden mer än halverats för att från tag och privatpersoner. Som följd har den privata återskapa dem. Ekonomin i sig är inte ett mål 2003 ändrat riktning och börjat stiga. Perio- skuldsättningen ökat. Omfattningen av finans- utan ett medel för livskvalitet åt alla. den 2003-2008 är dock fortfarande för kort krisens effekter tyder på att skuldsättningen till- Ett gemensamt mönster på global nivå inom för att påvisa en långsiktigt förändrad trend sammans med högre energipriser skapat en mer såväl ekonomin, total miljöpåverkan samt energi- speciellt med hänsyn till finanskrisen 2008- komplex och instabil världsekonomi. användning är en exponentiell utveckling under 2009, men det är en indikation på en föränd- det senaste halvseklet. Se f igur 2. Människans ring. (Startåret 1980 kan vara något missvis- Den stora klimatutmaningen och alla andra levande organismers livsbetingel- ande p.g.a. de näraliggande ”energikriserna” Den fossila energianvändningen har snabbt ökat ser kommer att försämras om denna utveckling i slutet av 70-talet.) koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. inte bryts. Tecken på försämrade möjligheter till • Industriarbetarlönen i Kina har under pe- En i stort sett enig forskarkår bedömer att jor- livsmedelsförsörjning, i form av krympande fisk- rioden 1986-2009 ökat från en faktor 12 dens klimat håller på att förändras och att detta fångster och lägre spannmålsproduktion/capita, till faktor 168, alltså 14 ggr! beror på mänsklig påverkan. Jordens medeltem- är synliga redan idag. (med år 2005 = 100). peratur har ökat och förväntas öka ytterligare. Flera av jordens resurser kan fritt utnyttjas och Det finns kvalificerade argument för att vi måste jämföras med en allmänning. Begreppet ”allmän- Jordens befolkning uppgår till ca 7 miljarder göra något åt klimatet nu, annars står vi med be- ningens tragedi”, innebär att fritt tillgängliga re- människor år 2011 och förväntas kulminera vid tydligt större kostnader och oöverskådliga kon- surser ofta överutnyttjas på ett sätt som långsiktigt ca 10-11 miljarder år 2050. Kina och Indien sekvenser i framtiden. Det finns därför anledning förstör det ursprungliga värdet. Se fa ktaruta. utgör tillsammans ca en tredjedel av jordens be- att hålla en beredskap och planera för ändrat kli- Vårt nuvarande globalt dominerande mark- folkning. Ländernas befolkningsstorlek i kom- mat och mer extrema väderfenomen, något som nadssystem har gett en mycket kraftig ekonomisk bination med deras mycket kraftiga ekonomiska även föreskrivs kommunerna i den nya Plan- och tillväxt men det är ett system med otillräcklig tillväxt under flera decennier, gör att de har Bygglagen. ekologisk reglering och med bristande förmåga betydande inverkan på den globala ekonomin. att upprätthålla finansiell stabilitet. Även socialt Denna enorma köpkraftsökning innebär ökad ef- Den nationella miljöpolitiken skapar och upprätthåller systemet skillnader såväl terfrågan på många varor och därmed kan priset Det svenska miljömålssystemet är paraplyet i den globalt som lokalt. En ständig ekonomisk till- påverkas om det uppstår knapphet på olika va- svenska miljöpolitiken. Bland de 16 miljökvali- växt betyder inte kontinuerliga förbättringar på ror och produktionsresurser. Vidare kan vi räkna tetsmålen finns mål för energi och klimat Sedan alla områden, och en tillväxt som inte tar hänsyn med att tillväxtländer i allt större utsträckning 1990 har utsläppen av växthusgaser, svaveldioxi- till ekologi eller social fördelning är inte hållbar kommer att konkurrera med kunskap och välut- der och kväveoxider minskat i Sverige, samtidigt i längden. bildad arbetskraft. Kvalificerade tjänster och pro- som BNP har vuxit. I Östergötland har växthus- De senaste åren har det kommit allt mer dukter kommer därmed att vara en mindre lätt- gasutsläppen minskat med ca 20 %. forskning och rapporter som visar på behovet av framkomlig väg på den globala marknaden, men Det finns studier som pekar på att en bidra- och möjligheterna med en annan inriktning på samtidigt ytterst viktiga. Det är därför rimligt att gande orsak till att utsläppen minskat är att delar den gängse politiken inom ekologi, ekonomi och förvänta sig högre relativa priser för råvaror (som av den produktion som tidigare ägde rum inom i förlängningen sociala förhållanden. Det handlar produktion från jord och skog samt vatten och landets gränser har flyttat utomlands. Sett utifrån bl.a. om ett nytt synsätt på ekonomisk tillväxt mineraler) och lägre pris för kunskap och kvali- vad vi konsumerar ligger utsläppen enligt beräk- och välfärd och hur det kan göras. ficerad arbetskraft. För Östergötland skulle detta ningar på en högre nivå än från ett produktions- Bruttonationalprodukten (BNP) som lämp- innebära att våra tillgångar i form av jord, skog, perspektiv. ligt mått på ett lands ekonomiska tillstånd har rent vatten och eventuellt mineraler kommer att Med anledning av trenden inom konsumtio- flera brister. BNP saknar en balansräkning och öka i relativt värde. nens klimatpåverkan finns anledning och tro att säger inget om våra samlade tillgångar ökat el- de åtgärder som krävs för att undvika ett skenan- ler minskat, till exempel sjunker inte BNP av Tillförsel och användning av energi de klimatsystem är mer långtgående än vad som ett nedbrunnet hus. Vidare finns det varor och Den kanske enskilt viktigaste förändringen kan tidigare har antagits. Utmaningens omfattning tjänster som inte har något pris, däribland flerta- vara en kraftig ökning av kostnaden för energi. understryks av den brittiska regeringens hållbar- let ekosystemtjänster. BNP säger inte något om Åren innan finanskrisen 2008-2009 föregicks av hetskommission. I en uppmärksammad rapport ekonomisk fördelning i samhället. en snabb prisökning på råolja. Prisökningen uppvisar de att med en fortsatt ekonomisk utveck- För att belysa skillnaden mellan ekonomiskt stod huvudsakligen på grund av att oljeproduk- ling behöver den tekniska utvecklingen bli upp välstånd och välbefinnande har en beräkning av tionshastigheten inte längre klarar av att möta till 130 gånger (beroende på graden av global det ekonomiska välfärds- och hållbarhetsmåttet storleken på efterfrågan. ekonomisk utjämning) jämfört med nuläget om Genuine Progress Index (GPI) för Östergötland Mängden producerad olja har planat ut sedan rekommendationen från FN:s klimatpanel IPCC Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 45

Northern hemisphere average surface temperature Population CO2 concentration GDP CIA SO L Loss of tropical rainforest and woodland Species extinctions Paper consumption Motor vehicles Fisheries exploited Dräglig Rättvis E Foreign investment K Ozone depletion K Hållbar O

I N

O G

Genom- M

förbar I

S O K K E 1750 1800 1850 1900 1950 2000

(1) De tre dimensionerna av hållbar utveckling. Adams, W.M: The Future of Sustainability: Re-thinking Environment and Development (2) Resursanvändning in the Twenty-first Century. (2006) utvecklad Gustafsson, Ingemar; Schlyter, Carl: Bortom tillväxtens dilemman. 2009-02-16. (Wikipedia) Den motståndskraftiga och resurseffektiva ekonomin. (2011) 100 150 200 50 0

Allmänningens tragedi 1980

Allmänningens tragedi eller allmän- vändning av den minskar andras till- misk vetenskap 1984till Alfred Nobels ningens dilemma kommer från det gång. En långsiktig förvaltning och minne år 2009. Ostrom har under engelska uttrycket ”tradegy of the användning kräver att människor flera år analyserat1988 hur gemensam- commons”. Det var biologen Gar- samarbetar, exempel på allmänna ma resurser förvaltas världen över rett Hardin som på 1960-talet såg resurser är fiskekvoter, dricksvatten- och konstaterat 1992att de gemensamt hur naturresurser överexploaterades försörjning och bevattning. ägda ofta förvaltas överraskande världen över och myntade begrep- Inom den ekonomiska teorin har bra. Hennes teori1996 kan bli tillämpbar pet. I korthet handlar det om hur ge- den rådande lösningen på detta va- på exempelvis föroreningar i luften mensamma resurser riskerar att över- rit endera privatisering eller statlig och världshaven.2000 utnyttjas om alla bara ser till sitt eget kontroll. En tredje lösning har an- 100 150 200

bästa. Flera personer har tillgång förts av Ellinor Ostrom, pristagare (Källa: Kungl. Vetenskapsakademin)2004 50 0

till resursen, men varje persons an- av Sveriges riksbanks pris i ekono- 1980 2008 1984

1988 2005 = 100 F

200 AST 100 000 1992 THOMSON REUTERS RÅV INDUSTRILÖN, KINA (ILO) GLOBAL BNP (IMF)

1996 A PRISER 80 000 150 2000

2004 FASTA PRISER 60 000 2005 = 100 100 2008 ARUINDEX

40 000 2005 = 100 F GLOBALAST BNP (IMF) 50 THOMSON REUTERS RÅV INDUSTRILÖN, KINA (ILO) GLOBAL BNP (IMF) A PRISER INDUSTRILÖN, KINA (ILO) 20 000 usentals oljefat per dag T THOMSON REUTERS RÅVARUINDEX 0

0 ARUINDEX 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 1965 1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009

(4) Global oljeproduktion. (3) Global BNP, Råvaruindex och Industrilön i Kina i fasta priser. (Thomson British Petroleum: BP Statistical Reuters råvaruprisindex innefattar så väl utvunna råvaror, som mineraler och Review of World Energy. (2011). petroleum som odlade, t.ex. livsmedel och bomull, dock ej fisk.) Östergötland - en värdeskapande region 46 Regionalt utvecklingsprogram 2030 om 80 % lägre utsläpp till år 2050 ska uppnås. Befolkningstäthet och Den ökande befolkningstätheten i växande Det är inte helt otroligt att framtiden kom- ekonomisk tillväxt orter förstärks dessutom genom naturliga demo- mer kräva en lägre ekonomisk tillväxttakt för Varför tenderar befolkningen att koncentreras grafiska effekter. De som flyttar till täta miljöer att kunna nå klimatmålen. Enligt en rapport om till vissa platser och varför uppstår det förhållan- är oftast människor i reproduktiv ålder, vilket hållbarhet i RUP från Naturvårdsverket är det devis fler arbetstillfällen i stora befolkningskon- innebär att födelsetalen oftast är högre där. två konflikter mellan hållbar miljö och ekono- centrationer än i små? Att förstå dessa samband Det finns även vissa krafter som verkar mot misk tillväxt som dominerar. Dessa är: och veta hur man ska förhålla sig till dem, är befolkningsmässig förtätning och vissa typer av grundläggande för att staka ut utvecklingsstrate- verksamheter som inte främjas av stora närmark- • Konflikten om markanvändning gier för regionen. nader. Dessa är dock mycket svagare. Produkt- • Konflikten mellan regionförstoring och en- All produktion kräver någon form av mänsk- livscykel för vissa varor och tjänster är sådan att ergianvändning. ligt arbete. Människor har alltid en geografisk de i en mogen fas främst söker låga kostnader och hemvist. Det finns ett tydligt statistiskt samband därmed väljer etablering i mer glest befolkade Lägre tillväxt behöver inte vara synonymt för- mellan arbetsmarknadsområdets storlek och sys- områden, ett exempel är callcenter. Även verk- sämringar av välfärden. En lägre tillväxttakt har, selsättningstillväxten, vilket påvisar det stora samheter som kräver stora markytor drivs ut från åtminstone i teorin, visat sig fullt möjlig utan att arbetsmarknadsområdets förmåga att generera områden där markpriserna är höga. öka arbetslösheten eller förvärra fattigdomen. arbetstillfällen. Se figur 5 här intill. För Östergötland innebär sambandet mellan Viktiga förutsättningar vid ett sådant scenario Den grundläggande förklaringen till det star- befolkningstäthet och sysselsättningstillväxt, att har visat sig vara högre andel offentliga investe- ka sambandet mellan närmarknaders storlek och det är angeläget att främja funktionellt samman- ringar, arbetstidsförkortning samt en lägre pro- tillväxt är volym och mångfald. Med det senare hållna marknader i regionen. Detta är möjligt duktivitetsutveckling. menas förekomsten av olika sorters ekonomiska framför allt i regionens kärna. För de delar av re- verksamheter – varor, tjänster och kompeten- gionen som inte med rimliga restider kan integre- ser. En större närmarknad ger utrymme för flera ras i den funktionella kärnan måste strategin bli att Geografisk-ekonomisk olika sorters ekonomisk verksamhet att täcka främst satsa på näringar som inte kräver stora när- utgångspunkt sina kostnader. Detta grundläggande samband är marknader, t.ex. varuproduktion, besöksnäring mycket starkt för både företag och hushåll. I en och distansförmedlad tjänsteproduktion. Det finns starka samband mellan ekonomisk ut- större ort byggs därmed en robustare ekonomi veckling, befolkningstäthet och den infrastruk- genom mångfalden och alternativa användningar Angränsande funktionella regioner tur som knyter samman orter och verksamheter. för investeringar, samt allmänt mer begränsade Den större region med vilken Östergötland har I detta avsnitt redogörs för dessa samband. affärsrisker. Se f igur 6 intill. starkast funktionell koppling till är Stockholms-

TRANSPORTINFRASTRUKTUR ROLLER OCH ANSVAR Staten Regionen Kommun Landsting Bolag

Vägar X X X

Järnvägar X X X X

Flyg X X X

Hamnar, farleder X X X

Kollektivtrafik (trafikering) X X X X X

(7) (1) Regionerna har ansvar för prioritering av åtgärder på det statliga vägnätet som tas upp i de regionala länsplanerna (LTP). Vidare kan regionerna medfinansiera åtgärder på det nationella vägnätet med medel från den regionala länsplanen. (2)Kommunen tar ibland ansvar för medfinansiering för statliga vägar. (3)Regionen kan medfinansiera åtgärder på järnvägsnätet med medel från den regionala länsplanen. (4)Kommuner kan äga flygplatser. (5)Staten genom Trafikverket (f.d. Rikstrafiken) lämnar bidrag till kollektivtrafik under vissa förutsättningar. Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 47 regionen. Relationen till Stockholms arbets- marknadsområde tenderar att stärkas med ett ökat resande under en lång period. Vid sidan av Stockholmsregionen har Östergötland framför Storlek och sysselsättning 1990-2008 allt funktionell koppling mot: sydvästra Sörm- Årlig sysselsättningstillväxt land och norra Jönköpings län. Regionplanekontoret har i RUFS (Regional 1 utvecklingsplan för Stockholm) gjort en utblick i östra Mellansverige som även inkluderar Linkö- STOCKHOLM 0,5 GÖTEBORG ping-Norrköpings-regionen. Den sannolikt allt starkare koppling till Stockholmsregionen kom- MALMÖ-LUND mer på lång sikt att ha effekter för Östergötland 0 och innebära såväl hot som möjligheter. I denna förändrade relation är det en styrka för Östergöt- LINKÖPING land att utveckla en så stark intern funktionell re- -0,5 gion som möjligt. NORRKÖPING -1 Infrastruktur, Kommunikationer och Tillgänglighet Infrastrukturen behövs för att människor ska -1,5 kunna förflytta sig till arbete, studier, service m.m., liksom för att transportera varor. Utveck- lingen av infrastrukturen och transportsystemet -2 har påverkat olika verksamheters och människors geografiska rörlighet och skapat skalfördelar för -2,5 olika verksamheter. 1000 10000 100000 1000000 10000000 Studier som gjorts indikerar att produktiviteten höjs i näringslivet när infrastrukturen Befolkning i lokal arbetsmarknad förbättras. Investeringar i infrastrukturen har så- ledes betydelse för den nationella och regionala ekonomiska tillväxten. (5) Samband mellan storlek på lokal arbetsmarknad och sysselsättningstillväxt. • Lägre transportkostnader och kortare trans- porttider ökar marknadsstorleken och därmed produktion och inkomster. Mark- nadsvidgningen gäller såväl inköp som för- säljning av varor och tjänster och leder till sänkta kostnader p.g.a. stordriftsfördelar. En utökad arbetsmarknad ger dessutom företagen ett större urval av kvalificerad arbetskraft - matchningen på arbetsmarknaden förbättras. • De minskade transportkostnaderna leder till ökad konkurrens, vilket i sin tur resulterar i STOR ökad produktivitet. NÄRMARKNAD • Minskade transportkostnader kan även på- verka företagens lokalisering. VÄXANDE MARKNAD ATTRAKTIVITET FÖR FÖRETAG Ansvaret för olika former av infrastruktur är OCH MÅNGFALD MED SKALFÖRDELAR uppdelat på flera parter. Staten, regionerna, kommunerna, landstinget och även bolag har ansvar för olika delar av infrastrukturen, både när det TILLVÄXT AV NYA OCH gäller drift och investeringar. Detsamma gäller BEFINTLIGA FÖRETAG för kollektivtrafiken. Se figur 7 här intill.

Kollektivtrafik En väl fungerande infrastruktur som knyter ihop Östergötlands ortsystem till en flerkärnig stadsregion, med en snabb och effektiv kollektivtrafik, är ett medel för regionförstoring. Den stora utmaningen för en konkurrenskraftig kollektivtrafik utöver tillförlitlighet, komfort etc. är att förkorta restiderna. Även kostnaderna i förhållande till bilresande är en viktig faktor. För (6) Samband mellan marknadsstorlek och tillväxt. Östergötland - en värdeskapande region 48 Regionalt utvecklingsprogram 2030 att klara detta behöver stråktänkandet utvecklas enligt nedan:

• Knyta samman de större orterna i varje stråk • Utveckla en snabb och frekvent kollektivtra- LÄN OCH Andelen med faktisk tillgång fik i varje stråk KOMMUN till fiber eller fiber-LAN 2010 • Framkomlighet för kollektivtrafiken i strå- ken ska garanteras Tätbebyggt Glesbebyggt • Till stråken bör samordnad linje-/områdes- trafik ansluta i strategiska noder Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen • Även tätortstrafiken bör omfattas av stråk- Riket 38,56% 38,13% 7,87% 5,85% tänkandet Östergötlands län 46,06% 43,59% 7,98% 6,26% Principskissen nedan illustrerar regionens strategiska regionala linjenät, d.v.s. det som regionen Boxholm 42,92% 53,54% 21,47% 14,21% ansvarar för. Ryggraden i kollektivtrafiken är pendeltåget. Express- och pendelbussnätet säk- Finspång 30,75% 29,32% 5,76% 2,28% rar i första hand snabba förbindelserna mellan 34,46% 39,72% 27,42% 29,28% regioncentrum och de yttre delarna av regionen Kinda som saknar tågtrafik, men kompletterar också i Linköping 56,25% 54,96% 10,06% 2,70% vissa fall pendeltågtrafiken. Till detta regionala stomlinjenät bör en samordnad linje- eller om- Mjölby 32,94% 31,85% 10,54% 7,55% rådestrafik av mer yttäckande karaktär ansluta i strategiska noder. Se f igur 8 här intill. Motala 11,14% 15,87% 0,71% 0,67% De faktorer som är viktigast och som får människor att resa mer med kollektivtrafiken Norrköping 57,50% 48,99% 2,44% 0,49% är dess användbarhet, produktfördel samt att Söderköping 4,63% 3,30% 0,00% 0,00% man har kunskap om kollektivtrafiken. Kvin- nor betonar, i större utsträckning än män, ock- Vadstena 11,64% 16,10% 28,13% 29,47% så trygghet och säkerhet som en viktig faktor när det gäller valet av färdmedel. Det är också Valdemarsvik 3,55% 4,97% 0,00% 0,39% viktigt med ett bra och stabilt utbud även ut- anför den egentliga högtrafiktiden, vilket är Ydre 63,56% 72,16% 19,39% 12,12% angeläget speciellt för kvinnor som i större ut- 25,26% 29,31% 6,81% 2,62% sträckning reser under lågtrafik och i mindre Åtvidaberg utsträckning än män har tillgång till bil. Andra Ödeshög 52,83% 42,79% 16,43% 18,21% faktorer som kvalitet, prisvärdhet och att kollektivtrafiken är socialt accepterad, gör främst resenären mer nöjd med sitt val, men påverkar inte i någon större utsträckning hur ofta man reser. Se f igur 9 intill. Faktorer som gör kollektivtrafiken använd- (10) bar är således sådana basala saker som: Tillgång till fibernät i Östergötlands kommuner. Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning år 2010.

• Restid, så kort som möjligt • Linjesträckning, så få byten som möjligt IT-infrastruktur När mer och mer information och service, • Att avgångstiderna stämmer med resbehovet Tillgång till bredband och Internet ses idag som även samhällsviktig sådan, förutsätter tillgång till • Tillgänglighet, både i form av antal avgångar lika nödvändig och självklar som tillgången till en fungerande bredbandsstruktur är det viktigt att samt avstånd till hållplats vägar och elektricitet. En undersökning från Fö- denna är öppen, robust och har så hög kapacitet att • Dessutom har senare års omfattande förse- retagarna som genomfördes år 2010 visade att den i sig inte utgör några nyttjandebegränsningar. ningar tydligt påvisat ytterligare en viktig företagen ser god bredbandstillgång, postdistri- Viktigt är också att dessa högkapacitetsnät når så faktor: bution och bensinmackar som de tre viktigaste många hushåll och företag som möjligt. • Tillförlitlighet, att tidtabellen hålls serviceområdena. Hela 97 procent av företagen I tätbebyggda områden sker en kontinuerlig ansåg att bredband var viktigt eller mycket vik- utbyggnad av nät med hög kapacitet. I den nya Som visas i diagrammet ovan är kunskapen om tigt för deras verksamhet. Tillgången till bred- plan- och bygglagen har elektroniska kommu- kollektivtrafiken också viktig för resfrekvensen. band måste därför ses som en förutsättning för nikationer utpekats som ett allmänt intresse. I Därför är det av största vikt att det är enkelt att åka den ekonomiska tillväxten i länet. bygglovärenden finns nu både möjligheter och och betala samt att informationen är lättillgänglig. Nya tjänster utvecklas och användningsom- skyldigheter att hantera bredbandstrukturen och Om kollektivtrafiken blir allt för komplicerad råden ökar, vilket ställer ökade krav på nätens även möjligheten att göra markreservationer har kommer detta att påverka resandet negativt. kapacitet och tillgänglighet. De kopparnät som förtydligats. Dessutom har kollektivtrafiken en stor fördel idag finns är gamla och av mycket varierande kva- Av f igur 10 här intill framgår tillgången till för stadsmiljön. Biltrafiken är mycket ytkrävande i litet. Kostnaderna för att underhålla kopparnäten, fibernät som den har beskrivits i Post- och tele- form av vägar och parkeringsplatser. En minskad framför allt på landsbygden, bedöms som höga, styrelsens bredbandskartläggning år 2010. biltrafik ger därmed bättre förutsättning att skapa och kan leda till att telefoni och datatrafik behöver attraktiva stadsmiljöer, då markytor frigörs. gå genom de fibernät som nu är under utbyggnad. Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 49

0,46 0,44 0,45

0,4 0,38 0,39 0,36

0,31 0,31

0,11

0,08

0,04

ANVÄND- SOCIAL PRODUKT- KUNSKAPKVALITET PRISVÄRT BARHET ACCEPTANS FÖRDEL

DRIVKRAFT RESFREKVENS DRIVKRAFT NÖJDHET

(9) Faktorer som påverkar valet att resa kollektivt. Börjesson, Mats: Transportidé, (2008)

FINSPÅNG

NORRKÖPING MOTALA BORENSBERG

VADSTENA SÖDERKÖPING LINKÖPING

SKÄNNINGE

MJÖLBY ÅTVIDABERG

ÖDESHÖG RIMFORSA BOXHOLM

VALDEMARSVIK TRANÅS

KISA

ÖSTERBYMO

(8) Karta över kollektivtrafikens stomlinjenät. Pendeltåg blått. Expressbuss rött. Östergötland - en värdeskapande region 50 Regionalt utvecklingsprogram 2030

praktiskt tillämpat begrepp används i det regio- spektivet. Arbetsmarknadsperspektivet grundas Befolkning nala utvecklingsprogrammet begreppet Folk- mer på ekonomisk nytta, baserat på tanken att hälsa, som praktisk tillämpning av dimensionen utbildning ska ge avkastning i form av högre in- Åldersstruktur och social hållbarhet. Statens Folkhälsoinstitut, FHI, komster och ökad produktivitet. ekonomisk tillväxt skriver: ”Det övergripande målet för folkhälsa är De utbildningar som är mest relevanta att Befolkningens åldersstruktur är en grundläggan- att skapa samhälleliga förutsättningar för en god organisera utifrån ett regionalt perspektiv är de faktor för bedömning av framtida utveckling hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. gymnasie- och yrkesutbildningar. Dessa utbild- av regionen. Åldersstrukturen har mycket stor Utbildningsnivå, sysselsättningsgrad, arbets- ningsgrupper har en funktionell geografi som till inverkan på den ekonomiska utvecklingen samt marknad, inkomst och näringsliv utgör socio- stor del överensstämmer med arbetsmarknaden. styr i stor utsträckning behov av undervisning, ekonomiska förutsättningar som påverkar män- Nyttan av utbildning grundade på arbetsmark- omsorg och sjukvård. Vidare är åldersstrukturen niskors hälsa och livssituation i allra högsta grad. nadsperspektivet delas av tre parter i samhället: relativt väl förutsägbar genom att det i stort är Individer som har arbete, god ekonomi och lång samma människor nu som om t.ex. 20 år, de är utbildning har oftare bättre hälsa, än de som står 1. Individen som genom bättre utbildning blir bara 20 år äldre. Det är även möjligt att bedöma utanför arbetsmarknaden. mer produktiv och kan öka sina inkomster. framtida födelseöverskott respektive födelseun- Både de samhälleliga och individuella förutsätt- 2. Arbetsgivaren som med högproduktiv ar- derskott. Den största osäkerheten i bedömning ningarna är av stor betydelse vid individernas val av betskraft blir mer konkurrenskraftig. av framtida befolkningsstorlek är in- och utflytt- livsstil och levnadsvanor. Planering av cykelvägar, 3. Samhället som genom ökad ekonomisk ning till och från regionen. promenadstråk med gatubelysning, och närhet till verksamhet får ett större skatteunderlag. Det centrala sambandet mellan åldersstruk- grönområden fria från buller och avgaser, samt tur och ekonomisk utveckling är hur stor andel ett utbud av service, kultur- och fritidsaktiviteter, I denna trepartkonstellation får det offentliga en av befolkningen som är i arbetsför ålder, vanligen liksom tillgång till bra matvaror påverkar medbor- naturlig roll. Om individen själv skulle bekosta 20-64 år. Det är denna grupp som ska försörja garnas hälsa och välbefinnande. Tillgång till barn- sin utbildning skulle utbildningsnivån bli låg, då hela befolkningen. Värdet av det som produceras omsorg på tider utanför kontorstid, tillgång till många inte har möjlighet att bära en sådan in- i ett samhälle avgörs av antalet arbetade timmar, heltidsarbete och kontroll över arbetet är viktiga vestering. Arbetsgivare kan tveka i att investera samt produktiviteten i de arbetade timmarna. för kvinnors och mäns hälsa. Att skapa diskussion i en enskild individ, då denna kan byta till annan Stor arbetskraft och hög sysselsättningsgrad ger om maskulinitetsideal och normativa bakgrunder arbetsgivare. Det offentliga har motiv att stärka många arbetade timmar, medan produktiviteten till mäns riskbeteende är av vikt. skattebasen och kan via skattesystem fördela in- är ett mått på värdestegringen. Produktiviteten Folkhälsans bestämningsfaktorer har stor vesteringskostnaden över hela samhället. är i sin tur delvis beroende av befolkningens relevans i det regionala utvecklingsarbetet. För- Ett universitet bedöms ofta som en positiv kompetens. Se faktaruta om regionens be- utsättningarna för goda levnadsvanor kan i stor faktor för regional utveckling. Det förväntas ha folkningsutveckling och figur 11. utsträckning påverkas av politiska beslut. Se en positiv inverkan på näringslivet genom kvali- Sverige och Östergötland är nu i slutet av en f igur 13 Folkhälsans bestämningsfaktorer intill. ficerat nyföretagande och tillgång till högutbil- period med en ekonomiskt fördelaktig befolk- Av bilden framgår att de sociala faktorerna ligger dad arbetskraft, förutom att ett universitet även ningsstruktur. Under de närmaste 20 åren kom- närmast individen och har störst betydelse. Utan- ökar en orts attraktivitet. mer andelen av befolkningen i arbetsför ålder att för den ringen ligger levnadsvanor, vilket i sin tur sjunka. Detta talar för en avtagande BNP-tillväxt påverkas i stor utsträckning av samhällsstrukturen. Arbetsmarknad och utbildningsval om det inte kompenseras av ökande produktivi- Hälsoläget i befolkningen beskrivs i regel i Arbetsmarknadens funktion utgörs i grunden av tetsutveckling. Befolkningen i Östergötland har termer av hur invånarna själva upplever sin hälsa, relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. en åldersstruktur som stämmer väl överens med men även medellivslängd och dödlighet är vikti- Denna primära relation understöds av olika of- riket som helhet. I f igur 12 visas ålderstruktur ga indikatorer för hälsostatus i befolkningen och fentliga och privata intermediärer. Se f igur 14. för Östergötlands befolkning år 2010 samt en befolkningsgrupper. För att arbetsmarknaden ska fungera bra, framskrivning för år 2030. Folkhälsa i detta breda perspektiv lyfts av är det avgörande hur välinformerade olika par- Åldersstrukturen skiljer sig påtagligt mel- många fram som en betydelsefull faktor för den ter är. Arbetsgivare måste vara kända för flickor lan olika delar av regionen. De glest befolkade ekonomiska utvecklingen och tillväxten. Det och pojkar, för att vara tilltänkta som framtida delarna har en relativt stor andel äldre, vilket finns alltså en ömsesidig påverkan mellan folk- arbetsgivare. Här ligger i första hand ett ansvar medför att befolkningen där på sikt tenderar att hälsa och ekonomisk utveckling. på arbetsgivare som måste marknadsföra sig gen- krympa. De centrala delarna av regionen har en temot presumtiv arbetskraft. Vissa yrken och relativt gynnsam ålderstruktur. Befolkningstill- verksamheter kommer flickor och pojkar inte i växtens två komponenter, födelseöverskott och Bildning, utbildning kontakt med som privatpersoner, det gäller bl.a. flyttnetto, tenderar även att samverka. De platser och arbetsmarknad tillverkningsindustrin och tjänsteverksamheter som har positivt flyttnetto, får med tiden även ett som inte vänder sig direkt till privatpersoner. födelseöverskott genom att inflyttarna till största Bildning och utbildning Yrken inom t.ex. restaurang, detaljhandel, vård, delen är unga vuxna. Andra sidan av myntet är I ett långt och globalt tidsperspektiv finns enty- lärare, massmedia etc. får eleverna en bild av även att utflyttningsorterna får en oproportionerligt diga samband mellan utbildning och utveckling, som privatpersoner. stor andel äldre människor. såväl demokratisk som ekonomisk. Utbildning En betydelsefull fråga är också matchningen betraktas och motiveras ofta utifrån två olika hu- mellan elevernas utbildningsval och arbetsmark- Folkhälsa vudperspektiv: nadens efterfrågan. Elevens fria val är en central Kvinnors och mäns välbefinnande är tvivelsutan princip i vårt skolsystem. Om olika parter på utgångspunkten för utvecklingssträvanden. Men, • Medborgar- och demokratiperspektivet arbetsmarknaden önskar en annan fördelning välbefinnande går inte enkelt att definiera och • Arbetsmarknadsperspektivet av elever på olika gymnasieprogram, behöver är dessutom inte det samma för alla människor. eleverna påverkas att välja annorlunda. Ett sätt Utöver detta är grunden för mänskligt välbefin- Demokratiperspektivet lägger ett stort egen- att påverka ungdomars utbildningsval kan vara nande ett komplext fenomen. Socialt hållbar ut- värde vid kunskap, att det är en viktig del för en att bibringa dem bättre kunskaper om arbets- veckling är en av tre dimensioner inom begrep- individs personliga utveckling och ett samhälles marknaden, vad det finns för olika jobb, vilka pet Hållbar utveckling. Då social hållbarhet inte demokratiska fundament. Sveriges långa bild- som är vanliga och ovanliga, inom vilka det råder är ett väldefinierat eller i större utsträckning ett ningstradition har ofta en grund i demokratiper- arbetskraftsbrist och inom vilka det är hård kon- Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 51

100+

75 2010

55 Samhällsekonomi

40 Miljö Kultur- 35 Jordbruk historia 30 Livsmedel 25 Hälso- och Fritid

20 sjukvård Kultur

15 10 Arbetsmiljö Socialförsäkring 5 Matvanor Motion

0 Sex och 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 0,2% 0,4% 0,6% 0,8% 1,0% Arbetslöshet Narkotika samlevnad Socialtjänst Socialt stöd

100+ Boende Alkohol Sömnvanor Utbildning

90 2030 85 Trafik Tobak Socialt Barns m.m. m.m. 80 nätverk vuxen 75 kontakter

55 50 ÅLDER ARV 45

30 KÖN

4000 3000 2000 1000 0 1000 2000 3000 4000

(12) Åldersstruktur år 2010. Åldersstruktur framskrivning år 2030. Staplar för Östergötland, Linje för Sverige, Grått: män, Gult: kvinnor. (13) Folkhälsans bestämningsfaktorer SCB och egen bearbetning. Dahlberg, Göran; Whitehead, Margret: (1991), egen bearbetning.

25% Regionens 20% befolknings

utveckling 15% År 2010 hade Östergötland ca

430 000 invånare. Under perioden 10% 1970 till 2010 har befolkningen

ökat med ca 1200 personer/år. 5% SCB:s framskrivning till år 2030 anger en befolkning på 460 000 0% invånare.

Befolkningsökningen i Sve- -5% rige har under perioden 1990 till 2010 varit knappt 10 %. Öster- -10% götland växer långsammare än Sverige som helhet, men har den RIKET

högsta befolkningstillväxten vid SKÅNE LÄN KALMAR LÄN ÖREBRO LÄN BLEKINGE LÄN UPPLANDS LÄN HALLANDS LÄN DALARNAS LÄN GOTLANDS LÄN

sidan av det tre stora befolknings- JÄMTLANDS LÄN VÄRMLANDS LÄN JÖNKÖPINGS LÄN GÄVLEBORGS LÄN STOCKHOLMS LÄN KRONOBERGS LÄN NORRBOTTENS LÄN VÄSTERBOTTENS LÄN

koncentrationerna (Halland ingår VÄSTMANLANDS LÄN ÖSTERGÖTLANDS LÄN SÖDERMANLANDS LÄN VÄSTERNORRLANDS LÄN

funktionellt till betydande del i Väs- LÄN VÄSTRA GÖTALANDS tra Götaland och även i Skåne.)

(11) Befolkningsutvecklingen 1990 – 2010 på länsnivå Östergötland - en värdeskapande region 52 Regionalt utvecklingsprogram 2030 kurrens. Ett medel för detta kan vara att utnyttja pande. Det sker på olika ambitions- och kvalitets- ren, påta i trädgården, lyssna på en konsert el- olika former av praktik på ett mer målinriktat nivåer, men oavsett på vilken nivå man är verksam, ler sjunga i en kör sänker stressnivån, återställer sätt, vilket förutsätter en nära samverkan mellan behövs handledning, material, lokaler etc. Många blodtrycket, påskyndar läkning och ökar känslan arbetsgivare och skola. kan ordna dessa förutsättningar på egen hand, men av välbefinnande. En annan svårighet på arbetsmarknaden är de för andra är samhällets stöd viktigt. Bildningsverksamhet har stor betydelse för stora skillnaderna i tidsperspektiv. Arbetsgivare Bland unga människor är det många som får välbefinnandet och välfärden. Lärandet är en har ofta svårt att blicka längre fram i tiden än ett ett kulturintresse väckt och som vill gå vidare. drivkraft genom hela livet. Det kan röra sig om år. Utbildningstiderna varierar från tre år och upp Också här har samhället en roll. Det är viktigt med teoretiska ämnen, men ofta handlar det om det till ca åtta år sett över gymnasium och högskola. amatörkultur, bredd och mångfald. Men det måste handburna lärandet som finns i olika former av också finnas en spetskultur, där det finns resurser kulturellt skapande. Här har folkbildningen tradi- och kunnande. Det är kulturinstitutionernas roll tionellt sett en viktig roll som plats för musikutö- Kultur, delaktighet, och uppgift att vara förebild och inspiratör inom vande, hantverk, konst och slöjd, dans och rörelse. attraktivitet och sina genrer. Genom den offentliga finansieringen Särskild omsorg har samhället om målgrup- har institutionerna förutsättningar att producera per som har särskilda behov. Om man sätter förändringsförmåga konserter, utställningar, teaterföreställningar och behov och tillgänglighet i stället för efterfrågan Detta avsnitt handlar om människors förmåga andra kulturprogram, utan att behöva göra avkall i centrum, är det lättare att identifiera dessa mål- och behov av kultur och kreativitet, delaktighet, på de konstnärliga ambitionerna. grupper och planera för dem. samt vår vilja att förbättra våra levnadsbetingelser. Den offentligt subventionerade kulturen ska Biblioteken och folkbildningen har alltid Kulturens kraft, samhällets sociala kitt och möjlig- utformas så att den intresserar och attraherar alla. haft en betydelsefull roll som kulturbärare och heten att attrahera människor till en plats är fram- Det samlade kulturutbudet ska vara så brett och kunskapskälla. I dagens digitala samhälle ökar trädande i avsnittet. Gemensamt för dessa faktorer mångfacetterat att det uppfattas som intressant ständigt omfattningen på informationshantering är att människor intuitivt uppfattar dem som be- för många olika målgrupper. och kunskapssökande. I detta sammanhang är tydelsefulla och centrala i vårt samhälle, men att Konst och kultur kan ur ett samhälleligt per- bibliotek fortsatt en central demokratisk insti- de är svåra att mäta och beskriva i konkreta termer. spektiv betraktas som forskning och utveckling tution och kan bl.a. bidra till digital delaktighet och förtjänar därför ett stöd från det offentliga. och utgöra fysiska miljöer för självstudier och Konst och kultur För att berika människors liv och tillvarata konst- distansutbildning. I en framgångsrik region har kulturen en viktig närernas förmågor måste konsten ges goda förut- Kultur och folkbildning är en plattform för plats. Den skapar egna värden, som är viktiga sättningar att utvecklas i Östergötland det sociala kittet. Gemenskap och tillförlit är till- för människor och ger samhället en grund att gångar för Östergötlands utveckling. utvecklas från. Värden, som går utöver det tra- Medborgarskap - demokrati ditionella tillväxttänkandet, och som inte bygger I ett öppet samhälle pågår ständigt ett offentligt Bilden av en region på att kultur ska göra kvinnor och män friska, an- samtal om hur livet och samhället fungerar och Om en region ska växa befolkningsmässigt måste ställningsbara eller spendersamma. Men kulturen om vilka utmaningarna och möjligheterna är den attrahera människor. För att göra det måste kan också samspela med andra intressen och sam- inför framtiden. Det handlar om vilken tillit vi den erbjuda värden som ger attraktivitet, men hällsområden, berika dem med kompetens och människor har till varandra, om hur vi tänker oss dessutom måste dessa värden vara kända. innehåll. Medvetenheten om konstnärernas roll att under ordnade former tillsammans ansvara Marknadsföring av en plats skiljer sig betyd- och om hur våra byggda miljöer formas, behövs för det samhälle som vi är en del av. Kulturens ligt från marknadsföring av en produkt. En plats för att vi ska få bostads- och arbetsmiljöer som är roll i detta är tvådelad. Dels erbjuder kulturen måste erbjuda och utlova mångfald för att passa både tilltalande och stimulerande. genom ord, ton, bild och form verktygen till att många olika smakriktningar, önskemål och livs- Människor har i alla tider uttryckt känslor uttrycka åsikter, formulera idéer och beskriva skeden. Här blir mångfald en styrka och inte en och gestaltat upplevelser genom konsten. Kvin- händelser och upplevelser. Dels erbjuder kultu- svaghet. Men mångfalden ställer krav på mark- nor och män berättar om sig själva, sina liv och ren arenor för det offentliga samtalet. nadsförarna. Det gäller att våga välja och välja om hur samhället fungerar och förändras. Man Att vi lever i ett demokratiskt samhälle är det bort. Att satsa extra mycket på de områden som berikar också livet genom att skapa och omge sig ingen tvekan om. Formellt sett är demokratin sticker ut och förstärker platsens unika profil. med vackra saker, musik och miljöer. Men, livet välordnad i Sverige. Men ett fördjupat medbor- Platsens varumärke byggs av många samver- har också mörkare sidor som måste bearbetas, ge- garskap kräver att alla medborgare har intresse av kande delar, och den yttersta faktorn är politiken. staltas och berättas om. att vara delaktiga och har tillgång till verktyg och Till skillnad från företags- och produktvarumär- Grunden för kulturområdet är konsten. arenor, som gör detta möjligt. Just nu upplever vi ken, finns det attityder att påverka och intressen Konstformerna är numera sällan renodlade, utan en digital revolution, som genom de sociala me- att ta hänsyn till på alla nivåer - från allmänheten finns i otaliga blandformer. Ofta är de knutna dierna lyfter de enskilda människornas möjlighe- till näringslivsföreträdare och politiska ledare. till olika medier. Den digitala tekniken och ut- ter att vara delaktiga och påverka. Utmaningen är Turismen är ofta den mest naturliga arenan vecklingen inom medieområdet har i grunden att se till att alla är med i den utvecklingen, och för traditionell marknadskommunikation. I övrigt förändrat förutsättningarna att både skapa, sprida att de gamla verktygen och arenorna integreras är det till stor del medias rapportering, rykten och och ta del av konst och kultur. med de nya. Det nya skapar nya möjligheter, men omvälvande händelser, gamla föreställningar samt de ersätter inte det gamla behovet av offentliga, egna upplevelser som bygger våra uppfattningar Att främja kulturen fysiska mötesplatser. om städer, regioner och länder. Möjligheterna att Behovet av att ge kulturen och kulturskapandet marknadsföra en plats genom reklam är mycket utrymme är stort, även om förutsättningarna Bildning, kultur och hälsa mer begränsad jämfört med en produkt. varierar mellan orter och samhällsgrupper. Kul- De senaste åren har forskningsresultat gett allt Kulturen gör regionen attraktiv genom att turen skapar mening och betydelse för utveck- starkare vetenskapligt stöd för det som vi länge göra den synlig och igenkännbar. Alla regioner lingen av demokrati, yttrandefrihet och samhö- intuitivt vetat, att kvinnor och män som ägnar och platser som vill bli kända, besökta och valda righet. Det är en regional uppgift att skapa en sig åt meningsfulla saker har en bättre hälsa än för etableringar och boende, lyfter fram det som kulturell infrastruktur, som gör att kultur finns de som inte gör det. Här visar forskning och är speciellt och unikt. Ofta hämtas innehållet som en resurs i det lokala livet oavsett bostadsort erfarenheter att de upplevelser, som människor från kultur- och naturområdet. Kulturella och och social bakgrund. får genom kultur- och naturaktiviteter, har stor naturbaserade s.k. fyrtorn kan ges en större bety- Många människor ägnar sig åt eget kulturska- betydelse för hur man mår. Att vandra i natu- delse när det handlar om att hjälpa oss att känna Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 53 och vara stolta över vår region. I de här frågorna arbete mellan orter i samma funktionella område ökad regional samsyn och samverkan är: skulle kultur- och naturområdet på ett bättre sätt växer fram gradvis. Stegen i samarbete kan be- kunna verka hand i hand med dem som arbetar nämnas Nätverkande, Samordning, Samverkan • Att kollektivtrafiken ses som ett verktyg för med turism och platsmarknadsföring. och Samarbete, där varje steg manifesteras i att stärka utvecklingen av en sammanhållen Bilden som förmedlas av och om en plats handling och formalisering. arbetsmarknadsregion. måste överensstämma med verkligheten. Till detta Frivilligt samarbete på den regionala nivån • Samverkansavtal inom gymnasieutbildning- kommer vikten av att den bild som förmedlas är måste utvecklas successivt. Detta samarbete kan arna. samstämmig, att olika aktörer har en gemensam få kraft av en gemensam föreställning om nytta • Lång tradition av samverkan inom kultur- nämnare samt att det finns en igenkänning mellan och mål, samt utvecklas stegvis vartefter förtro- området. olika aktörers beskrivning av regionen. ende mellan parterna och insikt om nyttan växer • Pågående förstärkt samverkan mellan de Marknadsföring av östgötaregionen är en sig starkare. kommunala biblioteken. fråga där det finns en tydlig regional relevans och I Sverige kan vi finna exempel på hur vissa • Att de allra flesta av regionens kommuner ett framträdande behov av, och möjligheter för regioner har lyckats samla viktiga aktörer att deltagit i arbetet med Översiktlig planering offentligt agerande agera samordnat och gemensamt driva frågor och som bas för ett mer utvecklat strategiskt re- verksamheter. Inte minst har detta varit fram- gionalt utvecklingsarbete. Förmåga att förändra gångsfaktorer för Skåne och Västra Götaland när • Att regionens kärna förstärks genom att • Låna storlek. Aktörer i den flerkärniga regio- de, som försöksverksamhet, bildat självstyrelse- Linköpings och Norrköpings kommuner nen kan utnyttja hela regionens befolknings- organ. Likaså är ofta Norrlandslänen skickliga att utarbetat en gemensam översiktsplan, bil- underlag på ett medvetet och strukturerat uppvisa intern samling när det gäller bl.a. age- dat en gemensam räddningstjänst, utvecklat sätt och därmed få ett marknadsunderlag rande gentemot staten. samarbete på flera andra områden, samt har som lyfter regionen i ortshierarkin. För att stärka en region av Östergötlands en långsiktig samverkansplan och ett gemen- • Komplementaritet. Orter kan genom sina karaktär är det ytterst betydelsefullt, att största samt politiskt arbete. olika särdrag i näringsliv, boende, handel, möjliga andel av befolkningen är sammanflätad i nöjen m.m, komplettera varandra och där- en gemensam arbetsmarknad och att rent allmänt Det finns alltså betydande skäl att i en flerkärnig med sammantaget erbjuda en större mång- stärka regionens dynamik. Genom samverkan region som Östergötland aktivt verka för regio- fald än den enskilda orten. och samarbete mellan det offentliga, det privata nal samordning, samverkan och samarbete på alla • Sammanföra resurser. Orter kan göra ge- näringslivet och den civila sektorn kan utveck- plan och i alla frågor, då det inte kan förväntas mensamma investeringar av en storleksord- lingsarbetet bli mer framgångsrikt. Genom att uppstå spontant i samma utsträckning som i en ning som den enskilda orten inte klarar av. utnyttja det beslutsutrymme och uppdrag som monocentrisk struktur. På motsvarande sätt kan olika aktörer hem- kommunerna och landstinget har, kan de aktivt Oberoende av regionkommunindelningen mahörande i olika orterna vinna skalfördelar stimulera och stärka den funktionella samman- kommer den funktionella regionen för Öster- genom att driva verksamheter gemensamt. flätningen av regionen. götland att vara den samma för den tidshorisont Under de senaste 5-10 åren kan en ökad som RUP blickar mot, även om vissa funktionel- Förmågan att utnyttja dessa möjligheter avgörs samsyn kring regionens utveckling noteras mel- la samband utanför Östergötland kan förstärkas av den samlade regionala organiseringsförmågan, lan olika regionala aktörer. Inom vissa områden efter en regionkommunbildning. Behovet av ett vilken beror av rumslig-funktionella, politisk- har det gjorts klara framsteg. Samtidigt finns aktivt organiserande inom dagens funktionella institutionella och kulturella faktorer. det områden där samverkan i Östergötland kan region kvarstår alltså, även om och när Östergöt- Empiriska observationer beskriver hur sam- förbättras betydligt. Några konkreta exempel på land ingår i en större regionkommun.

STÖDFUNKTIONER Arbetsförmedlingen Kommuner Utbildningsanordnare Etc

PRIMÄR RELATION INDIVID ARBETSGIVARE

(14) Bild arbetsmarknadens parter Östergötland - en värdeskapande region 54 Regionalt utvecklingsprogram 2030

Processen för RUP i planerings Lärandeplanen framtagning av RUP sammanhanget Det regionala utvecklingsprogrammet har utar- Regional utveckling sker i ett samspel mellan För att säkerställa kvalitet och förbättring i det betats i en bred dialog med regionala aktörer där lokala, regionala, nationella och internationella regionala utvecklingsarbetet har Regionförbun- regionförbundets medlemmar, kommuner och aktörer. Det regionala utvecklingsprogrammet det i enlighet med uppdrag från regeringen fast- landsting, har varit de viktigaste. Vid framskri- (RUP 2030) är en samlad strategi för regionens ställt en lärandeplan. Centrala moment i denna vingen av RUP har givetvis även stor kunskaps- utveckling och ska binda samman de planerings- lärandeplan är att fastställa en procedur kring inhämtning varit nödvändig, vilket vid flera till- processer som är viktiga för regionens utveck- uppföljning av och beslut om utvecklingsinsat- fällen har skett tillsammans med olika regionala ling. För att de utvecklingsintentioner som be- ser. För Regionförbundet Östsam innebär denna aktörer. Vidare så grundas RUP även på avsluta- skrivs i RUP 2030 ska förverkligas så måste olika struktur bl.a. att: de och pågående regionala processer, olika utred- aktörer i sin planering förhålla sig till det regio- ningar och dokument samt överenskommelser nala utvecklingsprogrammet som en gemensam • Alla insatser ska grundas på fakta och en analys som fattats i regionen. Viktiga utgångspunkter utgångspunkt, d.v.s. programmet ska vara väg- av rådande förhållanden, vilket ibland innebär för och inspel till utformningen av RUP, samt ledande för arbetet med andra relevanta program ifrågasättande av etablerade föreställningar. aktiviteter inom ramen för själva processen att och planer som utarbetas av kommunala, regio- • Vid initiering av nya insatser ska alltid erfa- utforma RUP är följande: nala och nationella aktörer. renheter från tidigare insatser beaktas. • Alla insatser ska regelbundet följas upp i regi- • Genom det föregående regionala utvecklings- De rekommendationer som införts i RUP 2030 onförbundets beslutande organ. programmet förankrades idén om en flerkär- syftar till att konkretisera vilka åtgärder som är nig utveckling i regionen. Det finns nu en stor önskvärda från olika parter. För att ytterligare Vid utformning av det regionala utvecklingspro- kunskap om och uppslutning kring begrepp tydliggöra intentionerna i RUP 2030 kommer grammet har dessa punkter varit en bas. Bl.a. är som arbetsmarknadsområden, regional sam- under hand ett antal insatsprogram för olika sak- RUP strukturerad och utformad på basis av erfa- manflätning och regionförstoring. Detta har områden att utvecklas som komplement till hu- renheter från föregående RUP. Stor vikt har lagts påtagligt underlättat samverkan mellan länets vuddokumentet. vid att bredda frågorna, lyfta målkonflikter, vara kommuner, inte minst mellan de mindre och proaktiv, samt utforma en tilltalande och lättill- de större kommunerna. Exempel på regionala program där det är sär- gänglig skrift utan att göra avkall på stringens • Två enskilt viktiga projekt som möjliggjort skilt viktigt att RUP 2030 får vara vägledande och kunskapsbas. att ta ytterligare steg framåt i det regionala är Länstransportplanen och det Regionala trafik- utvecklingsarbetet är projekten Översiktlig försörjningsprogrammet. Andra planerings- och planering och Storstadsprojektet. programdokument som har tydliga kopplingar • Vidare så har följande projekt och aktiviteter till strategierna i RUP 2030 är Kulturplanen, bidragit till möjligheterna att vidga och för- den Folkhälsopolitiska policyn, regionens Inno- stärka RUP: Etableringen av Energikontoret vationsstrategi och de regionala Miljömålen. Ett Östra Götaland, Regionens Folkhälsopolicy arbete har inletts för att efterhand öka samspelet och Folkhälsoprojektet FRUSAM. mellan den regionala planeringen och kommu- • Under förarbetet med RUP har hållits fem nernas översiktsplaner. kunskapsseminarier med 25-50 deltagare vid vardera seminarium. De regionala utvecklingsprogrammen ska också • Kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens ligga till grund för de nationella program som presidium har besökts i alla utom en av länets utarbetas för att reglera hanteringen av EU:s kommuner, liksom landstingsfullmäktige. strukturfonder. • Ett stort antal presentationer har gjorts i olika sammanhang. EU:s Europa 2020-strategi ”smart och hållbar • Möten har hållits med speciellt inbjudna per- tillväxt för alla” har utgjort en bakgrund i ar- soner eller organisationer. betet med RUP 2030 liksom Sveriges nationella • Under remissperioden hölls tre remissemi- reformprogram 2011. narier då utformningen av remissversionen diskuterades med ca 25 personer vid vartdera tillfället. • På förfrågan från flera kommuner förlängdes remissperioden. • Efter remissperiodens utgång hölls två tema- seminarier direkt riktade till regionförbun- dets medlemmar. Vid seminarierna lyftes frågor som av någon anledning behövde be- handlas, t.ex. p.g.a. målkonflikter, feltolk- ningar, intressekonflikter. Östergötland - en värdeskapande region Regionalt utvecklingsprogram 2030 55

Uppföljning referenser

Det regionala utvecklingsprogrammet ska vara Berglund, M. Grön tillväxt? Svensk miljöpåverkan ur ett konsum- styrande och/eller vägledande för ett flertal olika tionsperspektiv med tillämpning av input–output analys aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med regionala utvecklingsfrågor. De insatser som ska Dockerty, Iain; (2004) Regional Studies, Vol 38.4, pp 445-456 leda till en utveckling av regionen fördelar sig European Values Study Group och World Values Survey Associa- således på olika parter. Uppföljning och utvärde- tion (2005). ”European and World Values Survey Integrated Data ring av de direkta insatserna måste ske av, eller på Files, 1999-2001” initiativ av, den part som har ansvaret för en viss verksamhet. Giritech (2012) Flexibelt arbete. Lösningar för ett hållbart arbetsliv i en föränderlig värld För att kunna bedöma om utvecklingen går i den riktning som anges i målen för det regionala ut- Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping (2010) vecklingsprogrammet, är det angeläget att kon- tinuerligt kunna följa regionens utveckling över International Energy Agency (2011) World Energy Outlook. tid. För att möjliggöra jämförelser bör denna Executive summary uppföljning ske på ett över tiden likartat sätt och man bör utgå från relevanta indikatorer som Infrastrukturinvesteringar och regional utveckling (2006); sammantaget ger en bild av utvecklingen. ”En sammanställning av ex-post studier”, Inregia, Stockholm

Som ett stöd till uppföljning ska Regionförbun- Jackson, Tim (2009). ”Prosperity without growth? The transition to det Östsam årligen ta fram en uppsättning indika- a sustainable economy” torer som gemensamt ger en bild av utvecklingen i Östergötland. Indikatorerna ska presenteras på Leggett, J.(2006) Till sista droppen: Den kommande oljekrisen och ett sätt som möjliggör jämförelse med utveck- de nya lösningarna. lingen i andra delar av Sverige. Indikatorerna ska när så är relevant, möjligt och önskvärt, ge en Malmaeus, M (2011) Potential consequences of low or no econo- bild som visar på likheter och skillnader mellan mic growth in Canada and Sweden könen, mellan personer med olika nationell bakgrund och personer i olika åldrar. De indikatorer Meddelande från Kommissionen (2010). ”Europa 2020. En som presenteras ska finnas inom områdena: strategi för smart och hållbar tillväxt för alla”. KOM (2010).2020 slutlig • Befolkningsstruktur och befolkningsutveckling Meijer, Evert, flera papers (2008), Delft University, Nederlän- • Sysselsättning derna • Näringslivets och arbetsmarknadens struktur och dynamik Naturvårdsverket, rapport 5711; Sternrapporten – en genomgri- • Utbildning och kompetensförsörjning pande analys av klimatförändringens ekonomi (2007). • Arbetsproduktivitet och försörjningsförmåga • Rörlighet av människor och regionförstoring Naturvårdsverket (2011) Klimatomställningen och det goda livet. • Miljö och energi Sonesson, Mikael (2009). ”En hållbar välfärd?”

Stiglitz, Josepf E.; Sen, Amartya och Fitoussi, Jean-Paul (2009). ”Report by the Commission on the Measurement of Economic Performance and Social Progress”

Strömqust, Ulf; (2007); Linköping – Norrköping Gemensam marknad och framtid, TyrénsTemaplan.

Tapper, Hans; (2010) Östergötlands ekonomiska utveckling 1990 – 2007, Regionförbundet Östsam

United Nations Development Program (2004). ”Human Develop- ment Report”

Wilkinson & Pickett; (2009), Jämlikhetsanden www.ostsam.se