Hållbarhetsrapport 2013 linkoping.se Produktion och samordning: Utvecklingsavdelningen, Kommunledningskontoret Granskning: Klara språket AB Omslagsfoto: Göran Billeson Övriga bilder: Anders Jörneskog, Birgitta Hjelm, Göran Billeson, Petter Andersson, Gustav Markholm, Marie Knutsson, Ylva Bergström, Tekniska verken, Mostphotos, Matton och Ingram Publishing Innehåll Förord 3 Social hållbarhet 56 Sammanfattning 4 Livsvillkor i Linköping 58 Inledning 7 Delaktighet och inflytande Ekologisk hållbarhet 1 2 i samhället 58 Energi, klimat och transporter 1 4 Sociala relationer 60 Energi 1 4 Ekonomiska förutsättningar 63 Koldioxidutsläpp 1 6 Utbildning i grundskolan 67 Ekologisk livsmiljö 20 Linköpingsbornas livsmiljöer Luftkvalitet 2 1 och levnadsvanor 69 Produktion och konsumtion 24 Vardagen genom livet 69 Avfallsmängder och återvinning 24 Boendemiljön 7 0 Avloppsvatten 26 Trygghet 7 4 Avloppsslam 2 7 Brottslighet 7 5 Miljöledningssystem i näringslivet 28 Kultur och fritid 7 8 Biologisk mångfald 29 Levnadsvanor 80 Ansvarsarter 29 Linköpingsbornas hälsa 9 1 Ett rikt odlingslandskap 29 Medellivslängd 9 1 Ekologisk produktion 30 Dödlighet i skador och Skyddad natur 30 förgiftningar 92 FSC-certifierad skog 32 Allmänt hälsotillstånd Ekonomisk hållbarhet 34 – Självskattad hälsa 92 Befolkning 36 Ohälsotal 93 Befolkningsutveckling 36 Psykisk hälsa – Psykiskt Befolkningsstruktur 38 välbefinnande 94 Försörjningskvot 40 Självmord 98 Arbetsmarknad 4 1 Övervikt 98 Förvärvsfrekvens 4 1 Tandhälsa 99 Arbetslöshet 45 Bilaga Pendling 48 Utbildning 49 Utbildningsnivå 49 Högskolebehörighet 50 Näringsliv 5 1 Näringslivsstruktur 5 1 Arbetsställen 53 1 2 Förord Linköping är på rätt väg! Linköping är på rätt väg. Vi kan se framtiden an med stor optimism. Vi har passerat 150 000 invånare och nu är siktet tydligt inställt på 200 000 invånare. Vi har ett starkt och diffe­ rentierat näringsliv, ett framgångsrikt universitet (LiU) och ett universitetssjukhus (US) i nationell toppklass. Det tillkommer nya jobb inom många olika samhällssektorer. Arbets­ lösheten minskar i alla grupper och den minskar snabbare än i riket. Bostadsbyggandet börjar nu också skjuta ordentlig fart och inpendlingen till Linköping ökar. Det är tydligt att vi är på väg in i en spännande utveckling där tillväxten skjuter ytterligare fart. Vi har en stark och välskött ekonomi som ger goda förutsättningar att investera för framtiden. Vi bygger ut skola, förskola och omsorgsverksamheter inom kommunen sam­ tidigt som vi också satsar på kultur och idrott. Vi investerar i nya och befintliga stadsdelar och i bra boendemiljöer. Vi bygger ut företagsparker och infrastruktur som möjliggör nya och växande företag och framtida skatteintäkter. Den ”gröna profilen” förstärks genom ett målmedvetet och långsiktigt arbete med sikte på koldioxidneutralitet. Spännande utveck­ lingsplaner har arbetats fram för landsbygden och tätorterna i kommunen. Det saknas naturligtvis inte utmaningar. Vi ska självklart ha en fortsatt generös politik för flyktingmottagande, och detta ställer särskilda krav på kommunen (bostadsbyggande, skola, etc). Vi vet också att det råder fortsatta skillnader i socioekonomiska faktorer mellan olika stadsdelar. Här sker mycket för att stärka olika stadsdelar, men det behövs fortsatta insatser. Det behövs ett fortsatt arbete för ett starkt näringsliv, nya jobb och en bra skolut­ bildning. Linköping är på rätt väg. Hållbarhetsrapporten är ett bland flera planeringsstöd för att kunna bidra till långsiktig och hållbar tillväxt. Självfallet måste olika nämnder och styrelser ta fram egna underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla Linköping. Tillsammans kan vi medverka till att en riktigt bra kommun blir ännu bättre! Paul Lindvall Kommunstyrelsens ordförande 3 4 Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett kommunledningskonto­ belastning genom höga koldioxidutsläpp från såväl ret i uppdrag att ta fram en välfärdsrapport en gång energi­ som transportsektorn. Konsumtionsmönstren per mandatperiod. Årets rapport, som från och med skapar miljöbelastning såväl lokalt som globalt. I ett denna utgåva kallas Hållbarhetsrapport, har samma lokalt perspektiv är den ekologiska utvecklingen god. syfte som tidigare välfärdsrapporter1. Den ska ge ökad I årets hållbarhetsrapport kan vi se att den positiva kunskap om tillstånd och utveckling i kommunen från trend som presenterades i den förra rapporten gällande tre olika perspektiv; ekologiskt, ekonomiskt och soci­ minskad körsträcka per Linköpingsregistrerad bil hål­ alt. Den ska ge en samlad och övergripande bild och ler i sig. Med anledning av utvecklandet av nya indika­ utgöra ett planeringsunderlag för kommunen. torer för att följa utvecklingen för energiproduktion och Den samlade och övergripande bilden av Linköp­ energianvändning är mätserierna korta. ings tillstånd och utveckling ur ekologiskt, ekonomiskt Den ekonomiska utvecklingen i Linköping är i flera och socialt perspektiv visar att: avseenden god. Linköping kännetecknas av en växande befolkning och en ekonomiskt gynnsam åldersstruk­ • Generellt är den hållbara utvecklingen god – men tur. Linköpingsbornas utbildningsnivå är hög och sti­ det saknas inte utmaningar. gande. Den långsiktiga trenden visar att förvärvsfrek­ • Förändringar, såväl önskvärda som icke önsk­ vensen ökar samtidigt som arbetslösheten minskar. värda, sker ofta i långsam takt och påverkas i stor Förvärvsfrekvens och arbetslöshet varierar samtidigt utsträckning av utvecklingen i omvärlden. tydligt bland befolkningen efter kön, ålder, födelsere­ • Befolkningsstrukturen påverkas i hög grad av att gion och efter bakgrundsvariabler som utbildningsni­ Linköping är en universitetsort. Den stora ande­ vå. För såväl förvärvsfrekvens som arbetslöshet finns len universitetsstuderande leder i sin tur till att tydliga geografiska skillnader inom kommunen mellan jämförelser med riket försvåras vad gäller flera olika stadsdelar och tätorter. av de redovisade indikatorerna. Den socialt hållbara utvecklingen är även den på • Det finns tydliga skillnader bland befolkningen många sätt positiv. Generellt har Linköpingsborna utifrån till exempel var man bor, ålder, kön, födel­ goda livsvillkor, lever i bra livsmiljöer med goda lev­ seregion och utbildningsnivå för olika områden. nadsvanor och har en god hälsoutveckling. Trots denna Det gäller bland annat förvärvsfrekvens, arbets­ positiva utveckling står Linköpings kommun, i likhet löshet, måluppfyllelse i skolan och ohälsotal. med andra kommuner i Sverige, inför utmaningen att skillnader i livsvillkor och hälsa ökar mellan grupper i Sett till tillstånd och utveckling i respektive dimension samhället. Det finns tydliga variationer i befolkningen kan sammanfattningsvis sägas: när det gäller var man bor, kön, födelseregion och so­ Om vi beaktar Linköpingsbornas miljö­ och klimat­ cioekonomiska faktorer som utbildnings­ och inkomst­ påverkan på det globala systemet så kvarstår en hög nivå. 1. Linköpings välfärdsrapport är tidigare utgiven 2003, 2006 och 2009 5 6 Inledning Bakgrund till rapporten Vad betyder hållbar utveckling? I strävan mot en mer hållbar utveckling i Linköping Visionen om hållbar utveckling, såväl ekologisk, ekono­ har kommunstyrelsen gett kommunledningskontoret misk och social, blev för den breda allmänheten känd i uppdrag att en gång per mandatperiod redovisa till­ i samband med den så kallade Bruntlandskommissio­ ståndet i kommunen. Denna rapport, som från och med nens rapport Vår gemensamma framtid 1987. Kom­ denna utgåva kallas Hållbarhetsrapport, har samma missionen menade att hållbar utveckling är ”… utveck­ syfte som de tidigare välfärdsrapporterna. Arbetet med ling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra att ta fram rapporten har samordnats av kommunled­ kommande generationers möjligheter att tillgodose ningskontorets utvecklingsavdelning. I arbetet har för­ sina behov.” Kommissionen var inte först med att be­ valtningarna och de kommunala bolagen deltagit med tona behovet av att mer än tidigare väga in de långa underlag och analys. Hållbarhetsrapporten ska: tidsperspektiven i beslutsfattandet, och att tydligt argumentera att god ekonomisk och social utveckling • ge förtroendevalda, anställda och kommun- går att kombinera med en omsorg om naturen och de invånare ökad kunskap om tillstånd och ut­ ekologiska resurserna. Men det kommissionen lycka­ veckling i kommunen från tre olika perspektiv; des bättre än andra med var att få detta budskap att tas ekologiskt, ekonomiskt och socialt upp och få stöd på allra högsta politiska nivå. • kunna utgöra ett underlag för samtal mellan Begreppet hållbar utveckling kan ges många inne­ förtroendevalda, anställda/verksamma och börder, inte minst på lokal nivå. Begreppet hållbar kommuninvånare i Linköping utveckling inbegriper ekologiska, ekonomiska och • ge en samlad och övergripande bild för de sociala aspekter, som in sin tur ges olika betydelse. kommunala nämnderna och styrelserna för att Ekologisk hållbarhet handlar i grunden om skyddet styra, leda, planera och utveckla verksamheten av miljön, en hållbar försörjning och en effektiv an­ mot ökad hållbarhet. vändning av jordens resurser. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med materiella och mänskliga Rapporten ger ingen helhetsanalys på hållbar utveck­ resurser för dagens befolkning och för kommande ge­ ling utan snarare beskriver den nuläget i kommunen nerationer. Social hållbarhet beskrivs ofta handla om för ekologisk, ekonomisk och social utveckling. Den be­ ett stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande skriver inte den kommunala verksamhetens insatser.