Vägföreningar – Huvudmannaskap, Vägbelysning Och Bidrag Bakgrund – Varför Kommer Detta Ärende Nu?

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Vägföreningar – Huvudmannaskap, Vägbelysning Och Bidrag Bakgrund – Varför Kommer Detta Ärende Nu? Vägföreningar – huvudmannaskap, vägbelysning och bidrag Bakgrund – varför kommer detta ärende nu? . Beslut finns om övertagande av huvudmannaskap i vägföreningar . SPN har ett uppdrag från KF om att föreslå alternativ i vägföreningsfrågan Allt hänger . Frågan om anläggningsansvar för ihop – och vägbelysning i föreningar har kommunen aktualiserats av E.ON behöver ta • Beslut behöver tas snarast för Övre ställning… Svärtinge • Kan ses som prejudicerande. Besparingskrav kommande år gör även bidragsfrågan aktuell Kommunen behöver ta ställning till . Om övertagande av huvudmannaskap för allmän plats och anläggningar i vägföreningar ska ske enligt gällande beslut . Om kommunen ska ta på sig ansvar som anläggningsägare (huvudman) för belysning av allmän plats i vägföreningar . Om bidrag till vägföreningar ska kvarstå Gemensam beredning! Bakgrund – Teori . Vägförening = Samfällighetsförening som förvaltar en gemensamhetsanläggning innehållande väg samt erhåller statliga bidrag • tillkommer olika avarter av samförvaltade anläggningar . Väg • Statlig väg • Kommunal väg • Enskild väg . Kommunen är inte tillsynsmyndighet och har inga skyldigheter gentemot vägföreningar utöver trafiksäkerhetsansvar i form av reglering av hastighet och parkering Historik och bakgrund . Många av dagens vägföreningar bildades utifrån kommunsammanslagningen i början av 70-talet och den förändrade lagstiftning som blev följden av denna . Motsvarigheten till detaljplaner var tidigare uppdelade i stadsplaner och byggnadsplaner . Beslut - I bebyggda områden med byggnadsplaner är fastighetsägarna ansvariga för väghållningen och i förekommande fall även exempelvis grönområden. Från och med ny lagstiftning (PBL) 2011 är huvudregeln kommunalt huvudmannaskap för nya detaljplaner • Undantag om det finns en vägförening i anslutning till området • 2014 tillkom möjligheten med uppdelat huvudmannaskap Historik – beslut om övertagande . 2005 – Sju större vägföreningar begär att kommunen övertar huvudmannaskap. Aktuella föreningar: . 2007 – KF beslut om att vidta åtgärder för att möjliggöra ett kommunalt övertagande av vägföreningar inom Norrköpings Norsholm tätort samt de sju föreningar som begärt detta. Åby-Jursla Skärblacka . 2009 – KF beslut om kommunalt övertagande av Kimstad huvudmannaskap i vägföreningar under särskilda Östra Husby förutsättningar: Herstadberg • Föreningen är namngiven i beslutet 2007 eller uppfyller andra Övre Svärtinge uppställda kriterier Kolmården Ljunga • Föreningen ansöker om kommunalt övertagande • Vissa krav på vägstandard ska gälla för övertagande • Vägföreningarna ska stå för samtliga kostnader kopplat till övertagandet Beslut kring arbetet med övertagande . 2010 – TN beslut om krav på anläggningsstandard för övertagande . 2010-2014 – Projektarbete pågår utifrån de föreningar som ansökt om övertagande. 2014 – KF beslut om att genomföra övertagande av Norsholm som ett pilotprojekt. 2018 – Norsholm klart och utvärderat. Visar på sju alternativa handlingsvägar framåt för kommunen. 2019 – KF beslutar att ge SPN i uppdrag att utreda och föreslå alternativ som beslutsunderlag för det vidare arbetet. 2019 – här och nu - kommande beslut om huvudmannaskap för vägföreningar och belysning samt kommunala bidrag Historik – bidragsbeslut . 2000 – KF beslutar om iståndsättningsbidrag, om bidraget ryms i TN´s budget. (Del 3) . 1983 – KF beslut om grund för bidragsberäkning (drift och underhåll) till samfälligheter som är berättigade till ca 11 stadsbidrag. (Del 2) Mkr/år . 1997 – KF beslutar om att ett driftsbidrag ska betalas ut till föreningar där kommunen tidigare utfört drift och underhåll av vägar. Bidragsbelopp öronmärks för dessa föreningar. (Del 1) Beslutet 1997 tillämpas före . Skötsel beslutet 1983. Budgetutrymmet . Sökbara bidrag medger inte del 3 Ekonomi Fullt kommunalt övertagande Inget kommunalt övertagande . Ca 50 Mkr – organisation i fem år . Ingen kommunal organisation för för övertagande av 8 föreningar övertagande Bidrag . Ca 20 Mkr/år – ökade Ca 11 . Inga ökade driftkostnader för driftkostnader för kommunen Mkr/år kommunen . Ca 37 Mkr investering i . Framtida investeringskostnader vägbelysning – stolpar och el- Investering hanteras av föreningarna centraler. väg- belysning . Föreningarna blir . Ca 200-300 Mkr – höjning av ca 37 Mkr anläggningsägare och tar vägstandard enligt kommunens investeringarna i vägbelysning krav, markinlösen m.m. Föreningarna bestämmer själva El- • Vägföreningarna ansvarar enligt över sin vägstandard. beslut för huvuddelen av kostnad för kostnaderna belysning . Framtida investeringskostnader för kommunen är svårbedömda Svärtinge skogsbacke: Kommunalt huvudmannaskap Krusenhofsvägen/stationsgärdet: Exempel på olikheter Kommunalt huvudmannaskap På grund av lagstiftning och olika förutsättningar förekommer kommunalt huvudmannaskap även utanför tätorten – och enskilt huvudmannaskap inom tätorten. Årsavgifter 2018 exempel: Brånnestad/Kantarellen: Åby 1200 kr Enskilt huvudmannaskap Skärblacka 1000 kr Nils Åbergs gata Sandtorp: Brånnestad 5000 kr Enskilt huvudmannaskap Åselstad: Enskilt huvudmannaskap Vägbelysning i vägföreningar . Lagstiftning kräver bl.a. vädersäkring av elnätet. E.ON är i startgroparna i Svärtinge – avtal med anläggningsägare krävs . Finns ingen anläggningsägare idag - Kommunen eller vägföreningen? . Ingen anläggningsägare = ingen belysning . Vägföreningen får idag inte ta ansvaret – ny förrättning krävs Krav på anläggningsägaren: . Kunskap . Baskravet är ”säker anläggning” . Lämpligt att investera i samband med E.ONs arbete E.ONs plan för markförläggning av el-nät 2023-2024 2020 2021- 2022- 2023 2023 2020- 2020-2023 2028 2022 2020- 2026 2021-2023 Schematisk principbild Befintlig luftburen hushållselsförsörjning Befintlig luftburen gatubelysningsel Framtida markförlagd ledning ? ? Kontorets förslag till beslut i ärendet Uppdrag från KF om budget Kommunfullmäktige fattar följande beslut: i balans 2020! . Kommunen tar inte över huvudmannaskap för allmän plats i vägföreningar. Kommunfullmäktiges beslut KS §112, 2007-05-28, och KS §148, 2009-09-28, om kommunalt övertagande av huvudmannaskap i vägföreningar, upphävs. Kommunen ska inte vara anläggningsägare för belysning av allmän plats där kommunen inte är huvudman för den allmänna platsen. Samhällplaneringsnämnden ges, i egenskap av företrädare för kommunen, i uppdrag att ansöka om lantmäteriförrättning innebärande att Övre Svärtinges vägförening blir huvudman för belysning av allmän plats inom sitt verksamhetsområde. Kommunala bidrag ges inte, varken i form av pengar eller tjänster, till vägföreningar. Beslut KF nr 226, 1983-10-10, om grund för bidragsberäkning, upphävs. Beslut KF §155, 1997-11-20, om driftsbidrag för vissa föreningar, upphävs. Beslut KF § 55, 2000-03-30, om iståndsättningsbidrag, upphävs. Vad har hänt och vad händer nu? . Information i SPN och TN i september . Politiska samverkansmötet 19/9 . Informations- och diskussionsmöte för politiker 1/10 . Nu - SPN och TN får ytterligare information . 23/10 - Informationsmöte för vägföreningar . 24/10 - Information till media . November (december) - SPN och TN beslutar . KF beslut .
Recommended publications
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Översiktsplanen För Norrköpings Kommun Aktualitetsförklaring 2017
    Översiktsplanen för Norrköpings kommun Aktualitetsförklaring 2017 Diarienummer: KS 2016/0082 Antagen den 19 juni 2017 Innehåll Sammanfattning................................................3 Stationsområdet och västra Saltängen 1999 9 Graversfors 2001 9 Aktualitetsprövningens syfte och process 3 Industrilandskapet 2006 10 Tidigare beslut...................................................4 Händelö 2006 10 Översiktsplanen för Norrköpings kommun.....4 Kimstad 2007 11 Fördjupningar av översiktsplanen 4 Resecentrum och Södra Butängen 2010 11 Norsholm 2015 11 Översiktsplanering sedan aktualitets­ förklaringen 2012..............................................4 Fortsatt översiktsplanearbete.........................12 Miljöbedömning av översiktsplanen................5 Översiktsplanens aktualitet..............................5 Bilaga 1- Länsstyrelsens redogörelse..............13 Riksintressen 5 Bilaga 2- Protokollsutdrag från Kommun- Gemensam översiktsplan för Linköping fullmäktiges sammanträde.................................19 och Norrköping 6 Tillägg till översiktsplanen för vindkraft 7 Svärtinge 1984 7 Norsholm 1985 7 Östra Husby 1989 8 Kort redogörelse miljöbedömning 8 Åselstad – Ensjön 1991 8 Åby centrum 1993 9 Mauritzberg 1993 9 Sammanfattning Aktualitetsprövningens syfte är att presentera staden respektive landsbygden ingår inte ÖP02 förändringar som skett sedan planerna antogs och – utvecklingsplan för staden eller ÖP90 för som påverkar plangenomförandet, samt att lyfta landsbygden i denna aktualitetsprövning. fram särskilt strategiska
    [Show full text]
  • Norrköping Migration Studies City of Immigration R.E.M.S
    R.E.M.S. Reports from the Master’s program in Ethnic and Norrköping Migration Studies city of immigration R.E.M.S. Inaugural issue nº01, June 2017 contents 3 Acknowledgments 4 Editors' note 5 Belonging and homemaking practices H. Bahram & A. Koptyaeva 10 Sport, language & integration P. O'Reardon & E. Pietrazzini 14 Integration of unaccompanied minors M.N.Appiah & M.B.Benjamin 20 LGBTQ+ newcomers in Norrköping A. Dalmay, H. Horvat, E. Lang & K. Polkov 24 Anti-immigration politics in Norrköping & Östergötland A.Nielsen & A. Goldstein 32 Migration aesthetics: institutions & grassroots M. Hooi, R. Mkdad & M.H. Davidsson 33 Exhibition reports: Flykt, Se mig i ögonen & Women in Afghanistan S. Ekberg, M.H. Davidsson & Y. Jin 40 Sites of culture, sites of meeting 20 M. Hooi, R. Mkdad & M. Zhang 46 Applying art to integration M. Hooi & R. Mkdad 48 Precarious employment: newspaper distribution & forestry H. Skaik & I. Zhmurina 52 Politics of space: residential segregation in Norrköping T. Matilanien, A. Nold, I. Sinersaari & H. Skaik 70 About the contributors 72 REMESO & the master's program S. Jonsson & M. Klinthäll Norrköping – City of Immigration 2017 R.E.M.S. no. 1 Reports from the Master of Arts program in Ethnic and Migration Studies, Linköping University Inaugural Issue, June 2017 Editorial Team Layout & Content management Mavis Hooi Proofreading & Copyediting 40 Asher Goldstein Editorial assistants Asbjørn Nielsen & Rudeina Mkdad Contributors Candidates of the Master’s program in Ethnic and Migration Studies (class of 2018), Linköping University Course Director Martin Klinthäll Program Director Stefan Jonsson R.E.M.S. Reports from the Master of Arts Program in Ethnic and Migration Studies is a publication series edited by MA candidates in Ethnic and Migration Studies at the Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society (REMESO), Faculty of Arts and Sciences, Linköping University.
    [Show full text]
  • ÅRSREDOVISNING 2009 Norrköpings Kommun DEL1
    ÅRSREDOVISNING 2009 Norrköpings kommun DEL1 Årsredovisning 2009 Del 1: Norrköpings kommun Årsredovisningen är framtagen av kommunstyrelsens komtor. Kontorets kontaktpersoner för årsredovisningen är: Yvonne Nyström (kommunen) Claes-Göran Magnell (kommunen) Göran Lindgren (koncernen) Produktion av informationskontoret Grafisk form: Tina Vennerholm Textbearbetning, årets verksamhet i kommunen: Emil Nordström Foto omslag: Lek i Vasaparken i Norrköping av Henrik Witt Tryck: Norrköpings Tryckeri 2010 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 4 Ekonomisk översikt kommunen 70 Årets resultat mot budget för Förvaltningsberättelse – kommunen 70 sammanfattning av årets resultat 6 Balanskravsutredning 72 God ekonomisk hushållning för Skatteintäkter och kommunal kommunen 8 utjämning 73 Årets verksamhet i kommunen 14 Intäkters och kostnaders Norrköping växer 15 fördelning 74 Boendemiljö och infrastruktur 16 Känslighetsanalys 74 Kultur och fritid 18 Nettokostnadernas och Utbildning 20 finansnettots andel av Stöd och omsorg 22 skatteintäkterna 74 Välfärd och hållbar utveckling 24 Investeringar 75 Näringsliv och arbetsmarknad 26 Kommunens borgensåtagande Kommunen i regionen 28 2009-12-31 76 Årets verksamhet i Den finansiella utvecklingen kommunala bolag 30 under 2009 77 Norrköping Rådhus AB 30 Verksamhetens kostnader Hyresbostäder i Norrköping AB 32 och intäkter 78 Norrköpings Hamn och Stuveri AB 36 Pensionsåtaganden 80 Eventfastigheter i Norrköping AB 39 Uppdragsföretag 81 Etablering Norrköping AB 41 Personal 82 Norrköping Vatten AB 43 Upplev Norrköping AB 46
    [Show full text]
  • Kvillinge Socken - Norrköpings Kommun
    Östgöta Brandstodsbolag - Makulerade försäkringsbrev KVILLINGE SOCKEN - NORRKÖPINGS KOMMUN Objektsnamn Volym Sida Försäkringsnr Nyteckning Förnyelse/överlåtelse Makulering Anm. (Sten) Näkna 63-4 245 431g 1904 1921 ??? 63-19 173 4961 1946 1963 1 hemman Lida, 1/2 hemman Skärlöta 63-10 437 1900 1921 1945 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 471 16 1898 1917 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 481 16 1902 1916 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 491 16 1903 1916 1/16 mantal, Stora Bergsätter 63-11 5 20 1935 1947 1/16 mtl Stora Bergsätter 63-6 110 20 1918 1930 1935 1/2 mantal frälse, Skärlöta Bränngård 63-8 349 2495 1918 1928 1943 1/2 mantal frälse, Skärlöta Bränngård 63-8 351 2495 1928 1943 1/2 mantal, Näkna 63-4 247 431f 1904 1913 1921 1/2 mtl Döfvestads koställe 63-3 292 21 1883 1898 1920 1/4 hemman Jursla nr.5 63-5 201 13b 1918 1925 1/4 hemman Jursla nr.5 63-9 101 1130 1925 1944 1/4 hemman nr.5 Öfre Jursla 63-3 546 13 1910 1919 1/4 hemman övre Jursla 63-9 92 1131 1932 1944 1/4 hemman övre Jursla 63-9 94 1131? 1919 1925 1944 1/4 mtl Jursla 5, 5:2 63-19 524 7975 1955 1962 1/4 mtl Ättetorp 63-3 323 71 1912 1920 1/4 mtl, Elsebo 63-4 249 431c 1904 1921 1/4 mtl, Elsebo 63-4 251 431b 1904 1913 1921 1/4 mtl, Elsebo 63-4 253 431a 1904 1921 1/4 mtl.
    [Show full text]
  • Förslag Debiteringslängd 2017 Pärmen
    Sida 1(21) Trakt Andel Namn Postadress Postnr Ort Belopp Betalningsdag ASK 1: 11 2 000 Norrköpings kommun 601 81 NORRKÖPING 24 000 2017-05-31 ASK 1: 15 720 BRF ASK Box 914/Riksbyggen 601 19 NORRKÖPING 8 640 2017-05-31 ASK 1: 17 100 Patrik Gistedt & Anne-Marie Lagrén Askhagsvägen 8 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 18 100 Hans Göte Gustavsson Askhagsvägen 6 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 19 660 BRF ASK Box 914/Riksbyggen 601 19 NORRKÖPING 7 920 2017-05-31 ASK 1: 21 100 Patrik Lindh & Therese Grubisic Backvägen 1 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 24 100 Anneli & Leif Lagerdahl Askhagsvägen 4 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 25 50 Mikael Blomqvist Askhagsvägen 2 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 26 50 Anna & Jon Priebe Älvåsvägen 28 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 27 50 Staffan & Gun-Inger Karlsson Älvåsvägen 26 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 28 50 Heléne & Mathias Levin Askvägen 6 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 4 100 Mikael Kronqvist Askhagsvägen 1 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 5 15 Elias Ghiyas Alasaad Storgården 26 LGH 1001 586 44 LINKÖPING 180 2017-05-31 ASK 1: 7 100 Siv Renström Askhagsvägen 3 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 8 50 Håkan & Inga-Lill Skotte Älvåsvägen 22 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1:6 50 Hans-Olof & Lena Keil Älvåsvägen 20 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 2: 14 100 Anneli & Patrick Lemming Barrskogsvägen 2 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 2: 15 100 Camilla & Peter Nykvist Barrskogsvägen 4 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 2: 16 100 Jonas Svenman Ringvägen
    [Show full text]
  • Karta Över Göta Kanal Med Cykelleder, Slussar, Turist- Information Och Sevärdheter
    rta GötakanKa al Karta över Göta kanal med cykelleder, slussar, turist- information och sevärdheter. Göta kanalappen Din guide till upplevelser längs kanalen! gotakanal.se 2 S T Storön Bråta I Sjötorp börjar Lyrestad e200rbjuder hembygdsmu - Norrkvarns slussområde med eller slutar Göta kanal seum och annorlunda shopping hotell, restauraNnockerudg och minikanal Karsmossen D r e 3 km s 4 s i n Hova c y Åstorp Blomsterhult k l Spigården i 2 n N g K Grimstorp Cykelavstånd i km: Se när båtar slussar, handla i Shoppa antikviteter och inred - Askeviksbadet Råglanda Sjötorp-Lyrestad………..... 7,0 1 butiker, ät mat med slussutsikt, ning, hitta ditt favoritfik och Göta kanal i miniatyr lockar Fagerlid 200 Lyrestad-Norrkvarn……... 2,0 Kleva sand stanna över natten. Sjötorp är en sov skönt på hotell eller B&B. I barn i alla åldrar till plask och Nolsjön E20 Älgarås T Norrkvarn-Hajstorp……... 5,2 0 26 populär startpunkt för båtturer HamnmagSatorkilasinet visar hem - lek. Bo i en svamp eller stubbe, Hajstorp-Töreboda………. 4,4 och cykling längs kanalen. bygdsföreningen stolt upp sitt njut en måltid på bryggan, roa Storhult Töreboda-Vassbacken…. 10,8 Vänern Moviken museum. Fagerlid dig på något av evenemangen. Vassbacken-Tåtorp…….… 5,5 Kåhult Kroksjön Tåtorp-Forsvik………..…. 30,0 Sjötorp Gasstorp Ål Forsvik-Karlsborg……….. 10,0 Änganäset Torved Björkulla Näset Lillhult Hult Lindåsen TOTALT...........................74,9 Kullerud H Slättevalla Sjötorp Anderstorp 4-5 Sjötorp Rudet 7-8 Ställplatser för husbilar Älvstorp Bålerud Sjötorp 1 Gö finns i följande gästhamnar
    [Show full text]
  • Tätorter 2010
    2012-02-20 FOKUS: STATISTIK Tätorter 2010 • Fyra nya tätorter inom Norrköpings kommun år 2010 jämfört med år 2005 • 90,1 procent av befolkning i Norrköpings kommun bor i tätort • Tätortsbefolkningen har ökat med 5 932 personer sedan 2005 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Innehållsförteckning Innehållsförteckning........................................................................................ 2 Inledning och definition .................................................................................. 3 Fyra nya tätorter .............................................................................................. 3 Tätortsbefolkningen ........................................................................................ 7 Källor: Statistiska centralbyrån, www.scb.se Ytterligare information: På Statistiska centralbyråns hemsida finns hela rapporten Tätorter 2010 att ladda ner. http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?p ublobjid=16937 Text och tabeller: Dan Andersson, ekonomi- och styrningskontoret, Norrköpings kommun, [email protected], telefon: 011-15 21 67 FramtidaTidigare utbildning publikationer och i arbetsmarknadserien Fokus Statistik: • Sammanställning av socioekonomiska variabler för Norrköpings valdistrikt (daterad 2011-10-06) • Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt (daterad 2011-11-22) • Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping (daterad 2011-12-13) • Uppföljning av Easyresearch (daterad 2011-12-16) • Kommunalskatten 2012 (daterad 2012-01-19) • Framtida utbildning och arbetsmarknad
    [Show full text]
  • Bebyggd Mark I Strandskyddsområden 2005
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(54) Bebyggd mark i strandskyddsområden 2005 MI0807 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Administrativa uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången MI0807_DO_2005 11-03-09 10.41 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(54) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Miljövård 0.2 Statistikområde Statistikområde: Markanvändning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: SCB, RM/MN Postadress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksadress:
    [Show full text]
  • Årsredovisning 2012 Del 1 Norrköpings Kommun
    Årsredovisning 2012 Del 1 Norrköpings kommun Årsredovisning 2012 Del 1 Norrköpings kommun Årsredovisningen är framtagen av kommunstyrelsens kontor. Kontorets kontaktpersoner för årsredovisningen är: Claes-Göran Magnell, Göran Lindgren och Yvonne Nyström Omslagsbild: 2 213 kommuntjejer var med i Vår Ruset Norrköpings kommun bjöd sina kvinnliga anställda på anmälningsavgiften till 2012 år Vår Ruset. Över 2 200 nappade vilket innebar att var tredje deltagare som var med i loppet hade kommunens tröja på sig. Det här var den största friskvårdssatsningen som kommunen under året och det var också en del i att skapa samhörighet i kommunen, att visa att vi tillsammans 9 000 medarbetare är med och skapar Norrköping varje dag på jobbet. Foto: Ida Ling Flanagan Grafisk form och produktion: Tina Vennerholm Foto: Sofia Andersson M&F Foto, Ida Ling Flanagan, Gustav Lindh, IAnders Ristenstrand, Niclas Sandberg, Henrik Witt Tryck: Elanders 2013 KS ordf 6 Innehåll Förvaltningsberättelse 8 Inledning 8 God ekonomisk hushållning för kommunen 10 Finansiella mål 10 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse 11 Kommunfullmäktiges preciseringar 25 Årets verksamhet i kommunen 26 Årets verksamhet i kommunala bolag 38 Norrköpings bolagskoncern 38 Norrköping Rådhus AB 40 Hyresbostäder i Norrköping AB 42 Eventfastigheter i Norrköping AB 43 Etablering Norrköping AB 44 Fastighets AB Butangia 45 Norrköping Vatten AB 46 Norrköpings Hamn och Stuveri AB 47 Norrköping Airport AB 48 Norrköping Spårvägar AB 49 Upplev Norrköping AB 50 Norrköping Visualisering AB 51 Årets
    [Show full text]
  • BOENDEKARTA Noreskog Gravhög Göstad Holmtorpet OSTLÄNKEN Marieberg St
    Restad Kyrkgaveln Viudden Naturreservat Fiskartorpet Leonardsberg Sörgården Vi Fiskeby Nyckelhammaren Grodrum Sundtorp Hällristningar Brunnsvik Vattenverk BOENDEKARTA Noreskog Gravhög Göstad Holmtorpet OSTLÄNKEN Marieberg St. Torlunda Borg Strandhugget Almborga JÄRNVÄGSPLAN LODDBY-BÄCKEBY Natur- Rävudden Storön St. Boås Röbrinken Ringstadholm DELEN KLINGA-BÄCKEBY reservat Ribbingsholm Udden Lövhagsudden Kronsborg Hagnerydv. HimmelstadlundSAMRÅDSHANDLING Näset L. Trostad M Lövhagen Hagneryd Solhem ota Göstadberg Tallholmarna St. Trostad Bårstad Eksund la s 2016-05-09 Mårn tröm Näs Ektorp Jeriko Torps villasamhälle Mårhult 2 Runsten Viaborg 15 Långnäs Skärlunda Lustigkulle Reningsv. Skälv Karlshem Glanstorpet Rudsjön Odensåker Sand Albacken Kullerstad Grönhög Ålbäcken Torp Smedstorp Ampen Väsby Bergtäkt Hedenlunda Klockaretorpet Teckenförklaring Sunkerstad Granhagen Ribbingstorp Hultet Tättinge Snarbo Sörby Fornborg Gräns för samråd Hultet Bostället Järsätter Reningsverk Skärblacka Löt St. Herrebro Ostlänken korridor Tallebo Högstad Ektomta Hagalund Borg Befintlig järnväg St. Runken L. Runken Alhagen Naturreservat Kullen Skattegården Vickelby Väg E4 Järsätter Gravfält Herrebrokärret Brogetorp Alvestad Eda Finnstad Hyttan Skattna Edaskogen Björklund Ny sträckning väg E4 Sund Sjölunda Vattenverk Lundby Hårkesätter Kalven Okna 4 Förordad linje Ostlänken Öna Åkerby E Horken Åkershäll Berga Huseryd Jonsberg Bergtäkt Klinga Möjlig bro Liljeholmen Edatorp Borgsholm Dänseln Sund 2 Värnsberg 1 Gravfält Möjlig bank/skärning Suggebo skans 5 Loby Lövnäs Fornborg M ot Möjlig tunnel al Gravfält a Ullevi Borgshultet Fivelsdal Lövudden st Leverstad Nydalen Jakobslund rö Trälsätter m Gillberga Lövstadsjön 0 0,4 0,8 1,2 1,6 2 Krokhagen Klingahultet km Jälmarstorp Älgedalen Holmtorpet Hageby Golfbana © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Granmyra Ask Greby Lövstad krog Resebro St. Åkemossen Brudberget Albrektstorp Uddärna Fornborg Museum Nyboda Spettalen Boda Lövstad Nygård Smedstorpet Hägn Plöjning Slätten Brunnsvik Torsborg Berget St.
    [Show full text]
  • Varuförsörjningsplan För Kommunen Utanför Centralorten KS-2016/0139
    Lagstadgad plan Varuförsörjningsplan för kommunen utanför centralorten KS-2016/0139 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-05-25. Denna varuförsörjningsplan ersätter tidigare Varuförsörjningsplan KS-1792/2000. Varuförsörjningsplanen kompletteras med Riktlinje för hemsändningsbidrag, KS 2016/0139. Varuförsörjningsplanen ger underlag för en tillfredsställande försörjning av dagligvaror och drivmedel till hushåll i kommunens landsbygdsområden. Planen är ett underlag för bedömning i samband med ansökningar om statligt och kommunalt ekonomiskt stöd till dagligvarubutiker på landsbygden. NÄRINGSLIVSKONTORET 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning ................................................................................................ 2 Sammanfattning ...................................................................................................... 2 Utveckling och framtid ............................................................................................ 3 Kommunens ansvar ................................................................................................. 4 Prioriterade butiker och geografi ............................................................................. 5 Geografi ............................................................................................................... 5 Aktuell situation .................................................................................................. 6 Drivmedelsstationer ...............................................................................................
    [Show full text]