Varuförsörjningsplan För Kommunen Utanför Centralorten KS-2016/0139

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Varuförsörjningsplan För Kommunen Utanför Centralorten KS-2016/0139 Lagstadgad plan Varuförsörjningsplan för kommunen utanför centralorten KS-2016/0139 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-05-25. Denna varuförsörjningsplan ersätter tidigare Varuförsörjningsplan KS-1792/2000. Varuförsörjningsplanen kompletteras med Riktlinje för hemsändningsbidrag, KS 2016/0139. Varuförsörjningsplanen ger underlag för en tillfredsställande försörjning av dagligvaror och drivmedel till hushåll i kommunens landsbygdsområden. Planen är ett underlag för bedömning i samband med ansökningar om statligt och kommunalt ekonomiskt stöd till dagligvarubutiker på landsbygden. NÄRINGSLIVSKONTORET 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning ................................................................................................ 2 Sammanfattning ...................................................................................................... 2 Utveckling och framtid ............................................................................................ 3 Kommunens ansvar ................................................................................................. 4 Prioriterade butiker och geografi ............................................................................. 5 Geografi ............................................................................................................... 5 Aktuell situation .................................................................................................. 6 Drivmedelsstationer ................................................................................................ 8 Bilaga 1. Sammanställning av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer utanför Norrköpings centralort ............................................................................................ 9 Bilaga 2. Region Östergötland Riktlinjer för stöd till kommersiell service i Östergötlands län 2016 .......................................................................................... 11 Sammanfattning Varuförsörjningsplanen utgör ett underlag för bedömning av den aktuella situa- tionen för dagligvaru- och drivmedelsförsörjningen i kommunens landsbygder. Planen ligger till grund för kommunens fortsatta planering och för beslut om stödinsatser för att bibehålla viss kommersiell service i landsbygderna och på så sätt skapa goda förutsättningar för boende. Planen är en förutsättning för att Region Östergötland ska kunna betala ut stöd för kommunens kostnader i anslutning till hemsändningsbidrag. Med dagligvaror menas livsmedel, förbrukningsvaror och andra varor som kemisk-tekniska artiklar, som är avsedda att konsumeras eller användas under en begränsad tid. Till dagligvaror räknas bland annat livsmedel, hygienartiklar och hushållspapper. Kommunens ambition är att skapa förutsättningar för en rimligt god servicestruk- tur. Det innebär att vissa orter pekas ut som viktiga serviceorter och -punkter för landsbygden – främst Kimstad/Norsholm, Krokek, Skärblacka, Svärtinge, Åby och Östra Husby. Även Arkösund pekas ut som en viktig servicepunkt med varie- rande befolkningsstruktur mellan sommar och vinter. Prioriterade dagligvarubutiker är den enda butiken på orten. I Norrköpings kommun finns dem i Arkösund, Norsholm, Svärtinge, Åby och Östra Husby. 3 (12) Utveckling och framtid Samhället förändras ständigt. I framtiden kommer det att ställas andra krav på landsbygdsbutikerna än idag. Landsbygdshandeln svarar för en viktig service och måste i framtiden anpassa sig till krav och möjligheter om vi ska kunna ha levande landsbygder. Vilka krav som framtiden kommer att ställa är ovisst. Som en reaktion på den gradvis försämrade servicen, kan nya lösningar med sam- ordnad service utvecklas på många platser. Ny teknik gör det möjligt att tillhanda- hålla service på nya sätt. E-handel är ett exempel på denna utveckling. Dagligvarubutiker i gles- och landsbygdsområden är särskilt viktiga i ett service- sammanhang eftersom de ofta tillhandahåller en rad olika tjänster. Butikerna kan till exempel vara ombud för apotek, systembolag och post, ge kunderna möjlighet till kontantuttag samt sprida information om kommunen och dess tjänster. Utformningen varierar efter lokala förutsättningar och variationerna är många. Försvinner butiken, förlorar orten denna service samtidigt. Butiken på landet är även en viktig träffpunkt. Den kontakt som butiken ger, kan betyda mycket i trygghet för boende på landsbygderna. Tillväxtverket belyser olika trender inom handeln. Faktorer som närhet och kvali- tet tycks få en allt större betydelse. Det kan ses genom en ökad efterfrågan på lokala produkter och ekologiska livsmedel. Här kan finnas en utmaning för många landsbygdsbutiker att kunna svara upp mot den ökade efterfrågan på lokalt produ- cerade livsmedel och ekologiska produkter. Nya förpackningssätt och nya sätt att leverera varor förväntas kunna bidra till en positiv utveckling även för daglig- varor. Konceptet kring ”matkassar” har senaste åren ökat markant och flera butiker erbjuder nu denna tjänst även utan hemsändningsbidrag. Med ett aktuellt stöd för hemsändning finns en potential att denna verksamhet kan bli mer lönsam och attraktiv och därmed bidra till den lokala köptroheten samt förbättra möjlig- heten för särskilda grupper att bo kvar i sin hembygd. Köptrohet och konkurrensförutsättningar för små butiker på mindre orter har påverkats av att stora butiker i stadskärnor eller externa handelsområden erbjuder ett brett urval av både dagligvaror och andra varor till låga priser. Många små butiker och drivmedelsstationer har dessutom en låg lönsamhet, vilket kan komma att leda till fler nedläggningar de kommande åren. En sådan utveckling får för- modligen konsekvenser även för tillgängligheten till annan service. På drivmedelssidan har flera nya aktörer inträtt på marknaden. Nya tekniska genombrott, såsom nya bränslen och bränsleeffektivare bilar, kommer med stor sannolikhet att påverka utvecklingen på drivmedelsmarknaden under lång tid. 4 (12) Kommunens ansvar Norrköpings kommun målsättning med landsbygderna och skärgården framgår bland annat i ”Översiktsplan för landsbygden” samt de styrande dokumenten ”Inriktning av landsbygdspolitiken” och ”Förvaltningsövergripande verksamhets- plan för landsbygdsfrågor”, som kommunfullmäktige antog den 25 augusti 2014. Kommunens roll är att skapa förutsättningar för service på landsbygderna i sam- verkan med handlare, kunder, myndigheter och andra aktörer. Kommunens ambition är att skapa förutsättningar för en rimligt god servicestruk- tur. Kommuninvånare i hela kommunen bör ha god tillgång till kommersiell service. Närhet till dagligvarubutiker är av stor vikt för de som bor och verkar i landsbygderna. Även apotek, postutlämning, kontanthantering och bensinstationer är grundläggande för att människor på landsbygderna på ett smidigt sätt ska kunna få ihop livspusslet. Dagligvarubutikerna har de senaste decennierna minskat och idag finns flera orter i kommunen där det bara finns en livsmedelsbutik. Livsmedelsbutiker och drivmedelsstationer medverkar till livskraftiga landsbyg- der, men har många gånger problem med att klara sig kommersiellt. Här kan kom- munen, tillsammans med Länsstyrelsen, vara behjälplig på olika sätt för att trygga att dessa kan fortleva och utvecklas. Varuförsörjningsplanen ska utgöra underlag för bedömning av den aktuella situa- tionen för dagligvaru- och drivmedelsförsörjningen i kommunens landsbygder. Planen ska ligga till grund för kommunens fortsatta planering och för beslut om stödinsatser för att bibehålla viss kommersiell service i landsbygderna och på så sätt skapa goda förutsättningar för boende. Vidare är en aktuell plan en förutsätt- ning för att Region Östergötland ska kunna betala ut stöd för kommunens kostna- der i anslutning till hemsändningsbidrag. Med dagligvaror menas livsmedel, förbrukningsvaror och andra varor som kemisk-tekniska artiklar, som är avsedda att konsumeras eller användas under en begränsad tid. Till dagligvaror räknas bland annat livsmedel, hygienartiklar och hushållspapper. I de orter inom kommunen som är prioriterade kan kommunen vid behov gå in och förhyra butikslokaler för dagligvaruhandel för att därefter kunna tillämpa andrahandsuthyrning med anpassad hyressättning. Samverkan bör ske mellan kommuner samt mellan länsorgan, regioner och stat- liga myndigheter för att utveckla nya lösningar för framtiden. Samverkan kan utvecklas med angränsande kommuner i ett gränsöverskridande arbete för att höja servicenivån och spara resurser. Varuförsörjningsfrågor och hemsändningsbidrag för dagligvaror ingår i kommunens näringspolitiska verksamhetsområde och hanteras av landsbygdsutvecklaren på näringslivskontoret. Samverkan bör ske med övriga förvaltningar och kontor i kommunen för att nå en tillfredsställande servicegrad och utveckla servicepunkter. 5 (12) Prioriterade butiker och geografi Serviceorter är orter där det finns offentlig och kommersiell service. Norrköpings kommun har fyra utpekade serviceorter: Krokek, Skärblacka, Åby och Östra Husby. Servicepunkter är ett annat viktigt nav på landsbygden där människor möts upp och kan ta del av socialt umgänge såväl som viktig information om vad som pågår på lokal och kommunal nivå. En aktiv punkt som ska vara anpassad efter de lokala behoven och förutsättningarna. Utpekade servicepunkter i Norrköpings kommun är Arkösund, Kimstad/Norsholm och Svärtinge. I samrådshandling för Översiktsplan landsbygden pekas även Kvarsebo, Simonstorp och Vånga ut som prioriterade landsbygdsorter med bra förutsättningar för lokalisering av nya bostäder, service och verksamheter. Varuförsörjningsplanen
Recommended publications
  • Fördjupning Av Översiktsplanen För Melby, Landsjö Och Löfstad Norrköpings Kommun
    FÖRSLAG TILL Fördjupning av översiktsplanen för Melby, Landsjö och Löfstad Norrköpings kommun Samrådshandling 10 juli 2020 Diarienummer: KS 2018/0596 Fördjupning av översiktsplanen för Melby, Landsjö och Löfstad Samrådshandling upprättad 2020-07-10 Översiktsplanen är framtagen av Samhällsbyggnadskontorets enhet för översiktlig planering med stöd av Radar arkitektur & planering AB, Calluna AB och KMV forum AB. Kompetens i MKB-arbetet: Anna Sandström, miljökonsult, MKB-specialist Erika Andersson, MKB-handläggare, master i samhällsplanering Kristina Kvamme, miljökonsult, MKB-specialist Camilla Eriksson, antikvarie inriktning landskap Anna-Karin Sintorn, landskapsarkitektur Tobias Noborn, landskapsarkitektur Layout: Norrköpings kommun och Radar arkitektur & planering AB Foto, kartor och illustration: Radar arkitektur & planering om inget annat anges. 2 Förord Norrköpings kommun är en spännande och varia- Syftet med denna fördjupning av översiktsplanen är verksamhetsområde. Här finns infrastruktur redan tionsrik kommun med närhet till havet, skogen och att utreda förutsättningarna för mark för verksam- på plats som kan kompletteras för att skapa en slätten. I vår kommun finns tigrar, spårvagnar och heter som kräver stora ytor utmed E4:an. Syftet är funktionell logistiknod och verksamhetsområde. skärgård som blandas med kulturbygder som har även att hitta samordningsvinster vid byggandet av historiska rötter långt tillbaka i tiden. Ostlänken och att nya arbetsplatser stärker orterna Översiktsplanen och tillhörande fördjupningar är Kimstad och Norsholm för ett hållbart vardags- kommunens viktigaste och mest långsiktiga instru- Vi räknar med att år 2035 vara 175 000 invånare i liv. Fördjupningen av översiktsplanen ska även ge ment vad gäller användningen av mark och vatten Norrköpings kommun. Antal boende på landsbyg- plats för besöksnäringen att utvecklas, bland annat samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och den och i de mindre tätorterna ökar i takt med att genom att starkare knyta samman godslandskapet bevaras.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Översiktsplanen För Norrköpings Kommun Aktualitetsförklaring 2017
    Översiktsplanen för Norrköpings kommun Aktualitetsförklaring 2017 Diarienummer: KS 2016/0082 Antagen den 19 juni 2017 Innehåll Sammanfattning................................................3 Stationsområdet och västra Saltängen 1999 9 Graversfors 2001 9 Aktualitetsprövningens syfte och process 3 Industrilandskapet 2006 10 Tidigare beslut...................................................4 Händelö 2006 10 Översiktsplanen för Norrköpings kommun.....4 Kimstad 2007 11 Fördjupningar av översiktsplanen 4 Resecentrum och Södra Butängen 2010 11 Norsholm 2015 11 Översiktsplanering sedan aktualitets­ förklaringen 2012..............................................4 Fortsatt översiktsplanearbete.........................12 Miljöbedömning av översiktsplanen................5 Översiktsplanens aktualitet..............................5 Bilaga 1- Länsstyrelsens redogörelse..............13 Riksintressen 5 Bilaga 2- Protokollsutdrag från Kommun- Gemensam översiktsplan för Linköping fullmäktiges sammanträde.................................19 och Norrköping 6 Tillägg till översiktsplanen för vindkraft 7 Svärtinge 1984 7 Norsholm 1985 7 Östra Husby 1989 8 Kort redogörelse miljöbedömning 8 Åselstad – Ensjön 1991 8 Åby centrum 1993 9 Mauritzberg 1993 9 Sammanfattning Aktualitetsprövningens syfte är att presentera staden respektive landsbygden ingår inte ÖP02 förändringar som skett sedan planerna antogs och – utvecklingsplan för staden eller ÖP90 för som påverkar plangenomförandet, samt att lyfta landsbygden i denna aktualitetsprövning. fram särskilt strategiska
    [Show full text]
  • Norrköping Migration Studies City of Immigration R.E.M.S
    R.E.M.S. Reports from the Master’s program in Ethnic and Norrköping Migration Studies city of immigration R.E.M.S. Inaugural issue nº01, June 2017 contents 3 Acknowledgments 4 Editors' note 5 Belonging and homemaking practices H. Bahram & A. Koptyaeva 10 Sport, language & integration P. O'Reardon & E. Pietrazzini 14 Integration of unaccompanied minors M.N.Appiah & M.B.Benjamin 20 LGBTQ+ newcomers in Norrköping A. Dalmay, H. Horvat, E. Lang & K. Polkov 24 Anti-immigration politics in Norrköping & Östergötland A.Nielsen & A. Goldstein 32 Migration aesthetics: institutions & grassroots M. Hooi, R. Mkdad & M.H. Davidsson 33 Exhibition reports: Flykt, Se mig i ögonen & Women in Afghanistan S. Ekberg, M.H. Davidsson & Y. Jin 40 Sites of culture, sites of meeting 20 M. Hooi, R. Mkdad & M. Zhang 46 Applying art to integration M. Hooi & R. Mkdad 48 Precarious employment: newspaper distribution & forestry H. Skaik & I. Zhmurina 52 Politics of space: residential segregation in Norrköping T. Matilanien, A. Nold, I. Sinersaari & H. Skaik 70 About the contributors 72 REMESO & the master's program S. Jonsson & M. Klinthäll Norrköping – City of Immigration 2017 R.E.M.S. no. 1 Reports from the Master of Arts program in Ethnic and Migration Studies, Linköping University Inaugural Issue, June 2017 Editorial Team Layout & Content management Mavis Hooi Proofreading & Copyediting 40 Asher Goldstein Editorial assistants Asbjørn Nielsen & Rudeina Mkdad Contributors Candidates of the Master’s program in Ethnic and Migration Studies (class of 2018), Linköping University Course Director Martin Klinthäll Program Director Stefan Jonsson R.E.M.S. Reports from the Master of Arts Program in Ethnic and Migration Studies is a publication series edited by MA candidates in Ethnic and Migration Studies at the Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society (REMESO), Faculty of Arts and Sciences, Linköping University.
    [Show full text]
  • Kvillinge Socken - Norrköpings Kommun
    Östgöta Brandstodsbolag - Makulerade försäkringsbrev KVILLINGE SOCKEN - NORRKÖPINGS KOMMUN Objektsnamn Volym Sida Försäkringsnr Nyteckning Förnyelse/överlåtelse Makulering Anm. (Sten) Näkna 63-4 245 431g 1904 1921 ??? 63-19 173 4961 1946 1963 1 hemman Lida, 1/2 hemman Skärlöta 63-10 437 1900 1921 1945 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 471 16 1898 1917 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 481 16 1902 1916 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 491 16 1903 1916 1/16 mantal, Stora Bergsätter 63-11 5 20 1935 1947 1/16 mtl Stora Bergsätter 63-6 110 20 1918 1930 1935 1/2 mantal frälse, Skärlöta Bränngård 63-8 349 2495 1918 1928 1943 1/2 mantal frälse, Skärlöta Bränngård 63-8 351 2495 1928 1943 1/2 mantal, Näkna 63-4 247 431f 1904 1913 1921 1/2 mtl Döfvestads koställe 63-3 292 21 1883 1898 1920 1/4 hemman Jursla nr.5 63-5 201 13b 1918 1925 1/4 hemman Jursla nr.5 63-9 101 1130 1925 1944 1/4 hemman nr.5 Öfre Jursla 63-3 546 13 1910 1919 1/4 hemman övre Jursla 63-9 92 1131 1932 1944 1/4 hemman övre Jursla 63-9 94 1131? 1919 1925 1944 1/4 mtl Jursla 5, 5:2 63-19 524 7975 1955 1962 1/4 mtl Ättetorp 63-3 323 71 1912 1920 1/4 mtl, Elsebo 63-4 249 431c 1904 1921 1/4 mtl, Elsebo 63-4 251 431b 1904 1913 1921 1/4 mtl, Elsebo 63-4 253 431a 1904 1921 1/4 mtl.
    [Show full text]
  • Förslag Debiteringslängd 2017 Pärmen
    Sida 1(21) Trakt Andel Namn Postadress Postnr Ort Belopp Betalningsdag ASK 1: 11 2 000 Norrköpings kommun 601 81 NORRKÖPING 24 000 2017-05-31 ASK 1: 15 720 BRF ASK Box 914/Riksbyggen 601 19 NORRKÖPING 8 640 2017-05-31 ASK 1: 17 100 Patrik Gistedt & Anne-Marie Lagrén Askhagsvägen 8 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 18 100 Hans Göte Gustavsson Askhagsvägen 6 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 19 660 BRF ASK Box 914/Riksbyggen 601 19 NORRKÖPING 7 920 2017-05-31 ASK 1: 21 100 Patrik Lindh & Therese Grubisic Backvägen 1 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 24 100 Anneli & Leif Lagerdahl Askhagsvägen 4 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 25 50 Mikael Blomqvist Askhagsvägen 2 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 26 50 Anna & Jon Priebe Älvåsvägen 28 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 27 50 Staffan & Gun-Inger Karlsson Älvåsvägen 26 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 28 50 Heléne & Mathias Levin Askvägen 6 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1: 4 100 Mikael Kronqvist Askhagsvägen 1 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 5 15 Elias Ghiyas Alasaad Storgården 26 LGH 1001 586 44 LINKÖPING 180 2017-05-31 ASK 1: 7 100 Siv Renström Askhagsvägen 3 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 1: 8 50 Håkan & Inga-Lill Skotte Älvåsvägen 22 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 1:6 50 Hans-Olof & Lena Keil Älvåsvägen 20 610 20 KIMSTAD 600 2017-05-31 ASK 2: 14 100 Anneli & Patrick Lemming Barrskogsvägen 2 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 2: 15 100 Camilla & Peter Nykvist Barrskogsvägen 4 610 20 KIMSTAD 1 200 2017-05-31 ASK 2: 16 100 Jonas Svenman Ringvägen
    [Show full text]
  • Kulturmiljö- Inventering Av Landsbygdsområden I Norrköpings Kommun
    RAPPORT Kulturmiljö- inventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Reviderad version 2016 Annika Helander RAPPORT Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Reviderad version 2016 Annika Helander Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun 1 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post [email protected] e-post [email protected] www.arkeologiuv.se © 2014 Riksantikvarieämbetet PM: RAÄ, UV Öst 2014:6 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartor Annika Helander Foto Annika Helander samt Norrköpings kommun (bild: Hagneryd, Kättinge och Marmorbruket). 2 Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Innehåll Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun 5 Kommunens landskapstyper 6 Bebyggelsens framväxt och utveckling 7 Lagar, hänsynskrav och miljömål 12 Övergripande förhållningssätt 14 Kulturmiljöinventeringens arbetsmetod 15 Skogsbygden 19 Graversfors 19 Kolmården/Marmorbruket 25 Kopparbo 31 Kvarsebo och Säter 37 Simonstorp 43 Simonstorp LIS/Bolen 49 Slättbygden 53 Konungsund 53 Kuddby 57 Skärkind 63 Tingstad 69 Tåby 75 Vånga 81 Mellanbygden 87 Hagneryd LIS/Glan 87 Häradshammar 91 Kättinge 97 Vånga LIS/Horken 103 Östra Stenby 107 Kustlandskapet 111 Arkösund 111 Mem 117 Referenser och administrativa uppgifter 121 Litteratur 121 Övrigt 121 Muntliga uppgifter 122 Administrativa uppgifter Norrköpings
    [Show full text]
  • Karta Över Göta Kanal Med Cykelleder, Slussar, Turist- Information Och Sevärdheter
    rta GötakanKa al Karta över Göta kanal med cykelleder, slussar, turist- information och sevärdheter. Göta kanalappen Din guide till upplevelser längs kanalen! gotakanal.se 2 S T Storön Bråta I Sjötorp börjar Lyrestad e200rbjuder hembygdsmu - Norrkvarns slussområde med eller slutar Göta kanal seum och annorlunda shopping hotell, restauraNnockerudg och minikanal Karsmossen D r e 3 km s 4 s i n Hova c y Åstorp Blomsterhult k l Spigården i 2 n N g K Grimstorp Cykelavstånd i km: Se när båtar slussar, handla i Shoppa antikviteter och inred - Askeviksbadet Råglanda Sjötorp-Lyrestad………..... 7,0 1 butiker, ät mat med slussutsikt, ning, hitta ditt favoritfik och Göta kanal i miniatyr lockar Fagerlid 200 Lyrestad-Norrkvarn……... 2,0 Kleva sand stanna över natten. Sjötorp är en sov skönt på hotell eller B&B. I barn i alla åldrar till plask och Nolsjön E20 Älgarås T Norrkvarn-Hajstorp……... 5,2 0 26 populär startpunkt för båtturer HamnmagSatorkilasinet visar hem - lek. Bo i en svamp eller stubbe, Hajstorp-Töreboda………. 4,4 och cykling längs kanalen. bygdsföreningen stolt upp sitt njut en måltid på bryggan, roa Storhult Töreboda-Vassbacken…. 10,8 Vänern Moviken museum. Fagerlid dig på något av evenemangen. Vassbacken-Tåtorp…….… 5,5 Kåhult Kroksjön Tåtorp-Forsvik………..…. 30,0 Sjötorp Gasstorp Ål Forsvik-Karlsborg……….. 10,0 Änganäset Torved Björkulla Näset Lillhult Hult Lindåsen TOTALT...........................74,9 Kullerud H Slättevalla Sjötorp Anderstorp 4-5 Sjötorp Rudet 7-8 Ställplatser för husbilar Älvstorp Bålerud Sjötorp 1 Gö finns i följande gästhamnar
    [Show full text]
  • Tätorter 2010
    2012-02-20 FOKUS: STATISTIK Tätorter 2010 • Fyra nya tätorter inom Norrköpings kommun år 2010 jämfört med år 2005 • 90,1 procent av befolkning i Norrköpings kommun bor i tätort • Tätortsbefolkningen har ökat med 5 932 personer sedan 2005 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Innehållsförteckning Innehållsförteckning........................................................................................ 2 Inledning och definition .................................................................................. 3 Fyra nya tätorter .............................................................................................. 3 Tätortsbefolkningen ........................................................................................ 7 Källor: Statistiska centralbyrån, www.scb.se Ytterligare information: På Statistiska centralbyråns hemsida finns hela rapporten Tätorter 2010 att ladda ner. http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?p ublobjid=16937 Text och tabeller: Dan Andersson, ekonomi- och styrningskontoret, Norrköpings kommun, [email protected], telefon: 011-15 21 67 FramtidaTidigare utbildning publikationer och i arbetsmarknadserien Fokus Statistik: • Sammanställning av socioekonomiska variabler för Norrköpings valdistrikt (daterad 2011-10-06) • Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt (daterad 2011-11-22) • Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping (daterad 2011-12-13) • Uppföljning av Easyresearch (daterad 2011-12-16) • Kommunalskatten 2012 (daterad 2012-01-19) • Framtida utbildning och arbetsmarknad
    [Show full text]
  • BOENDEKARTA Noreskog Gravhög Göstad Holmtorpet OSTLÄNKEN Marieberg St
    Restad Kyrkgaveln Viudden Naturreservat Fiskartorpet Leonardsberg Sörgården Vi Fiskeby Nyckelhammaren Grodrum Sundtorp Hällristningar Brunnsvik Vattenverk BOENDEKARTA Noreskog Gravhög Göstad Holmtorpet OSTLÄNKEN Marieberg St. Torlunda Borg Strandhugget Almborga JÄRNVÄGSPLAN LODDBY-BÄCKEBY Natur- Rävudden Storön St. Boås Röbrinken Ringstadholm DELEN KLINGA-BÄCKEBY reservat Ribbingsholm Udden Lövhagsudden Kronsborg Hagnerydv. HimmelstadlundSAMRÅDSHANDLING Näset L. Trostad M Lövhagen Hagneryd Solhem ota Göstadberg Tallholmarna St. Trostad Bårstad Eksund la s 2016-05-09 Mårn tröm Näs Ektorp Jeriko Torps villasamhälle Mårhult 2 Runsten Viaborg 15 Långnäs Skärlunda Lustigkulle Reningsv. Skälv Karlshem Glanstorpet Rudsjön Odensåker Sand Albacken Kullerstad Grönhög Ålbäcken Torp Smedstorp Ampen Väsby Bergtäkt Hedenlunda Klockaretorpet Teckenförklaring Sunkerstad Granhagen Ribbingstorp Hultet Tättinge Snarbo Sörby Fornborg Gräns för samråd Hultet Bostället Järsätter Reningsverk Skärblacka Löt St. Herrebro Ostlänken korridor Tallebo Högstad Ektomta Hagalund Borg Befintlig järnväg St. Runken L. Runken Alhagen Naturreservat Kullen Skattegården Vickelby Väg E4 Järsätter Gravfält Herrebrokärret Brogetorp Alvestad Eda Finnstad Hyttan Skattna Edaskogen Björklund Ny sträckning väg E4 Sund Sjölunda Vattenverk Lundby Hårkesätter Kalven Okna 4 Förordad linje Ostlänken Öna Åkerby E Horken Åkershäll Berga Huseryd Jonsberg Bergtäkt Klinga Möjlig bro Liljeholmen Edatorp Borgsholm Dänseln Sund 2 Värnsberg 1 Gravfält Möjlig bank/skärning Suggebo skans 5 Loby Lövnäs Fornborg M ot Möjlig tunnel al Gravfält a Ullevi Borgshultet Fivelsdal Lövudden st Leverstad Nydalen Jakobslund rö Trälsätter m Gillberga Lövstadsjön 0 0,4 0,8 1,2 1,6 2 Krokhagen Klingahultet km Jälmarstorp Älgedalen Holmtorpet Hageby Golfbana © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Granmyra Ask Greby Lövstad krog Resebro St. Åkemossen Brudberget Albrektstorp Uddärna Fornborg Museum Nyboda Spettalen Boda Lövstad Nygård Smedstorpet Hägn Plöjning Slätten Brunnsvik Torsborg Berget St.
    [Show full text]
  • Analys Av Flyttmönster I Norrköpings Kommun Lotta Järvstråt
    Kandidatuppsats i Statistik Analys av flyttmönster i Norrköpings kommun Lotta Järvstråt Kandidatuppsats i Statistik Analys av flyttmönster i Norrköpings kommun Lotta Järvstråt Abstract The objective of this Bachelor thesis is to analyze moving patterns in Norrköping’s municipality. The main aim is to analyze the migration to, from, and within the municipality of Norrköping, not only for the population as a whole but also for groups of special interest. Another aim is to compare migration patterns in Norrköping with those of other municipalities in Sweden. Several data sets have been used, each of them extracted from population statistics carried out by Statistics Sweden (SCB). Data mining using association analysis is used for finding the migration pattern within Norrköping’s municipality and several questions are examined using descriptive statistics. Mann-Kendall tests are used to determine interesting trends in the population changes. The results show that pre-school children do not remain longer in the city centre than they did previously; people moving to Norrköping from within Sweden move mostly to the city centre, though immigrants from abroad mainly favour Hageby and Åby tätort. Furthermore, the results show that people generally move to areas that are geographically similar to where they were or have been before. There is a decrease in migration of people with a Humanities or Arts background, as there is for those with a pedagogy and teacher training background. Areas with a decrease in migration are the suburbs as well as built-up areas at the fringe of the municipality. Norrköping has both lower immigration and emigration than other comparable Swedish municipalities.
    [Show full text]
  • Rödlistade Svampar I Östergötlands Län
    Rödlistade svampar i Östergötlands län Med särskild fokus på arter som ingår i arbetet med åtgärds- program för hotade arter (ÅGP) Titel: Rödlistade svampar i Östergötland – med särskild fokus på arter som ingår i åtgärdsprogramsarbetet Författare: Kjell Antonsson Utgiven av: Länsstyrelsen Östergötland Hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland Beställningsadress: Länsstyrelsen Östergötland 581 86 Linköping Länsstyrelsens rapport: 2012:1 ISBN: 978-91-7488-295-7 Upplaga: 300 ex Rapport bör citeras: Antonsson, K. 2012. Rödlistade svampar i Östergötlands län – med särskild fokus på arter som ingår i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Rapport 2012:1 Länsstyrelsen Östergötland. Omslagsbilder: Bitter taggsvamp (Sarcodon fennicus), foto: Annika Forslund Bombmurkla (Sarcosoma globosum), foto: Thomas Johansson Saffransticka (Hapalopilus croceus), foto: Kurt Adolfsson POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013 – 19 60 00 013 – 10 31 18 [email protected] e.lst.se Rapport nr: 2012:1 ISBN: 978-91-7488-295-7 Förord Svamparna är förhållandevis väl undersökta i Östergötland, jämfört med många andra län. Det beror främst på idéella insatser inom t ex svampklubbar i Linköping och Norrköping. Det krävs dock att vissa personer går vidare och lite djupare in bland de naturvårdsintressanta arterna för att kunskapsnivån ska höjas rejält inom ett län. Så har också skett i Östergötland genom Dan Olofssons och Mikael Hagströms insatser. Genom åren har också en del inventeringar genomförts i Länsstyrelsens och kommunernas regi. Ett annat viktigt moment som höjde den lokala kunskapen om svampfloran rejält var Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering. Detta betyder dock inte svampfloran är fullständigt undersökt. Det finns fortfarande många biotoper och arter som är ofullständigt kända.
    [Show full text]