Analys Av Flyttmönster I Norrköpings Kommun Lotta Järvstråt

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Analys Av Flyttmönster I Norrköpings Kommun Lotta Järvstråt Kandidatuppsats i Statistik Analys av flyttmönster i Norrköpings kommun Lotta Järvstråt Kandidatuppsats i Statistik Analys av flyttmönster i Norrköpings kommun Lotta Järvstråt Abstract The objective of this Bachelor thesis is to analyze moving patterns in Norrköping’s municipality. The main aim is to analyze the migration to, from, and within the municipality of Norrköping, not only for the population as a whole but also for groups of special interest. Another aim is to compare migration patterns in Norrköping with those of other municipalities in Sweden. Several data sets have been used, each of them extracted from population statistics carried out by Statistics Sweden (SCB). Data mining using association analysis is used for finding the migration pattern within Norrköping’s municipality and several questions are examined using descriptive statistics. Mann-Kendall tests are used to determine interesting trends in the population changes. The results show that pre-school children do not remain longer in the city centre than they did previously; people moving to Norrköping from within Sweden move mostly to the city centre, though immigrants from abroad mainly favour Hageby and Åby tätort. Furthermore, the results show that people generally move to areas that are geographically similar to where they were or have been before. There is a decrease in migration of people with a Humanities or Arts background, as there is for those with a pedagogy and teacher training background. Areas with a decrease in migration are the suburbs as well as built-up areas at the fringe of the municipality. Norrköping has both lower immigration and emigration than other comparable Swedish municipalities. Sammanfattning Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera flyttmönster i Norrköpings kommun. Målet är att analysera både flyttningar till, från, och inom Norrköpings kommun för dels hela populationen och dels speciellt intressanta grupper. Ett annat mål är att jämföra flyttmönster i Norrköping med några andra kommuner i Sverige. För att kunna genomföra dessa analyser har flera datamaterial använts. Gemensamt för datamaterialen är att de allihop baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB:s) befolkningsstatistik. För att hitta mönster för hur människor flyttar inom Norrköpings kommun används associationsanalys. Med hjälp av deskriptiv analys undersöks olika särskilt intressanta områden av omflyttningarna i kommunen. Vidare används Mann-Kendalltester för att se om det finns några särskilt intressanta trender i befolkningsutvecklingen. Resultatet visar att ingen förändring har skett när det gäller ifall barn i förskoleåldern bor kvar i stadskärnan i större utsträckning än tidigare. Inflyttare från Sverige flyttar i stor utsträckning till stadskärnan, medan Hageby och Åby tätort är vanliga att flytta till om man flyttar från utlandet. Vidare visar resultatet att människor oftast flyttar till geografiskt nära områden samt områden som har ungefär samma bostadsform som det man tidigare bott i. Flyttningsnettot är negativt för de med utbildning inom Humaniora och konst samt Pedagogik och lärarutbildning. De områden som har negativ befolkningsutveckling ligger i utkanten av centralorten eller är tätorter i utkanten av kommunen. Norrköpings kommun har lägre inflyttning och utflyttning än de flesta andra jämförbara kommuner. Förord Denna uppsats är genomförd på uppdrag av ekonomi- och styrningskontoret på Norrköpings kommun. Jag vill rikta ett stort tack till min uppdragsgivare Charlotte Jansson för de intressanta frågeställningar som ligger till grund för detta arbete och den konstruktiva kritik jag fått under arbetets gång. Jag vill tacka min handledare Oleg Sysoev vid Linköpings Universitet för den handledning jag fått under skrivandet av uppsatsen. Tack även till Karl Wahlin vid Linköpings Universitet för hjälp med delar av den metod som använts. Jag vill också tacka Stig Danielsson för bra kommentarer om rapporten. Avslutningsvis vill jag även tacka mina opponenter Emma Lee och Josef Wilzén för alla synpunkter och goda råd om förbättringar. Innehållsförteckning 1 Inledning ...................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ................................................................................................ 1 1.2 Problemdiskussion ................................................................................. 2 1.3 Syfte ....................................................................................................... 3 1.4 Frågeställningar ..................................................................................... 4 1.5 Databeskrivning ..................................................................................... 4 1.5.1 Befolkningsutvecklingen .................................................................. 5 1.5.2 Allmän flyttningsstatistik ................................................................. 5 1.5.3 Bosatta efter tidigare boende .......................................................... 6 1.5.4 Flyttare per utbildningsinriktning ..................................................... 6 1.5.5 Andra kommuner ............................................................................. 7 2 Metod .......................................................................................................... 9 2.1 Associationsanalys ................................................................................. 9 2.2 Mann-Kendalls trendtester (MK) ......................................................... 10 2.2.1 Ordinära MK-tester ........................................................................ 11 2.2.2 Multivariata MK-test ...................................................................... 11 2.3 Databearbetning .................................................................................. 12 2.3.1 Sammanslagning av stadsdelar ...................................................... 12 2.3.2 Flytt mellan stadsdelar ................................................................... 12 2.3.3 Bortfall ........................................................................................... 13 3 Resultat och analys .................................................................................... 15 3.1 Barn i förskoleålderns flyttmönster...................................................... 15 3.2 Inflyttning till Norrköping ..................................................................... 17 3.3 Omflyttningen inom kommunen .......................................................... 19 3.4 Utbildningsinriktningar ........................................................................ 23 3.5 Trender i befolkningsutvecklingen ....................................................... 26 3.6 Jämförelse med andra kommuner ....................................................... 28 4 Diskussion .................................................................................................. 31 4.1 Avgränsningar ...................................................................................... 31 4.2 Metoddiskussion .................................................................................. 31 4.3 Resultatdiskussion ............................................................................... 32 4.4 Förslag till vidare analys ....................................................................... 33 5 Slutsatser ................................................................................................... 35 6 Litteraturförteckning .................................................................................. 37 Diagram- och tabellförteckning Diagram 3.1.1; Utvecklingen av antal barn i förskoleåldern uppdelat på åtta områden .......................................................................................................... 15 Diagram 3.1.2; Utvecklingen av antal barn i förskoleåldern uppdelat på åtta områden i procent av den totala befolkningen i området. ............................... 16 Diagram 3.2.1; De tio områden som har störst inflyttning från övriga länet ..... 17 Diagram 3.2.2; De tio områden som har störst inflyttning från övriga riket ..... 18 Diagram 3.2.3; De tio områden som har störst inflyttning från utlandet .......... 19 Diagram 3.4.1; Flyttningsnetto beroende på utbildningsinriktning .................. 23 Diagram 3.4.2; Flyttningsnetto för unga kvinnor med eftergymnasial utbildning beroende på utbildningsinriktning ................................................................... 25 Diagram 3.6.1; En jämförelse mellan olika kommuners inflyttade ................... 29 Diagram 3.6.2; En jämförelse mellan olika kommuners utflyttade ................... 29 Diagram 3.6.3; En jämförelse mellan olika kommuners flyttnetto.................... 30 Tabell 3.3.1; Associationanalys ......................................................................... 21 Tabell 3.3.2; Associationsanalys med ålder ...................................................... 22 Tabell 3.5.1; Multivariata MK-test med stadsdelar ........................................... 27 Tabell 3.5.2, Multivariata MK-test med åldersintervall..................................... 28 Bilageförteckning Bilaga 1 – Stadsdelsindelning ........................................................................... 39 Bilaga 2 – Befolkningspyramider ..................................................................... 42 Bilaga 3 – Univariata MK-tester ........................................................................ 44 Bilaga 4 – Multivariata
Recommended publications
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Norrköping Migration Studies City of Immigration R.E.M.S
    R.E.M.S. Reports from the Master’s program in Ethnic and Norrköping Migration Studies city of immigration R.E.M.S. Inaugural issue nº01, June 2017 contents 3 Acknowledgments 4 Editors' note 5 Belonging and homemaking practices H. Bahram & A. Koptyaeva 10 Sport, language & integration P. O'Reardon & E. Pietrazzini 14 Integration of unaccompanied minors M.N.Appiah & M.B.Benjamin 20 LGBTQ+ newcomers in Norrköping A. Dalmay, H. Horvat, E. Lang & K. Polkov 24 Anti-immigration politics in Norrköping & Östergötland A.Nielsen & A. Goldstein 32 Migration aesthetics: institutions & grassroots M. Hooi, R. Mkdad & M.H. Davidsson 33 Exhibition reports: Flykt, Se mig i ögonen & Women in Afghanistan S. Ekberg, M.H. Davidsson & Y. Jin 40 Sites of culture, sites of meeting 20 M. Hooi, R. Mkdad & M. Zhang 46 Applying art to integration M. Hooi & R. Mkdad 48 Precarious employment: newspaper distribution & forestry H. Skaik & I. Zhmurina 52 Politics of space: residential segregation in Norrköping T. Matilanien, A. Nold, I. Sinersaari & H. Skaik 70 About the contributors 72 REMESO & the master's program S. Jonsson & M. Klinthäll Norrköping – City of Immigration 2017 R.E.M.S. no. 1 Reports from the Master of Arts program in Ethnic and Migration Studies, Linköping University Inaugural Issue, June 2017 Editorial Team Layout & Content management Mavis Hooi Proofreading & Copyediting 40 Asher Goldstein Editorial assistants Asbjørn Nielsen & Rudeina Mkdad Contributors Candidates of the Master’s program in Ethnic and Migration Studies (class of 2018), Linköping University Course Director Martin Klinthäll Program Director Stefan Jonsson R.E.M.S. Reports from the Master of Arts Program in Ethnic and Migration Studies is a publication series edited by MA candidates in Ethnic and Migration Studies at the Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society (REMESO), Faculty of Arts and Sciences, Linköping University.
    [Show full text]
  • Kulturmiljö- Inventering Av Landsbygdsområden I Norrköpings Kommun
    RAPPORT Kulturmiljö- inventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Reviderad version 2016 Annika Helander RAPPORT Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Reviderad version 2016 Annika Helander Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun 1 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post [email protected] e-post [email protected] www.arkeologiuv.se © 2014 Riksantikvarieämbetet PM: RAÄ, UV Öst 2014:6 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartor Annika Helander Foto Annika Helander samt Norrköpings kommun (bild: Hagneryd, Kättinge och Marmorbruket). 2 Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Innehåll Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun 5 Kommunens landskapstyper 6 Bebyggelsens framväxt och utveckling 7 Lagar, hänsynskrav och miljömål 12 Övergripande förhållningssätt 14 Kulturmiljöinventeringens arbetsmetod 15 Skogsbygden 19 Graversfors 19 Kolmården/Marmorbruket 25 Kopparbo 31 Kvarsebo och Säter 37 Simonstorp 43 Simonstorp LIS/Bolen 49 Slättbygden 53 Konungsund 53 Kuddby 57 Skärkind 63 Tingstad 69 Tåby 75 Vånga 81 Mellanbygden 87 Hagneryd LIS/Glan 87 Häradshammar 91 Kättinge 97 Vånga LIS/Horken 103 Östra Stenby 107 Kustlandskapet 111 Arkösund 111 Mem 117 Referenser och administrativa uppgifter 121 Litteratur 121 Övrigt 121 Muntliga uppgifter 122 Administrativa uppgifter Norrköpings
    [Show full text]
  • Varuförsörjningsplan För Kommunen Utanför Centralorten KS-2016/0139
    Lagstadgad plan Varuförsörjningsplan för kommunen utanför centralorten KS-2016/0139 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-05-25. Denna varuförsörjningsplan ersätter tidigare Varuförsörjningsplan KS-1792/2000. Varuförsörjningsplanen kompletteras med Riktlinje för hemsändningsbidrag, KS 2016/0139. Varuförsörjningsplanen ger underlag för en tillfredsställande försörjning av dagligvaror och drivmedel till hushåll i kommunens landsbygdsområden. Planen är ett underlag för bedömning i samband med ansökningar om statligt och kommunalt ekonomiskt stöd till dagligvarubutiker på landsbygden. NÄRINGSLIVSKONTORET 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning ................................................................................................ 2 Sammanfattning ...................................................................................................... 2 Utveckling och framtid ............................................................................................ 3 Kommunens ansvar ................................................................................................. 4 Prioriterade butiker och geografi ............................................................................. 5 Geografi ............................................................................................................... 5 Aktuell situation .................................................................................................. 6 Drivmedelsstationer ...............................................................................................
    [Show full text]
  • Rödlistade Svampar I Östergötlands Län
    Rödlistade svampar i Östergötlands län Med särskild fokus på arter som ingår i arbetet med åtgärds- program för hotade arter (ÅGP) Titel: Rödlistade svampar i Östergötland – med särskild fokus på arter som ingår i åtgärdsprogramsarbetet Författare: Kjell Antonsson Utgiven av: Länsstyrelsen Östergötland Hemsida: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland Beställningsadress: Länsstyrelsen Östergötland 581 86 Linköping Länsstyrelsens rapport: 2012:1 ISBN: 978-91-7488-295-7 Upplaga: 300 ex Rapport bör citeras: Antonsson, K. 2012. Rödlistade svampar i Östergötlands län – med särskild fokus på arter som ingår i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Rapport 2012:1 Länsstyrelsen Östergötland. Omslagsbilder: Bitter taggsvamp (Sarcodon fennicus), foto: Annika Forslund Bombmurkla (Sarcosoma globosum), foto: Thomas Johansson Saffransticka (Hapalopilus croceus), foto: Kurt Adolfsson POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013 – 19 60 00 013 – 10 31 18 [email protected] e.lst.se Rapport nr: 2012:1 ISBN: 978-91-7488-295-7 Förord Svamparna är förhållandevis väl undersökta i Östergötland, jämfört med många andra län. Det beror främst på idéella insatser inom t ex svampklubbar i Linköping och Norrköping. Det krävs dock att vissa personer går vidare och lite djupare in bland de naturvårdsintressanta arterna för att kunskapsnivån ska höjas rejält inom ett län. Så har också skett i Östergötland genom Dan Olofssons och Mikael Hagströms insatser. Genom åren har också en del inventeringar genomförts i Länsstyrelsens och kommunernas regi. Ett annat viktigt moment som höjde den lokala kunskapen om svampfloran rejält var Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering. Detta betyder dock inte svampfloran är fullständigt undersökt. Det finns fortfarande många biotoper och arter som är ofullständigt kända.
    [Show full text]
  • Braviken Pro
    BRAVIKEN PRO ECONOVAS STORSÄCK 2021 • Säckarna rymmer ca 1m3. • Normalt väger säckarna 500-1500 kg beroende på produkt och omständigheter • Säckarna har 4 lyftöglor och är öppna upptill. vid packning. • Säckarnas vikt påverkas av produkternas • Privatpersoner kan INTE hämta själv med volymvikt och kan därför variera under släpkärra, bara företagskunder kan säsong. hämta själv. PRIS & LEVERANS Alla säckar kostar 995:- / st. inkl. moms. I vår fraktkostnad ingår 1st storsäck sedan tillkommer det 95:- per säck. Fraktkostnaden för varje leverans beror på vilken zon den ska levereras till. På nästa sida ser du fraktkostnaden för olika Zoner. Fraktpriset gäller max 10 säckar/leverans. VIKTIGT! Grindhålet måste vara minst 2,9 meter Markera var du vill ha säckarna. Du kan brett för att vi ska komma in. använda pinnar/plank och forma ett kryss. Kranen når ca 4 meter rakt ut från bilen, Chauffören har alltid sista ordet om vart om vi får ut stödbenen helt. han/hon kan ställa säckarna. Lastbilen väger ca 18–25 ton - vi kör inte in på plattläggningar eller nyasfalteringar. ECONOVA GARDEN AB Adress: Box 90, 616 21, Åby Tel. order: +46 (0) 11-36 81 50 Tel. växel: +46 (0) 11-36 81 00 E-post: [email protected] www.econova.se BRAVIKEN PRO FRAKTZONER Fraktkostnad för de olika zonerna som gäller max 10 säckar per leverans: I vår fraktkostnad ingår 1st storsäck sedan tillkommer det 95:- per säck. LEVERANS ART. NR. PRIS (INKL. MOMS) ZON 1 73051 1210:- (968:- + moms) Avser: City, Dagsberg, Ensjön, Eksund, Furingstad, Getå, Graversfors, Hageby, Häradshammar, Klockartorpet, Kummelby, Kårtorp, Kättsätter, Lindö, Ljunga, Marby, Näkna, Sikudden, Skarphagen, Skriketorp, Smedby, Svärtinge, Åby, Åselstad, Öbonäs.
    [Show full text]
  • Friluftsliv I Östergötland En Regional Kartläggning
    Friluftsliv i Östergötland En regional kartläggning Dnr 400-1361-10 Förord Friluftsliv är en viktig och uppskattad del av människors liv. Vistelse i naturen har bevisade positiva effekter på hälsan och friluftsliv omnämns i miljömålen, de skogspolitiska målen och folkhälsomålen. Friluftslivet lyfts även fram mer i den nya plan- och bygglagen som ska träda i kraft 2 maj 2011. Det är viktigt att ta hänsyn till och planera för friluftsliv, både på kommunal och på regional nivå. Genom en god planering för friluftsliv skapas förutsättningar för människors vistelse i naturen. Länsstyrelsen har genom detta projekt gjort en sammanställning som visar en samlad bild av värdefulla områden, platser och stråk för friluftslivet i länet. Förhoppningen är att denna sammanställning kan utgöra ett underlag för framtagande av fördjupade planeringsunderlag samt en grund för ställningstaganden om friluftslivet i den fysiska planeringen på kommunal nivå. För att kunna erbjuda ett rikt och varierat friluftsliv är två viktiga aspekter i planeringen att bevara och vidareutveckla värdefulla friluftsområden. Projektet har initierats av Kultur- och Samhällsbyggnadsenheten på Länsstyrelsen Östergötland och har i huvudsak genomförts sommaren 2009 och 2010 av landskapsarkitekt Elin Julin. Övriga medverkande har varit Carolina Olsson, Emma Hagström och Sofia Bergvall. Länsstyrelsen Östergötland December 2010 Elisabeth Nilsson Landshövding POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013–19 60 00 [email protected] lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr: 2010:14 ISBN: 978-91-7488-265-0 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1. Bakgrund 7 2. Syfte 9 3. Metod och material 10 4. Läsanvisning 11 5. Friluftslivet - viktigt för människors välbefinnande 12 6. Friluftslivet i den fysiska planeringen 13 7.
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Landsbygden Norrköpings Översiktsplan Utställningshandling
    Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan Utställningshandling Del 3 av Norrköpings översiktsplan Vårt diarienummer: KS 2011/0200 212 Utställningshandling 1 november 2016. Översiktsplanen är framtagen i samverkan med tjänstemän på Norrköpings kommun. Ansvariga handläggare: Eva Weibull Winter, översiktsplanerare (från och med utställningsskedet) Tina Bosnjak Erixon, planarkitekt (till och med samrådsskedet) Arbetsgrupp på stadsbyggnadskontoret: Amelie Hillåker Martin Berlin Dino Alijagic Julia Stenström Magnus Gullstrand Anders Svedberg Karin Milles Beier Christer Nilsson Linda Apelgren Tina Bosnjak Erixon Eva Weibull Winter Layout: Tina Bosnjak Erixon Foto, kartor och illustration: Norrköpings kommun om inget annat anges. 2 Förord Sammanfattning I översiktsplanen pekas ett antal större tätorter och mindre landsbygdsorter ut som befinner sig längs Norrköpings kommun är en spännande och Översiktsplanen för landsbygden utgör en del av hållbara, prioriterade stråk. Dessa orter ses därmed variationsrik kommun med närhet till havet, skogen Norrköpings kommuns tredelade översiktsplan. som prioriterade att utveckla för boende, service och slätten. I vår kommun finns tigrar, spårvagnar De andra två delarna är Gemensam översiktsplan och verksamheter och har i planen presenterats som och skärgård som blandas med kulturbygder som för Linköping och Norrköping samt Översiktsplan hållbar ortstruktur. har historiska rötter långt tillbaka i tiden. 2002 – utvecklingsplan för staden. Den sistnämnda Översiktsplanen föreslår även utveckling av kommer att ersättas av ny översiktsplan för staden Vi är år 2015 över 130 000 invånare i Norrköpings upplevelse- och besöksnäringen samt produktion som är under framtagande. kommun. Antal boende på landsbygden och i de och sysselsättning på landsbygden genom att peka mindre tätorterna ökar i takt med att kommunen Översiktsplanen för landsbygden presenterar stra- på vikten av landsbygdens landskap, kultur- och växer befolkningsmässigt.
    [Show full text]
  • At Home at the Castle Lifestyles at the Medieval Strongholds of Östergötland, AD 1200–1530
    At home at the castle Lifestyles at the Medieval strongholds of Östergötland, AD 1200–1530 By Martin Rundkvist Complete version 14 December 2017 1. Introduction Music Aims and delimitation Gambling and boardgames Pinpointing strongholds Writing The field of research Writing equipment Seven core sites Epigraphy Historical context Writing elsewhere Chronology Taxation, customs collection, rent collection Beginnings: the 13th century Coin use Soldiering 2. Landscape siting Ranged weapons Water Mêlée weapons Long-settled agricultural land Armour Churches Imprisonment Market sites and towns Slavery Keeping pets 3. Lifestyles: activities and roles Smithwork Two castles with good written sources Crafts in perishable materials Multiple specialisms Fur production Beyond Östergötland: Nyköpingshus and Shipbuilding Stegeholm Agriculture at arm's length 4. Stegeborg Castle and Skällvik Hamlet Baking bread Skällvik hamlet, the Bishop's manor and the Brewing South Farm Keeping livestock and eating meat Skällvik Church and the hamlet's location Hunting and eating game and wildfowl Stegeborg I, 1304–1390 Fishing and eating fish Skällvik Castle 1330–1356 Imported fish Stegeborg II, historical overview 1390–1689 Fish farming 20th century fieldwork Cooking The archaeology of Medieval Stegeborg Dining Drinking 5. Skällvik Castle Waste disposal Historical overview 1330–1356 Relieving oneself Carl F. Nordenskjöld's 1875 plan Lighting August Lundberg's fieldwork in 1902 Keeping warm Fieldwork in 2016 Healthcare and personal grooming The Bakery, building IV: trench A Fashion and jewellery The bailey's northern corner: trench E+B Textiles and cloth seals Building VIII: trench C Jewellery Building IX: trench D Costume spangles Building X: trench F Lords and ladies The Gatehouse, building III: trench G Chivalry and horsemanship The west spoil dump Love affairs 19th century brickworks at the foot of Weddings the castle hill Growing up The field east of the castle hill Religion 1 6.
    [Show full text]
  • Aktualitetsförklaring 2012 Av Översiktsplanen För Norrköpings Kommun
    Aktualitetsförklaring 2012 av översiktsplanen för Norrköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-15 Vårt diarienummer: KS-193/2011 Innehåll Innehåll Sammanfattning 3 Holmenområdet 1990 14 Aktualitetsprövningens syfte och process 4 Åselstad-Ensjön 1991 14 Åby centrum 1993 15 Tidigare beslut 4 Mauritzberg 1993 16 Översiktsplanering sedan aktualitetsförklaringen 2007 5 Stationsområdet och västra Saltängen 1999 17 Graversfors 2001 18 Översiktsplanen för Norrköpings kommun 5 Miljöbedömning av översiktsplanen 6 Industrilandskapet 2006 18 Händelö 2006 20 Översiktsplanens aktualitet 7 Gemensam översiktsplan för Kimstad 2007 21 Linköping och Norrköping 7 Resecentrum och södra Butängen 2010 22 Översiktsplan ÖP-90 Norrköpings Kommun 7 Riktlinjer för trafik i Översiktsplanen för staden 2002 (ÖP02) 7 Norrköpings Kommun 2011 23 Svärtinge 1984 12 Fortsatt arbete och prioritering av Norsholm 1985 13 översiktsplanearbetet i Norrköping 23 FÖP Östra Husby 1989 14 Planeringsläget 23 Bilaga 1 – Utdrag ur sammanträdesprotokoll kommunfullmäktige 2012-10-15, §162 Bilaga 2 – Ny randzon Bilaga 3 – Länsstyrelsen Östergötlands yttrande Handläggare: Linda Apelgren, processansvarig översiktsplanering. Foto: Jeppe Gustavsson – s. 10. Gustav Lindh – s. 16. Mattias Lindh – s. 22. Ida Ling Flanagan – omslag, s. 9, s. 15 och s.19. Nicole Olsson – s. 3 och s. 13. Grafisk produktion: Kommunikation, Norrköpings kommun. 2 Sammanfattning Sammanfattning aktualitetsförklaringen har länsstyrelsens och andra kontors syn på översiktsplanens aktualitet inhämtats Aktualitetsprövningens syfte är att gå igenom för- i en första runda innan ett förslag till aktualitets- ändringar som skett sedan planerna antogs och som prövning togs fram. Därefter har ett förslag varit på påverkar plangenomförandet, samt att lyfta fram samråd under perioden 16 december 2011–29 februari särskilt strategiska frågor på ett tydligare sätt om det 2012.
    [Show full text]
  • Contents 3 Acknowledgments 4 Editors' Note
    contents 3 Acknowledgments 4 Editors' note 5 Belonging and homemaking practices H. Bahram & A. Koptyaeva 10 Sport, language & integration P. O'Reardon & E. Pietrazzini 14 Integration of unaccompanied minors M.N.Appiah & M.B.Benjamin 20 LGBTQ+ newcomers in Norrköping A. Dalmay, H. Horvat, E. Lang & K. Polkov 24 Anti-immigration politics in Norrköping & Östergötland A.Nielsen & A. Goldstein 32 Migration aesthetics: institutions & grassroots M. Hooi, R. Mkdad & M.H. Davidsson 33 Exhibition reports: Flykt, Se mig i ögonen & Women in Afghanistan S. Ekberg, M.H. Davidsson & Y. Jin 40 Sites of culture, sites of meeting 20 M. Hooi, R. Mkdad & M. Zhang 46 Applying art to integration M. Hooi & R. Mkdad 48 Precarious employment: newspaper distribution & forestry H. Skaik & I. Zhmurina 52 Politics of space: residential segregation in Norrköping T. Matilanien, A. Nold, I. Sinersaari & H. Skaik 70 About the contributors 72 REMESO & the master's program S. Jonsson & M. Klinthäll Norrköping – City of Immigration 2017 R.E.M.S. no. 1 Reports from the Master of Arts program in Ethnic and Migration Studies, Linköping University Inaugural Issue, June 2017 Editorial Team Layout & Content management Mavis Hooi Proofreading & Copyediting 40 Asher Goldstein Editorial assistants Asbjørn Nielsen & Rudeina Mkdad Contributors Candidates of the Master’s program in Ethnic and Migration Studies (class of 2018), Linköping University Course Director Martin Klinthäll Program Director Stefan Jonsson R.E.M.S. Reports from the Master of Arts Program in Ethnic and Migration Studies is a publication series edited by MA candidates in Ethnic and Migration Studies at the Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society (REMESO), Faculty of Arts and Sciences, Linköping University.
    [Show full text]
  • Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Östergötlands Län • 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid
    Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar Östergötlands län • 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. I. Allmänna föreskrifter och upplysningar 4 II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter 6 III. Förteckning över gator och vägar där kommun är väghållare. Lämpliga leder och gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. NORRKÖPINGS KOMMUN 23 LINKÖPINGS KOMMUN 31 MOTALA KOMMUN 42 MJÖLBY KOMMUN 48 FINSPÅNGS KOMMUN 53 ÅTVIDABERGS KOMMUN 54 VADSTENA KOMMUN 57 I V. Förteckning över ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1. BOXHOLMS KOMMUN 58 KINDA KOMMUN 59 SÖDERKÖPINGS KOMMUN 59 VALDEMARSVIKS KOMMUN 60 ÖDESHÖGS KOMMUN 60 Bilageförteckning A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 1 (BK1) 61 B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 2 (BK2) 63 C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 3 (BK3) 64 D. Turlista: Färjleder och turlista 65 E. Kartor: NORRKÖPING och LINKÖPING, lämpliga leder för tunga lastbilar och andra större fordon SKÄNNINGE, Område med begränsad fordonslängd 66 F. Kartor: Trafikplatser 69 G. Telefonförteckning 77 2 ISSN 0347-1721 Östergötlands läns författningssamling Länsstyrelsen Serie B 05FS 2019:1 Utkom från trycket den 31 mars 2019 Sammanställning om vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Östergötlands län; I enlighet med 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276, TrF) har länsstyrelsen upprättat följande sammanställning om vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Östergötlands län. Kungörelsen avser gällande förhållanden per den 31 mars 2019. 3 I. Allmänna föreskrifter och upplysningar Axel/boggitryck och bruttovikt Enligt 4 kap 12–14 § TrF får på väg som inte är enskild axel/boggitrycket samt bruttovikten uppgå till högst de värden som anges nedan.
    [Show full text]