Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan Utställningshandling
Del 3 av Norrköpings översiktsplan Vårt diarienummer: KS 2011/0200 212 Utställningshandling 1 november 2016.
Översiktsplanen är framtagen i samverkan med tjänstemän på Norrköpings kommun.
Ansvariga handläggare: Eva Weibull Winter, översiktsplanerare (från och med utställningsskedet) Tina Bosnjak Erixon, planarkitekt (till och med samrådsskedet)
Arbetsgrupp på stadsbyggnadskontoret: Amelie Hillåker Martin Berlin Dino Alijagic Julia Stenström Magnus Gullstrand Anders Svedberg Karin Milles Beier Christer Nilsson Linda Apelgren Tina Bosnjak Erixon Eva Weibull Winter
Layout: Tina Bosnjak Erixon
Foto, kartor och illustration: Norrköpings kommun om inget annat anges.
2 Förord Sammanfattning I översiktsplanen pekas ett antal större tätorter och mindre landsbygdsorter ut som befinner sig längs Norrköpings kommun är en spännande och Översiktsplanen för landsbygden utgör en del av hållbara, prioriterade stråk. Dessa orter ses därmed variationsrik kommun med närhet till havet, skogen Norrköpings kommuns tredelade översiktsplan. som prioriterade att utveckla för boende, service och slätten. I vår kommun finns tigrar, spårvagnar De andra två delarna är Gemensam översiktsplan och verksamheter och har i planen presenterats som och skärgård som blandas med kulturbygder som för Linköping och Norrköping samt Översiktsplan hållbar ortstruktur. har historiska rötter långt tillbaka i tiden. 2002 – utvecklingsplan för staden. Den sistnämnda Översiktsplanen föreslår även utveckling av kommer att ersättas av ny översiktsplan för staden Vi är år 2015 över 130 000 invånare i Norrköpings upplevelse- och besöksnäringen samt produktion som är under framtagande. kommun. Antal boende på landsbygden och i de och sysselsättning på landsbygden genom att peka mindre tätorterna ökar i takt med att kommunen Översiktsplanen för landsbygden presenterar stra- på vikten av landsbygdens landskap, kultur- och växer befolkningsmässigt. Det ställer krav på tegier för utveckling av landsbygden samt riktlinjer naturmiljöer som en viktig tillgång och resurs för kommunens långsiktiga planering, den över- vid planläggning, lov- och tillståndsgivning. Planen hela kommunen. Även här finns strategier och rikt- siktliga planeringen. utgår ifrån fyra temaområden; boende och service, linjer framtagna för att skapa stöd vid planläggning, upplevelse och miljö, infrastruktur och rörelser samt lov- och tillståndsgivning. Norrköping ska utvecklas på ett framsynt sätt där sysselsättning och produktion. människor ska fortsätta att kunna leva och finna Syftet med översiktsplanen för landsbygden är att nöje i allt kommunen har att erbjuda. Översiktsplanen föreslår en hållbar utveckling av skapa förutsättningar för en levande landsbygd och kommunens landsbygd genom att skapa förut- att en hållbar utveckling ska främjas ur ekologiskt, Översiktsplanen är kommunens viktigaste och mest sättningar och underlätta för boende, service och ekonomiskt och socialt perspektiv. långsiktiga instrument vad gäller användningen verksamheter i och i anslutning till hållbara struk- av mark- och vatten samt hur den byggda miljön ska turer. Med hållbara strukturer menas orter och stråk utvecklas och bevaras. Strävan efter hållbar där flera typer av befintlig infrastruktur och service utveckling genomsyrar översiktsplanearbetet. finns och sammanfaller, till exempel kollektivtrafik, Nu dras riktlinjerna upp för hur barnens och bredband, kommunalt vatten- och avlopp och barnbarnens kommun ska se ut och fungera. förskolor. Genom att underlätta för bebyggelsekom- plettering i utpekade hållbara strukturer främjas ett hållbart nyttjande, utveckling och bevarande av kommunens mark- och vattenresurser ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.
3 Frågor och svar om Översiktsplan för landsbygden
Vad är översiktsplanering? bygglagen uppfylls är det troligt att du får bygglov. naturvärden. Riktlinjer kan också bidra till att Översiktsplanering står för kommunens strategiska Gäller förfrågan ett flertal hus och överensstäm- uppnå de nationella miljömålen och att följa miljö- planering av den fysiska miljön på lång sikt. En mer med översiktsplanen och plan- och bygglagen kvalitetsnormer. översiktsplan ska ge vägledning för beslut om hur i övrigt är det också troligt att du får ett positivt mark- och vattenområden ska användas och hur den byggbesked. Vad betyder de prioriterade stråken? Vad byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. betyder det att en ort är prioriterad? Ibland uppstår frågor, till exempel samordning av Prioriterade stråk med prioriterade orter är en över- Ett genomförande av planen bygger på deltagande vägar, eller vatten- och avlopp som bäst hanteras i en gripande strategi för att ta tillvara på förutsättningar från många aktörer såsom markägare, byggföretag detaljplan, därför kan du också få svaret att byggidé- för att förbättra för de som bor på landsbygden och och föreningar. Andra är exempelvis Trafikverket erna behöver utredas i en detaljplan. I översiktspla- underlätta för fler boende på landsbygden. som ansvarar för de större vägarna och Region nen anges också på förhand en del platser där det är Östergötland som tillhandahåller kollektivtrafiken. troligt att det behövs en detaljplan för att få till en så Utmed stråken finns orter med offentlig service, Norrköpings kommun visar genom översiktsplanen bra bebyggelse som möjligt. exempelvis skola och verksamhetslokaler för hem- kommunens viljeinriktning för den fortsatta pla- tjänst, och kommunen prioriterar att dessa stråk Om förfrågan om att bygga ett flertal hus på en neringen och utgör underlag i dialogen med andra ska fortsätta att upprätthålla en god servicenivå. plats inte överensstämmer med översiktsplanen tar aktörer. Det finns också kommersiell service som genom fler kommunen ställning till om det ändå är aktuellt boende kan få ökade kundunderlag. I merparten Får jag bo var jag vill? Får jag bygga var att utreda byggidéerna i en detaljplan. Bedömer av de prioriterade stråken finns kollektivtrafik och jag vill? kommunen att det ska startas ett detaljplanearbete kommunen kommer verka för att kollektivtrafiken som inte har stöd i översiktsplanen ska beslutet Vill du bygga ett nytt bostadshus tar du kontakt utmed dessa stråk består. Vägar förväntas hålla en motiveras. med kommunens bygglovavdelning som prövar alla god standard. förfrågningar om att bygga nya bostadshus enligt Vad är alla riktlinjer till för? I de prioriterade orterna och utmed de prioriterade plan- och bygglagen. Befintliga bostadshus får du bo Översiktsplanen ska visa den framtida viljeinrikt- stråken uppmuntrar kommunen ny bebyggelse. i var som helst i kommunen. ningen för mark- och vattenanvändningen i kom- Samtidigt är det precis som idag givetvis möjligt att På många platser finns detaljplaner som styr vad munen. Genom att ta ställning i översiktsplanen söka bygglov för enstaka hus överallt i kommunen. och hur mycket som är möjligt att bygga. Gäller och ange riktlinjer kan exempelvis byggprocessen Läs mer om prioriterade orter och stråk på sidan 19 och bygglovsförfrågan ett område utanför detaljplan underlättas där byggidéer överensstämmer med framåt. stäms förfrågan av mot gällande översiktsplan. översiktsplanen. Även bevarandevärden ges stöd Gäller förfrågan enstaka hus och kraven i plan- och genom riktlinjer till exempel områden med höga
4 Vad innebär det att min mark är markerad pekas ut för bostäder samtidigt som jordbruksmark för bostäder? generellt anses mycket värdefull att vara just jord- Är din mark markerad för bostäder betyder det bruksmark. att kommunen har bedömt utifrån ett allmänt perspektiv att marken skulle kunna vara attraktiv Är det här hela översiktsplanen för Norrkö- och lämplig att bo på. Viktigt att betona är att det pings kommun? är du som markägare som bestämmer om du skulle Nej, Norrköpings kommun har en tredelad över- vilja ändra markanvändningen till bostadsbebyg- siktsplan och därtill tillhörande fördjupningar för gelse, kommunen kommer inte att tvinga dig att till exempel större orter som Kimstad och Östra vara sig ändra markanvändning eller bygga bostäder. Husby. Dessutom finns ett tillägg till översiktspla- Att få sin mark utpekad som lämplig för bostäder nen för Vindkraft. innebär inte något byggtvång utan innebär enbart Se sidorna 12-14 för mer information. möjligheter att det är troligt att det går att bygga ett attraktivt hus på platsen. Varför pekas jordbruksmark ut för bostä- der när den samtidigt anges vara viktig att behålla? Landsbygden är attraktiv att bo på för fler invånare och kommunen vill underlätta för ny bebyggelse i prioriterade orter där det exempelvis är nära till service som skola, kollektivtrafik och finns kommu- nalt vatten och avlopp. Tätorterna ska växa inifrån och ut, främst genom förtätning och återanvänd- ning av redan ianspråktagen mark. I vissa delar av kommunen är jordbruksmark det dominerande markslaget och den skogsmark som finns i närheten är viktig för rekreation och växt- och djurliv. Detta har lett till att jordbruksmark i prioriterade orter
5 Innehåll
Förord 3 Kapitel 2. Planeringsförutsättningar 15
Sammanfattning 3 Förutsättningar för en attraktiv landsbygd 15 Hållbar utveckling och landsbygden 15 Frågor och svar om Översiktsplan för landsbygden 4
Läsanvisning 9 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer 16 Planhandlingar 9 Fyra temaområden för en hållbar landsbygd 16 Kapitelindelning 9 Vad är landsbygd? 16 Synen på landsbygd 16 Kapitel 1. Inledning 10 Den tätortsnära landsbygden 16 Syfte och mål 10 Den perifera landsbygden 17 Relationen stad – land 17 Om översiktsplanering 11 Hållbarhetsperspektiv på landsbygden 17 Översiktsplanens innehåll 11 Planprocessen 11 Boende och service 19 Byggande på landsbygden 19 Arbetsmetod och avgränsning av planen 11 Hållbar ortstruktur och prioriterade stråk 19 Hur arbetet har bedrivits 11 Service 20 Avgränsning av planen 11 Bebyggelse vid kust och i skärgård 20 Planens funktion 12 Bebyggelse och energi 22 Samband med annan planering 12 Lokaliserings- och utformningsprinciper 22 Översiktsplaner för Norrköpings kommun 12 Utvecklingsplaner för prioriterade landsbygdsorter 22 Gällande översiktsplaner 14 Kommunens strategi - Boende och service 22 Pågående översiktsplanering 14 Riktlinjer - Boende och service 23 Vägledning vid lov och planläggning 26 6 Upplevelse och miljö 28 Kollektivtrafik 52 Landskapets kvaliteter 28 Stationslägen 54 Natur och kultur 29 Samåkning och pendlarparkeringar 54 Naturmiljö 29 Möjlighet att cykla en del av resvägen 54 Kulturmiljö 30 Önskvärda cykelvägåtgärder 54 Mötesplatser och identitet 31 Önskvärda vägåtgärder 56 Folkhälsa och tillgänglighet 31 Önskvärda järnvägsåtgärder 58 Friluftsliv 31 Båtförbindelser 59 Kultur och fritid 32 Tekniska försörjningssystem 59 Turism och besöksnäring 32 Bredband 60 Utvecklingsområden för upplevelse och turism i kommunen 34 El och värme 60 Miljö, hälsa och säkerhet 39 Vatten och avlopp 60 Kommunens strategi - Upplevelse, turism, natur- och kulturvärden 44 Avfall 61 Riktlinjer - Upplevelse, turism, natur- och kulturvärden 44 Kommunens strategi - Infrastruktur och rörelser 61 Vägledning vid lov och planläggning 45 Riktlinjer - Infrastruktur och rörelser 61 Kommunens strategi - Miljö, hälsa och säkerhet 45 Riktlinjer för vatten och avlopp samt dagvatten 62 Riktlinjer - Miljö, hälsa och säkerhet 45 Sysselsättning och produktion 64 Sysselsättning med bredd 64
Infrastruktur och rörelser 52 Areella näringar 64 Infrastruktur och samhällsplanering 52 Besöksnäring och turism 65 Ansvar och roller 52 Motstridiga intressen 65 Rörelser 52 Symbios och synergi 65
7 Ekosystemtjänster 65 Kapitel 4. Riksintressen 98 Kommunens strategi - Sysselsättning och produktion 66 Riktlinjer - Sysselsättning och produktion 66 Riksintressen i kommunen 98 Pågående riksintresseöversyn 98 Vägledning vid lov och planläggning 67 Avgränsning av riksintressebeskrivningen 98 Områdesvisa riktlinjer och vägledning 68 Naturvård 99 Utvecklingsplaner för prioriterade orter 70 Natura 2000 102 Kulturmiljöinventering 70 Friluftsliv 105 Stöd och rekommendationer 70 Kulturmiljövård 106 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) 70 4 kapitlet miljöbalken 111 Läsanvisning för utvecklingsplaner 71 Yrkesfiske 112 Riktlinjer - Utvecklingsplaner 71 Energiproduktion och vindbruk 112 Arkösund 72 Riksintresse för kommunikationer - väg 114 Kvarsebo och Säter 75 Riksintresse för kommunikationer - järnväg 114 Simonstorp 78 Riksintresse för kommunikationer - sjöfart 116 Vånga 80 Riksintresse för kommunikationer - flygtrafik 116 Häradshammar 82 Totalförsvaret 117 Konungsunds by 84 Kättinge 86 Kapitel 5. Konsekvenser 118 Mem 88 Skärkind 90 Samlad miljöbedömning 118 Östra Stenby 92 Kapitel 6. Genomförande 119 Kuddby 94 Genomförande av planen 119 Graversfors 96 Referenser 121 8 Läsanvisning
Planhandlingar tioner och information” förmedlar övrig kunskap Planhandlingarna består av två dokument: eller erfarenhet i det aktuella ämnet eller sakfrågan. • Översiktsplan för landsbygden I kapitel fyra presenteras riksintressen och • Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande kommunens ställningstaganden till dessa. översiktsplan för landsbygden I det femte kapitlet ges en sammanfattande konsekvensbedömning av planen. Inför framtagande av samrådshandlingen togs doku- mentet Planeringsförutsättningar fram. Dokumentet I det sjätte och sista kapitlet beskrivs kommunens utgör ett underlag för översiktsplanen. arbete med genomförande av översiktsplanen.
Kapitelindelning Översiktsplanen består av sex kapitel. I det första kapitlet beskrivs bland annat översiktsplanens funk- tion och avgränsning, arbetsmetodik samt översikts- planering generellt. I kapitel två beskrivs en sammanfattning av planeringsförutsättningarna för kommunen och andra utgångspunkter för en attraktiv landsbygd. I det tredje kapitlet presenteras Norrköpings kommuns strategier och riktlinjer för landsbygden. Riktlinjer och direktiv, med koppling till eventuell planläggning, avses utgöra viktiga aspekter att beakta och avses utgöra stöd vid framtagande av nödvändiga plandokument och underlag till dessa. Här finns kartor, utvecklingsplaner och principiella illustrationer framtagna. Det som uttrycks som ”Riktlinjer” är styrande för denna plan. Det som anges som ”Vägledning” syftar till att vara till gagn för en effektiv och kvalitativ plan- och bygglovs- process. Det som anges som ”Övriga rekommenda-
9 Kapitel 1. Inledning
Syfte och mål Syftet med översiktsplanen för landsbygden är att skapa förutsättningar för en levande och hållbar landsbygd. Översiktsplanen ska ge riktlinjer för beslut inom mark- och vattenanvändningen i kommunen så att en hållbar utveckling främjas ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Planen syftar även till att visa kommunens vilje- inriktning för landsbygdsutveckling inom ramarna för översiktsplanering.
Framtidsbild 2035 Norrköpings kommuns invånare bor främst i staden och tätorterna men även på landsbygden och i de mindre samhällena. Mellan stad och land sker ett ständigt flöde, ett utbyte av sysselsättning, upplevel- ser, varor och information. Norrköpings kommun har nått långt i strävan efter hållbar utveckling och är en attraktiv kommun att bo i, verka i och besöka.
10 Kapitel 1. Inledning
Om översiktsplanering Efter samråd sammanställs samtliga inkomna krav enligt plan- och bygglagen. Norrköpings synpunkter i en samrådsredogörelse och planen kommun valde att inleda översiktsplanearbetet Översiktsplanens innehåll revideras och kompletteras och ställs ut på nytt. för landsbygden med ett program för att genom Enligt plan- och bygglagen, som reglerar översikts- Utställningstiden ska vara minst 8 veckor. Efter programsamrådet föra en tidig dialog med kom- planens innehåll och planförfarande, ska alla kom- utställningstidens slut sammanställs inkomna muninvånare och andra berörda av den kommande muner ha en aktuell översiktsplan. Kommunen ska synpunkter i ett utlåtande, i utlåtandet ska framgå översiktsplanen. Delaktighet och medverkan är i planen redovisa hur allmänna intressen kommer vilka synpunkter som kommit in och vilka änd- vägledande för arbetsprocessen. att tillgodoses vid beslut om användningen av mark- ringar i planen som föreslås. Ändras planen mer än Programmet till översiktsplanen var föremål för och vattenområden. Kommunen ska också visa redaktionellt efter utställningen ska planen ställas samråd mellan den 25 maj och 26 september 2011. hur man planerar att ta hänsyn till och samordna ut på nytt. Slutligen sker antagande av planen av Programmet godkändes av kommunstyrelsen i relevanta nationella och regionala mål, planer och kommunfullmäktige. januari 2012. Inkomna synpunkter under samrådet program av betydelse för hållbar utveckling för den Översiktsplanen arbetas fram enligt processen som har sammanställts och bemötts i en samrådsredo- fysiska planeringen. Exempel på mål är de nationella visas på bilden nedan. Den gröna pilen visar nuläget görelse. Programmets inriktningar och intentioner miljömålen och mål för folkhälsa. Översiktsplanen för den här översiktsplanen. tillsammans med synpunkter och förslag som omprövas varje mandatperiod genom en aktualitets- uppkom under programsamrådstiden ligger till prövning för att hålla planen aktuell och uppdaterad. Arbetsmetod och grund för denna planhandling. Vid planering sker alltid avvägningar mellan olika Samrådstiden för översiktsplanen sträckte sig mellan intressen, vid eventuella motstridigheter vägs avgränsning av planen den 1 februari och 4 april 2016. Under den perioden intressen mot varandra. Översiktsplanen är det Hur arbetet har bedrivits hölls tre allmänna samrådsmöten på platser fördelat sammanvägda forumet för olika intressen. I över- Beslut om uppdrag togs av stadsplaneringsnämnden över kommunens landsbygd. Det har även funnits siktsplanen ska kommunens vilja med mark- och den 13 april 2010. möjlighet att skicka in synpunkter digitalt, skriftligt vattenanvändningen och den byggda miljön synas. samt via en digital karta på Norrköping kommuns Att göra ett program för översiktsplanen är inget Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, den är dock vägledande vid fortsatt planarbete och bygglovgivning.
Planprocessen En översiktsplan ska samrådas och ställas ut (utställ- ning). Allmänheten och berörda ska ges tillfälle att lämna sina synpunkter på planen, först under samrådet och sedan under utställningen.
11 Kapitel 1. Inledning
hemsida. Inkomna synpunkter under samrådet har Konsekvenser av planens genomförande har varit vägledande för arbetet med översiktsplanen sammanställts och bemötts i en samrådsredogörelse. Alla översiktsplaner bedöms medföra en betydande för landsbygden. Synpunkter och förslag som framfördes under miljöpåverkan om planen realiseras, därför ska de I den gemensamma översiktsplanen anges övergri- samrådstiden har lett till att översiktsplanen har miljöbedömas genom att en miljökonsekvensbe- pande principer för framtida bebyggelseutveckling, reviderats och kompletterats. skrivning (MKB) upprättas. MKB: n är ett verktyg transportsystem och markanvändning i Linköpings för att utreda och presentera vilka konsekvenser med Avgränsning av planen och Norrköpings kommuner. avseende på miljön som en plan skulle kunna leda Avgränsing i tid till. Syftet med miljöbedömningen är att integrera Ambitionen i den gemensamma översiktsplanen är Planeringshorisonten för Översiktsplan för miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling att skapa hållbar ekonomisk, social och ekologisk landsbygden för Norrköpings kommun sträcker främjas. Ett förslag till MKB för översiktsplanen utveckling i regionen. För att åstadkomma detta är sig till år 2035. Syftet med en planeringshorisont har tagits fram och är en del av planen. Sammanfat- bedömningen att arbetsmarknadsregionen behöver är att överblicka utvecklingen under en längre tande miljökonsevensbedömning finns i kapitel 5. omfatta 500 000 invånare och 220 000 sysselsatta år hanterbar tidsperiod. 2030. Det innebär knappt 80 000 fler boende och Avgränsning i rum Planens funktion 30 000 fler jobb jämfört med 2009. Översiktsplanen omfattar hela kommunens Det finns också så kallade fördjupningar (FÖP) och landsbygd och orter på landsbygden samt kust och Samband med annan planering tillägg till översiktsplanen (TÖP). Fördjupningarna skärgård, se karta Geografisk avgränsning av planen. Översiktsplanen har samband med annan planering gäller för ett avgränsat geografiskt område, vanligt- Centralorten Norrköping och de större tätorterna och andra visioner och mål i kommunen. Över- vis en tätort. Det finns ett tillägg till översiktsplanen Åby/Jursla och Svärtinge omfattas av stadsrand- gripande mål, planer och styrdokument beskrivs för Norrköpings kommun, Tillägg till översiktspla- zonen. Krokek, Skärblacka, Kimstad/Norsholm och närmare i underlaget till översiktsplanen Planerings- nen för vindkraft. Översiktsplan för landbygden Östra Husby är större tätorter utanför stadsrand- förutsättningar samt på kommunens websida. behandlar alltså inte vindkraft. zonen. Samtliga ovanstående orter fyller viktiga funktioner för landsbygden bland annat i form av Översiktsplaner för Norrköpings kommun Översiktsplanerna utgör tillsammans en helhet och service, upplevelse och arbetstillfällen och behandlas Översiktsplan för landsbygden utgör en del av Norr- gäller parallellt, se bild Kommuntäckande översikts- enbart översiktligt och generellt i översiktsplane- köpings kommuns tredelade översiktsplan. De andra planering. Utgångspunkten är att den plan som arbetet för landsbygden. Översiktsplanen för två delarna är Gemensam översiktsplan för Linköping mest detaljerat belyser en fråga ska användas till landsbygden omfattar inte de orter och områden och Norrköping samt Översiktsplan 2002 – utveck- exempel i samband med detaljplaneläggning eller som ingår i stadens randzon. Dessa orter anses ha lingsplan för staden. Planområdet för Översiktsplan bygglovsansökningar. En aktualitetsprövning av större kopplingar till staden än landsbygden och för landbygden täcker hela kommunens yta förutom kommunens översiktsplaner sker varje mandatperiod behöver vägas ihop med de många andra intressen staden Norrköping (avgränsas av randzonen som för att säkerställa planernas aktualitet. Det skedde som vill göra anspråk på den stadsnära marken, även anges i senaste aktualitetsförklaring antagen av kom- senast 2012. Vid behov fattas beslut om att inleda om kopplingen till landsbygden är viktig även här. munfullmäktige 2012-10-15). Intentionerna i Gemen- nya planarbeten. sam översiktsplan för Linköping och Norrköping
12 Kapitel 1. Inledning
KATRINEHOLMS KOMMUN Simonstorp FINSPÅNGS Nyköping KOMMUN
Finspång FÖP Åby och Jursla samråd 2014 FÖP Graversfors NYKÖPINGS KOMMUN Krokek Oxelösund
FÖP Svärtinge
FÖP Bråvalla FÖP Mauritzberg samråd 2015 Översiktsplan Vånga för staden samråd 2016 FÖP Östra Husby Skärblacka OXELÖSUNDS KOMMUN FÖP Kimstad Randzon för staden
FÖP Norsholm Arkösund
Söderköping
SÖDERKÖPINGS KOMMUN Linköping Kommungräns
LINKÖPINGS KOMMUN
Geografisk avgränsning av planen. Kartan visar kommungränsen, randzonen för staden (även den en avgränsning av planen) samt gällande och pågående fördjupade översiktsplaner (FÖP).
13 Kapitel 1. Inledning
Gällande översiktsplaner Gällande översiktsplaner inom och i anslutning till Kommuntäckande översiktsplanering planområdet är: • Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping 2010 Gemensam översiktsplan Översiktsplan för staden Översiktsplan för landsbygden • Översiktsplan ÖP-90 Norrköpings kommun för Linköping och Norrköping (under framtagande, tills den (under framtagande, tills den – denna plan ersätts av den aktuella inklusive bilagor om riksintressen är antagen gäller ÖP02) är antagen gäller ÖP90) översiktsplanen för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 1 Norrköpings översiktsplan del 2 Norrköpings översiktsplan del 3 • Tillägg till översiktsplanen för vindkraft 2013 • Fördjupning av översiktsplan för Svärtinge 1984
Fördjupningar av • Fördjupning av översiktsplan för Norsholm 2015 översiktsplanen Tillägg till t.ex. för Kimstad Riktlinjer för trafik översiktsplanen
för Vindkraft • Fördjupning av översiktsplan för Östra Husby fördjupningar finns för 1989 13 områden i kommunen • Fördjupning av översiktsplan för Åby centrum 1993 Kommuntäckande översiktsplanering. • Fördjupning av översiktsplan för Mauritzberg 1993 Pågående översiktsplanering • Fördjupning av översiktsplan för Graversfors Pågående översiktsplanering inom och i anslutning 2001 till planområdet är: • Ny översiktsplan för staden - denna plan • Fördjupning av översiktsplan förKimstad 2007 kommer att ersätta översiktsplan för staden • Riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun 2002 • Fördjupning av översiktsplan för Bråvalla Samtliga gällande översiktsplaner finns på kommunens websida. • Fördjupning av översiktsplan för Åby och Jursla Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping antogs 2010 och 2002 antogs Framtid Norrköping Översiktsplan 2002. • Riktlinjer för parkering i Norrköpings kommun
14 Kapitel 2. Planeringsförutsättningar
Förutsättningar för Norrköpings kommun arbetar aktivt med lands- mål som ger arbetstillfällen och många gästnätter. bygdspolitik. Ett led i arbetet är denna översiktsplan Norrköpings främsta besöksmål är Kolmårdens en attraktiv landsbygd för landsbygden men även de olika inriktningsdoku- djurpark som har drygt 500 000 besökare per år. ment och verksamhetsplaner som finns för att främja Skärgården med bland annat Arkösund lockar Norrköpings kommun är en spännande och och stödja arbetet med att utveckla landsbygden. många, liksom Göta Kanal. variationsrik kommun med närhet till havet, skogen En hållbar produktion, en hållbar konsumtion och och slätten och erbjuder möjligheter till ett beri- Läs mer om kommunen i underlaget Planerings- bevarade miljönyttor behöver en levande landsbygd, kande liv för människor i alla åldrar. Landsbygden förutsättningar. vilket i sin tur är en förutsättning för en hållbar a r rik pa kultur- och naturupplevelser lankade till stad. En levande och attraktiv landsbygd är en rekreation och kommunens varierande landskap Hållbar utveckling och landsbygden tillgång för hela kommunen. erbjuder en mångfald av boendemiljöer – stadsbo- Landsbygden är en viktig resurs och tillgång. endet, de små tätorterna, landsbygd och skärgård. Ytterligare led i arbetet med att utveckla lands- Planeringen har ofta utgått från tätorternas utveck- Cirka 30 500 av kommunens invånare bor utanför bygden är att bygga ut det kommunala vatten- och ling och expansion, men landsbygdens utveckling Norrköpings stadsrandzon. avloppsnätet för att minska utsläppen i sjöar. I är lika viktig. Utvecklingstakten är i många fall vissa orter finns fungerande enskilda gemensamma långsammare än i tätortsområdena. Hur lands- De olika landskapstyperna i kommunen har skapat vatten- och avloppsanläggningar. I flera av de mer bygden förändras över tid är avgörande för att nå en skilda förutsättningar för boende och näringar, sammantagna omvandlingarna av fritidshus till hållbar utveckling. vilket visar sig i den varierade bebyggelsen vi ser permanentboende upprättas detaljplan och kom- idag. Bebyggelsen har etablerats och därefter utveck- I planeringen kan strategier och principer verka för munalt vatten och avlopp anläggs. Enligt en rapport lats till olika strukturer och funktioner beroende på att styra utvecklingen mot en hållbar utveckling. från Länsstyrelsen i Östergötland från 2010 hade de skilda förutsättningar som tiden och landskapet Exempelvis medför spridd bebyggelse högre kost- cirka 94% av Norrköpings kommuns invånare på givit. Kommunens övergripande struktur utgår från nader och miljöpåverkan genom organisationen av landsbygden tillgång till accesstekniken xDSL eller ett mönster av mindre orter samt den dominerande olika funktioner i samhället och genererar fler resor fiberaccessteknik. centralorten. Utspritt på landsbygden finns bebyg- och transporter med bil. gelsegrupper, främst längs landsvägarna och histo- Landsbygdens näringsliv består till största delen av Att samla bebyggelse, samordna funktioner och riska kommunikationsstråk. Detta avspeglas även i småföretag där familje- och enmansföretagen domi- underlätta för kollektivtrafik samt att freda vissa busstrafiken på landsbygden som förgrenar sig i vissa nerar. Företagen erbjuder ofta flera olika tjänster och områden från bebyggelseutveckling är olika sätt att stråk och alla väderstreck från och till Norrköping. i samverkan och kombination med andra enmans- förstärka utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Hållplatserna är tätt fördelade längs landsvägar företagare. Det finns cirka 2 900 aktiva företag i och småorter. I takt med att tätorter växer och tätorterna eller på landsbygden och enligt statistiska kommunen blir mer tätbefolkad ökar behovet av uppgifter från 2013 fanns det cirka 7 800 arbetstill- rekreation och tillgänglighet. En viktig förutsätt- fällen. Sysselsättning inom besöksnäring och turism ning för landsbygdsutveckling är därför att tillgo- är av stor betydelse för Norrköpings kommun. dose behovet av befintliga och nya rekreationsytor. Kommunen har ett flertal stora turist- och besöks-
15 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer
Fyra temaområden för en uppfattas som skev. Men generaliseringarna hjälper medan samma skog fyller en funktion som investe- likväl till att beskriva och diskutera olika fenomen ring för skogsägaren. hållbar landsbygd som är verklighet för många som bor och arbetar Planeringens uppgift är att samordna och möjlig- på landsbygden. Som exempel kan boendets undan- I det här kapitlet presenteras kommunens strategi göra en långsiktig hållbar utveckling. Detta innebär trängande effekter vara påtagliga för näringsidkare och riktlinjer utifrån fyra temaområden som ligger bland annat att anpassa och koordinera insatser inom areella näringar. Diskussionen avslutas med till grund för översiktsplanen. Kapitlet inleds med i områden där behov identifieras. Exempelvis att en summering och koppling till ett resonemang en presentation av och diskussion om landsbygden. samordna insatser i områden där det finns både om hållbar utveckling för Norrköpings Till varje temaområde presenteras sedan Norrkö- natur- och kulturmiljöer med stor utvecklingspo- landsbygdsområden. pings kommuns strategi, riktlinjer, rekommen- tential och höga upplevelsemässiga kvalitéer. En dationer och annan vägledning inför kommande Synen på landsbygd annan viktig uppgift är att förebygga konflikter som planering. De fyra temaområdena är; boende och kan uppstå när olika människor med olika syn på Synen på landsbygd skiljer sig mellan stadsbon och service, upplevelse och miljö, infrastruktur och landsbygden sammanfaller inom samma område. landsbygdsbon. Det innebär att förväntningarna på rörelser samt sysselsättning och produktion. Ett sätt att tydliggöra landsbygdens utveckling är utvecklingen av landsbygden betyder olika för olika att skapa riktlinjer i översiktsplanen som är noga människor. I Landet utanför – Landskapsestetikens Vad är landsbygd? avvägda mellan olika intressen. Det kan skapa en betydelse för den urbana människan diskuteras vilken Begreppet landsbygd är laddat med olika föreställ- förståelse för pågående markanvändning samt vilka roll den imaginära, eller tänkta, landskapsbilden ningar för olika människor. Det är därför viktigt ”spelregler” som gäller för kommunens landsbygds- har för myndighetsutövning. Som exempel lyfts att tydliggöra vad vi menar med landsbygd i över- områden. Hälsingland upp där turistbroschyrernas bilder visar siktsplanen och var den finns i kommunen. Det kan en annan bild av landskapet än böndernas verklig- tyckas märkligt att hävda att det finns ett behov att Den tätortsnära landsbygden het. Bilderna hämtar oftast sitt anslag från förra klargöra något så vedertaget som landsbygd, likväl Den tätortsnära landsbygden är en specifik del av sekelskiftet då landskapsmåleriet spelade en stor roll är landsbygden i ständig förändring. I planerings- landsbygden som har varit föremål för diskussion för den förändrade föreställningen av stad och land. sammanhang är det viktigt att ha en klar bild över och debatt. I Boverkets Landsbygd i förändring Dessa imaginära bilder är starkt kopplade till den vilken del av kommunen som planeringen avser diskuteras hur den tätortsnära landsbygden har urbana människans behov av tilltalande landskaps- samt vem som är berörd av planeringen. förändrats över tid. Man ser en utveckling där bilder, och kan stå i stark kontrast till verkligheten. människor flyttar från staden till landsbygden för Nedan följer en diskussion om landsbygden, dess Landskapets scenerier och innehåll går att dela att förverkliga en hobby eller bara söker förändring i aktörer och utveckling. Diskussionen är ett sätt att upp i funktionella och strukturella egenskaper. En sitt boende med upplevelseperspektiv och livskvalitet försöka förklara vad som händer inom landsbygds- strukturell egenskap är exempelvis markens karaktär i sitt sökande. Det kan innebära att många som områden idag. Till hjälp har en rad källor använts såsom äng, skog eller åker. En funktionell egenskap bosätter sig i landsbygdsområdena har stadsbons som diskuterar landsbygden idag, se referenser är hur strukturella egenskaper tolkas och används av perspektiv på sin omgivning. Det är även inom längst bak i planen. I diskussionen om landsbygden människor. Olika aktörer tolkar in olika funktioner stadsnära landsbygdsområden som befolkningen generaliseras och kategoriseras såväl människor som i samma strukturella fenomen. För svampplockare ökar allra mest. Det kan vara ökade boendepriser i geografi och skapar möjligen en grov bild som kan fyller skogen en funktion som rekreationsområde
16 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Fyra temaområden för en hållbar landsbygd
Till följd av urbaniseringen innebär lantbruk och städerna som, tillsammans med förbättrade kommu- Relationen stad – land matproduktion inte längre vardag utan enstaka nikationer, har möjliggjort utflyttandet till ett lant- Relationerna mellan staden och landsbygden har upplevelser för de allra flesta. Därför blir jordbrukets ligt boende kombinerat med en urban livsstil. Inom ofta beskrivits i termer av att land föder stad, vilket pedagogiska värden allt viktigare för att skapa för- de tätortsnära landsbygdsområdena är det störst risk historiskt har varit riktigt. Mat, vatten och energi ståelse och insikt mellan jordbruket och samhället att konflikter uppstår i mötet mellan människor från omgivande landsbygd har försett stadens behov. och om hur maten produceras. Naturen har även en med urbana livsstilar och de areella näringarna. Historiskt sett har beskrivningen av relationen positiv effekt på vår hälsa och erbjuder möjligheter Exempel på sådana konflikter kan vara boende och mellan stad och land karaktäriserats av nästan till rekreation, motion och återhämtning. Därför är djurhållning. Här kan konkurrensen om mark lätt uteslutande materiella flöden. jordbruksmark som odlas och betande djur viktigt leda till konflikt mellan de som driver djurhållning Idag är sambanden och relationerna mer komplexa för bibehållandet av det svenska landskapet. och de som bara bor, ofta beror konflikterna på doft- än vad som går att beskriva i materiella flöden. I den eller allergiproblem. Ett annat exempel på konflikt Landkapet har en stor betydelse för stadens tätortsnära landsbygden har situationen snarare vänt är tätortsexpansion på jordbruksmark. framväxt och det är därför även viktigt att bruka till att stad föder land då resurser och befolkning kulturlandskapet för en ökad kännedom om platsers överförs från stad till land. Det historiska flödet av Den perifera landsbygden historia och utveckling. En ökad förståelse för föda är ersatt med en global matlogistik. Områden som ligger avlägset från tätorter har andra landskapets historiska betydelse kan bidra till aktivt frågor att brottas med än de tätortsnära landsbygds- Närheten till en stad kan även vara det som möjlig- ansvarstagande och känsla av identitet. Då uppnås områdena. I glesa landsbygdsområden kan bristande gör boende på landet. Ur ett regionalt arbetsmark- ett större välbefinnande och folkhälsa främjas. tillgänglighet betyda längre avstånd till servicepunk- nadsperspektiv råder ett mer likvärdigt förhållande ter. Inom den perifera landsbygden kan avstånden mellan stad och land. Staden och landet är båda Hållbarhetsperspektiv på landsbygden vara större och befolkningsunderlaget inte räcka marknader för varandras ekonomiska verksamheter. Hållbar utveckling är ett begrepp som används till för att erbjuda invånarna kollektivtrafik och I den mån landsbygdsbefolkningen är beroende inom många av samhällets sektorer. Det definieras offentlig och kommersiell service. Större avstånd och av stadens utbud av kommersiell service är denna enligt den så kallade Brundtlandrapporten som en sämre tillgänglighet påverkar i princip all mänsklig befolkning samtidigt en kundgrupp för dessa utveckling som tillgodoser våra behov idag utan aktivitet; sociala relationer, näringsliv, kulturliv, verksamheter. Landsbygden är alltså ett efterfrå- att äventyra kommande generationers möjligheter demografi och så vidare. I grunden handlar det om gekomplement till varor och tjänster som erbjuds att tillfredsställa sina behov. Tre vanliga perspektiv att kostnader för att organisera olika funktioner i i staden. I framtiden kan det bli än viktigare att av hållbarhet är social, ekologisk och ekonomisk samhället är större i en gles miljö. Glesheten ger stärka fler samband mellan stad och land. I ett hållbarhet. För en långsiktig utveckling av landsbyg- också generellt sett sämre tillgång till infrastruktur hållbart samhälle konsumeras lokalt producerade den är det viktigt att beakta de tre aspekterna och på grund av höga investeringskostnader som ska varor i större utsträckning än idag samt det långväga förhållandet dem emellan. Social hållbarhet innebär delas på få antal hushåll. En spridd bebyggelse resandet kommer att behöva minskas. I det att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt sam- innebär högre kostnader för kommunen att upprätt- samhället kommer utbytet och sambandet mellan hälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. hålla den kommunala servicen, exempelvis hemvård, stad och land bli allt viktigare. Ekonomisk hållbarhet grundar sig i att skapa en skolskjuts och förskolor. För den enskilde kan ett balanserad ekonomisk tillväxt och att långsiktigt avskilt läge förknippas med frihet och oberoende. hushålla med mänskliga och materiella resurser.
17 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Fyra temaområden för en hållbar landsbygd
Ekologisk hållbarhet handlar om att bevara jordens hållbar utveckling ska möjliggöra ett rikt och full- ekosystem, där ekonomisk tillväxt måste äga rum på värdigt liv på Norrköpings landsbygd och möjlig- miljöns villkor. Samhället bör istället utvecklas efter göra för kommande generationer att göra detsamma. principer som förbättrar miljön och människors En levande landsbygd förutsätter boende och hälsa och där vi långsiktigt investerar och planerar näringsidkare året runt. Förutsättningar behöver för mer hållbara system för samhällets organisa- skapas för näringslivets möjligheter till landsbygds- tion. Planeringen ska möjliggöra en utveckling som utveckling, där ett varierat företagande runt om främjar alla tre perspektiv utan att skapa ojämlika i kommunen och sysselsättningar inom service förhållanden där en aspekt reduceras till förmån för såsom vård och utbildning är viktiga aspekter för en en annan. Ekologisk hållbarhet är dock en förutsätt- levande och hållbar landsbygd. ning för både ekonomisk och social hållbarhet, för utan en hållbar förvaltning av vår natur riskerar vi Var man än bor påverkar man klimatet genom att den slutar förse oss med de tjänster och resurser direkta eller indirekta utsläpp. Storstaden och som vi är beroende av. glesbygden är de platser som har störst påverkan på klimatet. Hushållen i storstaden har en stor I Norrköpings kommun har vi både exempel på den konsumtion av varor som ger indirekta utsläpp tätortsnära landsbygden och den perifera. medan landsbygden har en förhållandevis hög Den tätortsnära finner vi kring Norrköpings stad konsumtion av drivmedel men en förhållandevis låg liksom kring våra större tätorter. Den tätortsnära konsumtion av andra varor. Livet på landet innehar återfinns också i närheten av större samhällen i dock många nödvändiga förutsättningar för ett våra grannkommuner. hållbart samhälle. En hållbar produktion, en hållbar Den perifera landbygden finns främst i de ostligaste konsumtion och bevarande av miljönyttor behöver delarna av kommunen, bland annat i skärgården. Vi en levande landsbygd, vilket i sin tur är en förutsätt- har dessutom en relativt stor del landsbygd som kan ning för en hållbar stad. Naturen ger oss miljönyttor beskrivas som ett mellanting mellan det tätortsnära som exempelvis ekosystemtjänster vilka till stor del och det perifera. Det är till exempel områden i är beroende av miljöer som är förknippade med kommunen i närheten av större stråk med möjlighet landsbygd. Skog och mark kan användas för hållbar till hållbara transporter både utifrån exempelvis produktion av livsmedel, virke, förnybar energi och miljö och ekonomiavseende. biobränslen. Hållbar utveckling ska gynna de som idag bor på I nästföljande kapitel presenteras Norrköpings landsbygden och framtida landsbygdsbor. På samma kommuns förslag till strategi, riktlinjer, ställnings- sätt ska hållbar utveckling bidra till att kommunen taganden och annan vägledning för en hållbar är attraktiv att verka i och besöka. Det innebär att utveckling av landsbygden.
18 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Boende och service
Boende och service fritidsaktiviteter trots att avstånd är större och att Hållbar ortstruktur och prioriterade stråk resurserna kan vara begränsade i vissa delar av En hållbar ortstruktur bygger på en samhällsutbygg- Prioriterade Byggande på landsbygden kommunen. Norrköpings kommuns ambition är nad utmed prioriterade stråk, se bild att så många som möjligt ska få möjlighet till ett orter och stråk. Norrköpings kommun hålls samman Boende och service är betydande samhällsstruktu- attraktivt boende och en hållbar boendemiljö. Det av olika typer av förbindelsestråk som tillsammans rerande frågor. Offentlig och kommersiell service är är även angeläget för kommunen att kunna erbjuda utgör dom fysiska förutsättningarna för kommunens centralt för vardagslivet och en attraktiv livsmiljö. en variation av boendeformer i kommunen. infrastruktur. Graden av service är viktigt för vårt boende och god tillgänglighet till service ger en trygghet och säker- Läs mer om hållbarhet samt om översiktsplanens Utan en sammanhängande infrastruktur saknas het i livets alla skeden. Kommunen har enligt kom- konsekvenser i kapitel 5 samt i Miljökonsekvens- förutsättningar till en effektiv distribution av varor munallagen skyldighet att tillse så att viss service beskrivningen. Mer information om kommunens och tjänster. Gena och sammanhängande väg- och kan erbjudas åt kommunens invånare. Tjänster förutsättningar för boende och service finns i delen järnvägssystem utgör förutsättningar för utveck- och service kan exempelvis vara förskola och skola, PlaneringsförutsättningarPrioriterade orter. och stråk lingen av effektiva transporter i kommunen i form sophämtning och hemtjänst eller att skolskjuts finns av kommunal eller kommersiell kollektivtrafik eller för de barn som bor långt ifrån sin skola. Simonstorp Trender pekar på att framtidens boende på landsbygden, precis som i staden, handlar i större Prioriterade stråk utsträckning än tidigare om att hushålla med jordens resurser och leva mer hållbart. Trenden om Graversfors att hitta sitt drömboende på en lugn och vacker Krokek Kvarsebo plats på landet håller också i sig. För Norrköpings Svärtinge Åby Jursla kommun innebär det att kommunen, genom den Kopparbo översiktliga planeringen, ska ange planmässiga direktiv och riktlinjer som sammantaget bidrar till Konungsunds by Skärblacka Norrköping attraktiva och hållbara boendemiljöer. Östra Husby
Vånga För många invånare i kommunen måste vardags- Kimstad Östra Stenby pusslande ske både i staden och på landsbygden. Häradshammar Norsholm Kättinge Arkösund Genom god och övergripande planering är det Kuddby kommunens ambition att underlätta för kom- munens invånare att få ihop sitt vardagspussel av Mem arbete, fritid och vila. Det innebär att de boende- Skärkind miljöer som kommunen medskapar till ska erbjuda Prioriterade orter och stråk. Bilden visar Norrköpings kommuns inriktning för hållbar ortstruktur med prioriterade orter och prioriterade stråk, en strategi för hållbar utveckling av landsbygden. De prioriterade stråken binder samman de prioriterade utvecklingsorterna (röda möjligheter till exempelvis närhet till samhällelig markeringar), de prioriterade landsbygdsorterna (gula markeringar), de prioriterade mindre landsbygdsorterna (lila markeringar) och service, sociala mötesplatser och möjligheter till Norrköpings stad.
19 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Boende och service
gods- och varudistribution av olika slag. Andra stråk Service Bebyggelse vid kust och i skärgård är tekniska försörjningssystem för el samt data- och Ett gott och tillfredsställande serviceutbud är viktigt Kusten och skärgården är den mest perifera delen av telekommunikation samt för vatten- och avlopp som för en levande landsbygd i kommunen. Att hitta Norrköpings landsbygd. För att stärka utvecklingen i sig utgör givna förutsättningar för kommunens möjligheter att göra servicen mer tillgänglig för av skärgård och kust har Norrköpings kommun bostadsplanering. landsbygdsbefolkningen är viktigt för utveckling gått med i ett regionalt samarbete med Region av landsbygden. Boende och service kan inte alltid Östergötland, Söderköpings kommun, Valdemars- Prioriterade stråk med prioriterade orter är en över- sammanfalla på samma plats eller inom samma viks kommun samt Västerviks kommun för att ta gripande strategi för att ta tillvara på förutsättningar område. Kommunens ambition är att skapa förut- fram inriktningar för en gemensam målbild för för att förbättra för de som bor på landsbygden och sättningar för en god och tillfredsställande service- mellankommunal utveckling av skärgården. Inom underlätta för fler boende på landsbygden. struktur som många har god tillgänglighet till. ramen för detta arbete tas ett politiskt inriktnings- Utmed stråken finns orter med offentlig service, I vissa områden kan service finnas närmare dokument fram, Gemensamt utvecklingsprogram för exempelvis skola och verksamhetslokaler för hem- över kommun- eller länsgräns, även där är kust och skärgård i Östergötland och Småland 2030. tjänst, och kommunen prioriterar att dessa stråk tillgängligheten viktig. Detta program är ett underlag för översiktsplanen ska fortsätta att upprätthålla en god servicenivå. för landsbygden. I samrådsversionen av programmet Utveckling inom teknologins värld öppnar även Det finns också kommersiell service som genom fler lyfts ett antal rekommendationer fram, bland annat det upp möjligheter till framtida servicelösningar boende kan få ökade kundunderlag. I merparten fokusering av boende, infrastruktur och service till som kan komma att underlätta människors vardag av de prioriterade stråken finns kollektivtrafik och ett mindre antal utvecklingsområden i kommu- på landsbygden, till exempel service som levereras kommunen kommer verka för att kollektivtrafiken nerna: Arkösund, Gryt/Fyrudden, Lagnö/Tyrislöt, direkt till det egna hemmet. Det kan till exempel utmed dessa stråk består. Vägar för biltrafik och på Loftahammar och Blankaholm. handla om rådgivning inom vården och utbildning flera ställen också vägar för cyklande förväntas hålla på distans, hemtjänster till dörren eller upprättande Översiktsplanen går i linje med utvecklingspro- en god standard. av en lokal samlingsplats inom orten dit till exempel grammet när det gäller utpekat utvecklingsområde Längs stråk där det finns flera olika sorters ortsbornas matvaror för veckan levereras. Vad det i Norrköpings kommun, Arkösund, samt övriga infrastruktur finns goda möjligheter att skapa kan innebära är svårt att förutse men en viktig rekommendationer som lyfts fram såsom ökad förutsättningar för utveckling av hållbara struktu- förutsättning för att den här typen av service ska tillgänglighet, varierade boendeformer, tillgång till rer. Inriktningen överensstämmer med plan- och kunna utvecklas är tillgången till bredband. Läs mer bredband och mobil telefoni, samordnat serviceut- bygglagen, kapitel 2 om allmänna och enskilda om bredband under temat Infrastruktur och rörelser. bud, kollektivtrafik över gränser med mera. intressen. Det är här, längs dessa prioriterade stråk, som befintliga och nya attraktiva boendemiljöer kan vidareutvecklas och tillskapas.
20 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Boende och service
Hållbar ortstruktur
På landsbygden utanför prioriterade orter och prioriterade stråk ska pågående markanvändning fortgå om inget annat påvisas i karta eller text. Enstaka bostadshus prövas genom förhandsbesked. 21 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Boende och service
Bebyggelse och energi Lokaliserings- och utformningsprinciper Utvecklingsplaner för prioriterade Det finns ett starkt samband mellan energian- Norrköpings kommun har ett varierande och kon- landsbygdsorter vändning och klimatförändringar. I Norrköpings trastrikt landskap, med allt från skog till skärgård, Utvecklingsplaner finns framtagna för prioriterade kommun antog kommunfullmäktige år 2009 en från slätt till kuperat landskap. I kommunens olika landsbygdsorter som är lokaliserade utmed priori- energiplan för tidsperioden 2009-2030. I energi- delar är det viktigt att ta hänsyn till den rådande terade stråk och som är utpekade i karta Hållbar planen ingår Norrköpings kommuns långsiktiga mål: landskapsbilden och den lokala bebyggelsetraditio- ortstruktur. • att minska energianvändningen totalt inom nen när det gäller utformning av ny bebyggelse och Utvecklingsplanernas främsta syfte är att förankra kommunens gränser med 30 procent fram till tillbyggnader eller förändringar av befintlig bebyg- en föreslagen markanvändning gentemot ett för- år 2030 gelse. Det är också av betydelse hur ny bebyggelse väntat framtida behov. Planernas syfte är även att placeras i landskapet i förhållande till befintlig • att alla fossila energislag ska ha försvunnit från underlätta och effektivisera bebyggelseutveckling i bebyggelse, utblickar, väg, vegetation och topografi. Norrköping år 2030 hållbara lägen genom bygglovprövning eller genom I slutet av detta tema finns vägledning vid lov och detaljplaneläggning. planläggning där principer för lokalisering och Kommunen vill främja hållbara energilösningar, utformning av bebyggelse på landsbygden beskrivs. I varje utvecklingsplan redovisas förslag på hur orten såsom energieffektiv bebyggelse. Vid nybebyggelse Principerna beskriver hur ny bebyggelse kan ta kan utvecklas och kompletteras med ny bebyggelse. ska energieffektiva lösningar eftersträvas, exempelvis hänsyn till befintliga förhållanden. Mark har inventerats som är lämplig för olika passivhus eller plushus, särskilt om fjärrvärme inte är ändamål, exempelvis bostäder, service, verksam- möjlig. Läs mer om energiproduktion under temat heter, rekreation och mötesplatser. Sysselsättning och produktion. För vissa orter med utvecklingsplaner rekommen- deras fortsatt utredning genom detaljplaneläggning före exploatering. Dessa orter är: Vånga, Simons- torp, Kvarsebo-Säter och Arkösund. Inom prioriterade utvecklingsorter, se karta Hållbar ortstruktur, gäller fördjupningar av översiktsplan för respektive ort med undantag för orterna Krokek och Skärblacka (som inte har fördjupade översiktspla- ner). Samtliga prioriterade utvecklingsorter berörs endast generellt och översiktligt i denna översikts- plan. Utvecklingsplanerna för de prioriterade landsbygds- orterna finns redovisade på sidan 70 och framåt.
22 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Boende och service
Kommunens strategi - Boende och service Riktlinjer - Boende och service • Prioriterade mindre landsbygdsorter med Norrköpings kommuns strategi för den fortsatta Texten i detta avsnitt är direktiv som ska följas vid frågor som rör förutsättningar för lokalisering av exempelvis samhällsutvecklingen och dess utbyggnad är att lokalisering, förhandsbesked, lovgivning samt planläggning om nya bostäder, service och verksamheter är inget annat anges. längs stråk där orter och samhällen knyts samman Skärkind, Graversfors, Konungsunds by, • Norrköpings kommun växer och det behövs och där olika sorter av infrastruktur sammanfaller Östra Stenby, Häradshammar, Kättinge, mer plats för bostäder och verksamheter. eller kan tillskapas ska också förutsättningar för Kuddby och Mem. Norrköpings kommun ska Norrköping ska klara balansen mellan å kommunens olika samhällen att utvecklas ytterli- främja och skapa förutsättningar för viss service, ena sidan behovet av mer mark för bostäder gare tillvaratas och prioriteras, se bild Prioriterade till exempel skola och/eller vårdboende i dessa och verksamheter och å andra sidan orter och stråk, karta Hållbar ortstruktur och Riktlin- orter. Se Utvecklingsplaner på sidan 70 och norrköpingsbornas närhet till natur- och jer - Boende och service. framåt. friluftsliv samt utrymme för de gröna Genom fler boende i de prioriterade orterna och näringarna. Detta ska ske genom att staden och • Ny bebyggelse eller anläggningar ska undvikas utmed de prioriterade stråken stärks underlaget för tätorterna växer inifrån och ut, främst genom i områden som kan riskera att översvämmas kommunal och kommersiell service samt underlaget förtätning och återanvändning av redan eller som på annat sätt bedöms olämpliga för kollektivtrafik. ianspråktagen mark. Då tar vi också tillvara till följd av en höjd havsnivå. Läs mer under redan gjorda investeringar i vägar och annan Klimatanpassning i temat Upplevelse och miljö på Förutom utveckling i prioriterade orter enligt karta infrastruktur och bebyggelseutvecklingen sidan 39. Hållbar ortstruktur ges möjligheter för prövning sker ytsnålt och hållbart. Brukningsvärd av mindre grupper av bostadshus på mark utmed • Vid lokalisering av ny bebyggelse eller annan jordbruksmark och värdefull skogsmark kan prioriterade stråk. Se Riktlinjer vid lov och planlägg- ändring av markanvändningen ska hänsyn tas prövas för exploatering i sista hand. ning på sidorna 24-25 till bland annat topografi, terräng, markslag, • Prioriterade utvecklingsorter för bebyggelse- mikroklimat, landskapsbild, befintlig Enstaka bostadshus prövas genom förhandsbesked och serviceutveckling på landsbygden är bebyggelseutformning och markanvändning, utanför prioriterade orter och bebyggelsezon utmed Skärblacka, Kimstad/Norsholm, Åby/ natur- och kulturmiljövärden samt det prioriterade stråk (om inte detaljplan krävs av andra Jursla, Svärtinge, Krokek samt Östra Husby. allmänna friluftslivet. Utbyggnad ska följa skäl) se Riktlinjer - Boende och service Norrköpings kommun ska främja och skapa framtagna principer för lokalisering och Kommunen ska nyttja principer för lokalisering och förutsättningar för allsidig och tillfredsställande utformning eller med hänvisning till framtagna utformning av bebyggelse för en god arkitektur- service i dessa orter. utvecklingsplaner. och bebyggelseutveckling på landsbygden som tar • Prioriterade landsbygdsorter med bra hänsyn till landskapsbild, natur- och kulturmiljöer. förutsättningar för lokalisering av nya Se Vägledning vid lov och planläggning på sidan 26. bostäder, service och verksamheter är Vånga, Norrköpings kommun ska främja samverkan med Simonstorp, Kvarsebo och Arkösund. Se grannkommunerna när det gäller service och Utvecklingsplaner på sidan 70 och framåt. utbyggnad av infrastruktur mellan närliggande orter och som åtskiljs av kommun- eller länsgräns.
23 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Boende och service
Bebyggelsekomplettering i anslutning till • För att positivt förhandsbesked ska kunna • I de fall då principer för lokalisering, prioriterade stråk lämnas ska följande aspekter kunna tillgodoses utformning eller placering inte avses följas kan • Bebyggelsezon utmed prioriterade stråk på ett tillfredsställande sätt: krav på planstöd påtalas av ansvarig nämnd omfattar upp till 1 kilometer om ömse sida av innan beslut om förhandsbesked/bygglov kan -- vid utformning och placering av bebyggelsen vägområde och bedöms utgöra allmänt intresse meddelas. ska lokaliserings- och utformningsprinciperna för ny kompletterande bebyggelse. kunna följas, se Vägledning vid lov och • I anslutning till de prioriterade stråken kan planläggning på sida 26. förutsättningar finnas för att möjliggöra -- god boendemiljö med hänsyn till hälsa, miljö bebyggelsekomplettering i form av och säkerhet, till exempel buller, farligt gods, förhandsbesked för mindre grupper av skred samt översvämningsrisk ska kunna bostadshus, om inte detaljplan krävs av andra uppnås skäl. Syftet är att möjliggöra kompletteringar av befintliga samhällen och bebyggelsegrupper -- erforderlig hänsyn till fornlämningar och eller tillskapa nya bebyggelsegrupper utmed kultur- och naturmiljö ska kunna tas prioriterade stråk med befintlig infrastruktur. Se -- av kommunen godkänd avloppslösning ska bild 1-3, Principskiss för bebyggelsekomplettering i finnas eller kunna anordnas anslutning till prioriterade stråk. -- infartsväg med möjlighet att vända för • I bebyggelsezon utmed prioriterade stråk sopbilar ska finnas eller kunna anordnas. får enstaka bostadshus eller mindre grupper Vägen behöver ha bärighet för att klara om upp till fem bostadshus prövas genom tunga fordon och hämtstället ska i övrigt förhandsbesked om inte detaljplan krävs av utformas enligt Riktlinjer för arbetsmiljö och andra skäl. tillgänglighet i Norrköpings kommun • För en grupp om sex bostadshus eller • Vid bygglovprövning inom eller i direkt fleri bebyggelsezonen ska lämpligheten av anslutning till kulturhistoriskt värdefulla lokaliseringen och dess omfattning prövas i miljöer ska samråd ske med Norrköpings detaljplan. Bild 1 av 3. Principskiss för bebyggelsekomplettering i kommuns stadsantikvarie. anslutning till prioriterade stråk. Skissen visar nuläge med två stamfastigheter varav den ena av dem, stamfastighet A, har • Vid bygglovprövning inom eller i direkt befintlig bebyggelse (svarta byggnadskroppar). anslutning till värdefulla naturmiljöer ska samråd ske med kommunekolog.
24 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Boende och service
Ny bebyggelse utanför prioriterade orter och prioriterade stråk • Om särskilda miljömässiga skäl finns, eller om det främjar lokal näringslivsutveckling, kan upp till fem bostadshus prövas genom förhandsbesked även utanför prioriterade orter och bebyggelsezon utmed prioriterade stråk om inte detaljplan krävs av andra skäl. • I annat fall kan upp till tre bostadshus prövas genom förhandsbesked om inte detaljplan krävs av andra skäl.
Bild 2 av 3. Principskiss som visar en första etapp med möjlig Bild 3 av 3. Principskiss som visar ett förslag på fortsatt avstyckning av fastigheter och förhandsbesked för en mindre utveckling av området i en andra etapp som innebär att grupp av högst fem nya bostadshus ur stamfastigheten utan ytterligare bebyggelsekomplettering, i bilden rosamarkerade detaljplaneläggning. Bebyggelsen är placerad på lämpligt områden, behöver utredas inom detaljplan. Frågor såsom avstånd från eventuella risker och upp till 1 kilometer från anläggande av ny infrastruktur, till exempel nya vägar som ska prioriterat stråk. Befintlig infartsväg, möjlighet till vatten betjäna den nya bebyggelsen, och andra genomförandefrågor och avlopp. Hänsyn har tagits till bland annat topografin, kräver utredning i en detaljplaneprocess. En del av den landskapsbilden och den befintliga bebyggelsen. föreslagna nya bebyggelsen är dessutom lokaliserad utanför 1 kilometer från det prioriterade stråket och föranleder därför Eventuell restriktionszon i principskissen syftar på möjliga risker detaljplan. och restriktioner, till exempel bullerutsatt väg eller transportväg för farligt gods, som kan innebära att bebyggelsen behöver placeras utanför ett visst riskavstånd från det prioriterade stråket.
25 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Boende och service
Vägledning vid lov och planläggning Principer för lokalisering och -- Tänk på att planera tomten tidigt. Finns • Utvecklingsplanerna avses utgöra principiella utformning av ny bebyggelse plats för naturlig vegetation, träd och egna vägledningsdokument avseende den tänkta • Vid komplettering med helt ny bebyggelsegrupp odlingar? Parkering, uteplatser, gångar, in- markanvändningen vid prövning av bygglov är det viktigt att hänsyn tas till och utfart? och detaljplaneläggning. landskapsbildande och rumsbildande element, -- Husets utformning, skala, färg och till exempel skogspartier och åkerholmar, som • Lokaliserings- och utformningsprinciper har fasadmaterial är viktiga egenskaper för hur bebyggelsen kan integreras in i och omslutas av. tagits fram för att utgöra diskussionsstöd vid det upplevs passa in i miljön. bygglovprövningen. • Det är lämpligt att ny bebyggelse placeras i -- Ta tidigt kontakt med kommunen för skogsbryn istället för en bit nedanför skogsparti • Möjligheten att kombinera icke störande verk- vägledning vid etablering och utformning av eller på åkermark. samheter med bostäder bör prövas vid bygglov ny bebyggelse! alternativt detaljplanering av ny bebyggelse. • Ny bebyggelse ska placeras med hänsyn till befintliga förutsättningar, till exempel i • Vid nybebyggelse ska energieffektiva lösningar förhållande till befintliga byggnader, utblickar eftersträvas, exempelvis passivhus eller plushus, och väg. Se principskisser på detta uppslag. särskilt om fjärrvärme inte är möjlig. • Hänsyn ska också tas till möjliga kopplingar till • Anläggningar som gynnar turism och omgivande bebyggelse, vägar och rekreation friluftsliv, areella näringar och annan samt friluftsliv. landsbygdsutveckling bör prioriteras högre än Terränganpassning andra näringar. • Vid utformning och placering av ny bebyggelse i landskapet rekommenderas att: • Anläggningar bör undvikas i närheten av värdefulla naturområden som är känsliga för -- Undvik iögonfallande placeringar i öppna störningar. landskap. Ta stöd av träd, skogsbryn och sluttningar. • Exempel på orter i Norrköpings kommun NEJ! respektive grannkommun som bör hitta -- Undvik hus som inte kan anpassas till platsen samverkansformer för eller fortsätta samverka för att minimera schaktning och fyllnader. kring service och infrastruktur är Spara träd och berghällar i största möjliga Mem - Söderköping (Söderköpings kommun), mån. Huset ska rätta sig efter tomtens Placering vid skogsbryn Skärblacka/Vånga - Falla (Finspångs kommun), förutsättningar, inte tvärtom! Välj tomt före JA! Norrkrog - Söderkrog (Söderköpings kommun), hus! Kvarsebo - Nävekvarn (Nyköpings kommun), Simonstorp - Strångsjö (Katrineholms kommun) och Simonstorp - Rejmyre (Finspångs kommun). 26 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Boende och service
Övriga rekommendationer och information • Räddningstjänstens tillgänglighet till byggnader Placering i och en säkrad brandvattenförsörjning är förhållande till väg, förutsättningar för räddningstjänstens befintliga hus insatsmöjligheter. I områden där och utblickar räddningstjänstens ordinarie beredskap inte räcker till kan speciella säkerhetshöjande åtgärder komma att krävas för att uppnå godtagbar brandskyddsnivå. Kraven kan också gälla verksamhets-lokaler där sannolikheten för brand kan anses stor eller där en brand kan bli för intensiv för att räddningstjänsten ska kunna bekämpa den framgångsrikt. • Vid lov- eller lokaliseringsprövning för ny anläggning eller byggnad och där risk föreligger för betydande miljöpåverkan på mark- och vattenområde, kan krav på miljökonsekvensbeskrivning ställas innan lov eller tillståndsgivning av verksamhet kan medges.
Gårdsbildning
27 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Upplevelse och miljö Då det finns ett stort intresse för aktiviteter runt Landskapets kvaliteter svensk landsbygd finns möjligheten att kombinera Många kvaliteter utgår från landskapet, till exempel Upplevelse och miljö är ett brett tema med stark jordbruk och skogsbruk med turism. Exempelvis skärgården, där land möter hav, skogen, där skogens koppling till de sociala och ekologiska aspekterna av genom att utveckla sin verksamhet med aktivteter ljud påkallar uppmärksamheten och det småbrutna hållbar utveckling. som "bo på lantgård", kursgårdar, hästturism och landskapet där variationen mellan öppet och slutet vandring. är stora kvaliteter. Attraktiva upplevelse- och Landsbygden är rik på upplevelser. Den är ett av rekreationsmiljöer är olika för olika människor, det kommunens starkaste varumärken och en av våra Trender pekar på upplevelsernas betydelse för var varierar bland annat utifrån intressen och ålder. viktigaste exportprodukter. Många människor människor väljer att bosätta sig. Det har blivit allt Norrköpings kommun har en varierad landskapsbild är beroende av de resursmässiga tillgångar som viktigare att bo nära upplevelserika miljöer, eller i där olika förutsättningar för att bedriva boende och landsbygden utgör, inom såväl näringsliv som på upplevelserika kommuner, så till den grad att man näringar finns. Utifrån områdenas förutsättningar individnivå. För näringslivet är landsbygden en brukar tala om att ”jobben följer efter den arbets- har dagens bebyggelse växt fram och visar många mångfacetterad tillgång, alltifrån miljöer att uppleva sökande” istället för tvärtom i samband med att gånger på sambandet mellan boende, näring och eller mark att bruka, ytor och lokaler för drift och människor väljer plats eller ort att bosätta sig på. naturresurs. Idag är det ofta dessa bebyggelseområ- produktion. I vardagen är landsbygden en uppskat- Det finns även studier som visar att de kommande, den och artrika kulturlandskap som blir utgångs- tad boendemiljö, men även en väl använd resurs för idag unga generationerna, uppvisar en stark retro- punkten för nybyggnation, besöksnäring rekreationsinriktade friluftsaktiviteter. Miljö är ett trend. De generationer som i mycket unga år har och rekreation. vitt begrepp, det kan till exempel handla om miljöer sett och upplevt världens alla hörn söker i vuxen i form av landskap och platser, miljö ur ekologiska Landskapets naturliga variationer ger en god grund ålder efter det som är exklusivt och äkta för dem. perspektiv som växt- och djurliv eller miljöfrågor för att olika generationer kan hitta attraktiva De söker sina rötter, vilket många gånger har som miljökvalitetsnormer eller övergödning. Miljö- upplevelser och en god rekreationsmiljö. För att koppling till tidigare generationer och landsbygden. begreppet sett ur den sociala aspekten handlar till kunna utveckla och värna landskapets kvaliteter på Aldrig tidigare har det varit så tydligt att intresset exempel om möjligheten till mötesplatser och frågor ett målmedvetet och långsiktigt sätt måste kun- för tidigare generationers hantverk och livsstil har om identitet. skapsläget kring landskapet som helhet förbättras. varit i ett sådant fokus hos de yngre generationerna. Vissa strukturer och områden ska varsamt bevaras Det finns stora fördelar med att ta tillvara landsbyg- Temat behandlar också miljö, hälsa och säkerhet. och vårdas då många kvaliteter hör samman med ett den, utveckla attraktiva besöksmål och långsiktigt Exempelvis behandlas klimatförändringar i form fortsatt brukande av landskapet. Att bevara handlar förvalta upplevelserika miljöer. En mer välkänd av stigande havsnivåer och vatten som en ovärderlig dels om att skydda, det finns en mängd olika typer och tillgänglig landsbygd attraherar nya grupper av resurs. Också hälsofrågor som buller och risker för av skydd att beakta i planeringen. Det handlar även människor, såväl externa besökare som boende inom skred och ras tas upp i temat. om att sköta om, tillgängliggöra, informera och kommunen. Satsningar på marknadsföring kan leda bruka resurserna på rätt sätt. Aktiva lantbruk med till ökad besöksnäring varmed möjligheter skapas betande djur är en viktig förutsättning för såväl för fler arbetstillfällen och underlaget för lokal det öppna kulturlandskapet som för bevarande kommersiell service stärks. Satsningarna kan bidra av naturvärden. En levande landsbygd är en till identitetsskapande av kommunen. attraktiv landsbygd.
28 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Den europeiska landskapskonventionen utgår från kan odlingslandskapet medföra många positiva heten skapat. Istället kommer nya verksamheter och landskapet som helhet och betonar en bred, sek- effekter. Exempelvis kan ett hållbart lantbruk med en ökad kulturturism. För att behålla en levande torsöverskridande tolkning av landskapsbegreppet. förutsättningar för djurhållning och betande djur landsbygd är det av stor betydelse att värna lands- Konventionen lyfter landskapet som grund för män- bidra till läsbarheten. Jord- och skogsbruket fung- bygdens mångfald. niskors välbefinnande, hälsa och estetiska upplevel- erar på många sätt som förvaltare och utvecklare Närheten till ett varierat utbud av kultur- och ser. Landskapets ständiga förändring är en naturlig av landsbygdens natur- och kulturmiljövärden. Ett fritidsaktiviteter ger en ökad livskvalité och möjlig- del av dess utveckling. I landskapet möts många sätt att öka attraktionen på mindre tydliga platser heter till förbättrad hälsa hos kommunens invånare. olika värden och tillgångar – kulturella, ekologiska, kan vara att förbättra läsbarheten och den fysiska Värden kopplade till natur, kultur och friluftsliv är estetiska, sociala och ekonomiska. Det sker ofta en tillgängligheten. Därmed ökas förutsättningarna för därför exempel på allmänna intressen att ta hänsyn förhandling om hur landskapets resurser ska nyttjas interaktion, rekreation och förståelse. till i översikts- och detaljplaneringen. och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete Landsbygden är ett starkt varumärke för Norr- mellan myndigheter, organisationer, företag och köpings kommun. Genom att aktivt verka för att Naturmiljö enskilda för att landskapets mångfald av värden ska sprida kunskap kring de unika natur- och kultur- Biologisk mångfald och värdefulla områden för kunna hanteras på ett hållbart sätt. miljöer som finns, bidrar vi till en tydligare iden- naturvården är givna delar av det ekologiska Natur och kultur titetskänsla och ökad lokalkännedom. Ju fler som perspektivet av hållbarhet. Vi ska ge kommande har kunskap om det rika utbud av besöksmål och generationer möjlighet att ta del av den mångfald vi Det landskap som finns omkring oss är till stor del upplevelser som landsbygden erbjuder, desto större har idag. format genom århundraden av människors aktivitet. är sannolikheten att resurserna används. Ökad Naturen och naturresurserna har gett förutsätt- Naturen har också ett eget skyddsvärde vilket vi lokalturism och besöksnäring bidrar till en stark ningarna för den mänskliga aktiviteten. Det som vi har ett ansvar att förvalta. Norrköpings kommun och levande samhällsstruktur på landsbygden och idag uppfattar som ålderdomlig skog, bär ofta spår erbjuder flera värdekärnor av nationellt intresse, bidrar till att fler värnar om våra gemensamma av människans aktivitet och på många ställen hörs bland annat förkastningsbranterna, skärgården, natur- och kulturmiljöer. ständigt civilisationens ljud, bilbrus et cetera. Det mossar och hagmarker. orörda landskapet och tystnaden som finns på Landsbygden är fortfarande tydligt formad av de I områden som präglas av jordbruk och djurhåll- några ställen i Norrköpings kommun är unika traditionella näringarna jordbruk, skogsbruk och ning må formella skydd i form av till exempel tillgångar. De har höga kvaliteter för rekreation fiske. De är näringar som trots hårda villkor lever naturreservat vara ganska ovanliga. Dessa historiska och utgör möjligheter till förbättrad hälsa hos kvar. Att lyfta fram de historiska perspektiven på bygder hyser dock ofta en stor biologisk mångfald kommunens invånare. dessa näringar ger en förståelse för dess vikt och för och värdefulla naturmiljöer. Det är sällan aktuellt att hålla landskapet öppet och levande. Vissa av de Landskap med tydliga och läsbara inslag av höga att bilda reservat när det bästa för naturvården är att historiska näringar som tidigare formade landskapet natur och kulturvärden, till exempel naturbetes- fortsätta bruka. Det är därför viktigt att värna om är numera övergivna, till exempel gruvdriften i marker, eklandskap, fornlämningar eller kultur- landsbygdens unika landskap och inte förbise dess Östgöta bergslag. Här har vi bara kvar lämningarna, historiska bebyggelseområden, framträder ofta som inneboende naturvärden i planeringsprocessen. de skriftliga källorna och de miljöer som verksam- attraktiva besöksområden. I samband med detta
29 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
För att värna kommunens grönytor är det viktigt att Kulturmiljö Vi lever i en tid där allt fler lantbruksenheter tas landskapet tillåts bilda ekologisk infrastruktur med Vår kulturmiljö kan definieras som hela den miljö ur bruk. Ladugårdar och ekonomibyggnader står ett nätverk av gröna kilar som binder samman grön- som formats av människor genom tiderna. Det kan tomma och viktiga kulturbärande byggnader så som områden. Dessa kilar utgör spridningskorridorer för vara allt ifrån en enskild plats eller byggnad till hela kyrkor riskerar att bli övertaliga. Ur kulturmiljösyn- växter och djur och kan förbättra förutsättningarna landskap. I kulturmiljön kan vi lära oss om det som punkt är det av stor betydelse att värna de kvalita- för långsiktig överlevnad av arter och skapa biologisk har varit, men vi kan även se tydliga paralleller till tiva kärnvärdena hos landsbygdsbebyggelsen och se mångfald. De gröna stråken är även viktiga för vår samtid och dra lärdomar inför framtiden. potential och utvecklingsmöjlighet i strukturerna människors välmående samt för att upprätthålla samt att skapa förutsättningar för nytillskott av Många utav de orter som i denna översiktsplan olika ekosystemtjänster. bebyggelse i anslutning till den befintliga. Detta har pekas ut som prioriterade landsbygdsorter för kommunen valt att ta fasta på i utvecklingsplanerna Naturvärden sammanfaller i stor utsträckning utveckling är bebyggelsemiljöer med stora kulturhis- för de prioriterade landsbygdsorterna. Möjligheter med både kulturmiljövärden samt frilufts- och toriska värden. De har många gånger en tydlig iden- för flexibla användningar av lokaler såsom skolor rekreationsvärden vilket stärker deras betydelse titet kopplad till en infrastruktur, samhällsstruktur och kyrkobyggnader är i stort en angelägen fråga i för samhällsutvecklingen. Naturvårdsobjekt med eller verksamhet. De identitetsskapande karaktärs- småorterna. Riktlinjer för kulturmiljö som tydlig- värdefull natur enligt kommunen ska bevaras dragen är viktiga att beakta i ett utvecklingsarbete. gör kulturmiljövården som resurs på landsbygden och utvecklas. Därför är det viktigt att ha ett bra Detta för att bygga vidare på de kvaliteter som gjort med fokus på landsbygdsbebyggelsen, skulle vara av underlag och samlad kunskap avseende naturmiljöer platsen attraktiv att verka och bo på genom decen- stort värde för kommunens fortsatta arbete och ett och naturvårdsområden. Men naturvårdsintressen nier och århundraden. För de prioriterade orterna redskap vid planering av exempelvis ny bebyggelse. måste alltid vägas mot andra intressen, till exempel med utvecklingsplaner har en Kulturmiljöinventering friluftslivets intressen och landsbygdsutveckling. av landsbygdsområden (se referenslista) tagits fram Skärgårds- och fritidshusbebyggelse som förtydligar områdenas värdekärnor. Det är även Norrköpings kommuns kuststräckor och insjöar Vid negativ påverkan på naturmiljön kan kompen- viktigt att en mer detaljerad kunskap om kulturmil- erbjuder miljöer för rekreation och upplevelser som sation vara en möjlighet. Ekologisk kompensation jön tas fram och hålls uppdaterad. runt om i kommunen har genererat fritidsbebyggelse innebär att skadad naturmiljö som utgör allmänna i olika utsträckning och skala. Denna strandnära intressen fullständigt eller delvis kan gottgöras. I bebyggelsestrukturerna kan vi ofta läsa samhälls- bebyggelse har stora kulturhistoriska värden, och Gottgörelsen kan ske genom att den som orsakat utvecklingen i stort. Kyrkorna visar på det nära förmedlar en viktig del av Norrköpings kommuns skada tillför nya värden eller säkerställer befintliga sambandet mellan kyrka och stat, vägknutar visar identitetsskapande historia. värden som annars skulle riskera att försvinna. på vikten av att färdas och att mötas. Järnvägsnätets Krav på kompensation bör övervägas i samband utbredning genererade helt nya samhällen på nya Skärgårdsbebyggelsen är en unik resurs som ska med intrång i områden med höga naturvärden, vid platser i landskapet och som efter nedläggning hanteras varsamt. Den småskaliga bebyggelsen med påverkan på den gröna infrastrukturen och viktiga ibland framstår som ologiska utan den fullskaliga smala vägar uppförda och anpassade efter terrängen ekosystemtjänster samt i samband med påverkan på bilden av banvall, spår och stationshus. De äldre och skärgårdens förutsättningar, utgör ett unikt områden med högt exploateringstryck. strukturerna kring exempelvis ålderdomliga kulturlandskap med stor besökspotential. Det kyrkbyar och nedlagda stationssamhällen är karga kustpräglade kulturlandskapet med bergig viktiga kunskapskällor och gör landskapets skogsmark, ängsmark, åker- och hagmark är bitvis förändringar läsbara. 30 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
utsatt för en exploatering med en fastlandskaraktär. Mötesplatser och identitet Östgötanaturen är rik och varierande, och otaliga En jämförelse mellan häradskartan från 1868-77 Platser där man kan mötas är en del av det sociala kulturlämningar från stenålder till nutid visar på och ekonomiska kartan från 1940-talet visar på en perspektivet i hållbar utveckling. En mötesplats kan människans långa och spännande historia i länet. enorm ökning av småhus vid kusten och på delar av till exempel vara en byggnad, entrén till ett natur- Kring Östgötaleden finns en stor del av historien skärgårdsöarna. Det behövs ett helhetsgrepp kring reservat eller en utsiktsplats. och naturen med många sevärdheter att uppleva. den kustnära bebyggelsen för att säkerställa att de Platsers kvaliteter skiljer sig åt, det kan till exempel Det finns även flertalet andra vandringsleder i kom- mest värdefulla kulturmiljöerna uppmärksammas handla om ett rikt växt- och djurliv, en specifik art munen som bland annat har anlagts i olika naturre- och utvecklas på bästa sätt. inom ett visst område, tystnad eller en storslagen servat. Det är viktigt att det finns god tillgänglighet Fritidshusområdena omvandlas i allt större utsträck- utsikt. Platsspecifika kvaliteter kan vara identitets- och information till dessa. ning till områden med året runt-boende. Ibland bärande och identitetsskapande. Det är av stor betydelse att utveckla Östgötaleden upprättas detaljplan, kommunalt vatten och avlopp och andra stora leder inom kommunen och kom- anläggs med mera. Men ofta sker förändringen Folkhälsa och tillgänglighet plettera dessa med nya kortare sträckor som ger möj- gradvis under lång tid. De småskaliga fritidshus- Att vistas utomhus och röra på oss har stor betydelse lighet till dagsvandringar, som innebär att man efter områdena blir ofta permanenta boendemiljöer och för vårt välbefinnande. Sveriges nationella folk- vandringen kan komma tillbaka till startpunkten. erbjuder unika lägen ofta med nära kontakt till hälsomål handlar bland annat om fysisk aktivitet Även förutsättningar för cykelturism bör förbättras. värdefulla natur- och kulturområden. och att skapa förutsättningar för en god hälsa. En strategi kan vara att ge möjligheter och inspirera Entréer till besöksmål är av vikt för tillgängligheten, För att möjliggöra och ta tillvara de äldre fritidshus- till friluftsaktiviteter. Norrköpings kommun vill stärka befintliga entréer områdenas kvaliteter, karaktär och individualitet, och skapa nya entréer till besökspunkter och bjuda vilket många gånger är en starkt vägande anled- Att ha möjlighet att uppleva rika rekreations- och in till attraktiva besöksmål. ning till att medborgarna söker sig till just dessa upplevelsemiljöer handlar också om tillgänglighet områden, är det viktigt att identifiera värdebärande och hållbara transporter. För närrekreationen kan Tillgänglighet för människor med funktionsvaria- områden. det vara gång- och cykel, för besök längre bort är tion är av högsta vikt för att miljöer ska kunna möjligheten till kollektivtrafik intressant. Tillgäng- upplevas av alla. Det är även av stor vikt att olika Läs mer om kultur, natur och landskap i kultur- lighet till kommunens olika besöksmål är av stor grupper i samhället ska ha möjlighet till natur och miljöinventeringen och planeringsförutsättningarna. vikt. Detta gäller framförallt tillgänglighet i form av friluftsliv. gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik men också Det är viktigt med ett mellankommunalt samarbete båttrafik med exempelvis småbåtshamnar i nära för att utveckla turism- och upplevelsevärden. anknytning till besöksmålen. Inte bara bilvägar utan även cykel- och vandringsle- der kan behöva utvecklas. Ett exempel är Östgöta- leden som erbjuder uppemot 140 mil vandringsled i hela länet och är det längsta ledsystemet i Sverige.
31 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Friluftsliv Kommunen vill värna om det rörliga friluftslivets Landsbygdens kulturella utbud är nyanserat och kan Friluftslivet har stor betydelse för folkhälsan, tillgänglighet och skapa förutsättningar för utveck- bestå av kreativa aktiviteter som konstutställningar, bidrar till livskvalitet och ger en social dimension ling av densamma i viktiga natur- och kulturmiljöer konserter och föredrag i bygdegårdar. Exempelvis till naturvården. Sveriges mål för friluftspolitiken som kommunen har att erbjuda. offentlig konst är av stor betydelse och skapar mer handlar om att stödja människors möjligheter spännande och attraktiva offentliga platser. Många friluftsaktiviteter hör samman med vissa att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där förhållanden under en viss årstid. En del av en Befintliga lokaler är de naturliga platserna för allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla hållbar struktur kan vara att skapa förutsättningar kulturevenemang. Andra utvecklingsmöjligheter är människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, för att en del platser kan nyttjas under större del till exempel bokbuss/kulturbuss. Mötesplatser, såväl välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap av året. Läs mer om riksintressen för friluftslivet i inomhus som utomhus, bör eftersträvas. om natur och miljö. Natur- och kulturlandskapet kapitel 4, Riksintressen. är en resurs för folkhälsoarbetet i Sverige. Vistelse Föreningslivet är en motor i småorterna och såväl utomhus samt fysisk aktivitet har starka positiva Kultur och fritid byalag som idrottsföreningar och andra föreningar hälsoeffekter, såväl fysiskt som psykiskt. Friluftsliv utgör en drivkraft på landsbygden och har en viktig Kultur och fritid omfattar ett vidare begrepp i och rekreation bör kunna utövas av alla oavsett roll för ett fungerande socialt liv på orten. jämförelse med begreppet friluftsliv. Det handlar ålder, bakgrund eller eventuell funktionsnedsätt- oftast om aktiviteter med anknytning till speciella ning. anläggningar. Ofta organiserade och kan i vissa fall Definitionen av friluftsliv brukar vara vistelse i kosta pengar att utöva. Större kultur- och fritidsakti- naturen utan anläggningar. Detta kan exempelvis viteter anordnas främst i staden och i större tätorter, handla om aktiviteter som vandring, promenader, såsom teater, film och evenemang. Kultur- och fiske, bad, fågelskådning och cykling. Eftersom fritidsaktiviteter på landsbygden - platser för idrott, dessa aktiviteter oftast inte har några särskilda möten, lek - bör inriktas på barn, ungdomar och anläggningar i direkt anknytning är dessa också allt äldre, som inte har tillgång till bil eller inte kan/har som oftast gratis. Detta gör dem tillgängliga för en svårt att nyttja andra kommunikationsmöjligheter. stor mängd människor. Bra förutsättningar för dessa målgrupper gynnar även övriga som bor i ett område. Tätortsnära natur har ibland svårt att hävda sig när orterna växer, grönytor splittras upp och blir mindre I utpekade prioriterade landsbygdsorter behövs meningsfulla för både människor och djur. Därför platser för idrott, möten och lek. Sådana platser är det viktigt att vissa lämpliga och lättillgängliga skapar förutsättningar för ett väl fungerande socialt markområden kring tätorter reserveras för friluftsliv. liv på orten. Barn och vuxna träffas på ett naturligt Närrekreationsområden ska finnas även i kommu- sätt och orten får en positiv identitet. Ett väl nens mindre landsbygdsorter, se utpekade områden i fungerande socialt liv är en del av god livskvalitet utvecklingsplanerna. och hållbar utveckling.
32 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Turism och besöksnäring både svenska och utländska. Ett problem för att Det nya matlandet och matturism Norrköpings kommun är en attraktiv besöks- utveckla och professionalisera turismen är att den Matupplevelser blir en allt viktigare del av besöks- kommun med potential till att bli ännu bättre. är starkt säsongsbetonad, vilket gör det svårt för en näringen. På nationell nivå finns en vision om Många av de kvaliteter vi i Norrköpings kommun entreprenör att leva av sin tjänst. Det finns goda Sverige – det nya matlandet. Det är en vision om uppskattar lockar även andra. En utveckling av förutsättningar att förlänga säsongen, bland annat att skapa fler jobb och tillväxt framförallt genom turism i kommunen har många positiva effekter: finns möjlighet till långfärdsskridskoåkning på sjöar satsningar på mat- och livsmedelsproduktion i • det skapas nya arbetstillfällen och kanaler under vintertid. kombination med turism. Norrköpings kommun ser stor potential i sin kommun med jordbruk, fiske och • det ger ett stöd till den lokala kommersiella Kommunen ser positivt på en utveckling av jakt i kombination med lokal förädling och besöks- servicen turism i Norrköping i samklang med naturen och näringar som goda förutsättningar. I Östergötland kulturen, vilket skapar ökad attraktivitet, ökat • det ger bra marknadsföring av kommunen finns stora möjligheter att utveckla matturism företagande och ökad sysselsättning. Ofta utgör – möjligheter finns för restauranger, gårdsbutiker, • otillgängliga miljöer blir tillgängliga en attraktiv kommun att bo i också en attraktiv besöksgårdar med mera. Redan idag finns det inom kommun att besöka. kommunen ett antal gårdar, företag och projekt En utveckling av turism är också bra för kommun- Samverkan som tar fasta på denna utveckling, ett exempel är invånarna eftersom anläggningar och besöksmål får Det blir allt viktigare med paketlösningar och projektet Bråvikslandet. en hög kvalitet. unika erbjudanden där olika upplevelser kombineras Service skapar mervärde Markfrågan är viktig för turismens utveckling och med mat och övernattning. Genom att arbeta med Tillgången till service i form av toaletter, rastplatser, kommunen behöver därför ta hänsyn till besöks- samordning och matchning kan lokala företagare mottagningsstationer (slamtömningsställen) för näringens behov och önskemål. Inom besöks- dra nytta av detta och av varandra och växa genom toalettavfall från fritidsbåtar, drivmedelsstationer, näringen är även samarbete över administrativa samarbete. Detta kan gälla allt från stuguthyrning cykeluthyrning med mera är en viktig del av gränser en viktig del då en besökare ser till och fiske till vandringsleder och matupplevelser. utvecklingen av turism- och besöksnäringen. Det destination och inte kommungräns. Genom att marknadsföra och tillgängliggöra våra är för kommunen av vikt att inventera och peka ut besöksmål och naturupplevelser på landsbygden Natur- och kulturturism områden för förbättringar av ovan nämnda typer samt stödja aktörer inom besöksnäringen till att Det bedrivs turismverksamhet på Norrköpings av service. bli mer professionella förstärks Norrköpings landsbygd idag. Turismen på landsbygden har dock attraktionskraft samtidigt som turismnäringens all möjlighet att utvecklas ytterligare och trenden förutsättningar förbättras. pekar på en ökad natur- och kulturturism i fram- tiden. Norrköpings kommun har en stor variation För en positiv utveckling av turismen på Norrkö- av höga kultur- och naturvärden, till exempel pings landsbygd krävs ett nära samarbete mellan sjöar, vattendrag, kyrko- och herrgårdsmiljöer, turistportalen Visit Östergötland, det kommunala eklandskap, våtmarker, kanaler med mera. Detta näringslivs-bolaget Upplev Norrköping, kommunala innebär att förutsättningar finns att locka besökare, förvaltningar och lokala entreprenörer.
33 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Turistmål och upplevelsevärden
34 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Utvecklingsområden för upplevelse och turism i kommunen Turistmål och upplevelsevärden Nedan listas ett antal turistmål och upplevelse- värden i Norrköpings kommun som kommunen vill värna och utveckla, se även karta Turistmål och upplevelsevärden. Önskvärda åtgärder och/eller bevarande och utveckling av målpunkterna och upplevelsevärdena ska möjliggöras, se respektive målpunkt för beskrivning av behov och/eller möjligheter. 1. Ågelsjön Möjligheter till bergsklättring, bad, fiske och vandring i naturskön miljö. Fler vandringsleder ska anläggas tillsammans med vindskydd, eldstäder och rastplatser. Den fyndrika stenåldersboplatsen Fornborgen Borgareberget finns vid sjön. 2. Yxbacken Naturupplevelser och slalombacke. 3. Getåravinen med närområde Utvecklingsområde för Hotell, restaurang, konferens och spa i närområdet. Sandviken. Område för Förbättrad/utvecklad gång- och cykelväg längs i huvudsak rekreation Strandvägen är en möjlighet. Vandra, cykla, bada, och upplevelser samt utvecklingsområde för vindsurfa. Ny parkering för besökare till Getåra- bostäder norr om. vinen har anlagts. Möjlig cykeluthyrning vid till exempel Fridhem och Fredgagården. 4. Sandviken – Bodaviken av småbåtshamn och tillhörande anläggningar nya bostäder finns norr om Sandviken och Bodavi- Utveckling för i huvudsak rekreation och upple- för besöksnäringen ska ges. I området finns goda ken. Vid utveckling av områdena ska hänsyn tas till velser, bland annat hantverksby, småbåtshamn, möjligheter till blandade aktiviteter både för frilufts- eventuella kultur- och naturmiljövärden, riksintres- camping, hotell, restaurang, café och badplats. Viss liv och rekreation, såsom bad, vindsurfing, lång- sen och andra intressen. Se karta Utvecklingsområde omfattning av bostäder och centrumfunktioner färdsskridskoåkning, fiske med mera. Krokek är en för Sandviken. kan prövas i Sandviken. Möjligheter till utökning mycket attraktiv ort för boende och möjligheter till
35 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
5. Marmorbruket Säter-Skvättsjön-Lövsjön och erbjuder storslagna upplevelser såsom hamn, bad, fritidsboende, samt Marmorbruket är ett naturreservat beläget på en vyer över Bråviken. för sysselsättning och produktion såsom industri, förkastningsbrant på Bråvikens norra sida. Marmor hantverk, hotell, restaurang och konferens. Till- 8. Kvarsebo har brutits här i omgångar från och med 1600-talet gänglighet till de natur- och kulturupplevelser som Café, utsiktsplats Kvarseboklint, kultur- och till mitten på 1900-talet. Området används idag för finns i området är betydelsefullt för kommunens naturmiljöer längs Kvarseboån. Omgivande natur- rekreation. Marmorstigen är en 2,5 kilometer lång invånare och besökare. Här finns potential för att reservat Kvarseboklint och Bråvikenförkastningen stig som bland annat utgår från Marmorbruket. uppleva och upptäcka Norrköpings skärgård, en ny har anlagd naturstig, vindskydd och vackra utsikter. entré till skärgården är en möjlighet. Här finns museum, naturutställning, restaurang och Området har värdefull kulturmiljö med kultur- café och möjligheter till rekreation och friluftsliv. historisk bebyggelse och ödekyrkogård. Orten kan Marviken, Björnö, Gränsö och Arkösund har Området har goda förutsättningar för friluftsliv med utvecklas för besöksnäringen om möjligheter ges för potential att utvecklas och genom samverkan skapa vandringsleder, vindskydd och rastplats med utsikt. en utbyggnad av småbåtshamn, se mer i utvecklings- möjligheter till ”paketlösningar” för turism- och Behov finns för utveckling av Marmorstigen för att plan för Kvarsebo på sidan 75. besöksnäringen vilket kan bidra till utveckling av förbättra tillgängligheten i vissa partier. kommunens skärgård. 9. Mauritzberg 6. Kolmårdens djurpark Mauritzbergs slott uppfördes 1725 efter ritningar 11. Gränsö Att skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av av Carl Hårleman men har anor redan från 1500- Möjligheter till att stärka rekreation och friluftsliv Kolmårdens djurpark är viktigt för Norrköpings talet. Kring slottet finns en stor park med gamla såsom vandring, bad, paddling, camping. Möjlig- kommun och en bidragande faktor för vidare- ädelträd. Idag drivs det som hotell med restaurang heter till enkla övernattningsstugor/vindskydd bör utveckling av besöksnäringen och för en ökad och konferens. I närheten finns också golfbana samt utredas. sysselsättning i kommunen. Möjligheter ska ges möjligheter till bad och båtangöring. Det finns även 12. Arkösund för utvidgning av djurparken samt funktioner stensättningar i området och närhet till den medel- Den viktiga uthamnen förändrades under sent kopplade till parken i närområdet såsom parkering, tida borgen Stensö borg. 1800-tal då järnvägen drogs ut till kusten och in- och utfartsvägar, kollektivtrafik, cykeltrafik, och 10. Marviken och Björnö nyttotrafiken ersattes av semesterfirare. Arkösund möjligheter till övernattningsboende. Möjligheter Kraftanläggningen vid Marviken uppfördes ändrade karaktär från hamn- och stationssamhälle ska finnas till väg- respektive vattenförbindelse ursprungligen som ett kärnkraftverk med tungvat- till villabadort med patriciervillor i tidstypisk som ansluter västerifrån respektive från Bråviken. tenreaktor. Anläggningen placerade Sverige i fram- arkitektur. Läs mer under temat Sysselsättning och produktion, kant av den globala atomkraftsutvecklingen under områdesvisa riktlinjer på sidan 68. Viktig entré till skärgården. Under sommarmå- 1960-talet. Anläggningen är ett unikum i Europa naderna erbjuder orten och närområdet goda 7. Färjeläge Skenäs – Säter och har, med sitt direkta närområde vid kusten, en möjligheter till sol och bad samt ett rikt båtliv. Det I anslutning till färjeläget finns det vackra och stor utvecklingspotential som besöksmål. finns även snorkelstationer och naturutställning på upplevesrika naturområden på båda sidorna om Vid Marvikenverket och Björnö finns möjligheter Badholmarna. I Arkösund finns också vacker natur Bråviken. Möjligheter till utveckling av färjelägena. till både bevarande och utveckling av befintlig och nyanlagd vandringsled som kan kopplas till En del av Sörmlandsleden, en av Sveriges längsta kultur- och naturmiljö. Marvikenverket och områden som är rika på fornlämningar. natur- och kulturvandringsleder, sträcker sig från dess omgivning bör utvecklas för rekreation och 36 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Serviceutbudet är som störst under sommaren. restaurang, konferens, café, platser för husvagns-/ naturmiljö. Området har värdefull natur och Möjligheter till serviceverksamheter som drivs året husbilsuppställning och en mindre båthamn. I Mem slottspark med bland annat ädellövträd. runt är en angelägenhet för Arkösund och dess finns möjligheter till bad, cykling, vandring med 20. Dalmyra gruva skärgårdsområde. mera. Möjligheter till cykeluthyrning kan under- En gammal gruva belägen vid Dalmyrasjön där det sökas, det finns en bra cykelvägsförbindelse mellan Hotell, restaurang, café, camping, hantverk, båt- förr har brutits myrmalm och svartmalm. Gruvan Mem och Söderköping (Söderköpings kommun). Se platser med mera. Möjligheter att utveckla orten ligger på en utskjuten udde i en damm och var tro- mer i utvecklingsplanen för Mem på sidan 88. för turism- och besöksnäringen ska ges. Se mer i ligtvis redan känd under medeltiden. Det går att dra utvecklingsplanen för Arkösund. 16. Norsholm - Göta kanal sig över det smala sundet med en flotte. I området För mer information om Göta kanal, se ovan finns vindskydd och grillplats. 13. Arkö nummer 15. I Norsholm finns ett antal populära Möjligheter till ökad tillgänglighet till ön för 21. Fjällmossen aktiviteter för besöksnäringen: restaurang, café, allmänheten, till exempel båtangöringsplats. Är en av Sveriges största myrar. Detta är ett loppmarknad. Här finns också en båthamn. vidsträckt naturreservat där naturen är varierad 14. Färjeläge Stegeborg - Norrkrog Möjligheter finns och bör ges för bad, cykling, med gölar, tallrismossar, fattigkärr, blandmyrar Resturang, café. Slottsruin (i Söderköpings vandring och utveckling av kanalområdet. Läs mer och alkärr. Finns bland annat långa vandringsleder, kommun). Vandringsled mot Söderköping. Finns i den separata fördjupade översiktsplanen parkering, vindskydd och rastplatser. även camping, klätterklippor, badplats, naturreser- för Norsholm. vat, vandringsled och utsikt över Stegeborgsruinen 22. Glotternskogen 17. Skärblacka - Kimstad – Norsholm och Slätbaken. Möjligheter till fortsatt utveckling av Glotternskogen är ett naturreservat som ligger Några exempel på upplevelser är kulturupplevelser, färjelägena ska ges. vid sjöarna Övre Glottern och Nedre Glottern. musikfestivaler, loppmarknader, bad, kultur- och Området har fin natur och rikt fågelliv. Lämpar 15. Mem - Göta kanal naturmiljö. Gång- och cykelvägar finns eller bör sig väl för vandring med flera vandringsleder, I Norrköpings kommun ligger ett av Sveriges mest utvecklas. I anslutning till Skärblacka och Norsholm vindskydd, parkeringar, rastplatser, utsiktsplatser, kända turistmål, Göta kanal, med mer än tre ligger Ljusfors, Ribbingsholm och Norsholms natur- kolarkoja med övernattningsmöjligheter och bastu. miljoner besökare, nationella såväl som internatio- reservat. Här finns parkering, vandringsleder och Isen på Nedre Glottern plogas för att möjliggöra nella, årligen. Göta kanal är ett av Sveriges största rastplatser. Orterna kan tillsammans stärka varandra skridskoåkning. Sommartid finns fiske- och kanot- byggnadsverk. Kanalen är en av världens mäktigaste genom samverkan inom besöks- och turismnäring. möjlighet. anlagda vattenvägar och ett led i vattenförbindelsen 18. Grensholm mellan Sveriges två största städer. Möjligheter till 23. Kopparholmarna Herrgård, kultur- och naturmiljö, uthyrning av hus utveckling av turism- och besöksnäringen längs Bara 10 minuters båtresa sydost om Arkösund för besöksnäringen. Badplats som kan utvecklas. kanalen och farleder ska finnas. Samverkan med ligger natursköna naturreservatet Kopparholmarna grannkommunerna är en viktig förutsättning. 19. Löfstad slott med vandringsmöjligheter och havsbad från både Uppfördes under 1600-talet. En slottsmiljö från strand och klippor. Finns naturutställning, bastu I orten Mem finns entrén till Göta kanal, skärgår- 1926 med slottsvisningar för allmänheten som även samt vandrings- och övernattningsmöjligheter. den och farleden längs kusten. Idag finns här hotell, innefattar restaurang, café och shop. Kultur- och Fler bryggor skulle kunna anläggas för att öka öns tillgänglighet. 37 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
24. Svensksundsviken Böksjön Sköldvik Naturreservatet Svensksundsviken är en grund Ett insjöbad med bryggor, torrdass och omkläd- Barnvänligt havsbad i Arkösund med sandbotten, havsvik med ett tjugotal öar. Utmed vikens stränder ningsrum. Uppehållsytorna kring badet består till långgrunt, brygga, toaletter och servering. Tillgäng- ligger vidsträckta, betade strandängar, vassområden största delen av sand. lighet från Arkösund till Sköldvik är viktigt. och torrbackar med enbuskar. Fågeltorn finns och fågellivet vid Svensksundsviken är mycket rikt och Bolen Sörsjön utgör viktig rastplats för många flyttfåglar. Finns Ett barnvänligt bad beläget i södra Simonstorp. Barnvänligt insjöbad med sandbotten, långgrunt, även parkering, vandringsled, eldstad och toalett Bryggor, omklädningsrum och torrdass finns. brygga och toaletter. samt vandringsled för personer med nedsatt rörelse- Dalbystrand Ågelsjön och Jakobdalsberget förmåga. Angränsar till Djuröns naturreservat. Ett barnvänligt friluftsbad med omklädningsrum, Här finns ett insjöbad vid ett naturområde med 25. Nunnebanan torrdass, brygga och gräsmatta. goda möjligheter till vandring. Sjön är en djup Nunnebanan är en gammal smalspårig järnväg som klarvattensjö. Runt badplatsen finns klippor vilket Kvarsebobadet idag används som vandrings- och cykelled. Leden är också har gjort området populärt för bergsklättring. Barnvänligt bad med sand- och stenbotten, lång- 9 kilometer lång. Anlades för att transportera virke grunt, bryggor samt toaletter. Uppehållsytorna Fiske på landsbygden som blev förstört av nunnefjärilen från Stavsjö till består av sand och gräs. I kommunen finns ett stort allmänt intresse för fiske Sandviken. som också är betydelsefullt för friluftsliv och turism. Lilla Älgsjön Sjöar och badplatser Vissa vattendrag är riksintressanta för yrkesfisket, Barnvänligt bad med sand- och stenbotten, lång- Nedan beskrivs några av kommunens sjöar och Glan och Bråviken. Kommunen är sjörik och det grunt och torrdass. Uppehållsytorna består av sand, badplatser som är viktiga för upplevelser och finns gott om andra sjöar som också är viktiga för klippor och gräs. turismnäringen och som ska ges möjligheter till fisket, bland annat kan nämnas Glotternsjöarna, fortsatt bevarande och utveckling. Sjöarnas stränder Mårängens bad och camping Vekmangeln, Svängbågen, Fläten, Norrsjön, bör göras mer tillgängliga för friluftsliv och turism Barnvänligt bad i Skärblacka med sand, lång- Bugsjön, Nävsjön med flera. Fiskemöjligheterna i genom anläggande av stigar, grillplatser, torrdass och grunt, bryggor, omklädningsrum samt toaletter. kommunen är viktiga att värna och utveckla. Ett parkeringar/entréer. Uppehållsytorna består av sand, klippor och gräs. sätt är att genomföra åtgärder för att öka fiskens Camping och minigolf finns i området. Behov av reproduktion, exempelvis genom att bygga bort Badholmarna gång- och cykelväg från Skärblacka. vandringshinder och genomföra biotopvård i vat- Havsbad besående av fyra små öar förbundna med tendrag och sjöar. spänger vid Arkösund. Det finns klippor och en Nordanskog liten sandstrand. I området finns utsiktsplats med Barnvänligt havsbad med sandbotten, långgrunt, rastbodar och bänkar. bryggor, toaletter och omklädningsrum. Uppe- hållsytorna kring badet består av gräs och sand. Bodaviken Detta är ett barnvänligt havsbad i Bråviken. Badet Norrskog – Stegeborgsgården är långgrunt med sten- och sandbotten. Det finns Barnvänligt havsbad med sandbotten, långgrunt, bryggor, toaletter samt kiosk. bryggor, toaletter och omklädningsrum.
38 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Miljö, hälsa och säkerhet djurhållning samt inriktningar för vattenmiljön och Det finns även ökade översvämningsrisker till följd Områden rörande miljö, hälsa och säkerhet som havsplaneringen närmare. av stora och extrema regn. behandlas i översiktsplanen är buller, luftförore- Klimatanpassning En generell princip är att ny bebyggelse eller anlägg- ningar, radon, förorenade områden, översvämningar, Utmaningar med en stigande havsnivå ningar ska undvikas i områden som kan riskera skred, ras och erosion, farliga verksamheter, Ett resultat av de pågående klimatförändringarna att översvämmas eller som på annat sätt bedöms skyddsavstånd till djur, farliga godstransporter, är en stigande havsnivå vilken fram till omkring olämpliga till följd av en höjd havsnivå. Med flygverksamhet, elektromagnetiska fält, vattenför- år 2100 kan resultera i att havet stiger globalt med anledning av framtida stigande havsnivåer anges sörjning, vattentäkter och vattenskyddsområden, omkring en meter jämfört med medelvattenståndet under rubriken Riktlinjer - Miljö, hälsa och säkerhet vattenkvalitet samt kretsloppsanpassning. Riktlinjer år 2010. Vid extrema väderhändelser skulle då havsy- på sidan 46 en lägsta nivå för grundläggning på +2,5 för ämnesområdena finns på sidorna 45-50. tans nivå längst in i Bråviken hamna på +2,38 meter meter (i höjdsystem RH2000) i förhållande till 2010 Nedan beskrivs behovet av klimatanpassning utifrån över 2010 års relativa medelvattennivå (i höjdsyste- års medelvattennivån) för ny bebyggelse. Landhöj- stigande havsnivåer, behovet av mark för buller- met RH2000 och med landhöjningen inkluderad). ningen är inkluderad i havsnivåhöjningen. Bortom störande idrottsanläggningar, verksamheter med år 2100 kommer havsnivån att stiga ytterligare. Möjliga framtida åtgärder Redan idag är det mycket svårt, kostsamt och även av andra skäl mindre lämpligt att tillämpa en lägsta nivå på +2,5 meter för färdigt golv på samtliga platser som riskerar att översvämmas vid en framtida stigande havsnivå. Med bakgrund av detta har Norr- köpings kommun inlett ett arbete med att förbereda för ett framtida genomförande av storskaliga översvämningsåtgärder i form av skyddsbarriärer och vallar. Utredningen utgår från att de storskaliga översvämningsskyddsåtgärderna ska utformas för att klara en framtida bedömd havsnivå på +5 meter (i höjdsystemet RH2000) vilket skulle kunna uppstå vid ett kortvarigt extremt vattenstånd orsakade av kraftiga stormvindar. I denna bedömning antas en global havsnivåhöjning på +4 meter till år 2200. I en fördjupad förstudie har tre åtgärdsalternativ utretts varav två bedömts av kommunen som mest rimliga och möjliga att genomföra i framtiden. Mark- och vattenreservat för storskaligt översvämningsskydd i Bråviken.
39 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Den ena av dessa två är en inre skyddsbarriär vid Kardonbron strax nedströms Motala ströms mynning i Bråviken samt vid Lindö kanals mynning mot Bråviken. Båda barriärerna kompletteras med skyddsvallar från Lindö strand, via Händelö och till norra Malmölandet så att vattnet inte ska kunna rinna runt barriärerna på de områden där marknivåerna ligger under +5 meter. Barriärerna, föreslår utredningen, utformas som slussportar så att sjöfarten har full framkomlighet och Motala ströms vatten kan flöda genom öppningarna. Vid en stormvarning stängs portarna och fungerar då som skydd mot de höga havsvattennivåerna som skapats av de kraftiga vindarna. Under den tid portarna är stängda pumpas vattnet ut för att reglera vatten- nivån innanför portarna. Ovanstående alternativ omfattas inte av denna översiktsplan. Det andra åtgärdsalternativet, som omfattas av översiktsplanen för landsbygden, består av en yttre skyddsbarriär mellan färjelägena i Skenäs och Område för bullerstörande idrottsanläggningar, exempelvis för skjutbana och motorsport. Säter (Kvarsebo) där Bråviken är som smalast. Se karta Storskaligt översvämningsskydd i Bråviken är stängda skulle de även kunna fungera som en väg- Bullerstörande idrottsanläggningar på föregående sida. Skyddsbarriären föreslås med förbindelse mellan Kolmården och Vikbolandet. Även Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem horisontella sektorsportar av en modell som finns denna skyddsbarriär kompletteras med skyddsvallar. och är den miljöstörning som berör flest människor både i Rotterdam och S:t Petersburg som en möjlig i Sverige. I Norrköpings kommun finns det anlägg- Flera frågor kopplade till de två alternativa lägena lösning. Vid normala förhållanden står skyddsbar- ningar för skytte och motorsport som kan generera för storskaliga översvämningsåtgärder ska utredas riären helt öppen mot havet och skyddsportarna bullerstörningar. En del av dessa anläggningar finns närmare dock är det viktigt att redan nu reservera ligger då i torrdockor vid sidan om skyddet vilket inom randzonen för staden. I takt med att staden mark- och vattenområden så att ett framtida innebär att mark behövs tas i anspråk för dessa. Hur växer inom stadsrandzonen kan det finnas ett behov genomförande av dessa översvämningsåtgärder mycket mark som behöver tas i anspråk ska utredas av att flytta bullerstörande idrottsanläggningar från inte försvåras. Tills dess kan pågående mark- och närmare. När portarna är stängda magasineras det staden till en annan lämplig lokalisering på lands- vattenanvändning i form av befintligt boende, fiske, vatten som fylls på från Motala ström i den del av bygden. I översiktsplanen för landsbygden pekas ett jord- och skogsbruk, industri- och färjeverksamhet Bråviken som ligger innanför barriären. Då portarna markområde för bullerstörande idrottsanläggningar samt övrig sjöfart fortsätta.
40 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
ut, se karta Område för bullerstörande idrottsan- Vattenmiljö och havsplanering medel, läkemedelsrester, flamskyddsmedel och läggningar. Ett något mindre område har tidigare Rent vatten – en del av landsbygdens polycykliska aromatiska kolväten – PAH: er), Fysisk funnits med i översiktsplan för landsbygden från attraktionskraft påverkan (till exempel dammar, vattenkraftverk, 1990. Området ligger inom lämpligt avstånd från Vatten är en ovärderlig resurs på många sätt. Rent kulverteringar och sjösänkningar) och Försurning bebyggelse med hänsyn till eventuell bullerstörning vatten i vattendrag, sjöar och hav vill alla ha och (uppstår genom spridning av försurande ämnen men samtidigt inom rimligt avstånd från stadens ses av många som en självklarhet både idag och som till exempel svaveldioxid och kväveoxid som centrum. Topografin är även förmånlig och med sannolikt även i framtiden. Rent vatten och i kommer från förbränning av fossila bränslen och undantag för sopstationen är området opåverkat av tillräcklig kvantitet är dock ingen självklarhet på från skogsavverkning). exploateringsföretag. många platser i världen idag, så även i viss mån i Förvaltning av vattenresurserna Sverige och i Norrköpings kommun. Verksamheter med djurhållning Genom Europeiska unionens (EU:s) ramdirektiv för Djurhållning medför i allmänhet olika typer Vatten i form av dricksvatten är inte bara vårt vik- vatten (2000/60/EG), även kallat Vattendirektivet, av påverkan på omgivningen och de vanligaste tigaste livsmedel utan det är även en förutsättning har ett gemensamt förhållningssätt till förvaltningen störningarna eller olägenheterna är lukt, flug- och för allt liv. Vatten är också en viktig resurs för bland av vattenresurserna skapats. Direktivet syftar till dammbildning, höga ljud och skarpt ljus (vid annat biologisk mångfald, fiske, jordbruk, skogs- att arbeta för att bevara och förbättra kvaliteten på ridbanor). Vad gäller hästar tillkommer en hälsorisk bruk, friluftsliv, turism, kulturmiljövård samt för statusklassade vattendrag, sjöar, kust- och grund- i form av spridning av allergener. Allergenerna kan energiproduktion i form av exempelvis vattenkraft. vatten inom EU. Ett statusklassat vatten kallas för ge mycket svåra symtom hos hästallergiker. en vattenförekomst och är definierat med en yta Vattnets eviga kretslopp, transportförmåga (exem- som är minst en kvadratkilometer (km2) stort för Enligt PBL (2 kap. 5 § p1) och miljöbalken (MB) pelvis genom att vatten möjliggör sjöfart), egenskaper en sjö och minst 10 km2 stort avrinningsområde för ska olägenheter och hälsorisker beaktas vid plan- som lösningsmedel och attraktionskraft, som ett vattendrag. En vattenförekomst för grundvatten läggning, bygglovgivning samt i tillsyns- och exempelvis speglas i att många vill bo intill eller i definieras som ett magasin med ett uttag på över 10 anmälningsärenden. I 2 kap. 9 § PBL ställs krav på närheten av vatten, innebär att det finns ett starkt kubikmeter per dygn eller ett uttag av dricksvatten att kommunen i största möjliga utsträckning ska samband mellan markanvändningen och påverkan för fler än 50 personer. Kustvatten definieras som undvika och eller förebygga olägenheter gentemot på vattnet. Med anledning av detta är den fysiska en sjömil (1 852 meter) från kusten och skärgårdens grannar i samband med planläggning eller bygglovs- planeringen av våra mark- och vattenresurser även yttersta skär och kobbar (även kallat baslinjen). prövning. Lokala förhållanden, såsom topografi och viktiga för vattnets kvalitet. Det samma gäller Mindre sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin vegetation, spelar också roll för risken. Att skapa generellt även för vattenplaneringen och vattenför- omfattas därmed inte av miljökvalitetsnormerna förutsättningar för befintliga och nya verksamheter valtningen i Norrköpings kommun. (MKN) för vatten. Som bekant rör sig dock vatten, med djurhållning innebär att värna om landsbyg- I Norrköpings kommun handlar miljöproblemen, vilket är viktigt att tänka på. dens identitet. framförallt kopplat till vattenkvaliteten, främst om ”Vatten är ingen vara vilken som helst, utan ett arv Övergödning (näringsämnena kväve och fosfor), som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett Miljögifter (oorganiska ämnen som metaller och sådant.” Ur Vattendirektivet. organiska ämnen som till exempel bekämpnings-
41 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Enligt Vattendirektivet skulle alla vattenförekomster av vattenmyndigheten i december 2015 vara genom- ha uppnåt en god status till senast 2015, dock har en förda senast tre år efter att beslutet fastställts, det tidsfrist till 2021 eller 2027 medgivits. vill säga i december 2018. För att på ett effektivt sätt genomföra dessa åtgärder bör arbetet med vattenför- I Sverige har genomförandet av Vattendirektivet valtningen i kommunen utföras på ett strukturerat skett genom förordning (SFS 2004:660) om och kostnadseffektivt sätt, exempelvis genom att förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vatten- arbetet sker utifrån en framtagen vattenplan. förvaltningsförordningen) vilken delat in Sverige i fem vattendistrikt med varsin vattenmyndighet. Exempel på åtgärder som kan redovisas i vatten- Norrköpings kommun ligger till största delen inom planen är skapandet av fria fiskvandringsvägar vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vatten- (faunapassager) och anläggande av våtmarker. Det distrikt men även till en mindre del inom vatten- är särskilt angeläget att vidta åtgärder, till exempel myndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. i form av anläggande av våtmarker, inom avrin- Vattendistrikten är i sin tur indelade i huvud- och ningsområden tillhörande en vattenförekomst delavrinningsområden. som har en otillfredsställande vattenstatus som till exempel dricksvattentäkten Glan. Enligt en Åtgärder och genomförande åtgärdsplan för sjön Glan och med bakgrund Med bakgrund av vattenförvaltningsförordningen av Norrköping Vatten och Avfall ABs pågående och med hänvisning till miljöbalken (1998:808) vattenprovtagningar i Glans tillflöden kommer ska det tas fram miljökvalitetsnormer (MKN) för den största näringstillförseln (fosfor och kväve) till alla vattenförekomster. (För mer information om Markreservat för våtmark vid Hagnerydsbäcken, öster om sjön via Hagnerydsbäcken, öster om Skärblacka. miljökvalitetsnormer för vatten se miljökonsekvens- Skärblacka. Därmed skulle anläggandet av en våtmark vid detta beskrivningen.) vattendrag ge störst nytta. I översiktsplanen har tre Enligt 5 kapitlet 8 § i miljöbalken ska myndigheter möjliga områden pekats ut som markreservat för fauna och utgör därför en negativ inverkan på den och kommunen inom sina ansvarsområden vidta de våtmark vid Hagneryd i Skärblacka. Det är viktigt biologiska mångfalden och statusklassningen på åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram som att under det fortsatta utredningsarbetet belysa vattenförekomsten. Kommunen arbetar aktivt med fastställts av vattenmyndigheten med syfte att mil- jordbrukets intresse i förhållande till våtmarkens samtliga nämnda dammanläggningar samt övriga jökvalitetsnormer för vatten ska följas. Information storlek samt uppmärksamma befintliga markav- vandringshinder för att säkra faunapassager. om vilka miljökvalitetsnormer för vatten som gäller i vattningsföretag. Norrköping Vatten och Avfall ABs Enligt 10 kapitlet 11 § i plan- och bygglagen Norrköpings kommun och som kommunen därmed överföringsledningar ska även beaktas i samband (PBL 2010:900) ska miljökvalitetsnormer för vatten är skyldig att följa finns på Vatteninformationssys- med vidare utredningsarbete. Se kartan Markreser- följas vid kommunens fysiska planering, tillsyns- tem Sverige (VISS) hemsida (www.viss.lst.se). vat för våtmark vid Hagnerydsbäcken. verksamhet och vid prövning av ärenden som till Enligt vattenförvaltningsförordningen ska de åtgär- Majoriteten av de kommunala regleringsdammarna exempel bygglov. Om miljökvalitetsnormer inom der som anges i åtgärdsprogrammet som beslutades är definitiva vandringshinder för all vattenlevande exempelvis planläggningen inte följs har länsstyrel-
42 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
sen möjlighet att överpröva och upphäva kommu- Böksjön (befintlig reservvattentäkt för Halsbråtens nens beslut att anta en detaljplan. och Stubbetorps vattentäkt som försörjer Strömsfors, Krokek och Gruvstugan inklusive Kolmårdens djur- Vattendirektivet betonar vikten av lokal förankring park), Åksjön och Lilla Älgsjön som står i förbin- vilket även underlättar ett effektivt genomförande av delse med Böksjön och som dessutom ligger längre åtgärderna. Utöver kommunen som är en naturlig ifrån E4:an. Alternativa lösningar för vatten- och arena för denna medborgarnära delaktighet utgör reservvattenförsörjningen i Kolmården ska utredas. även vattenråden med dess verksamhet ett viktigt Ytterligare identifierade möjliga ytvattentäkter som i forum för delaktighet och förankring av vattenför- framtiden kan komma att användas för vatten- och valtningsarbetet. Norrköpings kommun är framfö- reservvattenförsörjningen, främst till Norrköpings rallt engagerat i Nedre Motala ströms och Bråvikens stad, är sjöarna Näknen, Vekmangeln (både Övre vattenråd, (för mer information om vattenrådet se och Nedre) samt Svängbågen. under www.vattenorganisationer.se). Vattenrådet har låtit ta fram ett lokalt vattenvårdsprogram för Nedre Havsplanering Motala ströms och Bråvikens vattenrådsområde. Senast år 2021 ska alla medlemsländer i Europeiska unionen (EU) ha tagit fram havsplaner. I Sverige Framtida vatten- och reservvattentäkter pågår det arbetet under ledning av Havs- och Efter att ett rent vatten och en god vattenkvalitet vattenmyndigheten. Havsplaneringen ska bidra till uppnåtts i enlighet med miljökvalitetsnormer att främja en hållbar utveckling och tillväxt och för vatten för respektive vattenförekomst är det stödja arbetet med att nå en god miljöstatus i EU:s viktigt att vattenkvaliteten både på kort och lång havsområden till 2020. Syftet med framtagandet sikt inte försämras. Hoten mot vattenkvaliteten av havsplaner är att skapa ett helhetsperspektiv på är många och de pågående klimatförändringarna havet och dess resurser så att havsområdena används skapar nya utmaningar både idag och inte minst i till det som de är mest lämpade för. framtiden. Exempelvis kan den framtida dricksvat- tenförsörjningen vara i farozonen. Med tanke på Norrköpings kommun ska aktivt delta i och stödja det och att en stor del av Norrköpings kommuns framtagandet av en havsplan med syfte att invånare och i princip hela Norrköpings stad får sitt kommunens översiktsplan ska vara förenlig med dricksvatten från ytvattentäkten Glan är framtida havsplanen och det omvända. vatten- och reservvattentäkter angelägna. Därför Läs mer om vatten- och havsplanering i dokumentet bör både befintliga och möjliga framtida vatten- och planeringsförutsättningar. reservvattentäkter identifieras och reserveras för den framtida dricksvattenförsörjningen. För detta syfte finns följande sjöar utpekade;
43 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Kommunens strategi - Upplevelse, turism, Riktlinjer - Upplevelse, turism, natur- och • Kommunen ska stärka och utveckla befintlig natur- och kulturvärden kulturvärden kommunikation samt infrastruktur, såväl Norrköpings kommun ska genom bevarande och/ Texten i detta avsnitt är direktiv som ska följas vid frågor som rör kollektivtrafikmöjligheter som gång- och eller utveckling lokalisering, förhandsbesked, lovgivning samt planläggning om cykelförbindelser, mellan tätorter och inget annat anges. • ta tillvara och värna olika platsers specifika upplevelserika miljöer och attraktiva besöksmål. kvaliteter såsom natur- och kulturvärden, • Befintliga verksamheter för turism- och Detta gäller särskilt tillgängligheten till rekreationsmöjligheter eller landskapstyp besöksnäringen ska uppmuntras. Detta gäller utpekade platser, se karta Turistmål och särskilt utpekade platser, se karta Turistmål och upplevelsevärden. • skapa förutsättningar för utveckling av upplevelsevärden med tillhörande text. Fortsatt rekreations- och upplevelsevärden för turism • Kommunen ska sträva efter att förbinda utveckling av dessa etableringar ska möjliggöras och besöksnäring befintliga friluftsstråk som vandrings- och beaktas vid prövning om ändrad och cykelleder med potentiella större • förbättra tillgängligheten till områden med markanvändning. utgångspunkter som till exempel tätorter attraktiva rekreations- och upplevelsevärden • Nyetablering av verksamheter med med stationslägen. • nyttja rekreations- och upplevelsevärden för turisminriktning mot matturism ska • Entréer till viktiga upplevelsemiljöer ska att stärka och kommunicera kommunens, uppmuntras och möjlighet till dessa etableringar förbättras och utvecklas. Detta gäller särskilt landsbygdens och dess tätorters identitet ska beaktas vid prövning om ändrad utpekade platser, se karta Turistmål och markanvändning. • skapa förutsättningar för attraktiva mötesplatser upplevelsevärden. på landsbygden, både utomhus och i byggnader • Nyetablering av verksamheter med • Kommunen ska sträva efter att utpekade ekoturisminriktning samt annan verksamhet • möjliggöra och stödja utbud av föreningsliv och besöksmål ska vara tillgängliga för alla oavsett med stranden som verksamhetsidé ska kultur- och fritidsaktiviteter på landsbygden ålder eller funktionsvariation. uppmuntras. Möjlighet till dessa etableringar • skapa möjligheter för och bidra till samarbete ska beaktas vid prövning om ändrad • Kommunen ska verka för att förbättra servicen mellan aktörer på landsbygden i syfte att skapa markanvändning på landsbygd, vid sjönära för turism- och besöksnäringen som underlättar samverkan inom turism- och besöksnäringen lägen och vid/i naturområden. och förbättrar upplevelsen av besöksmål i kommunen, såsom toaletter, drivmedel och så • stärka samarbetet med grannkommunerna och • Mångfalden av miljöer och arter i landskapet vidare. regionen i syfte att nå samverkanseffekter och ska skyddas och utvecklas. Dock ska en kompletterande regional turismmodell förändringar som tillgängliggör och lyfter en • Kommunen ska verka för att kulturhistoriska plats eller ett områdes unika karaktär tillåtas värden kopplade till vattenmiljöer (till • hålla naturvärdeskartan aktuell och använda under förutsättningen att platsens unika värden exempel Göta kanal med anslutande farleder, som underlag vid planering inte påverkas negativt. dammar, kvarnar och småbåtshamnar) bevaras • främja det gröna näringslivets miljövårdande och utvecklas bland annat för att gynna insatser. vattenanknuten friluftsliv och turism.
44 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
• Lov för uppförande av ny verksamhetsbyggnad Kommunens strategi - Miljö, hälsa och • I befintlig miljö ska kommunen verka för att eller anläggning ska kunna medges utanför säkerhet förbättra boendemiljön så att buller från trafik planlagt område om det kan anses stärka eller Miljö- och riskfaktorer ska hanteras så att miljön i inte är högre än 30 dBA som ekvivalent ljudnivå utgöra kompletterande verksamhet till pågående så stor utsträckning som möjligt inte tar skada och och 45 dBA som maximal ljudnivå inomhus. markanvändning. Detta kan exempelvis att risken för att människor i Norrköpings kommun • Kommunen ska vid planläggning och gälla areella näringar, upplevelseverksamhet, utsätts för skada eller olägenhet minimeras. bygglovgivning av för omgivningen störande friluftsliv med mera. Norrköpings kommun ska genom detaljplanering, verksamheter såsom mindre industri/hantverk bygglovsgivning och andra tillståndsärenden se till och idrottsanläggningar eller bostäder nära Vägledning vid lov och planläggning att vid nyetablering av alla inte naturgivna risker ska sådana anläggningar se till att skyddsåtgärder Kulturhistoriskt känsliga miljöer omgivningspåverkan vara så liten som möjligt. Det vidtas så att olägenheter för människors hälsa • Ny bebyggelse i kulturhistoriskt känsliga miljöer innebär att det är den som ger upphov till risken inte uppstår. ska stärka platsens kulturhistoriska identitet och som är ansvarig för att se till att genomföra förebyg- vara ett positivt nytillskott. Kulturhistoriskt gande åtgärder så att omgivningspåverkan så långt Luftföroreningar känsliga miljöer kan exempelvis utgöras av som möjligt minimeras. • Vid planering av verksamheter och bostäder sockencentra, kyrkbyar, skärgårdsbebyggelse närmare än 300 meter till reningsverk och och äldre fritidshusbebyggelse. pumpstationer bör en riskanalys göras. Samråd ska ske med Norrköping Vatten och Avfall AB. • Inventering av kulturmiljön i expansiva och kulturhistoriskt känsliga miljöer samt riktlinjer Riktlinjer - Miljö, hälsa och säkerhet • Vid befintliga och nya gatumiljöer som har för den befintliga bebyggelsens utveckling eller riskerar att få höga partikelhalter ska Texten i detta avsnitt är direktiv som ska följas vid frågor som rör bör tas fram som underlag för kommunens lokalisering, förhandsbesked, lovgivning samt planläggning om kommunen så långt möjligt verka för att fortsatta arbete bland annat vid planering och inget annat anges. befintliga träd bevaras samt att nya träd bygglovprövning av ny bebyggelse. planteras. Buller • Kommunen ska sträva efter att samla bullrande Radon verksamheter till några få områden. • Kommunen ska i samband med • Anläggningar som har stor omgivningspåverkan detaljplaneläggning eller bygglovprövning exempelvis i form av buller och där inga genomföra en radonriskbedömning. I lösningar för att lösa detta är möjliga, ska ges områden med förhöjda radonhalter eller där tillfälle och möjlighet att flyttas till annan det kan befaras att värdena är förhöjda ska lämplig lokalisering. radonriskbedömningen vara detaljerad. Om inte en radonriskbedömning genomförs ska • Kommunen ska ta hänsyn till att barn är radonsäkert byggande tillämpas. särskilt känsliga för bullerstörning.
45 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Förorenade områden på topografin, från strandlinjen bör ny fördröjningsdammar, reningsanläggningar och • Vid alla markarbeten ska markens status bebyggelse inte tillåtas. Om bebyggelse eller avledningsytor. avseende föroreningar kartläggas och infrastruktur ska uppföras inom denna zon ska • I områden med risk för värderas. Detta gäller dock inte vid tillfälliga översvämningsrisken undersökas. störtregnsöversvämningar vid ett 100-årsregn markarbeten under en hårdgjord yta (väg, gata, bör den lägsta golvnivån vara 3 decimeter parkering och liknande) där markanvändningen Storskaligt översvämningsskydd ovanför mark- och gatunivå. I instängda ska vara densamma och om marken inte är • Fortsätta utreda ett framtida möjliggörande områden och i lågpunkter ska en mer detaljerad uppenbart förorenad. av storskaliga översvämningsåtgärder som översvämningsanalys göras för att eventuellt syftar till att minska konsekvenserna av • Kommunen, tekniska nämnden, ska inventera sätta andra krav. klimatförändringar i form av stigande havsnivå. och riskbedöma nedlagda kommunala deponier • Riktlinjerna för dagvattenhantering i samt ansvara för att risken för exponering • Kommunen ska vid planläggning, bygglovs- och Norrköpings kommun från 2009 ska och spridning av förorening minimeras och tillståndsgivning samt tillsynsverksamhet beakta uppdateras. spridningsrisker avhjälps. och upprätthålla ett mark- och vattenreservat för att möjliggöra skapandet av en framtida • I samband med detaljplanering ska det Undantag storskalig översvämningsåtgärd genom en inre klarläggas om en föroreningsskada ska • Vid avsteg från inriktningarna ovan ska vid och en yttre skyddsbarriär. Inga åtgärder får efterbehandlas. detaljplanering alltid en riskanalys göras. vidtas som kan försvåra ianspråktagandet av det Riskanalysen ska innehålla en detaljerad yttre mark- och vattenreservatet för storskaliga Översvämningar studie av översvämningsriskerna, topografiska översvämningsåtgärder. Se karta Mark- och Nybyggnation mätningar samt vilka förebyggande och vattenreservat för storskaligt översvämningsskydd. • Lägsta nivå för grundläggning på +2,5 meter skadeavhjälpande åtgärder som krävs samt (höjdsystem RH2000) i förhållande till 2010 dess nyttokostnader idag jämfört med i ett Undvikande av störtregnsöversvämningar års medelvattenstånd för havet gäller för nya framtida klimat. Analysen ska även innehålla en • I enlighet med försiktighetsprincipen ska bostäder, lokaler för offentlig och kommersiell redovisning av platsspecifika scenarier. områden som detaljplaneläggs utformas så service, verksamhetslokaler samt anläggning av att lägsta golvnivå i bebyggelsen i så stor nya vägar som saknar en förbifartsmöjlighet. Skred, ras och erosion utsträckning som möjligt inte översvämmas vid Vid avsteg från detta ska alltid en riskanalys • Kommunen ska vid fysisk planering, bygglovs- regn upp till ett 100-årsregn med framtidens göras. Med lägsta grundläggningsnivå menas och tillsynsärenden inom riskområden klimatpåverkan. underkant på grundsula eller betongplatta. för skred, ras och erosion särskilt beakta • Vid all planläggning ska dagvattnet i första klimatförändringen och dess konsekvenser. Inte karterade sjöar och vattendrag hand infiltreras, i andra hand fördröjas och • Geotekniska förutsättningar ska vara utredda • För sjöar och vattendrag som inte omfattas i tredje hand bortledas främst genom öppna vid detaljplaneläggning och bygglov. av en översvämningskartering gäller att inom dagvattenlösningar. Mark ska reserveras för ett avstånd på minst 100 meter, beroende framtida dagvattenlösningar som exempelvis
46 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
• För att inte riskera grundvattensänkning • Om detaljplanering eller bygglovgivning för • För större djuranläggningar (fler än 50 inom skredriskområden ska dagvatten som ny övrig bebyggelse (exempelvis verksamheter, djurenheter gäller minst 100 meter till område en miniminivå hanteras enligt kommunens kontor och handel) eller tillbyggnad på befintlig där djuren (hästar, kor eller får) varaktigt vistas riktlinjer för dagvattenhantering, vilket bebyggelse för ovan nämnda ändamål övervägs (till exempel hage) och minst 200 meter till stall exempelvis innebär att undvika bebyggelse i inom ett observationsområde ska i ett tidigt och gödselanläggning. lågpunkter och minimera andelen hårdgjorda skede Räddningstjänsten Östra Götaland och • För medelstora djuranläggningar (10-50 ytor. stadsbyggnadskontoret rådfrågas. djurenheter) gäller minst 50 meter till område • Inom riskområden för kusterosion ska ingen ny där djuren (hästar, kor eller får) varaktigt Undantag bebyggelse uppföras inom 100 meter från dagens vistas och minst 75 meter till stall och • Vid avsteg från inriktningarna ska en riskanalys kustlinje. gödselanläggning genomföras för att noga studera riskerna och föreslå förebyggande åtgärder som krävs för Undantag • För mindre djuranläggningar (1-10 djurenheter att nybyggnation eller tillbyggnad ska kunna • Om ett område som ligger inom ett eller 1-10 djur gäller minst 50 meter till område genomföras. Räddningstjänsten Östra Götaland riskområde för skred, ras och erosion ska där djuren (hästar, kor eller får) varaktigt och stadsbyggnadskontoret ska rådfrågas i ett detaljplaneras ska en riskanalys genomföras vistas och minst 50 meter till stall och tidigt skede. och förebyggande åtgärder vidtas. Analysen bör gödselanläggning. exempelvis innehålla fördjupad kartering av Skyddsavstånd till djur jordförhållanden och geotekniska förhållanden • I Norrköpings kommun tillämpas lokala Vid lokalisering av ny bebyggelse ska hänsyn tas till till exempel vid havsbotten utmed ett område hälsoskyddsföreskrifterna om djurhållning skyddsavstånd till djurhållning i syfte att minska med kusterosion. Vid behov ska samråd ske med möjliga konflikter mellan befintlig verksamhet med Statens Geotekniska Institut (SGI). Undantag djurhållning och ny bebyggelse såsom bostäder, • Vid avsteg från inriktningarna rörande hästar, skola med mera. Farliga verksamheter kor och får ska en bedömning av det enskilda • Utveckling av befintliga farliga verksamheter Vid planläggning och bygglovgivning för bostäder, fallet göras och stor vikt ska läggas vid lokala som är klassade som Sevesoanläggning och som skolor och förskolor i närheten av djurhållning ska förhållanden så som förhärskande vindriktning, inte är placerade i Skärblacka bör inte tillåtas. följande skyddsavstånd tillämpas: topografi och avskärmande vegetation. Berörda verksamheten ska istället sträva efter att • För djuranläggningar med grisar, höns Skyddsavståndet från djurhållningsanläggning minska hanteringen av farliga kemikalier. och minkar (fler än 10 djurenheter) gäller till bostäder, skolor och förskolor ska dock alltid minst 300 meter till område där djuren vara minst 50 meter. • Inom de av Räddningstjänsten Östra Götaland varaktigt vistas. Det längre skyddsavståndet framtagna observationsområdena för farliga motiveras av att dessa djur ofta har en större 1 djurenhet = 1 ko eller 2 ungdjur eller 3 suggor eller verksamheter ska ingen detaljplanering eller omgivningspåverkan (bland annat luktar 10 slaktsvin eller 100 höns eller 1 häst eller 10 pälsdjur bygglovgivning för nya bostäder, förskolor och starkare) än hästar, kor och får. (avelshonor). skolor tillåtas. Inte heller tillbyggnad av befintlig bebyggelse för ovan nämnda ändamål tillåts. 47 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
Farliga godstransporter • För järnväg gäller dessutom att ett Elektromagnetiska fält Kommunen ska i samverkan med räddningstjänsten bebyggelsefritt avstånd på 30 meter ska hållas • Ny bebyggelse ska inte lokaliseras i omedelbar se över förbudszoner för farligt gods med syfte att med hänsyn till urspårningsrisken samt att anslutning till befintliga kraftledningar bland annat minska genomfartstrafik av farligt gods. möjliggöra räddningsinsatser. Kortare avstånd • Norrköpings kommun tillämpar 0,2 µT kan accepteras efter åtgärder och om en Kommunen ska vid detaljplanering och bygglovgiv- (mikrotesla) som ett lokalt gränsvärde och riskanalys visar att risken är acceptabel. ning i närheten av vägar för farligt gods ta hänsyn det ska även tillämpas vid bedömning av till följande skyddsavstånd: • Kommunen ska vid planering, tillstånds- skyddsavstånd. och tillsynsärenden beakta farleder för < 50 m - Bebyggelsefri zon • Kommunen ska vid detaljplaneläggning och sjötransporter, bland annat så att möjligheten > 50 m - Arbetsplatser och kommunikations- bygglovgivning beakta följande skyddsavstånd till farliga godstransporter till sjöss inte centra tillåts till kraftledningar, transformatorstationer och försvåras. > 100 m - Bostäder, hotell, köpcentrum, mindre ställverk: samlingslokaler tillåts Undantag > 200 m - Skolor, idrottsanläggningar, större För bostäder, skolor, förskolor, idrottsanläggningar, • Vid avsteg från inriktningarna ovan ska en samlingslokaler tillåts travbanor, skjutbanor, anlagda campingplatser, riskanalys göras som undersöker om riskerna är bad- och lekplatser, parker, centrumanläggningar, • Kommunen ska vid detaljplanering och acceptabla och vilka förebyggande åtgärder som handels- och kontorsbyggnader samt industriverk- bygglovgivning för transportkrävande krävs. Räddningstjänsten Östra Götaland ska samheter ska avståndet från dessas närmaste del, till verksamheter i en riskanalys utreda alltid kontaktas i ett tidigt skede. exempel tomtgräns, och kraftledningen, transforma- vägtransporterna av farligt gods och väga in det torstation och ställverk vara minst följande i lämplighetsprövningen respektive utformning Flygverksamhet av detaljplanen och bygglovet. • Kommunen ska vid detaljplaneläggning och 175 meter för 400 kV bygglovgivning följa flyghinderhöjderna. 90 meter för 220 kV Kommunen ska vid detaljplanering och bygglovgiv- 70 meter för 130 kV och 70 kV ning i närheten av järnvägar ta hänsyn till följande Undantag 30 meter för 40 kV och 20 kV skyddsavstånd: • Vid avsteg från inriktningen ovan ska en 20 meter för kraftledningar < 50 m - Bebyggelsefri zon riskanalys göras och samråd i tidigt skede med mindre än 20 kV > 50 m - Arbetsplatser och kommunikations- ske med Transportstyrelsen och Norrköping centra tillåts flygplats. • En parkeringsplats närmaste ytterkant ska vara > 100 m - Bostäder, hotell, köpcentrum, minst 5 meter från en kraftledning vid högst 55 mindre samlingslokaler tillåts kV och minst 10 meter vid högre spänning. > 200 m - Skolor, idrottsanläggningar, större • Ledningsrättsinnehavarna ska i samband samlingslokaler tillåts med detaljplaneläggning och bygglovgivning redovisa magnetfälten kring kraftledningarna.
48 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
• Innehavaren till ett ställverk eller • Vid uppförande av ny bostadsbebyggelse Vattenkvalitet transformatorstation ska i samband med gäller de restriktioner som anges i Miljökvalitetsnormer för vatten detaljplaneläggning och bygglovgivning vattenskyddsföreskrifterna. Därutöver ska nya • Bebyggelseutveckling (till exempel för redovisa magnetfälten kring dessa. och befintliga grupper med bostadsbebyggelse bostäder och verksamheter inklusive med minst 10 hushåll i första hand anslutas till landsbygdsutveckling i strandnära lägen) ska Undantag kommunalt vatten och avlopp, antingen genom inte leda till en försämring av vattenkvaliteten så • Vid avsteg från inriktningarna ovan ska att ingå i VA-verksamhetsområdet eller genom att miljökvalitetsnormer för vatten inte uppnås. en riskanalys göras för att studera vilka att de skapar en gemensamhetsanläggning för • Inom jord- och skogsbruket ska kommunen förebyggande åtgärder som krävs. VA som ansluts till det kommunala VA-nätet. I verka för att odlings- och avverkningsfria zoner andra hand ska de skapa en gemensam enskild • Avsteg från skyddsavstånd för på ett lämpligt avstånd från strandlinjen från VA-lösning. markanvändningarna ovan kan göras en vattenförekomst upprättas, om inte andra för centrumanläggningar, handels- och • I befintliga bebyggelsegrupper med färre godtagbara förebyggande åtgärder kan vidtas. kontorsbyggnader samt industriverksamheter. hus än 10 samt enstaka hus inom ett Syftet med dessa skyddszoner eller anpassade Magnetfälten kring kraftledningarna, vattenskyddsområde ska de enskilda avloppen skyddszoner är att skapa en buffertzon och transformatorstationerna och ställverken ska snarast inventeras och åtgärdas så att hög därigenom minska risken för näringstillförsel redovisas i analysen. Skyddsavståndet ska dock skyddsstatus på avloppen uppnås. och att miljökvalitetsnormer för vatten inte aldrig vara mindre än 20 meter. uppnås. Dessa åtgärder ska i första hand • Alla verksamheter inom ett vattenskyddsområde tillämpas vid vattenförekomster. Exempelvis kan ska i första hand anslutas till det kommunala Vattenförsörjning, vattentäkter och vatten- en sådan skyddszon inom jordbruket innebära nätet för vatten, spillvatten och dagvatten. I skyddsområden att ett område är permanent vegetationsbeklätt andra hand en godtagbar enskild VA-lösning • Kommunen ska verka för att dricksvatten- längst med vattenförekomsten, det vill säga försörjningen även på lång sikt klaras genom • Inom vattenskyddsområden utgör att området inte plöjs eller på annat sätt att framtida vatten- och reservvattentäkter tillämpningen av riktlinjerna för markbereds så att fosfor och kväve kommer identifieras, utreds och skyddas. Detta gäller i dagvattenhantering och riktlinjerna för vatten ut i vattendraget. Inom skogsbruken innebär första hand för vattenförekomsterna Näknen, och avlopp i bebyggelsegrupper en miniminivå skyddszonen att träd och annan vegetation Vekmangeln, Svängbågen och Glottern då det gäller förebyggande åtgärder. bevaras längst med vattenförekomsten. men även för de mindre sjöarna Böksjön, • Befintliga och framtida reservvattentäkter ska • Kommunen ska verka för att fiskvandringsvägar Åksjön och Lilla Älgsjön. Detta kan till skyddas genom vattenskyddsområden. (faunapassager) skapas förbi onaturliga exempel göras i form av att en kommunal vandringshinder. Detta ska i första hand ske i vattenförsörjningsplan tas fram. • För att skapa en heltäckande och långsiktigt vattenförekomster så att miljökvalitetsnormer hållbar tillgång till reservvatten ska möjligheten • Miljöfarliga verksamheter som innebär risk för för vatten uppnås och där fiskvandringsvägarna att på sikt bygga samman Norrköpings och förorening av vattentäkt får inte etableras inom kan skapa mervärden. Linköpings vattenförsörjningssystem utredas. ett vattenskyddsområde utan att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas. 49 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
• Kommunen ska verka för att våtmarker anläggs Vattenplan Kretsloppsanpassning och andra lämpliga åtgärder i vattenförekomster • Kommunen ska ta fram en Vattenplan. Planen • Kommunen ska sträva efter ett vidtas så att miljökvalitetsnormer för vatten kan liknas vid ett lokalt åtgärdsprogram för kretsloppssamhälle där det som produceras uppnås. Åtgärdernas placering ska i första hand vattenförekomsterna i kommun. Den kan ska minimeras i form av återvinning eller ske där de gör mest nytta. Se karta Markreservat exempelvis innehålla förslag på åtgärder, ansvars- kompostering och sedan återvinnas till för våtmark vid Hagnerydsbäcken. fördelning och tidplan med syftet att miljö- nyproduktion. Detta för att minska avfallet och kvalitetsnormer för vatten ska uppnås. miljöfarliga ämnen. Exempelvis återföring av • Kommunen ska verka för att kalkning av fosfor genom slam. försurade sjöar genomförs samt askåterföring vid • Kommunens arbete med Vattenplanen och skogsbruk för att kompensera för avverkningens övriga åtgärder för att nå en bättre vattenkvalitet försurning. Dessa åtgärder ska i första och miljökvalitetsnormer för vatten ska ske i hand ske i och vid vattenförekomster så att dialog med berörda vattenråd. miljökvalitetsnormer för vatten uppnås. Havsplan • Kommunen ska vid planläggning, bygglov- och • Norrköpings kommun ska aktivt delta i och tillståndsgivning samt tillsynsverksamhet stödja framtagandet av en havsplan med syfte tillämpa ett avrinningsområdesperspektiv vilket att kommunens översiktsplan ska vara förenlig innebär att identifiera och beakta vattendelare med havsplanen och det omvända. och lågpunkter i landskapet samt se hela avrinningsområdet som en helhet oberoende • Kommunen ska, vid behov, verka för att av administrativa gränser. Orsaken till att andra för kommunen på kort och lång sikt hänsyn ska tas till avrinningsområden är för viktiga intressen beaktas i havsplanen. Det att underlätta för att miljökvalitetsnormer för kan till exempel handla om turism, naturvård, vatten ska kunna uppnås samt för att skapa ett kulturmiljövård (fartygslämningar), fiske, mer långsiktigt hållbart och robust samhälle, musselodling, energiproduktion (till exempel inte minst med tanke på klimatförändringarna vindkraft, och vågkraft) och materialutvinning och dess utmaningar. (till exempel sand). • Kommunen ska vid planläggning, bygglov- och • Kommunen ska verka för att sjöfarten (till tillståndsgivning samt tillsynsverksamhet se exempel i form av sjöfartsleder) och dess till att miljökvalitetsnormer följs för vatten intressen beaktas i havsplanen. Detta är inte och vattenförekomster. Om det finns en minst viktigt med tanke på att Norrköping har risk för att ett sådant beslut kan leda till att en hamn som är av stor vikt för kommunen. miljökvalitetsnormer för vatten riskeras att inte uppnås ska förebyggande åtgärder vidtas så att normen uppnås.
50 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Upplevelse och miljö
51 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
Infrastruktur och rörelser skapar möjligheter till en mer hållbar samhällsut- för pendeltåg eller alternativt trafikering med andra veckling ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt former av tåg. perspektiv. Läs mer i Riktlinjer för trafik som är ett Infrastruktur och samhällsplanering Nya bostäder och besöksverksamheter på lands- tillägg till kommunens översiktsplan med riktlinjer Vi befinner oss ofta i rörelse, på väg från en plats bygden har fördel av en lokalisering nära de starka och planeringsverktyg för att underlätta att till en annan. Det gäller både i vardagen och på kollektivtrafikstråken där det finns goda möjligheter Norrköping i framtiden har ett trafiksystem som fritiden. En hållbar landsbygd handlar därför också till vardagsresande med kollektivtrafiken. En väl är hållbart. om hållbara kommunikationer. fungerande bostadsmarknad där hushållen med rimliga insatser kan finna en bostad efter behov Infrastruktur är samlingsnamn för anläggningar Ansvar och roller och önskemål är starkt kopplad till väl utbyggd som representerar stora investeringar och som Norrköpings kommun är en bland flera aktörer för infrastruktur och kollektivtrafik som ger möjlighet används dagligen av samhället. Vägar, järnvägar, frågor gällande infrastruktur. De större vägarna på att pendla inom en allt större arbetsmarknadsregion. vatten och avlopp samt bredband är alla exempel landsbygden är exempelvis ofta statliga medan de Kollektivtrafik erbjuder även informella kontaktytor, på samhällsstrukturerande företeelser. Kommunens mindre ofta ägs och sköts av vägföreningar. Kol- till exempel mötesplatser, för boende på landsbygden övergripande struktur utgår från ett mönster av lektivtrafiken tillhandhålls av Region Östergötland vilket kan vara en av flera förutsättningar för den orter samt en dominerande centralort, Norrköping. genom Östgötatrafiken. Norrköpings kommun visar sociala hållbarheten. Centralortens roll i kommunens sammanhang är att genom översiktsplanen kommunens viljeinriktning vara samlande plats för kommunens centrala funk- för den fortsatta planeringen och översiktsplanen Norrköpings kommuns viljeinriktning är att tioner. Många människor har arbete, bostad eller utgör underlag i dialogen med andra aktörer. landsbygdsområdena ska försörjas med prioriterade ärenden i staden vilket genererar många transporter. stråk där kollektivtrafiken är prioriterad, säker och Rörelser effektiv. Se karta Kollektivtrafik, stationslägen och På landsbygden finns orter som fungerar som service- Infrastruktur möjliggör rörelser som i sin tur kan pendlarparkeringar. Genom att prioritera kollektiv- orter för omkringliggande landsbygd; Åby/Jursla, ge förutsättningar för att välja boende utifrån andra trafiken med rakare linjesträckningar och förbättrad Krokek, Skärblacka, Svärtinge, Kimstad/Norsholm preferenser än arbetsplats. En väl utbyggd infra- turtäthet uppnås en kvalitetshöjning som attraherar och Östra Husby. Utbytet mellan staden, tätorterna struktur möjliggör en större arbetsmarknadsregion både nuvarande resenärer och kommande. Kom- och landsbygden är stort och kräver goda kom- och underlättar för företagare att vara attraktiva munens inriktning är att glest bebyggda områden munikationer. Serviceorterna skapar möjligheter att arbetsgivare samt få en större avsättningsmarknad ska få tillgång till stomlinjerna genom parkering för minska resorna till centralorten när människor har för sina varor och tjänster. cyklar och bilar vid stationslägen/kollektivtrafik- service i sin närhet. Ett sammanhängande mönster knutpunkter och strategiska hållplatser (se lokalise- av orter skapar även möjligheter att samordna Kollektivtrafik ring av pendlarparkeringar på kartan). Att kunna gå transporter och teknisk försörjning i form av vatten Pendeltåg och expressbussar utgör stommen i och cykla till dessa hållplatser från närområdet är och avlopp samt bredband på ett effektivare sätt än kollektivtrafiken till kommundelarna utanför önskvärt. För de som reser till och från landsbygden spridd bebyggelse. Norrköpings tätort samt till grannkommunerna. och har svårt att förflytta sig till hållplatserna med Att samordna och fokusera bebyggelse till de Spårbunden kollektivtrafik har förmåga att attrahera cykel eller bil är kommunens inriktning att ett utpekade prioriterade stråken och orterna innebär fler resenärer än busstrafik. Därför är det viktigt att basutbud med anropsstyrd kompletteringstrafik ska en effektivare användning av infrastrukturen och utveckla befintliga och även nya linjer och stationer upprätthållas. 52 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
Kollektivtrafik, stationslägen och pendlarparkeringar
53 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
Stationslägen Möjlighet att cykla en del av resvägen Önskvärda åtgärder För prioriterade utvecklingsorter innefattar det Enligt kommunens Riktlinjer för trafik är det lång- 1. Norrköping - Krokek framtida trafiksystemet enligt Riktlinjer för trafik en siktiga målet att skapa strukturer så att en så stor del Förbättringspotential finns för cykelvägssträcka fungerande och attraktiv kollektivtrafikknutpunkt som möjligt av de lokala förflyttningarna kan göras mellan centralorten Norrköping och stations- och eller pendeltågsstation. Befintliga stationslägen för på cykel. För de orter i Norrköpings kommun med serviceorten Krokek. kollektivtrafik finns i nuläget i centralorten Norr- stationslägen, eller som kommer att få stationslägen, 2. Krokek - Kolmårdens djurpark köping samt orterna Kimstad och Krokek. Dessa ska Norrköpings kommun verka för att tillhanda- Utvecklad cykelvägsförbindelse mellan Krokek och stationslägen är viktiga strategiska lägen att fortsätta hålla invånarna så gena och säkra cykelvägar som Kolmårdens djurpark behövs för att skapa bättre utveckla för att kommunen och orterna ska kunna möjligt till och från kollektivtrafikknutpunkter. kopplingar mellan tätorten och djurparken. utvecklas och kompletteras med ny bebyggelse på Det är viktigt att det finns cykelvägar från de ett hållbart sätt. I samband med genomförandet 3. Norrköping - Kimstad prioriterade orterna till pendlarparkeringar och de av Ostlänken är även Norsholm, Skärblacka, Åby, Ny cykelvägsförbindelse mellan Norrköping och strategiska knutpunkterna för kollektivtrafik, service Graversfors och Simonstorp nya stationslägen/ Kimstad. Sträckningen behöver utredas då det samt hållplatser utmed de prioriterade bussförbin- kollektivtrafik-knutpunkter som är önskvärda att finns en sträckning utpekad i den gemensamma delsestråken, se karta Kollektivtrafik, stationslägen utveckla på sikt. översiktsplanen med Linköpings kommun samt en och pendlarparkeringar. Anordnande av attraktiva annan sträckning på gammal banvall i fördjupning pendlarparkeringar med tillhörande anläggningar Samåkning och pendlarparkeringar av översiktsplan för Kimstad. såsom cykelställ under tak, belysning, snöröjning Hållbara kommunikationer beror på hur samhälls- med mera är också viktiga åtgärder för att överföra 4. Kimstad - Norsholm - Linghem planeringen lyckas samordna bostadsutbyggnad biltrafik till cykeltrafik. Sträckning längs länsvägarna 215 och 796 finns med och infrastruktursatsningar. Ett sätt att förstärka i den gemensamma översiktsplanen med Linköpings kollektivtrafikens attraktivitet är att möjliggöra Cykel används både till vardags och för rekreation kommun. Som alternativ skulle sträckning längs pendlarparkeringar på strategiska platser för omstig- samt inom turism- och besöksnäringen. Därför är Kimstadsvägen och Norsholmsvägen kunna under- ning mellan bil och cykel till kollektivtrafik. Sådana det även viktigt att se över och förstärka cykelleder sökas för del av sträckan då det är möjligt att här pendlarparkeringar, attraktivt utformade, skapar till och från viktiga upplevelse- och besöksmål i fånga upp ett större underlag av cyklister. potentiell minskning av enskilda privata transporter kommunen. Läs mer under temat Upplevelse som belastar trafiksystem och miljö till förmån för och miljö. 5. Norrköping - Skärblacka effektiva kollektiva färdmedel. Fortsatt byggande av cykelvägsförbindelse mellan Önskvärda cykelvägsåtgärder Norrköping och Skärblacka. Cykelvägsträcka inom Föreslagna nya pendlarparkeringar finns redovisade I översiktsplanen identifieras behov av förbättringar stadsrandzonen finns utbyggd sedan tidigare. i en del av de prioriterade landsbygdsorterna, se för cykelvägar i Norrköpings kommun. Dessa behov utvecklingsplanerna på sidan 70. Kommunen bör 6. Skärblacka - Ljusfors redovisas på kartan Önskvärda cykelvägåtgärder. sträva efter att anlägga pendlarparkeringar i eller i Viktig cykelväg till upplevelsemiljöerna väster om Nedan beskrivs önskvärda åtgärder som är utpekade anslutning till samtliga prioriterade orter. Skärblacka med bland annat bad och camping på kartan. vid sjön Mårn, naturreservatet vid Ljusfors och Vångaförkastningen.
54 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
Önskvärda cykelvägsåtgärder
55 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
7. Norsholm - Skärkind Önskvärda vägåtgärder tetsbrister som behöver åtgärdas (Sträcka nr 6 på Möjlig sträckning på gammal banvall mellan I översiktsplanen identifieras behov av förbättringar kartan Önskvärda väg- och järnvägsåtgärder). orterna kan möjliggöra en snabb cykelvägs- för vägar i Norrköpings kommun. Behoven redo- I avvaktan på att vägåtgärder kan genomföras bör förbindelse till framtida stationsorten Norsholm visas på kartan Önskvärda vägåtgärder, järnvägs- lösningar som ofta används vid stora evenemang som kan stärka och bidra till positiv utveckling i åtgärder och reservat för väg och Ostlänken. Kartan med exceptionella trafiktoppar sökas. Exempel på båda orterna. visar även viktiga behov av mark- och vattenreservat sådana åtgärder kan vara utökade öppettider, dif- för byggande av eventuella framtida vägar. Nedan 8. Åby - Simonstorp ferentierade biljettpriser, paketlösningar med andra beskrivs önskvärda åtgärder som är utpekade på Ny cykelvägsförbindelse för att knyta Simonstorp färdmedel, parkering vid E4:an och bussanslutning. kartan. närmare serviceorten Åby och centralorten 2. Norrköping - Arkösund Norrköping. Önskvärda åtgärder Behov av främst trafiksäkerhetsåtgärder för hela 1. Kolmårdens djurpark 9. Göta kanal, passage Asplången sträckan mellan Norrköping och Arkösund. Kolmårdens djurpark utvecklar stegvis sin verk- Sträckningen längs Göta kanal mellan Norsholm Sträckan Länsväg 209, Norrköping - Östra Husby, samhet och trafiken beräknas öka. Biltrafiken till och Söderköping i Söderköpings kommun, mer finns med i Länsplan för regional transportinfrastruk- djurparken är under vissa dagar sommartid mycket specifikt vid sjön Asplången, mellan Hulta sluss tur 2014-2025 för Östergötlands län. omfattande och skapar problem längs länsväg 903 i Norrköping och Gamla Övägen i Söderköping, och 904 genom Krokek. Mätningar visar att huvud- 3. E4 Norsholm - Söderköping skulle behöva förbättras för att skapa en mer delen av denna trafik kommer från väster. Kom- Åtgärder på Riksväg 210, E4 - Norsholm - Söderkö- komplett cykelled mellan orterna. munen önskar trafiksäkerhetsåtgärder på sträckan ping, som även inkluderar vägreservat för sträckan 10. Norrköping - Häradshammar från E4 till djurparken, framförallt genom Krokeks Bäckeby - Herseberga, sträcka B på kartan Önsk- Behov av ny cykelvägsförbindelse utmed länsväg 209 samhälle och vid infarten till djurparken (Sträcka värda väg- och järnvägsåtgärder, se beskrivning som mellan Norrköping och Häradshammar. nr 1 på kartan Önskvärda väg- och järnvägsåtgärder). följer nedan. 11. Skärblacka - Vånga För att skapa kompletterande möjligheter till mins- B. Riksväg 210, trafikplats Norsholm - Herse- Behov av ny cykelvägsförbindelse mellan Skärblacka kade trafikproblem i Krokek vill kommunen peka berga och Vånga. ut ett vägreservat för en möjlig förbifart från E4:ans En ny genare sträckning mellan Bäckeby och trafikplats Strömsfors i en sträckning norr om Herseberga från trafikplats Norsholm behövs. En 12. Norrköping - Norsholm tätorten till länsväg 903 öster om tätorten (Sträcka ombyggnad skulle medföra betydande vägförkort- Behov av cykelförbindelse mellan Norsholm och A på kartan Önskvärda väg- och järnvägsåtgärder). ning och ökad trafiksäkerhet. Syftet med ombygg- Norrköping. Dagens färdväg via Kimstad innebär en naden är enligt Trafikverket också att avlasta länsväg riskfylld och avsevärt längre färdväg. Bör planeras i Trafiken som kommer från norr (Stockholm) på 796 i Linköpings kommun eftersom Riksväg 210 är samband med arbetet med Ostlänken. E4:an hänvisas redan idag via skyltning från Jönåker en viktig regional förbindelse mellan Söderköping- att välja länsvägarna 608-504-891-903 och angöra Linköping. djurparken från öster. Det är också en betydligt kortare väg än via Krokek. Vägen har dock kvali-
56 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
Önskvärda vägåtgärder, järnvägsåtgärder och reservat för väg och Ostlänken
57 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
4. E4 - Skärblacka blir en del av den framtida Götalandsbanan som ska Åtgärder på Länsväg 1153 mellan E4 och Skärblacka. gå mellan Stockholm och Göteborg. I trafikverkets Sträckan Länsväg 1153, Torp - Skärblacka, finns med beslutade järnvägsutredning från 2010 redovisas val i Länsplan för regional transportinfrastruktur. av spårkorridor. Denna korridor utgör utgångspunkt för den fortsatta planeringen i form av järnvägsplan. 5. Kimstad - Finspång I järnvägsplanen preciseras järnvägens lokalisering. Åtgärder på Länsväg 215 mellan Kimstad och Fin- Trafikstart för hela Ostlänken är planerad till 2028. spång. Denna sträcka finns med den gemensamma översiktsplanen för Linköping och Norrköping. Ostlänken innebär inte bara att Norrköping kopplas samman med storstäderna Stockholm, Göteborg 7. Kvarsebo - Nävekvarn och Malmö samt med Europa. Ostlänken innebär Behov av trafiksäkerhetsåtgärder på länsväg 511 även att pendeltågstrafiken kan öka och nya statio- mellan Kvarsebo och Nävekvarn (Nyköpings ner kan anläggas. I samband med att Ostlänken kommun). byggs kommer Norrköping att bygga ett nytt Förbifart Skärblacka Vägreservat för förbifart norr om Skärblacka. Resecentrum. Det blir en viktig nod som utgör Reservat för förbifart norr om Skärblacka (sträcka grunden för ett hållbart resande i regionen. Genom C på kartan) är ett möjligt framtida komplement Ostlänken skapas möjligheter för regionförstoring till trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Riksväg Önskvärda järnvägsåtgärder och en utveckling av både stad och landsbygd. 215 genom Skärblacka. Den tunga trafiken genom I översiktsplanen identifieras behov av förbättringar Kimstad - Finspång Skärblacka är av den omfattningen att det bör finnas för järnvägar i Norrköpings kommun. Behoven Möjligheter ska ges till åtgärder på befintlig järnväg en beredskap för mer omfattande trafiksäkerhetsåt- redovisas på kartan Önskvärda vägåtgärder, järnvägs- för att i framtiden kunna utveckla spårbunden gärder av det slag som en förbifart utgör. åtgärder och reservat för väg och Ostlänken. Kartan kollektivtrafik, till exempel pendeltågtrafik, mellan Alternativa sträckningar av förbifarten utreddes 1998 visar även viktiga behov av mark- och vattenreservat Finspång och Linköping via Kimstad (sträcka samt därefter 2013 i utredningen Sammanställning för byggande av eventuella framtida järnvägar, till järnvägsåtgärder nr 1 på kartan). EVA kalkyler Förbifart Skärblacka av konsulten WSP exempel Ostlänken. Nedan beskrivs önskvärda Övriga järnvägsåtgärder varpå ett alternativ föreslogs utgå. Med anledning åtgärder som är utpekade på kartan. (ej markanspråk på kartan) av resultatet från utredningen från 2013 kvarstår Önskvärda åtgärder alternativen på kartan till höger (i utredningen Möjligheter ska ges till elektrifiering av befintligt Korridor för Ostlänken benämndes dessa Öst och Öst/Kullerstad). spår Finspång - Skärblacka - Norrköpings hamn. Ostlänken är den planerade dubbelspåriga hög- hastighetsjärnvägen mellan Järna och Linköping, en sträcka på cirka 15 mil. Den nya järnvägen kommer att möjliggöra en restid mellan Stockholm och Norrköping på mindre än en timme. Ostlänken
58 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
Båtförbindelser turtäthet för att klara ett ökande resetryck, både Tekniska försörjningssystem är ofta kostsamma att Norrköpings kommun har goda vattenresurser med bil, cykel och eventuell framtida kollektivtra- bygga ut vilket innebär att det finns ekonomiska i form av Bråviken, Slätbaken, skärgården samt fik (se även karta Kollektivtrafik, stationslägen och fördelar av att utnyttja befintlig infrastruktur. Det Glan och många andra sjöar som är intressanta för pendlarparkeringar). finns många miljövinster med att så många som upplevelser. Några av de populäraste turistupp- möjligt ansluter sig till det kommunala vatten- och levelserna i kommunen befinner sig nära vatten, Tekniska försörjningssystem avloppsnätet. Kommunens reningsanläggningar har till exempel Kolmårdens djurpark, Sandviken i Infrastruktur i form av vatten- och avloppsled- större förmåga att rena vattnet innan det återförs till Krokek, naturen i Kvarsebo, slott, golf och natur ningar, fjärrvärme och bredband ingår under naturen än enskilda anläggningar. i Mauritzberg och skärgården i Arkösund. Dessa samlingsnamnet tekniska försörjningssystem. är också platser eller orter där det är möjligt att angöra med båt. Detta skapar förutsättningar för möjlig kollektivtrafik med båt på Bråviken, dels för pendling in till centralorten och dels för utveckling av upplevelser och turistnäring i kommunen. Kartan Båtförbindelser med hållplatslägen visar potentialen med möjliga båtförbindelser och målpunkter på lång sikt för framtida båttrafik. På lång sikt skulle det kunna vara intressant med arbets- och skolpendling via båt mellan orterna/stadsdelarna Norrköping (till exempel Saltängen) - Lindö - Djurön - Krokek (Sandviken) - Kvarsebo. I dessa orter och stadsdelar finns det och kan komma att utvecklas bostads- områden i attraktiva lägen och det finns eller finns möjligheter till att anlägga båthamnar. Kartan visar också intressanta målpunkter för upplevelser och turism- och besöksnäring med möjlig båtangöring: Esterön, Kolmårdens djurpark, Mauritzberg, Marviken/Björnö, Arkösund, Arkö och Kopparholmarna. Övriga båtförbindelser är båttrafik som trafikerar Båtförbindelser med Göta kanal och färjorna över Bråviken och Slätba- hållplatslägen ken (Skenäsleden och Stegeborgsleden). Kommunen ska verka för att bilfärjorna erhåller kapacitet och
59 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
Bredband Bråviken. Även solenergi är en förnybar energikälla för permanentboende är att det exempelvis finns En viktig förutsättning för en fortsatt utveckling av som kan användas för att generare både värme och tillgång till kollektivtrafik och offentlig- och landsbygden är att tillgång till en stabil och fram- elektricitet. kommersiell service inom området eller i dess tidssäkrad internet-anslutning med hög kapacitet Kommunen ska medverka till tekniska försörjnings- närhet. Lämplighetsbedömningen görs även utifrån understöds i hela kommunen. Kommunen verkar system som bidrar till ett mer hållbart samhälle med om det finns andra miljö- och riskfaktorer som aktivt för fiberutbyggnad och tillgång till bredband mindre miljöpåverkan. visar om området är mer eller mindre lämpligt (100 MB) genom att bygga ut stamfibernätet på för permanentboende. landsbygden. Bredbandsnätet finns idag utbyggt Nya tekniska försörjningssystem ska lokaliseras så inom vissa delar av kommunens landsbygd. att de inte blir sårbara för översvämning, ras, skred Områden som kan bli aktuella för en omvandling och erosion. Läs mer om klimatanpassning under till permanentbostäder framgår av kommunens Heltäckande utbyggnad av bredband i kommunen avsnittet Miljö, hälsa och säkerhet på sidan 39. Vatten- och avloppsplan (VA-plan). VA-planens innebär ökad tillgänglighet och bättre förutsätt- utformning styrs av kommunens riktlinjer för vatten ningar för företag och boende i hela Norrköpings Vatten och avlopp och avlopp i bebyggelsegrupper. Grundläggande kri- kommun. I Norrköpings kommun ska samtliga enskilda terier i dessa riktlinjer är aktuell statusklassning och El och värme avlopp åtgärdas. Det ska ske enligt kommunens miljökvalitetsnorm för berörd vattenförekomst samt riktlinjer för enskilda avlopp samt med prioritet för hur många som bor permanent i bebyggelseområdet. Huvudsaklig produktion av fjärrvärme i Norrköping de avlopp som ligger inom avrinningsområden till sker med förnybara bränslen. Jämfört med 1992, då De utpekade prioriterade landsbygdsorterna ska vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att kol dominerade vid elproduktionen, har bränsle- förses med kommunalt vatten och avlopp då denna inte uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. mixen ändrats betydligt. I dag används förnybara lösning för ett större bebyggelseområde är den bränslen till 80 procent. Kol och olja används vid Nuvarande och tidigare fritidshusområden samt mest långsiktigt hållbara VA-lösningen. Lösningen sträng kyla eller när störningar i produktionen upp- övriga bebyggelseområden med en otillfredsstäl- är även lämplig med tanke på att orterna föreslås står. Ungefär en procent av den totala värmeproduk- lande vatten- och avloppsförsörjning (även kallade utvecklas med ny bebyggelse samt ibland även med tionen skedde 2005 vid reserv- och spetscentraler. VA-problemområden) med minst 10 hushåll eller fler övrig offentlig service. tas upp och behandlas i kommunens VA-grupp för Kommunen ska om möjligt prioritera energikällor Utsläppen av orenat avloppsvatten i form av toalett- att eventuellt tas upp i kommunens VA-plan efter med låg klimatbelastning och verka för effekti- avfall från fritidsbåtar direkt ut i vattnet leder till en bedömning. vare energianvändning. Kommunen ska främja stor belastning på miljön. Utsläppen medför även fjärrvärme och alternativa uppvärmningsformer. VA-problemområdena ska åtgärdas och de bebyg- risker för människors hälsa då spridning av virus, Kraftvärmeproduktion baserad på biobränsle och/ gelseområden som ligger inom ett prioriterat stråk bakterier och parasiter underlättas då dessa finns eller avfall i kombination med fjärrvärme kan vara eller en prioriterad ort kan vid behov genom plan- i toalettavfallet. Mottagningsstationer (slamtöm- en intressant långsiktig lösning. Vindkraft är en läggning även få möjlighet att bygga större vilket ningsställen) för toalettavfall från fritidsbåtar ska annan intressant och för kommunen relativt ny underlättar en omvandling till permanentbostäder. eftersträvas vid flera småbåtshamnar i kommunen. energikälla. Andra exempel är berg och jordvärme Orsaken till det är att dessa områden, inom ett eller möjligheten till värmeuttag ur Glan och/eller prioriterat stråk eller ort, bedömts som lämpliga
60 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
Dagvatten Avfall • verka för ett heltäckande mobilnät och På landsbygden är dagvattenfrågan ofta inte lika För att lättare kunna återvinna avfall är det viktigt bredbandslösningar problematisk som i staden men dagvattenfrågan att alla hushåll i Norrköping källsorterar. Beroende • verka för långsiktig hållbar samhällsstruktur för på landsbygden måste ändå hanteras inte minst i på vad det är för avfall ska det lämnas vid bostaden, vatten och avlopp orterna. En orsak till detta är även att både miljöbal- på en återvinningsstation eller returpunkt. Vid ken och lagen om allmänna vattentjänster likställer nybyggnation av flerbostadshus bör utrymme finnas • verka för hållbara energilösningar dagvatten med avloppsvatten inom ett bebyggelse- för olika sorters avfall. område. Ytterligare en orsak till varför dagvattenfrå- Riktlinjer - infrastruktur och rörelser gan bör beaktas även på landsbygdens mindre orter, Kommunens strategi - Texten i detta avsnitt är direktiv som ska följas vid frågor som rör med hårdgjorda ytor, är att klimatförändringarna infrastruktur och rörelser lokalisering, förhandsbesked, lovgivning samt planläggning om med exempelvis ändrade nederbördsmängder kan inget annat anges. leda till oönskade konsekvenser som till exempel • samordna planeringen av infrastruktur och • utveckla god tillgänglighet till Åby/ källaröversvämningar. bebyggelse på landsbygden Jursla, Krokek, Skärblacka, Svärtinge, Beroende på typ av markanvändning (till exempel • utveckla de prioriterade stråken och orterna och Kimstad/Norsholm och Östra Husby industri- eller villatomt) kan dagvattnet bli mer eller prioritera infrastruktursatsningar i dessa • underlätta tillgängligheten till strategiska mindre förorenat och innehålla exempelvis metaller, • underlätta för resenärer att åka kollektivt så att knutpunkter för kollektivtrafik näringsämnen och organiska föroreningar. Öppna bilresor förs över till andra transportslag dagvattensystem som exempelvis gräsbevuxna diken, • verka för stomlinjer som har ett regelbundet dammar och våtmarker både renar och fördröjer • prioritera kollektivtrafikstråk för att säkerställa och snabbt trafikutbud längs de utpekade dagvattenflödena. kollektivtrafikens framkomlighet på prioriterade stråken för bussförbindelser landsbygden och spårburen kollektivtrafik, se För att skapa ett långsiktigt hållbart och robust karta Kollektivtrafik, stationslägen och samhälle i vilket grundläggande samhällsfunktioner • skapa bra förbindelser för kollektivtrafik pendlarparkeringar. skyddas (till exempel förskolor), från bland annat en och cykeltrafik mellan staden och tätorterna översvämning, ska säkerhetsmarginaler tillämpas. samt mellan stora och små tätorter längs de • verka för matartrafik till stomlinjerna (längs Detta ska bland annat gälla vid utformningen av prioriterade stråken de prioriterade stråken) för cykel, bil och dagvattenanläggningar och övrig VA-infrastruktur. anropsstyrd kollektivtrafik • främja samverkan med grannkommunerna när De kommunala riktlinjerna för dagvattenhantering det gäller förutsättningar för mellankommunala • utveckla nya stationslägen på landsbygden ska följas och kommunen arbetar efter en egen förbindelser för kollektivtrafik och cykeltrafik på lång sikt i följande orter: Norsholm, modell för ansvarsfördelning inom dagvatten för Skärblacka, Simonstorp, Graversfors samt Åby stora regn, extrema regn och katastrofregn. • verka för ett förbättrat allmänt väg- och gatunät där behov finns • skapa förutsättningar för samåkning genom att anordna pendlarparkeringar i de prioriterade orterna och vid kollektivtrafikknutpunkter
61 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
• verka för genomförande av Önskvärda • eftersträva energieffektiva lösningar vid • Tillsyn ska genomföras på avloppsledningsnätet cykelvägsåtgärder som redovisas i karta och text nybebyggelse, exempelvis passivhus eller och mindre reningsverk så god skötsel plushus, särskilt om fjärrvärme inte är möjlig bibehålls och ställda krav uppfylls. Detta • verka för förutsättningar för ett trafiksäkert ska ske vid en vattenförekomst och inom cyklande inom småorter och till hållplats för • eftersträva energiförsörjning från förnyelsebara dess avrinningsområde för en förekomst kollektivtrafik, knutpunkter för kollektivtrafik energikällor som inte följer eller riskerar att inte följa och service, och samåkningsplats/ miljökvalitetsnormerna för vatten. pendlarparkering Riktlinjer för vatten och avlopp samt dagvatten • Kapaciteten i de allmänna och de enskilda • skapa bra cykelparkering vid målpunkter för Texten i detta avsnitt är direktiv som ska följas vid frågor som rör lokala avloppsreningsverken ska studeras och vid cyklister, till exempel vid stationslägen och lokalisering, förhandsbesked, lovgivning samt planläggning om behov kontinuerligt förbättras i samband med kollektivtrafikknutpunkter och hållplatser inget annat anges. bebyggelseutvecklingen och det arbetet ska ske • Arbetet med inventering och åtgärdande av • verka för en hög trafiksäkerhet för fotgängare utifrån vattenförekomstens behov. enskilda avlopp ska ske utifrån kommunens inom kommunens tätorter och småorter, särskilt riktlinjer för enskilda avlopp. I det arbetet ska • Arbetet med upprättande och årlig revidering till och från hållplats för kollektivtrafik eller krav på hög skyddsnivå ställas inom primär av vatten och avloppsplanen ska ske utifrån samåkningsplats/pendlarparkering och sekundär zon för vattenskyddsområde. kommunens riktlinjer för vatten och avlopp i • Kartan Önskvärda vägsåtgärder, järnvägsåtgärder Hög skyddsnivå ska även ställas inom bebyggelsegrupper och översiktsplan. och reservat för väg och Ostlänken med områden med klass 1 i kommunens • De prioriterade landsbygdsorterna, det tillhörande text redovisar Norrköping kommuns kartunderlag Naturvårdsområden samt inom vill säga bebyggelsegrupper med goda behov av förbättringar av vägar och järnvägar avrinningsträcka 100 meter från kusten och utvecklingsmöjligheter ska förses med sjöar klassade enligt VISS. Hög skyddsnivå • vid fortsatt planering beakta möjligheter för kommunalt vatten och avlopp då detta är ska också ställas inom områden där den småbåtshamn/båtangöring i orterna Krokek, den mest långsiktigt hållbara vatten- och sammanlagda belastningen är eller riskerar Kolmårdens djurpark, Marviken/Björnö, avloppslösningen för ett bebyggelseområde. bli hög på grund av antalet utsläppskällor. Kvarsebo, Arkösund och Arkö, se karta Inventering och åtgärdande av enskilda • En dagvattenplan, utifrån kommunens riktlinjer Båtförbindelser med hållplatslägen. avlopp ska ske utifrån prioriteringsordningen; för dagvattenhantering, ska upprättas med • verka för att bilfärjorna vid Skenäs- och vattenskyddsområden, statusklassade fokus på åtgärder som gör störst nytta utifrån Stegeborgslederna erhåller kapacitet och vattenförekomster som följer, inte följer eller ett förorenings- och översvämningsperspektiv. turtäthet för att klara ett ökande resetryck med riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för • Mottagningsstationer (slamtömningsställen) för bil, cykel och eventuell framtida kollektivtrafik vatten. toalettavfall från fritidsbåtar ska utredas för att • utnyttja och utveckla tillgängligheten möjliggöras vid småbåtshamnar i kommunen, till servicecentra i grannkommuner exempelvis i Arkösund, Mem och Kvarsebo.
62 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Infrastruktur och rörelser
63 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Sysselsättning och produktion
Sysselsättning och produktion På landsbygden och i någon av de mindre orterna I de prioriterade landsbygdsorterna är tillgången finns även näringar av mer industriell karaktär som till mark för verksamheter och service en möjlighet Sysselsättning med bredd också erbjuder sysselsättning och arbetstillfällen. och en av flera viktiga faktorer för orternas Att bejaka och främja förutsättningar för ett varierat fortsatta utveckling. Landsbygden utgör en stor resurs för kommunen företagande runt om i kommunen är viktiga aspek- utifrån ett hållbarhetsperspektiv avseende produk- ter för en hållbar och levande landsbygd. Areella näringar tion av varor, tjänster, energi och upplevelser. En En stor del av näringslivet på landsbygden bygger på hållbar landsbygd bygger på möjligheten till att Sysselsättningar inom service såsom vård och utbild- familj- eller enmansföretag och olika typer av areella kunna finna arbete inom olika verksamhetsområden. ning är också en del av en hållbar landsbygd. Dessa näringar. Att använda mark och vatten för olika arbeten är av naturliga skäl länkade till människor År 2013 fanns det cirka 61500 arbetstillfällen totalt ändamål och utifrån rådande behov och efterfrågan och till platser dit många söker sig i sin praktiska i Norrköpings kommun. Av dessa utgjorde cirka ligger till grund för landsbygdens samhällsstruktur vardag. Den här typen av verksamheter har förut- 7800 arbetstillfällen utanför Norrköping stad vilket i dag. De areella näringarna, såsom jordbruk, sättningar att stärkas i Åby/Jursla, Krokek, Skär- sammanfaller i stort med det geografiska område skogsbruk, jakt och yrkesfiske, har i generationer blacka, Svärtinge, Kimstad/Norsholm och Östra som denna översiktsplan berör. utvecklats i takt med sin samtid och historia och Husby. Utbildning är också en viktig sysselsättning detta gäller i synnerhet de gårdar och verksamheter Vid ett antagande att de senaste tillväxttalen håller och service för de prioriterade landsbygdsorterna. I vars drift och skötsel förts över genom flera led av sig på en stabil nivå och följer de senaste årens trend dessa orter kan utbildning såsom till exempel försko- generationsskifte. fram till år 2035 kan man anta att ytterligare 2000 lor och grundskolor lokaliseras för att skapa förut- arbetstillfällen kommer att finnas på vår landsbygd. sättningar och möjligheter för orterna att växa och Omkring 70 000 hektar skogsmark betecknas som Det är inte orimligt att anta att många av dessa bli, vid sidan av de större tätorterna, kompletterande produktiv skogsmark, det vill säga skogar med utgörs av enmansföretag men också av större stödjepunkter för omgivande landsbygd. Närheten aktivt skogsbruk. Skogsnäringen är viktig för syssel- företag som har behov av mark och lokaler för till förskolor är till exempel en attraktiv service för sättningen totalt inom kommunen eftersom råvaran sin näringsverksamhet. barnfamiljer som önskar att bo på landsbygden. är nödvändig till pappersbruk och sågverk. Inom Vikbolandet bedrivs ett intensivt jordbruk. Jord- Landsbygden hyser fler enmansföretagare än central- Näringar inom exempelvis rehabiliterig kan loka- bruket har under senare årtionden ändrat karaktär orten Norrköping. Många av de som är bosatta liseras utefter andra förutsättningar som naturtyp och drivs idag mestadels kreaturslöst i kombination på landsbygden och i kommunens mindre orter eller att ge plats för lugn. En annan verksamhet med lönearbete, service, jakt och fiske. Den globala är enmansföretagare. Ofta kan flera olika tjänster som kan dra nytta av landsbygdens förutsättningar utvecklingen ställer allt högre krav på hållbar livs- erbjudas och inte allt för sällan i samverkan och är grön omsorg. Grön omsorg kan beskrivas som medelsproduktion och försörjning. Rätten att odla kombination med andra enmansföretagare som meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö vår egen basmat och förvalta landets naturresurser komplement till den egna professionen. Att kunna för människor med behov av särskilt stöd eller reha- på ett hållbart sätt är viktig. Östergötland har en erbjuda ett varierat utbud av tjänster och varor, i bilitering. Det finns många sätt att bedriva omsorgs- lång tradition och goda förutsättningar för en rik, samverkan med andra företagare, utgör en styrka verksamhet beroende på gårdens förutsättningar. varierad och hållbar livsmedelsproduktion. och en bra service gentemot kunders önskemål och behov.
64 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Sysselsättning och produktion
Efterfrågan på varor och tjänster utvecklas och Besöksnäring och turism Symbios och synergi förändras över tid. Förutom jord- och skogsbruk Sysselsättning inom besöksnäring och turism Likväl att olika intressen kan vara oförenliga kan förekommer numer även areella näringar i form är av stor betydelse för Norrköpings kommun. omvänt förhållande skapas genom eko-industriell av energiproduktion som kan tillföra ytterligare Norrköpings kommun vill genom denna plan ange symbios. Med eko-industriell symbios menar vi en inkomstmöjlighet för jord- och skogsbruket. planmässiga direktiv som skapar förutsättningar miljöer där bi- och restprodukter av energi- och Exempel är vindbruk och produktion av olika för en utveckling av områden på landsbygden där materialproduktion från en verksamhet kan använ- former av energigrödor. För riktlinjer om etablering olika attraktionsvärden samt service för vistelse das för tillverkning i en annan verksamhet och av vindkraft se Vindkraft - tillägg till översiktsplanen sammanfaller. Exempelvis olika typer av rekreation så vidare. I sådana miljöer skapas grunder för en för Norrköpings kommun. och upplevelser tillsammans med möjligheter för hållbar verksamhetsutveckling på landsbygden. Ett kollektivtrafikförsörjning. Läs mer under temat exempel kan vara mindre lantgårdar som bedrivs Norrköpings kommun vill uppmuntra och främja Upplevelse och miljö. utifrån vissa teman och värdefokus. Samtidigt som förutsättningar för möjlighet till produktion av dessa gårdar och miljöer erbjuder attraktiva liv för nya varor och tjänster som kan tänkas få en ökad Motstridiga intressen dem som bedriver verksamheten skapas rekreations- efterfrågan. Produktion av biogas i anslutning Vi har alla olika bild av landsbygden, olika bilder värden för besökande till området. till jordbruksfastigheter skulle kunna utgöra ett och förväntningar kan leda till konflikter. Ett exempel på en vara som kan få en ökad efterfrågan i Ett annat exempel kan vara visionen om Sverige som exempel är risken att det lantbruksnära boendet inte framtiden. det ”nya matlandet”. Det är en nationell vision om upplevs som lika attraktivt som den nyinflyttade att skapa fler jobb och tillväxt framförallt genom Norrköpings kommun vill främja sådan mark- och föreställde sig på grund av exempelvis lukt och ljud. satsningar på mat- och livsmedelsproduktion i vattenanvändning som kan bidra till att stärka samt Viss djurhållning på en jordbruksfastighet kan dess- kombination med turism. I ett sådant koncept komplettera befintliga verksamheter på landsbygden. utom medföra påverkan på hälsa i form av spridning kan areella näringar avseende jordbruk, fiske och I ambitionen finns dock risk för att olika mark- av allergener, till exempel vid hästhållning. Därför jakt i kombination med lokal förädling och användningsområden inte är förenliga varvid en är det viktigt att förutse och förebygga konflikter besöksnäringar bidra till att realisera visionen. prövning bör ske genom detaljplaneläggning. och exempelvis inte lokalisera nya bostäder i för nära Norrköpings kommun vill främja och säkerställa anslutning till befintliga jordbruksverksamheter. De nödvändiga förutsättningar för ett sådant utbyte lokala förhållandena i varje enskilt fall, till exempel där mervärde kan tillskapas. Läs mer om visionen vegetation, kan vara avgörande för val av lämpligt och besöksnäring under temat Upplevelse och miljö. skyddsavstånd mellan en jordbruksfastighet och ny bostadsbebyggelse. Se även avsnittet Miljö, hälsa och säkerhet, sidan 39.
65 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Sysselsättning och produktion
Ekosystemtjänster Kommunens strategi - Det är angeläget att stärka möjligheter för en Ett rikt produktionslandskap är en styrka för Sysselsättning och produktion ökad självförsörjningsgrad av förnyelsebar energi- kommunen. En stor del av den produktionen vore Kommunen ska förstärka landsbygdens roll genom produktion och därtill möjlighet att utveckla omöjlig utan olika ekosystemtjänster. Ekosystem- att stödja, underlätta och främja sysselsättning och produktion inom förnyelsebar energi i både mindre tjänster är tjänster som naturen direkt och indirekt produktion med utgångspunkt i de areella närings- och större skala. bidrar med eller producerar och som vi människor områdena jord-, skog- och vattenbruk då de bidrar Kommunen vill utveckla turism- och besöksnä- är beroende av på många sätt. Det kan till exempel till en levande landsbygd. Därtill vill kommunen ringen med fokus på mat och livsmedel, rekreation vara syreproduktion, vattenrening, pollinering av nyttja platsspecifika kvaliteter för lokalisering av nya och upplevelser. Läs mer under temat Upplevelse växter, cirkulation av näringsämnen och möjlighet verksamheter. och miljö. till friluftsliv. Kommunens strategi är att i möjligaste mån samlo- Ekosystemtjänster i detta perspektiv är sådana kalisera service och verksamheter med boende och tjänster som bidrar till att minska störningar eller befintlig infrastruktur enligt hållbar ortstruktur och kostnader för samhället i allmänhet. Exempel kan längs prioriterade stråk, se karta Hållbar ortstruktur vara rotsystem utmed bäckar och åar som förhindrar under temat Boende och service. att strandbanken i en stad eller samhälle eroderar Utmed de prioriterade stråken är kommunen positiv eller att vegetationsridåer minskar spridning av ljud till att mindre fastigheter för verksamheter skapas eller lukt från olika typer av verksamheter. Ekosys- genom avstyckning. Detaljplan kan dock behövas temtjänster som bedöms angelägna för samhället om det föreligger risk för konflikt med andra ska ses som angelägna resurser i kommunen och allmänna intressen. kan regleras genom detaljplan eller genom lämpligt skydd enligt kap. 7 i Miljöbalken. Likaså kan det I de fall där det finns lokaliseringsalternativ är det vara viktigt att bidra till tillskapandet av eventuella av värde att även frågan om markområdenas olika nya ekosystemtjänster som bedöms som angelägna bördighet belyses och utgör en av avvägnings- för kommunen. grunderna för val av lokalisering. Det är angeläget att förutsättningar råder som främjar till ökade möjligheter för småskalig livs- medelsproduktion och jordbruksverksamhet.
66 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Sysselsättning och produktion
Riktlinjer - Sysselsättning och produktion • Vid lokalisering av byggnader eller anläggningar Vägledning vid lov och planläggning Texten i detta avsnitt är allmänna direktiv som ska följas vid ämnat för service ska dessa i första hand • Enstaka vindkraftverk med en totalhöjd på frågor som rör lokalisering, förhandsbesked, lovgivning samt prioriteras till utvecklingsorterna Åby/Jursla, planläggning om inget annat anges. 20-50 meter eller ett verk vars rotordiameter Krokek, Skärblacka, Svärtinge, Kimstad/ överstiger 3 meter betraktas som gårdsverk. Vid Norsholm och Östra Husby. Prioriterade • Norrköpings kommun växer och det behövs lovgivning till ett gårdsverk rekommenderas att landsbygdsorter och prioriterade mindre mer plats för bostäder och verksamheter. bedömningsgrunderna för buller likställs med landsbygdsorter med bra förutsättningar kan Norrköping ska klara balansen mellan å övriga maskin- och anläggningsbyggnader på också vara lämpliga för lokalisering av service. ena sidan behovet av mer mark för bostäder fastigheten. Se även Tillägg till översiktsplanen och verksamheter och å andra sidan • Vid lovgivning av ny anläggning eller för Vindkraft. norrköpingsbornas närhet till natur- och verksamhetsbyggnad ska lokalisering i huvudsak • Ekosystemtjänster som bedöms angelägna friluftsliv samt utrymme för de gröna följa de principer som finns beskrivna under för samhället ska ses som angelägna resurser i näringarna. Detta ska ske genom att staden och temat Boende och service, sidan 26: Principer kommunen och kan regleras genom detaljplan tätorterna växer inifrån och ut, främst genom för lokalisering och utformning av bebyggelse på eller genom lämpligt skydd enligt kap. 7 i. förtätning och återanvändning av redan landsbygden. ianspråktagen mark. Då tar vi också tillvara • Nya verksamheter eller anläggningar som redan gjorda investeringar i vägar och annan riskerar att stå i konflikt med pågående mark- infrastruktur och bebyggelseutvecklingen och vattenanvändning eller allmänna intressen sker ytsnålt och hållbart. Brukningsvärd ska prövas genom upprättande av detaljplan. jordbruksmark och värdefull skogsmark kan prövas för exploatering i sista hand. • Nya verksamheter eller anläggningar som riskerar att stå i konflikt med miljöbalkens • Lov för uppförande av ny verksamhetsbyggnad kapitel 3 – 4 samt kapitel 7 ska prövas genom eller anläggning ska kunna medges utanför upprättande av detaljplan. planlagt område om det kan anses stärka eller utgöra kompletterande verksamhet till pågående markanvändning. Detta kan exempelvis gälla areella näringar, upplevelseverksamhet, friluftsliv med mera. • Vid planläggning av mark och vattenområden för nya verksamheter ska god tillgänglighet till de prioriterade stråken eftersträvas.
67 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Sysselsättning och produktion
Områdesvisa riktlinjer och vägledning Riktlinjer och vägledning vid lokalisering, Riksintresse - kommunens ställningstagande Kolmårdens djurpark utformning, lov och planläggning Riksintresset för naturvård och friluftsliv berörs. Kolmårdens djurpark omfattar idag ett cirka • Vid lovgivning för byggnad eller anläggning Norrköpings kommun bedömer att det allmänna 1,75 km2 stort parkområde. Parkanläggningen är ska direktiv som anges i bevarandesyfte och intresset för rekreation, kunskap samt upplevelser i inhägnad och hyser ingen allmän platsmark. mål i bevarandeplan för Natura 2000-området anslutning till Kolmårdens djurpark är mycket stort. Inom området bedrivs, förutom djurhållning, och naturreservatet ”Marmorbruket” följas. Det utpekade utvecklingsområdet anses vara i enlig- publika verksamheter för upplevelser, utbildning Tillkomsten av byggnader och anläggningar får het med rådande värdebeskrivning av riksintresse för samt forskning. inte försvåra eller omintetgöra bevarandeplanens naturvård och friluftsliv. Utvecklingen främjar en syfte. långsiktigt hållbar användning av mark och vat- Kolmårdens djurpark är förutom regionalt och kom- tenområden ur ett sammantaget socialt, ekonomiskt munalt, även ett internationellt intressant besöks- • Om tillkomsten av en anläggning eller byggnad och ekologiskt perspektiv. Utvecklingsområdet mål. Parkområdet angränsar till dels Naturreservatet riskerar medföra att bevarandevärden och mål angränsar till Natura 2000-området ”Marmorbru- "Marmorbruket" samt Natura 2000-området för Natura 2000-området eller reservatet inte ket”. ”Marmorbruket” vilka bedöms utgöra preciseringar kan efterlevas ska byggnaden eller anläggningen av det ursprungliga riksintresset för naturvård. prövas och regleras med detaljplan. Läs mer i kapitel fyra för kommunens ställnings- taganden avseende riksintressen. Riktlinjer för mark- och vattenanvändning • Vid prövning av anläggningar med en höjd • Norrköpings kommuns riktlinje är att som överstiger 20 meter ska samråd ske med utvecklingsområdet i anslutning till Försvarsmakten. Vid anläggningar som Kolmårdens djurpark reserveras för upplevelser, överstiger 40 meter över marknivå ska även rekreation och kunskap, se karta. Trafikverket tillfrågas. • Inom befintlig djurpark och det utpekade • Lokalisering av nya bryggor och utvecklingsområdet får anläggningar och kajanläggningar för allmän nytta och angöring byggnader uppföras utan detaljplan om dessa från Bråviken till parkområdet ska säkerställas kan anses utgöra komplement till nuvarande som allmän platsmark genom upprättande av upplevelseverksamhet eller uppföras för detaljplan. forskning och utbildningsändamål. • Skäl för detaljplanering föreligger om • Behovet av gällande vägreservat för anläggning eller byggnad avses uppföras åt förbifart Krokek bedöms som aktuellt. Ny/ ändamål som kompletterande vägförbindelse till parkområdet kan riskera innebära konflikt med nuvarande ska lokaliseras i närhet till anslutningspunkten användning. för vägreservatet, se karta. Strandområde • Skyddet för dricks- och hushållsvatten ska till Kolmårdens parkområde får upplåtas åt utredas och säkerställas i samband med anläggningar ämnat allmän åt båttrafik. Hamn utökningen av djurparken så att tillräcklig får anläggas. kapacitet skapas. 68 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Sysselsättning och produktion
Utvecklingsområden för upplevelser, rekreation och kunskap i anslutning till Kolmårdens djurpark.
69 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Utvecklingsplaner för Stöd och rekommendationer lägets attraktionskraft. LIS är ett sätt att göra avsteg I utvecklingsplanerna beskrivs förslag på hur orterna från det generella strandskyddet i syfte att främja prioriterade orter kan växa vidare och kompletteras med ny bebyg- landsbygdsutveckling. Med landsbygdsutveckling gelse, nya årsringar, med till exempel bostäder, avses bland annat sådana åtgärder som långsiktigt Utvecklingsplaner finns framtagna för utpekade service, verksamheter med mera, för att utgöra kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som prioriterade orter med undantag för utveck- stödjepunkter för omgivande landsbygd och hållbar kan bidra till att upprätthålla eller öka serviceun- lingsorterna Skärblacka, Svärtinge, Norsholm, ortstruktur. derlaget i landsbygdsområden utan att tillgången Kimstad, Åby/Jursla, Krokek och Östra Husby. på strandområden för att tillgodose strandskyd- I de undantagna orterna finns förutsättningar Utvecklingsplanerna ska fungera som stöd och dets syften långsiktigt begränsas. Det långsiktiga och utvecklingsmöjligheter beskrivna i gällande rekommendationer vid bygglovsprövning och/eller skyddet av stränderna ska samtidigt upprätthållas, fördjupningar av översiktsplan för respektive ort. detaljplaneläggning samt vid annan kommunal allmänheten ska fortsättningsvis ha god tillgång till Orter som inte har fördjupning av översiktsplaner är planering, till exempel vatten- och avloppsplanering. stränderna och goda livsvillkor för djur- och växtliv Krokek och Skärblacka. Dessa orter beskrivs istället De utpekade ytorna för olika ändamål i utvecklings- ska skyddas. i utvecklings- och förtätningsprogram. De priorite- planerna är rekommendationer vilka bör prioriteras, rade utvecklingsorterna berörs endast generellt och tillsammans med bebyggelsetillskott i deras direkta Inom de utpekade LIS-områdena i översiktsplanen översiktligt i denna översiktsplan. närhet, vid prövning av ny bebyggelse i orten. gäller fortfarande att dispens måste sökas för åtgärder. De områden som pekas ut för landsbygdsutveckling Utvecklingsplanerna för landsbygdsorterna är fram- Landsbygdsutveckling i i strandnära läge i översiktsplanen kommer att tagna med hjälp av inventeringar på plats, kultur- strandnära lägen (LIS) vara vägledande vid prövning av dispenser från miljöinventering, ortsanalyser samt andra underlag Strandskydd gäller generellt vid alla kuster, sjöar och och upphävande av strandskyddet i samband med och planeringsförutsättningar, se referenslista i slutet vattendrag i Sverige 100 meter från strand- planläggning och andra beslut, till exempel bygglov. av dokumentet samt planeringsförutsättningar. kanten både på land och ut i vattenområdet. Syftet Åtgärder som ger skäl för landsbygdsutveckling är att säkra människors tillgång till strandområden Kulturmiljöinventering i strandnära lägen ska långsiktigt bidra till ökad och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. På Varje ort har sin särpräglade karaktär som beskrivs ekonomisk aktivitet på orten eller bygden. Exempel vissa ställen är strandskyddet utvidgat upp till 300 i respektive utvecklingsplan. Många utav orterna är på åtgärder kan vara en turistanläggning där det meter. Dispens eller upphävande av strandskyddet kyrkbyar och stationsorter, några är både och. His- vattennära är en förutsättning för verksamheten kan ske, fri passage för allmänheten och goda livs- torisk beskrivning av varje ort samt en beskrivning eller i alla fall en betydande fördel. En annan typ av villkor för djur- och växtliv ska dock alltid säkras. av de kulturmiljövärden som finns i respektive ort verksamhet kan vara exempelvis fiskodling. LIS kan finns i Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden LIS är ett begrepp i planeringssammanhang och även gälla bostäder för permanent- eller fritidsbo- i Norrköpings kommun. Inventeringen ska användas står för Landsbygdsutveckling i strandnära läge. ende om de kan bidra till att bevara ett ekonomiskt som stöd vid fortsatt planering och/eller bygglovs- Kommunen ska i översiktsplanen ange områden för och personellt underlag för olika former av kommer- prövning. LIS. Syftet med att peka ut strandsnära lägen som siell och offentlig service. är lämpliga för LIS är att stimulera utvecklingen på landsbygden genom att ta tillvara det strandnära
70 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
LIS-områden kan pekas ut vid sjöar och andra vat- Läsanvisning för utvecklingsplaner Riksintressen tendrag i Norrköpings kommun, dock inte utmed På grund av orternas varierande storlek har olika Här beskrivs om utvecklingsplanen berör eventuella Östersjökusten, vilket även omfattar Bråviken skalor använts i kartorna för utvecklingsplanerna. riksintresseområden. Kommunens ställningsta- och Slätbaken. Nedanstående läsanvisning förklarar hur utvecklings- ganden angående riksintressen finns i kapitel 4. planerna ska läsas. Riksintressen. I översiktsplanen har LIS-områden pekats ut i en av de prioriterade orterna för att stärka kom- Bakgrund Utöver beteckningarna ovan anges ytterligare några munens strategi för hållbar landsbygsutveckling, se Här beskrivs kort till exempel ortens historiska markanspråk, beskrivningar av dessa finns i respek- karta Hållbar ortstruktur, sidan 21. Dessa områden bakgrund och ortens karaktär. tive utvecklingsplan. bedömer kommunen är attraktiva lägen för boende Inriktning och kan stärka de prioriterade landsbygdsorterna Riktlinjer - Utvecklingsplaner Här beskrivs den huvudsakliga inriktningen för med befolknings- och serviceunderlag. Genom att • Utvecklingsplanerna ska fungera som stöd vid ortens framtida utveckling. möjliggöra permanentboende i attraktiva lägen kan bygglovsprövning och/eller detaljplaneläggning. en långsiktig ekonomisk utveckling främjas. Fler Boende och service (BS) • Orterna ska i första hand kompletteras hushåll innebär fler potentiella kunder och konsu- Beteckningen BS beskriver markanspråk för genom bebyggande av de utpekade ytorna i menter för den lokala och regionala marknaden. bostäder och offentlig service, såsom till exempel utvecklingsplanerna och/eller i deras direkta bostäder, förskola/skola, äldreboende, i orten. Om närhet. en särskild yta bör reserveras för i första hand service finns detta angivet i texten för aktuell ort. • Utanför utpekade bebyggelseytor i utvecklingsplanerna gäller pågående Sysselsättning och produktion (SP) markanvändning. Vid exploatering av Beteckningen SP beskriver markanspråk för sys- mer omfattande slag utanför utpekade selsättning och produktion, såsom verksamheter och bebyggelseytor och deras direkta närhet centrumändamål, i orten. rekommenderas detaljplaneläggning Upplevelse och miljö (UM) Beteckningen UM beskriver områden som omfattar • Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden eller är särskilt lämpade för till exempel närrekrea- i Norrköpings kommun ska användas som tion, upplevelser, besöks- och turismnäring och/eller stöd vid fortsatt detaljplaneläggning och/eller mötesplatser i orten. bygglovsprövning. Infrastruktur och rörelser • Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Under rubriken Infrastruktur och rörelser beskrivs ska möjliggöras i anslutning till Simonstorp, markanspråk för och/eller behov av infrastruktur, vid sjöarna Bolen och Fläten. LIS-områdena är såsom vägar och cykelvägar, pendlarparkering, samt utpekade i utvecklingsplanen för Simonstorp. tekniska försörjningssystem, såsom vatten- och avlopp, i orten. 71 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Arkösund 2000 till år 2013 har ortens befolkningsantal sjunkit Boende och service Bakgrund med nästan 5 procent, från 165 till 157 personer. Det Bebyggelsen i Arkösund består i dagsläget främst Med sitt geografiska läge vid Bråviken är Arkösund flyttar ungefär lika många personer till Arkösund av enfamiljshus som i sin tur i hög grad är sommar- en levande ort på sommaren med många turister. som det flyttar ut från orten. Hälften av de som bostäder och säsongsbostäder. Ett ökat antal året- Bland annat är orten populär bland båtturister med flyttar in till Arkösund kommer från en annan ort runtboende skulle ge bra underlag för handel och sitt läge alldeles intill farleden i Östersjön. inom kommunen och hälften kommer från övriga förskoleverksamhet i orten. Sverige samt utlandet. Arkösund utvecklades i anslutning till järnvägen BS1 i utvecklingsplanen ligger strax väster om cen- och hamnen under förra sekelskiftet. Under slutet av Inriktning trala delen av orten. Det utpekade området passar 1800-talet fanns behov av en uthamn vid Bråvikens De stora kvalitéerna med att bo i Arkösund har väl för småhustomter med möjligheter till utblickar mynning. För att underlätta godstransporterna till till stor del att göra med tillgången till en vacker mot vattnet och som tar hänsyn till den befintliga Norrköping, och i övrigt förbättra kommunika- skärgårdsmiljö med allt det kan erbjuda samt stora naturen och topografin. De topografiska förutsätt- tionerna, anlades järnvägen som stod klar 1895. I arealer av fin vandringsskog. ningarna kan komma att begränsa omfattningen av Arkösund anlades hamnen och kring denna började bebyggelsen. En del av BS1 ligger inom strandskydd Den befintliga bebyggelsen i orten är av blandad bebyggelse och verksamheter växa fram. Ortens för en befintlig damm. karaktär. Det finns inslag av sommarstugor, funktion som uthamn förlorade dock snart sin roll småhus och stora villor, detta av både äldre och mer BS2 och BS3 är utpekade områden för bostäder då isbrytare kom i bruk, och fartygen kunde gå till modernare slag vilket också är en del av Arkösunds och service nära naturen och Arkösunds centrala centralare hamnar. I och med att järnvägen stod klar identitet. delar. Områdena består idag utav skogspartier och utvecklades Arkösund till en villabadort, en karak- kuperad terräng, och därför bör exploatering ske tär som än idag präglar samhället. Även fast järnvä- Arkösund bör fortsätta utvecklas som turist- och varsamt med hänsyn till de natur- och rekreations- gen nu är nedlagd och hamnen mist sin betydelse bostadsort och möjligheterna för allmänhetens till- värden som finns. De topografiska förutsättningarna bär dagens Arkösund tydliga spår av strukturerna gång till skärgården samt rekreation och friluftsliv kan komma att begränsa omfattningen av bebyg- som uppstod kring dessa verksamheter. i orten bör stärkas. En central mötesplats, ett nytt gelsen. Avgränsning, utformning och exploate- centrum, samt möjligheter till etableringar av nya Serviceutbudet i Arkösund är stort under sommar- ringsgrad behöver utredas vidare. Inom BS2, i verksamheter i Arkösund är viktigt för en utveckling månaderna, särskilt kommersiell service, med området närmast Arkösundsvägen, kan fortsatt av orten och serviceutbudet. butiker, kiosker, caféer och andra liknande verksam- bebyggelseutveckling längs med och i anslutning heter. Många av dessa stänger dock ner under den De angivna utvecklingsområdena syftar till en till vägen studeras. I övrigt föreslås trafikmatning av resterande tiden av året och servicenivån sjunker då utveckling av orten Arkösund och det lokala områdena från föreslagen väganslutning på kartan. drastiskt. Mellan höst och vår handlar det istället näringslivet. BS4 innebär en fortsatt bebyggelseutveckling av om jakt, fiske, svampplockning, skid- och skridsko- Arkösund i sydlig riktning för i huvudsak bostäder. En beskrivning av kulturmiljövärdena i Arkösund åkning och friluftsliv i stort. Området omfattar några befintliga fastigheter och inför fortsatt planering och lovgivning finns i det finns möjligheter att skapa ytterligare attraktiva En stor andel av befolkningen i Arkösund, nästan kulturmiljöinventeringen som även är ett underlag tomter med utblickar över skärgården. I nuläget 70 procent, är mellan 50 och 79 år gamla. Sedan år för översiktsplanen. pågår det detaljplaneläggning för området. Hänsyn
72 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
73 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
till de natur- och rekreationsvärden som finns ska fortsätta utvecklas för rekreation och upplevelser. plan. Föreslagen bebyggelseutveckling kan sannolikt tas vid eventuell exploatering. Det markerade Strandpromenaden på bryggor och badholmarna resultera i att vatten- och avloppsanläggningen områdetvomfattar några befintliga tomter. är populära besöksmål och viktiga att bevara och behöver ses över för att uppdimensioneras för att utveckla. klara en ökad kapacitet och detta gäller särskilt Områdena BS1, BS2, BS3 och BS4 utgörs delvis för reningsverket. av mindre lågpunkter. Det innebär att det finns Infrastruktur och rörelser risk för vattenansamling vid skyfall och därför är Utvecklingsskissen föreslår en ny kanal i orten. Sysselsättning och produktion hanteringen av dagvatten extra viktig i det fortsatta Förslaget är att öppna upp den gamla kanalen De i utvecklingsskissen utpekade lägena för syssel- arbetet. mellan Beckmansviken och Lindöviken. Det skulle sättning och produktion, SP1 och SP2, ligger på en möjliggöra bättre vattenkvalitet och ett attraktivt strategiskt bra plats för verksamheter - med anslut- I utvecklingsskissen pekas ett område ut för vattenstråk i centrumet som tillsammans med nya ning till befintlig infrastruktur, Arkösundsvägen, blandade funktioner. Området är beläget cen- bostäder och verksamhetsetableringar kan leda till och med bra skyltläge vid infarten till Arkösund. tralt i orten längs Arkösundsvägen och är därför ökad rörlighet och liv i området. Samtidigt kan Båda områdena omfattas i nuläget av gällande lämpligt att förtäta med blandade bebyggelsetyper kanalen med möjligheter till båtangöring skapa detaljplan med huvudsakliga ändamålet golfbana och blandade funktioner såsom boende, service, potential för bättre tillgänglighet till Arkösunds som kommer att behöva ersättas vid exploatering. verksamheter, rekreation och mötesplatser. En vision centrala delar, med till exempel butiker och annan Västra delen av område SP1 utgörs av en lågpunkt. är även att inom samma område möjliggöra för ett service, vattenvägen. centrum som bidrar till ett bättre underlag för en Riksintresse fortsatt utveckling av orten. Söder om centrumet, mellan BS2 och BS3, finns Hela Arkösund omfattas av riksintresse för något en yta utpekad för parkering. Här finns i nuläget eller några av följande riksintressen: naturvård Upplevelse och miljö parkering och möjligheter till båtuppläggning (Östergötlands skärgård), friluftsliv (Östergöt- UM1 är utpekat för att skapa möjligheter för fortsatt planlagda som skulle kunna kompletteras och lands skärgård), yrkesfiske hav (Bråviken) samt expansion av campingen som finns i Arkösund och/ utvidgas för att även rymma husbils/husvagnsupp- miljöbalkens kapitel 4 § 1, 2 och 3 samt § 1 och 4. eller anläggningar för turism och besöksnäringen. ställning i nära anslutning till Arkösunds centrala Utvecklingsplanens utvecklingsområden BS1, BS2 Befintlig camping är av betydelse för orten och en delar. Ytan skulle även kunna tjäna för pendlar- och och BS3 berörs av miljöbalkens 4 kapitel § 1 och 4, eventuell utveckling av denna skulle vara positivt för samåkningsparkering. Parkeringen utgörs delvis av högexploaterad kust. BS2 berörs till viss del även av Arkösund som besöksort. en lågpunkt. Det kan bli aktuellt med en gångvägs- riksintresset för naturvård. BS4 berörs av miljöbal- UM2 är mark- och vattenanspråk för möjligheter att förbindelse i riktning mot kajen. kens 4 kapitel § 1, 2 och 3. UM3 berörs av riksintres- anlägga ny båthamn i Arkösund. Hamnen kan vara set för yrkesfiske hav. Se kapitel fyra för kommunens Kommunalt vatten och avlopp finns med dricks- ett viktigt tillskott till campingen och/eller föresla- ställningstaganden avseende riksintressen. vattenledning från staden Norrköping och avlopps- get bostadsområde BS1. vatten som tas om hand i ett lokalt reningsverk. UM3 är ett centralt rekreationsområde i Arkösund Stora delar av området har sedan länge en ordnad som bjuder på bland annat kulturhistoria, bad och vatten- och avloppsförsörjning. Delar av området är utblickar över skärgården. Området bör bevaras och åtgärdat och med i kommunens vatten- och avlopps-
74 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Kvarsebo och Säter dels sommarbostäder, är anpassade efter den natur- att orten ska kunna växa och det ska finnas möjlig- Bakgrund liga topografin och ”klättrar” uppför den branta het att bibehålla den service som finns är det viktigt Kvarsebo är belägen vid Kolmårdens förkastnings- sluttningen och ger orten en särpräglad karaktär att förutsättningar för tillväxt skapas. branter. Ortens topografi delar upp samhället i en med oregelbundna tomtindelningar. Det kustnära Ny bebyggelse ska i möjligaste mån anpassas till nordlig och en sydlig del. Åt söder återfinns hamn- läget ger denna del av Kvarsebo karaktär markens topografiska variationer och utformas med området där ortens historiska tyngdpunkt finns. I av villabadort. hänsyn till de lokala byggnadstraditionerna vad norr ligger den yngre kyrkomiljön. Befolkningsutvecklingen i Kvarsebo har varit gäller proportioner och skala samt placering av tomt Säter ligger cirka en kilometer väster om Kvarsebo. I relativt konstant under de senaste åren. Den in- och och byggnad. Detta gäller även uppförande och Säter togs färjeläget i bruk år 1959, efter att Kvarsebo utflyttning som skedde i orten under 2013 innebar placering av nya komplementbyggnader. varit hamnläget under en lång tidsperiod. Sträckan ingen större förändring i befolkningsantal. De En beskrivning av kulturmiljövärdena i Kvarsebo Säter-Skenäs trafikeras än idag av färja. Under flesta som flyttar till Kvarsebo flyttar från någon och Säter inför fortsatt planering och lovgivning början av 1900-talet drevs en mindre såg, Säters annan del av kommunen. År 2013 fanns 166 bofasta finns i kulturmiljöinventeringen som även är ett såg, på orten. Bebyggelsen i Säter är idag av mindre i Kvarsebo, drygt 60 procent av dessa är mellan 40 underlag för översiktsplanen. omfattande slag. och 79 år. Boende och service Kvarsebos isolerade läge omgivet av bergsryggar Inriktning Kartan visar flera förslag för lokalisering av boende. och stora skogar har medfört svårigheter i kommu- Kvarsebo och Säter är vackert belägna vid vattnet BS1 visar ett område invid färjeläget i Säter som nikationer och först 1928 fick Kvarsebo landväg- och vyer över Bråviken går att få på många håll, kan utvecklas med bostadsbebyggelse. Det finns förbindelse med Norrköping. En gammal väg- något som har stort värde för deras identitet som redan en äldre detaljplan som omfattar bostäder sträckning finns som vissa forskare menar har ort. Det finns stora möjligheter att skapa attraktiva och handel för området. Eventuellt behöver den varit en del av Eriksgatan. Den löpte från Jönåkers- tomter med utblickar utan att bygga för befintliga gällande detaljplanen omarbetas för att möta dagens bygden ned till Bråviksstranden i Kvarsebo, och siktlinjer. behov. Vid sådan omarbetning ska hänsyn till kallades Kristinavägen. I Kvarsebo finns bland annat idrottsförening, befintligt naturområde i norra delen av området Kvarsebo samhälle har rikligt med forn- och kultur- båtklubb, ungdomsförening, byaråd och hembygds- tas. I Kvarsebo föreslås två områden för boende. lämningar och vid Kolmårdens förkastningsbranter förening. Det finns ett starkt lokalt engagemang i Område BS2 är beläget i närheten av fotbollsplanen finns ett flertal rikskända stenåldersboplatser. bygden vilket bland annat visar sig genom att Kvar- och föreslås för bostadsbebyggelse med möjlighet till Byggnaderna som tillhör kyrkomiljön ligger väl sebo skola och förskola drivs av en ideell förening. service. Det andra området för boende och service samlade utmed vägen, men är spatiösa i förhållande Orten är centrum för ett relativt stort omland med är BS3. Bebyggelsens omfattning, avgränsning och till Kvarsebos övriga bebyggelse. I Kvarsebos södra gårdar och minde bebyggelsegrupperingar. Färjan exploateringsgrad inom BS3 behöver utredas vidare i del finns blandad bebyggelse från slutet av 1800-talet vid Säter är en viktig länk till Vikbolandet och detaljplan. Området består i dag av skogspartier och och fram till nutid. Bebyggelsen sträcker sig från Östra Husby. Förskolan och skolan är en viktig för- kuperad terräng, exploatering bör därför ske varsamt hamnen och västerut utmed vägen som följer kust- utsättning för fortsatt utveckling och bibehållande med hänsyn till terrängförhållandena samt de remsan. Bostadshusen som dels är åretruntbostäder, av service och en attraktiv boendemiljö i orten. För natur- och rekreationsvärden som finns. BS3 lämpar
75 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
sig främst för bostäder och områdets topografi ger småbåtshamn inom UM1 kan bli aktuellt för att Kommunalt vatten och avlopp finns i Kvarsebo med förutsättningar för vackra utblickar över Bråviken. stärka orten för upplevelse- och besöksnäringen. dricksvatten från en grundvattentäkt och avlopps- Till viss del berörs området även av riksintresse för Det är viktigt att det finns möjligheter att i fram- vatten som tas om hand i ett lokalt reningsverk. natur och en eventuell exploatering motiveras med tiden nyttja hamnen för exempelvis turtrafik till Området är åtgärdat och med i kommunens vatten- hänsyn till tätortsutveckling. Hänsyn ska även tas Norrköping eller vidare ut i skärgården. Ett gång- och avloppsplan. Föreslagen bebyggelseutveckling till att östra delen av området ligger inom föreslaget stråk som knyter ihop hamnmiljön och badplatsen kan resultera i att dimensioneringen av vatten och Natura-2000 område. med området kring Kvarsebo bäck skulle bidra till avloppsanläggningen behöver ses över. en positiv utveckling av rekreationsmöjligheterna i Område BS/SP4 är beläget i direkt anslutning till I Säter finns dricksvattentäkter och enskilda orten. I öster ligger Kvarseboklint och Bråvikenför- Kvarsebobåtar och ligger i anslutning till Båtbyg- avloppsanläggningar av varierande kvalitet. kastningen som är två andra viktiga natur- och garvägen och naturområden. För delar av området Området är inte åtgärdat men finns med i rekreationsområden. På sikt finns möjlighet att finns gällande detaljplan som medger i huvudsak kommunens vatten- och avloppsplan med syfte knyta an Kvarsebo med Djupviksområdet genom en bostäder och industri. Området lämpar sig väl för att kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut. gångväg längs Bråviken. blandade funktioner i form av bostäder och verk- Föreslagen bebyggelseutveckling i Säter kommer att samheter även i fortsättningen. Eventuellt behöver En förstudie från 2000 visar att det finns risk för omfattas av planerad vatten- och avloppsutbyggnad. den gällande detaljplanen omarbetas för att möta skred och ras i delar av Kvarsebo och därför bör Sysselsättning och produktion dagens behov. en översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena SP1 är lämpligt för verksamheter då området ligger utföras i den fortsatta planeringen. Upplevelse och miljö strategiskt vid korsningen och infarten till Kvarsebo Kvarsebo är omgärdat av skogsområden klassifice- Infrastruktur och rörelser samhälle. rade med höga naturvärden och det finns gott om Kopplingen mellan Kvarsebo-Säter och Vikbolandet Riksintresse stigar och vandringsleder i anslutning till orten. är viktig och kan utvecklas ytterligare genom att Kvarsebo och Säter berörs av riksintresset för natur- Området kring Kvarsebo bäck, UM2, är ett centralt möjliggöra en bussanslutning i Skenäs på Vikbo- vård (Bråvikens förkastningssystem), sjöfart (farled), område för upplevelse och rekreation. Här finns landet. Detta skulle göra det möjligt att ta färjan yrkesfiske hav (Bråviken) samt miljöbalkens kapitel stigar och spänger längs med bäcken och kommu- från Säter till Skenäs och sen åka vidare med buss 4 §1 och 4, även kallade ”högexploaterad kust” nen har på senare tid gjort satsningar för att stärka till Östra Husby och Norrköping. Vid utveckling respektive ”obruten kust”. Ny bebyggelse föreslås i området. av Säter är det viktigt att det finns utrymme för kanten av riksintresset för naturvård. Planerat mark- parkering i anslutning till färjan, inom eller i när- Sommartid förskjuts ortens tyngdpunkt från och vattenreservat för storskaligt översvämninsskydd heten av BS1, för exempelvis pendlarparkering eller området kring kyrkan och skolan, till hamnmiljön berörs av riksintresset för yrkesfiske samt sjöfart. träffpunkt för samåkning. Parkering för pendlare och badplatsen, UM1. Badplatsen och småbåtsham- Se kapitel fyra för kommunens ställningstaganden eller samåkning skulle också kunna vara intressant nen utgör en träffpunkt och på somrarna finns både avseende riksintressen. inom eller i direkt anslutning till området SP2. café och kiosk i närheten av badet och hamnen. Det gamla färjeläget finns kvar trots att färjetrafiken till I anslutning till Säter reserveras mark- och vatten- Vikbolandet sedan länge flyttat till Säter. En större områden för storskaligt översvämningsskydd. Läs mer och se reservatsområdet på sidan 39.
76 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
77 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Simonstorp del av annan service tillhandahålls i exempelvis Åby, område, planen medger en utbyggnad av skolverk- Bakgrund Norrköping eller Katrineholm. Med möjlighet för samheten. Även ett boende för äldre är något som Simonstorps socken bildades under 1600-talet som fler människor att bo i Simonstorp ökar förutsätt- efterfrågas i Simonstorp. en utbrytning ur Kvillinge socken. Trakten runt ningarna för ett fortsatt underlag för förskolan också Upplevelse och miljö Simonstorp har historiskt sett varit en utpräglad i framtiden. UM1 är en yta som bör hållas obebyggd för att glesbygd, dominerad av ensamgårdar. Huvuddelen Inom orten finns främst småhus och orten har goda bevara utblickar mot sjön Bolen. Området kan av befolkningen arbetade inom skogsbruket, där förutsättningar för bebyggelsekompletteringar. eventuellt användas som mötesplats för midsommar- kolning varit en viktig näring. En annan stor Det finns sjönära lägen med vackra utblickar i firande eller liknande. Strax söder om UM1 och arbetsgivare var Rodga säteri, cirka en halvmil landskapet. Utvecklingsplanen visar möjligheter för fram till Bolenbadet, UM2, skulle en strandpro- sydväst om Simonstorp. Simonstorp att utvecklas även öster om Riksväg 55 menad kunna utgöra ett tillskott för orten. UM2 Simonstorp kan delas in i två kulturhistoriskt sett på mycket lång sikt. En beskrivning av kulturmil- är en badplats vid sjön Bolen. Område UM3 består olika karaktärer – kyrkomiljön och stationssamhäl- jövärdena i Simonstorp inför fortsatt planering och av KFUM-gården med dess omgivning. Läget är let. Kyrkan utgör tillsammans med gamla skolbygg- lovgivning finns i kulturmiljöinventeringen som vattennära med sjön Bolen i söder och området är nader, ålderdomshem, gästgiveri och övriga gårdar även är ett underlag för översiktsplanen. markerat som LIS-område. UM4 är en befintlig lek- en samlad, ålderdomlig miljö med ett framträdande plats som bör bevaras och om möjligt bör området Boende och service läge i landskapet. Stationssamhället, väster om utvecklas ytterligare som mötesplats för ortens Utvecklingsskissen visar flera olika lägen för kyrkomiljön, är mycket långsträckt i sin utbredning. barn. Sikargården, UM5, är ett vandrarhem och bostäder inom Simonstorp. Område BS1 till och Bebyggelsen från 1800-talets slut fram till idag kursgård med bland annat kanotuthyrning belägen med BS4 är idylliska lägen med vyer utmed sjön bildar årsringar från olika decennier och är tydligt vid Fläten. Med anledning av läget vid Fläten är Bolen. Dessa områden bör exploateras med bostäder avläsbar. Byggnaderna varierar även i skala och området angivet som LIS-område. Möjligheter ska i form av småhus eller villor. Terrängen, speciellt utgörs bland annat av mindre stugor, flerbostadshus ges för utveckling av gården, till exempel genom inom område BS1 och BS3, är skiftande med större och villor i olika utföranden. Både järnvägen och anläggningar för upplevelse och besöksnäring. höjdskillnader. Här är det viktigt att stor hänsyn till riksväg 55 skär genom orten och är starkt barriär- terräng och naturmiljö tas. Utvecklingsplanen visar Infrastruktur och rörelser skapande mellan kyrkomiljön på östra sidan och att områdena kan matas av en ny väg från öster. Simonstorp har förutsättningarna att i framtiden stationssamhället på västra sidan. Längre norr i orten finns möjligheter till förtätning. få pendeltågsförbindelser till följd av Ostlänkens Det bodde 253 personer i Simonstorp 2013. Det är Område BS5 lämpar sig för två villatomter. BS6 är genomförande. Därför är det av vikt att tidigt börja ungefär detsamma som 2010. De tre största ålders- lämpligt för exploatering i form av flerbostadshus, planera för denna möjlighet och inte göra något som grupperna inom orten är personer mellan 0-9 år, liknande det intilliggande flerbostadshuset öster kan hämma den potentiella framtida utvecklingen 30-39 år samt mellan 60-69 år. om detta område. Den norra delen av område BS6 av en pendeltågsstation i orten. Av denna anledning utgörs av en lågpunkt. Det innebär att det finns har ett större område i utvecklingsskissen markerats Inriktning risk för vattenansamling vid skyfall och därför är ut som stationsområde. Att bo i Simonstorp innebär närhet till attraktiva hanteringen av dagvatten extra viktig i det fortsatta skogar och sjöar. Förskola finns på orten men en stor Riksväg 55 och järnvägen fungerar idag som arbetet. Förskolan är belägen inom detaljplanerat
78 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
barriärer. Kopplingen mellan den västra och östra Riksintresse sidan av dessa bör förbättras för att öka tillgäng- Riksväg 55 samt södra stambanan vilka ligheten. Ska det finnas en möjlighet för fortsatt båda är av riksintresse för infrastruktur utveckling av Simonstorp öster om Riksväg 55 passerar Simonstorp. Se kapitel fyra för är det av särskild vikt att denna koppling säkras. kommunens ställningstaganden avseende Gång- och cykelväg bör utvecklas för att skapa riksintressen. bättre förbindelser söderut mot Graversfors, Åby och Norrköping. Möjligheter till pendlar- och samåk- ningsparkering skulle kunna finnas inom SP3. Simonstorp har sedan länge en ordnad vatten- och avloppsförsörjning. Kommunalt vatten och avlopp finns med dricksvatten från en grundvattentäkt och avloppsvatten som tas om hand i ett lokalt renings- verk. Föreslagen bebyggelseutveckling kan sannolikt resultera i att vatten- och avloppsanläggningen behöver ses över och uppdimensioneras för att klara en ökad kapacitet. Sysselsättning och produktion Område SP1 och SP2 är lämpade för centrum- funktioner då de ligger i attraktiva lägen som kan fungera som samlingspunkter i Simonstorp. Inom SP1 finns en mindre småbåtshamn, denna kan utvecklas ytterligare. Området lämpar sig också för utveckling av handelsverksamheter som exempelvis ett café med uteservering. Även SP2 skulle kunna hysa någon form av handelsverksamhet. På grund av buller från järnväg och väg är det inte lämpligt med centrumfunktioner för område SP3. Området passar därför bättre för verksamheter. Detsamma gäller områden SP4 till och med SP7 som med närheten till befintlig infrastruktur har goda skyltlägen. Delar av områdena SP2, SP3 och SP4 utgörs av lågpunk- ter.
79 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Vånga av en omfattande och sammanhållen småhusbebyg- som ligger strax söder om området och samtidigt Bakgrund gelse. Denna karaktär bör tas hänsyn till vid fortsatt kunna bidra till nya årsringar i orten. Områdena Vångabygden präglas av ett öppet och bördigt expansion inom denna del av orten. Övriga delar BS2, BS3, BS6, BS7 och BS8 utgörs delvis av odlingslandskap som begränsas av Vångaförkast- av Vånga lämpar sig mer för bebyggelse av blandad mindre lågpunkter. Det innebär att det finns ningen, sjöarna Glan och Roxen samt skogsland- karaktär och utformning. En beskrivning av risk för vattenansamling vid skyfall och därför är skapet. Vångaförkastningen, väster om Vånga, kulturmiljövärdena i Vånga inför fortsatt planering hanteringen av dagvatten extra viktig i det fortsatta bildar en stark nordsydlig riktning i landskapet och och lovgivning finns i kulturmiljöinventeringen som arbetet. Vissa områden i Vånga berörs även av samtidigt en gräns mot skogslandskapet väster och även är ett underlag för översiktsplanen. markavvattningsföretag vilket är något som behöver norr där om. Tätortens södra del består av kyrkbyn hanteras i den fortsatta planeringen. Boende och service och Vångaskolan medan den norra delen hyser Det finns stora möjligheter för utveckling av boende Upplevelse och miljö en mer modern bostadsbebyggelse. Bebyggelsen och service i Vånga. BS1 är en passande plats för en Skogsområdet inom område UM1 används frekvent i kyrkbyn har en blandad karaktär i både skala fortsatt expandering av skolans och/eller kyrkans av ortens invånare som närrekreation. Därför är och proportioner och har årsringar från 1700- och verksamheter. Områdena BS2, BS3 och BS4 lämpar det viktigt att ta vara på, så att det även i framtiden 1800-talet men främst från 1900-talets olika decen- sig väl för blandad bebyggelse. Det kan vara lämp- ska kunna användas som rekreationsområde. Inom nier. Samhället som planlades norr om kyrkbyn liga områden för flerbostadshus men också för en UM1 finns Vånga hembygdsgård. Möjligheter till består främst av egnahemsbebyggelse från 1950-talet eventuell exploatering av serviceverksamheter. Ett utveckling av hembygdsgården ska ges. samt radhusbebyggelse från 1980-och 90-talet. boende för äldre är något som efterfrågas i Vånga. Denna utbyggnad hade sannolikt samband med den UM2 är ett område som har potential att utvecklas Direkt öster om BS2 ligger en hästgård. Beroende expansion som skedde vid Skärblacka pappersbruk som mindre närrekreationsområde, lekområde på vegetation, bebyggelse och andra lokala förhål- under 1950-talet. eller mötesplats för den närliggande föreslagna nya landen kan det vara viktigt att utreda lämpligt bebyggelsen som pekas ut i utvecklingsplanen. Här Befolkningsantalet i tätorten Vånga år 2000 var 225 avstånd till djurhållning innan området bebyggs. finns en befintlig damm. personer medan det år 2013 var 193 personer. De tre Områdena BS2 och BS3 ligger i anslutning till största åldergrupperna i Vånga är personer mellan kulturmiljöer med kyrka och prästgård vilket kräver Infrastruktur och rörelser 0-9 år, 30-39 år och mellan 40-49 år. att särskild hänsyn tas till kulturmiljövärdena vid Det finns en befintlig parkering vid skolområdet, utformning av bebyggelsen. Inom BS4 finns ett denna är markerad i utvecklingsplanen. Parkeringen Inriktning redan bebyggt område som skulle kunna komplet- är viktig att bevara då det är av vikt att skolskjuts Vångas omfattande kulturhistoria, historiska teras med ny bebyggelse. kan komma till och från skolan. En del av parke- kyrkby, de vackra utblickarna över odlingsland- ringen skulle också kunna användas som pend- skapet och Vångaskolan gör orten till en attraktiv BS5 och BS7 är lucktomter som kan vara lämpliga larparkering, då busshållplatsen ligger i närheten. boendeort för framförallt barnfamiljer. Vångaskolan att bebygga med en eller ett par småhus. BS6 och Utanför orten, intill Bergslagsvägen utanför Göstad, är en stor resurs för orten och kan bidra till att fler BS8 är större områden passande för ett antal småhus finns en befintlig pendlar- och samåkningsparkering personer vill flytta dit. Ett gott kulturliv med bland placerade i en respektive två rader. BS8 ligger i ett där det går att byta till annan kollektivtrafik, bland annat ett konstgalleri och en hembygdsgård samt ett skogsparti och inom kommunägd mark. Eventuell annat expressbusstrafik. Utöver detta visar utveck- engagerat byalag är också en bidragande faktor till exploatering av BS8 ska ta hänsyn till karaktären lingsplanen att nya vägar och gång- och cykelvägar ortens attraktivitet. Norra delen av Vånga präglas av den befintliga sammanhållna småhusbebyggelsen bör planeras för att ge nya bebyggelseområden god 80 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter tillgänglighet och knyta ihop bostadsområden med varandra. En ny väg och gång- och cykelväg bör anläggas för att knyta ihop bebyggelsen i norra delarna av orten med de utpekade utvecklingsom- rådena och vidare söderut med bebyggelsen i och runt kyrkbyn och skolan. En ny gång- och cykelväg bör byggas längs Vångavägen från skolområdet och österut mot Göstad och fram till den befintliga pendlar- och samåkningsparkeringen. Här bör parkeringen göras mer attraktiv för både bil och cykel med till exempel cykelparkering under tak och bra belysning. Området har sedan länge en ordnad vatten- och avloppsförsörjning. Kommunalt vatten och avlopp finns med dricksvatten- och avloppsvattenledningar från och till staden Norrköping via Skärblacka. Föreslagen bebyggelseutveckling bör rymmas inom befintlig vatten- och avloppsanläggning. Sysselsättning och produktion Område SP1 är beläget i närheten av den befintliga sammanhållna småhusbebyggelsen och är väl avgränsat mellan åkerholme och skogsparti. Därför är området lämpligt för exploatering i form av handel eller annan typ av verksamhet utan omgiv- ningspåverkan. Vångavägen passerar området vilket är en bra förutsättning för ett nytt verksamhetsom- råde. Riksintresse I Vånga finns inga utpekade riksintressen.
81 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Häradshammar Boende och service Upplevelse och miljö Bakgrund Största delen av området BS1 används idag för I närområdet till Häradshammar finns det gott om Häradshammar ingår i Vikbolandets mellanbygd, jordbruk. Det finns potential att koppla ihop närrekreation i form av stora skogsarealer. ett särpräglat karaktärslandskap som innehåller en befintlig bebyggelse i orten genom att möjliggöra Infrastruktur och rörelser stor mängd kulturmiljöer. Riksintresseområdets för bebyggelse inom områdena och det talar för att För angöring av områdena BS3 och BS5 krävs nya struktur med dess fornlämningar, kyrkbyar och jordbruksmarken kan tas i anspråk vid en efter- vägar vilket utvecklingsplanen visar. Sträckningen övriga byar visar på ett pedagogiskt sätt områdets frågan av exploatering. BS1 har med sitt centrala av dessa vägar bör studeras vidare i samband med karaktär av centralbygd från förhistorisk tid fram till läge i orten goda förutsättningar för att bebyggas projektering. Strax väster om område BS5 finns en 1900-talet. Orten Häradshammar är tudelad med med ett äldreboende, förskola eller annan liknande ny gång- och cykelväg utpekad i utvecklingsplanen. två skilda karaktärer, kyrkbyn och stationssamhäl- service, detta utöver byggnation av ungefär två Syftet med vägen är att skapa bättre tillgänglig- let. Kyrkbyn omfattas av bebyggelsegruppen i väster hustomter. Område BS2 ligger i ett skogsparti och het mellan orten och Arkösundsvägen samt medan stationssamhället omfattas av den något ny bebyggelse ska anpassas till topografin. Här kan befintlig busshållplats. I anslutning till hållplats på avskilda östra delen intill Arkösundsvägen. Befolk- ett flertal småhustomter anläggas med anslutning Arkösundsvägen finns behov av en pendlar- och ningsutvecklingen i orten har mellan åren 2000 till från befintlig väg. Inom BS3 finns det plats för två samåkningsparkering. Utpekad parkering utgörs av och med 2013 ökat med 11 personer. De tre största småhustomter. Något av områdena skulle också en lågpunkt. Det innebär att det finns risk för vat- åldergrupperna inom orten är personer mellan 10-19 kunna vara lämpligt för service som till exempel tenansamling vid skyfall och därför är hanteringen år, 40-49 år och mellan 50-59 år. förskola. Inom BS4 går det att komplettera med av dagvatten extra viktig i det fortsatta arbetet. cirka fyra nya tomter mitt emot befintlig bebyggelse Inriktning och i anslutning till befintlig väg. BS5 kan bebyggas Enskilda dricksvattentäkter som utgörs av grävda Ny bebyggelse i Häradshammar ska i möjligaste med två större småhustomter. eller borrade brunnar finns och är av varierande mån anpassas till den lokala byggnadstraditionen kvalitet. De enskilda avloppsanordningarna är av vad gäller proportioner och skala. Det är också av Den befintliga bebyggelsen i Häradshammar bristfällig kvalitet vilket kan leda till att orenat stor vikt att byggnadernas grund anpassas till den karaktäriseras av generösa tomter som skapar ett avloppsvatten förorenar kringliggande enskilda naturliga topografin och markens lutning. Ortens glest bebyggelseintryck och denna karaktär bör tas grundvattentäkter och vattendraget (recipienten) historiska bebyggelsestruktur kan förstärkas genom hänsyn till vid exploatering av föreslagna områden. Häradshammarbäcken. Området finns med i kom- ny kompletterande bebyggelse i anslutning till munens vatten- och avloppsplan med syfte att få befintlig infrastruktur och bebyggelse. En beskriv- BS3 ligger i anslutning till en hästhage. Beroende på en tillfredsställande vatten- och avloppsförsörjning. ning av kulturmiljövärdena i Häradshammar inför vegetation, bebyggelse och andra lokala förhållanden Med anledning av föreslagen bebyggelseutveckling fortsatt planering och lovgivning finns i kultur- kan det vara viktigt att innan området bebyggs bör både den nya bebyggelsen och den befintliga miljöinventeringen som även är ett underlag för utreda lämpligt avstånd till djurhållning. förses med kommunalt vatten- och avlopp. översiktsplanen. Vissa områden i Häradshammar berörs av markav- vattningsföretag vilket är något som behöver hanteras i den fortsatta planeringen.
82 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Sysselssättning och produktion SP1 ligger intill redan existerande verksamhet. Området lämpar sig därför för utökning av den befintliga verksamheten eller eventuellt en ny- etablering i form av verksamhet som inte är störande för omgivningen. Riksintresse Häradshammar omfattas av riksintresse för kultur- miljövård (Östra Husby-Häradshammar). Se kapitel fyra för kommunens ställningstaganden avseende riksintressen.
83 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Konungsunds by Boende och service seutveckling bör både den nya bebyggelsen och den Bakgrund Utvecklingsplanen visar ett större område norr om befintliga förses med kommunalt vatten- och avlopp. Norr om Arkösundsvägen ligger Konungsunds befintlig bebyggelse som lämpar sig för exploatering Sysselsättning och produktion historiska by och söder om vägen Konungsunds av bostäder. Läget intill Svensksundsvikens natur- Både SP1 och SP2 har ett bra läge för verksamheter. kyrkomiljö. Utvecklingsplanen redovisar möjligheter reservat gör området attraktivt. Sikten mot nordost Det kan handla om helt ny verksamhetsetablering till bebyggelseutveckling i Konungsunds by. Till- ger fina vyer ut mot Bråviken och bebyggelsen bör i orten eller kompletteringar till redan befintlig gänglig statistik gäller dock för båda dessa delar och utformas så att utsikten kan nyttjas av majoriteten verksamhet. Möjligheter ges för den befintliga inte bara den delen utvecklingsplanen visar. Befolk- av de planerade bostäderna. BS1 och BS2 lämpar verksamheten Konungsunds traktorcentrum till en ningsantalet har sedan år 2000 till och med år 2013 sig för småhus eller villor placerade längs med den eventuell framtida expansion. SP1 utgörs delvis av ökat med 43 personer. År 2013 låg befolkningsantalet befintliga vägen. Område BS3 ligger på motsatt en lågpunkt. Det innebär att det finns risk för vat- på 266 personer. De tre största åldergrupperna sida och har ett något upphöjt läge som innebär att tenansamling vid skyfall och därför är hanteringen i orten är personer mellan 10-19 år, 50-59 år och även de bostäderna kan ges fina vyer över Bråviken. av dagvatten extra viktig i det fortsatta arbetet. personer mellan 60-69 år. Inom delar av område BS3 är terrängen kuperad och marken är skogbevuxen vilket ställer lite högre krav Riksintresse Inriktning på placeringen av husen. Vid exploatering av BS1 Konungsunds by omfattas av riksintresse för Konungsunds historiska by med sin agrara bebyg- och BS3 ska hänsyn tas till Svensksundsviken som miljöbalkens kapitel 4 §1 och 4, även kallade gelse ligger på norra sidan av Arkösundsvägen. är ett naturreservat och Natura 2000-område som är ”högexplo aterad kust”. Utvecklingsplanens utveck- Sedan 1950-talet brukas hela byns mark under en belägna nära utvecklingsområdena. lingsområden för boende och service, BS1 och BS3, gård, Konungsunds gård, som ligger vid vägkors- är belägna i närheten av riksintresset för naturvård ningen mellan Arkösundsvägen och vägen mot Infrastruktur och rörelser (Södra Bråviken) samt Natura 2000 (Svensksunds- Kuddby. Kring gården har bebyggelsen förtätats Det föreslagna bostadsområdet ligger något utanför viken). Hela Konungsunds by ligger inom influ- under 1900-talet och kan i dag uppfattas som den övriga befintliga bebyggelsen i orten. Det blir ensområde för riksintresset för flygtrafik (flygzon). en modern och levande miljö med bland annat därför viktigt att stärka kopplingen mellan bostads- Se kapitel fyra för kommunens ställningstaganden verksamheten Konungsunds traktorcentrum. Det områdena genom till exempel anläggande av nya avseende riksintressen. finns möjligheter att fortsätta utveckla orten genom vägar som föreslås i utvecklingsplanen. En yta för exploatering av bostäder med friliggande bebyggelse parkering finns också utpekad. Denna yta ligger i samt med kompletterande verksamheter. närheten till busshållplatsen och lämpar sig därför som pendlar- och samåkningsparkering för såväl En beskrivning av kulturmiljövärdena i Konung- bilar som cyklar. Parkeringen skulle kunna göras sunds by inför fortsatt planering och lovgivning attraktiv med till exempel cykelparkering under tak finns i kulturmiljöinventeringen som även är ett och bra belysning. Konungsunds by har enskilda underlag för översiktsplanen. vatten- och avloppslösningar. Då orten ligger i anslutning till det kommunala vatten- och avlopps- nätet samt med anledning av föreslagen bebyggel-
84 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
85 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Kättinge delen av område BS1 utgörs av en lågpunkt. Det Kommunalt vatten- och avlopp är sedan tidigare Bakgrund innebär att det finns risk för vattenansamling vid utbyggt i området. Föreslagen ny bebyggelse Kättinge är ett mindre före detta stationssamhälle skyfall och därför är hanteringen av dagvatten extra kommer att förses med kommunalt vatten- som etablerades i samband med stationsbyggnadens viktig i det fortsatta arbetet. och avlopp. tillkomst år 1909 utmed Vikbolandsbanan, cirka Det finns gällande detaljplan som reglerar markan- Riksintresse 500 meter söder om Kättinge gård. Orten präglas vändningen för delar av orten och utifrån plan- och I Kättinge finns inga utpekade riksintressen. av en sammansatt bebyggelsestruktur med tydligt bygglagen innebär det att ny bebyggelse måste avläsbara avtryck från olika delar av 1900-talet. prövas genom detaljplan. Kättinge ingår i Häradshammar socken där det år 2000 bodde 678 invånare. I orten bodde 77 personer Skolan i Kättinge är och skulle kunna bli av bety- år 2013. delse för orten och omgivande landsbygd, även för en del Arkösundsbor. Inriktning Kättinge som landsbygdsort kan från kulturmiljö- Upplevelse och miljö synpunkt tåla förtätning och utbyggnad för UM1 är beläget på en höjd med fina vyer över orten. bostäder under förutsättning att karaktären av Inom detta område finns också en kulturlämning stationssamhälle bibehålls kring stationshuset. i form av en timmerstuga, Löktorpet, som har ett Eventuell ny bebyggelse bör ta hänsyn till och kulturhistoriskt värde och därför bör bevaras. UM2 anpassas till den rådande bostadsbebyggelsens är ett mindre skogsområde beläget intill skolan som proportioner och skala. Anpassning bör även ske används i skolverksamheten. Söder om skolan finns till det småskaliga landskapet. olika typer av planer för idrott, bland annat fotbolls- planer, som är ett tillskott för skolan och orten. En beskrivning av kulturmiljövärdena i Kättinge inför fortsatt planering och lovgivning finns i Infrastruktur och rörelser kulturmiljöinventeringen som även är ett underlag Det finns ett fortsatt behov av parkeringen som för översiktsplanen. är belägen intill skolan för skolverksamheten och denna parkeringsyta används i nuläget även som Boende och service pendlar- och samåkningsparkering. En alternativ Området BS1 används idag till stora delar som eller kompletterande pendlar- och samåknings- åkermark men det centrala läget i orten är attraktivt parkering skulle vid behov kunna anläggas norr och bedöms motivera en exploatering som samman- om skolan, vid befintlig vändplats, där bland kopplar orten. Områdets närhet till skolan i annat bokbussen stannar i orten. Härifrån är Kättinge är också positivt. Här finns det potential det mycket nära till hållplats för kollektivtrafik för en större mängd friliggande bostäder. Marken utmed Arkösundsvägen. inom detta område är kommunägd. Den södra
86 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
87 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Mem ges vackra vyer över det öppna jordbrukslandskapet att utveckla ortens kärna. Läget intill kanalen gör Bakgrund ner mot havet utan att dominera landskapsbilden att platsen lämpar sig för verksamheter kopplat till Mem är ett kanalsamhälle i anslutning till Göta från vare sig land eller havet. Områdena BS1 till besöksnäring eller olika typer av centrumfunktio- kanal och enkelslussen ”Bengt Erland Sparre”. BS2 lämpar sig för småhustomter. BS3 ligger strax ner. Västra delen av området har möjligheter till Orten är belägen där kanalen mynnar ut i Slätba- intill och omfamnar på samma sätt nästa höjd camping med uppställningsplats för husvagnar/hus- ken och utgjorde tidigare en för Göta kanal viktig samtidigt som det kopplar ihop samtliga tre bostads- bilar, campingstugor och tillhörande servicebygg- hamn- och lastplats. Strax norr om kanalsamhället områden med befintlig bebyggelse och väg. Den nader. Ett väl utbyggt campingområde skulle stärka finns Mems slott. Samhället och slottsanläggningen västra delen av BS3 utgörs delvis av en lågpunkt. Mem som turistort. Detta skulle även innebära att ligger vid foten av den höga förkastningsbranten Det innebär att det finns risk för vattenansamling område UM2 frigörs från befintliga uppställnings- norr om Göta kanals och Storåns mynning. Orten vid skyfall och därför är hanteringen av dagvatten platser för husvagnar/husbilar och kan utvecklas till hade ett invånarantal på 83 personer år 2000, år 2013 extra viktig i det fortsatta arbetet. en mer tillgänglig allmän mötesplats. hade antalet personer ökat till 89. De största ålders- Områdena BS4 och BS5 ligger i anslutning till Längre ut mot mynningen ligger området UM2 grupperna är personer mellan 60 - 69 år, 50 - 59 år den centrala delen av orten och kan bidra till att som har stor potential att bli en naturlig mötesplats. samt personer mellan 40 - 49 år. stärka den centrumbildning som finns vid kanalen. Det finns även potential att i framtiden utveckla en Inriktning Området lämpar sig för olika former av bebyggelse. småbåtshamn inom detta område. Utvecklingen Orten har ett bra geografiskt läge med fina utblickar Det kan handla om småhus, flerbostadshus men av de allmänna ytorna i Mem bör prioriteras. Här mot havet med Göta kanals mynning ut mot Sankt också passande serviceverksamheter. Områdena kan Mems kvalitéer lyftas fram och bli tydliga. Om Annas skärgård. Utifrån sitt läge har orten goda BS6, BS7 och BS8 ligger mer avsides från ortens platserna utformas på rätt sätt kan de bidra till att förutsättningar att utvecklas till en betydande ort kärna och har möjliga utblickar över Mem och skapa en dragningskraft till orten. för besöksnäringen i Norrköpings kommun. För att havet. Området lämpar sig för permanentbostäder UM3 är området som sträcker sig längs kanalens orten ska bli en levande besöksort krävs också ett och/eller för fritidshus. BS5, BS6 och BS7 befinner södra sida - ett viktigt område utifrån perspektiven bra befolkningsunderlag. sig delvis inom naturvårdsområde för Slätbakenför- rekreation och besöksnäring. Området kopplas kastningen samt riksintressena för kulturmiljövård, En beskrivning av kulturmiljövärdena i Mem inför samman med Mems centrala delar genom en naturmiljövård och friluftsliv. Fortsatta utredningar fortsatt planering och lovgivning finns i kultur- mindre bro. Denna koppling är viktig att bevara ska visa vilken avgränsning och övrig anpassning miljöinventeringen som även är ett underlag för eftersom området används för olika rekreationsän- av ny bebyggelse som behövs för att undvika en översiktsplanen. damål. Det är vanligt att besökare cyklar över bron påtaglig skada på riksintressena. och vidare mot Söderköping. Boende och service Vissa områden i Mem berörs av markavvattnings- Utvecklingsskissen visar flera lägen för exploatering Infrastruktur och rörelser företag vilket är något som behöver hanteras i den av boende och service i Mem. Områdena BS1 och Den befintliga gång- och cykelvägen som via bro fortsatta planeringen. BS2 ligger i den norra delen av orten. Tomterna över kanalen leder vidare västerut längs Göta kanal omfamnar den höjd som ligger i anslutning till Upplevelse och miljö och mot Söderköping används frekvent. Det är ortens entré i norr. Läget motiveras av att tomterna Området UM1 har stor potential att nyttjas för viktig att bevara och att fortsätta utveckla vägen
88 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
i framtiden. Den föreslagna bostadsbebyggelsen i norr behöver en angöringsväg. I utvecklingsskissen föreslås en ny väg som försörjer bostäder på båda sidorna. Vägen bedöms kunna förlängas norrut och kopplas samman med befintlig väg. Var samman- koppling exakt ska ske behöver studeras vidare bland annat på grund av den varierade terrängen och de naturvärden som finns i området. Även områdena BS4 till och med BS8 behöver nya väganslutningar. Lämplig plats för pendlar- och samåkningsparkering behöver utredas vidare. För befintlig bebyggelse finns en lokal gemensam vatten- och avloppsanläggning. På sommarhalvåret rådet det dock tidvis dricksvattenbrist. Med anled- ning av föreslagen bebyggelseutveckling bör både den nya bebyggelsen och den befintliga förses med kommunalt vatten- och avlopp. Riksintresse Delar av orten Mem berörs av riksintresse för friluftsliv (Göta kanal), kulturmiljövård (Göta kanal) och naturvård (Slätbakens förkastningssys- tem). Mem berörs även av Natur- och kultur- värden enligt miljöbalkens 4 kapitel § 1-3 (högexplo- aterad kust) samt riksintresse för sjöfart (farled). Se kapitel fyra för kommunens ställningstaganden avseende riksintressen.
89 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Skärkind mande bostadsbebyggelse på grund av dess centrala Området utgörs av betad hagmark och det går att Bakgrund läge i orten och den naturliga avgränsningen i få vackra vyer från och igenom området. UM2 har Skärkinds bebyggelse utgörs av kyrkan med väster som resterna av den befintliga banvallen ger. potential att utvecklas till ett viktigt närrekreations- sockencentrum invid landsvägen, samt en mindre BS1 lämpar sig för ett antal småhus placerade i område i takt med att orten växer. villabebyggelse som etablerades i samband med rad. Då det bedöms finnas ett intresse hos ortens Infrastruktur och rörelser att järnvägsstationen anlades väster om kyrkan äldre befolkning att kunna bo kvar i Skärkind kan Skärkind har förr haft järnvägsförbindelse. Den under slutet av 1800-talet. Bebyggelsen utvecklades området även vara en lämplig lokalisering för ett tidigare strukturen är synlig genom banvallen som till ett mindre stationssamhälle under 1900-talets äldreboende alternativt olika servicefunktioner. BS1 sträcker sig mot Norsholm i den västra delen av första hälft. Även efter att järnvägen lades ned har kräver anläggning av en angöringsväg samt gång- orten. Banvallen är möjlig att utnyttja som gång- enfamiljshus tillkommit under andra halvan av och cykelväg innan exploatering kan ske. Västra och cykelväg till Norsholm och därmed skapa 1900-talet. Spåren efter banvallen är mycket tydliga delen av område BS1 utgörs delvis av en lågpunkt. bättre förbindelser mellan dessa två orter som ligger i åkermarken väster om Skärkinds bebyggelse. Det innebär att det finns risk för vattenansamling mycket nära varandra. Det behövs också en cykel- vid skyfall och därför är hanteringen av dagvatten Skärkind har från år 2000 till och med år 2013 parkering i Skärkind, särskilt om gång- och cykel- extra viktig i det fortsatta arbetet. För område BS2 haft en positiv befolkningsutveckling. År 2013 var vägen på banvallen genomförs. Cykelparkeringen finns redan möjlighet till angöring och 2 – 3 små- befolkningsantalet i orten 199 personer. De största bör placeras där den befintliga busshållplatsen finns hustomter kan få plats inom detta område. Då BS2 åldergrupperna i orten är personer mellan 0-9 år, i orten. Detta uppmuntrar till ökad cykling men ligger centralt i orten skulle området kunna fungera 40-49 år samt mellan 50-59 år. också bättre utnyttjande av kollektivtrafiken om bra för en serviceverksamhet. Ett exempel på en möjligheten ges att parkera sin cykel intill busshåll- Inriktning sådan verksamhet skulle kunna vara en förskola platsen. Parkering för pendling och samåkning är Skärkind är en typisk kyrkby och orten har en som med ett växande befolkningsunderlag på sikt möjlig i anslutning till kyrkan och hållplatsen. Det sammanhållen bebyggelse med goda förutsättningar kan utvecklas i Skärkind. Områdena BS3 och BS4 finns redan en befintlig parkeringsyta där som tro- till en fortsatt utveckling. Det är viktigt att ny lämpar sig för 1-2 småhustomter inom respektive ligtvis kan användas för detta ändamål redan idag. bebyggelse placeras och utformas så att ortens område. Utvecklingsplanen visar också att en bilväg krävs för karaktär inte påverkas negativt. Röda småhus är ett Vissa områden i Skärkind berörs av markavvatt- att ansluta till nya tomter i området BS1. slående inslag i orten liksom de vackra utblickarna. ningsföretag vilket är något som behöver hanteras i En beskrivning av kulturmiljövärdena inför fortsatt För befintlig bebyggelse finns en fungerande den fortsatta planeringen. planering och lovgivning finns i kulturmiljöinvente- lokal gemensam vatten- och avloppsanläggning. ringen som även är ett underlag för översiktsplanen. Upplevelse och miljö Området finns inte med i kommunens vatten- och UM1 är ett fornminne i form av ett gravfält. Det avloppsplan. Med anledning av föreslagen bebyggel- Boende och service är särskilt utpekat i utvecklingsplanen för att visa seutveckling bör både den nya bebyggelsen och den Utvecklingsskissen visar två olika potentiella lägen ungefär hur långt detta gravfält sträcker sig. Gravfäl- befintliga förses med kommunalt vatten- och avlopp för framtida utveckling av boende och service i Skär- tet består av 35 fornlämningar som utgörs av runda från Norsholm. kind. Område BS1 ligger på befintlig jordbruksmark stensättningar, ett antal högar och en rest sten. men bedöms vara motiverat att nyttja för tillkom- UM2 är ett naturvårdsområde av lokalt intresse.
90 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Sysselsättning och produktion Område SP1 är i dagsläget beläget intill två vägar vilket gör området attraktivt för en exploatering av verksamheter. Även detta område avgränsas av banvallen i väst. Här kan en större verksamhet eller flera mindre etablera sig, dock utan omgiv- ningspåverkan. SP2 lämpar sig för verksamheter med centrumfunktioner, till exempel handel, med anledning av närheten till merparten av den befintliga bebyggelsen. Hänsyn ska tas till siktlinjer mellan kyrkoplatserna, se kulturmiljöinventeringen. SP2 ligger även nära busshållplatsen och med god anslutande infrastruktur. Riksintresse I Skärkind finns inga utpekade riksintressen.
91 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Östra Stenby Boende och service Infrastruktur och rörelser Bakgrund Bebyggelsen i Östra Stenby kan delas in i två Vid korsningen mellan Arkösundsvägen och den väg Östra Stenbys sockencentrum ligger på en höjd med delar. Den ena består av bebyggelsen längs med som leder in till Östra Stenby finns en pendlar- och kyrka, prästgård, skolbyggnad och kommunalhus. Arkösundsvägen och den andra av bebyggelsen samåkningsparkering som bör bevaras. Landskapet utgörs av markerade morän- och runt kyrkan längre norrut från Arkösundsvägen. Omfattning av bebyggelsen samt väganslutningar bergsryggar med skogs- och hagmark i odlingsland- Områdena BS1, BS2 och BS3 utgör ytor mellan de bör studeras noga vid exploatering av områdena skap. Området har ett stort tidsdjup där de äldsta två delområdena och lämpar sig bra som bostads- BS1, BS2 och BS3. bebyggelselämningarna härrör från bronsåldern. områden i anslutning till befintlig bebyggelse. På Då tillgänglig statistik inte finns för hela Östra de öppna ytorna mellan den norra och den södra Kommunalt vatten- och avlopp är sedan tidigare Stenby utan enbart för den norra delen av orten, delen av orten kan en förtätning bidra till att orten utbyggt i området. Föreslagen ny bebyggelse området runt kyrkan, kan statistiken vara något kopplas samman. Inom ovan beskrivna områden kommer att förses med kommunalt vatten- missvisande för orten som helhet. Statistiken visar är anpassningen till topografin viktig och huskrop- och avlopp. en befolkningsökning från 29 personer år 2000 till parna bör placeras i skogsbrynet istället för på plan Sysselsättning och produktion 32 personer år 2013. mark för att bibehålla ortens bebyggelsetradition Intill pendlarparkeringen och Arkösundsvägen och minska påverkan på de öppna vyerna. Delar av Inriktning ligger området SP1 som lämpar sig för etablering av områdena BS1, BS2 och BS3 utgörs av lågpunkter. Östra Stenby är beläget i en agrar miljö, men bara verksamhet i mycket gott skyltningsläge. Det innebär att det finns risk för vattenansamling ett fåtal av byggnaderna har en agrar karaktär. vid skyfall och därför är hanteringen av dagvatten Riksintresse Bebyggelsen i Östra Stenby är placerad på höjderna extra viktig i det fortsatta arbetet. I Östra Stenby finns inga utpekade riksintressen. i det kuperade landskapet och samtliga byggnader är belägna utmed äldre vägsträckningar. Ortens Området BS4 kan användas för utökning av karaktär präglas av den bostadsbebyggelse som har kyrkans verksamhet vid behov men dess centrala tillkommit i huvudsak under mitten av 1900-talet. läge i orten gör att området även skulle kunna Bostadshusen är friliggande och varierande vad rymma annan typ av service. Platsen skulle också gäller utformning, färgsättning och materialval. En kunna vara lämplig för ett äldreboende. Områ- viss förtätning i bebyggelsen kan ses bland lärarbo- dena BS5 och BS6 har inte lika centralt läge men städerna, men i övrigt är bebyggelsen jämförelsevis kan ändå lämpa sig för en liknande blandning av gles. Kompletterande ny bebyggelse föreslås loka- bostäder och service. Den östra delen av BS6 utgörs liseras intill befintlig bebyggelse och ta hänsyn till delvis av en lågpunkt. landskapsbild och utblickar. Upplevelse och miljö En beskrivning av kulturmiljövärdena i Östra UM1 är ett naturområde som delvis bedöms vara Stenby inför fortsatt planering och lovgivning finns naturvårdsområde av kommunalt intresse och med i kulturmiljöinventeringen som även är ett underlag ädellövträd. Området utgör kvalitéer som är värda för översiktsplanen. att bevara och utveckla för närrekreation.
92 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
93 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Kuddby En beskrivning av kulturmiljövärdena i Kuddby Upplevelse och miljö Bakgrund inför fortsatt planering och lovgivning finns i I Kuddbys omgivningar finns rekreationsområden i Kuddby ligger på Vikbolandet och omges av kulturmiljöinventeringen som även är ett underlag form av större skogsarealer. småkuperad slättbygd där jordbruket har utgjort för översiktsplanen. den dominerande näringen under mycket lång tid. Infrastruktur och rörelser Boende och service Kuddby utgörs dels av den äldre kyrkomiljön med Nya väganslutningar kommer att behöva anläggas Område BS1 är en del av brukad jordbruksmark kyrkan och det intilliggande sockencentret, dels av för områdena BS2, BS3, BS4 och BS7. Övriga men ligger väl avgränsat intill befintlig bebyggelse den bebyggelse som etablerades när Vikbolandsba- planerade områden bedöms kunna nås från befint- och kommunikationer vilket talar för att området nan stod klar under 1890-talet. Kuddby socken hyser liga vägar. Förslag på plats för pendlar- och sam- kan bebyggas. BS2, BS3 och BS4 omfattar till ett rikt förgrenat vägnät och Kuddby är något av en åkningsparkering finns med i utvecklingsplanen. största delen kuperad skogsmark och möjligheter knutpunkt på Vikbolandet. I nära anslutning till Parkeringen utgörs delvis av en lågpunkt. finns att anlägga ny bebyggelse i skogsbryn med kyrkan möts flera vägar, bland annat de som leder utblickar över det öppna landskapet. BS5 och BS6 Kommunalt vatten- och avlopp är sedan tidigare mot Söderköping, Östra Husby och Konungsund. ligger i anslutning till befintlig bebyggelse, det före utbyggt i området. Föreslagen ny bebyggelse Utblickarna från Kuddby är vida över det omgi- detta stationsområdet. kommer att förses med kommunalt vatten vande storskaliga åkerlandskapet, i synnerhet från och avlopp. BS7 ligger i anslutning till kyrkomiljön och bör den högt belägna kyrkomiljön. Kyrkans placering exploateras varsamt med hänsyn till kulturmiljövär- Riksintresse på högsta punkten är ett signum för kyrkomiljöer på dena. Samtliga nämnda lägen passar för friliggande I Kuddby finns inga utpekade riksintressen. Vikbolandet, vilket medför att de vida utblickarna hus. Inom område BS6 kan 3-4 tomter få plats men är av stor vikt för ortens identitet. med sitt centrala läge och närheten till busshållplats I Kuddby bor 82 personer (2013). I Kuddby socken skulle området också kunna vara intressant för fanns år 2000 cirka 645 invånare. någon typ av service eller äldreboende. Inriktning Områdena BS5, BS6 och BS7 utgörs delvis av en Det finns flera lägen i Kuddby som lämpar sig för lågpunkt. Det innebär att det finns risk för vat- bebyggelsekomplettering med främst bostäder. tenansamling vid skyfall och därför är hanteringen Eftersom Kuddby omgärdas av jordbruksmark och av dagvatten extra viktig i det fortsatta arbetet. Vissa öppna vyer bör dessa bevaras i så stor utsträckning områden i Kuddby berörs även av markavvattnings- som möjligt. Lämpliga lägen för bebyggelse hamnar företag vilket är något som behöver hanteras i den då i skogsmark och i vissa fall på välavgränsade fortsatta planeringen. mindre ytor för jordbruksmark som ligger i anslut- ning till befintlig bebyggelse och infrastruktur.
94 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
95 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Graversfors kontrasterar mot den östra delens äldre bruks- och nen för att ha viss beredskap inför framtiden vad Bakgrund industrimiljö. Graversfors är vackert beläget vid gäller förskola eller annan service. I övrigt är bebyg- Graversfors är ursprungligen ett gammalt bruks- sjön Näknen och det kuperade skogslandskapet gelseutveckling för bostäder utöver vad gällande samhälle som hyste verksamheter som järnbruk, som är utmärkande för orten. Stor del av servicen detaljplaner medger inte aktuellt. Delar av gällande stenhuggeri och stensliperi. Järnvägstationen, som finns att tillgå i Åby och Norrköping som tillhan- detaljplan tillåter utbyggnad eller omvandling av uppfördes 1867, hade stor betydelse för ortens dahåller skolor, förskolor och annan offentlig och befintliga hus som inte är störda av buller. utveckling. Brukets storhetstid inföll mellan 1880- privat service. Med sitt attraktiva läge och närheten Upplevelse och miljö talet och 1930-talet då två masugnar var i drift och till skogar och sjöar fanns det förutsättningar för Graversfors ligger inbäddat i Kolmårdens stora järnvägstransporterna var livliga. Graversfors att utvecklas från fritidshusområde till skogsområden, som bjuder på rika tillfällen till boendeort med möjlighet till fler året-runt boende. Efter att stor del av industrin lagts ned började friluftsliv. De stora skogarna norr om Kungsstens- Under de senaste åren har dock ett omfattande fritidshus uppföras under 1940-talet och Graverfors området utgör utflyktsområde och är betecknat utredningsarbete pågått i orten. Arbetet har innefat- utvecklades till ett fritidshusområde av närmast riksintresse för friluftsliv. Även Skriketorpsravinen tat att belysa ett antal frågeområden gällande blanda förortskaraktär. De tidigare fritidshusen var små- och Storån i hela dess lopp inom planområdet annat buller, vatten och avlopp i Norra Kungssten skaliga envåningshus medan senare uppförda fick en bedöms vara ett ekologiskt särskilt känsligt område samt i Graversfors som helhet. Detta har resulterat tydligare villakaraktär. Graversfors är idag indelat i och Skriketorpsravinen är ett Natura 2000-område. i slutsatsen att en bebyggelseutveckling utöver flera delområden, åtskilda av sjön Näknen, riksväg UM1 omfattar sjön Näknen som bedöms ha höga vad gällande detaljplaner medger inte är aktuellt i 55 samt järnvägen, och består av en ganska utspridd naturvärden och fungerar som en viktig rekreations- nuläget. bebyggelse. Järnvägen och riksväg 55 utgör en barriär miljö och är därför viktig att bevara. Sjön utgör mellan ortens östra och västra sida. Utmärkande för Även om ny bostadsbebyggelse inte är aktuellt har badsjö och allmän badplats finns inom området. landskapet i området är de stora höjdskillnaderna. orten förutsättningar till att utveckla nya verksam- 2003 genomfördes en översiktlig bergteknisk sta- Bebyggelsen sträcker sig uppför skogsklädda bergs- hetsområden längs med järnvägen. I anslutning till biliseringskartering som konstaterade att berg- och väggar utmed smala, slingrande vägar och är tydligt Storån finns ett verksamhetsområde med industri- blockras bör utredas närmare i Graversfors. anpassad till de naturliga förutsättningarna. byggnader som har möjlighet att utökas. De senaste 15 åren har Gravesfors haft en positiv En beskrivning av kulturmiljövärdena i Graversfors Infrastruktur och rörelser befolkningsutveckling och år 2015 uppgick befolk- inför fortsatt planering och lovgivning finns i Graversfors har förutsättningar att i framtiden få ningsantalet till 605 personer. kulturmiljöinventeringen som även är ett underlag pendeltågsförbindelser. Det är därför viktigt att för översiktsplanen. tidigt börja planera för denna möjlighet och inte Inriktning göra något som kan hämma en potentiell framtida Idag karaktäriseras Graversfors främst av fritids- Boende och service utveckling av en pendeltågsstation i orten. Av denna hus men det finns fortfarande kvar en del äldre Det finns inga aktuella planer på att bygga ut anledning har ett område i utvecklingsskissen bebyggelse som har högt kunskaps- och upplevel- den offentliga eller privata servicen i Graversfors. markerats ut som stationsområde. sevärde. En stor del av de äldre bostadshusen är Område S1 var utpekat i Graversfors fördjupade åretruntbostäder, liksom en del av fritidshusen vilka översiktsplan från 2001 och kvarstår i översiktspla-
96 Kapitel 3. Strategi och riktlinjer - Utvecklingsplaner för prioriterade orter
Graversfors har delvis otillfredsställande vatten och avlopp och behovet av att lösa avloppsfrågan har ökat sedan permanentning av området påbörjades. Kommunalt vatten och avlopp ska därför byggas ut i hela Graversfors enligt kommunens vatten- och avloppsplan. Detta kommer även minska miljö- belastningen på grundvattnet och säkerställa att Pjältåns vattenkvalitet inte försämras. Sysselsättning och produktion Områdena SP1 och SP2 ligger intill järnvägen och riksväg 55 och föreslås kunna nyttjas för både kommersiella och offentliga arbetsplatser med icke störande verksamheter. Några befintliga verksam- heter finns sedan tidigare insprängda i bebyggelsen. I samband med detaljplaneläggningen för en sådan utveckling måste bland annat naturvärden och platsens övriga förutsättningar noga utredas. SP2 utgörs delvis av en lågpunkt. Det innebär att det finns risk för vattenansamling vid skyfall och därför är hanteringen av dagvatten extra viktig i det fortsatta arbetet. Riksintresse Riksväg 55 samt södra stambanan vilka båda är av riksintresse för infrastruktur passerar Graversfors. Den norra delen av Graversfors berör Kolmården strövområde vilket betecknas riksintresse för frilufts- liv. Skriketorpsravinen är Natura 2000-områden. Se kapitel fyra för kommunens ställningstaganden avseende riksintressen.
97 Kapitel 4. Riksintressen
Riksintressen i kommunen • Yrkesfiske Fakta: Natura 2000 och Ramsarområden • Energiproduktion - vindbruk Riksintressen är områden av nationell betydelse för Natura 2000 är ett nätverk av skyddade olika samhällsintressen. Riksintressen är viktiga • Kommunikationer (befintliga och planerade områden i hela EU. Målet med nätverket är instrument i samhällsplaneringen och är till för att vägar, järnvägar, luftfart och sjöfart) att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. främja välgenomtänkta avvägningar mellan olika I Sverige finns cirka 4 000 Natura • Totalförsvaret önskemål att utnyttja mark, vatten och den fysiska 2000-områden. Många av dem är också miljön. Ändamål som på lämpligast sätt främjar en naturreservat eller nationalpark. långsiktig hushållning ska prioriteras. I detta kapitel Pågående riksintresseöversyn Ramsarkonventionen är en global naturvårds- redovisas beskrivningar av riksintressena samt hur Norrköpings kommun har i dagsläget inga riks- konvention om att bevara våtmarker och kommunen avser att tillgodose riksintressena. intressen avseende industriell produktion. Tillväxt- vattenmiljöer och nyttja dem på ett hållbart verket arbetar med att peka ut lämpliga områden. Områden som är riksintressen enligt 3 kapitlet sätt. Konventionens definition av våtmarker I Norrköpings kommun föreslås två områden, miljöbalken är anspråk på mark- och vattenområden rymmer många olika miljöer. Förutom myrar, Händelö - Södra Malmölandet samt Skärblacka. sumpskogar, strandmiljöer och våta gräsmarker som ska tillgodoses och beaktas i den kommunala Denna riksintresseöversyn är inte klar. omfattar konventionen även vattendrag, sjöar översiktsplaneringen som är vägledande vid till- och grunda marina områden. I Sverige finns ståndsprövning. Det är alltså först i samband med Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen 51 Ramsarområden. att ett beslut fattas (enligt PBL, miljöbalken eller att göra en översyn av vilka områden som bedöms andra lagar) som det slutligt avgörs om det är ett vara av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kapitlet 6 riksintresse eller inte, innan dess handlar det om § miljöbalken. I detta kapitel redovisas de riksintres- ett statligt anspråk på mark- och vattenresursen. sen för friluftsliv som finns idag inom planområdet Riksintresseanspråk är nationellt betydelsefulla och för översiktsplanen för landsbygden. har hög status vid beslut om ändrad mark- och vattenanvändning. Avgränsning av riksintressebeskrivningen De riksintressen som ligger helt eller delvis inom I Norrköpings kommun finns områden av det område som översiktsplanen för landsbygden riksintresse för: omfattar redovisas i detta kapitel. Riksintressen • Naturvård och Natura 2000 som helt ligger inom Norrköpings randzon (till • Friluftsliv exempel riksintresse för kulturmiljövårdsområden i Norrköping) eller orter där det finns fördjupning • Kulturmiljövård av översiktplaner redovisas inte här utan i respektive • Natur- och kulturvärden enligt miljöbalkens översiktsplan. Dessa orter är Kimstad, Norsholm, 4 kapitel § 1-3 och miljöbalkens 4 kapitel § 1 Åby, Jursla, Svärtinge och Östra Husby. Krokek och 4, även kallade ”obruten kust” respektive” och Skärblacka saknar fördjupning av översiktsplan högexploaterad kust”. varför följande redovisning även avser riskintressen som berör dessa orter. 98 Kapitel 4. Riksintressen
Naturvård Vångaförkastningen Getåravinen Riksintresse för naturvården regleras i miljöbalkens Vångaförkastningen är en mycket framträdande Den mäktiga och välutbildade ravinen utgör en 3 kapitel 6§ och utpekas av Naturvårdsverket. I de landskapsform. Förkastningsområdet är av utomor- utomordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö fall som fiskeområde berörs ska Naturvårdsverket dentligt stort pedagogiskt värde och är dessutom ett med ytterst få motsvarigheter i Östergötland. samråda med Havs- och Vattenmyndigheten. klassiskt område inom svensk geovetenskap. Natur- Naturvärdena kommer att bestå om området värdena kommer att bestå om området undantas undantas från ingrepp som till exempel täkt, Områden av riksintresse för naturvården ska repre- från ingrepp som till exempel anläggningar, bebyg- utfyllnad, schaktning, bebyggelse, anläggningar. sentera huvuddragen i svensk natur, belysa land- gelse (i allt väsentligt), omföring av lövskog till skapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Säkerställande barrskog samt täkt. Naturvårdsverket och länsstyrelserna har inom varje Getåravinen är ett naturreservat bildat 2014. naturgeografisk region valt ut de områden som bäst Kommunens ställningstagande Kommunens ställningstagande företräder regionens olika landskaps- och naturtyper. Området kan komma att påverkas om järnvägen Området ska bevaras, användas och utvecklas utan mellan Kimstad och Finspång utvecklas. Detta ska Naturvårdsverket och länsstyrelserna har prioriterat att påtagligt skada naturmiljön. ske med minsta möjliga påverkan på naturvärdena stora och sammanhängande arealer av karakteris- och bedöms inte få någon påtaglig skada på rikin- Fjällmossen tiska naturtyper. Men också mindre områden har tresset. Det vidsträckta och så gott som orörda myrkom- utpekats som riksintressanta, till exempel om de plexet med sin rika fågelfauna utgör en utomor- innehåller sällsynta geologiska former eller naturty- Skiren dentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö med per. Skiren med dess rödingbestånd och glacialrelikter få motsvarigheter i Östergötland. Naturvärdena utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd Hänsyn till naturvården och den biologiska mång- kommer att bestå om området undantas från naturmiljö. Söder om Dalälven finns endast cirka falden är en viktig del i en långsiktig samhällspla- ingrepp som till exempel täkt, dikning, gödsling 20 naturliga rödingbestånd. Naturvärdena kommer nering. En utarmning av naturen leder på sikt till samt avverkning på mindre fastmarksholmar. att bestå om området undantas från ingrepp som till en samhällsekonomisk förlust. Före industrialismen Brynet kring myren bör ej avverkas. exempel föroreningsutsläpp, gödsling, stora hyggen av jordbruket hölls markerna öppna med hjälp och bebyggelse. Inplantering av främmande röding- Säkerställande av bete och slåtter, vilket gynnat artrikedomen. material eller andra djurarter bör ej ske. Fjällmossen ingår i Natura 2000-område och är Under industrialismen och det ökade behovet av naturreservat bildat 1999. jordbruksmark, utdikades och rätades många åar Kommunens ställningstagande och bäckar, detta senare i kombination av ett större Naturvärdet ska skyddas mot åtgärder som påtagligt Kommunens ställningstagande energibehov och utbyggandet av vattenkraft har kan skada naturmiljön. Området berörs av utred- Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt minskat mångfald och vattenkvalitén. I dagsläget ningskorridor för höghastighetståg, Ostlänken. kan skada naturmiljön. Ingen exploatering planeras återstår inget opåverkat åsystem. Dessa samband är Riksintresset för naturvård ska så långt som möjligt inom området. viktiga att förstå liksom att man arbetar för en ökad beaktas i den fortsatta planeraningen av Ostlänken. Bråvikens förkastningssystem artrikedom genom informationsspridning, underhåll Den långsträckta, mäktiga och mycket framträ- och skyddsåtgärder. dande Bråvikenförkastningen utgör en utomordent-
99 Kapitel 4. Riksintressen
ligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. I branter Södra Bråviken upplevelsemiljöer ska ske på ett sådant sätt att och på krön finns bitvis en mycket intressant flora Svensksundsviken med sina vidsträckta strandängar naturmiljön inte skadas. Ingen exploatering planeras och fauna. Förkastningsbranten är ett klassiskt och vassområden samt mycket rika fågelliv, framför inom området. Utvecklingsområden i utvecklings- område inom svensk geovetenskap. Naturvärdena allt under vår- och höststräcket, utgör en utom- planen för Konungsunds by är belägna i närheten kommer att bestå om området undantas från ordentligt värdefull och skyddsvärd naturmiljö. till riksintresset. Utvecklingen ska ske med minsta ingrepp som till exempel anläggningar, bebyggelse, Strandängar av motsvarande storlek finns troligen möjliga påverkan på riksintresset. täkt samt avverkning i branter och på krön. inte på svenska östersjökusten. Slätbakens förkastningssystem Säkerställande Ållonöfjärden med dess stora ansamling av sjöfågel Det långsträckta, mäktiga och komplexa förkast- Marmorbruket ingår i Natura 2000-område och utgör en utomordentligt värdefull och skyddsvärd ningssystemet med sin bitvis mycket intressanta delar av förkastningen ingår i Bråvikenbrantens- och naturmiljö. Fjärden har troligen få motsvarigheter fauna och flora utgör en mycket värdefull och Kvarseboklints naturreservat bildat 2007. Marmor- i Östergötland. Den uppfyller för vigg, brunand skyddsvärd naturmiljö med få motsvarigheter i bruket är ett naturreservat bildat 2012. och grågås kriterierna för en internationell viktig Östergötland. Naturvärdena kommer att bestå om rast-lokal. De tämligen stora strandängsområdena området undantas från ingrepp som till exempel Kommunens ställningstagande med sin karaktäristiska flora utgör en mycket anläggningar, bebyggelse, täkt samt avverkningar i Området ska bevaras, användas och utvecklas utan värdefull och skyddsvärd naturmiljö. För att bevara branter och på krön. att påtagligt skada naturmiljön. I anslutning till öppna strandängar och dess naturvärden behövs ofta Kolmårdens djurpark finns utvecklingsområden för Säkerställande betesdjur och därför är fortsatt hävd av strandäng- djurparken kopplat till upplevelser, rekreation och Delar av området ingår i Norrkrogs naturreservat. arna mycket viktigt. kunskap. Området omfattas också av riksintresse Östra delen av Norrkrogs naturreservat ingår i för friluftsliv. Utvecklingsområdena ska kunna tas Svensksundsviken är naturreservat, området sköts Natura 2000-område. i anspråk i syfte att stärka både djurparken som enligt fastställd skötselplan. Naturvärdena kommer Kommunens ställningstagande besöksmål och de naturupplevelser som finns inom att bestå om området vid Ållonöfjärden undantas Den del av riksintresset som ligger sydväst om Mem och utanför riksintresset för naturvård. Utveck- från alla ingrepp som kan påverka naturmiljön nega- kan komma att påverkas av bebyggelse kopplat till lingen ska ske med minsta möjliga påverkan på tivt. Fortsatt hävd av strandängar är av största vikt. ortsutveckling av Mem, se utvecklingsplanen för naturvärdena och bedöms inte han någon påtaglig Säkerställande Mem. Intrånget ska minimeras och inte påverka skada på rikintresset. Svensksundsviken och Ållonöfjärden ingår i Natura naturmiljöns kärnvärden. Riksintresset kan komma att påverkas av ortsutveck- 2000-område under namnet Södra Bråviken. Östergötlands skärgård lingen av Kvarsebo-Säter, se utvecklingsplanen för Området omfattas även av Svensksundsvikens Den vidsträckta och finskurna Östgötaskärgården Kvarsebo-Säter. Utvecklingen ska ske med minsta naturreservat bildat 1981 samt är ett av Sveriges med sin mångfald av naturmiljöer, med flera möjliga påverkan på riksintresset utan att påtaglig Ramsar-områden. sällsynta och hotade arter, är en helt unik miljö av skada uppstår. Kommunens ställningstagande utomordentligt stort naturvärde och synnerligen Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt skyddsvärd. De värdefullaste naturområdena i kan skada naturmiljön. Tillgängliggörande av skärgården finns redovisade i naturvårdsplanen.
100 Kapitel 4. Riksintressen
För var och ett av dessa finns angivet under vilka av i regionen mycket ovanliga arter som slåttergubbe Säkerställande förutsättningar som naturvärdena kommer att bestå. och fältgentiana stärker värdet. Hagmarkerna Området ingår i den nationella bevarandeplanen Naturreservaten sköts enligt skötselplaner. ingår i det Europeiska nätverket för skyddsvärd för odlingslandskapet (81-25). Området ingår också natur, Natura 2000 och är av nationellt värde för i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingsland- Säkerställande naturvården. Alla åtgärder som kan skada områdets skapets natur- och kulturvärden (nr:153). I skärgården finns drygt 20 reservat och mer än 50 naturvärden skall undvikas. För bibehållandet av fågelskyddsområden. Huvudelen ingår i Natura Kommunens ställningstagande värden är det viktigt att områdets odlingslandskap 2000-område. Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt sköts och hävdas genom slåtter och bete. kan skada naturmiljön. Ingen exploatering planeras Kommunens ställningstagande Säkerställande inom området. I princip all bebyggd mark i Arkösund omfattas av Området ingår i den nationella bevarandeplanen riksintresset. Riksintresset kan komma att påverkas Mauritsberg för odlingslandskapet (81-25). Området ingår också av anläggningar kopplat till besöksnäringen samt Strandängarna vid Mauritsberg har ett mycket högt i Östergötlands läns bevarandeplan för odlingsland- viss bostadsutveckling enligt utvecklingsplanen bevarandevärde med sin representativa och artrika skapets natur- och kulturvärden (nr:148). för Arkösund. Detta ska ske utan att riksintressets flora. De välhävdade ängarna har stor betydelse för kärnvärden skadas. Kommunens ställningstagande häckande och rastande fåglar. I området finns även Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt gamla ekar. Området ingår Nationell bevarandeplan Jakobsdalsberget kan skada naturmiljön. Ingen exploatering planeras för odlingslandskapet samt är av Riksintresse för Jakobsdalsberget hyser mycket värdefulla bildningar inom området. naturvården. Alla åtgärder som kan skada områdets av högsta kustlinjen. Dessa är de enda inom den naturvärden skall undvikas. För bibehållande av mellansvenska israndzonen i östra Sverige. Berget Finnkärr värdena bör området hävdas, inväxande buskar och är vidare en av de få kalottbergen inom denna Hagmarkerna kring Finnkärr utgör ett exempel sly röjas bort samt undantas från gödselpåverkan. naturgeografiska region. Naturvärdena kommer att på betesmark i mager skogsbygd med mycket bestå om området undantas från täkt, sprängning, få motsvarigheter i länet. Objektet är av högsta Säkerställande schaktning, markskador och anläggningar. bevarandevärde. De naturliga betesmarkerna Området ingår i den nationella bevarandeplanen för är ovanligt välhävdade och har en rik flora med odlingslandskapet (81-165). Området ingår också i Kommunens ställningstagande den rödlistade skogsklockan samt ett flertal Östergötlands läns bevarandeplan för odlingsland- Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt hävdgynnade arter. Området ingår i Nationell skapets natur- och kulturvärden (nr:181). kan skada naturmiljön. Ingen exploatering planeras bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av inom området. Kommunens ställningstagande Riksintresse för naturvården. Alla åtgärder som kan Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt Duvhult-Nybygget skada områdets naturvärden skall undvikas. För kan skada naturmiljön. Ingen exploatering planeras De varierande och lövrika hagmarkerna kring bibehållande av värdena bör området hävdas, hållas inom området. Duvhult och Nybygget är ovanligt goda exempel på fritt från inväxande buskar och sly samt undantas naturliga och artrika gräsmarker i norra skogsbyg- från gödselpåverkan. den och har få motsvarigheter i länet. Förekomsten
101 Kapitel 4. Riksintressen
Östermem spåtistel och backsippa. Området ingår i Nationell Förutsättningar för att områdets naturvärden ska Hagmarkerna kring Östermem har ett högt bevarandeplan för odlingslandskapet samt är av behållas är att området undantas från ingrepp såsom naturvärde knutet till en fin flora som dock bitvis riksintresse för naturvården. täkt, bebyggelse eller schaktning. är gödselpåverkad. Vegetationen domineras av Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärden Kommunens ställningstagande rödvenhed och rödvenäng. Floran indikerar lång skall undvikas. För bibehållande av värdena bör Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kontinuitet av hävd och innehåller många hävd- området hävdas, hållas fritt från buskar och sly samt kan skada naturmiljön. Ingen exploatering planeras gynnade arter. Området ingår i Natura 2000 och undantas från gödselpåverkan. Ekarnas naturvärden inom området. Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt kan utvecklas om de får stå ljusöppet. är av riksintresse för naturvården. Alla åtgärder som Natura 2000 kan skada områdets naturvärden skall undvikas. Säkerställande Nedan redovisas Natura 2000-områden i Norrkö- För bibehållande av värdena bör området hävdas, Området ingår i den nationella bevarandeplanen för pings kommun. De områden som finns i anslut- hållas fritt från buskar och sly samt undantas från odlingslandskapet (81-203). Området ingår också i ning till utvecklingsplanerna eller i anslutning till gödselpåverkan. Östergötlands läns bevarandeplan för odlingsland- annan föreslagen markanvändning redovisas med skapets natur- och kulturvärden (nr:175). Säkerställande kommunens ställningstagande. De övriga Natura Området ingår i den nationella bevarandeplanen för Kommunens ställningstagande 2000-områdena redovisas avslutningsvis enbart med odlingslandskapet (81-250). Området ingår också i Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt namn. Östergötlands läns bevarandeplan för odlingsland- kan skada naturmiljön. Ingen exploatering planeras Marmorbruket SE0230354 skapets natur- och kulturvärden (nr:183). Området inom området. Området utgörs av en varierad natur med både ingår i Natura 2000. Örtomta klippängar, ekhage, gammal barrskog, aspskog och Kommunens ställningstagande Örtomta är av geologiskt intresse och utgörs av ett ädellövskog. Floran i området är mycket rik tack Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt ändmoränstråk med ett stort antal välutbildade vare stråk av den välkända kolmårdsmarmorn. I kan skada naturmiljön. Ingen exploatering planeras moränryggar av olika typer. Området utgör en området finns även en mycket rik lägre flora och inom området. mycket värdefull och skyddsvärd naturmiljö utan fauna. motsvarighet i Östergötlands län. Området sträcker Vittinge-Torp Kommunens ställningstagande sig från Jättestad i Linköpings kommun till Hagmarkerna kring Torp, Grinneby och Vittinge Utvecklingsområde för Kolmårdens djurpark är Hagsäter i Norrköpings kommun och är cirka 15 utgör värdefulla naturmiljöer med mycket höga beläget i närheten av Natura 2000-området. Vid km långt och cirka 2 km brett. Området rymmer naturvärden och har få motsvarigheter i regionen. lovgivning för byggnad eller anläggning ska direktiv drygt 60 ändmoränryggar som ingår i den så kallade De välbetade och ogödslade naturbetesmarkerna som anges i bevarandesyfte och mål i bevarandeplan mellansvenska israndzonen. Ryggarna varierar i uppvisar en stor mångformighet med flera vegeta- för Natura 2000-området följas. Tillkomsten av storlek, vissa är mellan 50-150 meter långa och 10-40 tionstyper som följd. Mindre vanliga vegetations- byggnader och anläggningar får inte försvåra eller meter breda och bara 1-5 meter höga. Den vanligaste typer är stagghed och örtrika friskängar. Floran omintetgöra bevarandeplanens syfte. Om tillkom- längden är mellan 200-500 meter, men de större är är mycket artrik med mindre allmänna arter som sten av en anläggning eller byggnad riskerar medföra nära 800 meter långa. Bredden är då mellan 50-100 meter och höjden 5-15 meter. 102 Riksintresse för naturvård med mera
26 september 2016 Kapitel 4. Riksintressen
0 50
kilometer
RiksintresseRiksintresse för för naturvård naturvård med mera med mera26 september 2016
För detaljerade kartor hänvisas till respektive ansvarig myndighet
0 50 103 kilometer Kapitel 4. Riksintressen
att bevarandevärden och mål för Natura 2000- Kommunens ställningstagande • Ramnö Utsätter SE0230378 området inte kan efterlevas ska byggnaden eller Utvecklingsområden i utvecklingsplanen för Kvar- • Restad SE0230203 anläggningen prövas och regleras med detaljplan. sebo och Säter berör det föreslagna Natura 2000- området. Hänsyn ska tas vid fortsatt planering. • Ribbingsholm SE0230361 Skriketorpsravinen SE0230306 Skriketorpsravinen är varierad med flera små Övriga Natura 2000-områden • Runstorp SE0230190 sidoraviner och avsnörda korvsjöar. Kring Pjältån • Algutsbo SE0230281 • Rödgölen-Svartgölen SE0230256 växer en lummig lövskog med flerskiktad karaktär. • Bråviken yttre SE023009 Alridåer kantar ån. Det gynnsamma lokalklimatet • Skenäs SE0230171 kring bäckfåran gör området artrikt med bland • Bråxvik SE0230376 • Stora Grundgölen SE0230293 annat värdefull flora, fjärilsfauna samt sällsynta fisk • Bärsjöskogen SE0230101 och fågelarter. • Stora Hjälmmossen SE0230346 (PDF 900 kb) • Dammhulteån SE0230287 Kommunens ställningstagande • Sätramarken SE0230263 Skriketorpsravinen är belägen inom Graversfors. • Djupviksbäcken SE0230234 • Södra Bråviken SE0230389 Föreslagen utveckling påverkar inte Natura 2000- • Fjällmossen SE0230157 området. • Södra Lunda SE0230394 • Glotternskogen SE0230100 Svensksundsviken SE0230126 • Ågelsjön SE0230362 Se Södra Bråviken under Naturvård på sidan 100. • Hattorp SE0230274 • Östermem SE0230209 Kommunens ställningstagande • Iglingen SE0230289 Utvecklingsområden i utvecklingsplanen för • Jonsberg SE0230167 Konungsunds by är belägna i närheten till Natura 2000-området. Utvecklingen ska ske med minsta • Kimstad ekbacke SE0230332 möjliga påverkan på riksintresset. • Krankensjöarnas sumpskogar SE0230303 Föreslaget Natura 2000-område för Kvarse- • Ljusfors SE0230133 bobäcken Kvarsebobäcken rinner genom en bitvis djupt • Mjälnäs sumpskog SE0230264 nedskuren och lövrik ravin och omges av en kantzon • Norrkrog SE0230181 av gran och al. Fiskfaunan är artrik och bäcken har en hotad och skyddsvärd kräftdjursfauna. Ravinen • Norsholm SE0230160 är geologiskt intressant och har ett varierat trädskikt • Nybygget-Duvhult SE0230201 med god förekomst av död ved. • Orrkojgölarnas domänsreservat SE0230154
104 Kapitel 4. Riksintressen
Friluftsliv Bråviken-Kolmårdenområdet med sin mäktiga Säkerställande Områden av riksintresse för friluftsliv är en del av förkastningsbrant och möjlighet till naturupplevelser Området berörs av riksintresse för naturvård - miljöbalkens hushållningsbestämmelser som syftar utgör ett värdefullt område för det rörliga friluftslivet. Duvhult -Nybygget och Jakobsdalsberget. I området till en god hushållning med mark, vatten och natur- ingår även Rödgölen-Svartgölen, Glotternskogen Säkerställande resurser. Områden av riksintresse för friluftslivet och Bärsjöskogen som ingår i Natura 2000. Området berörs av riksintresse för naturvård - har så stora friluftsvärden på grund av natur- och Bråvikens förkastningssystem, och av riksintresse Kommunens ställningstagande kulturkvalitéer och tillgänglighet, att de är eller kan för kulturmiljövård - Fagervik-Marmorbruket. Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt bli attraktiva för en stor mängd besökare. Med fri- kan skada naturmiljön. Ingen exploatering planeras luftsliv avses i detta sammanhang vistelse i naturen Kommunens ställningstagande inom området. för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Anläggningar för det rörliga friluftslivet samt för Urvalet av områden ska också representera Sveriges utvecklingen av Kolmårdens djurpark kan påverka Östergötlands skärgård många olika landskapstyper. riksintresset. Kommunens bedömning är dock att Den finskurna Östgötaskärgården med sin mosaik påverkan blir övervägande positiv då tillgänglig- av vatten- och landmiljöer är unik. Östgötaskär- Observera att översyn av områden av riksintresse för heten till området för det rörliga friluftslivet ökar. gården kan indelas i inner-, mellan- och ytter- friluftsliv pågår. Till översynen är klar framgår här skärgård - var och en med sin speciella karaktär. idag gällande information. Kolmårdens strövområde Innerskärgården utmärks av de stora öarna. Dessa är Kolmårdsområdet är ett vidsträckt skogsområde Bråviken - Kolmårdenområdet till övervägande del barrskogsbevuxna men inslaget med stort inslag av sjöar, vattendrag och myrmarker. Bråviken-Kolmårdenområdet sträcker sig från av ädellövskog är påfallande rikt speciellt kring Terrängen är sprickdalsbetingad och omväxlande. Krokek i väster till Säter i öster och cirka 1,5 km in odlingsmiljöena. Mellanskärgårdens öar är mindre Barrskogar av skiftande ålder dominerar landskapet från Bråvikenstranden. Mot Bråviken bildar den och oftast tallbevuxna. Där utanför vidtar ytterskär- helt. Några få odlingsmiljöer som Rodga gård bildar cirka 50 m höga förkastningen en mäktig och iögon- gården med dess kala öar, kobbar och skär. Tydligast öppningar i skogslandskapet. Sjörikedomen är stor fallande brant. Den innanförliggande terrängen är utbildad är de olika zonerna i Sankt Anna skärgård. och vattnet rent. Sjöarna är antingen långsträckta relativt plan. Området är i huvudsak bevuxet med Där är också skärgården som bredast. Skärgårdens sprickdalssjöar eller oregelbundna sjöar med många barrskog - ofta hällmarkstallskogar - av olika ålder. mångformighet skapar underlag för ett rikt och vikar, uddar och öar. Myrarna är många, små och Några mindre lövskogsområden med ett rikare växt- omväxlande växt- och djurliv. omväxlande. och djurliv finns bland annat vid Marmorbruket. Havsörnen och berguven är två utrotningshotade Vid Marielund ligger ett mindre urskogsreservat. I anslutning till myrmarkernas tallrismossar och djurarter hemmahörande i skärgårdens inre och Från Marmorbruket och ytterligare några platser fattigkärr finns ofta småsjöar eller gölar. Kol- mellersta delar. I ytterskärgården finns fågelskären har man en vidsträckt utblick över Bråviken och mårdsområdet är mycket sparsamt bebyggt. Ett med sitt rika fågelliv och i yttersta havsbandet håller Vikbolandet. Centralt i området ligger Kolmårdens flertal kommunala anläggningar såsom skid- och gråsälen till - även den en utrotningshotad art. I djurpark. Sörmlandsleden genomkorsar området vandringsleder, badplatser med mera för det rörliga skärgården finns mycket goda möjligheter för olika och vid Bodaviken finns exempelvis bad- och friluftslivet finns inom området. På så sätt har typer av sjösporter, fiske, bad, natur- och kultur- campingplats. Kolmårdensområdet goda förutsättningar för ett studier. Goda hamnar liksom campingplatser och mångsidigt friluftsliv. Östgötaleden genomkorsar andra övernattningsmöjligheter finns på ett flertal området. platser i skärgården. 105 Kapitel 4. Riksintressen
Anmärkning: Området omfattar skärgårdens öar Kulturmiljövård melser om ortnamn, fornminnen, byggnadsminnen och vatten samt kusten intill 150 m. Den vidsträckta När ett område klassas som riksintresse innebär det och kyrkliga kulturminnen samt om utförsel och och finskurna Östgötaskärgården med sin mångfald att kulturmiljön i området är unik eller av särskild återlämnande av kulturföremål. av naturmiljöer är en helt unik miljö av utomordent- betydelse för länet, landet eller internationellt sett. Kulturminneslagen och miljöbalken ger ett generellt ligt stort naturvärde och av mycket stor betydelse för I Sverige finns cirka 1700 riksintressanta kulturmiljö- skydd för områdena som är utpekade som riksin- det rörliga friluftslivet. områden. Ett 90-tal av dessa ligger i Östergötland. tresse av Riksantikvarieämbetet. Vissa områden har Kommunens ställningstagande Riksintressena ska representera hela landets historia, även byggnadsminnen och andra områdesbestäm- Anläggningar som stödjer det rörliga friluftslivet från stenålder till nutid. De ska åskådliggöra hur vi melser för deras speciella kulturmiljö. och ökar tillgängligheten till skärgården ska genom århundradena utnyttjat naturens resurser, Göta kanal (delen i Kimstads, Skärkinds kunna tillkomma om riksintresset inte påtagligt olika tiders näringsliv och sociala villkor, byggnads- och Tåbys socknar) skadas. Riksintresset kan komma att påverkas av skick samt estetiska ideal. Kommunikationsmiljö med landets främsta kanal- ortsutvecklingen av Arkösund, se utvecklingsplanen Riksintresse för kulturmiljövården regleras i miljö- miljö (utförd 1810-1832), av stor teknikhistorisk för Arkösund. Utvecklingen ska ske med minsta balkens 3 kapitel 6§ och utpekas av Riksantikvarie- betydelse och med dominerande läge i omgivande möjliga påverkan på riksintresset och bedöms inte ämbetet. Det är viktigt att uppmärksamma helheten landskap. Kanalmiljön genom Norrköpings utgöra någon påtaglig skada. och sammanhangen i kulturmiljön så att viktiga kommun med omgivande landskap och bebyggelse. Göta kanal karaktärsdrag och företeelser kan bevaras. Länssty- Slussvaktarboställen. De planterade alléerna ger Göta kanals östgötadel binder samman Vättern med relsen har vårdplaner för kulturmiljöer. Kulturmil- kanalen en parkliknande karaktär. Hamn och lasta- Östersjön via sjöarna Boren och Roxen. Kanalen jöer skyddas även genom olika lagtexter, exempelvis geplats vid Mem där kanalen mynnar ut i Slätbaken. slingrar sig fram genom ett omväxlande kulturland- miljöbalken och kulturminneslagen. Lotsstation, lotsbostad och tullpackhus. (Miljön skap. Utmed kanalen finns ett flertal intressanta berör också Motala, Söderköping och Linköpings Miljöbalkens (MB, SFS 1998:808) hushållnings- kulturmiljöer, både sådana som är knutna till kommuner samt Skaraborgs län). I området ingår bestämmelser slår fast att värdefulla natur- och kanalen och andra som till exempel Stjärntorp vid även Mems säteri och förvaltarbostad. kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. Riksantikva- Roxen och Ulvåsa vid Boren. Längs långa sträckor rieämbetet kan statusbestämma särskilt intressanta Kommunens ställningstagande av kanalen går en cykelväg, Vid sjöarna finns kulturhistoriska miljöer som riksintresse. Dessa skall Området ska bevaras, användas och utvecklas utan badplatser och hamnar. Göta kanal är en attraktiv skyddas mot påtaglig skada. Biotopskyddet värnar att påtagligt skada kulturmiljön. Åtgärder som kultur- och fritidsmiljö utan motstycke i landet. inte bara naturvärden, utan även kulturmiljöer. syftar till att öka tillgängligheten till, samt upplevel- Kommunens ställningstagande sen av, riksintresset bör kunna tillkomma. Kulturminneslagen (KML, SFS 1988:950) gör skydd För att tillgodose riksintresset för friluftsliv ska och vård av vår kulturmiljö till en nationell ange- Halleby (Skärkinds socken) möjligheterna att röra sig utmed kanalbankarna lägenhet; ansvaret att visa hänsyn och aktsamhet Fornlämningsmiljö med välbevarat fossilt odlings- bibehållas och utvecklas. Anläggningar som ökar delas av alla. Den som planerar eller utför ett arbete landskap där en kontinuerlig utveckling från äldre tillgängligheten men inte skadar riksintresset ska skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt järnålder väl kan följas. Områdets bebyggelse- kunna tillkomma. undviks eller begränsas. KML innehåller bestäm- historia kan följas från äldre järnålderns gravfält,
106 Riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård Översiktsplan för landsbygden
Kapitel 4. Riksintressen
0 50
kilometer
RiksintresseRiksintresse för för friluftsliv friluftsliv och kulturmiljövård och kulturmiljövårdÖversiktsplan för landsbygden
För detaljerade kartor hänvisas till respektive ansvarig myndighet
0 50 107 kilometer Kapitel 4. Riksintressen
stensträngssystem och fossila åkermark via yngre Kommunens ställningstagande Säkerställande järnåldern och medeltidens bytomt (avhyst på Området ska bevaras, användas och utvecklas utan Det är av största vikt för kulturmiljön inom riks- 1700-talet) med tillhörande gravfält fram till att påtagligt skada kulturmiljön. intresset att den öppna karaktären bevaras - att de 1800-talet då den nuvarande herrgården på Halleby åkrar som finns idag brukas och att de gamla hag- Skällvik-Stegeborg (Östra Ny socken) f d säteri uppfördes. markerna hålls öppna, allra helst genom betesdrift. Kustbundet slottslandskap och herrgårdsland- Säkerställande skap med lämningar efter två strategiskt belägna Bebyggelsen på de stora gårdarna Norsholm och För att bibehålla den öppna karaktären av jord- medeltida borganläggningar av stor politisk och Tångestad har ett stort kulturhistoriskt värde. bruksbygd är det av största vikt att de åkrar som militärhistorisk betydelse. Borgarna är strategiskt Renoveringar ska utföras i samklang med den finns idag brukas och att de gamla hagmarkerna anlagda för att kontrollera inloppet från havet till lokala byggnadstraditionen vad gäller till exempel hålls öppna, allra helst genom betesdrift. Östergötland. De miljöer som ingår är Kunga- proportioner, fasad- och takmaterial. Vid eventuella maktens imponerande Stegeborg slottsruin och nybyggnationer måste bebyggelsen anpassas till den Kommunens ställningstagande Linköpingsbiskoparnas Skällvik, Skällviks medeltida lokala byggnadstraditionen, vad gäller till exempel Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kyrka (under 1500-talets slut omgestaltad av Johan proportioner, fasad och takmaterial. kan skada kulturmiljön. Ingen exploatering planeras III), Stegeborgs herrgård med huvudbyggnad från inom området. Kommunens ställningstagande början av 1800-talet. Området ska bevaras, användas och utvecklas utan Grensholm (Vånga socken) Kommunens ställningstagande att påtagligt skada kulturmiljön. Herrgårdsmiljö av medeltida ursprung med enhet- Området ska bevaras, användas och utvecklas utan ligt utformad och väl sammanhållen bebyggelse i Lövstad (Kimstads socken) att påtagligt skada kulturmiljön. skogsbygd vid Roxens norra strand. Grensholms Odlingslandskap med monumentalt utformad herrgård med huvudbyggnad ursprungligen från Norsholm-Tångestad (Kimstads socken) slottsanläggning och omgivande engelsk park. 1600- talet men i dag av karolinsk karaktär med Herrgårdslandskap med medeltida borgruiner och Lövstads slott uppfört vid 1600-talets mitt och med omgivande fransk park med spegeldamm. Stort strategiskt belägen fornborg. en ovanligt väl bevarad 1600- och 1700-talskaraktär. antal torp, många uppförda i sten av dalkarlar under Engelsk park från omkring år 1800. Kringbyggd Norsholms herrgård med en äldre (ursprungligen 1700-talets mitt. Senmedeltida huvudbyggnad i sten, ekonomibyggnad samt grindstuga. I området ingår från 1670-talet) och yngre (1800-tal) mangårdsbygg- under 1500-talet ombyggd till gårdskapell. Välbeva- även ett järnåldersgravfält och en fornborg. nad. Det f d kronosäteriet Tångestads gård samt till rad ekonomibebyggelse från 1700- och 1800-talen, herrgårdarna hörande torpbebyggelse. De medeltida Säkerställande gårdsmejeri och fattighus. Ruinen efter den medel- biskopsborgsruinerna på Munkeboda holme i Det är av stor vikt att landskapet behåller sin tida borganläggningen Ål på Slottsudden. Motala ström. Strategiskt belägen fornborg vid karaktär av slottsegendom med ålderdomlig be- Säkerställande Roxen. Omfattande ängs- och hagmarker. I området byggelsebild och öppet landskap. Den bebyggelse Det öppna landskapet kan endast bevaras genom ingår även: Tidiga betongbroar från 1900-talets som finns kvar idag bör därför bibehållas och fortsatt brukning av marken och av betesdjur i de början av teknikhistoriskt intresse. Slussar, sluss- nybebyggelse undvikas. gamla hagmarkerna. portar och slussvaktarbostad.
108 Kapitel 4. Riksintressen
Kommunens ställningstagande Område A är en delundersökt gropkeramisk boplats. Huvudbyggnad av senmedeltida ursprung, som Området berörs av utredningskorridor för Ost- Resultaten från den första undersökningen lade brändes av ryssarna 1719. Under tidigt 1900-tal länken. Riksintresset för kulturmiljövård ska så grunden för fasindelningen av den gropkeramiska återställd efter avbildning ur Dahlberghs Suecia- långt som möjligt beaktas i det fortsatta planerings- kulturen. verk, omgivande trädgård och park. Olöbys stora, arbetet för Ostlänken. avhysta bytomt, Eneby avhysta bytomt samt två Område B består av industrilämningar i form av yngre järnåldersgravfält. Krokek (Krokeks socken) stenbrott, varphögar, magasin och bostadsbebyg- Betydelsefull kommunikationsmiljö intill äldre gelse. I området ingår även delar av före detta Säkerställande vägsträckning med förhistorisk kontinuitet. Kloster- järnvägen ”Nunnebanan” från 1800-talets slut. Det är av stor vikt att landskapet behåller sin karak- och kyrkomiljö från medeltiden kring Krokeks tär av slottsegendom med ålderdomlig bebyggelse Säkerställande kyrkoruin. Platsen var en anhalt för Eriksgatan vid och öppet landskap. Hotbilden utgöres av förtätning Marmorbruket innehåller sådana värden att landskapsgränsen. Franciskankloster omnämnt i och förändring av bebyggelsebilden. Ytterligare området utgör riksintresse för både dess kulturmiljö början av 1400-talet, kyrkoruin och kyrkogård, nybebyggelse bör undvikas inom området. Varsam- och fritidsmiljö. Området är även till stora delar gästgiveribebyggelse, gränsmarkering. het bör beaktas vid renovering och ombyggnad av naturreservat och Natura 2000 område. All typ husen inom området. Säkerställande av exploatering är med andra ord mycket känslig Det är mycket viktigt för områdets karaktär att i denna miljö. Ett av de största hoten mot den Kommunens ställningstagande dessa öppna ytor ej tillåts att växa igen. Då det inte riksintressanta kulturmiljön är bristande underhåll Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt är mycket av den äldre bebyggelsen som kvar- och förändringar av bruksmiljöns byggnader. kan skada kulturmiljön. Ingen exploatering planeras står i Krokek är det av stor vikt att bevara den som inom området. Kommunens ställningstagande återstår. Riksintresseområdet ska bevaras, användas och Jämjöborg - Onsten Kommunens ställningstagande utvecklas utan att påtagligt skada kulturmiljön. (Östra Husby och Östra Stenby socknar) Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt Åtgärder som syftar till att öka tillgängligheten Rikt sammansatt fornlämningsmiljö i huvudsak kan skada kulturmiljön. Ingen exploatering planeras till, samt upplevelsen av, riksintresset bör från äldre järnålder med två av landskapets märk- inom området. kunna tillkomma. ligaste fornborgar. Fornborgen Jämjöborg (även kallad Ormsten) med mycket kraftiga vallar har Fagervik-Marmorbruket (Krokeks socken) Utvecklingsområdet för Sandviken, se karta på karaktären av tillflyktsplats. Onstens fornborg kan Riksintresset för kulturmiljön inom detta område sidan 32, ligger i utkanten av riksintresseområdet betecknas som befäst gård med kraftiga kulturlager, består av två olika indelningar: och kan komma att påverka riksintresset. Denna utanför vallen finns lämningar efter ett vallgravsin- påverkan bedöms inte utgöra påtaglig skada. A. Fornlämningsmiljön från yngre stenåldern som hägnat boplatsområde. Gravfält, boplatser med är av stort vetenskapligt och forskningshistoriskt Ållonö (Östra Stenby socken) skärvstenshögar och stensträngssystem. intresse. Herrgårdsmiljö med förhistorisk bruknings- och Säkerställande bosättningskontinuitet som åskådliggör godsbild- B. Den tidiga industrimiljön med marmorbruk av För att bibehålla den öppna karaktären av jord- ningsprocessen genom avhysningen av två byar. medeltida ursprung med bebyggelse från perioden bruksbygd är det av största vikt att de åkrar som 1700- till 1900-talen. 109 Kapitel 4. Riksintressen
finns idag brukas och att de gamla hagmarkerna öppna genom betesdrift. Det är av stor vikt för terrass. I området ingår även: Viggeby och Kvästad hålls öppna, Det är även viktigt för landskapsbil- landskapsbilden att hagmarkerna med sina gravfält gårdar med äldre och yngre manbyggnader. Augus- den att detta område med fornborgen, de många förblir öppna, allra helst genom bete. tenhill, utskiftat 1850, med bebyggelse från andra stensättningarna och skärvstenhögarna hålls öppna. hälften av 1800-talet. Kommunens ställningstagande Detta sker allra helst genom betesdrift. Detta gäller Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt Säkerställande också gravfälten inom riksintresset, som i de flesta kan skada kulturmiljön. Ingen exploatering planeras För att den riksintressanta kulturmiljön ska bestå fall är igenväxande. För att kulturmiljöns karaktär inom området. måste den öppna karaktären i landskapet bevaras. ska bevaras är det av största vikt att ombyggnader Det är också av största vikt att de åkrar som finns eller nya byggnader underordnar sig den nuvarande Korpetorp-Lönshuvud (Rönö socken) idag brukas också i framtiden. Flera av fornläm- bebyggelsestrukturen och byggnadstraditionen. Kustrelaterad fornlämningsmiljö med rösen i ningarna ligger i de skogsplanterade områdena, Bebyggelsen ska i möjligaste mån anpassas till den dominerande krönläge. Miljön består av 30 rösen vilket måste uppmärksammas vid avverkning. lokala byggnadstraditionen vad gäller till exempel utmed en förkastningsbrant. I området ingår även proportioner, fasad- och takmaterial. Det är också Lönshuvuds vårdkase från 1700-talet. Kommunens ställningstagande av stor betydelse att byggnadens grund anpassas till Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt Säkerställande markens lutning, inte tvärtom. kan skada kulturmiljön. Ingen exploatering planeras Etablering av bebyggelse, som till exempel fritids- inom området. Kommunens ställningstagande bostäder, skulle vara mycket olämpligt inom Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt riksintresset. En annan åtgärd som skulle förändra Östra Husby-Häradshammar kan skada kulturmiljön. Ingen exploatering planeras kulturmiljön är igenplantering av de uppbrutna (Östra Husby och Häradshammars socknar) inom området. åker- och betesmarkerna runt gårdarna. Öppenheten Centralbygd i sprickdalsterräng med rikt fornläm- hotas också av att de gamla betesmarkerna växer igen, ningsbestånd. Skärvstenshögar, stensträngssystem Skamby-Linneberga-Bjärstad på grund av minskat betestryck. Fornlämningarna och gravfält från bronsålder och framåt. Riksintresset (Kuddby och Å socknar) bör förses med kulturhistoriska informationsskyltar. består av Östra Husby nyklassicistiska 1800-tals- Rikt sammansatt fornlämningsmiljö med ett kyrka, kyrkbyn med prästgård och tillhörande ovanligt gravfält. Spridda gravar och skärvstens- Kommunens ställningstagande ekonomibyggnader samt skola och tiondebod från högar, stensträngssystem, tre stora och flera mindre Området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt 1700-1800-tal. Östra Husby tingsplats. Bossgård före gravfält belägger kontinuerlig bebyggelse från yngre kan skada kulturmiljön. Ingen exploatering planeras detta länsmansboställe. Häradshammar nyklasi- bronsålder. Vid Skamby finns ett gravfält med tio inom området. cistiska 1800-talskyrka, kyrkby med prästgård och båtformiga eller runda insänkningar (ev kammar- Viggeby-Kvästad-Augustenhill skola. Talrika bymiljöer i ursprungligt läge. eller båtgravar). (Skärkinds socken) Säkerställande Säkerställande Fornlämningsmiljö med gravfält och omfattande Det är av stort pedagogiskt och vetenskapligt värde För att bibehålla den öppna karaktären av jord- stensträngssystem. Stensträngssystem omgärdar att hagmarkerna hålls röjda eller betade så att forn- bruksbygd är det av största vikt att åkrarna brukas fägator och odlingsytor, gravfält och en husgrunds- lämningarna på ett tydligt sätt syns i terrängen. Det också fortsättningsvis och att betesmarkerna hålls största hotet mot kulturmiljön inom riksintresset är
110 Kapitel 4. Riksintressen
igenläggning av jordbruksmark, samt omfattande 4 kapitlet miljöbalken Kommunens ställningstagande exploatering. För att kulturmiljöns karaktär ska Norrköpings kommuns östersjökust berörs av riksin- 4 kapitlet miljöbalken 1 och 4 § berör geografiskt bevaras är det viktigt att nya byggnader underord- tressen enligt 4 kap miljöbalken 1, 2, 3 och 4 §. föreslagen utveckling av Kvarsebo och Säter. De nar sig den nuvarande bebyggelsestrukturen och angivna utvecklingsområdena i utvecklingsplanen Från Arkösund och norrut längs kusten gäller byggnadstraditionen. för Kvarsebo och Säter syftar till en utveckling av riksintressebestämmelserna ”högexploaterad orten Kvarsebo och Säter och det lokala näringslivet. Kommunens ställningstagande kust”, 4 kapitlet miljöbalken 4 §. Inom området Riksintresset kan komma att påverkas av ortsutveck- ”högexploaterad kust”, gäller, förutom att natur- 4 kapitlet miljöbalken 1 och 4 § berör geografiskt lingen av Häradshammar, se utvecklingsplanen för och kulturvärden inte påtagligt får skadas, också föreslagen utveckling av Konungsund. De angivna Häradshammar. Riksintresseområdet ska bevaras, särskilda regler för fritidsbebyggelse och vissa typer utvecklingsområdena i utvecklingsplanen för användas och utvecklas utan att påtagligt skada av industrianläggningar som omfattas av regeringens Konungsund syftar till en utveckling av orten. kulturmiljön. tillåtlighetsprövning enligt 17 kapitlet miljöbalken. 4 kapitlet miljöbalken 1 och 4 § berör geografiskt Med kompletteringar avses sådana tillskott till en föreslagen utveckling av Sandviken i Krokek. befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det av Utvecklingen av Sandviken syftar till utveckling av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte ökar orten Krokek och det lokala näringslivet. nämnvärt i omfattning, eller tillskott som innebär 4 kapitlet miljöbalken 1, 2, 3 och 4 § berör geogra- en naturlig avrundning av ett befintligt bebyggelse- fiskt föreslagen utveckling av Arkösund. De angivna område. Som komplettering räknas även förtätning utvecklingsområdena i utvecklingsplanen för Arkö- inom befintliga bebyggelseområden. sund syftar till en utveckling av orten Arkösund och Söder om Arkösund gäller riksintressebestäm- det lokala näringslivet. melserna ”obruten kust”, 4 kapitlet miljöbalken 3 §. Inom området ”obruten kust”, gäller förutom att natur- och kulturvärden inte påtagligt får skadas, förbud mot etablering av vissa miljöstörande anlägg- ningar samt att friluftslivets och turismens intressen ska prioriteras vid bedömning av olika exploateringsfö- retag med mera. Söder om Arkösund gäller även 2 § som innebär turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedöm- ningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.
111 Kapitel 4. Riksintressen
Yrkesfiske Energiproduktion och vindbruk Riksintresse vindbruk skiljer sig i flera avseenden Riksintresse för yrkesfisket regleras i miljöbalkens Energimyndigheten har det specifika uppdraget av från andra riksintresseområden av exploaterings- 3 kapitel 5§ och utpekas av Havs- och vattenmyn- regeringen att i samråd med Boverket och läns- karaktär. Angivna områden har primärt ett värde i digheten. Enligt MBs 3 kap 5§ skall ”områden som styrelsena ta fram områden på land och till havs form av en hög energipotential. Platsen är sekundär. är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket med särskilt goda vindförutsättningar vilka ska vara Värdet i områdena är relativt lika överallt. Det som skyddas mot åtgärder som ”kan påtagligt försvåra av riksintresse för vindbruk. dock skiljer beslutade områden från andra områden näringarnas bedrivande”. med hög vindenergipotential är att viss lämplighets- Den senaste uppdateringen av riksintresse vindbruk bedömning redan är genomförd för dessa områden. Glan och Bråviken är av riksintresse för yrkesfisket genomfördes år 2013 och ett tilläggsbeslut togs i Områdena är därmed ur energisynpunkt särskilt på grund av att de utgör värdefulla fångstområden. maj 2015 för ett mindre antal områden. Idag finns lämpade för vindbruk. Som utgångspunkt för bedömningen av inlands- det 313 riksintresseområden för vindbruk, varav 284 vatten anges: ”Eftersom fisket i de mindre sjöarna, områden på land och 29 till havs och i insjöar. Det Norrköpings kommun har tre utpekade riks- liksom i det småskaliga kustfisket ofta kombineras totala anspråket är 7 886,8 km2 exklusive bebyggelse intresseområde för vindbruk. Två delar ligger i med egenförädling och hemmaförsäljning är det och utgör drygt 1,5 procent av Sveriges yta inklusive kommunens nordöstra del och en del ligger i värde som fisket genererar betydligt högre än svenskt vatten. kommunens yttre havsband. förstahandsvärdet. Antalet fiskare utvisar då att man Riksintressen gäller geografiska områden som har Säkerställande med eget fiske i kombination med hemmaförsälj- utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga Norrköpings kommun har tagit fram en tematisk ning och i vissa fall i kombination med enklare värden och kvaliteter. Riksintressen för vindbruk översiktsplan för vindkraft. Planen överensstämmer eller mer avancerad restaurangverksamhet kan leva anges för att de har särskilt goda förutsättningar med riksintresseområdena. på vad fisket ger. Alla sjöar som hyser minst två för vindbruk ur ett nationellt perspektiv, för att de yrkesverksamma fiskare bör klassas som riksintresse Kommunens ställningstagande behövs för viktiga eller nödvändiga funktioner i i egenskap av fångstområden för yrkesfisket”. De områden som är riksintressen för vindbruk ska samhället och/eller för en landsdels behov av viss skyddas mot åtgärder som äventyrar möjligheten att Säkerställande energiproduktion. Angivna riksintresseanspråk är bygga ut vindkraft. Områden som utgör riksintresse för yrkesfisket bör framtagna med hänsyn till försörjningstrygghet och skyddas från åtgärder som kan innebära påtaglig ur ett energisystemperspektiv. skada på riksintresset. Enligt 3 kap. 8 § miljöbalken ska mark- och vatten- Kommunens ställningstagande områden som är särskilt lämpliga för anläggningar Området ska bevaras, användas och utvecklas utan för energiproduktion så långt möjligt skyddas mot att påtagligt skada riksintresset. åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som Riksintresset kan komma att påverkas av ortsutveck- är av riksintresse för anläggningar ska skyddas mot lingen av Arkösund samt storskaligt översvämnings- åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller skydd, se utvecklingsplanen för Arkösund. Se karta utnyttjandet av anläggningarna. över storskaligt översvämningsskydd på sidan 39. Utvecklingen bedöms inte ha någon påtaglig skada 112 på riksintresset. Riksintresse för fiske och vindbruk
Kapitel 4. Riksintressen
0 50
kilometer
RiksintresseRiksintresse för fiskeför och fiske vindbruk och vindbruk
För detaljerade kartor hänvisas till respektive ansvarig myndighet
0 50 kilometer 113 Kapitel 4. Riksintressen
Riksintresse för kommunikationer - väg Under planeringsskedet är utredningskorridorerna Riksintresse för kommunikationer - järnväg Trafikverket (dåvarande Vägverket) har sett för Norrleden att betrakta som riksintresse för väg. Redovisning av transportsektorns riksintressen över vilket vägnät som utgör riksintresse, beslut Efter vägens tillblivelse förändras riksintressets bygger på att funktionsbegreppet ska ligga till grund 2004-11-08. Trafikverket gör anspråk på ett nät utbredning till att gälla den nya vägens sträckning. vid utpekandet av dessa riksintressen. I funktions- av vägar som har sådana speciella funktioner för begreppet ingår generellt en viss värdebedömning av Kommunens ställningstagande vägtransportsystemet att Trafikverket bedömer att trafikanläggningens betydelse från såväl ett interna- Mark för planerade vägar ska skyddas för att säkra de mark- och vattenområden som berörs av vägarna tionellt som ett nationellt och ett särskilt regionalt dess genomförande. Inga åtgärder som kan begränsa är av riksintresse för kommunikationsanläggningar. perspektiv. Riksintresseanspråket omfattar också de vägarnas funktionalitet får göras. Klassningen gäller både befintligt och planerat störnings- och riskzoner som omger de kommunika- vägnät. Riksintresseanspråket omfattar också de Riksintresset för riksväg 55 berörs av ortsutveck- tionsanläggningarna som är av riksintresse. störnings- och riskzoner som omger de kommunika- lingen av Simonstorp, se utvecklingsplanen för Södra stambanan är av internationell betydelse och tionsanläggningarna som är av riksintresse. Simonstorp. Kommunen bedömer att utvecklingen ingår i det utpekade TEN-T nätet. Banan sträcker inte kommer medföra påtaglig påverkan eller skada Vägar som ingår i den svenska delen av sig från Stockholm till Malmö och är mycket viktig på riksintresset. Markreservat för våtmark vid sjön Transeuropean Network (TEN): för person- och godstrafik. Banan ingår även i det Glan gränsar till riksintresset och kan också komma • E4 Helsingborg – Haparanda utpekade strategiska godsnätet. Strax söder om Järna att påverka riksintresset, se karta på sidan 42. delar sig banan i två grenar, en via Katrineholm • E22 Trelleborg- Blekinge – Norrköping och en via Nyköping. I Åby, öster om Norrköping, förenas de igen. Vägar som ingår i det nationella stamvägnätet: • 55/56/53/67 - Norrköping – Gävle. Götalandsbanan är en framtida höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg via bland annat Vägar som utgör förbindelse mellan Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås. För regionala centrum: Ostlänken (Linköping – Järna) finns en framtagen • 51 - Norrköping – Kumla järnvägsutredning. Ostlänken är även tänkt att ansluta till Skavsta flygplats utanför Nyköping. Vägar som förbinder kommunikationsanläggningar Ostlänken har en planerad utbredningskorridor som av riksintresse: betraktas som riksintresse för järnväg tills järnvägs- • Del av 209 Norrköpings flygplats anslutning planen fastslagits. Då kommer endast den till E4 planerade dragningen att betraktas som riks- • Söderleden (E5537)/ Sjötullsgatan/ Packaregatan intresse och utredningskorridorerna upphör att Norrköping (Inre hamnen mfl.) (E22) tpl Ljura. vara riksintresseklassade. Kommunens ställningstagande I Norrköpings kommun pågår planeringen av Norr- Mark för planerade järnvägar ska skyddas för att leden samt delsträckan Söderköping-Norrköping. säkra dess genomförande. Inga åtgärder som kan 114 begränsa järnvägarnas funktionalitet får göras. Kapitel 4. Riksintressen
Riksintresse för kommunikationer
För detaljerade kartor hänvisas till respektive ansvarig myndighet
115 Kapitel 4. Riksintressen
Riksintresse för kommunikationer - sjöfart Riksintresse för kommunikationer - flygtrafik Vid prövning av anläggningar som överstiger 20 Sjöfartsverket pekar ut de hamnar och farleder, Transportstyrelsen har fastställt att grunden för meter ska Norrköpings flygplats höras. samt områden i övrigt, som har sådana speciella utpekande av Norrköpings flygplats som riksintresse Ortsutvecklingen av Konungsunds by befinner sig funktioner för sjötransportsystemet att Sjöfartsverket enligt 3 kap miljöbalken är att flygplatsen har inom flygtrafikens influensområde, se utvecklings- bedömer att de mark- och vattenområden som en internationell, nationell eller särskild regional planen för Konungsunds by. Den eventuellt tillkom- berörs är av riksintresse för kommunikationsanlägg- betydelse. Riksintresseområdet för en flygplats mande bebyggelsens skala och omfattning bedöms ningar enligt 3 kap. 8§ miljöbalken (MB). utgörs dels av den mark som idag används, dels av inte innebära någon påtaglig påverkan på riksintres- den mark som på sikt kan behöva tas i anspråk för Riksintressen omfattar Norrköpings hamn som är set. Utredningsområde för våtmark vid sjön Glan luftfartens behov. Den formella grunden för en fullservicegodshamn. Med utgångspunkt från ligger i utkanten av influensområdet för riksintres- utpekande av riksintresseområden finns i miljö- de utpekade hamnarna, anger Sjöfartsverket även set, flygzon, men med bedöms inte innebära någon balkens och i förordning (1998:896) om hushållning anslutande huvudfarleder och vissa fall alternativa påtaglig skada på riksintresset, se karta på sidan 39. med mark och vattenområden m.m. farleder samt vissa skyddade inomskärsleder för genomfartstrafik, farledsförträngningar och Viss markanvändning utanför riksintresseområdena kanaler för handelssjöfart som riksintresse, kan försvåra eller omöjliggöra flygverksamheten vid däribland Bråviken. flygplatsen. De områden inom vilka tillkomsten av anläggningar som master, torn, bostäder och Kommunens ställningstagande vårdlokaler m.m. kan innebära restriktioner på Befintliga och planerade hamnområden ska skyddas flygverksamheten kallas för influensområden. mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset. Inga åtgärder som kan begränsa sjöfartens funktion Det finns tre typer av influensområden kring får tillkomma i dess närhet eller influensområde. en flygplats: • Influensområde med hänsyn till flyghinder. Storskaligt översvämningsskydd kan komma att påverka riksintresset, se karta på sidan 39. Denna • Influensområde med hänsyn till flygbuller. påverkan bedöms inte innebära påtaglig skada på • Influensområde med hänsyn till riktintresset. elektromagnetisk störning.
Kommunens ställningstagande Riksintresset ska skyddas mot åtgärder som påtag- ligt kan skada riksintresset. Vid planläggning inom influensområdet ska miljökonsekvensbeskrivning och/eller riskanalys användas.
116 Kapitel 4. Riksintressen
Totalförsvaret Verksamheten pågår dag- och kvällstid och påverkar luftfartsbestämmelser vid start och landning, samt Riksintressen (miljöbalken 3 kap 9 § andra stycket) bebyggelseplaneringen i flygplatsens närhet, både vid flygning på låg höjd i flygplatsens närområde. samt områden av betydelse (miljöbalken 3 kap 9 beträffande flygbuller och hinderfrihet. Influens- Även enstaka åtgärder kan därvid utgöra påtaglig § första stycket) för totalförsvarets militära del området avseende buller har av Försvarsmakten skada genom lovbeslut eller miljötillstånd som kan pekas ut av Försvarsmakten med stöd i Förordning definierats som beräknade utomhusnivån Lamax antas få prejudicerande verkan. En uppmärksam (1998:896) om hushållning med mark och vat- 80 dB för det definierade flygvägssystemet. Endast handläggning av ärenden inom de angivna influens- tenområden m.m. 2§ 12. Delar av dessa omfattas Linköpings kommun berörs. I fråga om hinderfrihet områdena är en förutsättning för att säkra riksintresset. av sekretess enligt 15 kap, 2 § offentlighets- och har influensområdet definierats särskilt efter omfat- Höga objekt kan påverka flygsäkerheten inom sekretesslagen (SFS 2009:400) och redovisas därför tande analys. Det hinderfria området täcker även flygplatsens MSA-yta (Minimum Sector Altitude). inte öppet. utflygningar på låg höjd samt visuella landningar Kommunens ställningstagande vid låg molnbas. Exempel på utflygning på låg höjd Malmens flottiljflygplats - stoppområde för höga Norrköpings kommun kommer att samråda med är att det i miljötillståndet nämns att det som en del objekt och influensområden för luftrum Försvarsmakten och Länsstyrelsen i ärenden som i pilotutbildningen på skolflygplanet SK60 förekom- Den skrafferade gröna ytan och de heldragna och bedöms kunna påverka riksintressen. mer lågflygövningar ned till 200 meter. streckade gröna linjerna på kartan på föregående sida visar influensområde, stoppområde för höga Ö-område objekt respektive influensområde för luftrum kring Den skrafferade gröna ytan markerar influensom- Malmens flottiljflygplats väster om Linköping. råde för buller, säkerhet eller annan aspekt. Alla Flygplatsen är försedd med två rullbanor, stråk och plan- och lovärenden inom området ska remitteras helikopterytor. Försvaret bedriver klargöring och till Försvarsmakten. övrig markverksamhet i eget område i den sydvästra Höga objekt utanför sammanhållen bebyggelse delen av Malmen. På flygplatsen bedrivs i huvudsak Vad gäller höga objekt, högre än 20 meter utanför flygverksamhet med helikoptrar, skolflyg, special- sammanhållen bebyggelse och över 45 meter inom och transportflyg och stridsflyg. Länsstyrelsen med- sammanhållen bebyggelse, är hela landets yta influens- delade tillståndsbeslut enligt miljöbalken 2004-12-17 område. med ändring i viss del av Regeringen 2008-05-22 för verksamhet på Malmens flygplats omfattande Säkerställande flygverksamhet med 42 000 flygrörelser per år, varav Risken för påverkan på riksintresset består i att 24 500 flygrörelser med skolflygplan och 16000 olämpligt lokaliserad störningskänslig bebyggelse rörelser med helikopter, 3 700 rörelser med trans- på sikt kan innebära begränsningar av verksamhe- port- och specialflygplan samt 3 000 rörelser med ten på flygplatsen. Detta gäller även höga objekt, stridsflygplan. såsom master och vindkraftverk, som kan utgöra flyg-säkerhetsrisker vid placering inom de särskilt angivna områdena för hinderfrihet enligt gällande
117 Kapitel 5. Konsekvenser
Samlad miljöbedömning med en förtätning och tillkommande av service- funktioner samt stärkt koppling mellan orterna på I den föreslagna översiktsplanen för landsbygden landsbygden och med staden. Det är också positivt finns ett tydligt fokus på hållbarhet och en röd med goda och trygga boendemiljöer med möjlighet tråd kring hållbar samhällsutveckling. Samman- till samhörighet och en värdefull fritid. fattningsvis bedöms den föreslagna översiktsplanen Förutsatt att de konflikter med bland annat natur- överlag få positiva konsekvenser ur ett ekologiskt, värden som riskerar att uppkomma i föreslagen ekonomiskt och socialt perspektiv. Vissa negativa utvecklingsinriktning, hanteras enligt de riktlinjer, konsekvenser kan tänkas uppkomma för land- kunskapsunderlag och ställningstaganden som anges skapsbild, luft och naturmiljö i och med den i planen, bedöms planen inte leda till betydande exploatering, befolkningsökning och trafikökning negativa konsekvenser för dessa värden. som kan förväntas ske i och med planens utveck- lingsinriktning, men dessa bedöms vara av sådan Den föreslagna översiktsplanen bedöms inte leda till art och omfattning att de ryms inom gränserna att gällande miljökvalitetsnormer för luft och vatten för vad människan och de naturliga systemen tål. överskrids och planens intentioner och utvecklings- Konsekvenserna är att betrakta som en naturlig följd inriktning bedöms i det stora hela kunna bidra till av nödvändig samhällsutveckling och expansion uppfyllelse av de nationella miljökvalitetsmålen. för att möta de behov som ökad befolkningsmängd Det finns överlag goda förutsättningar ur hållbar- medför. hetssynpunkt för exploatering vid prioriterade orter. Planen bedöms leda till en positiv utveckling genom Den föreslagna planen bedöms kunna medföra att skapa förutsättningar för hållbara och attraktiva sådana positiva effekter ur miljösynpunkt att de boendemiljöer som kan bidra till en mer levande överväger eventuella negativa konsekvenser. Genom- och sammanhängande landsbygd och samtidigt förandet av översiktsplanens intentioner bedöms motverka den generella trenden att landsbygden kunna bidra till en hållbar landsbygd och sam- avfolkas. Ur ekologisk synpunkt är det positivt mantaget bidra till en hållbar samhällsutveckling i att natur- och kulturvärden värnas om och att stort. Översiktsplanen bedöms kunna innebära en allmänhetens tillgång och tillgänglighet till rekrea- god strategi och ge Norrköpings kommun ett bra tion stärks och utvecklas. Sett till den ekonomiska styrinstrument för att motverka problemet med aspekten är det positivt att planen verkar för fler avfolkning av landsbygden. arbetstillfällen, högre sysselsättning samt förstärkt Läs mer om översiktsplanens konsekvenser i näringsliv på landsbygden (exempelvis stärkt besöks- Miljökonsekvensbeskrivningen. näring och bredare plattform för varor och tjänster). När det gäller den sociala aspekten är det positivt
118 Kapitel 6. Genomförande
Genomförande av planen Kommunens översiktsplan redovisar kommunens bedömning av den långsiktiga utvecklingen av mark- och vattenanvändningen. För att beskriva de mer operativa skedena i samhällsbyggnadsproces- sen pågår ett arbete med att ta fram ett förslag till modell för genomförande av de övergripande planer som kommunen antagit. Förslaget bygger på dels en samlad analys av olika strategiska dokument, och dels en genomförandeplan med prioriterade pro- duktionsmål, planerade uppdrag och projekt samt resurs- och investeringsbehov för samhällsutbyggna- den de kommande 5 åren. Den första versionen av genomförandeplan beräknas vara klar 2017.
119 120 Referenser
Fördjupade översiktsplaner för: Jordsbruksmarkens värden, Planeringsunderlag, styrdokument, Jordbruksverket, 2015 Norsholm, utställningshandling november 2014 Åby/Jursla, samrådshandling juni-september 2014 rapporter, litteratur med mera Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Allt om miljön och hållbarhet på landsbygden, Jordbruksver- Svärtinge, 1984 Norrköpings kommun, Rapport 2014:6, ket, 2013 Östra Husby, 1989 Riksantikvarieämbetet UV Öst, 2014 reviderad 2016 Mauritzberg,1993 Arbetsplan Väg 210 Norsholm - Söderköping, Graversfors, 2001 Landet utanför – Landskapsestetikens delen Tpl Norsholm - Herseberga, Kimstad, 2007 betydelse för den urbana människan, Trafikverket Region Öst, 2011-05-16 KSLA nr. 5, 2009 Samtliga Norrköpings kommun
Aktualitetsförklaring 2012 av översiktsplanen för Landsbygd i förändring, Boverket, 2008 Norrköpings kommun, Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på Norrköpings kommun, 2012 vattenmiljön, 2004 Landsbygden i kommunens översiktsplan - en vägledning, Länsstyrelsen i Skåne län, 2009 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och Förslag till åtgärdsprogram för Södra Östersjöns landsbygder, vattendistrikt 2015-2021, Vattenmyndigheten Södra Östersjön, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen i Östergötland - Tillväxtanalys, rapport nr. 10, 2009 Länsstyrelsen Kalmar län, 2015 en vägledning, Länsstyrelsen i Östergötland, 2011 ”Brundtlandrapporten”: Report of the World Förslag till åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendi- Commission on Environment and Development: strikt 2015-2021, Landskapsanalys inför planering av vindkraft, underlag till Our Common Future, FN, 1987 Länsstyrelsen Västmanlandslän, 2015 Vindkraft - tillägg till översiktsplanen, Norrköpings kommun, 2012 Dagvatten, Riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings Förstudie kring fria fiskvägar i Motala ströms kommun, avrinningsområde, Sweco Environment AB, 2014 Lokalt vattenvårdsprogram – Nedre Motala ströms och Norrköpings kommun, 2009-03-19 Bråvikens vattenråd, Gemensam översiktsplan för Linköping och Länsstyrelsen Östergötland, 2012-02-02 Den storstadsnära landsbygden – regionala funktioner och Norrköping, intressenter, Regionplane- och trafikkontoret, PM nr. 3. 2006 Norrköpings och Linköpings kommuner, 2010 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 för Östergötlands län Energiplan för Norrköpings kommun Gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård i (Länstransportplan LTP 2014-2025), 2009-2030, Norrköpings kommun, 2009 Östergötland och Småland 2030, Region Östergötland m.fl., Regionfullmäktige, 2014 samrådsversion maj 2015
Europaparlamentet och Rådets direktiv 2000/60/EG om Miljökvalitetsnormerna för vatten och upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på God havsmiljö 2020, Del 4: Åtgärdsprogram översiktsplaneringen, vattenpolitikens område (ramdirektivet för vatten), 2000 2015-2020, bakgrund och förutsättningar, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2010 Havs- och vattenmyndigheten, 2015
Miljökvalitetsnormer för vatten – En vägledning för fysisk Havsplanering – Nuläge 2014, planering i Västernorrlands län, Länsstyrelsen Västernorrland, Havs- och vattenmyndigheten, 2014 2012
Inriktning av landsbygdspolitiken, Miljökvalitetsnormer för vatten i detaljplaner – Vägledning Norrköpings kommun, 2014 för kommunens handläggare, Länsstyrelsen Värmland, 2011
121 Miljö- och riskfaktorer – tillägg till översikts-planen Riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun, Norrköpings Åtgärdsplan för sjön Glan, för Norrköpings kommun, Norrköpings kommun, kommun, 2011 Norrköping Vatten AB, 2012-06-11 samrådshandling december 2012 Sammanställning EVA kalkyler Förbifart Översiktsplan 2002 – utvecklingsplan för staden, Nationell plan för transportsystemet Skärblacka, WSP, 2013 Norrköping kommun, 2002 2010 – 2021, Trafikverket, 2010 Simulering av 100-årsregn för Norrköpings kommun, WSP Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan Natur Kultur - miljöer i Östergötland, Samhällsbyggnad, 2012 Planeringsförutsättningar, Norrköpings kommun, 2015 Naturvårdsplan och kulturminnesprogram, Länsstyrelsen i reviderad 2016 Östergötlands län, 1983 Skyfallskartering utifrån höjdmodell, Länsstyrelsen i Östergötland, 2015 Översiktsplan ÖP-90 Norrköpings kommun, Norrköpings Ortsanalyser för Vånga, Simonstorp, kommun, 1990 Kvarsebo, Arkösund, Norrköpings kommun, 2012 Vatten – vårt gemensamma ansvar, Vattenförvaltningen 2009-2015, Vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna, 2010 Pendlare utan gränser? En studie om pendling och regionförstoring, SKL, 2008 Webbsidor med mera Vatten- och avloppsplan (VA-plan) 2015-2025 Norrköpings kommun, 2015-01-27 Fördjupade riksintressebeskrivningar, Planera för bättre vatten - En handledning riksintresse kulturmiljövård, Länsstyrelsen i Östergötland, om hur fysisk planering samverkar med http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/samhallsplanering- miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Vatten och avlopp, Riktlinjer för vatten och avlopp i och-kulturmiljo/landskapsvard/Pages/Fordjupade_ för vatten, Länsstyrelsen Västra Götalands län bebyggelsegrupper i Norrköpings kommun, Norrköpings riksintressebeskrivningar.aspx och Vattenmyndigheten Västerhavet, 2012 kommun, 2011-11-29 Gällande detaljplaner, http://www.norrkoping.se/bo-miljo/ Program inför översiktsplan för landsbygden, Norrköpings Vattenplan för Ensjön, stadsutveckling/detaljplaner/ kommun, 2011 Norrköpings kommun, 2010-02-10 Havsplanering, www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/ Provtagning i Glans tillflöden, Vattenplaneringens informationsförsörjning – om havsplanering/havsplanering-i-sverige/kommunal-havsplanering. Norrköping Vatten och Avfall AB, 2014 samordningen mellan vattenförvaltningen och PBL och html, 2015 behovet av planeringsunderlag, Länsstyrelsen Östergötland, 2011 Regional underlagsrapport för havsplaneområde Miljöbalken, www.notisum.se Östersjön, Länsstyrelserna, 2013 Verksamhetsplan för landsbygdsfrågor, Norrköpings kommun, 2015 Nationella och regionala miljömål, www.miljomal.se Regionalt insatsprogram för Östergötland - Landsbygd 2014-2020, Naturvårdsprogram enligt Lst E, Regionförbundet Östsam, 2014 Vindkraft - tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun, Norrköpings kommun, utställningshandling augusti- Naturvårdsprogram 2014, oktober 2012 Länsstyrelsen Östergötland, Östgötakartan Regionalt utvecklingsprogram för Östergötland - RUP 2030, Regionförbundet Östsam, 2012 Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Plan- och bygglagen, www.notisum.se vattendistrikt 2009-2015, Riksintressen i Norrköpings kommun - bilaga till Länsstyrelsen Kalmar län, 2009 Riksintressen, riksintressebeskrivningar, Länsstyrelsen Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, i Östergötland - http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/ Norrköpings kommun, 2010 Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Pages/ vattendistrikt 2009-2015, riksintressen.aspx Länsstyrelsen Västmanlands län, 2009
122 123 Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret gör det möjligt för Norrköping att fortsätta växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Vi planerar för nya stadsdelar och utvecklar befintliga miljöer. Med respekt för stadens själ och med mod och kreativitet skapar vi vårt färgstarka Norrköping tillsammans.
STADSBYGGNADSKONTORET Adress: Trädgårdsgatan 21, 601 81 Norrköping Tel: 011-15 00 00 Fax: 011-15 31 90 E-post: [email protected] www.norrkoping.se