Kulturmiljö- Inventering Av Landsbygdsområden I Norrköpings Kommun
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
RAPPORT Kulturmiljö- inventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Reviderad version 2016 Annika Helander RAPPORT Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Reviderad version 2016 Annika Helander Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun 1 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post [email protected] e-post [email protected] www.arkeologiuv.se © 2014 Riksantikvarieämbetet PM: RAÄ, UV Öst 2014:6 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartor Annika Helander Foto Annika Helander samt Norrköpings kommun (bild: Hagneryd, Kättinge och Marmorbruket). 2 Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Innehåll Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun 5 Kommunens landskapstyper 6 Bebyggelsens framväxt och utveckling 7 Lagar, hänsynskrav och miljömål 12 Övergripande förhållningssätt 14 Kulturmiljöinventeringens arbetsmetod 15 Skogsbygden 19 Graversfors 19 Kolmården/Marmorbruket 25 Kopparbo 31 Kvarsebo och Säter 37 Simonstorp 43 Simonstorp LIS/Bolen 49 Slättbygden 53 Konungsund 53 Kuddby 57 Skärkind 63 Tingstad 69 Tåby 75 Vånga 81 Mellanbygden 87 Hagneryd LIS/Glan 87 Häradshammar 91 Kättinge 97 Vånga LIS/Horken 103 Östra Stenby 107 Kustlandskapet 111 Arkösund 111 Mem 117 Referenser och administrativa uppgifter 121 Litteratur 121 Övrigt 121 Muntliga uppgifter 122 Administrativa uppgifter Norrköpings landsbygd Öp 122 Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun 3 Landskapets karaktärer SIMONSTORP KOLMÅRDEN SVÄRTINGE ÅBY inre kustlandskap KROKEK mellan- BRÅVIKEN skärgård KVILLINGE- GLAN SLÄTTEN NORRKÖPING SKÄRBLACKA ALA STRÖM MOT Ö HUSBY mellan- M skärgård yttre STRÖOM T skärgård AL inre ÖSTERSJÖN A VIKBOLANDET kust- landskap ROXEN ASKÖSUND GÖTA KANAL yttre skärgård mellan- öppet SLÄTBAKEN skärgård hav inre kust- landskap Teckenförklaring Kommungräns Tätort Slättbygd Skogsbygd Mellanbygd Bråviken och sjöarna Kustlandskap och skärgård Bearbetad karta efter Landskapsanalys inför planering av vindkraft, Norrköpings kommun. Sweco 2010, 2012. 4 Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Norrköpings kommun arbetar med framtagandet av en översiktsplan för landsbygden. Som underlag till översiktsplanen har Riksantikvarieämbetet, UV Öst, som underkonsult till WSP Samhällsbyggnad Östergötland, utfört en kulturmiljöinventering inom ett flertal orter under år 2014. Orterna som ingått i inventeringen är landsbygdsorter och tätorter som i Norrköpings kommuns översiktsplan för landsbygden utreds för bland annat bebyg- gelsekomplettering. För att möjliggöra ny bebyggelse i anslutning till befintliga bebyggda miljöer krävs underlag avseende kulturmiljön för att skapa långsiktigt hållbara strukturer. Begreppet kulturmiljö kan definieras som hela den miljö som formats av människor genom tiderna och kan vara allt ifrån en enskild plats eller byggnad till hela landskap. Tyngd- punkten i föreliggande kulturmiljöinventering ligger i den bebyggda miljön och hur den avtecknar sig år 2014. Bebyggelsen avspeglar ortens historiska identitet och funktion, och åskådliggör hur orten utvecklats till vad den representerar idag. De orter som omfattats av inventeringen har olika historisk bakgrund, och olika orsaker till varför bebyggelsen ligger där den gör. Många av orterna på Vikbolandet har en mycket lång historia som kyrkbyar med tillhörande sockencentra, medan orter i skogsbygden har sitt ursprung i skogs- och bruksnäringen. Flera av orterna som ingått i inventeringen har etablerats kring de järnvägsstationer som uppfördes under slutet av 1800-talet och kust- landskapets bebyggelse har sin bakgrund i sjöfart och kommunikation. Orterna som ingått i inventeringen är representativa för bebyggelseutvecklingen inom de fyra typer av kulturlandskap som återfinns inom kommunen; kustlandskapet, mellan- bygden, slättbygden och skogsbygden. Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun 5 Kommunens landskapstyper Med grund i de naturgivna förutsättningarna och i det kulturbundna nyttjandet kan Norr- köpings kommun indelas i fyra olika landskapskaraktärer. Skogsbygden Skogsbygden finns i kommunens norra och västra delar. I norr är det Kolmårdens skogar som breder ut sig på skogsklädda höjdryggar med inslag av berg, sjöar och våtmarker. I söder avgränsas den norra skogsbygden av förkastningsbranten och Bråviken. Skogsbygden i västra delen av kommunen avgränsas åt öster av Vångaförkastningen. I den norra skogsbygden följer vägar och bebyggelse den naturliga topografin som här har en nord-sydlig riktning. Riksväg 55, E4:an och järnvägen utgör starka stråk som korsar skogsbygden, medan utspridd bebyggelse och mindre skogsvägar ger en lokal småskalighet. Skogsvegetationen och höjderna medför att utblickarna är fåtaliga. Slättbygden Slättbygden breder ut sig över västra delen av Vikbolandet, där odlingslandskapet ger en storskalig karaktär med vida utblickar. I norr avgränsas slätten av Bråviken där Kolmårdens förkastningsbrant bildar en stark fond mot Bråviken. Åt söder och öster övergår slätten till mellanbygdens småskaliga odlingslandskap. Diagonala höjdryggar skär genom Vikbolandslätten vilket ger långsträckta landskapsrum i nordväst-sydöstliga stråk. Ett långsträckt landskapsrum som är tydligt avgränsat bildas också vid Vångaförkastningen i väster. Bråviken och Glan innebär ytterligare öppningar i landskapet. Mellanbygden Mellanbygden ligger mellan slättbygden och skogsbygden, som en övergångszon innan kust- och skärgårdslandskapet tar vid. Landskapstypen är komplex och består av åkerholmar och uppskjutande berg i ett småskaligt odlingslandskap. På östra delen av Vikbolandet förekommer höjdryggar som bildar nordväst-sydöstliga riktningar i landskapet. Inslag av herrgårdar ger lokalt ett något mer storskaligt intryck med sina byggnader och alléer. Mellanbygden karakteriseras dock främst av ett fragmenterat landskap med många mindre landskapsrum. Sikten är begränsad på grund av höjder och ridåer av vegeta- tion, men ett stort antal kyrkor utgör viktiga landmärken. Bebyggelsen är utspridd och vägarna är slingriga. Kustlandskapet Kustlandskapet och skärgården – det inre kustlandskapet utgör den yttre delen av fastlandet längs Östersjökusten. Fisket och närheten till vattnet har satt sin prägel på det varierade landskapet. Bebyggelsen är småskalig och vägarna är smala och anpassade till terrängen vilket medför att landskapet generellt sett upplevs som småskaligt. Längs Vikbolandets kust finns ett stort inslag av kulturlämningar och tydliga historiska strukturer. 6 Kulturmiljöinventering av landsbygdsområden i Norrköpings kommun Bebyggelsens framväxt och utveckling De olika landskapstyperna har skapat skilda förutsättningar för boende och näringar, vilket visar sig i den varierade bebyggelsen vi ser idag. Bebyggelsen har etablerats och därefter utvecklats till olika strukturer och funktioner beroende på de skilda förutsättningar som landskapet givit. Förhistorisk tid Landskapets varierande utseende och riktningar är resultatet av flera geologiska händelser. Urberget i Östergötland består av resterna efter en mäktig bergskedja som bildades för över två miljarder år sedan. Landskapets östra och norra delar domineras av sprickzoner som löper i nordväst-sydost och som uppkommit genom att berggrunden rört sig i olika riktningar. Sprickorna har sedan genom årtusenden eroderats ner och gett upphov till ett småskaligt sprickdalslandskap med långsmala dalgångar åtskilda av höjdryggar. Dessa geologiska formationer är mycket tydliga i mellanbygden på Vikbolandet. De mest fram- trädande geologiska formationerna är dock förkastningsbranterna som löper i öst-västlig riktning. Bråviksförkastningen är välkänd där Kolmårdens berg höjer sig brant ovanför havsviken, och en annan bergsarm fortsätter från Vångaförkastningen österut till Slätbaken. Förkastningsbranten mot Bråviken är ett dramatiskt landskapsavsnitt som med närheten till jakt och fiske innebar optimala förutsättningar för stenåldersboplatser. Här finns ett flertal kända boplatser, så som Säter och Fagervik, som haft avgörande betydelse inom den arkeologiska forskningen. En stor mängd lösfynd i förkastningsbranten ned mot havsviken indikerar att det finns åtskilliga boplatser, dolda under mark, vars utbredningar ännu inte är kända. Slätt- och mellanbygden utmärks av lång bebyggelsekonti- Förkastningsbranterna nuitet. Det tidigaste landskapsutnyttjandet var knutet till land- mot Bråviken har en rik höjningen som succesivt förflyttade kustlinjen och frigjorde ny förekomst av fornlämningar mark för bosättning och resursutnyttjande. Människan har varit från främst stenåldern. närvarande ända sedan inlandsisens avsmältning då landskapet var en skärgård med havsvikar och fjärdar. En kulturell omdaning av landskapet av mer bestående art skedde i och med neolitiseringen, från ca 4000 f.Kr., då människan började odla grödor på lättare blandjordar intill moränhöjder. Djurhållning samt jakt och fiske var dock även då de dominerande näringarna. Under bronsåldern hade landet stigit och torrlagt arealer som tidigare stått under vatten. Under bronsåldern var djurhållningen ett viktigt inslag i ekonomin, men åkerbruket tilltog under perioden och landskapet blev allt öppnare. Tydliga spår efter bronsåldern, särskilt från dess äldre del, är monumentala gravhögar och rösen som