Årsredovisning 2003Å Årsredovisning För Norrköpings Kommun, Del 1 1 INNEHÅLL

g 22003003 Del 1: Sammanställd redovisning n Norrköpings kommun gemensamt i n s i v o d e r s r

Årsredovisning 2003å årsredovisning för Norrköpings kommun, del 1 1 INNEHÅLL

A Kommunstyrelsens ordförande...... 4 Redovisning av bolagen/stiftelserna Förvaltningsberättelse som ingår i den sammanställda redovisningen: Norrköpings kommunala Fastighets AB ...... 78 B Generella förutsättningar AB Norrköpings Idrottspark ...... 80 Statistik: Marknadsföringsbolaget Befolkning...... 6 Nya Norrköping AB ...... 81 Arbetsmarknad...... 9 Hyresbostäder i Norrköping AB...... 82 Utbildning...... 11 Stiftelsen Östergötlands Länsteater...... 84 Kommunen i ett regionalt perspektiv ...... 12 Djurparksfastigheter i Norrköping AB ...... 87 Välfärd och hållbar utveckling...... 13 Norrköpings Transportcentrum AB...... 87 Kommunens organisation...... 20 Destination Norrköping KB...... 88 Personal...... 22 E Ekonomisk översikt Norrköpings kommun C Årets verksamhet Fem år i sammandrag ...... 89 Utbildning ...... 27 Årets resultat ...... 89 Vård och omsorg ...... 32 Skatteintäkter och generella statsbidrag...... 92 Individ- och familjeomsorg...... 41 Nettokostnadernas och Flykting- och invandrarverksamhet...... 45 ﬁ nansnettots andel av skatteintäkterna...... 92 Arbetsmarknadsåtgärder ...... 46 Nettoinvesteringar ...... 93 Kultur och fritid ...... 48 Soliditet och skuldsättning ...... 93 Stadsplanering...... 51 Avgifter ...... 93 Gator, parker och natur ...... 54 Leasing ...... 94 Samhällsbetalda resor - kollektivtraﬁ k ...... 56 Kommunens borgensåtaganden...... 94 Miljö- och hälsoskydd ...... 58 Finansiella utvecklingen under 2003 ...... 95 Marknadsföring och näringslivsutveckling ..... 63 Pensionsåtaganden...... 96 D Sammanställd redovisning Resultaträkning...... 97 Inledning ...... 70 Finansieringsanalys ...... 97 Nyckeltal...... 72 Balansräkning ...... 98 Organisationsskiss...... 73 Redovisningsprinciper ...... 98 Resultaträkning...... 74 Noter...... 99 Finansieringsanalys ...... 74 Verksamhetens kostnader och intäkter...... 101 Balansräkning ...... 75 Investeringar...... 102 Redovisningsprinciper ...... 76 Bilagor Leasing ...... 76 Ekonomisk sammanfattning Noter...... 77 i euro...... 103

Omslagsfoto: Masood Khatibi, gatu- och parkkontoret

2 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 NORRKÖPINGS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2003 DEL 1 Sammanställd redovisning Norrköpings kommun gemensamt

Årsredovisningen är framtagen av kommunstyrelsens kontor.

Kontorets kontaktpersoner för årsredovisningen är Göran Lindgren (koncernen) Yvonne Nyström (kommunen) Claes-Göran Magnell (kommunen)

Produktion: Informationskontoret Norrköpings kommun 2004

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 3 A Kommunstyrelsens ordförande

u lägger vi år 2003 bakom oss. Det fi nns fl era tre fjärdedelar till ungefär 25 miljoner kronor. Social- Nstora händelser som präglat året: Irakkriget, i nämnden har åstadkommit ett trendbrott där man Sverige hade vi en folkomröstning om ett svenskt an- har en kostnadsminskning att jämföra med tidigare slutande till det tredje steget i EMU, Sveriges utrikes- års massiva kostnadsökningar. Symfoniorkestern har minister blev mördad i Stockholm. 2003 har varit ett klarat en stor ekonomisk åtstramning och visar upp år med stora och omvälvande händelser. Världen ett positivt ekonomiskt resultat. minskar från år till år och den internationella politi- Arbetet med att stärka infrastrukturen i Norrköping ken påverkar oss i allt större grad. Den osäkerhet som har tagit fart under 2003 då arbetet med att öka ka- präglat världen efter terroristattentaten den 11 sep- paciteten och framkomligheten på Söderleden star- tember 2001 i New York har försvårat en internatio- tat. En effektiv infrastruktur ökar Norrköpings att- nell ekonomisk upphämtning. Det är ett klimat som raktivitet. Det är ett viktigt arbete i syfte att stärka de påverkar Norrköping och vår ekonomi. Rent konkret lokala förutsättningarna för tillväxt. kan man säga att terroristattentaten i New York med dess efterföljande konsekvenser har inneburit en fort- ör att underlätta det lokala företagandet och för satt internationell lågkonjunktur vilket lett till mins- Fatt locka hit nya företag öppnades i april månad kade skatteintäkter för Norrköpings kommun. Sam- ”Näringslivets Hus”. Syftet är att samlokalisera ett tidigt: vi har aldrig varit fl er Norrköpingsbor än vi är antal organisationer som arbetar med utvecklings- nu och Campus Norrköping har aldrig haft så många och tillväxtfrågor för att ge samordning och samver- studenter som nu. kan. ”Näringslivets Hus” är också ett organ som ska se till att man som företagare enbart ska behöva en Inför mål och budget 2003 presenterades två tydliga dörr in i den kommunala organisationen. Själva hu- politiska budskap. För det första: Barnen och ungdo- set betyder mycket men än mer betyder genomföran- marna kommer främst. För det andra: Ordning och det av näringslivsprogrammet som satt fart under reda i ekonomin. året. ”Näringslivets Hus” och implementeringen av Prioriteringen på barn- och ungdomar började slå näringslivsprogrammet är båda åtgärder syftandes till igenom under 2003. Genom att arbeta förebyggande att stärka den lokala tillväxten och med det möjlighe- gentemot barn- och ungdomsgruppen och genom att terna att öka sysselsättningen i Norrköpings kom- anpassa antalet skolor till antalet elever har möjlighe- mun. ten för en bra barn- och ungdomsmiljö i Norrköping Det är för tidigt att mäta de effekter som genomför- stärkts. andet av näringslivsprogrammet gett Norrköpings ag anser att Norrköping står sig starkt rustad inför kommun. En värdering blir säkert mer rättvisande Jframtiden utifrån de förändringar och trendbrott efter att programmet fått den tid som krävs för att som åstadkommits under 2003. Exempelvis har un- sätta sig men redan nu märks tydliga positiva effek- derskottet för verksamheten minskat med i runda tal ter.

4 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 A Kommunstyrelsens ordförande

Jag vill återigen poängtera socialnämndens trendbrott om balans i offentliga utgifter presenterades, år 2000, där man lyckas minska kostnaderna efter år av krafti- klarar inte Norrköpings kommun av att hamna på ga kostnadsökningar. Bland annat har socialnämnden rätt sida strecket. arbetat med samverkansformerna som syftar till att I övrigt visar bokslutet på att Norrköpings kommun arbeta tillsammans som ett socialkontor. Detta till- står starkt för att möta framtidens utmaningar. En sammans med medvetandegörandet av att individ ökande befolkning, en förvaltning som drar åt sam- och familjeomsorgskostnaderna vida överstiger jäm- ma håll, ett ekonomiskt trendbrott för socialnämn- förbara kommuners och de senaste årens budgetun- den, genomförandet av näringslivsprogrammet är alla derskott har lett till en gemensam strävan att föränd- positiva delar i bokslut för år 2003 men det är också ra, utveckla och ompröva. Om man från socialnämn- hörnstenar och framgångsfaktorer för Norrköpings dens sida klarar ambitionen att minska antalet place- kommuns framtid. ringar för barn och ungdomar så åstadkommer man ett än större trendbrott men också en ökad kvalitet orrköping är på rätt väg men det är fortfarande för verksamheten. Det arbetet är värt allt stöd. Det är Nmycket som återstår att göras. Möjliggörandet viktigt att socialnämnden fortsätter på den väg man av en expansion på Campus Norrköping med mer av nu stakat ut. fristående kurser, mer resurser till forskning och en professur för nyföretagande är viktiga utvecklingsfrå- Detta är alla tecken som visar att det politiska arbetet gor som måste påverkas. En annan är den satsning för Norrköpings kommun är på rätt spår. Men det som genomförs i arbetsmarknads- och vuxenutbild- ska också tilläggas att det ﬁ nns delar i bokslutet för år ningsnämndens regi som syftar till att minska ung- 2003 som oroar: domsarbetslösheten. En tredje är att fortsätta det ar- umman av de som är öppet arbetslösa och de bete som påbörjats i barn- och ungdomsnämnden att Ssom är i arbetsmarknadsprogram ökade under anpassa antalet skolor till antalet barn så att största 2003. Det var särskilt högt bland ungdomar vilket är möjliga del av våra resurser går till undervisning och särskilt skrämmande. Sjukfrånvaron bland kommu- inte till att betala hyror för lokaler. En fjärde är att nens personal är fortfarande alltför hög. Av den ordi- fortsätta satsningen på våra medarbetare så att sjuk- narie sammanlagda arbetstiden var 12 % under 2003 frånvaron minskar. sjukfrånvaro. Såväl den ökade arbetslösheten som Lyckas vi i våra målsättningar går Norrköpings kom- den höga sjukfrånvaron oroar. mun en ljus framtid till mötes och kommer vara en För år 2003 har Norrköpings kommun ett överskott stark motor i den fjärde storstadsregionen. på 800 000 kronor i bokslutet De senaste årens resultat har varit positiva i förhållan- de till balanskravet. För första gången sedan lagen Mattias Ottosson (s) Kommunstyrelsens ordförande

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 5 B Generella fakta och förutsättningar Statistik

Befolkning

Fortsatt folkmängdsökning Norrköpings folkmängd den 31 december 2003 var Norrköping vid ett årsskifte någonsin. Det innebar enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) ofﬁ ciella siff- en ökning av invånarantalet med 668 personer under ror 123 971 personer och den högsta folkmängden i 2003.

Folkmängd 31 december 1970 - 2003 Antal 125 000 124 000 123 000 122 000 121 000 120 000 119 000 118 000 117 000 116 000 115 000 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 Källa: Statistiska centralbyrån År

Under åren 1994 och 1995 ökade Norrköpings folk- en till Norrköping var 4 789 personer år 2003, vilket mängd till stor del på grund av fl yktingsmottagning innebar en liten ökning från föregående år. Utfl ytt- från forna Jugoslavien. Under 1996 – 2000 sjönk ningen från Norrköping var 4 123 personer under folkmängden men under 2001 vände kurvan uppåt året, vilket var drygt 100 färre än 2002. igen och folkmängden har fortsatt att öka åren 2002 Summan av fl yttnetto och födelsenetto, +666 och +5 och 2003. personer, blir inte den offi ciella ökningen, +668 per- Befolkningsförändringar soner. Anledningen är att SCB justerar för de föränd- ringar som har skett under 2002 men inte kom med Antalet levande födda i Norrköping var år 2003 i den offi ciella folkmängden för år 2002. Man revide- 1 318 barn, en ökning med 35 barn i jämförelse med rar dock inte uppgiften för år 2002. år 2002. Födelsetalet i Norrköping har ökat under 2002 och 2001. Jämfört med baby-boom-åren i slu- 2003 års positiva fl yttnetto förklaras till drygt 45 tet av 80- och början av 90-talet var antalet litet, år procent av fl yttning till och från utlandet, och till 1990 föddes 1 801 barn i Norrköping. knappt 55 procent av fl yttning mellan Norrköping övriga kommuner i Sverige. Det är en förändring Antalet döda har varit stabilt under den senaste peri- från år 2002 då drygt 65 procent av det positiva fl ytt- oden. Antalet döda i Norrköping år 2003 var 1 313 nettot förklarades av fl yttning till och från utlandet personer. Fler föddes alltså under året än det var som och 35 procent av fl yttning till och från andra kom- dog, vilket innebar att Norrköping hade ett positivt muner i Sverige. födelsenetto för första gången sedan år 1996. Folkökningen på 668 personer år 2003 beror främst på det positiva fl yttnettot. Under året fl yttade 666 fl er till Norrköping än från kommunen. Infl yttning-

6 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 B Generella fakta och förutsättningar Statistik

Befolkningsförändringar Norrköping 1974-2003 Antal födda barn Antal döda Antal personer Inflyttare Utflyttare 7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 År Källa: Statistiska centralbyrån

Befolkningens åldersfördelning Folkmängd efter ålder 2002 och 2003, avser 31 december respektive år

Befolkningsökningen i Norrkö- Ålder 2002 2003 2003 2003 Befolknings- ping mellan åren 2002 och 2003 Båda Män Kvinnor Båda förändring var totalt 668 personer. Befolk- könen könen 2002-2003 ningsförändringen mellan åren 0 1 267 674 644 1 318 51 ser mycket olika ut mellan olika 1-5 6 352 3 238 3 085 6 323 -29 åldrar, vissa åldersgrupper har till 6 1 309 649 655 1 304 -5 och med haft en kraftig minsk- 7-9 4 671 2 144 2 202 4 346 -325 ning, se tabell här intill. 10-12 5 180 2 615 2 437 5 052 -128 Antal 0-åringar ökade med 51 13-15 4 786 2 678 2 494 5 172 386 barn mellan åren 2002 och 2003. 16-18 4 280 2 319 2 191 4 510 230 Ökningen är större än för det 19 1 418 763 678 1 441 23 ökade antalet levande födda, som var 35 barn. Det beror på att 20-24 8 216 4 240 3 927 8 167 -49 fl yttnettot för 0-åringar var posi- 25-29 8 147 4 132 3 969 8 101 -46 tivt, det vill säga det fl yttade in 30-44 25 069 12 877 12 287 25 164 95 fl er föräldrar med nyfödda barn 45-54 16 102 7 984 7 946 15 930 -172 till Norrköping under 2003 än 55-64 15 381 7 938 8 033 15 971 590 det var som fl yttade ut. 65-69 5 195 2 553 2 779 5 332 137 Antalet barn i förskoleålder och 70-74 4 849 2 132 2 627 4 759 -90 upp till tolv års ålder minskade 75-79 4 592 1 852 2 601 4 453 -139 med nästan 490 barn mellan 80-84 3 647 1 444 2 302 3 746 99 åren. Antalet barn i åldern 13-15 85-90 1 957 658 1 304 1 962 5 år samt ungdomar i gymnasieål- 90- 885 227 693 920 35 dern har däremot ökat. Sådana Totalt 123 303 61 117 62 854 123 971 668 Källa: Statistiska centralbyrån

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 7 B Generella fakta och förutsättningar Statistik förändringar i åldersgrupperna kräver en fl exibilitet i största förändringarna mellan åren uppstår dock då skolsystemet. invånarna bli äldre och kurvan förskjuts till höger. En sådan förändring av antalet invånare i de olika ålders- Antalet vuxna invånare i så kallad yrkesaktiv ålder, grupperna påverkar i hög grad efterfrågan av kom- det vill säga 20 – 64 år, har ökat med över 400 perso- munal verksamhet, till exempel förskola, skola och ner. äldreomsorg. Det totala antalet 65 år och äldre har ökat med näs- I diagrammet syns tydligt den ”baby-boom-puckel” tan 50 personer. Den yngre gruppen, 65-69 år har som tillkom kring 1990. År 2003 var de barnen om- ökat, medan åldersgruppen 70 – 79 år har minskat kring 13 år. En annan tydlig puckel utgörs av 40-ta- med 230 personer. Antalet personer över 80 år har listerna, det vill säga de som föddes på mitten av samtidigt ökat med 140 personer. 1940-talet. De var 2003 mellan 55 och 60 år gamla. Nedanstående diagram visar åldersfördelningen år 60-talisterna, det vill säga i stor utsträckning 40-talis- 2003. Det är stora skillnader i antal invånare mellan ternas barn, utgör också en puckel i diagrammet. De åldersgrupper. Förändringarna i åldersstruktur mel- var 2003 mellan 35 och 40 år gamla. lan olika år beror i viss mån på påverkan av antal föd- En mindre puckel utgörs av de som är i åldern om- da och döda samt in- och utfl yttningar. De absolut kring 23 år, som förklaras till stor del av de infl yttade studenterna.

Åldersfördelning Norrköping den 31 december 2003

Andel (%) 1,8

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0 0 102030405060708090 100+ Ålder Källa: Statistiska centralbyrån

Antalet personer över 65 år kommer att öka betydligt omsorgen kommer att öka i framtiden. Antalet per- om man tittar 10-20 år framåt i tiden. Det innebär soner i förvärvsaktiv ålder ökar dock inte i samma ut- att behovet av kommunal verksamhet inom äldre- sträckning vilket innebär att försörjningsbördan för de förvärvsaktiva kommer att bli tyngre.

8 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 B Generella fakta och förutsättningar Statistik

Arbetsmarknad

Arbetslöshet Arbetslösheten i Norrköping ökade under 2003 jäm- arbetsmarknadsprogram. Av diagrammet framgår att fört med år 2002. Diagrammet nedan visar utveck- det ﬁ nns en ganska kraftig säsongsvariation. Man kan lingen av det relativa obalanstalet från januari 2003 också se att det relativa obalanstalet har fortsatt att till och med januari 2004. Obalanstalet utgör sum- öka mellan januari 2003 och januari 2004, ökningen man av de som är öppet arbetslösa och de som är i var 0,4 procentenheter.

Relativt obalanstal, Norrköping 16 - 64 år båda könen januari 2003 - januari 2004 Andel (%) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 jan 03 feb 03 mar 03 apr 03 maj 03 jun 03 jul 03 aug 03 sep 03 okt 03 nov 03 dec 03 jan 04 Källa: Arbetsmarkandsverket Månad

Det relativa obalanstalet har varit högre för män än kvinnor än för män. För åldersgruppen 18 – 24 år är för kvinnor under år 2003. I januari 2003 var det 9,0 andelen i Norrköping mycket låg, endast 19 procent procent för män och 7,2 procent för kvinnor. Det re- i medeltal under år 2003, vilket är lägre än samtliga lativa obalanstalet var särskilt högt för unga personer, jämförda geograﬁ ska områden. 18 – 24 år, i januari 2003 var det 11,5 procent. Arbetstillfällen i Norrköping Det relativa obalanstalet var högt i Norrköping under Antalet personer, 16 år och äldre, som förvärvsarbe- år 2003 jämfört med riket, länet och kommunerna tade inom kommunens gränser år 2002 var 56 207 Jönköping, Linköping, Västerås och Örebro. Det var personer. Uppgifterna för år 2002 är de senast till- ungefär i samma nivå som Eskilstunas relativa oba- gängliga från Statistiska centralbyrån. Det är en ök- lanstal. ning med 581 personer från år 2001. Antalet som Andel i program förvärvsarbetar i kommunen är ett mått på antalet ar- betstillfällen i Norrköping, som alltså har ökat något Andelen av de som utgjorde obalanstalet som var i mellan de två åren, men ökningstakten har avmattats program minskade under år 2003, i medeltal var an- jämfört med åren innan. Som framgår av diagram- delen 27 procent räknat på samtliga i obalanstalet. met nedan är antalet arbetstillfällen i Norrköping, En minskning har skett även i riket, i länet och i trots senare års ökning, långt från de nivåer som gäll- kommunerna Eskilstuna, Jönköping, Linköping, de i slutet av 1980-talet, innan den stora nedgången i Västerås och Örebro. Andelen i program är högre för början av 1990-talet.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 9 B Generella fakta och förutsättningar Statistik

Arbetstillfällen i Norrköping (dagbefolkning) Antal 1985 - 2002 70000 Ej specificerad verksamhet 60000 Offentlig förvaltning mm Personliga tjänster mm 50000 Vård och omsorg Utbildning och forskning 40000 Finansiell verksamhet mm 30000 Handel och kommunikationer Byggverksamhet 20000 Energiproduktion mm

10000 Tillverkning Jordbruk mm 0 År 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Källa: Statistiska centralbyrån

Diagrammet ovan visar antalet arbetstillfällen i olika kan ses i diagrammet beror främst på att förskole- näringsgrenar. Förklaringarna till höger om diagram- verksamheten från och med år 2002 kodas som ut- met redovisas i samma ordning som ytorna är inrita- bildning. de i diagrammet, dvs. ”Jordbruk mm” längst ned och Förvärvsfrekvens ”Ej speciﬁ cerad verksamhet” högst upp. Här framgår tydligt att det är näringsgrenen Tillverkning som har Andelen av Norrköping befolkning 20 till 64 år som haft en mycket stor minskning. Den minskningen förvärvsarbetade, det vill säga förvärvsfrekvensen, var har fortsatt även mellan åren 2001 och 2002, då den år 2002 72,0 procent. Uppgifterna från år 2002 är de var –646 arbetstillfällen. Den absolut största närings- senast tillgängliga. Förvärvsfrekvensen ökade något grenen är Handel och kommunikationer, som fort- mellan åren 2001 och 2002 med 0,2 procentenheter. satte att öka mellan åren 2001 och 2002 med 119 ar- Räknat i antal personer betyder det att det fanns 52 betstillfällen. Den ökning av Utbildning och forsk- 492 förvärvsarbetande år 2002 och att ökningen från ning respektive minskning av Vård och omsorg som år 2001 var 444 personer.

Andel i förvärvsarbete i Norrköping efter kön i respektive åldersgrupp, 2002 Åldersgrupp Män (%) Kvinnor (%) Totalt (%) 20-24 år 53,7 52,0 52,9 25-44 år 79,8 73,1 76,5 45-64 år 75,5 68,8 72,2

20-64 år 75,0 68,9 72,0

Källa: Statistiska centralbyrån Förvärvsfrekvensen för män var genomgående högre än för kvinnor. Åldersgruppen 25 till 44 år hade högst förvärvsfrekvens. 10 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 B Generella fakta och förutsättningar Statistik

Arbetspendling Arbetspendling till och från Norrköping Den totala arbetspendlingen till och från Norrköping 1996-2002 Antal Inpendling Utpendling fortsätter att öka. Inpendlingen ökade med 128 per- personer soner och utpendlingen med 245 mellan åren 2001 12 000 och 2002. Uppgifterna från år 2002 är de senast till- 10 000 gängliga. Kvinnor pendlar i mindre utsträckning än 8 000 män. År 2002 var 43 procent av inpendlarna kvinnor 6 000 och de utgjorde 34 procent av utpendlarna. 4 000 2 000

0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Källa: Statistiska centralbyrån

Utbildning

Andelen av Norrköpings befolkning med högre ut- och 64 år gymnasial utbildning alternativt en efter- bildning har höjts under de senaste decennierna. År gymnasial utbildning. År 2002 hade andelen höjts 1985 hade 52 procent av befolkningen mellan 25 till 78 procent.

Utbildningsnivå Norrköping åren 2000-2002 för befolkningen 25-64 år

Andel (%) 60 2000 50 2001 2002 40

0 Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb inkl Uppgift saknas forskning Källa: Statistiska centralbyrån Högsta utbildning

Andel med högst gymnasial utbildning har varit rela- mönster i riket som helhet, det vill säga andelen tivt konstant under de tre senaste åren, drygt hälften kvinnor med eftergymnasial utbildning är högre än av befolkningen mellan 25-64 år har gått i gymnasiet motsvarande andel för män. Kvinnor i Norrköping men inte fortsatt med högre studier. Andelen med ef- och i övriga riket har haft en liknande utveckling un- tergymnasial utbildning har dock ökat varje år med der åren 1985-2002. Männen i Norrköping har däre- omkring en procentenhet. Andelen med högst för- mot haft en något sämre utveckling än genomsnitt gymnasial utbildning har följaktligen minskat med för männen i riket. ungefär motsvarande storlek. Generellt är dock utbildningsnivån ganska låg i Kvinnor har i genomsnitt en högre utbildningsnivå Norrköping, även om den de senaste åren har stigit än män. Det är också de som har haft den större pro- snabbt jämfört med andra kommuner. centuella ökningen under senare år. Det är liknande Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 11 B Generella fakta och förutsättningar Kommunen i ett regionalt perspektiv

Norrköping medverkar i en rad regionala samver- gångspunkt är att i första hand attrahera företag som kansprojekt, av vilka Östsam och East Sweden Deve- stärker de befi ntliga regionala klustren. lopment Agency (ESDA), East Sweden EU-kontoret Två andra delar i det regionala samarbetet kring in- och Baltic Network kan nämnas som exempel. ternationaliseringsfrågor är East Sweden EU-kontoret Östsam etablerades formellt som regionförbund och East Sweden Baltic Network. Huvudmän för 2002. Regionförbundets ändamäl är, enligt förbunds- dessa organisationer är Norrköpings kommun, Lin- ordningen § 3, att vara en gemensam organisation köpings kommun och Landstinget i Östergötland. för kommunerna och Landstinget i Östergötland för Regionens beställning av tjänster samt fi nansiering att tillvarata regionens möjligheter, främja dess ut- går genom Regionförbundet Östsam. veckling, initiera och svara för att verksamheter av Även Linköpings Universitet. Länsstyrelserna i Öster- den art och omfattning som medlemmarna beslutar götland respektive Södermanland, beställer via avtal genomförs. Regionförbundets överordnade uppgift, service från EU- kontoret enligt förbundsordningen §5, är att verka för en ut- hållig ekonomisk, social och kulturell utveckling av East Sweden EU kontoret startades 1996. Syftet är Östergötland som ökar regionens attraktionskraft att stödja de regionala parterna med att bevaka ut- och invånarnas möjligheter att leva ett gott liv. vecklingen inom EU. Kontoret fokuserar bevakning- en på områden som är av stor vikt för regionen, så Verksamhetsprogram i regionförbundet Östsam är: som kommunikationer, IT, miljö och Östersjöområ- Kollektivtrafi k och infrastruktur det. Livslångt lärande Baltic Network, som även det startade 1996, har till Kultur, naturvård och fritid uppgift att stimulera, utveckla och koordinera: rela- Näringsliv, turism, skärgårds- och landsbygdsut- tioner, kompetens, information och samverkanspro- veckling jekt med de Östeuropeiska länderna och övriga aktö- rer i Östersjöregionen. East Sweden Development Agency (ESDA) är ett regionalt informations- och kontaktorgan för interna- Inom näringslivsutveckling och marknadsföring har tionella företagskontakter och etableringsfrågor. Norrköpings och Linköpings kommun ett nära samarbete, både mellan näringslivskontoren och de båda Bakom ESDA står Linköpings och Norrköpings marknadsföringsbolagen. Under 2003 har arbetet i kommuner, samt ALMI Företagspartner och Lands- mångt och mycket rört marknadsföringen av ”Sveri- tinget. ESDA har också ett nära samarbete med den ges Fjärde Storstadsregion”. statliga myndigheten Invest in Sweden Agency (ISA). Bland andra regionala samverkansprojekt måste ock- ESDA, som kommer att förändras organisatoriskt så projektet Ostlänken nämnas. Norrköping, Linkö- under 2004, arbetar dels med att bearbeta förfråg- ping, Nyköping, Oxelösund och Trosa samt lands- ningar från utländska företag som söker en lokalise- tingen i Östergötland och Sörmland har gått sam- ring, dels med egna sökprojekt. Utgångspunkten för man i ett bolag för att förverkliga en framtida dub- ESDAs arbete är att arbeta med sektorer och kluster belspårig höghastighetsjärnväg på sträckan som har stark internationell konkurrenskraft, både Järna-Nyköping-Åby-Norrköping-Gistad-Linköping. inom universitet och näringsliv. En annan viktig ut-

12 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 B Generella fakta och förutsättningar Välfärd och hållbar utveckling I kommunfullmäktiges budgetdokument inför 2003 bättre, att få bostadsområden att utvecklas genom står bland annat att ”kommunen ska arbeta för en ökat infl ytande och delaktighet, att få ett samhälle uthållig samhällsutveckling. Med uthållig samhällsut- som inkluderar alla oberoende av social och ekono- veckling menas utveckling, både materiellt, ekolo- misk ställning i en miljö som bygger på hållbar ut- giskt och socialt, som tillfredsställer dagens behov veckling är en framgångsfaktor för välfärdsutveck- utan att överutnyttja jordens ändliga resurser och lingen. därmed äventyra kommande generationers möjlighe- För 2003 års arbete inom de områden som ingår un- ter att tillfredsställa sina behov.”I anslutning till be- der rubriken välfärd och hållbar utveckling redovi- slutet om en ny styrmodell föreslogs att en översyn sas: skulle göras av måldokument för välfärdsutveckling inte enbart med fokus på de traditionella välfärdssys- Miljöredovisning 2003 temen utan även med de områden som är en förut- Sedan 1989 har kommunen delat på miljöarbetet i sättning för välfärd i vid mening; nämligen miljö, en del som hanterar övergripande och strategiska Agenda 21, folkhälsa, integration och mångfald miljöfrågor, placerad direkt under kommunstyrelsen, brottsförebyggande arbete samt demokratiutveckling. och en myndighetsdel, som idag hör till bygglovs- Inom kommunstyrelsens kontor och i planeringskon- och miljöskyddsnämnden. Sedan 1995 fi nns även torets verksamhetsplan för 2003 fi nns ambitionen att Agenda 21-arbetet direkt under kommunstyrelsen. samla och genom en utökad samverkansprocess inte- Från årsskiftet 2003 övertog beredningsutskottet an- grera dessa kommunövergripande och strategiska svaret för de strategiska miljöfrågorna och Agenda områden. 21. Uppbyggnad av en gemensam plattform för demokrati, välfärd och hållbar utveckling Separata miljöredovisningar har tagits fram i kommunen sedan 1998. Under 2003 påbörjades en dis- De ovan nämnda områdena med därtill hörande styr- kussion om att kombinera miljöredovisningen med och ledningsorganisationer berör, förstärker och gri- nyckeltal för andra aspekter, till exempel folkhälsa, per in i varandra. Samverkan mellan områdena har till en välfärds- eller hållbarhetsredovisning. hittills endast skett i begränsad omfattning. Genom att de olika områdena sammanförs till en gemensam Strategiskt miljöarbete plattform och att ett särskilt utskott har inrättats un- Under 2003 inriktades mycket av det strategiska mil- der kommunstyrelsen från och med 2004 ges bättre jöarbetet på att minska kommunens utsläpp av kli- möjligheter till integration och samverkan. matpåverkande gaser. En ansökan till Naturvårdsver- De olika områdena har likartade frågor och tydliga ket om bidrag för ett klimatinvesteringsprogram – beröringsområden fi nns, varför samverkanseffekter KLIMP – omfattande 15 åtgärder togs fram. I de- på såväl strategisk som operativ nivå kan uppnås på cember fi ck kommunen besked om att inte några många sätt. Framförallt är det till gagn för medbor- pengar beviljats från Naturvårdsverket. garna som får en helhetsbild av de verksamheter som Parallellt med detta arbete har en Klimathandlings- arbetar för hållbar utveckling och ökad livskvalitet i plan tagits fram. Den bygger på program och planer Norrköping. som redan antagits av fullmäktige, och innebär en Ambitionen är att arbeta sektorsövergripande där konkretisering av hur kommunen avser att arbeta för samverkan sker för att förverkliga gemensamma mål. att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser i sin egen verksamhet. I det arbetet har ingått ett upp- Arbete med hållbar utveckling och välfärd i ett brett taktsseminarium, arbete i arbetsgrupper på 10 olika samhällsperspektiv ägs inte av någon nämnd ensam kontor/enheter i kommunen, samordning av arbetet utan det är tvärsektoriellt arbete och griper in i genom en tvärgrupp och information till alla intres- många politikområden och förutsätter samsyn och serade genom Nyhetsbrev med mera. Klimathand- grundläggande värderingar som är gemensamma. Att lingsplanen omfattar 48 åtgärder och kommer att ge människor verktyg och förutsättningar för att må presenteras för KS och KF under 2004.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 13 B Generella fakta och förutsättningar Välfärd och hållbar utveckling Svenskt Miljöforum rat avfall” till biogasprojektet, som har blivit dyrare än beräknat, har tyvärr fått avslag. Svenskt Miljöforum genomfördes för andra gången under 2003 – den 27-28 augusti. Arrangörer var, lik- Naturvårdsarbete som tidigare år, kommunen, SMHI, MISTRA och Norrköpings kommun nominerades till ArtDataban- länsstyrelsen i Östergötland. Teman för året var kli- kens naturvårdspris 2003 för sitt naturvårdsarbete mat, vattenresurser och samhällsplanering. Konferen- och naturvårdsprogram. Kommunen inbjöds sedan sen besöktes av cirka 300 deltagare och fi ck stort ge- att berätta om programmet och dess framtagande på nomslag i massmedia, främst sådan med fackinrikt- Naturvårdsverkets årliga träff med Sveriges länsstyrel- ning. ser, på årets Folk- och naturkonferens anordnad av Miljöredovisning Miljödepartementet, på Naturskyddsföreningens rikskonferens samt för ett antal länsstyrelser. Miljöredovisningen för 2002 beskriver utvecklingen av miljötillståndet och miljöarbetet i kommunen ge- Svenska Naturskyddsföreningen utsåg Norrköping nom redovisning 20 gröna nyckeltal. Tema för året till den tredje bästa kommunen i landet på att värna var Naturvård, eftersom Naturvårdsprogrammet nyli- och utveckla av det gröna i staden. Här belönades gen antagits, och kommunens naturvårdsarbete be- bland annat våra naturreservatsbildningar, guidning- skrivs i text och med några nyckeltal, till exempel an- ar, fjärilshuset, naturvårdsprogrammet och mycket del skog skyddad som naturreservat. mer. LIP-arbete Under året har Under året har ett antal förändringar av LIP · inventeringen av grönområden i stadens tätort be- programmet/Lokalt investeringsprogram/ ”Avfall i arbetats och lagts in i en databas kretslopp” gjorts, bland annat har biogas- och miljö- · arbete med gentypning av kommunens örings- informationsprojekten förlängts till 2004-12-31. stammar fortsatt Hela programmet har på så vis förlängts till samma · inventeringen av tjäderlekplatser fortsatt datum. En begäran att få överföra bidragsmedel från den nedlagda åtgärden ”Optisk sortering” och den · en inventering av fi sken asp i Roxen, Glan, delvis nedlagda åtgärden ”Kompostering av källsorte- Asplången och Motala Ström genomförts · fl era inventeringar genomförts i samarbete med länsstyrelsen, till exempel insekter i sandiga mar- ker, småfjärilar i kalktorrängar och insekter i björk- och aspskogar. Andra aktiviteter har varit att fortsätta att röja igen- vuxna hagmarker med särskilt höga naturvärden (93 ha har röjts och 6,6 km stängsel har satts upp), bygga en kolarkoja i Glotterns naturreservat (området är mycket rikt på kolbottnar och rester av kolarkojor) samt att bygga bort vandringshinder för havsöring och fl odnejonöga i Hultån vid Yxbacken. Ett antal naturguidningar har genomförts, t ex skal- baggssafari, fl addermussafari, nattfjärilsexpedition samt guidningar i Mamorbruket och Svensksundsvi- ken. Under året har tre rapporter publicerats – Ved- skalbaggar kring gamla ekar på Malmölandet, Vat- tenvegetationen i 14 grunda sjöar och Bedömning av långsiktigt överlevnad för hotade arter knutna till ekar på Händelö.

14 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 B Generella fakta och förutsättningar Välfärd och hållbar utveckling

Agenda 21 Medlemmar i myggnätet Den lokala Agenda 21 behandlades av kommunfull- Andel mäktige 1998 efter att ha tagits fram i en bred under- miljöspanare ifrånprocess som involverade cirka 2 000 personer i i procent kommunen. Det fortsatta arbetet samordnas av kom- 45 munens Agenda 21-kontor, beläget i Stadsbibliote- 40 35 ket. Det lokala Agenda 21 arbetet vilar främst på tre 30 ben – arbetet med olika nätverk, med Gröna verk- 25 samheter och med geografi ska förankringsområden. 20 Kontoret arbetar också aktivt med informations- och 15 utbildningsverksamhet. I mars var det återinvigning 10 av det nya kontoret, och responsen på ombyggnatio- 5 nen till ljusare lokaler har varit mycket god. 0 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 År Kontoret hade drygt 22 000 besökare under 2003. Större händelser under 2003: vad de får vara med och bestämma på sin skola/ förskola, vad de skulle vilja vara med och bestäm- • Världsmiljödagen, den 5 juni, fi rades med en ma samt hur en förbättring kunde ske. Uppdraget stor aktivitet på Tyska torget. I ett tält på torget illustrerades med ritade bilder. I samband med erbjöds dels ett lunchseminarium med Rune Jo- detta erbjöds alla lärare en utbildningsdag i Barn- elsson och dels senare på eftermiddagen ett antal konventionen. Året avslutades med ett vattenspa- miniseminarier om kommunens miljöarbete. Ett naruppdrag i samarbete med Sydkraft där barnen tjugotal utställare fanns på plats utanför tältet. fi ck fundera över vad vi i Norrköping använder Totalt besöktes torget av ca 2 000 personer under vatten till, göra modeller över vattentorn samt rita dagen. Dagen avrundades med musikunderhåll- affi scher över vad man inte får slänga i toaletten. ning.

• Cirka 3 500 barn mellan 5 och 12 år är med i • Kontorets nya utställning “Bara vanligt vatten…” Myggnätet, det vill säga cirka 30 procent av alla invigdes i slutet av september. Där beskrivs vat- barn i Norrköping tensituationen både ur ett globalt och lokalt perspektiv. Syftet är att besökaren ska få en tankestäl- lare och en känsla för att vatten är en resurs som Folkhälsa vi ska vara rädda om och inte smutsa ner genom Sverige har fått en ny folkhälsopolitik. I april 2003 att tillföra gifter och kemikalier. Utställningen har biföll riksdagen regeringens proposition Mål för fått god tillströmning och hade 5 000 besökare folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa sam- under utställningens första kvartal. hälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. • Miljöspanarna har under året fått fyra olika spa- I och med att folkhälsa berör och påverkas av många naruppdrag. Det första handlade om att spana på olika samhällsområden, är de 11 nationella målen vinterfåglar och resulterade i en fågelutställning. vägledande för arbetet inom många olika sektorer. Under våren fi ck spanarna ett uppdrag städa i sitt Genom rapporten Folkhälsodata för Norrköping närområde. I maj arrangerades en Skräpsamlardag 2003 som beskrivs utifrån sju av dessa elva folkhälso- på Tyska torget där barnen fi ck möjlighet att sor- mål och framtagna indikatorer för folkhälsan, situa- tera allt insamlat skräp. Under hösten fi ck Mygg- tionen i Norrköping i förhållande till länet och riket. nätet ett spanaruppdrag i samarbete med Barn- konventionsgruppen, där de skulle fundera över

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 15 B Generella fakta och förutsättningar Välfärd och hållbar utveckling

nya Hageby är att samhällen byggs inifrån och ut, och inte tvärtom. Av de cirka 7 200 boende i Hageby valdes slumpmäs- sigt var tionde ut och de ombads tala om vad de saknade i den fysiska och sociala miljön samt i fråga om service i området. Av dessa människor bildades 12 grupper med sammanlagt 140 personer som ville arbeta vidare med dessa frågor. De utgjorde således grunden till de eldsjälsprojekt som drogs igång. - Ett lyckosamt arbete som permanentas i föreningsform och som fått efterföljd i bland Inför 2004 kommer samtliga målområden att bely- annat Ättetorp i Åby. Se även www.dittnyahageby.nu sas. Lokala hälsoråd År 2001 antogs ett folkhälsopolitiskt program för Det fi nns idag sju lokala hälsoråd. Tidigare fanns nio, Östergötland. Huvuduppgifterna består i att arbeta ett kopplat till varje kommundelsnämnd. De sju nya fram strategier och metoder för folkhälsoarbetet, att som delvis sammanfaller med tidigare lokala hälsoråd bevaka hälsotillståndet och att stödja utvecklingen av har under 2003 till viss del funnit sina former och ar- arbetet i kommunen samt att ansvara för att det blir betssätt. De lokala hälsoråden arbetar i samverkan ett samlat och målinriktat agerande. kommun, primärvård, föreningsliv, organisationer 2002 antog kommunfullmäktige en strategisk plan kopplade till närområdet. för folkhälsoarbetet i Norrköping och den är vägle- Nedan följer en sammanställning över arbetet i de lo- dande för kommunens samlade folkhälsoarbete. kala hälsoråden: Det fi nns fyra pelare för folkhälsoarbetet i Norrkö- • Träffpunktsgrupp, som arbetar med stödjande in- ping: satser för grupper som riskerar att bli socialt isole- • God arbetsmiljö rade. • Infl ytande och delaktighet • Barn- och ungdomsgrupp, som arbetar med barns- och ungdomars hälsa med inriktning mot • Ökad fysisk rörelse att grundlägga sunda levnadsvanor och minska • Frihet från droger hälsoskadligt beteende. Åtgärder utifrån ovanstående kan både vara inriktade • Äldregrupp som arbetar med de äldres välbefi n- på att skapa för hälsan gynnsamma miljöer och rikta- nande och förmåga till bevarad rörlighet och vita- de mot individer, grupper eller institutioner för att litet samt förebygga och förhindra ostadighetsyr- förmedla kunskap och öka medvetenhet om sam- sel. band mellan levnadsvanor och hälsa. Det är ett tvär- • Livsstilsgrupp som arbetar med att förebygga livs- sektoriellt arbete och bedrivs genom många olika stilsrelaterade sjukdomar. områden i kommunen, vilka några beskrivs nedan. • Bearbetning av statistik för att fi nna åtgärder för Under 2003 tillsatte kommunstyrelsen en ny folkhäl- just det aktuella - områdesanalys sokommitté med 13 ledamöter. De politiska partier • Hälsofrämjande skola inom fl era områden som fi nns representerade i kommunfullmäktige fi nns • med i kommittén samt representanter för de geogra- Bostadssocial utveckling fi ska beredningarna. • Förebyggande tandvård • Bostadssocialt arbete i stadsdelar Hälsofrämjande arbetsplats Inom samtliga hälsoråd upprättas verksamhetsplaner Ditt nya Hageby är ett exempel på ett arbete som som följs upp och rapporteras till folkhälsokommit- började med ett projekt för att förbättra förhållande- ten. na för de boende i ett område. Grundtanken i Ditt 16 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 B Generella fakta och förutsättningar Välfärd och hållbar utveckling

Frivilligt socialt arbete - utvärdera de geografi ska fullmäktigeberedningar- I Norrköping fi nns ett aktivt föreningsliv och studie- na förbund som driver omfattande verksamhet. Behovet Demokratiberedningen har, tillsammans med KF:s har därför styrt Frivilligcentralens arbete till att mest presidium, ett samordningsansvar för att främja och ägna sig åt att förmedla kontakter mellan enskilda stärka den lokala demokratin genom att; personer som vill engagera sig för andra och de som Medborgarservice, med uppdrag som har sin ut- önskar ta emot sällskap och hjälp. gångspunkt i service och demokrati, är ett tjänste- Frivilligcentralen erbjuder möjlighet att engagera mannastöd främst för de fem fullmäktigeberedning- även inte föreningsaktiva människor och vänder sig arna, men också till KF:s presidium, styrgruppen för till alla åldrar. Den tillfredsställelse som sker genom Nya Navestad och det nya utskottet för Välfärd och frivilligt engagemang påverkar hela vårt samhälle i hållbar utveckling. positiv riktning. Det är inte enbart vårdberoendet Medborgarservice är ett forum för demokrati, som som minskar och fördröjs utan genom att engagera bidrar till olika stödjande former för ökat medborga- sig i nätverk och få nya vänner ökar integrationen rinfl ytande och forma många mötesplatser - demo- mellan människor. Likaså meningsfullheten i livet kratitorg – mellan förtroendevalda och medborgare. kommer i fokus istället för ensamhet, missbruk och Avsikten är att främja möjligheterna till påverkan, in- förstörelse i brist på sysselsättning. Ungdomar, sär- fl ytande och delaktighet. skilt studenter, är tilltalade av arbetssättet på Frivillig- centralen och engagerar sig gärna. Några har varit ut- Medborgarservice är genom sina lokala serviceplatser omlands och upptäckt hur vanligt det är att göra fri- en dörr in i kommunen, för att från ett och samma villigt sociala insatser så för dem känns det naturligt ställe kunna erbjuda offentlig service oavsett huvud- att ställa upp. man. Vid dessa lokala serviceplatser ska Medborgar- service lämna information, vägledning, råd och an- I maj månad 2003 gjordes en uträkning av hur nan hjälp som invånaren vänder sig till serviceplatsen många frivilligtimmar som utfördes genom Frivillig- för att snabbt och obyråkratiskt få hjälp med. Dessa centralen (Trädgårdsgatan8) det var då c:a 10 000 platser fi nns för närvarande upprättade på sex områ- timmar/vecka. Vid årsskiftet 2003 – 2004 fanns 150 den; Stadsbiblioteket, Ringdansens centrum, dagcen- aktiva frivilligarbetare. De frivilliga insatserna som tralen i Kolmården, Åbyknuten i Kvillinge, bibliote- görs är mångskiftande. I Norrköping liksom i hela ket i Skärblacka och biblioteket på Vikbolandet. Östergötland har de fl esta förmedlingar under året varit promenadsällskap, förmedling av mor- och far- Brottsförebyggande arbete föräldrar samt sällskap och ledsagning. Norrköpings Brottsförebyggande Råd har under år Demokratifrågor 2003 utökats och består av ordförande och 2:e vice ordförande från fl ertalet nämnder i kommunen samt Kommunfullmäktige har tillsatt en demokratibered- representanter för föreningslivet, Svensk Handel, ning för att främja och stärka den lokala demokratin Svenska kyrkan, krogägarna, åklagare och polis. För genom att i samverkan med kommunfullmäktiges det mer operativa arbetet fi nns en grupp tjänstemän presidium med förankring i de lokala brottsförebyggande råden - utveckla arbetssätt inom kommunfullmäktige och i stadsdelarna och för fl era centrala förvaltningar. mellan fullmäktige och kommunens nämnder Alkohol- och narkotikainsatser - utveckla former för samverkan med och deltagan- Rådet har under året engagerat sig i alkohol- och nar- de från medborgarna kotikafrågan enligt Livsstil 2000 och har med hjälp - lyfta fram värdet av samspel och dialog både inom av statliga alkoholkommitténs medel kunnat anställa kommunens organisation och med medborgarna en speciell samordnare för det drogförebyggande ar- - vara remissinstans för demokratifrågor inom betet. Samordnaren har byggt upp ett nätverk med kommunen 70-talet deltagare från skolor, fritidsgårdar, socialkon-

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 17 B Generella fakta och förutsättningar Välfärd och hållbar utveckling tor samt organisationer som är verksamma i detta ar- kunskap kring integrations- och mångfaldsfrågor, bete. Nolltoleransplanen mot narkotika som antogs samt att arbeta med attityder och värderingar. av barn och ungdomsnämnden, gymnasienämnden, Informationsarbetet i verksamhetsnämnder och led- kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden un- ningsgrupper har pågått under året. der hösten har förankrats och arbete enligt denna på- går på olika arenor. Kommunen har haft fl era perso- Bland annat har fl era nämnder deltagit i workshopen ner, främst från social- och fritidssektorerna, på kon- Blåögd. Även externa personalgrupper har deltagit. ferenser och utbildningar kring drogfrågan. Dessa Workshopen kan ses som ett verktyg i arbetet med har i sin tur medverkat på utbildningar lokalt. att utarbeta egna tillämpningar av integrationsprogrammet. Rådet har initierat ett samarbete mellan Svensk Han- dels och Ungdomens Nykterhetsförbund i syfte att Blåögd är en metod att arbeta konkret med mångfald minska försäljningen av folköl till minderåriga. En för att motverka all form av diskriminering och ett planering för utbildning av krogpersonal har påbör- sätt att arbeta med värderingar och attityder. jats i samverkan med socialnämndens tillståndsenhet. Ett koncept för uppföljning och fördjupning av Ungdomssatsningar workshopen har arbetats fram under våren. 51 work- shops har under 2003 samlat 900 deltagare. Graffi tifrågan är alltid aktuell och Norrköping lyfts fram som ett gott exempel på olika konferenser och i En serie om sju seminarier med syfte att öka och för- media. Vi har ofta studiebesök från andra kommuner djupa kunskapen kring integrations- och mångfalds- vid vår legala mur i hamnområdet. frågor påbörjades under hösten 2002 och slutfördes under 2003. Seminarierna samlade totalt 500 delta- Ungdomsfrågorna ligger nära rådets arbete och gare. En workshop som gav deltagarna en unik möj- mycket av verksamheten har haft den inriktningen. lighet att på djupet få lära sig vad kulturkrockar och Rådet har bland annat stöttat projekt med folkrace kulturmöten handlar om, avslutade seminarieserien. för ungdomar från Klockaretorpet, ett anti-rökarbete på Djäkneparksskolan, föreningen Bryggan som ver- Ett samarbete med Försvarshögskolan inleddes under kar för en bättre situation för barn till kriminella året. Arbetet kommer att fortsätta under 2004. En samt föreningen KRIS (Kriminellas revansch i sam- tvådagarsutbildning kring rasism och främlingsfi ent- hället). lighet genomfördes. ”Norrköping en kommun för alla” Seminariets primära målgrupper var kommunalråd, - integration och mångfald oppositionsråd, ordföranden i nämnder, gruppledare och förvaltningschefer. Antal deltagare var 35. Grunden för projektet Norrköping - en kommun för alla är de mål som kommunfullmäktige antog i juni Förintelsens minnesdag inföll för första gången på en 2000. Det övergripande målet är att Norrköping ska vardag och insatser gjordes för att engagera skolorna. vara en integrerad stad där alla behövs, respekteras Bland annat utlystes en affi schtävling där elever från och kan känna trygghet. estetiska programmet deltog och elever från Haga- skolan bidrog med sitt projektarbete kring människo- Integrationsprogrammet ligger som grund för det värde och demokrati. projekt som dåvarande omsorgsnämnden formulera- de i maj 2001. Projekttiden omfattade tiden juni Nätverket Brytpunkt har etablerat en mötesplats 2001 till och med juni 2003. Projekttiden förlängdes kring mångfaldsfrågor, för att sprida kunskap om senare och projektet avslutades formellt i december dem. Brytpunkt är en arena för erfarenhetsutbyte och 2003. Från och med maj 2003 har samverkansgrup- nya idéer. Under året har nätverket träffats regelbun- pen för fl ykting- och invandrarfrågor fungerat som det en gång i månaden. Nätverket har bland annat styrgrupp för projektet. fungerat som en viktig referensgrupp för kommunens mångfalds- och integrationsarbete. Syftet med projektet var att initiera processen med att utarbeta egna planer samt att sprida och fördjupa

18 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 B Generella fakta och förutsättningar Välfärd och hållbar utveckling

I nätverket Brytpunkt ingår förutom Norrköpings kommun, Integrationsverket, Migrationsverket, Ar- betslivsinstitutet, Arbetsförmedlingen, Arbetets mu- seum, Länsstyrelsen, med ﬂ era. Mångfaldens ansikten är Östergötlands EQUAL-projekt. Ambitionen är att mångfaldens ansikten ska fungera som en arena och stödjande kraft för Öster- götlands mångfaldsarbete. Mångfaldens ansikten ingår i ett transnationellt part- nerskap, The X-train, med projekt i Holland, Skott- land, Italien och Portugal. Syftet med det transnatio- nella arbetet är att sprida kunskap och byta erfarenheter, samt att utveckla nya metoder för att motverka all form av diskriminering i arbetslivet. Parterna har mötts vid två tillfällen under året, i Italien och i Por- tugal. Projektet avslutas under 2004.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 19 B Generella fakta och förutsättningar Kommunens organisation

Kommunfullmäktige beslutade i december 2001 att omsorg och fritidsgårdar togs över av en ny barn- och avskaffa kommundelsnämnds organisationen samt ungdomsnämnd. Denna nämnd har även ansvar för humanistiska nämnden och omsorgsnämnden. Di- grundsärskola och vissa elevomsorgsfrågor som tidi- rektiv gavs också till kommunstyrelsen att utarbeta gare legat på gymnasienämnden. Vissa tillsyns- och förslag till en ny nämndorganisation som skulle base- tillståndsfrågor togs över från humanistiska nämn- ras på verksamhetsnämnder, det vill säga kommunge- den. Gymnasienämndens ansvar omfattar gymnasie- mensamma nämnder för olika verksamhetsområden. skolan och gymnasiesär skolan. Arbetsmarknads- och I korthet är den nya nämndorganisationen, som an- vuxenutbildningsnämndens ansvar är oförändrat och togs av kommunfullmäktige i juni 2002 och började omfattar arbetsmarknadsfrågor, försörjningsstöd, gälla 1 januari 2003 uppbyggd enligt följande. I och med att beredningsnämndsor- Norrköpings kommunala organisation ganisationen avskaffats ligger ansvaret för berednings- och planerings- POLITIKER ANSTÄLLDA uppgifter eller rättare sagt uppgifter för nämnderna enligt den nya styr- Kommun- Demokratiberedn (9) Revisionskontor modellen på respektive verksam- fullmäktige (85) Kommunrevisorer (7) hetsnämnd. Ingen nämnd har egen Finans direkt anställd personal utan kom- Kommunstyrelse (13) munstyrelsen är anställningsmyn- personalutskott (3) Kommunstyrelsens kontor dighet för all kommunal personal. beredningsutskott (5) Produktionsutskottet avskaffades krisledningsutskott (3) välfärdsutskott (5) och alla utförarenheter inlemmades i respektive verksamhetskontor. Verksamhetsstyrelse för Symfonikorkester Norrk symfoniorkester (5) Tio verksamhetsnämnder har inför Valnämnd (7) medborgarna det politiska ansvaret Överförmyndarens för verksamheten inom olika områ- Överförmyndare expedition den. Verksamhetsnämnderna ger Utbildning Barn- och Utbildningskontor uppdrag och ekonomiska resurser ungdomsnämnd (13) till kommunala enheter eller köper Gymnasienämnd (9) Arbetsmarknadskontor tjänster av privata entreprenörer. Arbetsmarknads- och Försörjningsstödskontor De har också ansvar för uppföljning vuxenutbildningsnämnd (9) av både verksamheten och det eko- Kultur- och Flykting- och invandrar- fritidsnämnd (9) kontor nomiska resultatet. Verksamhets- Kultur- och fritidskontor nämnderna har stöd och hjälp av de Social omsorg olika förvaltningskontoren. Vård- och omsorgsnämnd (13) Vård- och omsorgskontor

Den politiska nämndorganisationen Socialnämnd (11) Socialkontor är tydligt uppdelad i olika verksam- hetsområden. För att närliggande Stadsbyggnad verksamheter lättare ska kunna Stadsplanerings- Stadsbyggnadskontor nämnd (11) samverka har nämnderna indelats i Kollektivtrafik- Gatu- och parkkontor nämnd (9) fyra samverkansområden; ﬁ nans, Byggnadsnämndskontor utbildning, social omsorg och stads- Teknisk nämnd (9) Miljö och hälsoskydds- kontor byggnad. Byggnads- och miljöskyddsnämnd (9) Lantmäterikontor Kommundelsnämndernas ansvar för förskola, grundskola, skolbarns- Siffrorna inom parentes anger antalet ledamöter Brandförsvar

20 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 B Generella fakta och förutsättningar Kommunens organisation

fl ykting- och invandrarfrågor och kommunal vuxen- kommunen beställar/utförarmodellen och övergick utbildning. till en uppdragsmodell, som bygger på att visionen Ansvaret för äldre- och handikappomsorg som tidiga- konkretiseras i program för kommunens olika verk- re legat på kommundelsnämnderna fördes över till en samheter där den politiska ambitionsnivån formule- ny vård- och omsorgsnämnd. Denna nämnd har också ras. Programmen utarbetas av ansvariga nämnder och ansvar för frågor rörande LSS-lagen (lagen om stöd fastställs av kommunfullmäktige. Utifrån program och service till vissa funktionshindrade) med mera och de ekonomiska förutsättningarna formulerar an- som socialnämnden tidigare skött. Socialnämndens svarig nämnd uppdragplaner. De ska innehålla kon- ekonomiska omslutning halverades därmed och an- kreta, mätbara och uppföljningsbara mål. svaret omfattar fortsättningsvis endast individ- och Mottagarna av uppdragen, det vill säga de enheter familjeomsorgsverksamhet. Socialnämnden övertog som ska verkställa uppdragen formulerar en verksam- dock omsorgsnämndens roll som kommunens pa- hetsplan som mer detaljerat beskriver innehållet i tientnämnd medan övriga uppgifter som omsorgs- verksamheten. Varje år lämnas en kvalitetsredovis- nämnden haft fördes till vård- och omsorgsnämnden. ning till den uppdragsgivande nämnden. De lokala kultur- och fritidsfrågorna som kommun- Ett strukturerat och systematiskt kvalitetsarbete sä- delsnämnderna tidigare hanterat fördes till sin hu- kerställer att de beslut som fattas i kommunfullmäk- vuddel till kultur- och fritidsnämnden. Som ovan tige efterföljs och är en kontroll på att kommunens nämns fördes dock fritidsgårdarna till barn- och ung- utbud av tjänster och service motsvaras av medbor- domsnämnden. Ansvaret för lekplatser gick vidare till garnas behov. tekniska nämnden som också fi ck tillbaka ytterkom- I och med den nya styrmodellens införande stärks mundelarnas trafi knämndsfrågor och skötsel av vissa kommunfullmäktiges roll i den demokratiska besluts- parker. Tekniska nämnden tog över vissa övergripan- processen i kommunen. Det innebär bland annat att de renhållnings- och VA-frågor samt naturvårdsfrågor det införts en allmän kommunalpolitisk debatt i från miljö- och stadsplaneringsnämnden. Den sist- kommunfullmäktige som syftar till att få större akti- nämnda namnändrades till stadsplaneringsnämnden vitet, insikt och delaktighet i fullmäktige i ett tidigt som förutom de frågor som gick till tekniska nämn- skede. den också lämnat miljöfrågorna till kommunstyrelsen men i övrigt behållit nuvarande uppgifter. Arbetet med införande av styrmodellen Den av kommunfullmäktige beslutade styrmodellen Bygglovs- och miljöskyddsnämndens och kollektivtrafi k- har börjat införas under 2003, arbetet fortsätter un- nämndens ansvarsområden är oförändrade. Kom- der 2004. Arbetet innehåller många olika delar, till munstyrelsens arbetsgivarutskott namnändrades till exempel revidering av program, formulering av upp- personal utskott. drag, systematisering av kvalitetsarbetet, framtagande Kommunens styrmodell av allmänna planeringsförutsättningar, allmänkom- Kommunfullmäktige beslutade i december 2001 att munalpolitisk debatt och förändring av budgetpro- från och med 2003 införa en ny styrmodell. Kort kan cessen. Införandet sker inom alla dessa delar men ar- styrmodellen beskrivas enligt nedan: betet går givetvis olika fort. Alla delar av styrmodel- Ledord i kommunens nya styrmodell är len kan därför inte förväntas vara infasade under • Dialog 2003. Det är inte en ambition i sig att så fort som möjligt göra förändringarna utan istället handlar det • Helhetssyn att om att införandeprocessen ska ske i en takt så att • Långsiktighet alla delar hänger med. Successivt förändras dessutom • Tydlighet styrmodellens olika delar så att arbetet ständigt kan • Systematiskt kvalitetsarbete förbättras. Dessa ledord ska genomsyra arbetet i hela styrproces- Under 2003 har en tolkning av kommunfullmäktiges sen. intentioner med styrmodellen gjorts i de ”riktlinjer I och med införandet av ny styrmodell lämnade för styrmodellen” som tagits fram.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 21 B Generella fakta och förutsättningar Personal Antal anställda

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

Tillsvidareställda 10 580 9 818 9 624 8 758 8 638 8 136 7 403 7 525 7 816 8 033 8 212 8 444 8 516 Visstidsanställda 851 536 797 733 595 755 730 1 063 976 1 038 1 342 1 296 1 090

I december 2003 hade Norrköpings kommun 8 516 Andel anställda inom olika tillsvidareanställda och1 090 visstidsanställda - en ök- verksamhetsområden 2003 ning med cirka 70 tillsvidareanställda och en minsk- ADMINISTRA- ning med cirka 200 visstidsanställda jämfört med TION VÅRD OCH 9% 2002. OMSORG 36% Den ökning av antalet anställda som kan avläsas för 2003 rör i första hand anställningar inom verksam- hetsområdet utbildning och fritid. BILDNING/ TEKNIK FRITID 47 % Den relativt kraftiga ökningen av visstidsanställda 8% under 90-talet ska ses mot bakgrund av att även sjuk- cirka 3 050 inom vård och omsorg, cirka 3 950 inom frånvaron ökat under samma tidsperiod. området utbildning och fritid, cirka 800 inom admi- Av kommunens anställda i december 2003 arbetade nistration och cirka 700 inom teknik och kök.

Personalkostnader, mnkr

2003 2002 2001 2000 1999 1998 Lönekostnader, inkl arvode 1 988,0 1 958,6 1 805,1 1 662,8 1 614,8 1 521,8 Arbetsgivaravgifter 645,4 635,7 588,7 543,1 535,3 503,1 Personalförsäkringsavgifter 52,2 30,7 27,2 26,1 20,7 19,5 Summa personalkostnad 2 685,6 2 625,0 2 421,0 2 192,2 2 170,8 2 044,4

Utbetalda pensioner 75,0 84,1 83,8 89,6 93,6 104,9 Särskild löneskatt 44,2 40,2 38,4 36,3 23,3 25,4 Pensionsskuldens förändring 12,1 8,3 -2,2 -15,1 43,0 25,6 Individuell del 75,3 66,9 71,8 54,7 Summa pensionskostnader 206,6 199,5 191,8 165,5 159,9 155,9

22 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 B Generella fakta och förutsättningar Personal Könsfördelning

2003 hade Norrköpings Kvinnor och män delen kvinnor minskat Chefer direkt under politisk ledning i Norrköpings kommun 2003 kommun som helhet cirka Kvinnor Män under 2003. 2002 var 21 procent 7 000 kvinnor och cirka 18 procent andelen kvinnliga chefer 1 500 män anställda. Den 23 procent. procentuella fördelningen är Andelen manliga en- densamma som under 2002. Män 79 procent Kvinnor hetschefer inom vård- Lägst andel män ﬁ nns inom 82 procent och omsorgsområdet motsvarar ungefär andelen män vård och omsorg (drygt 7 procent). inom vård- och omsorgsområdet totalt sett. En kvinnlig chef och två manliga chefer direkt under Andelen manliga enhetschefer inom barn- och ung- politisk ledning har slutat under året, därför har an- domsområdet är större än andelen anställda män Administration Vård och omsorg inom området. Bland samtliga anställda inom barn- Män 19 procent Män 8 procent och ungdomsområdet är 21 procent män.

Kvinnor Kvinnor 81 procent Enhetschefer inom 92 procent Enhetschefer inom vård och omsorg 2003 bildning och fritid 2003 Män Män Teknik (inkl kök) Bildning och fritid 8 procent 29 procent Män 18 procent Män 44 procent

Kvinnor 71 procent Kvinnor Kvinnor Kvinnor 56 procent 82 procent 92 procent

Åldersfördelning

Under 1990-talet har en tydlig förskjutning skett i Åldersfördelning 1995-2003 1995 åldersfördelningen bland kommunens anställda. Se- 1999 dan 1996 och fortfarande beﬁ nner sig den största 3000 2003 gruppen anställda drygt 2 500, i åldern 50 - 59 år. 2500 2000 I den yngsta åldersgruppen, 20 - 29 år, har antalet 1500 Antal anställda ökat de senaste åren. Som minst hade kom- 1000 munen 1998 endast knappt 350 anställda i denna ål- 500 dersgrupp, 2002 var de 740, och 2003 något färre, 0 693, i åldersgruppen 20-29 år. 20-29 30-39 40-49 50-59 60-65 Ålder Även antalet anställda i den äldsta gruppen 60-65 år har ökat, från cirka 400 år 1994 till cirka 800 år Åldersindelning per verksamhet 2003 ADMINISTRATION 2003. 1400 BILDNING/FRITID Medelålder 2003 1200 TEKNIK 1000 VÅRD OCH OMSORG

52 800

50 600 48 400 46 200 Ålder 44 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 42 40 Endast inom området vård och omsorg avviker persona- Vård och omsorg Bildning och fritid Teknik Administration lens åldersfördelning från den för kommunen som hel- Medelåldern bland kommunens samtliga anställda är het. Den största gruppen anställda inom vårdområdet 45,4 år. ﬁ nns i åldersgruppen 40 - 49 år.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 23 B Generella fakta och förutsättningar Personal Sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgrader 2003, kvinnor Av kommunens samtliga anställda kvinnor arbetar 61 1 procent 11 procent procent heltid, och resterande arbetar deltid. Andelen arbetar mindre arbetar heltidsarbetande har minskat med 2 procentenheter i än 50 procent 50-74 procent förhållande till 2002. Av de män som är anställda i kommunen arbetar 92 procent heltid.

27 procent 61 procent arbetar arbetar 75-99 procent heltid

Sjukfrånvaro

Riksdagen fattade 2002 beslut om ändring i lagen Sjukfrånvaro 1 juli – 31 dec 2003: om kommunal redovisning från och med 1 juli 2003. Av kommunens sammanlagda ordinarie arbetstid var Ändringen innebär att sjukfrånvaron ska redovisas i 12 procent sjukfrånvaro. förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid, för kvinnor och män och i tre åldersgrupper. Av redovis- Av kommunens sammanlagda sjukfrånvaro var 75 ningen ska också framgå långtidssjukfrånvarons om- procent långtidssjukfrånvaro, det vill säga 60 dagar fattning i relation till total sjukfrånvaro. Syftet med eller längre. förändringen är att hela arbetsmarknaden ska redovi- Av kvinnors sammanlagda ordinarie arbetstid var 13 sa sjukfrånvaro på samma sätt för att underlätta jäm- procent sjukfrånvaro. förelse. Av mäns sammanlagda ordinarie arbetstid var 7 procent sjukfrånvaro. Av sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgrupperna - 29 år var 7 procent sjukfrånvaro 30-49 år var 12 procent sjukfrånvaro 50 - år var 13 procent sjukfrånvaro

Visstidsförordnanden

Vissa chefstjänstemän inom kommunen har tidsbe- normalt samordnas med inkomst, erfordras förord- gränsade anställningsavtal, så kallade visstidsförord- nande under minst 12 år. För närvarande har två nanden. Förordnandet berättigar till visstidspension chefer inom kommunen visstidsförordnande. om det inte förlängs. För full visstidspension, som

Viktiga händelser under 2003 Personalförsörjning projektet har hittills till största delen omfattat åtgär- Personalförsörjningsprojektet påbörjades under 1999 der inom verksamhetsområdena barn och ungdom med syfte att skapa en god grund för framtida rekry- respektive vård och omsorg. tering och att göra Norrköpings kommun till en attraktiv arbetsgivare som lockar ungdomar och vuxna Arbetet inom vård- och omsorgsområdet har till stor till utbildning och arbete i kommunen. Arbetet inom del utvecklats till ett ungdomsspår, som vänder sig till ungdomar i grundskolan och gymnasiet och som innehåller ett ﬂ ertal olika delprojekt:

24 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 B Generella fakta och förutsättningar Personal PRAO-verksamheten är en av grundstenarna i det området liksom tidigare bestått av deltagande i ett rekryteringsförberedande arbetet. Den professionella antal arbetsmarknadsdagar vid olika universitet och PRAO-organisationen har fortsatt som tidigare. Sam- högskolor. arbetet med grundskolans studie och yrkesvägledare/ Under året har kommunen varannan vecka arrange- yrkesvalslärare har också fortsatt och lett till olika for- rat dialogdagar med studenterna på Campus Norrkö- mer av uppsökande verksamhet ute på grundskolor- ping i syfte att tidigt knyta kontakter med blivande na, exempelvis arbetsmarknadsdagar, information i lärare. Personliga brev har också skickats ut till samt- åk 8/9, studiebesök av elever ute på vård- och om- liga avgångsstudenter vid Linköping/Norrköpings sorgsenheter. universitet för att bjuda in till olika rekryteringsakti- Uppföljning visar att allt fl er elever väljer att göra viteter. Riktade insatser har gjorts mot blivande för- PRAO inom kommunens vård och omsorgsverksam- skollärare och fritidspedagoger i form av biokvällar het. Framförallt handlar arbetet om att påverka ung- som arrangerats i samarbete med Linköpings kom- domarnas attityder till arbetet inom vård och om- mun. sorg. Studie och yrkesvägledarna/yrkesvalslärarna an- Ett antal yngre lärare har deltagit som goda ambassa- ser att dessa PRAO-platser är de bästa ur ett elevper- dörer för sitt yrke vid årets uppsökande verksamhet. spektiv. De har kunnat förmedla hur det är att arbeta som lä- Liksom inom barn och ungdomsområdet har de rare i Norrköpings kommun. goda ambassadörerna, det vill säga, vårdinformatörer- För att stödja chefer inom förskola och skola i deras na, haft en mycket viktig roll. rekryteringsarbete har en funktionsbrevlåda skapats. Feriearbete i vården är en återkommande aktivitet Där kan sökande via e-post skicka in en allmän in- som syftar till att stimulera gymnasieelever att göra tresseanmälan och få kontakt med enheter. ett yrkesval med inriktning mot vården samt att för- Norrköpings kommun samarbetar även med andra ändra attityder till vård- och omsorgsarbetet. 150 fe- kommuner som också jobbar med rekryteringsförbe- riearbetsplatser har ställts till förfogande under som- redande åtgärder, exempelvis Linköping och ett stort maren 2003. Ungdomarna arbetar 6 timmar per dag, antal andra kommuner i södra Sverige. måndag – fredag under fyra veckor. För andra året har feriejobbet inletts med en halv dags gemensam Konfl ikt med Kommunal introduktion. Viktiga frågor som diskuterats vid in- Konfl ikten med Kommunal under våren drabbade troduktionen har till exempel varit yrkesrollen, kom- kommunen hårt då 2003 års förhandlingar om ett petens, bemötande/förhållningssätt, kommunen som nytt kollektivavtal strandade och medlingsförhand- arbetsgivare och sekretess. Under årets introduktions- lingarna inte utmynnade i någon överenskommelse. dagar medverkade enhetschefer från äldreomsorgen Kommunal varslade om stridsåtgärder och från och och handikappomsorgen. med den 23 april togs parkeringsvakterna ut i strejk. Sommarkurs för elever i årskurs 8 anordnades för Konfl ikten trappades successivt upp och under tiden första gången 2003. Syftet med den två veckor långa 12 - 26 maj strejkade samtliga arbetstagare inom kursen var att väcka nyfi kenhet för vård och omsorg- Kommunals avtalsområde - med undantag för vård sarbetet, förändra attityder samt att få en vägledning och omsorgspersonal. inför gymnasievalet. Kursen bestod av en veckas teori Undantag gjordes också för anställda inom rädd- samt en veckas praktik förlagd ute på en enhet. Un- ningstjänsten. der denna första sommarkurs deltog 16 elever från olika grundskolor i Norrköpings kommun. Efter intensiva förhandlingar enades parterna om ett nytt tvåårigt avtal som innebär en tydlig satsning på Inom verksamhetsområdet barn och ungdom har personal inom vård och omsorg. det rekryteringsförberedande arbetet till stor del in- riktats mot studenter och vuxna. Alla stridsåtgärder avblåstes från och med den 28 maj. Under 2003 har arbetet inom barn- och ungdoms-

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 25 B Generella fakta och förutsättningar Personal

Kampen för hälsan Nyckeltal för heltidssjukfrånvaron i december 2003

Mot bakgrund av ökande sjuk- Frånvaro- Antal sjuk- Anställda som varit frånvaro bland kommunens an- längd dagar/anställd sjuka i december, ställda tog personalkontoret un- procent der 2002 fram en handlingsplan 2003 2002 2003 2002 för att förhindra ohälsa och 1-14 dagar ...... 0,46 0,40 13,4 11,9 olycka i arbetet. Planen revidera- 15-60 dagar ...... 0,17 0,20 1,0 1,2 des under 2003. I planen lägger 61- dagar ...... 2,15 2,33 7,2 7,6 kommunen fast målsättningen att under fem år halvera sjukfrånva- Vid motsvarande aktivitet år 2001 anmälde sig 1 400 ron. anställda. Under 2003 har två projektanställda rehabiliterings- Jämställdhet konsulter arbetat särskilt med utbildning och uppsö- Jämställdhetsgruppen har under året haft nio sam- kande verksamhet för att öka medvetenheten hos manträden samt två hearingar med chefer och fackli- chefer om frågor rörande hälsa och ohälsa på arbets- ga företrädare. Syftet med hearingarna var att ge en platsen. bild av hur arbetet med jämställdhet fungerar i prak- Kommunen har också beslutat om att ta fram nyck- tiken och att ge jämställdhetsgruppen synpunkter på eltal för sjukfrånvaron som ska följas upp månadsvis, jämställdhetsplanen. beträffande kortare och längre sjukfrånvaro. Hearingen som form för utvärdering uppskattas både Tidig kontakt (TIKO) av chefer och fackliga företrädare som ett bra tillfälle till erfarenhetsutbyte. Under 2002 påbörjades ett försök med tidigare om- Framtiden händertagande av en anställd som sjukanmäler sig (TIKO). Försöket avslutades under hösten 2003. Ut- Från och med 2002 har samtliga anställda möjlighet värdering kommer att ske under våren av studenter att välja vid vilken ålder man vill avgå med ålders- från PA-linjen. pension, som tidigast vid 61 år och som senast vid 67 år. Detta innebär svårigheter att bedöma pensionsav- Rehabiliteringsutbildning gångarna under de närmaste åren. Nedanstående dia- Under hösten 2003 påbörjades en utbildningsom- gram visar förväntade pensionsavgångar med ut- gång i rehabilitering för kommunens chefer. På pro- gångspunkten 65 år som tidpunkt för ålderspension. grammet står kommunens policy och rutiner vid re- Av de anställda mellan 61 och 67 år som slutade sin habilitering, hur riskanalyser vid förändring ska ge- anställning i kommunen under 2003 var genom- nomföras och diskussion om hälsobefrämjande ar- snittsåldern 63,6 år. betsplatser.

Friskvård Pensionsavgångar 2004-2013 Motionsaktiviteten ”Kom-igen” startade under 2003 350 300 och kommer att avslutas 2004. Cirka 500 anställda i 250 200

cirka 125 lag anmälde sig och testade sin kondition. Antal 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Pensionsår

26 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Utbildning Förskoleverksamheten mkr tillsammans med satsningen i skolplanen med Den 1 januari infördes allmän förskola för fyra- och 1,5 mkr har även under 2003 använts till personal- femåringar. Den allmänna förskolan utgör det sista förstärkande åtgärder i förskolan. steget i förskolereformen vars syfte är att betona det Förskoleklass, grundskola och särskola pedagogiska perspektivet i förskolan, att förskolan i Under de senaste åren har antalet elever i åldersgrup- första hand är till för barnets egen skull, dess omsorg pen 6-11 år i Norrköpings kommun minskat med utveckling och lärande. Betoningen av förskolans pe- cirka 900 vilket motsvarar 18 procent av hela ålders- dagogiska roll gör att frågan om vilka barn som inte gruppen. Någon minskning av lokalbehovet har inte nås av förskolan får en ökad betydelse. Den allmänna skett i motsvarande omfattning i de lägre åldrarna. förskolan är ingen ny verksamhet. Det nya är att för- 2003-04-15 beslutade barn- och ungdomsnämnden skolan har blivit tillgänglig för alla barn från fyra års att anpassa verksamheten inom Kolmården, Kvillinge ålder. De fyra- och femåringar som inte har någon och Klockaretorpets verksamhetsspår. placering i förskola ska erbjudas plats från och med höstterminen det året de fyller fyra år och platsen är Kvarsebo skola, Simonstorps skola, Klockspelets för- avgiftsfri. skole- och skolverksamhet samt Valthornets skolverksamhet stängdes till höstterminen 2003 på grund av I Norrköping var det vid införandet av allmän för- minskande elevantal och för att anpassa kostnaderna skola endast ett litet antal 4-5 åringar, cirka 50 barn till barn- och ungdomsnämndens budgetram för per åldersgrupp, som inte redan hade plats i någon 2003. form av förskoleverksamhet. Allmän förskola nyttjas också av föräldralediga föräldrar. Kastanjettens öppna förskola ﬂ yttade till Valthornets lokaler. Ektorps, Norsholms och Svärtinge öppna för- Antalet barn i förskoleverksamheten var under året skolor upphörde med sin verksamhet från hösten 5 690 varav 544 barn i enskild förskoleverksamhet, 2003. en ökning med 114 platser jämfört med år 2002. Vo- lymökningen beror dels på att åldersgruppen 1-5 år Antalet elever i förskoleklass och grundskola var un- har ökat något och att föräldraledigas barn i högre der 2003 14 545 varav 962 gick i fristående skolor utsträckning går kvar i förskolan när de får syskon. vårterminen 2003 och 1119 höstterminen 2003 en ökning med 157 elever. Största delen av ökningen Andelen barn som är placerade i någon form av för- beror på ökad intagning till Kunskapsskolan Ström- skoleverksamhet är fortfarande förhållandevis hög i men samt Larssons skola. 60 procent av alla elever jämförelse med andra kommuner. som går i fristående skolor kommer från utbildnings- Samarbetet mellan öppna förskolan, socialtjänsten områdena 2 (Djäknepark, Regnbågen), 3 (Eneby, och landstingets mödra- och barnhälsovård har fort- Haga/Matteus, Karlshov, Svärtinge) och 6 satt att utvecklas under året, bland annat när det gäl- (Ektorp,Vilbergen/Skarphagen, Victoria). ler samarbetsformer, kompetensutveckling och lokali- I enlighet med skolplanen har skolor med skolår 5 sering. I Skärblacka är sedan i höstas öppna förskolan genomfört och redovisat resultat på de nationella och barnhälsovården samlokaliserade i Sågträffens lo- proven i svenska, matematik och engelska läsåret kaler. Socialtjänsten ingår i verksamheten och en 2002/2003. kontaktbarnmorska är knuten till verksamheten. 90 procent av eleverna har nått målen i svenska, 87 i Personaltätheten i förskolan har ökat något i jämfö- matematik och 88 i engelska, vilket visar på en för- relse med 2002. Antalet barn per årsarbetare har bättring av resultatet på kommunnivå. minskat med en tiondel från 6,0 barn per årsarbetare till 5,9 barn per årsarbetare. Personaltätheten har Av de elever som lämnade grundskolans skolår 9 vå- ökat de senaste åren, men Norrköping ligger fortfa- ren 2003 var 88 procent behöriga till gymnasiesko- rande under snittet i förhållande till jämförbara kom- lan, det vill säga hade minst godkänt betyg i ämnena muner. svenska matematik och engelska. Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder inom Andelen behöriga våren 2002 var 86 procent, alltså förskoleverk samhet och skolbarnsomsorg med 6,4 en förbättring av resultaten.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 27 C Årets verksamhet

Utbildning

Av de elever som gick ut årskurs 9 Antal barn i förskola vårterminen 2003 saknade 165 och skolbarnomsorg 2003 2002 elever gymnasiebehörighet, vilket Antal barn i förskoleverksamhet ...... 5 690 5 576 är en förbättring med 2 procent Varav barn i kommunal förskola...... 4 821 4 654 jämfört med föregående år men nå- Varav barn i enskild förskola ...... 544 530 Varav barn i familjedaghem ...... 325 392 got under genomsnittet för jämför- Varav barn till föräldralediga ...... 399 264 bara kommuner. Varav barn till arbetssökande ...... 678 608 Under 2002 steg antalet anmäl- Antal barn i skolbarnsomsorg 6-12 år...... 4 619 4 847 ningar till Skolverket om brister i Varav kommunalt fritidshem ...... 4 116 4 399 Varav enskilt fritidshem...... 211 181 verksamheten dramatiskt från 9 10-12 årsverksamhet ...... 292 267 anmälningar året innan till 29. Un- Den enskilda förskoleverksamheten i Norrköping utgör cirka nio procent av förskoleverksamhe- der 2003 har därför stora insatser ten i Norrköping. gjorts för att förbättra skolornas Kommunfullmäktige beslutade i december 2002 att rutiner i elevvården, dokumentation av insatser med inrätta en ny grupp för barn med DAMP/ADHD mera. Anmälningarna visade också på ett stort behov som startades i oktober 2003 i Djäkneparksspåret. av insatser för barn med komplicerad problematik. Denna ingår i BUSS-gruppens arbete med att mot- Utvecklingsarbetet med att motverka placeringar och verka placeringar och andra särläsningar. Ytterligare andra särlösningar för barn (Barn, ungdom social i en särskild undervisningsgrupp har inrättats för barn samverkan, BUSS) har under året påbörjats i samver- med autism/asperger på Oxelbergsskolan. kan mellan barn- och ungdomsnämnden och social- nämnden. Avsikten är att åstadkomma kvaliﬁ cerade Norrköpings kommun har 11 kommungemensamma stödinsatser i närmiljön för de barn och ungdomar grupper som riktar sig till elever med komplicerad som har de allra största behoven av samhällets stöd undervisningssituation där det inte är möjligt att för att trygga deras uppväxtmiljö och därmed deras möta elevens behov i hemskolan. Läsåret 2003/2004 personliga och kunskapsmässiga utveckling. Beslut är 104 elever placerade i kommungemensamma re- har under året tagits i Barn- och ungdomsnämnden sursgrupper. Inför höstterminen 2003 sökte 53 elever att inrätta stödteam med helhetsperspektiv (jfr skol- till resursgrupperna varav 27 antogs. daghem enligt beslut i Kommunfullmäktige) i Hage- Personaltätheten i grundskolan har med hjälp av by respektive Haga/Eneby och insatser planeras även statsbidraget till personalförstärkningar och den egna i Klockaretorpet.

Antal elever i kommunala skolor 2003-10-15

Utbildningsområde 0 1-3 4-6 7-9 Total

1 Hageby, Navestad mﬂ ...... 232 759 886 866 2 743 2 Djäknepark, Regnbågen...... 182 535 593 614 1 924 3 Eneby, Haga, Matteus mﬂ ...... 169 639 798 775 2 381 4 Kolmården, Kvillinge...... 171 574 659 608 2 012 5 Skärblacka, Vikbolandet...... 195 635 762 699 2 291 6 Ektorp, Skarphagen, Victoria...... 221 754 664 607 2 246 7 Klockaretorpet ...... 72 281 277 318 948 Totalt...... 1 242 4 177 4 639 4 487 14 545

Antal elever i fristående skolor 2003-10-15

0 1-3 4-6 7-9 Total An Noor...... 6 21 17 3 47 Kunskapsskolan Strömmen...... 0 0 102 321 423 Larssons skola...... 15 35 99 123 272 Rudolf Steinerskolan...... 19 64 79 81 243 Vindruvan...... 8 38 38 41 125 Total ...... 48 158 335 569 1 110

28 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Utbildning kommunala satsningen ökat från Särskolan 2003 2002 2001 2000 7,2 personal per 100 elever i Grundsärskola...... 86 85 83 83 grundskolan år 2000 till 7,9 hös- Egen kommun...... 83 81 76 73 ten 2003. En ökning som översti- Annan kommun...... 3 4 7 10 ger skolplanens målsättning där Träningsskola...... 86 80 74 66 målet är 7,6 personal år 2003. En Egen kommun...... 65 59 52 48 tiondels ökning innebär cirka 13 Annan kommun...... 21 21 22 18 årsarbetare. Denna ökning inne- Integrerade elever...... 32 28 33 38 bär att Norrköpings kommun lig- Fristående skola...... 5 5 6 4 ger över snittet vid en jämförelse med kommuner av Norrköpings storlek. Andelen lä- tensutveckling som erbjudits rektorer, studie- och yr- rare som saknar pedagogisk utbildning är dock fort- kesvägledare samt politiker. I grund- och gymnasie- farande högre än i jämförbara kommuner. skolan har ett utvecklingsarbete genomförts som har Hela särskolan låg i den tidigare organisationen un- inneburit att skolledning och studie- och yrkesvägle- der gymnasienämndens ansvarsområde. Från och dare i samarbete har tagit fram en handlingsplan för med 2003 delades särskolan upp så att den obligato- studie- och yrkesvägledningen på den egna enheten. riska särskolan ligger under barn- och ungdoms- Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan nämnden. Särskild vikt har lagts vid särskolans integration med övriga verksamheter inom skolan. För I den nya kommunala organisationen har gymnasie- de elever som är individintegrerade har stor vikt lagts nämnden från 2003 verksamhetsansvar för kommu- vid att skapa goda förutsättningar för lärande och be- nal gymnasieskola, gymnasiesärskola, Lennings verk- mötande. För att öka personalen kompetens i särsko- samhetsträning och särvux. Den obligatoriska särsko- lan har ett nätverk skapats med syfte att ge möjlighet lan tillhör från och med år 2003 barn- och ungdoms- till erfarenhetsutbyte och fortbildning. nämnden. En växande hotbild av brist på kompetenta lärare i En ny fristående gymnasieskola, ”IT-gymnasiet” med landet har blivit allt tydligare. lokaler i Gamla Lasarettet, påbörjade sin verksamhet hösten 2003. Sammanlagt fanns därmed i Norrkö- Kommunen har valt att delta i projektet Attraktiv ping sex fristående gymnasieskolor med sammantaget skola som en viljeyttring för att komma tillrätta med ca 325 intagningsplatser (år 1). denna problematik. Projektet kommer att pågå till år 2006. Tendensen är fortfarande att elever i större utsträck- ning söker gymnasieutbildning utanför kommunens Syftet med projektet är att stärka kvaliteten i skolan gymnasieskolor, i första hand fristående gymnasie- och göra läraryrket mer attraktivt. Utvecklingsarbetet skolor men också utbildningar i andra kommuner sker inom fem målområden; arbetsorganisation, ut- och landstingets naturbruksutbildning. Under 2003 vecklingsmöjligheter i yrket, högskolesamverkan, nä- studerade cirla 950 norrköpingselever, cirka 21 pro- ringslivssamverkan samt information. cent, i en annan skola än Norrköpings kommuns Fyra förbättringsområden är i fokus i projektet Att- gymnasieskolor. raktiv skola i Norrköpings kommun; arbets- och led- Inom Östsam har avtal träffats om ”Fritt sök med ningsorganisationen, utveckling i yrket, introduktio- närhetsprincip” för hela Östergötlands län. Det inne- nen av nyanställda lärare samt arbetsmiljö. bär att elever i mån av plats får studera i någon av de Ett antal karriärtjänster har inrättats i kommunen andra kommunerna. Avtalet tillämpas inför läsåret och en kartläggning över verksamhetsförlagd utbild- 2004/05 ning (VFU) påbörjats. Särskilt riktad kompetensut- Ett gemensamt webbaserat intagningssystem har veckling pågår inom delprojekten Matematik/ köpts in till länets tre intagningskanslier. Eleverna Naturvetenskap/Teknik, Läsrörelsen och Internatio- kan nu söka gymnasieutbildning via webben, vilket nalisering. innebär arbetsavlastning för intagningskanslierna och Styrkeprojektet har inneburit en satsning på kompe- studievägledarna. Systemet ger också bättre ifyllda

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 29 C Årets verksamhet

Utbildning ansökningar, överblick över elevintagning per skola Ett nätverk för personalen i gymnasiesärskolan har samt kontinuerlig uppföljning av intagningsarbetet. skapats. Syftet är att de som arbetar i gymnasiesär- Systemet kommer att användas vid ansökan och in- skolan ska öka sin kompetens och ges möjlighet till tagning till läsåret 2004/05. erfarenhetsutbyte. Den enkät som årligen genomförs med eleverna i år Särvux arbetar med fl era projekt för att ge fl er elever 2 i gymnasieskolan visar att verksamheten håller en möjlighet till undervisning och för större utbud av fortsatt hög kvalitet. Gymnasieeleverna är lika nöjda kurser utifrån elevernas behov. Målsättningen är att med sin skola som tidigare, vilket framgår av mätom- alla elever som önskar ska få undervisning och att un- rådet Övergripande i enkäten. Höga värden får även dervisningstiden per elev ska öka. Den genomsnittli- områdena Jämställdhet, Individuella valet och Psyko- ga tiden är 2,3 timmar per vecka, vilket är något läg- social miljö. Värdena för Läromedel och utrustning re än riksgenomsnittet. samt Undervisning har dock sjunkit något jämfört Hösten 2003 beslutade gymnasienämnden om en med tidigare mätningar. omfattande omstrukturering av kommunens gymna- Av gymnasiestatistiken 2002/2003 framgår, att anta- sieskolor. Verksamheten vid Ingelstagymnasiet och let lärare per 100 elever ligger kvar på 8,4, vilket är Thapperska gymnasiet förläggs till Ebersteinska gym- ett högt värde jämfört med referensgruppen ”Större nasiet och verksamheten vid Marielundsgymnasiet städer”. Andelen elever med grundläggande behörig- samordnas med Hagagymnasiet. Ambitionen är att het till högskolan ligger på 88 procent och andelen skapa ett effektivare lokalutnyttjande, en tydligare som påbörjar högskolestudier inom tre år uppgår till ekonomistyrning och en gemensam profi l för de drygt 42 procent. Däremot är den genomsnittliga be- kommunala gymnasieskolorna. Sammantaget inne- tygspoängen för norrköpingseleverna nu lägre än för bär omstruktureringen en kostnadsminskning beträf- referensgruppen. fande lokaler och administrativ personal på cirka 10 miljoner kronor i helårseffekt. Sammanslagningarna Arbetet med fördjupad elevdemokrati har fortsatt genomförs den 1 juli 2004 och föregås av ett omfat- under året. Fokus har riktats mot att skapa väl funge- tande planerings-, anpassnings- och utvecklingsarbe- rande elevråd och en struktur för elevinfl ytandet. Po- te. änggivande kurser i demokratifrågor fi nns inom det individuella valet på två gymnasieskolor. Målsätt- Personalförsörjningen är en förändringsfaktor av ningen är att alla skolor skall erbjuda dessa kurser. mycket stor betydelse. Antalet pensionsavgångar kommer att öka kraftigt de närmaste åren både bland Ett samarbete mellan gymnasiesärskolorna i länet har lärare och skolledare. Flera projekt inom ramen för påbörjats. Arbetet sker inom ramen för Östsam och ”Attraktiv skola” syftar till att säkerställa och förbätt- bland annat har seminarier genomförts kring delbe- ra rekryteringen av nya lärare. För skolledarna görs tänkandet ”För den jag är - Om utbildning och ut- särskilda satsningar genom introduktionsutbildning vecklingsstörning” (SOU:2003:35) från den kom- och den så kallade Ledarskapsakademin, som genom- mitté som utreder särskolans framtida utveckling. Ett förs i samarbete med andra kommuner för att rekry- nytt projekt inom ramen för särvux har inletts. Detta tera framtida skolledare. ska ge personer som gått ut gymnasiesärskolan en Vuxenutbildningen möjlighet till en 2-årig yrkesutbildning inom områ- det social service. Utbildningen ska leda till arbete el- En ny förordning om kommunal vuxenutbildning ler sysselsättning inom hemtjänsten och är ett samar- gäller från och med 1 januari 2003. bete med vård- och omsorgskontoret. En lag och en förordning om rekryteringsbidrag har Kvaliteten i gymnasiesärskolan är fortsatt hög även trätt i kraft den 1 januari 2003. om skillnader fi nns mellan skolorna. Ökat antal elev- Kommunen ansvarar för handläggningen av rekryte- er har inneburit fl er elever i grupperna. Vid kvalitets- ringsbidraget enligt lokala riktlinjer för vilka som till- arbetet har särskild vikt lagts vid att följa upp hur hör målgruppen för bidraget. På uppdrag av rektor särskolans elever deltar i skolornas elevdemokratiska för vuxenutbildningen yttrar sig informatörerna över arbete.

30 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Utbildning huruvida den sökande tillhör målgruppen. Medlen samlats organisatoriskt i en enhet, Infoteket. Persona- handhas av CSN. len består av 5,5 tjänster som vägledare samt två in- formatörer. I mars 2003 fl yttade Infoteket in i egna Norrköpings kommun beviljades cirka 4 mnkr i stat- lokaler på Hospitalsgatan 21 i anslutning till arbets- ligt stöd för utveckling av infrastruktur för vuxnas lä- förmedlingen. Samarbetet mellan kommunens vägle- rande. Medlen har efter intresseanmälan fördelats på dare och arbetsförmedlingens personal fortsätter, tretton olika projekt. bland annat bemannar arbetsförmedlingens och Projektet har under november månad slutredovisats kommunens personal gemensamt den ”öppna delen” till Myndigheten för skolutveckling. I slutredovis- av verksamheten. ningen konstaterar kommunen att målet med infra- Östsam har ett regionalt ansvar för samordning av struktursatsningen delvis har uppnåtts. Det som åter- infrastrukturen för vuxnas lärande. Östsam har ska- står är huvudsakligen att fullfölja intentionerna att pat ett nätverk kring vuxenutbildning för länets skapa en sammanhållen kommunal vuxenutbildning. kommuner. En avsiktsförklaring har utarbetats i sam- En upphandling av grundläggande datautbildning verkan mellan länsarbetsnämnden, arbetsförmedling- inom den gymnasiala vuxenutbildningen har gjorts i en och Östsam. Den avser att utveckla samverkan samarbete med kommunens upphandlingsenhet. mellan kommunal vuxenutbildning och utbildning Ramavtal har skrivits med 2 utbildningsanordnare. som bedrivs av arbetsmarknadsverket i Östergötland Ramavtalen för grundläggande data- Kommunal vuxenutbildning Årsstudieplatser utbildning gäller 2003 2002 2001 2004-01-01 till 2005- Gymnasial vuxenutbildning ...... 12-31 med möjlig - allmänna ämnen...... 856 609 817 förlängning ett plus - orienteringskurser...... 57 81 211 ett år. De gällande - yrkesutbildningar...... 591 893 1609 Total antal helårplatser, gymnasial...... 1504 1583 2637 ramavtalen för övrig gymnasial vuxenut- Grundläggande vuxenutbildning...... 305 310 320 SFI utbildning (svenska för invandrare) ...... 330 330 330 bildning har förlängts Särvux...... 101 87 78 att gälla 2004. Möj- Påbyggnadsutbildningar...... 143 147 135 lighet fi nns att för- Totalt antal helårsplatser i kommunal vuxenutbildning. 2383 2457 3500 länga dessa ytterligare Logik och transportekonomi ...... 60 30 30 ett år. Kvalifi cerat inköp ...... 30 10 0 Totalt antal helårsplatser inom KY ...... 90 40 30 Hela kommunens ...... vuxenvägledning har Totalt antal studerande, helårsplatser ...... 2473 2497 3530

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 31 C Årets verksamhet

Vård och omsorg Viktiga händelser under året skolan, på fritiden eller vid sjukhusvistelse utgår och För kommunen som helhet innebar verksamhetsåret samordnas av en koordinator/enhetschef kombinerat 2003 inte enbart genomförande av en ny kommunal med den vistelse i korttidshemmet, som familjen be- organisation utan också införande av en ny styrmo- höver som avlösning. dell. Den nya styrmodellens ledord är dialog, helhets- Koordinatorn samordnar cirka 500 – 700 timmar syn, långsiktighet, tydlighet och systematiskt kvali- personlig assistans per barn och månad och ser till, tetsarbete. I den nya styrmodellen är verksamhets- att antalet personliga assistenter kring varje barn är så nämndernas styrinstrument gentemot de egna verk- få som möjligt och följer barnet var han eller hon än samheterna uppdragsplanen. Då uppdragsplanen är befi nner sig för att både barnet och familjen skall nämndens styrinstrument och skall ange vägval har kunna uppleva trygghet och kontinuitet. Verksamhe- nämnden under året satsat på att öka ledamöternas ten vid Katterumsvägen visar, att den av nämnden kunskap och förståelse för de processer och den verk- fastställda målsättningen har kunnat uppnås. Här samhetsplanering, som den nya styrmodellen inne- fi nns ett väl fungerande brukarråd, som har funnits bär. Nämnden har tillsammans med vård- och om- med i hela planeringsprocessen från den fysiska ut- sorgskontorets ledningsgrupp arbetat med att fi nna formningen av fastigheten och anställning av medar- en struktur för sin verksamhetsplanering. Första ste- betare fram till verksamhetens start. Brukarrådets roll get innebar att enas om en gemensam nulägesbe- övergår nu till att vara en aktiv part i utvecklingen av skrivning att utgå från. I steg två fastställdes verksam- verksamhetsinnehåll. hetsidé och de framgångsfaktorer, som skall känne- Under året har ytterligare ett korttidshem för funk- teckna nämndens alla verksamheter. Steg tre innebar, tionshindrade ungdomar kunnat öppnas vid Herre- att nämnden fastställde klart mätbara mål i fem per- brogatan. Detta korttidshem vänder sig till funk- spektiv det vikll säga brukar-, medarbetar-, verksam- tionshindrade ungdomar med autism och har byggts hets-, ekonomi- och utvecklings-/förnyelseperspektiv. upp i nära samarbete med ungdomarna och deras fa- Vägval och huvudinriktning på de aktiviteter, som miljer utifrån en helhetssyn på ungdomarnas och fa- skall leda fram till målen, fastställdes. Likaså fastställ- miljernas behov, där ungdomarna står i centrum. des en kommunikationsplan, vilken tydligt beskriver Ungdomarnas korttidsvistelse har tidigare funnits de krav på kontinuerlig uppföljning och utvärdering, inom ett korttidshem kombinerat med skolundervis- som nämnden har. ning. Flyttningen till det nya korttidshemmet har Handikappomsorg inneburit, att ungdomarna har fått en trygg, väl strukturerad och aktiv vardag, som har medfört en Barn och ungdom ökad livskvalitet både för dem och deras familjer. Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsidé anger, Den nu vunna erfarenheten visar, att lokalmässig att barns och ungdomars behov skall synliggöras, lyf- samordning av korttidshem och skolundervisning i tas fram och tillgodoses i samverkan med föräldrar, framtiden helt skall undvikas, då miljön blir alltför närstående och andra för barnet/ungdomen viktiga orolig att vistas i för de ungdomar, som med hänsyn personer i omgivande nätverk, där helhetssynen på till sitt funktionshinder behöver en väl strukturerad barnets/ungdomens behov alltid står i centrum. Uti- tillvaro. från verksamhetsidén angavs som mål, att föräldrar Inom handikappomsorgens ansvarsområde för stöd till barn och ungdomar med fl erfunktionshinder skall och insatser till familjer med barn och ungdomar, vil- kunna erhålla stöd och insatser utifrån en basfunk- ket omfattar personlig assistans, korttidsvistelser, av- tion, som har till uppgift att samordna samtliga in- lösarservice, läger och andra fritidsaktiviteter, har de satser utifrån en helhetssyn på familjens situation och olika verksamheterna under året byggt upp ett samar- barnets/ungdomens behov. bete över verksamhetsgränserna med barnet/ Under 2003 har en helt ny verksamhet för fyra ungdomen i centrum, där samtliga insatser samord- mycket svårt fl erfunktionshindrade barn startats. nas av en enhetschef/basfunktion. Detta innebär, att Centrum för verksamheten är utöver barnens föräld- familjerna oavsett vilket stöd, som efterfrågas, alltid rahem ett nybyggt korttidshem, varifrån barnens be- kan vända sig till en och samma person. Utöver att hov av stöd av personlig assistans i föräldrahemmet, i detta arbetssätt ger familjerna en större trygghet, har

32 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Vård och omsorg det under året också möjliggjort, att drygt 40 nytill- na erbjuda social rehabilitering ur ett helhetsperspek- komna barn och ungdomar har kunnat nyttja de oli- tiv, där den psykiskt funktionshindrade alltid står i ka verksamheterna inom befi ntlig budgetram. centrum; kunna erbjuda så stor del som möjligt av stöd och insatser i öppenvård och därmed minska be- 56 ungdomar får till exempel sitt behov av korttids- hovet av särskilda boendeformer samt få ett optimalt vistelse tillgodosett i utfl yktsform under fyra tillfällen utnyttjande av tillgängliga personella och ekonomis- på våren och fyra tillfällen på hösten. Som en följd av ka resurser. Beslut om en ny samlad organisation fat- det förändringsarbete, som har genomförts under år tades i december 2003 och kommer att verkställas 2003 kommer ungdomarna från och med år 2004 under 2004. utan ökad kostnad att kunna erbjudas korttidsvistelse i utfl yktsform en gång per månad. Samarbetet över I juni 2003 startade Åsen habiliteringsboende om 6 verksamhetsgränserna innebär också, att vård- och platser för personer med särskilt svåra psykiska funk- omsorgsnämndens kostnader för korttidsvistelser i tionshinder. Boendet ger möjlighet till stadigvarande jämförelser med andra kommuner är mycket låg. boende kombinerat med ett kvalifi cerat metodiskt behandlings- och rehabiliteringsprogram utifrån varje Drottninggatans ungdomsboende om sju platser är enskild boendes behov. Habiliteringsboendet är ett ett ”träningsboende” för funktionshindrade ungdo- samverkansprojekt mellan kommunen och Östergöt- mar, som är på väg att lämna föräldrahemmet och lands landsting, psykiatricentrum byggt på ett femår- behöver stöd i övergången till det egna vuxenlivet. igt samverkansavtal. Verksamheten är ur psykiatrisyn- Ungdomsboendet planerades för lindrigt utvecklings- punkt ett unik samverkansprojekt mellan en kom- störda ungdomar. mun och ett landsting. Målgruppen har förändrats sedan starten och de Bostäder med särskild service för vuxna (säbo) ”nya” ungdomarnas behov ställer krav på en helt annan inriktning än vad som planerades. Träningsboen- Säboplanen för år 2003 har kunnat fullföljas enligt dets målgrupp är idag funktionshindrade ungdomar antagna beslut, vilket innebär, att tre nya boendeen- med neuropsykiatriska diagnoser kombinerat med en heter om totalt 22 platser för vuxna funktionshindra- social problematik, vilket kräver en helt annan inrikt- de personer med utvecklingsstörning, autism och au- ning av verksamheten. tismliknande tillstånd har startats. Därtill har Lindö- villans boendeenhet för svårt neurologiskt funktion- Personalen har antagit denna utmaning och ändrat hindrade personer kunnat fl yttas till ny fastighet, sin verksamhetsinriktning efter den nya målgruppen. vilket har medfört, att samtliga boende har erhållit Arbetssättet idag kräver en tydliggörande pedagogik fullvärdiga lägenheter. Enheten har också utökats med användning av kognitiva hjälpmedel. Drott- med en plats. Boendeenheten Emil Hedelius gata har ninggatans verksamhetsinriktning minskar behovet avvecklats helt enligt vård- och omsorgsnämndens av placeringar av ungdomar i till exempel skolhem långsiktiga målsättning, att säbo-enheter som saknar utanför kommunen. fullvärdiga lägenheter successivt skall avvecklas. Socialpsykiatri Personlig assistans. Socialpsykiatrin har under året varit föremål för en Inom personlig assistans har ett utvecklingsarbete på- total kartläggning av målgruppens behov ställt i för- gått för att försöka fi nna en organisation, där ett ef- hållande till tillgängliga resurser. Nuvarande kommu- fektivt utnyttjande av tillängliga resurser kan kombi- nala verksamheter byggdes upp i samband med psy- neras med de funktionshindrades rätt att själva kun- kiatrireformens genomförande 1995 och från den då na få styra sin assistans. Ett samverkansavtal mellan kända målgruppens behov. Målgruppen har föränd- den funktionshindrade och kommunen har tagits rats och framför allt har medelåldern sjunkit väsent- fram, som reglerar både kommunens och den funk- ligt. Detta innebär också behov av både avveckling tionshindrades ansvar för samverkan kring utförande och vidareutveckling av olika verksamheter för att av insatserna. skapa en organisation som kan möta dagens mål- grupps behov av strukturerade och individuellt an- Insatsen personlig assistans enligt LASS utnyttjas passade insatser i ett så tidigt skede som möjligt; kun- idag av allt fl er personer med mycket svåra funktions-

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 33 C Årets verksamhet

Vård och omsorg hinder, där gränsdragningen mellan landstingets an- domar själva efter utbildning kan sprida information svar för sjukvårdande insatser och kommunens an- och kunskap om sitt eget funktionshinder. Under svar för sociala insatser blir allt svårare. 2003 har ungdomar i FILA-projektet i första hand koncentrerat sin information till skolelever i olika Oroväckande är också den ökning av antalet nytill- åldrar. Projektet kommer under 2004 att gå vidare komna beslut om personlig assistans, som har fattats med information till personal inom till exempel av försäkringskassan och där kommunen automatiskt kommunal eller landstingskommunal verksamhet. får det ekonomiska ansvaret för de 20 första timmar- En tidningsproduktion, där deltagare i projektet in- na per vecka. tervjuar tjänstemän och politiker samt gör reportage Under 2003 har totalt 19 nya personer med beslut från olika verksamheter inom LSS, planeras också för om assistans enligt LASS tillkommit i förhållande till 2004. 2002. Flertalet av dessa har privata utförare, varvid Äldreomsorg kommunen enbart har att betala ut ersättning för de 20 första timmarna per vecka samt sjuklön till de pri- Stöd i ordinärt boende. vata utförarna. Här har kommunen varken något in- Hemtjänsten har under året genomgått stora organi- fl ytande på beslut eller utförande av tjänsten satoriska förändringar. Sammanslagning av fl era Daglig verksamhet hemtjänstgrupper har genomförts, dels på grund av förändrad ärendemängd och dels på grund av behov Inom den dagliga verksamheten pågår två projekt av bättre och mer ändamålsenliga lokaler. med stöd av EU-medel, växtkraft mål 3. Utredning om möjlighet att förändra insatser inom Det är dels ALF-projektet om 15 platser. ALF bety- hemtjänsten, som inhandlande av dagligvaror, städ- der arbete, lärande och fritid och vänder sig till funk- ning, tvätt och matdistribution har påbörjats under tionshindrade ungdomar för att öka deras anställ- året och beräknas vara klar vid halvårsskiftet 2004. ningsbarhet inom den öppna arbetsmarknaden. Målsättningen med förändringen är att möjliggöra en Inom ALF kombineras och varvas individanpassad kvalitativ utveckling av den sociala omvårdnaden och undervisning för att möta krav på kunskap för att omsorgen inom hemtjänsten samt därtill ett bättre klara arbetsuppgifter med möjlighet till praktisk trä- utnyttjande av personalens kunskap och kompetens. ning inom olika arbetsplatser. Under 2003 har totalt 26 personer deltagit i projekt ALF, vars inriktning är Hemtjänstenheten Vallmon, vilken var specialiserad att försöka få de funktionshindrade till att ta ett ökat på kvalifi cerad vård avvecklades under andra halvåret. egenansvar på många områden. Att göra dem mer I kommunens och landstingets kärva ekonomiska delaktiga och få dem att tänka själv och bli mer själv- läge fanns inte möjlighet att driva denna verksamhet ständiga. ALF-projektet har också arbetat med att vidare. Den kunskap och de erfarenheter som vun- skapa olika nätverk som på lång sikt kan göra det nits ur detta arbetssätt skall användas inom kommu- bättre för de funktionshindrade. Som exempel kan nens hemtjänst och primärvårdens hemsjukvård. nämnas ett företagsnätverk med representanter för Dagcentraler och dagverksamhet. några av de företag, som vård- och omsorgskontorets Beslut om förändring av dagcentraler och dagverk- arbetslivskonsulenter samarbetar med. Inom ALF samhet för äldre i eget boende fattades av vård- och har också en mötesplats med kamratstödjande insat- omsorgsnämnden vid dess sammanträde i juni 2003. ser tillskapats. Alf projektet kommer under 2004 att Det innebär bland annat, att verksamheten numera gå vidare med att försöka fi nna formerna för rätt stöd ska bestå av dagverksamheter med biståndsbedömda för deltagare med funktionshinder och missbruks- insatser, aktivitetscentra och träffpunkter. Föränd- problem samt också försöka bygga upp ett nätverk ringen innebär vid fullt genomförande en minskad för föräldrar med utvecklingsstörning. kostnad för denna verksamhet med 40 procent i för- Det andra projektet är FILA, ”funktionshindrade i hållande till tidigare organisation. lärande arbete”, vars målsättning är att bli ett kom- Under andra halvåret 2003 har arbetet med att ge- munalt kunskaps- och kompetenscenter kring funk- nomföra beslutet varit intensivt .Vid årsskiftet 2003/ tionshinder. FILA:s idé är att funktionshindrade ung- 2004 är detta till allra största delen klart. I vissa fall

34 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Vård och omsorg har behov av lokalanpassningar försenat genomföran- tet har genomförts och resultatet visar att personalen det. är positiv till att arbeta med IMP. Arbetet med att in- föra detta arbetssätt pågår och skall var helt infört vid Särskilt boende. 2004 års slut. Planen för särskilt boende som tagits fram under året Inom handikappomsorgen övergick kvalitetsprojektet innebär en fortsatt modernisering av det särskilda bo- ”Omslaget” under året från projektform till införli- endet för äldre. Boendet måste svara upp till dagens vande i ordinarie verksamhet. Ett antal nätverk och krav för kvalifi cerad vård och omsorg utifrån de bo- förbättringsgrupper fortsätter att arbeta över enhets- endes behov och ur arbetsmiljösynpunkt. Enligt den gränser med ständiga förbättringar och lärande av antagna säbo-planen skall äldreomsorgen år 2010 en- varandra. dast ha enheter med godkänd standard samt därtill ett tillskott av 102 nya platser. Norrköpings kommun är en av pilotkommunerna i Kommunförbundets satsning ”Ett bättre jobb”. I Äldreboendet Tegelgården med 48 platser startade sin projektet deltar från Norrköping vård- och omsorgs- verksamhet under april 2003. Dessa platser blev inte nämndens äldreverksamheter. det planerade tillskott för äldreboende, som var tänkt utan blev i stället ersättningsplatser för andra boen- Investors in People, IIP är den engelska benämning- deenheter, vilka arbetsmiljöinspektionen inte god- en på ett internationellt beprövat arbetssätt, vars syfte känt för personer med omfattande vårdbehov. 23 är att ”ta pulsen på” och förbättra en organisation el- platser inom Wijkagårdens äldreboende, ler arbetsplats genom att ständigt utveckla medarbe- tarna. IIP innebär ett systematiskt arbete på olika 28 servicelägenheter vid Trädgårdsgatan och 20 plat- områden, där det fi nns ett gap mellan medarbetarnas ser vid Strömbacken har avvecklats av samma anled- uppfattning och uppsatta mål. ning. IIP startar med en enkätundersökning till samtliga Under 2003 har vård- och omsorgsnämnden beslutat medarbetare och ett antal individuella intervjuer. om intagningsstopp till servicelägenheter. Denna Dessa sammanställes i ett fl ertal ”svaga punkter”, som nivå för äldreboende kommer inte att erbjudas i fort- både medarbetare och organisation behöver förbätt- sättningen. ra. Taxor. Identifi eringen av de svaga punkterna innebär däref- Under året har justeringar gjorts i kommunens taxe- ter, att ledning och medarbetare arbetar tillsammans bestämmelser, bland annat med anledning av det med det förbättringsområden, som har identifi erats. höjda basbeloppet. IIP har visat på ett stort engagemang bland de medarbetare, som har deltagit i projektet. Förbättrings- Verksamhetens utveckling och kvalitet område efter förbättringsområde har medarbetare Under 2003 utarbetades och antogs av vård- och om- och arbetsledning gemensamt arbetat sig genom. Nya sorgsnämnden riktlinjer och rutiner för klagomåls- förbättringsområden identifi eras ständigt, vilket hantering med syftet att uppnå enhetlighet i hur bru- innebär att förbättringsarbetet blir en ständigt åter- kares och anhörigas synpunkter och klagomål, både kommande och naturlig lärande process i det vardag- positiva och negativa tas om hand, så att de kan kän- liga arbetet. na sig respekterade, kunna må bättre och äldre- och Under året har samarbetet mellan Äldrecentrum, handikappomsorgens tjänster också kunna utvecklas Norrköpings kommun och Linköpings universitet vi- med ett brukarperspektiv i fokus. dareutvecklats vid praktik- och utvecklingsområdet Inom äldreomsorgen har projektet Individuella mål- inom Eneby. Samarbetet drivs i projektform. Kom- planer, IMP, slutförts. Målet med projektet har varit pletterande till denna samverkan har samverkan med att stärka brukarnas självbestämmande och delaktig- Campus Norrköping fördjupats inom både äldre- het vid utförande av beslutade insatser genom en in- och handikappområdet. dividuell målplan som brukaren fastställer tillsam- Rutiner för avvikelserapportering har tillsammans mans med ansvarig personal. Utvärdering av projek- med medicinskt ansvariga sjuksköterskor reviderats

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 35 C Årets verksamhet

Vård och omsorg och vidareutvecklats för att i den dagliga verksamhe- dikappomsorgen samt riktlinjer för den fysiska ut- ten kunna användas som ett instrument för förbätt- formningen av bostäder med särskild service för äldre ringar. och funktionshindrade. Inom handikappomsorgens myndighetsutövning har Inom handikappomsorgens barn- och ungdomsom- under 2003 bedrivits ett utvecklingsarbete kring ut- råde har under 2003 genom en fördjupad granskning redningsmetodik med målsättningen att dels kunna av de olika processer, som fi nns kring funktionshin- förbättra beslutsunderlag och dels kunna öka den en- drade barn och ungdomar från ansökan via beslut till skildes rättsäkerhet vid ansökan om stöd och insatser. verkställighet av det stöd och de insatser, som har be- Inom både äldre- och handikappomsorgen har med viljats, bedrivits ett förbättringsarbete där barnet, speciell inriktning på utveckling av samarbetet mel- ungdomen och dess familj står i centrum. Ett för- lan myndighetsutövning och utförare en gemensam bättringsarbete som också har lett till ett effektivare kompetensutveckling påbörjats. Utöver detta har utnyttjande av tillgängliga resurser. samarbetet mellan myndighetsutövning och utförare mer konkret utvecklats och förstärkts genom omdis- På samma sätt har inom verksamhetsområdet person- ponering av biståndshandläggar- och handikappkon- lig assistans för vuxna funktionshindrade en genom- sulenttjänster till dels vårdplanerare på Vrinnevisjuk- gång av de olika processer, som fi nns från beslut om huset samt dels koordinatorer för samordning av ut- insatsen till hur verkställigheten genomförs, ägt rum. nyttjande av platser inom särskilt boende för både Ett antal förbättringsområden har identifi erats och äldre och funktionshindrade omfattande såväl per- förbättringsarbeten har påbörjats. manent boende som korttidsvård. På gemensamt uppdrag från landstinget i Östergöt- Behovet av kontaktpersoner och stödfamiljer inom land, Söderköpings och Norrköpings kommuner har handikappomsorgen är stort. Under år 2003 har där- en utvärdering av psykiatrireformens genomförande för verksamheten arbetat med att utveckla sin arbets- ur ett brukarperspektiv genomförts i östra länsdelen. metodik både vad gäller rekryteringsfasen och det Syftet med utvärderingen har varit att följa upp insat- kontinuerliga stödet till de personer, som anmäler sig serna för psykiatrireformens målgrupp i östra Öster- som kontaktpersoner eller stödfamiljer. Den person- götland samt också följa upp närståendes erfarenheter liga assistentgruppen har gjort en genomgripande ge- efter reformens genomförande. Studien innehåller två nomgång av de processer, som verkställighet av per- delar dels intervju med enskilda och dels fokus- sonlig assistans innebär för att kunna både effektivi- gruppsintervju med närstående. Totalt 54 personer i sera sin verksamhet och höja kvaliteten i utförda östra länsdelen har intervjuats. tjänster. Vård- och omsorgsnämndens psykiatrisamordnare Inom Wreta-projektet har kommunens samarbete har varit en av tre utvärderare. Utvärderingen slutför- med landstinget fortsatt att utvecklas under 2003 i des vid årsskiftet 2003/2004 och visar, att fl ertalet av form av bl a gemensamt framtagande av de intervjuade var nöjda med sin situation. Självstän- digheten var en viktig faktor för de intervjuade. - handlingsprogram för vård och omsorg av långva- Minst nöjd var gruppen vad gäller möjligheten till rigt sjuka i hemmet, sysselsättning. Utvärderingen visar också, att persona- - handlingsprogram för vård i livets slutskede, lens bemötande av målgruppen för att de skall kunna - handlingsprogram för rehabilitering av äldre lång- uppnå trygghet och kunna skapa sig en god livsmiljö varigt sjuka och yngre neurologiskt funktionshin- är oerhört viktigt. drade, En genomgripande uppföljning av de särskilda boen- - riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårds- deenheter inom socialpsykiatrin, som drivs av extern uppgifter samt överenskommelse om rätt för (privat) utförare har under året genomförts av handi- kommunen att debitera landstinget för utförda kappomsorgens programgrupp tillsammans med sjukvårdsuppgifter utan samtidigt utförd hem- nämndens doktorand. Slutrapporten kommer att tjänst. presenteras för vård- och omsorgsnämnden i april Under året har också policy/riktlinjer för olika områ- 2004. den utarbetats, såsom kostpolicy för äldre- och han- 36 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Vård och omsorg

På samma djupgående sätt har den för äldre- och Boendestandarden för äldreomsorgen har höjts radi- handikappomsorgen i egen regi drivna gemensamma kalt sedan 1992, då merparten av sjukhemsplatserna korttidsvården följts upp. Denna slutrapport kom- återfanns i fl erbäddsrum. Idag utgörs endast 85 plat- mer att presenteras för vård- och omsorgsnämnden i ser av äldreboendets 1 407 platser av tvåbäddsrum. mars 2004. Dessa används framförallt till korttidsvård. Volym – Äldreomsorg Stöd till personer i ordinärt boende Norrköpings kommun har en låg andel av befolk- Allt fl er äldre med stora omvårdnads- och sjukvårds- ningen 65 år och äldre, som bor i särskilt boende i behov bor kvar i ordinärt boende. Det kan innebära jämförelse med Linköping, Jönköping, Västerås och hjälp av hemtjänst vid fl era tillfällen under dagen och Örebro. Då det inte fi nns någon större skillnad i ål- även under kväll och natt. Vissa har också hjälp av dersfördelningen mellan de olika kommunerna, för- primärvården eller är anslutna till den lasarettsan- klaras skillnaden med, att Norrköping medvetet har knutna hemsjukvården (LAH). Anhöriga/närstående satsat på stöd i det ordinära boendet. bistår med stora insatser. Äldreomsorgens utveckling från 1998 till och med År 2003 utfördes 1 242 100 timmar hemtjänst. 2003 ekonomiskt och verksamhetsmässigt enligt 2 372 personer hade hemtjänst i oktober 2003. Av bokslut redovisas i den övre tabellen nedan. dessa var 73 procent kvinnor. Hemtjänstvolymen har Av äldreomsorgens bruttokostnad beräknas 60 pro- bara ökat marginellt de senaste åren. cent åtgå för särskilt boende. I jämförbara kommuner Omkring 1 500 personer i eget boende hade beviljats är kostnadsandelen för särskilt boende omkring 70 trygghetslarm 2003. Trygghetslarm innebär, att man procent. har en larmanläggning i hemmet som är lätt att an- Under slutet av 90-talet har kostnadsandelen förskju- vända. Med denna kan den enskilde samtala med tits alltmer till det särskilda boendet. Förklaringarna personal och också tillkalla hjälp i akuta lägen. är fl era: Vid årsskiftet 2003/2004 hade 1 260 personer beslut - ökningen av antalet äldre i de högsta åldersgrup- om matdistribution varav 298 eller 24 procent hade perna, vilka har behov av särskilt boende; någon form av hjälpinsats i samband med distribu- - omvårdnads- och sjukvårdsbehovet har ökat, vil- tionen. ket kräver mer personalinsatser , Cirka 130 personer per månad har bistånd i form av - högre standardkrav på boendet och därmed ökad korttidsboende. kostnad. Flerbäddsrum har ersatts med eget rum Antalet äldre fortsätter att öka under de närmaste och hygienrum.

Total kostnad och fördelning på vissa äldreomsorgsverksamheter, tkr 2003 2002 2001 2000 1999 1998

Äldreomsorg totalt ...... 835 653 813 432 771 212 736 330 703 138 683 510 Andel för äldreboende, procent ...... 63,4 60 57,6 58,05 55,6 55,5 Äldreboende totalt ...... 529 662 487 519 443 868 427 407 Ordinärt boende ...... 255 538 229 180 230 350 218 803 211 663 213 027 Boendestöd, bruttokostn...... 5 340 6 419 6 728 5 839 4 241 - Dagcentraler/dagverksamhet, totalt ...... 26 625 29 203 29 022 27 157 25 663 30 470 Medicinskt färdigbehehandlade ...... 4 549 3 512 3 903 5 149 7 467 5 045

Kostnad för äldreomsorg per invånare 80 år och äldre 2003 2002 2001 2000 1999 1998

Kommunen ...... 126 595 124 645 119 698 117 343 109 695 100 738

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 37 C Årets verksamhet

Vård och omsorg

Hemtjänstvolym, åldersgrupp 20-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-w

Timmar hemtjänst/person och år...... 1,3 12 20 39 73 136 286

åren. Det är därför viktigt att kunna göra Åldersfördelningen för nytillkomna personer under bedömningar/prognoser av de framtida behoven av 2002 respektive 2003 framgår av nedanstående ta- insatser. En grund för en sådan bedömning utgörs av bell. det nuvarande behovet av hemtjänst i de olika ålders- grupperna. Åldersfördelning nytilkomna LSS-ärenden, antal personer 2003 2002 Den hemtjänstvolym som går ut till varje åldersgrupp i förhållande till den totala befolkningen, ger ett mått < 20 år ...... 40 46 på hur mycket hemtjänst en person inom en ålders- 21-50 år ...... 28 45 51-60 år ...... 27 20 grupp genererar. >65 år ...... - 1 I slutet av 2003 såg det ut enligt tabellen ovan. Totalt...... 95 112

Det är stora skillnader mellan hur stort behov av Av de nytillkomna barnen under 20 år är åldersför- hemtjänst en tillkommande kommuninvånare gene- delningen följande: rerar beroende på i vilken åldersgrupp denne beﬁ n- ner sig. Åldersfördelning nytilkomna Inom hela befolkningsgruppen över 80 år kan en till- barn/ ungdomar under 20 år, antal personer 2003 2002 kommande person generera 286 timmars hemtjänst ytterligare under förutsättning, att denne är 90 år el- 0-6 år ...... 7 13 7-12 år ...... 12 11 ler däröver. En annan person i samma stora ålders- 13-16 år ...... 10 11 grupp (över 80 år) motsvaras av 73 timmars hem- 17-20 år ...... 11 11 tjänst per år, om denne är i ålder mellan 80-84 år. Totalt...... 40 46 När befolkningsförändringar ligger till grund för be- dömningar av ett framtida behov av äldreomsorgsin- Bostäder med särskild service enligt LSS och SOL: satser, är det viktigt att veta mer exakt i vilka ålders- grupper förändringarna förväntas ske. Totalt 394 personer bor i bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktions- Omfattning av särskilt boende. hindrade, LSS eller socialtjänstlagen, SOL. Detta är Inom det särskilda boendet för äldre inklusive inte- en ökning med 33 personer i förhållande till år 2003. grerade servicelägenheter ﬁ nns idag 1 401platser. 30 9 ungdomar är placerade i så kallade skolhem i an- procent av platserna bebos av män. Totalt sett är 76 nan kommun. Ungdomarna är ungdomar med neu- procent av de boende 80 år och äldre. ropsykiatriska diagnoser, såsom till exempel autism Volym – handikappomsorg eller autismliknande tillstånd. Orsaken till placering- en är en kombination av, att familjen inte orkar eller Den 31 december 2003 hade 1 356 funktionshindra- klarar av sin ungdom och att ej heller skolan klarar de personer, barn som vuxna, stöd och insatser från deras skolundervisning. Huvuddelen av kostnaderna handikappomsorgen. Detta är en ökning med 2,5 för dessa placeringar betalas av vård- och omsorgs- procent i förhållande till år 2003 och med drygt 89 nämnden. Barn- och ungdomsnämnden har ett kost- procent i förhållande till 1995, då kommunerna er- nadsansvar för skolundervisningen. höll ansvaret för de funktionshindrade. Daglig verksamhet Antalet nytillkomna personer, som under år 2003 er- höll beslut om insatser enligt LSS och som tidigare Antalet personer som deltog i daglig verksamhet en- inte har någon insats uppgick till 95. Under året av- ligt lagen om stöd och service till vissa funktionshin- led 29 personer, varför nettoökningen uppgår till 66 personer.

38 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Vård och omsorg drade, LSS uppgick vid årsskiftet till 323 personer. utvecklat samarbete ser vård- och omsorgsnämnden Utöver detta erhöll cirka 225 personer daglig syssel- med oro på de förändringar, som nu sker inom sjuk- sättning vid dagverksamhet eller aktivitetscenter med vården i östra länsdelen. För äldre kan vi se allt kor- stöd av socialtjänstlagen, SOL. tare vårdtider inom sjukhusvården och därmed allt större krav på kommunens egen hälso- och sjukvård. Personlig assistans enligt lagen om assistansersätt- ning, LASS och lagen om stöd och service till vissa Både äldre och yngre funktionshindrade saknar oftast funktionshindrade, LSS i samband med utskrivning från sjukhuset den nöd- vändiga basrehabilitering, som åligger landstingets Under 2003 har totalt 262 personer erhållit stöd i sjukvård. En fortsatt övervältring av sjukvårdande form av personlig assistans enligt LSS eller LASS. uppgifter till kommunen, riskerar att tränga undan Detta är en ökning med 60 personer i förhållande till den mycket viktiga sociala omvårdnad och omsorg, år 2003 det vill säga en ökning med 30 procent. Per- som är kommunens främsta uppgift både inom sär- sonlig assistans enligt LASS utreds och beslutas av skilda boendeenheter, hemtjänst och personlig assis- försäkringskassan. Kommunen är kostnadsansvarig tans. för de 20 första timmar per vecka. År 1998 erhöll 98 personer personlig assistans enligt LASS. Under åren Inom vuxenpsykiatrin genomför landstinget inför därefter har skett en successiv ökning och i januari 2004 en reducering av resurser både inom den slutna 2003 uppgick antalet personer till 128 för att sedan i och öppna verksamheten. En förändring, som oroar december 2003 uppgå till 147. Detta innebär en ök- med hänsyn till den förändring av målgruppens be- ning med 19 personer enbart under år 2003. Sedan hov, som nämndens egen kartläggning visar. Mål- 1998 är ökningen totalt 58 personer, vilket innebär gruppen är idag ung och oftast med svår problema- en 65 procentig ökning. Utvecklingen av den person- tik, som kommunen varken har resurser för eller ej liga assistansen enligt LASS är oroväckande och med- heller ensam skall ansvara för. Här krävs att båda par- för betydande kostnadsökningar för kommunen för ter tar ett gemensamt ansvar. en verksamhet, vars beslut man ej kan påverka. Antalet barn och ungdomar med neuropsykiatriska Kontaktpersoner diagnoser ökar på ett oroväckande sätt. För att kunna hjälpa dessa barn och ungdomar krävs en mycket Totalt 458 personer, barn som vuxna, har under nära samverkan mellan utbildningskontoret, social- 2003 erhållit stöd av kontaktperson enligt lagen om kontoret och vård- och omsorgskontoret men också stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. med landstingets barn- och ungdomspsykiatri samt Under året har cirka 100 nya kontaktpersoner rekry- barn- och ungdomshabilitering. Positivt är, att Wre- terats. Samtidigt har 63 personer avsagt sig sina upptas styrgrupp har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift drag. Det är svårt att rekrytera kontaktpersoner, vil- att kartlägga den aktuella situationen och komma ket gör, att det idag fi nns en kö av personer, som har med förslag till samverkan kring dessa barn och ung- beslut om insatsen, men där det inte har gått att re- domar. krytera någon kontaktperson. Under år 2003 har en satsning på ett utvecklat stöd till kontaktpersoner på- Äldre- och handikappomsorgen har i dagsläget med börjats. Denna satsning har lett till att för första hänsyn till pågående nödvändiga omstruktureringar gången på fl era år överväger antalet nyrekryteringar i utifrån kommunens ekonomiska situation inte något förhållande till avhopp. större behov av nyrekrytering av vård- och omsorgs- Framtiden personal. Det stora behovet av nyrekrytering fi nns några år framåt i tiden. Landstingets nedskärningar Äldre- och handikappomsorgens verksamheter har av verksamheter parallellt med kommunens egen behov av och är beroende av ett nära och väl utveck- omstrukturering medför, att vårdutbildade yngre per- lat samarbete med landstingets hälso- och sjukvård. soner idag hamnar i arbetslöshet med risk för att de Wreta-projektet har här spelat en mycket viktig roll, tvingas till omskolning och därmed inte fi nns till- varför projektet från och med den 1 januari 2004 har gängliga, när äldre- och handikappomsorgen om permanentas. En permanentning som markerar, hur några år har behov av deras tjänster. För en långsiktig viktig dialogen är mellan de två parterna i det framti- personalförsörjning krävs här en mer intensiv sam- da förändrings- och utvecklingsarbetet. Trots ett väl

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 39 C Årets verksamhet

Vård och omsorg verkan mellan kommunen som arbetsgivare och stat- veckling av enheter, som ej uppfyller arbetsmiljöver- liga arbetsmarknadsmyndigheter. kets krav på vårdboende för äldre och kravet på full- värdiga bostäder för funktionshindrade samt den ut- Vård- och omsorgsnämnden har kostnader för verk- ökning av antalet platser, som är nödvändig för att samheter, som man ej själv styr över eller kan besluta kunna klara de framtida behoven. om. Framför allt gäller detta personlig assistans enligt LASS. Ansökan om denna insats sker hos försäk- Viktigt är också att den påbörjade omstruktureringen ringskassan, som både utreder och fattar beslut om av hemtjänsten till en kvalitativ omsorg och omvård- insatsens omfattning. Kommunen har att verkställa nad fortsätter. och svara för kostnaden upp till 20 timmar per Samverkansprojektet med Äldrecentrum, Norrkö- vecka. Antalet personer, som har beviljats personlig pings kommun och Linköpings universitet övergår assistans enligt LASS har under 2003 ökat kraftigt, under 2004 från projekt till permanent verksamhet. vilket direkt påverkar vård- och omsorgsnämndens Vård- och omsorgsnämnden påtar sig då huvudan- kostnader. Utvecklingen är oroande. svaret. Den av kommunfullmäktige antagna säbo-planen för åren fram till 2010 måste följas för att klara både av-

40 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Individ- och familjeomsorg Viktiga händelser under året kunskaper om öppet hemlösa – uteliggare- och hem- Socialnämnden har under året arbetet med struktu- lösa utan eget hyreskontrakt. Ett offensivt uppsökan- rella anpassningar och förändringar för att uppnå de arbete mot grupperna har utförts. Under året har ekonomisk balans. Jämfört med förra året minskade 8 öppet hemlösa fått bostad. Vid den årliga hemlös- kostnaderna med 300 tkr. Nämndens underskott hetsundersökningen var 20 personer öppet hemlösa blev – 20,1 miljoner vilket var bättre än väntat, men vilket är 7 färre än 2002. målet att nå balans i budgeten har inte uppnåtts. To- 325 personer saknade eget hyreskontrakt. talt kostade nämndens verksamhet 323 miljoner, va- Totala antalet hemlösa samt andelen ensamstående rav barn- och ungdomsvården kostade 215 miljoner 400 och vuxenvården 101miljoner. 350 För att minska kostnaderna avvecklades ett boende 300 250 för ungdomar i Ektorp, liksom ett boende för perso- 200 ner med dubbeldiagnos. Fältenheterna Navestad och 150 Östra- Husby har samordnat sina verksamheter och 100 50 personalresurser under en chef. 274 237299 255282 259354 288345 265 0 1999 2000 2001 2002 2003 Personalsituationen har stabiliserats under året. Fram Totalt Varav ensamst till halvårsskiftet användes socialsekreterare från be- manningsföretag. Under andra halvåret har endast få Socialnämnden har tillsammans med Söderköpings vakanser uppstått. Dessa har lösts genom omﬂ yttning socialnämnd och landstingets hälso- och sjukvårds- av personal nämnd ett gemensamt avtal för Beroendeenheten i Norrköping. Under hela 2003 har enheten haft fort- Socialnämnden antog under våren en drogpolitisk satt stora svårigheter att leva upp till det avtal som strategi för att samla alla krafter för ett aktivt arbete tecknats. Det är oklart om avgiftning och tillnyktring med att bland annat skjuta upp debuten och minska kommer att kunna erbjudas lokalt eller om verksam- skadeverkningar av alkohol och narkotikamissbruk. heten förläggs till Linköping. Diskussioner pågår. Årets narkotikakartläggning visar, dels att missbruk av ecstasy som är en så kallad partydrog ökat kraftigt Verksamhetens utveckling och kvalitet i alla åldersgrupper, dels att missbruket ökar i ålders- gruppen 25 år och äldre av alla preparat utom opia- Framgångsfaktorer under året har varit en lednings- ter. strategi som inneburit ett gemensamt ansvarstagande för ”ett socialkontor”. Samtliga chefer och medarbe- En översyn och förändring av Sesams dagverksamhe- tare har tillsammans arbetat för att förändra tanke- ter för ungdomar startade under året. Verksamheten mönster och arbetssätt. har bestått av boendestöd för ungdomar, samverkans- grupp, tjejgrupp och hantverksgrupp. Målgrupp har Under 2003 inrättades en behandlingskonferens. varit ungdomar av båda könen med psykosociala pro- Den har varit en tjänstemannaberedning av ärenden blem. inför beslut i socialnämndens behandlingsutskott. Dess syfte var att i ett tidigt skede vara ett stöd för Nämnden beslutade i oktober att Sesams ungdoms- IFO-ledare och handläggare i ärenden där placeringar centrum skulle förändra verksamhetens innehåll mot kunde bli aktuella. en ny målgrupp. Socialnämndens målsättning är att skapa en fungerande vårdkedja för unga 15-25 år Socialdirektör, IFO- chef och tre medarbetare med med missbruksrelaterade problem. Nuvarande verk- hög legitimitet i organisationen har deltagit kontinu- samhet avvecklas och ansvaret för ungdomar med erligt. Syftet var dels att diskutera alternativa insatser, psykosociala problem förs över till fältenheterna. dels att samla kunskap som kunde leda till föränd- ring av verksamheten. Tjänsten som bostadssamordnare tillsattes i oktober 2002 och ﬁ nansieras av fyra nämnder; socialnämnden, Behandlingskonferensen ersätts 2004 av två akade- vård och omsorgsnämnden, arbetsmarknads- och vuxen- mier, en för barn- och ungdomsvård och en för vux- utbildningsnämnden och bygglovs- och miljöskydds- envården. Chefer från socialkontoren och de gemen- nämnden. Kommunen har under 2003 fått större Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 41 C Årets verksamhet

Individ- och familjeomsorg samma enheterna ingår. Delegationsrätt för beslut prioriterats är Hageby, ”Eneby-Haga-Nordantill”, om heldygnsvård och köp av extern öppenvård har och Klockaretorpet. Vid Mathsonskolan- Djäkne- fl yttats till de två verksamhetscheferna för vuxenav- parksspåret har en särskild undervisningsgrupp inrät- delningen respektive barn- och ungdomsavdelningen. tats. Ett syfte är att få kunskaper som sedan kan systemati- Vuxenvård seras och leda till förändringar både på individ- och Inom vuxenvården minskade kostnaderna med verksamhetsnivå. knappt 7,6 miljoner. Minskningen föregående år var Arbetet med att stärka föräldrar på hemmaplan fort- lika stor. När det gäller öppenvård för vuxna har 80 sätter. Socialnämndens målsättning var att det vid procent av insatserna utförts i egen regi och 20 pro- årsskiftet 2003/2004 skulle fi nnas familjecentraler cent är externt köpt vård. etablerade i minst fyra delar av kommunen. I Skär- Under året har antalet vårddygn i hem för vård eller blacka invigdes familjecentralen i november. En soci- boende (HVB) minskat med 10 procent, boendedyg- alsekreterare arbetar två halvdagar i veckan i lokaler- nen med 20 procent, och insatser inom köpt öppen- na. Syftet är att tidigt erbjuda föräldrar råd och stöd, vård har minskat med 32 procent. och göra det möjligt för föräldrar att kunna få kontakt med socialtjänsten på ett enklare sätt. Den genomsnittliga vårdtiden inom HVB har minskat markant från 191 dygn 2002 till 94 dygn. Från Hageby har två socialsekreterare ingått i grup- Vårddygn HVB samt boende 1999- 2003 pen som planerat för familjecentral i området. Inne- 70000 hållet i verksamheten är klart och fi nns redovisat i en 60000 skrift Det har hänt – i Rotkraft ”Skolan mitt i byn”. 50000 Lokal och ekonomi återstår att lösa. 40000 30000

I Åby sker samverkan kring familjecentral, och öppna 20000 förskolan där socialtjänsten får möjligheter att till- 10000 62434 61058 52852 49908 40169 24414 29243 31009 24932 22344 0 sammans hyra lokaler i allaktivitetshuset ”Åbyknu- 1999 2000 2001 2002 2003 ten”. Här ﬁ nns även barnavårdscentralen där de olika HVB Boende kompetenserna på ett naturligt sätt kan samverka. Totalt har 146 personer varit placerade vid något till- Öster/Lindös fältenhet har en etablerad samverkan fälle under året, vilket är en minskning med 23 per- med de öppna förskolorna Hemgården och Stallet soner. Av alla insatser inom vuxenvården utförs 65 samt barnavårdscentralen. Även i övriga områden procent idag inom öppenvården. ﬁ nns en etablerad samverkan. Behandlingshemmet Ellen har fått en allt större andel För att lyckas minimera placeringar av barn och ung- kvinnor från kommunen under året. Genom att an- domar är det viktigt att hitta former för alternativa vända DOK som är en intervjumetod har Ellen sam- stödinsatser. Under året antogs arbetsplanen ”Skola tidigt byggt upp en kunskapsbank om hur klient- och socialtjänst tillsammans”, av både socialnämnden gruppen ser ut och vilka förändringar som sker. och utbildningsnämnden. Syftet är att skolan och so- DOK-sammanställningen visar att klienterna blivit cialtjänsten tillsammans ska arbeta med insatser i allt yngre. Missbruket har förändrats och en större barns och ungdomars närmiljö. De områden som har del av kvinnorna är mer kriminella än tidigare. Antalet placerade i respektive årsklass 0-20 år Antalet platser har utökats

60 inom Boendetrappan genom

50 förändringar på BoA-gården och Kungsgatan 75. Efter ett 40 omfattande renoveringsarbete 30 på Kungsgatan 75 har en 20 återﬂ yttning skett. Ombygg- 10 nationen innebär att det ﬁ nns 2 5 6 6 5 8 7 10 16 11 12 15 21 28 38 50 40 44 25 24 18 0 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 17 lägenheter och 8 platser i år år år år år år år år år år år

42 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Individ- och familjeomsorg två kollektiva boenden idag mot 20 lägenheter tidiga- 2003 gjordes 33 procent av placeringarna på institu- re tion. Resterande 67 procent placerades i familjehem. Sammanlagt överstiger antalet vårddagar inom HVB Öppenvårdsverksamheten inom vård och boende- och familjehem för första gången 100 000 under trappan har arbetat med att förbättra kvaliteten och 2003. Antalet institutioner inklusive SiS som använts strukturen i behandlingsarbetet. Personalen arbetar under året är cirka 80, vilket är en minskning med ca med samtalsbehandling enskilt och i grupp, och de 35 jämfört med 2003. arbetar även med återfallsprevention. I december var cirka 25 klienter aktuella. Den egna öppenvården i form av insatser utförda av fältenheternas egen personal har ökat under året. Vid Andel 0-20 år aktuella vid socialkontoret i procent av resp årsklass 2001, 2002, 2003 en jämförelse mellan den egna och den köpta öppen- 12% vården så har den egna öppenvårdens andel ökat med 10% 10% 6 procent under året till 78 procent av antalet insat- 8% ser. Kostnaden för köpt öppenvård var 11, 5 mnkr 6%

4% 2003 vilket är en minskning med 4 procent jämfört

2% med 2002.

0% 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 år år år år år år år år år år år Verksamheten vid Fyrbylund har utökats i februari Procent av total 2001 Procent av total 2002 Procent av total 2003 från 5 till 9 platser, varav 1 jourplats. Genom utök- Barn och ungdomsvård ningen skulle även utredningar kunna genomföras under placeringstiden på högst 3 månader. Metoden Vid årsskiftet var 290 barn och ungdomar placerade utgår från att arbeta intensivt med ungdomens hela på institution eller i familjehem. nätverk för att ungdomen ska kunna ﬂ ytta hem igen. I åldersgruppen 15 -17 år har cirka 10 -11 procent i Under året har 6 utredningsuppdrag genomförts, varje åldersklass haft i kontakt med socialtjänsten. men efterfrågan har varit betydligt större från fälten- heterna.

Nettokostnaden för barn- och ungdomsvården har Familjehemsenheten har i enlighet med socialnämn- ökat med sex mnkr. Antalet vårddygn i familjehem dens målsättning satsat kraftfullt på familjehemsvår- har ökat med 15 000, och kostnaderna har ökat per den under året. Personalen har hållit i 7 informa- vårddygn. Familjehemmens ersättningar höjdes un- tionsmöten, och över 100 nya uppdragstagare rekry- der 2003 med 20 procent enligt kommunförbundets terades. De fördelar sig på 45 familjehem, 53 kon- rekommendationer. taktfamiljer, och 29 kontaktpersoner. Även när det gäller utbildning och handledning till uppdragstagar- Antalet vårddygn i hem för vård eller boende (HVB) na har personalen varit mycket aktiv. Från och med har minskat med 103, men andelen inom statens in- 2003 övertog gruppen ansvaret för att teckna avtal stitutionsstyrelse (SiS) har ökat med 1 210. De sena- med familjehemmen, och totalt har 170 familjer fått re vårddygnen är i genomsnitt 1 300 kr dyrare, vilket sina avtal förnyade under året. innebär en kostnadsökning med 316 tkr. Kostnader- na inom SiS har under de senaste fem åren ökat med Antalet genomförda samarbetssamtal vid familje- 51 procent. rättsenheten har varit ﬂ er än tidigare år. Alla familje- rättssekreterare har under året påbörjat en medlings- Vårddygn HVB och familjehem 80000 40% utbildning. En kartläggning visar att 2/3 av de barn 39% 70000 39% som varit föremål för vårdnadsutredning även har ut- 38% 60000 37% 37% retts av socialsekreterare på fältenhet. Missbruk, hot 50000 36% 35% 40000 och våld är ett vanligt inslag. 34% 33% 34% 30000 33% 33% Utbildning och kompetensutveckling 20000 32% 31% 10000 30% Under året har utbildningen av chefer och ledare 0 53842 34118 56049 33442 63801 32100 66127 33350 68704 33247 29% fortsatt, och ﬂ era chefsseminarier har genomförts. 1999 2000 2001 2002 2003

Vårddygn Familjehem Vårddygn HVB Procent HVB av total Utbildning och kompetensutveckling har genomförts

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 43 C Årets verksamhet

Individ- och familjeomsorg för att ge medarbetare verktyg och metoder att arbeta per månad uppbar försörjningsstöd minskade med med eget förändringsarbete. Till exempel: 347. Genomsnittskostnaden per hushåll och månad • en metod för att synliggöra barnet i det sociala ar- steg med 150 kr: betet (Att samtala med barn) 2002 2003 Diff • motiverande intervjuteknik (MI) Försörjningsstöd • systematisk intervjuteknik (ASI) exkl statsbidrag, tkr...... 171 493 151 927 -19 566 • metod för arbete med aggressiva utagerande unga Försörjningsstöd (ART) inkl statsbidrag, tkr ...... 159 883 150 673 -9 210 • program för kriminella ungdomar (Vägvalet) Antal hushåll • metod för familjebehandling (COOP) i genomsnitt/mån...... 2 671 2 324 -347 KUST-projektet är ett benchmarkingprojekt med so- Genomsnittskostn/ cialtjänsten i Västerås, Örebro, Jönköping och Norr- hush och mån, kr...... 5 283 5 433 +150 köping. Den del som handlade om systematisk kunskapsuppbyggnad i ungdomsärenden har avslutats Det statliga äldreförsörjningsstödet, som infördes den med en forskningsrapport. 1 januari 2003 och som utbetalas av försäkringskas- san, har medfört att antalet hushåll som sökt kom- För att ge möjlighet till en kunskapsöverföring om munalt försörjningsstöd har minskat påtagligt; totalt eget aktuellt förändringsarbete innehöll ”Socialarbe- uppskattas att cirka 260 hushåll, som tidigare bevilja- tardagen” i år fl era seminarier som presenterades av des kommunalt försörjningsstöd, i stället fi ck det egna socialarbetare. Inom ramen för samarbetsavtalet statliga äldreförsörjningsstödet. För större delen av de med universitetet har även fl era poängutbildningar hushåll, som under 2003 fl yttades över till äldreför- genomförts. sörjningsstödet, erhöll kommunen tidigare statsbi- Framtiden drag. Det innebär att kostnadseffekten för kommu- Det är nödvändigt med ett fortsatt målmedvetet ar- nen av äldreförsörjningsstödet i princip är plus minus bete för att uppnå ekonomisk balans. noll; emellertid blev även vissa hushåll, utöver dem för vilka kommunen tidigare lyfte statsbidrag, berät- På de lokala socialkontoren pågår en utveckling med tigade till äldreförsörjningsstödet. Den positiva net- en uppdelning i utrednings- och förändringsarbete. toeffekten härav för kommunen kan uppskattas till Socialsekreterare som utreder ansvarar för utredning, cirka 6 mnkr. vårdplan och uppföljning av insatser, och de som arbetar med förändring ansvarar för att insatser på lo- Andra statliga insatser, som påverkat kommunens kal nivå blir genomförda. Omfördelning av personal försörjningsstödskostnader i positiv riktning, är höjt när det uppstår vakanser fortsätter. grundbelopp i föräldraförsäkringen och sänkt sjuk- penninggrundande inkomst. Den sammanlagda be- Det är viktigt att fortsätta arbeta tillsammans med sparingen av dessa åtgärder uppskattas till cirka en förskolan, skolan och fritid. Prioriterat är att hitta ge- halv miljon kronor. mensamma alternativ till lösningar för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd och därmed kunna En annan bidragande orsak till minskningen är att minska behovet av att köpa vård. Diskussionerna cirka 50 hushåll beviljats pension eller sjukbidrag fortsätter om hur samarbetet med landstinget ska ut- från försäkringskassan efter socialmedicinsk utred- formas i framtiden. ning initierad av försörjningsstödskontoret. I övrigt kan minskningen av försörjningsstödskostna- Försörjningsstöd derna i huvudsak hänföras till förkortade bidragstider och effekter på klientarbetet av interna utvecklingsåt- Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att sjunka. gärder. Under 2003 minskade kostnaderna med 19,5 mnkr exkl statsbidrag. Inkl statsbidrag blev kostnadsminsk- ningen 9,2 mnkr. Antalet hushåll som i genomsnitt

44 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Flykting- och invandrarverksamhet Viktiga händelser under året Uppföljning med en enkät, utarbetad av Integra- Under år 2003 mottogs 212 fl yktingar, enligt förord- tionsverket, ”Nöjd Kund Index” (NKI) har inte blivit ningen om statlig ersättning för fl yktingmottagning. så bra som vore önskvärt. Det har varit svårt att mo- Andelen barn är cirka 37 procent. tivera de som avslutat introduktionen att besvara en- käten. Den har ansetts för omfattande och man har Flykting- och invandrarkontoret (FIK) ansvarar för ej velat avsätta tid för att svara på den datorbaserade introduktionen för fl yktingar under två år samt har enkäten. Inom FIK arbetar vi med att förändra ruti- ett särskilt ansvar för repatrierings-, attityd- och opi- nerna för att få bättre svarsfrekvens på NKI-enkäten. nionsfrågor. Framtiden Den lokala överenskommelsen om utveckling av in- Under 2004 beräknas fl yktingmottagandet i stort sett troduktionen för fl yktingar – som var en uppföljning vara oförändrat jämfört med de senaste åren. Flyk- av en central överenskommelse på nationell nivå – tingmottagandet är ju dock beroende av händelser har under 2003 följts upp av parterna (Norrköpings och förutsättningar för människor, som uppstår på kommun, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen) olika håll i världen. och därvid justerats i vissa avseenden. Bland annat har barnperspektivet och hälsoperspektivet lyfts fram. Introduktionsarbetet måste vara fortsatt inriktat mot Företrädare för FIK deltar också i framtagandet av ett egenförsörjning och delaktighet i samhället för att förslag till regional överenskommelse, som innefattar möjliggöra och underlätta integrationen i samhället. länet. Samtidigt är det viktigt att ha ett differentierat inne- håll under introduktionen både vad gäller familjeso- Ett regionalt samverkansprojekt för nyanlända fl yk- ciala förhållanden som barnperspektiv (barnomsorg, tingar (”RESAN”) har påbörjats under året. Från barnhälsovård, skola, etc) och hälsoperspektiv med Norrköping deltar 10 personer med akademisk bak- bland annat rehabiliteringsmöjligheter vid behov. grund i SFA (Svenska för akademiker) på universitet i Linköping och 9 personer med hantverksbakgrund FIK har genom AVN lämnat förslag till yttrande till eller motsvarande i en särskild industrigrupp inom Kommunstyrelsen över Betänkandet ”Etablering i SFI-undervisningen (Svenska för invandrare). Sverige – möjligheter och ansvar för individ och sam- Verksamhetens utveckling och kvalitet hälle” (SOU 2003:75). Utredningens förslag om organisation för och innehåll i fl yktingmottagandet Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden kommer i någon omfattning att påverka kommunens (AVN) har för FIK fastställt ett mål, att ”75 procent (FIK:s) arbetssätt med fl yktingmottagandet. För när- av fl yktingar utan egen försörjning vid introduk- varande får vi avvakta proposition och riksdagsbeslut tionsperiodens slut skall omfattas av en insats som i frågan. Vårt intryck på FIK är dock att utredning- stämmer överens med individens egna mål för det ens inriktning mot egenförsörjning, delaktighet i framtida livet i Sverige”. Detta mål har uppnåtts med samhället och långsiktigt hållbar integration är led- några procentenheters marginal. ord, som ligger i linje med FIK:s strävanden i intro- Inom FIK har under 2003 ett eget uppföljningsarbe- duktionsarbetet. te påbörjats för att få bättre möjligheter att kunna analysera förhållandena vid introduktionens start och utfallet efter avslutad introduktion.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 45 C Årets verksamhet

Arbetsmarknadsåtgärder Ökad arbetslöshet, färre i åtgärder Ingelsta. Flytten gjorde det möjligt för Myrorna att Arbetslösheten har stigit under 2003 och ungdoms- koncentrera delar av sin produktion till Norrköping arbetslösheten har blivit ett av de större problemen i och därmed skapa ett 10-tal nya arbetstillfällen i Norrköping liksom i övriga riket. AMS har med an- kommunen. ledning av detta åtagit sig uppgiften att halvera anta- Måluppfyllelse let långtidsarbetslösa ungdomar i landet till den 31 au- I delmålen för arbetsmarknadsåtgärder prioriterar gusti 2004. Lokalt har detta uppdrag bland annat re- nämnden målgruppen långtidsarbetslösa och försörj- sulterat i att arbetsförmedlingarna i Linköping och ningsstödstagare. Huvuddelen av de kommunala in- Norrköping förstärkts med tillsammans fyra heltids- satserna under året har också kommit de mest utsatta tjänster för att arbeta mot ungdomsgruppen i länet. grupperna till del. Arbetsträning, praktik och anställ- Den stigande öppna arbetslösheten under året har ning med lön har erbjudits långtidsarbetslösa, såväl också påverkats av ett lägre antal deltagare i arbets- ungdomar som äldre, svenska liksom utomnordiska marknadsprogram, vilket i sin tur beror på att landets medborgare och personer med nedsatt arbetsförmå- arbetsförmedlingar fått minskade budgetanslag för ga. De allra ﬂ esta har av olika skäl varit borta länge programinsatser 2003. från eller aldrig kommit in på den ordinarie arbets- Viktigt under året marknaden. Under 2003 avslutades den så kallade Norrköpings- Sysselsättningseffekter satsningen som inleddes 2002, och som länsarbets- Cirka 2 500 personer av ovan nämnda målgrupper nämnden tog initiativ till för att bryta Norrköpings har under längre eller kortare tid vara anvisade till ar- långvarigt svåra situation med bland annat höga oba- betsmarknadskontorets åtgärder 2003, eller till pro- lanstal. I en uppföljningsrapport från april konstate- jekt som helt eller delvis bekostas av kontorets bud- rades dock att arbetslösheten i Norrköping inte för- get. Omräknat motsvarar detta cirka 1 250 bättrats trots särskilda medel och specialåtgärder. årsplatser/årsarbeten. Därutöver har cirka 150 ferie- Snarare blev utvecklingen något sämre i jämförelse jobb anordnats för gymnasieungdomar (90 stycken med övriga kommuner i länet. De slutsatser man kan på Stadium Sports Camp) och vuxenstuderande med dra av detta är dels att situationen i Norrköping san- behov av försörjningsstöd. nolikt hade varit ännu allvarligare utan Norrköpings- Framtiden satsningen, dels att det krävs tätare samverkan myn- Den närmaste framtiden för Norrköpings och länets digheter emellan för att bryta sysselsättningsutveck- arbetsmarknad ser inte så ljus ut enligt bedömningar lingen i Norrköping. länsarbetsnämnden gör. Prognosen pekar mot en Utvecklat anställningsstöd svag efterfrågan och sjunkande sysselsättning, främst Som motvikt till arbetsförmedlingens neddragningar inom industrisektorn. Arbetslösheten väntas fortsätta av åtgärdsprogram (och utanför förmedlingens bud- att stiga under 2004. get) infördes den 1 juli ett utvidgat 2-årigt anställ- Den relativa arbetslösheten är i dag markant högre ningsstöd för långtidsarbetslösa inskrivna i det statliga bland ungdomar. AMS och länsarbetsförmedlingarna programmet aktivitetsgaranti. Arbetsmarknadskonto- kommer att intensiﬁ era arbetet med att halvera lång- ret har under hösten anställt ett 50-tal arbetslösa i tidsarbetslösheten bland ungdomar 2004. Det kom- den åtgärdsformen. munala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin Insamlingscentralen /REKO)

Arbetsmarknadskontorets största Relativa arbets- basverksamhet Insamlingscentra- lösheten (andel av December December December December December len, som drivs i samverkan med befolkningen 18-64 år) 2003 2002 2001 2000 1999 Myrorna, har utökats under året Kommunen, procent 6,4 5,2 4,6 4,0 6,4 och bytt namn till REKO (Retur & kompetens) och samtidigt ﬂ yttat Länet, procent 4,9 3,6 3,7 3,1 4,9 till mer ändamålsenliga lokaler på Riket, procent 4,6 3,6 3,7 3,5 5,2

46 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Arbetsmarknadsåtgärder kommer att ses över och regeringen har för avsikt att tidsarbetslösa i praktik, jobb eller utbildning. Bland återkomma om detta i en arbetsmarknadspolitisk annat planeras ett 50-tal kommunala visstidsanställ- proposition i maj. ningar för unga. För att förstärka kampen mot arbetslösheten har re- KomJobb geringen ökat utrymmet för åtgärdsprogram med 2 Arbetskonsulenterna i KomJobb påbörjar ett försök miljarder 2004, vilket också skapar möjligheter att med inriktning mot ökade kontakter med näringsli- hejda den stigande ungdomsarbetslösheten. vet. Målgruppen blir äldre arbetslösa som står särskilt På regeringens uppdrag har arbetsmarknadspolitiska långt från ett ordinarie arbete. Genom arbetspröv- program för personer med nedsatt arbetsfråga utretts ning med kommunal lön på ett utvalt företag ska den och materialet har nu överlämnats. Bland annat be- enskildes möjligheter till varaktig anställning i för- rörs Samhalls organisation och lönebidragsanställ- längningen stärkas. Tät uppföljning på arbetsplatsen ningar. Efter sedvanlig beredning väntas förslag på liksom nära samarbete med arbetsförmedlingen för- förändringar under 2004. utsätts. Näringslivskontakter Rapporter och utredningar Fem miljoner kronor har särskilt avsatts för åtgärder Framtagna rapporter med arbetsmarknadskontorets mot ungdomars utanförskap från arbetsmarknaden. medverkan: Tillsammans med arbetsförmedlingen ska Ungdoms- - Delrapport - ”Norrköpingssatsningen” Resursen förstärka kontakterna och samarbetet med - Arbetsmarknaden i Norrköping 2003 näringslivet (utvalda företag) i syfte att få ﬂ er lång- - Rapport ”Sommaren 2003” (feriejobben)

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 47 C Årets verksamhet

Kultur och fritid Viktiga händelser under året beräkningsgrunder för att i möjligaste mån fastställa En av kultur- och fritidsnämndens viktigaste föränd- en mer enhetlig kommunal bedömnings- och upp- ringar under 2003 är den av kommunfullmäktige be- handlingsnivå av olika entreprenörer och/eller fören- slutade omorganisationen där kommundelsnämnder- ingsalternativ. na avskaffades. För kultur- och fritidsnämndens vid- Kommunen har under 2003 varit värd för två stora kommande utökades verksamheterna genom att idrottsarrangemang, dels en fotbollslandskamp mel- samtliga kultur- och fritidsverksamheter exklusive lan Sverige och Grekland samt gruppspelet för Euro- SON samt Östgötateatern numera redovisas under Basket 2003. Båda arrangemang var ur sportsliga och nämndens ansvar. organisatoriska aspekter mycket lyckade. Matcherna Under 2003 har även ett antal fritidsgårdar och fri- lockade åskådare från respektive deltagarländer på tidsgårdsliknande verksamheter legat under nämn- plats men matcherna kunde också ses via TV-sänd- den. I enlighet med utredning av den politiska tillhö- ningar över stora delar av Europa. righeten för bibliotek och fritidsgårdar har kommun- I november 2003 invigdes det nya familjebadet i fullmäktige tagit beslut om att fritidsgårdarna från Centralbadet. Det nya badet är mycket uppskattat av och med 2004, ska redovisas under barn- och ung- norrköpingsborna, där besöksantalet har ökat med domsnämnden samt att samtliga bibliotek redovisas 25 procent i jämförelse med motsvarande period under kultur- och fritidsnämnden. 2002. Tyvärr har kostnaderna för upprustningen av Årets arbete har präglats av ett omfattande analys och det beﬁ ntliga badet, sporthallen samt reningsanlägg- kartläggningsarbete av de dessa verksamheter. En av ningen kantats av ett antal negativa problem. de större arbetsuppgifterna har varit att hitta olika

Östgötateatern har bjudit på såväl publika som konstnärliga framgångar under året. En av dem var My Fair Lady. 48 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Kultur och fritid Verksamhetens utveckling kring tretton unga konstnärer. Alla berättar de sanna och kvalitet eller påhittade historier, men med olika medel och Inriktningsmålen för kultur- och fritidsnämndens uttryck. Under utställningsperioden arbetade museet ansvarsområden är: aktivt med olika publikgrupper, särskilt ungdomar och unga vuxna, bland annat med frågor om makt - Kultur- och fritidsnämnden ska ge människor och identitet. möjlighet att vara delaktiga i ett kultur- och fri- tidsliv som präglats av mångfald och kvalitet, att För Stadsmuseet är fortfarande digitaliseringsarbetet utveckla kultur- och fritidsvanor som bidrar till en mycket viktig arbetsuppgift. hälsa och välbeﬁ nnande samt bidra till en öppen Året har bjudit på såväl konstnärliga som publika och kreativ samhällsmiljö. framgångar för Östgötateatern. Med kritikerrosade - Norrköping ska göras känd som en spännande, och populära föreställningar som till exempel Din attraktiv och kreativ kultur- och fritidsstad. stund på jorden och My Fair Lady har teatern nått en Kulturinstitutionerna har bedrivit verksamhet i mot- ökad publik under 2003. Ung scen/öst har under året svarande omfattning som tidigare år. Mottagande befäst sin ställning som en av Sverigse mest spännan- från publik och recensenter har varit gott och besöks- de och framgångsrika ungdomsscener. De har varit siffrorna har varit fortsatt höga. mycket lyckosamma med till exempel LAVV, som förutom i Linköping också uppförts på stora scenen i Kulturskolan har trots att inte nämnden kunnat till- Norrköping under en längre spelperiod. skjuta resurser för ytterligare ett arbetslag av kultur- pedagoger genomfört en mycket uppskattad verk- Östgötateatern har en stark ställning i teatersverige, samhet i kommunens skolor. vilket gett möjlighet till framgångsrika samarbeten med andra teatrar. Dessa samarbeten är viktiga ur Vidare beslutade barn- och ungdomsnämnden inför både konstnärligt och ekonomiskt perspektiv och de höstterminen om att lägga ned orkesterklasserna i öppnar teatern mot omvärlden. Under 2003 har Öst- kommunen. Detta har påverkat antalet elever i de or- götateatern bland annat samarbetat med Riksteatern dinarie musikklasserna, som därmed blivit färre. kring Timmarna med Rita och Din stund på jorden, Norrköpings stadsbibliotek har även under 2003 haft som turnerat runt om i Sverige. cirka 1,5 miljoner besökare. Den totala siffran för ut- Östgötateatern har sedan ett par år ett etablerat sam- lån ligger på 1 214 000, varav stadsbiblioteket står arbete med teatern Baltiski Dom i S:t Petersburg. för 818 000. Av stadsbibliotekets andel av utlån är Under året har den ryske regissören Vladimir Tikke 337 000 riktade till barn- och ungdom, en ökning satt upp Björnen och Ett frieri - två enaktare av An- med 28 000 gentemot föregående år. Detta är helt i ton Tjechov - i Linköping, Norrköping och för turné linje med kultur- och fritidsnämndens inriktnings- i länet samt gästspel i S:t Peterburg. mål, som anger att barn- och ungdomar är nämndens prioriterade målgrupp. 2003 har därför präglats av Även Norrköpings Symfoniorkester hade under år barnens år där biblioteket arbetat för 2003 stora konstnärliga och publika framgångar. Ett mycket glädjande faktum är att SON spelåret 2002-

- att alla barn ges möjlighet att bli läsglada och få 2003 hade samma höga publiksiffror som under in- uppleva “bokslukaråldern” vigningssäsongen i De Geerhallen. Publikgenomsnit- - att alla barn och unga ska stå väl rustade till ett tet var över 1 100 personer per konsert i De Geerhal- alltmer kunskapskrävande samhälle och med en len. Det visar att SON uppskattas mer och mer och god språklig grund, vara mer ﬂ exibla och beredda drar en stor och bred publik. på nya saker Verksamheten för barn och ungdom har ytterligare Höstens stora satsning på Norrköpings Konstmu- utvecklats och samarbete har även etablerats med de seum var utställningen Om - berättande i svensk sam- kommunala musikskolorna i övriga länet. tidskonst, som tillkom på Konstmuseets initiativ i samarbete med Riksutställningar. Utställningen, som Norrköpings Symfoniorkester har som målsättning nu - år 2004-2005 - turnerar i Sverige, är uppbyggd att bli ”länets orkester”, det vill säga en angelägenhet för hela Östergötland. Under 2003 intensiﬁ erades

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 49 C Årets verksamhet

Kultur och fritid det arbetet vilket skedde bland annat genom att nämnden också beslutat om ett antal förändringar av SON:s ledning och ett antal musiker besökte politi- verksamheten som mer eller mindre direkt påverkar ker och tjänstemän i länets alla kommuner. Dessa föreningslivet, såsom försäljning av fotbollstältet på samtal och möten ledde till konserter i Finspång, Bollspelaren, ingen uppspolning av naturisbanor, Linköping och Motala - i det sistnämnda fallet har samt genomföra en gemensam bidragspolicy till för- SON blivit en viktig del i Motalas nya konsertserie. eningar som ansvarar för olika idrottsplatser. Ett av orkesterns genom tiderna största mediala ge- Tyvärr har inte nämnden några möjligheter till att vi- nomslag skedde under hösten. Sveriges Television dareutveckla kulturskolan, med ytterligare ett arbets- bandade en av SONs konserter för senare sändning lag. Här kommer kulturskolan att tvingas anpassa som ”Veckans konsert”. Det blev två program om både avskaffandet av orkesterklasserna men också be- vardera en timme och varje program repriserades två hovet av att sprida kulturpedagogerna till fl ertalet gånger. Det betyder sex timmar sändning i SVT! skolor i kommunen. Samarbetet med Kungliga Operan, vilket detta år Kommunen har av Östsam fått i uppdrag att vara innebar uppförande av Puccinis Bohème och Smeta- motorn i ett resurscentrum för fi lm, medier och ny nas Brudköpet samt samarbetet med Kungliga Filhar- kulturproduktion. Sedan tidigare har Kultur- och fri- monikerna i deras årliga tonsättarfestival befäster tidsnämnden haft ett samarbete med Östsam avseen- SON:s ställning som en av de mest framgångsrika de Film i Öst, som nu kommer att vidareutvecklas, och spännande orkestrarna i landet. till att tillvarata Östergötlands goda förutsättningar till en spännande kultur- och medieutveckling och I november gjorde SON en turné till Vilnius i Litau- till ökat företagande och fl er arbetstillfällen. Detta en och i mellansverige. Det skedde i Rikskonserters kommer att ske i samarbete med Östsam, Linköpings regi. universitet/Campus Norrköping och Norrköpings Tillsammans med Destination Norrköping KB har kommun. Norrköpings Symfoniorkester (SON) och Östgötate- Mycket oroande för både Östgötateatern och SON atern drivit BiljettForum HB för försäljning av biljet- är statens avisering, som kom först kring årsskiftet, ter till delägarnas evenemang i första hand men även om kraftigt ökade pensionskostnader inom scenkon- för andra arrangörers räkning. Verksamheten i Bil- stområdet från och med 2004. Besked om ökningens jettForum upphörde den 1 juli. Biljetter till Destina- storlek för 2004 kommer att lämnas först i april tion Norrköpings, SON:s och även till andra arrang- 2005. örers evenemang sker nu genom Destination Norrkö- pings försorg i den nya biljettkassan i Louis De Geer. SON fi ck för 2003 besparingskrav och minskade an- Östgötateaterns biljetter säljs i teaterhuset i Norrkö- slag från Norrköpings kommun på 5 mnkr. År 2003 ping i egen regi. För alla tre parter har de nya lös- har trots detta varit ett framgångsrikt år och SON ningarna blivit mycket lyckosamma med mer levande har även uppnått ett ekonomiskt överskott för 2003. teater- , konsert- och kongresshus. Anslagsökning från Norrköpings kommun för 2004 uteblev även för SON. Kultur- och fritidsnämndens förhoppning om en positiv förändring av Esterön gick inte i uppfyllelse när Under hösten 2003 påbörjades diskussioner med Hyresbostäder AB meddelade att man inte hade eko- Östsam om framtiden för fyra av kulturinstitutioner- nomiska möjligheter att fullfölja ett övertagande av na i länet - Länsmuseet, Östgötamusiken, Östgötate- verksamheten. atern och SON. Dessa diskussioner kommer mot Framtiden bakgrund av den ekonomiska situationen att få stor betydelse för både Östgötateaterns och SON:s fort- Även 2004 innehåller tuffa besparingar. I ett led att satta verksamhetsinriktning. För SON är utveckling- rätt prioritera kommande budgetramar har nämnden en av ett regionalt uppdrag och en regional fi nansie- beslutat om att upprätta ett fritidspolitiskt program. ring idag den viktigaste framtidsfrågan. Ett program som ska vara ledande för nämndens uppdragsplaner. Inom ramen för budgeten 2004 har

50 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Stadsplanering Lokalförsörjning Under året har det genomförts ett antal brukarträffar vilket varit mycket givande för alla parter. Vidare så Viktiga händelser under året har cirka 100 kvalitetsrevisioner genomförts på fast- ighetsbeståndet med syfte att kontrollera att skötseln Ett omfattande lokalplaneringsarbete har präglat året utförs enligt upprättade avtal. där framför allt det framtida behovet av bostäder och lokaler för äldre- och handikappomsorgen och LSS Låg energianvändning har varit i fokus. Några större enskilda energibesparingsåtgärder har Omlokaliseringen av ett antal kontor på grund av inte genomförts under året på grund av det ekono- den nya organisationen blev klar under våren 2003. miska läget. Däremot har åtgärder vidtagits på de En konsekvens av omorganisationen är att några tekniska installationerna för att minska energian- kommundelsnämndskontor är vakanta som kommu- vändningen i samband med renovering och ombygg- nen för framtiden måste skapa alternativ användning nader bland annat i Vikbolandsskolan och Matteus- för. Processen inom övriga nämnder att anpassa verk- skolan. samheten till dagens behov medförde bland annat att I samarbete med Hyresbostäder i Norrköping AB har Kvarseboskolan och skolan i Simonstorp lades ned. planering påbörjats angående framtida konvertering Fastigheten Tullhuset 8 (före detta Nordbankshuset) av olja och el-uppvärmda fastigheter till förnyelsebara köptes under 2002 och har under året anpassats för energislag. Syftet med samarbetet är att i framtiden näringslivskontoret och kultur- och fritidskontoret. kunna genomföra gemensamma upphandlingar av Invigning av lokalerna ägde rum i våras. värme enligt LOU och enligt miljöprogrammets mål. Årets investeringar och planerade underhållsåtgärder God inomhusmiljö uppgår till en bruttokostnad på cirka 130 mnkr. Ett Den obligatoriska ventilationskontrollen har i stort antal investeringsprojekt har färdigställts under året sätt genomförts som planerat, vilket innebär att be- vilket kan nämnas äldreboendet i Tegelgården och siktningar och efterföljande anmärkningar åtgärdas. inom utbildningsområdet Vikbolandsskolan, De Vid ombyggnader så görs generellt alltid en översyn Geersskolan, Klockaretorpsskolan. Vidare så har LSS- av dimensioneringen av ventilationen. boende tillskapats genom nybyggnation vid Katte- Framtiden rumsvägen och ombyggnad av förskolan Blåklinten. Ytterligare ett antal boendeenheter har ordnats ge- De begränsade ekonomiska resurserna i framtiden nom inhyrning från andra fastighetsägare. medför att högre krav ställs på lokalplaneringen så att lokal- och kostnadseffektiva lösningar kan skapas. I I somras inträffade två bränder, dels på förskolan Is- samband med att de olika kommunala nämnderna jakten i Lindö och dels i träningsskolans lokaler på analyserar behovet för framtiden och det sannolikt Skarphagsskolan. Branden på Skarphagsskolan var ﬁ nns ett vikande behov av lokaler inom framförallt anlagd och med stor förödelse som följd. Den relativt barn- och ungdomsnämnden så är det oerhört viktigt höga frekvensen av bränder de sista åren har medfört att rätt lokaler lämnas utifrån det samlade kommuna- diskussioner om vilka förebyggande åtgärder som kan la perspektivet. Det är även viktigt att tidigt försöka vidtas ytterliggare för att förhindra liknande bränder. arbeta fram alternativ användning för de lokaler som Ökad kundnytta lämnas. Hyresgästenkäter skickas varje år ut som ett led i att När det gäller vakanta lokaler så har gymnasieskolan mäta kundnyttan samt ge indikation på vilka områ- aviserat planer på att lämna Ingelstaskolan, Thap- den som bör förbättras. Enkäterna för 2003 har inne- perska skolan och Ruddamsskolan under hösttermi- hållsmässigt avsevärt utvecklats och skickades ut inn- nen 2004. an sommaren. Under hösten har enkäten genomgått En fortsatt befarad kärv ekonomi för kommunen en första bearbetning och sammanställning. Efter innebär att underhållsinsatserna på fastigheterna inte slutlig analys och sammanställning av enkäterna kommer att kunna utföras i den utsträckning som kommer resultatet att redovisas under våren 2004. krävs för att kunna vårda kapitalet på ett tillfredstäl-

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 51 C Årets verksamhet

Stadsplanering lande sätt. Konsekvenserna är att svåra prioriteringar Arbetet genomfördes genom att fyra grupper bilda- ständigt måste vidtas utifrån det utrymme som eko- des med deltagare från allmänheten. Gruppernas ar- nomin medger och att underhållsbehovet ytterligare bete redovisades som en utställning på Strömsholmen växer och de akuta skadorna ökar. Det känns oerhört under sommaren. Allmänheten fi ck möjlighet att rös- viktigt att i framtiden skapa möjlighet att avsätta mer ta på de olika förslagen. resurser för att successivt minska det eftersläpande Kommunens småhustomter, som passerat kommu- behovet. nens tomtkö men inte har sålts, har under året lagts Kostnadsutvecklingen de senaste åren för fjärrvärme in på kommunens hemsida. och el har varit påtaglig och upptagit en allt större Framtiden andel av den totala budgeten. De låsta priserna på el Kommunen kommer även under 2004 att lägga stora för åren 2004-2005 medför en viss trygghet om inte resurser på att ta fram nya småhustomter och nya skatten på energi ökar dramatiskt. Att döma av kost- områden för småhus. Arbetet med att skaffa mark för nadsutvecklingen på el, och av miljömässiga skäl, så företag och industri som vill nyetablera sig eller ex- är det angeläget att försöka minska förbrukningen pandera i Norrköping kommer också att prioriteras. genom att konvertera till andra energislag. Denna målsättning fi nns tydligt angiven i kommunens mil- I kommunens strävan av att utveckla turismen och jöprogram. näringslivet i kustlandet ska ett utvecklingsprojekt för Arkösund genomföras. Projektet ska verka för att göra Arkösund till en centralpunkt i Östergötlands Mark- och exploatering skärgård med avseende på turism, fritidssjöfart, handel, evenemang, kultur och rekreation. Målet för Viktiga händelser under året projektet är att förbättrade förutsättningar för nä- Inom Ingelstaområdet har ett markbytesavtal träffats ringslivsutvecklingen och tillväxten i området. Ut- med Reläet 11 Fastighets AB och kommunen. Avta- vecklingsprojektet skall bedrivas i nära samarbete let gör det möjligt att under 2004 bygga en ny gata med de bosatta i Arkösundsområdet och deras intres- mellan Stockholmsvägen och Blygatan samt att ex- seorganisationer. ploatera angränsande kvartersmark. Kommunen får Ett nytt skogsförvaltningsavtal och ett förvaltningsav- 6 600 tkr i mellangift. tal för skötsel av övriga fastigheter som enheten för- Arbetet med att etablera högteknologisk verksamhet valtar kommer att upphandlas under 2004. för tillverkning av kiselkarbid på Händelö har gett resultat. Miljödomstolen har gett Okmetic AB tillstånd Planverksamhet för etablering. I samband med Plantagens planerade etablering på Viktiga händelser under året Ingelsta uppmärksammades att marken var förore- Sjutton planer har vunnit laga kraft under året. nad. En okänd gammal soptipp påträffades. En om- Tyngdpunkten har varit på planer som behövts för fattande och kostsam marksanering har påbörjats. näringslivets behov till exempel kvarteret Exporten, kvarteret Planen och kvarteret Järven (friskola med Jursla industriområde har efter många års diskussio- mera). Planarbete för bostadsändamål har intensifi e- ner nu fått en anslutning till Bravikenvägen och väg rats för området Marby-Unnerstad. Inom Brånnestad E4. En ny rondell med anslutningsväg har byggts. har ett planarbete pågått som kan medföra ett åttiotal För att möta efterfrågan på attraktiva industritomter nya småhustomter. Inom Graversfors och Kårtorp för logistikföretag har arbetet med Herstabergs ar- har ett omfattande detaljplanarbete pågått som har betsområde påbörjats. Detaljplanearbetet för indu- huvudsyftet att skapa förutsättningar för en utbygg- strimark har inletts på del av Händelö. nad av VA-nätet. Resebro gård vid Klinga har sålts under 2003. Planenheten har varit värd för den årligt återkom- Mark- och exploateringsenheten har ansvarat för att mande 7-stadskonferensen. Konferensen anordnas genomföra ett idéarbete för Strömsholmens framtid.

52 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Stadsplanering för Uppsala, Västerås, Gävle, Eskilstuna, Linköping från kommunens elevregister (Extens), kommuninvå- och Örebro. Konferens lockade ett hundratal perso- narregister (KID) och befolkningsprognosdata från ner och blev mycket uppskattad. planeringskontoret. I Barn och ungdoms DATA-PÅ- KARTA fi nns verktyg som ger användaren nya möj- Planenheten har deltagit i arbetet med Ostlänken. En ligheter att få en presentation av hur situationen ser avsiktsförklaring och ett samverkansavtal har träffats ut idag, prognoser för framtiden och möjligheten att mellan banverket och kommunen där vi förbinder till exempel skapa till egna upptagningsområden i oss att arbeta med de översiktsplaner och detaljplaner planeringsarbetet. som behövs för projektet. Under år 2003 har fotogrammetrisk kartering (karte- Ett material som kallas Norrköpingspaketet har arbe- ring från digitala fl ygbilder) utvecklats till en ny tats fram. Norrköpingspaketet ska förtydliga vilka ge- kraftfull teknik för att öka ajourhållningstakten och mensamma mål och framtidsvisioner som fi nns för vidareutveckla kommunens primärkartbas för framti- Norrköpings framtida infrastruktur. Norrköpingspa- den. Detta har även inneburit att kommunens pri- ketet ska vara underlag för ett långsiktigt samarbete märkartbas successivt lagras i tre dimensioner (3D). med trafi kverken. Framtiden Enheten för geografi sk information har varit med och arrangerat tredagarskonferensen GEOIN- Det kommande året kommer de interna rutinerna FO2003 på Louis De Geer tillsammans med utveck- för planarbetet samt samarbetet med övriga kommu- lingsrådet för landskapsinformation och GIS-Öster- nala enheter att utvecklas. Tidplaner och en ärende- götland, samt hållit föredrag vid tre olika arrange- förteckning kommer att utvecklas ytterligare. mang inom teknikområdet under året. Geografi sk information Framtiden Viktiga händelser under året De två kommande åren har enheten för geografi sk InKa (Interaktiva Kartor) ett geografi skt informa- information fått extra medel för att slutföra det pågå- tionssystem har introducerats för alla användare i ende projekt som syftar till att skapa en kommunge- kommunen. mensam geografi sk databas med tillhörande pro- Under året har ett verksamhetsanpassat geografi skt gramvaror där alla användare får tillgång till kommu- informationssystem, Barn och ungdoms DATA-PÅ- nens kartor. KARTA utvecklats. Programmet hämtar information

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 53 C Årets verksamhet

Gator, parker och natur Inriktningsmål stiftelsen Håll Sverige Rent har haft slutspurt och Inriktningsmålen för gator, stadsrum, parker och na- kommer att slutredovisas under våren 2004. tur är Den årliga kampanjen “Cykla till jobbet” utsträcktes o Stadsrum, parker och natur ska erbjuda kommu- med två månader med gott resultat. Under 2004 nens invånare varierande miljöer med hög kvalitet kommer kampanjen att utsträckas ytterligare två må- nader att pågå under månaderna april – september. o Trafi knäten ska planeras och underhållas så att ökad säkerhet och trygghet skapas, samt att lägsta Inom naturvårdens område har Kvillingeförkastning- långsiktiga kostnad optimeras en blivit naturreservat. 194 ha skog, värdefull för o Cykelvägnätet ska byggas ut och få en standard- människor och många andra djur och växter. Kom- höjning munen har sedan början av 1990-talet arbetat för be- Viktiga händelser under året varandet av området. Kommunen fi ck ersättning av staten med skogens halva värde. Verksamheten under 2003 inrymmer fl era åtgärder i inriktningsmålens anda. Ny belysning har upprättats Ågelsjöskogen blev Natura 2000. Under många år för att öka komforten och standarden på promenad- har kommunen försökt få området skyddat. Skogen stråken utmed Strömmen vid Rhododendrondalen och sjön har ett mycket stort värde för norrköpings- samt på gång- och cykelvägen i Södra Promenaden bor och har också ett högt biologiskt värde. mellan brandstationen och Ebersteinska skolan. Inte Ett vandringshinder för havsöring och fl odnejonöga i minst säkerheten för medborgarna har varit viktig as- Hultån vid Yxbacken har byggts bort. pekt. Bland andra uppskattade aktiviteter fi nns en kolarko- För att öka kvaliteten på information har 2003 inves- ja som har byggts i Glotternskogens naturreservat. terats i nya informationsplatser vid E22 och södra in- Många människor levde i sådana kojor under hela farten från E4. vintern då kolning var vanligt förekommande i Kol- Kommunens broar har kontinuerlig översyn och mårdsskogarna. bland annat har pågått ett arbete med att fjärrstyra Guidningar i Norrköpingsnaturen har samlat 507 Händelöbron, vilket beräknas vara färdigställd under personer. februari månad 2004. Inom avfallshanteringens område har ny organisation För att förbättra för högtransporterna genom staden för avfallshanteringens administration med kundser- har kontaktledningar och gatubelysning i Eneby an- vice, planering och styrning på plats med 5 nya med- passats. arbetare. Även fakturering sker i egen regi. Spårvägen har fått nya kontaktledningar vid Klings- Samarbetsavtal har slutits med Econova, om den berg. gamla deponin Herrebro, där Econova får disponera Stadens planteringar har haft fortsatt hög prioritet området under 20 år mot att de under tiden täcker under året. Nya perenner har satts inom Olof Palmes området med lämpliga massor. plats. Rondeller har fått nya planteringar, bland an- Ny renhållningstaxa har börjat gälla från den 1 janu- dra Ståthögarondellen. Planteringar av perenner med ari 2003. mera har gjorts utmed Strömmen mellan Rhododen- drondalen och Femöresbron. Informationsblad om avfallshantering, Sopbladet, har producerats och skickats ut till samtliga hushåll i I årets kaktusplantering har idrottsföreningen Sleip- Norrköping,. En större undersökning om medbor- ners 100-års jubileum uppmärksammats. Carl Johans garnas attytider om kommunens avfallshantering har park har uppmärksammats som Sveriges populäraste dragits igång. Även vår sorteringsguide Lilla sopbo- park bland kommuninvånarna i tävlingen om årets ken är reviderad och utgiven som version nr 2. vackraste park. Kampanjen att samla in skrotbilar i samarbete med

54 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Gator, parker och natur Se även förteckning över rapporter och utredningar Förteckning över rapporter som gjorts 2003 i slutet av dokumenten. och utredningar som gjorts Framtiden o Riskanalys av hamn- och industrispår Satsningar på att försköna stadens rum skall fortsätta. o Standard och dokumentation för kontaktledning En viktig faktor för en attraktiv stad där man vill ver- o Trafi kolyckor 2003 ka bo och leva. Vi fortsätter vår inslagna väg på att o Trafi kräkning 2003 stadsmiljön skall vara funktionell att vistas i och kän- nas ren, trygg och säker. Planering för det pågår stän- o Beräkningar av emissioner och halter av kväveox- digt och inom givna resurser har vi att prioritera id i Norrköping bland såväl stora som små behov. o Riktlinjer för trafi ksäkerhetsarbetet Fyra viktiga områden som är strategiska för fortsatt o Riktlinjer för övergångsställen eller passager utveckling av Norrköpings infrastruktur är : o Tre nya rapporter i rapportserien “Natur i Norr- köping” har givits ut. o Infrastruktur o Förstudie för byggande av våtmark i Vrinnevi o Staden och stadsdelarnas offentliga rum, torg, platser och parker o VA-tillsyn 2002 o Service, mer offentliga toaletter, bättre infartsin- o Skötselplan för Vrinneviskogens naturreservat formation och parkering o Skötselplan för Kvillingeförkastningens naturre- o Ökat samarbete för helhetssyn med köpmän, fast- servat ighetsägare, näring och kommun o Rapport Tjäderlekar i Norrköpings kommun Det som oroar är den investeringsvolym som det o Plan för nedlagd deponi – Herrebro fi nns behov av när det gäller infrastrukturåtgärder o Start med revidering av kommunens avfallsplan. och stadsmiljöåtgärder. Den skall föreläggas kommunfullmäktige sommaren 2004

Har tas det första spadtaget för den ”nya” fyrﬁ liga Söderleden.

Från vänster kommunalrådet Eva Andersson, vägdirektör Rolf Johansson, kommunalrådet Mattias Ottosson, Per Höglund, NCC och Ingalill Pettersson, ordförande i tekniska nämnden.

Foto: Masood Khatibi

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 55 C Årets verksamhet

Samhällsbetalda resor - kollektivtrafi k Viktiga händelser Flera förstudier är framtagna som redovisar nya möj- och måluppfyllelse under året ligheter för staden och kollektivtrafi ken. Rapporterna beskriver en ombyggnad av Söder Tull till en modern Inriktningsmål för samhällsbetalda resor: och attraktiv bytespunkt, alternativa lösningar för en – Norrköping ska ha en modern, attraktiv, miljö- förlängning av spårvägen till Ringdansen samt förut- vänlig, trafi ksäker och effektiv kollektivtrafi k som sättningar för en ny pendeltågstation i Kimstad. För- bygger på spårväg och biogasbussar i tätortstrafi - studierna utgör underlag för vidare politisk diskus- ken. Tätorts- och landsbygdstrafi ken ska anpassas, sion. När det gäller Söder Tull och pendeltågstation i både vad avser fordon och hållplatser, så att bland Kimstad har förprojektering påbörjats. annat funktionshindrade lätt ska kunna utnyttja Kollektivtrafi kresandet i Norrköpings kommun har trafi ken. under 2003 visat positiva siffror när det gäller resan- – Frågorna kring samhällsbetalda resor måste tidigt deutvecklingen. Den största ökningen, både i tätor- komma in i processen när det gäller förändringar i ten såväl som på landsbygden, står de yngre resande stadsplaneringen. Ett samhällsekonomiskt synsätt för, främst studerande i olika åldrar. ska råda där helhetssynen är viktig. Stadsutveck- Antalet resenärer på de anropsstyrda stadsdelsbussar- lingen i Norrköping ska tydligt präglas av en sam- na har under 2003 stabiliserats på en hög nivå. Trafi - verkande planering av kollektivtrafi k, bebyggelse ken är mycket uppskattad av resenärerna och ger in- och andra faktorer. vånarna en hög service. – Trafi kplaneringen ska inriktas på att försöka på- verka trafi kanternas val av färdmedel. Det handlar Färdtjänstresandet visar en svag uppåtgående trend. om att förändra vanorna så att kollektivtrafi kre- För att erhålla bättre kontroll över skolskjutskostna- sandet ökar. derna har nya rutiner för hantering av busskort in- Målet är att så många som möjligt ska klara att resa förts. med den allmänna kollektivtrafi ken. Kollektivtrafi k- Framtiden systemet har anpassats på fl era sätt för att underlätta Från sommaren 2004 byter Östgötatrafi ken entrepre- för funktionshindrade. Fler hållplatser har byggts om nörer. Samtidigt börjar en ny kostnadsfördelnings- vilket innebär att över hälften av tätortens hållplatser modell mellan kommunerna och landstinget att gäl- nu är handikappanpassade. Under hösten 2003 har la. Det innebär att varje kommun utgör eget resultat- ett informationssystem i realtid med tydliga ljusskyl- område för kommunal tätortstrafi k och landsbygds- tar installerats, samt automatiska hållplatsutrop i trafi k. Underskottet för den kommunala trafi ken spårvagnarna. fi nansieras helt av kommunen. Detta innebär att En ny bussgata i Rambodal var färdig i december. kommunen i ännu större utsträckning måste arbeta Genom nya hållplatser i Ånestagatan erbjuds nu en förbättrad kollektivtrafi k i detta om- råde. Under året har omfattande banarbe- ten utförts bland annat på Träd- gårdsgatan och Östra Promenaden. I samband med arbetena i Östra Pro- menaden har ett nytt busskörfält skapats ihop med spårvägen. Det innebär stora förbättringar för framkomligheten för busstrafi ken Upphandling av nya spårvagnar har påbörjats och leverans beräknas till 2005.

56 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Samhällsbetalda resor - kollektivtrafi k för en bra och attraktiv kollektivtrafi k med många re- senärer. Beslut om en spårvägsför längningen till Ringdansen behöver tas. Kollektivtrafi kenheten bedömer att en spårvägsförlängning innebär stora fördelar för staden och kollektivtrafi ken. En utbyggnad leder till positiva effekter på andra delar av samhället.

Rapporter och utredningar: - Anropsstyrda stadsdelsbussar i Norrköping, integrerad kollektivtrafi k. Utvärdering efter ett års trafi k., kollektivtrafi kenheten. - HandSam, verksamhetssystem för handläggning av enskilda ärenden, kollektivtrafi kenheten - Förstudie Bytespunkt Söder Tull, Scandiakonsult - Förstudie Förlängning spårväg Söder Tull – Ring- dansen, Scandiakonsult - Samhällsekonomisk värdering av spårväg till Ringdansen, Trivector. - Förstudie Kimstad pendelstågstation, Scandia- konsult.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 57 C Årets verksamhet

Miljö- och hälsoskydd: befolkningsskydd och räddningstjänst

Från den 1 januari 2003 gäller en ny lag som regle- Cirka 6 400 personer har genomgått utbildning / in- rar kommunens verksamhet och ansvar vid extra or- formerats om förebyggande brandskydd samt hur dinära händelser, vilket avser särskilda händelser som man agerar vid inträffad olycka. inträffar och som på ett väsentligt sätt påverkar kom- Ungdomsbrandkårsutbildning för grundskoleelever i munen. En krisledningsnämnd kan då temporärt ta årskurs 6 har bedrivits på samma sätt som föregående över beslutanderätt från övriga nämnder och leda år. kommunen. I Norrköpings kommun utgörs krisled- ningsnämnden av kommunstyrelsen. Byggnad för rökdykarövningar har byggts om till en Räddningstjänst anläggning som drivs enbart med gasol. Under 2003 var antalet brand- och räddningsinsat- Då vi tidigare byggt om ”oljedammen” till en gasol- ser 1 621 vilket är en ökning med 10 insatser jämfört driven anläggning har vi nu nästan helt eliminerat med år 2002. Under 2003 har två personer omkom- övningar med brand i vätskor och trä. Utöver stora mit vid bränder jämfört med fem personer 2002. I miljömässiga vinster så har också arbetsmiljön för been omfattande brand på nattklubben Camel omkom rörd personal blivit avsevärt bättre. en brandman under släckningsarbetet. Förutom Under hösten startade den nya utbildningen för samtliga släckstyrkor från kommunen deltog även brandmän och befäl i Räddningsverkets regi. Den styrkor från Linköping, Söderköping och Södertörn. nya brandmannautbildningen är en 2-årig efter- Förebyggande verksamhet gymnasial utbildning, vilken är utformad för personal som skall arbeta med skydd och säkerhet både Brandförsvaret har en omfattande verksamhet som inom offentlig förvaltning och näringsliv. Viss prak- inte bara syftar till att förhindra att olyckor inträffar tik kommer under utbildningen att genomföras på utan även i förväg begränsa följder av olyckor. Under bland annat kommunala räddningstjänster. Den nya 2003 har det förebyggande arbetet bland annat äg- utbildningen för brandmän är ”breddad” och fokuse- nats åt att förmå fastighetsägare att installera brand- rar generellt mera på en utåtriktad förebyggande varnare i bostäder. En enkätundersökning som gjor- verksamhet i samhället. des under hösten, visar att det inom två år kommer att ﬁ nnas brandvarnare i uppskattningsvis 85 procent Stationsalarmeringen (utalarmeringsprojekt) som an- av alla hyresrättslägenheter. Förutom arbetet med vänds för att larma ut rätt styrkor för olika rädd- brandvarnare har även planerade brandsyner och till- ningstjänstinsatser, har i princip färdigställts under syner genomförts på olika objekt i kommunen. verksamhetsåret. Den slutliga driftsättningen kommer att ske under första halvåret 2004. Extern utbildningsverksamhet På vårt utbildningscenter (övningsfält) har utbild- Brandförsvarets har på sitt övningsfält installerat yt- ningsinsatserna bedrivits i stor skala med kurser i terligare en oljeavskiljare, som anslutits till dagvatten- bland annat heta arbeten, brandkunskap och hjärt- avrinningen från övningsområdet. Genom detta och lungräddning. minskas risken för framtida utsläpp till i första hand Ljura bäck. Förprojektering har genomförts att uppföra lokaler för SOS larmcentral på huvudbrand-stationen. En arbetsgrupp i kommunen arbetar vidare tillsammans med representanter från SOS med att ta fram slutligt förslag och kostnadsunderlag för att kunna fastställa hyreskostnader med mera innan SOS tar slutligt beslut i frågan. Medel i kommunens investeringsplan är avsatta för en byggnation. Villkor för detta är full kostnadstäckning genom hyresintäkter från SOS.

I en omfattande brand på nattklubben Camel omkom en brandman under släckningsarbetet. 58 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Miljö- och hälsoskydd: befolkningsskydd och räddningstjänst Verksamhetsområde utbildningar och tävlingar. Målet är att alla Sveriges • Brandförsvaret skall följa samhällets riskutveckling ungdomsbrandkårer deltar tillsammans med tio lag och beakta denna genom att vidta bästa möjliga åt- från andra länder. gärder så att antalet olyckor och konsekvenserna av Enligt centralt fattat beslut kommer inte organisatio- dessa minimeras. Arbetet skall leda till bra skydd i nen med civilpliktiga brandmän på Norrköpings kommunen för människor, egendom och miljö. fl ygplats fi nnas kvar (i likhet med övriga fl ygplatser i • Den skadeförebyggande verksamheten skall i takt landet) från augusti 2004. Detta blir en klar resurs- med samhällets utveckling vidta optimala åtgär- försämring för brandförsvaret. der för att försöka förhindra olyckor med hänsyn till Trots alla insatser som Brandförsvaret utför i förebyg- rådande risker samt till nya eller förändrade risker. gande syfte visar inträffade större bränder och andra Åtgärder skall prioriteras som ökar människors egen olyckshändelser i landet på samhällets sårbarhet och förmåga att förhindra olyckor samt lindra konse- att vi måste vara förberedda på att stora och kompli- kvenserna av olyckor om de ändå inträffar. cerade bränder och andra olyckor eller samhällsstör- • Den skadeavhjälpande verksamheten skall så ningar plötsligt kan inträffa. Vid sådana tillfällen kan snabbt och effektivt som möjligt begränsa eller krävas omfattande insatser under vilka personal och avvärja skador på liv, miljö eller egendom or- materiel utsätts för hårda påfrestningar och ansträngs sakade av brand, kemolycka, trafi kolycka, ras, maximalt. översvämning eller annat nödläge. Miljöskydd, hälsoskydd m.m. Framtiden Miljö- och hälsoskyddskontoret är samhällets lokala Ny lag ”Lagen om skydd mot olyckor (LSO)”, arbe- och yttersta länk i tillsynen av verk sam heter inom la- tet kommer under 2004 att genomföras inom kom- gområdena miljöbalken (inkl. hälsoskydd), djur- munen för att anpassa olika verksamheter till krav skyddslagen och livsmedels lagen (inklusive dricksvat- och intentioner i övrigt som ny lag om skydd mot ten). Kontorets arbete har klart operativ karaktär olyckor medför. samtidigt som man ständigt håller det övergripande, strategiska perspektivet levande och kan svara på frå- Detta arbete är omfattande och innebär bland annat gan: ”Hur stöder mitt agerande nu de lokala, regional att engagera och göra alla som berörs delaktiga i för- och nationella målen och i vilken grad främjar age- ändringsprocessen. Handlingsprogram för kommu- randet miljön, maten, djuren och vattnet?” Kontoret nens förebyggande verksamhet samt för räddnings- handlägger över tusentalet ärenden om året med en tjänst ska vara klara och antagna av fullmäktige se- stor spännvidd mellan ensamföretagaren och den sto- nast till årsskiftet 2004-2005. ra fabriken, mellan den ledsna hunden och besätt- Lagen skydd mot olyckor ger stora möjligheter till ningen med kossor som är förfärligt stor. Beskriv- ”nytänkande” och förändringar som leder till ökad ningen av årets händelser blir därmed ett snävt urval trygghet och säkerhet för kommuninvånarna. av exempel. Brandförsvaret måste ha godtagbar förmåga och resurser att möta och hantera förekommande och för- Viktiga händelser under året ändrade hot och risker. Större krav på anpassnings- Förorenade områden förmåga och fl exibilitet kommer att krävas då hot Detta ämnesområde med rötterna långt tillbaka i ti- och risker i samhället fortlöpande förändras. Vi mås- den blev särskilt hett när den geotekniska undersök- te vara observanta på händelseutvecklingar och tren- ningen av tomten för Plantagen AB intill järnvägs- der som främst kan påverka hot och risker på lokal banken vid Ingelsta visade att marken är starkt föro- nivå, vilket är styrande för vårt dagliga arbete med att renad med oljor och metaller (bly, m.m.). Förklaring- skapa ett tryggt och säkert samhälle. en är att en soptipp legat här. Norrköpings brandförsvar står som värd för ett inter- Samtidigt med det aktuella fallet fortsatte den lång- nationellt ungdomsbrandkårsläger den 17-20 juni siktiga inventeringen av förorenad mark kring inre på Bråvalla i Norrköping. Lägret omfattar olympiad, hamnen genom särskilda insatser från Naturvårdsver-

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 59 C Årets verksamhet

Miljö- och hälsoskydd: skydd av människors hälsa - miljöskydd ket och Länsstyrelsen med bistånd från kontoret. delta aktivt i gruppens arbete, som är mer lagt mot Dessa riktade insatser upphör dock från 2004. rådgivning än tidigare. Övervakning, mätning och analys av luftförorening- Vattenskyddsföreskrifter för Nedre Glottern ar och partiklar Sydkraft Vattens stora projekt med lagligt skydd av Bakgrundsmätningar av bland annat kvävedioxid de allmänna vattentäkterna har fortsatt, om än i ett ”över tak” fortskrider. Parallellt mäter kontoret luften nedskruvat tempo. Kommunen kunde under året be- utmed gator och trafi kleder på gatu- och parkkonto- sluta om skydd för Nedre Glottern som försörjer Åby rets beställning. Samverkan mellan kontoren för- och Jursla med dricksvatten. På tur står Strömsfors stärktes under året. För att få en snabbare bild och och Norrköping (Glan). Det dröjer ytterligare några bredare överblick av luft föroreningarna i staden har år innan alla täkter har skydd. beräkningar börjat genomföras som ersättning och Hälsoskyddsföreskrifterna komplement till mätningarna. Generellt sett har en höjd aktivitet och nivå inom luftområdet blivit be- Uppdateringen av de lokala hälsoskyddsföreskrifter fäst. kom slutlig i hamn vid årets slut, sedan den kontro- versiella bestämmelsen om förbud av bränning av Avloppsutsläpp till Motala ström vid Himmelstalund halm på återmark tagits bort ur föreskrifterna. I reali- med mera teten kvarstår begränsningen, eftersom bränning av Ett mindre antal utsläpp av orenat spillvattenavlopp avfall såsom halm generellt sett inte är tillåten. Kvar har upptäckts de senaste åren. Mest uppmärksammat som nyhet står tillståndet för att hålla giftormar och är Himmelstalund (kv. Sektorn), där insatserna från andra farliga ormar, vilket ges mycket restriktivt. Fö- Sydkraft Vatten AB nu lett till att allt utom ett smär- reskrifterna upptar sedan tidigare fl era villkor för re oljeutsläpp är borta. Trots att oljan är lokaliserats småskalig vedeldning, bland annat krav på en sam- en fastighet utmed Finspångsvägen har den direkta lingstank för varmvatten när vedeldning är uppvärm- källan ännu inte klarlagts. De övriga utsläppen intill ningskällan samt att pannan är miljögodkänd. stadens broar är de delvis åtgärdats, delvis under ut- Hälsoskydd – inomhusmiljö redning. Ett par uppmärksammade ärende har gällt hälsofarli- Enskilda avlopp ga golvmaterial, dels i en gymnasieskola som inrymts Antalet avgjorda avloppsärenden har ökat markant, i tidigare industrilokal (kv. Importen), dels i bostäder bland annat till följd av nya bedömnings grunder. Ge- inom Ektorp. Omfattande saneringsåtgärder har nom särskild hantering av urin (”urinsortering”) har krävts. tillstånd kunnat ges till markbäddar och infi ltrationer Tinnitusprojektet - ljudnivå på diskotek, biografer, i större omfattning. Samrådsmöten har hållits med m.m. brukare och entreprenörer; broschyrer har tagits fram. System för lagring, insamling och använd ning En kartläggning med ljudmätning har skett och jus- av urinet har skapat ett värdefullt, om än litet, bidrag teringar har gjorts i samarbete med ansvariga för dis- av kalium, fosfor och kväve till lantbruket. Samver- kotek, biografer, m.m. Tillsynsprojektet syftar till kan har skett med gatu- och parkkontoret om insam- minskas risker för att människor drabbas av tinnitus. ling och leverans för genom förande 2004. Nämnden Ökad inspektion av bristande djurhållning har hos tekniska nämnden väckt frågan om urin- och slam tömning på öarna i skärgården. Insatserna för att spåra brister i djurhållning dubble- rades under året. Tillsyn har även skett av ridskolor, Roxen-Glan - övergödningsgrupp med åtföljande åtgärder. Roxen-Glanutredningens förslag från 90-talet början Livsmedelsprojekt i bred samverkan mellan Länsstyrelsen, kommunerna, med fl era kom aldrig till genomförande. Nu har Livsmedelstillsynen som omfattar många, ofta små en mindre arbetsgrupp bildats av Länsstyrelsen inrik- verksamhetsutövare, bedrivs delvis som branschtill- tat på det prioriterade miljömålet ”Ingen övergöd- syn i projekt, ofta parallellt i fl era kommuner. Ett av ning”. Kontoret kommer jämte bland annat LRF att årets projekt var ”Hygien i butik” som visade på stora

60 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Miljö- och hälsoskydd: skydd av människors hälsa - miljöskydd brister i hygien och hantering. Även inspektionen av Stora miljöprövningar: julborden gav en liknande bild med nära 20 procent Byggnads- och miljöskyddsnämnden har medverkat av proverna ”tjänliga med anmärkning”, det vill säga med yttrande i fl era prövningar enligt miljöbalken. en indikation på brister. Marginalerna för att drabbas Några av dem är: Ny tillverkning av kiselkarbid ge- av magsjuka med mera är därmed sänkt. Inga fall av nom Okmetic AB på Händelö, förnyad prövning omfattande sjukdomsutbrott till följd av mat eller med skärpa reningskrav för Slottshagen reningsverk vatten noterades; mörkertalet bedöms dock vara rela- samt biogasanläggnin (Sydkraft Vatten AB), depone- tivt stort. Ett viktigt instrument för att komma till ring av aska i Bergrum 8 (Sydkraft Östvärme AB), rätta med problemen är av företaget aktivt använder uppföljning av ”luktande industrier”, dvs. Etanolfa- sig av de obligatoriska programmen för egenkontroll. briken (Agroetanol AB) och sopförbränningen på Kontorets tillsyn inrymmer ibland en stor portion Händelö (Sydkraft Östvärme AB) samt Wettexfabri- utbildning av verksamhetsutövare. ken (FHP AB), ny avfallsförbränning på Fiskebys Reservvatten i Norrköping område (Fortum AB), ombyggnad av järnvägbro vid Fiskeby (Banverket). Norrköping skulle stå utan rent vatten ett dygn efter ett totalt avbrott i vattenförsörjning – ett klart kata- strofl äge. Sannolikheten för händelsen är mycket li- Verksamhetens utveckling och kvalitet ten, men inte försumbar. Att frågan efter alla år fort- Miljö- och hälsoskyddskontorets verksamhet grundas farande är olöst står att fi nna i kombinationen av den i huvudsak på egen prövning och medverkan i pröv- låga sannolikheten och den höga kostnaden. Denna ning samt tillsyn inom lagområdena miljö- hälsa, ligger för en betryggande säkerhet i intervallet 50- djur och livsmedel. Resursbehovet enligt gängse be- 100 Milj kr. dömningsgrunder överstiger de aktuella resurserna med mer än 20 procent. På kort sikt handlar det om Sydkraft Vatten AB utarbetade under ett en risk- och att kraftsamla och omfördela resurserna till de vikti- åtgärdsanalys som ska behandlas vidare in på 2004, gaste områdena, dvs. de områden som har störst på- där kontoret medverkar aktivt som tillsynsmyndig- verkan på miljön och människors hälsa, till exempel het. Ansvaret för ständig vatten tillförsel ligger for- omfattande utsläpp (”fabriker”), stor utbredning (en- mellt på Sydkraft. Kommunen har samtidigt ett ge- skilda avlopp), påtaglig påverkan på människor (bul- nerellt ansvar för skyddet mot samhällsolyckor. ler), etc. Samtidigt gäller det att inte blottställa sig Tillsynsvägledning (Länsstyrelsen och livsmedelsver- inom de lägre prioriterade områdena, till exempel de ket) många verksam heterna med liten eller måttlig påver- Även en tillsynsmyndighet som byggnads- och miljö- kan på miljön och människors hälsa. Allt detta ställer skyddsnämnden har sin tillsyn, främst från Länssty- stora krav på personal och ledning och förutsätter en relsen (miljöbalksområdet) och Livsmedelsverket dynamisk utveckling. (mat och vatten). De över ordnade myndigheterna Kärnuppgifterna ska lösas i serviceanda gentemot en- gör besök vart tredje år. Resultat från de senaste besö- skilda, företag och andra ”kunder” och målsättningen ken redovisades under året. Länsstyrelsen betonade är att vara Den goda myndigheten, som är rättssä- att arbetsformer bör utvecklas för att skapa handlings- ker, snabb, tydlig och bemöter ”kunderna” väl samt utrymme för egna tillsynsinitiativ (mindre händelse- håller hög tillgänglighet. Detta kan sammanfattas styrt) och för en mer samlad syn mellan handsläggar- fyra kriterier: na på prioriteringen mellan uppgifter. Resurserna lig- Tillgänglighet: Att alltid kunna nå handläggare un- ger i underkant, vilket också Livsmedelsverket påpe- der dagtid, vara tillgänglig på telefon och svara kade utöver standarkritiken att inte heller snabbt på meddelanden. Svara på brev i rimlig tid. Norrköping når upp till ett tillsynsbesök per år och verksamhet. Utlåtandena är en del av styrning för Infl ytande: Vara öppen för möjliga lösningar, söka kontorets fortsatta arbete. samförstånd när krav ställs på miljö tekniska lösning (särskilt för enskilda personer), visa respekt för ”kunderna” och allmänheten.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 61 C Årets verksamhet

Miljö- och hälsoskydd: skydd av människors hälsa - miljöskydd

Personlig kontakt: Ge gott bemötande, skapa för- som erfordras respektive disponeras. Dokumenten är troende genom ett gott och konsekvent handlande, tabellverk över antal timmar fördelade på tillsynsob- ge begripliga besked, förmedla kunskap. jekt för verksamhetens olika grenar. Planering ger på detta sätt en huvudsakligen kvantitativ styrning. Yrkeskompetens: Utvecklat kunnande, refl ektion över ”kundens” situation, nyhetsbevakning, kontakt Uppdragsplanen (uppdraget) är kommunens styrning med överordnade myndigheter och samverkan med utifrån tillsynsplanen har verksamheten i stort ska be- andra kommuner. drivas, vilka prioriteringar som ska göras, etc. Planen ger innehåll åt tillsynsplanens tidsuppgifter och har Framtiden därmed en kvalitativ inriktning. Planeringen ska un- Miljöbalken - och den lagstiftning som följer på bal- derlätta för nämnden/kontoret att skapa ett visst ken – har ställt öka krav på insatser på miljö- och handlings utrymme för de aktiviteter som man själv hälsoskyddskontoret; det gäller såväl tillsyn och med- vill prioritera under året. Annars tenderar den syn- verkan i prövning som rådgivning, service och delta- nerligen händelsestyrda verksamheten att enbart be- gande i samhällsplanering. Miljöbalken ställer även stå av fl ödet av inkommande handlingar och andra krav på verksamhetsutövare av skilda slag skall anmä- inspel. Över 10 000 objekt/aktiviteter ska på något la sin verksamhet till nämnden/kontoret. Sanktions- sätt hanteras inom en cykel av ungefär 3-5 år. Med avgifter tas ut för dem som inte fullgör denna skyl- gällande bemanning blir den disponibla tiden för dighet i tid. Miljöbalken ökar samtidigt möjligheter- egna initiativ därmed klart begränsad. Uppdragspla- na att ta ut avgifter för prövning och tillsyn, vilket nen ökar möjligheterna att uppnå balans mellan de torde vara ett av villkoren för att fi nansiera en nöd- bundna och egeninitierade aktiviteterna och redan i vändig förstärkning och förnyelse av de personella re- början av året styra insatserna till de mest angelägna surserna. Även djurskyddslagen och livsmedelslagen områdena. ställer ökade krav. Intern miljöpolicy Debatten om ansvaret för tillsyn med mera ska vara Miljö- och hälsoskyddskontoret har sedan 1994 en statligt (centralt/regionalt) eller som nu åvila kom- miljöpolicy för det egna kontorets inköp, lokalvård, munen pågår fortlöpande. I dag ser det ut som om tjänsteresor med mera. Kontorets verksamhetsplane- man följer den naturliga principen att lokal verksam- ring utgör i övrigt underlag för miljöarbetet inom det het ska ha lokal tillsyn (nära människorna och dju- egna myndighetsområdet. Kontoret är ”grönt kon- ren). Kommuner med små resurser kan samverka, el- tor”. ler så tar staten över deras verksamhet. De stora kom- Rapporter och broschyrer munerna som Norrköpings kommuner kommer sannolikt att behålla tillsynen, inte minst med hänsyn Luftrapporter 2003 till samhällets totalt sett små resurser och efterfrågan på kompetens. Detta ställer dock ökade krav på kom- 2003:1 Halvårsrapport - Vinterhalvåret 2002-2003 munerna vad gäller bemanning med god kompetens. 2003:2 Linköpingsvägen Rekrytering och utveckling av morgondagen medar- 2003:3 Söderleden betare är alltså en nyckelfråga. Avloppsbroschyrer Verksamhetens styrning - uppdragsplanen och tillsynsplanen Planera för avlopp Verksamheten styrs ur två perspektiv: dels kommu- Kretsloppsanpassade avlopp nens styrsystem och dels statens krav på planer. Så ”Information från miljö- och hälsoskyddskontoret till långt möjligt samordnas dessa styrformer. dig som har en urinsorterande toalett” De centrala myndigheterna ålägger ”den kommunala Kemikalier i Östergötland nämnden” med sitt miljö- och hälsoskyddskontoret att varje år genomföra en tillsynsutredning och en där- Cisterner - ovan mark utomhus på grundad tillsynsplan över vilka personella resurser

62 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Marknadsföring och näringslivsutveckling Näringslivets Hus Huset har också blivit en mötesplats, under 2003 har I april 2003 öppnades ”Näringslivets Hus” i Norrkö- 200-300 personer besökt huset varje månad. I ge- ping med kommunens näringslivskontor som huvud- nomsnitt hålls mellan 15 och 20 interna och externa man. Syftet med att samlokalisera ett antal organisa- möten per vecka. tioner som arbetar med utvecklings- och tillväxtfrå- Näringslivsprogram gor är att ge bättre förutsättningar för samordning för Norrköpings kommun 2003-2006 och samverkan. I huset fi nns nu: I december 2002 antog kommunfullmäktige ett nytt - Näringslivskontoret, Norrköpings kommun ”Näringslivsprogram för Norrköpings kommun - Norrköpings Transportcentrum AB 2003-2006”. Programmet är ett styrdokument för perioden 2003-2006 och beskriver kommunens mål- - Marknadsföringsbolaget Nya Norrköping AB sättningar på tillväxtområdet och de verksamhetsom- - NyföretagarCentrum råden som är viktiga för att ytterligare utveckla Norr- - Internationella företagarföreningen – rådgivnings- köpings näringsliv. Programmet togs fram av närings- center öst livskontoret i samarbete med representanter från så- - East Sweden EU-kontoret väl den kommunala organisationen som det lokala - East Sweden Baltic Network näringslivet och företrädare för andra organisationer och nätverk som alla verkar inom området närings- - Industrikompetens livsutveckling. Ett par exempel är Svenskt Näringsliv, - Åkeriföreningen Öst ALMI Företagspartner och Östsvenska Handelskam- - Svensk Handel maren. Ett antal projektorganisationer fi nns eller har funnits I programmet fi nns följande övergripande mål; i Näringslivets Hus under året, till exempel LEGS- projektet (se nedan), Basket EM och Kårhusprojektet • Norrköping är en stark motor i Norrköping/ i Norrköping. Linköping-regionen som är den mest expansiva storstadsregionen i Sverige med högst procentuell Näringslivets Hus har under 2003 etablerats som en tillväxt. knutpunkt för näringslivs- och utvecklingsfrågor i • Det har skapats fl er arbetstillfällen inom verksam- Norrköping. Hit kan alla som är intresserade av, eller heter med högt förädlingsvärde i Norrköping och har frågor kring, företag och företagande vända sig. regionen.

I april 2003 öppnades ”Näringslivets Hus” i Norrköping med kommunens näringslivskontor som huvudman. Foto: Jan Ekblom Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 63 C Årets verksamhet

Marknadsföring och näringslivsutveckling

• Det fi nns en stark och växande framtidstro i Elektronikbranschen i Norrköping har det senaste Norrköping. decenniet genomgått stora förändringar. Stora tillver- • Det fi nns en positiv bild och inställning till Norr- kande företag har avvecklats samtidigt som mer kun- köping och regionen ur ett företagar-, verksam- skapsintensiv verksamhet utvecklats, inte minst vid hets-, boende- och utbildningsperspektiv. forskningsinstitutet Acreo. Under året har information om programmet spridits Det fi nns ytterligare potential inom elektronikområ- internt i kommunens organisation, bland nämnder, det; i december 2003 beviljade Miljödomstolen före- partigrupper, kontor och förvaltningar. En särskild taget Okmetic tillstånd att bedriva tillverkning av ki- kompetensgrupp sammansatt av tjänstemän från ett selkarbid i Norrköping. Förutsättningar fi nns där- tiotal kontor och förvaltningar har etablerats för att med för ett etableringsbeslut i företagsledningen. arbeta vidare med programmet. Syftet med ”kompe- Fullt utbyggt beräknas företaget kunna erbjuda upp tensgrupp tillväxt” är att öka kunskapen om olika en- till cirka 100 arbetstillfällen i Norrköping. heters kontakter med näringslivet och att tydliggöra Under året har näringslivskontoret arbetat med ett roller och ansvar. Det långsiktiga målet med kompe- antal kommande etableringar inom handeln. Det tensgruppen är att förbättra den kommunala servicen fi nns ett stort intresse för Norrköping inom detta gentemot näringslivet (såväl nya företag som etable- område och redan under 2004 kommer några större rade) och bidra till ett förbättrat företagsklimat i etableringar att ske. Norrköping. Stockholmsprojektet Nya etableringar Tillsammans med Marknadsföringsbolaget Nya Under 2003 registrerades 542 nya norrköpingsföre- Norrköping AB, Norrköpings Transportcentrum AB tag hos Patent och Registreringsverket (PRV). Allt samt ett antal bygg- och fastighetsbolag har närings- fl er nya företagare väljer dock att inte registrera sig livskontoret särskilt bearbetat Stockholmsområdet för hos PRV, därför bedöms det totala antalet nystartade att fi nna potentiella nyetableringar inom service- och företag vara omkring 700 stycken. tjänstesektorn. Projektet fortsätter under 2004 och Framför allt är det inom logistik- och transportsek- har hittills gett positiva signaler. Bland de omkring torn, tjänstesektorn samt handeln som nya etable- 600 kontakter som tagits i Stockholm fi nns ett antal ringar sker. Särskilt kan nämnas; intressanta företag att diskutera vidare med. - GNT Sweden AB som under 2003 etablerade Ytterligare ett projekt för att locka investeringar och en försäljningsorganisation med omkring 50 nya nya företag till regionen är projektet ”Industriell länk arbetstillfällen i Norrköping. GNT Sweden AB Berlin”. Tillsammans med Linköpings kommun och säljer IT-utrustning till återförsäljare och kommer Östsam fi nansierar Norrköpings kommun en resurs även att etablera ett logistikcenter i Norrköping. för att knyta kontakter mellan företag i Berlin och - Servera – ett grossistföretag i restaurangbranschen Östergötland. har sitt rikslager i Norrköping. Under året fl yt- Framgångsrika tades även telefonväxel och ekonomifunktion hit entreprenörer och nätverk. från Stockholm. Flera av Norrköpings företag har under de senaste - Svenska Returpack byggde sin nya anläggning för åren uppmärksammats för sina framgångar på både återvinning av aluminiumburkar och PET. An- nationell och regional nivå; läggningen är den enda i sitt slag i Sverige. • PEMA Arbetskraft blev “Årets Gasell 2003” i De etableringar som skett inom logistik- och trans- Östergötland. Utmärkelsen ges av Dagens Indu- portområdet är ett resultat av Norrköpings Trans- stri till företag som ökat sin omsättning kraftigt. portcentrums målmedvetna arbete med att mark- • Econova blev “Årets Entreprenör 2003” i nadsföra Norrköping som ett logistikcentrum. Ett Östergötland/Sörmland i den prestigefyllda täv- tydligt bevis på Norrköpings attraktionskraft är att lingen som Ernst & Young genomför årligen. branschtidningen ”Inköp & logistik” rankar kommunen som den tredje mest intressanta etableringsorten.

64 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Marknadsföring och näringslivsutveckling • Game Shop, landets största data- och TV-spelsbu- tik, med ägaren Shahman Hayamanesh vann riks- tävlingen “Årets Nybyggare 2003”. Priset delas ut av IFS Rådgivning och Föreningssparbanken till en person med utländskt ursprung som på relativt kort tid i Sverige lyckats skapa ett framgångsrikt företag med goda framtidsutsikter. • Nätverket Provinnor i Norrköping utsågs av av ÖstGöta Resurscentrum till Årets Nätverk. Nät- verkets 17 kvinnliga medlemmar har inspirerat varandra till fortsatt utveckling i sitt företagande - något som är till gagn både för medlemmarna i nätverket, för kommunen och för länet. Vinnaren av utmärkelsen har på ett föredömligt sätt använt sig av de möjligheter som fi nns i kvinnors samarbete och visat på vilken styrka medlemmarna besitter. Foto: Jan Ekblom Varsel och neddragningar nits. Efter en gedigen analys av projekt som bedrivs Under 2003 lades ett antal varsel från företag i Norr- inom området runt om i Sverige samt diskussioner köping till Länsarbetsnämnden. Bland annat fortsatte med såväl kommunala aktörer som regionala har tre omställningen inom elektronikbranschen vilket inne- insatsområden lyfts fram; bar neddragningar vid Whirlpool, Hellmer Industries och avveckling av Strand Interconnect samt Ericsson • Etablera i Norrköping (effektiv process och mo- Process & Application Consulting. dell för etableringar i Norrköpings kommun) • Projekt FöretagsNära (uppsökande verksamhet till Posten beslutade under 2003 att lägga ned postsorte- företag som har goda förutsättningar att utvecklas ringsterminalen i Norrköping, vilket innebär att 350 och expandera) arbetstillfällen försvinner. • FöretagsAkuten (metoder och processer för att I samband med Whirlpools förändringar medverkade hjälpa och stötta företag på väg in i kris och vid Norrköpings kommun att skapa ”insourcing” genom varsel) att vissa detaljer som tidigare tillverkats av en under- Inom LEGS-arbetet har också bedrivits ett antal pi- leverantör nu fi nns inom Whirlpools väggar. lotprojekt i Norrköpings kommun eller i det lokala Posten har ett särskilt program för att underlätta för arbetsmarknadsområdet. den personal som berörs av nedläggningen av termi- ”SMEK-projektet” är exempel på ett sådant projekt. nalen i Norrköping. Dessutom medverkar Posten Syftet med projektet är att utveckla metoder för ökad med fi nansiering i LEGS-projektet (se nedan). kontakt mellan små och medelstora företag i det lo- LEGS – Local Employment kala arbetsmarknadsområdet och studenter. Två pro- and Growth Strategies jektledare på Linköpings Universitet har tillsammans Det regionala EU-projektet LEGS startades 2003. I med en styrgrupp med kommunala representanter Norrköping har LEGS-arbetet inneburit en fördjup- lett arbetet. ning av det näringslivsprogrammet, för att konkreti- Pilotprojektet ”Forum för entreprenöriell utveckling sera ett antal projekt och aktiviteter som kan bidra för kvinnor” har genomfört ett antal aktiviteter för till tillväxt och fl er arbetstillfällen. LEGS-arbetet har att ge kunskap om företagande och dess förutsätt- operativt drivits av projektledare vid näringslivskon- ningar för kvinnor inom såväl Norrköpings som Åt- toret. En styrgrupp med ansvariga från kommunens vidabergs kommun. Projektet leds av nätverken näringslivskontor, arbetsmarknadskontor och utbild- Quick i Norrköping och Kontorsråttorna i Åtvida- ningskontor samt från Arbetsförmedlingen har fun- berg.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 65 C Årets verksamhet

Marknadsföring och näringslivsutveckling

Medel har också beviljats för en ”Storgruppsdialog” i nisationer har engagerats för att brett förankra de Norrköpings kommun. Den 25 februari 2004 kom- kärnvärden och budskap som nu ska lyftas fram i mer olika aktörer verksamma i Norrköpings kom- marknadsföringen. mun och i regionen att informera, inspirera, aktivera, Destination Norrköping är ansvarig för marknadsfö- fokusera och lyfta frågan hur man med gemensamma ringen av Norrköping gentemot målgruppen turister/ krafter kan främja utvecklingen av företagande sär- affärsbesökare. Under 2003 har Destination Norrkö- skilt för kvinnor i Norrköpings kommun. ping medverkat vid fl era större evenemang, som LEGS-arbetet fortsätter under 2004-2006. samtliga stärkt ”Norrköpingsandan” och samtidigt Ytterligare satsning gett besöksnäringen en ökad omsättning. I slutet av på ProNova Science Park juli ägde Revy-SM med cirka 500 deltagare rum. Norrköpings kommun, Linköpings universitet och Norrköping var också en av fyra städer som stod som näringslivet i ProNova står bakom en intensifi erad arrangör för Basket-EM. Arrangemanget genomför- satsning på ProNova Science Park. Rekryteringen av des i början av september. Augustifesten med SM i ny vd blev ett första steg (december 2003). Verksam- musikfyrverkeri - karnevalens efterföljare - blev heten i ProNova omfattar två områden; mycket lyckad. I samband med advent arrangerades den traditionella julmarknaden i Värmekyrkan. Året - nyföretagande baserat på idéer från den akademis- avslutades med ”Nyårsvandringen” i Industrilandska- ka världen pet. En rekordstor skara människor trotsade kylan - utveckling av tillväxtbefrämjande samarbeten och även detta år. kunskapsutbyten bland de etablerade företagen i Under året har ett antal både mycket stora och min- parken dre konferenser ägt rum på Louis De Geer, till exem- Två företag från ProNova Science Park – Meqon och pel Röntgenveckan med nordisk kongress för rönt- Linus - deltog 2003 i den stora IT-mässan CeBIT i gensjuksköterskor och radiografer samt Vänsterpar- Hannover där en rad svenska kommuner hade en ge- tiets kommundagar med 1 000 respektive 400 delta- mensam monter. gare. Härutöver har många konserter och banketter Ungt entreprenörskap anordnats i Louis De Geer och i Värmekyrkan. För att stimulera unga människor i entreprenörskap Kartläggningar, undersökningar är näringslivskontoret engagerat i ”Ung Företagsam- och rapporter samt nätverk het” där gymnasieelever provar på att driva företag. I näringslivsprogrammet för Norrköpings kommun 2003 hade ”Ung Företagsamhet” sin stora mässa i fi nns området ”att verka för klusterutveckling, Norrköping. Näringslivskontoret var också engagerat branschbredd, differentiering och mångfald”. i tävlingen ”Blixtlåset” där gymnasieelever tävlar i innovationer. Under 2003 har näringslivskontoret medverkat och arbetat med: Marknadsföring Marknadsföringsbolaget Nya Norrköping AB har un- • Förekomst och omfattning av miljödriven nä- der 2003 arbetat vidare med att etablera begreppet ringslivsverksamhet i Norrköping (projektet ge- ”Sveriges Fjärde Storstadsregion” tillsammans med nomfördes tillsammans med planeringskontoret, Marknadsbolaget i Linköping. En gemensam mark- Agenda 21-kontoret och Norrköpings miljönät- nadsplan har tagits fram och ett antal gemensamma verk). I rapporten “Bilden av Miljödriven närings- aktiviteter har genomförts, till exempel annonsering i livsverksamhet i Norrköpings kommun” redovi- tidningar, tv-reklam, lobbyaktiviteter samt gemen- sas bland annat inom vilka branscher miljödriven samma intressentmöten. näringslivsverksamhet förekommer, hur stor sys- selsättningen är, vilken utbildning de anställda Nya Norrköping AB har förstås också arbetat med att har, förädlingsvärde per anställd och förädlings- utveckla varumärket Norrköping. Ett stort antal per- kvot, företagens framtidsplaner. Intervjuer gjordes soner inom kommunen, näringslivet och andra orga- hos 27 företag inom 16 olika branscher. (Edelid, E och Jönsson, F – Bilden av miljödriven närings- livsverksamhet i Norrköping; 2003-09-23)

66 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Marknadsföring och näringslivsutveckling

• Ett program för en miljödag har tagits fram – där de inom vård- och omsorgssektorn i Norrköping syftet är att ge näringslivsföreträdare/företagare upplevs av de olika aktörerna; företagare, politi- och andra intressenter i Norrköpings kommun ker, tjänstemän och fackliga företrädare? inblick och kunskap om hur miljöanpassad pro- - Vilka formella och informella spelregler, inom duktutveckling kan skapa framtida affärsmöjlig- och utom den kommunala organisationen påver- heter, att informera om nationella strategier för kar dessa villkor för småföretagande? miljödriven näringslivsutveckling och om forsk- nings och innovationsstrategier för miljödriven Ett seminarium arrangerades i april för berörda aktö- teknikutveckling samt att skapa mötesplats och rer för att diskutera resultatet samt att ta fram ”re- samverkansmöjligheter för företag med olika kommendationer” till personer som har för avsikt att kompetenser och affärsarenor i Norrköping. Mil- starta företag inom vård- och omsorgssektorn. (Till- jödagen är inplanerad till den mar, Malin – Villkor för lokalt små- 13 maj 2004. företagande inom vård- och omsorgssektorn – dec 2003) • Som ett led i att främja företa- gande ur ett genusperspektiv • Rapporten “Vad hindrar in- har en kartläggning och ana- vandrare med akademisk utbild- lys av kvinnors företagande i ning att få arbete inom sitt yrkes- Norrköping gjorts. Syftet var område i Norrköping, Finspångs att undersöka bilder av kvinn- och Söderköpings kommuner?” ligt företagande – bland de syftar till att ge beslutsfattare i in- kvinnor som är företagare och tegrationsfrågor kunskap om de bland de olika aktörer som hinder som fi nns och hur man, stödjer och bidrar till start av genom nya lösningar, kan öka företag på olika sätt i Norr- möjligheterna för dessa personer köping. Rapporten ”Bilder av på arbetsmarknaden. Att ta till- kvinnors företagande i Norr- vara på denna kompetens gynnar köping” visar bland annat på både individ och samhälle. Pro- de strukturella och individu- jektet fi nansierades tillsammans ella förutsättningar som styr med Näringslivskontoret, Nutek, Foto: Jan Ekblom kvinnors företagande – utifrån ESF och Invandrarverket. ett lokalt perspektiv. Rapporten lyfter också fram • Under hösten har näringslivskontoret startats upp envisa, noggranna och kreativa företagare, vilka ett arbete med att kartlägga etnicitetsdrivet före- värdesätter ideella mål framför ekonomiska, som tagande i Norrköping. Tillsammans med ett antal driver en aktiv personalpolitik och gärna växer – externa aktörer som Arbetslivsinstitutet, ALMI, men i sin egen takt. Att självsäkerhet är den störs- Byrån mot Diskriminering, Equal, IFS Integra- ta framgångsfaktorn och omgivningens attityder tionsverket, Linköpings Universitet, Länsstyrel- till kvinnors företagande är det största hindret i sen, med fl era kommer en pilotstudie att genom- deras företagande. (Högström, Jennie, - Bilder av föras under vår och sommar 2004. kvinnors företagande i Norrköping, 2003-11-30) • Under året har en handelsutredning genomförts • Tillsammans med Arbetslivsinstitutet, NUTEK, för att ge kommunen underlag för en handelspo- Norrköpings Nyföretagarcentrum har Närings- licy, ett instrument för att planera en bra försörj- livskontoret undersökt villkoren för lokalt små- ningsstruktur inom den kommunala översikts- företagande inom vård- och omsorgssektorn med planens ramar. Handelsutredningen har gjorts i fokus på kvinnors företagande i Norrköping. I samarbete mellan Nordplan (extern konsult), en rapporten “Villkor för lokalt småföretagande referensgrupp med representanter från handeln, inom vård- och omsorgssektorn” belyses särskilt fastighetsägare och kommunala tjänstemän samt frågorna; presidierna för tekniska nämnden, bygglovs- och - Vilka hinder och möjligheter för småföretagan- miljöskyddsnämnden samt kollektivtrafi knämn-

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 67 C Årets verksamhet

Marknadsföring och näringslivsutveckling

den. Med utredningen som bas ska kommunen ringsliv. Under den första avtalsperioden, 2002-2004, besluta om en handelspolicy under mars 2004. koncentreras arbetet framför allt på plattformarna Policyn ska användas som underlag för fortsatt Mångfald och De goda arbetena. Förutom det sam- utveckling av handeln i Norrköping. Bland annat arbete som sker inom ramen för avtalet bör också ska riktlinjer fi nnas för var olika typer av handel i nämnas de många personliga möten som sker och första hand ska lokaliseras. som skapar mycket goda kontakter mellan kommu- Det samarbete som startats mellan näringslivet nen och universitetet. och kommunen kommer att fortsätta i form av Hans Andersson på ALI fi ck i uppdrag av Högskole- ett nätverk, bestående av handel, fastighetsägare verket ”att kartlägga hur, om vad och i vilket syfte de och kommunala politiker och tjänstemän. Möten tre organisationerna samverkar samt vilka bilder av kommer att hållas cirka två gånger per år och syf- och förväntningar på samverkan som fi nns hos olika tet är att upprätthålla en dialog. aktörer inom organisationerna”. Detta har resulterat i • En undersökning har gjorts för att ta fram förslag rapporten ”Samverkan och bilder av samverkan mel- på vilka åtgärder som bör vidtas för att Bråvalla- lan en kommun och ett universitet”. (Andersson, området ska bli en fungerande och konkurrens- Hans – Samverkan och bilder av samverkan mellan kraftig företagspark. I rapporten “Bråvalla – från en kommun och ett universitet – dec 2003) fl ygfl ottilj till företagspark” har tre teman lyfts Under året har forskning och forskarutbildning vid fram för att differentiera Bråvalla samt göra om- Campus Norrköping fortsatt växa. Expansionen, som rådet attraktivt för nyetableringar. Dessa teman är bland annat syns i form av ett ökat antal forskarstu- hälsa, logistik samt tjänsteföretag. derande beror till stor del på Campus Norrköpings En ny broschyr som beskriver området har också lyckosamma utfall av ansökningar om forskningsan- tagits fram. slag från externa fi nansiärer samt samverkan med an- • I november 2003 arrangerades “Byggdagen” för dra lärosäten, statliga myndigheter, Arbetslivsinstitu- åttonde året i rad av Sveriges Byggindustrier, WSP tet, ACREO, med Norrköpings kommun och Cen- och Norrköpings kommun. Intresset för dagen trum för Kommunstrategiska studier. Av Linköpings var mycket stort, nära 200 personer deltog. På universitets budget för 2002 gick 48 procent till “Byggdagen” diskuteradess bland annat planering forskning och forskarutbildning. För Campus Norr- för utbyggnad av nya bostäder i Norrköping, Ost- köping var motsvarande andel av budgeten knappt länkens utbyggnad och den pågående översynen 29 procent. av plan- och bygglagen (PBL). För universitetets institutioner i Norrköping är situa- • Näringslivskontoret ordnar kontinuerligt möten tionen bekymmersam. Extraordinära insatser behövs med olika nätverk för att hålla en dialog med nä- och en samlad strävan från det lokala/regionala nä- ringslivet, det vill säga möten med företagarfören- ringslivet inklusive offentliga verk och kommuner ingar, som till exempel Butängen, Risängen och med Norrköping i spetsen har startats tillsammans KIN. med Linköpings universitet för att via ”fundraising” åstadkomma fi nansiellt utrymme för att till Norrkö- Samverkan med Linköpings universitet ping rekrytera och under en inledande period om och universitetsanknuten verksamhet fyra år fi nansiera ett tiotal unga forskare inom profi - Arbetet inom samverkansavtalet mellan Linköpings lerade områden. universitet, Norrköpings kommun och Arbetslivsin- I november 2003 genomfördes det första mötet med stitutet (ALI) har pågått under året. Huvudändamå- ett fondråd bestående av 23 företrädare för det let är att skapa bättre förutsättningar för kunskapsut- lokala/regionala närings- och samhällslivet samt Lin- veckling och kunskapsuppbyggnad som kan nyttig- köpings Universitet. Vid samma tid anställdes en sär- göras i såväl den kommunala verksamheten som i skild projektledare vid universitetet med uppgift att forskning och forskarutbildning och därmed bidra med uttalat stöd i och under samspel med fondrådets till att Norrköping utvecklas som livsmiljö och som ledamöter under en inledande tvåårsperiod verka för miljö för forskning, utbildning, samhälle och nä- fondens fi nansiella uppbyggnad.

68 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 C Årets verksamhet

Marknadsföring och näringslivsutveckling

Norrköpings kommun fi nns representerat i det rar att de är nöjda eller mycket nöjda med den kom- fondråd som bildats, samt i arbetsgruppen som job- munala servicen. i form av mötesplatser, varierat kul- bar med att etablera fonden. turutbud och arbetet med att bli en bra studentstad. (Andersson, K och Holmlund, S; Studenter vid Campus Norrköpings Utvecklingsstiftelse som har till ända- Norrköping våren 2003; maj 2003) mål att öka kunskapsutbytet och samarbetet mellan universitet och näringsliv och därigenom skapa förut- Norrköping rankades för fjärde året i rad som en av sättningar för utveckling, produktförnyelse och Sveriges bästa studentstäder av TCO:s tidning Stu- höjande av kompetens, tekniknivå och produktivitet dentliv. Rankingen 2003 resulterade i en fjärde plats i norrköpingsregionens företag har under 2003 utbe- för Norrköping som fi ck betyget VG av studentkårer- talat till projektet Coin inom ACREO och till upp- na både när det gällde ”kontakten mellan kommun byggnad av ett Medieinstitut inom Linköpings uni- och studenter” samt ”stöd till kårer”. För ”informa- versitet – Campus Norrköping. En ansökan har även tion till studenter” fi ck kommunen betyget G. inkommit i november om medfi nansiering av Projek- Under 2003 medverkade näringslivskontoret tillsam- tet EC Paper. mans med Nya Norrköping AB i ett antal studentak- Studenter tiviteter som syftade till att skapa kontakter mellan Antalet studenter vid Linköpings universitet Campus studenter och näringslivet. Dessutom deltog närings- Norrköping var vid utgången av 2003 cirka 5 500. livskontoret och Nya Norrköping i aktiviteter för att Varav 670 nya inskrivna studenter mantalsskrev sig i välkomna nya studenter till Norrköping. Löpande Norrköpings kommun under 2003. kontakt hålls med studentkårerna vid Linköpings universitet, Campus Norrköping, via studentråd. Under våren 2003 genomfördes en enkät bland studenterna vid Campus Norrköping. Enkäten gjordes i Kommunen stöttar också ”Kårhusprojektet” i Norr- samarbete mellan Norrköpings kommun, Studentbo, köping, bland annat genom att upplåta kontorsyta i studentkårerna samt Linköpings universitet. En tred- Näringslivets Hus för projektledaren. jedel av den totala studentpopulationen fi ck svara på Företrädare från näringslivskontoret fi nns med i Kår- frågor om boende, utbildning, studiemiljö, synen på service styrelse och i Studenternas Hus styrgrupp i kårernas arbete samt uppfattning om Norrköpings Norrköping. kommun och dess service. Fyra av fem studenter sva-

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 69 D Sammanställd redovisning

Inledning

Allmänt Personal Tillsammans utgör samtliga företag ingående i kom- Antal anställda 2003 munkoncernen en enhet gentemot omvärlden. Detta Dotterföretagen innebär att mellanhavanden mellan de i koncernen 271 ingående företagen stäms av och elimineras för att (261) koncernen skall redovisa ett rättvisande resultat och en rättvisande balansomslutning. Syftet med sammanställd redovisning för kommuner är bl a att på ett tillförlitligt sätt belysa kommunens totala ekonomiska åtaganden. Dessutom underlättar sammanställd redovisning jämförelser mellan kom- Norrköpings kommun muner som bedriver verksamheter i bolagsform med 8 516 kommuner som har samma verksamheter i egen regi. (8 400) Årets resultat

Norrköpings kommunkoncern redovisar för 2003 ett Totalt i kommunen och dotterföretagen: resultat på 35 mnkr (-18 mnkr). Före extraordinära 8 787 (8 661) tillsvidareanställda poster och skatt uppgår 2003 års resultat till 3 mnkr (-10 mnkr). Koncernöversikt För 2003 redovisar kommunen ett resultat på Norrköpings kommun är hel- eller delägare i ett tju- 1 mnkr och bolagen ett resultat på 2 mnkr före bok- gotal företag. Omfattningen av ägandet varierar från slutsdispositioner och skatt. hundra procent till mycket små andelar. För detaljerad redovisning avseende bolagen och I sammanställd redovisning för kommunen ingår, i kommunen hänvisas till de efterföljande redovisning- enlighet med rekommendationer, sådana företag i vil- arna. ka kommunen har väsentligt inﬂ ytande och där rös- Finansiell ställning tandelen uppgår till minst 20 procent. Från ovanstå- Koncernens totala tillgångar ökade under året med ende sker följande undantag: 380 mnkr, varav anläggningstillgångarna ökade med – Norrköpings Hamn och Stuveri AB (NHS), i vil- 492 mnkr och omsättningstillgångarna minskade ken kommunens ägarandel är 40 procent, ingår med 112 mnkr. inte i den sammanställda redovisningen. Kommu- Kortfristiga skulder har under året minskat med 278 nens insatskapital i bolaget är 10,7 mnkr. NHS mnkr och långfristiga skulder inkl avsättningar har hade en omsättning på 161 mnkr under 2003 ökat med 622 mnkr. (161 mnkr), en balansomslutning per 2003-12- 31 på 269 mnkr (248 mnkr) och ett resultat före Balansomslutningen uppgår till 8 667 mnkr, en ök- bokslutsdispositioner, skatt och jämförelsestöran- ning med 380 mnkr. Soliditeten i kommunkoncer- de poster för 2003 på 32 mnkr (30 mnkr). Bola- nen uppgår till 47 procent, en minskning med två get hade 2003-12-31 ett justerat eget kapital på procentenheter. 225 mnkr (203 mnkr). Under 2003 har kommu- För detaljerad redovisning avseende bolagen och nen erhållit 0,3 mnkr i aktieutdelning från NHS. kommunen hänvisas till de efterföljande redovisning- Av övriga bolag där ägarandelen inte överstiger 20 arna. procent kan nämnas Östgötatraﬁ ken, där ägarande- Investeringar len i bolaget uppgår till ca 15 procent samt Nykö- ping-Östgötalänken AB, där ägarandelen uppgår till Det är främst kommunen och Hyresbostäder som 18 procent. har stor investeringsverksamhet. Under 2003 har kommunen nettoinvesteringar på 260 mnkr och Hy- Förändringar under året resbostäder på 308 mnkr. Av Hyresbostäders investe- Under året har följande väsentliga förändringar skett ringar är projektet Ringdansen det dominerande. i kommunkoncernen. Vad beträffar väsentliga för-

70 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 D Sammanställd redovisning

Förvaltningsberättelse

ändringar, händelser m m, i de enskilda bolagen, hänvisas till de efterföljande redovisningarna. – Aktier i Marknadsföringsbolaget Nya Norrköping AB har sålts och kommunen äger nu 50 procent av bolaget. – Tillsammans med Destination Norrköping och Östgötateatern drev kommunen Norrköpings Bil- jettforum HB för försäljning av biljetter. Denna verksamhet upphörde i juli 2003. Framtiden Norrköpings kommunkoncerns framtida ekonomiska utveckling påverkas främst av kommunens och Hyresbostäders resultatnivå. Dessa två är numera de dominerande inom kommunkoncernen. Hyresbostä- der bedömer att resultatet 2004 före skatt, bokslutsdispositioner, omställningskostnader och jämförelse- störande poster blir cirka 12 mnkr. Detta är i linje med bolagets budget. Kommunen budgeterar för 2004 ett nollresultat. Hyresbostäder kommer att sälja 24 fastigheter med sammanlagt 2 034 lägenheter i skilda bostadsområ- den mot en total köpeskilling på 627 mnkr till Mar- karydsbostäder. Med denna försäljning agerar bolaget i överensstämmelse med ägardirektiven. Bolag i kommunkoncernen som saknar ägardirektiv kommer i hög grad få ägardirektiv under 2004.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 71 D Sammanställd redovisning

Soliditet och skuldsättningsgrad Eget kapital - Norrköpings kommun Norrköpings kommunkoncern Mnkr 4 500 100% 4 000 90% 3 500

80% 3 000 55 53 51 53 70% 65 2 500

60% 2 000 4002 4 116 4066 4 102 50% 1 500 2 806 40% 1 000

30% 500 45 47 49 47 20% 35 0 1999 2000 2001 2002 2003 10% Årets 0% resultat 1046 1278 76 -18 35 1999 2000 2001 2002 2003

Soliditet Skuldsättningsgrad

Nyckeltal 2003 2002 2001 2000 1999 19985) 1997

Årets resultat, mkr ...... 35 -18 76 1 278 1 046 -61 55 Tillgångar, mnkr...... 8 667 8 287 8 852 9 332 8 499 7 852 7 650 Tillgångar, per invånare, kr...... 69 911 67 208 72 028 76 367 69 543 64 142 62 170 Skulder och avsättningar, mnkr...... 4 565 4 221 4 736 5 330 5 693 6 092 7 301 Skulder och avsättningar, per invånare, kr ...... 36 823 33 000 38 537 43 617 46 583 49 765 59 334

Eget kapital (inkl reserver) mnkr ...... 4 102 4 066 4 116 4 002 2 806 1 760 349 Eget kapital, per invånare kr...... 33 088 32 976 33 492 32 750 22 960 14 377 2 836 Rörelsekapital1) , mkr ...... -979 -4 407 188 -454 -724 -722 Balanslikviditet2) , proc ...... -38 99 123 109 72 50 44 Soliditet3), proc...... 47 49 47 43 33 22 5 Skuldsättningsgrad4), proc...... 53 51 53 57 67 78 95

1) Omsättningstillgångar - korta skulder 4) Skulder/tillgångar 2) Omsättningstillgångar/korta skulder 5) På grund av förändrad redovisningsprincip avseende pensioner och latent skatt ökar egna kapitalet med 1 473 mkr. 3) Eget kapital/tillgångar

72 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 D Sammanställd redovisning

Marknadsföringsbolaget Nya Norrköping AB (50 procent)

1) Hyresbostäder i Norrköping AB äger i sin tur dotterföretagen Studentbo i Norrköping AB (100 procent), Navestadsbadets Rehab AB (100 procent, vilande) och Ringdansen i Norrköping AB (100 procent, vilande). 2) Norrköpings Kommunala Fastighets AB äger Blåmart Fastighetsutveckling AB (50 procent) och Bråvalla Fastighets AB, BFAB (51 procent). 3) Destination Norrköping KB, äger Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB (vilande helägt).

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 73 D Sammanställd redovisning

Resultaträkning (mnkr) Not 2003 2002 Verksamhetens intäkter...... 1 1 670 1 647 Verksamhetens kostnader ...... 2 -5 656 -5 571 Avskrivningar ...... 3 -197 -183

Verksamhetens nettokostnader ...... -4 183 -4 107

Skatteintäkter ...... 4 3 526 3 385 Generella statsbidrag ...... 732 756 Finansiella intäkter ...... 211 103 Finansiella kostnader...... -283 -147

Resultat före extraordinära poster och skatt ...... 3 -10

Aktuell skatt ...... -1 -1 Uppskjuten skatt...... 33 -7

Årets resultat ...... 35 -18

Finansieringsanalys (mnkr) 2003 2002

Den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter...... 1 670 1 647 Verksamhetens kostnader ...... -5 656 -5 571 Verksamhetens nettokostnader ...... -3 986 -3 924 Skatteintäker och intäkter av bidrag...... 4 258 4 141 Finansiella intäkter ...... 211 103 Finansiella kostnader...... -283 -147 Aktuell skatt ...... -1 -1 Justering för rörelsekapitalets förändring avseende den löpande verksamheten...... -45 53 Verksamhetsnetto...... 154 225

Investeringar Inköp av materiella tillgångar ...... -641 -739 Avyttrade materiella tillgångar ...... 22 54 Inköp av materiella tillgångar ...... -55 -456 Justering för rörelsekapitalets förändring avseende investeringsverksamheten...... Investeringsnetto...... -674 -1 141

Finansiering Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar...... -46 Återbetald utlåning...... 41 Upplåning Långfristig upplåning ...... 614 -590 Övrig ﬁ nansiering...... Justering för rörelsekapitalets förändring avseende ﬁ nansieringsverksamheten...... 31 Finansieringsnetto ...... 686 -636

Förändring av rörelsekapitalet ...... 166 -1 552

74 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 D Sammanställd redovisning

Balansräkning (mnkr) Not 2003-12-31 2002-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar Mark, byggnader och anläggningar ...... 5 6 925 6 526 Maskiner och inventarier...... 325 284 Balansposter enligt särskild lag...... 55 67 Värdepapper, andelar och bostadsrätter...... 762 658 Långfristiga fordringar ...... 6 47

Summa anläggningstillgångar...... 8 074 7 582

Omsättningstillgångar Förråd...... 3 3 Kortfristiga fordringar ...... 6 535 517 Värdepapper...... 50 140 Kassa och bank...... 5 45

Summa omsättningstillgångar...... 593 705

SUMMA TILLGÅNGAR...... 8 667 8 287

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital...... 7 4 102 4 066 Avsättningar för pensioner...... 96 80 Avsättning för uppskjuten skatt ...... 5 43 Övriga avsättningar...... 59 29 Långfristiga skulder...... 8 2 833 2 219 Kortfristiga skulder...... 9 1 572 1 850

Summa skulder och eget kapital ...... 8 667 8 287

Ställda panter Fastighetsinteckningar ...... 255 289

Ansvarsförbindelser Ansvars- och borgensförbindelser ...... 10 34 44 Pensionsförpliktelser ...... 11 2 362 2 299

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 75 D Sammanställd redovisning

Redovisningsprinciper

Sammanställd redovisning är ett sammandrag av I de fall dotterföretagen utgör en koncern enligt ak- kommunens och dotterföretagens resultat- och ba- tiebolagslagen har denna koncern konsoliderats in i lansräkningar. denna koncernredovisning. Med dotterföretag avses de företag där kommunen Från och med 1 januari 2002 tillämpas i bolagen innehar en röstandel på minst 20 procent och väsent- Bokföringsnämndens allmänna råd och redovisning ligt inﬂ ytande. Se under koncernöversikt för redovis- av inkomstskatter (BFN AR 2001:1). Detta innebär ning av undantag. Som dotterföretag räknas inte en- att kommunkoncernen redovisar uppskjuten skatt för bart aktiebolag utan också stiftelser. Stiftelser som har temporära skillnader mellan redovisade och skatte- karaktären av donationsfond ingår inte. mässiga värden på tillgångar och skulder. Sammanställd redovisning är upprättad i enlighet Förändringen har införts retroaktivt, vilket inneburit med rekommendationerna i den kommunala redovis- att skatteskulden för 2002 har ökat med 32 mnkr. ningslagen och i enlighet med övriga rekommenda- Förändringen redovisas som en förändring av ingåen- tioner och tillämpningar avseende sammanställd re- de eget kapital. dovisning, dock med vissa undantag som framgår i Interna mellanhavanden av betydelse har eliminerats. den löpande texten. Detta innebär bl a att samman- ställda redovisningen är upprättad enligt förvärvs- Olika redovisningsprinciper mellan kommunen och metoden med proportionell konsolidering, varvid dotterföretagen förekommer. Dessa skillnader har eli- kommunens anskaffningsvärden (bokförda värden) minerats i största möjligaste utsträckning och då med för aktier och andelar elimineras mot dotterföreta- kommunens redovisningsprinciper som grund. gens redovisade egna kapital. Därefter kvarstående I övrigt hänvisas till kommunens redovisningsprinci- belopp har tillförts eget kapital (egna kapitalet större per. än anskaffningsvärden). Kvarstående belopp anses som intjänade efter förvärven.

Leasing

Rådet för kommunal redovisning Förfallotidpunkt leasingobjekt, tkr har utfärdat en rekommendation Inom Senare än Senare än (Nr 13 2002) kring redovisning av ett år ett år men fem år leasingavtal som skall tillämpas från inom fem år och med räkenskapsåret 2003. Norrköpings kommun...... 119 800 319 486 174 402 Rekommendationen skiljer på två Dotterföretag...... 3 369 9 830 939 typer av leasingavtal, fi nansiella el- Totalt...... 123 169 329 316 175 341 ler operationella. Ett fi nansiellt leasingavtal kan sägas motsvarar ett Finansiella leasingavtal skall redovisas i resultat och köp av objektet i fråga medan ett operationellt lea- balansräkningen medan det för operationella leasing- singavtal motsvarar hyra av objektet. avtal föreligger upplysningsplikt. Avgörande för klassifi ceringen av leasingavtalen är i Avtal tecknade före den 1 januari 2003 får klassifi ce- vilken omfattning de ekonomiska risker och fördelar ras som operationella. som är förknippade med ägandet av det aktuella lea- Norrköpings kommun har enligt rekommendationen singobjektet fi nns hos leasegivaren eller hos leasetaga- klassifi cerat samtliga leasingavtal som operationella. ren. Vid klassifi ceringen skall väsentlighetsprincipen Leasingavgifter och i nuläget kända framtida belopp tillämpas. framgår av tabellen ovan.

76 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 D Sammanställd redovisning

Noter Redovisn Redovisn Redovisn Redovisn 2003-12-31 2002-12-31 2003-12-31 2002-12-31

Not 1 Not 6 Verksamhetens intäkter Kortfristiga fordringar Intern försäljning mellan koncern- Kundfordringar ...... 80 45 företagen har uppgått till 56 mnkr Övriga kortfristiga fordringar...... 455 472 (föregående år 50 mnkr). Summa...... 535 517

I verksamhetens intäkter ingår jäm- förelsestörande intäkter med följande Not 7 delposter: Eget kapital Fastighetsförsäljning ...... 1 9 Ingående balans...... 4 066 4 116 Förtidsinlösen av lån...... 0 48 Effekt av byte av redovisningsprincip ...... 0 -32 Summa...... 1 57 Årets resultat ...... 36 -18 Utgående balans...... 4 102 4 066 Not 2 Verksamhetens kostnader Not 8 Bland verksamhetens kostnader ingår Långfristiga skulder bl a följande delposter: Fördelat per företag: Norrköpings kommun...... 2 666 2 031 Avgångsvederlag, kommunen...... 2 3 Hyresbostäder i Norrköping AB ...... 3 280 2 971 Rotkraft ...... 3 8 Norrköpings Kommunala Fastighets AB...... 69 71 Nedvärdering pensionsfond ...... 0 74 AB Djurparksfastigheter i Norrköping...... 60 62 Jämförelsestörande kostnader avseende AB Norrköpings Idrottspark...... 38 35 - nedskrivning av fastigheter...... 0 35 Interna elimineringar...... -3 280 -1 141 - framtida leasingavgifter...... 10 Summa...... 2 833 2 219 Summa...... 15 35 Not 9 Not 3 Kortfristiga skulder Avskrivningar Leverantörsskulder...... 184 226 Maskiner och inventarier 5 - 33,3 % Övriga kortfristiga skulder...... 1 388 1 623 Mark, byggnader och anläggningar 1-5 % Summa...... 1 572 1 850 Not 10 Not 4 Ansvars- och borgensförbindelser Skatteintäkter Egna skatteintäkter, preliminärt...... 3 542 3 328 Borgen inom bostadssektorn Slutavräkning 2002...... 11 23 Statliga bostadslån...... 23 31 Justering 2003...... -36 25 Utjämning efter skatteväxling...... -3 -3 Annan borgen Summa kommunalskatt...... 3 514 3 373 Racketstadion ...... 4 4 Extra skatt Törlingdom...... 12 12 Åby Tennisklubb...... 4 4 Summa...... 3 526 3 385 Marieborgs Folkhögskola ...... 1 1 Stiftelsen Hellmarksgården...... 1 1 Not 5 Garantiförbindelse ...... 1 3 Fastigheter och anläggningar: Summa...... 34 44 Fördelat per företag: Norrköpings kommun...... 3 029 2 928 Not 11 Hyresbostäder i Norrköping AB ...... 3 703 3 446 Pensionsåtaganden, mkr Norrköpings Kommunala Fastighets AB.....136 97 Kommunens ansvarsförbindelse enligt Stiftelsen Åbymo...... 1 1 KPA för pensioner intjänade före AB Djurparksfastigheter i Norrköping...... 59 63 1998-01-01 ...... 2 362 2 299 AB Norrköpings Idrottspark...... 27 22 Summa...... 2 362 2 299 Interna elimineringar...... -29 -31 Summa...... 6 926 6 526 I beloppen ingår särskild löneskatt

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 77 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen

Förvaltningsberättelse Norrköpings Kommunala Fastighets AB1) Norrköpings Kommunala Fastighets AB ägs till sin 2003 2002 helhet av Norrköpings kommun. Det är moderbolag i en koncern som även innefattar Blåmart Fastighets- Omsättning, mnkr...... 17 16 utveckling och Bråvalla Fastighets AB. Bolaget har Resultat före till föremål för sin verksamhet att förvärva, förvalta bokslutsdispositioner och skatt, mnkr...... -11,7 3,3 och försälja fastigheter samt att utnyttja förvärvade Årets resultat ...... -12,7 2,4 fastigheter för bebyggelse. Bolagets syfte är att verka Balansomslutning, mnkr...... 138,3 118,9 för näringslivets utveckling i kommunen. Justerat eget kapital, mnkr...... 23,0 34,8 Fastighetsbestånd Soliditet, procent ...... 17 30 Bolaget äger och förvaltar vid årets utgång 10 fastig- Anställda ...... 0 0 heter med en lokalarea på cirka 36 239 kvm. Fastig- 1) Redovisningen avser koncernen heten Risängen 4:8 inhyrs från Norrköpings Kom- (10 327 tkr). Leasingavgiften löper till och med mun. Dessutom äger bolaget ytterligare 2 fastigheter den 30 juni 2009. Hyresförlusten från Strand In- men tillträder dessa först under 2004. Samtliga fast- terconnect uppgår 2003 till 1 900 tkr. igheter är belägna i och omkring Norrköping och • hyrs i huvudsak ut för industriell verksamhet i kom- Kostnaden som avsattes för miljösanering (3 500 munen. tkr) i samband med försäljningen av Flöjten 1 var inte tillräcklig, ytterligare 611 tkr har utbetalats. Bolaget är även delägare i Fastigheten Fiskeby 1:50 I resultatet ingår befarade kundförluster på 208 tkr genom Blåmart Fastighetsutveckling AB där NKF och återvunna kundförluster på 118 tkr. innehar 50 procent av aktierna och Fastigheten Fis- keby 1:57 genom Bråvalla Fastighets AB där NKF Den samlade långfristiga upplåningen uppgår till AB innehar 51 procent av aktierna och Hellmer Gro- 25 000 tkr. up AB resterande 49 procent. Investeringar Överlåtelse och förvärv Ombyggnadsarbeten på fastigheten Pricken 1 åt Ro- Flöjten 1 har sålts 2002 till Fastighets AB Flöjten i bert Bosch AB har utförts till en kostnad av 16 196 Norrköping med tillträde 7 januari 2003. tkr. I fastigheten Hyvlaren 1 har oljeuppvärmningen ersatts med fjärvärme till en kostnad av 596 tkr. Ner- I samband med försäljningen av Flöjten 1 ingicks ett lagda kostnader i samband med Okmetic AB:s even- bytesavtal om ett förvärv av Plinten 6, 8 och 9 tuella etablering är hittills 200 tkr. (mark) som dellikvid. Hyvlaren 1 har förvärvats av NKF AB med tillträde den 1 april 2003 till en köpe- Vakansgraden inom fastighetsbeståndet uppgår vid skilling av 15 000 kkr. Vid årsskiftet 2003-2004 har årets slut till 12,6 procent. ytterliggare tre fastigheter förvärvats, Borraren 10 Framtiden (köpeskilling 4 350 tkr), del av Skeppsdockan 1 (mark) (köpeskilling 50 tkr) och Skeppsdockan 2 Blåmart Fastighetsutveckling AB kommer att göra ett (köpeskilling 8 000 tkr). underskott 2003 med 57 tkr. NKF AB har 2003 gjort ett aktieägartillskott med 140 tkr. Framtiden för Årets resultat Blåmart Fastighetsutveckling AB är att år 2004 skall Årets resultat för moderbolaget uppvisar ett under- bolaget göra ett positivt resultat, samt att NKF AB skott på 12 807 tkr. Resultatet är avsevärt sämre än kontinuerligt får utvärdera samarbetet med Skanska budget vilket förklaras med följande: beträffande Bråvalla Teknikpark. Investeringar år 2004 beräknas till ca 41 000 kkr. • Strand Interconnect AB, i fastigheten Fiskeby 1:53, är försatt i likvidation. NKF AB arbetar Förhandlingar pågår fortfarande med det ﬁ nska före- via en konsult med att hyra ut lokalen. Årets retaget Okmetic AB om en nybyggnation av en fabrik sultat belastas med en avsättning för framtida med tillverkning av halvledare av kiselkarbid till elek- leasingkostnader för renrummet i fastigheten tronikindustrin. Ett positivt beslut kommer att på-

78 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen verka våra investeringar med cirka 40 000 tkr. Miljödom- stolens beslut i december 2003 var positivt avseende nyetablering på Händelö. Borraren 10, med tillträde den 7 januari 2004, kommer att förvärvas av Norrköpings kommun under 2004. Del av Skeppsdockan 1 med tillträde den 1 december har ändrats till Skeppsdockan 5. I samband med tillträde av Skepps- dockan 2 den 1 april 2004 kommer fastigheterna Skeppsdockan 2 och 5 att fastighetsregleras till en fastighet nämligen Skeppsdockan 5. För 2004 beräknas verksamheten ge ett underskott NKF AB kommer att sälja Plinten 8 (6,8 och 9) till på 996 tkr. Norrköpings kommun och förvärva Stämplaren 3 NKF AB:s målsättning att minska vakansgraden till och Kopparen 2 av Norrköpings kommun. cirka 15 procent under 2003 har lyckats. Målsätt- Fastighetsmarknaden i Norrköping uppvisar fortfa- ningen att vakansgraden skall vara under 15 procent rande en svag efterfrågan på kontor och verkstadslo- år 2004 blir svår att påverka då Strand Interconnect kaler. Positiva trender ﬁ nns framförallt i efterfrågan AB lägger ner sin verksamhet till sommaren. Ner- avseende logistiklokaler och till viss del även på kon- läggningen medför att vakans-graden ökar till 18 tor framförallt i och runt industrilandskapet. procent. NKF AB:s målsättning är att vakansgraden bör ligga mellan10-15 procent åren 2005-2006.

Nyckeltal, moderbolaget 2003 2002 2001 2000 1999

Soliditet, procent ...... 25,0 51,2 55,1 52,7 33,8 Avkastning på eget kapital, procent ...... -55,8 6,8 1,2 29,8 11,4 Avkastning på totalt kapital, procent...... -11,6 6,6 2,9 18,7 7,6 Investeringar, tkr...... 16 992 2 808 1 889 4 969 1 242 Total area, kvm ...... 36 239 46 0001) 45 300 45 543 48 736 Hyresintäkter, kr/kvm ...... 345 300 345 367 342 Underhållskostnader, kr/kvm...... 69 58 78 52 52 Uppvärmningskostnader, kr/kvm ...... 71 75 62 67 59 Fastighetsskötsel, kr/kvm...... 22 21 22 19 17

1) Inklusive Flöjten 1, exklusive Plinten 6, 8, 9.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 79 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen

AB Norrköpings Idrottspark

2003 2002 Omsättning, mnkr...... 6,7 6,5 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr...... -0,5 -0,1 Balansomslutning, mnkr...... 41,6 39,1 Justerat eget kapital, mnkr...... 1,7 2,2 Soliditet, procent ...... 4 6 Anställda ...... 0 0

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att upprusta, förvalta och upprusta Idrottsparken för att Statminister Göran Persson avtäcker bysten av bort- främja sport- och idrottsverksamhet samt att även ut- gångne fotbollsspelaren, lagledaren och förbundskapte- veckla användningen av fastigheten Norrköpings nen Georg ”Åby” Ericson. Idrottspark. En idéutredning ” IP 2006 ”ligger till Foto: Anita Kjellberg grund för det långsiktiga arbetet, både avseende möj- des på VM-läktaren och avtäcktes under sommarens ligheten till att utveckla den rent idrottsliga verksam- landskampsarrangemang. heten, men även för att åstadkomma en möjlig stads- Planer inför framtiden utveckling i området. I nära samarbete med förhyraren Norrköpings kul- ”Hundra år på Parken” blev ett tema för 2003 - tur- och fritidsnämnd och i samverkan med fotbolls- Norrköpings Idrottspark fyllde 100 år. gymnasiet och berörda föreningar sker en dialog för Den 2 mars 1903 beslutade dåvarande stadsfullmäk- att utveckla Idrottsparken. tige att på Krogaregärdet anlägga en ny idrottsplats, En avveckling på Idrottsparken av verksamheten Idrottsparken såg sitt första ljus. En hundraårig histo- inom Norrköpings Curlingklubb fullföljs under 2004 ria med sport, dramatik och glädjestunder ﬁ nns nu och samråd förs om hur frigjorda ytor skall dispone- väl dokumenterad i den jubileumsbok som AB Norr- ras för framtiden. köpings Idrottspark gav ut under 2003. Med beaktande av Sv. Fotbollförbundets arbete med Under jubileumsåret utsåg även Riksidrottsförbundet elitlicens för fotbollsarenor så måste planering ske för Norrköpings Idrottspark till en av 100 idrottshisto- installation av plantäckning och troligtvis även mark- riska platser i landet. värme på A-plan inom de närmaste åren. Ett arbete med en fortsatt upprustning av den publi- På nationell nivå pågår ett omfattande arbete med ka miljön har även skett under 2003. upprustning och nybyggnad av elitarenor. I anslutning till Sv. Fotbollförbundets landskamp på Eskilstuna, Örebro och Borås är de senaste exemplen Idrottsparken, Sverige-Grekland kunde därför en till- och ﬂ er projekt håller på att ta form. Norrköpings byggnad av VM-läktaren tas i anspråk. I tillbyggna- Idrottspark – 100 år 2003 – är en attraktiv och upp- den ingår både nya dam-, herr- och handikapptoalet- skattad arena, men Idrottsparken står inför en fram- ter, omklädningsrum och domarrum samt utökad tid där åtgärder måste vidtas för att möta morgonda- publikmiljö för servering m.m. Denna investering gens krav. har genomförts efter att den kommunicerats med företrädare för ägaren och den belastar tills vidare Därför bör en dialog inledas mellan bolaget och äga- bolagets resultat. ren hur man ska möta en framtid för Norrköpings Idrottspark. Genom ett upprop för bortgångne fotbollsspelaren, lagledaren och förbundskaptenen Georg ”Åby” Eric- Bolaget hade vid årets början 1,9 mnkr i balanserade son, insamlades medel till en bronsbyst som placera- vinstmedel och obeskattade reserver. Årets negativa resultat balanseras mot dessa vistmedel. 80 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen

Marknadsföringsbolaget Verksamheten ﬂ yttade in till Näringslivets hus under Nya Norrköping AB året.

2003 2002 Ett nära samarbete med Linköpings marknasbolag fortsatte under året och en gemensam marknadsplan Omsättning, mnkr...... 9,2 2,1 för den Fjärde Storstadsregionen har tagits fram. Resultat före Större arktiviteter som i övrigt skett under året är bl a bokslutsdispositioner och skatt, mnkr...... 0 0 det varumärkesarbete som pågått under hela året och Balansomslutning, mnkr...... 2,8 3,1 resulterat i en ny profi l för Norrköping. Vidare har Justerat eget kapital, mnkr...... 0,6 0,6 ett antal studentkampanjer och mässor genomförts. Soliditet, procent ...... 21 20 Ett etableringsprojekt mot Stockholmsföretag resulte- Anställda ...... 2 2 rade i ett antal prospects. Ett fl ertal intressentträffar, såväl lokala som gemensamt med Linköping har ge- Bolagets verksamhet skall vara att bedriva och sam- nomförts. Reklamkampanj i TV 4 regionalt under ordna marknadsföringen av Norrköping. Kommunen sommaren och en sponsringskampanj i SVT natio- äger 50 procent av bolaget. nellt i samband med basket-EM genomfördes. Ett fl ertal PR-aktivitetet har riktade gentemot såväl na- Aktiviteter skall riktas mot följande målgrupper: tionella som internationella medier resulterade i stör- - Kompetent arbetskraft re tidningsartiklar i såväl Dagens Nyheter som Da- - Potentiella studenter gens Industri. Ny hemsida publicerades. - Företag med inriktning mot Campus Norrköping Fyra nummer av tidningen ”Vårt Norrköping” gavs - Lokala och externa opinionsbildare ut till samtliga hushåll i Norrköping samt till utfl yttade Norrköpingsbor. Fyra nummer av nyhetsbrevet - Norrköpings befolkning är genomförda. ”Nya Norrköping” producerades och distribuerades Bolaget fi nasieras genom lika delar från Norrköpings till det lokala näringslivet. komun och näringslivet genom sju ytterligare deläga- re samt 22 intessentbolag.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 81 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen

Hyresbostäder i Norrköping AB är ett av Norrkö- Hyresbostäder i Norrköping AB 1) pings kommun helägt företag. Det är moderbolag i 2003 2002 en koncern som även innefattar företagen Navestad- badets Rehab AB, Studentbo i Norrköping AB och Omsättning, mnkr...... 608,1 581,2 Ringdansen i Norrköping AB. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr...... 12,9 12,2 Bolaget är anslutet till Sveriges Allmännyttiga Bo- stadsföretag (SABO) och till fastighetsbranschens Ar- Årets resultat ...... 46,2 4,2 betsgivarorganisation (FASTIGO). Balansomslutning, mnkr...... 3 862,0 3 599,5 Hyresbostäder i Norrköping AB har till uppgift att Justerat eget kapital, mnkr...... 423,0 377,0 inom kommunen äga fastigheter och tillsammans Soliditet, procent ...... 11 10 med de boende utveckla, förvalta och förädla boen- Anställda ...... 190 187 demiljöer. 1) Redovisningen avser koncernen. Studentbo i Norrköping AB har till uppgift att främ- ja bostadsförsörjningen inom Norrköpings kommun, nens folkmängd har ökat via framför allt en ökad in- främst för studerande vid Linköpings Universitet, ﬂ yttning. Arbetslösheten är dock fortfarande relativt Campus Norrköping. Företaget har från och med 1 hög och en ökning har skett under de sista månader- november 2003 övertagit fyra anställda från moder- na. En ökning av hushållens reala disponibla inkom- bolaget. Den ekonomiska förvaltningen handhas av ster har skett, vilket har medverkat till en gynnsam moderbolaget. effekt på bolagets uthyrningsgrad. Navestadbadets Rehab AB, som tidigare bedrev frisk- Ett webbaserat säljsystem används. Antalet besökan- vårds- och rehabiliteringsverksamhet, har under året de på Hyresbostäders webbsida har ökat avse värt, inte bedrivit någon verksamhet. från ca 1 000 per dag till drygt 1 500 per dag under Ringdansen i Norrköping AB har under året inte be- året. Hanteringstiden har sänkts och de bo- drivit någon verksamhet. stadssökande, och övriga intresserade, har omedelbar information om alla lediga lägenheter. Fastighetsbestånd Hyresnivå Företaget äger och förvaltar 179 (181) fastigheter innehållande 10 946 (11 005) lägenheter och 570 I förhandling mellan företaget och Hyresgästfören- (577) lokaler. Den totala lägenhetsytan uppgår till ingen avseende 2004 års hyror träffades i november 786 982 kvm (790 525 kvm) och den totala ytan för 2003 överenskommelse om en höjning med 4,3 pro- lokaler uppgår till 61 964 kvm (63 904 kvm). Under cent från och med 1 januari 2004. Höjningen är året har två fastigheter om sammanlagt 57 lägen heter framförallt för anledd av kraftiga ökningar av avgifter försålts. för vatten, värme och sophantering. Arbetet med den framtida hyressättningen, kallad ”Rättvis hyra” har Personal pågått hela året. Medelantalet helårsanställda har under året varit 190 Investeringar och fastighetsunderhåll (187) varav 53 (51) kvinnor och 137 (136) män. Från och med den 1 november har de fyra anställda Koncernens bruttoinvesteringar uppgick till totalt som arbetat med Studentbos förvaltning övergått till 308,1 mnkr (331,4 mnkr). Av det investerade belop- anställning i detta bolag. Övriga dotterbolag har inga pet avsåg ca 199 mnkr nedlagda kostnader i projekt anställda. Förvaltningen av dessa handhas av moder- Ringdansen. bolaget. Totalt har 1 083 mnkr investerats i Ringdansen. Er- Marknad hållet statsbidrag är hittills 202 mnkr. Totalt beräk- nad pro duktionskostnad är ca en miljard kronor och Efterfrågan på bolagets lägenheter har varit fortsatt totalt beräknat statsbidrag är 260 mnkr. Resultatet god. Uthyrningsgraden, beräknad som hyresin täkter följer upprättad inve steringskalkyl med ca 6 procent för uthyrda lägenheter i förhållande till total brutto- direktavkastning. hyra för lägenheter, uppgick under året till 96,7 procent (95,8 procent) exklusive Ringdansen. Kommu- 30,8 mnkr avsåg det fortsatta arbetet på Såpkullen.

82 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen

Vidare har 5,6 mnkr investerats i fjärrvärmeförsörj- 11,4 procent (10,8 procent) och koncernen 10,9 ning till Åby. Dotterföretaget Studentbo i Norrkö- procent (10,5 procent). ping AB har uppfört ett nytt hus för de studerande i Koncernens likvida medel uppgick per balansdagen kvarteret Konstantinopel 4 innehållande 57 lägenhe- till 45,1 mnkr (24,6 mnkr). Hyresbostäder har be- ter. Infl yttning skedde den 1 september 2003. Ned- kräftade kreditlöften om 193,8 mnkr (142 mnkr). lagd kostnad är 37,8 mnkr. Genom beslut av kommunfullmäktige ska bolagets Bland de större planerade underhållsåtgärderna som kort- och långfristiga upplåning ske genom kom- under året genomförts kan nämnas renoverings- munens internbank. Internbanken garanterar fi nan- arbeten på Såpkullen, renovering av träfasader i siering av de kreditbehov bolaget anmäler. Klockaretorpet, renovering av plank och bodar i Atri- Framtiden umområdet samt badrumsreparationer i Hageby. To- talt har planerat underhåll genomförts för 23,9 mnkr I en dialog kring företagets framtid togs Affärsplan (24,8 mnkr). 2008 fram under hösten 2003. Företagsledningen ge- nomförde ett antal seminarier där ett 100-tal deltaga- Kostnaden för löpande underhåll och reparationer re från näringsliv, hyresgästförening, ledande politi- har uppgått till 63,4 mnkr (66,6 mnkr). ker och kommunala tjänstemän samt Hyresbostäders Resultat personal medverkade. Med Affärsplan 2008 som un- Koncernens resultat uppgick till 46,2 mnkr (4,2 derlag har företaget formulerat ett framtidsscenario mnkr). inför 2008. Där fi nns visioner för hur företa get vill uppfattas 2008 och strategier för hur man når dit. Moderbolagets rörelseresultat exklusive reavinster och Arbetet med affärsplanen visar på ett ökat behov av nedskrivningar uppgick till 149,6 mnkr (127,6 fl exibel organisation, ökad lönsamhet, specialisering mnkr). Fastigheterna, med ett bokfört värde i moder- samt koncentration av resurser och kompetenser bolaget av 3 605,2 mnkr (3 394,1 mnkr), gav under inom företaget. Som en följd av detta har Hyresbos- 2003 ett driftsöverskott (hyresintäkter med avdrag täder varslat Länsarbetsnämnden och de fackliga or- för fastighetskostnader men exklusive avskrivningar ganisationerna om att det fi nns en övertalighet mot- och med tillägg för statliga bostadsbyggnadssubven- svarande 73 tjänster. Under 2004 kommer övertalig- tioner) på 213,9 mnkr (186,1 mnkr). Fastigheternas heten och bemanningsfrågan att lösas. I samband taxe ringsvärden uppgår till 3 093,9 mnkr. med detta implementeras företa gets nya arbetssätt Finansverksamhetens resultat och organisation. Fastighetslånen uppgick i koncernen till 2 367,9 I kommunfullmäktiges ägardirektiv för Hyresbostä- mnkr (2 262,5 mnkr) och i moderbolaget till der anges bl.a. att bolaget skall eftersträva en jäm nare 2 248,6 mnkr (2 197,2 mnkr). Dessutom har kredi- geografi sk spridning inom kommunen och minska tiv upptagits i koncernen med 911,8 mnkr, varav i ägandet av fastigheter i områden där domi nansen är moderbolaget 874,5 mnkr. Den genomsnittliga rän- stor. Som en följd av detta och med kommunfull- tesatsen på fastighetslånen uppgick till 4,3 procent mäktiges godkännande kommer fastigheter i Hageby, (4,6 procent). Marielund och i centrala Norrköping att säljas till Finansnettot (räntebidrag och övriga ränteintäkter Markarydsbostäder med tillträde den 1 april 2004. minus räntekostnader) uppgår till -141,4 mnkr Försäljningen avser 2 034 lägenheter och köpeskil- (-137,8 mnkr), vilket är en försämring med 3,6 lingen uppgår till 627 miljoner kronor. mnkr. Av fi nanskostnaderna under året utgör 13 Hyresbostäder och Hyresgästföreningen har avtalat mnkr risk premie till Norrköpings kommun. om att införa Rättvis Hyra från 1 juli 2004. Det nya Finansiell ställning systemet för att rättvist fördela hyrorna i Norrköping Koncernens synliga egna kapital uppgick vid årsskif- ger en stor förändring av hyressättningen. De nya hy- tet till 423 mnkr (377 mnkr). rorna varierar med både höjningar och sänkningar. Den totala hyresnivån förändras däremot inte. Med Soliditeten, beräknad som eget kapital i förhållande Rättvis Hyra återställs bruksvärdet. Hyressättningen till balansomslutningen, uppgick i moderbolaget till utformas så att den speglar hyresgästernas värdering av boendet.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 83 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen

Nyckeltal Hyresbostäder 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997

Koncernen Hyresbostäder Hyresintäkter, mnkr...... 590,4 565,6 547,1 489,7 488,4 486,0 495,0 Räntebidrag, mnkr...... 4,3 3,7 3,8 10,8 20,7 22,8 49,9 Investeringar, mnkr ...... 308,1 331,4 643,2 139,3 121,5 96,5 116,3 Soliditet, procent ...... 10,9 10,5 11,9 13,0 12,2 12,1 12,0

Hyresbostäder i Norrköping AB Hyresintäkter, mnkr, netto...... 574,1 550,8 532,7 478,3 478,8 478,1 491,9 Vakansgrad, proc ...... 6,9 8,7 9,6 10,0 11,1 11,1 9,3 Hyresbortfall, mnkr ...... 47,2 56,1 60,1 57,8 60,9 62,4 52,7 Genomsnittligt antal tomma lägenheter...... 315 371 465 309 1 060 1 067 877 Räntebidrag, mnkr...... 2,7 2,0 2,1 9,3 19,5 22,3 49,8 Soliditet, proc ...... 11,4 10,8 12,3 13,4 12,7 12,5 12,1 Avkastning på eget kapital, proc ...... 3,2 3,3 9,2 7,0 5,0 1,4 -2,5 Avkastning på totalt kapital, proc ...... 4,3 4,5 4,9 5,2 4,2 5,7 4,8 Investeringar, mnkr ...... 270,5 331,1 615,1 138,3 96,0 55,3 80,2

Studentbo i Norrköping AB Hyresintäkter, mnkr, netto...... 16,2 14,9 14,4 11,4 9,2 7,1 2,8 Vakansgrad per balansdagen, proc ...... 7,6 6,0 9,0 11,0 13,0 23,0 32,0 Hyresbortfall, mnkr ...... 0,9 0,8 0,9 1,0 1,6 1,7 uppg saknas Antal tomma lägenheter per balansdagen...... 66 50 56 75 90 133 160 Räntebidrag, mnkr...... 1,6 1,6 1,7 1,5 1,2 0,6 0,1 Investeringar, mnkr ...... 38,1 0,3 28,1 1,0 25,0 39,1 45,6

Stiftelsen Östergötlands Länsteater huvudmän med anslagsåtaganden och krav på verk- samhetsfördelning mellan de två kommunerna och 2003 2002 länet i övrigt. Anslagen från huvudmännen fördelar Omsättning, mnkr...... 88,2 83,3 sig med 40% från landstinget, 30% från Norrkö- Resultat före pings kommun och 30% från Linköpings kommun. bokslutsdispositioner och skatt, mnkr...... 0,1 0,1 Östgötateatern har tre huvudscener. Klassiska teater- Balansomslutning, mnkr...... 15,1 14,1 hus byggda i jugendstil ﬁ nns till förfogande i Norr- Justerat eget kapital, mnkr...... 0,8 0,8 köping (byggår 1908) och Linköping (byggår 1903). Soliditet, procent ...... 5,5 5,5 Här spelas svenska och utländska klassiker, nyskriven dramatik från olika länder, barn- och familjeföreställ- Anställda ...... 141 137 ningar samt varje år en musikal. De båda teaterhu- Kommunens andel i Stiftelsen Östergötlands Länsteater, sens publikfoajéer samt teatervinden i Norrköping Östgötateatern, är 30 procent. används för mindre produktioner och vid turné spe- lar man på olika scener ute i länet. De två huvudsce- Stiftelsen Östergötlands Länsteater, Östgötateatern, nerna utnyttjas lika mycket genom växelvis spelad re- är Sveriges största regionteater. pertoar. Från att ha varit stadsteater sedan 1947, driven som Östgötateatern har en egen ensemble med ca 20 skå- ekonomisk förening gemensam för Norrköping och despelare, som utgör grunden och rygg-raden i tea- Linköping, ombildades teaterorganisationen 1980 - terns verksamhet. Till enskilda pjäser och projekt en- Stiftelsen Östergötlands Länsteater, Östgötateatern gageras dessutom frilansande skådespelare. Regissörer uppstod. Teatern blev en angelägenhet för hela Öst- och scenografer har under senare år engagerats till ergötlands län. Landstinget tillsammans med kom- enskilda pjäser eller för längre perioder för att skapa munerna Norrköping och Linköping blev stiftelsens kontinuitet i verksamheten.

84 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen

Ung scen/öst är Östgötateaterns nya ensemble, etablerad sedan hösten 2001 och med egen teaterscen i Elsas Hus i Linköping. Ung Scen/Öst har till uppgift att spela nyskriven, ange-lägen teater för skolans mellan- och högstadium samt gymnasiet i Linköping samt turnera i Norrköping och övriga Östergötland. Årets resultat Fluktuationer mellan åren och ansträngd ekonomi gjorde det nödvändigt att inför 2002 lägga fram bud- getar för de två åren 2002 och 2003. År 2002 be- dömdes ge ett underskott, som skulle återhämtas år 2003, då ett motsvarande överskott budgeterats. Öst- götateatern har glädjande nog redovisat överskott båda åren 2002 och 2003. Östgötateaterns totala intäkter uppgår till 88,2 mnkr (83,3 mnkr 2002). Huvudmännen bidrog med 53% och staten med 28% av intäkterna (55% respektive 29% 2002). Egenintäkterna uppgick till 19% (16% 2002). Viktiga händelser under året Året har bjudit på såväl konstnärliga som publika framgångar. Med kritikerrosade och populära före- ställningar som t ex Din stund på jorden och My Fair Under hösten spelades pjäsen Dreyfus. I rollerna åter- Lady har vi nått en ökad publik under 2003. Ung ﬁ nns en stor del av teaterns manliga ensemble. Här syns scen/öst har under året befäst sin ställning som en av Richard Carlsohn och Claës Weinar, Sveriges mest spännande och framgångsrika ungdomsscener. De har varit mycket lyckosamma med t Tillsammans med Destination Norrköping KB och ex LAVV, som förutom i Linköping också uppförts Norrköpings Symfoniorkester har Östgötateatern på stora scenen i Norrköping under en längre spelpe- drivit BiljettForum HB för försäljning av biljetter till riod. delägarnas evenemang i första hand men även för an- Östgötateatern har en stark ställning i teatersverige, dra arrangörers räkning. Verksamheten i BiljettFo- vilket gett möjlighet till framgångsrika samarbeten rum upphörde den 1 juli och Östgötateaterns biljet- med andra teatrar. Dessa samarbeten är viktiga ur ter säljs därefter i egen regi. Detta är ett led i arbetet både konstnärligt och ekonomiskt perspektiv och de med att öppna upp teaterhusen och fylla dem med öppnar teatern mot omvärlden. Under 2003 har Öst- aktiviteter även under dagtid. götateatern bl a samarbetat med Riksteatern kring Uppföljning och utvärdering Timmarna med Rita och Din stund på jorden, som turnerat runt om i Sverige. Östgötateatern har som övergripande mål att bedriva teaterverksamhet på hög konstnärlig nivå för vuxna, Östgötateatern har sedan ett par år ett etablerat sam- skolungdomar och barn med egen ensemble och i arbete med teatern Baltiski Dom i S:t Petersburg. samarbeten. Teaterns repertoar ska omfatta såväl klas- Under året har den ryske regissören Vladimir Tikke sisk och nyskriven dramatik som musikteater. Teatern satt upp Björnen och Ett frieri - två enaktare av An- ska synliggöra och kommentera hela vårt samhälle ton Tjechov - i Linköping, Norrköping och för turné och göra sin verksamhet tillgänglig för alla männis- i länet samt gästspel i S:t Petersburg. kor i samhället. Teatern ska utgöra ett av ﬂ era centra i

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 85 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen det östgötska kulturlivet samt inta en central plats i veckla teaterns verksamhet. Att göra ekonomin helt det svenska teaterlivet. Teatern ska också ta aktiv del i beroende av samarbetsintäkter är dock en farlig och såväl nationella som inter-nationella utbyten och på sikt ohållbar väg. samarbeten. Dessa mål har uppfyllts 2003. Ett mycket sent besked om utebliven uppräkning av Investeringar huvudmannaanslagen 2004 förstärker teaterns ekonomiska problematik. Med utebliven kompensation Årets investeringar har uppgått till 3,2 mnkr 2003 för löne- och andra kostnadsökningar samt avsaknad (3,4 mnkr 2002). Den återhållsamhet som under en av marginaler kan vi inte längre möta fl uktuationer i rad år krävts har medfört ett eftersatt investeringsbe- verksamheten och klara ekonomin ens på kort sikt. hov som det under de närmaste åren blir angeläget att fi nansiera. Arbetsmiljökrav och nya EU-regler För åren 2004 och 2005 har vi liksom för 2002 och kommer sannolikt att nödvändiggöra en mycket stor 2003 budgeterat för två år där vi i budgeten för år investering i nytt lingångssystem/råmaskineri den 2004 beräknar ett underskott som ska kompenseras närmaste femårsperioden. Investeringsbehovet för de med ett överskott i 2005 års budget. Anledning är kommande fem åren bedöms till närmare fl uktuationer mellan åren beroende på hur spelplane- 20 mnkr. ringen är upplagd, varierande möjligheter till samarbeten samt den uteblivna anslagsuppräkningen Framtiden Urholkningen av bidragen framtvingar i det något Från Östgötateaterns sida fi nns en önskan att öppna längre perspektivet ett vägval. Mycket oroande är sta- upp och få mer liv i teaterhusen. Att bedriva biljett- tens avisering, som kom först kring årsskiftet, om försäljningen i egen regi i teaterhuset i Norrköping är kraftigt ökade pensions-kostnader inom scenkonst- ett led i detta arbete. ”Scenöppning”, introduktion av området fr o m 2004. Besked om ökningens storlek pjäs och författare före föreställning, och ”scensläck- för 2004 kommer att lämnas först i april 2005. En ning”, diskussion efter föreställning, är uppskattade omställning av verksamheten och förändring av Öst- inslag som kommer att fortsätta. Vår ambition är götateaterns uppdrag blir verklighet inom en nära också att teaterhusen ska bli naturliga mötesplatser framtid om inte fi nansiering lämnas för de höjda och arenor för kulturella och andra aktiviteter. pensionskostnaderna och teatern kompenseras för Samarbetet med Baltiski Dom kommer att vidareut- ökade kostnader i övrigt. Vi kommer inte längre att vecklas. För Måns Lagerlöf, ung scen/östs konstnärli- vare sig kunna utföra huvudmännens uppdrag eller ge ledare, fi nns planer på ett regiuppdrag i S:t Peters- uppfylla de mål som satts för verksamheten. burg. Östgötateatern kommer att ta emot studiebe- Under hösten 2003 påbörjades diskussioner med hu- sök av ryska teaterproducenter under 2004. vudmän och Östsam om framtiden för fyra kulturin- Satsningen på samarbeten med andra teatrar kommer stitutioner i länet – Länsmuséet, Östgötamusiken, att fortsätta. Dessa är idag en viktig ekonomisk förut- Norrköpings Symfoniorkester och Östgötateatern. sättning när det gäller att utföra det uppdrag vi fått Dessa diskussioner kommer mot bakgrund av den av våra huvudmän, för att nå våra mål och för att ut- ekonomiska situationen att få stor betydelse för Öst- götateaterns fortsatta uppdrag och verksamhetsinriktning.

86 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen

Djurparksfastigheter i Norrköping AB

2003 2002 Omsättning, mnkr...... 8,7 6,4 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr...... 0 0 Balansomslutning, mnkr...... 65,4 64,5 Justerat eget kapital, mnkr...... 0,1 0,1 Soliditet, procent ...... 0 0 Anställda ...... 0 0

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att förvär- Foto: Ronnie Magnusson va, förvalta och försälja fastigheter och anläggningar Optionen gäller t o m 2002-12-31 med rätt till två inom Kolmårdens Djurpark. års förlängning. Bolagets syfte är att för främjande av fritids- och re- Denna rätt till förlängning utnyttjades under 2002. I kreationsaktiviteter samt turismen inom kommunen samband med denna förlängning av optionsrätten tillhandahålla erforderliga fastigheter och anläggning- har ägarna till Kolmårdens Djurpark AB begärt för- ar. handling avseende översyn av villkoren i optionsavta- Kolmårdens Djurpark AB arrenderar hela anlägg- let. Dessa förhandlingar startade under 2003 mellan ningen av bolaget. Vidare har ägarna till Kolmårdens kommunen och ägarna till Kolmårdens Djurpark AB Djurpark AB enligt en utställd option rätt att under och planeras att slutföras under 2004. vissa förutsättningar köpa bolaget, allt i enlighet med beslut i kommunfullmäktige i juni 1997.

Norrköpings Transportcentrum AB Under verksamhetsåret 2003 har företaget medverkat till ﬂ ertalet etableringar i Norrköping. Bland dessa 2003 2002 kan särskilt nämnas IT-distributören GNT:s satsning Omsättning, mnkr...... 2,0 1,2 för den skandinaviska marknaden som etableras i Resultat före Norrköping och loaliseringen av Svenska Returpacks bokslutsdispositioner och skatt, mnkr...... 0 -0,7 centrala anläggning för insamling av aluminiumbur- Balansomslutning, mnkr...... 2,4 2,4 kar och PET. Justerat eget kapital, mnkr...... 1,9 1,9 Tillsammans med Linköpings kommun och universi- Soliditet, procent ...... 78 78 tet har bolaget drivit projektet e-logistics Develop- ment som bl a syftar till att utveckla regionen som ett Anställda ...... 1 1 kompetenscentrum inom logistikområdet. Transportcentrum AB är ett utvecklingsbolag inom Under verksamhetsåret har bolaget tagit initiativ till logistik- och transportområdet. Målet med verksam- infrastrukturprojektet med syfte att förbättra de lo- heten är att skapa tillväxt inom denna sektor i Norr- gistiska förutsättningarna bl a i de s k ”Norrköpings- köpingsregionen. Bolaget genomför detta genom att paketet”. sälja in Norrköping och regionens logistiska förut- Bolaget ägs till 60 procent av Norrköpings kommun sättningar till olika målgrupper och på så vis stärka och till 40 procent av Norrköpings Hamn och Stuve- ställningen som en av de ledande logistikregionerna i ri AB. Sverige.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 87 D Sammanställd redovisning

Redovisning av bolagen/stiftelserna som ingår i den sammanställda redovisningen

Destination Norrköping KB1) DNKB har medverkat vid fl era större evenemang, som stärkt norrköpingsandan och samtidigt gett be- 2003 2002 söksnäringen en ökad omsättning. Norrköping var en Omsättning, mnkr...... 34,5 35,6 av fyra städer som stod som arrangörer för Basket- Resultat före EM. Arrangemanget genomfördes i början av sep- bokslutsdispositioner och skatt, mnkr...... 0,4 0,7 tember. Augustifesten med SM i fyrverkeri - Karne- Balansomslutning, mnkr...... 13,3 9,8 valens efterföljare - blev mycket lyckad. I samband Justerat eget kapital, mnkr...... 2,1 1,7 med advent arrangerades den traditionella julmarknaden. Året avslutade med Nyårsvandringen i Indu- Soliditet, procent ...... 16 17 strilandskapet. En rekordstor skara människor trotsa- Anställda ...... 33 31 de kylan även detta år. 1) Redovisningen avser koncernen Ett stort antal norrköpingsföretag har givit sitt stöd Destination Norrköping KB (DNKB) bedriver kon- till verksamheten under året, bland annat genom ferens-, evenemangs-, och kongress-byråverksamhet medlemsavgifter samt i samband med adventsfi ran- med tillhörande marknadsföring. Värmekyrkan andet. vänds för varierande evenemang och konserter. Vida- re bedrivs turistbyråverksamhet, marknadsföring, Under året har turistbyrån, marknadsavdelningen evenemangsverksamhet och försäljning av Norrkö- och administrationen fl yttat till mer ändamålsenliga ping som besöksort. Turistbyrån tillhandahåller också lokaler vid Holmentornet. Biljettbyrån fi nns idag i information och service till norrköpingsborna. entrén till Louis De Geer. Detta har inneburit en större närhet till verksamheterna i Louis De Geer. Årets resultat DNKB har under året haft stor verksamhet i EU- Årets resultat 441 tkr innebär en förbättring både projektet Växtkraft Mål 3. En handlingsplan är fram- jämfört med budgeterat nollresultat och senaste tagen för ändamålet och denna följs noggrant. prognos. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Till det positiva resultatet har bl a konserter, konferenser och kongresser bidragit. För DNKB är det viktigt med en fortsatt hög nytt- jandegrad av De Geerhallen med konferenser och Viktiga händelser under året kongresser samt evenemang och upplevelser för norr- Tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester köpingsborna. De Geerhallen är utsatt för hård kon- (SON) och Östgötateatern drev DNKB Norrkö- kurrens från andra städer gällande konferenser och pings Biljettforum HB, för försäljning av biljetter till kongresser. För att även fortsättningsvis uppnå ett i första hand delägarnas evenemang. Den 1 juli upp- bra ekonomiskt utfall är tillgängligheten i De Geer- hörde verksamheten i Norrköpings Biljettforum HB hallen viktig, inte bara för Destination Norrköping. och biljettförsäljning till DNKB:s, SON´s och andra Näringslivet, framför allt besöksnäringen, gynnas av arrangörers evenemang sker därefter hos Biljettbyrån, en god beläggning i Louis De Geer. helt i DNKB:s egen regi. Under året har ett antal mycket stora och mindre konferenser ägt rum t ex Röntgen- veckan med nordisk kongress för Desination Norrköping röntgensköterskor och radiografer Nyckeltal, moderbolaget 2003 2002 2001 2000 1999 med 1 000 deltagare. Vänsterpar- tiets kommundagar samlade 400 Soliditet, %...... 15,4 16,5 5,6 - 5,4 20,0 deltagare. Härutöver har många Avkastning på eget kapital, % ... 22,6 52,1 - 299,0 - 538,0 7,6 Avkastning på totalt kapital, %.... 3,6 5,0 - 8,8 - 28,0 1,7 konserter och banketter anordnats i Investeringar, tkr...... 975 231 355 846 308 Louis De Geer och i Värmekyrkan.

88 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Fem år i sammandrag 2003 2002 2001 2000 1999 Antal invånare 31 december ...... 123 971 123 303 122 896 122 199 122 212 Kommunal utdebitering per 100 kr...... 21,45 21,45 21,45 21,45 21,45

-Verksamhetens nettokostnader, mnkr exkl avskrivningar...... -4 203,0 -4 068,3 -3 831,4 -3 592,5 -3 539,6

-Skatteintäkter netto (inkl generella statsbidrag), mnkr ...... 4 258,1 4 141,3 3 967,9 3 824,1 3 588,6

-Finansnetto, mnkr...... 78,7 26,4 30,2 -14,5 -60,1

-Nettokostnadernas och ﬁ nansnettots andel av skatteintäkterna netto, proc1) ...... 98,7 98,2 96,6 94,3 100,3

Tillgångar, totalt mnkr...... 8 003,6 7 541,5 7 976,8 8 207,7 6 682,1 • Tillgångar per invånare, kr...... 64 561 61 162 64 907 67 167 54 676

Skulder, totalt, mnkr ...... 4 146,4 3 721,5 4 093,6 4 417,4 4 333,7 • Skulder per invånare, kr ...... 33 446 30 182 33 310 36 145 35 461

Nettolåneskuld kommunen, mnkr...... 0 0 0 247,1 243,2 • Nettolåneskuld per invånare, kr...... 0 0 0 2 022 1 990

Nettotillgång kommunen, mnkr...... 432 516,1 757,8 0 0 • Nettotillgång per invånare, kr...... 3 485 4 186 6 167 0 0

Eget kapital, totalt mnkr ...... 3 711,8 3 711,0 3 737,7 3 661,5 2 348,4

Soliditet, procent ...... 46 49 47 45 35 (Eget kapital/tillgångar)

Skuldsättningsgrad, procent ...... 54 51 53 55 65 (Skulder/tillgångar)

Balanslikviditet, procent ...... 146 110 134 144 86 (Omsättningstillgångar/kortfristiga skulder)

1) Exklusive upp- och nedvärdering av ﬁ nansiella anläggningstillgångar

Årets resultat

Årets resultat sultat ingår i överskottet för fi nansiella verksamheten. Norrköpings kommun redovisar för år 2003 ett posi- Likaså ingår 3,0 mnkr avseende fi nansiering av pro- tivt resultat på 0,8 mnkr. Däremot klarar kommunen jekt inom Rotkraft som redovisas under verksamhe- för första gången inte balanskravet som infördes år tens nettokostnader. 2000. Se vidare under avsnittet avstämning mot ba- I förhållande till budget redovisar verksamhetens net- lanskrav. tokostnader en obalans på drygt -45,5 mnkr. I belop- Skatteintäkter redovisar i förhållande till budget ett pet ingår kostnader för marksanering vid en tidigare underskott på 23,5 mnkr medan generella statsbidrag deponi. Den beräknade nettokostnaden 24,7 mnkr redovisar ett mindre överskott på 3,1 mnkr. Under- för marksaneringen har periodiserats genom en av- skottet avseende skatteintäkter avser negativa delav- sättning inom kommunstyrelsen i bokslutet 2003. räkningar för 2003. I bokslutet för 2002 var verksamhetens obalans -104 Den fi nansiella verksamheten redovisar i förhållande mnkr. Det är framför allt inom verksamheterna vård till budget ett överskott på 66,7 mnkr. Kommunens och omsorg, utbildning samt individ- och familjeom- värdepapper har i förhållande till ingångsvärdet vid sorg som resultatet förbättrats. årets början värderats upp med 49,4 mnkr. Detta re-

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 89 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Barn- och ungdomsnämnden redo- Resultat kommunen 2003 Avvikelse 2002 2001 2000 visar i förhållande till budget ett mot budget underskott på drygt 16 mnkr. 2003

Nämnden gick vid årets början in Verksamhetens med en negativ obalans från den nettokostnad ...... -4 336,0 -45,5 -4 194,4 -3 937,3 -3 698,3 gamla organisationen motsvarande cirka 37 mnkr plus att nämnden Skatteintäkter ...... 3 526,4 -23,5 3 385,3 3 236,5 3 072,0 fi ck ett anpassningskrav på drygt Generella statsbidrag, utjämning...... 731,7 +3,1 756,0 731,4 752,1 22 mnkr det vill säga sammantaget Finansnetto...... 78,7 +66,7 26,4 30,2 -14,5 en obalans på närmare 60 mnkr. Sammantaget har nämnden sänkt Resultat före extraordinära kostnaderna med 43 mnkr i förhål- kostnader ...... 0,8 +0,8 -26,7 60,8 111,3 lande till 2002. Anledningen till underskottet är att ett antal enheter Extraordinära intäkter ...... 0 0 0 0 1 352,2 Extraordinära kostnader ...... 0 0 0 -22,9 -67,8 inte lyckats anpassa verksamheten utifrån minskade elevvolymer. Årets resultat enligt resultaträkning...... 0,8 +0,8 -26,7 37,9 1 395,7 Gymnasienämnden redovisar ett underskott på 7,4 mnkr bland an- Utredning balanskrav1) nat beroende på att färre elever från Avgår realisationsvinster andra kommuner studerar i kom- Försäljning fastigheter...... -4,8 -13,3 -33,7 munens gymnasieskolor samt att Nettoresultat av värdering av våra kommunala gymnasieskolor fi nansiella anläggnings- har svårt att klara anpassningen till tillgångar ...... -49,4 72,6 en minskad elevvolym. Andelen Extraordinär semesterskuld ...... 22,9 Årets balanserade resultat ... -53,4 32,6 27,1 elever som studerar i fristående gymnasieskolor, andra kommuner Ingående balanserat resultat ... 113,4 80,8 53,7 eller vid landstingets naturbruks- Utgående balanserat resultat .... 60,0 113,4 80,8 gymnasium har fördubblats på två 1) Balanskrav för kommunerna gäller från 2000 år och uppgår nu till 21 procent. Socialnämnden redovisar ett underskott i förhållande till budget på drygt 20 mnkr varav vissa säbo-enheter. Dessa åtgärder motsvarar 37 14 mnkr avser barn- och ungdomsvården. I förhål- mnkr. lande till 2002 har kostnader avseende barn- och Ytterligare en förklaring till överskottet är att avgifts- ungdomsvård ökat med 6 mnkr bland annat beroen- intäkterna inom äldreomsorgen blev närmare 22 de på fl er placeringar på SIS-institutioner (Statens In- mnkr bättre än budgeterat. Detta beror i huvudsak stitutions Styrelse). Det kan noteras att 10 procent av på svårigheter att bedöma effekterna av omläggning- alla 17-åringar i Norrköpings kommun haft kontakt en till ett nytt taxesystem. med socialtjänsten. Arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden re- Inom vuxenvården har kostnaderna sänkts med 7,6 dovisar ett överskott på 7,4 mnkr. Överskottet avser i mnkr i förhållande till 2002. Totalt sett har kostnads- huvudsak arbetsmarknadsåtgärder där arbetsförmed- nivån för socialnämndens verksamheter sänkts med lingens neddragning av åtgärdsprogram för öppet ar- 300 tkr i förhållande till 2002. betslösa håller tillbaka de kommunala kostnaderna. Vård och omsorgsnämnden redovisar ett överskott på Kostnaderna för försörjningsstöd har minskat med 4,5 mnkr. Nämnden gick in med en obalans från drygt nio mnkr i förhållande till 2002 vilket främst 2002 samt ett anpassningkrav på sammanlagt drygt beror på att det statliga äldreförsörjningssystemet 50 mnkr. Stora förändringar har gjorts i verksamhe- som infördes från och med 2003. 260 pensionärshus- ten, bland annat en minskning av dagverksamheter håll som tidigare varit hänvisade till försörjningsstöd och dagcentraler, omstrukturering av hemtjänstverk- fl yttades över till försäkringskassan. samheten samt en anpassning av bemanningen vid

90 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

För redovisning av samtliga nämn- Eget kapital - Norrköpings kommun ders resultat hänvisas till årsredovis- Mnkr ningens del 2. 4 000,0 3 661,5 3737,7 3 711,0 3711,8 3 500,0 Avstämning mot balanskrav 3 000,0 År 2000 infördes ett lagstadgat ba- 2 500,0 2 348,4 lanskrav för kommuner och lands- 2 000,0 ting. Balanskravet innebär att kom- 1 500,0 munens intäkter skall överstiga kostnaderna. Eventuella underskott 1 000,0 skall återställas inom de närmast 500,0 följande två åren. 0,0 Vid avstämning av kommunens re- 1999 2000 2001 2002 2003 Årets sultat mot balanskravet utgör resul- förändring taträkningen grund. Realisations- mkr +1 148,9 +1 313,1 +76,2 -26,7 +0,8 vinster motsvarande 4,8 mnkr samt uppvärdering av ﬁ nansiell anläggningstillgång på 49,4 mnkr avräknas. Kommunens resultat mot ba- därmed stöd för kommunfullmäktige att täcka 2003- lanskravet blir då –53,4 mnkr. års underskott enligt balanskravsutredning med det Norrköpings kommunen har under en period med ekonomiska överskott som väsentligt förstärkt kom- högkonjunktur i landet förstärkt det egna kapitalet munens egna kapital under balansperiodens första år. väsentligt. Avsikten har hela tiden varit den att en så- Kommun har sedan balanskravet infördes redovisat dan förstärkning av kommunens egna kapital under positiva resultat och har fram till ingången av 2003 högkonjunkturen skall balansera eventuella under- upparbetat ett resultat 113,4 mnkr. Det ackumulera- skott på grund av kostnadsökningar och intäkts- de balanserade resultatet inklusive årets resultat upp- minskningar när konjunkturen försämras. Det ﬁ nns går vid utgången av 2003 till 60,0 mnkr.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 91 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Skatteintäkter och generella statsbidrag

De generella statsbidragen varierar Mnkr Skatteintäkter och generella statsbidrag mycket mellan åren. Detta är till 4500,0 4 258,1 4 141,3 största delen ekonomiskt neutralt 3 967,9 4000,0 3 824,1 731,7 för kommunen, eftersom det i hu- 3 588,6 756,0 731,4 vudsak är en effekt av tillämpning 3500,0 752,1 771,7 av gällande ”ﬁ nansieringsprincip” 3000,0 mellan staten och kommunsek- 2500,0 torn. Den innebär att om staten 2000,0 3385,3 3526,4 3072,0 3236,5 ger nya uppgifter, avvecklar upp- 1500,0 2816,9 gifter eller på annat sätt ändrar be- 1000,0

ﬁ ntliga ekonomiska förutsättningar 500,0 för kommunerna ska en ekono- 0,0 misk reglering ske mellan staten 1999 2000 2001 2002 2003 och kommunerna. Skatteintäkter Generella statsbidrag 1 skattekrona = Mkr 1995...... 115,5 1998...... 126,1 2001...... 148,6 1996...... 121,1 1999...... 129,8 2002...... 155,6 1997...... 123,6 2000...... 138,6 2003...... 163,5

Nettokostnadernas och ﬁ nansnettots andel av skatteintäkterna

Sammanställningen visar vilket utrymme som fi nns kvar till avskriv- Nettokostnadernas och finansnettots ningar och förändring av eget kapi- andel av skatteintäkterna tal för skattekollektivet. I denna sammanställning redovisas kom- 105 munen som helhet. 103 101 100,3 För 2003 har 1,3 procent från skat- 98,7 99 98,2 teintäkter och generella statsbidrag 96,6 97 tillförts till att fi nansiera nettoin- 95 94,3 vesteringarna eftersom 98,7 proc går till att fi nansiera verksamhetens 93 nettokostnad (exkl avskrivningar) 91 och fi nansnettot. 89 87 Kostnad/intäkt orsakat av omvär- 1999 2000 2001 2002 2003 dering av fi nansiella anläggnings- tillgångar har exkluderats verksamhetens nettokostnad i denna jämfö- relse.

92 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Nettoinvesteringar

600 Nettoinvesteringar är investerings- 550,5 utgifter efter avdrag för investeringsbidrag. Försäljningar av an- 500 läggningstillgångar som inte har ett samband med ny- (re-)investering- 400 ar utgör inte investeringsbidrag. 300 Årets nettoinvesteringar uppgår till 254,2 259,9

259,9 mnkr, vilket utgör 6,1 pro- 200 176,3 cent av skatteintäkterna och gene- 148,9 rella statsbidrag (6,1 procent 100 2002). År 2000 förvärvades kongressan- 0 1999 2000 2001 2002 2003 läggningen Louis De Geer samt Mässhallarna. Dessutom investera- En redovisning av samtliga investe- del 2. Nettoinvesteringar per des i ett nytt resecentrum. ringsprojekt som pågått under nämnd redovisas på sid 102. 2003 redovisas i årsredovisningens

Soliditet och skuldsättningsgrad

Soliditeten anger hur stor del av de % totala tillgångarna som ﬁ nansieras 120 med eget kapital. 1) 1) 100 Skuldsättningsgraden visar hur stor 80 del av de totala tillgångarna som ﬁ - 55 53 51 54 65 Skuldsättningsgrad nansierats med lån och övriga skul- 60 Soliditet der. 40 Soliditetsmåttet för kommunen är 45 47 49 46 inkl internbankens verksamhet, d v 20 35 s ingen rensning har skett av de lån 0 och den vidareutlåning som sker 1999 2000 2001 2002 2003 till de egna företagen. 1) Inkl resultatet av aktieförsäljning Norrköping Miljö & Energi AB (49 procent såldes 2000, Resterande 51 procent såldes 2001 ).Aktieposterna hade ett väsentligt högre värde jämfört med det bokförda.

Avgifter

Mnkr

2002-01-01 infördes maxtaxa inom förskoleverk- 300 samhet och skolbarnsomsorg. Maxtaxan innebär 233,8 258,0 219,6 249,3 Övrigt att avgiften fastställs utifrån föräldrarnas inkom- 250 20,3 24,7 18,4 ster, dock med en högsta avgift. I och med maxtax- 22,2 Avfall 200 70,3 ereformen infördes ett riktat statsbidrag till kom- 53,1 79,6 70,2 Särskilda munerna för att kompensera intäktsbortfallet. 150 boende- 53,6 55,4 former 2002-07-01 infördes en lagreglerad maxtaxa även 61,4 Hemtjänst 100 19,6 20,3 53,4 inom äldre- och handikappomsorgen. Taxan byg- 16 28,2 Barnomsorg ger på aktuella inkomster, förbehållsbelopp samt 50 89,1 91,7 en högsta avgift för själva insatsen. 57,8 55,4 0 I taxan ingår även kost enligt biståndsbeslut, vilket 2000 2001 2002 2003 förklarar den kraftiga ökningen mellan 2002 och och med äldre- och handikappomsorgens maxtaxa sker via 2003. det generella statsbidraget. Kompensation för kommunens intäktsbortfall i I övrigt ingår till exempel parkeringsavgifter samt avgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 93 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Leasing

Rådet för kommunal redovisning Förfallotidpunkt leasingobjekt, tkr har utfärdat en rekommendation Inom Senare än Senare än (Nr 13 2002) kring redovisning av ett år ett år men fem år leasingavtal som skall tillämpas från inom fem år och med räkenskapsåret 2003. Lokaler*)...... 113 081 307 042 172 574 Rekommendationen skiljer på två Bilar...... 4 724 4 465 0 typer av leasingavtal, fi nansiella el- Spårvagnar ...... 1 995 7 979 1 828 ler operationella. *) Hyresavtal med bunden avtalstid längre än 12 månader ingår. Ett fi nansiellt leasingavtal kan sägas motsvarar ett köp av objektet i fråga medan ett ope- Finansiella leasingavtal skall redovisas i resultat och rationellt leasingavtal motsvarar hyra av objektet. balansräkningen medan det för operationella leasingavtal föreligger upplysningsplikt. Avgörande för klassifi ceringen av leasingavtalen är i vilken omfattning de ekonomiska risker och fördelar Avtal tecknade före den 1 januari 2003 får klassifi ce- som är förknippade med ägandet av det aktuella lea- ras som operationella. singobjektet fi nns hos leasegivaren eller hos leasetaga- Norrköpings kommun har enligt rekommendationen ren. Vid klassifi ceringen skall väsentlighetsprincipen klassifi cerat samtliga leasingavtal som operationella. tillämpas. Leasingavgifter och i nuläget kända framtida belopp framgår av tabellen ovan.

Kommunens borgensåtaganden 2003-12-31

I sin roll som borgensman har Riskgrupp 1, mnkr Norrköpings kommun iklätt sig ett Föreningsåtaganden ...... 1 risktagande. Per 2003-12-31 upp- Förlustgaranti för småhus enligt vissa statliga förordningar (40%)...... 23 går tecknad borgen till 33 mnkr. Totalt riskgrupp 1...... 24 Under 2003 har ingen borgen infriats. Riskgrupp 2, mnkr Kommunala företag...... 0 Någon ny borgen har inte beviljats Ideella föreningar...... 9 under året. Övriga företag ...... 0 Totalt riskgrupp 2...... 9 Svenska kommunförbundet har ut- arbetat riktlinjer m m för redovis- Riskgrupp 3 ning av kommunala borgensåta- Kommunala bostadsföretag (allmännyttiga) ...... 0 ganden. Enligt dessa katalogiseras Totalt riskgrupp 3...... 0 åtagandena i riskgrupper, graderat Totalt borgensåtagande för Norrköpings kommun ...... 33 från 1 till 3, där åtaganden i riskgrupp 1 har högsta risk. En sådan Riskbedömning får kostnader för inlösen av bor- gensåtagande åt enskilda för statligt indelning ger ovanstående bild. För förlustansvar för vissa småhus i bostadslån till småhus. En försiktig Under 2003 har borgensåtagande- riskgrupp 1 med statlig belåning bedömning är att belopp på ca 0,5 na minskat med 23 mnkr. Inom de har ingen borgen infriats under miljoner kr per år måste reserveras olika riskgrupperna fördelas för- 2003. för inlösen av denna form av bor- ändringen enligt följande. Risken ﬁ nns att kommunen under gen. Riskgrupp 1 ...... -8 mnkr 2004 och även för åren framöver Riskgrupp 2 ...... 0 mnkr Riskgrupp 3 ...... -15 mnkr

94 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Finansiella utvecklingen under 2003

I strategin för fi nansiering och medelsplacering ingår Totalt uppgår bruttolåneskulden till 3 179 mnkr den att kommunen och kommunens bolag via Internban- sista december 2003. ken ska vara tillförsäkrad upplånings- och placerings- Kommunen hade för egen del 2003-12-31 en fi nan- möjligheter. För att säkerställa detta har Internban- siell nettotillgång på 432 mnkr. Av denna tillgång är ken en likviditetsreserv i form av kontokrediter, fi - 382 mnkr en förvaltarportfölj med långsiktigt syfte; nansieringsprogram och lånelöften. Verksamheten allt enligt kommunfullmäktiges beslut. vad gäller bland annat befogenheter regleras av en fi - nanspolicy och fi nansinstruktioner. Under 2003 genererade fi nansiella verksamheten ett positivt fi nansnetto på 79 mnkr. I fi nansnettot ingår Likviditetsreserven uppgick 2003-12-31 till 1 730 ett positivt resultat på 49 mnkr från pensionsfondens mnkr och av denna reserv var 91 mnkr utnyttjad. värdering, riskpremier med 13 mnkr och en upplös- Reserven bestod av egen likviditet på 25 mnkr, kon- ning av ränteintäkter på 3 mnkr avseende projekt tokrediter i bank på 330 mnkr, ECP- program på Rotkraft. Finansnettot exklusive dessa poster uppgår 725 mnkr (100 milj USD, ECP-program - Euro- till 14 mnkr. Commercial Paper Programme) och ramavtal på 650 mnkr. Under året har internbanken ökat bruttolåne- Förutom ovan redovisade fi nansiella tillgångar har skulden med 399 mnkr. Hela ökningen beror på ökat kommunen fi nansiella tillgångar i pensionsfonden. fi nansieringsbehov hos kommunens majoritetsägda Pensionsfondens hade sista december 2003 ett värde bolag, främst Hyresbostäders projekt Ringdansen. på 474 mnkr. För redovisning av pensionsfonden, se avsnitt pensionsåtaganden.

Förändring av låneskulden 2003-12-31 2002-12-31 2001-12-31 2000-12-31 1999-12-31

Likviditet och värdepapper ...... 378 468 1 429 330 584

Nettoutlåning till kommunala bolag...... 3 233 2 828 2 374 2 645 2 416 Låneskuld ...... 3 179 2 780 3 045 3 222 3 243

Nettolåneskuld, Norrköpings kommun...... 0 0 0 247 243

Nettotillgång, Norrköpings kommun...... 432 516 758 - varav förvaltarportföljen...... 382

Likviditetsreserv, mnkr 2003-12-31 2002-12-31 2001-12-31 2000-12-31 1999-12-31

Likviditet och värdepapper ...... 25 468 1 429 329 584 Kontokrediter i bank...... 330 450 450 400 400 Certiﬁ katprogram ...... - - 500 500 500 ECP-program (100 milj USD) ...... 725 880 1 030 997 847 Ramavtal...... 650 650 950 950 950 Summa...... 1 730 2 448 2 930 3 176 3 281 Utnyttjat ...... 491 477 689 982 573 Kvar i likviditetsreserv...... 1 239 1 971 2 241 2 194 2 708

Finansiella intäkter och kostnader (mnkr) 2003 2002 2001 2000 1999

Ränteintäkter...... 269 217 216 141 140 Räntekostnader...... -256 -133 -194 -165 -203 Räntenetto...... 13 84 22 -24 -63 Valutavinster/förluster ...... 0 0 0 0 Övriga ﬁ nansiella intäkter...... 92 22 17 13 19 Övriga ﬁ nansiella kostnader...... -26 -7 -9 -3 -16 Finansnetto...... 79 99 30 -14 -60

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 95 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Pensionsåtaganden

Kommunens totala pensionsåtagan- Pensionsåtagande de uppgår 2003-12-31 till 2 447 Mnkr 2 500 mnkr. Åtagandet redovisas med 83 2 450 mnkr som avsättning i balansräk- 2 400 ningen och 2 364 mnkr som an- 2 350 svarsförbindelse. Totalt har kommu- 2 300 nen ökat sitt åtagande med 79 mnkr 2 250 under 2003. 2 200

Den s k individuella delen av årets 2 150 nyintjänade pensioner uppgår till 73 2 100 mnkr med tillhörande löneskatt på 1999 2000 2001 2002 2003 Avsatt garantipensoner 60 39 26 21 21 18 mnkr. Avsatt pensioner 151 26 34 48 62 För att möta kommande pensionsut- Ansvarsförbindelser 2 259 2 262 2 247 2 299 2 364 betalningar har kommunen avsatt Totalt pensionsåtagande 2 470 2 327 2 307 2 368 2 447 487 mnkr till en pensionsfond. Bok- Den sista december 2003 har pensionsfonden ett förda värdet i fonden uppgick 2003-12-31 till 485 marknadsvärde på 474 mnkr. Under 2003 har fon- mnkr och marknadsvärdet till 474 mnkr. Placerade den utvecklats positivt med 11,5 procent. Totalt har medel i pensionsfonden i förhållande till totala pen- 487 mnkr investerats i pensionsfonden, vilket inne- sionsåtagandet visar att 1 973 mnkr (2 447 - 474 = bär att fonden minskat i värde med 13 mnkr sedan 1 973) har återlånats till verksamheten. starten. Under 2003 har kommunens resultaträkning totalt I redovisningen får pensionsfondens bokförda värde belastats med 212 mnkr avseende pensionskostnader. inte vara högre än marknadsvärdet. Den 31 decem- Pensionsfonden ber är nettoresultatet från värderingen ett positivt re- Pensionsfonden regleras en placeringspolicy som är sultat på 49 mnkr. Det innebär att av 2002 års ned- beslutad av kommunfullmäktige. värdering på 74 mnkr har 49 mnkr kunnat tas till- Fondens mål och strategi är att reducera framtida baks i och med årets värdeökning. kostnader för pensionsutbetalningar. Medel ur fon- Realiserat resultat för 2003 är ett positivt resultat på den ska börja användas 2008. Nyintjänad pensions- 1,6 mnkr. Detta resultat balanseras mot tidigare års rätt som inte kan utbetalas som individuell del av- avsättningar i balansräkningen. Totalt uppgår avsätt- sätts årligen till pensionsfonden. För 2003 uppgår ningen till 13 mnkr. Denna avsättning sker med ut- denna pensionsrätt till 14 mnkr inkl löneskatt. gångspunkt från kommunfullmäktiges strategi. Pensionsfondens placeringar 31 december, mnkr

2003 2002 2001 Värde Procent Värde Procent Värde Procent

Räntebärande placeringar ...... 230 49 214 52 205 42 Aktier, totalt...... 240 50 195 48 239 50 - varav svenska aktier...... 154 32 114 28 144 30 - varav utländska aktier...... 86 18 81 20 95 20 Likvida medel, övrigt...... 4 1 1 0 37 8 TOTALT...... 474 100 410 100 481 100

Pensionsfond mnkr 2003-12-31 2002-12-31 2001-12-31 2000-12-31 1999-12-31 Avsatt till fonden, innevarande år...... 14 8 350 0 115 Avsatt till fonden, totalt ...... 487 473 465 115 115 Bokfört värde...... 499 485 479 115 115 Nedskrivningsbehov...... 25 74 0 0 0 Resultatpåverkan, värdering ...... 49 -74 0 0 0 Marknadsvärde 31 december...... 474 410 481 121 116 Realiserat resultat före avsättning...... 2 -3 14 0 0 Avsättning, i balansräkningen ...... 13 11 14 0 0

96 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Resultaträkning (mnkr) Not 2003 2002 Verksamhetens intäkter...... 1 1 017,2 1 006,9 Verksamhetens kostnader ...... 2 -5 220,3 -5 075,3 Avskrivningar...... 3 -132,9 -126,0 Verksamhetens nettokostnader ...... -4 336,0 -4 194,4

Skatteintäkter ...... 4 3 526,4 3 385,3 Generella statsbidrag och utjämning ...... 5 731,7 756,0 Finansiella intäkter ...... 6 360,9 238,7 Finansiella kostnader...... 7 -282,2 -212,3

Resultat före extraordinära poster ...... 0,8 -26,7

Extraordinära intäkter ...... 0 0 Extraordinära kostnader ...... 0 0 Årets resultat...... 0,8 -26,7

Finansieringsanalys (mnkr) 2003 2002 Tillförda medel Resultat före avskrivningar och pensionsskuldens förändring...... +149,5 105,3 Reavinster som ingår i resultatet...... -4,8 -13,2 Uppskrivning som ingår i resultatet ...... -49,4 Nedskrivningar som belastat resultatet ...... 72,6 Försäljning av anläggningstillgångar...... 11,1 24,0 Minskning av långfristiga fordringar...... 67,4 164,8 Ökning av långfristiga skulder...... 635,2 - Minskning av långfristig placering...... 140,5 Ökning avsättningar...... 20,7 - Summa tillförda medel ...... 829,7 494,0

Nettoinvesteringar ...... 283,4 270,0 Justeringar...... - 8,0 Ökning av långfristiga fordringar...... - - Minskning av långfristiga skulder ...... - 482,6 Långfristig placering...... 33,9 - Minskning avsättningar...... 42,6 Summa använda medel...... 317,3 803,2

Förändring av rörelsekapitalet ...... +512,4 -309,2

Speciﬁ kation av förändring av rörelsekapitalet Ökning(+)/minskning(-) av förråd ...... 0 +0,2 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga fordringar...... +386,2 +629,1 Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga skulder ...... +210,4 -110,6 Ökning(+)/minskning(-) av likvida medel...... -84,2 -827,9 Summa...... +512,4 -309,2

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 97 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Balansräkning Not 2003-12-31 2002-12-31

Anläggningstillgångar Mark, byggnader och anläggningar ...... 8 3 029,2 2 928,5 Maskiner och inventarier...... 9 283,5 240,0 Värdepapper, andelar och bostadsrätter...... 10 324,3 305,1 Pensionsfond ...... 11 474,5 410,4 Långfristiga fordringar ...... 12 1 732,1 1 799,5 Summa anläggningstillgångar...... 5 843,6 5 683,5 Omsättningstillgångar Förråd, lager ...... 13 1,8 1,8 Kortfristiga fordringar ...... 14 2 088,2 1 702,0 Kortfristiga värdepapper ...... 15 50,0 140,0 Kassa och bank ...... 15 20,0 14,2 Summa omsättningstillgångar 2 160,0 1 858,0 SUMMA TILLGÅNGAR 8 003,6 7 541,5 Eget kapital, avsättning och skulder Eget kapital...... 16 3 711,8 3 711,0 Avsättning för pensioner...... 17 96,3 80,5 Övriga avsättningar...... 18 49,1 28,4 Långfristiga skulder...... 19 2 666,4 2 031,2 Kortfristiga skulder...... 20 1 480,0 1 690,4 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL...... 8 003,6 7 541,5 Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser...... 21 32,6 56,1 Pensioner...... 22 2 361,8 2 298,8

Redovisningsprinciper

REDOVISNINGSLAG. Redovisningen har i allt väsentligt skett verksamheten. 2002 års siffror har justerats utifrån den utifrån gällande redovisningslag för kommuner. nya rekommendationen.

PERIODISERING. I bokslutet har periodisering av fordrings- PENSIONSÅTAGANDEN. Pensionsförmåner som intjänats före och skuldposter skett med hänsyn till konsekvens- och vä- år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Garanti- och sentlighetsprincipen. visstidspensioner samt pensionsförmåner intjänade från STATSBIDRAG tillhörande 2003 har periodiserats. och med år 1998 redovisas i balansräkningen som avsätt- ning för pensioner och liknande förpliktelser. Dock redo- SOCIALA AVGIFTER har bokförts i form av procentuella per- visas den del av pensionförmåner intjänade från och med sonalomkostnadspålägg i samband med löneredovisning- år 2000 som personalen får placera individuellt som kort- en. Periodisering har skett. Personalomkostnadpålägget har fristig skuld. I samtliga belopp ingår löneskatt. interndebiterats nämnderna med 42,72 procent för samtliga anställda. FINANSIELLA TILLGÅNGAR. Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation ska det bokförda värdet på fi - ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR upptas till anskaffningskostna- nansiella tillgångar redovisas till det lägsta värdet av an- den reducerat med eventuella investeringsbidrag med av- skaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. drag för planenlig avskrivning. Placeringar som vid placeringstillfället har en lång löptid och är avsedda att innehas till dess förfall klassifi ceras som KAPITALKOSTNADER. Avskrivning sker på tillgångarnas his- toriska anskaffningsvärde. Avskrivningsplanerna följer fi nansiella anläggningstillgångar. Värdering av fi nansiella kommunförbundets rekommendationer. Internränta be- anläggningstillgångar sker enligt portföljmetoden. Kapital- räknas delvis på anläggningstillgångarnas bokförda värde. garanterade produkter som ska innehas till förfall värderas Internräntan för 2003 var åtta procent. lägst till det kapitalgaranterade beloppet och obligationer som ska innehas till förfall värderas lägst till det nominella LÅNESKULD. Avser lån med löptider överstigande ett år. beloppet. Kommande års amorteringar klassifi ceras som kortfristiga skulder. Från och med 1997 redovisas upptagna lån i kom- PENSIONSFOND. Från och med 2002 klassificeras samtliga munen efter återstående löptid. placeringar i pensionsfonden som anläggningstillgångar i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekom- VÄRDERING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR. mendationer 9:2001. Jämförande siffror för 2001 har jus- 2002 redovisades enligt Svenska kommunförbundets terats. rekommendation kommunens nedvärdering av fi nansiella anläggningstillgångar under verksamhetens kostnader. BALANSKRAV. Från och med 2000 omfattas kommunerna Enligt ny rekommendation skall upp- och nedvärderingar av krav på att uppnå ekonomisk balans. Kommunen redo- från och med 2003 redovisas under den fi nansiella visar resultatet, enligt regelverket för balanskravet. Se not 16 till balansräkningen.

98 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Redovisn Redovisn Redovisn Redovisn 2003-12-31 2002-12-31 2003-12-31 2002-12-31

Not 1 Not 7 Verksamhetens intäkter Finansiella kostnader Enligt redovisningen...... 3 230,2 8 751,0 Ränta lån ...... 245,8 129,2 Eliminering interna mellanhavanden ..-2 223,0 -7 744,1 Ränta koncernbolag...... 7,6 1,4 Summa 1 017,2 1 006,9 Räntebidrag...... -1,5 -1,5 Ränta pensionsskuld ...... 3,9 3,4 Bland verksamhetens intäkter ingår Summa räntekostnader...... 255,8 132,5 bl a följande delposter: Överskott vid fastighetsförsäljning...... 4,8 13,3 Övriga fi nansiella kostnader ...... 26,4 79,8 Delsumma ...... 4,8 13,3 Summa fi nansiella kostnader...... 282,2 212,3 Not 2 Not 8 Verksamhetens kostnader Mark, byggnader och anläggningar Enligt redovisningen...... -7 443,3 -12 819,4 Markreserv...... 152,3 142,0 Eliminering interna mellanhavanden ...2 223,0 7 744,1 Verksamhetsfastigheter...... 2 000,2 1 889,6 Summa...... -5 220,3 -5 075,3 Fastigheter för affärsverksamhet ...... 208,7 210,0 Publika fastigheter ...... 370,8 304,8 Bland verksamhetens kostnader ingår Fastigheter för annan verksamhet ...... 279,0 297,9 bl a följande delposter: Övriga fastigheter ...... 0,3 0,3 Avgångsvederlag ...... -2,4 -2,7 Pågående arbeten...... 18,0 83,9 Underskott vid fastighetsförsäljning ...... 0 -0,1 Summa...... 3 029,3 2 928,5 Projekt Rotkraft*) ...... -3,0 -8,5 Marksanering, deponi...... -24,7 Not 9 Delsumma...... -30,1 -11,3 Maskiner och inventarier *) Motsvarande intäkter redovisas Transportmedel...... 50,5 57,0 under fi nansiella intäkter Övriga inventarier ...... 233,0 183,0 Not 3 Summa...... 283,5 240,0 Avskrivningar enligt plan...... -132,9 -126,0 Maskiner och inventarier 5,0-33,3 % Not 10 Fastigheter och anläggningar 2-5 % Värdepapper, andelar, bostadsrätter Aktier och andelar i koncernbolag ...... 37,0 36,8 Not 4 Aktier ...... 11,7 12,3 Skatteintäkter Andelar...... 0,4 0,4 Egna skatteintäkter, preliminärt...... 3 542,0 3 328,3 Obligationer...... 266,0 248,3 Slutavräkning 2001...... 23,3 Konvertibler...... 5,0 5,0 Slutavräkning 2002...... 10,8 24,3 Bostadsrätter ...... 3,3 3,6 Justering 2003...... -35,7 Grundfondkapital ...... 0,9 0,9 Utjämning efter skatteväxling...... -2,7 -2,9 - värdereglering värdepapper ...... 0 -2,2 Summa kommunalskatt...... 3 514,4 3 373,0 Summa...... 324,3 305,1 Extra skatt Törlingdom...... 12,0 12,3 Summa...... 3 526,4 3 385,3 Not 11 Not 5 Pensionsfond Generellt statsbidrag, utjämningsbidrag Aktier ...... 237,6 241,4 Generellt statsbidrag*) ...... 483,1 806,6 Obligationer...... 106,2 97,2 Skattekostnad mervärdesskatt*)...... - -303,4 Konvertibler...... 0 0 Kostnadsutjämning...... -46,3 -24,6 Räntefond...... 149,7 144,4 Inkomstutjämning...... 289,2 257,4 Kassa/bank mm ...... 6,0 1,8 Nivåjustering ...... -24,8 -24,7 Bokfört värde ...... 499,5 484,8 Generellt sysselsättningsstöd...... 27,8 24,7 Nedvärdering ...... -25,0 -74,4 Nyanställningsstöd...... 2,7 20,0 Utgående bokfört värde...... 474,5 410,4 Summa...... 731,7 756,0 Marknadsvärde ...... 474,5 410,4 *) Kommunkontosystemet för mer- värdesskatt överfl yttat till staten Not 12 1 januari 2003. Långfristiga fordringar Utlämnade amorteringsfria lån...... 27,6 25,6 Not 6 - Nedskrivning amorteringsfria lån.....-21,6 -19,6 Finansiella intäkter - Utlåning till Ränta rörliga medel...... 121,5 24,8 kommunala bolag...... 1 726,1 1 793,5 Ränta Rotkraft ...... 0 57,0 - Djurparksfastigheter Ränta projekt Rotkraft...... 3,0 8,5 i Norrköping AB ...... 60,1 60,9 Ränta koncernbolag...... 143,8 126,6 - Norrköpings Kommunala Summa ränteintäkter...... 268,3 216,9 Fastighets AB ...... 47,1 49,0 Utdelning aktier och andelar...... 0,3 0,3 - AB Norrköpings Idrottspark ...... 35,0 35,0 Övriga fi nansiella intäkter...... 92,3 21,5 - Hyresbostäder...... 3 138,1 2 815,2 Summa fi nansiella intäkter ...... 360,9 238,7 Avgår kortfristig del ...... -1 554,2 -1 166,6 Summa...... 1 732,1 1 799,5

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 99 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Redovisn Redovisn Redovisn Redovisn 2003-12-31 2002-12-31 2003-12-31 2002-12-31

Not 19 Not 13 Långfristiga skulder Förråd, lager Checkkredit ...... 0 54,0 Förråd, lager ...... 1,8 1,8 Lån i banker och kreditinstitut...... 2 569,1 1 884,9 Summa...... 1,8 1,8 Övr långfristiga skulder ...... 97,3 92,3 Summa långfristiga skulder ...... 2 666,4 2 031,2 Not 14 Kortfristiga fordringar Not 20 Kundfordringar ...... 67,4 38,0 Kortfristiga skulder Statsbidragsfordringar...... 12,2 40,1 Leverantörsskulder...... 132,3 124,4 Ingående mervärdesskatt ...... 31,7 25,1 Källskatt...... 56,0 50,3 Utlåning kommunala bolag...... 1 568,3 1 174,4 Utgående mervärdesskatt ...... 0 0,1 Övriga kortfristiga fordringar Skulder kommunala bolag ...... 57,1 139,7 förutbetalda kostnader och upplupna Kortfristiga låneskulder ...... 484,5 722,1 intäkter etc, ...... 408,6 424,4 Semesterskuld...... 170,6 171,0 Summa...... 2 088,2 1 702,0 Depositioner ...... 2,6 1,2 1) Ny redovisningsprincip, se kommentar i redovisningsprinciper Övriga kortfristiga skulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter etc...... 576,9 481,6 Not 15 Summa...... 1 480,0 1 690,4 Kortfristiga värdepapper, och kassa, bank Not 21 Kassa/bank ...... 20,0 14,2 Borgensförbindelser (mnkr) Värdepapper...... 50,0 140,0 Borgen inom bostadssektorn Summa...... 70,0 154,2 Hyresbostäder i Norrköping AB...... 0 14,6 Not 16 Stiftelsen Åbymo...... 0 0 Eget kapital Förlustansvar på Ingående balans...... 3 711,0 3 737,7 statliga bostadslån ...... 22,6 31,4 Summa...... 22,6 46,0 Årets förändring via resultaträkningen ...... 0,8 -26,7 Annan borgen Utgående balans...... 3 711,8 3 711,0 Marieborgs Folkhögskola ...... 1,0 1,1 Racketstadion ...... 3,9 3,9 Varav: Åby Tennisklubb...... 4,3 4,3 Stiftelsen Hellmarksgården...... 0,8 0,8 - Balanserat resultat mot Summa...... 10,0 10,1 lagstadgat balanskrav ...... 60,0 113,4 (2003: -53,4 mnkr) Summa totalt...... 32,6 56,1 -ackumulerat resultat avfalls- Not 22 hanteringen ...... -10,5 - 9,3 Pensionsåtaganden, mnkr (resultat -1,2 mnkr 2003) Kommunens ansvarsförbindelse enligt KPA för pensioner intjänade före - balanserat resultat 1998-01-01 ...... 2 361,8 2 298,8 pensionsfonden ...... -25,0 -74,4 För följande f d heläga kommunala bolag har kommunen ett åtagande för pensionsskulden. Nedan redovisas Not 17 pensionsskulden för respektive bolag. Avsättning för pensioner Avsatt till pensioner, exkl Från och med 2002 ingår dessa bolag garanti- och visstidspensioner ...... 62,3 48,3 i kommunens ansvarsförbindelse: Avsatt till garanti- och visstidspensioner ...21,3 21,1 Avsatt till pensionsfond...... 12,7 11,1 F d Bråvikens Bogser och Service AB...... Summa avsättningar för pensioner.....96,3 80,5 F d Norrköpings Kommunala Sotnings AB...... Not 18 F d Norrköpings Kommunala Övriga avsättningar Renhållnings AB...... Riskåtaganden ...... 24,4 28,4 Utveckling Norrköping AB...... Sanering av exploateringsfastighet...... 24,7 0 Summa...... 2 361,8 2 298,8 Summa...... 49,1 28,4 I beloppen ingår särskild löneskatt

100 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Verksamhetens kostnader och intäkter, mnkr

Nedanstående redovisning är den kostnad/intäkt ter. Verksamhetsindelningen följer i stort kommuför- kommunen har haft för verksamheten under 2003. bundets rekommendation till indelning i s k verk- samhetsblock (sju st). Bland intäkterna redovisas även statsbidrag och avgif-

2003 2002 Netto- Proc Netto- Proc Kostnader Intäkter kostnad kostnad

Politisk verksamhet 1) ...... 57,9 4,2 53,7 1,2 66,8 1,6

Infrastruktur, skydd m m...... 341,3 123,6 217,7 5,0 210,0 5,0 Därav Gator och vägar...... 96,8 3,6 93,2 97,4

Fritid och Kultur ...... 322,4 69,4 253,0 5,9 258,4 6,1 Därav Fritidsverksamhet...... 137,5 21,5 116,0 117,4 Kulturverksamhet ...... 181,8 44,8 137,0 141,0

Pedagogisk verksamhet ...... 2 203,3 347,1 1 856,2 42,8 1 829,6 43,2 Därav Förskoleverksamhet ...... 445,5 111,6 333,9 340,7 Skolbarnsomsorg...... 121,2 1,7 119,5 117,1 Grundskola...... 970,3 62,1 908,2 938,3 Gymnasieskola...... 396,5 70,3 326,2 319,4

Vård och omsorg...... 2 029,7 260,4 1 769,3 40,8 1 702,8 40,2 Därav Äldreomsorg ...... 992,3 118,0 874,3 837,8 Handikappomsorg ...... 382,3 63,8 318,5 271,7 Färdtjänst ...... 41,6 4,5 37,1 36,6 Individ och familjeomsorg (exkl försörjningsstöd)...... 339,2 17,4 321,8 311,4 Försörjningsstöd ...... 205,4 5,3 200,1 209,1

Särskilt riktade insatser...... 145,1 96,6 48,5 1,1 55,0 1,3 Därav Flyktingverksamhet...... 20,8 32,4 -11,6 -12,5 Arbetsmarknadsåtgärder ...... 120,2 60,1 60,1 67,4

Affärsverksamhet ...... 253,4 115,8 137,6 3,2 108,8 2,6 Därav Kollektivtraﬁ k ...... 120,8 17,3 103,5 94,4 Hamnverksamhet...... 21,3 15,3 6,0 3,5 Avfallshantering/2) ...... 82,3 80,2 2,1 8,9 Marksanering, deponi...... 24,7 0 24,7 0

Summa ...... 5 353,1 1 017,1 4 336,0 100 4 164,6 100

1) 2002 redovisades nettokostnader motsvarande ca 10 mnkr under politisk verksamhet som från och med 2003 är utfördelat på samtliga verksamheter. 2) Efter försäljning av Norrköping Miljö & Energi har kommunen beställaransvaret för avfallshantering.

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 101 E Ekonomisk översikt - Norrköpings kommun

Investeringar, mnkr 2003 2002

Nämnd Utgifter Inkomster Netto- Utgifter Inkomster Netto- investering investering Kommunstyrelsen 25,6 -8,2 17,4 60,4 -32,6 27,8 Stadsplaneringsnämnden Lokalförsörjningsenheten 101,6 101,6 133,3 -7,0 126,3 Mark- och exploatering 11,3 -1,3 10,0 10,4 -5,7 4,7 Övrigt 1,7 0,0 1,7 2,0 2,0 Barn- och ungdomsnämnden 5,4 0,0 5,4 Gymnasienämnden 3,4 0,0 3,4 Bygglovs- och miljöskyddsnämnden 1,9 0,0 1,9 4,2 0,0 4,2 Kollektivtraﬁ ksnämnden 34,5 -5,3 29,2 23,5 -7,0 16,5 Vård- och omsorgsnämnden 2,8 0,0 2,8 Kultur- och fritidsnämnden 50,6 0,0 50,6 37,6 0,0 37,6 Tekniska nämnden 42,1 -6,2 35,9 32,3 -10,7 21,6 Produktionsutskottet Primärenheterna 13,0 -0,2 12,8 Teknik o Service 0,7 0,0 0,7 Summa 280,9 -21,0 259,9 317,4 -63,2 254,2

Exempel på investeringsprojekt som pågått under 2003 är (mnkr)

Lokalförsörjningsenheten Kollektivtraﬁ knämnden Byggnation: Informationssystem...... 5,3 Vikbolandsskolan...... 19,7 Kv Spårvägen...... 18,8 Katterumsvägen LSS ...... 5,5 Blåklinten LSS ...... 6,7 Tekniska nämnden Matteusskolan ...... 5,0 Broar ...... 4,9 Tegelgården Kv Sjörövaren ...... 5,1 Oceangatan, upprustning ...... 5,0 De Geerskolan ...... 11,2 Gång- och cykelvägar ...... 2,9 Ektorpsskolan ...... 5,7 Industrispår...... 4,6 Råsslahallen ...... 4,2 Cirkulationsplats Ståthögavägen/Malmgatan...... 4,4 Tullhuset 8...... 2,5 Söderleden ...... 1,7 Navestadsskolan ...... 10,8 Södercity, upprustning gator ...... 3,3 Klockartorpsskolan...... 5,0 Kv Stadsvakten ...... 4,0 Kättsätter förskola ...... 2,2

Mark och exploatering Förvärv: Stämplaren 2 ...... 7,8 Skarphagen 1:3 ...... 1,1 Svärtinge 93:6 ...... 1,3

Kultur- och fritidsnämnden Centralbadet...... 43,0 Himmelstalund...... 5,5

102 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 Bilaga

Income statement (k euro)

This page shows the income statement and a balance sheet thousands of euros. For 2003 an exchange rate of 9.074 summary for the municipality and the group presented in EUR has been used (9.192 EUR 2002).

The municipality The municipality The group The gropup 2003 2002 2003 2002 Operating income...... 112 100,5 109 538,8 183 932,1 179 175,2 Operating costs...... -575 303,1 -560 030,0 -622 107,1 -606 109,8 Depreciation ...... -14 646,2 -13 708,0 -21 710,4 -19 883,2 Net operating costs...... -477 848,8 -464 199,2 -459 885,4 -446 817,8

Tax revenue...... 388 626,8 368 285,5 388 582,9 368 285,5 General government grants and equalisation ...... 80 637,0 82 245,4 80 670,0 82 245,4 Financial income ...... 39 773,0 25 968,4 23 253,2 11 249,7 Financial expenses...... -31 099,8 -15 201,9 -31 188,0 -16 086,9

Earnings before tax ...... 88,2 -2 901,8 1 432,7 -1 124,1

Tax...... 0 0 3 636,8 -843,3 Net earnings for the year...... 88,2 -2 901,8 5 069,5 -1 967,4

Balance sheet summary (k euro) The municipality The municipality The group The gropup 2003-12-31 2002-12-31 2003-12-31 2002-12-31

Fixed assets...... 643 993,8 618 305,5 889 795,0 824 884,7

Current assets...... 238 042,7 202 132,2 65 351,6 76 663,6

TOTAL ASSETS...... 882 036,5 820 437,7 955 146,6 901 548,3

Equity, provisions and liabilities

Equity ...... 409 058,8 403 722,5 453 162,9 442 419,5 Provisions...... 16 023,7 11 850,8 16 530,8 16 480,1 Long-term liabilities...... 293 850,6 220 971,2 312 210,7 365 522,7 Current liabilities...... 163 103,4 183 893,2 173 242,2 77 126,0 TOTAL EQUITY, PROVISIONS AND LIABILITIES ...... 882 036,5 820 437,7 955 146,6 901 548,3

Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1 103 Bilaga

Operating costs and operating income (k euro)

This page shows the net operating costs (thousands of euros) of activities in the municipality of Norrkö- ping.

2003 2002 Municipal activities Net- Perc Net- Perc Costs Income costs costs

Political administration ...... 6 381,0 462,9 5 918,1 1,2 7 267,2 1,6

Infrastructure ...... 37 612,9 13 621,3 23 991,6 5,0 22 845,9 5,0 Of which Streets...... 10 667,8 396,7 10 271,1 10 596,2

Recreation and culture ...... 35 530,3 7 648,4 27 881,9 5,9 28 111,4 6,1 Of which Recreation...... 15 153,2 2 369,4 12 783,8 12 771,2 Culture...... 20 035,3 4 937,2 15 098,1 15 339,4

Education and child care ...... 242 814,6 38 252,1 204 562,5 42,8 199 042,6 43,2 Of which Child/care...... 49 096,3 12 298,9 36 797,4 37 064,8 After school care...... 13 356,8 187,3 13 169,5 12 739,3 Compulösary school...... 106 931,9 6 843,7 100 088,2 102 077,9 Upper socondary school ...... 43 696,3 7 747,4 35 948,9 34 747,6

Care...... 223 683,0 28 697,3 194 985,7 40,8 185 248,0 40,2 Of which Elderly...... 109 356,4 13 004,2 96 352,2 106 005,2 Disabled...... 42 131,4 7 031,1 35 100,3 29 558,3 Transportation service...... 4 584,5 495,9 4 088,6 3 977,4 Individual and family ...... 37 381,6 1 917,6 35 464,0 33 877,3 Social security beneﬁ ts ...... 22 636,1 584,1 22 052,0 22 748,0

Special acivities ...... 15 990,7 10 645,8 5 344,9 1,1 5 983,5 1,3 Of which Refugee ...... 2 292,2 3 570,6 -1 278,4 -1 359,8 Labour market ...... 13 246,6 6 623,3 6 623,3 7 332,5

Business activities ...... 27 925,9 12 761,7 15 164,2 3,2 11 836,4 2,6 Of which Public transportation ...... 13 312,7 1 906,5 11 406,2 10 269,8 Harbour ...... 2 347,3 1 686,1 661,2 380,7 Refuse collection ...... 9 069,8 8 838,4 231,4 10 541,8

Total ...... 589 938,4 112 089,5 447 848,9 100 460 335,0 100

104 Årsredovisning 2003 för Norrköpings kommun, del 1