1(1)
Miljökonsekvensbeskrivning
Vårt diarienummer SPN 2016/0079 214
tillhörande program för Malmölandet Norrköpings kommun
den 25 oktober 2017
GODKÄNNANDEHANDLING
Godkänd i SPN: 2017-11-14, § 212 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun Version/datum: Utkast 2016-10-06_Samrådsversion Rapporten bör citeras: Kvamme, K. (2016). Miljökonsekvensbeskrivning Program Malmölandet 2016. Calluna AB. Karträttigheter: Norrköpings kommun Omslag: Ortofoto över Malmölandet (Norrköpings kommun)
På uppdrag av: Norrköpings kommun Beställarens kontaktperson: Marcus Söderström
Utfört av: Calluna AB – Huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se, Tel: +46 13-12 25 75, Org.nr: 556575-0675 Projektledare: Kristina Kvamme (Calluna AB) Rapportförfattare: Kristina Kvamme, Emma Campbell, Elisabeth Lundkvist och Lisa Östlund Fält (Calluna AB) Kartor: Vadym Sokol och Jakob Sörenssen (Calluna AB) GIS-ansvarig: Vadym Sokol (Calluna AB) Expertis inom ekosystemtjänter: Magnus Tuvendal och Emma Campbell Kvalitetssäkring: Anna Sandström (Calluna AB) Intern projektkod: KKE0016
2 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Innehåll
Sammanfattning 5
1 Inledning 7 1.1 Uppdraget 7 1.2 Bakgrund och syfte 7
2 Metod 8 2.1 Miljöbedömningens syfte 8 2.2 Genomförande 8 2.3 Avgränsningssamråd 8
3 Planer, program och riktlinjer 10 3.1 Gemensam översiktsplan Norrköping-Linköping 2010 10 3.2 Gällande översiktsplan för staden 2002 10 3.3 Översiktsplan för staden 2016, samrådshandling 11 3.4 Gällande detaljplaner 12 3.5 Naturvårdsprogram 2008-2011 13 3.6 Riktlinjer för trafik 2011 14 3.7 Vindkraftsplan 2013 14
4 Andra pågående projekt som bedöms kunna ge kumulativa effekter 14 4.1 Ostlänken 15 4.2 Omdaning av Inre hamnen och Butängen till stadsbebyggelse 15 4.3 Pampushamnen 15 4.4 Utveckling av Åby/Jursla 16 4.5 Storskaliga översvämningsåtgärder, Norrköpings kommun 16 4.6 Övrig exploatering av jordbruksmark 16
5 Riksintressen samt art- och områdesskydd 17 5.1 Riksintresse för högexploaterad kust 17 5.2 Natura 2000 17 5.3 Riksintresse för jordbruksområden 18 5.4 Riksintresse för naturvård 18 5.5 Riksintresse för kommunikationer 18 5.6 Riksintresse för industriell produktion 19 5.7 Artskydd 20 5.8 Strandskydd 20 5.9 Biotopskydd 21
6 Markreservat 22 6.1 Gasledning 22
7 Miljömål och miljökvalitetsnormer 22 7.1 Miljömål 22 7.2 Miljökvalitetsnormer 23
8 Avgränsning 23 8.1 Länsstyrelsens synpunkter på avgränsning 23 8.2 Geografisk avgränsning 23 8.3 Avgränsning i tid 23 8.4 Avgränsning i sak 23 8.5 Kunskapsunderlag 24
3 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
9 Planförslag och alternativ 25 9.1 Platsval och alternativgenomgång 25 9.2 Huvudalternativ 25 9.3 Nollalternativet 27
10 Ekosystemtjänstscreening 27 10.1 Bakgrund 27 10.2 Viktiga ekosystemtjänster 28
11 Miljökonsekvenser 29 11.1 Naturmiljö 29 11.2 Kulturmiljö 39 11.3 Friluftsliv och rekreation 46 11.4 Jordbruksmark 48 11.5 Landskap 51 11.6 Vattenmiljö 57 11.7 Klimat 64 11.8 Trafik, buller och luftkvalitet 66 11.9 Risker farligt gods 72
12 Avstämning riksintressen samt art- och områdesskydd 74 12.1 Riksintressen 74 12.2 Artskydd 75 12.3 Strandskydd 75 12.4 Generellt biotopskydd 75
13 Avstämning miljömål och miljökvalitetsnormer 76 13.1 Avstämning miljömål 76 13.2 Avstämning miljökvalitetsnormer 78
14 Uppföljning 78
15 Samlad bedömning 79
16 Referenser 83 16.1 Skriftliga källor 83 16.2 Muntliga källor 84 16.3 Digitala källor 85
4 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Sammanfattning
Norrköpings kommun har tagit fram ett program för ett avgränsat område på Malmölandet Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har arbetats fram parallellt med framtagandet av programmet. Malmölandet har i översiktliga planeringsunderlag identifierats som ett område för logistisk, industri- och hamnverksamhet och har pekats ut som en internationell trafiknod. Programområdet omfattas av riksintresse för högexploaterad kust och för riksintresse för kommunikationer: väg, hamn och järnväg. Utöver det har Tillväxtverket föreslagit stora delar av Malmölandet som riksintresse för industriell produktion. Jordbruksmark omfattas av riksintresse och kommer att tas i anspråk vid en exploatering. Genom programområdet finns spridningsstråk av ekmiljöer som kopplar till utpekade Natura 2000-områden på Malmölandet och Händelö. Ekmiljöerna sammanfaller med kulturmiljön vid Krusenhovs gård. Området är rikt på fornlämningar och utgrävningarna kring Ströja är av särskild betydelse. Malmölandet är ett öppet jordbrukslandskap som historiskt hör till äldre herrgårdsmiljöer. Det är det första slättland som möter resenärer på E4 norrifrån. Området omfattas av biotopskydd och strandskydd och hyser djur som omfattas av artskydd. Strand- och skogsmiljöerna är lämpliga miljöer för rekreation och friluftsliv och besöksmål för bland annat fågelskådare. Programförslaget som är huvudalternativet medger hamn- och verksamhetsområden. Genom området finns utpekade vattenstråk och stråk för naturmiljön. Viktiga ek- och ädellövmiljöer kommer att finnas kvar och ha kvar sin funktion som en del av ett spridningstråk i nord-sydlig riktning. Centralt i området ligger Krusenhov som pekas ut som kulturmiljö. För vattenmiljön och naturmiljön bedöms konsekvenserna av planförslaget bli stora till mycket stora. Det beror dels på att viktiga spridningssamband kopplade till närliggande Natura 2000- områden bryts, dels att det försvårar uppfyllandet av miljökvalitetsnormen för vatten. Hamnetableringen är en av de viktigaste orsakerna till att konsekvenserna riskerar att bli allvarliga. För övriga exploateringsområden bedöms det finnas goda möjligheter till anpassningar och skadebegränsande åtgärder. Även i nollalternativet är det inte säkert att gynnsam bevarandestatus för närliggande Natura 2000-områden kan upprätthållas. Det finns ett behov av att inventera och sköta områdena. Vid klimatförändringar med höjda havsnivåer och ökade mängder vatten i form av regn kommer mycket stora konsekvenser att uppstå om inte åtgärder vidtas. I huvudalternativet har kommunen större möjligheter att minska konsekvenserna för planerad markanvändning än i nollalternativet. För jordbruksmark och för landskapsbild bedöms konsekvenserna bli måttliga till stora i huvudalternativet. Jordbruksmarken utgörs av stora sammanhängande arealer som är stadsnära. Det öppna kulturlandskapet kommer att förändras till ett bebyggt landskap präglat av industrier och infrastruktur. I nollalternativet bedöms konsekvenserna kunna bli små till måttliga. Med ökad industribebyggelse förlorar kulturmiljöer som Krusenhov en del av sitt sammanhang. Utgrävningarna vid Ströja ger anledning att tro att det finns fler fornlämningar. Konsekvenserna för kulturmiljö och fornlämningar bedöms bli stora till mycket stora. Även fortsatt utbyggnad enligt nollalternativet kan ge mycket stora konsekvenser om inte rätt hänsyn tas. För friluftsliv och rekreation bedöms genomförandet av programmet kunna ge måttligt negativa konsekvenser i och med närheten till fågellokaler och exploatering av mindre vägar som används som motionstråk. Om åtgärder vidtas för att öppna upp Krusenhov för allmänheten bedöms det generera små positiva konsekvenser. Nollalternativet bedöms ge små negativa konsekvenser.
5 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
För trafik, buller, luftkvalitet och farligt gods bedöms konsekvenserna bli som mest måttliga, då kommunen i den fortsatta planeringen bedöms kunna arbeta in skadebegränsande åtgärder. Trafiksäkerheten bedöms med de nya trafiklösningarna kunna få små positiva konsekvenser. Luftkvaliteten i innerstaden bedöms kunna bli bättre när de tunga transporterna inte i samma utsträckning leds in i staden. Utbyggnad enligt programmet innebär att spridningssamband kopplade till ekmiljöer och Natura 2000- områden bryts och riskerar att negativt påverka gynnsam bevarandestatus för ingående arter. Planering enligt nuvarande förslag bör därför föregås av en tillståndsprocess enligt 7 kapitlet 28 § miljöbalken. För utpekade riksintressen enligt 3 kapitlet miljöbalken är det främst ianspråktagande av jordbruksmark som kommer i konflikt med exploateringen. Då ingen värdering av jordbruksmarken är gjord i kommunalt eller regionalt perspektiv görs bedömningen att stadsnära sammanhängande arealer kan utgöra en viktig resurs för framtida försörjning (generationsmålet). Artskyddet skulle kunna hindra vissa utvecklingsområden och det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt utreda vilka arter som kan komma att påverkas och om exploateringen är förenlig med artskyddsförordningens bestämmelser. Påverkan och störning på närliggande fågellokaler är högst relevant, särskilt med tanke på eventuella häckningsmiljöer för havsörn. Miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan bedöms gynnas i huvudalternativet. Bara naturlig försurning och levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv bedöms missgynnas. Miljökvalitetsnormen för luft bedöms inte överskridas för varken huvudalternativet eller nollalternativet. Det är främst hamnutvecklingen som riskerar att försämra möjligheterna för att nå miljökvalitetsnormen för vatten. En heltäckande uppföljning för området är önskvärd för samtliga konsekvenser som pekats ut som betydande. Kontinuerligt bör kommunen dock följa upp varje detaljplan och dess konsekvenser efter utbyggnad, så att eventuelle negativa konsekvenser som uppstår kan förhindras i den vidare utvecklingen.
6 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
1 Inledning
1.1 Uppdraget Norrköpings kommun har för avsikt att utveckla del av Malmölandet till ett industri- och logistikcentrum inklusive etablering av ny hamn. Under våren och sommaren 2016 har kommunen tagit fram ett program för ett avgränsat område på Malmölandet. Calluna AB fick våren 2016 i uppdrag att ta fram denna MKB tillhörande programmet. MKB:n har arbetats fram parallellt med framtagandet av programmet.
1.2 Bakgrund och syfte Malmölandet är en halvö längst in i Bråviken i anslutning till Norrköpings stad, norr om Händelö och Motala ström, figur 1. Norr om Malmölandet och Bråviken höjer sig Kolmårdens förkastningsbrant och i nordväst ligger orterna Åby och Jursla på höjdpartiet med utsikt över slättlandet ner mot Bråviken. I nordväst löper E4 och i sydväst börjar stadens handelsområde Ingelstad. I sydväst ligger även orterna Loddby och Herstaberg. I söder ligger Händelö där ekmiljöer samsas med industriområde för tung industri och hamnverksamhet.
Figur 1 Översiktskarta. Programområdet ligger på en halvö, Malmölandet, längst in i Bråviken, norr om Norrköping.
Malmölandet har i översiktliga planeringsunderlag identifierats som ett värdefullt område för logistisk, industri- och verksamhet. Historiskt sett har både Händelö och Malmölandet spelat en stor roll för utvecklingen av Norrköping då hamn-och industriverksamhet sedan 1970-talet successivt flyttats ut till dessa områden, till exempel Bravikens pappersbruk och Pampushamnen. I syfte att utveckla Malmölandet för detta ändamål togs ett program fram 2008 för södra delen av nuvarande programområde. I översiktsplan för staden som var ute på samråd under våren 2016 har området utvidgats till att även omfatta jordbruksmarken i de nordvästra delarna av Malmölandet. Malmölandet har tre stora etableringar, Bravikens pappersbruk och Bravikens sågverk samt Rustas centrallager, där tillgången till infrastruktur i form av hamn, vägar och järnvägar varit avgörande för etableringen. I och med att infrastrukturen i området utvecklas ytterligare, med Kardonbanan och en utbyggnad av hamnen, förväntas antalet logistik- och industrietableringar i Norrköping öka.
7 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Malmölandet utgör en del av Åbyslätten och är ett utpräglat jordbruks- och kulturlandskap med stora sammanhängande åkerarealer som ger ett storskaligt intryck. Åbyslätten är det första öppna landskap som resande norrifrån på E4 ser av Östergötland. Inom programområdet finns utpekade natur- och kulturmiljöer. Norr och söder om programområdet finns ekmiljöer som Natura 2000-klassade områden och spridningsstråk för eklevande organismer sträcker sig över Malmölandet. Ett stort antal arter har sina livsmiljöer kopplade till ekskog, strandmiljöer och jordbruksmark. Strand- och skogsområden utgörs av områden lämpliga för friluftsliv och rekreation och är besöksmål för bland andra fågelskådare. Malmölandet är även rikt på fornlämningar och kulturmiljöer, bland annat finns flera anrika herrgårdar med tillhörande parker och kompletterande byggnader. Syftet med programmet är att utreda och fördjupa förutsättningarna för lokalisering av logistik samt industri- och hamnverksamhet på Malmölandet.
2 Metod
2.1 Miljöbedömningens syfte En MKB för ett program sker på en mer övergripande nivå än en MKB för en detaljplan. Syftet med att bedöma miljökonsekvenserna av ett program är att möjliggöra hänsynstagande till miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Den ska sedan kunna utgöra ett arbets- och processverktyg för ytterligare miljöbedömningar och miljöanpassningar av kommande detaljplaner. Aktuellt program har miljöbedömts enligt bestämmelserna i kap 11-18 och 22 §§ MB. MKB:n ingår i programhandlingarna och utgör en del av beslutsunderlaget för programmet.
2.2 Genomförande Metoden för bedömning av miljökonsekvenser i detta uppdrag följer den metod som Calluna använder när en MKB tas fram för detaljplaner (se tabell 1 och faktaruta 1). Kunskapsinsamling till bedömningarna har skett genom besök på plats den 10 mars, 9 maj och 30 juni 2016, studier av underlag från kommunen och Länsstyrelsen, tidigare utförda utredningar i närområdet samt eftersök på internet.
2.3 Avgränsningssamråd Avgränsningssamråd hölls med Länsstyrelsen den 4 april. Både representanter från kommunen och Calluna träffade Länsstyrelsen. Anteckningar fördes på mötet som sedan delgavs Länsstyrelsen.
8 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Tabell 1. Principen för den femgradiga konsekvensskala som används vid bedömning i denna MKB. Bedömningen utgår ifrån intressets värde (riksobjekt-regionalt-kommunalt-lokalt-inget) och effektens omfattning, vilken beror av effektens utbredning och varaktighet. stor utbredning/ liten utbredning/
permanent/långvarig reversibel/kortvarig Ingen Betydande effekt Måttlig effekt Liten effekt effekt
Högt värde mycket stora stora måttliga n (riksobjekt/regionalt) konsekvenser konsekvenser konsekvenser e g Måttligt värde stora måttliga små a
(regionalt/kommunalt) konsekvenser konsekvenser konsekvenser t i Lågt värde måttliga små marginella v (kommunalt/lokalt) konsekvenser konsekvenser konsekvenser a
Inget värde inga konsekvenser
Lågt värde måttliga små marginella p (kommunalt/lokalt) konsekvenser konsekvenser konsekvenser o s Måttligt värde stora måttliga små i
(regionalt/kommunalt) konsekvenser konsekvenser konsekvenser t i Högt värde mycket stora stora måttliga v (riksobjekt/regionalt) konsekvenser konsekvenser konsekvenser a
Faktaruta 1. Metod för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) I metoden ingår behovsbedömning, avgränsning, analys, upprättande av MKB, antagande och uppföljning. Tidigt i MKB-processen håller kommunen ett avgränsingssamråd med Länsstyrelsen och berörda myndigheter. Inför samrådet tas förslag till avgräningar fram. Kunskapsinsamling sker genom besök på plats, särskilt framtagna utredningar samt studier av översiktsplan, tidigare planer och annat kunskapsunderlag som uppdragsgivaren tillhandahåller. Vid konsekvensbedömning av planen används Naturvårdsverkets, Boverkets, Trafikverkets och Riksantikvarieämbetets handledningar, samt riktlinjer för miljö och hälsa. En genomgång av rimliga alternativ görs. Nollalternativ och eventuella alternativ till lokalisering och utformning studeras. Gällande planer gås igenom för att se vilka delar av dessa som innebär en realistisk utveckling för nollalternativet. Konsekvenser bedöms enligt en femgradig skala utifrån förhållandet mellan intressets värde och effektens omfattning (se tabell 1). Med utgångspunkt i utbredning, varaktighet och värde besvaras och motiveras följande frågor för de miljöaspekter som konsekvensbedöms: 1) Vilket värde påverkas? 2) Vilken effekt ger påverkan på värdet? 3) Leder effekten till en negativ eller positiv konsekvens? 4) Vilken betydelse har konsekvensen för värdet? 5) Kan de negativa konsekvenserna undvikas, begränsas eller kompenseras? 6) Kan positiva konsekvenser åstadkommas eller förstärkas? Kumulativa effekter beskrivs och bedöms. Avstämningar görs mot kommunala mål, nationella och regionala miljökvalitetsmål och normer. En sammanvägd bedömning av hela projektets konsekvenser görs.
9 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
3 Planer, program och riktlinjer
3.1 Gemensam översiktsplan Norrköping-Linköping 2010 Den gemensamma översiktsplanen för Norrköping och Linköping (GÖP antagen av KF 2010-06- 21 §80) slår fast att södra Malmölandet bör utnyttjas för lokalisering av internationellt och nationellt betydelsefulla terminal- och industrirelaterade verksamheter med behov av närhet till hamn, godsbangård och europaväg. Kommunens planer hänger samman dels med att satsningar på Norrköping som transportnod bedöms vara viktiga och långsiktigt hållbara ur ett nationellt perspektiv, dels att det saknas lämplig mark för större industrietableringar. Här beskrivs även det så kallade Norrköpingspaketet, där de nationella transportverken träffat en gemensam överenskommelse med bland annat Norrköpings kommun för att stärka Norrköpings förutsättningar att vidareutvecklas som intermodal knutpunkt. Södra Malmölandet ingår tillsammans med Händelö i ett område som planeras att stärkas med avseende på bland annat hamnverksamhet och i överenskommelsen ingår exempelvis: • Breddning och fördjupning av farleden till Pampushamnen för att få säkrare och effektivare inseglingsränna. Det gör att större fartyg kan tas emot i Norrköpings hamn. • Ombyggnad till kombiterminal och förstärkning av kajer vid Pampushamnen. • Direkt järnvägsförbindelse mellan kombiterminalen och Södra stambanan för effektivare godstransporter till andra delar av Sverige. Hamnverksamheterna och godsbangården i centrala Norrköping planeras att flyttas ut från centrum till Händelö och Malmölandet. På södra Malmölandet planeras en ny hamn som funktionellt, på sikt, ska bygga ihop Bravikenhamnen på Malmölandet med Pampushamnen på norra Händelö. För att skapa attraktiva livsmiljöer ska parker och grönområden som rymmer värdefull natur eller har betydelse för rekreation bevaras och utvecklas. För att värna kultur- och naturvärden ska stor hänsyn till dessa värden tas. Närhet till parker och grönområden eftersträvas och parker och andra grönområden är viktiga komplement till en allt tätare bebyggelse. När denna MKB skrivs är breddning och fördjupning av farleden samt ombyggnad till kombiterminal genomförd och förstärkning av kajer ska göras enlig pågående detaljplan. Den direkta järnvägsförbindelsen har planerad byggstart till 2017.
3.2 Gällande översiktsplan för staden 2002 I Norrköpings kommuns översiktsplan för staden, Framtid Norrköping (ÖP antagen av KF 2002- 05-23 §96), anges södra Malmölandet som ett strategiskt utvecklingsområde för verksamheter (S1), se figur 2. Det är ett stort område som kopplas till tänkbar hamnutbyggnad och utveckling av Braviken. Kulturmiljöområdet K52, Krusenhov, anges bör stå tillbaka för en exploatering. Det nya industrispåret, Kardonbanan, och en lokal bangård pekas ut i översiktsplanen samt att Pampushamnen på lång sikt kan byggas ut på Malmölandets sydöstra sida. Naturområdena i norra delen av Malmölandet finns utpekat som ett utflyktsmål (U5). Översiktsplanen understryker vikten av att reservera markområden för ekologisk hantering av dagvatten. För att utveckla grönstrukturen föreslås planändring om viktiga stråk inom områden som är planlagda för andra ändamål. Förändring och utveckling utesluter inte utveckling av stadsnära landsbygd, men den bör begränsas. Om detta sker bör befintliga värden respekteras och beaktas. Landskapets identitet och kulturhistoria ska bevaras. Den kulturhistoriska identiteten ska kunna bestå och kännas igen när nya element infogas.
10 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Vid Norrköpings infarter anges att de estetiska kvaliteterna ska prioriteras. Storskalig och originell gestaltning kan få förekomma där kontakten med staden uppmärksammas både från järnväg och E4.
Figur 2. Karta från Norrköpings kommuns översiktsplan för staden 2002. S1 är utpekat som ett strategiskt utvecklingsområde för verksamheter (Norrköpings kommun 2002).
I kommunens aktualitetsförklaring 2012 vill kommunen öka människors tillgänglighet till vatten och förstärka gång- och cykeltrafiknätet.
3.3 Översiktsplan för staden 2016, samrådshandling En ny översiktsplan för staden var ute på samråd mellan 14 mars och 16 maj 2016. För Malmölandet anges att området är lämpligt för verksamheter av större transportintensiv karaktär. Från de inre delarna av staden flyttas även hamnverksamhet succesivt ut till Malmölandet. Hänsyn ska tas till naturvärden och risk för översvämningar ska beaktas. Två riktlinjer anges inför fortsatt planering; (1) Verksamheter som är transportintensiva ska ha prioritet och (2) Utbyggnad av hamn, infrastruktur och verksamheter ska ha företräde framför andra intressen. Det är många som pendlar till och från arbetsplatser på Malmölandet. För att underlätta arbetspendling till Åby och Jursla anges att ett pendlingsstråk för cykel bör anläggas. Pendelstråket ska gå över Malmölandet och Händelö och ska medge högre hastigheter och få stopp. Kommunens föreslagna riktlinjer för luft och buller innebär bland annat att trafikflöden ska styras om till vägar utanför tätbebyggt område och att buller ska dämpas nära bullerkällan. Förslag till riktlinjer för klimatanpassning innebär bland annat att kommunen vid planläggning ska beakta och upprätthålla mark- och vattenreservat för att möjliggöra skapandet av framtida storskaliga översvämningsåtgärder.
11 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
3.4 Gällande detaljplaner Inom programmet finns tre gällande detaljplaner, se figur 3, och i och med detta program kan flera av dessa detaljplaner behöva justeras.
Datum 12-09-2016
Antagna detaljplaner
Programområde Rusta Kusenhov Bangården Dagvatten Industri natur Industri Natur Skydd Transport
0 250 500 1,000 m ±
Figur 3. Gällande detaljplaner inom programområdet.
Detaljplan för del av fastigheten Krusenhov 2:1 Syftet med detaljplanen är att möjliggöra etablering av ett sågverk på södra Malmölandet. Detaljplanen medger till största delen industriverksamhet. I planområdet ingår Krusenhovs gård. Området är avsett för befintlig kulturhistorisk bebyggelse. Användningen är fri så länge den inte inkräktar på själva bevarandet eller stör omgivningen, bostäder medges dock inte. För vissa byggnader gäller att byggnadernas exteriör ska underhållas så att det kulturhistoriska värdet bevaras och de får inte rivas. Detaljplanen medger gång- och cykelväg mellan väg och järnväg längs Östra Bravikenvägen, figur 4. Planens genomförandetid har gått ut (5 år från lagakraftvunnen plan, gällde till 2014-08-12). Bravikens sågverk bedriver sin verksamhet på platsen. I norra och nordvästra delen av planen har områden planerade för industriändamål och gång- och cykelväg ännu inte kommit till stånd.
12 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 4. Mellan Östra Bravikenvägen och järnvägsspåret medger planen att en gång- och cykelväg ska kunna anläggas om ett staket anordnas längs med järnvägen. Avståndet mellan vägkant och spårmitt är drygt åtta meter. Foto: Kristina Kvamme
Detaljplan för del av fastigheten Händelö 2.41 Området är planerat för industri- och trafikändamål inom kvartersmark och vägar, natur och gång- och cykelväg inom allmän plats. Området ska användas för storskaliga verksamheter med behov av stora markarealer som till exempel lagerlokaler. I strävan efter flexibilitet har inte utformningen detaljstyrts. Planen har en genomförandetid på 5 år (gäller till 2019-05-09). Rusta AB har etablerat sitt stora centrallager inom området och en allmän gata har anlagts. Gång- och cykelväg har byggts ut längs Logistikvägen, men saknas i programområdets norra del. Dagvattenanläggning eller trädplantering har ännu inte kommit till stånd.
Detaljplan för del av fastigheterna Björnviken 2:1 med närområde (godsbangård) Planen medger uppförandet av en ny godsbangård, flera nya spår och vägar, en ny sträckning för Västra Bravikenvägen, nya cirkulationsplatser, nya gång- och cykelvägar inklusive två broar för gång- och cykeltrafik. Planens genomförandetid har gått ut (5 år från lagakraftvunnen plan, gällde till 2015-10-29). Planen har ännu inte genomförts.
3.5 Naturvårdsprogram 2008-2011 Inom kommunen har ett stort antal naturvärdesobjekt pekats ut. Dessa är klassade till lokalt, kommunalt, regionalt eller nationellt värde. Inom programområdet finns flera utpekade naturvädesobjekt (se vidare kapitel 11. Naturmiljö). Eklandskapets värden lyfts fram och betydelsen av att inrikta bevarandearbetet på eklandskapets helhetsvärden. Kommunen har därför arbetat med ekologisk landskapsplanering där man utgått från ek- och ädellövsmiljöers kärnområden.
13 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
3.6 Riktlinjer för trafik 2011 Riktlinjer för trafik togs fram i juni 2011. Det framtida trafiksystemet i Norrköping ska vara klimatsmart och smidigare än nuvarande trafiksystem. I första hand anpassas det till de behov fotgängare, cyklister och kollektivtrafiken har. Till förmån för mer hållbara transportsätt ska samtliga trafikslag samverka i harmoni med varandra. För att uppnå ambitionen om ett hållbart trafiksystem utgår Riktlinjer för trafik i Norrköpings kommun utifrån fyra övergripande mål. 1. Minska antalet allvarligt skadade och döda i trafiken. 2. Kraftigt öka andelen resor med de prioriterade trafikslagen gång-, cykel- och kollektivtrafik och minska andelen resor med biltrafik. 3. Underskrida med marginal miljökvalitetsnormerna för luftföroreningar samt riktvärdena för buller. 4. Öka kommunens attraktivitet, trygghet och tillgänglighet genom ett trafiksystem som samspelar med omgivningen. Kommunens strategi för cykeltrafik föreslår att en cykelled byggs ut på Malmölandet i samband med anläggandet av Kardonbanan. För godstrafiken anges att Norrköping planerar en rad åtgärder för att stärka förutsättningarna för utveckling av en intermodal logistiknod och utvecklingen av Malmölandet ingår i det arbetet.
3.7 Vindkraftsplan 2013 En vindkraftsplan antogs 30 september 2013. Största delen av Malmölandet ingår i ett utredningsområde för vindkraftsetablering. Det har dock varken pekats ut som olämpligt område eller som prioriterat. Inom utredningsområdena kan stora verk och medelstora lämpa sig väl, dock passar en storskalig utbyggnad sämre. Utredningsområdena reserveras inte för vindkraft gentemot andra allmänna intressen.
4 Andra pågående projekt som bedöms kunna ge kumulativa effekter
Kommunen har många projekt som på olika sätt har koppling till programområdet och som pågår samtidigt som framtagande och en framtida utbyggnad enligt detta program. När många projekt pågår oberoende av varandra konsekvensbedöms de oftast separat. Det ingår dock i miljökonsekvensbedömningar att ta med kumulativa effekter, det vill säga effekter som andra händelser kan ge på miljöaspekterna kopplade till programmet. På nedanstående kartor, figur 5 och 6, visas några av de större projekten och planerna i kommunen som bedöms kunna ge additiva effekter till exploatering av Malmölandet. För att hitta de projekt som kan tänkas ge effekter har samrådshandlingen för översiktsplan staden och fördjupad översiktsplan för Åby och Jursla studerats.
14 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 5. Översiktlig karta på pågående projekt/planer som kan ge additiva effekter på programområdets miljöaspekter. Ostlänkens korridor, bebyggelseutveckling inom Åby/Jursla, Inre hamnen och Butängen samt Pampushamnens utbyggnad.
4.1 Ostlänken Det finns små möjligheter att utöka person- och godstransporter på järnvägen från Stockholm via Östergötland och söderut. Spåren utnyttjas maximalt och behov av ytterligare spår finns. Detta har resulterat i att den så kallade Ostlänken kommer att byggas och möjliggöra snabba persontransporter till och från Stockholm. Det i sin tur lämnar utrymme för mer godstrafik och kollektivtrafik på befintlig järnväg, stambanan. Rådande lokaliseringskorridor för dragningen av Ostlänken löper längs E4 på Malmölandet och vidare in mot Norrköping. Ett industrispår anläggs mot Händelö via Malmölandet.
4.2 Omdaning av Inre hamnen och Butängen till stadsbebyggelse När Ostlänken anläggs i de centrala delarna av Norrköping krävs ytor för både spårdragning och stadsutveckling. Dagens centralt belägna gods- och rangerbangård planeras att flyttas ut på Malmölandet och industriverksamhet som i nuläget finns etablerade på Butängen behöver ny lokalisering. Ökad efterfrågan på bostäder och stadsmiljöer nära stationsområdet förutspås i och med utbyggnad av Ostlänken och då hamnverksamheten flyttats ut från Inre hamnen till Händelö ges nu möjlighet att utveckla attraktiva vattennära lägen centralt i staden.
4.3 Pampushamnen Hamnverksamheten har expanderat kraftigt senaste åren och möter efterfrågan på sjöfartsbaserad logistik. Norrköpings strategiska läge, som möjliggör god samordning av transportslagen med bland annat direkta övergångar från båt till tåg, bedöms ge goda förutsättningar för ytterligare hamnutbyggnad. Att expandera och utveckla befintlig och ny hamn ingår i kommunens planer för tillväxt i logistiknäringen.
15 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
4.4 Utveckling av Åby/Jursla Även jordbruksmarken på norra sidan om E4 vid Malmölandet bedöms vara attraktiv mark för företagsetableringar. Området har väl utbyggd infrastruktur och flera detaljplaner har tagits fram och några är under framtagande. Utvecklingen styr åt att fylla området med verksamheter som kan dra nytta av närheten till bland annat E4 och riksväg 55. Åby/Jursla är ett attraktivt bostadsområde då det både har nära till natur och har cykelavstånd till staden. Nya bostäder byggs på jordbruksmark i anslutning till befintlig bebyggelse.
4.5 Storskaliga översvämningsåtgärder, Norrköpings kommun Norrköpings kommun utreder ett genomförande av storskaliga översvämningsåtgärder i form av skyddsbarriärer och vallar (Norrköpings kommun 2016), figur 34, avsnitt 11.7 Klimat. Ett kortvarigt extremt vattenstånd, orsakat av kraftiga stormvindar, bedöms i ett värsta scenario motsvara en havsnivåhöjning på plus fem meter. Bedömningen bygger på antagandet om en global havsnivåhöjning på 4 meter till år 2200.
4.6 Övrig exploatering av jordbruksmark I översiktsplan för staden 2016 (samrådshandling) planerar kommunen för bostäder och verksamheter på Bråvalla som dels är en gammal flygflottilj och dels jordbruksmark. Jordbruksmark föreslås också tas i anspråk vid Ingelsta, Bråvalla, Åby/Jursla, söderut vid Borgsmo och Klinga, Vrinnevi, Brånnestad och runt flygplatsen/Smedby samt vidare ut mot Djurön.
Graversfors Strömsfors
Skriketorp Loddbynäset
Krokek
40 Åby 31 Svärtinge Jursla
39 38 33 32 Loddby 34 33
Herstadberg
35 45 37 28 29
36 44 27 Lindö 3 4 2 26 6 43 25 22 7 Eksund 1 Skärblacka 24 5 23 8 Ljunga 16 41 18 21 14 9 10 20 17 15 19 11 13 12 Ensjön Kimstad Kårtorp Åselstad Öbonäs
42
Norsholm
Figur 6. Jordbruksmark föreslås tas i anspråk även vid Ingelsta nr (28), Bråvalla (nr 36/37), Åby/Jursla (nr 31), söderut vid Borgsmo (nr 18, 20) och Klinga (nr 41), Vrinnevi (nr 13/14 norra och södra Vrinnevi), Brånnestad (nr 11) och runt flygplatsen/ Smedby (nr 8, 9) samt vidare ut mot Djurön (nr45) (Norrköpings kommun 2016).
16 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
5 Riksintressen samt art- och områdesskydd
5.1 Riksintresse för högexploaterad kust Delar av programområdet omfattas av riksintresse för högexploaterad kust enligt miljöbalkens särskilda hushållningsbestämmelser 4 kap 1 och 4 §§, se figur 7. Det innebär att natur- och kulturvärdena anses vara av riksintresse samt att fritidsbebyggelse endast får komma tillstånd som komplettering till befintlig bebyggelse. Ingrepp i miljön får endast ske om det ej påtagligt skadar miljön och dess värden negativt. Bestämmelsen ska dock inte förhindra utveckling av befintliga tätorter eller utveckling av det lokala näringslivet.
Riksintressen enligt 4 kap. MB
Natura 2000 (SCI), 4:8 MB Datum 12-09-2016 Riksintresse Högexploaterad kust, 4:4 MB
0 1,200 2,400 4,800 m Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, ± Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Figur 7. Översiktlig karta för riksintressen enligt 4 kap miljöbalken, högexploaterad kust och för Natura 2000.
5.2 Natura 2000 Genom programområdet finns viktiga spridningskorridorer för ek som kopplar ihop Natura 2000-området, Malmölandets ekbackar på norra delen av Malmölandet med Natura 2000- området Händelö i söder, figur 7. Natura 2000-områden är utpekade riksintressen enligt 4 kap. 8§ MB. En användning av mark och vatten som kan påverka ett Natura 2000-område får komma till stånd endast om tillstånd har lämnats (Naturvårdsverket 2005). Det tillstånd som krävs är ett så kallat Natura 2000-tillstånd, som kan utfärdas av Länsstyrelsen eller högre instans. Förutsättningarna för att tillstånd ska lämnas är att verksamheten eller åtgärden, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder, inte kan skada den livsmiljö som avses skyddas i Natura 2000-området. Den får inte heller medföra en störning som på ett betydande sätt kan påverka skyddade arter i området.
17 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
5.3 Riksintresse för jordbruksområden Jordbruk är av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 § MB. Brukningsvärd jordbruksmark får enligt miljöbalken tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
5.4 Riksintresse för naturvård Norr om programområdet ligger Björnsnäs herrgårdsmiljö. Ett naturområde vid Björnsnäs är utpekat som riksintresse för naturvård enligt 3 kap. 6§ MB, figur 8. Även Bråvikens förkastningssystem utgör riksintresse för naturvård. Naturvården ska ges företräde framför andra allmänna intressen. Hänsyn till riksintresset gäller oavsett om en planerad verksamhet eller åtgärd avser mark innanför eller utanför det redovisade områdets gränser. Det väsentliga är om värdena för riksintresset skadas påtagligt och om det finns eller inte finns konkurrerande riksintressen för samma område.
5.5 Riksintresse för kommunikationer Programområdet ingår i riksintresse, enligt 3 kap 8 § MB, för: • Västra Bravikenvägen • Befintlig hamn, Pampushamnen • Planerad järnväg i och med Ostlänkskorridoren I anslutning till programområdet finns riksintresse, enligt 3 kap 8 § MB, för: • Farleden in till hamnen • Järnvägen mellan Stockholm och Malmö, Södra stambanan • E4 När Kardonbanan byggs kan den komma att förklaras som riksintresse. Samtliga riksintressen är viktiga transportleder för godstrafik och av internationell betydelse. Utpekande av ett riksintresse för kommunikationer innebär att riksintresset ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Detta gäller inte bara riksintressen för trafikslagens anläggningar utan även anläggningar för industriell produktion (Trafikverket 2010).
18 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Riksintresse enligt 3 kap. MB
Programområde Riksintresse Naturvård Hamn Hamn - befintlig Järnväg Järnväg - befintlig Järnväg - planerad Järnväg - framtida Sjöfart - befintlig farled Sjöfart - befintlig farled inkl. buffertzoner Väg Väg - befintlig Datum 12-09-2016 Väg - planerad
0 1,200 2,400 4,800 m Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, ± Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Figur 8. Riksintresse för enligt 3 kap. miljöbalken för kommunikationer och naturvård. (Länsstyrelsens webbgis 2016)
5.6 Riksintresse för industriell produktion Tillväxtverket tillsammans med Länsstyrelsen och kommunerna genomfört ett pilotprojekt för urval av eventuella riksintressen för industriell produktion där Malmölandet har pekats ut som ett av tre föreslagna riksintressen inom Östergötlands län, figur 9 (Tillväxtverket 2016).
Figur 9. Föreslaget område för utpekande av riksintresse för industriell produktion (Tillväxtverket 2016).
19 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
5.7 Artskydd Det finns ett stort antal skyddade och hotade arter med livsmiljöer inom programområdet. Det utgörs av ett stort antal fågelarter, skalbaggar, fladdermöss. Vissa fridlysta kärlväxter kan förekomma särskilt inom strandängarna och hagmarkerna. I artskyddsförorningen anges vilka arter som är fridlysta (bilaga 1 och 2 i förordningen) och vilka möjligheter det finns för dispens. Utöver förbudet att döda, skada eller störa arterna är det även förbjudet att påverka delar av deras livsmiljöer. Centralt för möjligheterna att få dispens är frågan om upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för arten.
5.8 Strandskydd Strandskydd gäller för land- och vattenområdet inom 100 meter på land och i vatten från strandlinjen enligt 7 kap. 13-18 §§ MB. Länsstyrelserna har dock möjlighet att utvidga strandskyddet upp till 300 meter om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för djur och växter. Inom strandskyddat område får bland annat inte nya byggnader uppföras, uppföra anläggningar eller anordningar eller utföra grävarbeten. Åtgärder får heller inte vidtas som väsentligt kan försämra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Kommunen kan vid framtagande av nya detaljplaner genom en administrativ bestämmelse upphäva strandskyddet om det finns särskilda skäl och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset (Boverket 2009). Längs med kusten inom programområdet gäller strandskydd om 100 meter. Utvidgat strandskydd gäller längs kusten i Bråviken för vissa sträckor med 150. På Malmölandet finns utvidgat strandskydd vid nordöstra stranden, se figur 10.
20 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 10. Strandskyddade områden på Malmölandet. Strandskyddet längs med Malmölandets södra strand är 100 meter (gul linje). Det finns även diken/vattendrag inom programområdet som i kommunens planeringsunderlag markerats att det kan förekomma strandskydd (grön linje). Preliminärt bedöms dessa områden inte utgöras av strandskydd, då de främst utgörs av jordbruksdiken. (Norrköpings kommuns planeringsunderlag 2016)
5.9 Biotopskydd Följande biotoper i jordbrukslandskapet är generellt biotopskyddade, enligt 7 kap 11 § miljöbalkenoch kan vara aktuella inom programområdet: • Alléer • Odlingsrösen i jordbruksmark • Småvatten och våtmarker inklusive öppna diken • Stenmurar • Åkerholmar med en areal av högst 0,5 ha Inom ett biotopskyddsområde får inte verksamheter bedrivas eller åtgärder vidtas som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl. Exempel på skadliga åtgärder kan vara grävning och schaktning, avverkning eller deponering av jordmassor. Inom programområdet har ingen heltäckande inventering gjorts. Två alleér finns i anslutning till Krusenhov. Åkerholmar finns i varierande storlek inom programområdet, bland annat söder om Östra Bravikenvägen och väster om Björnsnäsvägen. En stenmur sträcker sig i väst-östlig riktning mellan Västra Bravikenvägen och Rusta (Arkeologikonsult 2008).
21 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
6 Markreservat
6.1 Gasledning Genom planområdet finns ett planerat reservat för gasledning (Norrköpings kommun 2013 a). Reservatet går från Händelö längs Västra Bravikenvägen och vidare österut mot Bravikens pappersbruk, figur 11. Gasledningen är en säkerhetsrisk för människors hälsa då gasen kan antändas vid läckage. I samband med anläggningsarbeten finns risk för att gasledningen grävs av. Bebyggelse får inte uppföras inom tre meter från gasledningen.
Figur 11. Kartan visar på ungefärlig sträckning för planerad gasledning, röd linje (Norrköpings kommun 2008a).
7 Miljömål och miljökvalitetsnormer
7.1 Miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Programmet samt fortsatt planering och genomförande av detaljplaner är främst kopplat till i anspråkstagande av mark, ökade trafikmängder samt hamnutbyggnad. Nedan återfinns de nio miljömål som bedöms vara relevanta att stämma av mot inom ramen för denna MKB: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt och djurliv.
22 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
7.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma tillrätta med hälso-och miljöpåverkan från diffusa utsläpp. Miljökvalitets- normer syftar till att skydda människors hälsa samt naturmiljön och är baserade på vetenskapliga fakta om effekter på hälsa och miljö. Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Det finns miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, utomhusluft och vattenkvalitet. Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. I denna MKB bedöms det relevant att vidare behandla Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet och utomhusluft.
8 Avgränsning
Denna miljökonsekvensbeskrivning är en del av programmet och konsekvensbedömningarna utgår från vad som anges i programmet.
8.1 Länsstyrelsens synpunkter på avgränsning Avgränsningssamråd hölls med Länsstyrelsen den 4 april 2016. Inom ramen för kommunens föreslagna avgränsning gav Länsstyrelsen rekommendationer om innehåll (anteckningar samrådsmöte, 2016-04-04). Länsstyrelsen framhöll att det är viktigt att ha fokus på miljöaspekter med irreversibel konsekvens. Länsstyrelsen ansåg att även påverkan på jordbruksmark skulle konsekvensbedömas. För de föreslagna ytorna ansåg Länsstyrelsen att hänsyn bör tas till natur- och kulturmiljön och att programmet tar höjd för ett så robust dagvattensystem som möjligt. Länsstyrelsen ansåg vidare att Ostlänkskorridoren helt bör undantas från exploatering.
8.2 Geografisk avgränsning Denna MKB avgränsas geografiskt till det område på Malmölandet som utgörs av programområdet i figur 1. De miljökonsekvenser som uppstår i och med utbyggnad enligt programmet ingår att bedöma även i det fall konsekvenser sker utanför programområdet.
8.3 Avgränsning i tid Miljökonsekvenser uppstår på olika lång sikt. Det ingår i miljöbedömningen att redovisa effekterna av den planerade utvecklingen inom programområdet, oberoende av om de kan uppstå direkt eller i ett framtida scenario. Generellt beskrivs miljökonsekvenser för en framtida situation när hela programområdet bedöms vara färdigutbyggt. Programmet beräknas vara utbyggt i sin helhet år 2040 vilket kommer att fungera som referensår för denna MKB. Utblickar görs för längre tidsperspektiv för vissa miljöaspekter.
8.4 Avgränsning i sak Miljökonsekvensbedömningen av detta program görs på en övergripande nivå och främst ur perspektivet ianspråktagande av mark generellt och mark på Malmölandet specifikt. Med det menas att det finns ett antal miljöaspekter som rimligen behöver hanteras vid all exploatering och utveckling av industriområden samt att det finns miljöaspekter som kan kopplas särskilt till förutsättningarna på Malmölandet och utvecklingen av Norrköping. Efter att en genomlysning gjorts av underlagsmaterialet och samråd hållits med Länsstyrelsen, valdes miljöaspekter ut för konsekvensbedömning. De som valts är de miljöaspekter som anses
23 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
kunna bli påverkade på ett betydande sätt och där konsekvenserna i flera fall bedöms bli irreversibla samt de miljökonsekvenser som anses kunna undvikas om lösningar tas fram på en övergripande nivå. En fördjupad bedömning görs för de miljöaspekter där utredningar och underlag tagits fram. Övergripande bedömning görs i de fall där underlag saknas för en fördjupad bedömning. I tabell 2 listas de miljöaspekter som troligen kommer att beröras i olika skeden av genomförandet av programmet, med kommentar kring vad miljöaspekten har särskilt bäring på samt på vilket sätt den hanteras i denna MKB. Inom varje miljöaspekt kan ytterligare fördjupning behöva göras. Vissa miljöaspekter har avgränsats bort men kan vara aktuella att ta hänsyn till i senare planeringsskeden. Dessa bedöms vara vibrationer, förorenad mark, smittorisker, ljusföroreningar och hushållning med material, energi och andra råvaror, elektromagnetiska fält och radon. Skred och ras har utretts i den dagvattenutredning som tillhör planprogrammet, det konstateras att det finns förutsättningar för skred och att det bör beaktas i detaljprojekteringen. MKB:n innehåller även en bedömning av hur riksintressen och områdesskydd kan komma att påverkas av utbyggnad enligt programmet.
Tabell 2. Miljöaspekter som kommer att beröras i olika skeden av utbyggnad enligt programmet. Miljöaspekt Särskild bäring på Natur och biologisk mångfald Ekmiljöer, spridningskorridorer, strandmiljöer, fågelliv, kust- och jordbrukslandskap Kulturmiljö Herrgårdsmiljöer, fornlämningar, kulturlandskap Rekreation och friluftsliv Natura 2000-området, stadsnära landsbygd och grönområden Naturresursen jordbruksmark Jordbruksnäringen, generationsmålet Landskapsbild Lokal och regional identitet, naturliga stråk och siktlinjer, historiska värden Vattenmiljö Dagvattenhantering, hamnutbyggnad, miljökvalitetsnorm för vattenkvalitet Klimat Höjda havsnivåer, skyfall och översvämning Trafiksäkerhet, buller och Trafiksystem, cykelvägar, trafikbuller, järnvägsbuller, luftkvalitet verksamhetsbuller, trafikmängder, miljökvalitetsnorm för luft Risker farligt gods Trafiksystem, riskanalyser, skyddsavstånd
8.5 Kunskapsunderlag Uppdraget omfattar att sammanställa samt komplettera genomförda MKB:er som tagits fram i samband med tidigare planarbete på Malmölandet. Det kunskapsunderlag som finns framtaget består av genomförda MKB:er för de detaljplaner som ligger inom den geografiska avgränsningen och de utredningar som är kopplade till dessa. Huvuddelen av underlagen är från ca 2008. Utredningar är exempelvis arkeologiska rapporter och landskapsanalys gällande Malmölandets eklandskap. För delar som ingår i den geografiska avgränsningen, men som inte detaljplanerats i tidigare skede, finns begränsat med utredningar gällande naturvärden, kulturvärden, fornlämningar eller tekniska miljöaspekter som buller och trafiksäkerhet.
För hamnutvecklingen har en förstudie tagits fram av WSP, daterad 2016-04-01, underlaget kommer ligga till grund för bedömningar inom strandzonen.
För dagvattenhantering och sammanställning av geotekniska förutsättningar har en utredning
24 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
tagits fram av Tyréns daterad 2016-07-05.
För ekmiljöers spridningskorridorer och eventuell påverkan på Natura 2000-skyddet har Calluna tagit fram en särskild GIS-analys, daterad 2016-08-23.
För att få fram kunskap om betydelsen av olika ekosystemtjänster har en ekosystemtjänstscreening gjorts av Calluna och resultaten har arbetats in i MKB:n.
9 Planförslag och alternativ
9.1 Platsval och alternativgenomgång Motala Ström och Bråvikens koppling till Östersjön har genom historien alltid spelat en nyckelroll för Norrköpings utveckling. Under industrialismen var Motala ström kraftkällan och vattenresursen för den pappers- och textilindustri som växte fram i centrala Norrköping. Industrierna försedde Norrköpingsborna med arbetstillfällen och industrier och bostäder var belägna tätt bredvid varandra. Hamnverksamheten var omfattande och låg nära centrum av staden. Under 70- och 80-talen lades textilindustrierna ner och ett behov av att flytta Holmens pappersbruk uppstod. En ny bättre lokalisering söktes utanför staden bland annat för att skilja boende och handel från papperstillverkningen. Holmens pappersbruk flyttades 1980 ut på Malmölandet, vid strandlinjen mot Bråviken. Läget var strategiskt då det blev möjligt att anlägga egen hamn för frakt av gods via sjöfart samt att den tunga trafiken med råvaror in till bruket inte behövde trafikera centrala staden. Även den närliggande ön Händelö blev lokalisering för tyngre och riskfylld industriverksamhet. Under de senaste 20 åren har stora delar av hamnverksamheten i anslutning till centrala Norrköping avvecklats och flyttats ut till nytt hamnområde på Händelö. Nu står staden inför ännu en omdaning av de centrala delarna då Ostlänken ritar om kartan gällande persontransporter på järnväg. En ökad efterfrågan på bostäder i centrala Norrköping förutspås och Ostlänken ger stora möjligheterna att skapa en attraktiv och levande stadsmiljö runt stationsområdet och Butängen. Norrköping är strategiskt beläget och i staden möts båt- fordon- tåg- och flyglogistik genom närheten till Östersjön, E4, E22, järnvägsspår och Norrköpings flygplats. Efterfrågan på Norrköping som logistiknod har möjliggjort fortlöpande utbyggnad av hamn, men också etablerandet av flera företag som valt att utgå från Norrköping när det gäller hantering och distribution av varor och gods. För att minska transporterna av farligt gods på järnväg genom centrala Norrköping samt för att möta behovet av järnvägstransporter från industrier och hamn kommer ett godsspår att byggas från stambanan över Malmölandet, där även en ny godsbangård planeras, till Händelö. Både i gemensam översiktsplan 2010 och i översiktsplan för staden 2016 (samrådshandling) pekas nya ytor på Malmölandet ut för storskalig exploatering. Södra Malmölandet finns utpekat i 2002 års översiktsplan. Om utveckling endast skulle ske enligt gällande planer är utvecklingsmöjligheterna begränsade och det finns risk att trafiknoden splittras. En utbyggnad enligt programmet innebär att det kan ske effektiva byten mellan de olika trafikslagen och att den internationella trafiknoden kan utvecklas. Något annat större område nära kopplat till trafikslagen, båt, järnväg och lastbil som skulle kunna fungera som en alternativ lokalisering finns inte inom kommunen.
9.2 Huvudalternativ Programmet ska möjliggöra lokalisering, av industriverksamheter och logistikintensiva verksamheter samt hamn, som till dess karaktär är storskaliga och i behov av god och samordnad infrastruktur med land- och vattentransporter, se figur 12.
25 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Programmet beskriver följande planeringsmål: • mark för verksamheter, hamn och infrastruktur • ytor för natur, dagvatten samt kulturmiljö • spridningskorridor för djur- och växtliv Se programmet för en mer detaljerad beskrivning av ovan föreslagen mark- och vattenanvändning.
Figur 12. Mark- och vattenanvändningskarta tillhörande programmet.
Följande antaganden har gjorts för bedömningar av huvudalternativet: • De ek- och ädellövmiljöer som finns i Krusenhov och Trönäs kommer att finnas kvar och ha kvar sin funktion som en del av ett spridningstråk i nord-sydlig riktning. Bebyggelse kan komma att uppföras i närheten av stråket men inte mellan värdekärnor inom stråket. Krusenhovs alléer kommer att vara kvar. • De ekmiljöer och hagmarker som finns norr om Björnviken kommer att ingå i ett spridningstråk mellan Stridsudden och Pjältån. • De riktlinjer som anges i dagvattenutredningen (Thyréns 2016) följs. • Antalet transporter ökar lokalt/regional i och med att Norrköpings betydelse som transportnod ökar, men effektiviseras nationellt. • Antalet transporter som går via järnväg och båt ökar nationellt. • Internationella sjötransporter ökar in till Norrköping.
26 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
9.3 Nollalternativet Nollalternativet bör spegla en trolig utveckling om det aktuella planförslaget inte genomförs och bör inriktas på de väsentliga miljöförhållandena. Nollalternativet fungerar som en referensram för att underlätta jämförelser med andra alternativ. Nollalternativet utgår från ett scenario där ingen ny detaljplaneläggning sker, men där redan antagna detaljplaner genomförs, se figur 3, avsnitt 3.4 Gällande detaljplaner. Följande antaganden för bedömningar har gjorts för nollalternativet: • Godsbangården och detaljplanelagda områden runt Rusta och Krusenhov kommer att bebyggas. • Nya vägar och cykelled kommer att byggas i samband med att godsbangården byggs. I övriga delar av planområdet kommer inga nya vägar, järnvägsspår eller gång- och cykelleder till. • Ytterligare verksamhets- och hamnområden i anslutning till logistiknoden kommer inte till stånd.
10 Ekosystemtjänstscreening
10.1 Bakgrund Enligt ett regeringsbeslut ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster senast år 2018 vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. (Miljömålsportalen 2016) Att kartlägga och belysa ekosystemtjänster i MKB:er för planer och program är ännu inte praxis, men Norrköpings kommun vill som ett pilotprojekt bilägga en ekosystemtjänstekartläggning till denna MKB i syfte att integrera ekosystemtjänster i miljöbedömningen. Malmölandet är ett område som sedan ett antal år genomgår en omvandling från jordbruks- och kulturlandskap med inslag av orörda naturområden till industri- och verksamhetsområde vilket påverkar områdets produktion av ekosystemtjänster. Genom att kartlägga och värdera områdets produktion av ekosystemtjänster, vilka nyttor för människan som området genererar, kan värden som eventuellt går förlorade belysas i MKB:n kopplade till de olika miljöaspekter som konsekvensbedöms. Den kartläggning och värdering som gjorts inom ramen för denna MKB är översiktlig. En matris över ekosystemtjänster som är vanligt förekommande i landskapstypen jordbrukslandskap och orörd natur togs fram (Naturvårdsverket 15a) och ett antal utvalda aktörer fick värdera dem ur sitt perspektiv, var för sig. Förfrågan om att ge synpunkter på matrisen gick ut till ett antal aktörer med koppling till Norrköping. Aktörerna valdes utifrån deras förmodade kunskap om området samt deras allmänna kunskap om natur och kultur i Norrköpings kommun. Calluna genomförde även en intern workshop med konsulter som har särskild kompetens kring kartläggning och värdering av ekosystemtjänster. Aktörer som har gett synpunkter och input kring matrisen är representanter för kultur- och fritidskontoret, Norrköpings kommun och Naturskyddsföreningen i Norrköping. Fågelföreningen FiNK tillfrågades, men valde att avstå. Ekosystemtjänsterna som värderades var således förutbestämda och ingen avgränsning för programområdet gjordes utan matrisen täcker Malmölandet som helhet.
27 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
10.2 Viktiga ekosystemtjänster Ekosystemtjänster delas normalt in i fyra kategorier; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande (Naturvårdsverket 15b). Matrisen baserades på dessa fyra och under varje kategori lades ett antal mer detaljerade ekosystemtjänster till. Nedan sammanfattas de ekosystemtjänster som värderades som potentiellt mycket viktiga och potentiellt viktiga (tabell 3). För konsekvensbedömning hänvisas till den miljöaspekt som ekosystemtjänsten kan kopplas till. Tabell 3. Sammanfattande tabell av de ekosystemtjänster som identifierats som mycket viktiga och viktiga. Kartläggning av ekosystemtjänster Typ av EST Mycket viktiga Beskrivning Miljöaspekt i MKB
Försörjande Matproduktion, Jordbruksmarken producerar livsmedel, dess Jordbruksmark spannmål och lokalisering kan bli viktig för närproduktion av mat grönsaker i framtiden. Vattenvägar Vattenvägarna runt Malmölandet är mycket Syftet med viktiga för handel och industriutveckling. programmet är att tillgängliggöra dessa genom hamn. Kulturella Vardagsrekreation Fina miljöer och vägar (över bland annat Friluftsliv och Björnsnäs) för cykling, löpning, ridning mm. träningsaktiviteter Närrekreation för boende på Malmölandet och för de som jobbar inom området. Fågelskådning, paddling och picknick förekommer runt halvön. Stödjande Habitat och I ett lokalt till internationellt perspektiv betydande Naturmiljö livsmiljöer ekmiljöer. Ädellöv, tallskogsbiotoper, brynmiljöer och strandängar. Biologisk mångfald I de unika miljöerna finns rödlistade arter och Naturmiljö och genetiska hotade arter. Ett rikt fågelliv. resurser Ekologisk stabilitet Ekmiljöerna som del i det regionala eklandskapet Naturmiljö och resiliens knyter ihop metapopulationer av rara arter. Markens bördighet På Malmölandet finns produktiv jordbruksmark Jordbruksmark som kan användas till matproduktion nu och i framtiden. Typ av EST Viktiga Beskrivning Miljöaspekt Försörjande Betesdjur och foder Betade strandängar och arealer för odling av Jordbruksmark foder. Biobränsle Odlingsbar mark kan användas för odling av Jordbruksmark biobränsle. Fisk, odlad och Strandlinjer mot Bråviken Friluftsliv vildfångad Bär och svamp Området nyttjas för plockning av bär och svamp. Friluftsliv Reglerande Pollinering och Stora odlingar ger underlag för pollinerande Jordbruksmark fröspridning insekter och fröspridning genom vind och ett rikt fågelliv. Klimatreglering, Odlade grödor eller energiskog samt befintlig Klimat kolupptag och grönstruktur reglerar klimat och kan utgöra kolinlagring kolsänkor mm. Infångning (retention Strandängar/strandzoner, gräsmark och skog Vattenmiljö av näringsämnen, utgör ytor för infångning. filtrering)
28 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Magasinering, Jorden har låg genomsläpplighet med Vattenmiljö/ Klimat reglera vattenflöden långsamma flöden och stora svämplan i i avrinnings- strandzonen. Liten omfattning hårdgjorda ytor. områden, reducera och fördröja eventuella översvämningar. Kulturella Båtliv Aktivt båtliv vid och i anslutning till Malmölandet Friluftsliv till exempel Herstaberg. Mental och fysisk Anställda på Malmölandet nyttjar naturen för till Friluftsliv hälsa exempel lunchpromenader. Malmölandet kan bli en betydande friluftsresurs på cykelavstånd från nya bostadsområden i norra Norrköping samt Åby/Jursla och Loddby. Miljö och estetik Det finns fina miljöer på Malmölandet. Landskapsbild Kunskap och De många kulturhistoriska miljöerna i området är Kulturmiljö platskänsla viktiga för att beskriva Norrköpings historia.
11 Miljökonsekvenser
11.1 Naturmiljö
Förutsättningar
Malmölandet i naturlandskapet Malmölandet är en halvö längst in i Bråviken. Naturmiljön kännetecknas av värdefulla ekmiljöer och strandängar kopplade till kulturlandskapet samt ett rikt fågelliv, figur 13. Malmölandet ingår i ett av Östergötlands utpekade värdetrakter för ekmiljöer och är ett särskilt prioriterat landskapsavsnitt, med en stor ansamling äldre ekar. Nordväst och söder om planområdet finns utpekade ekmiljöer, naturreservat och Natura 2000-områden. Dessa miljöer har även samband med ekmiljöer längs med planområdets sydvästa kant, och vidare upp längs med Pjältån. Norr om planområdet ligger Björnsnäs strandängar och Bråvikens förkastningssystem, utpekade som riksintresse för Naturvård. Hela Bråviken har ett mycket rikt fågelliv med flera utpekade naturreservat och Natura 2000-områden, bland annat Esterön och Svensksundsviken.
29 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 13. Malmölandets naturmiljöer och omgivningar. Malmölandets ekbackar (1) Händelös Natura 2000 område och naturreservat (2), Ekmiljöer längs med programområdets sydvästa kant (3), Björnsnäs (4), Bråvikens förkastningssystem (5) Esterön (6), Svensksundsvik (7), Klampen, Svartskär, Vitskär och Tallholmarna (8).
Direkt öster om Malmölandet ligger öarna Klampen, Svartskär, Vitskär och Tallholmarna som är fågellokaler utpekade som kommunalt intresse i naturvårdsprogrammet. Stora delar av Malmölandet omfattas av riksintresse högexploaterad kust (se avsnitt 5.1). Strandzonen omfattas generellt av 100 meter strandskydd. Vissa strandavsnitt omfattas av ett utökat strandskydd (se avsnitt 5.8).
Ekmiljöernas värde ur ett internationellt perspektiv Ekmiljöerna på Malmölandet är av högsta internationella klass och ingår i Östergötlands Eklandskap som har Europas största koncentration av grova ekar. (Länsstyrelsen Östergötland 2007, 2010). Malmölandet och Händelö har pekats ut som ett särskilt prioriterat landskapsavsnitt, då det finns ansamlingar av äldre ekmiljöer och tillhör de mest värdefulla områdena i Östergötland. Sverige har ett internationellt ansvar att bevara ek- och ädellövmiljöer (Naturvårdsverket och Skogsstyreslen 2005). Arbetet med att peka ut värdetrakter är en del av den nationella strategin att säkerställa att värdefull skog bevaras. Arbetet tar sin utgångspunkt i riksdagens miljökvalitetsmål, levande skogar, konventionen om biologisk mångfald samt EU:s direktiv på området. Regeringen har pekat ut Natura 2000-områden som har ett särskilt skydd inom Europa. De värdefullaste ekmiljöerna på Malmölandet och Händelö är utpekade Natura 2000-områden.
Arter kopplade till Malmölandets eklandskap Ett sammanhängande system av ekmiljöer om 440 ha fanns på Malmölandet på 1870-talet (Askling 2008). Eksystemet har fragmenteras och arealen är numera fördelad på mindre system och spridningsmöjligheterna mellan systemen har minskat.
30 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Malmölandet är en hotspot för rödlistade arter knutna till ek och andra ädellövträd. I Länsstyrelsens inventering 2006 konstateras att Malmölandet är ett av Sveriges mest värdefulla områden för eklevande skalbaggar (Länsstyrelsen Östergötland 2006). Vid en insektsinventering som omfattade Malmölandets Natura 2000-område gjord 2001 hittades över 200 arter varav tre var nya för Östergötland (Askling 2008). Östergötland har en av Europas största populationer av läderbagge (Askling 2008). På Malmölandet finns en dokumenterad population av läderbagge, figur 14. Läderbaggen förekommer endast i områden med mycket gamla ädellövträd och indikerar därför genom sin förekomst mycket värdefulla naturmiljöer (Naturvårdsverket 2014). Även hålträdsklokrypare kräver lång trädkontinuitet och har ett högt signalvärde. Båda arterna finns utpekade för Malmölandets Natura 2000-område. Läderbaggen omfattas av artskyddsförordningens fridlysningsbetsämmelser (markerad med N i bilaga 1). Förutom insekter finns också en mängd lavar och svampar knutna till ädellövträd och flera fladdermusarter. Fladdermöss omfattas av artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser.
Figur 14. Läderbagge. Foto: Rebecka Le Moine.
Ekmiljöer och arter kopplade till programområdet Inom ramen för detta MKB-uppdrag har de ekologiska sambanden och ekmiljöernas funktionalitet studerats med läderbaggen som modellorganism (Askling 2016). Om spridning fungerar för läderbaggen är det sannolikt att det gör det även för de flesta andra eklevande arter som förekommer på Malmölandet och i omgivningarna. Resultaten visar att ekmiljöerna norr om Norrköping är relativt fragmenterade och därför beroende av att stråk mellan dem hålls intakta och ges en adekvat skötsel. Ett funktionellt stråk har identifierats (figur 15). Om man utgår från Malmölandets Natura 2000- område så har detta kopplingar via en serie ek- och ädellövmiljöer centralt på Malmölandet. Vid Krusenhov böjer stråket av åt söder och här finns en koppling till Händelös ekmiljöer via
31 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
omgivningarna till Händelö gård. Västra delen av programområdet ingår i ett ekstråk åt nordväst, längs norra sidan av Motala ström och vidare mot Pjältån. Ingen art- eller naturvärdesinventering har gjorts i samband med framtagande av detta program. I artdatabanken finns ett antal fynd av rödlistade arter kopplade till ekmiljöer. Fynd av läderbagge finns registrerad i omgivningarna kring Krusenhov. Flera fynd finns av nära hotade (NT) storsvampar och lavar, bl.a. gul dropplav, oxtungssvamp och blekticka. Bland fåglar som trivs i ekmiljöer finns fynd av skogsduva och gröngöling.
Ekologiska samband ekmiljöer Malmölandet Nuläge
Teckenförklaring
Skyddsvärda ädellövträd Natura 2000 (SCI) Ostlänken korridor Hemområde ± 0 250 500 1,000 Sannolikhet för spridning m Låg 1 cm = 231 m Datum: 2016-05-31
Hög
Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Figur 15. Översikt ek- och ädellövträdsmiljöer på Malmölandet med omgivning. På kartan syns enskilda träd och hemområden samt spridningsmöjligheter mellan hemområden (inom ett hemområde är spridning alltid mycket god). Viktiga spridningsstråk har markerats med pilar (Askling 2016).
Bevarandestatus för Malmölandets ekbackar (Natura 2000) De i Natura 2000-området utpekade livsmiljöer och arter som berör ek- och ädellövmiljöerna är naturtypen trädklädda betesmarker (huvuddelen ekhagar) och arterna läderbagge och hålträdklokrypare (Länsstyrelsen Östergötland 2012). Bevarandeplanen tar inte ställning till om gynnsam bevarandestatus råder men det finns ett resonemang om att både arterna och naturtypen har minskat kraftigt. När det gäller hotbild är det bland annat upphört bete, igenväxning, att park- och alléträd inte ersätts, generationsglapp för gamla träd och exploatering i omgivningarna som pekas ut. Samtliga dessa hot är relevanta att studera vid en exploatering av Malmölandet. En analys har gjorts av gynnsam bevarandestatus utifrån läderbaggens krav på sin livsmiljö (Askling 2016). Mycket tyder på att hålträdsklokryparen har liknande krav som läderbagge eller till och med högre så stor försiktighet bör tas vad gäller ek- och ädellövmiljöerna på Malmölandet. Analysen visar att det inom Natura 2000-området inte finns tillräckligt med livsmiljöer i form av areal och antal skyddsvärda träd. Natura 2000-området är således beroende av närliggande ekmiljöer.
32 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Slutsatsen i analysen (Askling 2016) är att det främst är spridningsmöjligheterna i nord-sydlig riktning som är viktiga att stärka. Om Malmölandets ekbackar ska nå gynnsam bevarandestatus krävs att man ser ek- och ädellövmiljöerna kring Kalvudden, Malmö gamla gård, Trönäs och Krusenhov som en enhet. Marginalerna är dock mycket små då antalet skyddsvärda träd ligger precis kring den miniminivå som krävs. En konsekvens av det kritiska läget är att Malmölandets ekbackar behöver ha en fungerande grön infrastruktur som medger spridning till andra kärnområden för ek i trakten. Detta gäller områden som Händelö, Ingelstad, Marieborg, Pjältån, Björnsnäs och Åby-Torshagsån.
Kulturväxter vid Krusenhov Vid sidan av de hävdgynnade kärlväxter kan herrgårdsmiljöer vara rika på kulturväxter. Växterna kan ibland vara av gamla lokala sorter som är väl värda att bevara. Några vanliga kulturväxtkategorier är bärbuskar, fruktträd, humle, lök- och knölväxter, spirea/liguster och syren. Krusenhovs trädgårdsmiljö med tillhörande fruktträdgård har ett historiskt värde. Mycket har växt igen men strukturerna finns kvar och frukträden och bärbuskarna finns kvar. Fruktträden utgör sannolikt delar av Abelins jättefrukter, i synnerhet stenfrukterna bigarrå och sötkörsbär.
Ängs- och hagmarker och strandängar kopplade till programmet Inom programområdet finns flera ängs- och hagmarker som är utpekade i kommunens naturvårdsprogram och finns inventerade i ängs- och hagmarksinventeringen och våtmarksinventeringen, se figur 16. Norr om Krusenhov ligger en fårbetad ekhage med högt naturvärde (TUVA 2016). I naturvårdsprogrammet pekas den ut som regionalt intresse. Hagen hyser en mängd äldre ekar med håligheter. Flera av dem tjänar som fågelbon. Nyrekrytering av ek finns i delar av området. Enstaka inslag av hävdgynnade växtarter förekommer.
Datum 12-09-2016
Programkarta Natrurvårdsarter - april 2016 Organismgrupp Däggdjur Fjärilar Fåglar Grod- och kräldjur Kärlväxter Storsvampar Natruvårdsarter - mars 2016 samtliga organismgrupper Riksintresse Naturvård, 3:6 Natura 2000 (SCI) Våtmakrsinventeringen SKS Biotopskydd SKS Naturvårdsavtal Ängs- och betesmark Äng och hage SKS Nyckelbiotoper SKS Naturvärden Naturreservat Naturvårdsprogram Nationellt intresse Regionalt intresse Kommunalt intresse Lokalt intresse ± Programområde Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbu0s DS, U2S5D0A, USG5S00, AEX, Getmappin1,g0,00 m Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Figur 16. Naturvärdeskarta för programområdet. (Länsstyrelsens Webbgis, ArtDatabanken 2016)
33 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Norr om Björnviken finns en fårbetad, delvis trädbeklädd hagmark med naturvärden, se figur 17. I naturvårdsprogrammet pekas den ut som kommunalt intresse. Området är en del av Björnvikens säteris herrgårdsmiljö. I områdets nordöstra del förekommer inslag av hävdgynnad hagmarksflora. Speciellt utmärkande är de välansade tuvorna med backtimjan. I nordväst finns ett par vidkroniga ekar. Nordväst om området längs med Västra Bravikenvägen finns flera fynd av fjärilar, med violettkantad guldvinge som tyngsta art.
Figur 17. Beteshagar vid Lagerudden. Foto: Kristina Kvamme
Mellan Lagerudden och Tjurudden ligger ett strandnära odlingslandskap av skiftande karaktär som enligt kommunens naturvårdsprogram har ett regionalt intresse (Norrköpings kommun 2008b). Området omfattas av 100 m strandskydd. Här finns små havsstrandängar, torrängspartier, öppen hagmark samt en ekdominerad hagmark. Strandängarna är tillbakaträngda av bladsvassbälten och relativt små. Det finns registrerade fynd av gulärla och buskskvätta från Lagerudden. Längs med södra kusten mellan Stridsudden och Tjurudden är strandzonen inventerad i våtmarksinventeringen (Länsstyrelsens webbgis 2016) med högt naturvärde. I kommunens naturvårdsprogram har området pekats ut som lokalt intresse. Området omfattas av 100 meter strandskydd. Området har ingått i Länsstyrelsens program för inventering av häckande fågel kopplade till strandängar. Fram till 2007 hade livsmiljön försämrats för revirhävdande strandängsfåglar i och med igenväxning (Länsstyrelsen Östergötland 2013). Revirhävdande fåglar saknades helt vid inventeringen 2007. Området bedöms ha lågt ornitologiskt värde. Skötselinsatser skulle kunna förbättra situationen men området bedöms inte kunna hysa speciellt många häckfåglar.
34 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Fåglar i jordbruks- och kustlandskapet Inom programområdet finns ett stort antal fynd av hotade fåglar kopplade till jordbruks- och kustlandskapet. Området nyttjas som födosöksområde för ett stort antal rovfåglar. Havsörn (NT) har registrerats på Malmölandet ett antal gånger under 2016. I Bråviken är det tätt mellan reviren och det finns uppgifter om att havsörn flera år har häckat på Malmölandet (Projekt Havsörn 2016). Berguv har häckat i Bråvikens förkastningsbrant norr om Norrviken (Naturskyddsföreningen 2014). I tabell 4, redogörs för några hotade fågelarter som noterats inom programområdet med häckningsindicier. Det är ett urval av arter som kan kopplas till kust-och kulturlandskapet.
Tabell 4. Urval av hotade fågelarter kopplade till kust- och kulturlandskapet med häckningsindicier. Art Rödlista Landskap Kommentar buskskvätta NT Jordbrukslandskap Buskrika marker gulsparv VU Jordbrukslandskap Buskrika marker, glesa skogar, bryn Jordbrukslandskap Glesa lövskogar, äldre odlingslandskap, gröngöling NT ekskogar kornknarr NT Jordbrukslandskap Åkrar, vallar, gräsmarker vaktel NT Jordbrukslandskap Åkrar, vallar, gräsmarker sånglärka NT Jordbrukslandskap Åkrar, vallar, strandängar, mossar skäggmes NT Kustlandskap Strandmiljö, sora vassbestånd
I anslutning till Malmölandets södra strand ligger Kardonholmen och Högholmen. Hela kustområdet ingår i ett större flyttfågelstreck, se figur 18. Kardonholmen är en fågellokal med flera hundra fynd, en mängd andfåglar, måsfåglar och rovfåglar. Strax öster om programområdet ligger Högholmen, en mycket fin naturmiljö med ett rikt fågelliv. Området frihöggs som en del av kompensationspaketet när sågverket byggdes.
Figur 18. De blå pilarna visar stora fågelflyttsträck i Norrköpings kommun. De orangefärgade markeringarna visar vanliga fågellokaler, de streckade partierna illustrerar att det förekommer vanligt uppehälle för fåglar på vissa platser inom ett större område (Norrköpings kommun 2012b).
35 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Påverkan Strandängar och hagmarker längs med södra Malmölandet kommer i och med utbyggnad enligt programmet att omvandlas till hamn. Mitt emellan två hamnområden kommer hagmarken och strandmiljöerna vid Lagerudden vara kvar. Jordbruksmarkerna kommer att tas ur bruk och omvandlas till verksamhetsområde och vissa åkerholmar och odlingsrösen och stenmurar kommer att behöva tas bort. Runt Krusenhov och Trönäs kommer ek- och ädellövskogsmiljöer sparas i sin helhet samt de alléer som omger infarterna till Krusenhov. Verksamhetslokaler kan komma att uppföras i anslutning till stråket men undviks inom stråket. Ekmiljöer och hagmarker norr om Björnviken kommer att vara kvar och ingå i ett spridningstråk mellan Stridsudden och Krusenhov.
Tillfällig påverkan- utbyggnadskedet När vägar, järnväg, hamn och industriverksamheter byggs är det risk för att värdefulla livsmiljöer tar skada. Vid arbeten nära ekmiljöer bör skyddsavstånd hållas vid grävarbeten. Vissa perioder är känsligare än andra, särskilt med tanke på fåglars häckningsperioder. Undvik att utföra störande arbeten under perioder som är känsliga. Om arbeten kommer utföras som riskerar att förändra hydrologin, bör erforderliga utredningar utföras så att lämpliga skyddsåtgärder kan vidtas för att undvika skada på ekmiljöer.
Effekt Effekten för ekmiljöerna är barriäreffekter för spridning av organismer knutna till ek i och med att höga industri- och lagerlokaler kommer att uppföras mellan ekmiljöer i det nu öppna landskapet. Förändringen innebär att möjligheterna att i framtiden skapa funktionella stråk begränsas. Hamnutveckling av strandmiljöerna mellan Lagerudden och Stridsudden begränsar spridningen, figur 19. Den senaste utvecklingen på Malmölandet i och med sågverket har redan begränsat möjligheterna att skapa ett funktionellt stråk längs med sydöstra kusten. Ett genomförande av kardonbanan och godsbangården begränsar möjligheterna till ett öst-västligt stråk. Det enda stråket i västlig riktning bryts i och med genomförandet av programmet och miljöerna kopplade till Natura 2000- området Malmölandets ekbackar isoleras ytterligare. Det viktigaste stråket i nord-sydlig riktning som kopplar Malmölandets Natura 2000-område till Natura 2000-området och ekmiljöerna på Händelö kommer att säkras och sparas. Programmet möjliggör att en enhet skapas av ek- och ädellövmiljöerna kring Kalvudden, Malmö gamla gård, Trönäs och Krusenhov samt ekmiljöerna på Lagerudden. De arealmässiga kraven kan då uppnås för att kunna få gynnsam bevarandestatus för ingående arter.
36 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 19. Karta som visar effekterna av att exploatera för hamn och verksamheter. Det öst-västliga spridningsstråket bryts mellan Lagerudden och Stridsudden.
Exploateringen innebär arealförluster av biotoper kopplade till strandmiljöerna. Förlust av livsmiljöer för hävdgynnade arter och strandängsfåglar. Biotopskyddet för småvatten inklusive öppna diken kommer i och med utbyggnad enligt programmet att upphöra. De arter som använder småvatten, dikeskanter odlingsrösen och åkerholmar som en del av sin livsmiljö, samt hela det öppna jordbrukslandskapet kommer att få försämrade förhållanden, då dessa biotoper riskerar att förvinna. Ett stort öppet födosöksområde för fåglar försvinner och födosöksområdena längs med den södra stranden kommer till stor del att förlora sin funktion för fåglar. Längs med södra Malmölandet finns viktiga fågellokaler som Högholmen och Kardonholmen. I och med hamnen kommer dessa att utsättas för störning. Livsmiljön för ett stort antal arter som använder sig av det brutna jordbrukslandskapet försämras påtagligt. När stora jordbruksarealer tas ur drift riskerar underlaget för lantbrukets övriga delar att bli för litet, vissa jordbruksarealer blir avskurna och är inte längre lönsamma att bruka. Om djurhållningen upphör som en följd av dessa förändringar kan det leda till att beteshagar i omgivningarna inte längre kommer att betas. Ökad trafik, ljusföroreningar och buller från väg, järnväg och hamnverksamhet kan komma att störa vissa arter, bland annat fåglar, både inom programområdet men även utanför programområdet. Höga byggnader kan skapa skuggeffekter och förändra hela mikroklimatet i brynmiljöer. Vältrafikerad väg och järnväg ger barriäreffekter i landskapet.
Konsekvensbedömning huvudalternativ Med nuvarande kunskap kan man inte avgöra vad som krävs för att uppnå gynnsam bevarandestatus för Malmölandets ekmiljöer. Klart är att för att uppnå gynnsam bevarandestatus behövs stora arealer ekmiljöer utanför Natura 2000-området. Samtidigt som programförslaget innebär att det öppna jordbruksalandskapet kommer att bebyggas planeras arealer för att kunna uppnå gynnsam bevarandestatus. Det viktigaste stråket i nord-sydlig
37 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
riktning säkras. I och med de hot som identifierats (upphört bete, igenväxning, generationsglapp för gamla träd, och negativ påverkan från exploateringen i omgivningarna) är ekmiljöerna även beroende av det västliga stråket och försiktighetsprincipen bör gälla. Programförslaget bryter det enda kvarvarande stråket i västlig riktning och försvagar ekmiljöerna på Malmölandet ytterligare. Effekterna av programförslaget bedöms bli betydande för Natura 2000-området och för det särskilt prioriterade landskapsavsnittet som pekats ut, med mycket stora konsekvenser som följd. Arealförlusterna för flora och fauna i och med att strandängar och hagmarker tas i anspråk bedöms ha ett lokalt/kommunalt värde men i och med att hela livsmiljöerna tas i anspråk och att åtgärderna är irreversibla kan effekterna bli betydande och bedöms ge måttliga konsekvenser. Konsekvenserna att ta jordbrukslandskapet i anspråk för industrietablering är svårt, med nuvarande underlag, att bedöma. I ett värsta scenario kan det innebära att en rad hotade arter inte har möjlighet att finnas kvar inom området. Vissa av dessa arter riskerar att inte uppnå gynnsam bevarandestatus. Hävd upphör även utanför programområdet och de landskapsekologiska kvalitéerna försämras i ett större landskapsavsnitt. Här finns det dock stora möjligheter att ta fram ytterligare kunskap och anpassa planen för att minska dessa effekter. En säkrad skötsel inom naturstråken innebär att de hagmarker och strandängar som finns kan bibehålla sina höga värden. Kvalitéerna bedöms kunna förbättras utifrån dagens förhållanden. Anpassningar till fåglars häckningsplatser och häckningsperioder är viktiga för hur stora effekterna bedöms bli. Om anpassningar och skötsel uteblir bedöms genomförandet av programmet kunna ge betydande effekter på ett område som i sin helhet bedöms ha ett regionalt värde vilket medför stora konsekvenser. Ett antal stödjande ekosystemtjänter som för området anses vara mycket viktiga kan komma att påverkas. Till viss del kommer dessa tjänster att finnas kvar inom området. Vissa viktiga habitat och livsmiljöer försvinner, biologisk mångfald och genetiska resurser riskerar att minska väsentligt i ett område med hög biologisk mångfald. De långsiktiga konsekvenserna av utveckling som försvagar dessa stödjande tjänster är svåra att konsekvensbedöma.
Nollalternativet Även i nollalternativet sker försämringar av eksambanden på Malmölandet. Detta i och med utbyggnaden av Kardonbanan och godsbangården samt att detaljplanerna kommer att ta områden i anspråk nära och mellan ekmiljöer i det funktionella stråket norr om Krusenhov. Fortsatt igenväxning, generationsglapp och negativ påverkan från pågående exploatering är hot mot gynnsam bevarandestatus även i nollalternativet. De nuvarande spridningsstråken kommer att vara kvar. Nollalternativet bedöms ge måttlig effekt på bevaradevärdena med stora konsekvenser som följd. De hävdberoende ängsmarkerna kommer att vara kvar. Kvaliteterna kan dock komma att försämras om inget görs. Idag är betestrycket lågt för vissa av dem. Strandängarnas betydelse som fågellokal är fortsatt låg om ingen skötsel sätts in. De negativa konsekvenserna bedöms bli små. Jordbruket bedöms kunna fortsätta i stort sett som idag, vissa arter är dock känsliga för konventionellt jordbruk och kan ta skada av jordbruksmaskiner och pesticider. Nollalternativet bedöms ge liten effekt på de arter och naturmiljöer som hör till jordbrukslandskapet. Konsekvenserna bedöms bli små.
Kumulativa effekter När utbyggnad enligt planförslaget genomförts kommer mark i anslutning till programområdet att efterfrågas för fortsatta exploateringar vilket ytterligare kan försvaga eksambanden. Utbyggnad av Pampushamnen och fortsatt industriutveckling på Händelö gör att exploaterade ytor tränger sig närmare inpå viktiga ekmiljöer. Ett exempel är att Pampushamnen nu har byggt
38 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
ett hamnkontor precis kant i kant med ekmiljöer som är avgörande för spridningen mellan Händelö och Malmölandet. Utbyggnad av Ostlänken medför ytterligare en barriär i landskapet, vilket kan medföra att spridningen mellan ekmiljöer i öst-västlig riktning begränsas ytterligare.
Skademinskande åtgärder • I och med det kompensationsprogram som följde av sågverkets exploatering har en del kompensationsytor planterats med ek och veddepåer har placerats ut i landskapet. Om dessa åtgärder kombineras med en skötsel för hela det nord-sydliga spridningstråket kan värdena höjas. Inventeringar bör göras i hela området, inklusive Krusenhovs trädgård, i syfte att ta fram en skötselplan. Områdets skötsel bör säkras för framtiden. Dra gärna nytta av den kunskap som kommunen byggt upp i och med de ekologiska landskapsplaner som tagits fram för bland annat Händelö, där dessa har gett vägledning om utveckling och skötsel. • Säkerställ att exploateringen inte kommer i konflikt med bevarandet av en funktionell spridningskorridor för ek i öst-västlig riktning och ta fram erfordeliga underlag inför vidare planering. • Ta reda på vilka fågelarter som häckar och som är beroende av Malmölandet som födosöksområde. Anpassa exploateringen så att hotade arter fortsatt har möjlighet att uppnå gynnsam bevarandestatus. • Inventera de strandmiljöer som kommer att tas i anspråk av exploateringen, anpassa planen efter dess resultat. Vid exploatering av dessa områden bör lämpliga kompensationsåtgärder genomföras. • Inventera samtliga biotopskyddade områden. Behåll och utnyttja så mycket som möjligt av de naturliga strukturer som finns i kulturlandskapet. Skapa buffertzoner med vegetation längs med diken och vattendrag, spara åkerholmar och odlingsrösen där det är möjligt. • Ta reda på vilka fladdermöss som har sin livsmiljö inom programområdet och anpassa kommande planering efter ny kunskap. • Avtala med exploatörer att skapa gröna ytor, träd- och buskvegetation på lämpliga ytor i anslutning till exploateringarna. Viktigt med rätt val av träd och buskar som förstärker de landskapsekologiska värdena.
11.2 Kulturmiljö Delar av programområdet har tidigare utretts mer eller mindre detaljerat ur fornminnes- och kulturmiljöperspektiv då olika detaljplaner tagits fram eller exploateringar projekterats och genomförts. Till exempel undersöktes det nordvästra området till viss del då E4 byggdes och de mittersta och södra delarna av området när detaljplanerna för godsbangård, sågverk och Rustas lagerbyggnad togs fram. Utredningar gjordes även när E.ON:s gasledning projekterades ut mot Braviken 2006. Underlag som studerats för denna MKB återfinns i referenslistan. De norra delarna, som till stor del består av produktiv jordbruksmark, hyser relativt få kända fornlämningar eller kulturminnen jämfört med de södra och västra delarna. Se figur 20 samt tabell 5 för kända fornlämningar och kulturmiljöer inom programområdet. Kulturmiljön samt byggnader vid Krusenhov beskrevs i en kulturhistorisk utredning 2008 (Östergötlands länsmuseum, 2008). Denna kulturhistoriska utredning är också huvudsakligt underlag för MKB:er tillhörande ovan nämnda detaljplaner. Information har vidare inhämtats av stadsantikvarien i Norrköpings kommun samt Arkeologigruppen muntligen.
39 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Datum 14-06-2016
2y
4y
5y 15p 12p 3y 4p 5l
7p 9p 14p 5p 1p 6y 8p 13p 10y 16p 1y 11p
17p 6p 8y 3l 2l
7y
9y
4l
1l 3p
10p
Fornminnen och kulturmiljöer
Punktobjekt Linjeobjekt Ytobjekt 2p Kulturhistoriska värden Programområde
0 250 500 1,000 m ± Figur 20. Registrerade fornminnen och kulturmiljöer inom programområdet (Riksantikvarieämbetet 2016). Tabell 5. Lista över alla kända, registrerade forn- och kulturlämningar inom programområdet. Mer detaljerad beskrivning återfinns i fornsök, www.raa.se.
Punktobjekt Riksantikvarieämbetets Lämningstyp Antikvarisk bedömning betäckning 1p Kvillinge 63:1 Plats med tradition Övrig kulturhistorisk lämning 2p Kvillinge 57:1 Hällristning Övrig kulturhistorisk lämning 3p Kvillinge 167 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning 4p Kvillinge 174 Härd Övrig kulturhistorisk lämning 5p Kvillinge 107:4 Stensättning Fornlämning 6p Kvillinge 160 Stensättning Bevakningsobjekt 7p Kvillinge 107:1 Stensättning Fornlämning 8p Kvillinge 187 Flatmarksgrav Undersökt och borttagen 9p Kvillinge 107:3 Stensättning Fornlämning 10p Kvillinge 166 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning 11p Kvillinge 154 Bro Övrig kulturhistorisk lämning 12p Kvillinge 192 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning 13p Kvillinge 175 Härd Övrig kulturhistorisk lämning 14p Kvillinge 107:2 Stensättning Fornlämning 15p Kvillinge 176 Härd Övrig kulturhistorisk lämning 16p Kvillinge 171 Härd Övrig kulturhistorisk lämning 17p Kvillinge 168 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning
40 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Ytobjekt Riksantikvarieämbetets Lämningstyp Antikvarisk bedömning betäckning 1y Kvillinge 135:1 Boplats Övrig kulturhistorisk lämning 2y Kvillinge 73:2 Bytomt/gårdstomt Fornlämning 3y Kvillinge 106:1 Gravfält Fornlämning 4y Kvillinge 73:1 Bytomt/gårdstomt Fornlämning 5y Kvillinge 152 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning 6y Kvillinge 172 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning 7y Kvillinge 103:1 Bytomt/gårdstomt Fornlämning 8y Kvillinge 103:1 Bytomt/gårdstomt Fornlämning 9y Kvillinge 142 Boplats Fornlämning 10y Kvillinge 162 Lägenhetsbebyggelse Undersökt och borttagen Linjeobjekt Riksantikvarieämbetets Lämningstyp Antikvarisk bedömning betäckning 1l Kvillinge 156 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning 2l Kvillinge 161 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning 3l Kvillinge 169 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning 4l Kvillinge 155 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning 5l Kvillinge 153 Hägnad Övrig kulturhistorisk lämning
Förutsättningar Malmölandet är, liksom Norrköping med omnejd, ett område som i nationellt perspektiv är rikt på fornlämningar och kulturmiljöer (Norrköpings kommun, muntligen 2016-08-19). Fornlämningarna är av relativt ung ålder då Malmölandet blev beboeligt med hjälp av landhöjningen först under järn- och bronsåldern. Ett antal fornlämningar är utgrävda och borttagna, bland annat helt nyligen kring Ströja by (7, 8 och 9y). Kulturmiljöerna är främst kopplade till landsbygdens herrgårdsmiljöer med tillhörande ekonomibyggnader och torp. Den kulturmiljö som är mest framträdande i programområdet är herrgårdsmiljön Krusenhovs gård. Utanför programområdet finns ytterligare herrgårdsmiljöer med gamla anor, Björnsnäs och Björnviken.
Krusenhovs gård och jordbrukslandskapets kulturella värden Krusenhovs gård är ett säteri från 1620-talet, anlagd av den tyskfödde köpmannen Peter Kruse. Nyttjandet av platsen som bostadsområde tros dock ha anor från vikingatiden (Arkeologikonsult, 2006). Vid detaljplaneringen för sågverksetableringen gjordes en kulturhistorisk utredning (Östergötlands länsmuseum, 2008), men herrgårdsmiljön har även varit intressant i kulturvärdesinventeringar tidigare under 1900-talet (K52 i länsstyrelsens kulturminnesprogram, 1983). Den nuvarande huvudbyggnaden ritades av Ivar Tengbom, en under 1900-talet tongivande svensk arkitekt som även ritat exempelvis Stockholms konserthus. Huvudbyggnaden stod färdig 1914. Tengbom och arkitekterna inom hans företag Tengboms arkitektkontor är också skaparna bakom Villa Solbacken, en gul villa väster om mangårdsbyggnaden och en rad andra byggnader på området. Till gården hör också en välbevarad trädgårdspaviljong med interiöra kalkmålningar av konstnären Filip Månsson (1864-1933).
41 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 21. Krusenhovs huvudbyggnad ritad av arkitekt Ivar Tengbom. Foto: Norrköpings kommun
Figur 22. Villa Solbacken vid Krusenhov. Foto: Norrköpings kommun
42 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Trädgården runt Krusenhov ritades av trädgårdsarkitekten Rudolf Abelin (1864-1961). Abelin är även känd för sin trädgårdsanläggning Norrviken vid Båstad, vars föregångare och namne anlades i slutet av 1880-talet vid Norrviken på Björnsnäs ägor. Parken som tillhör gårdsmiljön vid Krusenhov har kulturhistoriska värden och finns omnämnd i boken Trädgårdsodlingen i Sverige (1935). Abelin arbetade med växtförädling och med sina mönstersamlingar av jättefrukter vann han guldmedalj och danskarnas hederspris vid nordiska utställningen i Malmö 1900 och högsta priset vid världsutställningen i Paris samma år (Wikipedia 20160823). Enligt programmet finns exemplar av jättefrukter kvar i trädgården vilket gör att den kan vara mycket intressant ur trädgårdshistoriskt perspektiv (Norrköpings kommun, muntligen 2016-08-19). I översiktsplanen från 2002 är Krusenhovs gård med närliggande omgivningar ett kommunalt kulturmiljövårdsintresse. Det uttrycks dock i översiktsplanen att kulturmiljöintresset bör stå tillbaka för en exploatering av Malmölandet. Länsstyrelsen har vid tidigare tillfälle avfärdat ett förslag om att göra Krusenhov till ett kulturreservat. Ett nytt ärende om att göra gården till byggnadsminne inkom till länsstyrelsen 2016 (Persson, 2016-04-04), men har vid sammanställningen av denna MKB ännu inte behandlats. Fram till dess att Länsstyrelsen har tagit beslut i ärendet gäller att byggnaderna räknas som byggnadsminne. Idag ägs Krusenhov av kommunen som försöker hitta olika verksamheter som kan lokaliseras i husen, vilka enligt gällande detaljplan inte får användas till bostäder. Ett antal värden lyfts fram som särskilt intressanta kring Krusenhov: • Kunskapsvärden – social- och produktionshistoriska, teknikhistoriska, byggnadstekniskhistoriska, arkitektur- och konsthistoriska samt trädgårdshistoriska värden. • Upplevelsevärden – landskaps- och Norrköpingshistoriska värden • Bruksvärden – jordbruksmark med lång kontinuitet, lämningar ovan och under jord
Fornlämningar Som figur 20 och tabell 5 visar finns fornlämningar och kulturlämningar i hela programområdet men flertalet kända lämningar är samlade längs den höjd där godsbangården planeras samt ner mot vattnet i programområdets sydvästra del. År 2006 gjordes de första utgrävningarna kring Ströja bytomt som ligger i anslutning till Bravikenvägen i programområdets mittersta del. Ytterligare utgrävningar i området skedde så sent som sommaren 2016. Ströja har under 2016 visat sig i ny dager då lämningarna visar att platsen bebotts av människor med makt under sen folkvandringstid och in på vikingatiden (600- 1000 f kr.) På 600-talet växer en by fram runt den storgård som etablerades här redan under mitten av 400-talet. Under 2016 har 4 gårdar undersökts på ytan där Ströja en gång låg. Fynden som gjorts vid boplatserna är exceptionella och är bevis på att de som bodde här hade hög status i samhället under Vendeltiden. Fynden visar på stor rikedom genom att de till exempel är importerade, i guld och har djurornamentik. Arkeologigruppen har även påträffat deponier av mat och offeravfall. Det visar på att det förekommit bjudningar och offerriter på platsen vilket i sin tur också visar att det bott betydelsefulla personer här. Under utgrävningarna har konstaterats att Ströja by är större än det som hittills grävts ut och att potentialen för att hitta exempelvis maritima fynd kopplade till den hamn som antas ha funnits nära byn är stor. Ett antal gravsättningar är sedan tidigare kända strax utanför programområdet, men under sommarens utgrävningar påträffades många fler vilket också tyder på att Malmölandet bär på en rik historia som ännu inte är helt kartlagd. Övriga fornlämningar på Malmölandet består bland annat av odlingsrösen, gravar, hällristningar och bostadsgrunder från olika tider. Fornlämningar inom detaljplanerade områden är beskrivna i rapporter från arkeologikonsult och inlagda som delar av de MKB:er som gjorts för respektive detaljplaner.
43 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
År 2006 gjorde Arkeologigruppen en övergripande bedömning över vilka områden som med olika stor sannolikhet eller risk kunde utgöra arkeologiska riskområden. Det vill säga områden där det är rimligt att anta att arkeologiskt intressanta platser kan påträffas, se figur 23.
107
63 27
135 102
E 101
108:1 B H XV G 108:2 XII 103 XI B 142 142 I
Teckenförklaring A XIV F VIII E C Utredningsområde VI 142 XIII 11:1 IX X Kulturmiljö VII II Ev. kulturmiljöobjekt E
Länsintresse e 9:1 e 9:3 Kulturmiljöobjekt A 1r0k:1eologiska riskområden
Risknivå 1 D 50 III Risknivå 2 V 87:1 IV Risknivå 3
Fornlämningar
Fast fornlämning 0 125 250 500 750 1 000 Kulturhistorisk lämning meter
Figur 23. Karta över kulturmiljöobjekt, fornlämningar och arkeologiska riskområden i södra delen av programområdet. (Arkeologikonsult 2006) För definition av bokstäverna se Arkeologikonsults rapport 2006.
Under utbyggnad enligt programmet och genomförandet av detaljplanerna som ingår i området finns risk för att okända lämningar påträffas. Denna risk har troligen ökat i omfattning efter sommarens upptäckter kring Ströja bys betydelse. Även höjdpartiet mot Åby och Björnviken där godsbangården är detaljplanerad finns lämningar som ligger i det tidsspann då Ströja by var ett maktcentrum. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen enligt 2 kap 10§ kulturmiljölagen.
Påverkan Då programområdet exploateras kan kända och okända lämningar påverkas genom att de måste tas bort. Herrgårdsmiljöerna kommer i stor utsträckning att finnas kvar med byggnader och omgivande parker både inom och utanför programområdet, dock går omgivningarna som ger dem sitt sammanhang förlorade i det stora perspektivet.
Effekt Effekterna av att omgivningarna går förlorade genom förändrad markanvändning blir att sammanhanget inte går att avläsa i landskapet och den historiska förståelsen minskar. Effekterna för kända och okända fornlämningar blir att de kan bli föremål för undersökning och utgrävning. Vid utgrävning tas de bort och effekten blir då att de tas från sitt ursprungliga
44 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
sammanhang och ny kunskap som kan tillkomma framöver inte går att applicera på dem i sitt ursprungliga läge. Det kan göra att viktigt information missas i framtida utredningar. Effekterna bedöms bli betydande då landskapet förändras irreversibelt samt att fornlämningar kommer att tas bort från sin ursprungliga plats.
Konsekvensbedömning – huvudalternativ I huvudalternativet tas större markarealer i anspråk vilket ökar risken för att nya fornlämningar upptäcks och kända tas bort. För fornlämningar bedöms konsekvenserna bli mycket stora då de är en del av svensk historia. Att få möjlighet att gräva ut och dokumentera fornlämningar kan dock få positiva konsekvenser då kunskapen ökar om Malmölandets betydelse i utvecklingen av Sverige. I anspråkstagandet av större arealer gör också att konsekvenserna för kulturmiljöerna blir större än i nollalternativet. För kulturmiljöerna bedöms konsekvenserna bli stora då de främst är av regionalt och kommunalt intresse. Med ökad industribebyggelse i programområdet förlorar kulturmiljöer som Krusenhov en del av sitt sammanhang. Detta blir även en konsekvens för herrgårdsmiljöerna utanför området, Björnviken och Björnsnäs. Konsekvenser kan även bli att tidplaner och ekonomi blir påverkade negativt om många okända fornlämningar upptäcks, behöver undersökas och fraktas bort.
Konsekvensbedömning – nollalternativ I nollalternativet bedöms konsekvenserna bli mindre för kulturmiljöerna då mer av det ursprungliga landskapet bevaras åtminstone runt Krusenhov och Björnsnäs. Godsbangården byggs även i nollalternativet vilket innebär att Björnvikens omgivningar förändras. Konsekvenserna för de kända och okända fornlämningar som finns inom godsbangårdens och Rustas detaljplaner blir fortsatt mycket stora av samma anledning som i huvudalternativet. Konsekvenser kan även bli att tidplaner och ekonomi blir påverkade negativt om många okända fornlämningar upptäcks, behöver undersökas och fraktas bort.
Kumulativa effekter Uppförandet av Ostlänken i anslutning till de norra och nordvästra delarna av programområdet längs E4 kommer att påverka området med effekter för kulturmiljön. Både arkeologiska värden och de kulturhistoriska värden som herrgårdsmiljöerna utgör påverkas, och de kumulativa effekterna gör dem viktiga att ta med i det skademinskande arbetet med programmets utbyggnad.
Skademinskande åtgärder Skademinskande åtgärder som föreslås i syfte att kunna förebygga negativa konsekvenser för kulturmiljön i området är: • Att uppdatera kartläggningen av områden där risk för fornlämningar bedöms vara stor. Detta i syfte att minska risken för att förstöra okända fornlämningar samt att förebygga ekonomiska och tidplanemässiga konsekvenser genom att ha mer kunskap om risk för förekomst av fornlämningar. • Att behålla och/eller skapa ridåer av träd och utmärkande landskapsdrag för att behålla så mycket som möjligt av herrgårdsmiljöernas kontext. Se även landskapsbild. • Att inventera och dokumentera Krusenhovs trädgård i syfte att kartlägga det trädgårdshistoriska bevarandevärdet.
45 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
11.3 Friluftsliv och rekreation
Förutsättningar Fram till etableringen av Bravikens pappersbruk 1980 var Malmölandet ett populärt och välbesökt friluftsområde för norrköpingsborna, med fina kustmiljöer ut mot Bråviken. När pappersbruket byggdes och tog stora delar av strandlinjen i anspråk minskade attraktiviteten och tillgängligheten som friluftsområde. Det finns begränsat med skriftlig information om hur Malmölandet idag nyttjas ur perspektivet rekreation och friluftsliv eller vilket värde det kan tillskrivas. Information om hur Malmölandet kan tänkas nyttjas ur perspektivet friluftsliv och rekreation har inhämtats genom ekosystemtjänstscreening samt muntligen med kommunekolog (20160425). Ekmiljöerna och fågellivet väcker intresse trots att tillgängligheten kan upplevas vara begränsad av industriverksamhet och större vägar. Ekbackarna, framför allt Natura 2000-området norr om pappersbruket och utanför programområdet, har dock fortsatt locka till rekreation och friluftsliv liksom övriga ekmiljöer och strandnära ängar. Tillgängligheten och bristen på allmän information om området har under senare år begränsat antalet besökare till området. Avsikten är dock att området kommer läggas in i Norrköpings kommuns naturkarta över besöksvärda naturobjekt i kommunen. En mycket fin miljö med höga naturvärden finns längst söder ut, på Högholmen. På Högholmen frihöggs ekar som del av kompensationspaketet kopplat till etableringen av sågverket. Området är omgärdat av högt staket då det tillhör pappersbrukets mark och är inte tillgängligt från land. Troligen finns områden som besöks från vattensidan med till exempel kanot. Utanför Bravikens pappersbruk och hamn ligger ett antal öar, bland annat lilla och stora Grytsholmen, där det finns fritidsbebyggelse. Även på Händelös nordvästra del finns fritidsbebyggelse vid Grymön. Permanentboende finns på Malmölandets sydvästra del, Stridsudden, Bredudden och Loddby. Då dessa hus ligger i anslutning till vattnet antas att de som bor där utnyttjar Bråvikens vatten för friluftsliv och rekreation. Inom programområdet finns områden som nyttjas för rekreation och friluftsliv om än i begränsad skala. Parken kring Krusenhov är attraktiv för promenader och nyttjas trots att skyltar visar att det är privat mark. Ekbackar norr om vägen till Krusenhov, vid torpen Täppan och Trönäs, besöks i rekreationssyfte. Grusvägar i nordvästra delen, vid Björnsnäs används som promenad-, jogging- och cykelstråk. Det är även troligt att grusvägarna och bron över E4 (inom detaljplaneområdet för godsbangården) används för ridning då stall finns både på Malmölandet och på västra sidan E4 (Åby).
Påverkan De miljöer och platser som skulle kunna vara attraktiva för friluftsliv och rekreation inom programområdet kommer i vissa delar att vara kvar om exploateringarna genomförs, men vissa delar kommer att försvinna. Delar som kommer att försvinna är av övervägande delen strandmiljöerna på södra sidan då de tas i anspråk av hamnutbyggnaden samt delar av vägnätet i nordvästra delen. Miljöer och platser som kommer hållas förhållandevis fysiskt intakta är ekmiljöer samt området kring Krusenhov. Parken vid Krusenhov, ekmiljöerna som utgör spridningskorridor samt de delar som ligger utanför programområdet blir till stor del utan fysisk påverkan, men upplevelsen av dem kan komma att påverkas.
Effekt Krusenhov och torpen Täppan och Trönäs ligger inom programområdet. Natura 2000-området ligger utanför, men för att ta sig dit kommer besökare att behöva passera igenom det. Effekten av utbyggd infrastruktur som vägar och gång- och cykelbanor kan öka tillgängligheten till områdena. Tillgängligheten till Bråviken och Malmölandets stränder via båt bedöms kunna
46 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
minska som en effekt av hamnutbyggnaden. En hamnetablering bedöms göra det mindre lämpligt för fritidsbåtar att besöka området vilket kan ge negativa effekter på friluftslivet för de som bor nära Bråviken, på Händelö, Malmölandet och öarna utanför och nyttjar Bråviken för att åka båt. Exploateringarna bedöms ha effekt på upplevelsen av Malmölandet från vattnet, på grund av bebyggelse, hamnverksamhet och buller. Effekt kan även uppstå av exempelvis buller från trafik och verksamheter samt förändrad landskapsbild genom ökat antal byggnader, vägar och tåginfrastruktur i omgivningen. Flera av exploateringarna är irreversibla vilket gör att de bedöms ge måttliga till betydande effekter på det potentiella friluftslivsvärdet.
Konsekvensbedömning huvudalternativ Det bedöms kunna bli smått positiva konsekvenser för tillgängligheten till områden för friluftsliv och rekreation, förutsatt att exempelvis Krusehov öppnas upp för allmänna besök. Måttligt negativa konsekvenser bedöms uppstå för möjligheterna att skåda fågel vid strandängarna samt för de som åker båt i området utanför programområdesgränsen. Försörjande ekosystemtjänster som bedömts som viktiga i området är fisk (odlad och vildfångad) samt förekomst av bär och svamp. Viktiga kulturella ekosystemtjänster är möjlighet till båtliv samt miljöer för god mental och fysisk hälsa. Negativa konsekvenser för möjligheterna att producera ovanstående ekosystemtjänster inom programområdet bedöms bli små till måttliga. Att fiska kan bli svårare då strandmiljöerna tas i anspråk, men bär och svamp kan fortfarande produceras i de bevarade naturmiljöerna. Möjligen kan den ökade trafikmängden förorena grödorna så de blir mindre attraktiva att äta. Miljöer för god mental och fysisk hälsa kan både komma att minska, till exempel motionsmöjligheterna på grusvägarna i jordbrukslandskapet. De kan dock även öka om tillgänglighet till ekmiljöerna gynnas samt att ett nät av gång- och cykelbanor byggs ut. Värdet bedöms som lokalt för friluftsliv och rekreation, vilket ger att de negativa konsekvenserna sammantaget bedöms bli måttliga.
Konsekvensbedömning nollalternativ Tillgängligheten i nollalternativet antas bli fortsatt låg gällande Krusenhov och ekmiljöer inom och utanför programområdet. Utbyggnad av godsbangården ger påverkan på området i västra delen av programområdet där grusvägar och stigar används som promenadstråk, cykel- och ridvägar. Värdet bedöms som lokalt, vilket gör att nollalternativet bedöms ge små negativa konsekvenser.
47 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Kumulativa effekter
Adderande negativa effekter för möjligheterna till friluftsliv och rekreation på och omkring programområdet bedöms kunna uppstå av ökad logistikverksamhet vid Pampushamnen. Fler båtar samt ny farled bedöms minska lämpligheten för småbåtstrafik i anslutning till Malmölandet ytterligare. Ostlänkens tillkommande utmed E4 vid Björnsnäs i programområdets nordvästra del bedöms också ge effekter på det nuvarande promenad-, jogging- och cykelstråk samt ridvägar.
Utbyggnad av stadsbebyggelse i Inre hamnen och Butängen skulle kunna öka efterfrågan på attraktiva områden för friluftsliv och rekreation på cykelavstånd från staden. I detta perspektiv kan en kumulativ effekt vara att vägnät och gång- och cykelbanor kommer att användas av allmänheten och inte bara av arbetskraft som transporterar sig till sina arbetsplatser. Det ger då ökade mängder människor som rör sig i området.
Skademinskande åtgärder För att begränsa konsekvenserna för friluftsliv och rekreation kan åtgärder göras för att tillgängliggöra de miljöer inom och utanför programområdet som kan vara intressanta för friluftsliv och rekreation. • Bevara naturmiljöer och tydligt markera dess entréer. Att visa besökare var det är lämpligt att till exempel parkera och vistas, kan göra miljöerna mer attraktiva och motverka att människor uppehåller sig på mindre lämpliga platser. • Ta helhetsgrepp kring säkra gång- och cykelvägar. Gång- och cykelbanor har tidigare planerats inom varje detaljplan. Det har inneburit att gång- och cykelbanor förlagts till befintliga vägar. Det finns därför en risk för att genomförandet av programmet innebär att gång- och cykeltrafiken behandlas sekundärt medan tung godstrafik på vägar och järnvägar får företräde. I programskedet finns möjlighet att planera gång- och cykeltrafik så att alternativa, mer gena och naturnära, stråk främjas. Det stärker tillgängligheten och om de byggs så de löper i närheten av naturområdena istället för längs de tungt trafikerade vägarna kan de bli attraktiva att använda för annat än transporter till och från arbetsplatserna. • Planera gestaltning av området med ett helhetsperspektiv och inte per delområde. Hur området gestaltas, till exempel byggnaders arkitektur, fasadskyltning och planering av ny grönstruktur, bedöms bli viktig om området ska upplevas som attraktivt ur perspektivet friluftsliv och rekreation. Samspelar även med åtgärder för skademinskande åtgärder för landskapsbilden.
11.4 Jordbruksmark
Förutsättningar Vid ett genomförande av detaljplanerna som omfattas av programmet för Malmölandet kommer jordbruksmark att tas i anspråk. I de miljökonsekvensbeskrivningar som tagits fram för de redan antagna detaljplanerna på Malmölandet har inte ianspråktagande av jordbruksmark konsekvensbedömts annat än på miljömålsnivå. Jordbruksmarken i Sverige skyddas i Miljöbalkens hushållningsbestämmelser, 3 kap 4§ enligt nedan: ”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”
48 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Jordbruksmark har många värden och det vanligaste sättet att värdera mark på är produktionsvärdet. Andra värden som är viktiga är natur-, kultur- och landskapsvärden samt vilka ekosystemtjänster den levererar. Jordbruksverket tolkar lagtexten i Miljöbalken så att kommuner i översiktsplaner, detaljplaner, lov och förhandsbesked ska föra ett resonemang i tre steg när jordbruksmark är aktuell för förändrad markanvändning (Jordbruksverket, 2015). De tre stegen är: 1) Är jordbruksmarken brukningsvärd? 2) Är den aktuella förändrade markanvändningen ett väsentligt samhällsintresse? 3) Varför är förutsättningarna att ta annan mark i anspråk inte tillfredställande? Någon analys av hur brukningsvärd marken är på Malmölandet återfinns inte i de kommunala underlagen. Översiktsplan gör dock gällande att jordbruksmark inom eller i direkt anslutning till städerna ska tillåtas att tas i anspråk för att städerna ska kunna växa och utvecklas. Händelö utnyttjas och Malmölandet föreslås utnyttjas för lokalisering av internationellt och nationellt betydelsefulla terminal- och industrirelaterade verksamheter med behov av närhet till hamn, godsbangård och europaväg (gemensamma Översiktsplanen för Linköping och Norrköping). Även i översiktsplanen för staden, samrådsversion, har utbyggnad av hamn, infrastruktur och verksamheter angetts ha företräde framför andra intressen och annan mark- och vattenanvändning bland annat på Malmölandet. Värden som kan specificeras och relateras till brukningsvärdet är; produktionsvärden, naturvärden, sociala värden, kretsloppsvärden och landskapsbild/karaktär. (Jordbruksverket, 2015) Generellt sett anses dock jordbruksmarken i Norrköpings kommun (och stora delar av östgötaslätten) vara bördig och ge så hög avkastning att kompensationsstöd inte kan erhållas. Kvaliteten på jordbruksmark lokalt kan dock påverkas av en rad olika faktorer. (Länsstyrelsen i Östergötland) Ytan som tas i anspråk vid utbyggnad enligt programmet är cirka 170 ha/0,5 % av den samlade jordbruksmarken i kommunen. 2009 togs ett underlag till Stadsplaneringsnämnden fram som redovisar att om översiktsplan från 2002 samt det då pågående översiktsplanearbetet genomfördes tog ca 5,6% av kommunens åkermark i anspråk för exploatering. Om denna siffra gäller även för de översiktsplaner som tas fram under 2015-2016, översiktsplan för staden (samrådshandling) och översiktsplan för landsbygden, finns ännu inga uppgifter om. Att bygga ut städerna och de utpekade orterna enligt aktuella fördjupade översiktsplaner och program innebär enligt den med Linköping gemensamma översiktsplanen att som mest ca 3% av åkermarken i Linköpings och Norrköpings kommuner eller 0,014% av åkermarken i Östergötland tas i anspråk. Malmölandet ligger inom randzonen för staden i samrådsversionen av översiktsplanen för staden och kan räknas som tätortsnära landsbygd. Med tätortsnära landsbygd menas områden i en radie om 30 km från tätortens centrum (Jordbruksverket, u.å.)Tätortsnära gårdar och lantbruk lyfts fram som värdefulla ur flera perspektiv, kanske viktigast som resurser vid krissituationer i framtidens livsmedelsförsörjning, men även som stora sociala, rekreativa pedagogiska värden. (Jordbruksverket, 2015) På Malmölandet består odlingsytorna av lerjordar som är relativt stora sett till sammanhängande yta. Jordbruket är högproduktivt, storskaligt och monokulturellt. Ytorna har historiskt hängt samman med slättlandskapet vid Åby/Kvillinge och är bland de sista större ytorna som finns kvar efter den fragmentering som genom åren skett med anledning av infrastruktur och etablering av nya bostads- och verksamhetsområden. Det finns inga tillgängliga siffror på hur stor del av den stadsnära jordbruksmarken i anslutning till Norrköping som programområdet utgör.
49 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Påverkan Genom att ta jordbruksmark på Malmölandet i anspråk för annan verksamhet minskar arealen stadsnära odlingsmark med cirka 170 ha. Påverkan på marken blir irreversibel och gör att den fondresurs1 som jordbruksmark utgör försvinner.
Effekt Effekten av den förlorade jordbruksmarken kan bedömas ur allt från lokalt till globalt perspektiv. För att kunna bedöma effekten ur kommunalt perspektiv behövs mer information om kommunens samlade resurser när det gäller brukningsvärd mark och vilket behov kommunen kan förutse inför framtiden. Generellt kan effekten sägas bli en ökad fragmentering och förlust av brukningsvärd mark i norra delarna av kommunen och att planerad markanvändning gör det svårt att återställa marken till jordbruksmark om sådant behov uppstår i framtiden. Produktionsvillkoren för lantbruken ändras då den mark som blir kvar riskerar att bli isolerad och fragmenterad. Fragmentering samt tillgång till eventuell ersättningsmark för lantbrukaren kan generera ökade CO2-utsläpp när avstånden till åkermarken ökar och därmed transportbehovet. Det kan även bli effekter för biologisk mångfald generellt och jordbrukslandskapets arter specifikt samt för de ekosystemtjänster som ett jordbrukslandskap genererar (se vidare kap. 11 Naturmiljö). De miljömål som framförallt berörs är ett rikt odlingslandskap och det övergripande generationsmålet som ska säkra framtida resiliens för ändrad global matförsörjning.
Konsekvensbedömning huvudalternativ Jordbruksmark är en nationellt viktig resurs men här tillskrivs det främst regionalt och lokalt värde vilket ger bedömningen att de negativa konsekvenserna bli måttliga till stora. Konsekvenserna för den utpekat mycket viktiga ekosystemtjänsten matproduktion bedöms lokalt kunna bli stora men regionalt mer måttliga då stora slättlandskap finns väster ut i Östergötland. Konsekvenserna för de utpekat viktiga ekosystemtjänsterna bete för djur och produktion av foder och biobränsle bedöms bli små till måttliga. För pollinering och fröspridning bedöms konsekvenserna bli måttliga då området är det sista större området jordbrukslandskap innan Kolmårdens mer småskaliga jordbrukslandskap tar vid norrut.
Konsekvensbedömning nollalternativ Konsekvenserna av nollalternativet bedöms bli marginella till små då endast jordbruksmark i redan detaljplanelagt område bebyggs.
Kumulativa effekter Jordbruksmark riskerar att tas i anspråk även av andra exploateringar än de som planeras i programmet. I norra delen av programområdet, vid Björnsnäs stora arealer, ligger nu gällande korridor för anläggandet av Ostlänken vilket kommer att minska andelen brukningsvärd mark oavsett om programmet genomförs eller inte. Om brukningsvärd mark kvarstår bedöms den kunna öka i betydelse och värde. I Översiktsplan för staden (2016) har verksamhets- och bostadsområden förlagts även på annan jordbruksmark, exempelvis Bråvalla, Åby/Jursla, Brånnestad och i Klinga-området söder om staden. Sammantaget kan andelen brukningsvärd mark minska i en omfattning som gör att möjligheterna att säkra en framtida lokal matproduktion nära staden riskeras.
Skademinskande åtgärder Möjliga skademinskande åtgärder kan vara:
1 Med fondresurs menas en resurs som kan ge ett förnybart flöde (Jordbruksverket, rapport 2013:3)
50 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
• Kartlägga och säkra kommunens framtida behov av stadsnära brukningsvärd mark. Lokalt kan konsekvenserna minskas och generationsmålet gynnas. Exempelvis kan Jordbruksverkets stödverktyg användas (Jordbruksverket, 2015). • Hålla ihop kvarvarande jordbruksmark i så stora och logiska ytor som möjligt. En ambition kan också vara att planera kvarvarande jordbruksmark så hållbart som möjligt ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. • Ta tillvara det matjordsöverskott som uppkommer vid exploatering och tillskapa ny åkermark eller förbättra befintlig. Enligt information till stadsplaneringsnämnden 2009 (SPN-697/2009 212) skulle stadsbyggnadskontoret under 2010 utreda möjligheten till att ta tillvara den bördiga jorden för matproduktion och därmed minska konsekvenserna av exploateringen.
11.5 Landskap Underlag för denna bedömning är platsbesök samt översiktliga resonemang kring påverkan på landskapsbild som återfunnits i MKB:er för detaljplanerna på Malmölandet och som alla utgår från Tyréns 2008. Även utredningar kring Ostlänkens möjliga dragningar ner mot Norrköping belyser påverkan på landskapsbilden och har studerats. Ingen omfattande, särskild, landskapsanalys har genomförts inför redan beslutade detaljplaner på Malmölandet. Bedömningen i denna MKB görs med utgångspunkt i tre övergripande värden; lokal och regional identitet, naturliga stråk och siktlinjer samt historiska värden. Beskrivningen av nuläget hålls allmän för Malmölandet i ett större perspektiv, och omfattar inte bara programområdet. Förändringar utgår ifrån programmets gränser.
Förutsättningar
Naturliga stråk och siktlinjer Malmölandet är den första relativt obebyggda delen slättland som tillsammans med Bråviken tar vid söder om förkastningsbranten där Kolmårdens skogsbeklädda höjder slutar. Under årens lopp har flackare landytor bebyggts på västra sidan av E4 medan Malmölandet på den östra sidan har fortsatt att vara jordbrukslandskap med inslag av herrgårdsmiljöer. Detta öppna landskapsavsnitt förstärks av porten norrut, branten med dess skogslandskap, där trafikanter börjar klättringen upp mot den sörmländska gränsen, se figur 24-27.
Från väst och nord-väst, där många hus ligger på höjderna i Åby och Jursla, utgör jordbrukslandskapet den utsikt som slutar i siluetten av Bravikens pappersbruk och bortanför den Bråvikens vattenspegel. I närtid har även Rustas byggnad och framträdande skylt på fasaden kommit att vara del av utblicken norr- och västerifrån.
Vegetationskullarna norr om Krusenhov döljer (från väst och norr) den sydöstra delen av Malmölandet, men sydväst om gården sträcker sig siktlinjen ut över vattnet till Händelö och Pampushamnens kranar. Höjdryggen, på vilken Bravikenvägen går och godsbangården planeras, skärmar av söderifrån och utgör en skogsridå norrifrån på E4. Landskapet ändrar karaktär efter årstiderna. Höst och vinter är färgerna dämpade och många element flyter samman i grå och bruna nyanser. När snön ligger är det vidsträckt vitt. På vår, sommar och sensommar sprakar landskapet av färg, stora ytor är gula av rapsfält och skiftar senare i blått då linet blommar. Höjderna och holmarna med lövträd går från späd vårgrön till djupare grönt för att sedan skifta i röd-gula toner innan löven faller.
51 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 24. Vy över Malmölandet och Rustas lagerbyggnad från E4 norrifrån. I framkant kommer Ostlänken att dras och fler storskaliga byggnader uppföras enligt programmet. I högerkanten syns höjdryggen på vilken godsbangården tillkommer landskapet i både huvudalternativ och nollalternativ. Foto: Emma Campbell, Calluna.
Figur 25. Flygfoto över de norra delarna av programområdet som i huvudsak består av produktiv jordbruksmark. Taget från nordväst. Foto: Norrköpings kommun
52 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 26. Öster ifrån, från vattensidan, dominerar Bravikens pappersbruk strandlinjen, men även strandängar och eklandskap utgör blickfång. Foto: Norrköpings kommun
Figur 27. Söderifrån, från Händelö, kommer den planerade hamnen att dominera landskapsbilden.
53 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Regional och lokal identitet Östergötland identitet har länge haft tyngdpunkt i ett flackt jordbrukslandskap som i norr avgränsas av Kolmårdsbranten. Det som möter besökare norrifrån på E4 i dagsläget är alltså ett landskap som till stor del signalerar ett storskaligt jordbrukslandskap. Malmölandets relativa flackhet, långa siktlinjer och stora sammanhängande åkerarealer ger ett i huvudsak storskaligt intryck. Herrgårdsmiljöerna, de långsträckta stallarna och stora ekonomibyggnaderna understryker det storskaliga. Detta gäller även Bravikens stora byggnadsvolymer och upplag. På next.norrkoping.se går att läsa att Norrköping är en stad i ständig förvandling och staden förr var en traditionell industristad. Nu exploderar det kreativa och kunskapsdrivna företagandet. De gamla industribyggnaderna är bevarade och ger ett historiskt sammanhang till den nya utvecklingen. Den lokala identiteten kan historiskt sett sägas vara industristad och i stadens vision för 2035 ingår ett varierat näringsliv samt att befästa positionen som logistiskt centrum.
Historiska värden Malmölandet som helhet är ett utpräglat jordbrukslandskap och här finns tre större gårdar; Björnsnäs, Björnviken och Krusenhov. Herrgårdsmiljöerna präglar området med sina praktbyggnader, parkanläggningar, arbetarbostäder och ekonomibyggnader. Vid Björnsnäs finns en vägmiljö från 1000-talet. Diagonalt över slätten och på tvärs mot de naturliga terrängformerna löper den breda E4:an, medan järnvägen och den äldre riksvägen följer förkastningsbrantens fot. Utspritt i området ligger ytterligare en handfull mindre gårdar och torp. Väster om Bravikenvägen ligger sommarstugeområdena Bredudden och Stridsudden, där även permanentbostäder finns. Bebyggelsen ligger mot vattnet och är skild från övriga Malmölandet av Bravikenvägen som både ligger på en höjdrygg och på en vägbank. På denna höjdrygg finns också halvöns större skogsparti (Banverket u.å., Thyréns 2008).
Ett landskapsrum att framhålla inom programområdet är det trekantiga rum som bildas mellan Krusenhovs två tillfartsalléer och ekbacken norr om järnvägsspåret/vägen. De två alléerna pekar ut herrgården på ett effektfullt sätt och ”tomrummet” mellan alléerna bidrar till att lyfta fram gården. Andra karaktärsfulla rum uppkommer mellan de långsträckta höjdryggarna kring Lagerudden där åkermarken i skålad form rinner ner i Bråviken. Små landskapsrum kan upplevas i de vegetationsklädda höjdpartierna.
Påverkan Den största påverkan på landskapsbilden generellt och naturliga stråk och siktlinjer specifikt bedöms vara att öppet jordbrukslandskap bebyggs och att höjden där godsbangården förändras. Genom att storskaliga industribyggnader byggs både på flacken och på höjdpartier bryts siktlinjer och upplevelsen av ett vidsträckt landskap förändras. Området tillförs även fler vägar och korsningar och skogsmiljöer försvinner. Påverkan på den regionala och lokala identiteten sker genom att det storskaliga jordbrukslandskapet minskar i yta och blandas upp med annan industriinriktad verksamhet. De historiska värdena riskerar att påverkas då de stora och små gårdarna isoleras och att kontexten i vilken herrgårdsmiljöerna växt fram förändras.
Effekt Påverkan på Malmölandet i stort ger effekter från alla olika väderstreck. Tydligast bedöms effekten upplevas från norr och nordväst, det vill säga från E4 norrifrån samt från höjderna i Åby och Jursla i och med att naturliga stråk och siktlinjer påverkas och att brytningen mellan högland och slätt minskar, se figur 28 och 29. Förutsättningarna för att landskapet ska signalera identiteten jordbrukslandskap försvåras till förmån för den mer industriella, storstadsmässiga identitet som Bravikens pappersbruk och Rustas byggnad redan signalerar. Till detta ska läggas den påverkan som nollalternativet troligen kommer att ge i form av ny godsbangård och
54 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Ostlänkens tillkommande som kumulativ effekt. Besökaren möts i högre grad av bebyggt landskap.
Figur 28. Befintlig vy från höjd i Åby. (Volymstudie, Norrköpings kommun)
Figur 29. Fotomontage föreställande utbyggnad enligt programmet. (Volymstudie, Norrköpings kommun)
55 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Konsekvensbedömning – huvudalternativ I huvudalternativet blir effekterna irreversibla för de parametrar som bedömts. Då ingen djupare analys av landskapsbildens värden genomförts är det dock svårt att veta om värdena ska ges lokal, regional eller nationell betydelse. Identiteten som landskapet signalerar idag och historiskt sett har representerat, det bördiga jordbrukssamhället, har vi bedömt vara av lokalt och regionalt värde, naturliga stråk och siktlinjer lokala värden och det historiska landskapet av nationell betydelse då det vittnar om både vår agrara historia och högre ståndsmiljöer. Betydande effekter och övervägande måttliga värden ger att konsekvenserna blir negativa och stora för landskapsbilden på en övergripande nivå om exploatering sker enligt programmet. Om identiteten industri- och storstad ges kommunalt positivt värde kan en utbyggnad ur den aspekten ge måttligt positiva konsekvenser.
Konsekvensbedömning – nollalternativ Eftersom nollalternativet innebär att fler byggnader kan uppföras på Rustas verksamhetsområde samt att godsbangården kommer till stånd i och med Ostlänken ger det redan konsekvenser för de parametrar som bedömts. Konsekvenserna minskar något för alla parametrar jämfört huvudalternativet, men bedöms fortfarande ge måttligt negativa konsekvenser för naturliga stråk och siktlinjer då godsbangården tillkommer. De kumulativa effekterna på landskapsbilden som Ostlänken bedöms ge bidrar också till att landskapsbilden redan är i förändring avseende framförallt siktlinjer och stråk samt identiteten som storstad och tillväxtregion. Både huvudalternativ och nollalternativ riskerar ge negativa konsekvenser för kulturella ekosystemtjänster såsom miljö och estetik om inte skademinskande åtgärder vidtas.
Kumulativa effekter Ostlänken planeras att dras parallellt med E4 i direkt anslutning till programområdets norra del. Denna infrastruktur bedöms i underlagen för korridoralternativen (Banverket, 2010) ge direkt påverkan på landskapsbilden i och med järnvägen med dess järnvägsbank, kontaktledningsstolpar, bullerskärmar, broar och tekniska anläggningar. Det är framförallt i det öppna landskapet som anläggningen är synlig och kan få stora konsekvenser när utblickar och siktstråk bryts. I kuperade landskap kommer järnvägen att ligga omväxlande i skärning och på bank eller bro vilket ger en större påverkan än om järnvägen ligger i marknivå. Efter Kolmårdsbranten ner över Malmölandet ska järnvägen övervinna en stor nivåskillnad och ska samordnas med befintlig motorväg och övrig infrastruktur. Järnvägen kommer troligen att passera Kolmårdsbranten med både tunnel och bro. Tunnelmynning och bro kommer att vara synliga i landskapet. Banverkets utredningen belyser att det finns en stor risk att mark mellan järnvägen och E4:an blir ett impediment om området är för smalt för att bruka rationellt som jordbruks- eller skogsmark. Hur området förvaltas kommer att vara avgörande för intrycket av området.
Skademinskande åtgärder Då Ostlänkens dragning kommer att ha påverkan på Malmölandet oavsett utbyggnad enligt nollalternativ eller huvudalternativ är den central att hantera kopplat till de skademinskande åtgärderna. Efter utbyggnaden kommer en annan landskapsbild i området att framträda. Om den ska kännas positiv bör exploateringen visa hänsyn till det som varit, omsorg om de som arbetar inom området och hänsyn till de som vill utnyttja de rekreationsmässiga värden som finns norr, väster och söder om programområdet (ur landskapsanalys 2008). I första hand föreslås: • Att en landskapsanalys som belyser ett större område än programområdet alltså öster och väster om E4 nedanför Kolmårdsbranten genomförs. En analys som mer i detalj
56 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
kartlägger de olika värdena utifrån flera perspektiv, till exempel landskapsarkitektur och kulturgeografi, för att fånga in på vilket sätt landskapet kan förändras utan att viktiga värden helt går förlorade. • Att utrymme ges för gestaltning av arkitektur, grönstruktur samt planering av kvartersstruktur för att skapa harmoni mellan kvarvarande värden och de nya värdena som tillförs området. Till exempel kan nya fonder skapas samt siktlinjer och stråk förstärkas. • Att planering sker så att herrgårdsmiljöerna bevaras på ett sätt som gör att de utgör intressanta enheter i landskapet och inte upplevs undanträngda och isolerade. Inom programområdet bör Krusenhovs gård ges möjlighet att bevaras och bli ett reservat i industrilandskapet. En del av åkermarken bör bevaras för att placera herrgården i sitt ursprungliga sammanhang. Det gäller framförallt triangeln mellan alléerna. Likt det klassiska/romantiska konceptet för slottsparker kan granhäckar gränsa mot åkermarken och det blivande industrilandskapet. (se vidare MKB för detaljplan sågverket, 2008). • Att i möjligaste mån bibehålla moränkullar med ekvegetation även inne i exploateringsområdena. Goda exempel kan man hitta vid Bravikens entré. Längs tillfartsvägen till Braviken planteras en ekallé. Den kommer på sikt att fungera som ett strukturerande element i området tillsammans med granhäckar och bibehållna vegetationspartier. Trädraderna kan även underlätta för spridningen av insekter. Även längs Bravikenvägens östra sida kan vegetation planteras för att begränsa inblicken i området. (Tyréns 2008)
11.6 Vattenmiljö Malmölandet är en halvö som ligger i den inre delen av Bråviken. Programområdet har kontakt med Bråviken på den södra och sydöstra sidan, där hamnområdet planeras på delar av strandsträckan. De flacka ytorna som idag utgörs av jordbruksmark ligger delvis låglänt vilket gör att de kan magasinerar vatten vid skyfall eller i framtiden när klimatförändringar höjer havsnivåerna. Strax utanför programområdet i sydväst når Pjältån Loddbyviken och vid Björnsnäs har Torshagsån sitt utlopp i Bråviken. Ingen grundvattenförekomst finns utpekad i VISS (Vatteninformationssystem Sverige), varken inom eller i nära anslutning till programområdet. Närmast belägna grundvattenförekomst är väster om motorvägen i området mellan Åby och Jursla (Tyréns 2016). Ingen bedömning görs därmed av eventuell påverkan på grundvattnets kvalitet med hänsyn till miljökvalitetsnormerna. Bedömning görs av programmets konsekvenser för vattenmiljöerna i Pampusfjärden och nedre delen av Pjältån. Bedömningen görs översiktligt avseende miljökvalitetsnormer, dagvattenkvalitet samt arter i de marina miljöerna.
Förutsättningar
Miljökvalitetsnormer Ytvattenförekomsterna som direkt berörs av projekteringen på Malmölandet är Pampusfjärden samt Pjältån. Pampusfjärden är klassad som en potentiellt kraftigt modifierad vattenförekomst vilket innebär att den inte klassas som en naturlig vattenförekomst. Vattenförekomsterna Inre Bråviken och Loddbyviken ligger direkt öster om, respektive väster om Pampusfjärden. Vattenmyndigheten har bedömt att Pampusfjärden har ”måttlig ekologisk potential” (om en ytvattenförekomst är naturlig används begreppet ”status” och om den är konstgjord eller kraftigt modifierad används begreppet ”potential”.) Anledningen till att fjärden bedöms som kraftigt modifierad är att både hamnen och strandnära bebyggelse i dagsläget har en betydande fysisk påverkan på vattenområdet samt att det förekommer muddringsaktiviteter.
57 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
När man bedömer ekologisk status väger man samman flera kvalitetsfaktorer. Vattenmyndigheten har bedömt att växtplankton, siktdjup och näringsämnen alla har otillfredsställande status i Pampusfjärden. Övergödning (både kväve och fosfor) ger höga halter av växtplankton som i sin tur ger ett grumligt vatten med dåligt siktdjup. Även makroalgers status har bedömts som otillfredsställande och bottenfaunans status har bedömts som måttlig. Pampusfjärden bedöms ej heller uppnå god kemisk status. Sedimentprover visar på förhöjda halter av TBT (organiska tennföreningar) och PAH (polyaromatiska kolväten). Mätningar av miljögifter i abborre från 2011 visar att Europeiska unionens gränsvärden för PBDE (pentabromerade difenyletrar) och kvicksilver överskrids. Det har vidare bedömts som ekonomiskt orimligt och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk potential till 2015, därför sattes en tidsfrist till år 2021. Vattenmyndigheten har i senare skede bedömt att tidsfristen måste förlängas till 2027. Förslaget till ny kvalitetsnorm för Pampusfjärden (ej fastställd dock) är att den ska uppnå måttlig ekologisk status (inte potential) till år 2027. Hamnverksamheten i Pampushamnen fastslås vara ett väsentligt samhällsintresse vilket i detta fall motiverar att ett mindre strängt krav fastställs (måttlig istället för god status). Det bedöms vara ekonomiskt orimligt att vidta alla de åtgärder som krävs för att nå en god ekologisk status i vattenförekomsten som helhet. Pjältån har god ekologisk status, men uppnår ej god kemisk status. Bottenfaunans sammansättning indikerar obetydligt påverkade förhållanden vad gäller försurning och förorening (Norrköpingskartan). Dagvatten I Översiktsplan för staden (samrådshandling) anges att avledning av dagvatten ska analyseras hela vägen till recipient vid ny bebyggelse. Grundprincipen är att ny bebyggelse inte ska öka den sammanlagda belastningen till befintligt dagvattensystem. Dagvattnet ska främst omhändertas i öppna system och flödet av dagvatten ska minska genom infiltration och fördröjning. Mångfunktionella ytor ska eftersträvas. En ändrad markanvändning inom programområdet innebär behov av ändrad dagvattenhantering. Tyréns (2016) dagvattenutredning för området tar hänsyn till kommunens dagvattenpolicy från 2009, samt de nya riktlinjerna som är under framtagande. Syftet med dagvattenutredningen har varit att på ett övergripande plan utreda möjlig och lämplig hantering av dagvatten inom programområdet, samt se vilka strukturella konsekvenser dagvattenhanteringen har på planerad markanvändning. Dagvattenhanteringen är även anpassad till klimatförändringar så som risk för översvämningar. Beräkningarna dimensionerar dagvattenanläggningar anpassade för extrema skyfall (100-årsregn) och höga havsvattenstånd. Generellt gäller att infiltrationsmöjligheterna är begränsade inom området, varför dagvattnet bör omhändertas gemensamt och renas innan utsläpp sker till recipienter. Två dikningsföretag berör programområdet; Krusenhov och Skeby (Tyréns 2016). För att dagvattenhanteringen ska fungera för hela programområdet behöver den anpassas, så att den klarar av det ökade dagvattenflöde som ett genomförande av kommande detaljplaner inom området medför (Norrköpings kommun 2016). Risk för översvämningar på delar av Malmölandet med framtida havsvattenstånd föreligger, vilket riskerar att påverka dagvattenkvalitet och hantering (se avsnitt Klimat). Dagvatten från mindre delar av programområdet i nordväst avrinner till Pjältån. En större mängd rinner dock via diken eller kulvertar till Pampusfjärden, som alltså är mottagare av merparten av avrinningen från programområdet (Tyréns 2016). Artförekomster i vattenmiljöerna I Bråviken och Pjältån finns havsöring, nejonöga och lake (Länsstyrelsen Östergötland 2012). Lake vandrar upp från kustområden under höst och vinter för att leka under december-mars i
58 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
sitt födelsevatten (SLU 2016a). Lake är rödlistad (nära hotad NT) och kan påverkas negativt av eutrofiering och utsläpp av syretärande ämnen som leder till syrefria bottenmiljöer. Havsöringen vandrar in från havet under sensommar/tidig höst för att leka under hösten. Smolten vandrar ut till havs mellan 1-5 års ålder och stannar där för att växa till sig i 0,5 -3 år (SLU 2016b). Beståndsstatusen för havsöring på ostkusten varierar kraftigt, där flera vattendrag har dålig ekologisk status (SLU 2016b). Havsöring, flod- och bäcknejonöga finns i flera bäckar som mynnar i Bråviken. En inventering av vegetation på grunda bottnar i de inre delarna av Bråviken genomfördes under 2007. Makroalgsamhället bedömdes som artfattigt och återfanns mest på grunda vatten, ned till ca 2,5 m djup. Ingen blåstång återfanns. Då växtlighetens djuputbredning är beroende av hur djupt ner ljuset når i vattenmassan, indikerade resultatet på att området är tydligt påverkat av grumling (eutrofiering) och floran bedömdes vara kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet (ELK AB 2008). En bottenfaunaundersökning genomfördes inom samma tidsperiod, men visade inte på några särskilt skyddsvärda eller hotade arter (ELK AB 2007). Utifrån Statens naturvårdsverks bedömningsgrunder kan Pjältåns fiskfauna karaktäriseras som mycket artrik med en mestadels hög till måttligt hög individtäthet. Bäcken bedöms vara länets viktigaste reproduktionslokal för havsvandrande öring och eventuellt också för flodnejonöga. Den krävande skalbaggen större klobagge (Stenelmis canaliculata) samt den försurningskänsliga märlkräftan Gammarus pulex förekommer i ån (Norrköpingskartan). Ett utsläpp av olja 2011 längre upp i ån slog ut större delen av havsöringbeståndet i Pjältån. Provfiske under 2012 visade dock på en stark återhämtning. Mindre sådana utsläpp skedde även under våren och sommaren 2016, med öringsdöd som följd.
Påverkan En utbyggnad enligt programmet innebär påverkan på vattenmiljöerna främst via utökad/ändrad dagvattenhantering i området till följd av förändrad markanvändning, samt etablering av ny hamn. Dagvattenhantering Planerad exploatering i nordvästra delen av programområdet bör avvattnas mot sydväst till Pjältån. Dagvatten från planerad hamnverksamhet i sydost bör samlas upp och avledas till Bråviken. Tyréns (2016) har tagit fram alternativ för dagvattenhanteringen som omfattar programområdet, se figur 30 och 31. Det alternativ som förordas i kommunens program avleder dagvattnet mot det norra områdets centrala del till en bredare kanal/långsmal sjö (norr om Östra Bravikenvägen) i den mer låglänta delen. Dagvatten från fastigheterna avleds i förslaget till kanalen och utjämnas genom en regelbrunn innan det rinner vidare söderut. Detta bedöms bidra till ett mest effektiva och lämpliga ur dagvattensynpunkt. Det utgör även ett positivt och strukturbildande element och inslag i landskapsbilden samt stärker det planerade naturstråket (Norrköpings kommun 2016 och Tyréns 2016). Grundvattenförhållanden och -nivåer varierar inom programområdet. Det beror på att området är stort geografiskt sett och har varierande geologi. Vid en exploatering med grundläggning, hårdgjorda ytor, anläggande av nya avvattningslösningar etcetera kan grundvattenförhållandena komma att ändras.
59 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 30. Avvattningsplan för hela programområdet (röd). I figuren redovisas dels ytor som omfattas av detaljplan och som är planlagt för industrimark och dels områden som finns med i programområdets strukturskiss. Avrinningsområdet för kulvertarna genom Lageruddsvägen är markerat med blå linje (Tyréns 2016).
60 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 31. Principiell lösning för dagvattenhanteringen norr om Östra Bravikenvägen. Stråket är ca 42 meter brett (Tyréns 2016).
Hamnverksamhet En ny hamn planeras på Malmölandets sydöstra strand, rakt över från Händelö och Pampushamnen sett. Pampusfjärden kommer att påverkas under byggskedet genom exempelvis muddring och markberedning, men även under driftskedet genom ökad fartygstrafik, dagvattenhantering med mera. Hamnetablering, eventuell muddring och driftsrelaterade frågor kommer att prövas i särskild ordning när tillstånd för utbyggnad söks. I samband med denna prövning upprättas MKB och erforderliga utredningar av vattenmiljön görs. I driftskedet kommer fartygstrafiken ge påverkan på bottenmiljön dvs både sediment, bottendjur och undervattensvegetation. Vattenvegetation och bottendjur är i hög grad beroende av sedimentets och vattnets kvalitet samt strömningsförhållanden. Hamnkonstruktioner orsakar förändringar i den marina miljön. Utsläpp från hamnar och fartyg genom till exempel båtbottenfärger och förorenat dagvatten. Strandlinjens förändring från naturlig miljö till hårdgjord kaj påverkar kvalitetsfaktorn hydromorfologi negativt och minskar chansen att vattenförekomsten ska uppnå måttlig ekologisk status.
61 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Tillfällig påverkan –Byggskedet Vid etableringsskedet av hamnen på Malmölandet kommer påverkan på vattenmiljön ske vid bland annat muddring, bergschakt och vid eventuell dumpning av muddermassor. Flera av områdena närmast vattnet kan behöver fyllas ut. Grumling och störning av bottnar kommer att uppstå samt buller som kan komma att vara ett störande moment i vattenmiljöerna. Det finns även risk för läckage av miljöstörande ämnen från arbetsfordon samt ökade dagvattenflöden med dålig vattenkvalitet innan tillfredställande dagvattenlösningar finns på plats. Gällande Pjältån finns risk för ökad påverkan av förorenat eller grumligt dagvatten i byggskedet.
Effekt Dagvattenhantering Det främsta hotet mot Pjältån samt kustvattnets möjligheter att uppnå god ekologisk status, är belastningen av näringsämnen som bidrar till övergödning. Tyréns (2016) bedömer det som troligt att övergödningsproblematiken kommer att minska inom avrinningsområdet, då jordbruksmark ersätts med bebyggda markområden och parkmark i samband med exploateringen. I dagvattenstråket med dammsystem och öppna diken skapas förutsättningar för att reducera läckaget av näringsämnen. Även andra förorenande ämnen i dagvattnet reduceras i de flesta fall (Tyréns 2016). Reningsgraden varierar dock med årstid, utformning av dammar med mera, men kan vara så stor som upp till 50 % för kväve samt ännu högre för fosfor och andra ämnen som är partikelbundna. Det bedöms bli liten effekt av påverkan gällande utbyggd dagvattenhantering. Hamnverksamhet Effekten av utbyggd hamnverksamhet i anslutning till Pampusfjärden kommer med stor sannolikhet att ge ökad störning av bottnar som i sin tur ger grumling och därmed resuspension av bottensediment. Detta kan leda till minskat siktdjup, ökad frigöring av näringsämnen, ökad risk för algblomning och ökad syretäring. Fartygstrafiken genererar vattenrörelser vilket resulterar i svallvågor samt ger upphov till buller både ovan och under vattenytan. Fartygens vågsvall kan ge negativa effekter på strandzonen genom ökad erosion. Propellerströmmar och ankring ger grumlande effekter och kan slita på bottenvegetationen. Omvandling av strandlinje från naturlig till hårdgjord yta ger irreversibla och betydande effekter för organismer som utnyttjar denna del av vattenområdet och minskar organismers möjlighet till rörelser längs strandzonen.
Effekter- byggskedet Muddringsaktiviteter ger upphov till störning av vattenmiljö och bottnar vilket leder till minskat siktdjup, risk för ökad frigöring av näringsämnen, ökad risk för algblomning och ökad syretäring. Det ger lokalt ogynnsamma förhållanden för den marina floran och faunan. Punktutsläpp från arbetsfordon kan också ge liknande effekter, men ännu mer lokalt. Innan dagvattenhantering fungerar tillfredsställande kan byggskedet både gällande hamn och andra verksamheter innebära ökade utsläpp av förorenat och/eller näringsrikt vatten till recipienterna vilket särskilt kan påverka Pjältån negativt.
Konsekvensbedömning huvudalternativ
Dagvattenhantering Under förutsättning att kommunens riktlinjer för dagvatten följs, bedöms att dagvatten som uppstår inom utbyggt programområde kommer att hålla en högre kvalitet än dagvatten som genereras i området idag. Mängden dagvatten ökar till följd av planläggning, men kvaliteten förbättras eftersom lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten medför en reduktion av bland annat kväve och fosfor. Även de partikelburna föroreningarna minskar med dessa lösningar. Konsekvenserna för vattenmiljöerna bedöms därför bli marginella, trots ökad mängd
62 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
dagvatten, då dagvattnet kommer att hålla en mer fördelaktig kvalitet för recipienterna än i dagsläget.
Hamnverksamhet Vattenmyndighetens ambition att klassa om Pampusfjärden från ett kraftigt modifierat vatten till en naturlig vattenförekomst kräver omfattande förbättringsåtgärder med avseende på de hydromorfologiska förhållandena längs stränderna. I programförslaget görs det omvända då strandlinjen till stor del hårdgörs för hamnverksamhet. Möjligheten att uppnå det nya förslaget till miljökvalitetsnorm 2027 minskar på ett betydande sätt vid en utbyggnad enligt programmet. Då betydande effekter även bedöms uppstå på bottenmiljön och det marina ekosystemet bedöms att konsekvensen av planerad hamnetablering blir stor till mycket stor för vattenmiljön i Pampusfjärden.
Konsekvenser av byggskedet Byggskedet både gällande ny hamn och etablering av andra verksamheter bedöms innebära stora störningar i form av buller, grumling med risk för spridning av föroreningar och näringsämnen samt omdaning av botten och strandmiljöer vid Bråviken. Vattenkvaliteten kommer att försämras under byggskedet. Påverkan är tillfällig, men varar troligen under något eller några år. Risk finns också att viktiga lekbottnar utanför Pampusfjärden blir påverkade när uppslammat material återsedimenterar. Konsekvensen av byggskedet bedöms bli stor men relativt kortvarig för vattenmiljöerna i Pampusfjärden. För Pjältån, inom programområdet och nedströms, bedöms konsekvenserna av byggskedet bli måttliga och tillfälliga så länge inte själva vattenmiljön direkt påverkas genom grävarbeten, omdaning av bottnar etc.
Ekosystemtjänster Programmets möjliga påverkan på ekosystemtjänster kopplade till vattenmiljöer är minskad mängd strandzoner samt magasinerande områden i lågt belägna områden. Det får till följd att de reglerande ekosystemtjänsterna infångning (retention av näringsämnen och filtrering) samt magasinering och reglering av vattenflöden avtar. Delvis kan dessa ekosystemtjänster kompenseras genom ett väl fungerande dagvattensystem i kombination med åtgärder för att hantera klimatförändringar. Konsekvenserna bedöms bli små till måttliga.
Konsekvensbedömning nollalternativet För nollalternativet bedöms konsekvenserna bli små för Pampusfjärden. För Pjältån kommer dagvatten från planerad godsbangård att kunna tillföras, vilket också bedöms till små konsekvenser om kommunens riktlinjer för dagvattenhantering följs. Generellt uteblir mer aktiva lösningar för att fördröja avvattning från jordbruksmarken och därmed uteblir även reduktion av näringsämnen. Konsekvenserna av nollalternativet blir därför små men negativa då mer mängd näringsämnen bedöms nå Bråviken.
Kumulativa effekter Kumulativa effekter som kan påverka vattenmiljön i Pampusfjärden är ökad fartygstrafik generellt i och med att Pampushamnens verksamhet ökar då Inre hamnen avvecklas. Ökade vattenrörelser med mera ger adderande effekter för strandzoner och bottenmiljöer närmare Malmölandet. För Pjältån kan fler verksamheter och ökad andel hårdgjord mark vid Åby/Jursla ge ökade mängder tillfört dagvatten. Även i dessa fall kan dock en effekt av minskat jordbruk kombinerat med nyare dagvattenhantering ge en bättre kvalitet på dagvattnet än det som tillförs i dagsläget.
63 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Skademinskande åtgärder
Hamnverksamhet För att minska skadorna av en utbyggnad enligt programmet föreslås: • Utredningar av områdets biologiska och sedimentologiska förhållanden. Utredningarna bör göras i samband med tillståndsprövningen av hamnverksamhet. Fisk, bottenfauna och makrofyter är några parametrar som bör ingå i sådan utredning vad gäller biologi. • Utredningar i samband med tillståndsprövningen av ny hamn, gällande risken för spridning av näringsämnen eller föroreningar i samband med muddring och eventuell dumpning. • Översyn av regler gällande hastigheter inom hamnområdet. Hastighetsrestriktioner är viktigt för att minska effekt på bottnar och strandlinje. • Hög beredskap för olyckor som kan komma att skada vattenmiljöerna. • Tyréns (2016) bedömer att mer detaljerade hydrogeologiska undersökningar bör göras inom mindre områden och för respektive anläggning för att kartlägga påverkan på grundvatten. Detta rekommenderas för anläggande av såväl huskroppar, vägar som dagvattenmagasin. • Minska påverkan under byggskedet genom att välja rätt tidpunkt och tekniska lösningar vid muddring, dumpning av muddringsmassor och eventuella sprängningsarbeten. Risken att allvarligt skada fågelliv och fisk kan minska avsevärt genom sådan hänsyn.
11.7 Klimat Programområdet men även Malmölandet i stort kommer i hög grad att påverkas av klimatförändringar, framför allt kopplat till ökad nederbörd, översvämningar och stigande havsnivåer. Stora delar av programområdet som planeras för verksamheter ligger lågt i landskapet och hamnexploateringen i strandzonen påverkas därför av naturliga skäl av stigande havsnivåer. Höjda havsnivåer Klimatförändringar kommer att leda till höjda havsnivåer och det scenario som SMHI bedömer vara rimligt (SMHI 2010) är ett antagande om en global havsnivåhöjning på 1 m fram till år 2100. För Bråviken bedöms detta scenario innebära 50 cm högre medelvattenstånd vid nästa sekelskifte. Extrema vattenstånd kan dock nå betydligt högre nivåer än så. Ett vattenstånd med 100 års återkomsttid (innebär 63 % sannolikhet att vattenståndet överskrids under en 100- årsperiod) når upp mot 1,7 m år 2100 och lägger man till vinduppstuvning, som måste beaktas i Bråviken, når man upp på nivåer om ca 2,2 m år 2100. I höjdsystemet RH2000 motsvarar detta 2,37 m. Vinduppstuvning mot de inre delarna av Bråviken (snedställning av vattenytan) uppstår framför allt vid långvariga och kraftiga ostliga vindar. Kommunen har i sitt arbete med översiktsplan för staden 2016 (samrådsversion) föreslagit att lägsta grundläggningsnivå ska vara +2,5 m (RH2000) i de områden som riskerar att översvämmas (Norrköpings kommun 2016). Eftersom havsnivåhöjningen fortsätter även efter år 2100 räcker det dock inte att enbart vidta denna åtgärd. WSP (2015) har utrett behovet av storskaliga översvämningsåtgärder i form av vallar och skyddsbarriärer och konstaterar att sådant behov kommer att finnas i slutet av detta sekel för att skydda anläggningar och planlagda områden. I översiktsplan för staden 2016 (samrådsversion) finns illustrationer som visar hur vallar och skyddsbarriärer ska placeras runt Malmölandet för att hindra vatten från att tränga in från havet. Stora delar av södra och östra delarna av planområdet på Malmölandet översvämmas vid ett vattenstånd om +2,5 m, se figur 32, medan den nordvästra delen ligger högre.
64 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Skyfall och översvämning I norra delarna på den flacka jordbruksmarken finns ett låglänt område som riskerar att bli instängt, framför allt vid skyfall, så även i programområdets norra delar.
Datum 18-08-2016
Klimat
Programområde Översvämning Översvämning hav linje Översvämning pga vatten Skyfallinventering
Högt: 0 Låg: -19.77 ±
0 250 500 1,000 m Figur 32. Kartan redovisar hur planområdet påverkas vid förändrat klimat och skyfall. Gult markerar områden som riskerar att översvämmas vid ett havsvattenståndsökning om 2,5 m och orange markerar låglänta områden där vatten kan bli stående (instängda områden) vid skyfall.
För att möta de problem som klimatförändringarna antas medföra för befintlig och planerad bebyggelse kommer omfattande klimatanpassningsåtgärder att krävas. Detta har Norrköpings kommun belyst ibland annat i översiktsplan för staden 2016 (samrådsversion) och i flera olika utredningar. Kommunen bedömer att det kommer att krävas allt ifrån storskaliga åtgärder (figur 33) för Norrköpings stad, Händelö och Malmölandet till riktlinjer och åtgärder vid detaljplanering och bygglovsprocesser. För Malmölandet planeras skyddsbarriärer och vallar men i programområdet specifikt kommer till exempel grundläggningsnivåer och reglering av andel hårdgjord yta också vara viktigt. Effekterna av översvämning och/eller omfattande skyfall beror även på vilka möjligheter exempelvis dagvattenlösningar, parker och gatumiljöer har att leda bort och magasinera vatten. Den dagvattenlösning som presenterats i Tyréns (2016) med en kanal/långsmal sjö i den låglänta delen i norra programområdet bedöms minska effekterna av ett eventuellt skyfall eller översvämning.
65 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 33. Förslag på storskaliga åtgärder för höjd havsnivå och översvämningar i anslutning till Bråviken, Norrköpings kommun.
Konsekvensbedömning Vid klimatförändringar med höjda havsnivåer och ökade mängder vatten i form av regn kommer mycket stora konsekvenser att uppstå om inte åtgärder vidtas. I huvudalternativet har dock kommunen möjlighet att minska konsekvenserna för planerad markanvändning inom programområdet med hjälp av tekniska lösningar och planering. Även i nollalternativet förväntas konsekvenserna kunna bli mycket stora vid avsaknad av klimatanpassningsåtgärder. Markanvändningen riskerar att försvåras på grund av klimatförändringar och produktiv jordbruksmark riskerar att översvämmas och natur- och kulturvärden påverkas negativt. Däremot finns eventuellt inte samma behov av att klimatanpassa i nollalternativet.
11.8 Trafik, buller och luftkvalitet I detta avsnitt tas konsekvenser av trafik och buller upp och hur det påverkar människan. Buller och trafik behandlas även i konsekvensbedömningarna för naturmiljö- och vattenavsnittet.
Förutsättningar
Trafik Malmölandet förbinds med Händelö i söder via Västra Bravikenvägen på Kardonbron som korsar inre delen av Braviken. Nordost ansluter Västra Bravikenvägen till E4:an och väg 55/56. Östra Bravikenvägen leder ut till Holmens Pappersbruk, figur 35. Lageruddsvägen leder ut förbi Bravikens sågverk och ansluter sedan till Östra Bravikenvägen. Ny väginfrastruktur har även byggts i samband med Rustas nya centrallager. Det finns för närvarande inga gång- och cykelvägar på Malmölandet.
66 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 35. Lastbilstrafik väster om järnvägskorsningen på Östra Bravikenvägen. Industrijärnvägsspåret syns i bakgrunden. Foto: Kristina Kvamme
Ingen uppdaterad trafikstatistik finns tillgänglig i detta uppdrag. Statistik från 2008 och 2007 är inaktuell i och med att stora förändringar skett på Malmölandet och trafikmängderna har ökat. I miljökonsekvensbeskrivningen för godsbangården anges att trafiken på Västra Bravikenvägen förväntas öka från 6600 fordon/vardagsdygn (2008) till max 13 300 fordon/dygn (år 2025) i och med att sågverk och logistikverksamhet tillkommer på Malmölandet. År 2008 var antalet lastbilar ca 25% av den totala mängden trafik. Andelen lastbilar bedöms öka med några procentenheter till 2025. Planer finns på att förlänga Söderleden norrut över Händelö så att en ringled skapas kring staden, den så kallade Norrleden. När Norrleden är utbyggd kommer Västra Bravikenvägen att avlastas till stor del. För närvarande finns ett industrijärnvägsspår, Bravikenspåret, som leder gods mellan södra stambanan till Holmens Pappersbruk. I och med Ostlänken kommer flera förändringar att ske gällande järnvägstrafiken i Norrköping. Enligt Banverkets förstudie för förbättrad järnvägsanslutning från 2007 passerar ungefär 310 godståg förbi Norrköping varje vecka på Södra stambanan. Till Norrköping kommer ca 40 godståg per vecka. Tågtrafiken i omvänd riktning, från Norrköping, är något större med 49 tåg i veckan. Enligt förstudien var antalet tågrörelser på industrispåret till Holmens pappersbruk år 2002-2004, två tåg per dag, respektive 40 tåg per månad. Nyare statistik har inte kunnat presenteras inom ramen för detta uppdrag men trafiken bedöms ha ökat sedan 2007.
Effekter av bullerstörningar och riktvärden Buller uppfattas vanligen, till skillnad från en del andra miljöstörningar inte som livshotande, men buller påverkar både vår hälsa och möjlighet till en god livskvalitet (Boverket 2008). Effekter av buller visar sig bl.a. som högt blodtryck, hjärtinfarkt, sömnbrist och försämrad
67 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
inlärning hos barn. De negativa effekterna vid en given bullernivå är större då den genereras av mer än ett trafikslag (Bodin & Albin 2010). Därmed bör strängare bedömningar göras då det rör sig om buller från mer än en källa (Bodin & Albin 2010). Nedanstående riktvärden bör normalt inte överskridas för bostadsbebyggelse vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur (infrastrukturpropositionen 1996/97:53, Trafikverket 2014). Riktvärdena angavs som långsiktiga mål. 1) 30 dBA ekvivalentnivå inomhus 2) 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 3) 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad). 60 dBA från spårtrafik vid hastighet lägre än 4) 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning gäller riktvärdet för buller utomhus 55 dBA ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dBA ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. För verksamheter är utgångspunkten att immissionsvärden vid bostäder inte ska överskrida 50 dBA dagtid. Nattetid ska de vara lägre, 40 dBA. Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser (t ex slagljud) eller hörbara toner skärps kravet på den ekvivalenta nivån med 5 dB. Trafikbuller inne på industritomt räknas som industribuller. Ljudnivåerna i stadsnära grönområden och stadsparker bör ligga en bra bit under 50 dBA för att man skall uppnå en god ljudmiljö (Naturvårdsverket 2005). För friluftsområden bör inte nivåerna överskrida 40 dBA dagtid. Åtgärder för att minska buller bör i första hand ske vid källan till exempel förbättring av utrustning eller arbetsätt, i andra hand bör bullerdämpande åtgärder vid källan utredas, t.ex. som invallningar, inbyggnad med mera. I tredje hand bör dämpning vid mottagaren utredas.
Bullerkänsliga områden Inom programområdet finns varken bostäder, skolor eller förskolor. De som kan komma att störas av bullret är de som är bosatta i programområdets närhet och de som vistas på öarna öarna Stora och Lilla Grytsholmen, Lösingsskär och Kvistholmen. Ett flertal bostäder finns vid Bredudden, Stridsudden och Björnviken. Enstaka bostäder finns i anslutning till Björnsnäs, Stora och Lilla Björkbacken, Trönäs och Vita Össby. Programområdet angränsar till strandmiljöer, ekmiljöer och Krusenhovs kulturmiljöer som utnyttjas för friluftsliv. Det finns även bebyggelse vid Trollskär och Tjurudden.
Bullerstörningar Resultat från bullerkartläggningen (2012) från E4:an och Västra Bravikenvägen visar att området är bullerstört, figur 36. Bullerkartläggningen visar att bostadsområdena mellan Björnviken och Stridsudden är bullerstörda av vägbuller från Västra Bravikenvägen (Norrköpingskartan 2016).
68 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Figur 35. Bullerspridning, ekvivalent ljudnivå (medelljudnivå under en viss tid), från E4 och Västra Bravikenvägen enligt bullerkartläggningen från 2012. (Norrköpingskartan 2016)
Rustas lager generar buller främst i form av industritransporter. Buller från sågverket sker både från själva verksamheten men även från omfattande timmertransporter. I figur 37 illustreras hur ljudutbredningen runt sågverket kan se ut. Det är dock endast beräknade värden inför tillståndsansökan och inte faktiska uppmätta värden (Norrköpings kommun 2008a).
Figur 37. Exempel på beräknad ljudutbredning i samband med sågverkets tillståndsansökan. Krusenhov ligger direkt väster om sågverket med beräknad ekvivalent ljudnivå på mellan 45- 55 dBA (Norrköpingskartan 2012).
69 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Luftkvalitet Det finns inga luftmätningar gjorda för Malmölandet. Med dagens trafik är det inte sannolikt att miljökvalitetsnormen för luft överskrids på Malmölandet. Inne i Norrköpings stad kan partikelhalterna (PM10) vissa dygn vara förhöjda. Luftkvaliteten låg på ett årsmedelvärde på mellan 17-20 mikrogram per kubikmeter luft (år 2012). Miljökvalitetsnormen på ett årsmedelvärde på 40 mikrogram per kubikmeter luft överskrids inte. Miljökvalitetsmålen som har ett lägre värde för svenska städer på 15 mikrogram per kubikmeter luft överskrids dock (Miljömålsportalen 2016).
Påverkan Genomförandet av programmet innebär att en ny väg och Kardonbanan byggs nordväst om Östra Bravikenvägen, figur 38. Planskilda korsningar byggs mellan väg och järnväg, och en ny cykelbana byggs. Industrispåren på Malmölandet byggs ut och vägar kommer att byggas mellan verksamhetsområden. Hamn och verksamhetsytor byggs längs södra Malmölandets strand.
Figur 38. Illustration av Kardonbanan (Trafikverket 2016).
Tillfällig påverkan – Utbyggnadsskedet
Vid byggnation av befintliga vägar behöver trafik ledas om vilket innebär ökade risker för olyckor och lämpliga säkerhetshöjande åtgärder behöver vidas. Vissa tillfälliga arbetsytor och vägar kan behöva återställas till ursprungligt skick. Ökat buller, damning och vibrationer sker vid anläggningsarbeten och här bör hänsyn tas till närliggande bebyggelse. Transporterna förväntas öka, särskilt när hamnen byggs ut, och detta kommer att behöva redogöras för närmare i vidare planering och vid tillståndsansökan för hamnen.
Effekter
Trafik En utbyggnad enligt programmet kommer att inbära ökade trafikflöden både till de nya verksamheterna som etableras men även till och från den nya hamnen. Godstrafiken kommer att öka, särskilt när Kardonbanan tas i bruk. Då kommer transporter att gå från och till Pampushamnen på Händelö via Malmölandet. Ökningen kommer till stor del att utgöras av tung trafik och farligt gods. Hur stor trafikökningen blir beror på typen av industri som etableras både vad gäller transportintensitet och personalstyrka. Risken för olyckor kommer att öka.
70 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Buller och Luftkvalitet Bullerutbredningen kommer att öka från både järnväg och väg. Det kommer dock att ske i områden som delvis redan idag är bullerstörda, från bland annat E4. Även godsbangården kommer bidra till ökat buller vid hantering av gods. För hamnområdet kommer buller alstras i och med fartygstrafik, smällar från fartygs ramper, från godshantering och fordonstrafik. Fritidshus på öarna Stora och Lilla Grytsholmen, Lösingsskär och Kvistholmen kan komma att störas av ökad båttrafik och buller. För nya verksamheter kommer bullerstörningen bero på vilken typ av verksamhet och vilka typ av transporter som krävs. Luftkvaliteten kommer att försämras.
Konsekvensbedömning huvudalternativ
I och med planförslaget bedöms trafiksystemet förbättras med färre anslutningar, planskilda korsningar och separat cykelbana förbättras säkerheten längs med Västra Bravikenvägen. Boende vid Björnviken, Bredudden kommer att få mindre störningar i och med att vägen avlastas och olycksriskerna vid in- och utfarter kommer att minska, vilket ger positiva konsekvenser. Boende vid Stridsudden kommer att få ökade störningar i och med ökad trafik på Västra Bravikenvägen i kombination med störningar från Kardonbanan (Norrköpings kommun 2010b).
Inom hela programområdet kommer ökade trafikrörelser leda till ökad olycksrisk. Personer som kommer att arbeta med transporter av farligt gods samt lastning av lossning av dessa varor utsätts för ökad olycksrisk. Konsekvenserna kan inte bedömas med nuvarande kunskap i och med att det helt beror på hur kommande planering hanterar frågorna och vilka verksamheter som etableras.
Boende i närheten av Björnsnäs, Stora och Lilla Björkbacken, Trönäs, Vita Össby och öarna utanför Malmölandet kommer att få ökade bullerstörningar från ökad trafik och verksamheten i de nya verksamhetsområdena. Detta kommer att undersökas i vidare planering och vid tillståndsgivning till verksamheter för att hitta lämpliga bullerdämpande åtgärder. Det är förhållandevis få bostäder som kommer att störas, men de mest närliggande bostäderna kommer att uppleva en betydande störning. Konsekvenserna bedöms kunna bli måttliga.
För rekreationsområdet Krusenhov är den största bullerstörningen bullret från sågverket och tillkommande buller kommer att upplevas som marginell. Säkerheten vid in- och utfarter till och från Krusenhov kan påverkas negativt av ökad trafik. I och med planering av mark runt Krusenhov har man möjligheter att i fortsatt planering se över vilka bullerdämpande åtgärder som är lämpliga för att skapa en bättre ljudmiljö runt Krusenhov. Beroende av hur kommunen satsar på att tillgängliggöra, sköta och skapa säkerhets- och bullerdämpande åtgärder kan konsekvenserna bli allt ifrån små-måttliga negativa konsekvenser till måttligt positiva konsekvenser. Troligtvis kommer inte miljökvalitetsnormen för luft att överskridas på Malmölandet till följd av exploateringen. För Norrköpings innerstad kan utvecklingen bidra till en bättre luftkvalitet och att miljökvalitetsmålet uppfylls.
Konsekvensbedömning nollalternativ
Trafiksystemet förbättras även i nollalternativet men en viss mängd ökad trafik ökar olycksrisken och bullernivåerna. Miljökvalitetsnormen för luft bedöms inte överskridas. Konsekvenserna bedöms bli små.
71 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Kumulativa effekter
Utvecklingen av Ostlänken och utveckling av Pampushamnen kommer ytterligare att bidra till bullerstörning. Beroende av hur väl bullerdämpaning kommer att ske vid källan kan dessa verksamheter ge ytterligare negativa konsekvenser inom programområdet. Flest boende kommer att störas av Ostlänkens trafik.
Skademinskande åtgärder Möjliga skademinskande åtgärder kan vara: • Minska bullret vid källan • Se över möjligheter till att skapa säkra och gena cykelvägar till de målpunkter som är intressanta på Malmölandet. • Analysera konsekvenser av den samlade bullerutbredningen för de olika trafikslagen, samt verksamheter på Malmölandet. • Se över trafiksäkerheten och ta höjd för i planeringen att verksamheter kan komma att omfatta farligt gods. • Utforma dagvattenhanteringen så att eventuella utsläpp kan åtgärdas innan föroreningar når recipient.
11.9 Risker farligt gods
Förutsättningar
Allmänt om transport av farligt gods och rekommenderade skyddsavstånd Begreppet risk är en sammanvägning av sannolikheten för en oönskad händelse och de konsekvenser den kan ge upphov till. När farligt gods transporteras finns viss risk för olycka. Olyckor kan innebära mer eller mindre allvarliga konsekvenser bland annat beroende på ämnets farlighet, områdets känslighet och om människor vistas inom riskzonen för utsläppet. Transport av farligt gods med explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper innebär en viss risk för olycka och beroende på godsets egenskaper kan olyckan innebära mer eller mindre allvarliga konsekvenser (MSB 2011). Vid planering av ny bebyggelse intill transportleder för farligt gods bör rekommenderade skyddsavstånd tillämpas. Skyddsavstånden kan studeras närmare genom att en riskanalys genomförs. Inom 150 meter från en transportled med farligt gods rekommenderas att riskanalyser genomförs (SKL 2012). För transportvägar med farligt gods finns generella skyddsavstånd som tillämpas som praxis inom Norrköpings kommun, se tabell 6.
Tabell 6. Rekommenderade skyddsavstånd till vägar och järnvägar för farligt gods i Norrköpings kommun. (Norrköpings kommun 2012a) Avstånd från transportled Typ av bebyggelse 0-50 m Bebyggelsefri zon 50-100 m Arbetsplatser och kommunikationscentra tillåts 100-200 m Bostäder, hotell, köpcentra, mindre samlingslokaler tillåts > 200 m Skolor, idrottsanläggningar, större samlingslokaler tillåts
72 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Nuvarande transporter Ingen kartläggning av transporterade mängder farligt gods har utförts. Idag transporteras farligt gods genom Malmölandet på Västra Bravikenvägen, samt på vägar och järnväg till och från Bravikens pappersbruk. Pampushamnen utgör en viktig hamn för transport av petroleumprodukter så det är troligt att petroleumprodukter transporteras genom området (Norrköpings kommun 2008b).
Påverkan Exploateringen som medges i och med programmet kommer beroende på vilka verksamheter som etableras att innebära ökad frekvens av transportrörelser med farligt gods inom området. Kardonbanan innebär en ny järnvägsträcka som kommer att transportera farligt gods. Trafiken av farligt gods genom området bedöms öka. Ny bostadsbebyggelse inom eller i nära anslutning till planområdet är inte aktuellt. Riskerna är därför främst kopplade till personal med dagtidsarbete inom planområdet, transporter och omkringliggande natur.
Tillfällig påverkan- utbyggnadskede Se avsnitt 11.8 Trafik, buller och luftkvalitet.
Effekt Effekten av fler trafikleder, ökade trafikrörelser och ökad hantering innebär att olycksriskerna ökar. Kommunen har angett att rekommenderade skyddsavstånd till arbetsplatser och bebyggelse kommer att hållas för att minska de negativa effekterna av en olycka. Tillfällen för lastning och lossning samt stopp innebär en ökad sannolikhet att något kan hända med godset jämfört med sannolikheten för olycka vid oavbruten transport (Norrköpings kommun 2010b). Hantering kommer att ske både vid hamnområdet och vid godsbangården, samt vid eventuella verksamheter. Vid en olycka riskerar kustvattnet där hamnetablering sker att förorenas. Vid godsbangården kan en moränrygg komma att förorenas. Både vid kustvatten och på moränryggen är spridningsmöjligheterna goda vilket kan försvåra en eventuell sanering. I närheten av godsbangården finns ekmiljöer och ängs- och hagmarker som skulle kunna ta skada av en större olycka.
Konsekvensbedömning huvudalternativ Ökad godshantering och transporter inom programområdet innebär en ökad risk att olyckor med allvarliga konsekvenser inträffar. Det går inte att med nuvarande kunskap bedöma riskerna med programmets genomförande. Riskanalyser bör tas fram inför vidare planläggning och tillståndsgivningar. Om rekommendationer i framtagna riskanalyser följs bedöms dock acceptabel riskreducering kunna ske och konsekvenserna kunna bli små-måttliga. Utslagsgivande för bedömningen är den mängd farligt gods kom kan komma att hanteras i den nya hamnen.
Konsekvensbedömning nollalternativ Risk för olycka med farligt gods finns även med nuvarande markanvändning. Kardonbanan och godsbangården inklusive ny vägdragning är förändringar som kommer att ske även i nollalternativet. Kardonbanan och godsbangården innebär att risker för allvarliga olyckor ökar medan nya vägdragning bedöms minska riskerna. Om rekommendationer i framtagna riskanalyser följs bedöms acceptabel riskreducering kunna ske och konsekvenserna kunna bli små.
Skademinskande åtgärder • Utföra riskanalyser inför vidare planering och tillståndsprövning. • Exempel på övriga skyddsåtgärder som kan beaktas är att förse byggnader med
73 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
förstärkta fönster och avstängningsbar ventilation och bygga brand- och explosionståliga bullerskärmar vid etablering av personintensiva verksamheter nära transportleder för farligt gods. • Undersöka och minska riskerna för spridning till grund- och ytvatten. • Se till att det finns alternativa utrymningsvägar.
12 Avstämning riksintressen samt art- och områdesskydd
12.1 Riksintressen Nedan i tabell 7 listas samtliga de riksintressen som ligger inom och i anslutning av programmet, samt om programmets genomförande anses förenligt med utpekat riksintresse och om det finns någon eventuell risk att riksintresset kan skadas.
Tabell 7. Riksintressen inom och i anslutning till programmet. Samt en första översiktlig bedömning om föreslagen exploatering är förenlig med riksintresset eller om det riskerar att skadas. Riksintresse Inom Laghänvisning Förenlighet med riksintresset Eventuell Program risk att område riksintresset (X) skadas
Högexploaterad X 4 kap 1,4 §§ MB De värden som riksintresset avser att bevara Nej kust kan påverkas negativt. Programförslaget innebär dock utveckling av Norrköpings tätort och är i det avseendet förenlig med bestämmelsen. Natura 2000 4 kap 8 § MB Möjligheten till uppfyllande av Ja bevarandemålen för Natura 2000-området bedöms försämras med utbyggnad enligt planförslaget. Tillstånd enligt 7:e kapitlet 28 § miljöbalken bedöms behöva sökas för genomförande enligt programförslaget. Jordbruks- X 3 kap 4 § MB Produktiv jordbruksmark tas i anspråk för Ja/Nej områden industriverksamhet. Kommunen gör gällande att utvecklingen på Malmölandet behövs för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse. Utredningar och kartläggningar saknas dock vilka alternativ som studerats eller hur man ser på värdet av jordbruksmark ur ett kommunalt perspektiv. Naturvård – 3 kap 6 § MB Björnsnäs hyser fina strandängar och en Ja/Nej Björnsnäs betesmark. Området är i behov av hävd och betas. Om betet upphör som en följd av att jordbruksmarken tas ur bruk kan områdets värden skadas. Om skötsels säkras kan istället värdena höjas. Naturvård – 3 kap 6 § MB Fåglar som häckar i branterna kan få Ja/Nej Bråvikens försämrade livsmiljöer i och med att ett förkastnings- födosöksområde omvandlas till industrimark. system Områdets naturvärden bedöms dock inte skadas. Hamn – X 3 kap 8 § MB Genomförande av programmet innebär att Nej Pampushamnen den verksamhet som riksintresset pekats ut för kan genomföras. Förenligt med riksintresset.
74 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Väg – Östra X 3 kap 8 § MB Vägen kommer att byggas om och bli Nej Bravikenvägen säkrare i och med att Kardonbanan och godsbangården byggs. Förenligt med riksintresset. Planerad X 3 kap 8 § MB Bebyggelse av Kardonbanan och Nej järnväg – godsbangården bedöms kunna ske i och Kardonbanan med framtagen detaljplan och ingår i programförslaget. Förenligt med riksintresset. Planerad X 3 kap 8 § MB Verksamhetsytor ligger innanför föreslagen Ja/Nej järnväg – korridor för Ostlänken. Framtida planering av Ostlänken verksamhetsytor bedöms dock kunna anpassas till vart sträckningen går i verkligheten. Förutsatt att säkerhetsavstånd kan hållas bedöms förslaget förenligt med riksintresset. Farleden till 3 kap 8 § MB Programmet innebär utveckling av Nej Pampushamnen Pampushamnen. Förenligt med riksintresset. Södra 3 kap 8 § MB Förenligt med riksintresset. Nej Stambanan E4 3 kap 8 § MB Förenligt med riksintresset. Nej Industriell X 3 kap 8 § MB Malmölandet är ännu inte utpekat som Nej produktion riksintresse. Om riksintresset hinner beslutas innan detaljplaner tas fram kommer även detaljplanerna prövas mot detta riksintresse. Förenligt med riksintresset.
12.2 Artskydd Det har inte utförts någon inventering i samband med framtagande av detta program i syfte att identifiera arter som är skyddade av artskyddsförordningen. Exploateringen innebär att livsmiljöer för fladdermöss och flera hotade fågelarter kopplade till kust- och jordbrukslandskapet, bl.a. havsörn, tas i anspråk för industri. Med nuvarande kunskap kan föreslagen exploatering stå i strid med artskyddsförorningens bestämmelser. Artinventeringar kan ge utökad kunskap om arters förekomst och dess livsmiljöer för att kunna ta rätt hänsyn.
12.3 Strandskydd Hamnutvecklingen innebär att strandskyddad mark tas i anspråk. I övriga delar av Malmölandet bedöms vissa verksamhetsområden eventuellt kunna komma i konflikt med strandskyddet. Det har inte utförts någon inventering i samband med framtagande av detta program i syfte att identifiera naturvärdena kopplat till kustens strandzon eller strandskyddade vattendrag. I vidare planering bör därför natur- och rekreationsvärden kopplade till strandskyddets bevarandevärden utredas vidare så att rätt hänsyn kan tas. Strandskyddsfrågan prövas i samband med antagande av kommande detaljplaner.
12.4 Generellt biotopskydd De alléer som förekommer norr om Krusenhov bedöms kunna vara kvar med nuvarande förslag. Vattenmiljöerna ingår till stora delar inom naturstråket, men jordbruksdiken finns även inom områden som kommer att exploateras. Det finns eventuellt ytterligare biotopskyddade områden som inte ännu är kända. I detaljplaneprocessen bör därför en inventering av eventuella biotopskyddade områden göras. När jordbruksmark omvandlas till verksamhetsområden och programområdet är fullt utbyggt kommer biotopskydd inom jordbruksmark ej längre att gälla. Det finns dock stora möjligheter att vid fortsatt planering ta stor hänsyn, men även skapa nya
75 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
områden som kan ha samma ekologiska funktion. Dispens behöver sökas inför vidare planering av de biotopskyddade områden som är aktuella för exploatering.
13 Avstämning miljömål och miljökvalitetsnormer
13.1 Avstämning miljömål Nedan följer en avstämning av huvudalternativet och nollalternativet mot relevanta nationella miljökvalitetsmålen, tabell 8. Motivering ges i text kompletterat med en färgad prick som ger en vägledning kring i vilken grad miljökvalitetsmålet gynnas eller ej. I avstämningen har de indikatorer och preciseringar av miljökvalitetsmålen som återfinns på www.miljomal.nu använts.
Miljökvalitetsmålet gynnas generellt
Miljökvalitetsmålet både gynnas och missgynnas alternativt är neutralt påverkat
Miljökvalitetsmålet missgynnas.
Tabell 8. Avstämning av huvudalternativet och nollalternativet mot de nationella miljökvalitetsmålen. Miljömål Huvudalternativ Nollalternativ Begränsad klimatpåverkan Sett ur ett nationellt Effektivisering av ”Inrikes transporter svarar för perspektiv kan ambitionen att transportsystemet nationellt nästan en tredjedel av Sveriges effektivisera och samla sett kommer inte till stånd i totala utsläpp av växthusgaser. transportslagen i en nod samma omfattning. Trafiken behöver minska och fler kring Norrköping ge minskat Kardonbanan antas kunna behöver välja alternativ till bil- och antal transportkilometrar med gynna miljömålet även i flygresor respektive lastbil till förmån för frakt på nollalternativet. lastbilstransporter.” tåg och båt. Nya lokaler kan byggas energieffektivt och miljömässigt hållbart. Frisk luft Ökat antal transporter med Godsbangårdens etablering ”I svenska tätorter är lastbil till och från bedöms generera ökad trafik luftföroreningar ett stort Malmölandet och fler fartyg lokalt på Malmölandet även i hälsoproblem. Den dominerande som trafikerar Bråviken kan nollalternativet. Luft- källan till höga halter av grova ge lokalt och regionalt ökade kvaliteteten riskerar att bli partiklar är trafiken. Partiklarna halter av luftföroreningar. I sämre, i staden kan det dock kommer från slitage av staden kan partikelhalterna gynna en bättre luftkvalitet. vägbeläggning, bromsar, däck och vägsand” minska då tung trafik antas minska med omlokalisering av godsbangården och minskad hamnverksamhet i inre och södra hamnen. Bara naturlig försurning Internationell sjöfart antas Internationell sjöfart ökar inte i ”En stor del av det sura nedfall som öka till Norrköpings hamnar. samma takt lokalt/regionalt. drabbar Sverige kommer från Den ökade mängden Mängden transporter antas inte internationell sjöfart, som lastbilstransporter ger högre öka lokalt/regionalt. fortfarande använder oljor med hög utsläpp lokalt och regionalt. svavelhalt och som dessutom har Ett effektivt transportsystem dålig kväve-rening. Utsläpp uppstår antas dock bidra till minskade även vid förbränning av fossila utsläpp av fossila bränslen bränslen för transporter.” nationellt sett.
76 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Ingen övergödning Nollalternativet bedöms Fortsatt jordbruk kan orsaka ”Övergödning orsakas av allt för minska läckaget av läckage av näringsämnen till höga halter av kväve och fosfor i näringsämnen från vattenmiljöerna omkring mark eller vatten. Dessa jordbruksmark då en stor Malmölandet. Inga nya näringsämnen kan hamna i miljön andel bebyggs och nya dagvattenlösningar kommer till via utsläpp till luft av exempelvis dagvattenlösningar som stånd, men strandzoner med kväveoxider från biltrafik, sjöfart sedimenterar näringsämnen fördröjande effekt blir kvar. och kraftverk. Andra orsaker till anläggs. Mängden transporter med båt övergödning är läckage från jordbruket samt utsläpp från Ökade utsläpp kan dock och lastbil antas inte öka i avloppsreningsverk och industrier.” uppstå genom att samma takt lokalt/regionalt. lastbilstransporter via lastbil och sjöfart bedöms öka lokalt/regionalt. Hav i balans och levande Ökad mängd sjöfart genom Mängden sjöfart genom kust och skärgård Östersjön och Bråviken Östersjön och Bråviken ”Havsmiljön påverkas av fiske, bedöms öka risken för att bedöms inte öka i hög takt spridning av miljögifter och utsläpp främmande arter förs in i vilket minskar risken för att av näringsämnen som hamnar i vattnen. Det finns risk för främmande arter förs in i haven och leder till övergödning. ökade störningar på viktiga vattnen. Nollalternativet ger Främmande arter från bland annat fågellokaler och exploatering ingen exploatering av fartygs barlastvatten kan också av strandmiljöer samt strandmiljöer eller muddring av etablera sig i haven. Allt detta stör muddring av grunda grunda vattenmiljöer vid den biologiska mångfalden och viktiga livsmiljöer, vilket påverkar vattenmiljöer påverkar Malmölandet och kulturmiljöer havens viktiga ekosystemtjänster.” biologisk mångfald negativt. under vatten kan lämnas Värden för fritidsfiske, badliv, orörda. Mindre påverkan på båtliv och annat friluftsliv värden för fritidsfiske, badliv, riskerar att påverkas negativt båtliv och annat friluftsliv gällande tillgänglighet och gällande tillgänglighet och buller. Eventuella buller även om de kumulativa kulturlämningar under vattnet effekterna kan påverka. kan skadas. Ett rikt odlingslandskap Stadsnära odlingslandskap Större andel stadsnära ”Att lyckas bevara biologisk exploateras i hög grad och odlingslandskap blir kvar och mångfald och kulturmiljö-värden kulturmiljövärden i kulturmiljövärden i landskapet kräver insatser på alla nivåer i landskapet minskar i kan bevaras. De kumulativa samhället – från lokalt arbete i omfattning. effekterna av Ostlänken samt kommuner för att begränsa godsbangården missgynnar exploateringen av jordbruksmark till dock miljömålet, främst ur att påverka hur den gemensamma landskapsbildsperspektiv. europeiska jordbrukspolitiken utformas.” God bebyggd miljö Nya verksamhetsbyggnader Tunga transporter minskar inte ”Hur byggnader utformas och byggs energieffektivt med i staden. Mängden antas dock uppförs har också stor betydelse, god arkitektur. Att lokalisera inte öka i hög grad. liksom hur de förvaltas och tyngre transporter utanför renoveras. Vi behöver även ställa staden gynnar miljömålet. om till att använda förnybara energikällor och hållbara Ökade mängder tung trafik transportmedel.” riskerar att ge ökat buller och ökade risker i utkanterna av staden och från E4. Ett rikt växt- och djurliv Huvudalternativet riskerar att Den gröna infrastrukturen och ”Vägar har också en påverkan på försvaga och fragmentera jordbrukslandskapets mångfald grön infrastruktur på och habitat kommer att vara förutsättningarna för bevarande av biologisk mångfald och för Malmölandet. Förlusten av kvar i högre grad i främjande av ekosystemtjänster. jordbrukslandskap med dess nollalternativet. Utbyggnad av Vägar leder till intrång, barriärer habitat och arter missgynnar kardonbanan kommer dock att och fragmentering i naturmiljön, miljömålet. påverka i hög grad. Om ingen vilket motverkar målen om en skötsel genomförs så kommer fungerande grön miljöerna att utarmas infrastruktur. Samtidigt finns i anslutning till infrastrukturen ytterligare. livsmiljöer som har stor betydelse för den biologiska mångfalden och för arters möjligheter att sprida sig i landskapet.”
77 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Giftfri miljö En stor del farligt gods Ökad hantering av farligt gods ”Förorenade området är åtgärdade kommer att hanteras inom på Malmölandet antas komma i så stor utsträckning att de inte området och risken för att att ske även i nollalternativet utgör ett hot mot människors hälsa områden förorenas kommer genom den planerade eller miljön. Den sammanlagda att öka. Säkerhetshöjande godsbangården. exponeringen för kemiska ämnen åtgärder vidtas dock. Vissa Säkerhetshöjande åtgärder via alla exponeringsvägar är inte muddermassor som är vidtas dock. Vissa områden skadlig för människor eller den förorenade och kommer att med muddermassor kommer biologiska mångfalden. tas upp inom sannolikt inte att åtgärdas i programområdet kan komma närtid. att undersökas och åtgärdas, vilket är positivt.
13.2 Avstämning miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormen för luft bedöms inte överskridas för varken huvudalternativet eller nollalternativet. Det är främst hamnutvecklingen som riskerar att försämra för möjligheterna att nå miljökvalitetsnormen för vatten. Med nuvarande beslutade norm ska god ekologisk potential uppnås 2021. Om föreslagen ny kvalitetsnorm beslutas så kommer måttlig ekologisk status att behöva uppnås till år 2027. I båda fallen behöver åtgärder vidtas för att klara normen. Det kommer att vara en fråga för vidare prövning i fortsatt detaljplanering och tillståndsprövningar.
14 Uppföljning
En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Uppföljning har stor betydelse för att syftet med MKB:n och det långsiktiga målet om en hållbar utveckling ska uppnås. I och med att konsekvenserna följs upp kan det bidra till kunskapsuppbyggnad och på sikt bättre och effektivare miljöbedömningar. Boverket (2006) rekommenderar att uppföljningen kopplas till befintliga tillsyns- miljölednings- och övervakningssystem t.ex. kommunens ansvar vad gäller uppfyllelse av miljökvalitetsnormer och de nationella miljömålen. Genom de årliga uppföljningsprogrammen kan kommunen kontinuerligt följa upp vilka effekter de genomförda åtgärderna ger på miljön. I Norrköpings kommun gör man uppföljningar på luftkvalitet och trafikbuller. I och med att denna MKB tagits fram som en del av ett program finns möjlighet att i samband med ökat kunskapsunderlag som erhålls vi planläggning följa upp vissa miljöaspekter. En heltäckande uppföljning för hela området är dock önskvärd för samtliga konsekvenser som pekats ut som betydande. Uppföljningen kan planeras till år 2040 när hela programmet förväntas vara utbyggt. Kontinuerligt bör kommunen dock följa upp varje detaljplan och dess konsekvenser efter utbyggnad, så att eventuelle negativa konsekvenser som uppstår om möjligt kan förhindras i den vidare utvecklingen.
78 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
15 Samlad bedömning
I tabell 9 redogörs samlat konsekvensbedömning för de olika miljöaspekterna:
Tabell 9. Konsekvensbedömning för de olika miljöaspekterna Miljöaspekt Huvudalternativ Nollalternativ Naturmiljö Ekmiljöer och spridningstråk Det viktigaste ekmiljöstråket i nord- Även i nollalternativet sker sydlig riktning säkras. försämringar av eksambanden på Programförslaget bryter dock det Malmölandet. De nuvarande
enda kvarvarande stråket i västlig spridningsstråken kommer att vara riktning och försvagar ekmiljöerna kvar. Nollalternativet bedöms ge på Malmölandet ytterligare. måttlig effekt på bevaradevärdena Effekterna av programförslaget med stora konsekvenser som bedöms bli betydande för Natura följd.
2000-området och för det särskilt prioriterade landskapsavsnittet som
pekats ut, med mycket stora konsekvenser som följd.
Vissa strandängar tas i anspråk ger De hävdberoende ängsmarkerna Arealförlust ängs- och hagmarker betydande effekter på ett kommer att vara kvar. Kvaliteterna lokalt/kommunalt värde. Bedöms ge kan dock komma att försämras måttliga konsekvenser. om områdena inte sköts. De negativa konsekvenserna bedöms bli små.
Svårt att med nuvarande kunskap att bedöma. Artinventeringar Nollalternativet bedöms ge liten Kust- och jordbrukslandskapet saknas bl.a. för en rad fågelarter effekt på de arter och naturmiljöer inklusive havsörn. Stora möjligheter som hör till jordbrukslandskapet. finns till anpassningar, skötsel och Konsekvenserna bedöms bli små. åtgärder som kan leda till positiva konsekvenser. I ett värsta scenario om skötsel och anpassningar uteblir bedöms en utbyggnad enligt programmet ge betydande effekter på ett område som i sin helhet bedöms ha ett regionalt värde vilket medför stora konsekvenser. Kulturmiljö Konsekvenserna för kulturmiljö I nollalternativet bedöms Fornlämningar och fornlämningar bedöms bli stora konsekvenserna bli mindre för till mycket stora. Med anledning kulturmiljöerna då mer av det
av de senare årens ursprungliga landskapet bevaras utgrävningsresultat vid Ströja finns åtminstone runt Krusenhov och risk för att det finns fler potentiella Björnsnäs. Konsekvenserna för fornlämningsområden, än de som kända och okända fornlämningar pekats ut i tidigare utredningar. inom befintliga detaljplaner riskerar
att bli fortsatt mycket stora.
Med ökad industribebyggelse i Herrgårdsmiljöer programområdet förlorar kulturmiljöer som Krusenhov, inom programområdet, en del av sitt
sammanhang. Detta blir även en konsekvens för herrgårdsmiljöerna utanför området, Björnviken och Björnsnäs.
79 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Miljöaspekt Huvudalternativ Nollalternativ Friluftsliv och rekreation Huvudalternativet bedöms ge Nollalternativet bedöms ge Tillgänglighet måttligt negativa konsekvenser smått negativa konsekvenser. för rekreation och friluftsliv. Tillgängligheten ökar inte i samma
Huvudalternativet bedöms dock grad, men en entré till natura
kunna ge smått positiva 2000-området är planerad. konsekvenser för tillgängligheten om åtgärder vidtas för att exempelvis öppna upp Krusenhov
för allmänna besök samt iordningställa entréer till ekmiljöerna.
Fågelskådning, svamplockning För fågelskådning och motion antas Fågellokaler kvarstår i högre grad. mm huvudalternativet ge måttligt Godsbangården tar en del av skog negativa konsekvenser då och motionsstråk i anspråk. fågelmiljöer och skogsmarker tas i anspråk. Motionsstråk i norra programområdet tas i anspråk.
Jordbruksmark Konsekvenserna av Konsekvenserna av ianspråktagandet av jordbruksmark nollalternativet bedöms bli smått bedöms bli måttliga till stora. negativa. Då ingen värdering av Endast jordbruksmark i redan jordbruksmarken är gjord i detaljplanelagt området tas i kommunalt eller regionalt anspråk. perspektiv görs bedömningen att stadsnära sammanhängande arealer kan utgöra en viktig resurs för framtida försörjning (generationsmålet). Landskapsbild Malmölandet kommer att förändras Även i nollalternativet förändras från alla olika väderstreck. Ett öppet landskapet men inte samma grad. kulturlandskap förändras till ett Konsekvenserna bedöms bli bebyggt landskap präglat av måttliga. industrier och infrastruktur.
Konsekvenserna av huvudalternativet bedöms bli stora. Vattenmiljö Om kommunens riktlinjer för Förutsatt att kommunens riktlinjer Dagvattenhantering dagvatten följs, bedöms att för dagvattenhantering följs vid dagvatten som uppstår inom genomförande av detaljplaner
utbyggt programområde kommer att bedöms nollalternativet ge små hålla en högre kvalitet än dagvatten konsekvenser för vattenmiljöer. som genereras i området idag. Hamnverksamhet Möjligheten att uppnå det nya förslaget till miljökvalitetsnorm 2027 minskar på ett betydande sätt vid en utbyggnad enligt programmet. Byggskedet Byggskedet både vad gäller ny hamn och etablering av andra verksamheter bedöms innebära stora störningar i form av buller, grumling mm.
Konsekvenserna för vattenmiljöerna bedöms sammantaget bli stora till mycket stora framför allt för Pampusfjärden.
80 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Miljöaspekt Huvudalternativ Nollalternativ Klimat Vid klimatförändringar med höjda Även i nollalternativet förväntas havsnivåer och ökade mängder konsekvenserna kunna bli vatten i form av regn kommer mycket stora vid avsaknad av mycket stora konsekvenser att klimatanpassningsåtgärder. uppstå om inte åtgärder vidtas. I huvudalternativet har kommunen större möjligheter att minska konsekvenserna för planerad markanvändning. Trafik, buller och luftkvalitet Trafiksäkerhet Förbättrat trafiksystem, men ökade Förbättrat trafiksystem och viss trafikrörelser. Små positiva ökning av trafik. Måttliga positiva konsekvenser konsekvenser
Det är förhållandevis få bostäder I nollalternativet bedöms Buller bostad som kommer att störas av buller, bullerstörning för vissa bostäder att men de mest närliggande förbättras. Enstaka bostäder kan få bostäderna kommer att uppleva en ytterligare bullerstörning. Små positiva konsekvenser. betydande störning. Konsekvenserna bedöms kunna bli måttliga.
Buller friluftsliv Beroende av hur kommunen avser Lite kommer att göras för att att tillgängliggöra, sköta och skapa förbättra situationen i Krusenhov. säkerhets- och bullerdämpande åtgärder vid Krusenhov kan Nollalternativet bedöms ge små negativa konsekvenser konsekvenserna bli allt ifrån små- måttliga negativa konsekvenser till måttligt positiva konsekvenser.
Negativa konsekvenser inom Luftkvalitet Negativa konsekvenser inom programområdet men luftkvaliteten i planområdet men luftkvaliteten i staden bedöms kunna blir bättre. staden bedöms kunna blir bättre. Miljökvalitetsnorm bedöms inte Miljökvalitetsnorm bedöms inte överskridas. Små negativa överskridas. Små negativa konsekvenser. konsekvenser.
Risker, farligt gods Om rekommendationer i framtagna Om rekommendationer i framtagna riskanalyser följs bedöms dock riskanalyser följs bedöms acceptabel riskreducering kunna acceptabel riskreducering kunna ske och konsekvenserna kunna ske och konsekvenserna kunna bli små-måttliga. bli små.
Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken är överordnade de riksintressen som pekats ut enligt tredje kapitlets riksintressen (Miljööverdomstolen Mål nr 8867-06, dom 2007-11-20). Det finns en intressekonflikt mellan ett genomförande av programmet och bevarandevärdena inom närliggande Natura 2000-områden. Exploateringen kan eventuellt fungera med bevarande av befintliga spridningsstråk och fortsatta insatser för att höja kvalitéerna inom stråken. Detta behöver dock utredas vidare. Utbyggnad enligt programförslaget innebär att ett av spridningsstråken bryts och bedöms försvaga bevarandestatusen inom området. Vidare planering enligt nuvarande förslag bör därför föregås av en tillståndsprocess enligt 7:e kapitlet 28 § miljöbalken. För utpekade riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken finns det möjligheter till hänsyn och skötsel för de naturvärden som pekas ut. Det innebär att verksamhetsområden skulle kunna
81 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
samexistera med utpekade riksintressen. Det är främst ianspråkstagande av jordbruksmark som kan komma i konflikt med exploateringen, men här finns ännu inget annat utpekat riksintresse. Om området i beslut från Tillväxtverket pekas ut som riksintresse för industriell produktion kan det uppstå en intressekonflikt och då är det i detaljplanen som riksintresset prövas. Kommunen anger tydligt i det nya samrådsunderlaget för Översiktsplan för staden 2016 (samrådsversion) att riksintresse för industriell produktion ska ha företräde framför andra intressen. Artskyddet skulle kunna hindra vissa utvecklingsområden och det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt utreda vilka arter som kan komma att påverkas och om exploateringen är förenlig med att de fortsatt kan ha gynnsam bevarandestatus. Påverkan och störning på närliggande fågellokaler är högst relevant. Livsmiljöer som är strand- och biotopskyddade kan utgöra viktiga livsmiljöer för hotade arter. Så dessa skydd kan med fördel utredas samlat. Då kan rätt skydds- och kompensationsåtgärder genomföras inför vidare planering.
82 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
16 Referenser
16.1 Skriftliga källor Arkeologikonsult 2006. Särskild arkeologisk utgrävning, Arkeologikonsult 2006:2087. Arkeologikonsult 2008. Södra Malmölandet. Kvillinge socken, Norrrköpings kommun, Östergötland. Kompletterande särskild arekologisk utredning. Banverket 2007. Förbättrad järnvägsanslutning till och på Händelö. Slutrapport april 2007. Banverket u.å. Järnvägsutredning ostlänken avsnitt Järna-Norrköping. Miljökonsekvensbeskrivning. Bodin T. & Albin M. 2010. Trafikbuller som miljöhälsoproblem. Miljösamverkan Skåne & Universitetssjukhuset i Lund. Boverket 2006. Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen – en vägledning. Karlskrona Boverket 2008. Buller i planeringen- Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och järnvägstrafik. Allmänna råd 2008:1. ELK AB (Enstedt Limnologiska Konsultbyrå AB). 2007. Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till Norrköpings hamn. ELK AB (Enstedt Limnologiska Konsultbyrå AB). 2008. Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken. IVL 2012. Resultat från mätningarna i gaturummet av partiklar (PM10) 2012. Jordbruksverket 2015. Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden. Jordbruksverket 2015. Kommunens arbete med jordbruksmarkens värden - ett stödverktyg. Jordbruksverket 2013. Rapport 2013:3 Exploatering av jordbruksmark 2006-2010. Länsstyrelsen Östergötland 2006. Eklänet Östergötland – Naturinventering av ekmiljöer, Länsstyrelsens rapport 2006:10. Linköping. Länsstyrelsen Östergötland 2008. Levande Eklandskap i Östergötland, regional landskapsstrategi 2008- 2015, Länsstyrelsens rapport 2007:22. Linköping. Länsstyrelsen Östergötland 2010. Östergötlands eklandskap i den fysiska planeringen- en vägledning. Rapport 2010:16. Linköping. Länsstyrelsen Östergötland 2012. Bevarandeplan Natura 2000 Malmölandetrs ekbackar, SE0230321 Länsstyrelsen Östergötland. 2012. Elprovfiske 2012. Miljöövervakning av vattendrag i Östergötland. MSB 2011. Transport av farligt gods. Väg och järnväg NANNUT. 2012. Hamnar och havsmiljön. Uppmärksammandet av undervattensnaturen i hamnverksamhet.
Naturskyddsföreningen 2014. Remisssvar om utvidgat strandskydd i Norrköpings kommun Naturvårdsverket 2005. Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6§, andra stycket, Miljöbalken. Handbok 2005:5, December 2005. Naturvårdsverket 2005. Upplevd ljudmiljö i stadsnära grönområden och stadsparker. Rapport 5442, april 2005 Naturvårdsverket 2015. Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Naturvårdsverket 2014. Åtgärdsprogram för läderbagge 2014-2018. Rapport 6616, maj 2014. Stockholm Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 2005, Nationell strategi för formellt skydd av skog. Naturvårdsverket 2012. Biotopskyddsområden, vägledning om tillämpningen av 7 kap. 11 § MB, handbok 2012:1, utgåva 1, december 2012
83 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Norrköpings kommun 2002. Framtid Norrköping, Översiktsplan 2002, utvecklingsplan för staden. Diarienummer: KS-1220/2001 212 Norrköpings kommun. 2008a. Detaljplan, del av fastigheten Krusenhov 2:1 med närområde inom Kvillinge, Norrköping. Norrköpings kommun 2008b. Norrköpings kommun Naturvårdsprogram 2008-2011, objektskatalog Norrköpings kommun 2008c. Program tillhörande detaljplan för Södra Malmölandet i Norrköpings kommun. Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun. Norrköpings kommun 2010a. Planbeskrivning tillhörande detaljplan för del av fastigheterna Björnviken 2:1 med närområde (godsbangård). Stadsbyggnadskontoret, Norrköping. Diarienummer: SPN- 385/2008 214 Norrköpings kommun 2010b. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av fastigheterna Björnviken 2:1 med närområde (godsbangård). Stadsbyggnadskontoret, Norrköping. Diarienummer: SPN-385/2008 214 Norrköpings kommun 2012 a. Miljö och riskfaktorer. Tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun Norrköpings kommun 2012b. Vindkraft tillägg till översikstsplanen. Utsällningshandling augusti-oktober 2012 Norrköpings kommun 2013a. Detaljplan för del av fastigheten Händelö 2:41 med närområde inom Kvillinge i Norrköpings kommun. Norrköpings kommun 2013b. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av fastigheten Händelö 2:41 med närområde inom Kvillinge i Norrköpings kommun. Stadsbyggnadskontoret, Norrköping. Norrköpings kommun 2016. ÖP staden, samrådshandling Norrköping och Linköpings kommun 2010. Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping. Antagen av kommunfullmäktige i Norrköping i juni 2010. Diarienummer: KS-606/2007 106. Norrköpings kommun (2016). Mailkommunikation om program. (Söderström M 2016-03-21). Projekt Havsörn 2016. Mailkommunikation med Peter Hellström och Bjarne Modig (2016-08-31) SKL 2012. Transporter av farligt gods. Handbok för kommunernas planering. SMHI. 2010. Kompletterande beräkningar havsvattenstånd Bråviken. Rapport 201060. Tillväxtverket 2016. Samråd och remiss avseende riksintressen för industriell produktion. Dnr. 4.2.5 Ä 2016-001024. Trafikverket 2010. PM- Riksintresse för trafikslagens anläggningar. 2010-11-17 Ärendenummer: TRV 2010/13990. Trafikverket 2016. Samrådsunderlag Norrköpings godsbangård, Norrköpings kommun. Östergötlands län. 2016-04-07. Ärendenummer TRV 2016/33898. Tillhörande Illustration. Tyréns AB 2008. Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan, del av fastigheten Krusenhov 2:1 med närområde inom Kvillinge, Norrköping. Tyréns 2011. Dagvattenutredning Malmölandet. Vectura Consulting AB. 2010. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för del av fastigheterna Björnviken 2:1 och Krusenhov 2:1 med närområde (godsbangård). WSP. 2012. PM Geoteknik Malmölandet, Krusenhof 2:1. Nytt logistikcenter, Green Cargo. WSP 2015. Utredning om storskaliga översvämningsåtgärder-Förstudie. WSP. 2016. Förstudie av södra Malmölandet-Förutsättningar för iordningställande av verksamhetsmark.
16.2 Muntliga källor Länsstyrelsen Östergötlands län, 2016-06-14. Andreas Gustafsson, lantbruksenheten, handläggare jordbruksstöd.
84 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun
Arkeologikonsult 2016-08-29. Björn Hjulström, projektledare Norrköpings kommun 2016-08-19. Hanna Domfors, stads antikvarie Norrköpings kommun 2016-04-25. Eva Siljeholm, Kultur- och fritidsnämnden
16.3 Digitala källor ArtDatabanken 2016. http://artfakta.artdatabanken.se Länsstyrelsens webbgis 2016. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Ostragotaland/Ostgotakartan/ Miljömålsportalen 2016, http://www.miljomal.se Norrköpingskartan 2016. Norrköpings kommuns kartverktyg. http://kartor.norrkoping.se/cbkort Riksantikvarieämbetet 2016. www.raa.se Tuva 2016. Jordbruksverkets databas för ängs och hagmarksinventering. https://etjanst.sjv.se/tuvaut/site/webapp/areareport.html?areaid=A50-LTA VISS 2016. http://viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx
85