Miljökonsekvensbeskrivning
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
1(1) Miljökonsekvensbeskrivning Vårt diarienummer SPN 2016/0079 214 tillhörande program för Malmölandet Norrköpings kommun den 25 oktober 2017 GODKÄNNANDEHANDLING Godkänd i SPN: 2017-11-14, § 212 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun Version/datum: Utkast 2016-10-06_Samrådsversion Rapporten bör citeras: Kvamme, K. (2016). Miljökonsekvensbeskrivning Program Malmölandet 2016. Calluna AB. Karträttigheter: Norrköpings kommun Omslag: Ortofoto över Malmölandet (Norrköpings kommun) På uppdrag av: Norrköpings kommun Beställarens kontaktperson: Marcus Söderström Utfört av: Calluna AB – Huvudkontor: Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se, Tel: +46 13-12 25 75, Org.nr: 556575-0675 Projektledare: Kristina Kvamme (Calluna AB) Rapportförfattare: Kristina Kvamme, Emma Campbell, Elisabeth Lundkvist och Lisa Östlund Fält (Calluna AB) Kartor: Vadym Sokol och Jakob Sörenssen (Calluna AB) GIS-ansvarig: Vadym Sokol (Calluna AB) Expertis inom ekosystemtjänter: Magnus Tuvendal och Emma Campbell Kvalitetssäkring: Anna Sandström (Calluna AB) Intern projektkod: KKE0016 2 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun Innehåll Sammanfattning 5 1 Inledning 7 1.1 Uppdraget 7 1.2 Bakgrund och syfte 7 2 Metod 8 2.1 Miljöbedömningens syfte 8 2.2 Genomförande 8 2.3 Avgränsningssamråd 8 3 Planer, program och riktlinjer 10 3.1 Gemensam översiktsplan Norrköping-Linköping 2010 10 3.2 Gällande översiktsplan för staden 2002 10 3.3 Översiktsplan för staden 2016, samrådshandling 11 3.4 Gällande detaljplaner 12 3.5 Naturvårdsprogram 2008-2011 13 3.6 Riktlinjer för trafik 2011 14 3.7 Vindkraftsplan 2013 14 4 Andra pågående projekt som bedöms kunna ge kumulativa effekter 14 4.1 Ostlänken 15 4.2 Omdaning av Inre hamnen och Butängen till stadsbebyggelse 15 4.3 Pampushamnen 15 4.4 Utveckling av Åby/Jursla 16 4.5 Storskaliga översvämningsåtgärder, Norrköpings kommun 16 4.6 Övrig exploatering av jordbruksmark 16 5 Riksintressen samt art- och områdesskydd 17 5.1 Riksintresse för högexploaterad kust 17 5.2 Natura 2000 17 5.3 Riksintresse för jordbruksområden 18 5.4 Riksintresse för naturvård 18 5.5 Riksintresse för kommunikationer 18 5.6 Riksintresse för industriell produktion 19 5.7 Artskydd 20 5.8 Strandskydd 20 5.9 Biotopskydd 21 6 Markreservat 22 6.1 Gasledning 22 7 Miljömål och miljökvalitetsnormer 22 7.1 Miljömål 22 7.2 Miljökvalitetsnormer 23 8 Avgränsning 23 8.1 Länsstyrelsens synpunkter på avgränsning 23 8.2 Geografisk avgränsning 23 8.3 Avgränsning i tid 23 8.4 Avgränsning i sak 23 8.5 Kunskapsunderlag 24 3 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun 9 Planförslag och alternativ 25 9.1 Platsval och alternativgenomgång 25 9.2 Huvudalternativ 25 9.3 Nollalternativet 27 10 Ekosystemtjänstscreening 27 10.1 Bakgrund 27 10.2 Viktiga ekosystemtjänster 28 11 Miljökonsekvenser 29 11.1 Naturmiljö 29 11.2 Kulturmiljö 39 11.3 Friluftsliv och rekreation 46 11.4 Jordbruksmark 48 11.5 Landskap 51 11.6 Vattenmiljö 57 11.7 Klimat 64 11.8 Trafik, buller och luftkvalitet 66 11.9 Risker farligt gods 72 12 Avstämning riksintressen samt art- och områdesskydd 74 12.1 Riksintressen 74 12.2 Artskydd 75 12.3 Strandskydd 75 12.4 Generellt biotopskydd 75 13 Avstämning miljömål och miljökvalitetsnormer 76 13.1 Avstämning miljömål 76 13.2 Avstämning miljökvalitetsnormer 78 14 Uppföljning 78 15 Samlad bedömning 79 16 Referenser 83 16.1 Skriftliga källor 83 16.2 Muntliga källor 84 16.3 Digitala källor 85 4 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun Sammanfattning Norrköpings kommun har tagit fram ett program för ett avgränsat område på Malmölandet Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har arbetats fram parallellt med framtagandet av programmet. Malmölandet har i översiktliga planeringsunderlag identifierats som ett område för logistisk, industri- och hamnverksamhet och har pekats ut som en internationell trafiknod. Programområdet omfattas av riksintresse för högexploaterad kust oCh för riksintresse för kommunikationer: väg, hamn och järnväg. Utöver det har Tillväxtverket föreslagit stora delar av Malmölandet som riksintresse för industriell produktion. Jordbruksmark omfattas av riksintresse och kommer att tas i anspråk vid en exploatering. Genom programområdet finns spridningsstråk av ekmiljöer som kopplar till utpekade Natura 2000-områden på Malmölandet och Händelö. Ekmiljöerna sammanfaller med kulturmiljön vid Krusenhovs gård. Området är rikt på fornlämningar oCh utgrävningarna kring Ströja är av särskild betydelse. Malmölandet är ett öppet jordbrukslandskap som historiskt hör till äldre herrgårdsmiljöer. Det är det första slättland som möter resenärer på E4 norrifrån. Området omfattas av biotopskydd oCh strandskydd och hyser djur som omfattas av artskydd. Strand- och skogsmiljöerna är lämpliga miljöer för rekreation oCh friluftsliv oCh besöksmål för bland annat fågelskådare. Programförslaget som är huvudalternativet medger hamn- och verksamhetsområden. Genom området finns utpekade vattenstråk och stråk för naturmiljön. Viktiga ek- och ädellövmiljöer kommer att finnas kvar oCh ha kvar sin funktion som en del av ett spridningstråk i nord-sydlig riktning. Centralt i området ligger Krusenhov som pekas ut som kulturmiljö. För vattenmiljön och naturmiljön bedöms konsekvenserna av planförslaget bli stora till myCket stora. Det beror dels på att viktiga spridningssamband kopplade till närliggande Natura 2000- områden bryts, dels att det försvårar uppfyllandet av miljökvalitetsnormen för vatten. Hamnetableringen är en av de viktigaste orsakerna till att konsekvenserna riskerar att bli allvarliga. För övriga exploateringsområden bedöms det finnas goda möjligheter till anpassningar och skadebegränsande åtgärder. Även i nollalternativet är det inte säkert att gynnsam bevarandestatus för närliggande Natura 2000-områden kan upprätthållas. Det finns ett behov av att inventera oCh sköta områdena. Vid klimatförändringar med höjda havsnivåer oCh ökade mängder vatten i form av regn kommer myCket stora konsekvenser att uppstå om inte åtgärder vidtas. I huvudalternativet har kommunen större möjligheter att minska konsekvenserna för planerad markanvändning än i nollalternativet. För jordbruksmark och för landskapsbild bedöms konsekvenserna bli måttliga till stora i huvudalternativet. Jordbruksmarken utgörs av stora sammanhängande arealer som är stadsnära. Det öppna kulturlandskapet kommer att förändras till ett bebyggt landskap präglat av industrier oCh infrastruktur. I nollalternativet bedöms konsekvenserna kunna bli små till måttliga. Med ökad industribebyggelse förlorar kulturmiljöer som Krusenhov en del av sitt sammanhang. Utgrävningarna vid Ströja ger anledning att tro att det finns fler fornlämningar. Konsekvenserna för kulturmiljö oCh fornlämningar bedöms bli stora till myCket stora. Även fortsatt utbyggnad enligt nollalternativet kan ge mycket stora konsekvenser om inte rätt hänsyn tas. För friluftsliv oCh rekreation bedöms genomförandet av programmet kunna ge måttligt negativa konsekvenser i oCh med närheten till fågellokaler och exploatering av mindre vägar som används som motionstråk. Om åtgärder vidtas för att öppna upp Krusenhov för allmänheten bedöms det generera små positiva konsekvenser. Nollalternativet bedöms ge små negativa konsekvenser. 5 Miljökonsekvensbeskrivning / Program Malmölandet 2016, Norrköpings kommun För trafik, buller, luftkvalitet och farligt gods bedöms konsekvenserna bli som mest måttliga, då kommunen i den fortsatta planeringen bedöms kunna arbeta in skadebegränsande åtgärder. Trafiksäkerheten bedöms med de nya trafiklösningarna kunna få små positiva konsekvenser. Luftkvaliteten i innerstaden bedöms kunna bli bättre när de tunga transporterna inte i samma utsträCkning leds in i staden. Utbyggnad enligt programmet innebär att spridningssamband kopplade till ekmiljöer oCh Natura 2000- områden bryts och riskerar att negativt påverka gynnsam bevarandestatus för ingående arter. Planering enligt nuvarande förslag bör därför föregås av en tillståndsproCess enligt 7 kapitlet 28 § miljöbalken. För utpekade riksintressen enligt 3 kapitlet miljöbalken är det främst ianspråktagande av jordbruksmark som kommer i konflikt med exploateringen. Då ingen värdering av jordbruksmarken är gjord i kommunalt eller regionalt perspektiv görs bedömningen att stadsnära sammanhängande arealer kan utgöra en viktig resurs för framtida försörjning (generationsmålet). Artskyddet skulle kunna hindra vissa utveCklingsområden oCh det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt utreda vilka arter som kan komma att påverkas oCh om exploateringen är förenlig med artskyddsförordningens bestämmelser. Påverkan oCh störning på närliggande fågellokaler är högst relevant, särskilt med tanke på eventuella häckningsmiljöer för havsörn. Miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan bedöms gynnas i huvudalternativet. Bara naturlig försurning och levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv bedöms missgynnas. Miljökvalitetsnormen för luft bedöms inte överskridas för varken huvudalternativet eller nollalternativet. Det är främst hamnutveCklingen som riskerar att försämra möjligheterna för att nå miljökvalitetsnormen för vatten. En heltäCkande uppföljning för området är önskvärd för samtliga konsekvenser som pekats ut som betydande. Kontinuerligt bör kommunen doCk följa upp varje detaljplan oCh dess konsekvenser efter utbyggnad, så att eventuelle negativa konsekvenser