DOCSLIB.ORG

National Library of Sweden

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
National Library of Sweden National Library of Sweden )enna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1948:25 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR 2:5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Östergötlands län STOCKHOLM 19 4 8 Statens offentliga utredningar 1948 Kronologisk förteckning 1. Betänkande med förslag rörande organisation och av­ 13. Betänkande angående statens järnvägars organisation. löningsförhållanden m. m vid länt mäter: styrelsen ocli Del 1. Den centrnla ledningen. Katalog och Tidskrifts­ länslantmäterikontoreu. Idnn. 120 s. Jo. tryck. 55 s. K. 2. Betänkande med utredning och förslag rörande orga­ 14. Den öppna läkarvården i riket. Idun. 411 s. I. nisationen av verksamheten för jordbrukets yttre och inre rationalisering. Id un. 220 s. Jo. 15. Klkraftutredningens redogörelse nr 2:16. Redogörelse 3. Betankande med förslag till Undrad butikstängnings- för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader lagstiftning. Norstedt. 148 s. I. och priser vid distribution av elektrisk kraft. Skara­ 4. Markutredningen. 1. Betänkande med förslag till vissa borgs län. Beckman. 48 s. K. ändringar i expropriatiouslagstiftningeu. Marcus. 169 s. 16. Förslag till sjöarbetstidslag, Hreggström. 101 s. H. Ju. 17. Betänkande angående utbildning av sjuksköterskor och 5. Trädgårdsundervisningen. Norstedt. 200 s. Jo. annan sjukvårdspersonal. 1. Kihlström. 228 s. I. 6. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:6—7. Redogö­ 18. Betänkande rörande vägnämndernas och länsvägnämn- relse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkost- dernas arbetsuppgifter m. m. Beckman. 56 s. K. nader och priser vid distribution av elektrisk kraft. 19. Den svenska spritfabrikationen och dess avsättnings- Jönköpings län och Kronobergs län. Beckman. 75 s. K. förhållanden. Marcus. 95 s. Fi. 20. Betänkande med förslag till åtgärder för höjande av 7. Parlamentariska undersökningskommissionen angående trafiksäkerheten. Kihlström. 413 s. K. flyktingärenden och säkerhetstjänst. 3. Betänkande an­ 21*. Ungdomen och arbetet. Ungdouisvårdskommitténs be­ gående säkerhetstjänstens verksamhet. Norstedt. 490 s., tänkande. G. Idun. 317 s. Ju. 1 pl. I. 22. 1944 års allmänna skattekommitté. 2. Betänkande med 8. Betänkande med förslag till ny Kungl. Maj:ts förordning förslag till ändrade bestämmelser angående beskatt­ angående explosiva varor in. m. Norstedt. 231 s. H. ning av livförsäkringsanstalter och livförsäkringstagare 9. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar m. m. Marcus. 227 s. Fi. Del 3. Smalspåriga järnvägar i Östra Småland och 23. Betänkande med förslag till lag om nykterhetsvård Östergötland. Idun. 243 s K. m. m. Marcus. 334 s., 6 pl. 1. 10. Betänkande angående skärgårdstrafiken m. m. V. Petter­ 24. Bilagor till medicinalstyrelsens utredning om den öppna son. 424 s. K. läkarvården i riket. Idun. 393 s. I. 11. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 4. 25. Elkraftutredningens redogörelse nr. 2:5. Redogörelse Förslag angående partiellt arbetsföras anställning i för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader allmän tjänst. Katalog och Tidskriftstryck. 132 s. S. och priser vid distribution av elektrisk kraft. Öster­ 12. Statens trädgårdsförsök. Norstedt. 75 B. Jo. götlands län. Beckman. 42 s. K. Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok­ stäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruks­ departementet. • Detta betänkande ersätter det t. o. m. 1948: 24 i den kronologiska och systematiska förteckningen införda utredningen »Betänkande med förslag till planering och utrustning av militära-matinrättningar», vilket endast Ur avsett för internt bruk och alltså icke skall ingå i Statens Offentliga Utredningar. STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1948:25 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR 2:5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER T/)CH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Östergötlands län STOCKHOLM 1948 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [362 48l ^BL/Q^ % I, t INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Inledning 5 Detaljdistributörerna (5 Distributionsföretagens kraftanskaffning Självförsörjande och råkraftinköpande företag 7 Råkraftleverantörer 7 Undersökningsmaterialets omfattning 7 Råkrafttariffer ,S Medelpris för råkraft 9 Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft 12 Kedjehandel med råkraft 15 DistributionsioTetagens kraftavsättning Undersökningsmaterialets omfattning 1 ,S Distrilmtionsföretagens storlek 19 Tariffer 21 Specifik energiförbrukning 22 Medelpriser 25 Topprisföretag 29 Engångsavgifter ;J2 Bilaga 1. Uppgifter angående distributionsföretagen i Östergötlands län 34 FÖRKLARINGAR TILL VISSA FÖRKORTNINGAR OCH BETECKNINGAR F = förbrukningsenhet ha = hektar hk = hästkraft kV = kilovolt (= 1 000 volt) kW = kilowatt kWh — kilowattimme ;j70 = medelpris vid inköp av råkraft m1 = verkligt medelpris vid detaljdistribution nu, = beräknat medelpris vid detaljdistribution (jämförelsepris) Förkortningar beträffande företagens namn: Aelf = Andelselektricitetsförening Aelverk = Andelselektricitetsverk Aenf = Andelsenergiförcning Af = Andelsförening Bf = Belysningsförening El.AB = Elektriska Aktiebolag El.Af = Elektriska Andelsförening El.Bf = Elektriska Belysningsförening El.Df = Elektriska Distributionsförening El.Enf = Elektriska Energiförening El.F = Elektriska Förening Elf = Elektricitetsförening Elverk = Elektricitetsverk Enf = Energiförening KrAB = Kraftaktiebolag (Kraft Aktiebolag) Krf -= Kraftförening Krst = Kraftstation Krv = Kraftverk Tilläggen »u. p. a.» och »m. b. p. a.» i föreningsnamn ha i förekommande fall uteslutits. o Inledning För att möjliggöra ett bedömande av priserna på elektrisk kraft i olika orter har elkraftutredningen verkställt en undersökning av vissa förhållan­ den inom detaljdistributionen av elektrisk kraft i landet. Föreliggande redo­ görelse angående Östergötlands län grundar sig på uppgifter, som läm­ nats av distributionsföretagen i länet och som med några få undantag genomgående avse förhållandena år 1944. Undersökningen omfattar ej kostnaderna för kraftverkens produktion av elektrisk kraft, utan tar endast sikte på distributionsföretagens inköps- och försäljningspriser. För det insamlade undersökningsmaterialets omfattning och de allmänna principerna vid dess bearbetande har närmare redogjorts i den inledande översikt, som framlagts såsom elkraftutredningens redogörelse nr 1 (Statens offentliga utredningar 1947:3). Åtskilliga frågor av grundläggande betydelse för bedömande av de i de särskilda länsredogörelserna intagna uppgifterna behandlas i den inledande översikten. Däri gives en kort översikt över kraft­ försörjningen i Sverige med en del exempel på förhållanden inom produk­ tionen och distributionen, som öva inflytande på priset för elektrisk kraft. Vidare redogöres för tariffernas uppbyggnad, benämning och klassificering, detaljdistributörernas organisationsformer, metoden för undersökning av kedjehandel, engångsavgifternas betydelse m. m. I den inledande översikten beskrives också huru beräkning verkställts av de olika distributionsföretagens medelpriser såväl vid inköp av råkraft (m0) som vid försäljning i detalj- distribution dels under verkligen rådande avsättningsförhållanden (m^, dels under förutsättning av en viss enhetlig elektrifieringsnivå (m2). Vidare klar­ läggas där åtskilliga i länsredogörelserna förekommande speciella beteck­ ningar och uttryck. Den inledande översikten förutsattes sålunda tjäna till vägledning vid studiet av redogörelserna för de särskilda länen. En utförlig redogörelse för tariffinventeringen och den statistiska bearbet­ ningen av undersökningsmaterialet utarbetas för varje län och tryckes i en mindre stencilupplaga. I föreliggande länsredogörelse ha i koncentrerad form sammanställts företrädesvis sådana uppgifter, som kunna förväntas ha ett mera allmänt intresse. Den fullständiga, stenciltryckta redogörelsen är avsedd att tillhandahållas myndigheter och andra, som ha behov av mera ingående uppgifter. En sammanfattande översikt rörande distributionsförhållandena inom landet i dess helhet kommer att ingå i elkraftutredningens huvudbetänkande. 6 Detalj distributörerna I Östergötlands län finnas sammanlagt 205 detaljdistributörer. Förteck­ ning över samtliga distributörers namn och adress finnes i Inlaga 1, som även innehåller vissa uppgifter om distributionsföretagens inköp och för­ säljning av energi m. in. I förteckningen äro i bokstavsordning medtagna alla företag, som ha sina administrationsorter i Östergötlands län, och uppgifterna avse företagens hela verksamhet, även om denna delvis skulle sträcka sig utanför länet. I fråga om tre företag med en över flera län ut­ bredd distributionsverksamhet redovisas dock blott den del av verksam­ heten, som avser distributionen i Östergötlands län. Dessa tre företag äro Motala Krv (Statens Vattenfallsverk), det statsägda Motala Ströms KrAB och Statens Järnvägar. Förteckningen upptar endast företag, som försälja elektrisk kraft för direkt detaljkonsumtion, dvs. allmänhetens förbrukning för s. k. borger­ liga behov, innefattande belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri. Uteslutna äro sålunda bl. a. dels företag, som endast leve­ rera råkraft, dvs. vanligen högspänd kraft till en eller flera distributörer, dels företag, som endast leverera industriell kraft. Vidare ha uteslutits sådana detaljdistributörer, som tillgodose lägre
Load more

Recommended publications
  • Fördjupning Av Översiktsplanen För Melby, Landsjö Och Löfstad Norrköpings Kommun
    FÖRSLAG TILL Fördjupning av översiktsplanen för Melby, Landsjö och Löfstad Norrköpings kommun Samrådshandling 10 juli 2020 Diarienummer: KS 2018/0596 Fördjupning av översiktsplanen för Melby, Landsjö och Löfstad Samrådshandling upprättad 2020-07-10 Översiktsplanen är framtagen av Samhällsbyggnadskontorets enhet för översiktlig planering med stöd av Radar arkitektur & planering AB, Calluna AB och KMV forum AB. Kompetens i MKB-arbetet: Anna Sandström, miljökonsult, MKB-specialist Erika Andersson, MKB-handläggare, master i samhällsplanering Kristina Kvamme, miljökonsult, MKB-specialist Camilla Eriksson, antikvarie inriktning landskap Anna-Karin Sintorn, landskapsarkitektur Tobias Noborn, landskapsarkitektur Layout: Norrköpings kommun och Radar arkitektur & planering AB Foto, kartor och illustration: Radar arkitektur & planering om inget annat anges. 2 Förord Norrköpings kommun är en spännande och varia- Syftet med denna fördjupning av översiktsplanen är verksamhetsområde. Här finns infrastruktur redan tionsrik kommun med närhet till havet, skogen och att utreda förutsättningarna för mark för verksam- på plats som kan kompletteras för att skapa en slätten. I vår kommun finns tigrar, spårvagnar och heter som kräver stora ytor utmed E4:an. Syftet är funktionell logistiknod och verksamhetsområde. skärgård som blandas med kulturbygder som har även att hitta samordningsvinster vid byggandet av historiska rötter långt tillbaka i tiden. Ostlänken och att nya arbetsplatser stärker orterna Översiktsplanen och tillhörande fördjupningar är Kimstad och Norsholm för ett hållbart vardags- kommunens viktigaste och mest långsiktiga instru- Vi räknar med att år 2035 vara 175 000 invånare i liv. Fördjupningen av översiktsplanen ska även ge ment vad gäller användningen av mark och vatten Norrköpings kommun. Antal boende på landsbyg- plats för besöksnäringen att utvecklas, bland annat samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och den och i de mindre tätorterna ökar i takt med att genom att starkare knyta samman godslandskapet bevaras.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Östgöta Brandstodsbolag - Makulerade Försäkringsbrev
    Östgöta Brandstodsbolag - Makulerade försäkringsbrev S:T JOHANNES/NORRKÖPING - NORRKÖPINGS KOMMUN Objektsnamn Volym Sida Försäkringsnr Nyteckning Förnyelse/överlåtelse Makulering Anm. [Bonämd Furegård] Kårtorps Gård 48-5 195 997 1933 1937 1942 [Guldbaggen 4], Smedbygatan 96 48-10 37 48 4734 1949 1959 Försäkringsställe överstruket. Försäkringstagares adress [Hospitalgatan 35] 48-18 488 H 48u:69218 1964 1965 Filippavägen 2 B, Lund [Åkerstad] Ållerstad, stg. 4508 48-13 110 F 48:31041 1961 1963 [Ö. Eneby ], Hättingsvägen 70, 7681 48-12 439 48:7268 1956 1962 2:dra Kyrkvägsgränd, Blekingsborg, stg. 96 48-18 637 HH 48:44892 1962 1965 3:e Kyrkovägsgränd, stg. 94 A 48-22 275 HH 48:72519 1964 1967 3:e Kyrkvägsgränd, stg. 92 48-30 331 HH 48:61962 1963 1969 4 Generalsgatan 26 48-16 562 H 48:8165 1960 1964 4:e Kyrkovägsgränd, stg. 91 A 48-19 464 FF 48:62990 1963 1966 4:e Kyrkvägsgränd, stg. 91 48-22 559 HH 48u:61088 1963 1967 4:e Kyrkvägsgränd, stg. 91 48-24 239 V 48:145204 1968 1968 4:e Kyrkvägsgränd, stg. 91 A 48-14 86 FF 48:46810 1962 1963 777 AO 48-5 163 73 1934 1934 1942 AB Alholmens Varv 48-29 164 48:166608 1969 1969 AB Hydraulmekano 48-14 217 H 48:32834 1962 1963 Abel Beckergatan 27 48-18 630 FÖ 48:77715 1964 1965 Abel Beckers Gata 5 48-16 664 H 48:36695 1962 1964 Abel Beckers Gata 7 48-20 333 48 75177 1964 1966 Abel Beckersgata 26 48-16 270 H 48:8094 1958 1964 Abel Beckersgata 26 48-14 317 48:7362 1956 1963 Abel Beckersgata 27 48-14 560 H 48:22325 1961 1963 Abel Beckersgatan 5 48-29 226 H 48:61035 1963 1969 Aborreberg, Lillvägen 4, God Natt 48-16 560 48 3077 1945 1964 Aborrebergsparken, tomt nr 7064 48-16 330 H 48:55708 1963 1964 Adelsgärdet 13, Jakob Ekbomsgatan 9 48-21 66 48 85661 1964 1967 Adelsgärdet 23, S:t Olovsgatan 16 48-32 594 VH 48:142926 1968 1970 Adelsgärdet 7, Söderköpingsvägen 12 48-18 118 H 48:33598 1962 1966 Adelsgärdet, Söderköpingsvägen 8 48-19 42 48 81128 1964 1967 Adjunkten 1, Schalegatan 9-11 48-21 168 H 48:8248 1960 1967 Adolfsberg 48-31 95 F 48:123664 1967 1969 Adolfsberg V 37, stg.
    [Show full text]
  • Norrköping Migration Studies City of Immigration R.E.M.S
    R.E.M.S. Reports from the Master’s program in Ethnic and Norrköping Migration Studies city of immigration R.E.M.S. Inaugural issue nº01, June 2017 contents 3 Acknowledgments 4 Editors' note 5 Belonging and homemaking practices H. Bahram & A. Koptyaeva 10 Sport, language & integration P. O'Reardon & E. Pietrazzini 14 Integration of unaccompanied minors M.N.Appiah & M.B.Benjamin 20 LGBTQ+ newcomers in Norrköping A. Dalmay, H. Horvat, E. Lang & K. Polkov 24 Anti-immigration politics in Norrköping & Östergötland A.Nielsen & A. Goldstein 32 Migration aesthetics: institutions & grassroots M. Hooi, R. Mkdad & M.H. Davidsson 33 Exhibition reports: Flykt, Se mig i ögonen & Women in Afghanistan S. Ekberg, M.H. Davidsson & Y. Jin 40 Sites of culture, sites of meeting 20 M. Hooi, R. Mkdad & M. Zhang 46 Applying art to integration M. Hooi & R. Mkdad 48 Precarious employment: newspaper distribution & forestry H. Skaik & I. Zhmurina 52 Politics of space: residential segregation in Norrköping T. Matilanien, A. Nold, I. Sinersaari & H. Skaik 70 About the contributors 72 REMESO & the master's program S. Jonsson & M. Klinthäll Norrköping – City of Immigration 2017 R.E.M.S. no. 1 Reports from the Master of Arts program in Ethnic and Migration Studies, Linköping University Inaugural Issue, June 2017 Editorial Team Layout & Content management Mavis Hooi Proofreading & Copyediting 40 Asher Goldstein Editorial assistants Asbjørn Nielsen & Rudeina Mkdad Contributors Candidates of the Master’s program in Ethnic and Migration Studies (class of 2018), Linköping University Course Director Martin Klinthäll Program Director Stefan Jonsson R.E.M.S. Reports from the Master of Arts Program in Ethnic and Migration Studies is a publication series edited by MA candidates in Ethnic and Migration Studies at the Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society (REMESO), Faculty of Arts and Sciences, Linköping University.
    [Show full text]
  • Kvillinge Socken - Norrköpings Kommun
    Östgöta Brandstodsbolag - Makulerade försäkringsbrev KVILLINGE SOCKEN - NORRKÖPINGS KOMMUN Objektsnamn Volym Sida Försäkringsnr Nyteckning Förnyelse/överlåtelse Makulering Anm. (Sten) Näkna 63-4 245 431g 1904 1921 ??? 63-19 173 4961 1946 1963 1 hemman Lida, 1/2 hemman Skärlöta 63-10 437 1900 1921 1945 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 471 16 1898 1917 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 481 16 1902 1916 1 mtl Lida & 1/2 mtl Skärlöta 63-2 491 16 1903 1916 1/16 mantal, Stora Bergsätter 63-11 5 20 1935 1947 1/16 mtl Stora Bergsätter 63-6 110 20 1918 1930 1935 1/2 mantal frälse, Skärlöta Bränngård 63-8 349 2495 1918 1928 1943 1/2 mantal frälse, Skärlöta Bränngård 63-8 351 2495 1928 1943 1/2 mantal, Näkna 63-4 247 431f 1904 1913 1921 1/2 mtl Döfvestads koställe 63-3 292 21 1883 1898 1920 1/4 hemman Jursla nr.5 63-5 201 13b 1918 1925 1/4 hemman Jursla nr.5 63-9 101 1130 1925 1944 1/4 hemman nr.5 Öfre Jursla 63-3 546 13 1910 1919 1/4 hemman övre Jursla 63-9 92 1131 1932 1944 1/4 hemman övre Jursla 63-9 94 1131? 1919 1925 1944 1/4 mtl Jursla 5, 5:2 63-19 524 7975 1955 1962 1/4 mtl Ättetorp 63-3 323 71 1912 1920 1/4 mtl, Elsebo 63-4 249 431c 1904 1921 1/4 mtl, Elsebo 63-4 251 431b 1904 1913 1921 1/4 mtl, Elsebo 63-4 253 431a 1904 1921 1/4 mtl.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010
    2012-02-20 FOKUS: STATISTIK Tätorter 2010 • Fyra nya tätorter inom Norrköpings kommun år 2010 jämfört med år 2005 • 90,1 procent av befolkning i Norrköpings kommun bor i tätort • Tätortsbefolkningen har ökat med 5 932 personer sedan 2005 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Innehållsförteckning Innehållsförteckning........................................................................................ 2 Inledning och definition .................................................................................. 3 Fyra nya tätorter .............................................................................................. 3 Tätortsbefolkningen ........................................................................................ 7 Källor: Statistiska centralbyrån, www.scb.se Ytterligare information: På Statistiska centralbyråns hemsida finns hela rapporten Tätorter 2010 att ladda ner. http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?p ublobjid=16937 Text och tabeller: Dan Andersson, ekonomi- och styrningskontoret, Norrköpings kommun, [email protected], telefon: 011-15 21 67 FramtidaTidigare utbildning publikationer och i arbetsmarknadserien Fokus Statistik: • Sammanställning av socioekonomiska variabler för Norrköpings valdistrikt (daterad 2011-10-06) • Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt (daterad 2011-11-22) • Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping (daterad 2011-12-13) • Uppföljning av Easyresearch (daterad 2011-12-16) • Kommunalskatten 2012 (daterad 2012-01-19) • Framtida utbildning och arbetsmarknad
    [Show full text]
  • Braviken Pro
    BRAVIKEN PRO ECONOVAS STORSÄCK 2021 • Säckarna rymmer ca 1m3. • Normalt väger säckarna 500-1500 kg beroende på produkt och omständigheter • Säckarna har 4 lyftöglor och är öppna upptill. vid packning. • Säckarnas vikt påverkas av produkternas • Privatpersoner kan INTE hämta själv med volymvikt och kan därför variera under släpkärra, bara företagskunder kan säsong. hämta själv. PRIS & LEVERANS Alla säckar kostar 995:- / st. inkl. moms. I vår fraktkostnad ingår 1st storsäck sedan tillkommer det 95:- per säck. Fraktkostnaden för varje leverans beror på vilken zon den ska levereras till. På nästa sida ser du fraktkostnaden för olika Zoner. Fraktpriset gäller max 10 säckar/leverans. VIKTIGT! Grindhålet måste vara minst 2,9 meter Markera var du vill ha säckarna. Du kan brett för att vi ska komma in. använda pinnar/plank och forma ett kryss. Kranen når ca 4 meter rakt ut från bilen, Chauffören har alltid sista ordet om vart om vi får ut stödbenen helt. han/hon kan ställa säckarna. Lastbilen väger ca 18–25 ton - vi kör inte in på plattläggningar eller nyasfalteringar. ECONOVA GARDEN AB Adress: Box 90, 616 21, Åby Tel. order: +46 (0) 11-36 81 50 Tel. växel: +46 (0) 11-36 81 00 E-post: [email protected] www.econova.se BRAVIKEN PRO FRAKTZONER Fraktkostnad för de olika zonerna som gäller max 10 säckar per leverans: I vår fraktkostnad ingår 1st storsäck sedan tillkommer det 95:- per säck. LEVERANS ART. NR. PRIS (INKL. MOMS) ZON 1 73051 1210:- (968:- + moms) Avser: City, Dagsberg, Ensjön, Eksund, Furingstad, Getå, Graversfors, Hageby, Häradshammar, Klockartorpet, Kummelby, Kårtorp, Kättsätter, Lindö, Ljunga, Marby, Näkna, Sikudden, Skarphagen, Skriketorp, Smedby, Svärtinge, Åby, Åselstad, Öbonäs.
    [Show full text]
  • Trafikbokslut 2017 Allmän Avtalad Linjetrafik I Östgötatrafikens Regi
    Rapport, version 1.0 29 oktober 2018 Diarienummer: [2018/0551] Trafikbokslut 2017 Allmän avtalad linjetrafik i Östgötatrafikens regi Trafikbokslut 2017 Östgötatrafiken Innehållsförteckning Introduktion 2 Trafik i länet 3 Trafikplikt och avtal 3 Linjeförteckning Östgötatrafiken 4 Linjer per tidtabell 2018 4 Linjer som upphörde under 2017 5 Trafik utanför Östgötatrafikens regi 5 Upphandlad trafik 5 Kommersiell trafik 5 Metodik och läsanvisning 6 Metodik 6 Begreppsförklaring och läsanvisning 6 Sammanfattning 8 Sammanställning lågeffektiv trafik 9 Trafikbokslut per linje 11 Befintliga linjer 2018 11 Linjer som upphörde 2017 90 Sida 1 av (93) Trafikbokslut 2017 Östgötatrafiken Introduktion Detta dokument, Östgötatrafikens första Trafikbokslut, är en årsredovisning över • låg kostnadstäckningsgrad (riktmärke 20 %) eller den avtalade allmänna kollektivtrafiken för 2017 med fokus på resande, • lågfrekvent resande (färre än 10 resor per tur) eller trafikekonomi och samhällsnytta. • låg beräknad samhällsnytta dvs negativ monetär nytta eller liten betydelse för regionala tillväxt. Redovisningen tar avstamp på de mål som finns uppsatta i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. En regional utvärdering av trafiken är en nödvändig En linje som inte uppfyller de uppsatta kriterierna är en gemensam utmaning. förutsättning för målstyrd trafikutveckling. Bokslutet kommer utkomma årligen i Förhoppningen är att trafikbokslutet ska påverka andra aktörers verksamhet för att och med att det skrivs fram av tre anledningar. arbeta med att utveckla den allmänna linjetrafiken i länet. De mål som finns i Regionala Trafikförsörjningsprogrammet samt i övriga styrande I riktlinjerna beskrivs arbetet med den lågeffektiva trafiken mer ingående, där dokument följs upp i delårsrapporter per månad 04,08 och 12 till Trafik- och trafikbokslutet endast är den första inventeringsfasen. Efter den följer steget om mer samhällsplaneringsnämnden på Region Östergötland.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 MI38 SM 0101
    MI 38 SM 0703 Tätorter 1960-2005 Localities 1960-2005 I korta drag Mer än 600 nya tätorter mellan 1965 och 2005 SCB publicerar här en sammanställning över utvecklingen av antalet tätorter och tätortsbefolkning mellan 1960 och 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Avgränsningar av tätorter görs vart femte år. Under perioden 1965-2005 etablerades 614 nya tätorter samtidigt var det 330 orter som ej längre klassificeras som tätorter då befolkningen minskat till under 200 personer. 1960 fanns det totalt 1814 tätorter och 2005 var antalet 1940. I 12 län har antalet tätorter ökat och i 9 län har antalet tätorter minskat. I Hallands län har antalet tätorter fördubblats mellan 1960 och 2005, en ökning från 48 till 96 tätorter, i Stockholms län har antalet tätorter ökat från 67 till 120. I Norrbot- tens län har antalet tätorter minskat från 127 till 91 och i Dalarnas län från 140 till 106. De nytillkomna tätorterna finns till stor del i anslutning till storstadsre- gionerna och de orter som ej längre klassificeras som tätorter finns främst i in- landet. 1960 fanns det tre tätorter med mer än 100 000 invånare, Stockholm, Malmö, och Göteborg. År 2005 fanns det fem tätorter med mer än 100 000 invånare, förutom de ovan tre nämnda har nu även Uppsala och Västerås kommit upp i den storleksklassen. Antalet små tätorter har minskat kraftigt, år 2005 var det 776 tätorter som hade mindre än 500 invånare, 1960 var motsvarande antal 882. Ökad andel av befolkning i tätort, från 73 procent till 84 procent År 1960 bodde 5,5 miljoner eller 73 procent av befolkningen i tätort, 2005 hade tätortsbefolkningen ökat till 7,6 miljoner, vilket motsvarar 84 procent av total- befolkningen.
    [Show full text]
  • At Home at the Castle Lifestyles at the Medieval Strongholds of Östergötland, AD 1200–1530
    At home at the castle Lifestyles at the Medieval strongholds of Östergötland, AD 1200–1530 By Martin Rundkvist Complete version 14 December 2017 1. Introduction Music Aims and delimitation Gambling and boardgames Pinpointing strongholds Writing The field of research Writing equipment Seven core sites Epigraphy Historical context Writing elsewhere Chronology Taxation, customs collection, rent collection Beginnings: the 13th century Coin use Soldiering 2. Landscape siting Ranged weapons Water Mêlée weapons Long-settled agricultural land Armour Churches Imprisonment Market sites and towns Slavery Keeping pets 3. Lifestyles: activities and roles Smithwork Two castles with good written sources Crafts in perishable materials Multiple specialisms Fur production Beyond Östergötland: Nyköpingshus and Shipbuilding Stegeholm Agriculture at arm's length 4. Stegeborg Castle and Skällvik Hamlet Baking bread Skällvik hamlet, the Bishop's manor and the Brewing South Farm Keeping livestock and eating meat Skällvik Church and the hamlet's location Hunting and eating game and wildfowl Stegeborg I, 1304–1390 Fishing and eating fish Skällvik Castle 1330–1356 Imported fish Stegeborg II, historical overview 1390–1689 Fish farming 20th century fieldwork Cooking The archaeology of Medieval Stegeborg Dining Drinking 5. Skällvik Castle Waste disposal Historical overview 1330–1356 Relieving oneself Carl F. Nordenskjöld's 1875 plan Lighting August Lundberg's fieldwork in 1902 Keeping warm Fieldwork in 2016 Healthcare and personal grooming The Bakery, building IV: trench A Fashion and jewellery The bailey's northern corner: trench E+B Textiles and cloth seals Building VIII: trench C Jewellery Building IX: trench D Costume spangles Building X: trench F Lords and ladies The Gatehouse, building III: trench G Chivalry and horsemanship The west spoil dump Love affairs 19th century brickworks at the foot of Weddings the castle hill Growing up The field east of the castle hill Religion 1 6.
    [Show full text]
  • Linköping Sevärdheter · Sightseeing
    A B C D E F G H I J K L M N Bergs slussar Linköping Sevärdheter · Sightseeing 1 Långa Lisa 1 · Sehenswürdigkeiten n Trafikplats e äg 34 Linköping Norra v a A E4 ll u 112 ägen pek E4 Friluftsmuseet Gamla um Gärstadsv G Linköping Staby Gör en resa i tiden och upplev svenskt Återv n Trafikplats e småstadsliv för hundra år sedan! Inled d ån in e Linköping Västra il Ullevileden ni Tekniska v ng ng e E4 Verken dagen med Friluftsmuseet Gamla ll tå sv ä U S g GÄRSTAD e n Linköping som ligger strax utanför Koloniområde Norra Lecavallen n 111 Svedengatan ge stadens centrum, öppet året runt. I Tornby sliden svä Köpcentrum Grän Kastvindsv d stadskvarteren hittar du trähus, kuller- G ry V Trafikplats 113 S t idvi stensgränder, trädgårdar och många s ppvin B ä F F to n IKEA s an sväge o ad le Gärst önvi t Linköping Östra U r rp M n n m Skrivareg a n Nygår sg d museer. Friluftsmuseet består även av ds n vägen Sv ed dsvägen magata V Svedengat at o s v rp v e n i ägen an nd V d Valla gård där kan man besöka järnvägsmuseet eller spela minigolf, leka och s äge å H e g Tift V 2 vindsv sv r 2 n a öst b äg skolan år g t H ä ri a n Rosendals a ge s e klappa alla djuren i Lillvalla. t n b r v v skolan an TORNBY ä h n ri g ä ds svä e ll L ån V in n s äpnaregatan F v gen s v Ro G d v x r dvin ä g v ö u g iksgatan sa än gatan d s e s B Pa TALLBODA m n to unnorps N gsvä Roxviksgatan S l The open-air museum of Gamla Linköping T u id omma r orra O S or n p S d v to en r g g s ä mvä n s g en Discover life in a Swedish small town a hundred years ago! Visit Gamla g d b Go N Br a e y o Vindarnas vä S Leos ta g r nbyväg sk r P ttor or e t Skattegården T n r sv Tallbovallen ä v o a a Stångg n N n a Linköping, the open- all-year reconstructed town featuring cobblestone alleys, Lekland nt n B r rsga v r e o y m k ps .
    [Show full text]
  • Till Statsrådet Och Chefen För Näringsdepartementet
    Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 27 januari 2000 att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation (dir. 2000:04, se bilaga 1). Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Till särskild utredare utsågs den 23 februari 2000 kommunalrådet Peter Roslund. I sekretariatet ingår Per Eriksson (huvudsekreterare), Anna Gillholm och Peter Dahlström. Till experter förordnades Arne Granholm, Lena Hägglöf och Hans Öjemark, samtliga vid Näringsdepartementet. Utredningen har valt namnet Bredbandsutredningen. Jag överlämnar härmed slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). Stockholm den 30 november 2000 Peter Roslund Innehåll Sammanfattning ................................................................ 11 Summary .......................................................................... 17 Författningsförslag ............................................................. 25 1. Förslag till Förordning om stöd till kommunerna för anläggande av ortssammanbindande och lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet (IT-infrastruktur).....25 2. Förslag till Förordning om stöd till kommuner för upprättande av kommunala IT-infrastrukturprogram ....................................32 1 Inledning ..........................................................................
    [Show full text]