DOCSLIB.ORG

UV Rapport 2012:76. Gårdslägen I Bytomtens Västra Del. Skåne, Fosie

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
UV Rapport 2012:76. Gårdslägen I Bytomtens Västra Del. Skåne, Fosie UV RAPPORT 2012:76 ÖVERSIKTLIG ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Fosie 162:25 Gårdslägen i bytomtens västra del Skåne, Fosie socken, Malmö stad, fornlämning Fosie 95 Dnr 422-2108-2011 Adam Bolander Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Syd Odlarevägen 5 2226 60 Lund Tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67 e-post: [email protected] e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se © 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:76 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-03-30. Dnr 601-2012/1698. Bildredigering Staffan Hyll/Henrik Pihl Layout Thomas Hansson Tryck/utskrift Printus, Malmö 2012 Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5 Naturgeografiska förutsättningar 7 Fornlämningssituation 9 Målsättningen med förundersökningen 10 Metod och genomförande 11 Norra delen 11 Södra delen 14 Sammanfattning av resultat 19 Arkeologisk och vetenskaplig potential 20 Förslag till fortsatta åtgärder 22 Referenser 24 Administrativa uppgifter 25 Bilaga 1. Fyndtabell. 26 Svalöv Landskrona V R Häljarp Saxån Eslöv Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge å Lödde Kävlinge ån Bjärred Lund S Sandby Krank Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp Malmö Genarp Bara Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Sege å Vellinge Börringesjön Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen Kämpingebukten Trelleborg Figur 1. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1:300 000. 4 Fosie 162:25 Sammanfattning – Under hösten 2011 utfördes en översiktlig arkeologisk förundersök- ning av de västra delarna av RAÄ 95, Fosie bytomt. Exploateringsom- rådet omfattade ca 100 000 m2. Inom dessa grävdes 26 sökschakt som uppmätte en sammanlagd längd av 1004 löpmeter eller en yta av 1657 m2, motsvarande ca 1,7 % av exploateringsområdets yta. – Merparten av undersökningsområdet kunde konstateras vara utschak- tat. På den största sammanhängande ytan, norr om Agnesfridsvägen, var endast ett igenfyllt fukthål bevarat. I den sydöstra delen påträffades däremot välbevarade lämningar efter gård 20 och 21/22. – Lämningarna uppvisade en varierad sammansättning och bestod av odlings-, utjämnings-, konstruktions- och raseringslager, men även stolphål, stenlyft, stenkonstruktioner, stensyll, diken, brunnar och en ugn. – Fyndmaterialet var relativt omfattande och bestod till stor del av kera- mik, varav merparten av yngre rödgods-typ. Metalldetekteringen gav ett gott utslag och resulterade i ett flertal mynt, sländtrissa i bly och metallbleck med inskription. Preliminära dateringar sträcker sig från 1200-tal och framåt. – Konserveringsbehovet bedöms utifrån metallföremålens antal och grad av nedbrytning vara relativt stort. – Bevarandegraden bedömdes generellt vara god till mycket god. – Området med bevarade lämningar uppskattas omfatta ca 7900 m2, motsvarande 7,9 % av undersökningsområdet. Delar av ytan är idag svåråtkomlig och hyser bland annat ett temporärt uppfört dagis med inhägnat område och lekplats, gång-/ cykelvägar, planteringar med lågväxande buskage, samt artificiella kullar. Allmän bakgrund Malmö kommun har planer på att bebygga stora delar av fastigheten Fosie 162:25 i södra delen av Malmö stad (fig. 1). Det aktuella detaljplaneområdet utbreder sig inom en 270 x 360 m stor yta på cirka 100 000 m2, strax söder om Fosie kyrka och kyrkogård. I norr angränsar området till kyrkogården. I öster avgränsas det av Arrievägen, i väster av Lindängsvägen och i söder av en cykelbana som löper längs med Kastanjegårdens bostadsområde (fig. 2). Området genomkorsas av Agnesfridsvägen som delar upp området i en nordlig och en sydlig del. Den norra delen av exploateringsområdet, som är 40 000 m2 stor då ytor för befintlig bebyggelse och väg är borträknade, är sedan tidigare planlagd för en utvidgning av Fosie kyrkogård, som dock inte kommer att realiseras. Den västra halvan av det norra området, som idag består av ängsmark, ska enligt kommunens plan bebyggas helt, medan man i öster planerar anlägga en ny nordsydlig väg. Den södra delen av exploateringsområdet, söder om Agnesfridsvägen, är 36 000 m2 stor då ytor för befintlig gårdsbebyggelse, dagis och lekplats är borträknade, och hyser idag en hundrastplats, en gård som kommunens Fosie 162:25 5 Fosie 99:1 Gullvik Hermodsdal Fosie 77:1 Fosie 15:1 Gullviksborg MALMÖ Fosie 7:1 Fosie 53:1 Fosie 105:1 Fosie 54:1 Fosie 44:2 Fosie 44:1 Fosie 36:1 Fosie 37:1 Lindängen Fosie Fosie 70:1 Fosie 3:1 Fosie 95:1 Fosie farm Fosie 69:1 Fosie 27:1 Fosie 83:1 Malmö 87 Fosie 29:1 Kastanjegården Fosie 28:1 Fosie 93:1 Fosie 87:1 Fosie 57:1 Fosie 62:1 Lockarp 56:1 Fosie 62:2 Lockarp 37:1 Lockarp 77:1 Bunkeflo 48:1 Lockarp 74:1 Lockarp 13:1 Bunkeflo 76:1 Lockarp 12:1 Lockarp 64:1 Lockarp 73:1 Lockarp 76:1 Lockarp 77:2 Lockarp 33:1 Lockarp 51:1 Bunkeflo 151 Lockarp 36:1 Bunkeflo 148 Bunkeflo 129 Lockarp 72:1 Lockarp 50:1 Lockarp 73:2 Lockarp 75:1 Lockarp 71:1 Registrerade fornlämningar, punkt Lockarp 50:1 Lockarp 53:1 Registrerade fornlämningar, yta Bunkeflo 145 Lockarp 92 Lockarp 32:1 Undersökningsområde Bunkeflo 144 Lockarp 34:1 Lockarp 47:1 Lockarp 18:1 Lockarp 30:1 Figur 2. Undersökningsområdet, beläget i stadsdelen Fosie i den södra utkanten av Malmö, markerat på utsnitt ur Fastig- hetskartan. Skala 1:10 000. 6 Fosie 162:25 utbildningsförvaltning använder, samt dagis med lekplats. Längst bort i öster finns grönområden och en liten damm. Inom denna södra del av detaljplaneområdet ska man uppföra bostäder i väster och en förskola i den östra delen. Det är oklart om de befintliga byggnaderna ska rivas. Naturgeografiska förutsättningar Fosie by, registrerad som fornlämning 95 i Fosie socken, ligger i de södra delarna av Malmö stad, strax söder om Inre ringvägen, 7,5 km in från kus- ten (fig. 1). Fosie bys ägor hade en långsmal ägofigur som sträckte sig från Öresunds strand i väster och cirka 10 km österut. Bytomten var placerad i östra delen av byns marker. Byn utbredde sig inom en 700 x 760 m stor rundoval formation med gårdarna kring en stor öppen bygata i mitten (fig. 2). Fosie var under 1570-talet med sina 23 numrerade enheter en av de största byarna i Malmötrakten. Naturjorden dominerades vid denna tid av kronojord med 13 hemman medan övriga var kyrkohemman. På 1700- talet var ägorna uppdelade i tre åkervångar och en ängsvång. Merparten av åkrarna hade en treårig cirkulation med träda, korn och råg. Trädesvången användes som betesmark. Alla vångar låg i vångalag med de omkringlig- gande byarna Hindby, Oxie, Lockarp, Vintrie, Bunkeflo och Hyllie. Häg- naderna utgjordes av jordvallar och diken. Längst i öster på byns marker fanns en gammal torvmosse och öster om den låg ”Skogsholmens borg”, en medeltida borganläggning, möjligen utflyttad från Fosie by på 1300-talet. Flera marknamn utanför bytomten, bland annat ”Stora toftekärr”, ”Lilla toft- ekärr”, ”Toftstumpen” och ”Ödegårdsåker” indikerar äldre bebyggelselägen som kan ha hört till byn i ett tidigt skede ( Jönsson & Kockum 2004:18ff ). Fosie genomgick storskifte år 1763 och enskiftades år 1804. Det äldsta omnämnandet av Fosie är från år 1299 då byn kallas Fusehöö. Då bevittnar sockenprästen i Fosie Peder Dymagus ett påvligt brev (Ros- born 1984:70). Fördelen i bynamnet är oklar men kan vara fös, i betydelsen sankmark. Efterleden –ie syftar på hög/högar. Bynamn som slutar på hög brukar vanligtvis dateras till före vikingatid (Pamp 1983:39, 92). Från slutet av vikingatiden härstammar en runsten (RAÄ 3) som troligen stått ute på bymarken, men som idag är ställd väster om Fosie kyrkas västportal. Den tolkade texten lyder: Esbern reste denna sten efter sin faelle Dvaerg, en velbyr- dig Dreng (Ljunggren & Ejder 1950:433; Björhem & Dahlström 2007:9). Fosiestenen tillhör gruppen ”efter Jelling” och tros ha rests av en storman för att markera övertagandet av en vasalltitel (dreng) från en fosterbro- der (faelle). Dessa drengar utförde krigstjänst och utrustade skepp i Sven Tveskäggs eller Knut den Stores ledungsflotta. För denna krigstjänst kunde drengen förlänas ett landområde (Randsborg 1980). Det finns indikationer på att det funnits en storgård i byn, vilken skulle kunna kopplas samman med runstenen. Det är gård nr 11 i byns nordöstra del som har tolkats vara kandidaten för denna. Gården omgavs enligt en skildring från år 1765 av vallar och gravar (Reisnert 1981:37). I terrängen kring Fosie boställe, som gården heter numera, kan man fortfarande skymta Fosie 162:25 7 Undersökningsområde 0100 200300 meter Figur 3. Geometrisk avmätning från år 1702 med undersökningsområdet markerat. Skala 1:6000. resterna efter en igenfylld vallgrav som bildar en fyrkant om cirka 100 x 100 m ( Jönsson & Kockum 2004:16). Från år 1367 finns även ett omnämnande av en väpnare i byn och från år 1460 om en sätesgård. Fosie var sockencentrum för Fosie socken som bestod av byarna Fosie och Hindby. Den befintliga kyrkan i byn byggdes år 1896. Dopfunten är dock från 1100-talets slut och har troligen tillhört en tidigare medeltida kyrka som stått på samma plats (Anshelm 1947:555). Kyrkan låg på traktens högsta punkt 35 m.ö.h. i byns nordvästra del. Det aktuella detaljplaneområdet ligger i byns västra del på nivåer från 31,5 m.ö.h. i norr till 28,5 i söder, och berör platserna för de historiskt kända gårdarna nr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 20, 21 och 22. Förutom gårdslägena berörs även toftmarker, gatumark, gränser av olika slag och äldre vägnät (fig. 2). Jordarten inom området består i huvudsak av lera, i norr av finmolera och i söder av morängrovlera. 8 Fosie 162:25 Fornlämningssituation Under 1960- och 1970-talen var området i och kring Fosie utsatt för hård exploatering och de boplatslämningar som framkom i samband med de arke- ologiska undersökningarna vittnar om en mycket intensiv bosättning under hela järnåldern, även om bosättningar från bronsåldern och yngre stenåldern också påvisats (Björhem & Säfvestad 1993:350f, Friman 2008:167ff ). Från yngre bronsålder härstammar ett stort urnegravfält 700 m sydost om detalj- planeområdet och endast 150 m åt söder finns dokumenterade gravar från både äldre och yngre förromersk järnålder (Friman 2008:167ff).
Load more

Recommended publications
  • 1. Central Fosie – a Part of Malmö
    EU-PROJECT: ELIPSE Central Fosie Malmö the 30th of August 2002 Mikael Stigendal Urban Integration Regional Development Centre, Teacher Education Malmö University 1 CONTENTS CONTENTS..............................................................................................................2 INTRODUCTION ....................................................................................................3 1. CENTRAL FOSIE – A PART OF MALMÖ .....................................................5 THE FOSIE AREA......................................................................................................6 THE PEOPLE IN CENTRAL FOSIE...............................................................................7 THE FOSIE WARD COUNCIL......................................................................................9 POLICIES................................................................................................................11 CONCLUSIONS .......................................................................................................12 2. OUTSIDE SOCIETY? .......................................................................................14 SOCIAL EXCLUSION – WHAT DOES IT MEAN? .........................................................14 THE FOSIE FOCUS GROUP.......................................................................................16 SOCIAL EXCLUSION IN CENTRAL FOSIE .................................................................19 CONCLUSIONS .......................................................................................................30
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Norra Verkö Hamnen 32 Välkommen ombord på Ljusterögatan Hemsögatan Blidögatan Västra 5 Hamnen Mellersta 2 Malmö stadsbuss Hamnen 31 Terminalgatan Graniten Östra Scaniabadet Hamnen Fullriggaren Mellersta Hamnen Aspögatan Huvudlinjer Ubåtshallen Turning Torso Hållplats anpassad för Hammargatan 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg rörelsehindrade och synskadade Stapelbäddsparken Hamncentrum 2 Kastanjegården–Västra hamnen Ej anpassad hållplats Propeller- Kosterögatan Ringlinjen gatan 3 Dockan Segevång 4 Bunkeflostrand–Limhamn–Segevång–Bernstorp Kockums Slagthuset Frihamnen Väderögatan Östra 4 5 Stenkällan–Västra hamnen Orkanen Fäladsgatan Segevång 32 Sjölunda- 31 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs Kockum fritid 3 Centralen 31,32 Lodgatan Kronetorps- 33 viadukten gatan 7 Svågertorp–Centralen–Ön Kirsebergsskolan Segevångsbadet Anna Stora 8 Lindängen–Centralen–Hyllie 34 Östervärn Kirsebergs Rostorp Lindhs Drottning- Bernstorp Skeppsgatan plats kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan Caroli torget Tekniska museet Värnhem Simrisbanvägen 4 Kirsebergs Beijers park Ribersborg Slussen torg Pluslinjer Öresundsparken Vattenverksvägen Rörsjöparken Blåhakevägen Kontorsvägen Stora Gustav Djäknegatan Höjdrodergatan Lindängen–Jägersro–Värnhem–Centralen– Ellstorp Bernstorp 31 T-bryggan Adolfs Flygvärdinnan Mellersta hamnen Tessins väg 31 Torg Celsius- Katrine- Studentgatan Toftanäs 32 Käglinge–Centralen–Norra Hamnen Stads- gatan lund Flygledaren Potatisåkern 35 34 Håkanstorp Långhälla- 33 Ön–Hyllie–Värnhem Kronprinsen biblioteket Celsius- Paulibron S:t Pauli
    [Show full text]
  • Det Äldre Gatunätet I Malmö. Dokumentation I Samband Med Schaktningsövervakning I Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan Och Baltzarsgatan
    Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan Thomasson, Joakim; Heimer, Olle; Mårald, Ingvar; Sjöstrand, Ulrika 2007 Link to publication Citation for published version (APA): Thomasson, J., Heimer, O., Mårald, I., & Sjöstrand, U. (2007). Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan. (2007:064; Vol. 2007:064). Malmö Kulturmiljö. Total number of authors: 4 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46
    [Show full text]
  • Cykelåret 2016 Malmö
    Cykelåret 2016 Malmö 1 Innehåll 3 4 5 Alla Malmöbor har Malmö ska bli en Mål rätt att cykla erkänd cykelstad 10 7 6 Snabbfakta! Nya Kort om cykelvägar Malmö by Bike 12 14 19 Cykelförbättringar Nya Cykling för alla cykelöverfarter 22 21 Cykeltrafikökning Kommunikation & dialog 2 Alla Malmöbor har rätt att cykla Malmö är en cykelstad. Här cyklar vi överallt, hela tiden, året runt. Vi cyklar för att det är enkelt och snabbt. Till och med på vintern! Visionen för cykelstaden Malmö är att Alla Malmöbor har rätt att cykla. Man ska känna sig säker, både när man cyklar och när man har parkerat sin cykel. Vi vill att alla ska kunna cykla. Vi arbetar för att alla ska kunna känna vinden i ansiktet och uppleva denna vackra stad – på det bästa sättet att färdas genom den. 3 Malmö ska bli en erkänd cykelstad Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunikation Cykelvägnätet Kampanjer för ökad och säker Cykelbanor, cykelöverfarter, cykling, malmo.se/cykla, vinterväghållning mm. facebook.com/cykligamalmo mm. Service och tjänster Mobility management Cykelparkering, hyrcykelsystem, Cykelfrämjande erbjudanden så som cykelpumpar mm. Cykling utan ålder, cykelskolor och utlåning av elcyklar mm. 4 Häng med på färden! Mer att läsa Att cykla är bra för nästan allt.
    [Show full text]
  • Malmö Stad 750 År Köpenhamn Äldsta Stadslag 750 År
    År 2004 - Malmö stad 750 år Köpenhamn äldsta stadslag 750 år En analys av Sven Rosborn 1 En sammanfattning Malmö stad nere vid kusten har med stor sanno- tade att staden Malmö uppstått ur ett fiskeläge kallat likhet grundats av ärkebiskop Jacob Erlandsen i Lund Svalperup. Stranden från våra dagars Värnhem fram på 1250-talet. Innan Jacob blev ärkebiskop var han mot Malmöhus tillhörde vid denna tid troligtvis Bull- biskop i Roskilde och som sådan en mycket mäktig tofta by. Den stora Rörsjön/Västre sjö skar nämligen man. Hela Köpenhamn ägdes av honom i hans egen- effektivt av kustkontakten för bondbyn Malmö som skap av Själlands kyrklige ledare. År 1254 gav Jakob låg uppe vid nuvarande Triangeln. Erlandsen Köpenhamns borgare deras äldsta, i dag bevarade stadsprivilegier. Staden hade funnits redan För ärkebiskopen var det viktigt att säkra en ret- sedan slutet av 1100-talet men först genom det unika rättväg från Lund tillbaka till Köpenhamn. Han har privilegiebrevet från detta år stiger Köpenhamn fram därför snabbt gått igång med att bygga ett stort, runt riktigt ordentligt i historiens sökljus. försvarstorn av tegel på platsen mellan våra dagars ho- Vid den här tiden var relationerna mellan kung och ärkebiskop kyliga, ja jag skulle vilja säga iskalla. Kungen har därför gjort allt som stod i hans makt för att få sin man vald till ärkebiskop. Det hela började i december 1252. Ärkebiskop Uffe hade då hastigt avlidit. Dödsfallet skedde olägligt. Danmarks kung Abel hade nämligen strax innan fått ett spjut genom halsen under ett krig i södra Jylland. Hans bror Kri- stoffer skulle därför just vid jultiden av ärkebiskopen ha krönts till ny kung av Danmark.
    [Show full text]
  • Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag
    Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2020-2030 Bilaga 10 Nedan redovisas den trafik som trafikeras i Region Skånes regi 2018-05-24. Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag Linje 1 Lund-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 2 Göteborg-Helsingborg-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 3 Helsingborg-Teckomatorp-Malmö Tåg Linje 4a Kalmar-Växjö-Hässleholm-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 4b Karlskrona-Kristianstad-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 5 (Kristianstad)-Hässleholm-Helsingborg Tåg Linje 6 Lund-Malmö-Ystad-Simrishamn Tåg Linje 7 Markaryd-Hässleholm Tåg Linje 8 Malmö-Köpenhamn-Helsingör Tåg Linje 9 Helsingborg-Malmö-Trelleborg Tåg Linje 10 Växjö-Alvesta-Hässleholm Tåg Regionbusstrafik Linje Sträcka Trafikslag SkåneExpressen 1 Kristianstad-Malmö Regionbuss SkåneExpressen 2 Hörby-Lund Regionbuss SkåneExpressen 3 Kristianstad-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 4 Kristianstad-Ystad Regionbuss SkåneExpressen 5 Lund-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 8 Malmö-Veberöd-Sjöbo Regionbuss SkåneExpressen 10 Örkelljunga-Helsingborg Regionbuss Linje 100 Malmö - Vellinge - Höllviken - Falsterbo Regionbuss Linje 101 Trulstorp - Mossheddinge - Staffanstorp Regionbuss Linje 102 Hjärup-Staffanstorp Regionbuss Linje 108 Gårdstånga - Odarslöv - Lund Regionbuss Linje 119 Kävlinge - St Harrie - L Harrie Regionbuss Linje 122 Kävlinge - Löddeköpinge - Barsebäckshamn Regionbuss Linje 123 Kävlinge - Furulund - Lund Regionbuss Linje 126 Hänkelstorp - Löddeköpinge - Lund Regionbuss Linje 127 Staffanstorp - Nordanå - Särslöv-Tottarp Regionbuss Linje 132 Löddeköpinge - Bjärred - Lomma - Malmö Regionbuss
    [Show full text]
  • Vägvisningsplan För Malmö Stad 2008
    VÄGVISNINGSPLAN FÖR MALMÖ STAD 2008 Slutversion 2008-05-16 Antagen 2008-05-29 Reviderad Förord Vägvisningsplanen är framtagen av trafikavdelningens trafikregleringsenhet, Gatukontoret Malmö. Planen innehåller de förhållningssätt som gäller vid vägvisning i Malmö kommun och utgör underlaget för arbetet med vägvisningen. I vägvisningsplanen finns även de riktlinjer som gäller vid upprättande av vägvisning. Själva underlaget för befintlig vägvisning i Malmö kommun finns i digital miljö där både vägmärke och linjedragningar återfinns. Malmö Maj 2008 Rickard Johansson Kontaktuppgifter Telefon 040-34 10 00 Adress Gatukontoret Malmö Trafikregleringsenheten 205 80 Malmö Innehållsförteckning: BAKGRUND .......................................................................................5 ALLMÄNT ...........................................................................................6 BYTE AV BEFINTLIG VÄGVISNING ...........................................................................6 LAGAR, FÖRORDNINGAR MM .....................................................7 Vägmärkesförordningen, VMF (2007:90).....................................................................7 Väglagen, Vägl (1971:948).............................................................................................7 Vägkungörelse, VägK (1971:954).................................................................................7 Vägverketsföreskrifter, VVFS 2007:305.......................................................................7 VÄGVERKETS PUBLIKATIONER .................................................7
    [Show full text]
  • Skanes Historia 1
    1 Sven Rosborn Den skånska historien Före skrivkonsten 3 Tryck: Team Offset & Media Papper: 130 g Silverblade art Malmö 1999 ISBN: 91-973777-0-8 Bilden på titelsidan: Framgrävning av skelett från vikingatiden från gravfältet vid Grötehögen i Fosieområdet. Foto Göran Winge. Då inget annat anges kommer fotografierna i denna bok från författarens eget bildarkiv. Copyright Sven Rosborn 1999. 4 Innehåll Inledning Bronsets tid (1.800 f.Kr. – 500 f.Kr.) Vad är tid? Forntidssiluetter mot horisonten 83 Högarnas folk 89 Att datera forntiden 9 Stridsvagnarna i Göingeskogen 94 Bilder från bronsåldern 103 De äldsta spåren Bronset och vattnet 111 (10.000 f.Kr. – 4.000 f.Kr.) Med lågorna till dödsriket 123 Det spökar vid fornminnena 127 En renjägarfamiljs lägerplats 13 Ett annorlunda landskap 18 Smidessläggans tidevarv På den skånske jägarens boplats 20 (500 f.Kr. – 1000 e.Kr.) De som började odla jorden Om järn och romare 137 (4.000 f.Kr. – 1.800 f.Kr.) En krigisk tid 141 Om tron 146 Från jägare till bonde 33 De döda i mossarna 149 Hindby mosse 38 Men gravarna finns kvar 153 De slipade flintyxorna 41 Och de hade tak över huvudet 161 Bönderna reser stenmonument 49 Uppåkra 169 Skåningen börjar markera revir 58 Vikingar i Fosie 174 Samtal med en död kvinna 63 Gamla skånska hus 74 5 Förord Föreliggande bok är ett gott exempel på samar- svenskan, Arbetet och Skånska Dagbladet - som bete på olika plan. Fotevikens Museum har sedan bidragit med olika tidningsartiklar. länge haft planer på att komma ut med ett antal böcker om Skånes äldre historia; Fosie stadsdels- På Malmö Museum och på Stadsantikvariska förvaltning har samtidigt haft en önskan att de många avdelningen vill jag framföra mitt tack till Ingmar och viktiga utgrävningar som gjordes i området un- Billberg och Catharina Ödman som hjälpt mig med der 1960-1970-talen bättre kommer till allmänhe- att uppdatera vissa fynd.
    [Show full text]
  • Mikael Stigendal
    ALLT SOM INTE F ALLT HUR ÄR DET ATT LEVA I MALMÖ IDAG? Naturligtvis är det en fråga som man kan besvara på många sätt. Allt som inte flyter är resultatet av Levnadsundersökningen 2006, där arton praktiker intervjuat invånare i Fosie, Malmös folkrikaste stadsdel. Här finns såväl en mångfald av AllT SOM INTE FLYTER individuella röster som mer generella resultat. Många beskriver att förhållandena har blivit bättre sedan den förra Levnadsundersökningen Fosies potentialer – Malmös problem som genomfördes 1995-1997, men resultaten visar också att detta inte är en entydig bild och att det finns flera frågor som kräver uppmärksamhet. c I boken diskuteras framför allt frågor om innanförskap och utanförskap. Men gärna på ett djupare plan, där ambitionen inte sällan är att problematisera L och ifrågasätta. Synen på trygghet, utbildning, boende och arbete hos olika YTER aktörer har en viktig roll, och betydelsen av ideella organisationer lyfts fram. Men det kanske viktigaste är argumenten för ett annorlunda sätt att se på Fosie och dess invånare, där fokus riktas mot potentialer istället för mot problem. c Mikael Stigendal arbetar på Malmö högskola och har skrivit ett flertal böcker om Malmö, ofta med fokus på frågor kring segregation och integration. c M ikael ikael MAPIUS 1 MALMÖ UNIVERSITY PUBLICATIONS IN URBAN STUDIES/ MALMÖ HÖGSKOLAS puBLIKATIONER I URBANA STUDIER S ,%6.!$3 tigendal UNDERSÚKNINGEN URBANA STUDIER Mikael ISBN 978-91-977233-0-5 Stigendal MAPIUS 1 9 789197 723305 ALLT SOM INTE FLYTER FOSIES POTENTIALER - MALMÖS PROBLEM Mikael Stigendal
    [Show full text]
  • Malmös Trafiksystem Igår, Idag Och Imorgon?
    Delrapport 2 malmös trafiksystem igår, idag och imorgon? TRAFIKSTRATEGI FÖR MALMÖ samrådsförslag december 2002 Innehållsförteckning Förord○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○ 5 ○○○○ 1 Malmös trafiksystem igår och idag○○○○○○○○○○○○ 7 Ekonomiskt perspektiv 8 ○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○ Socialt perspektiv 10 ○ ○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○ ○○○○○○○○○ Miljömässigt perspektiv○○○○○○○○○○○○○○○○○ 12 ○○○○○○○○○○○○○ Fysiskt/rumsligt perspektiv○○○○○○○○○○○ 14 ○○○○○○○ 2 Scenarier: Trafiken i Malmös framtid○○○○○○○○ 17 Trafikscenarier för år 2018 18 ○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○ Scenario 1: Ett grönt Malmö 22 ○ ○ ○ ○ ○ ○○○○○○○○○○○○○○○○○○ Scenario 2: Upplevelsestaden Malmö○○○○○○○○○○○○○○○○○ 24 Scenario 3: Ett Malmö präglat av industriell logik 26 ○ ○○○○○○○○○ Scenario 4: Det nya svenska tillväxtcentrat Malmö 28 ○○○○○○○○ 3 Konsekvensbeskrivning 31 ○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○○ 3 Trafikstrategi för Malmö Malmös trafiksystem igår, idag och imorgon har tagits fram gemensamt av Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Fastighetskontoret och Miljöförvaltningen på uppdrag av Kommun- styrelsen. Styrgrupp Börje Klingberg, Fastighetskontoret Christer Karlsson, Miljöförvaltningen Klas Nydahl, Gatukontoret Jan Ramqvist, Gatukontoret Jan-Olof Jönsson, Stadsbyggnadskontoret Adjungerade: Eva-Marie Abrahamsson, Brandkåren Mats Petersson, Region Skåne Christer Wallström, Skånetrafiken Agneta Staaf, Banverket Benny Nilsson, Vägverket Christer Jarnlo, Länstyrelsen Projektgrupp Johan Emanuelson (projektledare), Stadsbyggnadskontoret Kenneth Fryklander, Stadsbyggnadskontoret Stellan Westerberg,
    [Show full text]
  • Väster Om Tygelsjö. Arkeologisk Utredning Av En Boplats Vid Den
    UV SYD RAPPORT 2008:16 ARKEOLOGISK UTREDNING 2008 Väster om Tygelsjö Arkeologisk utredning av en boplats vid den gamla bytomten Skåne, Malmö kommun, Tygelsjö socken, Tygelsjö 16:54, RAÄ 64 Dnr 421-3679-2007 Bo Strömberg Väster om Tygelsjö 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se © 2008 Riksantikvarieämbetet ISSN 1104-7526 Redigering, text- och tabelldel Anette Oltner Redigering, bilddel Henrik Pihl och Anette Oltner Framsida En pilallé längs en gammal banvall väster om det aktuella exploaterings- och utredningsområdet, på del av fastigheten Tygelsjö 16:54, Malmö kommun. Från Söder. Foto: Bo Strömberg. Utskrift UV Syd Lund, 2008 Medgivande Lantmäteriverket 1996. Ur GSD-Röda kartan, Diarienummer: 507-96-5226 Medgivande Lantmäteriverket 1993. Ur GSD-Ekonomiska kartan, Diarienummer: 166-93-1412 Medgivande Lantmäteriverket 1996. Ur GSD-Höjddatabanken, Diarienummer: 507-97-201 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning och antikvarisk bakgrund 6 Naturgeografiska förutsättningar 6 Aktuell fornlämningssituation 8 Arkeologiska förutsättningar och bevarandeintressen 9 Tidigare utförda undersökningar 10 Målsättning 13 Metod och genomförande 15 Den arkeologiska utredningens resultat 16 Norra delområdet 16 Södra delområdet 19 Arkeologisk potential för fortsatta fältarbeten 21 Slutord 25 Referenser 26 Arkiv och kartor 26 Tryckta källor 26 Administrativa uppgifter 28 Bilagor 29 Bilaga 1. Sammanställning över arkeologiska undersökningar kring Tygelsjö och Västra Klagstorps samhällen 29 Bilaga 2. Provschakt och anläggningstabeller 31 Bilaga 3. Fyndtabell 35 UV Syds rapportserie 2008 36 Häljarp Ö Saxån l Eslöv Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge Löddeköpinge Furulund Kävlingeån Lödde å Bjärred S Sandby LUND Krankesjön Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp Veberöd MALMÖ Genarp Bara Oxie Bunkeflostrand Yddingesjön Sege å Fjällfotasjön Tygelsjö Svedala Börringesjön Vellinge Skurup Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen TRELLEBORG 0510 15 20 km Figur 1.
    [Show full text]
  • ALE 1963 Nr 2
    ale Historisk tidskrift för Skåneland Nr 2 1963 ' ale Historisk tidskrift för Skåneland utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening. Redaktör Landsantikvarie Sven E. Noreen, Kristianstad. Redaktionskommitté Docent Erik Cinthio, Lund Fil. lic. Sten Körner, Lund Docent Birgitta Odén-Dunér, Lund Assistent Bengt Salomonsson, Lund Intendent Gustaf Åberg, Simrishamn Föreningens styrelse Professor Jerker Rosén, Lund, ordf., professor Holger Arbman, Lund, v. ordf., docent Jörgen Weibuli, Lund, sekr., docent Erik Cinthio, Lund, v. sekr., museichef Bengt-Arne Persson, Varberg, kassör samt lektor Hilbert Andersson, Ystad, intendent Bengt Bengts¬ son, Lund, docent Bertil Ejder, Lund, museiintendent Lars-Göran Kindström, Hälsingborg, rektor Salomon Kraft, Malmö, professor Sven Köllerström, Lund, fil, lic. Sten Körner, Lund, museiintendent Harald Lindal, Trelleborg, docent Gösta Lindeberg, Lund, lands- antikv. Sven E. Noreen, Kristianstad, stationsmastare Sven Nöjd, Örkclljunga, docent Bir¬ gitta Odén-Dunér, Lund, disponent Birger Persson, Ystad, riksdagsman Per Edvin Sköld, N. Rörum, kyrkoherde Gunnar Wallin, Skurup, intendent Gustaf Åberg, Simrishamn. ALE utkommer med 3 häften årligen. Brev och manus till redaktio¬ nen adresseras till landsantikvarie Noreen, Nya Boulevarden 9, Kristian¬ stad, tel 044/134 28. Medlem erhåller tidskriften kostnadsfritt. Årsavgiften 10:— kan insättas på De skånska landskapens historiska och arkeologiska förenings postgiro¬ konto Lund nr 246831, c/o museichef B.-A. Person, Varberg. Omslaget har komponerats av Harry Kumfien. Omslagsbilden efter teckning av Bengt Salomonsson visar ett hästspann från hällristningen i Frännarp, Gryt socken. Lund 1965, Skånska Centraler yckeriet En väg och en bygd i gammal tid Av Per Edvin Sköld h \1l ij\ ! ! V i r i De gamla färdvägarna är viktiga fornlämningar, något som nun bör minnas i dessa dagar, dä de sista resterna av dem hotar att försvinna genom trafiksäkerhetens krav.
    [Show full text]