uv rapport 2012:76
Översiktlig arkeologisk förundersökning Fosie 162:25
Gårdslägen i bytomtens västra del Skåne, Fosie socken, Malmö stad, fornlämning Fosie 95 Dnr 422-2108-2011 Adam Bolander Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Syd Odlarevägen 5 2226 60 Lund Tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67 e-post: [email protected] e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se
© 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:76
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-03-30. Dnr 601-2012/1698.
Bildredigering Staffan Hyll/Henrik Pihl Layout Thomas Hansson Tryck/utskrift Printus, Malmö 2012 Innehåll
Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5 Naturgeografiska förutsättningar 7 Fornlämningssituation 9 Målsättningen med förundersökningen 10 Metod och genomförande 11 Norra delen 11 Södra delen 14 Sammanfattning av resultat 19 Arkeologisk och vetenskaplig potential 20 Förslag till fortsatta åtgärder 22 Referenser 24 Administrativa uppgifter 25 Bilaga 1. Fyndtabell. 26 Svalöv
Landskrona V R Häljarp
Saxån Eslöv Lundåkrabukten
Kävlinge
Löddeköpinge å
Lödde Kävlinge
ån Bjärred Lund S Sandby Krank Lommabukten Lomma Dalby
Staffanstorp
Malmö Genarp
Bara
Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön
Svedala
Sege å Vellinge Börringesjön
Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen
Kämpingebukten
Trelleborg
Figur 1. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1:300 000.
4 fosie 162:25 Sammanfattning
– Under hösten 2011 utfördes en översiktlig arkeologisk förundersök- ning av de västra delarna av RAÄ 95, Fosie bytomt. Exploateringsom- rådet omfattade ca 100 000 m2. Inom dessa grävdes 26 sökschakt som uppmätte en sammanlagd längd av 1004 löpmeter eller en yta av 1657 m2, motsvarande ca 1,7 % av exploateringsområdets yta. – Merparten av undersökningsområdet kunde konstateras vara utschak- tat. På den största sammanhängande ytan, norr om Agnesfridsvägen, var endast ett igenfyllt fukthål bevarat. I den sydöstra delen påträffades däremot välbevarade lämningar efter gård 20 och 21/22. – Lämningarna uppvisade en varierad sammansättning och bestod av odlings-, utjämnings-, konstruktions- och raseringslager, men även stolphål, stenlyft, stenkonstruktioner, stensyll, diken, brunnar och en ugn. – Fyndmaterialet var relativt omfattande och bestod till stor del av kera- mik, varav merparten av yngre rödgods-typ. Metalldetekteringen gav ett gott utslag och resulterade i ett flertal mynt, sländtrissa i bly och metallbleck med inskription. Preliminära dateringar sträcker sig från 1200-tal och framåt. – Konserveringsbehovet bedöms utifrån metallföremålens antal och grad av nedbrytning vara relativt stort. – Bevarandegraden bedömdes generellt vara god till mycket god. – Området med bevarade lämningar uppskattas omfatta ca 7900 m2, motsvarande 7,9 % av undersökningsområdet. Delar av ytan är idag svåråtkomlig och hyser bland annat ett temporärt uppfört dagis med inhägnat område och lekplats, gång-/ cykelvägar, planteringar med lågväxande buskage, samt artificiella kullar.
Allmän bakgrund
Malmö kommun har planer på att bebygga stora delar av fastigheten Fosie 162:25 i södra delen av Malmö stad (fig. 1). Det aktuella detaljplaneområdet utbreder sig inom en 270 x 360 m stor yta på cirka 100 000 m2, strax söder om Fosie kyrka och kyrkogård. I norr angränsar området till kyrkogården. I öster avgränsas det av Arrievägen, i väster av Lindängsvägen och i söder av en cykelbana som löper längs med Kastanjegårdens bostadsområde (fig. 2). Området genomkorsas av Agnesfridsvägen som delar upp området i en nordlig och en sydlig del. Den norra delen av exploateringsområdet, som är 40 000 m2 stor då ytor för befintlig bebyggelse och väg är borträknade, är sedan tidigare planlagd för en utvidgning av Fosie kyrkogård, som dock inte kommer att realiseras. Den västra halvan av det norra området, som idag består av ängsmark, ska enligt kommunens plan bebyggas helt, medan man i öster planerar anlägga en ny nordsydlig väg. Den södra delen av exploateringsområdet, söder om Agnesfridsvägen, är 36 000 m2 stor då ytor för befintlig gårdsbebyggelse, dagis och lekplats är borträknade, och hyser idag en hundrastplats, en gård som kommunens
Fosie 162:25 5 Fosie 99:1 Gullvik
Hermodsdal Fosie 77:1
Fosie 15:1 Gullviksborg MALMÖ Fosie 7:1 Fosie 53:1 Fosie 105:1 Fosie 54:1 Fosie 44:2
Fosie 44:1 Fosie 36:1
Fosie 37:1
Lindängen Fosie
Fosie 70:1 Fosie 3:1
Fosie 95:1 Fosie farm
Fosie 69:1 Fosie 27:1 Fosie 83:1 Malmö 87 Fosie 29:1 Kastanjegården Fosie 28:1
Fosie 93:1 Fosie 87:1 Fosie 57:1 Fosie 62:1 Lockarp 56:1 Fosie 62:2 Lockarp 37:1
Lockarp 77:1 Bunkeflo 48:1 Lockarp 74:1 Lockarp 13:1 Bunkeflo 76:1 Lockarp 12:1 Lockarp 64:1 Lockarp 73:1 Lockarp 76:1 Lockarp 77:2 Lockarp 33:1 Lockarp 51:1 Bunkeflo 151 Lockarp 36:1 Bunkeflo 148 Bunkeflo 129 Lockarp 72:1 Lockarp 50:1 Lockarp 73:2 Lockarp 75:1 Lockarp 71:1 Registrerade fornlämningar, punkt Lockarp 50:1 Lockarp 53:1 Registrerade fornlämningar, yta Bunkeflo 145 Lockarp 92 Lockarp 32:1 Undersökningsområde Bunkeflo 144 Lockarp 34:1 Lockarp 47:1 Lockarp 18:1 Lockarp 30:1
Figur 2. Undersökningsområdet, beläget i stadsdelen Fosie i den södra utkanten av Malmö, markerat på utsnitt ur Fastig- hetskartan. Skala 1:10 000.
6 fosie 162:25 utbildningsförvaltning använder, samt dagis med lekplats. Längst bort i öster finns grönområden och en liten damm. Inom denna södra del av detaljplaneområdet ska man uppföra bostäder i väster och en förskola i den östra delen. Det är oklart om de befintliga byggnaderna ska rivas.
Naturgeografiska förutsättningar
Fosie by, registrerad som fornlämning 95 i Fosie socken, ligger i de södra delarna av Malmö stad, strax söder om Inre ringvägen, 7,5 km in från kus- ten (fig. 1). Fosie bys ägor hade en långsmal ägofigur som sträckte sig från Öresunds strand i väster och cirka 10 km österut. Bytomten var placerad i östra delen av byns marker. Byn utbredde sig inom en 700 x 760 m stor rundoval formation med gårdarna kring en stor öppen bygata i mitten (fig. 2). Fosie var under 1570-talet med sina 23 numrerade enheter en av de största byarna i Malmötrakten. Naturjorden dominerades vid denna tid av kronojord med 13 hemman medan övriga var kyrkohemman. På 1700- talet var ägorna uppdelade i tre åkervångar och en ängsvång. Merparten av åkrarna hade en treårig cirkulation med träda, korn och råg. Trädesvången användes som betesmark. Alla vångar låg i vångalag med de omkringlig- gande byarna Hindby, Oxie, Lockarp, Vintrie, Bunkeflo och Hyllie. Häg- naderna utgjordes av jordvallar och diken. Längst i öster på byns marker fanns en gammal torvmosse och öster om den låg ”Skogsholmens borg”, en medeltida borganläggning, möjligen utflyttad från Fosie by på 1300-talet. Flera marknamn utanför bytomten, bland annat ”Stora toftekärr”, ”Lilla toft- ekärr”, ”Toftstumpen” och ”Ödegårdsåker” indikerar äldre bebyggelselägen som kan ha hört till byn i ett tidigt skede ( Jönsson & Kockum 2004:18ff ). Fosie genomgick storskifte år 1763 och enskiftades år 1804. Det äldsta omnämnandet av Fosie är från år 1299 då byn kallas Fusehöö. Då bevittnar sockenprästen i Fosie Peder Dymagus ett påvligt brev (Ros- born 1984:70). Fördelen i bynamnet är oklar men kan vara fös, i betydelsen sankmark. Efterleden –ie syftar på hög/högar. Bynamn som slutar på hög brukar vanligtvis dateras till före vikingatid (Pamp 1983:39, 92). Från slutet av vikingatiden härstammar en runsten (RAÄ 3) som troligen stått ute på bymarken, men som idag är ställd väster om Fosie kyrkas västportal. Den tolkade texten lyder: Esbern reste denna sten efter sin faelle Dvaerg, en velbyr- dig Dreng (Ljunggren & Ejder 1950:433; Björhem & Dahlström 2007:9). Fosiestenen tillhör gruppen ”efter Jelling” och tros ha rests av en storman för att markera övertagandet av en vasalltitel (dreng) från en fosterbro- der (faelle). Dessa drengar utförde krigstjänst och utrustade skepp i Sven Tveskäggs eller Knut den Stores ledungsflotta. För denna krigstjänst kunde drengen förlänas ett landområde (Randsborg 1980). Det finns indikationer på att det funnits en storgård i byn, vilken skulle kunna kopplas samman med runstenen. Det är gård nr 11 i byns nordöstra del som har tolkats vara kandidaten för denna. Gården omgavs enligt en skildring från år 1765 av vallar och gravar (Reisnert 1981:37). I terrängen kring Fosie boställe, som gården heter numera, kan man fortfarande skymta
Fosie 162:25 7 Undersökningsområde
0100 200300 meter
Figur 3. Geometrisk avmätning från år 1702 med undersökningsområdet markerat. Skala 1:6000.
resterna efter en igenfylld vallgrav som bildar en fyrkant om cirka 100 x 100 m ( Jönsson & Kockum 2004:16). Från år 1367 finns även ett omnämnande av en väpnare i byn och från år 1460 om en sätesgård. Fosie var sockencentrum för Fosie socken som bestod av byarna Fosie och Hindby. Den befintliga kyrkan i byn byggdes år 1896. Dopfunten är dock från 1100-talets slut och har troligen tillhört en tidigare medeltida kyrka som stått på samma plats (Anshelm 1947:555). Kyrkan låg på traktens högsta punkt 35 m.ö.h. i byns nordvästra del. Det aktuella detaljplaneområdet ligger i byns västra del på nivåer från 31,5 m.ö.h. i norr till 28,5 i söder, och berör platserna för de historiskt kända gårdarna nr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 20, 21 och 22. Förutom gårdslägena berörs även toftmarker, gatumark, gränser av olika slag och äldre vägnät (fig. 2). Jordarten inom området består i huvudsak av lera, i norr av finmolera och i söder av morängrovlera.
8 fosie 162:25 Fornlämningssituation
Under 1960- och 1970-talen var området i och kring Fosie utsatt för hård exploatering och de boplatslämningar som framkom i samband med de arke- ologiska undersökningarna vittnar om en mycket intensiv bosättning under hela järnåldern, även om bosättningar från bronsåldern och yngre stenåldern också påvisats (Björhem & Säfvestad 1993:350f, Friman 2008:167ff ). Från yngre bronsålder härstammar ett stort urnegravfält 700 m sydost om detalj- planeområdet och endast 150 m åt söder finns dokumenterade gravar från både äldre och yngre förromersk järnålder (Friman 2008:167ff). Nordost om byn finns flera boplatser från stenålder, bronsålder och järnålder, ofta inom samma yta (RAÄ 36, 37, 44, 53 och 54). Kring Fosie bytomt har yngre järnålders- och tidigmedeltida lämningar påträffats, exempelvis i kv. Trehögsparken (RAÄ 84) och kv. Dubbelknappen (RAÄ 39) öster om byn, i Kastanjegården (RAÄ 55-60) och kv. Vårsången (RAÄ 89) sydväst om bytomten, samt i kv. Benkammen (RAÄ 68) och vid Fosie IV-undersökningarna (RAÄ 36 & 45) åt sydost. Sydväst om byn, inom området för den planerade ”Millenniumparken” har omfattande järnål- dersbosättningar undersökts, bland annat en samling gårdar från vikingatid som kan tolkas ha varit en by som upplöstes under tidigmedeltid (Bunkeflo RAÄ 76, 77 och 144). Inom och strax utanför Hindby bytomt (RAÄ 94), endast en kilometer nordost om Fosie, har också vikingatida och tidigmedeltida lämningar framkommit, till exempel vid Djursjukhuset (RAÄ 38), Sturupsvägen (RAÄ 80), kv. Smörbollen (RAÄ 74) och vid Hindby hage (RAÄ 49). Några vikingatida gravfält öster om Fosie som har påträffats vid Ljung- backagravfältet (RAÄ 12, 14, 54 och 64), i kv. Krukskärvan (RAÄ 65) och i kv. Halsringen (RAÄ 47) med en båtgrav, är värda att nämnas ( Jönsson & Kockum 2004:25f ). Bytomten (RAÄ 95) har undersökts i flera omgångar alltsedan år 1969 och har fram till tills idag berörts av ett femtontal undersökningar (se över- sikt i Jönsson & Kockum 2004:22ff samt Björhem & Dahlström 2007:11ff och där anförd litteratur). Totalt har cirka hälften av byns 23 gårdar kommit att beröras helt eller delvis vid undersökningarna (fig. 3). Resultaten från undersökningarna visar att det äldre kartmaterialet som anger de historiskt kända gårdslägena i byn har stor överensstämmelse med områdena där vikingatida, medeltida och nyare tids lämningar har framkommit. På och intill gårdslägena har man påträffat grophus, stolphål, golvlager, syllste- nar, ugnar, brunnar, gropar, diken och ett stort varierat fyndmaterial från vikingatid, medeltid och nyare tid. Kulturlagrens mäktighet har på flera gårdar uppgått till en meter, exempelvis söder om gårdarna nr 21 och 22 ( Jönsson & Kockum 2004:22), strax söder om det nu aktuella förunder- sökningsområdet (se fig. 3). Själva detaljplaneområdet har endast berörts av ett fåtal arkeologiska insatser. I väster inom en begränsad yta vid Lindängsvägen benämnd MHM 5209 har en grop påträffats (RAÄ 70). I söder, under det som idag är en lek- plats (benämnd MHM 9091, RAÄ 56) framkom i samband med arbetena
Fosie 162:25 9 7 23 4 10 3 8 9 6 6 11 9 11 5
3 2 10 5 1 1 22 21 20 12 2 8 13
14 Detaljplaneområde 19 15 16 18 Exploaterade, ej undersökta ytor 17 Arkeologiskt undersökta ytor 12 7 1. Fosie by, undersökt 1969 2. Kastanjegården, undersökt 1972-73 3. Minneslunden, undersökt 1978 4. Kv. Båtyxan, undersökt 1978 5. Fosie 165:2, undersökt 1983 6. Fosie boställe, undersökt 1982 7. Fosie grusterminal, undersökt 1992 8. FU Öresundsförbindelsen, Fosie by, undersökt 1995 9. Kv. Hornyxan 4, undersökt 1997 10. SU Öresundsförbindelsen, Fosie by 10, undersökt 1996-1998 11. FU Öresundsförbindelsen, Agnesfridsvägen, undersökt 1998 12. MK 204, Ohlsgården, undersökt 2004
Figur 4. Utbredningen av undersökningar utförda i Fosie by och det aktuella detaljplaneområdet inlagda på skifteskartan från 1763. Undersökningarna benämnda nr 10 och 11 låg till delar inom det aktuella området. Figuren är en bearbetning av karta hämtad från Jönsson & Kockum 2004:23.
för Ohlgård/Öresundsförbindelsen diken, gropar, hus och kulturlager från sen vikingatid och framåt ( Jönsson & Kockum 2004:51, 64, 100, 112, 122). I öster undersöktes ett område kring den lilla dammen som ligger i anslut- ning till en rondell, men där påträffades inte några intressanta lämningar (fig. 3, punkt nr 10). Ett begränsat område strax norr därom (MHM 9160) var föremål för en förundersökning men ledde inte till fortsatta insatser (fig. 3, punkt nr 11).
Målsättningen med förundersökningen
Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att klargöra fornläm- ningssituationen inom detaljplaneområdet. Avsikten var att påvisa om och var det inom det delvis exploaterade och landskapsmodellerade under-
10 fosie 162:25 sökningsområdet som bevarade lämningar stod att finna. Dessa skulle om möjligt bestämmas till sin art samt utvärderas utifrån graden av bevarande. Resultaten ska fungera som ett fullgott beslutsunderlag för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet.
Metod och genomförande
Undersökningen utfördes genom sökschaktsgrävning med grävmaskin. Avsökning med metalldetektor skedde konsekvent under arbetets gång i samband med att matjorden schaktades av. Såväl fynd som framkomna lager och kontexter mättes in digitalt med GPS för att vidare bearbetas och hanteras i fältdataprogrammen Intrasis och Intrasis Analysis. Vid schakt- ningsarbetena var det i flera fall nödgat att fylla igen schakten samma dag som de öppnats upp, då dess djup och belägenhet i tättbefolkat område innebar en säkerhetsrisk. Huvudsakligen gällde det arbetena söder om Agnesfridsvägen, men även för de djupschakt som togs upp i den norra delen av undersökningsområdet. Dokumentation skedde, förutom genom inmät- ning med GPS, även genom fotografering med digitalkamera, samt i enstaka fall även genom ritning av en stående schaktprofil. Därtill besiktigades alla kontexter okulärt i plan, varefter en övergripande beskrivning och tolkning upprättades för att slutligen föras in i Intrasis. Ett urval av lager och övriga kontexter undersöktes med marksond för att kunna få en uppfattning om mäktighet och karaktär.
Norra delen
Sammanlagt grävdes 26 st schakt inom undersökningsområdet (fig. 4). Av dessa förlades 14 till den gräsbevuxna ytan norr om Agnesfridsvägen, sam- manlagt uppgående till ca 712 löpmeter. Markstycket nyttjades flitigt av de boende i området, för promenader och rastning av hundar. I den västra delen återfanns även en ca 2000 m2 stor och inofficiell avstjälpningsplats för mer eller mindre komposterbart material. Topografin sluttade mot söder där det mot Agnesfridsvägen visade sig vara påtagligt fuktigt och sankt, vilket vid flera tillfällen innebar att grävmaskinen knappt kunde ta sig fram. Det visade sig att omfattande markingrepp i sen tid hade skett över hela den norra delen av undersökningsområdet. Möjligen kan ingreppen knytas till den genomgripande exploatering som skedde i området under 1960- och 1970-talen. Under en ca 0,25–0,50 m tjock påförd matjord, noterades en gulgrå alvliknande lera, ställvis med mycket begränsade inslag av matjord. I leran fanns i en varierande utsträckning sentida material i form av maskin- slaget (rött och gult) tegel, plast, virke och metallskrot. Tjockleken varierade över området men omfattade generellt 0,5–2,0 m (fig. 5). Härunder fanns inga lämningar bevarade. Sannolikt hade markingreppen inletts med att all ursprunglig matjord schaktats av och förts bort från platsen, varefter utfyll- nadsmassorna påförts för att slutligen täckas av ett nytt lager matjord. Den senare har troligen inte kommit från platsen, då utslagen med metalldetektor var väldigt få. Med erfarenhet efter senaste årens bytomtsundersökningar
Fosie 162:25 11 Fosie kyrka
9 7 6 5 4 3 12 2 10 1 13
8 11
14
Agnesfridsvägen
16 15 17 Fosie Farm 18
19 24
23 25 26 20 21 22
Schakt Undersökningsområde
Figur 5. Översikt över de schakt som grävdes i samband med förundersökningen. Skala 1:2500.
12 fosie 162:25 Figur 6. Exempel på utfyllnadens omfattning från schakt 2, där modernt material i form av maskinslaget tegel och tryckimpregnerat virke framkom i botten av schaktet. Foto: Adam Bolander. med konsekvent metalldetektoravsökning, avviker resultaten från den norra delen markant med endast en handfull fynd som skulle kunna knytas till en historisk bebyggelse. Undantaget gällde ett borgarkrigsmynt (Fnr 10), vilket lokaliserades i igenfyllningsmassorna i det norra områdets sydöstra del. Vid en punkt avvek resultaten något från den generella bilden, gällande den södra delen av schakt 7, samt den västra delen av schakt 8. Här påträf- fades vad som inledningsvis tolkades utgöra raserings- och utjämningslager innehållande rikligt av bränd och obränd lera, sot och träkol. Efter att ha identifierat en rad stratigrafiska förhållanden, däribland ett sentida dräne- ringsrör i tegel som låstes av i princip hela lagersekvensen, stod det klart att det inte fanns några intakta strukturer bevarade. Däremot kan vi sluta oss till att raseringsmaterialet sannolikt härrör från den gård, nr 5, som ska ha legat precis på platsen enligt det rektifierade kartmaterialet från år 1702. Tydligt är att de sentida markingreppen i området haft förödande konsekvenser även för gårdsläge 5, men att en del av materialet åter påförts innan mas- sorna slutligen täcktes av den nya matjorden. Förklaringen därtill är oklar. I den södra delen av schakt 10, samt norra delen av schakt 11 avgränsades en förmodad fukthåla eller sumpmark, vilken hade en ungefärlig nordsydlig diameter av ca 45 meter. En gradvis utfyllnad hade skett under 1600-/1700- tal då en grå sandig lera innehållande enstaka djurben, järnföremål, småsten och keramikfragment hade påförts. Keramiken utgjordes av fragmenterade grötfat. På grund av säkerhetsrisken avbröts schaktningen vid ca 2 meters djup, från dagens marknivå mätt, varvid ytterligare lager återstod. Här framkom ett mer brunaktigt material av en svag torvaktig karaktär och med riklig förekomst av snäckskal. Den östvästliga utbredningen är inte känd, mer än att inga spår av fukthålan stod att finna i schakt 7, beläget ca 40 meter österut. I den västra delen fanns inte möjlighet att placera något
Fosie 162:25 13 schakt på grund av det ovannämnda upplaget av mer eller mindre kompos- terbart material.
Södra delen
Söder om Agnesfridsvägen förlades sammanlagt 12 av undersökningens 26 schakt. Dessa uppmätte totalt 292 löpmeter och förlades i de ytor som var åtkomliga med grävmaskin. Delområdet var till stor del exploaterat och landskapsmodellerat med gräsbevuxna ytor, damm och artificiell kulle. Strax väster om delområdets mitt fanns en trelängad gårdsenhet kallad Fosie farm, vilken nyttjades för verksamhet för elever med specialbehov. Väster om bebyggelsen fanns två aktiva parkeringsytor samt en inhägnad hundrastplats, medan det i öster fanns en grusad fotbollsplan. Ytterligare österut fanns en temporärt uppförd dagisverksamhet med inhägnat område och lekplats. Utmed hela den södra delen av undersökningsområdet löpte en asfalterad gång-/cykelväg med tillhörande gatlyktsbelysning. Längst i öster fanns ett större grönområde med en stor artificiell kulle, en avrinningsdamm, samt en bevarad tillfartsväg med kastanjeallé löpande från Agnesfridsvägen i norr och söderut. Schakt 15 förlades i hundrastplatsen längst i väster, medan schakt 16,17 och 18 placerades i den grusade parkeringen tillhörande Fosie farm. I inget av schakten kunde bevarade lämningar påvisas. Istället föreföll omfattande markingrepp ha utförts även i denna del av undersökningsområdet, med ett liknande förfarande som det som ovan beskrivits för den norra delen. I schakt 18 påträffades en dieselförekomst som gav upphov till en mycket kraftig och irriterande lukt, vilket försvårade arbetet. Kommunens miljöen- het kontaktades i ärendet för vidare analyser. Schakt 19 placerades i en gräsbevuxen yta söder om parkeringsplatserna. Under grässvål och ca 0,25 m matjord noterades blandade och sentida påförda lager av en sammanlagd tjocklek av ca 0,6 m. Ca 3 meter från norr framkom förutom ett möjligt stenlyft även en förmodad brunn med en diameter av ca 2,1 m. Fyllningen bestod av en gråbrun sandig lera innehål- lande tegelkross, djurben och fragment av grötfat. Dateringen bör härröra i 1600- eller 1700-tal. Schakt 20, 21 och 22 placerades i en smal gräsbevuxen yta utmed den östvästligt löpande cykelvägen i söder. I den västra delen av schakt 20 framkom längs en sträcka av ca 8 m en förmodad bevarad äldre matjord, i vilken bland annat en sländtrissa i bly (Fnr 13) hittades genom metallde- tektering. Sländtrissan hade en närmast heltäckande kryssornamentik och även 4 knoppar på dess undersida. En koncentration av tre större natursten med en diameter av 0,35–0,55 m framkom längst i väster. Möjligen kan de utgöra spår efter en syll eller någon form av gränsmarkering. Övriga delar av schaktet karaktäriserades av sentida utfyllnader innehållande maskinslaget tegel, tryckimpregnerat virke, konservburkar mm, omfattande ett djup av 1,6 m från dagens marknivå. Topografin sluttade påtagligt mot öster, där igenfyllnaden således var som mest omfattande. I schakt 21 var bilden lik- artad, men här påträffades i den västra delen även en vattenledning löpande
14 fosie 162:25 mot nordost, med riktning mot det temporärt uppförda dagiset. I den östra delen framkom även ytligt belägna elledningar som även de hade riktning mot dagiset. Mellan schakt 21 och 22 fanns en asfalterad gångväg löpande i nordsydlig riktning. I asfalten fanns två metallbrunnar för telekablar, förmodligen även de inkopplade till de nordligt belägna byggnaderna. På grund av de obefintliga resultaten i schakt 21 och den rikliga förekomsten av ej markerade kablar bedömdes det inte vara lämpligt att placera ytterli- gare schakt i den annars lättillgängliga och anslutande gräsbevuxna ytan i norr, mellan cykelvägen och dagisverksamheten. Istället förlades schakt 22 ca 30 m österut i en smal gräsyta mellan två träd, cykelvägen och en häck som omgärdade lekplatsen i norr. Längs schaktets knappa 10 meters längd framkom en bevarad kulturlagersekvens. Bland annat dokumenterades ett raseringslager (282) bestående av en gul lera innehållande rikligt av sot- fläckar, träkol och koncentrationer av bränd lera, samt enstaka djurben och keramikfragment. Keramiken bestod av yngre rödgods, varav några frag- ment från grötfat. Raseringslagret bör ha tillkommit i 1600- eller 1700-tal. I de västra delarna av schaktet och till synes beläget under raseringslagret återfanns ett förmodat utjämningslager (280) bestående av en gråbrun och lerig sand innehållande rikligt av träkol, gula lerfläckar, djurben, samt enstaka keramikfragment av yngre rödgods. Därtill insamlades från lagret ett delvis rödbränt fragment av Östersjögods (Fnr 31). Lagret undersöktes med marksond och bedömdes vara ca 0,2 m tjockt. Härunder vidtog en brunak- tig lerig sand med betydligt färre komponenter, vilket enligt marksonden omfattade ytterligare 0,75 m. Förmodligen utgör de flera nivåer av påförda utjämningslager, samt en äldre odlingsnivå. Skifteskartan från år 1763 åter- ger på platsen en struktur där gård 21 och 22 bildar en dubbelgård, medan den mer schematiskt ritade kartan från år 1702 visar att gårdarna ligger i en sydvästlig – nordostlig förskjutning i förhållande till varandra. Lämningarna kan, i första hand, förmodas utgöra spår efter bebyggelsen hörande till gård 21, även om det inte kan uteslutas att bebyggelsen tillhörande gård 22 också kan stå att finna i nära anslutning. Utifrån rådande situation var det inte möjligt att utvidga schaktet ytterligare åt något väderstreck. Rimligtvis får lämningen förväntas ha en utbredning som omfattar området för dagisverksamheten och dess inhäg- nade område och lekplats. Byggnaderna består av sammansatta moduler som har anlagts på platta, varför eventuella skador på fornlämningen kan uppskattas vara begränsade till sin omfattning. Schakt 23 och 24 placerades i en inhägnad och grusad fotbollsplan öster om Fosie farm. Inga intakta kulturlager påträffades. Däremot konstate- rades även denna del av området ha varit utsatt för omfattande markingrepp. Påförda massor innehållande metallskrot, tegel, porslin och virke förekom till ett ungefärligt djup av 1,6 meter. Därtill fanns en nedgrävd dagvattenbrunn centralt i schakt 23. I de norra delarna av samma schakt påträffades även en förmodad äldre brunn, innehållande enstaka tegelkross och yngre rödgods. Brunnen omfattade ett djup överstigande 2 meter från dagens marknivå, där schaktningen på grund av säkerhetsskäl avbröts. Rimligen dateras brunnen i 1700- eller 1800-tal.
Fosie 162:25 15 Figur 7. Vy över schakt 25 och 26 på platsen för gård 20, sett från sydväst. Foto: Adam Bolander.
I den sydöstra delen av undersökningsområdet grävdes schakt 25 och 26 på platsen för gård 20 som den återgivits på kartmaterialet från år 1702. Området bestod av en gräsbevuxen yta som låg insprängd mellan ringvägen i öster och en stor artificiell kulle i väster (fig. 6). Centralt på den gräsbevuxna ytan kunde en svag förhöjning skönjas, vilken inledningsvis förmodades avslöja platsen för gårdsläget. På grund av det utstakade undersökningsom- rådets begränsningar så kunde endast delar av den annars lättillgängliga ytan undersökas, medan en förmodad vidare utsträckning åt söder och öster inte omfattades av undersökningen. Redan vid de första schakttagen stod det klart att en bevarad gårdslämning återfanns på platsen. Direkt under grässvålen framkom nämligen intakta kulturlager i form av raserings-, utjämnings- och odlingslager, samt en möjlig rest av en stensyll, brunnar och en ugn (fig. 7). I ett odlingslager, 261, framkom ett 1400-talsmynt präglat under Erik av Pommern (Fnr 3). Raseringslagret (270) bestod av en gulgrå lera innehål- lande rikligt av träkol, sot, bränd lera, kalk, samt enstaka småsten och var ca 0,10 m tjockt. Utifrån stratigrafiska förhållanden kunde det dateras till 1700-tal. Raseringslagret efterföljde ett lager (268) bestående av en brungrå, sandig lera med rikliga inslag av gula lerfläckar, enstaka kol och bränd lera. Lagret tolkades utgöra en öppen markyta i anslutning till bebyggelse och bedömdes utifrån undersökning med marksond vara ca 0,10 m tjockt. I ytan påträffades med metalldetektor ett blybleck (Fnr 19) med en säregen men svårtydd inskription (fig. 8). Vid fyndtillfället var det ihopvikt och mätte ca 2 cm. Med varsam hantering av konservator kunde det däremot vecklas ut och visade sig i sin fulla längd mäta 14 cm och vara försedd med skrift i två rader. Vid tidpunkten för föreliggande rapports tryckning är blecket på analys hos Riksantikvarieämbetets runverksamhet. Ett, i förhållande till lager 268, stratigrafiskt äldre förmodat odlingslager, 286, innehöll ett
16 fosie 162:25 25 26
Brunn Dike Grop Kulturlager Stenlyft Stenpackning Stolphål Störning Ugn
Figur 8. Översikt över de anläggningar som påträffades på platsen för gård 20.
1300-talsmynt präglat under Magnus Eriksson (Fnr 4). I de norra delarna av schaktet förekom en del sentida störningar i form av dräneringsschakt, men lagerbilden blev också betydligt tjockare. Troligen får det ses som ett resultat av upprepade försök att jämna ut en sluttande topografi. De förmodade utjämningsmassorna var homogena och av en brunaktig lerig karaktär. En datering av lagren var svår att få till stånd, men inget sentida material påträffades, varför antagandet att de är av äldre dato får sägas vara rimligt. Vidare framkom i denna del en förmodad brunn (289), vars diame- ter uppgick till ca 2,1 m. Fyllningen bestod av en brungrå och sandig lera innehållande småsten, lerprickar, järnföremål, träkol, sot och djurben. Inget daterande material påträffades i den, men utifrån stratigrafiska förhållanden och karaktären i ytan får förmodas att den härrör i medeltid.
Fosie 162:25 17 Figur 9. Fram- och baksida av det konserverade blyblecket med inskription. Foto: Staffan Hyll.
Schakt 26 förlades öster om föregående schakt, mot ringvägen till. Det bör tilläggas att undersökningsområdet inte sträckte sig hela vägen ut till ringledens vägbank, varför ytterligare 10–15 meter av den lättillgängliga gräsytan inte berördes i samband med undersökningen. Bilden var gene- rellt densamma som i föregående schakt, även här framkom bevarade lämningar direkt under grässvålen. Den stratigrafiskt yngsta kontexten i lagersekvensen utgjordes av ett raseringslager (309), bestående av en grågul lera innehållande kalk, bränd lera, småsten och träkol. En datering ligger rimligtvis i 1600- eller 1700-tal, även om inget daterande material kunde identifieras. I en något äldre stratigrafisk nivå framkom ett aktivitetslager (306), huvudsakligen bestående av kalk och kalkbruk. Tjockleken uppgick till 0,05–0,10 m och dess tillkomst bör sättas i samband med kalkning av en stående byggnad. Alldeles intill påträffades nämligen en förmodad stensyll (307) löpande i östvästlig riktning och bestående av natursten med diameter mellan 0,15–0,50 m. Strax norr om denna återfanns en stenpackning (308) som skulle kunna utgöra spår efter ett terrasserat takdropp eller en rest efter en plundrad gårdsplan. De i konstruktionen ingående naturstenarna mätte ca 0,2 m i diameter. En större förmodad öppen markyta (301 + 302) antas ha utgjort gångstråk i anslutning till bebyggelsen. Sammanlagt knöts 5 myntfynd till lagret, varav två kunde dateras till 1300-tal, två till 1500-tal och ett som inte var bestämbart (bilaga 1). Därtill insamlades från lagret även ett ornerat mynningsfragment från ett kärl i Östersjögods (Fnr 21), samt ett knivändesbeslag (Fnr 16). I en stratigrafiskt äldre nivå fanns förmodade
18 fosie 162:25 utjämningslager och en möjlig äldre odlingsnivå (292 + 311). I söder var den återstående tjockleken endast 0,1–0,2 meter. I denna del framkom även en samling stolphål och diken. Ett av dessa (305) var ca 0,35 m brett, löpande i en ungefärlig östvästlig riktning och innehållande en brunaktig lera med rikliga inslag av gulgrå lera, samt enstaka bitar bränd lera och träkol. Strax intill fanns ytterligare ett dike (304), även det 0,35 m brett och av identisk karaktär, men löpande i en sydvästlig – nordostlig riktning. Förmodligen har de en medeltida datering. I schaktets norra delar var bilden densamma som i schakt 25, det vill säga med flera sentida störningar och en åt norr sluttande topografi som jämnats ut i omgångar. Lagerbilden uppgick i denna del till ca 1,5 m och bedömdes inte ha samma informationsvärde som i övriga delar av schaktet. Gällande gård 20 bör tilläggas att lämningens ytliga belägenhet gör den sårbar vid eventuell exploatering, även om området skulle införlivas i detaljplanen såsom grönområde eller plantering. I ett sådant förfarande rekommenderas att ytterligare skyddande åtgärder vidtas.
Sammanfattning av resultat
I den norra delen av undersökningsområdet kunde omfattande marking- repp konstateras. Dessa hade sannolikt företagits genom att massor grävts bort för att ersättas med rivningsmassor, varpå matjord hämtad från annan plats förts på. Inget av delområdets två berörda gårdslägen fanns bevarat. I den västra delen påträffades däremot en fukthåla som fyllts igen under 1600- eller 1700-tal. I stora delar av området söder om Agnesfridsvägen var bilden densamma som i den norra delen, med en omfattande utschakt- ning och inget av arkeologiskt intresse bevarat. Den sydöstra delen utgjorde däremot ett undantag. På det förmodade läget av gård 21 och 22 påträffades exempelvis odlings-, utjämnings och raseringslager. På grund av befintlig situation med gång-/cykelväg, planteringar och inhägnad lekplats var endast en väldigt begränsad del av gårdsläget möjligt att undersöka. I schakt 19 och 23 dokumenterades två äldre brunnar. Dessa var dock solitära och området bedömdes i övrigt vara så utsatt för sentida markingrepp att vidare undersök- ningar inte är motiverade. Förhållandet var detsamma för de västra delarna av schakt 20 där det påträffades en intakt stenansamling som kan höra till en syll eller en markgräns. Därtill fanns under en begränsad sträcka även bevarad äldre matjord, i vilken en sländtrissa i bly framkom. Den omgivande exploateringssituationen gör det inte troligt att vidare undersökningar av denna del kan förväntas ge några resultat. Längst i sydost påträffades däremot välbevarade lämningar efter gård 20. Direkt under grässvålen framkom en intakt kulturlagersekvens, bland annat bestående av odlings-, utjämnings- och raseringslager. Även partier av stensyll och stenpackningar, samt en ugnskonstruktion och två brun�- nar påträffades på platsen. Genom metalldetektering påträffades åtskilliga metallföremål, däribland flera mynt, varav något med en preliminär datering i 1200-tal. Det bör också tilläggas att begränsade delar av gård 20 förmod- ligen är belägna utanför undersökningsområdet, i ett i övrigt lättillgängligt
Fosie 162:25 19 område till största delen bestående av gräsbevuxna ytor. På grund av läm- ningens ytliga belägenhet, rekommenderas beskyddande åtgärder i det fall området i detaljplanen avses att bevaras såsom grönområde eller liknande.
Arkeologisk och vetenskaplig potential
Den enda del av undersökningsområdets norra hälft som kan sägas besitta någon vetenskaplig potential är den vattenansamling som förmodligen fyllts igen under 1600- eller 1700-tal. I vissa skikt noterades nämligen en del bevarat organiskt material, rikligt av snäckskal, samt en ställvis torvak- tig karaktär. Materialet torde vara synnerligen lämpligt för arkeobotaniska analyser och provtagning avseende såväl miljö- som pollenprover. Rimligtvis hade frågor rörande det omgivande landskapet, uppodling och exploatering kunnat besvaras genom vidare analys av lagersekvensen. Snäckskalen och eventuella spår efter andra vattenlevande djur och växter har också poten- tialen att berätta mer om vattensamlingens karaktär och gradvisa förändring fram till igenfyllningen. Det är inte omöjligt att tänka sig att den medvetet kan ha manipulerats för att exempelvis fungera som en mindre fiskodling avsedd för husbehov. För de två punkter söder om Agnesfridsvägen där intakta kulturlager- sekvenser påträffades finns naturligtvis helt andra förutsättningar för att nå information om Fosie bys utveckling och framväxt. Gällande såväl gård 20 som 21/22 finns möjligheten att fastställa tidpunkten för etableringen av respektive gårdsläge, samt att få en bild av de strukturella, organisatoriska och funktionella aspekterna av dess karaktär. För gård 20 fanns i fyndma- terialet indikationer på att gården redan tidigt varit en del av bystrukturen, vilket ger oss en vidsträckt tidshorisont för handen då gården legat kvar på samma plats långt in i 1900-tal. Aktiviteterna på platsen har avsatt en samlad kulturlagerbild som mest uppgående till en tjocklek av 1,5 m i en topo- grafisk svacka. Merparten uppnår rimligtvis 0,5 – 1,0 meters tjocklek. Vid förundersökningen kunde flera olika typer av lager identifieras i sekvensen, exempelvis utjämnings-, konstruktions- och raseringslager. Således bör det vara möjligt att vid eventuella framtida undersökningar få en helhetsbild av händelseförloppet på gårdsläget. En viktig fråga att besvara är naturligtvis huruvida gården varit bebodd i en obruten kontinuitet från dess etablerande till övergivandet i 1900-tal. Är det möjligt att i kulturlagersekvens och fyndmaterial identifiera perioder då byggnaderna stått öde och är det i så fall tänkbart att se en förklaring till varför? Kanske kan även en koppling till de historiskt kända tiderna av missväxt, svåra levnadsförhållanden och pestepidemier speglas i materialet? Av de identifierade och funktionsbestämda anläggningarna kan framfö- rallt en brunn framhållas som särskilt intressant. Brunnen undersöktes inte mer än i plan, men var belägen i det topografiskt lägre belägna området i norr. Förhoppningen är att läget också kan ha inneburit en fuktigare miljö, vilken gett goda förutsättningar för bevarandet av brunnens avsatta bot- tenskikt. I det fall det finns bevarat kan analyser med hjälp av miljö- och pollenprover företas.
20 fosie 162:25 Figur 10. Vy över området kring den befintliga dagisverksamheten med tillhörande lekplats. Den större vita byggnaden centralt i bilden är Fosie Farm. Vy mot väster, sedd från den artificiella kullen intill schakt 25 och 26. Foto: Håkan Svensson.
Lämningarna på såväl gård 20 som 21/22 bedömdes vara välbevarade. På platsen för gård 20 noterades däremot en del sentida störningar, sannolikt med anknytning till gården som varit i bruk även under 1900-tal. Det rör sig om dräneringsbrunnar, dräneringsledningar och elkablar. Flera av dessa var placerade i den norra delen där informationsvärdet bedömdes vara något lägre med tjocka utjämningslager som sannolikt placerats ut i syfte att mot- verka den kraftigt sluttande topografi. Lagersekvensen bedömdes generellt vara välbevarad, men det bör nämnas att partiet närmast kastanjeallén i väster visade en något högre grad av nedbrytning med mer diffusa lagerskiljen. Orsaken därtill bör vara trädens rotsystem som dränerat omgivningen på vatten och därmed skapat en mer uttorkad miljö än vad som ur bevarande- synpunkt får sägas vara önskvärt. Fyndmaterialet var förhållandevis rikt vad gäller såväl keramik som metall. Då undersökningen endast berörde den översta delen av kulturlager- sekvensen utgjordes keramiken huvudsakligen av yngre rödgods. Av metall- föremålen kan flera mynt, bleck med inskriptioner och söljor vara värda att nämna. Utifrån erfarenheter av senare tids byundersökningar, exempelvis av Örja bytomt (Schmidt Sabo, manus), med konsekvent metalldetektering är frekvensen av antalet mynt som påträffades på gård 20 representativ. Flera föremål var så pass pålagrade att bearbetning av konservator är nödvändig för att kunna vidarebearbeta materialet. I ett något större perspektiv får de två bevarade gårdslägena sägas besitta ett stort informationsvärde för förståelsen av Fosie bys sammansättning, struktur och utveckling. Med tanke på att stora delar av byns västra del kunde konstateras vara utschaktade och utan bevarade lämningar efter gård nr 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 blir de två bevarade gårdslägena givetvis än viktigare. Förutsättningarna för att utifrån dessa få ett material som lämpar sig väl för vidare forskningsmässig bearbetning är goda.
Fosie 162:25 21 Schakt Föreslaget område för fortsatt bevakning Undersökningsområde
Figur 11. Förslag till område för fortsatt bevakning markerat med grönt. Undersökningsområdet och upptagna schakt marke- rade med röd linje på ett underlag av den geometrisk avmätningen från år 1702. Skala 1:3000.
Förslag till fortsatta åtgärder
Den översiktliga förundersökningen påvisade bevarade lämningar vid två punkter i den sydöstra delen av undersökningsområdet. En fördjupad arkeo- logisk förundersökning av dessa förordas föregående fortsatt exploatering, förutsatt att lämningarna inte kan bevaras. Området som kan förväntas rymma lämningar uppskattas utifrån resultaten att uppgå till en yta av ca 7900 m2, motsvarande ca 7,9 % av exploateringsområdets totala yta (fig.10). Området vid platsen för gård 21/22 är idag förhållandevis otillgängligt (fig. 9). Rimligtvis får lämningen förväntas ha en utbredning som omfattar området för en befintlig dagisverksamhet med inhägnat område och lekplats. Enligt uppgift från kommunen så uppfördes den väldigt hastigt eftersom behovet av verksamheten var närmast akut och i samband därmed gjordes ingen arkeologisk undersökning. Byggnaderna består av sammansatta moduler, närmast i barackform och har anlagts på platta. Sannolikt har
22 fosie 162:25 skadorna i samband med uppförandet inte varit alltför omfattande, varför det kan förmodas att bevarade lämningar återfinns även här. Av praktiska orsaker förefaller det vara mest lämpligt att eventuella insatser i denna del av området först företas i samband med att verksamheten och byggnaderna avvecklas. Gällande platsen för gård 20 är tillgängligheten betydligt bättre. Gårds- läget kan dock förväntas sträcka sig en begränsad bit utanför undersök- ningsområdet i såväl söder som öster. I syfte att inte förlora information genom att endast undersöka den del som berörs av detaljplanen hade det varit önskvärt att undersöka gårdsläget som en helhet. I det fall lämningarna kan bevaras såsom grönområden eller liknande, så är det av stor vikt att de behandlas med största försiktighet, då kulturlager och anläggningar visade sig framkomma ytligt, ställvis direkt under gräs�- svålen. Således kan även planteringar, gång-/cykelvägar eller andra mindre ingrepp komma att påverka lämningarna. Gällande de lämningar som påträffades i schakt 19, 20 och 23 bedöms informationsvärdet som kan nås genom vidare undersökningar vara begrän- sat. Anledningen därtill är den omgivande exploaterings-situationen samt de omfattande markingreppen som skett i området i sen tid.
Fosie 162:25 23 Referenser
Anshelm, G. 1947. Stiftets kyrkor. I: Herrlin, G (red.) Lunds stift i ord och bild. Stockholm. Björhem, B. & Dahlström, H. 2007. Ohlsgård – tre gårdar i Fosie by. Arke- ologisk slutundersökning 2004. Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Malmö Kulturmiljö. Enheten för Arkeologi. Rapport 2007:066. Björhem, N. & Säfvestad, U. 1993. Fosie IV. Bebyggelsen under brons- och järnålder. Malmöfynd nr 6. Malmö. Friman, B. 2008. Att stå på egna ben. Centrala funktioner och lokal utveck- ling under yngre bronsålder och järnålder i Mellanbyn, Skåne. Malmöfynd nr 18. Malmö. Jönsson, L. & Kockum, J. 2004. Öresundsförbindelsen, Fosie by 10. Rapport över arkeologisk slutundersökning 1996-1998. Rapport nr 21. Malmö Kulturmiljö. Ljunggren, K. G. & Ejder, B. 1950. Lunds stifts Landebog 1569. Del 1. Skånsk medeltid och renässans 4. Lund. Pamp, B. 1983. Ortnamn i Skåne. Kristianstad. Randsborg, K. 1980. The viking age in Denmark. London. Rosborn, S. 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Med- eltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museet Rapport. Stockholm. Schmidt Sabo, K. Manus. Örja 1:9, RAÄ 9, Landskrona kommun. Slut- undersökning 2010. Riksantikvarieämbetet UV Syd, rapport.
24 fosie 162:25 Administrativa uppgifter
Riksantikvarieämbetets dnr: 422-2108-2011 Länsstyrelsens dnr: 431-10525-11 Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12022 Exploatörens id: 1061 Intrasisprojekt: UV2011:126 Undersökningstid: 2011-11-21 – 2011-11-29 Projektgrupp: Katalin Schmidt Sabo (projektledare), Adam Bolander (projektledare), Håkan Svensson, Fredrik Strandmark Underkonsulter: Byggnadsmaskiner, KGC, Europcar, LUHM Beslutad kostnad: 265 945:- Faktisk kostnad: 265 196:- Exploateringsyta: 100 000 m2 Undersökt yta: 1657 m2 Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 2e, Fastighetskartan 61D 5hN x 6158933 y 375356 Koordinatsystem: Sweref 99 13:30 Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6158791 y 375162 Höjdsystem: RH 70 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 14 foton med Unr 3501:1-14. Digital dokumentation: digital dokumentation i form av ett Intrasis-pro- jekt med nummer UV2011:126 Fynd: fynd med Fnr 1–33 förvaras på Lunds Universitets Historiska Museum (LUHM), med inventarienr 32057
Fosie 162:25 25 Bilaga 1. Fyndtabell.
Fnr Material Sakord Vikt Antal Kontext Status Anmärkning Valör 1 CU-leg Sölja 4 1 301 Intakt Rund sölja med torne. 2 CU-leg Mynthänge 1 1 301 Intakt Mynt- Frederik I (1523-1533), Malmö 1524? Sösling 3 CU-leg Mynt 1 1 261 Intakt Mynt- Erik av Pommern (1396-1439), fr 1422- Kopparsterling 4 Silver Mynt 1 1 286 Intakt Mynt- Magnus Eriksson (1332-1360) 5 Silver Mynt 1 1 301 Intakt Mynt- Magnus Eriksson (1332-1360) 6 Silver Mynt 1 1 301 Intakt Mynt- ej bestämt 7 Silver Mynt 2 1 301 Intakt Mynt- Christian III (1534-1559) Roskilde 1535 Fireskilling 8 CU-leg Mynt 1 1 301 Intakt Mynt- Magnus Eriksson (1332-1360) 9 Silver Mynt 4 1 100 Intakt Mynt- Fredrik I (1720-1751), Sthlm 1720 1 öre k.m. 10 Silver Mynt 1 1 100 Intakt Mynt- Erik Menved (1286-1319) 11 CU-leg Mynt 4 1 223 Intakt Mynt- Ulrika Eleonora (1719-1720) Sthlm 1719 1 öre k.m. 12 CU-leg Hänge 2 1 301 Intakt Runt, platt med dekor av 3 korsade linjer. 13 Bly Föremål 12 1 273 Intakt Sländtrissa, med kryss- och punktornamentik 14 Bly Beslag 3 1 100 Defekt Två ihopsatta ringar, ena m pärlor+ ett kors 15 Bly Plomb 10 1 100 Intakt Plomb, m räfflad kant och mönster på sidorna. 16 CU-leg Beslag 4 1 301 Fragment Knivändesbeslag m streckdekor. 17 CU-leg Föremål 7 1 301 Intakt Fingerborg m gropar på sida och topp 18 CU-leg Föremål 5 1 263 Intakt Fingerborg m gropar och vulst. Utan topp. 19 Bly Bleck 14 1 268 Intakt Blybleck med inskription 20 Vitmetall Kärl 23 1 226 Fragment Metallkärl i vitmetall. 21 Keramik Kärl 14 1 301 Fragment Östersjögods, ornerad mynning 22 Keramik Kärl 4 1 276 Fragment Yngre Rödgods 23 Keramik Fat 7 1 228 Fragment Yngre Rödgods 24 Keramik Kärl 6 1 273 Fragment Yngre Rödgods 25 Keramik Kärl 2 2 270 Fragment Rödgods 26 Keramik Kärl 2 1 223 Fragment Rödgods 27 Keramik Kärl 2 1 293 Fragment Yngre Rödgods 28 Keramik Kärl 16 3 282 Fragment Yngre Rödgods 29 Keramik Kärl 26 2 280 Fragment Yngre Rödgods 30 Keramik Kärl 43 6 280 Fragment Yngre Rödgods 31 Keramik Kärl 12 1 280 Fragment Östersjögods, rödbränt 32 Keramik Fat 107 3 253 Fragment Yngre Rödgods 33 Flinta Spån 7 2 100 Fragment Flintspån
26 fosie 162:25 Fosie 162:25 27 28 fosie 162:25