Skanes Historia 1

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Skanes Historia 1 1 Sven Rosborn Den skånska historien Före skrivkonsten 3 Tryck: Team Offset & Media Papper: 130 g Silverblade art Malmö 1999 ISBN: 91-973777-0-8 Bilden på titelsidan: Framgrävning av skelett från vikingatiden från gravfältet vid Grötehögen i Fosieområdet. Foto Göran Winge. Då inget annat anges kommer fotografierna i denna bok från författarens eget bildarkiv. Copyright Sven Rosborn 1999. 4 Innehåll Inledning Bronsets tid (1.800 f.Kr. – 500 f.Kr.) Vad är tid? Forntidssiluetter mot horisonten 83 Högarnas folk 89 Att datera forntiden 9 Stridsvagnarna i Göingeskogen 94 Bilder från bronsåldern 103 De äldsta spåren Bronset och vattnet 111 (10.000 f.Kr. – 4.000 f.Kr.) Med lågorna till dödsriket 123 Det spökar vid fornminnena 127 En renjägarfamiljs lägerplats 13 Ett annorlunda landskap 18 Smidessläggans tidevarv På den skånske jägarens boplats 20 (500 f.Kr. – 1000 e.Kr.) De som började odla jorden Om järn och romare 137 (4.000 f.Kr. – 1.800 f.Kr.) En krigisk tid 141 Om tron 146 Från jägare till bonde 33 De döda i mossarna 149 Hindby mosse 38 Men gravarna finns kvar 153 De slipade flintyxorna 41 Och de hade tak över huvudet 161 Bönderna reser stenmonument 49 Uppåkra 169 Skåningen börjar markera revir 58 Vikingar i Fosie 174 Samtal med en död kvinna 63 Gamla skånska hus 74 5 Förord Föreliggande bok är ett gott exempel på samar- svenskan, Arbetet och Skånska Dagbladet - som bete på olika plan. Fotevikens Museum har sedan bidragit med olika tidningsartiklar. länge haft planer på att komma ut med ett antal böcker om Skånes äldre historia; Fosie stadsdels- På Malmö Museum och på Stadsantikvariska förvaltning har samtidigt haft en önskan att de många avdelningen vill jag framföra mitt tack till Ingmar och viktiga utgrävningar som gjordes i området un- Billberg och Catharina Ödman som hjälpt mig med der 1960-1970-talen bättre kommer till allmänhe- att uppdatera vissa fynd. Raimond Thörn och Nils tens kännedom än vad som hittills varit fallet. När Björhem var bistått med viktigt fotomaterial och stadsdelschef Jürgen Lindemann därför kontaktade Göran Winge har med sin goda kunskap om de äldre undertecknad var det naturligt att starta det bok- Fosieutgrävningarna varit ett bra ”bollplank”. Han projekt som du här ser resultatet av. har också hjälpt till med framtagning av många tid- ningsartiklar. Stort tack även för bra samarbete med Det är mycket arbete med att producera en bok. övriga arkeologer och museets fotoavdelning. Att skriva ett manus kan i säg vara en stor arbets- prestation men när väl manuset ligger färdigt är du Utan stadsdelsförvaltningen i Fosie hade denna bara knappt halvvägs. Det ska fram bilder, det ska bok fått vänta många år på fullbordan. Tack Linda läggas layout, det ska korrigeras och korrekturlä- Allansson för att du sände det e-mail som startade sas m.m. Under mitt arbete med denna bok har jag vårt samarbete. Linda har lagt ned ett förtjänstfullt i dessa stadier av bokens tillkomst haft ett antal per- arbete med de två tidigare böckerna om Fosie stads- soner och institutioner som välvilligt stött mig och dels historia och har också lämnat förslag på för- som jag gärna vill omnämna. projekteringen till denna bok. Göran R Buckhorn har bistått på ett förtjänstfullt sätt med arbetet kring Lunds Universitets Historiska museum är givet- det äldre tidningsmaterial som ingår i boken. vis en viktig institution om man vill sätta sig in i Skå- nes förhistoria och arkeologi. Stort tack till Ham- Slutligen ett stort tack till museichef Björn M pus Cinthio, Ulla Silvegren och Bengt Almgren för Jakobsen vid Fotevikens Museum som aktivt tagit deras hjälpsamhet. Antikvarisk Topografiska arki- del i mina många våndor kring denna produkt. Det vet i Stockholm har jag haft anledning att besöka tacket ska också högt ljuda för alla mina arbets- ett antal gånger i jakten på den skånska forntiden. kollegor på samma museum. Personalen har alltid ställt upp på ett positivt sätt. Så också personalen vid Malmö Stadsarkiv när jag Foteviken 1999-10-19 sökt i detta arkivs stora samling av tidningsklipp. Tack också till de journalister och tidningar - Syd- Sven Rosborn 6 Inledning Ofta när man är ute och håller föredrag om vår särskild del av storstaden, stadsdelsområde Fosie. skånska forntid och historia är det någon eller några I boken återvänder jag ständigt hit efter mina ut- som kommer fram efteråt och ställer frågan: blickar och nedslag på andra platser i Skåne och i -”Var kan jag läsa mer om det du berättat?” Danmark. Det har känts naturligt att knyta upp be- rättelsen till just Fosie. Ingen annan socken i hela Vilket svar får de nyfikna? Bibliotekens katalo- Norden har nämligen blivit så genomsökt av arkeo- ger över litteratur om Skåne är imponerande; man loger som denna gamla jordbruksbygd. Här kan vi kan t.ex. sitta i evigheter i den fantastiska samlingen följa historien från äldsta tid fram till det moderna i Skånerummet på Malmö stadsbibliotek. Men de samhällets intågande på den historiska arenan. flesta böcker är skrivna för redan frälsta - för alla de som har så mycket kunskap i bagaget att det Det var i samband med den stora industribyggar- känns naturligt att kasta sig över en faktaspäckad, epoken och bostadsexpansionen under främst 1960- ofta lite ”torrt” skriven bok. Så är det definitivt inte och 1970-talet som bönderna och deras traktorer i för merparten av dagens skåningar. Fosie ersattes av byggjobbare med sina schaktmas- kiner. Socknen övergick vid denna tid till att bli en Den här boken vänder sig till en bred kategori viktig del av det mångfasetterade moderna sam- av de som söker Skånes långa historia på ett lite hället. Än i dag finns emellertid spåren efter tiotu- annorlunda sätt. Här finns inga diagram och jag har sen års historia ganska så påtagligt i Fosie. Du kan inte ansett mig behöva långa akademiskt inriktade se det i kvarters- och gatunamn, i gamla bondgår- försvarstal över ståndpunkter som framförs. De är dar som har överlevt, i en del gators sträckningar helt enkelt min syn på vår historia; en syn som jag m.m. Men har du inget facit till den skånska histo- förvärvat genom ett långt liv som främst museiman rien kan du omöjligtvis förstå den. Den här boken och arkeolog. Med boken hoppas jag i framtiden ger dig en inblick till denna annorlunda värld. lätt kunna svara på frågan om vad för bok man ska läsa om man vill få inblick i vår spännande skånska Stadsdelsförvaltningen i Fosie har under ledning historia. Jag kan ju sedan bara hoppas att du som av stadsdelschef Jürgen Lindemann tidigare produ- läser denna bok blir så intresserade att du går vi- cerat ett antal böcker om stadsdelens historia. Av- dare och lättare kan ta del av den rika och viktiga sikten har varit att erbjuda befolkningen ett hjälp- litteratur som finns i ämnet och som skapats av medel att lättare förstå historien i den nutidsbygd många andra forskare och författare. man lever och verkar i. Den här boken sätter in forntiden i Fosie i ett övergripande skånskt perspek- Boken har sin hemvist i Fosie, en gammal kyrk- tiv. För att rätt förstå sin egen lilla värld måste man socken söder om det forna Malmö som i dag är en ju även ha ett brett synfält. 7 8 Vad är tid? Enligt strikt vetenskaplig definition är det mänsk- den s.k. bondestenåldern. Den varade här i Norden liga begreppet ”tid” baserad på periodiskt återkom- under en längre tidsrymd än den tid som förflutit mande astronomiska fenomen som t.ex. växlingen mellan nutid och den stund som Jesus vandrade i mellan dag och natt. Men tiden kan faktiskt också Galileen … mer än tvåtusen år. Ger man sig tid att vara något synnerligen abstrakt ... ”för länge se- riktigt tänka efter är detta faktiskt en enormt stor dan”, ”när seklet var ungt” och ”i forntiden”. Det tidsrymd. finns underbart exakta mätningar för tiden men när människor upplever distansen till en händelse funge- I den svenska skolans historieböcker är tids- rar plötsligt inte längre hjärnans välprogrammerade aspekten emellertid helt omvänd den faktiska tiden. uppfattningsförmåga. Ju längre bort från nutid, ju Här är jägarstenålder och bondestenålder ofta en- mera abstrakt blir verklighetsförnimmelsen. Den dast några sidor lång medan sidantalet ökar i takt egna släkten har ofta medlemmar som någon gång med närheten till nuet. Detta fenomen är i sig inte träffat släktingar vilka levt för ett sekel sedan. Ingen onaturligt; det är viktigt att lära den historia som kan däremot ståta med att ha mött människor som skett ”bakom knuten” för att få perspektiv på sam- levde när Gustav III mördades 1792. För att inte tiden. Men exemplen illustrerar hur svårt det kan tala om Gustav Vasas tid på 1500-talet. Och dessa vara för en som inte är väl insatt i forntid och av- exempel på tidsavstånd mellan nutid och dåtid är lägsen historia att verkligen begripa hur ofantliga ändå så oändligt små i jämförelse med hela den tids- tidsdimensioner det är frågan om; att begripa hur period som det finns spår efter människor här uppe oändligt mycket som har utspelats under dessa långa i Norden och i Skåne. perioder ... och framför allt, hur ofantligt lite som blivit bevarat av det som kunnat berätta om bara en En blick i historieböckerna visar denna bristande liten smula av allt det som en gång hänt. tidsuppfattning. För att hålla ordning på årtusendena har forskarna indelat vår historia i så kända begrepp som stenåldern, bronsåldern och järnåldern vilken Att datera forntiden ju avslutas med vikingatiden. Ju längre bortåt i ti- den man når, desto längre i antal år mätt tenderar Norden är egentligen något av världsarkeologins de olika tidsepokerna att bli.
Recommended publications
  • Kv. Hemvistet Hyllie a B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X
    Med världen runt hörnet KV. HEMVISTET HYLLIE A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X en 1 E äg sv H lm an o e ckh s s to I p e S nr l. n e s Ri n Klipperg g n vä stkustväge SEGEVÅNG Vä ge v VÄSTRA n parksg kust HAMNEN Sege- Ö äst stra an V sgat arv F 2 S ä St V lad k e s g g- pp Jun tockholmsvägen a S ta mansg s n g Malmö C KIRSEBERGS- N a Hornsgat ndavägen t an a Lu V STADEN n ÖSTER- attenve llgatan rksvägen ra Va rgatan Ö F VÄRN gen Nor Öste örst Horns ellsvä a Citad ds Stora B g ulltoftaväge g n Slottsga GAMLA STADEN Drottninggatan 3 an ta Stora Nygatan gat n s RÖRSJÖ- ing S RIBERS- allerupsväg en STADEN g BORG gatan JOHANNESLUST svä Fören amn en lust Limh n n KATRINELUND torgatan Ka e S tr Johannes g n ine lu ä entsgata ndsg Regem n lväge v be S g Mariedalsv ata al FRIDHEM g o Marietorps allé s le in N ru n C g p R e n Kö ar nn ni s penham g ö e e 4 RÖNNE- R holm vä ä l ra sv För armvägen g stvägen v HOLM G Öst en F nsväge ttre e ust SORGENFRI u a kslu afs r Y n v RÅDMANS- Eri Sorgenfriväge en lle v äg VÅNGEN Amir Öst n Pilda e sväg B n a Köpenhamnsvägen ta ls n ham a g E6 atan Sa Lim m sg llerupsv Station g ägen Sal msv Triangeln r leru E20 DAMMFRI e ps C B vägen ä arl E22 g Gu MÖLLEVÅNGEN MELLANHEDEN en sta John fs 5 GAMLA Geijersgatan vä Ericss g Klåger LIMHAMN ANNELUND gen ons vä Ami n S belvägen r u ge g på alsg p svä rv No ata svä amn tan n ägsg n h a e g m edalsvä e Li ég g NORRA n ag n ä SÖDER- n Lin SOFIELUND K Vid ev opparb TÖRN- Klå u VÄRN ergsg ger Stadio ROSEN up ev tman s n vägen n n ta g a en a a Bell t L Linnégatan
    [Show full text]
  • Praktik Och Teori Nr 3/2002 • Malmö
    MALMÖ • PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2002 MALMÖ HÖGSKOLA Praktik och teori 3/2002 • Malmö ISSN 1104-6570 1 www.lut.mah.se Våra hemsidor på nätet och den tryckta skriften kompletterar varandra. På nätet hittar du konferenser, seminarier och lik- nande dagsaktuella saker. Kalendariet uppdateras ständigt. Praktik och teori och olika skrifter finns också på nätet i pdf- format. Dessa kan läsas med Acrobat Reader som kan hämtas hem gratis på nätet. Prenumerera på pappersutgåva För prenumeration kontakta Anette Persson, Gemensam administration och service (GAS), tel 040-665 80 69, fax 040-665 82 25 [email protected] 2 Innehåll Redaktionen Förord 5 Mikael Stigendal Bryr sig Malmö högskola om malmöborna? 8 Helena Smitt Ut i samhället för att förstå det – självfallet också högskolans uppgift Intervju med Mikael Stigendal 16 Kent Andersson Malmö högskola kan inte slå sig till ro 20 Margareta Popoola Så konstrueras Malmös identitet 26 Cesar Vargas Min del i Malmö och Högskolan 47 Mikael Mattesson Vad har Malmö högskola och kulturlivet ihop? 52 Daniel Tjäder Malmö svänger men skulle kunna svänga ännu mer 56 Gunilla Konradsson-Mortin och Eva Olsson Stans bästa dateingplace!!! Är det så studenterna ser på Stadsbiblioteket eller … 64 Johan Book Låt studenterna knyta an till framtida arbetsgivare under utbildningstiden på ett helt annat sätt än idag 70 Jan-Olof Jönsson Stadsbyggnadsvisionen om högskolan som interagerande med Malmö 77 Birthe Pedersen En självklarhet i staden 84 Lars Berggren, Mats Greiff, Roger Johansson Så knyts Malmös invånare ihop med högskolan 92 Annika Karlsson Med andra ögon 110 3 Förord almö – kan man säga det så enkelt.
    [Show full text]
  • Informationsblad Holma Torg
    Holmas nya vardagsrum HOLMA TORG Holmas nya vardagsrum Holma genomgår just nu en omfattande förnyelse och förvandling. Här ska modern bebyggelse och ett nytt levande torg skapa nya spännande möten mellan människor från hela Malmö. Utbyggnaden av Hyllie med nya bostäder, kontor, service tillsammans med goda kommunikationsmöjligheter innebär att Holma flyttar fram sin position och blir en del av Malmös nya framsida. Läget mitt emellan innerstaden och Hyllie har många fördelar. Det finns gott om kommunikations- möjligheter med bil och buss och i Kroksbäcksparken kommer en cykelboulevard anläggas. Det är lika nära till fotboll på Swedbank Stadion och ishockey i Malmö Arena som till köpcentren Mobilia och Emporia. Holma blir dessutom granne med nya Hylliebadet. Den omedelbara närheten till det gröna är en av de många fina kvaliteter som kännetecknar Holma. De prunkande och ombonade gårdarna vittnar om att det gröna har en central roll och MKB:s självförvaltning har också sitt ursprung här. Tillsammans med Hyllierankans odlingslotter omsluter Kroksbäcksparken hela området och ger Holma dess speciella gröna karaktär. Den närliggande Kroksbäcksparken är Malmös tredje största park och kännetecknas främst av sina sju kullar. Här kan man njuta av en fantastisk utsikt, springa tuffa intervaller eller åka pulka. I parken finns världens första puckelfotbollsplan där man aldrig riktigt vet var bollen studsar. Den fina temalekplatsen ”Äventyr” lockar äventyrslystna besökare från hela Malmö med utmaningar för både barn och vuxna. A B C D E F G H I J K
    [Show full text]
  • Om Släktgården Hindby Nr 6 Som Blev Stadsdelen Eriksfält
    O M S L Ä K T G Å R D E N H I N D B Y N R 6 S O M B L E V S T A D S D E L E N E R I K S F Ä L T Ingemar Wickström December 2010 (rev. mars -11, april -12) (I denna internetversion har vissa uppgifter om nu levande personer m.m. utelämnats) Av alla de gårdar som vår släkt under århundradena brukat finns en del som med större skäl än andra kan kallas släktgårdar. En av dessa är gården Hindby nr 6 i Fosie socken, som på ett eller annat sätt haft anknytning till vår släkt i 300 år. Till Hindby by kom omkring år 1680 bröderna Per och Lars Rasmusson och slog sig ned som brukare av kronorusthållen Hindby nr 1 (Per) och Hindby nr nr 2 (Lars). De var söner till bonden Rasmus Larsson på Fjärdingslöv nr 4 i Glostorps socken, om vilken det sades när han 1698 dog: "ehn 78 åhrs gl: mand: hadde uthi långl tidh booet i Fielanslöf: lefwat i Ectenskap 52 åhr, ehn fader till 11 barn,.....ehn myket skröpl: Menniskja, war i huse hos sin doter". Lars Rasmussons äldste son, Per Larsson, dyker i början av 1700- talet upp på Hindby nr 6, som han sedan brukade till sin död 1755. Per hade bland sina 15 barn döttrarna Marna och Margareta, av vilka Marna skall närmare beröras nedan och Margareta var mormors mormor till vår släkts Boel Mårtensdotter Lindström, gift med den nedannämnde Jöns Persson på Fosie nr 5.
    [Show full text]
  • Det Äldre Gatunätet I Malmö. Dokumentation I Samband Med Schaktningsövervakning I Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan Och Baltzarsgatan
    Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan Thomasson, Joakim; Heimer, Olle; Mårald, Ingvar; Sjöstrand, Ulrika 2007 Link to publication Citation for published version (APA): Thomasson, J., Heimer, O., Mårald, I., & Sjöstrand, U. (2007). Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan. (2007:064; Vol. 2007:064). Malmö Kulturmiljö. Total number of authors: 4 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46
    [Show full text]
  • 27 September
    Här finns drop-in-vaccination nära dig. Tärnöskolan Helikopter ygplats VÄSTRA 6 FRIHAMNEN Segeåparken HAMNEN Malmö högskola Segevångs- skolan SEGEMÖLLA Turning Torso SEGEVÅNG Segevångs- INRE gården Östra HAMNEN Sjukhuset Kirsebergs- Central- GAMLA skolan station MALMÖ STADEN Beijers park VALDEMARSRO Drottning- KIRSEBERG torget World Maritime University Stor- Bulltofta- Öresundsparken torget skolan Tekniskt museum Malmö Österports- muséer 15 skolan RÖRSJÖ Kirsebergs STADEN ishall Marie- Kungsparken Gustav Värnhems- dals- Adolfs Länsstyrelsen skolan Rörsjö- 5 BULLTOFTA parken Gamla torg skolan Ellstorps- JOHANNES Begravnings- KATRINELUND parken 13 Slotts- platsen Latin- LUST Mölledals- Stads- skolan Mariedals parken biblioteket Värnhems skolan FRIDHEM Idrottsplats S:t Pauli norra Sjukhus 7 kyrkogård Risebergaparken DAVIDSHALL S:t Petri Mellersta skola Davids- Borgar- halls förstads- Rise RIBERSBORG skolan torg skolan VÄRNHEM be Bulltofta skola 2 Idrottsplats rekreations- Stads- S:t Pauli område Limhamns- huset fältet mellersta SORGENFRI RISEBERGA Rönne- kyrkogård Stads- HÅKANSTORP holms- Mont- S:t Pauli parken teatern bijou- södra Videdals- Rönneholms skolan 9 BELLEVUE skolan Idrottsplats Konsthall Sorgenfri- kyrkogård trakplats Hyllie- RÖNNEHOLM skolan kroken FÅGELBACKEN Amiralen Limhamns Slotts- Hamn EMILSTORP stadens Pil- Folkets Dammfri- Kronborgs- da skola skolan skolan mms- Park Östra Skola Mellan- skolan Kyrkogården hedsparken DAMMFRI Stenkula- Halltorps- Tandl.- 14 skolan parken NYA Mellanheds- KRONBORG högsk. SÖDER G:LA Vikinga-
    [Show full text]
  • Cykelåret 2016 Malmö
    Cykelåret 2016 Malmö 1 Innehåll 3 4 5 Alla Malmöbor har Malmö ska bli en Mål rätt att cykla erkänd cykelstad 10 7 6 Snabbfakta! Nya Kort om cykelvägar Malmö by Bike 12 14 19 Cykelförbättringar Nya Cykling för alla cykelöverfarter 22 21 Cykeltrafikökning Kommunikation & dialog 2 Alla Malmöbor har rätt att cykla Malmö är en cykelstad. Här cyklar vi överallt, hela tiden, året runt. Vi cyklar för att det är enkelt och snabbt. Till och med på vintern! Visionen för cykelstaden Malmö är att Alla Malmöbor har rätt att cykla. Man ska känna sig säker, både när man cyklar och när man har parkerat sin cykel. Vi vill att alla ska kunna cykla. Vi arbetar för att alla ska kunna känna vinden i ansiktet och uppleva denna vackra stad – på det bästa sättet att färdas genom den. 3 Malmö ska bli en erkänd cykelstad Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunikation Cykelvägnätet Kampanjer för ökad och säker Cykelbanor, cykelöverfarter, cykling, malmo.se/cykla, vinterväghållning mm. facebook.com/cykligamalmo mm. Service och tjänster Mobility management Cykelparkering, hyrcykelsystem, Cykelfrämjande erbjudanden så som cykelpumpar mm. Cykling utan ålder, cykelskolor och utlåning av elcyklar mm. 4 Häng med på färden! Mer att läsa Att cykla är bra för nästan allt.
    [Show full text]
  • Malmö Stad 750 År Köpenhamn Äldsta Stadslag 750 År
    År 2004 - Malmö stad 750 år Köpenhamn äldsta stadslag 750 år En analys av Sven Rosborn 1 En sammanfattning Malmö stad nere vid kusten har med stor sanno- tade att staden Malmö uppstått ur ett fiskeläge kallat likhet grundats av ärkebiskop Jacob Erlandsen i Lund Svalperup. Stranden från våra dagars Värnhem fram på 1250-talet. Innan Jacob blev ärkebiskop var han mot Malmöhus tillhörde vid denna tid troligtvis Bull- biskop i Roskilde och som sådan en mycket mäktig tofta by. Den stora Rörsjön/Västre sjö skar nämligen man. Hela Köpenhamn ägdes av honom i hans egen- effektivt av kustkontakten för bondbyn Malmö som skap av Själlands kyrklige ledare. År 1254 gav Jakob låg uppe vid nuvarande Triangeln. Erlandsen Köpenhamns borgare deras äldsta, i dag bevarade stadsprivilegier. Staden hade funnits redan För ärkebiskopen var det viktigt att säkra en ret- sedan slutet av 1100-talet men först genom det unika rättväg från Lund tillbaka till Köpenhamn. Han har privilegiebrevet från detta år stiger Köpenhamn fram därför snabbt gått igång med att bygga ett stort, runt riktigt ordentligt i historiens sökljus. försvarstorn av tegel på platsen mellan våra dagars ho- Vid den här tiden var relationerna mellan kung och ärkebiskop kyliga, ja jag skulle vilja säga iskalla. Kungen har därför gjort allt som stod i hans makt för att få sin man vald till ärkebiskop. Det hela började i december 1252. Ärkebiskop Uffe hade då hastigt avlidit. Dödsfallet skedde olägligt. Danmarks kung Abel hade nämligen strax innan fått ett spjut genom halsen under ett krig i södra Jylland. Hans bror Kri- stoffer skulle därför just vid jultiden av ärkebiskopen ha krönts till ny kung av Danmark.
    [Show full text]
  • Program För Hundrastområden
    GATUKONTORET Program för Hundrastområden 2010.06.02 Foto: Märika Bark, Agneta Sallhed Canneroth, Kajsa Karlström, Inga-Lill Öhlin, Emma Jonasson, Viveca Byhr Lindén, Emma Ekdahl. Foto från Whitewater Dog Park Illustrationer: Märika Bark, Emma Ekdahl Diagram: Emma Ekdahl, Anna Kanschat Innehåll Inledning 4 Hundar i andra länder 7 Hundrastområden 8 Här bor flest hundar 9 Kunskap och inspiration 10 Lokaldebatt och allmänhetens önskemål 12 Riktlinjer för utformning 16 Exempel på hundrastgård 20 Tillgängliga hundrastplatser 21 Målsättning 22 Källor 23 Medverkande ARBETSGRUPP Märika Bark, Emma Ekdahl, Birgitta Hjertberg, Anna Kanschat, Karin Sallby- Isaksson, Maria Sundell-Isling, Tobias Starck och Inga-Lill Ölin. STYRGRUPP Agneta Sallhed Canneroth REFERENSGRUPP Arne Mattsson, Eva Lundqvist och Anders Svensson 3 GATUKONTORET • PROGRAMMET FÖR HUNDRASTOMRÅDEN 2009.08.24 Inledning Det finns fyrtiotvå hundrastgårdar och åtta hundrastplatser runt om i Malmö. Hundrastgård är en inhägnad yta medan hundrastplatsen saknar stängsel och är ett större område. Samlingsnamnet är hundrastområde. Hundrastområden är inte bara en plats där hunden rastas utan även en mö- tesplats för hundarna och deras ägare. Med rätt innehåll blir rastområdet en plats för aktivitet och träning. Vid en inventering av alla Malmös hundrastområden under sommaren 2008 konstaterades både bristområden och behov av upprustning av befintliga hundrastgårdar. Malmö stad jobbar med att öka tryggheten i staden. Hundägarna är en grupp som är ute och rastar sina hundar även under dygnets mörka timmar och i alla väder. Därmed befolkas parker och gångstråk och bidrar till ökad trygghet. I centrala Malmö är det koppeltvång vilket innebär att man inte får släppa sin hund var man vill. Det finns förslag på att koppeltvånget också ska gälla detaljplanelagt område i hela Malmö.
    [Show full text]
  • Den Delade Staden Malmö
    Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi, Lunds Universitet Mathias Wallin SGEK01 HT 2010 Den delade staden Malmö En kvantitativ fallstudie av den socioekonomiska segregationens utveckling i Malmö 1992-2006 och huruvida denna har påverkats av förändringar på bostadsmarknaden Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund till studien 1 1.2 Disposition 2 2. Problemformulering och avgränsning 4 2.1 Problemformulering 4 2.2 Avgränsningar 4 2.2.1 Geografiska avgränsningar 4 2.2.2 Tidsmässiga avgränsningar 5 3. Teori 6 3.1 Begreppen segregation och integration 6 3.2 Social polarisering 8 3.3 Effekter på polarisering av förändring i bostadsbeståndets upplåtelseformer 9 3.3.1 ”Right to buy” – exemplet Storbritannien 9 3.3.2 Svenska förhållanden 11 3.4 Sammanfattning teori 11 4. Metod 13 4.1 Operationalisering av begrepp 13 4.1.1 Socioekonomisk segregation och social polarisering 13 4.2 Socioekonomiskt index 14 4.2.1 Indexering med hjälp av z-värden 14 4.2.2 Indexering medelst faktoranalys 15 4.3 Bostadsbeståndets förändrade upplåtelseformer 16 4.4 GIS-analys 17 4.5 Spatial autokorrelation och klustring med Local Morans I 17 4.6 Korrelation och kausalitet 17 5. Material 19 5.1 Empiri 19 5.1.1 Problem med det empiriska materialet 21 5.1.2 Förändrade variabler 22 5.1.3 Användande av sekundärdata 22 5.2 Teoretiskt material 23 5.3 Metodologiskt material 23 6. Analys 24 6.1 Inledning 24 6.2 Den sociala polariseringens utveckling över tid 25 6.3 Den sociala polariseringen i det urbana rummet, 1992-2006 26 6.3.1 1992 27 6.3.2 2006 29 6.3.3 Förändring i socioekonomiskt index mellan 1992 och 2006 30 6.4 Spatial autokorrelation i förändringen av socioekonomiskt index 32 6.5 Socioekonomiskt index i förhållande till bostadsbeståndets upplåtelseformer 35 i 6.6 Förändringen över tid i socioekonomiskt index i förhållande till förändringen i bostadsbeståndets upplåtelseformer 36 7.
    [Show full text]
  • Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag
    Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2020-2030 Bilaga 10 Nedan redovisas den trafik som trafikeras i Region Skånes regi 2018-05-24. Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag Linje 1 Lund-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 2 Göteborg-Helsingborg-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 3 Helsingborg-Teckomatorp-Malmö Tåg Linje 4a Kalmar-Växjö-Hässleholm-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 4b Karlskrona-Kristianstad-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 5 (Kristianstad)-Hässleholm-Helsingborg Tåg Linje 6 Lund-Malmö-Ystad-Simrishamn Tåg Linje 7 Markaryd-Hässleholm Tåg Linje 8 Malmö-Köpenhamn-Helsingör Tåg Linje 9 Helsingborg-Malmö-Trelleborg Tåg Linje 10 Växjö-Alvesta-Hässleholm Tåg Regionbusstrafik Linje Sträcka Trafikslag SkåneExpressen 1 Kristianstad-Malmö Regionbuss SkåneExpressen 2 Hörby-Lund Regionbuss SkåneExpressen 3 Kristianstad-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 4 Kristianstad-Ystad Regionbuss SkåneExpressen 5 Lund-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 8 Malmö-Veberöd-Sjöbo Regionbuss SkåneExpressen 10 Örkelljunga-Helsingborg Regionbuss Linje 100 Malmö - Vellinge - Höllviken - Falsterbo Regionbuss Linje 101 Trulstorp - Mossheddinge - Staffanstorp Regionbuss Linje 102 Hjärup-Staffanstorp Regionbuss Linje 108 Gårdstånga - Odarslöv - Lund Regionbuss Linje 119 Kävlinge - St Harrie - L Harrie Regionbuss Linje 122 Kävlinge - Löddeköpinge - Barsebäckshamn Regionbuss Linje 123 Kävlinge - Furulund - Lund Regionbuss Linje 126 Hänkelstorp - Löddeköpinge - Lund Regionbuss Linje 127 Staffanstorp - Nordanå - Särslöv-Tottarp Regionbuss Linje 132 Löddeköpinge - Bjärred - Lomma - Malmö Regionbuss
    [Show full text]
  • Vägvisningsplan För Malmö Stad 2008
    VÄGVISNINGSPLAN FÖR MALMÖ STAD 2008 Slutversion 2008-05-16 Antagen 2008-05-29 Reviderad Förord Vägvisningsplanen är framtagen av trafikavdelningens trafikregleringsenhet, Gatukontoret Malmö. Planen innehåller de förhållningssätt som gäller vid vägvisning i Malmö kommun och utgör underlaget för arbetet med vägvisningen. I vägvisningsplanen finns även de riktlinjer som gäller vid upprättande av vägvisning. Själva underlaget för befintlig vägvisning i Malmö kommun finns i digital miljö där både vägmärke och linjedragningar återfinns. Malmö Maj 2008 Rickard Johansson Kontaktuppgifter Telefon 040-34 10 00 Adress Gatukontoret Malmö Trafikregleringsenheten 205 80 Malmö Innehållsförteckning: BAKGRUND .......................................................................................5 ALLMÄNT ...........................................................................................6 BYTE AV BEFINTLIG VÄGVISNING ...........................................................................6 LAGAR, FÖRORDNINGAR MM .....................................................7 Vägmärkesförordningen, VMF (2007:90).....................................................................7 Väglagen, Vägl (1971:948).............................................................................................7 Vägkungörelse, VägK (1971:954).................................................................................7 Vägverketsföreskrifter, VVFS 2007:305.......................................................................7 VÄGVERKETS PUBLIKATIONER .................................................7
    [Show full text]