Arkitekturstadenmalmö Utställningsförslag

ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ

UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016

ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ

UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 4 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Innehåll Disposition

Förord ...... 5 Arkitekturstaden Malmö består av tre huvudsakliga delar: Sammanfattning ...... 6 I inledningen beskrivs varför god arkitektur är vik- Arkitektur som verktyg ...... 8 tigt, syftet med programmet, hur det är tänkt att an- vändas och av vem. Nio teser om arkitektur ...... 10 Nio teser utgör dokumentets kärna. Här beskrivs

Arkitekturens funktion ...... 12 Malmös stads ambitioner i frågor som rör arkitektur. Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö 15 I den avslutande delen, Malmö stads ansvar och Arkitekturen ska främja livet i stadens rum ...... 25 åtaganden, beskrivs stadens ansvar och fyra strategier Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig . . . . . 33 för hur Malmö stad ska arbeta för förverkligandet av ambitionerna som uttrycks. Arkitekturens form ...... 38 I en appendix beskrivs hur programmet relaterar Arkitekturen ska stärka Malmös särart...... 41 till andra kommunala styrdokument samt riksintresset Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning . . . . 49 för kulturmiljön i Malmö. Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser...... 55

Arkitekturens framtid ...... 64 Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet . 67 Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid ...... 73 Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet . . . 79

Malmö stads ansvar och åtaganden ...... 84 Malmö stads ansvar ...... 86 Malmö stads åtaganden ...... 87

Appendix ...... 88 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samband med kommunala styrdokument ...... 90 Riksintresse ...... 92 Bildregister ...... 94

Synpunkter

Synpunkter på denna utställningshandling lämnas till:

Stadsbyggnadskontoret 205 80 Malmö e-post: [email protected]

Frågor om utställningsförslaget besvaras av: Anna Modin telefon: 040 34 17 84, e-post: [email protected] Nytt förord behövs!

Förord 5

Förord

Malmö växter. Under de senaste trettio åren har stadens be- planeringen ska bidra till ett hållbart Malmö med goda för- folkning ökat kraftigt och i en allt snabbare takt blir Malmö- utsättningar för alla Malmöbor. borna fler. Staden är i dag en tilldragande boendeort, en En grundläggande byggsten i detta arbete är stadens plats där företag vill etablera sig och en populär besöksstad. hus och rum, och de miljöer som de tillsammans bildar. De Arkitektur och stadsbyggnad har spelat en betydande roll utgör de fysiska förutsättningarna för dagens och framtida under de senaste decenniernas positiva utveckling och är i Malmöbors liv och relationer och måste planeras, utformas dag ett profilområde som stärker stadens attraktivitet och och förvaltas med inlevelse och omsorg. bidrar till att Malmö i flera avseenden är en internationell I detta tematiska tillägg till Översiktsplan för Malmö – förebild – som en modig, nytänkande och hållbar stad. Arkitekturstaden Malmö, formuleras stadens ambitioner Som en snabbt växande stad står Malmö inför flera ut- för hur vi med arkitektur ska bevara, utveckla och förnya maningar, inte minst när det kommer till sociala frågor. De vårt Malmö. Arkitekturstaden Malmö är samtidigt ett verk- kommande åren behöver många bostäder byggas och stora tyg och en inbjudan till dialog om de värden som vi tillsam- investeringar göras i bland annat skolor, förskolor och of- mans kan skapa med arkitektur. fentliga rum. Det är en svår uppgift att både bygga mycket och bra. Samtidigt är det ett tillfälle att fortsätta utveckla Malmö till en mer hållbar, rättvis och levande stad. Våren 2014 antog kommunfullmäktige Översiktsplan för Malmö med siktet inställt på 2030-talets Malmö. Över- siktsplanen tecknar Malmö stads långsiktiga utvecklingsvi- Katrin Stjernfeldt Jammeh sioner och fungerar som en kompass för hur den fysiska Kommunstyrelsens ordförande

Vad är ett tillägg till en översiktsplan?

Översiktsplan och tillägg till översiktsplan punkter genom processen. Avdelningschefsgruppen på de tekniska förvalt- Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översikts- ningarna har varit styrgrupp och förvaltningscheferna beställargrupp. plan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- Arkitekturstaden Malmö var ute på samråd 1 september–30 november 2014 och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Över- och detta förslag ställs ut för granskning våren 2017. siktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling och säkerställa en beredskap, men är inte juridiskt bindande. Till översiktsplanen Miljöbedömning kan det utarbetas tillägg i form av fördjupade översiktsplaner, t.ex. för ett Enligt miljöbalken, 6 kap. 11§, ska en miljöbedömning av planens genomför- geografiskt område, eller för särskilda frågor. ande göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om slutsat- Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens översiktliga planering. Kom- sen är att genomförandet av planen antas medföra betydande miljöpåverkan. munstyrelsen beställer och leder arbetet med översiktsplanen och tillägg till Strategierna för en hållbar stadsutveckling, som formuleras i Översikts- denna. I Översiktsplan för Malmö, som antogs av kommunfullmäktige 2014- plan för Malmö är utgångspunkterna för Arkitekturstaden Malmö. Arkitektur- 05-22, anges att ”En plan för arkitektur och stadsmiljö som bygger vidare på staden Malmö innebär inte någon förändring av översiktsplanens inriktning. och utvecklar Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad (2005) ska Malmö stad bedömmer att ambitionerna och ställningstagandena som utarbetas”. Arkitekturstaden Malmö är en vidareutveckling av handlingspro- uttrycks i programmet inte anger förutsättningar för sådana åtgärder som grammet från 2005 och har formellt status som ett tillägg till översiktsplanen kan medföra negativ miljöpåverkan. Genomförande av tillägget förväntas och är därmed kommunövergripande. inte ge några betydande konsekvenser eller miljöpåverkan utöver vad som redovisas i Miljökonsekvensbeskrivning för Översiktsplan för Malmö. Malmö Process stads slutsats är att det inte föreligger behov av miljökonsekvensbeskrivning Detta utställningsförslag har utarbetats under ledning av stadsbyggnadskon- enligt miljöbalken. toret i nära samarbete med gatukontoret. Serviceförvaltningen, kulturförvalt- ningen och fastighetskontoret har bidragit med värdefull kunskap och syn- 6 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Sammanfattning

Arkitektur och gestaltning ska ha en given plats i Malmös utveckling, så att goda för- utsättningar skapas för att de som bor i, verkar i eller besöker staden ska trivas och må bra. I Arkitekturstaden Malmö beskrivs Malmö stads ambitioner för stadens gestaltning och innehåll, med utgångspunkt i arkitekturen. Därutöver formuleras hur Malmö stad ska verka för arkitektur och stadsbyggnad av god kvalitet i stadens alla delar.

ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING BEVARA OCH UTVECKLA MALMÖS SÄRART Arkitekturstaden Malmö vänder sig till en bred publik, till alla Arkitekturen i Malmö speglar stadens omväxlande historia, som är inblandade i och berörs av byggandet av vår stad. dess läge vid havet och nära kontinenten. Arkitektur från Genom att tydliggöra stadens ambitioner i arkitekturfrågor olika tidsepoker, byggd efter olika planeringsideal och med och uppmuntra till dialog om de värden som kan skapas olika stil återfinns. Arkitekturen har förankring i den skånska med arkitektur, vill Malmö stad inspirera till diskussion om byggnadstraditionen men också influenser utifrån, främst arkitektur och gestaltning – inom staden, i byggbranschen från Danmark och Tyskland. Malmös mångkulturella och in- och bland människor som bor i, verkar i och besöker Malmö. ternationella atmosfär låter speglas i stadens karaktär och I Arkitekturstaden Malmö samlas och preciseras frågor stadsliv. som rör arkitektur i ett dokument. Syftet är att tydliggöra Att utveckla Malmö med arkitektur som verktyg innebär hur olika byggprojekt – byggnader, platser, parker, torg, att ta hand om och utveckla stadens arkitekturarv och särart gator och gårdar – kan bidra till att förverkliga visionen om – att värna befintliga arkitektoniska och kulturhistoriska den nära, täta, gröna och funktionsblandade staden som värden, och att tolka och bygga vidare på det som är unikt beskrivs i Översiktsplan för Malmö, den socialt hållbara sta- för Malmö när vi gör tillägg och förändringar. Genom att den som är målet med Kommissionen för ett socialt hållbart känna stolthet och ta ansvar för både det befintliga och Malmö och den miljömässigt hållbara staden som eftersträ- framtidens arkitekturarv, kan Malmö åldras med värdighet vas i Miljöprogrammet. och skönhet. Det övergripande målet med Arkitekturstaden Malmö är att arkitekturen ska bidra till en positiv utveckling av staden MALMÖ VISAR VÄGEN och till människors välmående – utan att äventyra kom- Arkitekturen i Malmö ska kännetecknas av en hög ambi- mande generationers möjligheter att leva fullgoda liv. Ett tionsnivå och humanistiska värderingar. Staden ska fort- annat mål är att framhålla arkitekturens kvalitativa och svår- sätta på inslagen bana och vara en arkitekturstad i framkant mätbara värden till exempel sociala, estetiska och kulturella som bidrar till arkitekturens utveckling. Staden ska verka för värden. Långsiktiga värden som är svåra att synliggöra och genomtänkt och omsorgsfullt gestaltad vardagsarkitektur tenderar att rationaliseras bort. De är viktiga för Malmöbor- såväl som nyskapande och experimentell arkitektur. Med ett nas upplevelse av sin livsmiljö och för stadens attraktivitet. I förebildligt offentligt byggande och ett tillåtande arkitek- ett långt perspektiv är de ekonomiskt värdeskapande och turklimat, ska Malmö inspirera andra städer, i Sverige och avsaknaden av dessa kan innebära stora samhälleliga kost- runt om i världen. nader på sikt. Den byggda miljön i Malmö ska hålla en generellt god Med Arkitekturstaden Malmö vill Malmö stad visa att ar- kvalitet – i alla skalor och i alla delar av staden. Det ska finnas kitektur är ett viktigt verktyg för att bygga ett nära, attrak- utrymme för projekt av såväl exceptionell kvalitet som enk- tivt och långsiktigt hållbart Malmö – ett jämlikt Malmö där lare arkitektur. Målsättningen och utmaningen ligger i att sä- människor ges goda och likvärdiga förutsättningar, i dag kerställa rätt kvalitet på rätt plats och utifrån förutsättning- och i framtiden. arna för varje projekt. sammanfattning 7

NIO TESER – ETT VERKTYG FÖR DIALOG staden rummet huset/platsen Kärnan i Arkitekturstaden Malmö är en matris med nio teser. Tillsammans uttrycker de Malmö stads ambitioner i arkitek- Arkitekturen Arkitekturen Arkitekturen ska tillföra värden turfrågor. Teserna med tillhörande frågor, är samtidigt ett ska främja livet i ska vara inbjudande till alla människor stadens rum och tillgänglig handgripligt verktyg som kan användas för att strukturera en funktion i Malmö dialog om de värden som kan och bör skapas med varje enskilt byggt verk. Avsikten är att det ska användas inom Malmö stads organisation och i dialog med andra aktörer, med målet Arkitekturen att så många värden som möjligt med varje byggt projekt. Arkitekturen Arkitekturen ska gestaltas i ska stärka ska ge sinnliga

form relation till sin Malmös särart upplevelser omgivning FYRA STRATEGIER FÖR STADENS AGERANDE Som ett tillägg till Översiktsplan för Malmö, antaget av kom- munfullmäktige XXXX, är Arkitekturstaden Malmö en gemensam inriktning för hela Malmö stads organisation och Arkitekturen Arkitekturen Arkitekturen ger vägledning vid exempelvis handläggning och besluts- ska bidra till Malmös ska kunna ska åldras med långsiktiga hållbarhet utvecklas över tid skönhet och värdighet fattande. Som ett första steg i förverkligandet av de ambitioner framtid som uttrycks har fyra strategier för stadens agerande tagits fram, som vidare ska följas upp och konkretiseras.

Malmös nio teser om arkitektur Malmö stad... De nio teserna beskriver Malmö stads ambitioner med arkitekturen i Malmö. ... använder Arkitekturstaden Malmö som verktyg för dialog Tillsammans med nio frågor är de tänkta att användas som ett verktyg vid formandet av arkitektur och är strukturerande för den här skriften. ... verkar för ökad kunskap om arkitekturens betydelse för människor i Malmö ... skapar goda förutsättningar för förverkligandet av Bostadsbyggandet, liksom arbetsplatser, mötesplatser omsorgsfull arkitektur av god kvalitet och offentliga byggnader är fundamentala byggstenar i män- ... agerar förebildligt i det offentliga byggandet och niskors vardagsmiljöer. Genom det offentliga byggandet och förvaltningen. förvaltningen, men även i rollen som markägare, planerare, myndighet och beställare är Malmö stad en viktig förebild För att omsätta ambitionerna i praktiken krävs vidare ett för marknadens aktörer och ska föregå med gott exempel. målinriktat arbete tillsammans med stadsbyggandets alla Arkitekturstaden Malmö visar vägen för hållbar, kreativ och aktörer. För detta bär hela Malmö stads organisation, nämn- inspirerande arkitektur – regionalt, nationellt och interna- der, förvaltningar och bolag, ett gemensamt ansvar. tionellt. 8 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Arkitektur som verktyg

Arkitekturen – husen, rummen mellan husen, parker och stadens strukturer utgör människors fysiska omgivning. Stadens utformning berör oss alla. Med god arkitektur kan vi skapa livsmiljöer där människor trivs och vill vara. Miljöer som är värdeskapande och bidrar till medborgarnas välmående, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att leva och verka i staden.

Arkitektur skapas för att tillfredsställa mänskliga behov – experimentell arkitektur ska vi bidra till att möta samhälleliga funktionella, sinnliga, emotionella och sociala. Arkitektur utmaningar och fortsätta profilera Malmö i ett regionalt, omfattar formandet av byggnader, gator, platser och parker, nationellt och internationellt perspektiv. Att bygga stadsstrukturer och landskapet. Miljöer där människor bor, framtidens Malmö ställer höga krav på alla inblandade. För arbetar, går i skola. Där de tillbringar sin barndom, sin fritid att bygga med god kvalitet i stadens alla delar krävs och vårdas när de är gamla eller sjuka. Arkitekturen går inte samarbete, eftertanke och nytänkande. att välja bort och hur den formas påverkar människors liv- kvalitet och uppväxtvillkor. Stadens gestaltning speglar våra ETT LÅNGSIKTIGT PERSPEKTIV värderingar och påverkar hur samhället utvecklas, stadens Såväl bra som dålig arkitektur kostar att uppföra. Det går att attraktivitet och bilden av Malmö för en lång tid framöver. skapa god arkitektur inom begränsade ekonomiska ramar. Arkitektur är ett byggt resultat som tillkommer genom På samma vis är en väl tilltagen budget är inte en garanti för en process som involverar många aktörer – såväl resultatet hög kvalitet och lång livslängd. som processen kan användas som ett verktyg för Alltför ofta framhålls "arkitektur" som en fördyrande samhällsbyggnad. faktor, istället för att ses som vad det borde vara; ett kraftfullt verktyg för att utveckla staden. Arkitektur som är ARKITEKTURSTADEN MALMÖ genomtänkt, väl gestaltad och utförd redan när den byggs, I Malmö har vi upplevt arkitekturens positiva kraft. Fysiska skapar stora värden på lång sikt, inte enbart för den enskilda förändringar i form av satsningar på infrastruktur, offentliga aktören utan också för de som ska använda arkitekturen och rum, byggnader och nya stadsdelar har spelat en central roll för samhället. Arkitektur kan skapa sociala, miljömässiga, i omvandlingen av Malmö från en industristad i djup kris till ekonomiska och kulturella värden, vilka tillsammans ger en modern kunskapsstad och ett föredöme inom hållbar stadens dess karaktär. stadsutveckling. Sett över arkitekturens livscykel och i relation till de vär- När vi nu utvecklar Malmö som en nära, tät, grön och den som kan skapas för samhället, är uppförandekostna- funktionsblandad stad och som en socialt hållbar och jämlik derna jämförelsevis små. De mest lönsamma investering- stad, ska arkitekturen fortsätta vara ett viktigt verktyg. arna är de som görs i miljöer som är så trivsamma och Gestaltningen av stadens livsmiljöer ska utgå ifrån de beständiga att de ökar i värde med åren. Svårigheten ligger människor som ska använda dem, ifrån deras behov och i att nå den arkitektoniska kvalitet, som genererar en positiv upplevelser. Med omsorgsfullt utformade vardagsmiljöer, utveckling över tid – att skapa miljöer, såväl inom- och ut- ska vi underlätta för dagens och framtidens Malmöbor att omhus, där människor gärna spenderar sin tid, som männ- leva rika och hälsosamma liv. Arkitekturarvet och iskor är stolta över och tar väl hand om. Genvägarna kan kulturhistoriska värden, en viktig del av stadens historia och innebära stora samhälleliga kostnader på sikt. särart, ska värnas och utvecklas. Med nyskapande och inledning 9

god arkitektur nalisera och prioritera bort i kortsiktiga kalkyler. I en tid när Det är svårt att definiera vad ”god" arkitektur är. Det behö- markresurserna är begränsade och den kommunala ekono- ver vi ständigt diskutera. God arkitektur är rätt i förhållande min ansträngd, krävs det att vi arbetar tillsammans för att till sitt sammanhang och tillför värden till hela staden. God utifrån varje enskilt projekt skapa flest möjliga värden av arkitektur kommunicerar omsorg om de människor som ska varje krona och av den tid och tanke som investeras i arki- använda den, i helheten och i detaljerna. God arkitektur är tekturen. beständig och åldras med värdighet och skönhet. God arkitektur kräver att ambitionerna finns med från början – hos byggherrar, arkitekter, användare, politiker och tjänstemän. I Malmö ska stadsutvecklingen fortsätta att genomsyras av ett positivt förhållningssätt, där vi frågar oss vad arkitek- Ingemar Gråhamn, Christer Larsson, turen kan ge tillbaka på lång sikt, snarare än vad vi kan ratio- Stadsarkitekt Stadsbyggnadsdirektör

Om bostadens värde - ett ideagram Klas Tham, arkitekt och professor, presenterade "ideagrammet" till vänster 1994. Det illustrerar sambandet mellan bostadens och boplatsens kvaliteter och långsiktiga ekonomiska konskevenser. Sambanden bör också göra sig gällande Värde för arkitektur och gestaltning i en bredare bemärkelse. Värdet beskrivs som en sammanvägning alla kvalitetspåverkande delaspekter och visar sig i vilken grad de boende trivs och vill bo kvar. Detta kan i hög grad avläsas i marknadsvärdet. Den kritiska nivån avser den kvalitetsnivå som gör de boende beredda att betala en boendekostnad som räcker till ett fullgott långsiktigt underhåll. Över den kritiska nivån sker en självgenererande positiv utveckling – de boende är kritisk nivå stolta över och måna om sin boplats, de trivs, bryr sig, vårdar och utvecklar miljön. Kvaliteten, attraktiviteten och värdet ökar med åren. Under den kritiska nivån sker en självgenererande negativ utveckling – de boende känner inte stolthet, förlorar i självrespekt, vantrivs, bryr sig inte, vårdar inte och låter miljön förfalla. Kvaliteten, attraktiviteten och värdet minskar med åren. Var ligger då den kritiska nivån och hur säkerställer vi att vi kommer över den kritiska nivån när vi bygger? Det är inte lätt att veta. Men diagrammet illustrerar vikten av redan från början ha höga ambitioner och bygga med god Tid kvalitet – baserat på kunskap och erfarenhet, och inlevelsefull förståelse och respekt för de sinnliga och emotionella kvaliteternas avgörande betydelse för människans kvalitetsvärdering. 10 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Nio teser om arkitektur

Arkitekturen formas utifrån många betingelser; kunskap, ambitioner, resurser, politik och ekonomi. Flera krav ska uppfyllas och många viljor förenas. Med varje byggt verk, med varje krona och inte minst med den kunskap och tid som investeras i arkitektur, ska så många värden som möjligt skapas utifrån staden, platsens och projektets förutsättningar. De nio teserna är ett verktyg för att identifiera och sammanväga arkitekturens många olika och ibland motstridiga aspekter.

ETT VERKTYG FÖR DIALOG Huset/Platsen beskriver att vi kan och bör skapa värden för Arkitekturstaden Malmö beskriver Malmö stads hållning i ar- såväl staden i stort, det lokala sammanhanget och med det kitekturfrågor och resonemangen bakom. Skriften beskriver enskilda byggda verket – huset eller platsen. I skärning- ett förhållningssätt snarare än riktlinjer med syftet att ge punkterna mellan dessa begrepp uttrycks vad arkitekture vägledning och inspiration kring hur man kan resonera i det ska göra för malmö. enskilda fallet. Skriften är strukturerad utifrån de nio teserna. Varje tes För att uppmana till och strukturera en dialog om de vär- beskrivs med en inledningstext. Den tillhörande frågan avser den som kan skapas med arkitektur har Malmö stad har att uppmana till reflektion. Därefter utvecklas tesen genom tagit fram nio teser om arkitektur, med tillhörande frågor. fördjupade ämnesvisa resonemang. Programmet har illustre De är ett verktyg, som tydliggör att skapandet av arkitektur med goda exempel från Malmö, i pedagogiskt syfte och för omfattar många och ofta väldigt olika utgångspunkter. Ar- att inspirera. Resonemangen som förs hänger många gånger kitektur kräver, liksom stadsbyggnad, kunskap inom många samman och passar in under flera teser. För läsbarhetens skull olika områden och sammanvägningar och prioriteringar återfinns varje ämne enbart på ett ställe i skriften. Oavsett var mellan olika intressen. Det som är idealiskt ur en aspekt i skriften de olika ämnen behandlas, är avsikten att helheten medför ofta utmaningar ur en annan. Målkonflikter kan lätt ska täcka in det viktigaste. uppstå. De nio teserna och frågorna hjälper till att synlig- göra, prioritera och väga samman. OMFATTNING och begrepp Verktyget är tänkt att användas inom Malmö stads orga- I Arkitekturstaden Malmö definieras arkitektur som hela den nisation och av de aktörer som bygger i Malmö. Genom att- byggda miljön – bebyggelse, stadsrum och parker omfattas. reflektera kring frågorna tidigt i processerna, är målet att så Utgångspunkten är att stadsrum och bebyggelse bör ses många värden som möjligt ska skapas med varje byggt pro- och utvecklas i relation till varandra. jekt – för byggherren, staden och Malmöborna. I varje bygg- Utgångspunken för Arkitekturstaden Malmö är hur det en- projekt önskar Malmö stad medvetna ställningstaganden skilda byggprojektet kan gestaltas för att bidra till att uppnå till var och en av de nio frågorna. visionen i Översiktsplan för Malmö. Programmet omfattar nybyggnation, ombyggnation och utveckling av befintliga miljöer. NIO TESER OM ARKITEKTUR Ställningstagandena avser hela Malmö kommun – staden, de En matris med nio teser utgör kärnan i Arkitekturstaden mindre samhällena och byarna, även om karaktären varierar. Malmö. Matrisen består av tre horisontella begrepp, Funk- Landskapet, till exempel slätt- och kustlandskapet, omfattas inte. tion – Form – Framtid, under vilka arkitekturens olika aspek- För den fortsatta läsningen poängteras att "alla", "Mal- ter diskuteras. Avsnittet om funktion handlar om hur arki- möbor" och "människor i Malmö" inbegriper barn, äldre, tekturen används. Avsnittet om form berör hur den ser ut. flickor, pojkar, kvinnor och män samt människor med olika Avsnittet om framtid behandlar hur arkitekturen utvecklas kulturell och religiös bakgrund, sexuell läggning, funktions- med tiden. Matrisens vertikala begrepp Staden – Rummet – förmåga samt sociala och ekonomiska förutsättningar. nio TESER OM ARKITEKTUR 11

staden rummet huset/platsen Helheten som bildas av Rummet som bildas när hus, Det enskilda byggda verket– stadens olika rum och platser, gator, parker, gårdar huset, platsen, gatan, parken, sambandet dem emellan. och torg fogas samman. gården eller torget.

funktion Arkitekturen Arkitekturen Arkitekturen Behandlar hur arkitekturen används ska tillföra värden och vilken betydelse den har. ska främja livet i ska vara inbjudande till alla människor stadens rum och tillgänglig i Malmö

form Arkitekturen Arkitekturen Arkitekturen Behandlar arkitekturens estetiska och ska gestaltas i sinnliga aspekter. ska stärka ska ge sinnliga relation till sin Malmös särart upplevelser omgivning

framtid Arkitekturen Arkitekturen Arkitekturen Behandlar hur arkitekturen kan forma ska bidra till Malmös ska kunna ska åldras med en god livsmiljö både i vår samtid och framtid. långsiktiga hållbarhet utvecklas över tid skönhet och värdighet 12 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Öppen och tillgänglig arkitektur Stadsbiblioteket är ett fint exempel på arkitektur som är öppen och tillgänglig för alla och som skapar förutsättningar för möten mellan olika människor. Detta uttrycks både genom byggnadens innehåll och genom dess öppna uttryck och samspelet med den omgivande parken. Malmö stadsbibliotek Arkitekturens funktion 14 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Kompletterande verksamheter och mötesplatser I Rosengård nya funktioner och mötesplatser utvecklats längs det centrala gång- och cykelstråket som förbinder stadsdelen med centrala Malmö. Bostäder i gatuplan har kombinerats med lokaler till så kallade bokaler, vilka har utökat möjligheten att bedriva verksamhet i området. I anslutning till bokalerna har stadsdelens första torg, Örtagårdstorget, anlagts. Bennets Bazaar, Rosengårdstråket ARKITEKTURens funktion 15

Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö

När vi förändrar den byggda strukturen i Malmö ska vi ha ett helhets- perspektiv och bedöma konsekvenserna, så att arkitekturen tillför värden som människor, oavsett kön, bakgrund och förutsättningar, kan ta del av.

staden rummet huset/platsen

Vilka värden tillför arkitekturen människor i Malmö? funktion form framtid 16 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

ARKITEKTUR som representerar MALMÖ Malmö är en stad som låter tala om sig – även genom arkitekturen. Hur vi planerar och bygger påverkar bilden av Malmö långt utanför kommunens gränser. Arkitek- turen i Malmö skapar värden även för regionen och för hela landet. Byggnader och stadsrum av Med god vardagsarkitektur, ett människo- och miljövänligt byggande och ge- betydelse för hela staden eller nom att bygga staden sammanhängande och jämlik ska Malmö fortsätta vara en regionen ska gestaltas med nationell och internationell förebild. En stad som är attraktiv för sina invånare blir sådana arkitektoniska också ett intressant besöksmål och en plats värd att investera i. ambitioner att de blir Stadens byggnader, torg, parker och gator utgör livsmiljöer för människor i besöksmål, orienteringspunkter Malmö men de har också en representativ roll. De har symbolvärden, får männ- och identitetsskapare. iskor att känna stolthet. De skänker identitet åt staden eller enskilda platser. Som regioncentrum och Sveriges tredje största stad, ska det finnas arkitektur som väcker uppmärksamhet och i kraft av sin funktion, placering och i sitt uttryck, vär- digt representerar den mångkulturella, unga och kontinentala staden Malmö. Byggnader och stadsrum av betydelse för hela staden eller regionen ska gestaltas med sådana arkitektoniska ambitioner att de blir besöksmål, orienteringspunkter och identitetsskapare, såväl i stadsbilden som på människors sinnen.

Gränsöverskridande mötesplatser Stapelbäddsparken utmanar föreställningen om vad en park kan vara. Med skateboardparken som huvudattraktion har parken blivit en vital mötesplats inriktad på ungdomar och gatukultur. I den bevarade stapelbädden från varvstiden huserar kreativa verksamheter och på taket har en park med industrikaraktär anlagts. I Stapelbäddsparken möts ungdomar från många delar av Malmö. Parken är känd långt utanför landets gränser, inte minst genom de internationella skateboardtävlingar som hålls här. Stapelbäddsparken ARKITEKTURens funktion 17

Stationsnära läge Hyllie, en stadsdel under framväxt i södra Malmö, har exceptionellt goda regionala och internationella kommunikationer. Här återfinns besöksmål av regional betydelse såsom arenan, mässan, köpcentrum, badhus och hotell. Ett växande antal företag etablerar sina huvudkontor i stadsdelen. Fullt utbyggt kommer Hyllie att ha ungefär 10.000 bostäder och lika många arbetstillfällen. Hyllie låter tala om sig på grund av de funktioner och företag som lokaliseras där, men också genom höga arkitektoniska och miljömässiga ambitioner. Hyllie stationstorg

Mötesplats och besöksmål Malmö Live är en kongress-, konsert- och hotellanläggning belägen mellan den gamla stadskärnan och den nya stadsdelen Västra Hamnen, nära Malmö Centralstation. Med en konsertsal i världsklass, inbjudande utemiljöer och arrangemang för en bred publik är ambitionen att locka människor från när och fjärran. Likt viktiga byggnader genom historien har Malmö Live en framträdande roll i stadsbilden och vyer mot byggnaden ger Malmö Live en närvaro även på andra platser i staden. Malmö Live, Universitetsholmen 18 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

omsorgsfullt gestaltade VARDAGSMILJÖER I Malmö är det en självklarhet att människors vardagsmiljöer utformas med omsorg. Alla Malmöbor har rätt till en god hälsa och att känna stolthet över sin bostad och arbetsplats, närmiljön och staden de bor i. God vardagsarkitektur ska finnas över hela Malmö. Varje gång vi förändrar staden ska vi fråga oss hur det bidrar till I Malmö ska det vara en ett mer rättvist Malmö. självklarhet att människors Allt fler väljer att bo i Malmö och nya företag startas dagligen. Befolkningen är vardagsmiljöer utformas med ung och karaktäriseras av mångfald. Befolkningstillväxten är kraftig och Malmö är omsorg och präglas av en av Europas snabbast växande städer. arkitektonisk kvalitet. Bostadsbyggandet ska präglas av kvalitet och långsiktig hållbarhet. En bostadsmarknad som är tillgänglig för alla, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar, eftersträvas. Olika upplåtelseformer, byggnadstyper, bostadsstorlekar och kostnadsnivåer ska blandas, så att ett varierat och allsidigt bostadsutbud uppnås, i alla delar av staden. Verksamhetsmiljöer ska vara funktionella och utgöra trivsamma arbetsplatser för att främja välmående, produktivitet och stärka företagens varumärken. Både den inre och yttre miljön är viktig. I anslutning till stadens alla bostäder och arbetsplatser ska det finnas användbara och sinnliga utemiljöer. Gator, parker, gårdar och trädgårdar är en viktig del av människors vardag. Där möts människor, barn kan leka och det finns möjlighet att sätta personliga avtryck.

Bostadsnära utemiljöer Bostadsgården är en viktig del av de boendes vardagsmiljöer. Plats för vistelse, lekmiljöer, avskilda miljöer och vegetation som visar årstidsvariationer är kvaliteter som tillsammans med ljus-, vind- och solförhållanden påverkar upplevelsen av och livet på gårdarna. De erbjuder också boende att sätta egen prägel på sin omgivning. Sedan mer än 20 år arbetar MKB med självförvaltning i bland annat stadsdelen Holma. Det innebär att de boende själva utvecklar och tar ansvar för sin utemiljö. Holma ARKITEKTURens funktion 19

Nya boendeformer Nya boendeformer och processer där boende involveras, till exempel kollektivboenden och byggemenskaper, uppmuntras. De breddar stadens bostadsutbud och ökar inflytandet och ansvarskänslan hos de boende. Bo100 är ett tidigt exempel på hur byggherre, arkitekt och hyresgäster samarbetat. Husets speciella utformning kommer av att varje hyresgäst var med i utformningen av sin lägenhet. Bostadshuset är uppskattat av hyresgästerna och har väckt stort intresse, också utomlands. Bo100

Omsorgsfull gestaltning Bostadshuset på Gamla Väster är ett samtida tillägg i en äldre miljö som har gestaltats med stor hänsyn till omgivningarna. Genom bland annat byggnadshöjder, materialval och bottenvåningarnas utformning samspelar byggnaden väl med stadsrummen och bebyggelsen ikring. Kv. Frans Suell 20 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

inbjudande offentliga byggnader och rum Med omsorgsfullt utformade offentliga byggnader och rum i alla delar av Malmö, ska vi bidra till att Malmöbor möts och att stärka stadens attraktivitet. I stadens offentliga rum och byggnader, till exempel parker, skolor, vård- och Med omsorgsfullt utformade kulturbyggnader, möts människor. De är oftast avgiftsfria och tillgängliga för alla offentliga rum och byggnader och ger människor möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och uttrycka i alla delar av Malmö, ska vi sig fritt. Stadens offentliga byggnader och rum har ett stort symbolvärde och för- bidra till att Malmöbor möts medlar, genom sin utformning, kvalitet och placering, den betydelse som samhället och stärka stadens attraktivitet. tillskriver olika platser och verksamheter. Offentliga rum och samhällsservice av hög kvalitet ökar stadens attraktionskraft. I Malmö ska gator, torg, parker och offentliga byggnader placeras och gestaltas för att främja möten mellan olika människor och inge stolthet hos Malmö- borna De ska stimulera till och ge plats för skapande och kulturyttringar i bred bemärkelse. Genom medveten gestaltning och ett rikt innehåll ska vi säkerställa att stadens offentliga byggnader och rum är inbjudande, öppna och erbjuder nå- got för var och en.

Nytt liv i industriarvet Garaget är ett stadsdelsbibliotek och en mötesplats för människor i alla åldrar som huserar i en äldre industribyggnad. Den öppna och flexibla verkstadshallen är väl lämpad för ändamålet, då verksamheten och lokalerna ständigt förändras med användarnas önskemål. Garagets verksamheter bygger på frivilligt engagemang och dialog med användarna, boende och andra aktörer i närområdet. Garaget, Lönngatan ARKITEKTURens funktion 21

Folkets park Folkets park är Sveriges första folkpark. Parken har varit en förebild för andra folkparker i landet och en viktig samlingsplats för arbetarrörelsen i Malmö. I dag är Folkets park en av Malmös populäraste parker som attraherar människor med olika intressen, bakgrund och förutsättningar. Med öppna gräsmattor, lekplatser, nöjeslokaler och arrangemang av olika slag, erbjuder parken aktiviteter för besökande i olika åldrar under olika tider på dygnet och året. Folkets Park

Högskolan mitt i staden Högskolans centrala placering nära Centralstationen har varit betydelsefull för högskolans attraktivitet och bidragit till att vitalisera och främja utvecklingen i Västra Hamnen. Högskolans första nya byggnad på Universitetsholmen, lärarhögskolan, refererar med sin skala och gestaltning till platsens varvshistoria. Med tiden har lärarhögskolan fått sällskap av fler undervisningsbyggnader, även de med höga arkitektoniska ambitioner. Tillsammans fungerar de som symboler för kunskapsstaden Malmö. Lärarhögskolan Orkanen 22 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

gröna miljöer för alla Stadens gröna och blå kvaliteter ska värnas och utvecklas, både i den lilla och den stora skalan. Alla människor, oavsett var i Malmö de bor eller arbetar, ska ha god tillgång till ett brett utbud av rekreativa miljöer. Vatten och grönska ska vara en Stadens gröna och blå naturlig del av den urbana miljön. kvaliteter ska värnas och Människor behöver grönska, vatten och natur. Parkerna, de gröna stadsrum- utvecklas, både i den lilla och men och naturområdena samt havet, kusten och kanalerna har stora sociala vär- den stora skalan. den och är viktiga för att främja hälsa och livskvalitet. Vistelse i gröna miljöer minskar stressnivåerna, uppmuntrar till fysisk aktivitet och gynnar människors sociala liv. Naturen i staden bidrar med sinnliga värden och till att förbättra luftkvaliteten, minska buller, fördröja dagvatten och reglera temperaturen i stadsmiljön. Grön- skan är en viktig del av stadens identitet och har stor betydelse för djur- och växtliv. Malmö har en liten andel grönyta per person i jämförelse med andra större städer i landet. Då Malmö ska bli både tätare och grönare behöver befintlig grön- ska värnas och mer tillskapas. Det behövs när befolkningen ökar. Malmö ska erbjuda fler gröna rum med olika karaktärer. Närhet till parker och grönområden ska säkerställas i alla delar av staden, då avståndet påverkar hur ofta människor vistas utomhus. Bostadsnära gröna miljöer skapar samhörighet och är av särskild betydelse för barn, äldre och andra människor som inte kan ta sig så långt själva. Tysta, rofyllda platser är särskilt betydelsefulla för vår förmåga att hantera stress, och måste säkerställas och värnas i en allt tätare stad.

Sinnliga och ekologiska värden Vatten och växtlighet stimulerar sinnena genom ljud, doft, ljus- och skuggspel och årstidsvariation. Det har en avslappnande verkan på människor och bidrar till trivsel, samtidigt som förutsättningar för biologisk mångfald skapas. Gröny- tefaktorn är ett redskap för att mäta och säkerställa riklig grönska på kvartersmark som användes första gången i Sverige vid byggandet av Bo01. Sedan dess har redskapet utvecklats och används fortfarande. Bo01, Västra Hamnen ARKITEKTURens funktion 23

De stora parkerna Pildammsparken, anlagd för mer än 100 år sedan, betraktas av många som en milstolpe i utvecklingen av Skandinaviens moderna parker. Dammarna i parken var ursprungligen Malmös vattenreservoar. Startskottet för dagens park gick 1914 med Baltiska utställningen och på 1920- talet band stadsingenjören Erik Bülow-Hübe ihop parkens olika delar med ett skickligt helhetsgrepp. Den centrala festplatsen Tallrikens cirkelrunda parkrum har fått flera efterföljare i nya parker. Pildammsparken 24 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Plats för vardag och fest Den livliga torghandeln, jugendarkitekturen och de många butikerna och restaurangerna präglar tillsammans med den blandade befolkningen Möllevångstorget. Torget används stora delar av dygnet och året av människor i olika ålder, med olika bakgrund och förutsättningar. Möllevångstorget ARKITEKTURens funktion 25

Arkitekturen ska främja livet i stadens rum

I Malmö ska det finnas plats för intensivt stadsliv, bostadsnära vardagsliv och lugna platser för återhämtning. Byggnader och stadsrum ska placeras och utformas utifrån varje plats unika förutsättningar, så att människor uppmuntras att vistas ute och staden blir upplevelserik och trygg.

staden rummet huset/platsen

Hur främjar arkitekturen livet i stadens rum? funktion form framtid 26 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

levande stadsrum Miljöer med skiftande användning, storlek och atmosfär ska finnas i Malmö. Genom ett brett utbud av stadrum och utemiljöer, som tillfredställer olika behov, ska det finnas något för envar och människor ska kunna uppleva olika sidor av Arkitekturen ska erbjuda staden. anledningar för människor att Användningen av stadens rum är ofta kopplad till de omgivande byggnadernas vistas ute och uppmuntra innehåll och till människors rörelsemönster, men gator, torg och parker kan också människor att delta i stadens vara målpunkter i sig. Livet som redan äger rum i Malmös olika delar ska utvecklas liv – dygnet runt och året om. med varsamhet och nya byggnader och stadsrum formas med utgångspunkt i de människor och aktiviteter som redan finns på platsen. Torg, parker och gator, men även stadsrum av mer privat karaktär, till exempel trädgårdar, bostadsgårdar och skolgårdar ska finnas i alla delar av staden. Byggna- der ska placeras och stadsrum utformas, så att utemiljöer med olika offentlighets- grader och ansvarsförhållanden skapas. Fotgängares och cyklisters behov av tillgänglighet och komfort ska tillgodoses och prioriteras. Det ska vara lätt att vara fysiskt aktiv i stadsrummet och att inspi- reras av andra som är det. Barn ska kunna leka. Genom den byggda miljöns gestaltning, byggnadernas och stadsrummens användning och utformning, ska vi uppmuntra människor att delta i stadens liv och vistas utomhus – dygnet runt och året om.

Uppmuntra långvarig vistelse Människor vistas i stadens rum av nödvändighet, då de förflyttar sig mellan hem, jobb och fritidsaktiviteter, för att utföra ärenden eller köpa varor. Därtill använder människor stadens rum för att det är behagligt, för att roa sig, vara tillsammans med eller betrakta andra. En plats uppfattas som levande beroende på platsens storlek, hur många människor som vistas där och hur länge de stannar. Bänkar, uteserveringar och kanter erbjuder möjlighet för människor att vistas i stadsmiljön under längre stunder. Komfort och placering i förhållande till solen och vyer påverkar sittplatsernas popularitet. För att tillfredställa äldre, som kan behöva vila för att orka vara ute bör det inte var för långt mellan sittplatserna. Det bör också finnas bänkar med rygg- och armstöd samt plats för fötterna under sitsen. Strandpromenaden, Bo01 ARKITEKTURens funktion 27

Närhet i den lokala skalan En nära stad förutsätter täthet och att olika funktioner blandas. Tillgång till kollektivtrafik, handel, samhällsservice, fritidsaktiviteter, förenings- och kulturliv, mötesplatser och rekreationsmöjligheter inom korta avstånd från bostäder och arbetsplatser underlättar det vardagliga livet. Likaså uppmuntras människor att gå och cykla och kan lättare mötas i sin närmiljö. Västra Hamnen

För alla åldrar I Malmö ska det finnas något som passar var och en. Temalekplatserna är en satsning som markant för- bättrat barns utemiljöer i Malmö. Temalekplatserna fungerar som mötesplatser och utflyktsmål för både familjer och förskolor. I dag finns ett tjugotal temalekplatser med olika teman t.ex. sagor, vatten, teater och rörelse. Äventyrslekplatsen, Kroksbäck. 28 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Inbjudande botteNvåningar och kantzoner Bebyggelsens bottenvåningar och stadsrummens kantzoner ska, oavsett om det är bostäder eller verksamheter, utformas med särskild omsorg. Det bidrar till att Bebyggelsens bottenvåningar stadsmiljön i Malmö upplevs som trygg, levande och intressant. och stadsrummens kantzoner Stadens liv äger i huvudsak rum i gatunivå. Många gånger i övergången mel- ska utformas med särskild lan stadsrum och byggnad – i kantzonen. Stadsrummens kantzoner ska gestaltas omsorg, oavsett om de är av för att inbjuda till och ge plats för vistelse så att aktiviteter ute och inne kan berika privat eller publik karaktär. varandra. Publika och gemensamma funktioner ska i första hand placeras i bebyggelsens bottenvåningar så att de blir tillgängliga för många och bidrar till stadens liv. I strategiskt viktiga lägen ska handel och andra utåtriktade verksamheter kunna inrymmas i bottenvåningarna, även om det inledningsvis saknas underlag för detta. Människor upplever främst det som händer i ögonhöjd när de rör sig genom staden. I ögonhöjd uppfattar människor material och detaljer på nära håll och de kan röra vid det byggda. Bebyggelsens bottenvåningar ska artikuleras genom varierad gestaltning och hög detaljeringsgrad, särskilt kring entréer och när projek- ten är stora. God visuell och fysisk kontakt mellan funktioner i bottenvåningarna och stadens rum ska eftersträvas. När bostäder byggs i gatunivå behöver fönster- sättning, placering av entréer och kantzonens utformning övervägas särskilt noga för att balansera utblick och insyn.

Karaktärsskapande kantzoner Privata uteplatser, trädgårdar på förgårdsmark, uteserveringar, sittplatser och varuskyltning ger stadsrummen karaktär. De erbjuder anledningar för människor att vistas utomhus. I Johanneslust ger den grönskande förgårdsmarken gatan karaktär och de boende kan sätta en personlig prägel. Samtidigt fungerar förgårdsmarken som en buffert mellan gatan och den privata bostaden som minskar insyn. Johanneslust ARKITEKTURens funktion 29

Kontakt mellan ute och inne En attraktiv bottenvåning karaktäriseras ofta av många entréer och en rytm som relaterar till den mänskliga skalan. Den erbjuder visuell och fysisk kontakt mellan aktiviteter som äger rum inne och ute. Aktiviteter inomhus kan spilla ut i stadsrummet och det finns plats att uppehålla sig i stadsrummens kantzoner, särskilt där solförhållandena är goda. Caroli City, Malmös första köpcentrum från 1973, har nyligen genomgått en omfattande omvandling som ökat områdets attraktivitet. Byggnadens bottenvåning har öppnats upp och nya entréer skapats. Flera av de omkringliggande gaturummen har omdanats till bilfria torgytor med träd, ljussättning, bänkar och uteserveringar som inbjuder människor att vistas ute. Kvarteret Caroli

Slutna bottenvåningar som plats för skapande När byggnaders bottenvåningar av olika skäl behöver vara slutna krävs nytänkande och ansträngningar så att byggnaden blir en tillgång i stadsmiljön. På parkeringshuset Anna i centrala Malmö återfinns sedan 1979 landets första lagliga klottervägg. Där ges allmänheten möjlighet att uttrycka sig och den föränderliga fasaden visar upp graffitikonst för förbipasserande. P-huset Anna 30 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

TILLITSFULLA OCH TRYGGA MILJÖER Alla människor har rätt att känna sig trygga – i sin närmiljö och i staden i stort. Människor ska kunna känna tillit och tillhörighet. Det är grundläggande behov som påverkar människors vardag och livskvalitet. Byggnader och stadsrum ska För att främja närvaron av människor i stadens rum över dygnet, veckan och året ska funktionsblandning eftersträvas i alla delar av staden. Likaså ska blandade gestaltas så att stadens rum upplåtelseformer, olika bostadstyper och kostnadsnivåer eftersträvas så att olika befolkas, är överblickbara, hushållstyper kan bo nära varandra och människor har möjlighet att bo kvar inom avläsbara och medvetet samma område i livets olika skeden. ljussatta. Såväl offentliga som privata utemiljöer bör finnas i anslutning till alla bostäder. Lokala och halvprivata utemiljöer skapar förutsättningar för närboende att bygga relationer och tillit till varandra. De kan bidra till att öka graden av ansvarstagande för närmiljön och stärka den sociala kontrollen i ett område. Människor i Malmö ska känna att de har möjlighet att påverka sin närmaste omgivning – att de får och kan ta arkitekturen i anspråk. Stadens rum ska vara överblickbara och avläsbara. Det ska vara lätt att orien- tera sig. Ansvarsförhållanden, gränser och tänkt användning bör framgå av gestaltningen. Entréer och fönster bör orienteras så att det är lätt att hålla uppsikt över omgivande utemiljöer. Burspråk och låga fönsterbröstningar kan öka den vi- suella kontakten mellan ute och inne samtidigt som ljusa och vackra inomhusmil- jöer skapas. Med medveten ljussättning av stadens rum kan goda förutsättningar för att se och känna igen andra skapas.

Överblickade miljöer Bostäder och kvällsöppna verksamheter gör att kvarteren kring Möllevångstorget befolkas även på kvällarna. Upplysta entréer och ljussken från fönster och verksamheter i gatuplan antyder mänsklig närvaro och bidrar upplevelsen av trygghet även efter mörkrets inbrott. Ängelholmsgatan, Möllevången ARKITEKTURens funktion 31

Spår av liv Människor ska ha möjlighet att sätta personlig prägel på sitt hem och sin närmiljö. Tillhörigheter vittnar om livet mellan husen och om omsorg, gemenskap och tillit mellan människor. I kollektivhuset på Sofielund ger möbler och privata ägodelar intrycket av att de generösa loftgångarna är ett uppskattat socialt rum där de närboende vistas ofta. Sofielunds kollektivhus

Tydliga gränser mellan privata och offentliga rum Det låga, genomsiktliga staketet med olåst grind utgör en tydlig markering av ansvarsgränsen mellan den offentliga gatan och den halvprivata gårdsmiljön utan att vara avvisande. Det vackra smidesstaketet erbjuder såväl visuell kontakt som möjligheter att röra sig mellan de olika utemiljöerna. På så sätt kan aktiviteter på gården och gatan berika varandra. Västra Sorgenfri 32 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Konst i arkitekturen I de reklamfria Citytunnelstationerna skapar offentliga konstverk relationer mellan rummen och dess funktion. De tillför upplevelser och uppmanar till reflektion. Triangelns station är en ny typ av offentligt rum och ett arkitektoniskt värdefullt tillägg värt att uppleva såväl utifrån som inifrån. Triangelns station ARKITEKTURens funktion 33

Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig

Arkitekturen ska kunna användas till mycket och av många. När vi bygger nytt eller om, ska vi tillföra funktioner och kvaliteter som saknas och utforma byggnader och stadsrum för att vara välkomnande, användbara och tillgängliga för alla.

staden rummet huset/platsen

Hur, när och av vilka används arkitekturen? funktion form framtid 34 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

mångfunktionell arkitektur Malmö ska bli en tätare och mer blandad stad. Fler människor ska rymmas på samma yta och närheten mellan människor och mellan olika funktioner ska öka. Stadens byggnader och rum behöver därför kunna användas av många, för flera En blandning av funktioner ska ändamål och utnyttjas effektivt över tid. eftersträvas i hela staden, I en funktionsblandad stad är det nära mellan olika funktioner och aktiviteter. genom att funktioner och Såväl Malmöbor som näringsliv och besökande kan dra nytta av att många olika kvaliteter som saknas på en funktioner finns inom korta avstånd. Det underlättar det vardagliga livet liksom för plats tillförs. människor att röra sig till fots eller cykla. Stadsrummen befolkas på olika tider och att människor möts. Närhet är av mycket stor betydelse för människor med begrän- sad rörlighet till exempel barn, äldre och personer med nedsatt funktionsförmåga. En blandning av funktioner ska eftersträvas i alla delar av staden. När vi för- ändrar den byggda miljön ska funktioner och kvaliteter som saknas på en plats tillföras så att en mer sammanhängande stad och nya sammanhang skapas. Det kan innebära att en byggnad innehåller flera olika funktioner eller att ett stadsrum kan användas på flera olika sätt. Många av stadens rum och byggnader står tomma under delar av dygnet, veckan eller året och skulle kunna användas mer effektivt. Delade funktioner och samutnyttjande, att samma ytor används av flera olika aktörer eller för olika ända- mål vid olika tidpunkter, ska främjas då det kan leda till reducerade ytbehov, be- sparingar och nya samarbeten.

Samutnyttjande av utemiljöer Skol- och förskolegårdar skulle kunna användas av allmänheten efter verksamhetens stängning i större utsträckning än vad de gör i dag. På Lugnet kombineras en allmän park och förskolegård, vilket tar samutnyttjandet ett steg längre. Verksamheten har dagligen tillgång till hela parken, som samtidigt kan användas av allmänheten. Park och förskola på Lugnet ARKITEKTURens funktion 35

Flerfunktionella parkeringshus I Malmö byggs sedan en tid tillbaka många parkeringshus för att möta stadens parkeringsbehov. Stora ansträngningar görs för att minimera den negativa inverkan som en stor och sluten byggnad kan ha på stadsmiljön. Bostäder eller kontor integreras ofta i kvarteret och verksamhetslokaler lokaliseras många gånger i parkeringshusets bottenvåning. Parkeringshusen utformas ofta utifrån ett miljötänkande med exempelvis bilpool, cykelparkeringar, solcellsanläggningar eller gröna fasader. Fullriggarens parkeringshus

Stationernas nya roll Malmö Centralstation har genomgått flera ombyggnader sedan den byggdes i mitten av 1800- talet, senast i samband med Citytunnelns tillkomst. Då fick stationen flertalet nya funktioner. Centralstationen erbjuder i dag ett brett utbud av service och handel för boende och arbetande i närområdet samt för de som reser till och från Malmö. Malmö Centralstation 36 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

inbjudande och tillgänglig arkitektur I Malmö, som är en stad med många olika befolkningsgrupper, ska det finnas platser där många känner sig välkomna och där olikheter kan mötas. Arkitekturen ska Stadens byggnader och rum vara tillgänglig och användbar för människor med olika intressen, behov och förut- ska vara inbjudande, sättningar. Stadens offentliga rum och byggnader spelar liksom avgiftsfria aktiviteter och arrangemang en särskilt viktig roll. Men även bostadsmarknaden och ar- tillgängliga och användbara för betsplatser ska vara tillgängliga för alla. människor med olika intressen, Människors olika förutsättningar, exempelvis kön, ålder, etnicitet och funktions- behov och förutsättningar. förmåga måste beaktas när vi formar stadens byggnader och rum. För att den fysiska miljön ska bidra till att Malmö ska blir en mer jämlik och inkluderande stad krävs kunskap och medvetenhet om hur olika grupper använder och uppfattar arkitekturen. Fysisk tillgänglighet är en naturlig del av arkitekturen i Malmö. När vi utformar stadens byggnader och utemiljöer ska hänsyn visas till människors, till exempel funktionshindrades, barns och äldres, särskilda behov. Dessa ska beaktas tidigt i processerna, för att undvika att hinder som stänger människor ute skapas. Åtgärder som säkrar alla människors framkomlighet ska ges en tilltalande gestaltning så att de blir en integrerad del av arkitekturen.

Jämställdhet i det offentliga rummet En grupp unga tjejer har varit djupt engagerade i omvandlingen av en parkeringsplats i stadsdelen Rosengård. Målet var att få unga kvinnor ska ta mer plats i det offentliga rummet och resultatet är en aktivitetsplats med fokus på rörelse, musik, uppträdande och dans. Användarna har en fortsatt viktig roll i förvaltningen av platsen som samförvaltas tillsammans med staden. Rosens röda matta, Rosengård ARKITEKTURens funktion 37

Tillgänglighet i flera bemärkelser Hylliebadet, stadens senaste badanläggning, har planerats och gestaltats för att vara tillgängligt i vid bemärkelse. Badhuset ligger i kollektivtrafiknära läge för att lätt kunna nås från stadens olika delar liksom från omlandet. Innehållet är anpassat för olika användare så som barnfamiljer, ungdomar, skolklasser och motionärer och badet är i sin helhet är tillgängligt för rörelsehindrade. Badhuset har en öppen gestaltning med stora fönsterpartier som släpper in rikligt med ljus och erbjuder utblickar mot de gröna omgivningarna. Hylliebadet

Mångfunktionell och vacker ramp Malmö Centralstation har gjorts tillgänglig med respekt för både arkitekturens kulturhistoriska värden och för människors lika värde. Rampen har utförts i gedigna material och upplevs som en naturlig del av stadsrummet som erbjuder möjlighet att vänta, umgås eller vila. Malmö Centralstation 38 ARKITEKTURens form

Ett rikt kulturarv Den gamla staden innanför kanalerna, karaktäriseras av många tidslager och varierande arkitektur från Malmös historia. Stadskärnan har omvandlats och byggnader har lagts till och bytts ut under lång tid. Äldre hus står intill byggnader från modern tid som sammantaget blir en frisk blandning av byggnadsstilar och material. Bebyggelse innanför kanalen ARKITEKTURens form 39

Arkitekturens form 40 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

En heterogen stadsbild Malmös stadsbild präglas av områden med stadsbyggnadsideal från olika epoker. Byggnadernas och stadsrummens skala och karaktär varierar över staden. Det finns heterogena områden med en mångfald av stilar, vilka växt fram över lång tid, medan andra delar av staden är mer homogena och representerar en särskild tid. Havet och kanalerna har genom historien spelat en viktig roll och är i dag rekreativa tillgångar och vackra inslag i stadsbilden. Kanalen och Bastionen Älvsborg ARKITEKTURens form 41

Arkitekturen ska stärka Malmös särart

Arkitekturen i Malmö rymmer samma mångfald som befolkningen. Bebyggelsen, parkerna och vattnet speglar stadens historia och identitet. Stadens särart ska fortsätta stärkas genom att arkitektoniska och kulturhistoriska värden tas tillvara och utvecklas. Med ny arkitektur ska sammanhanget tolkas och nya kvaliteter och uttryck tillföras staden.

staden rummet huset/platsen funktion

Hur stärker arkitekturen form Malmö särart? framtid 42 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

en stad med många karaktärer Arkitekturen ska anamma och bygga vidare på den mångfald av arkitektoniska uttryck som präglar Malmö. Genom bevarande och med ny arkitektur ska vi bygga vidare på och utveckla Malmös särart. Arkitekturen ska anamma och Arkitekturen speglar Malmös historia – den medeltida staden, hamn- och in- bygga vidare på den mångfald dustristaden, mönsterstaden under efterkrigstiden och den unga, dynamiska av arkitektoniska uttryck som kunskapsstaden. Tiden och olika planeringsideal har gjort att Malmö i dag erbju- präglar Malmö. der en mängd olika stadsrum, byggnadsstilar och arkitektoniska uttryck. Det finns heterogena stadsdelar med arkitektur från olika tidsepoker. Särskilt stadskärnan uppvisar denna komplexitet. Andra stadsdelar, som planerats och byggts under en kortare tid, är mer homogena men skiljer sig mycket från varandra. Därtill kommer landsbygden och byarna med egen karaktär. Varje del av Malmö har ett eget värde. I helheten och i detaljerna berättas platsens och Malmös historia. Läge i staden, stadsmönster, byggnader, landskap, växt- lighet, sol- och vindförhållanden och inte minst människorna ger varje del av staden dess karaktär. Då staden ska förtätas kommer allt mer av det som byggs att byggas i redan i anspråktagna miljöer. Det ställer allt högre krav på att ta tillvara platsspecifika och kulturhistoriska värden. Vid förändringar av stadens fysiska miljöer ska utgångspunkten alltid vara förstå- else för, och tolkning av, platsens karaktär och värden. Genom att värna arkitekturarvet, det befintliga såväl som det vi lämnar efter oss, ska arkitekturen bidra till att utveckla och stärka Malmös särart och att nya stadsdelar får starka och egna ka- raktärer.

Skånsk byggnadstradition Dammhälla byggdes enligt grannskapstanken i början på 1950-talet. I det naturnära området blandas villor, radhus och kedjehus. Med förankring i den skånska byggnadstraditionen karaktäriseras husen av höga taklutningar och avsaknad av vindskivor. Rött och gult tegel används genomgående och återfinns också i flera andra områden från samma tid. Dammhälla, Riseberga ARKITEKTURens form 43

Välfärdsstatens Malmö Ett flertal bostadsområden i Malmö speglar det svenska välfärdssamhällets framväxt och stadens kraftiga tillväxt efter andra världskriget. Bland exemplen återfinns funktionalistiska Ribersborg och Ellstorp, grannskapsenheterna i Augustenborg och Mellanheden samt de mer storskaliga bostads- områdena Lorensborg, Segevång och Rosengård. Segevång

Den brokiga stadskärnan Malmös stadskärna präglas av den oregelbundna medeltida stadsformen, med tydligt avgränsade gator och platser som inramas av byggnader från olika tider och med olika stil. I centrala Malmö finns spår av stadens äldsta, medeltida historia i form av arkitektur och stadsbild samt ett rikt och varierat bestånd av bebyggelse från 1800-talet och framåt. I fonden av Kalendegatan syns St Petri kyrka, den största stadskyrkan i medeltidens Danmark. Kalendegatan 44 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

EN STAD VID VATTEN Malmös identitet som kuststad ska stärkas genom att vattenmiljöernas tillgänglig- het och användning utvecklas. Ingen i Malmö ska undgå att Malmö är en kuststad. Havet, kanalerna, vattendragen och dammarna är en viktig del av stadens att- Vattenrummens kvaliteter och raktivitet. Vatten har en mycket stor attraktionskraft på människor – att se ut över kulturvärden ska lyftas fram havet eller andra vattenytor upplevs som rofyllt och avkopplande. Inslag av vatten är karaktärsskapande, inbjuder till lek och aktivitet samtidigt som de är hemvist och bli mer tillgängliga med för växt- och djurliv. hjälp av till exempel Vattnet i Malmö vittnar om stadens historia. Kanalerna är forna försvarsan- byggnader, stadsrum och läggningar och hamnen vittnar om fiskenäringens och varvets betydande roll i aktiviteter. stadens utveckling. Samtidigt pågår en omfattande stadsomvandling i kustnära lägen där nya blandade stadsdelar ersätter industrier och hamnverksamhet. Vattenrummens kvaliteter och kulturvärden ska lyftas fram och utvecklas. Stränder och kajer ska vara allmänt tillgängliga. Bryggor, fiskehoddor och hamnar ska tillsammans med natur och parker kopplas samman till en upplevelserik kustlinje. Vid utvecklingen av befintliga och nya miljöer får vatten gärna användas som rekreativa, sinnliga och funktionella element. Med nya stadsrum, fritidsaktiviteter, bostäder och arbetsplatser i vattennära lägen blir vattnet mer närvarande i stadsbilden och mer tillgängligt och användbart för människor i Malmö.

Broar med arkitektoniska kvaliteter Stadens broar är viktiga förbindelser och markerar entréer till olika delar av staden. De är ett viktigt stadsbyggnadselement som med omsorgsfull gestaltning kan tillföra arkitektoniska värden och identitet till stadsbilden. Kaptensbron ARKITEKTURens form 45

Malmö möter havet Stränder, rekreationsområden vid vattnet och strandängarna utgör besöksmål och mötesplatser och kompletterar kajer och kanaler. Stadens landskapliga möte med havet ska värnas och utvecklas som en rekreativ resurs och som ett komplement till utbudet i den täta staden. Ribersborgsstranden

Kanalen som en levande del av staden Vid kanalen, på gränsen till den gamla staden, har ett tolv våningar högt bostadshus uppförts med hänsyn till såväl stadsbild som närmiljö. De många hyres- och bostadsrätterna ger fler Malmöbor möjlighet att bo centralt i staden samtidigt som en liten park med bryggor erbjuder människor i närområdet och förbipasserande nya möjligheter att vistas vid kanalen. Slussplan 46 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

PARKERNAS STAD Malmös identitet som parkernas stad ska stärkas och bekräftas genom höga arkitektoniska, konstnärliga och miljömässiga ambitioner. Gestaltningen av stadens parker ska kännetecknas av variation, mångfald och upplevelserikedom – oavsett Stadens parker och gröna var i staden de ligger. miljöer ska värnas och Malmö har en lång parktradition och är känt som "Parkernas stad" tack vare sina utvecklas med omsorg och centralt belägna, stora och vackra parker, representativa för olika tidsåldrar och kunskap om deras historia, samhällsideal. Även kyrkogårdarna är, utöver sin funktion som gravplatser, viktiga arkitektoniska uttryck och kulturmiljöer och betydelsefulla gröna rum både i den täta staden och i byarna. I användning. Malmö finns också några av landets äldsta koloniområden och en växande stadsod- lingskultur. Parkerna och de gröna miljöerna i Malmö ska värnas och utvecklas med omsorg och kunskap om deras historia, arkitektoniska uttryck och användning. Genom bevarande och fortsatt utveckling av Malmös gröna arkitekturarv ska vi stärka stadens särart. Samtidigt ska vi skapa nya gröna rum och förbindelser – framtidens kulturarv – när Malmö växer. Rik växtlighet ska integreras i både nya och befintliga miljöer, på allmän platsmark, kvartersmark och i bebyggelse, så att Malmö blir en allt grönare stad.

en levande landsbygd Landskapet och landsbygdens kvaliteter ska skyddas och utvecklas som ett komplement till den täta staden. Nya målpunkter och ett ökat samspel mellan be- byggda områden och de öppna omgivningarna kan göra att landskapet och Arkitektoniska och landsbygden blir tillgängliga för fler människor. Tillägg och förändringar ska ske kulturhistoriska värden ska med varsamhet och respekt för befintliga värden och särdrag. bevaras och arkitekturen ska Staden Malmö omges av ett öppet kulturlandskap – kustlandskap i väster, spegla landskapets och slättlandskap i söder och backlandskap i öster. Den bördiga jordbruksmarken har landsbygdens karaktärer. historiskt varit, och är än i dag, en värdefull resurs som skapat förutsättningarna för den stad som har vuxit fram. Bebyggelsen i landskapet kännetecknas av små byar och enskilda gårdar, ofta i ett historiskt byggnadsskick, samt uppstickande kyrkspiror. Landsbygden och närheten till denna är en viktig tillgång för staden och de som bor och verkar här. Landsbygden används för livsmedelsproduktion men erbjuder samtidigt upplevelse-, natur- och kulturvärden, oftast platsspecifika. En del av Malmös allra äldsta kulturarv återfinns på landsbygden. När vi bygger i landskapet och i anslutning till byarna ska arkitekturen spegla landskapets och landsbygdens karaktärer. Den öppna och storslagna karaktären och topografin ska bevaras. Inslag som bronsåldershögar, alléer och pilevallar ska skyddas. Vid om- och nybyggnation i byarna ska arkitektoniska och kulturhistoriska värden värnas och skala, färgsättning, material och byggnadssätt harmoniera med omgivningen. ARKITEKTURens form 47

Nya parker adderas I takt med att Malmö växer adderas nya gröna rum av olika karaktär och storlek – från bostadsnära parker till stora, mångfunktionella stadsparker som lockar besökare från alla delar av staden. Varvsparken, Västra Hamnen

Landskapet I söder och öster omges staden Malmö av ett öppet landskap. I söder breder ett storskaligt, platt och öppet slättlandskap ut sig. Nästan all mark är uppodlad. I öster återfinns backlandskap, ett mjukare och böljande odlingslandskap med inslag av andra naturtyper: ängs- och betesmarker, våtmarker och småvatten. Byar och gårdar, ofta äldre, ligger spridda i landskapet. Slättlandskapet med gårdar och byar 48 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Gammalt och nytt i samspel Med Moderna museets tillbyggnad av det gamla Elektricitetsverket och det nya torget framför, har Malmös kultur och arkitektur blivit rikare. Tillbyggnaden samspelar med den äldre omgivande bebyggelsen i sin skala men särskiljer sig genom sitt expressiva och moderna uttryck, vilket gjort tillbyggnaden till en symbol för verksamheten. Museet är ett exempel på hur äldre och ny arkitektur samt stadsrum och byggnader kan samspela och bli ett värdefullt tillskott till en plats. Moderna Museet ARKITEKTURens form 49

Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning

Varje plats i staden har unika förutsättningar och kvaliteter. Människorna, historien, stadsstrukturen, landskapet och bebyggelsen skiljer sig åt och ger varje plats dess karaktär. Arkitekturen ska alltid formas med utgångspunkt i omgivningarna, så att tillägg och förändringar förskönar och bidrar positivt till platsens utveckling.

staden rummet huset/platsen funktion

Hur förhåller sig arkitekturen till sin form omgivning? framtid 50 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

ARKITEKTUR MED MÄNSKLIG SKALA Arkitekturen i Malmö ska förhålla sig till den mänskliga skalan. Stadens rum och byggnader ska, i sin storlek och form, oavsett om det handlar om bebyggelsehöj- der, gatubredder eller kvartersstorlekar, relatera till den mänskliga kroppens stor- Såväl stadsrum som byggnader, lek, sinnenas räckvidd och omgivningarnas egenskaper. ska relatera till den mänskliga Stadslandskapet i Malmö är flackt. Bebyggelsen i stadens centrala delar är i kroppens storlek och sinnenas genomsnitt fyra till fem våningar. Utanför stadskärnan återfinns både småskalig räckvidd. bebyggelse i en till två våningar och områden med byggnader på upp till åtta vå- ningar. Historiskt stack huvudsakligen kyrkspiror upp men efterhand har höga hus tillkommit vilka står som solitärer. Flera av dessa har blivit symboler för Malmö. Som följd av ökade krav på att bygga tätt, byggs i dag allt mer i sex, sju och åtta våningar och ett ökat antal höga hus gör stadens siluett allt taggigare. För att bedöma vilken täthet, vilka byggnadshöjder och hur stora stadsrum som lämpar sig i olika delar av staden behöver vi se till sammanhanget. Samma täthet kan uppnås med olika stadsformer och byggnadshöjder. Hänsyn ska visas arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Tillfredställande dagsljusförhållanden behöver säkerställas inomhus och solens strålar ska nå gator och gårdar. Stora stadsrum bör innehålla mindre rumsligheter och stora byggnader bör artikuleras, indelas och detaljeras så att de inte upplevs som överväldigande och ensartade. Blir husen för höga eller stadsrummen för stora riskerar miljöerna att kännas ödsliga. När höga hus planeras ska hänsyn visas kulturmiljövärden och konsekvenserna för den nära omgivningen behöver beaktas. Stor omsorg ska läggas på gestaltningen av höga byggnaders möte med marken och en slank form bör efter- strävas. Lokalklimatet, vindpåverkan och skuggverkan behöver studeras noggrant. Med ett starkt eget uttryck ska höga hus fungera som värdiga representanter för sin plats och för Malmö som stad inför resten av omvärlden.

Intima miljöer Den mänskliga skalan relaterar till kroppens mått och sinnenas räckvidd. Intima miljöer med låga hus, små platsbildningar och smala gator eller gränder fungerar många gånger väl som sociala rum. De små måtten gör att människor kommer varandra nära och biltrafiken är ofta begränsad. Bo01, Västra Hamnen ARKITEKTURens form 51

En spretigare siluett Bohus är ett förtätningsprojekt där ett befintligt kvarter har kompletterats med små, yteffektiva hyressrätter i form av ett högt hus. I samband med nybyggnationen rustades de gemensamma ute- miljöerna upp och boende i kvarteret fick, i det nya husets bottenvåning, tillgång till en ny tvätt- stuga och gemnsamhetslokaler. Det höga huset utmärker sig med sitt skulpturala och lekfulla uttryck i stadsbilden. Bohus, Mobilia

Malmöskalan Kring sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talen förändrades Malmös stadsbild påtagligt. Nya stadsdelar växte fram utanför stadskär- nan och äldre bebyggelse i innerstaden er- sattes med nya och högre byggnader. Be- byggelsemönstret från tiden kännetecknas av kvartersstruktur i fyra till fem våningar och väl proportionerade gaturum. Kvarteren är oftast indelade i flera fastigheter med olika entréer. Det ger en rytm och en samman- hållen men likväl varierad miljö. Simrishamnsgatan, Möllevången 52 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

balans mellan samspel och variation Balans mellan samspel och variation ska eftersträvas, i stadslandskapet som helhet och i de enskilda livsmiljöerna. Ny arkitektur ska samspela med befintlig. Ge- digen och sammanhållen vardagsarkitektur ska balanseras med väl placerade och Balans mellan samspel och uttrycksfulla byggnader och stadsrum som kan fungera som noder och landmär- variation ska eftersträvas i ken i stadsbilden. stadslandskapet som helhet Arkitekturens skala, proportioner, rytm, materialval och växtlighet – inbördes och i de enskilda livsmiljöerna. likheter och olikheter – påverkar upplevelsen av en miljö. Variation och sinnlig stimulans behövs för att miljöer inte ska upplevas enformiga och tråkiga. Å andra sidan kan allt för mycket variation göra att miljöer upplevs spretiga och sammanhang är svåra att avläsa. I Malmö finns områden med stor variationsrikedom där mycket gör anspråk på uppmärksamheten. Andra delar av staden är mer samman- hållna i sin gestaltning. Byggnaderna och stadsmiljöerna kan vid en första anblick se likadana ut, men i exempelvis grönskan och detaljerna återfinns skillnader. När vi bygger ska variation eftersträvas inom ramarna för den helhet som ut- märker en plats. Gamla byggnader och historiska spår ska bevaras i största möjlig mån för att främja funktionsblandning och skapa rika miljöer. I nya områden be- höver några karaktärsdrag vara enhetliga för att harmoniska stadsrum och områ- den med tydlig identitet ska skapas. Men utrymme måste samtidigt lämnas för arkitekturen att spegla sin tid och att ha ett eget uttryck.

ETT BEHAGLIGT LOKALKLIMAT För att förlänga säsongen då det är behagligt att vistas ute i Malmö, ska klimatets positiva aspekter tas tillvara. Solens strålar behöver nå ner i stadens rum, till torg, gator, parker och gårdar, och skydd mot oönskad vind behöver skapas. Soliga och vindskyddade platser ska tas tillvara och nya skapas. Soliga och vindskyddade Lokalklimatet påverkar människors vilja att vistas ute och därmed stadens liv. platser ska tas tillvara och nya Väderlek, temperatur och vindförhållanden, men även stadens strukturer, stads- tillskapas. rummens storlek, byggnader och vegetation, påverkar hur behagligt det är att uppehålla sig i stadens rum. Malmö har ett milt klimat och från april till oktober är det oftast behagligt att vara utomhus. Som kuststad omgiven av ett öppet landskap är vinden, och därmed också inverkan av regn och snö, påtaglig. Stadens strukturer och byggnader ska gestaltas så att goda solförhållanden skapas i gatunivå och för att att vindtunnlar inte ska uppstå. En tät bebyggelse med relativt jämna byggnadshöjder kan minska vindens negativa inverkan på gator och platser. Uppstickande höga hus behöver utformas och placeras så att de inte ger upphov till turbulens och starka vindar i gatunivå. Långa raka gator riskerar att fungera som vindtunnlar där vindens påverkan blir särskilt tydlig. Träd kan skydda mot vind och ger en behaglig lövskugga under varma sommardagar. ARKITEKTURens form 53

Variation i det upprepade Med tiden – med mänskliga anpassningar, då vegetationen växer till sig och arkitekturen patineras – blir miljöer många gånger rikare. I radhusområdet i Limhamn har variation eftersträvats redan från början. Byggnadshöjderna, husens uttryck och förgårdsmarkens behandling är enhetlig och verkar sammanhållande och skapar en behaglig rytm längs gatan. Samtidigt skiljer sig byggnads- volymerna något åt och materialen varieras vilket ger känslan av att varje bostad är unik. Limhamns sjöstad

Skapa och ta tillvara goda sollägen Solens vandring under dagen längs den svängda öst-västligt orienterade Friisgatan skapar olika förutsättningar för vistelse och verksamheter på gatans olika sidor. Den böjda formen ger goda solförhållanden stora delar av dagen och skyddar mot vind. Friisgatan är en vacker gata där byggnaderna har en stark närvaro och det okända väntar om hörnet. Friisgatan 54 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

En rik stadsmiljö På Gamla väster finns det mycket att upptäcka och vila ögonen på. Gatorna är intima och bebyggelsen varierar i skala, material och kulörer. Äldre byggnader står brdvid nyare, en följd av att området har växt fram under en längre tid. Markbeläggningarna har en hög detaljering och växtligheten är rik och varierad. Att trafiktempot är lugnt och det finns uteserveringar inbjuder till vistelse och bidrar till områdets särskilda atmosfär. Gamla Väster ARKITEKTURens form 55

Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser

Arkitektur väcker känslor. Skala, estetik, ljus, ljud och doft är faktorer som påverkar hur den fysiska miljön uppfattas. Vid gestaltningen av stadens strukturer, stadsrum och byggnader, ska behagliga sinnesupplevelser eftersträvas. Såväl riklig stimulans som möjlighet för återhämtning behövs.

staden rummet huset/platsen funktion

Vilka sinnliga upplevelser form ger arkitekturen? framtid 56 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

ETT MEDVETET UTTRYCK Det byggda bör uttrycka en tydlig social och arkitektonisk idé som visar omsorg om platsen, användarna och deras behov. En ökad medvetenhet om vad arkitekturen uttrycker och vilket intryck den ger behövs. Målsättningen är inte att fram- Arkitekturen bör uttrycka en häva en arkitekturstil framför en annan, utan att stadsrum och byggnader ska ges en genomtänkt och vacker utformning som talar till människor i Malmö. Arkitek- social och arkitektonisk idé turens estetiska dimensioner påverkar mäniskors upplevelser av och uppfatt- som utgår ifrån platsen och ningar om en miljö eller en byggnad. Genom alla tider har arkitekturen uttryckt användarnas behov. sin samtids stilideal, samhälls- och människosyn. Lokala förutsättningar som historia, material, klimat och resurser har format arkitekturens uttryck, liksom ambitioner och kunskap hos inblandade aktörer. Såväl omsorgsfull vardagsarkitektur som utrycksfulla stadsrum och byggnader behövs. Arkitektur med stor betydelse för samhället, till exempel offentliga byggnader och rum eller särskilt innovativa projekt, gestaltas med fördel så att de blir accenter och orienteringspunkter i stadsbilden. Oavsett stil eller uttryck ska kvalitet eftersträvas redan från början och speglas i såväl helhet som i detaljerna. Samtliga aktörer – från användare till byggherre – ska kunna känna stolthet över det som byggs i Malmö.

Uttrycksfull bostadsarkitektur Koggens gränd är ett karaktärsfullt bostadshus där trä och generösa balkonger ger ett varmt och öppet inbjudande intryck. Genom byggnadshöjder och volymhanteringen samspelar byggnaden med omgivande hus och smälter, trots sitt särpräglade uttryck, väl in i kvarteret. Koggens gränd, Västra Hamnen ARKITEKTURens form 57

Långvariga skönhetsvärden Efter mer än fyra decenniers planering stod Malmös nya stadsteater färdig 1944 och ansågs då vara norra Europas mest moderna teater. Den avskalade byggnaden med många vackra detaljer uppskattas än i dag. Sedan 1994 är byggnaden, som 2002 ändrade namn till Malmö Opera, byggnadsminne. Malmö Opera 58 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

en sund inomhusmiljö Alla byggnader i Malmö ska ha en sund och trivsam inomhusmiljö. Rummens storlek, proportioner och inbördes samband påverkar dagsljusförhållandena, luftkvaliteten och ljudmiljön och ytterst hur människor trivs i huset. Sunda och trivsamma God tillgång till naturligt ljus, dagsljus och solljus, är viktigt då det bland annat inomhusmiljöer med goda reglerar människans dygnsrytm. Genom noggranna studier av kvarterstorlekar, dagsljusförhållanden ska byggnadshöjder, husdjup och fönstersättning ska goda dagsljusförhållanden säkerställas och användningen såväl inom- som utomhus säkerställas och välmående och produktivitet främjas. av material som är både miljö- Medveten fönstersättning, belysning och ljussättning ska användas för att skapa och hälsovänliga främjas. funktionella miljöer men också för att framhäva proportioner, material och färger och skapa stämningar. En generös takhöjd ger inte bara fina och ljusa rum utan gör också det lättare att använda arkitekturen för olika ändamål. Användningen av material och metoder som är både miljö- och hälsovänliga ska främjas. I Malmö tillämpas försiktighetsprincipen, vilket betyder att material och byggteknik där vi av erfarenhet känner till effekterna på människors hälsa och på miljön används.

Skolmiljöer som främjar lärandet Ängsdalsskolan har gestaltats med för att på bästa sätt stödja verksamheten och bidra till elevernas lärande. Byggnaden är sluten mot omgivningarna och öppnar sig mot den egna skolgården. Till varje klassrum hör en uteplats och det finns ateljéer för kreativa verksamheter. Höga lanterniner skapar goda ljusförhållanden i klassrummen och ger samtidigt byggnaden ett lekfullt och karaktäristiskt uttryck. Ängsdals skola ARKITEKTURens form 59

Delade faciliteter Media Evolution City är en populär arbets- och mötesplats där företagare delar lokaler och faciliteter med varandra och med besökande. I de om- och tillbyggda industrilokalerna finns kontor i olika storlekar, enskilda arbetsplatser, möteslokaler, restaurang och som flexibla ytor som kan användas på olika sätt. Att dela ytor och faciliteter är resurseffektivt och ekonomiskt gynnsamt och kan ge upphov till oväntade möten, nya samarbeten och kunskapsutbyte mellan olika användare. Media Evolution City, Västra hamnen

Vackert ljusinfall Fönstersättningen är av stor betydelse för hur arkitekturen upplevs, invändigt och utifrån. Genom fönstrens placering och storlek kan god tillgång på dags- och solljus säkerställas inomhus samtidigt som vackra utblickar och utrycksfulla fasader skapas. Brf Ohoj, Västra Hamnen 60 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

material och färger med lokal anknytning Förändringar och tillägg i Malmös stadsbild ska visa hänsyn till och stärka den lokala karaktären. Material och färgsättning ska samspela så att byggnader, torg, gator och parker bildar vackra helheter och stärker stadens särart. Material och färgsättning ska Historiskt har arkitekturens formspråk varit likartat i olika städer vid olika epo- bidra till att skapa vackra ker. Material och färgsättning har däremot växlat utifrån de lokala förutsättning- helheter och stärka den lokala arna. Varje stad har material och färger som återkommer i stadsmiljön. Så också karaktären. Malmö. Bebyggelsen i Malmö kännetecknas av kontraster i form, uttryck och fär- ger. Användningen av tegel går långt tillbaka i tiden och har stark regional förank- ring. Svalt gult och varmt rött tegel samt ljusa putsfasader är vanligt förekom- mande. Röda tegelpannor är ett ofta återkommande takmaterial. På stadens golv återfinns historiskt natursten, klinker, betongplattor och grus. Marktegel och platsgjuten betong är vanliga samtida inslag i stadsmiljön. För att stadens miljöer ska vara beständiga och åldras vackert ska använd- ningen av material med hög arkitektonisk och teknisk kvalitet främjas. I en tid när material skeppas från hela världen är det utmanande och allt viktigare att värna den lokala särarten. Användningen av material med förankring i staden och historien ska därför uppmuntras. Samtidigt ska samtiden få göra avtryck, till exempel genom material och metoder som svarar mot dagens krav och produktionstekni- ker, under förutsättning att vackra helheter skapas.

Detaljerna lyfter helheten I detaljerna ska arkitekturens uttryck utvecklas och ge signaler om omsorg och kvalitet till brukaren. I detaljerna och utförandet blir kvaliteten särskilt påtaglig och människor får en handgriplig kontakt med arkitekturen. De utgör en viktig del Detaljerna ska vara väl av helhetsintrycket och arkitekturens karaktär. genomtänkta och genomförda Detaljer behöver inte vara dyra, men väl genomtänkta och genomförda talar – särskilt där arkitekturen de till människor och förmedlar känslan av att de som gestaltat och byggt har upplevs på nära håll. brytt sig om användaren. Hög estetisk och teknisk kvalitet ska eftersträvas då väl genomförda detaljer håller länge och är en investering som höjer arkitekturens värde. Det är särskilt angeläget där arkitekturen upplevs på nära håll, till exempel i bottenvåningar, vid portar och entréer och i utemiljöerna. ARKITEKTURens form 61

Malmögrönt Den mörkt gröna färgen på bänkar, belysningsarmaturer, räcken och andra stadsinventrier bidrar till en enhetlig och igenkännelig stadsmiljö och förekommer över hela staden.

Detaljer och vanligt förekommande material och färger Tegel, puts och keramiska material har genom historien producerats i närområdet och är i dag vanligt förekommande i Malmös stadsbild. Färgskalan är kontrastrik och utgår ofta från varmt rött eller svalt gult tegel. 62 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

VACKER OCH FUNKTIONELL LJUSsÄTTNING Ljussättning är en viktig del av arkitekturen som ska användas för att skapa ett funktionellt och vackert nattlandskap, så att staden upplevs tryggare och orientering underlättas under dygnets mörka timmar. Byggnader och stadsrum ska Ljus har en stor betydelse för upplevelsen av våra miljöer. På våra breddgrader, ljussättas medvetet för att där ljuset och vädret förändras mycket under årets lopp, skiftar upplevelsen av försköna stadslandskapet, så stadsrummet med dygnets och årstidernas växlingar. att orientering underlättas och Ljussättning ska användas för att tillfredsställa det funktionella behovet av staden upplevs tryggare. ljus, men också för att skapa stämningar både inomhus och utomhus. En balanserad och varierad ljussättning som riktar uppmärksamhet mot det som behövs och det som ska framhävas ska eftersträvas. Ljussättning ska användas för att under- lätta orienteringen i staden nattetid, genom att skapa rum och riktningar, och genom att förtydliga hierarkier mellan gator av olika dignitet. Konst och ljus kan in- teragera. Konstnärlig ljussättning och tillfälliga installationer bör främjas för att hitta nya sätt att iscensätta stadsrummet.

fler DIMENSIONER MED KONST Malmös kulturella attraktionskraft ska öka genom systematiskt arbete med konst i det offentliga rummet och i byggnader. Konst i det offentliga rummet och byggnader kan ta sig många olika uttryck. Den kan vara permanent eller tillfällig, fristående eller integrerad i husens arkitek- Konstnärliga inslag i stadens tur eller i de offentliga rummen. Ofta förknippas den offentliga konsten med byggnader och rum ska skulptur, men all form av konstnärlig gestaltning av material, miljöer och landskap främjas så att Malmös kulturella kan ingå. Tillfällig offentlig konst omfattar allt från stora spektakulära arrange- attraktionskraft ökar. mang till projekt som fokuserar på att skapa delaktighet och intresse genom dialog eller tillfälliga evenemang. Konst, liksom ljussättning, medverkar till att för- sköna och tillföra kvaliteter och identitet till stadens rum. Konsten kan exempelvis användas för att profilera platser eller skapa debatt, engagemang och intresse för stadens sociala dimensioner. Oavsett vilket uttryck eller vilken metod som används, ger den offentliga konsten ett mervärde till våra gemensamma rum som sträcker sig bortom funktion. Konsten ger nya perspektiv, väcker tankar och funderingar. Den skapar identitet och ger möjlighet till dialog. De konstnärliga inslagen i stadens byggnader och rum ska främjas så att Malmö blir en upplevelserik och vacker stad. ARKITEKTURens form 63

Identitetsskapande konst Sedan vattentornet i Hyllie stod färdigt 1973 förknippas stadsdelen med vatten. Med det första offentliga konstverket i stadsdelen, en fontän i form av ett jättelikt kvinnohuvud i brons, tolkas och utvecklas vattentemat. Mother, Hyllie

Vackra nattlandskap Med medveten ljussättning skapas rum som upplevs trygga, är användbara och intressanta även under årets och dygnets mörka timmar. Hermods plats, Klagshamn 64 ARKITEKTURens framtid

Rofylld urtidsskog Millennieskogen är den första etappen i Lindängelunds rekreationsområde och en del av Malmös framtida botaniska trädgård. Gestaltningskonceptet präglas av ett ramverk som ger utrymme för stor inre variation. Millennieskogen, Lindängelund ARKITEKTURens framtid 65

Bild med människor?

Arkitekturens framtid 66 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Social och ekologisk omställning Bostadsområdet Augustenborg har sedan 1990-talet utvecklats för att bli mer socialt och miljömässigt hållbart. I samverkan har fastighetsägaren, staden och inte minst de boende arbetat med bland annat energieffektivitet och lokal dagvattenhantering. I dag är systemet med öppna kanaler och dammar ett vackert inslag i närmiljön som samtidigt avlastar dagvattennätet och har gjort området mindre sårbart vid extrema regn. Augustenborg ARKITEKTURens framtid 67

Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet

Med ett ansvarsfullt byggande ska vi bidra till att möta aktuella samhällsutmaningar. Genom att bygga resurseffektivt, miljö- och människovänligt ska stadens motståndskraft öka, människors välmående främjas och Malmös attraktivitet stärkas.

staden rummet huset/platsen funktion form

Hur bidrar arkitekturen till Malmös långsiktiga

framtid hållbarhet? 68 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

resurseffektiv ARKITEKTUR Malmö ska växa med minsta möjliga påverkan på miljön. Malmö stad har mycket ambitiösa miljömål och under de senaste åren har stora satsningar gjorts för att bygga miljömässigt hållbart. Att hushålla med resurser och bygga miljöanpassat Varje yta ska användas effektivt, och med ett långsiktigt perspektiv är nödvändigt för det liv kommande generatio- men tätheten får inte äventyra ner ska kunna leva. kvaliteter som är av betydelse Markresurser och befintlig infrastruktur ska utnyttjas väl. I första hand ska vi ta för Malmöbornas välmående. hand om och utveckla befintliga byggnader och stadsrum. När vi bygger nytt fö- respråkas att förtäta framför att ta ny mark i anspråk. Det sparar bördig åkerjord och skapar goda förutsättningar för trygga, levande och attraktiva livsmiljöer. I Malmö ska vi bygga tätt men ansvarsfullt. Varje yta ska användas effektivt, men tätheten får inte äventyra kvaliteter som är av betydelse för Malmöbornas välmående. Kvaliteter som goda dagsljusförhållanden, god tillgång till grönytor och en skala som människor kan relatera till, måste säkerställas. Långsiktig hushållning med resurser ska eftersträvas då det leder till arkitektur med lång livslängd och låga drifts- och underhållskostnader. Samutnyttjande och väl genomtänkta planlösningar ger yteffektiva, användbara och ekonomiska lös- ningar och ska främjas.

Förtätning i liten skala De sex takradhusen på Husargatan exemplifierar hur små ytor kan användas till förtätning utan nämnvärd påverkan på omgivningen. Radhusen, som ligger på kontorsbyggnadens fjärde våning, har gestaltats för att harmoniera med den karaktäristiska originalbyggnaden från 1950-talet. Med radhusen tolkas den bågformade taksiluetten samtidigt som påverkan på dagsljusförhållandena på gatan och grannfastigheterna är obetydlig. Kvarteret Husaren ARKITEKTURens framtid 69

Jobbskapande och energieffektivisering I samband med energieffektivisering och upprustning av ett befintligt bostadsbestånd i Lindängen har arbetssätt som kopplar lokal sysselsättning, fysisk upprustning och miljöförbättrande investeringar utvecklats. Fastighetsägaren och dess underleverantörer anställer människor som bor i området vid t.ex. ombyggnation och för skötsel och förvaltning. Resultatet är inte bara mer energieffektiva byggnader, utan även ökad gemenskap och ansvarskänsla med följdeffekter som minskad skadegörelse och lägre omflyttning i området. Ett liknande arbetssätt används också vid nybyggnation i området. Vårsången, Lindängen

Infrastruktursatsningar och förtätning Tack vare utbyggnaden av Citytunneln och tillkomsten av den nya stationen Triangeln har en av stadens baksidor blivit en framsida. St Johannesplan och omgivande bebyggelse har omdanats och St Johannes kyrka har fått en värdig inramning. Genom förtätning nyttjas det stationsnära läget och marken väl samtidigt som nya värden tillförts platsen i form av nya funktioner, byggnader och stadsrum. St Johannesplan vid Triangeln 70 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

ARKITEKTUR SOM GER EKOLOGISKA VÄRDEN När vi förändrar den fysiska miljön i Malmö ska vi ta hänsyn till stadens ekosystem och ekologiska värden. Växt- och djurlivet ska värnas och utvecklas för att bli rikare och mer varierat, även i den täta staden. När vi planerar och bygger handlar de Hänsyn ska visas befintliga inte längre om att göra minsta möjliga skada utan största tänkbara nytta. ekologiska värden och flera ska Naturen genererar en mängd olika nyttor för oss människor, både i och utanför integreras vid utformningen av staden. Den bidrar till människors välmående och attraktiva livsmiljöer, samtidigt parker, torg, gaturum, gårdar som den har förmåga att förbättra luftkvaliteten, minska buller, fördröja och rena och byggnader. dagvatten och reglera temperaturen i stadsmiljön. Egenskaper som blir allt viktigare när klimatet förändras, för att skapa en robust och anpassningsbar stad. Bio- logisk mångfald utgör förutsättningen för nästan alla nyttor vi människor får av naturen och det finns en stark koppling mellan artrikedom och trivsel. När vi bygger ska vi ta hänsyn till befintliga ekologiska värden och integrera flera vid utformningen av parker, torg, gaturum, gårdar och byggnader. Med rätt förutsättningar, smart gestaltning och god förvaltning kan samma yta generera många olika nyttor. Stora ytor har större förmåga än små. Multifunktionella lös- ningar är yteffektiva och ska främjas. Även i den täta staden ska det finnas plats för stora träd. Genom gestaltning och skötsel ska artmångfald gynnas. Arkitekturen ska kombinera vacker gestaltning och miljöteknik så att tekniska lösningar också förhöjer skönhetsupplevelsen.

KLIMATANPASSAD ARKITEKTUR Klimatet förändras. En ökad hänsyn måste tas till stigande havsnivåer, stora nederbördsmängder och temperaturökning så att stadens motståndskraft stärks. Med hjälp av den byggda miljöns utformning ska vi förebygga och mildra Den byggda miljöns konsekvenserna av ändrade klimatförhållanden. Samtidigt krävs det att hänsyn utformning ska bidra till att visas befintliga arkitektoniska och kulturhistoriska värden och att nya lösningar förebygga och mildra ges en tilltalande utformning som blir en naturlig del av arkitekturen. konsekvenserna av ändrade Ny bebyggelse ska anpassas till höga vattenstånd och får inte ligga lägre än klimatförhållanden. vad aktuella riktlinjer anger. Andelen hårdgjord yta behöver minska och vi ska skapa fler ytor som kan hantera dagvatten på såväl allmän platsmark och kvartersmark. I stadens rum och byggnader ska dammar, våtmarker, gröna tak, växtbäd- dar och gröna ytor, som har en förmåga att fördröja och rena dagvatten och på så sätt minska risken för översvämningar, integreras. Öppen dagvattenhantering ska användas där det är möjligt. Med genomtänkt höjdsättning och stadsrum som tål att översvämmas tillfälligt kan vattenflöden styras så att omgivande bebyggelse och sårbara miljöer skyddas vid framtida översvämningar. Synligt vatten är en resurs som väl anpassat i stadsmiljön ger sinnliga upplevelser. Träd och grönska skyddar mot stark sol genom att erbjuda skugga. Tillsam- mans med gröna ytor och vattenytor kan växtlighet sänka luftens temperatur och mildra konsekvenserna av värmeböljor. Stora träd minskar också belastningen på dagvattensystemen, genom att nederbörd fångas upp i trädens kronor. Mer grön- ska och fler träd ska eftersträvas i stadsbilden, för att minska stadens sårbarhet vid extrema väder och bidra till Malmöbornas välmående. ARKITEKTURens framtid 71

Regnträdgårdar i gatumiljö Regnträdgårdarna är ett bärande element i den lokala bostadsgatans utformning. De samlar och fördröjer dagvatten, ökar den biologiska mångfalden och lindrar följderna av extrema regn. Regnträdgårdarna ger samtidigt gatan en säregen och grön karaktär och placeringen dämpar biltrafikens hastighet. Monbijougatan, Möllevången

Grönska på tak och fasader Att integrera växtlighet i byggnader ger både upplevelsemässiga kvaliteter och ekologiska värden. Grönska på tak och fasader isolerar och är ett viktigt komplement till gröna ytor, särskilt i trånga utrymmen, men kan inte ersätta ytor för vistelse i gatunivå. I bostadshuset Urbana Villor demonstreras nya sätt att integrera grönska med byggnadsarkitekturen. Lägenheterna har balkonger med tjocka, planteringsbara bjälklag och på gården finns gemensamma växthus för odling. Huset är Malmös första byggemenskap och visar hur nya boende- och entreprenadformer samt grönska kan bidra positivt till bostadsarkitekturen. Urbana Villor, Västra Hamnen 72 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Robust arkitektur Arkitektur av hög kvalitet håller länge, åldras vackert och kan användas för olika ändamål. Mazettihuset är ett exempel på hur byggnader ofta överlever sitt ursprungliga ändamål och hur omsorg om gestaltning än i dag ger skönhetsupplevelser. I dag rymmer den tidigare chokladfabriken kulturverksamheter, restaurang och bostäder. Kvarterets arkitektoniska och kulturhistoriska värden såsom tegelfasaden, detaljer och fönster har bevarats när byggnadens användning har ändrats. Chokladfabriken/Kulturhuset Mazetti ARKITEKTURens framtid 73

Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid

Malmös rika arkitekturarv ska värnas och utvecklas så att det kommer både dagens och framtidens Malmöbor till gagn. Befintliga miljöer ska förvaltas med varsamhet. Ny arkitektur ska hålla länge och kunna användas till mycket. Varje tids arkitektur ska finnas representerad och få sätta prägel Malmö även i framtiden.

staden rummet huset/platsen funktion form

Hur kan arkitekturen utvecklas med tiden? framtid 74 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

vårt framtida ARKITEKTURARV Arkitekturarvet i Malmö ska värnas så att även kommande generationer kan ta del av stadens historia. Kulturarvet är en viktig del av Malmös särart och skapar attraktivitet. Det är av stor betydelse för människors dagliga upplevelser och minnen Med respektfulla tillägg, samt för besöksnäringen. Varje tids arkitektur, byggnader, parker och stadsrum, varsam renovering och har unika värden och ska finnas representerade i Malmö. innovativ omvandling av Överallt i Malmö finns spår av stadens historia. Strukturer, stadsrum och be- byggda strukturer, ska byggelse vittnar om Malmös medeltida ursprung, historia som hamnstad, stadens kulturarvet göras tillgängligt tillväxt under efterkrigstiden och om industrins stora betydelse för staden. Olika och användbart och Malmös byggnadssätt, material och stilar minner om forna tider. Tillsammans med samtida attraktionskraft stärkas. tillägg bildas rika livsmiljöer och förutsättningar för funktionsblandning. Genom att bevara och utveckla arkitekturen istället för riva och bygga nytt, bibehålls arkitektoniska och kulturhistoriska värden. Byggnader och miljöer med mycket höga kulturhistoriska och arkitektoniska värden ska bevaras. Därutöver ska förvaltandet av det befintliga arkitekturarvet präglas av varsamhet och öd- mjukhet inför varje plats och byggnads arkitektoniska och kulturhistoriska värden, inte minst vid förtätning. Det vi bygger i dag utgör morgondagens kulturarv. Det är därför viktigt att vi tar ansvar för och känner stolthet över det vi lämnar efter oss till kommande generationer. Med respektfulla tillägg, varsam renovering och innovativ omvandling av byggda strukturer ska kulturarvet göras tillgängligt och användbart och Malmös attraktionskraft stärkas.

Omhändertagande av kulturarvet Kvarteret Östergård, byggt 1917 för att råda bot på bristen på arbetarbostäder, renoverades på 1980-talet med respekt för kvarterets ursprungliga utseende. Genom kontinuerligt och omsorgsfullt underhåll speglas kvarterets ursprungliga karaktär än i dag. Östergård, Kirseberg ARKITEKTURens framtid 75

Varsam förnyelse Kungsparken är Malmös äldsta stadspark och ett typexempel på det sena 1800-talets parker. Parken har genomgått en varsam förnyelse med målet att förstärka upplevelsekvaliteterna och parkens ursprungliga karaktär. Ett nytt staket och en ny plantering bildar en tydlig inramning till parken och nya entréer skapar förbindelser till Gamla Väster. Ernst Billgrens skulptur Diana är inspirerad av en äldre Dianaskulptur som försvann ur parken 100 år tidigare. Kungsparken

Framtidens arkitekturarv? På Universitetsholmen är både de kulturhistoriska värdena och arkitektoniska ambitionerna höga. Platsen karaktäriseras i dag av bebyggelse från olika epoker, i mycket olika skala och stil. Välbevarad äldre bebyggelse blandas med moderna tillägg och hålls samman av promenaden och kanalrummet. Vad kommande generationer kommer att tycka går bara att sia om, men att vi känner stolthet över det vi lämnar efter oss i dag är en bra utgångspunkt för ett framtida arkitekturarv. Universitetsholmen 76 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

FÖRÄNDERLIG ARKITEKTUR Genom att bygga med beredskap för framtida förändringar bygger vi staden lång- siktigt hållbar. Med tiden kommer funktioner, livstilar och levnadsätt att förändras och därmed användningen av den byggda miljön. Byggnader och stadsrum behö- Det vi bygger i dag ska hålla ver kunna förändras med tiden. Det vi bygger i dag ska hålla och kunna anpassas och kunna användas under så att de är användbara under lång tid framöver. lång tid framöver. Byggnader och stadsrum som har en inneboende generalitet eller flexibilitet håller ofta länge. De kan användas på flera olika sätt och för andra ändamål än de ursprungligen tänkta och ger utrymme för det oplanerade, som gör staden oför- utsägbar och upplevelserik. Med möjligheter att bygga om och bygga till ökar chanserna för att arkitekturen kan användas länge.

Flexibel användning från dag ett Arkitektgatans förskola är en typförskola som utvecklats för att kunna rymma olika verksamheter över tid och på så vis ha en lång livslängd. De pedagogiska ytorna är flexibla och byggnaden kan omvandlas till skola. Beroende på platsen på vilken byggnaden uppförs kan material och taklösningar varieras. Arktiektgatans förskola ARKITEKTURens framtid 77

På samma plats i 500 år Malmös största och viktigaste offentliga rum, Stortorget, byggdes för att markera stadens position och status. Då en viktig handelsplats, nu stadens största arrangemangsplats. Bebyggelsen kring torget har förändrats, liksom torgets användning och gestaltning. Men trots stora förändringar har Stortorget än i dag samma form och storlek som när torget anlades 1536. Stortorget

Nytt liv i gamla byggnader En ny användning kan vara en förutsättning för att kunna bevara äldre byggnader. Genom respektfull ombyggnad kan intressanta miljöer skapas och arkitektoniska och kulturhistoriska värden tas tillvara. Under 1900-talets första hälft producerades fartyg och flygplan i industribyggnaderna på Ön. I dag innehåller de bland annat en motionsanläggning. Ön, Limhamn 78 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Arkitektur som blir vackrare med tiden Östra Kyrkogården är ett exempel på hur bygg- nadsarkitektur och landskapsarkitektur samspelar. Östra kyrkogården har byggts ut etappvis under olika epoker sedan 1920-talet, men upplevs tidlös. Såväl byggnader som landskap åldras värdigt och vackert. Östra kyrkogården ARKITEKTURens framtid 79

Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet

Den byggda miljön ska hålla länge och åldras vackert. Med funktionella och estetiska värden, som även kommande generationers Malmöbor kan ta del av, ska arkitekturen bidra till Malmös särart och attraktivitet lång tid framöver.

staden rummet huset/platsen funktion form

Hur åldras arkitekturen? framtid 80 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

ARKITEKTURENS som åldras med värdighet Arkitekturen i Malmö – dess användbarhet, ekonomi, miljöpåverkan och skön- hetsvärden – behöver betraktas utifrån hela dess livslängd och utifrån ett livscykelperspektiv. Uppförande, drift, skötsel och underhåll samt demontering och riv- Arkitekturen – dess ning måste beaktas redan i ett tidigt skede för att en långsiktigt god ekonomi ska användbarhet, ekonomi, kunna erhållas. Material, estetiska och tekniska lösningar som håller länge bör miljöpåverkan och väljas framför det som är lönsamt på kort sikt. Arkitekturen i Malmö ska känne- skönhetsvärden – ska betraktas tecknas av att vi bygger ekonomiskt – inte snålt. utifrån ett livscykelperspektiv. Att bygga tar tid, kräver stora investeringar och många aktörers inblandning – men så ska den byggda miljön också användas och tilltala människor lång tid framöver. Genom att se oss omkring kan vi få en uppfattning om vilken arkitektur och vilka material och metoder som har åldrats väl. Med god estetisk och byggtek- nisk kvalitet avseende t.ex. gedigna material, vacker konstruktion och omsorg om komposition och detaljer, ska långvariga skönhetsvärden skapas. För att arkitekturen ska hålla länge och åldras väl måste den klara påverkan från väder och tåla dagligt bruk. Byggnader och stadsrum ska kunna renoveras och underhållas med bibehållna arkitektoniska kvaliteter. Hänsyn behöver tas till materialens belastning på miljön, från råvaruutag till rivning och återanvändning. Arkitektur med lång livslängd samt låga drifts- och underhållskostnader, sett till livscykelperspektivet, ska eftersträvas. God arkitektur går hand i hand med omsorgsfull gestaltning, förnuftig ekonomi och hållbar förvaltning.

Beständiga material Rosenvingehuset från 1500-talet är en av Malmös äldsta byggnader. Takpannorna är i huvudsak från 1700- och 1800-talen men några stammar från husets tillblivelse. Med de flera hundra år gamla takpannorna illustreras att användningen av beständiga material går hand i hand med en långsiktigt god ekonomi. Rosenvingehuset, Västergatan ARKITEKTURens framtid 81

Arkitektur som åldras vackert Klagshamns ridanläggning är en funktionelloch vacker anläggning präglad av synliga konstruktioner och enkla material som limträ, betong och återanvänt tegel. Komplicerade tekniska lösningar har undvikits. Exempelvis ger fasaden i perforerad plåt både naturlig ventilation och ett vackert ljusinfall. Klagshamns ridanläggning

Varaktiga värden Bebyggelsen i Limhamn är varierad och speglar skiftande sociala och ekonomiska förhållanden genom historien. Vid områdets utbyggnad i slutet på 1800-talet var ambitionen att varje fiskare och arbetare skulle kunna äga sin bostad. Gathus förespråkades framför hyreskaserner. Detta har resulterat i ett område med intima gator, små tomter och småskalig bebyggelse. De stora rumsliga, sociala och kulturhistoriska kvaliteterna bidrar till att bostäder i området betingar ett högt värde, långt efter uppförandet. Gamla Limhamn 82 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

ENERGIEFFEKTIV ARKITEKTUR Malmö stad har högt ställda energimål. Energianvändningen i staden ska sänkas och hela staden ska försörjas med förnybar och gärna lokalt producerad energi. Att bygga energieffektivt och testa nya lösningar är därför både viktigt och nöd- Energi- och kostnadseffektiva men vändigt och får positiva effekter på arkitekturens driftkostnader och bidrar till kun- också vackra lösningar ska skaps- och teknikutvecklingen inom såväl arkitektur som teknik. eftersträvas vid såväl nybyggnation En låg energianvändning ska eftersträvas vid såväl uppförande som i drifts- som ombyggnation. skede. Uppvärmning, nedkylning, solavskärmning, konstruktion och materialval är viktiga faktorer som påverkar energianvändningen i en byggnad. Antalet energieffektiva och energiproducerande byggnader ska bli fler. Förnyelsebar och lokalt producerad energi ska där möjligt integreras i byggnader och stadsrum. Tek- niska och energieffektiva lösningar som inte ger avkall på god utformning och blir en integrerad del av arkitekturen ska eftersträvas. En stor del av stadens byggnader är befintliga. Vid ombyggnation och renovering ska energibesparande åtgärder utföras med varsamhet om husens arkitektoniska och kulturhistoriska värden. I såväl nybyggnation som ombyggnation ska energi- och kostnadseffektiva, men också vackra lösningar, användas.

ARKITEKTUR SOM VÄXER Växter är ett unikt material som ska användas för att gestalta upplevelserika och varierade miljöer i våra parker, stadsrum och gaturum, liksom på gårdar, tak och fasader. Med medveten gestaltning och skötsel ska vi skapa karaktärsfulla och sinnliga gröna miljöer som kan utvecklas över lång tid. Goda förutsättningar för att Växtvalet ska anpassas till platsens förutsättningar. En mångfald av växtarter, träd och annan växtlighet ska som ger förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv, och minskar sårbarheten vid kunna utvecklas väl och åldras sjukdomar och angrepp av skadedjur, ska eftersträvas. med skönhet ska säkerställas. Träd ger stor nytta i förhållande till investeringskostnaden och deras värde ökar ju äldre och större de blir. De träd som redan finns, särskilt stora, gamla träd och komplexa trädmiljöer, ska bevaras både i staden och på landsbygden. Mäng- den träd i gaturum, på torg och i parker samt på kvartersmark ska öka kraftigt. Goda förutsättningar för att träd och annan växtlighet ska kunna utvecklas väl och åldras med skönhet ska säkerställas. Träd behöver utrymme både för krona och rötter. Teknisk infrastruktur bör organiseras på ett sådant sätt att det ger max- imal frihet att gestalta och plantera stadsrummen, till exempel genom att samla alla ledningar i kulvertar. Den gröna arkitekturen är en investering som med rätt förutsättningar kan växa i värde och göra stor nytta under mycket lång tid. ARKITEKTURens framtid 83

Hyresgästerna utvecklar och testar nya energilösningar Hållbarheten är resultatet av ett samarbete mellan arkitekt och ett energibolag. I huset testas och utvecklas lösningar kring energianvändning tillsammans med hyresgästerna. Lärdomarna kan sedan appliceras i andra byggnader. Stor omsorg har också lagts på att skapa karaktärsfulla utemiljöer på gård, tak och balkonger, vilka adderar sociala och miljömässiga värden. Hållbarheten, Västra Hamnen

Välväxta stadsträd Träden i Malmö ska bli fler. De är en viktig del både av stadens arkitektur och natur. Träd ger karaktär, skönhetsupplevelser och årstidsväxling. De renar luft och vatten, skuggar och ger skydd för vinden. Med rätt förutsättningar kan de utvecklas över lång tid och åldras med skönhet. Kungsgatan 84 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Framtidens Malmö bygger vi tillsammans Som beslutsfattare, myndighet, markägare, byggherre och förvaltare har Malmö stad ett stort ansvar i stadsbyggnadsprocessen. Men för att bygga ett jämlikt, attraktivt och miljö- mässigt hållbart Malmö behöver ambitionen om arkitektur av god kvalitet också finnas bland stadens byggherrar, förvaltare och konsulter samt alla de som använder och efterfrå- gar arkitektur. Malmö stads ansvar och åtaganden 85

Malmö stads ansvar och åtaganden 86 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Malmö stads ansvar och åtaganden

Arkitekturen ska bidra till en positiv utveckling av Malmö och omvänt så ska Malmö stad bidra till arkitekturens utveckling. Malmö stad har ett stort ansvar för arkitekturens förutsättningar genom inflytandet över planeringsprocessen och i sin roll som markägare. Genom det offentliga byggandet och förvaltningen är Malmö stad en viktig förebild. Med ansvaret kommer möjligheter. Arkitekturstaden Malmö är en gemensam inriktning för hela stadens organisation som, tillsammans med stadsbyggandets alla aktörer, ska arbeta aktivt för att förverkliga ambitionerna som uttrycks i programmet.

STADENS ANSVAR Malmö stad ansvarar för att bevaka och främja stadens gemensamma intressen och utveckla Malmö i enlighet med bland annat översiktsplanen. En viktig del i detta arbete är att upplåta mark, planera, gestalta, bygga och förvalta fysiska miljöer i staden. Formandet och förvaltningen av den fysiska miljön berörs av olika mål och ansvarsområden. Flera olika förvaltningar och bolag är delaktiga i att forma förut- sättningarna för, eller i skapandet av Malmös arkitektur. Det som byggs i staden påverkas av beslut i flera olika nämnder. Politiker och tjänstemän inom Malmö stad intar olika roller med påverkan på det som byggs i staden. Som myndighet ska staden säkerställa att nationella lagar och riktlinjer efterlevs. Som markägare och i planerarrollen skapas förutsättningar för Malmös utveckling. Flera förvalt- ningar beställer och använder arkitektur. I rollen som byggherre och förvaltare utvecklar, bygger och sköter Malmö stad offentliga rum och byggnader. Därtill leder, inspirerar och rådger Malmö stad i processer och frågor som berör stadsbyggande och arkitektur. Att skapa samsyn, gemensamma mål och prioriteringar mellan stadens olika förvaltningar är en utmaning. Att omsätta dem i praktiken är ännu svårare. Som ett tillägg till översiktsplanen, antaget av kommunfullmäktige XXXXXX, gäller Arkitekturstaden Malmö som en gemensam inriktning för stadens alla nämnder och förvaltningar och är ett verktyg för att omsätta översiktsplanen i praktiken. För att förverkliga de ambitioner som uttrycks i Arkitekturstaden Malmö krävs ett målinriktat arbete tillsammans med stadsbyggandets alla aktörer. Ambitionen om arkitektur av god kvalitet måste finnas inom hela Malmö stads organisation, men också bland privata byggherrar, förvaltare och konsulter samt alla de som använ- der och efterfrågar arkitektur. Tillsammans ska vi arbeta aktivt för att den byggda miljön i Malmö ska hålla en god kvalitet – i alla skalor och alla delar av staden. Så att befintliga arkitektoniska och kulturhistoriska värden värnas och utvecklas. Så att mod, nytänkande och ett tillåtande arkitekturklimat främjas. Med respekt för historien, med genomtänkt och omsorgsfullt gestaltad vardagsarkitektur och med nyskapande och experimentell arkitektur ska Arkitekturstaden Malmö byggas. Malmö stads ansvar och åtaganden 87

FYRA strategier för genomförande och fortsatt arbete Som ett första steg i förverkligandet av de ambitioner som uttrycks i Arkitektursta- den Malmö har fyra strategier för Malmö stads agerande utarbetats. Programmet ska vidare följas upp med en handlingsplan där strategierna utvecklas och konkretiseras. Malmö stad ska:

använda Arkitekturstaden Malmö som verktyg för dialog 1Malmö stad använder Arkitekturstaden Malmö som ett arbetsredskap i stadsbygg- nadsprocesser på berörda förvaltningar. De nio teserna, frågorna och resonemangen används både inom Malmö stad och i dialog med andra stadsbyggnads- aktörer, som ett verktyg för att bevara och utveckla Malmös arkitektur.

verka för Ökad kunskap om arkitekturens betydelse för 2människor i Malmö Malmö stad tar del av, utvecklar och sprider kunskap om hur arkitektur och gestaltning påverkar människors välmående i allmänhet och Malmöbornas livskvalitet synnerhet. Malmö stad verkar för att öka kunskapen om arkitektur och stadsbyggnad och främja efterfrågan på arkitektonisk kvalitet bland stadsbygg- nadsprocessens aktörer och de som använder staden. Malmö stad arbetar aktivt för att lära av dem som bor i, verkar i och besöker Malmö. Genom samverkan med till exempel näringslivet, lärosäten och intresseorganisationer kommer ny kunskap staden tillgodo.

skapa Goda förutsättningar för förverkligande av 3omsorgsfull arkitektur av god kvalitet Malmö stad verkar för en helhetsorienterad, tydlig och inkluderande stadsbygg- nadsprocess. Metoder som främjar kvalitet och långsiktigt hållbara lösningar samt att en mångfald av aktörer, stora som små, kan delta i stadsbyggandet används och utvecklas. Med instrument som exempelvis planer, bygglov och markanvis- ningar skapar Malmö stad goda förutsättningar för att det som byggs i Malmö håller rätt arkitektonisk kvalitet och att värden i befintliga miljöer skyddas – i alla skalor och i varje projekt. Kontinuitet och tydlighet genomsyrar processerna från vision till genomförande – från ord till byggt resultat och skötsel och drift.

Agera förebildligt i det offentliga byggandet 4och förvaltningen Malmö stad går före i utvecklingen och inspirerar andra till höga ambitioner vad gäller arkitektur och stadsbyggnad. Med det offentliga byggandet och förvalt- ningen agerar Malmö stad förebildligt. Det offentliga byggandet och förvaltningen kännetecknas av att det är genomtänkt och omsorgsfullt utfört, är vackert samt socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart. Genom omsorgsfullt gestaltade vardagsmiljöer såväl som nyskapande arkitektur av högsta kvalitet visar det offentliga byggandet att Malmö är en stad som prioriterar Malmöbornas livsmiljöer. 88 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ 89

Appendix 90 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Relation till kommunala styrdokument

Med Arkitekturstaden Malmö samlas och preciseras frågor som berör arkitektur i ett styrdokument. Målet är att tydliggöra hur varje byggprojekt kan bidra till att förverkliga visionen om den nära, täta, gröna och funktionsblandade staden som beskrivs i Översiktsplan för Malmö, den socialt hållbara stad som är målet med Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö och den miljömässigt hållbara stad som eftersträvas i Miljöprogrammet.

översiktsplan för malmö (2014) kommissionen för ett socialt hållbart Översiktsplanen är vägledande malmö (2013) i beslut om användning av I slutrapporten från Kommissio- mark- och vattenområden och nen för ett socialt hållbart Malmö hur stadsmiljön ska utvecklas. konstateras att Malmö är en so- De övergripande målen är att cialt segregerad och ojämlik Malmö ska vara en attraktiv och stad med stora skillnader i ex- hållbar stad socialt, miljömäs- empelvis hälsa och förväntad sigt och ekonomiskt. Malmö levnadslängd beroende på var i ska vara en nära, tät och funk- Malmö man bor. Slutrapporten tionsblandad stad. Staden ska lyfter arkitekturens möjligheter läkas samman – socialt och fy- att förbättra sociala förhållan- siskt – och ge goda förutsättningar för ett livskraftigt nä- den, både i bostadsområdet och ringsliv, och därmed arbetstillfällen. Resurssnålhet och en- i det stora perspektivet för hela staden. ergieffektivitet ska prioriteras, liksom satsningar på förnybar I den lilla skalan kan arkitekturen bidra till ökad tillit energi. En socialt balanserad stad där alla kan leva under mellan grannar genom att erbjuda platser som närsamhäl- goda betingelser är ett viktigt mål. Att stödja en allsidig och let kan ta i anspråk och där kontaktmöjligheterna är stora. varierad bostadsmarknad, stimulera stadslivet samt att sta- Platser med tydliga ansvarsgränser tydliggör vad som till- den ska vara en trygg och tillgänglig för alla är väsentligt. hör grannarna och vad som tillhör det offentliga. Med tillit Malmös attraktivitet ska enligt översiktsplanen stärkas mellan individer ökar förutsättningarna för människor att ta bland annat genom att arkitektur och stadsmiljö håller hög del och ansvar för staden liksom att barn och ungdomar ska kvalitet. De offentliga rummens betydelse för möten mellan få en helhetsbild av framtidsmöjligheter. människor och för att stimulera demokrati och delaktighet Arkitektur och stadsplanering kan underlätta för en so- framhålls. Kulturhistoriska och arkitektoniska värden i befint- cialt stabil och hållbar stad. I den större skalan kan arkitek- lig bebyggelse ska värnas och nya byggnader ska bli positiva turen bidra till en sammanhängande stad där fysiska, soci- tillskott till stadsmiljön med utgångspunkt i platsens värde ala och mentala barriärer mellan bostadsområden är så och potential. I planen uttrycks att hög arkitektonisk kvalitet osynliga som möjligt. Till exempel kan lokalisering av of- är en förutsättning för att skapa offentliga stadsrum och fentliga verksamheter bidra till nya rörelsemönster. Infra- byggnader som är hållbara. Syftet med Arkitekturstaden struktur kan förändras så attområden upplevs som mindre Malmö är att på ett inspirerande, pedagogiskt och resone- isolerade. Förtätning mellan områden kan koppla dem tyd- rande sätt redovisa hur arkitektur, utformningen av vår fy- ligare till varandra. Satsningar på skolornas byggnader och siska omgivning, kan bidra till människors välmående och utemiljöer kan bidra till en stärkt motivation att välja den stadens uthållighet i enlighet med översiktsplanen. skola vars upptagningsområde man tillhör. I linje med kommissionens rekommendationer före- språkas i Arkitekturstaden Malmö en utformning av den fysiska miljön, som kan bidrar till att skapa en socialt sam- manhållen stad och bygga tillit mellan människor i Malmö. appendix 91

miljöprogrammet (2009) handlingsprogram för arkitektur och Det senaste 15 åren har stora stadsbyggnad (2005) satsningar gjorts på klimat- och Handlingsprogram för ar- miljöområdet i Malmö staden kitektur och stadsbyggnad har kommit långt när det gäller består av fyra delar. I en miljömässigt hållbar stadsut- av dem, Stadens struktur, veckling. Miljöprogrammet be- identifieras och beskrivs handlar den miljömässiga as- Malmös olika stads- och pekten av hållbarhetsbegreppet landskapskaraktärer och och är utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö. förhållningssätt till dessa Malmö stads miljömål är ambitiösa. Till exempel ska redovisas. Stadens struk- hela Malmö försörjas med förnybar energi 2030 och staden tur ligger till grund för ska vara ledande inom hållbar stadsutveckling 2020. För att planeringsriktlinjerna i uppnå i Miljöprogrammet uppsatta mål spelar formandet av översiktsplanen. Beskriv- den fysiska miljön en viktig roll. Genomtänkt och nytän- ningarna är ett viktigt kande gestaltning av den fysiska miljön krävs för att nyttja stöd i kulturmiljöfrågor och skriften framhålls som mycket markresurserna effektivt, för att bygga funktionsblandat användbar inom Malmö stad. och samtidigt erbjuda närhet till natur med höga biologiska Arkitekturstaden Malmö är delvis en vidareutveckling av och rekreativa värden. Omsorg om den fysiska miljön be- handlingsprogrammet. Delarna Hållbarhet, Teser – förvalt- hövs för att trivsel och trygghet ska kunna genomsyra Mal- ning och upphandling aktualiseras och ersätts av Arkitektur- möbornas livsmiljöer. Medveten utformning och priorite- staden Malmö och nya goda exempel lyfts fram. Arkitektur- ringar kan bidra till att fler människor väljer att gå och cykla. staden Malmö ersätter däremot inte, utan kompletterar Gestaltning och tekniska lösningar kan bidra till att minska Stadens struktur, vars beskrivningar av karaktärer fortfa- energianvändningen i staden och behövs för att begränsa rande är giltiga. Förhållningssätt, råd, vägledning och re- konsekvenserna av förändrad temperatur, havsnivåstigning kommendationer i Stadens struktur är dock i delar inaktu- och kraftig nederbörd. ella. De behöver aktualiseras för att stämma överrens med Arkitekturstaden Malmö syftar bl.a. till att främja arkitek- Översiktsplan för Malmö och så att även nytillkomna stads- tur som bidrar till att skapa ett miljömässigt hållbart Malmö delar omfattas. och underlättar för dagens och kommande generationers Malmöbor att göra hållbara val. 92 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Riksintressen

Med Arkitekturstaden Malmö vill Malmö stad, genom beskrivningar, ställningstaganden, resonemang och bilder, understryka vikten av att i alla stadsutvecklingsprojekt ta till vara de kulturhistoriska och arkitektoniska värden som uttrycks i riksintressena. För att stadens särart ska bevaras och utvecklas, vill Malmö stad samtidigt framhålla betydelsen av eftertänksamhet kring det arkitekturarv som vi idag efterlämnar till kommande generationer.

RIKSINTRESSEN revidering av riksintresse M:K 114 Malmö Områden som bedöms vara av nationell betydelse för olika Sedan 2014 och framtagandet av Översiktsplan för Malmö, samhällsintressen, som exempelvis berör naturtillgångar, pågår det arbete med att justera riksintresset M:K 114 Malmö. friluftsliv, fiske eller kulturhistoriska miljöer, kan pekas ut Malmö stad anser att Riksintresseområdets nuvarande, som områden av riksintressen enligt 3 kap. 6 § Miljöbalken. till synes exakta avgränsning är tveksam och menar att en Riksintressena syftar till att ge långsiktigt skydd åt dessa mer schematisk avgränsning, enligt samma manér som gäl- särskilt värdefulla platser, objekt eller miljöer. ler andra riksintresseområden, skulle tjäna ändamålet Malmö har flera riksintressen, bl.a. för kulturmiljövård, bättre. Malmö stad anser också nuvarande beskrivning av naturvård, kustzonen och fiske, och hur dessa ska tillgodo- riksintresset är föråldrad och att förståelsen för riksintressets ses redovisas i Översiktsplan för Malmö. Några utav riksin- syfte skulle underlättas om dess beskrivning specificerades. tressena omfattar arkitektur och stadsmiljö, däribland de Ett förslag till ny beskrivning och ny avgränsning har utarbe- riksintressen för kulturmiljövård som finns i kommunen. tats i samråd med Länsstyrelsen. I samband med granskningen av Översiktsplan för Malmö lade Länsstyrelsen fram Riksintresse kulturmiljövård M:K 114 Malmö ytterligare ett förslag, som bygger på Malmö stads, men Riksintresset för kulturmiljövård M:K 114 Malmö omfattar med vissa språkliga ändringar och skillnaden att den postin- Malmös stadsbild med flera olika uttryck, vilka avspeglar dustriella staden inte tagits med. stadens omväxlande historia. Riksantikvarieämbetet, som ansvarar för att peka ut och Förändringar som berör den bebyggelse och de miljöer ta ställning till revidering av riksintressen för kulturmiljövår- riksintresset är knutet till, ska ske med största möjliga var- den, efter samråd med berörda länsstyrelser och Boverket, samhet och med respekt för dess värden och karaktär. Som behöver nu ta ställning till Malmö stads och Länsstyrelsens stöd för detta finns inom riksintresseområdet områden som förslag. Malmö stad bedömt vara särskilt skyddsvärda ur ett lokalt Gällande motivering och beskrivning av Riksintresse perspektiv, kulturhistoriskt särskilt värdefulla miljöer enligt M:K 114 Malmö, är antagen av Riksantikvarieämbetet 1997- PBL 8 kap. 13§. I samband med plan- och bygglovbeslut som 08-18 och finns att läsa på http://www.raa.se/kulturarvet/ berör dessa områden ska kulturhistoriska värden särskilt samhallsplanering/riksintressen/riksintressen-beskriv- beaktas, så att de inte går förlorade. Därutöver har bebyg- ningar/. Malmö stads förslag till ny beskrivning redovisas till gelsen klassificerats i olika stadskaraktärer för vilka plane- höger. ringsriktlinjer utarbetats. Med Arkitekturstaden Malmö vill Malmö stad framhäva stadens unika kvaliteter, i enlighet med riksintresset. Vikten av att ta tillvara arkitektoniska och kulturhistoriska värden poängteras. Betydelsen av att samtidsarkitekturen sätts i ett historiskt perspektiv, att nybyggnation utgår från platsens unika värden och potential framhålls. Genom fortsatt höga ambitioner i arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor kan även kommande generationer vara stolta över sitt Malmö. appendix 93

Malmö stads Förslag till ny beskrivning av Tillkomna under olika tider och med varierande karaktärer represen- riksintresset kulturmiljövård M:K 114 Malmö terar de på var sitt sätt framväxten och utvecklingen av rekreativa och representativa gröna rum i staden. Folkets park utgör tillsam- Motivering: mans med bland annat gamla och nya Folkets hus viktiga platser för Malmös stadsbild – planstruktur och bebyggelse – avspeglar sta- arbetarrörelsen och minner om Malmös tid som industri- och arbe- dens omväxlande historia. Malmö var en av Danmarks främsta stä- tarstad. der under medeltid och 1500-tal. Från 1658 var Malmö en betydande befäst svensk gränsstad, residensstad och sjöfartsstad och från slu- Bostadsområden tet av 1800-talet en av norra Europas viktigaste industristäder. Därtill Flera bostadsområden i Malmö utgör riksintressanta exempel på bo- blev Malmö en mönsterstad för den svenska välfärdsstaten under stadsbyggande inom ramen för framväxten av den svenska välfärds- efterkrigstiden. Malmös utveckling under decennierna kring sekel- staten: Ribersborg och Ellstorp som exempel på funktionalistisk arki- skiftet 2000 avspeglar förändrade globala villkor och västvärldens tektur och stadsplanering, Mellanheden och Augustenborg som inträde i en postindustriell situation. tidiga exempel på grannskapsenheter från åren efter andra världskri- get, Lorensborg och Segevång som exponenter för det sena 1950-ta- Uttryck för riksintresset: Generellt lets storskaliga byggande och Rosengård som representant för Malmös särdrag är stadens komplexa och heterogena stadsbild. Den 1960-talet och miljonprogrammet. Riksintresset uttrycks av område- präglas av avtryck från flera olika tidsskikt – vilka tillsammans skapar nas karakteristiska stadsplaner, ofta ett väl genomtänkt samspel stadens karaktär – och som sammantaget uttrycker Malmös riksin- mellan hus i tre och åtta våningar, och den för respektive område tresse. De förändringsprocesser som Malmö genomgått och hur sta- enhetliga arkitekturen. Kronprinsen står som ett unikt landmärke den anpassats för skiftande förhållanden i omvärlden tydliggörs i en och markerar modernismens höjdpunkt. Friluftsstaden och Fridhem rad unika och särpräglade kulturmiljöer. Riksintresset uttrycks därför är riksintressanta exempel på tidiga radhus- och villaområden. Ut- genom ett antal sammanhängande bebyggelsemiljöer med sinse- vecklingen av Västra Hamnen, och i synnerhet Bo01, speglar Malmös mellan olika karaktär. I vissa fall ges prägeln av gatustrukturer och steg in i den postindustriella staden med fokus på hållbarhet. byggnader från olika epoker, medan andra platser präglas av mer Industri-, kommunikations- och verksamhetsmiljöer homogena bebyggelsemiljöer som exempelvis Rörsjöstaden och Ri- Kvarvarande industrimiljöer och byggnader som representerar Mal- bersborg. Ett antal högre hus står som solitärer i ett för övrigt relativt mös industriepok utgör väsentliga uttryck för riksintresset. Särskilt flackt stadslandskap och ger staden en taggig siluett. betydelsefullt är Kockums verkstäder i Västra Hamnen, men även Gamla Staden spåren av textilindustrier, livsmedels- och njutningsmedelsindustri Gamla staden präglas dels av den oregelbundna medeltida stadsfor- och mekanisk industri är viktiga för riksintresset. Sjukhusområdet men och dels av det tidiga 1800-talets rutnätsplan. I Gamla staden speglar, med sin flora av byggnader från alla årtionden sedan finns lämningar av medeltidens och 1500-talets stad, rester av tomt- 1890-talet, sjukvårdens olika utvecklingsfaser och framväxten av en struktur, ett fåtal bevarade medeltida byggnader, landets största stark offentlig sektor. Sjöfarts- och kommunikationsstaden Malmö samlade bestånd av byggnader från 1500-talet, stadsgårdar och ma- representeras av hamnen som successivt byggts ut på utfyllnads- gasin, det ursprungliga gatutorget i Östergatan samt torgbildning- mark alltsedan 1700-talets slut; kajer, fyrtorn och andra byggnader arna från 1500-talet. Ett väsentligt och visuellt dominerande monu- och anläggningar med anknytning till sjöfarten, järnvägsstationen ment är St Petri kyrka, som var den största stadskyrkan i medeltidens med sina olika delar byggda från 1856 och framåt samt Bulltofta flyg- Danmark. Från den befästa garnisonstaden finns rester av försvars- plats med den kvarvarande ”Hangar II” från 1925. anläggningar som speglar befästningskonstens utveckling. Malmö- hus slott med omgivande byggnader och bastioner samt ridhuset vid Drottningtorget utgör viktiga monument. Gamla staden har där- till ett rikt och varierat bestånd av högklassig bebyggelse från början av 1800-talet och framåt där en mängd olika stilar finns representerade.

Kvartersstaden utanför Gamla Staden Utanför Gamla staden uttrycks riksintresset av flera stadsdelar vilka inom sig, till skala och arkitektur, är relativt homogena, exempelvis kvarteren kring Möllevångstorget, kring St Knuts torg, Rörsjöstaden och Davidshall. Bebyggelsen härstammar huvudsakligen från 1900-talets första hälft och speglar olika samhällsskikts bostadsför- hållanden. På flera platser finns spår i dagens planmönster och bebyggelse från äldre spontant framvuxen förstadsbebyggelse, av den förindustriella stadens stadsjordar, av gamla vägsträck- ningar, ägogränser och gårdar. Att donationsjordarnas strukturerande verkan går att avläsa i stadsbilden är viktigt ur ett riksintresseperspektiv.

Parker Malmös parker utgör väsentliga uttryck för riksintresset. Kungsparken, Slottsparken, Pil- dammsparken, Beijers park, Ribersborgsstran- den samt begravningsplatserna är alla exponenter för Malmö som ”Parkernas stad”. Nuvarande riksintresse för kulturmiljö Föreslaget riksintresse för kulturmiljö 94 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Bildregister

s. 3 s. 22-23 P-hus Fullriggaren, 2012 Flygfoto över Malmö European Village, Bo01 FOJAB arkitekter (arkitekt), Parkering Malmö Foto: Bojana Lukac Klas Tham med Malmö stadsbyggnadskontor (byggherre) (stadsplan) Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor s. 12-13 Foto: Anna Modin Malmö Centralstation, 1858 / 2011 Stadsbibliotekets tillbyggnad, 1993–1997 Pildammsparken, 1914–1926 A. W. Edelswärd, Folke Zetterwall (arkitekt), Metro Henning Larsen Architects (arkitekt tillbyggnad), Erik Erstad-Jørgensen, Erik Bülow-Hübe (land- Arkitekter m fl (arkitekt om- och tillbyggnad), Malmö stad (byggherre) skap), Harald Boklund, Ferdinand Boberg m fl Jernhusen och Trafikverket (byggherre) Foto: Khadidja Ouis (byggnader) Foto: Christina Hauschildt, Iben Winther Orton Foto: Pekka Kärppä s. 14 s. 36-37 Bokaler/Örtagårdstorget, 2011–2013 s. 24 Rosens röda matta, 2010-13 Jaenecke & Samuelson (arkitekt, bokalerna), Tobi- Möllevångstorget Anders Dahlbäck, Malmö stad (arkitekt), Malmö as Starck, Malmö stad (landskapsarkitekt), Malmö Anders Nilsson (stadsplan 1904), Axel Ebbe (staty) stad (byggherre) stad (byggherre) Foto: Khadidja Ouis Foto: Anders Dahlbäck Foto: Åsa Svensson Hylliebadet, 2015 s. 26-27 s. 16-17 PP arkitekter (arkitekt), Malmö Stad (byggherre) Strandpromenaden Bo01, 1998-2001 Foto: Sanna Dolck Stapelbäddsparken, 2005–2014 Sweco, 13.3 landskapsarkitekter, Jeppe Aagaard Placed to ride (utformning skateboardanlägg- Ramp Malmö Centralstation, 2011 Andersen (landskapsarkitekt Daniaparken, Scania- Metro Arkitekter m fl (arkitekt om- och tillbygg- ningen), Ewa Sundström, Tobias Starck m fl, Mal- platsen resp. Sundspromenaden), Malmö stad mö stad (landskapsarkitekt), Malmö stad (byggherre) nad), Jernhusen och Trafikverket (byggherre) (byggherre) Foto: Anna Modin Foto: Lars Bendroth Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor Hyllie Stationstorg, 2010 Stadsmiljöbild Västra hamnen s. 38-39 Metro Arkitekter (arkitekt, station), Sweco Archi- Foto: Bojana Lukac Vy från kanalen tects (landskapsarkitekt, stationstorget), Jernhusen Äventyrslekplatsen, Kroksbäck, 2012 Foto: Khadidja Ouis (byggherre), Malmö stad (byggherre landskap) ETUI landskab, Ramböll, Landskapsgruppen Öresund Foto: Jesper Lindgren (landskapsarkitekter), Malmö stad (byggherre) s. 40 Malmö Live, 2010–15 Foto: Tomaz Lundstedt Stadsbildmiljö från kanalen schmidt/hammer/lassen architects (arkitekt), SLA, Foto: Anna Modin Sweco och Magnus Svensson, Malmö stad (land- s. 28-29 skapsarkitekt), Malmö Stad (byggherre konserthus Johanneslust, 1928-33 s. 42-43 och landskap), Skanska Sverige AB (byggherre Foto: Anna Modin Dammhälla, Riseberga, 1953–1955 kongress och hotell) Kv Caroli, 1973/2013 Thorsten Roos, Bror Thornberg (stadsplan och hus) Foto: Anna Modin Thorsten Roos (arkitekt Caroli City), schmidt/ham- Foto: Olga Schlyter mer/lassen architects (arkitekt ombyggnad), Segevång, 1958 – 1963 s. 18-19 Kragh & Berglund (landskapsarkitekt ombyggnad) Gabriel Winge, Gunnar Lindman (stadsplan) Sven Holma, 1971 Profi fastigheter (byggherre ombyggnad), Malmö Grönqvist, Thorsten Roos, Bror Thornberg m fl (ar- Skånska Cementgjuteriets arkitektkontor (arki- Stad (byggherre landskap) kitekter), HSB, MKB, Riksbyggen (byggherrar) tekt), MKB (byggherre) Foto: Anna Modin Foto: Olga Schlyter Foto: Mikael Wallberg P-huset Anna, 1977 Stadsmiljöbild Kalendegatan Bo100, 1987–91 Sten Samuelson (arkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Anna Modin Ivo Waldhör (arkitekt), MKB (byggherre) Foto: Anna Modin Foto: Khadidja Ouis s. 44-45 Kv Frans Suell, 2014 s. 30-31 Kaptensbron, 2013 White Arkitekter (arkitekt), Stena Fastigheter Nattbild Möllevången Lokal XXX Arkitekter (arkitekt), Malmö stad (bygg- (byggherre) Foto: Werner Nystrand herre) Foto: Rebecka Wijk Sofielunds kollektivhus, 2014 Foto: Ola Hansson Kanozi arkitekter (arkitekt), MKB (byggherre) Ribersborgsstranden, 1918– s. 20-21 Foto: Anna Modin Erik Erstad-Jørgensen m fl (arkitekt) Malmö stad Garaget, 2008/2013 Västra Sorgenfri, 1916/1933–35 (byggherre) Sydark Konstruera (arkitekt ombyggnad 2008), New August Stoltz, Fritz Österlind, Carl E Rosell m fl (arki- Foto: Tomas Lundstedt Line Arkitekter (arkitekt tillbyggnad 2013), Malmö tekter), Malmö Nya Egnahemsförening (byggherre) Slussplan, 2012 (byggnad)/2015 (plats) stad (byggherre) Foto: Anna Modin White arkitekter (arkitekt, byggnad), JM (byggher- Foto: Anna Modin re), Mandaworks (landskapsarkitekt), Malmö stad Folkets park, 1892– s. 32 (byggherre landskap) Aron W Krenzisky (Moriska paviljongen), August Station Triangeln, 2010 Foto: Tomaz Lundstedt Lönnberg, Carl-Axel Stoltz m fl KHR Arkitekter A/S, Sweco Architects (arkitekt), Foto: Apelöga Banverket (byggherre) s. 46-47 Lärarhögskolan Orkanen, 1997-2006 Foto: Khadidja Ouis Varvsparken, 2011-2012 Diener & Diener Architekten med FOJAB arkitekter Ramböll, Karin Larsson mfl, Malmö stad, C Stad & (arkitekt), Deutsche Bank/DIL Nordic och Malmö s. 34-35 Landskap (landskapsarkitekter), Malmö stad (bygg- stad (byggherre) Sjöhästens Förskola, 2014 herre) Foto: Anna Modin Arkitektgruppen (arkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Bojana Lukac Foto: Tomaz Lundstedt Slättlandskapet Foto: Bojana Lukac appendix 95

s. 48 Mother, 2014 Stadsmljöbild Universitetsholmen Moderna Museet / Elektricitetsverket, 1901/2011 Charlotte Gyllenhammar (konstnär), Malmö stad Hamnkontoret 1908–10: Harald Boklund (arkitekt) John Smedberg (Elektricitetsverket), Tham & Vide- (beställare) Malmö stad (byggherre) gård (arkitekt till- och ombyggnad), Karin Sjölin Foto: Maria Nyman-Moritz World Maritime University 2013–15: Terroir och Kim mfl, Malmö stad (landskapsarkitekt torg), Malmö Utzon arkitekter(arkitekt) Malmö stad (byggherre) stad (byggherre till- och ombyggnad och torg) s. 64-65 Sjömansgården – Kyrkans hus 1850/1967-69: Carl Foto: Bojana Lukac Millennieskogen, 2012–14 Georg Brunius/Klas Anshelm/Ahlsén & Lindström s. 50-51 Sydväst arkitektur och landskap, Magnus Arkitekter (arkitekter) Stiftelsen Sjömanskyrkan/ Bo01, 1998–2001 Svensson, Malmö stad/SLU (landskapsarkitekter), Svenska Kyrkan (byggherre) Klas Tham med Malmö stadsbyggnadskontor Malmö stad (byggherre) Foto: Bojana Lukac (stadsplan) Foto: Åke E:son Lindman Foto: Bojana Lukac s. 76-77 Bohus, 2014 s. 66 Stortorget, 1536 Jais arkitetker (arkitekt), MKB (byggherre) Ekostaden Augustenborg, 1947–1952/1998 – Foto: Johan Bävman Foto: Ole Jais Gunnar Lindman (stadsplan), SWECO / FFNS Arki- Arkitektgatans förskola, 2013 Simrishamnsgatan tekter m fl (arkitekt, renovering av hus), Svenska New Line Arkitekter (arkitekt), Malmö stad (byggherre) Foto: Olga Schlyter Landskap m fl (landskapsarkitekt ombyggnad av Tomaz Lundstedt utemiljöer), Malmö stad och MKB (byggherre) Ön, Limhamn s. 53 Foto: Khadidja Ouis Ombyggnad flygplansfabriken: Lifra Konsult och Radhus, Limhamn, 2012 s. 68-69 Konstruera arkitekter och ingengörer (arkitekt), Li- Möller arkitekter (arkitekt), Skanska Nya Hem/ Takradhus kv Husaren fra fastigheter (byggherre) Uniqhus (byggherre) Sydark (arkitekt takradhus), Malmö City Fastighe- Foto: Kerstin Torseke Hulthén Foto: Kerstin Torseke Hulthén ter (byggherre) Friisgatan Foto: Maria Bengtsson s. 78 Anders Nilsson (stadsplan 1904) Vårsången, Lindängen, 2014 Östra kyrkogården, 1916–70 Foto: Anna Modin MEM arkitekter (arkitekt ombyggnad), Trianon Sigurd Lewerentz (arkitekt), Malmö stad och Kyr- (byggherre) kogårdsförvaltningen (byggherre) s. 54 Foto: Anna Modin Foto: Khadidja Ouis Gamla Väster St Johannesplan, 2010-14 Foto: Khadidja Ouis KHR Arkitekter A/S, Sweco Architects /Trafikverket, s. 80-81 Rosenvingehuset, 1534 s. 56-57 Citytunnelprojektet (station Triangeln), FOJAB arkitekter/NCC (arkitekt/byggherre tillbyggnad köp- Anna Pedersdatter (byggherre) Koggens gränd, 2012 Foto: Olga Schlyter White arkitekter (arkitekt och byggherre) centrum), White Arkitekter (landskapsarkitekt St Johannesplan), Malmö stad (byggherre St Johan- Klagshamns ridanläggning, 2015 Foto: Anna Modin Mats Molén, FOJAB arkitekter (arkitekt), Malmö Malmö Opera 1933–44/ nesplan) Foto: Bojana Lukac Stad (byggherre) Sigurd Lewerentz, David Helldén, Erik Lallerstedt Foto: Felix Gerlach (arkitekt), Bygg-a Arkitekter, Malmö stad (restau- s. 71 Gamla Limhamn rering), Malmö stad (byggherre) Monbijougatan 2009 (bostäder)/2015 (gata) Foto: Kerstin Torseke Hulthén Foton: Khadidja Ouis Malmö stad (landskapsarkitekt gata), Malmö stad (byggherre gata), FOJAB arkitekter (arkitekt bostä- s. 83 s. 58-59 Hållbarheten, 2013 Ängsdals skola, 2003/2008 der) Peab (byggherre bostäder) Foto: Anna Modin hauschild + siegel (arkitekt och byggherre), E.ON Metro Arkitekter (arkitekt), Ängsdals skola (bygg- (byggherre) herre) Urbana Villor, 2009 Cord Siegel, Pontus Åqvist, Karin Larsson (arkitekt, Foto: Anna Modin Foto: Åke E:son Lindman Kungsgatan Brf Ohoj, 2013-14 landskapsarkitekt, byggherre) Foto: Peter Carlsson Georg Gustavsson (stadsplan 1872) hauschild + siegel (arkitekt och byggherre) Foto: Johan Persson Foto: Ole Jais s. 72 Media Evolution City, 2009-12 Chokladfabriken/Kulturhuset Mazetti, s. 84-85 Juul Frost arkitekter (arkitekt), Wihlborgs fastighe- 1888/2004 Medborgardialog ter (byggherre) Fredrik Reimer, Valdemar & Bernhard Ingemann Foto: Bojana Lukac Foto: Sebastian Borg m fl (arkitekter), Mazetti, Richters bryggeri, Malmö s. 88-89 s. 61 stad m fl (byggherre) Foto: Khadidja Ouis Temporära aktiviteter i Folkets Park Utrustning i stadsmiljö Foto: Anna Modin Foto: Anna Modin s. 74-75 Material- och detaljbilder Östergård, 1916 s. 96 Foto: Malmö Stadsbyggnadskontor, Anna Modin, August Ewe & Carl Melin (arkitekter), Malmö stad Flygbild över centrala Malmö Khadidja Ouis, Lotta Swahn (byggherre) Foto: Bojana Lukac Foto: Katarina Garre s. 62-63 Kungsparken, 1869-70 Hermods plats, 2013 Ove Høegh Hansen (landskapsarkitekt), Malmö Mandaworks (landskapsarkitekt), Malmö stad stad (byggherre) (byggherre) Foto: Anna Modin Foto: Kasper Dudzik 96 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ appendix 97

staden rummet huset/platsen

Vilka värden tillför Hur främjar Hur, när och av vilka arkitekturen arkitekturen används människor i Malmö? livet i stadens rum? arkitekturen? funktion

Vilka Hur stärker Hur förhåller sig sinnesupplevelser arkitekturen arkitekturen

form ger arkitekturen? Malmös särart? till sin omgivning?

Hur bidrar Hur kan Hur åldras arkitekturen till arkitekturen arkitekturen? Malmös långsiktiga utvecklas över tid? framtid hållbarhet? 98 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ

Produktion

Medverkande beställare ARBETSGRUPP Kommunstyrelsen Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret Susanne Käsper, stadsbyggnadskontoret beställargrupp Anna Modin, stadsbyggnadskontoret Jan-Inge Ahlfridh, stadskontoret Khadidja Ouis, stadsbyggnadskontoret Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret Kerstin Torseke Hulthén, stadsbyggnadskontoret Kerstin Gustafsson, gatukontoret Camilla Anderson, gatukontoret Carina Tempel, serviceförvaltningen Pernilla Theselius, gatukontoret Kerstin Åkerwall, miljöförvaltningen Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret Klas Johansson, fastighetskontoret Elisabet Corengia, stadsbyggnadskontoret

STYRGRUPP PROJEKTGRUPP Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret Tyke Tykesson, stadsbyggnadskontoret Josephine Nellerup, stadsbyggnadskontoret Marianne Dock, stadsbyggnadskontoret Johan Emanuelsson, stadsbyggnadskontoret Ingela Ljungdell, stadsbyggnadskontoret Ola Melin, gatukontoret Tomas Niklewski, stadsbyggnadskontoret Andreas Ekberg, gatukontoret Julia Anshelm, stadsbyggnadskontoret Bo Andersson, gatukontoret Anna Swanberg, stadsbyggnadskontoret Richard Jönsson, gatukontoret Åke Hesslekrans, stadsbyggnadskontoret Jan Haak, stadskontoret Ewa Sundström, gatukontoret Pehr Andersson, stadskontoret Tobias Starck, gatukontoret Benny Thell, serviceförvaltningen Magnus Svensson, gatukontoret Håkan Thulin, fastighetskontoret Elin Engqvist, gatukontoret Lotta Ahlfors, fastighetskontoret Torsten Persson, serviceförvaltningen Per-Arne Nilsson, miljöförvaltningen Maria Lindgren, serviceförvaltningen Jeanette Silow, miljöförvaltningen Joelle St-Laurent, serviceförvaltningen Mariann Bäck, VA syd Isabella Ahlgren, serviceförvaltningen Maya Stål Söndergaard, Räddningstjänsten Syd Mikaela Peetre Malthe, serviceförvaltningen Giedre Karlsson, serviceförvaltningen Olga Schlyter, kulturförvaltningen Anders Reisnert, kulturförvaltningen Jan Holmberg, fastighetskontoret

Våren 2014 antog kommunfullmäktige Översiktsplan för Malmö med siktet inställt på 2030-talets Malmö. Översiktsplanen tecknar Malmö stads långsiktiga utveck- lingsvisioner och ska fungera som kompass för hur den fysiska planeringen ska utveckla Malmö till en mer hållbar, rättvis och levande stad. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun i Sverige ha en aktuell översiktsplan. Syftet med översiktsplanen är att vägleda beslut om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska bevaras och utvecklas. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men ska säkerställa en beredskap och ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling. Till över- siktsplanen kan det utarbetas fördjupade översiktsplaner, t ex för ett särskilt om- råde i staden, eller om ett särskilt ämne. Arkitekturstaden Malmö är ett tematiskt tillägg, som behandlar hur arkitektur – byggnader, stadsrum och parker – kan bidra till att förverkliga ambitionerna i Översiktsplan för Malmö. Arkitektur är hela vår fysiska omgivning – från den enskilda individens bostad till våra gemensamma mötesplatser och stadens strukturer. Den berör alla männ- iskor. I Arkitekturstaden Malmö formuleras hur stadens arkitektur ska bevaras, utvecklas och förnyas med utgångspunkt i det enskilda projektet och hur staden upplevs i ögonhöjd. Detta utställningsförslag är ett underlag för en andra dialogfas, den så kallade granskningen. Syftet är att stimulera till en diskussion om stadens arkitektur och dess framtid och att samla in synpunkter från en bredd av aktörer.