Arkitekturstadenmalmö Utställningsförslag

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Arkitekturstadenmalmö Utställningsförslag ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 4 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Innehåll Disposition Förord . 5 Arkitekturstaden Malmö består av tre huvudsakliga delar: Sammanfattning . 6 I inledningen beskrivs varför god arkitektur är vik- Arkitektur som verktyg . 8 tigt, syftet med programmet, hur det är tänkt att an- vändas och av vem. Nio teser om arkitektur . 10 Nio teser utgör dokumentets kärna. Här beskrivs Arkitekturens funktion . 12 Malmös stads ambitioner i frågor som rör arkitektur. Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö 15 I den avslutande delen, Malmö stads ansvar och Arkitekturen ska främja livet i stadens rum . 25 åtaganden, beskrivs stadens ansvar och fyra strategier Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig . 33 för hur Malmö stad ska arbeta för förverkligandet av ambitionerna som uttrycks. Arkitekturens form . 38 I en appendix beskrivs hur programmet relaterar Arkitekturen ska stärka Malmös särart. 41 till andra kommunala styrdokument samt riksintresset Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning . 49 för kulturmiljön i Malmö. Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser. 55 Arkitekturens framtid . 64 Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet . 67 Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid . 73 Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet . 79 Malmö stads ansvar och åtaganden . 84 Malmö stads ansvar . 86 Malmö stads åtaganden . 87 Appendix . 88 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samband med kommunala styrdokument . 90 Riksintresse . 92 Bildregister . 94 Synpunkter Synpunkter på denna utställningshandling lämnas till: Stadsbyggnadskontoret 205 80 Malmö e-post: [email protected] Frågor om utställningsförslaget besvaras av: Anna Modin telefon: 040 34 17 84, e-post: [email protected] Nytt förord behövs! FÖRORD 5 Förord Malmö växter. Under de senaste trettio åren har stadens be- planeringen ska bidra till ett hållbart Malmö med goda för- folkning ökat kraftigt och i en allt snabbare takt blir Malmö- utsättningar för alla Malmöbor. borna fler. Staden är i dag en tilldragande boendeort, en En grundläggande byggsten i detta arbete är stadens plats där företag vill etablera sig och en populär besöksstad. hus och rum, och de miljöer som de tillsammans bildar. De Arkitektur och stadsbyggnad har spelat en betydande roll utgör de fysiska förutsättningarna för dagens och framtida under de senaste decenniernas positiva utveckling och är i Malmöbors liv och relationer och måste planeras, utformas dag ett profilområde som stärker stadens attraktivitet och och förvaltas med inlevelse och omsorg. bidrar till att Malmö i flera avseenden är en internationell I detta tematiska tillägg till Översiktsplan för Malmö – förebild – som en modig, nytänkande och hållbar stad. Arkitekturstaden Malmö, formuleras stadens ambitioner Som en snabbt växande stad står Malmö inför flera ut- för hur vi med arkitektur ska bevara, utveckla och förnya maningar, inte minst när det kommer till sociala frågor. De vårt Malmö. Arkitekturstaden Malmö är samtidigt ett verk- kommande åren behöver många bostäder byggas och stora tyg och en inbjudan till dialog om de värden som vi tillsam- investeringar göras i bland annat skolor, förskolor och of- mans kan skapa med arkitektur. fentliga rum. Det är en svår uppgift att både bygga mycket och bra. Samtidigt är det ett tillfälle att fortsätta utveckla Malmö till en mer hållbar, rättvis och levande stad. Våren 2014 antog kommunfullmäktige Översiktsplan för Malmö med siktet inställt på 2030-talets Malmö. Över- siktsplanen tecknar Malmö stads långsiktiga utvecklingsvi- Katrin Stjernfeldt Jammeh sioner och fungerar som en kompass för hur den fysiska Kommunstyrelsens ordförande Vad är ett tillägg till en översiktsplan? Översiktsplan och tillägg till översiktsplan punkter genom processen. Avdelningschefsgruppen på de tekniska förvalt- Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översikts- ningarna har varit styrgrupp och förvaltningscheferna beställargrupp. plan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark- Arkitekturstaden Malmö var ute på samråd 1 september–30 november 2014 och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Över- och detta förslag ställs ut för granskning våren 2017. siktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling och säkerställa en beredskap, men är inte juridiskt bindande. Till översiktsplanen Miljöbedömning kan det utarbetas tillägg i form av fördjupade översiktsplaner, t.ex. för ett Enligt miljöbalken, 6 kap. 11§, ska en miljöbedömning av planens genomför- geografiskt område, eller för särskilda frågor. ande göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om slutsat- Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens översiktliga planering. Kom- sen är att genomförandet av planen antas medföra betydande miljöpåverkan. munstyrelsen beställer och leder arbetet med översiktsplanen och tillägg till Strategierna för en hållbar stadsutveckling, som formuleras i Översikts- denna. I Översiktsplan för Malmö, som antogs av kommunfullmäktige 2014- plan för Malmö är utgångspunkterna för Arkitekturstaden Malmö. Arkitektur- 05-22, anges att ”En plan för arkitektur och stadsmiljö som bygger vidare på staden Malmö innebär inte någon förändring av översiktsplanens inriktning. och utvecklar Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad (2005) ska Malmö stad bedömmer att ambitionerna och ställningstagandena som utarbetas”. Arkitekturstaden Malmö är en vidareutveckling av handlingspro- uttrycks i programmet inte anger förutsättningar för sådana åtgärder som grammet från 2005 och har formellt status som ett tillägg till översiktsplanen kan medföra negativ miljöpåverkan. Genomförande av tillägget förväntas och är därmed kommunövergripande. inte ge några betydande konsekvenser eller miljöpåverkan utöver vad som redovisas i Miljökonsekvensbeskrivning för Översiktsplan för Malmö. Malmö Process stads slutsats är att det inte föreligger behov av miljökonsekvensbeskrivning Detta utställningsförslag har utarbetats under ledning av stadsbyggnadskon- enligt miljöbalken. toret i nära samarbete med gatukontoret. Serviceförvaltningen, kulturförvalt- ningen och fastighetskontoret har bidragit med värdefull kunskap och syn- 6 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Sammanfattning Arkitektur och gestaltning ska ha en given plats i Malmös utveckling, så att goda för- utsättningar skapas för att de som bor i, verkar i eller besöker staden ska trivas och må bra. I Arkitekturstaden Malmö beskrivs Malmö stads ambitioner för stadens gestaltning och innehåll, med utgångspunkt i arkitekturen. Därutöver formuleras hur Malmö stad ska verka för arkitektur och stadsbyggnad av god kvalitet i stadens alla delar. ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNING BEVARA OCH UTVECKLA MALMÖS SÄRART Arkitekturstaden Malmö vänder sig till en bred publik, till alla Arkitekturen i Malmö speglar stadens omväxlande historia, som är inblandade i och berörs av byggandet av vår stad. dess läge vid havet och nära kontinenten. Arkitektur från Genom att tydliggöra stadens ambitioner i arkitekturfrågor olika tidsepoker, byggd efter olika planeringsideal och med och uppmuntra till dialog om de värden som kan skapas olika stil återfinns. Arkitekturen har förankring i den skånska med arkitektur, vill Malmö stad inspirera till diskussion om byggnadstraditionen men också influenser utifrån, främst arkitektur och gestaltning – inom staden, i byggbranschen från Danmark och Tyskland. Malmös mångkulturella och in- och bland människor som bor i, verkar i och besöker Malmö. ternationella atmosfär låter speglas i stadens karaktär och I Arkitekturstaden Malmö samlas och preciseras frågor stadsliv. som rör arkitektur i ett dokument. Syftet är att tydliggöra Att utveckla Malmö med arkitektur som verktyg innebär hur olika byggprojekt – byggnader, platser, parker, torg, att ta hand om och utveckla stadens arkitekturarv och särart gator och gårdar – kan bidra till att förverkliga visionen om – att värna befintliga arkitektoniska och kulturhistoriska den nära, täta, gröna och funktionsblandade staden som värden, och att tolka och bygga vidare på det som är unikt beskrivs i Översiktsplan för Malmö, den socialt hållbara sta- för Malmö när vi gör tillägg och förändringar. Genom att den som är målet med Kommissionen för ett socialt hållbart känna stolthet och ta ansvar för både det befintliga och Malmö och den miljömässigt hållbara staden som eftersträ- framtidens arkitekturarv, kan Malmö åldras med värdighet vas i Miljöprogrammet. och skönhet. Det övergripande målet med Arkitekturstaden Malmö är att arkitekturen ska bidra till en positiv utveckling av staden MALMÖ VISAR VÄGEN och till människors välmående – utan att äventyra kom- Arkitekturen i Malmö ska kännetecknas av en hög ambi- mande generationers möjligheter att leva fullgoda liv. Ett tionsnivå och humanistiska värderingar. Staden ska fort- annat mål är att framhålla arkitekturens kvalitativa och svår- sätta på inslagen bana och vara en arkitekturstad i framkant mätbara värden till exempel sociala, estetiska och kulturella som bidrar till arkitekturens utveckling. Staden ska verka för värden. Långsiktiga värden som är svåra att synliggöra och genomtänkt och omsorgsfullt gestaltad vardagsarkitektur tenderar att rationaliseras bort. De är viktiga för Malmöbor- såväl som nyskapande och experimentell arkitektur. Med ett nas upplevelse av sin livsmiljö och för
Recommended publications
  • Västra Innerstaden. Där Bor 27% Av Utmärker Sig Nämnvärt Vad Gäller Västra Innerstadens Invånare
    1 2 Förord........................................................................................5 1. VARFÖR? 9 1.1 Projektets bakgrund.............................................................. 10 1.2 Projektets syften.................................................................... 11 1.3 Projektets resultat.................................................................. 12 1.4 Rapportens disposition......................................................... 13 2. PERSPEKTIV 16 2.1 Människosyner....................................................................... 18 2.2 Sociala krafter …................................................................... 19 2.3 … i minst sju dimensioner................................................... 19 Varför finns stadsdelen?.................................................................. 19 Hur finns stadsdelen?....................................................................... 20 Vem bor i stadsdelen?...................................................................... 20 Vad gör stadsdelsborna?.................................................................. 20 Vilka resurser har stadsdelsborna?................................................. 20 Vad är meningen med stadsdelen?................................................. 21 Vem bestämmer och vad?............................................................... 21 2.4 Perspektiv på segregation .................................................... 21 2.5 Olika sociala världar.............................................................
    [Show full text]
  • Limhamn Bunkeflo
    Stadsdelstidningen LIMHAMN BUNKEFLO Nr 2 – Juni 2006 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2006 | 1 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO I detta nummer läser du bland annat om 3 I Limhamn-Bunkefl o växer både Nyheter och information från Limhamn-Bunkefl o stadsdelsförvaltning företag och områden 3 Bra framtid för de äldre 4 Skillnader i levnadsvillkoren Nr 2 – Juni 2006 5 Närsjukvård i förändring Årgång 9 6 Teknik i skolan 7 Skola ansöker om Grön fl agg Postadress: Malmö stad 8 Framåt för Välfärd för alla Limhamn-Bunkefl o stadsdelsförvaltning 205 80 MALMÖ Besöksadress: Apoteksgatan 7 Öppet: Måndag–fredag 8.00–16.00 U A V E E-post: limhamn.bunkefl [email protected] L A Hemsida: malmo.se/limhamnbunkefl o V E : O Telefon: 040-34 63 00 T O Telefax: 040-15 77 03 9 Ann-Louise Hansson gästar LEVAU EVA FFOTO: Äldreomsorgsdagen Ansvarig utgivare: Stadsdelschef Inger Björkqvist Telefon: 040-34 63 63 Redaktion: 10 Fina cykelturer i stadsdelen – Stadsdelsförvaltningens ledningsgrupp T E – Redaktör/informatör Anita Andersson R ORET O T Telefon: 040-34 63 02 N O 12 COPE-utbildningen startar K E-post: [email protected] S D åter i höst A – Informatör David Levin N G Telefon: 040-34 63 05 G Y B E-post: [email protected] S D A T Redaktionen förbehåller sig rätten att S : O redigera insänt material. T O FOTO: STADSBYGGNADSKONT FFOTO: Produktion, layout, redigering och klarspråksbearbetning: 13 Utökad service i Anita Anderson Bunkefl ostrand David Levin Omslagsbild: Sommargrill 14 Succé för cirkusföreställning Foto: Katharina Bengtsson Upplaga och distribution: 18 000 exemplar varav 15 900 distribueras av Posten till samtliga hushåll och företag i 14 Olof Buckard framträder på stadsdelen.
    [Show full text]
  • Urban Design Aspect
    Urban spaces – enhancing the attractiveness and quality of the urban environment WP3 Joint Strategy Activity 3.2 Criteria and Principles Sub-activity 3.2.6 Design – Architectural Criteria Elaborated by: PP08 Vienna University of Technology December 2009 - 1 - Authors: Univ.Prof. Dr. Richard Stiles, University of Technology, Vienna In cooperation with: Dipl.Ing. Mag. Dragana Djapa Dipl.Ing. Katrin Hagen Dipl.Ing. Annalisa Mauri Dipl.Ing. Maria Elisabeth Rief Dipl.Ing. Nobert Trolf - 2 - Content 1 Introduction: ‘Urban Design and Architectural Aspects’ – Can form without function ever be good design?..................................................................................................................................... 4 2 Theoretical section dealing with the issues covered by the subject of the working paper................. 6 2.1 The wider context................................................................................................................ 6 2.2 Site design ....................................................................................................................... 15 2.3 Detailed design and materials.............................................................................................. 23 3 Case studies ..................................................................................................................... 31 3.1 Case Study 1: VOLKERTPLATZ............................................................................................. 32 3.2 Case Study 2: Rudolf-Bednar Park ......................................................................................
    [Show full text]
  • Learning from Copenhagen and Malmö
    LEARNING FROM COPENHAGEN AND MALMÖ September 2010 TEN Group TEN is a small group of senior local government officers in London who have met regularly over seven years to share ideas and exchange knowledge on how to achieve urban renaissance. Using the principle of looking and learning they visit pioneering projects to draw out lessons that can be applied in their own authorities. In the process the members develop their skills as urban impresarios and place-makers, and are able to build up the capacity of their authorities to tackle major projects. Photographs: Copenhagen City Council, Professor Sir Peter Hall and URBED Front cover: top left Copenhagen sky line, top right Bo01 Malmö, bottom left Ørestad and bottom right Augustenborg, Malmö Copyright URBED/TEN Group 2010 URBED (Urban and Economic Development) Ltd 26 Gray’s Inn Road London WC1X 8HP Tel. 020 7831 9986 Fax. 020 7831 2466 www.urbed.co.uk Copenhagen Malmö Ørestad CONTENTS Introduction 1 1. The Study Tour Itinerary 2 2. Learning from Copenhagen 3 2.1 Sustainable Urban Development 3 2.2 Mobility 6 2.3 Quality streets 9 2.4 Climate proofing 10 2.5 Public housing 12 2.6 Ørestad: a model for ‘smart growth’? 13 3. Learning from Malmö 15 3.1 Augustenborg: a model estate renewal scheme? 16 3.2 Västra Hamnen - The Western Harbour 17 3.3 Bo01: a model eco quarter? 20 4. Lessons for English Cities 22 4.1 Dynamic municipal leadership 22 4.2 Smarter public finance 22 4.3 Thriving green economies 22 4.4 Super connectivity 23 4.5 Functional and efficient design 23 4.6 Comprehensive technical education 24 4.7 Greater human equality 24 Conclusion 24 5.
    [Show full text]
  • Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag
    Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2020-2030 Bilaga 9 Nedan redovisas den trafik som trafikeras i Region Skånes regi 2018-05-24. Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag Linje 1 Lund-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 2 Göteborg-Helsingborg-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 3 Helsingborg-Teckomatorp-Malmö Tåg Linje 4a Kalmar-Växjö-Hässleholm-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 4b Karlskrona-Kristianstad-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 5 (Kristianstad)-Hässleholm-Helsingborg Tåg Linje 6 Lund-Malmö-Ystad-Simrishamn Tåg Linje 7 Markaryd-Hässleholm Tåg Linje 8 Malmö-Köpenhamn-Helsingör Tåg Linje 9 Helsingborg-Malmö-Trelleborg Tåg Linje 10 Växjö-Alvesta-Hässleholm Tåg Regionbusstrafik Linje Sträcka Trafikslag SkåneExpressen 1 Kristianstad-Malmö Regionbuss SkåneExpressen 2 Hörby-Lund Regionbuss SkåneExpressen 3 Kristianstad-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 4 Kristianstad-Ystad Regionbuss SkåneExpressen 5 Lund-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 8 Malmö-Veberöd-Sjöbo Regionbuss SkåneExpressen 10 Örkelljunga-Helsingborg Regionbuss Linje 100 Malmö - Vellinge - Höllviken - Falsterbo Regionbuss Linje 101 Trulstorp - Mossheddinge - Staffanstorp Regionbuss Linje 102 Hjärup-Staffanstorp Regionbuss Linje 108 Gårdstånga - Odarslöv - Lund Regionbuss Linje 119 Kävlinge - St Harrie - L Harrie Regionbuss Linje 122 Kävlinge - Löddeköpinge - Barsebäckshamn Regionbuss Linje 123 Kävlinge - Furulund - Lund Regionbuss Linje 126 Hänkelstorp - Löddeköpinge - Lund Regionbuss Linje 127 Staffanstorp - Nordanå - Särslöv-Tottarp Regionbuss Linje 132 Löddeköpinge - Bjärred - Lomma - Malmö Regionbuss
    [Show full text]
  • Towards a Net-Zero Energy District Transformation in a Mono-Criterion Scenario Analysis the Case of Bo01, Malmö District
    Towards a Net-Zero Energy District Transformation in a Mono-criterion Scenario Analysis The Case of Bo01, Malmö District Sesil Koutra1, Vincent Becue2, Jean-Baptiste Griffon2 and Christos Ioakeimidis1(*) 1ERA Chair (*Holder) 'Net-Zero Energy Efficiency on City Districts', Department of Architecture and Urban Planning, University of Mons, Rue de l'Epargne, 56, Mons, Belgium 2Department of Architecture and Urban Planning, University of Mons, Rue d'Havre 88, Mons, Belgium Keywords: Case, Criterion, District, Energy, Tool. Abstract: Transforming cities to deal with the resource scarcity and the threats of the climate change remain major challenges in the urban development. Hence, districts are already taking an active key role in European policies. Buildings are a key consumer of energy worldwide representing over than 40% of the overall energy consumption at European level. In this current context of arising interest, reducing energy consumption is an important target. During the last years, the ‘zero energy idea’ has been introduced in international scientific literature review aiming at a more sustainable urban and built environment focusing on individual buildings by articulating the requirements for an annual basis of an energy balance equal to zero. ‘U-ZED’ (Urban-Zero Energy Districts) methodological assessment tool focuses on the challenge of zero energy objective on a district scale. In this paper, the analysis emphasises the ‘transformation’ of Bo01 Malmö area in a mixed-use zero energy district. 1 INTRODUCTION international interest in the scientific literature review focusing more on individual autonomous Modern cities deal with many challenges in regards buildings and aiming at long-term and concrete to phenomena of climate change, greenhouse gas applications in larger territorial scales (i.e.
    [Show full text]
  • Hållplatsnummer Hållplatsnamn Läge Eastingcoordinate
    Antal påstigande HållplatsnummerHållplatsnamn Läge eastingcoordinatenorthingcoordinateKommun HplKlass funkr funks Väghållare Modell /dag 64054 Abbekås B 1359855 6142701 Skurup Tillgänglig R17 Taktil Trafikverket City 39 64054 Abbekås D 1359850 6142653 Skurup Tillgänglig R17 Taktil Trafikverket 28 64054 Abbekås C 1359907 6142701 Skurup Tillgänglig R17 Taktil Trafikverket City 17 64054 Abbekås A 1359842 6142713 Skurup R0 Taktil Trafikverket 7 64068 Abbekås Ö A 1360968 6143954 Skurup R0 Trafikverket 5 64068 Abbekås Ö B 1360937 6143918 Skurup R0 Trafikverket 0 30069 Alberta byn A 1343445 6168986 Staffanstorp R0 Trafikverket 0 30069 Alberta byn B 1343445 6168989 Staffanstorp R0 Trafikverket 0 30068 Alberta mosse A 1344099 6168833 Staffanstorp R0 Trafikverket Övriga 0 30068 Alberta mosse B 1344100 6168837 Staffanstorp R0 Trafikverket 0 65124 Alestad väg 13 B 1368919 6178655 Sjöbo R0 Trafikverket 1 65124 Alestad väg 13 A 1368897 6178797 Sjöbo R0 Trafikverket 0 90272 Algots väg B 1393974 6199600 Kristianstad R0 Trafikverket 0 90272 Algots väg A 1393952 6199511 Kristianstad R0 Trafikverket 0 93171 Algustorp G Nilssons B 1380399 6233850 Hässleholm R0 Trafikverket 0 93171 Algustorp G Nilssons A 1380402 6233840 Hässleholm R0 Trafikverket 0 93173 Algustorp Sjömellet B 1381155 6235102 Hässleholm R0 Trafikverket 3 93173 Algustorp Sjömellet A 1381229 6235168 Hässleholm R0 Trafikverket 0 72027 Allarp Leingarydsvägen A 1420257 6223324 Bromölla Tillgänglig R17 Taktil Trafikverket 0 72027 Allarp Leingarydsvägen B 1420242 6223317 Bromölla Tillgänglig R17
    [Show full text]
  • Förtätningsmöjligheter Längs Kontinentalbanan I Malmö
    Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö - En förstudie av förtätningspotentialen för två stationsnära områden Matilda Hammarberg Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö Copyright © Matilda Hammarberg, 2019 Boende och bostadsutveckling Institutionen för Arkitektur och byggd miljö Lund Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Tryckort: Lund 2 Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö - En förstudie av förtätningspotentialen för två stationsnära områden Urban densification opportunities along Kontinentalbanan - A preliminary study of the densification potential for two station-near areas Examensarbete utfört av/Master of Science Thesis by: Matilda Hammarberg, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Handledare/Supervisor: Laura Liuke, Universitetsadjunkt, Boende och bostadsutveckling, LTH, Lunds Universitet Examinator/Examiner: Erik Johansson, Universitetslektor, Boende och bostadsutveckling, LTH, Lunds Universitet Opponent/Opponent: Gustaf Skrealid, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Nyckelord: Förtätning, Förtätningsmodell, Tät stad, Stadsutveckling, Malmö, Malmöpendeln, Kontinentalbanan Keywords: Urban densification, Compact city model, Compact city, Urban development, Malmo, Commuter train in Malmo 3 Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö 4 Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö Abstract The city of Malmo has in its comprehensive plan from 2018 determined
    [Show full text]
  • Lilla Dm 2004
    resultatlista LILLA DM 2004 Tävlingsdatum Onsdagen den 29 september 2004 Tävlingsplats Friidrottshallen Atleticum vid Malmö Stadion Arrangör Malmö AI & Skånes Skolidrottsförbund Tävlingsledare Stig Nilsson Hemsida www.mai.se SKÅNES SKOLIDROTTSFÖRBUND Malmö Allmänna Idrottsförening 60 m - P åk 6 Försök 1 Kval 1 Carl Angtoft Linné 9,33 2 Robbi Persson Bulltofta 9,44 3 Savo Y. Darwish Hermodsdal 9,75 4 Mathias Hagdahl Videdal 9,78 5 Pooya Parayandeh Bellevueskolan 10,24 6 Fabian Nyman Västra skolan 10,85 7 Fredrik Rosberg Höja 11,52 Försök 2 Kval 1 Lukas Linell Västra skolan 9,38 2 David Backaliden Bulltofta 9,59 3 Elbasan Selmani Holma 9,71 4 Erland Nordenhake Västra skolan 10,01 5 Savar Innab Holma 10,05 6 Fredrik Persson Malmö Montessori 10,11 7 Peter Boman Malmö Montessori 10,19 8 Dunstan Ong Bladins International 10,71 Försök 3 Kval 1 Jonathan Ström Linné 8,77 q 2 Christoffer Jörntén Augustenborg 9,00 3 Adnan Sahuric Höja 9,27 4 Jonas Rosengren Bulltofta 9,46 5 Simon Stridsberg Tingdamm 9,50 6 Fredrik Larsson Videdal 9,65 7 Khaibar Andar Gullvik 9,88 Försök 4 Kval 1 Albert de Caprets Videdal 8,02 q 2 Mikael Sandlund Augustenborg 8,89 q 3 Martin Andersson Kungshögsskolan 9,39 4 Jonas Jönsson Videdal 9,89 5 Daniel Burda Gullvik 9,89 6 Max Ortman Gullvik 9,93 7 Linus Nilsen Höja 10,23 Försök 5 Kval 1 Jesper Lang Gullvik 8,77 q 2 Jakob Wijk Tegenrot Augustenborg 8,89 q 3 Petter Månsson Linné 9,38 4 Johan Jakobsson Bulltofta 9,47 5 Simon Andunger Höja 9,76 6 Morris Jegust Runstycket 9,77 7 Daniel Svebrand Videdal 9,92 Försök 6 Kval 1 Fredrik
    [Show full text]
  • Effects of Spatial Interaction on Spatial Structure: a Case of Daycentre Location in Malmo
    Geographical Review of Japan Vol. 66 (Ser. B), No. 2, 156-172, 1993 Effects of Spatial Interaction on Spatial Structure: A Case of Daycentre Location in Malmo Jun YAMASHITA* Abstract The locational structure effects on spatial interaction in distance-decay models have been discussed since the 1970s. This discussion has led many geographers to obtaine distance-decay parameters affected not by spatial autocorrelation but by friction of distance. As BENNETTet al. (1985) stressed, however, we should recognize that spatial structure and spatial interaction are interdependently related. Thus, the present study explores spatial interaction effects on spatial structure. First, using the SIMODEL developed by Williams and FOTHERINGHAM(1984), a distance-decay parameter was estimated for intra-urban trips travelled by pensioners to daycentres in Malmo, Sweden. In addition, location patterns of those daycentres and spatial autocorrelation between them were identified by the nearest neighbour measure and Moran's coefficient, respectively. Second, through solving a location-spatial interaction model, effects of spatial interaction on spatial structure were examined in three cases of distance-decay para meter. It was proven that the three cases of distance-decay parameter caused different location patterns. Combined with previous studies addressed to the spatial structure effects on spatial interaction, the interdependency between spatial interaction and spatial structure was ex plicated. Key Words: spatial interaction, spatial structure, spatial autocorrelation, location-spatial interac tion model, elderly care facility. ates2. In short, the spatial structure effects or I. INTRODUCTION the map pattern effects are defined as locational structure effects of origins and destinations on Relationship between spatial interaction and parameter estimates.
    [Show full text]
  • Fastighetsbestånd 2020.Xlsx
    MKB:s fastighetsbestånd 2020 Område Adresser Byggår/ Antal Bostäder Lokaler Total Tax.värde Värdeår (lägesklass) omb.år(1) lägen- yta yta 1+2(2) yta tkr heter kvm kvm kvm Almhög (C-läge) Karthänvisning O 7 Stacken 8 Nydalav 9 1959 82 4 690 65 4 755 54 072 1959 Summa 82 4 690 65 4 755 54 072 Annelund (B-läge) Karthänvisning P 5 Broderskapet 1 Vitemölleg 18-20 1957 184 10 296 582 10 878 139 936 1957 Färdigheten 1 Vitemölleg 13-15 1956 108 6 500 316 6 816 82 460 1956 Summa 292 16 796 898 17 693 222 396 Annetorp (A-läge) Karthänvisning H 7 Rapsen 2 Västanv 125-153 1984 8 836 325 1 161 20 104 1984 Spiran 1 Krossverksg 3 Spiran 2 Krossverksg 3 1 676 1 676 Summa 8 836 2 001 2 837 20 104 Augustenborg (B-läge) Karthänvisning O-P 6-7 Framtiden 1 Augustenborgsg 6-10 1950 210 12 491 1 139 13 630 167 343 1950 N Grängesbergsg 33 Förrådet 2 Augustenborgsg 22-24 1951 137 8 566 239 8 805 112 351 1951 Hösten 3 Augustenborgsg 5-9 1950 245 15 629 2 323 17 953 94 794 2016 N Grängesbergsg 35 Oasen 4 Lantmannag 60 1949 27 1 356 73 1 429 18 665 1949 Passet 1 Augustenborgsg 4 1950 97 5 566 484 6 050 74 912 1950 Särlag 1-5 Passet 4 Lindg 8 1959 15 962 962 12 820 1959 Passet 6 Lindg 12 1961 22 1 329 48 1 377 18 914 1961 Sommaren 1 Augustenborgsg 15-19 1951 273 17 402 1 150 18 552 238 046 1952 N Grängesbergsg 42 Sommaren 2 S Grängesbergsg 44-46 1951 207 12 797 577 13 374 164 339 1967 Augustenborgs 21-25 Sommaren 3 N Grängesbergsg 44 1965/02 32 1 883 1 883 35 376 2002 Stammen 1 Lantmannag 52 1959 43 2 428 589 3 017 36 524 1959 Särla 2 Lantmannag 62-66 1949 218 13
    [Show full text]
  • Ingenting Är Lika Pålitligt Som Förändring: Återfotografering Som Metod För Att Uppmana Till Diskussion Om Framtida Markanvändning
    Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Ingenting är lika pålitligt som förändring: Återfotografering som metod för att uppmana till diskussion om framtida markanvändning. Tim Bergqvist Självständigt arbete 30 hp Hållbar stadsutveckling - ledning, organisering och förvaltning Alnarp 2017 Titel: Ingenting är lika pålitligt som förändring: Återfotografering som metod för att uppmana till diskussion om framtida markanvändning English title: Nothing is as reliable as change: Rephotography as a method for encouraging discussions about future land use Författare: Tim Bergqvist Handledare: Anna Peterson, SLU, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Examinator: Mats Gyllin, SLU, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi Bitr. examinator: Karl Lövrie, SLU, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap. Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Omfattning: 30 hp Nivå och fördjupning: A2E Kurstitel: Master Project in Landscape Architecture Kurskod: EX0814 Program: Hållbar stadsutveckling - ledning, organisering och förvaltning Utgivningsort: Alnarp Utgivningsår: 2017 Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Återfotografi, Fotoelicitering, Fysisk planering, Landskapsförändring, Malmö, Hyllie, Lorensborg Innehållsförteckning 4. MALMÖ BREDER UT
    [Show full text]