Limhamn Bunkeflo

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Load more

Stadsdelstidningen

LIMHAMN BUNKEFLO

Nr 2 – Juni 2006

Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2006 | 1

Stadsdelstidningen

I detta nummer läser du bland annat om

LIMHAMN-BUNKEFLO

  • 3
  • I Limhamn-Bunkeflo växer både

företag och områden

Nyheter och information från Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning

34567
Bra framtid för de äldre Skillnader i levnadsvillkoren Närsjukvård i förändring Teknik i skolan

Nr 2 – Juni 2006

Årgång 9

Skola ansöker om Grön flagg

Postadress:

Malmö stad Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning 205 80 MALMÖ

8

Framåt förVälfärd för alla

Besöksadress: Apoteksgatan 7 Öppet: Måndag–fredag 8.00–16.00

E-post: limhamn.bunkefl[email protected] Hemsida: malmo.se/limhamnbunkeflo Telefon: 040-34 63 00 Telefax: 040-15 77 03

9

Ann-Louise Hansson gästar Äldreomsorgsdagen

Ansvarig utgivare:

Stadsdelschef Inger Björkqvist Telefon: 040-34 63 63

Redaktion:

10 12

Fina cykelturer i stadsdelen

– Stadsdelsförvaltningens ledningsgrupp – Redaktör/informatör Anita Andersson Telefon: 040-34 63 02 E-post: [email protected] – Informatör David Levin

COPE-utbildningen startar åter i höst

Telefon: 040-34 63 05 E-post: [email protected] Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material.

Produktion, layout, redigering och klarspråksbearbetning:

Anita Anderson

13

Utökad service i Bunkeflostrand

David Levin

Omslagsbild: Sommargrill

Foto: Katharina Bengtsson

Upplaga och distribution:

18 000 exemplar varav 15 900 distribueras av Posten till samtliga hushåll och företag i stadsdelen. Tidningen finns även som PDF-fil på malmo.se/limhamnbunkeflo

14 14
Succé för cirkusföreställning

Olof Buckard framträder på psykiatridag

Tryck: AB Malmö Centraltryckeri Nästa nummer av tidningen utkommer den 5 oktober 2006. Material inlämnas till redaktionen senast den 14 augusti 2006.

17 18

Sommaren i stan Val 2006 – medborgar- kontoret tar emot röster

Välkommen till Medborgarkontoret!

Medborgarkontoret i LimhamnBunkeflo på Apoteksgatan 7 har öppet alla helgfria mån–fredagar klockan 8–16.

2 | Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2 /2006

  • I Limhamn-Bunkeflo växer både företag och områden
  • Bra framtid för de äldre

Stadsdelsfullmäktige har lämnat sin budgetskrivelse inför 2007 till kommunstyrelsen. Där har vi lyft fram de problem och de möjligheter vi ser för stadsdelen. Oavsett vad som händer i framtiden, måste vi förbereda inför nästa år. Frånsett utgången av valet i septem-
Ordföranden i Limhamns företagargrupp Ingemar Holm tror på utvecklingen på Limhamn. Det läste jag i tidningen ”Limhamns näringsliv och identitet”. Det är roligt att det går bra för många företag på Limhamn. Därför känns det viktigt att vi från kommunens sida också kan bidra till tillväxten,

Stadsdelschef Inger Björkqvist
Ordförande Birthe Sörestedt

bland annat genom att fortsätta den kraftiga utbyggnaden av förskoleplatser.

ber eller resultatet av den pågående utredningen om stadsdelsnämndernas framtid, måste invånarna i stadsdelen ha tillgång till vård och omsorg, skolor och förskolor.

Det går bra för många företag på Limhamn

Vi ska förbättra omsorgen

Sannaparkens förskola med 72 platser in-

för våra äldre

vigdes i maj, samma dag fyllde Klagshamnsskolan 100 år.
Vårdbehovet har ökat och kommer också

att göra det i fortsättningen. Det innebär att vi måste vara lyhörda för hur våra äldre vill ha det i framtiden. Vi har redan inrättat demensteam och vi arbetar aktivt för att förebygga fallolyckor. Dessutom ska vi se till att vår duktiga personal ges möjlighet till fortbildning för att bättre kunna möta de äldre och deras behov.

Fritidsgårdarna planerar sommaraktiviteter i såväl Sibbarp som Klagshamn och på Ängslätts fritidsgård utökas verksamheten.

Framtidens äldreomsorg

Inom Vård och omsorg kommer en äldrepedagog att utvärdera och utveckla folkhälsoarbetet. Det är viktigt att diskutera hur framtidens äldrevård ska utformas, inte minst med

Nya förskoleplatser

hänsyn till att vi blir allt fler äldre. På en temakväll den 18 maj informerade professor Mats Thorslund om äldrefrågor i framtiden. Den 8 juni inbjuder vi återigen till Äldreomsorgsdagen på Öresundsgården. Läs mer på sidan 9!

Det känns viktigt att vi från kommunens sida kan bidra till tillväxten. Här ingår fortsatt utbyggnad av förskoleplatser, förbättrad omsorg om våra äldre och mindre undervisningsgrupper i skolan.

I takt med den stora utbyggnaden av bostä- der i Limhamn-Bunkeflo har vi också tagit beslut om nya förskoleplatser. Det krävs långsiktig planering för att leva upp till våra mål om att bygga ut servicen. Vi har ansökt om pengar hos kommunstyrelsen till 90 förskoleplatser utöver de 92 platserna som finansieras i budgeten 2006. Det betyder att vi fått fram 460 nya platser i stadsdelen under de senaste två åren. Vi räknar dessutom med ytterligare 144 nya platser 2007.
Vi har dessutom anslagit pengar till ett kulturprojekt som Sundsbroskolan tillsammans med Operaverkstaden ska genomföra. Projektet handlar bland annat om att öka elevernas språkutveckling i bild, tal, skrift och rörelse samt att stärka gemenskapen på skolan och öka kulturintresset hos eleverna och de boende i Bunkeflostrand.

Bilden från den nya förskolan Sannaparken.

FOTO: DAVID LEVIN

Mindre undervisningsgrupper

Inom utbildningsområdet fortsätter satsningen på mindre undervisningsgrupper och att utöka medarbetarantalet och det är posibarn med särskilda behov. Bland annat kom- tivt att förvärvsfrekvensen i Malmö åtminsmer psykolog- och logopedresurserna att utökas. Till hösten hoppas vi att kunna starta en så kallad Öresundsklass på Geijerskolan som genom flerkulturell utbildning ska ge barnen chansen att bli ”Öresundsmedborgare” med möjlighet till fortsatta studier och arbete på båda sidor sundet.

Plusjobb ger fler medarbetare

Plusjobben har gett förvaltningen möjlighet tone långsamt stiger.

Malmö stad – en attraktiv arbetsgivare

Inom Malmö stad har det under våren genomförts en ledarskaps- och medarbetarenkät med hjälp av TEMO. Avsikten är att bli en mer attraktiv arbetsgivare och rapporten ger ett bra underlag att analysera organisationens styrkor och förbättringsområde. Ser med spänning fram emot detta arbete!
I mars 2005 tillsattes en utredning som ska se över Malmö stads politiska organisation och göra en översyn av stadsdelsorganisationen. Kommitténs förslag kommer att påverka höstens arbete.

Internet – en av barnens riskmiljöer

Att allt inte är positivt fick vi veta av Mats Anderssons föreläsningar för elever, personal och föräldrar på temat ”Internet som riksmiljö” – Är det en främmande man i ditt barns sovrum? Riskmiljöer från internets ungdomssajter och hur bilder från webbkameror sprids visar hur utsatta våra ungdomar kan vara. Vi som vuxna måste ta del av detta för att kunna prata med våra barn.
Samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis fortsätter att utvecklas och brottsstatistiken under årets första tre månader har sjunkit.

Återigen städdag

Den årliga städdagen i vår stad har blivit en tradition. Jag brukar försöka uppmärksamma detta och jag vill även i år tacka alla som hjälper till att hålla vår stadsdel ren. Jag tycker att vi ska bestämma oss för att från och med nu, så tar alla reda på sitt eget skräp! Det ger inte bara bättre trivsel i stadsdelen utan kostar också mindre skattepengar, som vi kan använda på ett betydligt bättre sätt.
Med detta önskar jag er alla en skön och avkopplande sommar!

Inger Björkqvist stadsdelschef

Trevlig sommar!

Birthe Sörestedt (s) stadsdelsfullmäktiges ordförande

Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2006 | 3

Ny elevskyddslag

Stora skillnader i levnadsvillkoren

Den 1 april 2006 kom en ny lag som förbjuder diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. En lag som är till för att stärka barnens och elevernas rättigheter.
Skillnaderna i levnadsvillkor

andelen till och med större än i Malmö som

är stora mellan Malmös tio olika stadsdelar. Statistik som finns tyder på att levnadsvillkoren är väsentligt bättre i Limhamn-Bunkeflo än i Malmö som helhet.

helhet. Antalet anmälda bostadsinbrott har ökat från 68 till 108 mellan åren 2003 och 2004 i Limhamn-Bunkeflo (uppgifter för 2005 var inte tillgängliga vid mättillfället), vilket motsvaras av en markant ökning i hela Malmö.

Enligt lagen ska alla verksamheter inom förskolan, skolan och vuxenutbildningen bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling.
– Det är en tydlig lag med en handlingsplikt för personal på skolan. Den har också i de yttersta fallen en sanktionsmöjlighet, säger Ingegärd

Skillnad mellan män och kvinnor

En allmän tendens för Malmö är också att de könsbundna skillnaderna i arbetslivet kvarstår och förstärks.
I de årliga välfärdsredovisningar som gjorts sedan 2001, framstår Limhamn-Bunkeflo genomgående som

  • Ohälsotal, förtidspen-
  • den del av staden som

  • sioneringar och ande-
  • uppvisar de bästa re-

len personer som uppsultaten inom en rad

  • ger att de har en an-
  • olika områden.

spänd arbetssituation
Den senaste mät-

  • ökar med stigande
  • ningen, som redovisa-

ålder. Utvecklingen är des för 2005, utgick särskilt anmärkningsfrån de elva nationella mål för folkhälsan som fastställts av riksdagen.

Utvecklingen för Limhamn-Bunkeflo pekar uppåt.

värd bland kvinnor.
För dem redovisas generellt högre nivåer än för männen, såväl i Limhamn-Bunkeflo, som i Malmö som helhet.
Målområdena var: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet, sunda och säkra miljöer och produkter, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, trygg och säker sexualitet och en reproduktiv hälsa, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel samt minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning.
Inom de olika målområdena har statistiska uppgifter, så kallade nyckeltal, tagits fram för att kunna mäta hur det ser ut i de olika stadsdelarna och i Malmö som helhet.
Hilborn, chefsjurist på Skolverket.

TEXT: JAN BRANDT FOTO: DAVID LEVIN

FAKTA

Sanktionsmöjligheten innebär att den kommun som inte löser problem med mobbning måste betala skadestånd till den drabbade eleven. Regeringen har utsett ett nytt barn- och elevombud, advokaten Lars Arrhenius, som är knuten till skolverket och ska se till att lagen efterlevs.
En rad tunga instanser får till uppgift att se till att lagen följs – Skolverket, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen kommer alla att vara delaktiga.

Resultaten av välfärdsredovisningen 2005 är överlag positiva för Limhamn-Bunkeflo. Nedan följer exempel i jämförelse med Malmö som helhet:

– högre andel högutbildade – större andel förvärvsarbetande – färre med låg inkomst – färre som lever under ekonomisk stress – låg andel hushåll som behöver ekonomiskt stöd – få trångbodda – fler elever som trivs i skolan – mycket stor andel elever som har behörighet att söka till gymnasiet (ca 95 %)
– låg andel förtidspensionärer – färre skador på grund av olycksfall – färre som känner sig otrygga vid vistelse utomhus kvällstid
– bättre tandhälsa bland barn och ungdomar – större andel invånare som är fysiskt aktiva.

Det kan bli bättre

Trots den ljusa bild som framträder för Limhamn-Bunkeflo finns det naturligtvis också uppgifter som tyder på att det kan bli ännu bättre. Bland dessa kan nämnas att stadsdelens tonåringar har en benägenhet att dricka för mycket alkohol och att övervikt bland vuxna fortsätter att öka, framför allt bland männen i stadsdelen. I det här avseendet är

TEXT: DAVID LEVIN
FOTO: ANNIKA SANDBERG

Hela rapporten finns att läsa på hemsidan: www.malmo.se

FAKTA

Regeringen kom med propositionen i maj i fol. Den 1 april började lagen gälla och den förbjuder diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder.
Varje skola ska ha en likabehandlingsplan som eleverna ska vara med och ta fram. I planen ska det framgå hur nuvarande trakasserier och annan kränkande behandling ska utredas och förhindras. Likabehandlingsplanen ska ses över och följas upp varje år.
I lagen står även att ordningsregler inte får tilllämpas så att de har kränkande effekt. Dessutom införs ett förbud mot repressalier – barnet eller eleven som anmält en händelse får inte bestraffas för det och skadeståndsansvar införs för de ansva-

Är du nyinflyttad i Limhamn-Bunkeflo?

Hämta ditt välkomstpaket på Medborgarkontoret eller på biblioteken!

I Limhamn-Bunkeflo har vi samlat en del information på hemsidan till våra nyinflyttade medborgare.Välkommen in och titta!
Malmö stad ger ut en välkomnande mapp till alla nya Malmöbor. I den finns information om vad Malmö har att erbjuda och ansvarar för. Här finns också erbjudanden och ett antal rabattkuponger till teaterföreställningar, andra kulturevenemang och fritidsaktiviteter i Malmö. Mappen kan du hämta på Medborgarkontoret, Apoteksgatan 7, eller på stadsdelsbiblioteken.
Vi finns också på malmo.se/limhamnbunkeflo

riga i verksamheten.

Källa: Regeringskansliet

4 | Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2 /2006

Närsjukvården i förändring

Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt

Den sjukvårdsorganisation vi har haft, och till stor del har än idag, byggdes upp för att motsvara de krav och behov som fanns på 60- och 70-talen. Under de 30 år som gått, har mycket förändrats.

Välj din familjeläkare nu!

Inom Region Skåne och Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt finns möjligheten att välja familjeläkare – till dig själv eller din familj. Om du föredrar att välja vårdcentral/familjeläkarenhet i stället för enskild familjeläkare går det också bra. Välj nu, även om du är frisk, så vet du vart du ska vända dig när du blir sjuk.
Det finns offentliga och privata familjeläkare. På vårdcentralen/familjeläkarenheten arbetar din familjeläkare tillsammans med andra yrkesgrupper, till exempel sjukskö- terskor och sjukgymnaster. Ibland är det ett besök hos familjeläkaren du behöver, andra gånger är det ett besök hos någon annan personal.
Genom att aktivt välja vet du vart du ska vända dig och personalen lär känna dig, vilket gör det lättare när du söker vård.
Att lära känna sina patienter underlättar den medicinska bedömningen och ger bättre vårdkvalitet.
Du gör ditt val på blanketten V al av familjeläkare. Blanketten finns på vårdcentralen/familjeläkarenheten. Du kan även skriva ut blanketten från www.skane.se/ familjelakare och lämna in eller skicka den till vårdcentralen. Det går även bra att ringa och göra ditt val.
– Även om underlaget inte var stort blev det en bra dialog mellan medborgare och panel. Jag tror att de var nöjda med informationen och möjligheten att få svar på sina frågor. Det pratades också om att det behövdes fler möten som detta – dialog är viktigt, säger Renée Ekcrona.
Inom Region Skåne och de skånska kommunerna pågår en mycket omfattande process, Skånsk Livskraft – vård och hälsa, är ett utvecklingsarbete för att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård med närsjukvården som grund.
– Det är en bra utveckling att vi ska samarbeta mer kring det individuella behovet hos vårdtagaren istället för att se till den egna verksamhetsbudgeten, säger stadsdelschef Inger Björkqvist.
Närsjukvården i Limhamn-Bunkeflo ska ansvara för det mesta av människors vardagliga sjukvårdsbehov. I närsjukvården finns distriktssjuksköterskorna (primärvården), den kommunala hälso- och sjukvården och privata aktörer, exempelvis Limhamns läkargrupp som driver vårdcentralen.

Studie om fallskador

Som exempel på ett redan fungerande samarbete i stadsdelen presenterades en förstudie om fallskadeproblematiken bland äldre i Limhamn. Hemsjukvården och Gåsens distriktssköterskemottagning har under en tremånadersperiod mellan december och februari undersökt hur många som ramlat och vart.
– Alla som ramlade under perioden gjorde det i hemmet. Studien kommer att utvecklas och bli mer omfattande framöver. Resultatet av undersökningen redovisas på Äldreomsorgsdagen den 8 juni, där det också blir mer om
– Jag tror att ett bättre samarbete mellan parterna leder till att stärka trygghetskänslan, säger vård och omsorgschef Renée Ekcrona.

fallskador, säger Renée Ekcrona.

Familjeläkarsystemet byggs upp efter hand för att möta vårdbehov och skapa bättre tillgänglighet. Mer information finns

www.skane.se/sjukvardensydvast

Krav på bättre rehabilitering

Förutom information kring planerna på bättre samarbete pratades det om de brister som finns inom rehabiliteringen. Tidigare fanns Malmös enda dagrehabilitering i Limhamn men den lades ner på grund av bristande underlag. Bland annat berättade en kvinna om att hennes man som drabbats av

Primärvården Skåne Sydväst

Välkommen till Gåsen –

distriktssköterskemottagningen på Limhamn

På mottagningen finns fyra distriktssköterskor som förutom hälsoråd i allmänhet kan hjälpa till med vårdinsatser upp till läkares nivå. Specialområdena är bland annat sårvård, diabetes, inkontinens, tobak/alkohol, blodtryck, hjärtsvikt och övervikt. Besöken är kostnadsfria.
Öppen mottagning vardagar klockan
11.00–12.00, övrig mottagning tidsbokas.
Telefontider är klockan 13.00–13.30.
Distriktssköterskorna når du enligt följande:

Många passade på att få information om utvecklingen för närsjukvården i Limhamn-Bunkeflo när medborgarna fick tillfälle att ställa frågor och föra fram synpunkter vid temakvällen den 3 april.

stroke har det besvärligt hemma och att han behöver någonstans att gå för att få hjälp.
– Det finns ett stort behov av att förbättra rehabiliteringen. Som det är nu kan Limhamn-Bunkeflo erbjuda hembesöksrehabilitering men den är inte tillräcklig. När personen kan klara av att komma ut täcker inte våra satsningar längre. Där finns ett glapp i kedjan, säger Renée Ekcrona.

Temakväll på Mathildenborg

Den 3 april anordnade Region Skåne och kommunen gemensamt en temakväll med paneldebatt på Mathildenborg. Med i panelen fanns politiker, läkare, tjänstemän från Region Skåne och stadsdelsförvaltningens vård- och omsorgschef Renée Ekcrona. Under kvällen informerades det om utvecklingen för närsjukvården i Limhamn-Bunkeflo. Medborgarna fick tillfälle att ställa frågor och föra fram synpunkter. Ett femtiotal personer kom till temakvällen, men den yngre befolkningen uteblev.

  • Siw Lindberg
  • 040-51 20 70

040-51 20 71 040-51 20 72 040-51 20 73
Karin Lagström Kristina Eklöf-Olson Ulla Cronsioe

TEXT: DAVID LEVIN
FOTO: INGER BJÖRKQVIST

Sommarstängd Barnhälsovård

BVC Hälsohuset i Bunkeflostrand stänger veckorna 28–32 och finns då på Limhamn, Järnvägsgatan 49.

Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2006 | 5

  • Kopplingar till teknik gav 150 000 kronor
  • Statistik i fickformat

Teknik har under många år haft en undanskymd tillvaro i skolan. Bergaskolan 6–9 vill ändra på det och visa hur stort användningsområde tekniken har. Genom att arbeta ämnesöverskridande ges tekniken större utrymme än vad som ryms i timplanen.
Ny statistik om Malmö och Köpenhamn finns nu samlad i en behändig faktabroschyr i fickformat.

Broschyren innehåller bland annat uppgifter över befolkningsmängden. Siffror från 1 januari i år visar att det i Köpenhamn bor 201 158 personer, nästan dubbelt så många som Malmö, med sina 271 271 personer. I Öresundsregionen bor det totalt 3 614 448 personer.

Drygt 18 miljoner resenärer valde Öresundsbron förra året

Antalet personer som färdades i bil över bron har sedan den

Bergaskolan har i vår fått priset ”ÅretsTeknikutbildning Grundskolan” och belönats med 150 000 kronor.

öppnades mer än fördubblats från 4,8 miljoner år 2000 till 11,7 miljoner år 2005, en ökning med nästan 7 miljoner. Under samma period har antalet personer som tagit tåget över bron nästan tredubblats från 2,7 miljoner till 6,6 miljoner, vilket innebär en ökning av passagerare med nästan 4 miljoner.
”Årets Teknikutbildning” började delas ut våren 2004 med syftet att lyfta teknikämnet och teknikundervisningen i skolan. Bakom står bransch- och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen.
– Teknisk kunskap är viktigt för Sverige.
Hälften av landets export står teknikföretagen för. Branschen har uppmärksammat ett minskat intresse för teknik och det vill vi göra någonting åt, säger Magnus Nyberg, Teknikföretagen Region Syd.
Undervisningen genomsyras av samverkan mellan teknik, humanism och konst. Skolan samarbetar också med Lunds tekniska högskola, Malmö högskolas lärarutbildning och lokala företag i Limhamn.
– Att arbeta ämnesöverskridande är en naturlig del i verksamheten. Vill man se en företeelse i verkligheten måste man se den från olika håll. Samtidigt blir undervisningen mer varierande, säger Mats Breisner, rektor på Bergaskolan.
Under våren tilldelades Bergaskolan priset ”Årets Teknikutbildning Grundskolan” och belönades med 150 000 kronor. Pengar som ska användas för skolans fortsatta utveckling av teknikämnet, exempelvis för fortbildning, utrustning och läromedel.

Recommended publications
  • Limhamn-Bunkeflo

    Limhamn-Bunkeflo

    1 2 Förord........................................................................................5 1. VARFÖR? 9 1.1 Projektets bakgrund.............................................................. 10 1.2 Projektets syften.................................................................... 11 1.3 Projektets resultat.................................................................. 12 1.4 Rapportens disposition......................................................... 13 2. PERSPEKTIV 16 2.1 Människosyner....................................................................... 18 2.2 Sociala krafter …................................................................... 19 2.3 … i minst sju dimensioner................................................... 19 Varför finns stadsdelen?.................................................................. 19 Hur finns stadsdelen?....................................................................... 20 Vem bor i stadsdelen?...................................................................... 20 Vad gör stadsdelsborna?.................................................................. 20 Vilka resurser har stadsdelsborna?................................................. 20 Vad är meningen med stadsdelen?................................................. 21 Vem bestämmer och vad?............................................................... 21 2.4 Perspektiv på segregation .................................................... 21 2.5 Olika sociala världar.............................................................
  • Årsskriften 2017

    Årsskriften 2017

    LIMHAMNS MILJÖFÖRENING 2017 Årsskrift Ideell opolitisk förening Innehållsförteckning Presentation av Limhamns Miljöförening ........................................................3 Verksamhetsåret 2016 .........................................................................................5 Kalender 2017 ......................................................................................................7 Limhamns Miljöförenings Bevarandepris 2016 Rabygatan 3, 5, 7 och 9 .......................................................................................9 Övägen 8, fastigheten Dragörkajen 1 - ett landmärke ..................................10 Limhamns miljöförenings hedersomnämnande för god byggnadsvård 2016 Limhamns Folkets hus, Linnégatan 61 ..........................................................11 Bostadsbyggande - debatt Malmö ..................................................................13 Limhamns centrum och San Francisco...........................................................15 Ny bebyggelse ....................................................................................................17 Renovering av hoddorna ..................................................................................18 Kunskapens trädgård ......................................................................................21 Vilda skogen .......................................................................................................23 På besök i Dragør ..............................................................................................24
  • Årsskriften 2012

    Årsskriften 2012

    LIMHAMNS MILJÖFÖRENING Årsskrift Ideell opolitisk förening Innehållsförteckning Presentation av Limhamns Miljöförening .......................................................3 Verksamhetsåret 2011 .........................................................................................5 Kalender 2012 ......................................................................................................7 Limhamns Miljöförenings bevandepris 2011 ...................................................9 Vad vill du att Limhamns Miljöföreing ska jobba med ................................11 Tankar kring en Ö .............................................................................................12 Dragörkajen - yttrande .....................................................................................13 Smutsig el ...........................................................................................................15 Miljötankar vid ett sklojubileum .....................................................................17 Gammalt brott i dagsljus ..................................................................................19 Kvarteret Gråsejen - yttrande .........................................................................20 Årets kandidathus till Bevarandepriset ..........................................................23 Detaljplaner .......................................................................................................25 Översiktsplan - yttrande...................................................................................27
  • ÅRSREDOVISNING 2015 MITT MALMÖ Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag Bildas

    ÅRSREDOVISNING 2015 MITT MALMÖ Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag Bildas

    REFLEKTIONER VÅR BYGGHISTORIK MKB BYGGER FÄRDIGSTÄLLT 1946 Augustenborg 1948–1952 Limhamn 1948–1951 ÅRSREDOVISNING 2015 MITT MALMÖ Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag bildas. Pildammsstaden 1950–1953 Bolagets första byggprojekt var området Mellanheden 1951–1953 Augustenborg, som fortfarande ingår Sorgenfri 1953–1955 i fastighetsbeståndet. 1994 byter bolaget Persborg 1954–1957 namn till MKB Fastighets AB. Lorensborg 1956–1959 2015 AB ÅRSREDOVISNING MKB FASTIGHETS I vanlig ordning satte jag mig på femmans buss på väg hem från jobbet. Vid hållplatsen närmast Stads- Segevång 1959–1962 huset stannade bussen och min blick fastnade på en ung tjej som gick över gatan. Hon påminde om en Nydala 1960–1963 gammal bekant som växte upp i höghuset bredvid mitt hus och som gick på samma skola som jag. Vi kan 1965 kalla henne för Mia. Regeringen beslutar bygga 100 000 bostäder Vi gick på Värner Rydénskolan i östra Malmö. En skola med utmaningar, särskilt för en elev som Mia. per år under tio år i ”Miljonprogrammet”. Mia var den som antingen kom för sent till lektionerna eller blev utslängd. Det var alltid hennes namn man hörde när skolkamrater viskade om bus som planerades. Det var inte det att hon inte skötte skolan, MKB BYGGER FÄRDIGSTÄLLT tvärtom. Mia hade bra betyg. Det var bara det att hon inte kände sig tillräckligt utmanad att lära sig mer Rosengård I, II, III 1962–1969 i skolan och ersatte det med frustration som hela tiden fick henne att göra fel saker enligt de vuxna runt Gullviksborg 1964–1966 omkring henne. Kroksbäck 1966–1968 Lindängen 1970–1972 Tio år senare sitter jag här och scrollar igenom de senaste nyheterna från malmötidningen.
  • Aktuellt Om: Befolkningsprognos Halvårsuppföljning 2011

    Aktuellt Om: Befolkningsprognos Halvårsuppföljning 2011

    Aktuellt om: Befolkningsprognos halvårsuppföljning 2011 Stadskontoret Nr 3: 2011 Aktuellt om: Befolkningsprognos halvårsuppföljning 2011 Sammanfattning........................................................................................................................... 3 Befolkningsutveckling i Malmö och stadsdelarna 1:a halvåret 2011 i relation till befolkningsprognosen................................................................................................................. 4 Befolkningsutvecklingen i Malmö 1:a halvåret 2011..................................................................................... 4 Malmös och stadsdelarnas folkökning i förhållande till förväntad ökning i befolkningsprognosen..... 5 Förtydligande halvårsbefolkning – prognos för stadsdelar.......................................................................... 7 Malmö.................................................................................................................................................................. 7 Stadsdelar............................................................................................................................................................. 8 Centrum.................................................................................................................................................... 8 Södra Innerstaden.................................................................................................................................... 9 Västra Innerstaden..................................................................................................................................
  • Cykelåret 2016 Malmö

    Cykelåret 2016 Malmö

    Cykelåret 2016 Malmö 1 Innehåll 3 4 5 Alla Malmöbor har Malmö ska bli en Mål rätt att cykla erkänd cykelstad 10 7 6 Snabbfakta! Nya Kort om cykelvägar Malmö by Bike 12 14 19 Cykelförbättringar Nya Cykling för alla cykelöverfarter 22 21 Cykeltrafikökning Kommunikation & dialog 2 Alla Malmöbor har rätt att cykla Malmö är en cykelstad. Här cyklar vi överallt, hela tiden, året runt. Vi cyklar för att det är enkelt och snabbt. Till och med på vintern! Visionen för cykelstaden Malmö är att Alla Malmöbor har rätt att cykla. Man ska känna sig säker, både när man cyklar och när man har parkerat sin cykel. Vi vill att alla ska kunna cykla. Vi arbetar för att alla ska kunna känna vinden i ansiktet och uppleva denna vackra stad – på det bästa sättet att färdas genom den. 3 Malmö ska bli en erkänd cykelstad Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunikation Cykelvägnätet Kampanjer för ökad och säker Cykelbanor, cykelöverfarter, cykling, malmo.se/cykla, vinterväghållning mm. facebook.com/cykligamalmo mm. Service och tjänster Mobility management Cykelparkering, hyrcykelsystem, Cykelfrämjande erbjudanden så som cykelpumpar mm. Cykling utan ålder, cykelskolor och utlåning av elcyklar mm. 4 Häng med på färden! Mer att läsa Att cykla är bra för nästan allt.
  • Geographica 6

    Geographica 6

    Geographica 6 Living in the calm and safe part of the city The socio-spatial reproduction of upper- middle class neighbourhoods in Malmö Ann Rodenstedt Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Universitetshuset sal IX, Biskopsgatan 3, Friday, 6 February 2015 at 13:15 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in English. Faculty examiner: Professor Rowland Atkinson (the University of Sheffield, Department of Town and Regional Planning). Abstract Rodenstedt, A. 2014. Living in the calm and safe part of the city. The socio-spatial reproduction of upper-middle class neighbourhoods in Malmö. Geographica 6. 270 pp. Uppsala: Department of Social and Economic Geography, Uppsala University. ISBN 978- 91-506-2437-3. When residential segregation is mentioned in news coverage and when it is talked about in everyday discourse in Sweden, it is very often associated with immigration and minority groups living in the poorer areas of the city. A common assumption is that “immigrants” actively withdraw from society and that they choose to live together rather than integrating with the majority population. This study, however, argues that discussions about segregation cannot be limited to the areas where minorities and poorer-income groups live, but must understand segregation as a process occurring in the whole system of urban neighbourhoods. In order to reach a more complete understanding of the ways in which segregation processes are at work in contemporary Swedish cities, knowledge is needed about the inhabitants with greater resources and power to choose their dwellings and residential areas. The neighbourhood choices of more privileged groups, and the socio-spatial reproduction of the areas of the upper-middle class, are investigated by applying a qualitative ethnographic framework.
  • Arkitekturstadenmalmö Utställningsförslag

    Arkitekturstadenmalmö Utställningsförslag

    ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 4 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Innehåll Disposition Förord . 5 Arkitekturstaden Malmö består av tre huvudsakliga delar: Sammanfattning . 6 I inledningen beskrivs varför god arkitektur är vik- Arkitektur som verktyg . 8 tigt, syftet med programmet, hur det är tänkt att an- vändas och av vem. Nio teser om arkitektur . 10 Nio teser utgör dokumentets kärna. Här beskrivs Arkitekturens funktion . 12 Malmös stads ambitioner i frågor som rör arkitektur. Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö 15 I den avslutande delen, Malmö stads ansvar och Arkitekturen ska främja livet i stadens rum . 25 åtaganden, beskrivs stadens ansvar och fyra strategier Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig . 33 för hur Malmö stad ska arbeta för förverkligandet av ambitionerna som uttrycks. Arkitekturens form . 38 I en appendix beskrivs hur programmet relaterar Arkitekturen ska stärka Malmös särart. 41 till andra kommunala styrdokument samt riksintresset Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning . 49 för kulturmiljön i Malmö. Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser. 55 Arkitekturens framtid . 64 Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet . 67 Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid . 73 Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet . 79 Malmö stads ansvar och åtaganden . 84 Malmö stads ansvar . 86 Malmö stads åtaganden . 87 Appendix . 88 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samband med kommunala styrdokument . 90 Riksintresse . 92 Bildregister . 94 Synpunkter Synpunkter på denna utställningshandling lämnas till: Stadsbyggnadskontoret 205 80 Malmö e-post: [email protected] Frågor om utställningsförslaget besvaras av: Anna Modin telefon: 040 34 17 84, e-post: [email protected] Nytt förord behövs! FÖRORD 5 Förord Malmö växter.
  • Årsskriften 2009

    Årsskriften 2009

    LIMHAMNS MILJÖFÖRENING Årsskrift Ideell opolitisk förening Innehållsförteckning Verksamhetsåret 2008 .........................................................................................3 Kalender 2009 ......................................................................................................5 Styrelsen 2008/2009 .............................................................................................7 Ekonomi ...............................................................................................................8 Limhamns Miljöförenings bevarandepris 2008 ...............................................9 Rundvandringar på Limhamn .........................................................................11 Vad kan man göra åt Genombrottet i Limhamn?..........................................12 Gatunamn i Malmö och på Limhamn .............................................................15 Tankar under en cykeltur i Limhamn. ............................................................16 Rapport från bevarandeutskottet ....................................................................18 Hylltorp ..............................................................................................................20 Att följa sin egen försiktighetsprincip .............................................................23 Limhamns miljöförening c/o Christer Westesson Sarvgränd 2 F, 216 12 Limhamn, tel 040-155393 [email protected] Hemsida: http://limhamn.org Medlemsavgift: 80 kr Plusgiro: 81 15 20-6 Skriv namn och adress på inbetalningskortet!
  • Årsskriften 2013

    LIMHAMNS MILJÖFÖRENING Årsskrift Ideell opolitisk förening Innehållsförteckning Limhamns Miljöförenings roll i Limhamn .......................................................3 Verksamhetsåret 2012 .........................................................................................5 Kalender 2013 ......................................................................................................7 Limhamns Miljöförenings Bevarandepris 2012 ...............................................9 Vad kan Malmö Stad göra åt Genombrottet i Limhamn? ............................11 Läsplattor och iPad ...........................................................................................15 Arkitekturprogram för Malmö fram till 2030 ...............................................19 Limhamn är modellen ......................................................................................17 En värld av kalk ................................................................................................20 Fågelbesök .........................................................................................................20 Vinterbad ...........................................................................................................21 Elinelunds gård – yttrande ...............................................................................25 Till Minne av Gunnar Sparrholm ...................................................................28 Styrelsen 2012 ....................................................................................................29
  • Nu Kan Ert Företag Synas I Sverigeappen

    Nu Kan Ert Företag Synas I Sverigeappen

    3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 A A C i s t U e t r ö n an leumgat K ka g tro e u P umkajen trole st j e P ka e h n j a e m n n B B Oljehamnen s sgatan Kusthamn ljekajen n O Oljeväge F l i OLJEHAMNEN n Spillepengsbanorna t r U n ä t ö e H g n a g n k a e n e g t ä a a g Spillepengen ta e n v ä n NORRA HAMNEN n S t v tan g a ga p s skarö t i e S l s v a a le ö C g l p C tan u a r n g t SPILLEPENGEN appö ö e L a n A a v k t l g a s t U g n g l a s e ta k ä n n n i ataR Lappög V V e n n S o tan e r ö a Hemsög g b g e e n S å li a v an at e g s K a ö l r a Bju l i g L n r p n t ( r j e ö S a u ( p o ( r g s ( V ( b kajen t ( i ä Industr e ( n st r Spille ö atan ( å ka ög Blid pengens n e ( g n g j a i e trafikplats m t e l a a n ö n g a t r a t ä K qr-kod fr jenny dec -14 n F ( S D årög v D ata a Ö n ( SEGE d st Åg ka n Sp jen at ed ordka ( INDUSTRI a u itio N j n n e skaje n n L D n n n OMRÅDE dgata ögata a Lo Asp t ( n Industrihamnen a ro g n vsb F r ro rlö n r vsb u je B ydka o Sege rlö S l ( A i B n ögatan S ÖSTRA HAMNEN k Stur t ( t i g ll trafikplats ik r m MELLERSTA HAMNEN p S ä K a ge g r n u e ( a n r s S n ä se g ar n o n C d br tan Jä tan o alga ga t n in B a ( Term lg Tärnö e in ( r Ko K e r n rg ( ä g o ka n n ( ta s V ga N a ö n B U R L Ö V S K O M M U N E K s n ( ( j r E Sty t e n ä a K e t ( ö a o a t n d t o r g a Segeåparken k ö e g l e a k an s s g t s a g g g u n ar r ö mm a an r a Apoteket g H Malmö universitet a a H ö a Ö n K j m e a t r g t SEGEMÖLLA a u n a c t a M 20 L a n 1 5 gg n k Tån t e Universitetsledning,
  • Årsredovisning 2008 Årsredovisning 2008 – Innehåll

    Årsredovisning 2008 Årsredovisning 2008 – Innehåll

    Årsredovisning 2008 Årsredovisning 2008 – innehåll Kort om MKB 3 Året som gått 4 VD Sonny Modig 6 Ägarens direktiv 8 Utveckling 10 Investeringar 12 Underhåll och renovering 16 Miljöredovisning 18 MKB:s medarbetare 24 Personal 26 Malmös bostadsmarknad 28 Ekonomisk översikt – Fastighetsbestånd och kundstruktur 32 Ekonomisk översikt – Resultatstruktur 34 Ekonomisk översikt – Finansiering och finansiella risker 36 Ekonomisk översikt – Fastigheternas värde 38 Ekonomisk översikt – Känslighetsanalys 40 Ekonomisk översikt – Räkenskapssammandrag och Nyckeltal 41 MKB:s årsredovisning – Förvaltningsberättelse 42 MKB:s årsredovisning – Resultaträkningar 44 MKB:s årsredovisning – Balansräkningar 45 MKB:s årsredovisning – Eget kapital 46 MKB:s årsredovisning – Kassaflödesanalyser 47 MKB:s årsredovisning – Bokslutskommentarer 48 MKB:s årsredovisning – Noter 49 MKB:s årsredovisning – Revisionsberättelse 53 Redovisning enligt IFRS 54 Ledning 56 Styrelse 58 MKB:s fastighetsbestånd 2009-01-01 61 Kartor 70 MKB:s historia i kortformat omslagets insida Temat för alla interiörbilder är ”Hemma hos MKB” Årsstämma Ordinarie årsstämma hålls den 23 mars 2009, kl 09.00 på MKB Fastighets AB (publ), huvudkontoret, Adlerfelts väg 3 i Malmö. I enlighet med Kommunfullmäktiges beslut den 24 maj 1984 är årsstämman offentlig. Kommunfullmäktiges ledamöter äger rätt att ställa frågor vid stämman. Frågorna ska lämnas in skriftligt i förväg. MKB:s historia i kortformat 1940-TALET 1950-TALET 1960-TALET I början av 1940-talet präglades Nya MKB-områden byggdes med Ökad nativitet och stor invandring städerna av trångboddhet, bo- öppna barnvänliga ytor, central- bidrog till en långvarig bostads- stadsbrist och misär. 1945 lade tvättstugor och fritidslokaler. Det brist. 1960 stod 300 000 hushåll i Bostadssociala utredningen fram bildades fritidsföreningar i varje landets bostadsköer. Samtidigt in- grunden för den bostadsförsörj- bostadsområde.