Årsredovisning 2008 Årsredovisning 2008 – Innehåll

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Årsredovisning 2008 Årsredovisning 2008 – Innehåll Årsredovisning 2008 Årsredovisning 2008 – innehåll Kort om MKB 3 Året som gått 4 VD Sonny Modig 6 Ägarens direktiv 8 Utveckling 10 Investeringar 12 Underhåll och renovering 16 Miljöredovisning 18 MKB:s medarbetare 24 Personal 26 Malmös bostadsmarknad 28 Ekonomisk översikt – Fastighetsbestånd och kundstruktur 32 Ekonomisk översikt – Resultatstruktur 34 Ekonomisk översikt – Finansiering och finansiella risker 36 Ekonomisk översikt – Fastigheternas värde 38 Ekonomisk översikt – Känslighetsanalys 40 Ekonomisk översikt – Räkenskapssammandrag och Nyckeltal 41 MKB:s årsredovisning – Förvaltningsberättelse 42 MKB:s årsredovisning – Resultaträkningar 44 MKB:s årsredovisning – Balansräkningar 45 MKB:s årsredovisning – Eget kapital 46 MKB:s årsredovisning – Kassaflödesanalyser 47 MKB:s årsredovisning – Bokslutskommentarer 48 MKB:s årsredovisning – Noter 49 MKB:s årsredovisning – Revisionsberättelse 53 Redovisning enligt IFRS 54 Ledning 56 Styrelse 58 MKB:s fastighetsbestånd 2009-01-01 61 Kartor 70 MKB:s historia i kortformat omslagets insida Temat för alla interiörbilder är ”Hemma hos MKB” Årsstämma Ordinarie årsstämma hålls den 23 mars 2009, kl 09.00 på MKB Fastighets AB (publ), huvudkontoret, Adlerfelts väg 3 i Malmö. I enlighet med Kommunfullmäktiges beslut den 24 maj 1984 är årsstämman offentlig. Kommunfullmäktiges ledamöter äger rätt att ställa frågor vid stämman. Frågorna ska lämnas in skriftligt i förväg. MKB:s historia i kortformat 1940-TALET 1950-TALET 1960-TALET I början av 1940-talet präglades Nya MKB-områden byggdes med Ökad nativitet och stor invandring städerna av trångboddhet, bo- öppna barnvänliga ytor, central- bidrog till en långvarig bostads- stadsbrist och misär. 1945 lade tvättstugor och fritidslokaler. Det brist. 1960 stod 300 000 hushåll i Bostadssociala utredningen fram bildades fritidsföreningar i varje landets bostadsköer. Samtidigt in- grunden för den bostadsförsörj- bostadsområde. leddes rivningarna i Malmös gamla ning vi har idag – goda bostäder åt innerstad. alla. Lägenheterna blev modernare, men var till ytan fortfarande gans- Regeringen beslutade att det skul- Efter andra världskriget bildades ka små. le byggas 100 000 bostäder per år ett stort antal allmännyttiga bo- under tio år i det så kallade”Miljon- stadsbolag i Sverige. Malmö Kom- MKB:s organisation utvecklades i programmet”. Bostadsområdena munala Bostadsaktiebolag (MKB) snabb takt. ”Vicevärdar” fanns på byggdes under stark tidspress och bildades den 19 november 1946. varje område, med ansvar att vara med hårt styrd ekonomi. Vid starten övertog bolaget för- arbetsledare för fastighetsskötsel, valtningen av 616 lägenheter. trappstädning, sophantering och I MKB:s nyare bostadsområden utemiljö. utrustades fastigheterna med käl- Augustenborg blev MKB:s första lartvättstugor med automatiska stora byggprojekt. Området plane- tvättmaskiner, centrifuger och se- rades som en stad i staden med parata torkrum. eget butikscentra, teater och brandkår. 2009 firar Augustenborg 60-års- jubileum med bland annat en bok- utgivning om området. VD Sture Nyström, 1946-1976 MKB BYGGDE MKB BYGGDE MKB BYGGDE Augustenborg 1948-1952 Augustenborg 1948-1952 Segevång 1959-1962 Limhamn 1948-1951 Limhamn 1948-1951 Nydala 1960-1963 Pildammsstaden 1950-1953 Rosengård I, II, III 1962-1969 Mellanheden 1951-1953 Gullviksborg 1964-1966 Sorgenfri 1953-1955 Kroksbäck 1966-1968 Persborg 1954-1957 Lorensborg 1956-1959 A B C D E F G H 1 2 1970-TALET3 1980-TALET 1990-TALET 2000-TALET Media beskrev miljonprogramsom- 1983 var det mörkaste året i Fasighetsansvariga utvecklades Bostadsbristen återkom. MKB:s rådena som ”betonggetton” och MKB:s historia. Företaget genom- till husvärdar, som blev MKB:s nya mål var – och är fortfarande – att de hyresgäster som hade möjlig- gick en svår kris. Bolaget var eko- ansikte utåt mot kunderna. bygga 300-500 lägenheter per år. het flyttade. nomiskt utarmat, VD häktades på grund av oegentligheter och sty- MKB gick på offensiven och starta- Malmömodellen utvecklades av Den ”gröna vågen”4 inleddes och relsen avgick. Byggstopp infördes. de arbetsförmedling, företagshus, MKB och Hyresgästföreningen. många familjer kunde förverkliga skola och olika nätverk. Modellen ger standard och läge sina drömmar om en villa i krans- 1984 började förvaltningsorgani- större betydelse än byggår. kommunerna. sationen utvecklas från en specia- 250 medarbetare sades upp. Verk- list- till en generalistorganisation. samheten skulle effektiviseras. MKB medverkade till att utveckla Ett samarbete mellan MKB, Malmö Begreppet fastighetsansvariga byggprocessen för att bygga nya kommun och Hyresgästföreningen myntades. 1991 byggdes Bo100, som blev lägenheter till lägre kostnad och inleddes för att få de kvarvarande MKB:s första boförening. högre kvalitet. hyresgästerna 5att stanna och vär- 1985 föddes de kreativa tankarna 1993 fick MKB sitt första senior- 2001 pågick en internationell bo- GAML na om sin boendemiljö. General- om självförvaltning. Syftet var att mässa, Bo01, i Malmö. MKB bygg- LIMHAM boende (Holma). n ge planen för insatser i miljonpro- ge de boende ansvar samt skapa de tre hus till mässan. svä hamn grammen inleddes. identitet och social kontroll i 1993 förstärktes självförvaltning- Lim 2004 gav MKB ut Rättviseboken MKB:s bostadsområden. Först ut en i miljonprogramsområdena. och tog en debatt om begreppet Som en följd av MBL (Medbes- var Fosiedal. n 1994 bytte MKB namn till (nuva- rättvisa. a tämmandelagen) decentralisera- Linnégatan rande) MKB Fastighets AB. Strandgatan des MKB:s organisation och bola- 1986 medverkade Persborg i bo- 2006 fick MKBVästra Bernadottesgen ny uthyrnings-tsgat get började engagera6 sig i boinfly- mässan Bo86. policy. 1997-1999 byggde MKB eget kbrot SIBBARP al L tande. Hyresgästerna skulle få K bredbandsnät. 2008 togs första spadtaget för nio större inflytande, besluten skulle 1987 visade MKB vinst efter 20 år bokaler i Rosengård. fattas nära kunden, ute i förvalt- av förluster. 1998 Valfritt lägenhetsunderhåll ningen. (VLU) infördes. VD Lars Birve, 2000-2007 1998 skapades Ekostaden Augus- an I slutet av decenniet hade MKB Sonny Modig, 2007- anväg st ä tenborg. andgat mellan 2 000 och 2 500 tomma Sibbarpsvägen V lägenheter. 7 Str MKB BYGGDE Söder Västra hamnen 2000-2001, 2007, å n Ann 2008 ta etorp s VD VD VD Potatisåkern, etapp II 2000-2001 vä ottsga g Bengt Månsson, 1976-1983 Sten-Gunnar Månsson, 1984-1990 Allan Karlsson, 1990-2000 Augustenborg, seniorhus 2001- en Mot alkbr Köpe 2002 K nham MKB BYGGDE MKB BYGGDEn/Da MKB BYGGDE Rönnen, studenthus 2003-2004 nma Lindängen 1970-19728 Fosiedalsgårdenrk 1981 Västerfallet 1991 Hjärpen (City) 2005-2006 Teknikern 1971 Dammfri 1983 Bo100 1991 Haga (Bunkeflostrand) 2005-2006 Oxie 1972 Husie gård 1993 E20 Svante (Östervärn) 2007-2008 Holma 1972-1974 Potatisåkern, etapp 1 1994-1995 Hammars park (Sibbarp) 2007- Bellevuegården 1973-1976 Yttre 2008 Ringv Lugnet 1979 ägen MKB SÅLDE MKB FÖRVÄRVADE MKB FÖRVÄRVADE Rosengård I (Törnrosen) 1984 Bunkeflobyggen 1994 Landsfiskalen (Herrgården) 2006 9 Rosengård III 1984, 1988 Skånebo 1999 Hagman Esping Fastigheter AB Lindängen 1988 2008 (9en fastigheter) g mnsvä Klagsha Gottorpsväg en 10 Bunkeflostrand Bom högsgatan 11 0 1.0 km Kartmaterial: Informationsfabriken, www.informationsfabriken.se Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2006-02-06. KORT OM MKB MKB – Malmös ledande bostadsbolag ”MKB ska vara en ledande aktör på Malmös bostadsmarknad och ett föredöme för andra fastighetsägare.” Ur ägarens direktiv Med 22 000 lägenheter och 32 procent av MKB har cirka 270 anställda fördelat på huvudkontor, hyresmarknaden är MKB Malmös ledande förråd, serviceverkstäder, BoGalleriet och fastighetsområ- den. Verksamhetens bas är cirka 80 husvärdar och kundvär- bostadsbolag. Fastighetsbeståndet är vär- dar som står för de dagliga kontakterna med kunderna. derat till 16 miljarder kronor (15,4) och bo- laget har en mycket stark finansiell ställ- FRÅN LYA TILL LOKAL Storleksmässigt spänner utbudet på cirka 22 000 lägenheter ning. MKB ägs av Malmö stad. från liten lya till rejäl etagevåning. Bolaget äger både äldre och nyare hus, det genomsnittliga byggåret är 1972. MKB äger 32 procent av stadens hyresrätter. Jämfört med många MKB har, i kraft av sin storlek och sitt ägarförhållande, ett andra orter har Malmö en stor andel bostadsrätter. MKB:s särskilt ansvar för bostadsmarknaden i Malmö. Bolaget ar- andel av stadens totala bostadsbestånd är 15 procent. betar för att stärka stadens attraktionskraft och utveckling Bolaget äger också 1100 kommersiella lokaler som hyrs genom en balanserad nyproduktion och ansvarsfull hyres- ut till företag, butiksägare, föreningar, Malmö stad och sättning. MKB:s målsättning är att bygga bra bostäder till Region Skåne. rimliga priser, skapa socialt fungerande boendemiljöer och skapa mervärden för sina kunder. EN RÖD TRÅD GENOM ÅREN Bolaget har en mycket självständig ställning enligt aktie- MKB bildades den 19 november 1946. Bolaget har alltid bolagslagen. Därför är det möjligt att på ett kreativt sätt, och sett sin uppgift som något mer än att ge människor tak över ibland med okonventionella lösningar, tackla bostadsmark- huvudet. Genom socialt engagemang vill MKB delta i nadens många utmaningar. utvecklingsprocessen, skapa nätverk och utveckla hyres- Som idégivare och samarbetspartner i olika nätverk stöd- boendet. MKB:s kännetecken – den nära förvaltningen – jer MKB en rad sociala stadsutvecklingsprojekt i Malmö. innefattar en helhetssyn för de boendes livssituation. Där medverkar även stadens myndigheter och ideella orga- Det löper
Recommended publications
  • Västra Innerstaden. Där Bor 27% Av Utmärker Sig Nämnvärt Vad Gäller Västra Innerstadens Invånare
    1 2 Förord........................................................................................5 1. VARFÖR? 9 1.1 Projektets bakgrund.............................................................. 10 1.2 Projektets syften.................................................................... 11 1.3 Projektets resultat.................................................................. 12 1.4 Rapportens disposition......................................................... 13 2. PERSPEKTIV 16 2.1 Människosyner....................................................................... 18 2.2 Sociala krafter …................................................................... 19 2.3 … i minst sju dimensioner................................................... 19 Varför finns stadsdelen?.................................................................. 19 Hur finns stadsdelen?....................................................................... 20 Vem bor i stadsdelen?...................................................................... 20 Vad gör stadsdelsborna?.................................................................. 20 Vilka resurser har stadsdelsborna?................................................. 20 Vad är meningen med stadsdelen?................................................. 21 Vem bestämmer och vad?............................................................... 21 2.4 Perspektiv på segregation .................................................... 21 2.5 Olika sociala världar.............................................................
    [Show full text]
  • Limhamn Bunkeflo
    Stadsdelstidningen LIMHAMN BUNKEFLO Nr 2 – Juni 2006 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO nr 2/2006 | 1 Stadsdelstidningen LIMHAMN-BUNKEFLO I detta nummer läser du bland annat om 3 I Limhamn-Bunkefl o växer både Nyheter och information från Limhamn-Bunkefl o stadsdelsförvaltning företag och områden 3 Bra framtid för de äldre 4 Skillnader i levnadsvillkoren Nr 2 – Juni 2006 5 Närsjukvård i förändring Årgång 9 6 Teknik i skolan 7 Skola ansöker om Grön fl agg Postadress: Malmö stad 8 Framåt för Välfärd för alla Limhamn-Bunkefl o stadsdelsförvaltning 205 80 MALMÖ Besöksadress: Apoteksgatan 7 Öppet: Måndag–fredag 8.00–16.00 U A V E E-post: limhamn.bunkefl [email protected] L A Hemsida: malmo.se/limhamnbunkefl o V E : O Telefon: 040-34 63 00 T O Telefax: 040-15 77 03 9 Ann-Louise Hansson gästar LEVAU EVA FFOTO: Äldreomsorgsdagen Ansvarig utgivare: Stadsdelschef Inger Björkqvist Telefon: 040-34 63 63 Redaktion: 10 Fina cykelturer i stadsdelen – Stadsdelsförvaltningens ledningsgrupp T E – Redaktör/informatör Anita Andersson R ORET O T Telefon: 040-34 63 02 N O 12 COPE-utbildningen startar K E-post: [email protected] S D åter i höst A – Informatör David Levin N G Telefon: 040-34 63 05 G Y B E-post: [email protected] S D A T Redaktionen förbehåller sig rätten att S : O redigera insänt material. T O FOTO: STADSBYGGNADSKONT FFOTO: Produktion, layout, redigering och klarspråksbearbetning: 13 Utökad service i Anita Anderson Bunkefl ostrand David Levin Omslagsbild: Sommargrill 14 Succé för cirkusföreställning Foto: Katharina Bengtsson Upplaga och distribution: 18 000 exemplar varav 15 900 distribueras av Posten till samtliga hushåll och företag i 14 Olof Buckard framträder på stadsdelen.
    [Show full text]
  • Malmö Tourist Guide
    Eurotourism www.eurotourism.com Malmö Tourist Guide The four “Must See and Do’s” when visiting Malmö Turning Torso Öresunds Bridge Malmöhus Castle Möllevången District Municipality Facts 01 Population 276 200 Area 156,46 km² Regional Center Malmö County Skåne More Information 02 Internet www.malmo.se www.skane.com www.malmo.se/turist Newspapers Sydsvenskan www.sydsvenskan.se Skånska Dagbladet www.skd.se Tourist Bureau The City Square. Foto: Frederik Tellerup © Malmö Turism - Malmö Turism Central Station, Malmö +46 40-34 12 00 Malmö – The City of Parks Notes Malmö is also known as the “City of Parks”, Malmö, Sweden’s southern metropolis, with 03 due to the many beautiful parks in Malmö and sandy beaches, shopping in a continental when the spring arrives - Mälmo is transformed environment, rich in culture, green forests and Police 114 14 into a beautiful green oasis. As a tourist in estates. In other words, everything one could Country Code +46 Malmö, you can stroll around and enjoy the wish for, not only as a tourist, but a resident Area Code 040 parks such as, Kungsparken, Slottsparken, as well. In Malmö, there is something for Pildammsparken or Slottsträdgården - where everyone. If you would like to see a little more you can relax and listen to the birds sing. of the world, the Öresundsbron (Öresunds Bridge) can take you to Copenhagen in just You will find a wonderful atmosphere in a half hour. E.I.S. AB: Box 55172 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 [email protected] Copyright © 2007 E.I.S.
    [Show full text]
  • 1 Elinegård–Jägersro–Kristineberg
    1 Elinegård–Jägersro–Kristineberg Stadsbiblioteket Carl GustafsMalmö väg Opera Gustav Adolfs torg Major Nilssons gata Själlandstorget Rönneholm Davidshall Mellanheden Dammfri Triangeln Bellevue Park Tandvårdshögskolan Malmö Ärtholmsvägen Södervärn Rudbecksgatan Sofielund Bågängsvägen Persborg Poppelgatan Djupadalsstigen Grönbetet Broddastigen Kastanjeplatsen Cypressvägen Elinelund Ögårdsparken Jägersro Kalkbrottsplatsen Jägersro Jägershill Elinelundsskolan Elisedals Elinegård industriområde Johan Möllares väg Vårdhemmet Hanehögaparken Kristineberg Oshögavången Kristineberg Syd Oxie CentrumFlamtegelvägen Oxievångsskolan Hållplats anpassad för rörelse- Tingdammen hindrade och synskadade Hans Winbergs väg Ej anpassad hållplats Åsen Destination Hållplats, avgångstid enligt Torget tidtabell Skolan Hållplats, ungefärlig avgångstid 1 Elinegård - Jägersro - Kristineberg måndag - fredag Elinegård Elinelundsskolan 05.15 05.35 05.45 05.55 06.05 06.15 06.25 06.35 06.45 06.55 07.05 13 december 2020 - 12 juni 2021 Mellanheden 05.27 05.47 05.57 06.07 06.18 06.28 06.38 06.48 06.58 07.08 07.18 För resor under jul, nyår, påsk, Gustav Adolfs torg 05.36 05.56 06.01 06.06 06.16 06.23 06.29 06.33 06.39 06.43 06.49 06.53 06.59 07.03 07.09 07.13 07.19 07.23 07.29 midsommar samt övriga storhelger sök din resa på skanetrafiken.se eller i appen. Södervärn 05.44 06.04 06.09 06.14 06.24 06.31 06.37 06.41 06.47 06.51 06.57 07.01 07.07 07.11 07.17 07.21 07.27 07.31 07.37 Jägersro 05.56 06.16 06.21 06.26 06.36 06.43 06.49 06.53 06.59 07.03 07.09 07.13 07.19 07.23 07.29 07.33 07.39 07.43 07.49 Oxie Centrum 06.07 06.27 06.37 06.47 07.00 07.10 07.20 07.30 07.40 07.50 08.00 Kristineberg Syd 06.12 06.32 06.42 06.52 07.05 07.15 07.25 07.35 07.45 07.55 08.05 .....................................................................................................................................................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag
    Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2020-2030 Bilaga 9 Nedan redovisas den trafik som trafikeras i Region Skånes regi 2018-05-24. Tågtrafik Linje Sträcka Trafikslag Linje 1 Lund-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 2 Göteborg-Helsingborg-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 3 Helsingborg-Teckomatorp-Malmö Tåg Linje 4a Kalmar-Växjö-Hässleholm-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 4b Karlskrona-Kristianstad-Malmö-Köpenhamn Tåg Linje 5 (Kristianstad)-Hässleholm-Helsingborg Tåg Linje 6 Lund-Malmö-Ystad-Simrishamn Tåg Linje 7 Markaryd-Hässleholm Tåg Linje 8 Malmö-Köpenhamn-Helsingör Tåg Linje 9 Helsingborg-Malmö-Trelleborg Tåg Linje 10 Växjö-Alvesta-Hässleholm Tåg Regionbusstrafik Linje Sträcka Trafikslag SkåneExpressen 1 Kristianstad-Malmö Regionbuss SkåneExpressen 2 Hörby-Lund Regionbuss SkåneExpressen 3 Kristianstad-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 4 Kristianstad-Ystad Regionbuss SkåneExpressen 5 Lund-Simrishamn Regionbuss SkåneExpressen 8 Malmö-Veberöd-Sjöbo Regionbuss SkåneExpressen 10 Örkelljunga-Helsingborg Regionbuss Linje 100 Malmö - Vellinge - Höllviken - Falsterbo Regionbuss Linje 101 Trulstorp - Mossheddinge - Staffanstorp Regionbuss Linje 102 Hjärup-Staffanstorp Regionbuss Linje 108 Gårdstånga - Odarslöv - Lund Regionbuss Linje 119 Kävlinge - St Harrie - L Harrie Regionbuss Linje 122 Kävlinge - Löddeköpinge - Barsebäckshamn Regionbuss Linje 123 Kävlinge - Furulund - Lund Regionbuss Linje 126 Hänkelstorp - Löddeköpinge - Lund Regionbuss Linje 127 Staffanstorp - Nordanå - Särslöv-Tottarp Regionbuss Linje 132 Löddeköpinge - Bjärred - Lomma - Malmö Regionbuss
    [Show full text]
  • Tillsyn Av Bostadsmiljöer Ett Verktyg För Stads- Och Områdesutveckling?
    Mistra Urban Futures Reports 2018:2 Tillsyn av bostadsmiljöer Ett verktyg för stads- och områdesutveckling? Helena Bohman Joakim Nordqvist Eigo Tateishi Tillsyn av bostadsmiljöer. Ett verktyg för stads- och områdesutveckling? Authors: Helena Bohman Joakim Nordqvist Eigo Tateishi Corresponding author: Helena Bohman Reviewed by: © Mistra Urban Futures, 2018 www.mistraurbanfutures.org Mistra Urban Futures is an international Centre for sustainable urban development. We believe that the coproduction of knowledge is a winning concept for achieving sustainable urban futures and creating accessible, green and fair cities. The Centre is hosted by Chalmers University of Technology and has five platforms in Cape Town, Kisumu, Gothenburg, Skåne and Shefield-Manchester as well as a node in Stockholm. Mistra Urban Futures is financed by the research foundation Mistra and Sida, together with a consortium comprising: Chalmers University of Technology, the University of Gothenburg, the City of Gothenburg, the Gothenburg Region Association of Local Authorities (GR), IVL Swedish Environmental Research Institute, the County Administrative Board of Västra Götaland, and the Region of Västra Götaland, along with funders on the various platforms. Cover photo: Johann Selles 2 Contents “UF chapter”, Headline title page Error! Bookmark not defined. Contents 3 Summary 4 Sammanfattning 6 1. Inledning 7 2. Boendekvalitet i Malmö 9 2.1 MilJöbalken som utgångspunkt för bostadstillsyn 9 2.2 bostadstillsyn i Malmö 10 2.3 Boendekvalitet i Sofielund 11 3. Strategier vid missnöJe – exit och voice 13 4. Datainsamling och metod 16 4.1 Bostadstillsynens ärenderegister 16 4.2 Övrig statistik 16 5. Register som verktyg 17 5.1 Klassificering av ärenden efter typ 17 5.2 Klassificering av ärenden efter bedömd allvarsgrad 17 5.3 Klassificering av ärenden efter voice-mekanismen: Vem initierar ärendena? 19 6.
    [Show full text]
  • Effects of Spatial Interaction on Spatial Structure: a Case of Daycentre Location in Malmo
    Geographical Review of Japan Vol. 66 (Ser. B), No. 2, 156-172, 1993 Effects of Spatial Interaction on Spatial Structure: A Case of Daycentre Location in Malmo Jun YAMASHITA* Abstract The locational structure effects on spatial interaction in distance-decay models have been discussed since the 1970s. This discussion has led many geographers to obtaine distance-decay parameters affected not by spatial autocorrelation but by friction of distance. As BENNETTet al. (1985) stressed, however, we should recognize that spatial structure and spatial interaction are interdependently related. Thus, the present study explores spatial interaction effects on spatial structure. First, using the SIMODEL developed by Williams and FOTHERINGHAM(1984), a distance-decay parameter was estimated for intra-urban trips travelled by pensioners to daycentres in Malmo, Sweden. In addition, location patterns of those daycentres and spatial autocorrelation between them were identified by the nearest neighbour measure and Moran's coefficient, respectively. Second, through solving a location-spatial interaction model, effects of spatial interaction on spatial structure were examined in three cases of distance-decay para meter. It was proven that the three cases of distance-decay parameter caused different location patterns. Combined with previous studies addressed to the spatial structure effects on spatial interaction, the interdependency between spatial interaction and spatial structure was ex plicated. Key Words: spatial interaction, spatial structure, spatial autocorrelation, location-spatial interac tion model, elderly care facility. ates2. In short, the spatial structure effects or I. INTRODUCTION the map pattern effects are defined as locational structure effects of origins and destinations on Relationship between spatial interaction and parameter estimates.
    [Show full text]
  • 1. Central Fosie – a Part of Malmö
    EU-PROJECT: ELIPSE Central Fosie Malmö the 30th of August 2002 Mikael Stigendal Urban Integration Regional Development Centre, Teacher Education Malmö University 1 CONTENTS CONTENTS..............................................................................................................2 INTRODUCTION ....................................................................................................3 1. CENTRAL FOSIE – A PART OF MALMÖ .....................................................5 THE FOSIE AREA......................................................................................................6 THE PEOPLE IN CENTRAL FOSIE...............................................................................7 THE FOSIE WARD COUNCIL......................................................................................9 POLICIES................................................................................................................11 CONCLUSIONS .......................................................................................................12 2. OUTSIDE SOCIETY? .......................................................................................14 SOCIAL EXCLUSION – WHAT DOES IT MEAN? .........................................................14 THE FOSIE FOCUS GROUP.......................................................................................16 SOCIAL EXCLUSION IN CENTRAL FOSIE .................................................................19 CONCLUSIONS .......................................................................................................30
    [Show full text]
  • Limhamn-Bunkeflo
    1 2 Förord........................................................................................5 1. VARFÖR? 9 1.1 Projektets bakgrund.............................................................. 10 1.2 Projektets syften.................................................................... 11 1.3 Projektets resultat.................................................................. 12 1.4 Rapportens disposition......................................................... 13 2. PERSPEKTIV 16 2.1 Människosyner....................................................................... 18 2.2 Sociala krafter …................................................................... 19 2.3 … i minst sju dimensioner................................................... 19 Varför finns stadsdelen?.................................................................. 19 Hur finns stadsdelen?....................................................................... 20 Vem bor i stadsdelen?...................................................................... 20 Vad gör stadsdelsborna?.................................................................. 20 Vilka resurser har stadsdelsborna?................................................. 20 Vad är meningen med stadsdelen?................................................. 21 Vem bestämmer och vad?............................................................... 21 2.4 Perspektiv på segregation .................................................... 21 2.5 Olika sociala världar.............................................................
    [Show full text]
  • Rosengård Centrum Södra Innerstaden Västra
    Malmö är Sveriges tredje största tätort. Malmö kommun har ca 300 000 invånare, med flertalet boende i tätorten. Staden är segregerad och uppdelad i en östlig och västlig del med de välbärgade stadsdelarna belägna i den västra delen. Till skillnad från andra svenska storstäder finns det dock i Malmö en geografisk Centrum närhet mellan de olika stadsdelarna. Staden har i stort sett inga avlägsna förorter, utan även de mindre välbärgade områdena Norra Sorgenfri ligger på promenadavstånd från centrum. Emilstorps industriomr. ÖRESUND Rosengård NORRA HAMNEN ÖSTRA HAMNEN MELLERSTA HAMNEN En viktig fråga för Malmö är hur man ska länka samman stadens västra och östra delar. Norra Sorgenfri gränsar både till stadens centrala delar samt Emilstorps VÄSTRA HAMNEN SEGEVÅNG industriområde i Rosengård. Industriområdet ett av Malmös framtida planområden och både Norra Sorgenfri och Emilstorp kan komma att spela en viktig roll i hur CENTRALEN Centrum och Rosengård flätas samman. KIRSEBERG NORRA SORGENFRI IDAG CENTRUM GUSTAV VÄRNHEM ADOLFS 34/6 6 RIBERSBORG TORG OMRÅDETS HISTORIA NORRA VÄSTRA SORGENFRI Norra Sorgenfris historia börjar som delvis uppodlad betesmark där det låg både större och mindre INNERSTADEN gårdar fram till slutet av 1800-talet. Strax nordost om området, runt koloniträdgården Zenit, låg på denna ERIKSLUST SÖDRA TRIANGELN INNERSTADEN tiden även en av Malmös galgbackar. ÖN NOBELTORGET Rutnätsstrukturen har sitt ursprung i de äldre odlingskvarteren och tidiga landsvägar. Under 1800-talet tillkom parallellvägar som delade in marken i de stora, rektangulära kvarter som ännu avspeglas i 33 SÖDERVÄRN ROSENGÅRD VIDEDAL 3 stadsplanen. HYLLIE LORENSBORG LIMHAMN HUSIE Större delen av Norra Sorgenfri var så kallade stadsägor och ägdes av staden.
    [Show full text]
  • The INIS Clearinghouse Is Supplying Temporary Microfiche When the Original Document Is Found to Contain Any Irregularity
    ATTENTION MICROFICHE USER REPLACEMENT OF TEMPORARY MICROFICHE; The INIS Clearinghouse is supplying temporary microfiche when the original document is found to contain any irregularity. The irregularity may be: - missing or illegible pages/figures - wrong pagination - poor overall printing quality, etc. A microfiche of an imperfect document is marked with a special symbol (black dot) on the left of the title and a new document is requested from the supplying centre. This microfiche is produced from the new document or from replacements given by the supplying centre. If for this report, you have received a temporary microfiche (with a black dot), please replace the old one by this new copy. INIS Clearinghouse IAEA P.O.Box 100 A-1400, Vienna, Austria /NU * w \Ls>M Ul \ 1 ARBETSGRUPPEN FÖR UTREDNING OM BEREDSKAPSPLANERINGEN VID STORA OLYCKOR I KÄRNKRAFTVERK I denna volym k av strålskyddsinstitutets rapport "Effektivare beredskap" återges den rapport som i juni 1979 överlämnades till institutet från en arbetsgrupp för utredning om beredskapsplane- ringen vid stora olyckor i kärnkraftverk. Arbetsgruppen tillsattes hösten 1978 av strålskyddsinstitutet i samband med diskussioner om beredskapsorganisationens omfattning. Såsom framgår av institutets rapport i volym 1 är den nuvarande beredskapsorganisationen dimensionerad i enlighet med de förut- sättningar som beskrevs i 1960 års proposition om atomskyddslagen. Denna organisation medger inte annan handlingsberedskap mot stora olyckor med spridning av stora mängder radioaktiva ämnen och en kraftig radioaktiv markbeläggning än de planer för automatiskt agerande i närområdet, vilka ingår i befintliga beredskapsplaner. Beredskapsorganisationen omfattar inte förberedelser för evakue- ring av tätbebyggda områden. Strålskyddsinstitutet fann det därför angeläget att närmare under- söka vilka problem länsstyrelserna skulle ställas inför om en mycket stor olycka skulle inträffa.
    [Show full text]
  • Årsskriften 2017
    LIMHAMNS MILJÖFÖRENING 2017 Årsskrift Ideell opolitisk förening Innehållsförteckning Presentation av Limhamns Miljöförening ........................................................3 Verksamhetsåret 2016 .........................................................................................5 Kalender 2017 ......................................................................................................7 Limhamns Miljöförenings Bevarandepris 2016 Rabygatan 3, 5, 7 och 9 .......................................................................................9 Övägen 8, fastigheten Dragörkajen 1 - ett landmärke ..................................10 Limhamns miljöförenings hedersomnämnande för god byggnadsvård 2016 Limhamns Folkets hus, Linnégatan 61 ..........................................................11 Bostadsbyggande - debatt Malmö ..................................................................13 Limhamns centrum och San Francisco...........................................................15 Ny bebyggelse ....................................................................................................17 Renovering av hoddorna ..................................................................................18 Kunskapens trädgård ......................................................................................21 Vilda skogen .......................................................................................................23 På besök i Dragør ..............................................................................................24
    [Show full text]