The INIS Clearinghouse Is Supplying Temporary Microfiche When the Original Document Is Found to Contain Any Irregularity
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ATTENTION MICROFICHE USER REPLACEMENT OF TEMPORARY MICROFICHE; The INIS Clearinghouse is supplying temporary microfiche when the original document is found to contain any irregularity. The irregularity may be: - missing or illegible pages/figures - wrong pagination - poor overall printing quality, etc. A microfiche of an imperfect document is marked with a special symbol (black dot) on the left of the title and a new document is requested from the supplying centre. This microfiche is produced from the new document or from replacements given by the supplying centre. If for this report, you have received a temporary microfiche (with a black dot), please replace the old one by this new copy. INIS Clearinghouse IAEA P.O.Box 100 A-1400, Vienna, Austria /NU * w \Ls>M Ul \ 1 ARBETSGRUPPEN FÖR UTREDNING OM BEREDSKAPSPLANERINGEN VID STORA OLYCKOR I KÄRNKRAFTVERK I denna volym k av strålskyddsinstitutets rapport "Effektivare beredskap" återges den rapport som i juni 1979 överlämnades till institutet från en arbetsgrupp för utredning om beredskapsplane- ringen vid stora olyckor i kärnkraftverk. Arbetsgruppen tillsattes hösten 1978 av strålskyddsinstitutet i samband med diskussioner om beredskapsorganisationens omfattning. Såsom framgår av institutets rapport i volym 1 är den nuvarande beredskapsorganisationen dimensionerad i enlighet med de förut- sättningar som beskrevs i 1960 års proposition om atomskyddslagen. Denna organisation medger inte annan handlingsberedskap mot stora olyckor med spridning av stora mängder radioaktiva ämnen och en kraftig radioaktiv markbeläggning än de planer för automatiskt agerande i närområdet, vilka ingår i befintliga beredskapsplaner. Beredskapsorganisationen omfattar inte förberedelser för evakue- ring av tätbebyggda områden. Strålskyddsinstitutet fann det därför angeläget att närmare under- söka vilka problem länsstyrelserna skulle ställas inför om en mycket stor olycka skulle inträffa. Sådana olyckor betecknades i 1960 års proposition som visserligen teoretiskt tänkbara, men i praktiken närmast uteslutna. Först i mitten av 1970-talet började olika reaktorsäkerhetsstudier diskutera dessa olyckor som, ehuru fortfarande mycket osannolika, likväl möjliga. Det blev då också klart att den radioaktiva markbeläggningen i händelse av en sådan olycka skulle kunna bli mycket omfattande och leda till allvarliga problem även på betydligt större avstånd än det närområde som nu omfattas av beredskapsplaneringen. Arbetsgruppen fick i uppgift att förutsätta olyckor som skulle ge länsstyrelserna mycket svåra problem. Gruppen skulle, undersöka vilka problem sådana olyckor skulle leda till och vilka åtgärder som skulle kunna tillgripas för att minska skadorna- Gruppens rapport, som här återges, har utgjort ett värdefullt un- derlagsmaterial för strålskyddsinstitutets beredskapsöversyn. Läsa- ren bör hålla i minnet att rapporten är en rapport från arbetsgrup- pen till strålskyddsinstitutet. Strålskyddsinstitutets egna värde- ringar och slutsatser redovisas i institutets rapport med bilagor i volym 2. 1979-06-25 1 Rapport från arbetsgruppen för utredning om beredskapsplaneringen vid stora olyckor i kärnkraftverk Sid INNEHALL 1 Inledning 3 Skadeförebyggande åtgärder 5 Haverityp - spridningsbild 6 Åtgärdskriterier 7 Förslag till förbättrad handlingsberedskap 8 Länsstyrelsernas beredskapsorganisation 9 Insatsberedskap vid statens strålskyddsinstitut och statens kärnkraftinspektion 9 Nuvarande meteorologiska haveriberedskap och förslag till för- bättringar 11 Samband 12 Utbildning, övning och orientering 13 Information till allmänheten, Förhandsinformation 14 Information vid inträffad olycka 14 Alarmering av allmänheten 15 Indikering 17 Evakuering 19 Inkvartering, Jodtabletter 20 Arbetarskydd 21 Personlig skyddsutrustning 21 Militärt bistånd 22 Planläggningsbehov i andra län än kärnkraftlän 22 Vissa sammanfattande synpunkter BILAGOR (Separat) A Kalmarstudien B Barsebäcksstudien C Meteorologispel, Barsebäck D Verkansbilder E Komplicerade spridningsfall F Tillgängliga väderdata G Informationsbehov vid kärnkraftolyckor Beredskapsplaneringen för åtgärder vid stora olyckor i kärnkraft- verk Efter regeringens beslut enligt lagen om skyddsåtgärder vid olyc- kor i atomanläggningar m m (SFS 331:1960) har länsstyrelserna i de län som har atomanläggningar upprättat organisationsplaner avseen- de de åtgärder som erfordras för att skydda allmänheten mot radio- aktiva ämnen från anläggningarna i händelse av utsläpp i samband med haveri. Planerna, som utarbetats i samråd med bl a fackmyndig- heten statens strålskyddsinstitut (SSI) och i samverkan med berör- da kraftföretag, utgår från haverier med relativt blygsamma verk- ningar. Den planering och de åtgärder som krävts för att göra planerna tillämpbara, exempelvis utbildning och övningar, har i stort fått genomföras inom ramen för befintliga resurser och i hård konkur- rens med andra åligganden, vilket medfört en hård begränsning av ambitionsnivån. Kostnadsansvaret för verksamheten är ej klarlagt. Vid sitt sammanträde 78-06-09 beslöt beredskapsnämnden mot atom- olyckor (BNA), som ar en rådgivande nämnd knuten till SSI, rekom- mendera SSI att tillsätta en arbetsgrupp, vars uppgift skulle vara, att studera de åtgärder som kunde aktualiseras i händelse av ett reaktorhaveri medförande utsläpp av stora mängder radioaktiva äm- nen. Speciellt skulle därvid studeras vilka förberedelser på i första hand läns- och lokalplanet som kunde vara befogade för att skadeförebyggande åtgärder vid ett haveri skulle kunna genomföras med behövlig snabbhet. Gruppen skulle sammansättas av representan- ter för länsstyrelser, Civilförsvarsstyrelsen (Cfs), Sveriges Me- teorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och SSI. Gruppens arbete påbörjades 1978-09-15. Gruppens uppgift har varit att: - identifiera de skadeförebyggande åtgärder som aktualiseras i akutskedet vid ett reaktorhaveri, - studera genomförbarheten av sådana åtgärder, - analysera vilka förberedande åtgärder i fråga om ledning, utbild- ning, information, profylax, utrustning, alarmering, samband, transporter och omhändertagande som är nödvändiga, Arbetsgruppens medlemmar har varit: försvarsdirektör Nils Ahrland, länsstyrelsen i Malmöhus län; byrådirektör Björn Bringfeldt, SMHI; byråchef Kay Edvarson, SSI (sammankallande); försvarsdirektör Per Fredriksson, länsstyrelsen i Kalmar län; förste strålskydds- inspektör John-Christer Lindhé, SSI; byrådirektör Stig Lindqvist, Cfs. - analysera behov och tillgänglighet av beslutsunderlag i form av befolkningsdata m m samt utsläpps-, väderleks- och sprid- ningsprognoser. - analysera behov av och resurser för dos- och dosratindikering. Vid dessa studier har gruppen utgått från ett reaktorhaveri medfö- rande härdsmälta och kollaps av reaktorinneslutningen och ett tämligen snabbt utsläpp av stora mängder radioaktiva ämnen. Sådana haveri- typer kan antas medföra de största riskerna för allvarliga och om- fattande akuta personskador och ställer stora krav på snabbt agerande från myndigheternas sida. De bedöms därför vara av primärt intresse i detta sammanhang. Det bör dock noteras, att långsamma eller upp- repade utsläpp i samband med ett stort haveri kan försätta de ansvariga myndigheterna i en avsevärt svårare beslutssituation även om den slutliga skadebilden blir lindrigare. Det verkansunderlag som bedömts vara nödvändigt för denna studie är av delvis annat slag än det som tagits fram av olika utredningar vilkas syfte varit att belysa känrkraftens säkerhetssystem och att göra jämförande studier mellan olika energiproduktionsformer. Det har således inte ansetts vara av intresse att i detta samman- hang närmare studera frekvensen av de olika värderleksparametrar som påverkar spridningsbilden, då den väderstatistik som finns tillgänglig visar att ingen spridningsriktning eller spridnings- typ är så dominerande eller osannolik att det vore möjligt för myndigheterna att vid planeringen utgå frän några särskilda hög- risk- eller lågrisksektorer kring anläggningarna. I studien har därför en utgångspunkt varit att alla de spridningstyper som nor- malt beaktas vid spridningsberäkningarna kan tänkas förekomma och att inga spridningsriktningar kan anses speciellt osannolika. Det hade därutöver varit önskvärt med en systematisk genomgång av så- dana speciella spridningssituationer som kunde bereda myndigheterna särskilda svårigheter vid prognos och indikering. Detta har dock inte rymts inom denna utredning. Några exempel på sådana situa- tioner ges dock i den specialstudie som utförts vid SMHI inom ramen för gruppens arbete. (Bilaga E) Som underlag för studierna har använts två typfall som har valts i syfte att belysa förhållandena dels i ett relativt glest befolkat landsbygdsområde med glest vägnät dels i ett storstadsområde. De två typfallen är: 1. Haveri i Simpevarp med nordostlig vind. (Bilaga A) 2. Haveri i Barsebäck med nordlig vind. (Bilaga B) För vart och ett av dessa fall har antagits ett haveri av det slag som betecknas BWR 1 i den s k Rasmussenrapporten, d v s en härd- smälta som leder till ett massivt utsläpp av en stor del av reak- torhärdens innehåll av radioaktiva ämnen inom ett par timmar. De atmosfäriska spridningsförhållandena har antagits vara relativt ogynnsamma med hänsyn till de ytor och avstånd från utsläpps- punkten där höga dosnivåer kan uppstå. Vid de berörda länsstyrel- serna har man mot bakgrund av dessa verkansbilder tagit fram ett detaljerat underlag avseende befolkningssammansättning, transport- behov och transportkapacitet i händelse av evakuering, inkvarte- ringsmöjligheter osv. Det visade