The INIS Clearinghouse Is Supplying Temporary Microfiche When the Original Document Is Found to Contain Any Irregularity

ATTENTION MICROFICHE USER

REPLACEMENT OF TEMPORARY MICROFICHE;

The INIS Clearinghouse is supplying temporary microfiche when the original document is found to contain any irregularity. The irregularity may be:

- missing or illegible pages/figures - wrong pagination - poor overall printing quality, etc.

A microfiche of an imperfect document is marked with a special symbol (black dot) on the left of the title and a new document is requested from the supplying centre.

This microfiche is produced from the new document or from replacements given by the supplying centre. If for this report, you have received a temporary microfiche (with a black dot), please replace the old one by this new copy.

INIS Clearinghouse IAEA P.O.Box 100 A-1400, Vienna, Austria /NU

\Ls>M

Ul \ 1

ARBETSGRUPPEN FÖR UTREDNING OM BEREDSKAPSPLANERINGEN VID STORA OLYCKOR I KÄRNKRAFTVERK

I denna volym k av strålskyddsinstitutets rapport "Effektivare beredskap" återges den rapport som i juni 1979 överlämnades till institutet från en arbetsgrupp för utredning om beredskapsplaneringen vid stora olyckor i kärnkraftverk. Arbetsgruppen tillsattes hösten 1978 av strålskyddsinstitutet i samband med diskussioner om beredskapsorganisationens omfattning. Såsom framgår av institutets rapport i volym 1 är den nuvarande beredskapsorganisationen dimensionerad i enlighet med de förut- sättningar som beskrevs i 1960 års proposition om atomskyddslagen. Denna organisation medger inte annan handlingsberedskap mot stora olyckor med spridning av stora mängder radioaktiva ämnen och en kraftig radioaktiv markbeläggning än de planer för automatiskt agerande i närområdet, vilka ingår i befintliga beredskapsplaner. Beredskapsorganisationen omfattar inte förberedelser för evakuering av tätbebyggda områden. Strålskyddsinstitutet fann det därför angeläget att närmare under- söka vilka problem länsstyrelserna skulle ställas inför om en mycket stor olycka skulle inträffa. Sådana olyckor betecknades i 1960 års proposition som visserligen teoretiskt tänkbara, men i praktiken närmast uteslutna. Först i mitten av 1970-talet började olika reaktorsäkerhetsstudier diskutera dessa olyckor som, ehuru fortfarande mycket osannolika, likväl möjliga. Det blev då också klart att den radioaktiva markbeläggningen i händelse av en sådan olycka skulle kunna bli mycket omfattande och leda till allvarliga problem även på betydligt större avstånd än det närområde som nu omfattas av beredskapsplaneringen. Arbetsgruppen fick i uppgift att förutsätta olyckor som skulle ge länsstyrelserna mycket svåra problem. Gruppen skulle, undersöka vilka problem sådana olyckor skulle leda till och vilka åtgärder som skulle kunna tillgripas för att minska skadorna- Gruppens rapport, som här återges, har utgjort ett värdefullt un- derlagsmaterial för strålskyddsinstitutets beredskapsöversyn. Läsa- ren bör hålla i minnet att rapporten är en rapport från arbetsgruppen till strålskyddsinstitutet. Strålskyddsinstitutets egna värde- ringar och slutsatser redovisas i institutets rapport med bilagor i volym 2. 1979-06-25 1

Rapport från arbetsgruppen för utredning om beredskapsplaneringen vid stora olyckor i kärnkraftverk

Sid INNEHALL

1 Inledning 3 Skadeförebyggande åtgärder 5 Haverityp - spridningsbild 6 Åtgärdskriterier 7 Förslag till förbättrad handlingsberedskap 8 Länsstyrelsernas beredskapsorganisation 9 Insatsberedskap vid statens strålskyddsinstitut och statens kärnkraftinspektion 9 Nuvarande meteorologiska haveriberedskap och förslag till för- bättringar 11 Samband 12 Utbildning, övning och orientering 13 Information till allmänheten, Förhandsinformation 14 Information vid inträffad olycka 14 Alarmering av allmänheten 15 Indikering 17 Evakuering 19 Inkvartering, Jodtabletter 20 Arbetarskydd 21 Personlig skyddsutrustning 21 Militärt bistånd 22 Planläggningsbehov i andra län än kärnkraftlän 22 Vissa sammanfattande synpunkter

BILAGOR (Separat)

A Kalmarstudien B Barsebäcksstudien C Meteorologispel, Barsebäck D Verkansbilder E Komplicerade spridningsfall F Tillgängliga väderdata G Informationsbehov vid kärnkraftolyckor Beredskapsplaneringen för åtgärder vid stora olyckor i kärnkraft- verk

Efter regeringens beslut enligt lagen om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m m (SFS 331:1960) har länsstyrelserna i de län som har atomanläggningar upprättat organisationsplaner avseende de åtgärder som erfordras för att skydda allmänheten mot radioaktiva ämnen från anläggningarna i händelse av utsläpp i samband med haveri. Planerna, som utarbetats i samråd med bl a fackmyndig- heten statens strålskyddsinstitut (SSI) och i samverkan med berör- da kraftföretag, utgår från haverier med relativt blygsamma verk- ningar.

Den planering och de åtgärder som krävts för att göra planerna tillämpbara, exempelvis utbildning och övningar, har i stort fått genomföras inom ramen för befintliga resurser och i hård konkur- rens med andra åligganden, vilket medfört en hård begränsning av ambitionsnivån. Kostnadsansvaret för verksamheten är ej klarlagt.

Vid sitt sammanträde 78-06-09 beslöt beredskapsnämnden mot atomolyckor (BNA), som ar en rådgivande nämnd knuten till SSI, rekom- mendera SSI att tillsätta en arbetsgrupp, vars uppgift skulle vara, att studera de åtgärder som kunde aktualiseras i händelse av ett reaktorhaveri medförande utsläpp av stora mängder radioaktiva äm- nen. Speciellt skulle därvid studeras vilka förberedelser på i första hand läns- och lokalplanet som kunde vara befogade för att skadeförebyggande åtgärder vid ett haveri skulle kunna genomföras med behövlig snabbhet. Gruppen skulle sammansättas av representanter för länsstyrelser, Civilförsvarsstyrelsen (Cfs), Sveriges Me- teorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och SSI. Gruppens arbete påbörjades 1978-09-15.

Gruppens uppgift har varit att:

- identifiera de skadeförebyggande åtgärder som aktualiseras i akutskedet vid ett reaktorhaveri,

- studera genomförbarheten av sådana åtgärder,

- analysera vilka förberedande åtgärder i fråga om ledning, utbildning, information, profylax, utrustning, alarmering, samband, transporter och omhändertagande som är nödvändiga,

Arbetsgruppens medlemmar har varit: försvarsdirektör Nils Ahrland, länsstyrelsen i Malmöhus län; byrådirektör Björn Bringfeldt, SMHI; byråchef Kay Edvarson, SSI (sammankallande); försvarsdirektör Per Fredriksson, länsstyrelsen i Kalmar län; förste strålskydds- inspektör John-Christer Lindhé, SSI; byrådirektör Stig Lindqvist, Cfs. - analysera behov och tillgänglighet av beslutsunderlag i form av befolkningsdata m m samt utsläpps-, väderleks- och spridningsprognoser.

- analysera behov av och resurser för dos- och dosratindikering.

Vid dessa studier har gruppen utgått från ett reaktorhaveri medfö- rande härdsmälta och kollaps av reaktorinneslutningen och ett tämligen snabbt utsläpp av stora mängder radioaktiva ämnen. Sådana haverityper kan antas medföra de största riskerna för allvarliga och omfattande akuta personskador och ställer stora krav på snabbt agerande från myndigheternas sida. De bedöms därför vara av primärt intresse i detta sammanhang. Det bör dock noteras, att långsamma eller upp- repade utsläpp i samband med ett stort haveri kan försätta de ansvariga myndigheterna i en avsevärt svårare beslutssituation även om den slutliga skadebilden blir lindrigare.

Det verkansunderlag som bedömts vara nödvändigt för denna studie är av delvis annat slag än det som tagits fram av olika utredningar vilkas syfte varit att belysa känrkraftens säkerhetssystem och att göra jämförande studier mellan olika energiproduktionsformer. Det har således inte ansetts vara av intresse att i detta sammanhang närmare studera frekvensen av de olika värderleksparametrar som påverkar spridningsbilden, då den väderstatistik som finns tillgänglig visar att ingen spridningsriktning eller spridnings- typ är så dominerande eller osannolik att det vore möjligt för myndigheterna att vid planeringen utgå frän några särskilda hög- risk- eller lågrisksektorer kring anläggningarna. I studien har därför en utgångspunkt varit att alla de spridningstyper som normalt beaktas vid spridningsberäkningarna kan tänkas förekomma och att inga spridningsriktningar kan anses speciellt osannolika. Det hade därutöver varit önskvärt med en systematisk genomgång av så- dana speciella spridningssituationer som kunde bereda myndigheterna särskilda svårigheter vid prognos och indikering. Detta har dock inte rymts inom denna utredning. Några exempel på sådana situationer ges dock i den specialstudie som utförts vid SMHI inom ramen för gruppens arbete. (Bilaga E)

Som underlag för studierna har använts två typfall som har valts i syfte att belysa förhållandena dels i ett relativt glest befolkat landsbygdsområde med glest vägnät dels i ett storstadsområde. De två typfallen är:

1. Haveri i Simpevarp med nordostlig vind. (Bilaga A)

2. Haveri i Barsebäck med nordlig vind. (Bilaga B)

För vart och ett av dessa fall har antagits ett haveri av det slag som betecknas BWR 1 i den s k Rasmussenrapporten, d v s en härd- smälta som leder till ett massivt utsläpp av en stor del av reak- torhärdens innehåll av radioaktiva ämnen inom ett par timmar. De atmosfäriska spridningsförhållandena har antagits vara relativt ogynnsamma med hänsyn till de ytor och avstånd från utsläpps- punkten där höga dosnivåer kan uppstå. Vid de berörda länsstyrel- serna har man mot bakgrund av dessa verkansbilder tagit fram ett detaljerat underlag avseende befolkningssammansättning, transport- behov och transportkapacitet i händelse av evakuering, inkvarte- ringsmöjligheter osv. Det visade sig som väntat att det andra fallet, som skulle aktua- lisera evakuering av Malmöomvådet krävde en tämligen noggrann analys och detta fall har därför studerats betydligt mera ingående än det första, i stor utsträckning i spelform. För detta fall har vid SMHI gorts en särskild studie föc att belysa den meteorologiska prognosverksamheten i händelse av ett allvarligt reaktorhaveri. Den spridnings- och verkansbild som använts vid malmöstudien redovisas i bilagorna C(väder) och D(stråldoser).

Skadeförebyggande åtgärder

De skadeförebyggande åtgärder som studerats är:

1. Vistelse inomhus 2. Evakuering - inkvartering 3. Flyttning för längre tid 4. Intag av jodtabletter 5. Livsmedelsrestriktioner 6. Ätgärder avseende husdjur 7. Sanering

Nedan ges gruppens sammanfattande bedömning av dessa åtgärders ge- nomförbarhet .

1. Påbjudande av vistelse inomhus är en åtgärd som torde medföra en tämligen stor minskning av inhalationsdosen och en måttlig till avsevärd minskning av dosen från externbestrålning från moln och markbeläggning. Åtgärden förutsätter ett adekvat alar- meringssystem men är i övrigt måttligt kostnadskrävande.

2. Evakuering av befolkningen i närområdet (mindre än 5 km) kring en reaktoranläggning förutsätts som en möjlig åtgärd i nuvarande planer och bedöms vara väl genomförbar. Evakuering av ett större antal människor eller av befolkningen inom större områden förut- sätter särskilda förberedelsatgärder hos berörda myndigheter. De åtgärder som i första hand blir aktuella innefattar samman- ställningar av geografisk befolkningsfördelning, uppdelad på olika kategorier med avseende på ålder, hälsotillstånd m m, transportkapacitet i fråga om fordon och vägar samt utbildning, öv- ning och orientering av berörda myndigheter.

Speciella problem i sammanhanget utgör större sjukhus, tyngre industrier, centra för el- och drivmedelsdistribution, o d. Ett särskilt problem utgör evakuering av orter där den regionala ledningen av den skadeförebyggande verksamheten är förlagd. Sammanfattningsvis bedöms evakuering av landsbygdsområden samt mindre och medelstora tätorter vara genomförbar inom 6-24 timmar förutsatt att måttliga förberedande åtgärder är vidtagna. Eva- kuering av exempelvis större delar av Malmö förutsätter omfattande planering i förväg. Rent transporttekniskt bedöms en evakuering även av malmöområdet genomförbar inom 24 timmar efter beslut, med undantag för vissa svårtransporterade kategorier, som bedöms kräva längre tid.

3. I de fall då utsläppet innehåller stora mängder långlivade radioaktiva ämnen får man räkna med möjligheten att områden bedöms som olämpliga för permanent vistelse under lång tid. 1 Detta gäller i första hand områden där dosraten från början är så hög, att snar evakuering varit nödvändig, men kan också komma att avse områden med lägre dosrat där omedelbara evakue- ringsåtgärder inte varit befogade. Beslut om flyttning för längre tid behöver och bör inte göras innan en noggrann indikering av markbeläggningens omfattning och analys av dess samman- sättning har gjorts. Myndigheternas omedelbara problem blir information till befolkningen i berörda områden, skydd av egendom inom området samt avspärrning och tillträdeskontroll. De förbe- redande åtgärder som är befogade är i första hand information till berörda myndigheter och organ om innebörden av ett sådant beslut samt handlingsberedskap i fråga om de omedelbara åtgärder som måste föregå ett beslut om flyttning för längre tid. De långsiktiga problemen i sammanhanget behandlas ej i denna rapport.

4. Intagande av jodtabletter före eller strax efter inandning av radioaktiva jodisotoper är en effektiv metod att minska sköld- körteldosen. Tablettkostnaderna är relativt låga och riskerna vid massmedicinering bedöms vara små. Snabb distribution till större befolkningsgrupper i samband med överhängande risk för ett stort haveri erbjuder emellertid stora problem och är inte praktiskt genomförbar. Distribution i förväg till allmänheten torde vara den enda åtgärd som säkrar möjligheterna till ett tillräckligt snabbt intag av jodtabletter. 5. Mjölk från betande djur, liksom växande gröda och möjligen också grunda, öppna vattentäkter kan komma att innehålla så stora mängder radioaktiva ämnen att livsmedelsrestriktioner är nödvändiga. Den helt dominerande risken i detta sammanhang utgör mjölk från betande djur. Omedelbar ställning av betande djur är därför befogad då risk för stort haveri föreligger. Även stallade djur kan i samband med molnpassagen komma att inta vissa mängder radioaktiva ämnen genom inandning och för- tärande av foder som förvarats utomhus. En omedelbar åtgärd efter utsläpp bör därför vara att tills vidare förbjuda konsum- tion av nyproducerad mjölk inom områden som kan beröras av utsläppmolnet under de första 6 timmarna efter utsläppet. Be- roende på utsläppets art och mängd kan senare konsumtions- förbud bli aktuellt inom betydligt större områden. Mätning av radioaktivitetshalten i mjölk bör utföras snarast möjligt efter första mjölkningstillfället efter molnpassagen. Mjölk- monitorer för sådana mätningar finns tillgängliga. De förbe- redelseåtgärder som bedöms vara nödvändiga är utbildning av mätpersonal och framtagande av underlag rörande geografisk fördelning av kreatursbesättningar och det lokala mjölktran- sportnätet. För övriga livsmedel producerade inom berörda områden torde omedelbart konsumtionsförbud endast vara be- fogat i fråga om bladgrönsaker, frukt och liknande produkter som direktexponerats vid molnpassagen.

6. Djur som vistats i det fria inom belagda områden är utsatta för relativt större strålningsrisker än människor. Husdjur bör därför om möjligt ställas inom alla områden där skydds- åtgärder för människor bedöms nödvändiga. I de områden som larmas med automatik skall ställning dock ske först efter särskilt meddelande. I de fall evakuering är nödvändig måste husdjuren i de flesta fall överges med undantag möjligen för beläggningsområdets ytterdelar där drivning kan vara möjlig. Handlingsmönstret blir då, att vid evakuering lämna djuren med vatten och foder för så lång tid som möjligt. Mätningar görs sedan för att kontrollera om möjlighet uppstått att åter gå in i området för att ta hand om djuren och eventuellt föra dem ut. Skulle sådan möjlighet inte uppstå kan avlivning bli nödvändig.

7. I den mån personsanering blir erforderlig torde det främst gäl- la personal inom reaktoranläggningens område. I sådana fall åligger det kraftverket att svara för saneringen. Allmänheten torde knappast komma att utsättas för radioaktiv nedsmutsning i sådan omfattning att särskild sanering blir nödvändig. För personer som vistats utomhus under den tid det radioaktiva molnet driver förbi är det dock lämpligt att tvätta händer och an- sikte och att inte onödigtvis ta in ytterkläder o d i utrymmen där man stadigvarande vistas. Någon särskild planering för sanering av allmänheten bedöms inte erforderlig.

En förutsättning för ett effektivt genomförande av dessa åtgärder är att den beslutande myndigheten har tillgång till ett gott underlag för sina bedömningar. Vid ett snabbt inträffande stort reaktorut- släpp måste detta underlag väsentligt bestå av prognoser avseende utsläppets art och tidsförlopp samt atmosfäriska spridningsförhål- landen. Det är av största betydelse i ett sådant skede att besluts- fattarna snabbt får tillgång till expertråd som gör det möjligt för dem att göra en nyanserad bedömning av prognosmaterialets tillför- litlighet. Snarast möjligt efter inträffat utsläpp måste omgivnings- mätningar utföras i syfte att klarlägga utsläppets omfattning, art och den geografiska spridningen av det radioaktiva materialet. Den nuvarande beredskapsorganisationen måste kompletteras vad avser så- väl framtagning av prognoser som genomförande av omgivningsmätningar.

Haverityp - spridningsbild Vid de allvarliga haverier som varit förutsättning för studien har man räknat med att det utsläppta radioaktiva materialet ger upphov till väsentliga stråldoser i omgivningen på flera olika sätt.

1. De gammastrålande radioaktiva ämnena i det moln som sveper fram i vindriktningen från utsläppspunkten orsakar extern bestrålning vid markytan i eller under molnet (molndos). (Med extern bestrålning menas att strålkällan befinner sig utanför det bestrålade föremålet).

2. Det radioaktiva materialet i molnet inandas och orsakar på så sätt intern bestrålning av lungor och andra kroppsorgan (inhalationsdos).

3. En del av det radioaktiva materialet i molnet kommer successivt att avsättas på markytan och bilda ett beläggningsområ- de med förhöjd strålningsnivå. Människor och djur som vistas i området utsätts för extern bestrålning (markdos).

4. Vissa av de radioaktiva ämnena i utsläppet tas upp av växan- de gröda, husdjur osv och orsakar därigenom intern bestrål- ning vid förtäring av livsmedel (förtäringsdos). Under vissa betingelser kan också bestrålning av huden, orsakad av radioaktivt material som fastnat på hud och kläder vara av betydelse. Mindre dosbidrag kan också ges av uppvirvlat damm och diverse olika spridningsvägar. De fyra först angivna bestrål- ningssituationerna är emellertid helt dominerande ur risksynpunkt för allmänheten.

Det är ur åtgärdssynpunkt väsentliga skillnader mellan de olika bestrålningssituationerna. Molndosen erhålls i sin helhet under molnpassagen, dvs under en tid som är av samma storleksordning som utsläppstiden (några timmar för här studerade haverier) och de enda åtgärder som kan förhindra eller nämvärt minska bestrål- ningen är evakuering före molnpassagen eller intagande av skydd inomhus.

Inandning av radioaktivt material är likaså av väsentlig betydelse endast under molnpassagen och kan alltså förhindras endast med samma åtgärder som de som gäller för externbestrålning från molnet. Inhalationsdosen i lungor och andra organ byggs emellertid upp successivt efter inandningen och man kan i princip påverka dosens storlek genom åtgärder som påverkar de radioaktiva ämnenas upptag och utsöndring i kroppens organ. Den åtgärd som för närvarande är praktiskt genomförbar för att väsentligt minska inhalationsdosen från radioaktiv jod är intag av jodtabletter (kaliumjodid e d) före eller strax efter molnpassagen.

Markbeläggningen består i regel av mycket små fasta partiklar. I samband med nederbörd kan en del av de radioaktiva ämnena i molnet tas upp av nederbörden och föras till marken. Några radioaktiva ämnen, i första hand jodisotoperna, kan spridas i gas- form och avsättas på vegetation, i marken osv. Den externa bestrålning som orsakas av de radioaktiva ämnenas sönderfall avtar med tiden, till en början relativt snabbt, sedan allt lång- sammare. För vissa haverityper är andelen långlivade radioaktiva ämnen relativt stor vilket medför, att en förhöjning utöver den naturliga strålningsnivån kan förekomma under många år efter ett haveri. Då markdosen för dem som vistas inom området kommer att byggas upp successivt är olika dosnedsättande åtgärder som evakuering, flyttning för längre tid och åtgärder för områdets sanering aktuella under lång tid efter nedfallet.

I fråga om livsmedelskontaminering dvs förtäringsdosen kan man skilja på en akutfas som varar upp till några veckor efter haveriet då riskbilden helt domineras av radioaktiva jodisotoper i mjölk och en senare fas som kan vara många år då sannolikt kontamination med radioaktiva cesiumisotoper i vegetabilier, kött och mjölk domi- nerar.

Atgärdskriterier

Under akutskedet efter ett stort reaktorhaveri måste med nödvän- dighet myndigheterna basera sina första åtgärder på ett tämligen bristfälligt beslutsunderlag rörande utsläppets mängd och samman- sättning och de atmosfäriska spridningsförhållandena. Även efter en första indikering av det berörda området måste man räkna med att den information som behövs för att uppskatta befolkningens erhållna dosbelastning och de dosvinster som olika åtgärder skulle medföra är ofullständig. Det är därför endast möjligt att på detta stadium göra mycket översiktliga avvägningar mellan åtgärdernas nytta å ena sidan och å andra sidan de risker och andra olägenheter som åtgärderna medför. Därvid måste myndigheterna ha någon form av generella riktlinjer för vid vilka befarade dosnivåer åtgärder är påkallade eller önskvärda.

Studien har som arbetshypotes använt tre dosnivåer för skyddsåt- gärdernas angelägenhetsgrad

Nivå 1 En eller flera av följande doser beräknas kunna erhållas

a) helkroppsdos 100 rad (= 1 gray, Gy) b) lungdos (erhållen inom ett år) 1000 rad (10 Gy)

c) sköldkörteldos 1000 rad (10 Gy) Nivå 2 10% av doserna i nivå 1 Nivå 3 1% av doserna i nivå 1 De doser som anges i nivå 1 kan betraktas som undre gränsen för akut livshotande bestrålning när det gäller helkroppsdos och lungdos samt for störningar i sköldkörtelns funktion. Myndigheterna måste därför med högsta prioritet snarast identifiera befolkningsgrupper som kan befaras erhålla högre doser oc ' .Ita åtgärder för att så långt möjligt förhindra att dessa dosgrk -• er överskrids.

Doserna angivna i nivå 2 ligger under gränserna i:ur akuta skador, möjligen med undantag för fosterskador. Dessa doser skulle dock även medföra så förhöjd risk för sena skador att omfattande åt- gärder för att förhindra att de överskrids måste betraktas som befogade.

Nivå 3 slutligen motsvarar dosbelastningar som inte bedöms nöd- vändiggöra omedelbara åtgärder för befolkningens skydd.

I det studerade malmöfallet erhölls doser i nivå 2.

Förslag till förbättrad handlingsberedskap

Genom de studier som genomförts har en väsentligt ökad kunskap om problematiken i samband med ett stort reaktorhaveri vunnits. Därigenom har handlingsberedskapen i de län som särskilt studerats förbättrats. Samtidigt har det kunnat klarläggas i vad mån man genom förbättringar i ledningsorganisation, sambandssystem och mera långtgående praktiska förberedande åtgärder i övrigt därutöver kan nå en insats- och handlingsberedskap bättre anpassad till de krav ett stort reaktorhaveri kan ställa.

Några kostnadsberäkningar har inte gjorts men de föreslagna åtgärderna betecknas som måttligt kostnadskrävande både på kapital- och driftsidan i jämförelse med storleksordningen av de kostnader som är förknippade med den tekniska säkerheten på kärnkraftverken. Här nedan följer i olika punkter förslag till åtgärder med motiveringar och kommentarer. 1 Länsstyrelsernas beredskapsorganisationer

Enligt nuvarande organisationsplaner omfattar länsstyrelsernas beredskapsorganisationer ladningsorgan och fältenheter. Vid haverisituationer medverkar dessutom vissa fackorgan, såsom Sveriges Radio, SSI och SMHI m fl.

Fältorganen består av polis-, brand- och kustbevakningspersonal samt i viss omfattning även av personal från frivilligorganisationer, exempelvis hemvärn. Polis-, brand- och kustbevakningsenheter har hög beredskap med ständig jourtjänstgöring. Påbörjande av planerad verksamhet för dessa enheter kan startas inom loppet av någon minut efter larm.

Ledningsorganen består av länsstyrelsepersonal, som organiserats i ledningsgrupper under respektive landshövding. Ledningsgrupperna förstärks vid behov med tillgänglig regional och lokal expertis samt i övrigt med erforderlig länsstyrelsepersonal.

Någon form av beredskaps- eller jourtjänst för länsstyrelsepersonal finns för närvarande inte. Personalen camlas efter kallelse enligt larmlista. Larmningen utförs av polisen eller länsalarmeringscentral. Igångsättningstiden för länsstyrelsens ledningsverksamhet kan således variera avsevärt beroende på omständigheterna. Under icke arbetstid och semesterperioder är beredskapen låg. Upprättade åtgärdskalendrar säkerställer dock att fältorganens verksamhet påbörjas utan särskild order, såsom alarmering av allmänheten i närområdet, indikering av vissa bestämda områden, avspärrning av vägar och fartygsleder. Den nuvarande insatsberedskapen för länsstyrelsens personal måste bedömas som otillräcklig med hänsyn till att länsstyrelsen har det direkta ansvaret även för de omedelbara åtgärderna i händelse av en olycka. Jourtjänstgöring enligt särskild lista och personsökarsystem skulle avsevärt höja insatsberedskapen för ledningsorganisationen.

Enligt nuvarande planläggning har länsstyrelserna i kärnkraftlänen en ledningsorganisation som i princip kan verka även vid en stor reaktorolycka. Tekniskt - vetenskapliga bedömningar inhämtas från SSI (BNA). I vissa län har länsstyrelserna därjämte tillgång till lokal radiofysisk sakkunskap. Även kärnkraftverken kan bistå läns- styrelserna med särskild kunskap.

En reaktorolycka medför kvantitativt och kvalitativt mycket stora problem. Personalen måste med tanke på sådana fall antalsmässigt ökas så att verksamheten dygnet om säkerställs och kan bedrivas i flera skift. Särskilda funktioner för bl a indikeringsledning och evakuering måste organiseras. Likaså bör personal och utrustning finnas för att kunna upprätta mobil ledningsgrupp.

Länsstyrelserna har idag en förberedd uppehållsplats i landsstats- huset. En alternativ uppehållsplats bör planläggas och utrustas för länsstyrelsen i Malmöhus län för det fall den nuvarande skulle bli omöjlig att vistas i p g a utfallsriktningen. Förslagsvis skulle i Malmöhus län civilförsvarets ledningscentral i Helsing- borg vara en tänkbar lösning. Större delen av behövlig sambandsutrustning finns där redan installerad» I övriga län är avståndet så stort mellan reaktoranläggningen och länsstyrelsens upphålls- plats att alternativa uppehållsplatser ej bedöms nödvändiga. Insatsberedskap vid statens strålskyddsinstitut (SSI) och statens kärnkraftinspektion (SKI)

SSI har förutom tidigare nämnd uppgift att ge länsstyrelserna råd och anvisningar vid beredskapsplanläggningen även ansvar för att ge råd om verkställande av aktuella skyddsåtgärder när en olycka inträffat. Enligt nuvarande planer skall vid ett haverilarm en grupp experter ur BNA med representanter från bl a SKI och SMHI därför tillsammans med strålskyddsinspektörer från SSI kallas till en kontaktcentral vid SSI för att där ingå i "BNAs akutgrupp". Akutgruppens insatsberedskap motsvarar idag den som finns hos länsstyrelserna. Kallelse vid larm sker enligt en larmlista och responsen är i. princip beroende av slump- mässiga förhållanden vid larmtillfället.

Om länsstyrelsernas insatsberedskap höjs genom införande av jour- tjänstgöring i kombination med personsökarsystem bör motsvarande förbättringar också införas för BNAs akutgrupp.

Samverkan mellan SSI/BNA och berörd länsstyrelse kommer enligt nuvarande planering att ske genom telekommunikationer från Stockholm. För att akutgruppen skall få korrekt underlag för sina bedömningar förutsätter detta att en mycket stor mängd data måste överföras via telemedel vid en stor olycka. Det kan samtidigt befaras att telenäten kommer att bli onormalt hårt belastade av allmänhetens och massmedias informationsbehov vid en sådan händelse. SSI bör därför planera för att inte enbart skicka enstaka experter såsom kontaktmän utan snarare förbereda en snabb överflyttning av en stor del av akutgruppens verksamhet till berörd länsstyrelse. Länsstyrelserna bör i sin lokal- planering ta hänsyn till denna möjlighet.

SKI som har tillsyn över kärnkraftens tekniska säkerhet och drift har som redan nämnts representanter som ingår i BNAs akutgrupp. De skall där bl a göra tekniska bedömningar som är av betydelse för de radiologiska konsekvenserna i omgivningen. SKI bör därutöver planera att snabbt skicka en grupp kärnkraft- inspektörer till berörd kärnkraftanläggning för att där göra bedömningar av anläggningens tekniska tillstånd och kunna ge de direktiv och drifttillstånd som anses nödvändiga för att säkra reaktorns kylning etc. Denna grupp bör kunna stå i ständig kontakt med sina kollegor på SKI i Stockholm. Även SKI bör således ha samma insatsberedskap som föreslås införas vid länsstyrelser och SSI.

Nuvarande meteorologiska haveriberedskap och förslag till för- bättringar

Vid ett väntat haveriutsläpp behövs en prognos över vilka områden i omgivningen som kommer at_c ueröras för att ge vägledning till beslutande myndigheter. När utsläppet väl har ägt rum krävs uppgifter över de områden som eventuellt framgent kommer att beröras samt uppgifter om vilka områden som redan drabbats av radioaktivt nedfall. Den senare uppgiften avses lösas genom indikering. Sprid- aingsmeteorologisk information är härvid värdefull som vägledning. Den meteorologiska delen måste fullgöras av en vädertjänst för- stärkt med spridningsmeteorologisk expertis. 10

Nedan ges en översikt över den nuvarande meteorologiska beredskapen samt den utbyggnad som erfordras för att uppfylla de krav som ställs vid svåra haverier.

Vid varje kärnkraftverk finns f n en ca 100 m hög mast avsedd för meteorologiska observationer. Vid ett haveri utnyttjas aktuella meteorologiska data i kombination med en s k "spridningskatalog" för att ge en uppfattning om spridningen av radioaktivitet till omgivningarna.

SMHI i Norrköping har landets centrala vädertjänst. Där finns även en insamlingscentral för samtliga reguljära väderobserva- tioner. Flygvädertjänsterna handhar den regionala insamlingen från de ca 10 väderstationer med observationer var tredje timme som finns inom ca 100 km kring kärnkraftverk. Vidare finns i dessa områden enstaka automatiska väderstationer (vissa av dem med rapportering från en hög mast) med timvis telefonrapportering till SMHI och 20-30 s k klimatstationer med samlad rapportering varje månad. Hela denna väderrapportering bör planläggas så att den kan utnyttjas systematiskt vid ett haveri. Vissa lämpliga väderstationer bör väljas ut för ökade observationer och rapportering med fjärrskrift.

Instruktioner för vädertjänsternas haveriberedskap måste utvidgas. Den typ av meteorologisk information som kommer att efterfrågas av beslutande myndigheter måste i förväg specificeras och bekant- göras för vädertjänsternas personal genom instruktion och övningar. Vid ett haveri bör prognoserna om utsläppets rörelser så långt möjligt lämnas på fastställda formulär speciellt om de direkta talförbindelserna är brutna. Information måste finnas på väder- tjänsterna om varje kärnkraftverks meteorologimast, dess läge och mäthöjder samt till vilka platser data överförs. Till detta bör läggas information om reguljära väderstationer runt respektive kärnkraftverk upp till ca 100 km. Det måste klart anges hur väderdata kan erhållas i en haverisituation.

De meteorologiska data som registreras vid kärnkraftverken måste kontrolleras regelbundet av SMHI och upptäckta fel i de meteorologiska instrumenten och dataöverföringen omedelbart åtgärdas. De meteorologiska mätsytemen bör vara dubblerade för att medge reservavläsning. Data överförs f n endast till respektive kärn- kraftverks kontrollrum. Det är angeläget att data kan överföras även till länsstyrelsens ledningscentral och SMHI.

SMHI bör ingå bland de myndigheter som larmas primärt vid ett haveri. På SMHI:s teleavdelning och vädertjänst liksom på flyg- vädertjänsterna finns ständigt personal. Till SMHI:s vädertjänst kallas f n vid haverilarm en spridningsmeteorologisk expert. De alternativa personer som kan komma i fråga härvidlag bör förses med personsökare. Länsstyrelsen bör vid haverilarm utökas med tjänstgörande meteorolog vid den regionala flygvädertjänsten. Risk finns att telefonförbindelserna blockeras vid ett haveri. Risken att telexnätet blockeras är betydligt mindre. Ett telex- meddelande kan också sändas samtidigt till flera mottagare. Telex finns f n hos SMHI,länsstyrelserna, SS1 och kärnkraftverken. Fast uppkopplade fjärrskrivarförbindelser och telefonlinjer finds f n mellan SMHI i Norrköping och de regionala flygvädertjänsterna. 11

Det möjliggör sändning av t ex kartor med spridningsprognoser som sedan kan vidarebefordras till länsstyrelsen, SSI och kärnkraft- verket. Man bör i förväg fastställa vilka förbindelsemedel som skall användas.

Under och efter utbyggnaden av beredskapen som skisserats här är det nödvändigt med haveriövningar, där meteorologisk personal deltar. Data från enbart kärnkraftverkets meteorologimast är otillräckliga för att uppskatta den luftburna spridningen vid svåra reaktorolyckor av följande skäl:

1, Utsläppet kan väntas stiga avsevärt p g a värmeinnehållet och vid en stighöjd över 1-00 m kan en helt annan spridningsriktning bli aktuell än vad som erhålls ur mastens vind- riktningsdata.

2, Vid spridning till avstånd större än några kilometer är det nödvändigt att ta hänsyn till ändring av vind- och sprid- ningsförhållanden under molnets transport.

Utökad meteorologisk information är nödvändig för att lokalisera av utsläppet berörda områden om radioaktivitet fälls ut av neder- börd. Speciellt hög markbeläggning kan fås om utsläppet först transporteras en viss sträcka varefter det fälls ut av nederbö- rd. Sådana fall kan mycket väl förekomma i samband med regnskurar och snöbyar. En vädersituation med utregning över Lund av ett tänkt haveriutsläpp från Barsebäck har framtagits ur observerade väderdata. Svåra konsekvenser kan också fås av komplicerade spridningssituationer som land- och sjöbris eller vindsystem över be- byggda områden. Öresundsområdet har speciellt komplicerad meteorologi orsakad av flera kustlinjer och stora stadsområden. För att möjliggöra en tillfredsställande meteorologisk haveriberedskap krävs här några grundläggande spridningsstudier vid utvalda väder- situationer samt kontinuerliga mätningar i höga master på ett antal platser kring sundet. Därvid bör överföringssystem upp- rättas som medger samlad avläsning av meteorologiska data från de olika platserna.

Samband

Länsstyrelserna i kärnkraftlänen har organiserat sambandscentraler av skiftande kapacitet. Nuvarande utrustning fyller måhända kraven på samband vid begränsade olyckor men är i de flesta fall helt otillräckliga vid större haverier. För att säkerställa en effektiv räddningsverksamhet vid svåra olyckor krävs säkra förbindelser mellan länsstyrelsen och fältorganen, kärnkraftverket samt berörda centrala myndigheter. Vid en större olycka kan belastningen på trådtelefonnätet beräknas bli så stor att telefonförbindelserna avbryts. Representant för telestyrelsen har bekräftat detta och förklarat att försiktighet bjuder att man i planeringen utgår ifrån att telefonnätet är ur funktion vissa tider under en större olycka. Telexförbindelser liksom direkttelefonförbindelser (som ej går genom lokala växlar) är säkrare men även i dessa fall föreligger risk för avbrott på grund av överbelastning. Telecopier är i dessa sammanhang att jämställa med telefon då överföring av bilder med Telecopier sker via telefonnätet. Mobiltelefon har större driftsäkerhet i överbelastningslägen.

i uti iki ui IIM »iM|i,n mi un im iiI1' i' *niul MH . I I !lli I I I I I VJV f ,'»iiV> i r . I i V Blad 3 12

För sambandet mellan länsstyrelsen, fältorgan och kärnkraftverket måste finnas radiostationer, som möjliggör samtidig trafik på flera kanaler. Antalet radionät som måste kunna etableras beror på antalet underställda enhater och kan variera i olika län. I vissa fall föreligger också behov av radiosamband mellan länsstyrelsen och fiske- och lotsfartyg m fl marina enheter.

Vid en evakuering ställs stora krav på ledning och dirigering av transportfordon av olika slag såsom bussar, lastbilar, taxi, ambulanser m m. Dessa transportfordon är i många fall utrustade med kommunikationsradio. Från effektivitetssynpunkt är det angeläget att radiokontakt med dessa enheter kan etableras direkt från läns- styrelsens ledningsplats.

Det är nödvändigt att en noggrann planläggning sker för varje kärn- kraftslän rörande behovet av radiosamband inom länet och att erfor- derliga förbättringar vidtas. Därvid bör undersökas i vilken omfattning civilförsvarets ledningscentraler och radioutrustning kan utnyttjas. För att säkerställa sambandet mellan länsstyrelsen och SSI och SKI i Stockholm samt SMHI i Norrköping måste förbindelser kunna etableras vid sidan om telefon- och telexnäten. Det bör undersökas om det är möjligt att utnyttja militära sambandsnät för ändamålet eller om säkra förbindelser på annat sätt kan åstadkommas. Utred- ning härom bör lämpligen ske genom telestyrelsens försorg.

Utbildning, övning och orientering Nuvarande utbildnings- och övningsläge varierar mellan olika befatt- ningshavare och län.

En stor reaktorolycka ställer omfattande krav på ledning och samordning av verksamheten hos ansvariga myndigheter och organ. Det krävs också att all personal i organisationen har en till respektive uppgifter avpassad kunskap.

När det gäller länsstyrelsens ledningsorganisation måste en stan- dardiserad fackutbildning fastläggas och meddelas all ledningspersonal. SSI bör biträda länsstyrelserna i detta avseende. Även inom SMHI föreligger ett utbildningsbehov. Detta behandlas i särskild ordning. För att kunskapsnivån skall kunna bibehållas krävs för både den centrala och regionala ledningsorganisationen en översyn av nuvarande övningscykel. Ett enhetligt övningssystam bör infö- ras, med exakt angivande av de övningstyper som skall genomföras. Likaså bör övningsfrekvensen fastställas. SSI bör biträda länssty- relserna vid anordnandet och genomförandet av övningsprogrammet. Kärnkraftverken skall vara skyldiga att delta i den mån det krävs. Hela komplexet bör utredas särskilt. I fråga om fältorganisatio- nen i varje län har länsstyrelsen utbildnings- och övningsansva- ret. Vad gäller de delar som har uppgifter ifråga om indikering och alarmering krävs både utbildning och övning. Innehåll och frekvens bör standardiseras. Övningarna bör delvis ingå i och samordnas med tidigare nämnda ledningsövningar. Främst berörda i detta avseende blir polis, brandförsvar och kustbevakning samt helikopterburen indikeringsstyrka, om förslag till sådan godtas.

i r i r 1 13 Övriga myndigheter och organ som har en aktiv roll i samband med en evakuering ges en efter uppgiften anpassad orientering. Led- ningsorgan inom polis, kustbevakning, brandförsvar och kommunala styrelser och nämnder kan behöva en fördjupad orientering t ex i form av spel.

All personal som har en aktiv roll i samband med verksamheten vid en reaktorolycka måste erhålla särskild orientering ifråga om risker och skydd.

Den skisserade utbildnings, övnings- och orienteringsverksamheten kan inte bestridas inom ramen för nu tillgängliga resurser.

Information till allmänheten

Förhandsinformation

I nuläget har allmänheten genom utdelade foldrar och vid offentliga möten informerats om planerade åtgärder vid en kärnkraft- olycka samt om skyddsåtgärder som den enskilde bör vidta då haverilarm ges.

Informationen har givits till dem som bor förhållandevis rara kärnkraftverken, upp till 5-15 km från respektive kraftverk. Allmänheten har uppmanats att i händelse av larm vistas inomhus och lyssna på radion samt att svälja tilldelade jodtabletter.

Om alarmeringen utbyggs att omfatta större områden måste informationen utökas på motsvarande sätt. Ett minimikrav är att all- mänheten inom de områden som larmas är väl införstådd med vad larmsignalerna betyder och de åtgärder den enskilde bör vidta för att skydda sig själv. Med tanke på att en svår kärnkrafts- olycka kan nödvändiggöra skyddsåtgärder inom stora områden syns en allmän informationsskrift böra delas ut till hushållen ut till ett avstånd av 60-80 km från resp kärnkraftverk.

Det har i olika sammanhang hävdats att evakueringsövuingar skulle vara ett bra medel att ge människor kunskap om vad de bör göra i händelse av en olycka vid ett kärnkraftverk. Arbetsgruppen anser detta olämpligt.

Evakueringsövningar är orealistiska i det avseendet att det under en sådan aldrig går att skapa en realistisk situation. Medvetandet om att det är en övning gör att det inte går att skapa samma stäm- ningar som under ett faktiskt skeende. Evakueringsövningar är också orealistiska så till vida att de inte kan omfatta den mest svårflyttade och vårdbehövande delen av befolkningen. Slutligen är det inte heller alltid givet att en omedelbar evakuering är det bästa handlingsalternativet för den enskilde.

För ansvariga myndigheter torde det vara bättre att genom information öka allmänhetens kunskap och därigenom skapa en bättre handlingsberedskap.

Informationen bör omfatta förutom personliga skyddsåtgärder även en allmän orientering om stråldoser och deras farlighet med hän- syn till exponeringstiden.

r 1 14 Informationen bör även omfatta råd och anvisningar till allmänheten om en evakuering skulle bli nödvändig, såsom förnödenheter och utrustning som bör medföras, vägval, livsmedel som kan förtäras tn m. Olika myndigheter, organisationer och företag kan i vissa fall erfordra speciellt anpassad information.

Det syns angeläget med tanke på bl a befolkningsomflyttningar och glömskeeffekter att en regelbundet återkommande information ges.

Det syns också nödvändigt att en satsning sker på att snarast ut- röna bästa möjliga tillvägagångssätt att nå ut med förhandsinfor- mation framförallt med avseende på innehåll, sätt att informera och vem som ger informationen.

Information_vid inträffad oly_cka

Vid en inträffad olycka är det ytterst väsentligt att den information som lämnas från myndigheterna är samordnad på sådant sätt att mot- stridande uppgifter inte lämnas ut till allmänheten.

En lämplig samordning vore att ansvaret för uppgifter som avser tekniska detaljer från det aktuella kärnkraftverket åvilar SKI, medan ansvaret för sådana uppgifter som avser skyddsbedömningar och lämpliga skyddsåtgärder åvilar länsstyrelsen.

Det är också väsentligt att information fortlöpande lämnas till såväl allmänheten som massmedia.

Denna bor omfatta såväl fattade beslut som de problem och den be- slutsprocess som föregår besluten.

Alarmerr.ng av allmänheten

Enligt nuvarande organisationsplan varnas allmänheten vid okon- trollerade utsläpp genom utvändiga larmaggregat, som utlöses av personal i kärnkraftverkens kontrollrum. Befintliga larmaggregat täcker i huvudsak områdena med 2 km radie från kraftverken. Om större områden behöver larmas sker detta genom polisens eller brandförsvarets försorg med högtalarbilar.

Vid en svår kärnkraftolycka kan mycket stora områden behöva larmas. Det är därför nödvändigt att förbättra alarmeringssystemet. Detta kan ske dels genom utnyttjande av civilförsvarets alarme- ringsnät i skyddsrumsorter dels genom utbyggnad av telefonalar- mering. 1 15

Indikering De spridningsprognoser som kan göras i omedelbar anslutning till ett haveriutsläpp bör göra det möjligt att ange molnets huvudriktning och också grovt karakterisera spridningsförhål- landena i övrigt. Man kan däremot inte påräkna att mera i detalj kunna beräkna molnets bana och de dosberäkningar som kan utföras i detta tidiga skede blir utomordentligt osäkra. Det är därför påkallat att genom direkta mätningar snarast klarlägga utsläppets mängd och sammansättning samt molnets bana och att fastställa om radioaktiv markbeläggning före- kommer och i så fall vilka markdoser som kan föreligga. Dessa tidiga mätningar måste planläggas i nära samverkan snellan länsstyrelsens ledningsgrupp, kraftverket och expertis på spridningsmeteorologi, mätteknik och dosberäkningar. Led- ningen av indikeringsverksamheten måste helt åvila läns- styrelsens ledningsgrupp. Mer än ett län kan tänkas bli berört vid en och samma olycka.

Uppskattning av det radioaktiva materialets mängd, samman- sättning och andra i sammanhanget väsentliga egenskaper måste i det första skedet baseras på reaktorexpertisens bedömningar grundade på de radioaktivitetsmätningar som kan göras inom anläggningen eller i dess omedelbara närhet. Ansvaret för dessa mätningar måste med nödvändighet åvila personal vid anläggningen, men det är av väsentlig betydelse att läns- styrelsen och berörda rådgivande myndigheter får full information om mätresultat och beräkningsmetodik. Detta kräver förbe- redande åtgärder i form av gemensam detaljplanering och sär- skilda övningar.

Den egentliga indikeringen kan till sin huvuddel utföras med portabla fältinstrument som mäter gammastrålningens intensitet (gammadosraten). Det är angeläget att man i området ut till cirka 20 km dessutom har fasta dosimeterstationer till ett sådant antal och så fördelade att man med någorlunda hög sannolikhet kan räkna med att molnet sveper över minst tre stationer vid spridning över landområden. Därutöver bör tät- orter inom detta område förses med fast uppställda dosimetrar. Det är fördelaktigt om sådana dosimetrar är avläsbara på platsen. Den rörliga indikeringen kan utföras på marken av bilburen personal eller genom flygindikering med hjälp av flygplan eller helikopter. Den rörliga markindikeringen bedöms i första hand vara ett medel att kartlägga makbeläggningen och bör kunna utföras på i princip samma sätt som nu genom indikering utefter förutbestämda väg- slingor. Flygiudikering är i första hand av värde för att fast- ställa utsläppsmolnets bana och är dessutom av värde för över- siktlig kartläggning av beläggningsområdet. 16

Dessa olika indikeringsmetoder, dosmätning vid fasta stationer, rörlig markindikering och flygindikering kompletterar varandra och bör ses som ett gemensamt system för en första kartläggning av verkansbilden efter stort reaktorutsläpp.

Som en komplettering till denna indikering är det önskvärt att man även i ett tidigt skede har möjligheter att utföra punktvi- sa mätningar med specialapparatur för att fastställa det luftburna radioaktiva materialets sammansättning, i första hand genom gannnaspektroskopiska mätningar.

Enligt nuvarande planer verkställs indikering av brandkårerna utefter fastställda slingor i kraftverkens omedelbara närhet. På berörda brandstationer förvaras av kraftverken tillhanda- hållna mätinstrument. Vid haverilarm genomför brandpersonalen utan särskild order indikering efter i planerna angivna vägar i närområdet samt rapporterar via brandstation till länssty- relsen och kärnkraftverket. Inom kraftverkets område genomför verkets personal motsvarande mätningar.

Vid en större olycka är nuvarande resurser för indikering helt otillräckliga. Indikering kan vara nödvändig att genomföra de första timmarna efter en olycka inom områden som sträcker sig 60-80 km från kraftverket. För att kunna genomföra en så omfattande insats krävs betydande personella och materiella resurser.

För att säkerställa en snabb insats måste personal för genomfö- rande av indikering väljas bland myndigheter som ständigt har personal i beredskap. Brandkårerna kommer då osökt i blickfång- et. En studie över brandstationernas belägenhet visar att de har en god spridning över ytan, vilket är fördelaktigt från flera synpunkter. Det är dels lämpligt att utnyttja brandstationerna som fasta matställen, dels ger den spridda gruppering- en handlingsfrihet och valmöjligheter vid olika alternativ, bl a beroende på aktuella vindförhållanden. Brandstationerna är dessutom f n i de flesta fall utrustade med kommunikationsradio. Bästa sättet att lösa personalfrågorna är därför att träffa överenskommelse med brandkårerna om att de åtar sig att svara för indikering. För att klara detta bör all brandperso- nal inom aktuella län utbildas och övas i indikering.

För att genomföra en territoriellt omfattande indikering krävs ett stort antal mätinstrument. Av kraftverken tillhandahållna mätinstrument täcker inte detta behov. Civilförsvaret och försvars- makten förrådshåller ett betydande antal mätinstrument, intensimeter 21, med mätområdena 0-0,2, 0-2, 0-20 och 0-200 röntgen/tim. Dess- utom förfogar försvarsmakten över intensimeter 23 med mätområdena 0,1-400 milliröntgen/tim och 0,1-400 röntgen/tim. Dessa instrument är tillräckligt känsliga för att klarlägga inom vilka områden snara 1 17

skyddsåtgärder för befolkningen är nödvändiga. För att bedöma behovet av mera långsiktiga åtgärder krävs undersökningar med speciell instrumentering. Sådana undersökningar behöver inte påbörjas förrän några dagar efter utsläppet. Flygburen indikering av stora utsläpp kan utföras med den intensimeterutrustninj/ som nu finns tillgänglig vid kraftverken. Det är emellertid anskvärt att speciell mätutrustning med högre känslighet används för detta ändamål. Här kan utrustning som finns vid SGU och är avsedd för malmletning och utrustning vid Studsvik Energiteknik AB vara av speciellt intresse. Stora krav måste ställas på den flygande materielens tillgänglig- het, allväderskapacitet och sambandsutrustning, vilket gör att försvarsmaktens helikoptrar (typ Vertol) är speciellt användbara i sammanhanget.

Kontrollmätning av mjölk producerad inom belagda områden kan för närvarande utföras med s k mjölkmonitorer, varav cirka 20 st finns tillgängliga inom landet. Dessa monitorer, som nu förvaras centralt avses delvis bli placerade i berörda län. Denna kon- trollmätning kräver förberedelsåtgärder i form av utbildning och kartläggning av mjölkproduktion och -transport. Studsvik Energiteknik AB har genom särskilda kontrakt åtagit sig att i händelse av reaktorhaverier utföra omgivningsmätningar för kärnkraftföretagen räkning. Det är önskvärt med en i förväg planerad samordning av dessa mätningar och länsstyrelsernas. Man bör även utreda möjligheterna att direkt utnyttja bolagets personella och instrumenteila resurser i den av länsstyrelsen ledda indikeringsverksamheten.

Evakuering Vid en svår kärnkraftolycka eller vid överhängande risk för sådan exempelvis i samband med en härdsmälta kan evakuering av stora områden bli nödvändig. Den till buds stående tiden kan röra sig om något eller några dygn.

En snabbevakuering av många människor på kort tid innebär utomordentligt stora organisatoriska problem och ställer mycket höga krav på information. Den primära skyddsåtgärden efter ett utsläpp är i princip order om inomhusvistelse. Studien visar att det är osannolikt att man kan genomföra en evakuering före molnpassage vid snabba förlopp. Om olyckan får ett långsammare förlopp och till en början endast utgör ett starkt hot med oviss utgång är däremot en evakuering före en molnpassage ett tänkbart alternativ. Efter molnpassage följer indikering dels för att fastställa belagt område dels för att konstatera om sådana stråldoser kan befaras att evakuering blir nödvändig. Det område som kan bli aktuellt för evakuering är dels ett närområde runt kärn- kraftverket upp till ett visst avstånd dels ett utfallsområde i vindriktningen. Detta senare område kan beroende på väder- leksförhållandena få ytterst skiftande form och utsträckning. Inkvartering bör av praktiska skäl inte ske i närheten av det belagda området. 18

Av det sagda följer att "fasta" evakueringsplaner inte kan upprättas. Avgörande beslut måste i varje situation fattas om utrymningsområde, lämpliga vägar och lämpliga inkvarterings- områden med utgångspunkt från ett i planen ingående behovs- och resursunderlag. De organisatoriska åtgärder som kan förberedas planmässigt är trafik- och transportledning samt omhändertagande i inkvarteringsort. Härtill kommer information. Vidare måste i planen finnas inarbetade lösningar på frågan om utnyttjande av frivilliga hjälpinsatser samt principiella ställningstaganden till frågan om kontroll av in -och utpassering i belagt område i olika syften i samband med evakuering och tillträdesförbud Likaså måste rutin för kontroll av beordrad evakuering finnas utarbetad.

Bakom dessa i korthet angivna punkter döljer sig en mycket omfattande arbetsinsats även vid starkt begränsad ambitionsnivå. Det är att märka att man i dagsläget skulle kunna genomföra en mycket snabb evakuering av de personer som har tillgång till egna transportmedel och är vid någorlunda hälsa, även om tra- fikledningen och trafikdirigeringen i vissa fall kan innebära svårigheter. Det är de kollektivtransporterade grupperna och bland dessa särskilt de sjuka och svaga som kräver extraordinära åtgärder. För dem är beredskapen idag vid evakuering av större områden inte godtagbar. De evakueringsplaner som finns idag för avstånd upp till 5 km från verken bedöms vara genomförbara.

En vidgad beredskapsplanläggning förutsätter att berörda myndigheter, organ och företag, som har en aktiv roll i samband med en evakuering, av länsstyrelsen i förväg har erhållit den orientering och information som föreslås i annat sammanhang i rapporten. I samråd med länsstyrelsen måste de också upprätta de planer och åtgärdskalendrar som är nödvändiga. Självfallet bör största möjliga förenkling eftersträvas i detta sammanhang. Enkla plan- mallar och anvisningar bör utarbetas och ställas till förfogande. Följande exempel på områden, där någon form av dokumentation är nödvändig kan nämnas.

Polisen - trafikledning och trafikdirigering samt kontroll. Brand- försvaret - indikering, räddningstjänst, färdtjänst, ambulans- tjänst. Taxi - transporttjänst. SJ - tåg -och busstranporter. Kommunala och privata bussföretag - transporttjänst. Lastbils- företag med täckta fordon - sjuktransporttjänst. Sjukhus och anstalter - behovsberäkningar, personalplaner. Socialförvalt- ningar - behovsberäkningar, personalplaner. Elverk, vattenverk, gatukontor, vågmästare, bilbärgningsföretag m fl - drift -och awecklingsplaner. Posten - adressförändringar. Även om stark förenkling eftersträvas medför en evakueringsplanläggning klart ökade resursbehov i förhållande till nuläget. Frågan om ersätt- ning för utförd planläggning och deltagande i arman med beredskapen förknippad verksamhet måste också regleras för icke statliga myndigheter och organ.

De problem som uppstår om en evakuering från ett område övergår i^en flyttning för längre tid pga att radioaktivt material med lång halveringstid finns i området berörs inte i rapporten. L 1 19

Inkvartering Det inkvarteringsbehov som idag beräknats vid evakuering av de boende i kärnkraftverkens närområden är så begränsat att det utan större svårighet kan tillgodoses genom improvisationer. Tillgångar på lokaler lämpliga för mottagning finns inventerade. Man räknar också med att en stor del av de evakuerade själva kan ordna sin inkvartering. Erfarenheten bl a från rasolyckan vid Tuve tyder härpå. Vid en svår olycka, där man i värsta fall kanske måste räkna med flera hundratusen evakuerade blir problemen kvantitetsmäs- sigt och därmed också organisatoriskt helt annorlunda- Visser- ligen kan man räkna med att en avsevärd del av de evakuerade har möjlighet att själva ordna sin inkvartering även i denna situation, men belastningen kan bli sådan att en av myndigheterna ordnad inkvartering måste utsträckas över flera län. När det gäller vårdbehövande måste man sannolikt göra en för- delning över stora delar av riket för att undvika orimlig belastning i någon mottagningsort.

I varje län med kärnkraftverk bör flera länsfördelningsplatser rekognoceras så belägna att ett tillräckligt antal förblir obe- rörda av radioaktivt avfall oavsett vindriktning vid olyckan. I angränsande län bör en eller flera sådana platser allt efter bedömt behov rekognoceras. För varje kommun i län med läns- fördelningsplats bör minst en kommunfördelningsplats utses. Vidare inventeras i varje sådan kommun hotell, pensionat och andra förläggningsorter samt andra lämpliga inkvarteringsut- rymmen såsom skolor, fritidsgårdar etc. Militära förläggnings- lokaler förtecknas. För befintliga sjuk -och vårdanstalter framräknas en schablonmässig överbeläggningskapacitet. Vid verkställighet skall länsstyrelse svara för bemanningen av länsfördelningsplats. Vid denna bör finnas tillgång till medicinalpersonal. Kommun skall bemanna kommunfördelningsplats. Enkla åtgärdskalendrar och beslutsunderlag skall upprättas här- för. Sambandsbehov på fördelningsplatser utöver telefon skall tillgodoses genom polisens och brandförsvarets försorg. Omedel- bart efter genomförd evakuering skall de evakuerade per post göra anmälan till länsstyrelsen i sitt hemlän så att person -och adressregister kan upprättas.

Jodtabletter

Enligt nuvarande planer skall jodtabletter delas ut till befolkningen i närheten av kärnkraftverket enligt länsstyrelsens beslut. Utdelningen görs av polis -eller brandkårspersonal efter haverilarm. Cirka 10.000 jodtabletter lagerhålls för varje kärn- kraftverk.

Om stora och befolkningsrika områden larmas kan nuvarande metod för utdelning inte tillämpas. Skälen härför är flera. Det är exempelvis inte praktiskt möjligt att inom rimlig tid dela ut jodtabletter till befolkningen i Malmö. För att tabletterna skall f

1 20

ge effektivt skydd,, krävs att de intas snarast möjligt och helst före inhalation av radioaktiv jod. Utdelning genom särskilda ut- lämningsställen, där allmänheten efter larm hämtar tabletter kräver en omfattande organisation och är förkastlig därför att de som hämtar tabletterna genom vistelsen utomhus utsätter sig för större stråldoser än om de vistas inomhus. Med hänsyn till det goda skydd som jodtabletterna ger är det dock angeläget att allmänheten får del av dem. Enda lösningen synes vara att tabletterna delas ut i förväg till dem som bor inom larmområdena dvs inom ett avstånd av cirka 20 km.

Tabletterna bör tillverkas så att de kan lagerhållas minst 5 år och distribueras i hushållsförpackningar med anvisningar om för- varing, intagning m m. Utöver utdelade tabletter bör finnas tillräckligt stort lager för distribution till allmänheten inom övriga områden som eventuellt kan bli berörda radioaktiva utsläpp. Arbetarskydd (tillåtna stråldoser) Enligt nuvarande planer gäller att eu person i länsstyrelsens beredskapsorganisation för kärnkraftverk får utsättas för en stråldos om högst 10 rad. Bestämmelserna gäller generellt för all personal som beordras att delta i räddningsverksamhet men är tillämpliga även för andra personalgrupper t ex polispersonal, kommunalt anställda, lasarettspersonal, transportpsrsonal m fl.

Under ogynnsamma förhållanden kan personer, som befinner sig inom utsatt område, redan under inledningsskedet få en relativt hög stråldos, som gör att de under fortsatt tjänstgöring snabbt kommer upp till 10 rad. Om bestämmelserna skall följas måste de då omgå- enda lämna området. Detta kan vålla betydande svårigheter och med- föra att samhällsviktiga funktioner inte kan uppehållas i nödig omfattning. Det kan därför bli oundvikligt att under vissa för- hållanden överskrida persondosen 10 rad. 1 sammanhanget skall ob- serveras att persondosen 10 rad inte är något tröskelvärde för skador, möjligen med undantag för fosterskador, och att t ex 20 rad fortfarande innebär en måttlig risk för sena skador (stokastiska effekter). Det är fullt tänkbart att för frivilliga insatser i ett akutläge tillåta högre persondoser än 10 rad. Även om gränsen 10 rad för frivilliga insatser justeras är det givetvis angeläget att de maximalt erhållna doserna i största möjliga utsträckning hålls nere.

En möjlighet att angripa ovanstående problem skulle kunna vara att samtidigt som en första omgång personal i olika lednings -och verk- ställighetsfunktioner verkar inom belagt område ersättningspersonal organiseras och hålls i beredskap för att kunna avlösa dem som ar- betar i området när dosmätning visat att så är önskvärt. Detta skulle kunna innebära att - personal - räddningsmanskap i området känner större trygghet - anhöriga till personalen känner större trygghet - bättre möjlighet föreligger att kanalisera och tillgodogöra sig de tjänster som frivilliga kan tänkas erbjuda. l_ i r 21 Det är nödvändigt att frågor av ovanstående karaktär utreds i förväg och att normer utfärdas för de krav som kan ställas på personal i olika situationer. Det torde vara självklart att exempelvis livräddande verksamhet motiverar större avsteg från bestämmelserna än annan mindre viktig verksamhet.

Personlig skyddsutrustning Enligt nuvarande planer förrådshålls av kraftverken anskaffade skyddsmasker, penndosimetrar, dosimeterladdare och jodtabletter på bl a brand -och polisstationer för att vid haveri tilldelas personal som ingår i länsstyrelsens beredskapsorgar.isation och som beordras tjänstgöra inom eller i anslutning tij.1 utsatt om- råde. Indikeringspatruller utrustas därjämte med instrument för mätning av den joniserande .strålningens intensitet (dosrat).

Vid en olycka av den storleksordningen att evakuering kan bli nödvändig uppstår ett utökat behov av dosimetrar och skyddsmasker. Personer som på grund av tjänsteuppdrag måste vistas inom utfalls- område bör ha möjlighet att följa upp och kontrollera hur stora stråldoser de mottagit. Detta gäller exempelvis brand -och polispersonal, sjukvårdspersonal, transportpersonal, ledningspersonal m fl.

Civilförsvaret och försvarsmakten förrådshåller såväl dosimetrar som skyddsmasker. Det bör undersökas om det genom lämplig förråds- uppläggning kan vara möjligt att genom lån från civilförsvaret och försvarsmakten täcka vid större kärnkraftolyckor uppkomna behov av penndosimetrar, dosimeterladdare och skyddsmasker.

Militärt bistånd Militärt bistånd ingår f n inte som någon planlagd del av verk' samheten i samband med en reaktorolycka. Detta innebär inte att bistånd ej snabbt kan erhållas även i dagsläget. Erfarenheter i samband med större katastrofer visar att militärt bistånd kau erhållas snabbt. Vid en reaktorolycka blir kravet på snabb indikering över stora ytor mycket starkt, även om en marktäckande indikeringsorganisa- tion införes kvarstår kravet på luftburen indikering med allväders- kapacitet. Det är därför ett starkt önskemål att en militär helikopterburen indikeringsstyrka med sådan kapacitet planläggs och förbereds.

I övrigt bör inventering ske av militära transportresurser lämp- liga för sjuk -och kollektivtransporter liksom av indikerings -och dosmätningsutrustning samt skyddsutrustning. Dessa inventeringar bör ske regionvis.

Även säker tillgång regionvis på militär personal, även frivillig, vid olika tidpunkter bör inventeras.

Rekvisition av regionalt militärt bistånd skall ske av länsstyrelse till försvarsområdesbefälhavare.

i' I

1 22

Planläggningsbehov i andra län än kärnkraftlän Om man finner det nödvändigt att kräva ett utökat beslutsunderlag och en organiserad ledningsverksamhet upp till 80 km från ett kärnkraftverk med hänsyn till risken för reaktorolyckor kommer i första hand följande län utöver kärnkraftlänen att beröras härav:

AB län (Stockholms) L län (Kristianstads) O län (Göteborgs o Bohus) P län (Älvsborgs) U län (Västmanlands) X län (Gävleborgs) Från Ringhals till Göteborgs centrum är det omkring 60 km och från Forsmark till Gävle centrum cirka 65 km. Detta är de två verkligt stora tätorter som skulle direkt beröras av en på här angivet sätt utökad planläggning utanför kärnkraftverken. Det bör övervägas vilka övriga län som behöver planlägga för mottagning och inkvartering, i vissa fall möjligen endast på vårdsidan. Vissa sammanfattande synpunkter Av rapportens olika avsnitt framgår att den organisation som har :ct svara för verksamheten i samband med en svår reaktorolycka bör vara sammansatt av myndigheter och organ från såväl central som regional och lokal nivå. Det rör sig om både statliga, kommunala och privata enheter. Med tanke på att en svår reaktorolycka måste betecknas som en rikskatastrof måste man ha rätt att kräva att den organisation som skall leda och ge- nomföra räddningsverksamheten i samband med olyckan har en tillfredsställande kunskapsnivå, en god besluts -och handlingsberedskap, adekvata tekniska hjälpmedel, ett uthålligt sambandssystem och ett uppgiftsanpassat beslutsunderlag. Särskild upp- märksamhet måste ägnas åt samordningen eftersom organisationens komponenter ligger under många olika huvudmän. Det måste ifråga- sättas om inte någon form av övergripande tillsyn måste uppdras åt någon lämplig instans. SSI orbgrp ABA BILAGA Jyni 1979

Studie angående möjligheterna att evakuera befolkningen inom en sektor från Oskarshamns kärnkraftverk till länsgränsen, omfattande området Figeholm - Högsbv - Fagerhult.

Innehållsförteckning Blod Förutsättning för studien 2 Karta över evakueringsområdet 3 Beskrivning av evakueringsområdet: 4:1-7 befolkningsförhållanden personbilar m m Antal husdjur 5 Inkvarteringsmöjligheter 6 Kollektiva transportmedel 7 Ambulanser 8 Bärgningsfordon 9 . Bensinstationer 10 Transportberäkningar 11 Länsstyrelsens åtgärder 12:1 - 2 Tidsberäkningar 13:1 - 2 Sammanfattning - slutsatser 14:1 - 2

r1 Rinrl Q nI 1 Blad 2

Förutsättning för studien

Vorningslarm ges kl 13.00 den 19 oktober. Haverilarm ges kl 15.00. Väderlek: neutral atmosfär (D-väder), nordostlig vind 6 m/sek, uppehållsväder, 6 grader varmt.

Radioaktivt utsläpp börjar kl 15.00, pågår ungefär 30 minuter. Radiomeddelanden till allmänheten fr o m kl 15.15. Vägar till kärnkraftverket spärrade fr o m kl 15.15. Jodtabletter utdelas intill 10 km från verket under tiden kl 15.15 - 16.30. Morkbelägqning börjar omkring kl 16.00.

Beläggningsområdet. ca 70 km långt,riktning Figeholm - Hägsby - Fagerhult. Sammanlagd folkmängd 5200 personer. Beslut om evakuering av området från kärnkraftverket tom Fige- holm (intill 10 km från verket) fattas av länsstyrelsen kl 16.00 den 19 oktober. Beslut om evakuering av området från Figeholm till länsgränsen fattas av länsstyrelsen kl 06.00 den 20 oktober. Förhållanden som påverkar beslut om evakuering studeras in- gående beträffande Figeholms tätort. För övriga orter och om- råden görs generella beräkningar.

in i r L

*V "»I «" Kd I «N Ilkl *l Ml tin »(III Ml Htl illil mi i|> * H'l HH ,K< «! IV F VW 1'» I I I I l I I i VVJ J I '^" I i I I I I I I Kartblankett Blod 3 KALMAR LÄ!M B Länsgränsen

= evakueringsområde

TECKENFÖRKLARING •»•»«• Lintgum ••-•-••" Konmiungiini O Kuniniuncanlium

B(O) Topoynliik» twifiu Indditliit *t, {kanoiniiki tiiiini indtlnins AdminiiliilivJ inUnlnni|)on M>I 19/401.01 Up«)«u« «l uppdrag w Kungl loinniiai SM» 1: B00 000 •iinlMA (MMnt titiuiviidiviiiun> K«iil|4iui 10 20

i r Blad 4:1

Beskrivning av evokueringsområdet

A; Figeholms tätort

Allmän beskrivning

Tätorten ligger i Oskarshamns kommun vid kusten, ca 8 km sydväst Oskarshamns kärnkraftverk i Simpevarp. I samhället, som i huvudsak består av villor, bor 900 personer. Största industrin är Figeholms bruk AB med ca 120 anställda. I övrigt finns i tät- orten en del mindre industrier, post, bank, affärer etc. I tät- orten finns vidare en brandstation med deltidsanställda brand- män samt en skola. Genom tätorten går huvudvägen från riksväg 15 till kärnkraftverket.

Befolkningsförhållanden:

Totalt antal boende:901 personer därav män: 464 "- kvinnor: 437 Åldersfördelning: 0 - 6 år 88 pers 7-12 "- 92 13 - 15 "- 50 16 - 19 "- 42 20 - 44 "- 295 45-64 "- 179 65 - 69 "- 50 70 - "- 105

Antal utpendlare 200 pers inpendlare 145 "- "- dagbefolkning i tätorten 846

Antal personer som kräver ambulanstransport 10 pers (Namnuppgift av distriktssköterskan)

i r L

1 Blod 4:2

Skolor, förskolor och borndoghem

Fiqeholmsskolan

Lågstadieelever 13 Mellanstadieelever 30 43 elever

Förskolan, Figeholm

Elever 20 "-

Privata personbilar i Figeholm, totalt 320 st Beräknas disp för evakueringstransporter 200 "- (utpendlare beräknas återkomma till Fige- holm omkring 16.30 - 17.00)

Taxi i Figeholm Personbilar 2 st Minibuss (13 pass) 1 "- Personbil för tp av skolbarn 1 "-

L i r l r 1 Blad 4:3

B. Evakueringsområdet i övrigt

Allmän beskrivning

Avståndet från kärnkraftverket till länsgränsen är ca 70 km. Området är glest bebyggt med undantag av tätorterna Berga (ca 800 pers), Högsby (ca 1800 pers), och Fagerhult (ca 320 pers). Området har 4300 invånare. Området sträcker sig genom Oskars- hamns, Mönsterås, Högsby och Nybro kommuner. Den kommunala ad- ministrationen för Högsby kommun har sitt säte i tätorten Högsby, som ligger inom evakueringsområdet. Huvudnäringarna är jord- och skogsbruk samt småindustri.

Befolkningsförhållanden

Zon Åldersfördelning Antal Radie/km LIC 1. 3UIIC1 0-6 7-12 13-15 16-19 20-44 45-64 65-69 70- per zon

10-15 «. _ 3 7 11 3 8 32 15-20 9 1 1 3 22 18 3 4 61 20-25 1 10 7 - 31 11 6 19 85 1 25-30 19 25 16 16 73 54 8 14 225 30-35 14 18 12 13 59 55 21 17 209 35-40 12 12 10 4 32 19 9 14 112 40-45 77 32 38 49 227 235 71 118 847 45-50 \77 161 94 113 286 460 129 297 1717 50-55 16 13 7 5 14 27 2 15 99 55-60 21 19 11 1 16 24 17 24 133 60-65 5 8 2 8 32 61 13 22 151 65-70 14 20 9 34 166 195 44 124 606 70-75 ------75-80 ------

Antal pers 365 319 207 249 965 1170 326 676 4277

1 1 Blad 4:4 Antol skolelever läsåret 1978/79

Antal elever Radie Skola Totalt Ant km L M H G

40-45 Berga skola 40 46 - - 86

45-50 Fröviskolan 101 96 340 40 577 Högsby

65-70 Fagerhults skola 27 33 - - 60

L = lågstadiet

M = mellanstadiet

H = högstadiet

G = gymnasieskolan

Antal barn vid förskolor o daghem

Rådig Förskola, daghem Heltid Deltid Summa Eni och adress Antal' be- Antal be- be- Ant plats- lägg- plats- lägg- lägg- er ni ng er m ng m nn

45-50 Förskolan Småkyrkan - - 20 20 20 570 71 Berga

45-50 Förskolan Lillebo 20 20 20 Deltids- Odensvivägen, 570 70 Högsby 28 28 28 förskola 65-70 Deltidsförskolan Fager- 20 20 20 hult f.d. Kommunalkon- toret, 570 72 Fagerhult L_ i r Blad 4:5 Antal vårdplatser fördelade på patientkategorier

Antal Rodie_ Tp-kategori Ant Sjukhus/vårdhem motsvarande vård- "TénP" plat- sitt ligg ej ser transp i

40-45 Sjukhemmet Solhöjden, Berga 72 Konvale- 40 center 45-50 Högsby sjukhem 52 7 42 3 Sjukhemmet Kolserum 25 21 4 Kvillagården ålderdomshem 51 49 2 - Högsby

65-70 Ålderdomshemmet, Fagerhult 35 34 1 -

Sjuka personer som värdas i hemmen och vicförflyttning är i behov av ambulans eller färdt}änstfordon i

Radie/km Ort Rullstolsbundna Liggande Ant

40-45 Berga 9 2 45-50 Högsby 27 2 65-70 Fagerhult 4 | Därav 2 är vid Grönskåra 4 1 r längre trp i behov J av ambulans Blad 4:6

Personbilar per ovstandszon

Radie/km Antal personbilar

10-15 10 15-20 20 20-25 28 25-30 75 30-35 69 35-40 37 40-45 282 45-50 572 50-55 33 55-60 44 60-65 50 65-70 202 70-75 - 75-80 -

Totalt 1022

Av dessa beräknas 700 bilar vara disponibla för evakueringstp. Blad 4:7

Toxi och bårbilar

Därav km S-bationering Antal bårbil Ant i 40-45 Andersson, Holger 3 2 borbilor N Storgatan 16, 570 71 Berga 45-50 Adolfsson, Gunnar 1 1 bårbil Hästskovägen 12, 570 70 Högsby Ekberg, Kurt 1 - Järnvägsgatan 17, 570 70 Högsby Erlandsson, Olof 1 1 bårbil Allgunnen, 570 70 Högsby Gustavsson, Reinert 1 1 bärbil Långgatan 25, 570 70 Högsby Högstedt, Jan-Erik 1 1 bårbil AlJégatan 11, 570 70 Högsby Lundin, Nils 2 2 bårbilar Långgatan 41, 570 70 Högsby

65-70 Bern, Lars 1 - Dr Flisers Väg 2, Grönskåra 570 72 Fagerhult Karlsson, Ester 1 1 bårbil Grönskåra, 570 72 Fagerhult Rosvall, Lennart 1 1 bårbil Kyrkvägen 15, 570 72 Fagerhult Rosvall, Gunnor 1 - Kyrkvägen 15, 570 72 Fagerhult Svensson, Ingemar 1 1 bårbil Ringvägen 5, 570 72 FagerhuJ.t 1 Blad 5 Antal husdjur i kommurwoch block inom evakueringsotnrådet

Övriga läckor Suggor övriga Höns Blook nr Kor 0 0 0 Radie/km nöt baggar galtar svin kyck- lingar

H 82 Oskarshamn 8 116 246 6 > 4 29 966 0-10 6 61 133 79 • 9 60 162 10-20 7 191 327 52 16 75 1 822 2 136 170 4 8 155 20-30 3 52 117 50 2 14 10 204 4 50 68 11 183 5 47 14 269 83 13 Summa 653 1 144 205 31 210 13 781 H 61 Mönsterås 1 81 103 10 • 1 18 215 30-40 2 97 177 6 14 286 3 136 206 6 1 6 23 40-50 Summa 314 486 22 2 38 524 H 21 Hö/ysby 10 ' 81 125 46 9 25 366 30-40 8 114 179 83 • . 244 84 40-50 9 76 112 8 4 25 225 12 hela bl 58 270 5 18 553 35 18 -•• 103 211 9 81 8 19 10'. 36 17 20 hela bl 24 72 2 44 615 i 12 6 127 195 6 3 35 340 150-60 ' 11 219 335 53 314 113 13 28 57 11 119 14 91 105 5 13 140 2 86 124 74 26 144 140 60-70 3 99 • 140 1 7 77 581 1 t 4 hela bl ' 115 135 28 6 25 380 ' 107 40 18 5 "- 138 237 Summa 1 338 2 234 224 238 1 609 3 385 H 81 Nybro 1 50 116 3 18 50 151

Totalt 2 355 3'980 454 289 !• 907 L7 841 1 Blad 6

INKVARTERINGSMÖJLIGHETER

A. För evakuerade frän Figeholm

Enskild inkv i Fårbo och Misterhuls med omnejd ca 1 600 pers (fördubbling av befolkn) Kristdala socken 2 200 •i (fördubbling av befolkn) Förläggning i prov inte mat i Misterhult med omnejd 200 It Kristdala 100 n Inom Oskarshamns tätort: Hotellplatser (bäddar totalt) 220 II Vandrarhem (sommartid) 60 II Prov internat i skolor o d över 5 000 II Summa 9 380 "-

B. För evakuerade f lå n övriga delar av området.

Tillfällig inkvartering av de 4300 evakuerade erbjuder inga större svårigheter. Evakuerade från Oskarshamns, Mönsterås och Nybro kommuner kan inkvarteras inom egna kommuner. Eva- kuerade från Högsby kommun kan inkvarteras dels i den egna kommunen, dels i Hultsfreds, Mönsterås eller Nybro kommuner. I första hand kan utnyttjas hotell, pensionat och turist- anläggningar samt offentliga samlingslokaler och skolor. 1 Blad 7

Kollektiva transportmedel

A. Bussar inom evokueringsomradet Antal Antal Kan disp efter Radie Bussföretag bussar platser Ant km 1 tiir 2 tim X-tim

5-10 Fårbo Buss 7 301 4 - 3 därov 1 Bert Kjelin, Fige- buss för holm, 10 pers Tel 0491 - 330 68 45-50 Trafik AB Fågelfors- 7 357 4 3 Oskarshamn Järnvägsgatan 14, Högsby Tel 0491-200 65

SJ, Högsby 2 102 - - -

B. I övriga delar av länet

Totalt antal med i medeltal 45 passagerare 374 bussar per buss. (Totalt inom länet 390 bussar, varav 200 beräknas vara disponibla för evakueringstransporter) 1 Blad 8

Ambulanser i Kalmar län, totalt 27 st

Därav i Oskarshamn 2 st •i Kristdala 1 M_ Ålem 1 n_ Högsby 1 •i II Hultsfred 1 n II Västervik 3 n H_ Kalmar 4 n

11 n _ Övriga H Varje ambulans kan ta två bårfall samtidigt.

Färdtiänstfordon inom evakueringsomradet Oskarshamns folkhögskola 1 (10 rullstolar) Fliseryds taxi 1 (5 rullstolar) Blad 9

Bärgningsfordon inom evokueringsomrodet

Rådig Antal bärgnings- Bärgningsföretag Larmas på telefon l

5-10 Gulf bensinstation 1 0491 - 312 67 Figeholm

20-25 Bärgningskåren AB 1 04ä0 - 114 00 (Larm- tjänst) Be-Ge Bil 1 0491 - 142 00 Oskarshamn 142 80 Blad 10

Bensinstationer inom evakueringsområdet

Tankvolym m" Radie Bensin- Adress Ant Bensin Motor- bolag bränn- olja

5-10 GULF Bensinstation 12 3 Bertil Johansson, Torget, 570 92 Figeholm Tel 0491 - 312 67

40-45 SHELL Berga Biltjänst 13 5 Åke Gabrielsson, N Stor- gatan 34, 570 71 Berga Tel 0491 - 500 32

45-50 TEXACO Bensinstation Dahlin & Fransson 20 5 Järnvägsgatan, 570 70 Högsby Tel 0491 - 202 20 BP Högsby Bilverkstad 20 5 Hugo Johansson, 570 70 Högsby Tel 0491 - 201 06 UNO-X Hasses Bensin & Service 15 - Skolgatan, 570 70 Högsby Tel 0491 - 206 65

65-70 GULF Ingrid Johanssons Kiosk 15 3 Box 1, 570 72 Fagerhult Tel 0481 - 701 14 NYNÄS Motorcentralen Sig-Britt 12 6 Andersson, Eksjövägen,570 72 Fagerhult Tel 0481 - 710 45 TEXACO Bensinstation 6 3 Lennart Rosvall, Ljunghaga, 570 72 Fagerhult Tel 0481 - 710 43 Blad 11

Tronsportberäkningar

Transport- Tp klar Transportmedel efter antal tim kapacitet behov

Fiaeholm (intill 10 km frfin verket^ 600l 200 personbilar, 3 pers 930 3 8 bussar, 45 pers (inom 1 tim) 360 J 5 ambulanser, 2 pers 10 2 2 färdtjänstbilar, 2 pers Evckueringsområdet i övrigt

700 personbilar, 3 pers 21Ool 4250 4 65 bussar, 45 pers 2925J 8 bårbilar, 1 pers, 2 omgångar 161 54 4 11 ambulanser2 pers, 2 omgångar 44J

Anm.

Endast 11 av 27 tillgängliga ambulanser har beräknats bli insatta i evakueringstransporter. Av bussar har endast 65 av 200 tillgäng- liga beräknats bli insatta. Blad 12:1

LÄNSSTYRELSENS OMEDELBARA ÅTGÄRDER EFTER BESLUT OM EVAKUERING .

1. Informera berörda kommuner och landstinget polisen "- brandkårerna "- kärnkraftverket "- uttagna kreatursvårdare (pers från jbrblocken) "- lasarettet i Oskarshamn "- vägförvaltningen och posten

2. Ge order om att bemanna och iordningställa mottagrångsplatser, (personal från kommuner, frivillig pers m fl.)

3. Kontakta bussföretag, ange tidpunkt då transporterna skall på- börjas, påstignings- och avstigningsplatser, fördvägar. Ordna • med fordon för transport från mottagningsplatser till inkvar- teringsbostäder. Organisera i samråd med landstinget ambulans- transporter från berörda sjukvårdsanstclter direkt till sjukhem eller liknande inrättningar, hämtning av sjuka som vårdas i hemmen och som kräver liggande transport.

4. Organisera utdelning av jodtabletter till allmänheten inom de delar av evakueringsområdet, där utdelning inte redan ägt rum.

5. Sända meddelanden i radion om vilket område som skall eva- kueras, skyldigheten att upplåta bostäder för evakuerade, färdvägar, övriga anvisningar, bl a om att kvarlämnode kreatur omhändertas av särskild personal m m. Lämna uppgift på tfn dit folk kan ringa för att få hjälp om så behövs, t ex med transporter. (Resp kommuns växel).

6. Ge polisen order att med högtalarbilar sprida ordern om evakuering, ordna trafikdirigering och vägvisning m m. Blad 12:2

7. Ordna med utspisning med varm dryck vid mottagningsplatser.

8. Iordningställa provisoriska internat. (Personal från kommuner, lottor, hemvärn m fl. Viss utrustning kan lånas av civilför- svaret).

9. Avspärra området genom polis' "ts försorg sedan evakueringen är klar. Kontrollera att ingen finns kvar i området. Reglera trafiken. Blad 13:1

TIDSBERÄKNINGAR

A.Figeholm

Beslut om evakuering tom Figeholm fattas kl 16.00 (Vissa förberedelser för att underlätta evakueringen har då gjorts, t ex kontakt med kommunen, bussföretag etc) Information enl blad 12, pkt 1 klar II 16.15 Meddelande i radio om evakueringen ll_ 16.30 (Bör ej sändas tidigare för att mottagningsplatserna skall hinna org. Det anges att evakueringen skall påbörjas kl 17.00) Polisen sprider meddelandet om evakueringen fr o m kl 16.30,klart •1 17.00 Bemanning av mottagningsplatserna fr o m II 17.00 Evakueringstransporter fr o m kl 17.00, klart II 20.00 Inkvartering enskilt, klart II 22.00 Inkvartering i prov internet, klart II 24.00 1 Blad 13:2

B. Området i övrigt

Beslut om evakuering fattas kl 06.00 Skall påbörjas kl 09.00 Meddelande i radio "- 06.15 Information enl blad 12, pkt 1, klar "- 07*00 Polisen sprider meddelandet om evakueringen fr o m kl 07.00 klart "- 09.00 Bemanning av mottagningsplatser fr o m "- 09.00 Evakueringstransporter fr o m "- 09.00 Evakueringen klar "- 13.00 Prov. inkvartering klar "- 18.00 L.

Blod 14:1

Sammanfattning - slutsatser

Studien har inte omfattat länsstyrelsens åtgärder färe beslutet om evakuering av beläggningsområdet. Således har t ex inte frågor om prognoser och indikeringsverksamhet för att fastställa belägg- ningsområdets utsträckning och gränser berörts. Dessa frågor har behandlats av arbetsgruppen i andra sammanhang.

Utdelning av jodtabletter har studerats. Arbetsgruppen har kommit till den uppfattningen att det inte är möjligt att under ett haveriskede organisera och inom rimlig tid genomföra utdelning av jodtabletter inom ett vidsträckt område, även om detta är glest befolkat. För att detta skulle vara möjligt krävs en detaljerad och omfattande planläggning inom större delen av länet. Resurser för en sådan planläggning saknas f n på länsstyrelserna.

Evakuering av befolkningen inom det utsatta området bör, med den förutsättning som gällt för studien, kunna genomföras inom 4-6 timmar efter beslut. Som framgår av transport- och tidsberäkningar- na (blad 11 och 13) finns det goda skäl för ett sådant antagande. Det kan nämnas att av länets 374 bussar har endast 65 beräknats bli insatta för evakueringstransporter, av länets 27 ambulanser har endast 11 utnyttjats och av den evakuerade befolkningens 1342 personbilar har endast 900 beräknats vara disponibla.

Ett speciellt problem är vården av de tre patienter vid Högsby sjukhem, som bedöms vara omöjliga att flytta. Detta problem torde finnas i än högre grad vid lasaretten, men något sådant ligger inte inom evakueringsområdet.

För omhändertagande av kreatur vid evakuering finns i nuvarande beredskapsplan för Oskarshamnsverket detaljplaner upprättade för området intill 5 km från verket. För övriga delar av området måste åtgärderna improviseras. I studien har beräknats att jord- L.

Blad 14:2

brukets blockorganisation utnyttjats för detta ändamål. Själv- fallet skulle åtgärderna i hög grad underlättas om blockpersonalen vore informerad eller utbildad i förväg. Det har beräknats att djuren stallats och utfodrats före evakueringen samt att särskilt utrustade patruller svarar för skötseln av djuren, som när läget det medger transporteras bort från området.

En stor del av de evakuerade kan säkert själva ordna sin inkvartering. Det bedöms dock inte vara någon större svårighet för myndigheterna att tillfälligt inkvartera de evakuerade. I varje fall kan inte inkvarteringsproblemen vara av den storleksordningen att de skulle verka hämmande vid bedömningen av frågan om evakuering skall genomföras eller ej.

Sammantaget blir slutsatsen att evakuering av ett landsbygdsom- råde bör kunna genomföras under någorlunda normala väderleksför- hållanden inom 4-6 timmar efter beslut, om olyckan inträffar på dagtid samt att det bör vara möjligt att inom 12 timmar till- fälligt inkvartera de evakuerade.

Ogynnsamma väderleksförhållanden, såsom stark kyla, snöoväder etc kan dock försvåra och avsevärt förlänga tiden för genomförandet av en evakuering. Detta gäller också om olyckan inträffar sent på kvällen eller nattetid. 1 BILAGA B

BARSEBÄCKSSTUD I EN

utökad planläggning Bvt

(1978-11-23)

A Orevall L Brick /

L_ Totalt 2 355 3'980 454 r 907 7 841

INMEH&LLSFÖRTBCKNING r 1. Karta med kontaminerat område resp avskurna områden markerade 2. Förteckning över församlingar inom kontaminerat resp avskurna områden 3. Befolkningsförhållanden 3.1 Hattbefolkning inom utfallsområdet 3.2 Nattbefolkning inom de avskurna områdena 3.3 Sammanställning över uppgifter enligt 3-1 - 3-2 3.4 Pendlingsuppgifter för berörda områden 3.5 Statliga och kommunala myndigheters upl inom utfalls område t 3.6 Platsantal och beläggning på daghem etc - Skolelever inom Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommuner

3.7 Vårdanstalter (motsvarande) och social hemhjälp

3.8 Sjukhus 3.9 Kriminalvårdsanstalter

4. Transportresurser

4.1 Bil-, buss-, motorcykel- och. mopedbeståndet

4.2 Bärgningsfordon 4.3 Militära fordon 4*4 Ambulanser och särskilda färdtjänstfordon inom länet 4.5 Taxibilbeståndet - Skol- och taxibussar (endast inom Trelleborgs kommun)

4.6 Färjetonnage med hemmahamn i Malmöhus län

5* Kapacitetsredovisning: bussar i och omkring utfallsområdet samt outnyttjad kapacitet på SJ:s tåg och bussar ut ur kontaminerat område. Bedovisning SJ:s bussar ej ankommit 1979-01-19

6. Bensinstationernas tankvolym uppdelad på församlingar inom utfalls- området

7. Vissa landsvägars kapacitet 8. Djurundanförsel

9. Framställning, lagerhållning och distribution av jodtabletter

10. Tillgångar av intersimeträr, dosimetrar, dosimeterladdare, torrbatterier till indikeringsinstrument och skyddsmasker i länet 11. Brandförsvarets organisation i Malmöhus län

12. Polispersonalens tjänstgöringstider i Malmö, Trelleborgs och Lunds polisdistrikt

13. Bedömd inkvarterings- och utspisningskapacitet i Malmöhus län. L_

Schexatisk avgränsning \ .: av undersökningsområde >•> (berört område) och avskuret område .K» '• Administrativ avgränsning av utfallsonråde och avskuret område r:(församlingsgränser). Pörsamlingsgrånser }•:'

\ _•. 'f~

•Al • / ,;•;.•>

vN • /r /i- ,•••-' 4, / A

i —---\ »TT * It— \ • \ • . UTFALLSOMRÅDE

Jlalmö kommun Trelleborgs kommun 12 60 01 Sankt Petri 12 87 01 Trelleborg 12 80 02 Slottsstaden 12 87 02 Maglarp 12 80 03 Kirseberg 12 87 03 Västra Tommarp 12 80 04 Sankt Pauli 12 87 04 Västra Vemmerlöv 12 30 05 Sankt Johannes 12 87 05 Hammarlöv 12 80 06 Möllevången 12 87 06 Skegrie 12 80 08 Posie 12 87 07 Bodarp 12 80 09 Västra Skrävlinge 12 87 08 Puglie 12 80 10 Kusie 12 87 10 Västra Alstad 12 80 12 Glostorp 12 87 11 Lilla Slågarp 12 80 13 Lockarp 12 87 12 Stora Slågarp 12 80 14 Ozie 12 87 13 Gylle 12 80 15 Sofielund 12 87 14 Kyrkoköpinge 12 80 16 Hyllie 12 87 15 Dalköpinge 12 80 17 Eriksfält 12 87 16 Gislöv 12 80 18 Kulladal 12 87 17 Simlinge 12 80 19 Bunkeflo 12 87 18 Bösarp 12 80 20 Västra Klagstorp 12 87 20 lilla Isie 12 80 21 Tygelsjö AVSKURET OMR&DE Svedala Malmö kommun Västra Kärrstorp 12 63 03 12 80 07 Limhamn 12 63 04 Törringe

Vellinge kommun Vellinge Kommun 12 33 05 Skanör 12 33 01 C-ässie 12 33 06 Falsterbo 12 33 02 Eskilstorp 12 33 03 Stora Hamnar 12 3r 03 Hököpinge 12 33 09 Rang 12 33 04 Vellinge 12 33 07 Håslöv 12 33 10 Södra Åkarp 12 33 11 LTellan Grevie 12 33 12 Östra Grevie 12 33 13 Västra Ingelstad 12 33 H Arrie 1(13) T JA1LS0HBÅDE Folkmängd i ni.soluta tal uppdelado i åldersklasser sammansbälld på grundlag av SCB Demopak. Tabell A.1.1. 1977-12-31 enligt indelningen 1970-01-01. Folkmängden ur beräknad för de församlingar som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1978-11-01,

Malmö kommun 12 00 01 02 02 04 05 06 - -' !^'08i ' . 09 • 10 S:t Fetri Slotts- Kirseberg 5:t Pauli MÖlle- Fosie ; - Västra Husie Åldersgrp S:t staden Johannes vången -', • ii i"'1' Skrävlinge

0-6 378 622 556 637 573 524- 2852! 2384 1162

7-9 119 259 258 172 259 182 1018 i •:. 1009 690

10 - 12 169 336 294 218 329 176 1174 ; 1055 859

13 - 15 191 398 351 281 397 215 1148 : 1065 930

: i ] i

16 - 19 323 744 646 450 771 581 ;1499' 1193 1031

20 - 44 3803 5187 4098 4530 4674 5524 10127 8092 4839

45 - 64 2611 6979 4065 3228 6200 3539 4475 4360 - 4073 1644 422 65 - 69 838 2138 971 1001 1267 719 779 70 - > 2049 3689 1920 2418 2670 2792 1158 1376 589

10481 20352 13159 12935 17517 '14800 24170 21313 14595 • ^V'1;; .;

| ALLSOMRADE gtl i absoluta tal uppdelade i åldersklasser sammanställd pa grundlag av SCB Demopak. Tabell A.1,1. 1977-12-31 enligt indelningen 1078-01-01. I'olkman^d'. n är beräknad för de fursamlinyar som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1978-11-01.

Malmö' kommun 12 .iO I 1 " Åldersgrp 12 13 H 15 16 17 13 19 20 Olostorp LocJcarp Oxie Sofielund Hyllie Eriksfält Kulladal Bunkeflo V Klagstorp 0-6 121 10 909 622 920 1110 1201 475 51

7-9 62 3 390 240 410 537 501 273 '29

10 - 12 68 5 376 299 476 730 515 290 26

13 - 15 59 3 261 325 479 787 496 261 28

16 - 19 72 12 239 659 607 1062 527 262 32

20 - 44 385 44 2409 4338 3378 5942 4203 1655 202

45 - 64 242 47 704 5149 2311 6081 2347 937 161

65 - 69 45 13 72 1526 375 1266 400 103 35

70 - > 47 22 118 2370 494 1991 625 165 90 1101 159 5478 15528 9450 19506 10815 4421 654

Aj T TJAILSOMRÅDE

^^ r •

T P A I LSOMRÅDE

F/lkmängd i absoluta tal uppdelade .i. åldersklasser sammanställd på grundlag av SCB Deraopak. Tabell A,1.1. 1977-12-?1 enligt indelningen 1970-01-01. Folkmängden är beräknad för de församlingar som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1970-11-01

Malmö kommun 12 80

21 Åldersgrp Tygolsjö

0-6 367

7-9 169

10 - 12 151

13-15 135

16 - 19 96

20 - 44 1046

44 ^ 64 352

65 - 69 60

70 - > 129

2505

•UTFALLSOMRÅDE

jibsolutfi tal uppdelade ^åldersklasser sammanställd på Grundlag av SCB Demopak. Tabell A.1.1. 1977-12-31 u T PALLSOMRADE

Folkmängd i absoluta tal uppdelade i åldersklasser sammanställd på grundlag av SCB Demopak. Tabell A.1.1. 1977-12-31 enligt indelningen 1970-01-01. Folkmängden är beräknad för de församlingar som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1970-11-01.

Svndala kommun 12 63

Åldersgrp 03 04 V Kärrrstorp Törrlnge

0-6 35 8

7-9 10 5

10 - 12 15 2

13 - 15 12 5

16 - 19 13 5 - 20 - 44 97 26 - 44 - 64 46 21

65 - 69 15 7 70 - > 25 2

260 81

>D T ? A L L S 0 « H A D E

i nbsoluta tal uppdelade i åldersklasser sammanställd på grundlag av SCB Demopak. Tabell A.1.1. 1977-12-31 Folkmängd i nbsoluta tal uppdelade i åldersklasser sammanställd på grundlag av SCB Dcmopnk. Tabell A.1.1. 1977-12-31 enligt indelningen 1970-01-01. Folknrtinfjdcn är beräknad för do församlingar son beröm av reaktorhaveri på Dvt 1970-11-01 Vellinge kommun 12 33

01 02 03 04 07 '10 11 12 13 Åldersgrp G:iS3i(3 Rskilstorp Hököpinge Vellinfie JJåslUv S Åkarp Mellan Östro. V Ingelstad Crrevie Grevie

0-6 47 334 61 678 24 31 12 49 107

7-9 13 134 21 248 14 16 3 26 45

10 - 12 15 120 25 246 11 24 5 36 50

13 - 15 10 06 21 157 16 19 6 30 38

16 - 19 24 61 27 169 18 16 3 26 33

20 - 44 179 829 205 1825 86 104 36 205 317

44 - 64 99 150 131 630 69 71 37 113 159

65 - 69 28 13 40 161 15 18 4 19 33

70 - > 23 21 65 326 27 37 17 ' 49 73

443 1756 596 4440 280 336 123 553 860

JIPALLSOMHÄDE ^___„ 6

-i—•!„ + „ +ni nn i åldersklasser sammanställd på grundlag av SCB Deraopak. Tabell A. 1.1. 1977-12-31 r

I H 1 ISOMRÅDB

Folkmängd i absoluta tal uppdelade i åldersklasser sammanställd på grundlag av SCD Deraopak. Tabell A. 1.1. 1977-12-^1 enligt indelningen 1978-01-01. Folkmängden ur beräknad för de i'oraamlingar som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1970-11-01,

V'^Llinge kommun 12 33 H Åldersgrp Arrie

0-6 34 7-9 10 10 - 12 10 13 - 15 10 16 - 19 9 20 - 44 86 - 44 - 64 66

65 - 69 19 • 70 - > 31

275

ir m -a A T. T. n M P X 1\ V. r

sUTFALIiSOMRÅDE

Folkmängd 1 absoluta tal uppdelade i ålderoldaascr sammanställd på grundlag av SCB Demopuk. Tabell A.1.1. 1977-12-31 enligt indelningen 1970-01-01. Folkmängden är beräknad för de föraamlingar som beröra av reaktorhaveri på Bvt 1970-11-01.

Trelleborgs kommun 12 87

01 02 03 04 05 06 07 00 10 Åldersgrp 1'relleborg Maglarp / Tomraa.rp y Vemmerlöv Hammarlöv Skegrie Bodarp Fuglie V Al st ad

0-6 1521 39 16 16 19 38 35 27 75

7-9 815 20 a 10 11 18 19 8 26

10 - 12 918 23 6 8 15 27 26 6 37

13 - 15 800 15 18 15 17 26 11 14 43

16 - 19 1122 17 5 8 15 19 H 18 35 20 - 44 6607 130 65 72 92 155 99 95 244 44 - 64 5336 95 40 58 63 . 87 42 54 156 65 - 69 1190 20 4 13 21 26 7 13 49 70 - > 2337 35 0 26 34 67 19 30 66

20742 Vit, 170 226 287 463 272 267 731

_l ..gIPALISOMKÅDE 8

Folkmängd i absoluta tal uppdelade i dlderskla3ser sammanställd på grundlag av SCB Demopak. Tabell A.1.1. 1977-12-31 enligt indelningen 1978-01-01. Folkmängden Ur beräknad för de församlingar som berörs av reaktorhaveri på Dvt 1978-11-01.

•rellebores cominun 12 SIr 11 12 13 14 15 16 17 18 20 T Åldersgrp iilla SlåG- Stora Slåg- Gylle Kyrkoköping Dalköpinpe Gislöv oimlinge Bösarp Lilla sie arp arp

0-6 33 11 30 155 97 86 12 28 21 7-9 9 4 24 65 38 63 6 13 8 10 - 12 18 5 20 63 41 50 8 19 10

13- 15 14 5 18 68 46 54 7 16 9 16 - 19 25 5 11 60 42 40 7 19 10 20 - 44 114 51 118 405 271 267 44 97 77

44 - 64 91 36 63 114 130 238 43 67 111 65 - 69 12 11 26 11 20 55 7 18 23

70 - > 34 18 23 14 13 86 10 " 41 61

350 146 333 955 698 1029 144 318 330 r~

S K.U R E Q? 0' M R A D E.

Folkmängd 1 absoluta tal uppdelade i åldersklasser sammanställd på grundlag av SOB Demopak, Tabell A.1.1. 1977-12-31 enligt indelningen 1970-01-01. l'olkmancdon är beräknud för do församlingar som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1978-11-01

Malmö koramuri 12 80 07 Aldersgrp Limhamn

0-6 1055

7-9 531 . 10 - 12 721 13 - 15 009

16 - 19 1239 20 - 44 5194

44 - 64 6339 65 - 69 1115 70 - > 1982 -

18980

CO K) _l

•F A V S K II-R E T __Q M B A D E 10 r A V S K U.RET' OMRÅDE 10

Folkmängd 1 absoluta tal uppdeladeV åldersklasser Bammanatiilld pä grundlug av SCB Demopak, Tabell A.1,1. 1977-12-31 enligt indelningen 1970-01-01, Folkmängden är beruknnd för de förötunlingar som berör3 av reaktorhaveri på Bvt 1970-11-01.

in kommun 12 ;'

05 OG 08 09 Åldersgrp Skanör Falsterbo St Hammar Pans

0-6 492 264 569 278

7-9 231 140 298 164

10 - 12 235 151 285 187 1

13 - 15 176 123 231 178 •• 16 - 19 127 100 181 167

20 - 44 1302 834 1700 1063 - 44 - 64 618 -133 713 717 65-69 08 80 93 101 70 - > 120 109 141 119

3470 2234 4291 2974

- r"

U T P ALLSOMRADE 11

Folkmängd i absoluta tal uppdelade i åldersklasser sammanställd p& grundlag av SCB Demopnk. Tabell A.1.1. 1977-12-31 enligt indelnincen 1970-01-01. Folkmängden tir boräknad för de föranmlingar oom beröra av reaktorhaveri pä Dvt 1976-11-01,

Malmö Svedala Vcllinge Trelleborgs Åldersgrp kornmun kommun kommu n kommun 12 80 12 63 12 33 12 87

0-6 15474 43 1377 2259 7-9 6500 15 535 1165 10 - 12 7546 17 550 1302

13 - 15 7010 17 393 1284 16 - 19 1ÖB06 18 391 1472 20 - 44 74476 123 3872 9093 44 - 6* 57861 67 1525 6824 65 - 69 13674 22 350 1534 70 - > 24712 27 669 2922 -

218939 349 9662 27855

• CO CO

8 T> n 12 A V, SK, U RE. T O 11 It 1 11 E 12 Folkmängd i absoluta tal uppdelade t åldersla^aaer sammanställd pa grundlag av SCB^emopak. Tabell A, 1.1. 1977-12-31 pnligt indelningen 1970-01-01. Folkmängden är beräknad för de församlingar oom beröra av reaktorhaveri pä Dvt 1970-11-01.

föalmö Velliri£,e Åldersgrp kommun koiamun td 12 00 12 33 fl> O. o: B 0-6 1055 1603 OJ 7-9 531 833 sr 1 10 - 12 721 058 c+ (D H 13 - 15 809 708 H- ma ca 16 - 19 1239 575 o 20 - 44 5194 5059 o - 44 - 64- 6339 2481 •8 65 - 69 1115 372 ca ö 70 - > 1982 489 18985 12978

O cl- -

_J BERÖRT OMHÅDET' O^T ALT 13 Polkraängd i absoluta tal uppdeladeSI ålderimaaser sammanställd på grundHg av ScWöemopaic. Tabell A, 1.1. 1977-12-31 enligt indelningen 1970-01-01. Folkmängden ar borttknad för de föronmlingar oom berörs av reaktorhaveri på Dvt 1970-11-01.

Malmö Svedslu Veil inf,e Trelleborgs Åldersgrp icommun Icomnun kominun kommun 12 80 12 63 12 87

0-6 16529 43 2980 2259

7-9 7111 15 136S 1165

10 - 12 8267 17 1408 1302 •

13 - 15 8619 17 1101 1284

16 - 19 12045 18 966 1472

20 - 44 79670 1?3 8931 9093

44 - 64 64200 67 4006 6R*-'

65 - 69 H789 22 722

70 - > 26694 27 1158 2922 -

237924 349 22640 27855

Lars Brick

_l Pondlingsuppgifter för Malmö kommun baserat pd £3CB:s specialprogram och FoB 75 beräknat på församlingenivå. ( ned växlande arbetsplats och ej specificerade på område, 2.975 + 515f har fördelats på församlingar i förhållande Lill nnt^befolkningen).

Församling Antal försvars- An bal förvärvs- Nettoinpendling Nattbefolkning Dagbefolkninfi arbetande dag- arbebände nattbefolkning befolkning (1-W) ()

Utfallsoraråde

S:t Petri 40.173 5.331 34.842 10.481 45.323 Slottsstaden . 3.619 10.248 - 6.629 20.352 13.723 Kirseberg 17.927 7.070 10.857 13.159 24.016 S:t Pauli 17.503 5.938 11.565 12.935 24.500 S:t Johannes 14.3Q4 9.276 5.108 17.517 22.625 Möllevången 6.738 6.935 197 14.800 14.603 Fosie 4.534 12.711 - 8.177 24.170 15.933 V Skrävlinge- 3.947 10.349 - 6.402 21 .313 14.911 Husie 3.245 7.284 - 4.039 14.595 10.556 Glostorp 25G 453 197 1.101 904 Lockarp 233 84 149 159 308 Oxie 641 1.927 - 1.286 5.478 4.192 Sofielund 5.634 8.369 - 2.735 15.528 12.793 Hyllie 1.180 4.242 - 3.062 9.450 6.338 Eriksfält 5.234 10.968 - 5.734 19.506 13-772 Kulladal 914 5.521 - 4.607 10.815 6.208 Bunkeflo 716 1.970 - 1.254 4.421 3.167 V Klagstorp 235 321 85 654 569 Tygelsjö 594 838 294 2.505 2.211 Totalt 127.708 109.885 17.823 218.939 236.702 _J Pendlingsupp,\ifter för Malmö koramun baaornt på 3CB:B spooi.nlprogram och FoB 75 beräknat på församlingsnivå. (Pert-oner med växlande arbetsplats och ej specificerade på område, 2.9:'> + 515» har fördelats på församlingar i förhållande till nattbefolknin^en). ' '• ' 'u, '.' •-

Antal föravars- Antal förvärvs- Nettoinpendling Nättbefolkning Dagbcfolkning arbetande dag- arbetande nattbefolkning fa ef olknitig ()1

Avskuret område

Limhamn G. 789 9.625 -2.836 18.980 16.140

Totalt 6.789 9.625 -2.836 18.980 16. HO

Berört område 134.497 119.510 14.987 237.919 252.906 totalt

_l ~l

rH'tcr fi>r T rolle borr,.'.: kommun bauerat på ZtiMin spccialproKram och PoU 75 beriiknat pA förr:'mlin^sni v\.

Församling Nettoinpendlii1,*; *) Antal studerande Nattbefolkniny Dagbefolkning **)

Utfallsområde

Trelleborg 750 1.200 20.74? 22.700 Maglarp 100 - 25 394 270 V Tommarp 50 20 170 100 V Veramerlöv 100 - 30 226 100 Hammarlöv 50 - 30 287 200 Skegrie 100 40 463 320 Bodarp 70 20 272 180 Puglie 60 - 25 267 180 V Alstad 150 60 731 520 L Slågarp 50 - 25 350 275 St Slågarp 50 - 15 146 80 Gylle 100 20 333 210 Kyrkoköpinge 50 - 220 955 785 Dalköpinge 250 - 150 698 300 Gislöv 300 - 120 1.029 610 Simlinge 50 - 25 144 70 Bösarp 50 60 318 210 L Isie 50 40 330 240

Totalt - 780 275 27.855 27.350

*) Skillnaden mellan antal förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning utgör "Nettoinpendlingen" 1977-12-31 och har uppskattats utifrån faktiska förhållanden 1975 enligt PoB 75. J **)Osäkerheben i beräkningarna har markerats genom avrundning av summorna. J r~ Pendlingsuppgifter för Vellinge kommun baserade på FoB 75 tabell P5 och P6 upprättade tätortsvis. Hattbefolkrxingen är beräknad på försatnlingsnivå Cip

Församling/tätort Inpendling Utpendling Nattbefolkning Dagbefolkning

Utfallsområde Gassie 443 443 2skilstorp 1.756 1.756 Hököpinge 60 136 596 520 Vellinge 639 1.705 4.440 3.374 Håslöv 280 2S0 Södra Åkar.p 336 336 Mellan Grevie 123 123 östra Grevie 101 107 553 547 V Ingelstad 67 226 860 701 Arrie 275 275 Glesbygd (skattad) 187 565 -379

Totalt 1.054 2.740 C3.552 7.975j -1.686

Avskuret område Skanör 174 Falsterbo 1.613 5.713 4.274 Stora HanHamma: r "| Häng 245 2.399 7.265 5.111 Glesbygd (skattad) 374 1.132 -758

Totalt 793 5.144 12.978 8 .627 j -4.351

3er2ri område totalt 1.847 7.884 v 22.640 16.503^, 6.037 3.5 1 (2) Förteckning över statliga och kommunala myndigheter n r r med upl inom utfallsområdet

Adress Ant

Postv«r-;ets distrikts- Skeppsbron 1 Även samtliga postkontor kansli Malmö inoii utfallsområdet

Statens Järnvägar Centralstationen Även lokala organ inom LIaliaö utfallsområdet

Televerkets distrikts- Östergatan 18 Även samtliga telesta- kansli Malmö tioner inora området Hal-c 3rancucår Drottninggatan 20 Malmö

Trelleborgs Brandkår Nygatan 15 Inkl brandförsvaret i Trelleborg Vellinge kommun

Kommunfullmäktiges Ledeburgsgatan 3 kansli i Malmö kommun Kalinö Komunstyrelsens kansli Aniralsgatan 20 och i Malnö kommun Ledeburgsgatar. 1 och 3 Malmö

Konaunfullaäktiges och Stadskansliet kommunstyrelsens kansli Algatan 13 och i Trelleborgs kommun Hamngatan 6 Trelleborg

Kommunfullmäktiges och Kommunhuset korsnur.styrelsens kansli Ilorrevångsgatan 3 i Vellinge kommun Vellinge

Länsatyrolsen i Kal—ö- Drottninggatan 13 Samtliga adresser berörs hus Vlm av utfallet

låaimö polisdistrikt Storgatan 43 Samtliga polisstationer Malmö utom i Lomma och Svedala berörs av utfallet

Trciloborgs polisdistrikt Hamngatan 22 Polisstationen i Anders- Trelleborg löv berörs inte

Civilbefälhavarens kansli Adelgatan 6 Malmö

Lantbruksnämnden Celciusgatan 33 C Malmö r n r Länsarbetsnämnden Drottningtorget 14 Malmö

Länsbostadsnämnden Fredriksbergsgatan 16 Malmö

Torggatan 4 Malmö

Vägförvaltningen Kalendegatan 18 Inkl arbetsområde Malmö I.! 12, Vellinge Pastorsexpeditionerna Berörda församlingar i samtliga församlingar enligt särskild rörteck- inom utfallsoarådet ning

1973-11-29 1(12)

Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområde resp avskuret område r inom Malmö kommun

Församling/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Utfallsområde

3:- Petri Västers förskola o 5 19 12 fritidshem långgårdsgatan 16

I.iariehage förskola 52 Kung Oskars v 1

Hästhagens förskola 6 46 Srik Daalbergsg 29

St Gertruds förskola o 10 34 18 fritidshem Östergatan 3

olottsstaäan

Ribersborgs förskola 34 Sibsrsborgsv 4

Bornholms förskola 26 V Rönnehoinsv 66

Skogshills förskola o fritidshem 34 18 :~:-rietoros allé

ms .fritidshem 18 "ordlinds v 1

^lellanhedens förskola 34 Srikslustv 34

•Ursebers;

Elistorps förskola 52 Idaborgsgatan 52

Kostorps förskola 52 Kanikegataii 1

österhus fritidshem 18 Ö stsrgårdsgatari2

Dalhems färskola 34 Hingstagatan 2

Se^evångs förskola o 42 18 fritidshem Kegevångsgatan 23 1

Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområde resp avskuret område inom I.Ialiaö koataua i T

Församling/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Utfallsområde

:-"-irseberg Beijers Parks förskola 42 18 ö Päladsgatan Ö Fälader.s föskola 52 ö Päladsgatan 30 Sege förskola 34 Segevångsgatan 4 S;t Pauli

Björkhagens förskola 52 Dispönen"gatan 8

St Pauli förskola 28 St Pauli Xyrlrog 15

Setaniaplans förskola 34 3etaniaplan A

Rörsjöns förskola o 30 38 12 fritidshem Zenithgatan 64 A

lärkträdets förskola - 46 Senit-hgatan 64

Rönnen.3 f-'rskola - 94 0 I'1 ^TZYS-iTsn 2

Karlshägs förskola 10 10 Skyttelgatan 1

b:t -Joaannes

Pildaransstadens förskola 28 10 o fritidshem Hariedalsv 59

Mattisgårdens förskola 22 Llariedalsv 64 B

Kronborgs förskola 24 Köpenhamnsv 3 B

Kagistratsnarkens 34 förskola St Johannesg 1 A L

Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområde resp avskuret område r inos ?.Ialiaö konraun

Församling/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Utfallsområde

S:t Johannes

Solbackens fritidshem - - 18 T3a.-agfrivägea 63

Enebackens förskola Enebacksvägen 1

Iiorer.sborgs förskola 34 Vilebovägen 31

Korrebäckens förskola 46 KAS, entré 120 S Pörstadsg 101

: Ssdsrvärr.s .f irskola 75 rlar-tgaten 1

r^öllevår.cer.3 förskola 15 Fricksgaian 4

Prans Suells förslcola 34 Parkgatan 27

Södra förskola 34 Ras~usg 1 3

ITydsla förskola o 52 18 fritidshem Helenetorpsgången 3 Mar-::ill förskola o •jo 18 fritidi-hoa Ilovisg 4

Adjunktensförskola 34 Adjunktsg 4

Kollegiets förskola 34 IColiagieg 11

Gullvtks förskola 22 10 Posie Kyrlroväg 65

Posie förskola 68 Tornfalksg 32 L

Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområde resp avskuret område r inom Kalmö komtaun i r

Pörsaailing/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Utfallsområde

?osie

Gullviksborgs förskola - 60 15 Gymnasistg 57

-i Gymnasistens förskola 68 B Gyunasistg 4

Thomasgårdens förskola 34 Docentg 3

jp Högaholms förskola 52 Serenadg 20

Alnviksgårdens förskola 5 47 I.Zadrigalg 2

lindär.i:eh.;3 förskola o - 3B 13 fritidshem :.'ur-khätteg '5'

Hcsaholtas fritidshem 18 Serenadg 27

Alsviksgårdens fritidshem - 36 I-Iadrigalg 2

Högaholr.slur.dens förskola 34

~-~.o vettens firskola 76 "ur"'""ät1.1 * 130

Keiodigångens förskola 18 Koralg 25 - 31

:.:otett2ns fritidshem 13 Kantatg 32 - 84

Gånglåtens förskola o 18 fritidshem Gånglåtsv 171

Alalunda förskola 34 Saatatg 76

kantatens förskola 34 Koralg 47 L IL-

Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområde resp avskuret område i r r l.Ialniö kommun

Församling/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Utfallsområde

?osie

Koralens förskola 34 - -. Horalg 32

ns-Jäsättans förskola 34 - - ( Hunkhätteg 222 1

V Skrävlinge

Ulrioedals förskola o - 42 18 i fritidsbea Yon lingens v 2

-ömrosens förskola 42 Hårds väg ~

Zirnroser.s förs".:ola- 10 sclld -vä Hårds väg 42

Cror.aar.s förskola 16 Sennets väg 3

Persborgs förskola 56 7 Ka"arrsv 10 k 7ilevall?r.s förskola o 64 V fr^; ids .w-r. Von P.osens v 31

.-• II12verv_'_I.j.-s förskola ^.. Stackelbergsv 4

Annelur.ds förskola 28 3e::r.eSs ri,,- 20

3eii:-.ets förskola 34 3ennets väg 33

Herrgårdens förskola 68 Pröhlichs :±£

Hårds förskola 34 Hårds vn-r /19

Hoseagårds färskola 34 Von Rosens väg 13 Platser på förskolor ooh fritidshem i utfallsområde resp avskuret område r inora ?.Ialaö kommun n r

Församling/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Utfallsområde

V Skrävlinge

Örtsgårdens förskola 34 Hårds väg 69

Trekantens förskola 52 •} Von lingens väg 130

Ellenborgs förskola 54 Von Lingens väg 128

K| Kamomillens turskola 10 - Voughts väg 40 - 42

Thomsons fritidshsm 11 Thomsons väg 32

Ilryddgårdeus förskola 28 Voughts väg 15

Thomsons förskola 34 Thomsons väg 62 - 64

Almgårdens förskola 52 Agnesfridsv 105

Eögatorps förskola o 36 18 , fritidshem jl Von ?.03i=;.3 Väg 82

3otildsr.borgs förskola 34 V Skr'Lvlinge kyrkov 12

J* ögårds förskola 34 Agnesfridsv 47

Husie

Höja förskola o 48 13 fri tidshem Xaroling 3

Slånbärets förskola 26 Hiplärsg 32

fiunstycl:ets förskola 52 V Skrävlingev 31

V Skravlinge fritidshem 35 Dukatg 1 Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområde resp avskuret område r inoa KalrrJ komaun , Församling/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Utfallsoraråde

Husie

Karolinens förskola 23 Äaroling 14

Sicrävlinge förskola 28 Karoling 23

Videdals förskola o 51 18 fritidshem Videdals allé

Toftängena förskola 16 Toftängsg 17

Riseberga förskola 22 10 Hisecergacångea 2

Våra erna förskola c- 36 18

Solbergag 6

Jägersro förskola 32 Veterinärs 34

Höjaparkens förskola 34 Höi~atorpsv 1

4) I.Iu.sket3rer.s förskola 22 3 erg ear. z g at an. 8

Glojtorv

1$ Kyrkovägens förskola 24 Oxie XjTkoväg

irifTe förskola 16 Geaällv 2

Bygatans förskola 24 3ygatan

•••xie

Oxie :"3rs.cola 26 Skäggeojcrsv 10

Cxiegårde.is förskola 52 Oshögavägcii 115

Hanehögs förskola 22 10 Eanehögsv 2 Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområde resp avskuret område r inom Iilalaö kocmur.

Församling/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Utfallsområde

Oxie

ICiläncens förskola 34 46 Lerbäcksv 13

Backens fritidshem - 13 Jilevallsv 11

i Oshöga förskola 34 Oshögav 104

Oxievångs förskola 6 46 Oxievångsv 301

Blankebäcks fritidshem Leroråkav 1

5ofielur.d

Sofielur.ds förskola 10 20 Vitenölleg 3 ?

1-ir.dens förskola 15 Hofaelvägen 119 E

Sorgenfri fritidshem 14 Sorger.friv 43

"•v skola 55 •J i" arm väg en 23 =-3 förskola o 34 .Critidsh;.-.: Särla? 6 Hyllie rörskola -

Knäbäcks förskola - 26 Knäbäcksgdn^en 4

:is förskola - 26 uorrbäclrsg 2-4

Bäckens förskola 26 SL;rbäcksg H - 20

Kroksbäcks förskola 34 Sörbäcksc; 13 L_

Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområde resp avskuret område r inom Iilalnö kosnsun r Församling/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Utfallsområde

ITorrbäcks förskola 34 llcrrbäcksg 16

Sörbäcks förskola 34 Sörbäcksg 44 Krdcäaäcks fritidshem 18 llorrbäeksg 33

Stensjons förskola 62 i Stensjögatan 2

Bellevuegårdens förskola - 54 Hålsjbs 1 Svansjör.s förskola o 52 18 fritidshem Svansjög 31 Ärtholnens förskola 63 Stensjög 24

Eriksfält

3olius förskola - 15 Dalaplan 5 Södra Sonaarstadens - 176 förskola •Tohr. "riicssons v 10 J Änggårdens förskola 16 Joiin Srikssons v 8 Anneber.-;s förskola 34 Annebergsg 1 Södertorpsparkens 28 förskola Konsultg 18 Balaplanc förskola o 18 12 fritidshem Trelleborgsv 8 Blekin^sburgs förskola 34 Stadiong 6 10

Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområde resp avskuret område r inoa ?,!aln;ö kommun 1

Församling/ Platser _•. Anläggning Deltid >Daghem Fritidshem

Utfallsoraråäe

Srilcsfält " .-,..--.,-•..

Södertorps förskola 64 Södertorpsg 95

Gröndals fritidshem" .---•--•:- 18 P A Hanssons v 57 -

-Söderkulla förskola o - 36 .18 fritidshea Söderkullag 23

Ormvråkens fritidshem 18 Ormvråksg 62

?osietorpsparkens 28 förskola Orzvråksö 54

Kagalunds förskola 28 Kungsörnsg 2

Kungsörnens förskola 28 Kungsörnsg 4

Almängens förskola 22 Arenprisg 21

Kull ad al

Holna förskola o 58 12 f ritidsr.en Hyacintg 49

Posiedals förskola 52 Snödroppsg 45

Påskliljans fritidshem 35 Snödroppsg 45

Holmavångens förskola 34 Hyacint^ 43

Hyacintens förskola 28 Hyacintg 46

Snödroppens förskola 28 Gnödroppsg 46 Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområde resp avskuret område r inoa Malsiö konraua .

Församling/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Utfallsonråde Li Kulladal Äl Sofieholias förskola - 52 Äl Orkesterg 1

Lindeborgs förskola - 52 Orkesterg 2

Svåsertoros förskola o __ 36 18 fritidshes Koristg 3 t Lindeborgs fritidshem 18 Regissörg 1

Fosietorps färskola 34 Koristg 22

Sofiehclraspsxkens 34 förskola Produoentg 1

Per Albin He-as förskola 34 36 Kulladalsg 2

Bur.keflo Angsdals förskola 54 \ Är.£Sdal3v 20 35 18 .'.r.ijsslätts förskola o

Klagshamn^v 5& 18 Bu.iakeflostrands fritidshem Ollebov 19 Bunkeflosurands förskola 68 llorra Vägen 1

"Torra Vägans förskola 34 -Torra Vägen 1

Tyfrels.jö

1'ygelsjö förskola o 15 13 fritidshem Glostorpsv 19

Kallenbergs förskola 34 36 Tygelsju Kyrkov 3 Totalt 2.428 3-448 774 12

Platser på förskolor och fritidshem i utfallsområae resp avskuret område r inoa IJalaö koaaun

Församling/ Platser Anläggning Deltid Daghem Fritidshem

Avskuret område

Limhamn

Älggårdens förskola 31 Slggatan 17

Järavallens förskola o 34 - 18 fritidshem Odengatan 30

Rosenvångs förskola 28 Sveagatan 103

Bellevue förskola 58 Trolleaäsg 1

Lirahanns fSrskola 52 allé

2crga firsiola 52 Hvlltopsg 12

Berga fritidshea 30 Gr5nalur.dsg 3

Viänger.s förskola 68 ö 3err.adottcsg 35

3rodds förslcola 34 53 \ Breddar: 57

Diu.ps.dals förskola 22 10 Vegeiiolnsg 12

Sotalt 217 210 48

Berört område totalt 2.545 3.658 322 3.6 r Platser reap beläggning på daghem, deltidsgrupper och fritidshem i utfalls "i r onrådet inom Trelleborgs kommun (lilla Gottfridsbon).

Pörsamling/ Daghem Deltidsgrupp Fritidshem Anläggning Plats- Belägg- Plats- Belägg- Plats- Belägg- antal ning antal ning antal ning 781101 781101 781101

Trelleborg Gertrudsgården 66 51 Skarpskytt?s 5 46 29 J_P Hedvägen 46

Hallabaclren 34 28 Hallasvängen 21

™ Sockenvägen 40 28 52 37 Sockenv 2

Fagerängen 46 32 Syster -Jennys v 28

E3S-li_ 46 38 40 32 26 17 Högalidsv 10

Usier Jär 92 62 12 14 20 13 3ullerbyv

-Qäiaas 44 37 26 19 Gaala ~org

"alörten 38 19 40 33 18 2 fy "alörtsv ;2

Akka 30 23 "..'ils Holgerssons v 14

(9 Gråbrödersgatan 40 25 Gråbrödersg 7

Hallasvängen 40 25 HallsDvängen 23 a

Solheden 40 22 Frenneg 2 f

österiid A 40 26 -unncindareg 12

Csobrlid ^ 40 27 Tannbinclireg 12

L. r Platser resy beläggrr. r.~ på daghes, deltidsgrupper och fritidshem i utfalls- 1 området inoa Trelleborgs kommun (Ulla Gottfridsson) .

Pörssinling/ Daghem Deltidagrupp Fritidshem Anläggning Plats- Belägg- Plats- Belägg- Plats- Belägg- antal ning antal ning antal ning 781101 781101 781101

Skegrie

Skegrie daghem 10 Skegrie

L Slågarp

KLörup 40 34 Klörup

Totalt 462 332 362 261 H2 88

L. I-Icisser på daghem, deltidsgrupper och fritidsgrupper i utfall sonråd st resp avskuret område inom Vellinge kommun (Birgitta Hasselgren).

Pcirs ami ing/ Daghem Deltidsgrupp Fritidsheni Anläggning

Utfallsområde

Sskilstoro Olsgårds förskola 33 . . 54 16 Vatterxtornsg Ilorrevångs förskola 58 40 Verkstadsg

Vellinge

Lekgärdets förskola 43 34 18 Frans Gustafsg 14-

Södervångs förskola 37 40 37 Trelleborgsv

Assarsgårdsr.s förskola 48 Vattentornsg

Y Ingelstad

Månstorps förskola 27 Mellanv

Hånstorps fritidshem 15 Arrie

Arrie förskola 40 Folkskolan Totalt 256 20S 122 rlatser på daghem, deltidsgrupper och fritidsgrupper i utfallsområdet resp r av3kuret område inom Vellinge kommun (3irgitta Hasselgren)

Församling/ Daghem Deltidsgrupp Fritidshem Anläggning

Avskuret onråde

Skanör

Ljungklockans förskola 60 20 Ernst Kustroddares gr 2

Skanörsgårdens förskola/ fritidshem 80 15 Halörsv 11

Falsterbo

Falsterbovångs förskola 54 14 16 Bäverv

Vångstugar.s förskola/ 14 12 fritidsne3 ?alsterbov 44

Tornets fritidshea 15 Pritid3£ården Bäverv

St Hammar

Hariastugan3 förskola 28 40 16 G-amleväg 5

Granviks förskola 42 40 Granvilcsv

Sandplans förskola 52 14 30 Collinsväg

Ig ungens förskola 53 28 36 Falsterbov Totalt 294 250 140

Berört område totalt 550 458 262 -(4) Antal skolelever fördelade på församling skola och 3tadlo inom Malmö kommun (ht 19 i'8)

£tfnl_l^område

Förs::iitling Skola L M H G Totalt

S:t Pekri Österport 112 119 231 Västra 50 67 117 S:t Petri 759 739 Malmö Borgarskola 1.517 1.317 Slottsstaden Ribersborg 104 152 256 Fridhem 72 78 150 Slottsstaden 555 555 Mellanheden 143 194 337 Kiraeberc Kirseberg 56 69 290 415 Bulltofta 50 70 128 S egevång 102 104 206 S:t Pauli Rörsjö 64 116 434 614 Karlshög 38 38 Malmö L at i '. sko 1 a 904 904 Paul i sko la.; 891 891 Värnherassk .>.»iv i 2.148 2.148 S;t Johannes Kronborg 42 66 386 494 Lorensborg 101 . 229 330 Vendelsfrid 67 67 Johannes 81 71 152 Dammfri 84 123 464 671 Fildammsskolan 1.230 1.230 J

-ffVrdelade Då forsamlingT skola och stadie inom Malmö^Rramun (9f 1970) r

Antal skolelever fördelade på forsamlingT skola och otadie inom Malmö^ (m 1970)

Utfallsområde

Församling Skola M II Totalt

Iilöllevången Sofiolund 8B 283 763 1.134 Södervärn 55 55 Sorgenfri 62 6.2 124 Södervärnsskolan 996 996 Fosie Hermodsdal 129 126 491 746 Gullvik 127 152 279 lindänge 329 239 / 568 Fosietorp 99 99 Högaholm 206 151 357 Nydala 154 205 359 • V Skrävlinge Rosenholm 58 58 ; Rosengård 174 277 544 995 Värner Rydén 166 228 478 872 Örtagård 95 110 205 Kryddgård 148 253 401 Apelgård 184 137 321 . Husie Husie 152 299 451 Riseberga 105 105 Höja 231 206 437 Jägersro 88 88 Videdal • 69 234 547 850 Hohög 66 66 _l

Antal skolelever fördelade på församling akola och stadie inom MalmSTcommun (fi% 197Q) Antal skolelever fördelade p& r5rsnmlingt okola och otadie inom Malmö Kommun (ht 197B)

Ulfnllsomrtidn

Församling Skola M H Totalt

Glostorp Käglinge £0 50 110 Oxie Oxie Centralskola 100 160 340 Blankebäck 159 215 374 Oxiegården '31 49 140 Sofielund Augustenborg 88 153 341 582 Stenkula 68 95 343 506 Annelund 161 24 185 Hyllie Hyllie 66 66 Kroksbäck 164 201 389 754 Eriksfält Heleneholm 512 763 1.275 Gröndal 85 85 Anneberg 113 202 320 Munkhätte 105 241 346 Eriksfält "40 40 Söderkulla 162 155 484 801 Haga 47 129 176 Kulladal Kulladal 140 233 373 Holma 210 95 305 Bunkeflo Bunkeflo 67. 23 90 Ängslattsskolan 214 268 482 V Klagetorp Klagsharan 79 79 Tygelsjö Tygelsjö 81 252

Totalt 6.972 7.021 8.988 29,237 J

-Pfvrdelade nå ^Jrsamlin™ skola och stadie inom Malmb™ommun (m 1970) Antal skolelever fördelade på WrsamlinW skola och 3tadie inom MalmöWommun fm 1970) Avskuret område

Församling Skola M II Totalt

Limhamn Berya 177 590 767 Karl Johan 143 143 Djupadal 142 280 422 Linné 20 522 550 Geijer- 179 210 389

Totalt 464 605 1.112 2.271

Berört område totalt 720 7.667 0.133 8.908 31.503

_J Ar. t al skolelever fördeladepå försanling, skola coh stadie inora Trelleborgs r fcoaaun (ht 1973)

församling Skola L M H G Totalt

Utfallsområde

Trelleborg Lilj eborgsskolan 131 438 Vannhögskolan 97 104 448 Köpingeskolan 519 Pilevallskolan 139 239 Granlundaskolan 102 Norra skolan 84 104 Centralskolan 93 116 Östra skolan 113 104 Bäckaskolan 112 122 Kyrkskolan 57 77 Söderslättsgymnasiet 1.278 Haglar-?. Ilaglarps skola 43 V Sormarp Tonnarps skola 19 V Vemerlöv Vemmerlövs skola 33 Skegrte Skegrie skola 9 54 V Als-s ad V Alstads skola 48 20 St 31åg?.rp Slågarps skola 33 Gylle Gylle skola 17 59 Crisis-v Gislövs kyrkskola. S3 :odeshö^ skola 35 24

Totalt 1.11 -; 1.1 Cl? i .Arv; 4.994 Antal skolelever fördelade på församling, skola och stadie inom Vellinge r konnurt (ht 1978) ~l

Församling Skola L M H Totalt

TItfallsoir.rade

Vellinge Rosentorasskolan 268 155 423 St Gröneg, Vellinge Lindesskolan 102 102 Malmöv, Vellinge Södervångsskolan HO 193 333 Trelleborgsv, Vellinge Vångaskolan 596 596 Horrevångsg, Vellinge V Ingelstad V Ingelstads skola 69 124 193 Ö Grevie Ö Grevie skola 41 41 Håslöv Håslövs skola 60 60

Totalt 578 574 596 1.743

Avskuret område

St Hannar Sandeplansskolan 131 207 618 956 Kronodalsv, Höllviksnäs St Hammars skola 121 129 250 Falsterbov, Höllviksnäs Häng Kampinge skola 51 51 Ijungenskolan 139 157 296 Palsterbov, Höllviksnäs Falsterbo 3:t Knuts skola 125 193 318 Ljunstyokev, Falsterbo Kull sb ackasko 1 an 66 66 Skanör Storevångsskolan 121 173 294 Slätterv, Skanör Skanörs gamla skola 61 61 Vasterg, Skanör Totalt 815 859 618 2.292

Berört område totalt 1.393 1.433 1.214 4.040 L L.

3.7 Anstalter rerJrda av reaktorhaveri nå Byt 1973-11-01 1(3) r I.ialmö kommun 12 80 i Utfallsområde

Sjukhemmet Saneta Elisabeth S:t Petri 01 7 s Hl Lilla iTygatan 3, Malmö

. r.Iellaahedsgården ...-." V .Slottsstaden 02 106 s Mellanhedsg 26, Malmö ; • • • -

Skogshill "_ 22 s Marietorps allé 30, Malmö Villa Vånga '. " _ '"_ 29 s Köpenhamnsv 88,:Malmö Segevångsgården Kirseberg 03 59 s -';•"/". Segesvängen 1«. Malmö

Celsiusgården S:t Pauli 04 117 s 13 1 Celsiusg 30, Malmö

Håkantorps vårdhem n_ n 40 s Danska v 16, Malmö

Enebackens barnhem S:t Johannes 05 30 s Snebacksv 1, Malmö

Sevedsgården Möllevången 06 84 s Sevedsg 1, Kalmö

Posiefarms utr.hem Fosie 08 8 s Altaiundav 95, Malmö

Lindängar.s vårdhem 56 s Axel Danielssons v 2, Tvlalmo

Rosengården V Skrsvlinge 09 144 s v Troils v 8, Malmö

Oxie vårdhem Oxie 14 80 S ':. ~. Oshögav 2, Oxie

Lönr.gården Sofieluna 15 33 s N Grängesbergsg 34, Malmö

Änggårdens barnhem - Eriksfält 17 7 s John Ericssons v 8, Malmö

Axeltorps utr.hem Bunkeflo 19 6 s Klagshamnsv 36, Vintrie

Vintriehemmet n_ 11 14 s Vintrie

Tygelsjögården Tygelsjö 21 34 s Tygesöö Totalt ^926 s 27 lj .953 3.7 Anstalter ser3rda av reaktorhaveri på Bvfc 1973—11—01 1(3) almö kommun 12 80

Isområde

Ans adress Anjt al

Sjukh Sancta Elisabeth S:t Petri 01 7 s Lilla !Tk 3, Malmö !.!ellanhed3 n Slottsstaden 02 106 Mellanhedsg tfalraö

Skogshill II _ II Marietorps alle

Villa Vånga 29 s Köpenhamnsv 88, Mal

Segevångsgården Kirseberg 03 59 s Segesvängen 1, Malmö

Celsiusgården S:t Pauli 117 s 13 1 Celsiusg 30, Malmö

Håkaatorps vårdhem "- 40 s Danska v 16, Malmö

Enebackens barnhem annes 05 30 s Enebacksv 1, Malmö

Sevedsgården vången 06 84 s Sevedsg 1, Malmö

Posiefanas utr.hem Po si 8 s Almlundav 95, Malmö

Lindängens vårdheni ». " 56 s Axel Danielssons v 2, Malm"

Rosengården V Skrävlinge 144 s v Troils v 8, Malmö

Oxie vårdhem Oxie 14 80 s Oshögav 2, Oxie

Lönngården Sofielund 15 s K Grängesber , Malmö

Änggårdens hem Eriksfält 17 John Eric v 8, Malmö

Axelto tr.hem Bunkeflo 19 6 s Klag, sv 36, Vintrie

V ehemmet II _ II 14 s ie

gelsjögården Tygelsjö 21 34 s ygesjö Totalt ^926 s 27 1, 953 FTal:r.* kocmiui 12 80

Avskuret område

Församling Ant al_ Jjlatser

Annetorpsgården Limhamn 07 32 s Väst anv 119, Malmö

Pilängens vårdhem 155 s 5 1 Elinelunöav 52, Malmö

Öresundsgården 144 s Idrottsgatan 47, Malmö

Totalt 336

Kommunen totalt VT257 s 32 1 1289

Yellinge kommun 12 33

Utfallsoaråde

A.n/tal £.^_^

Eskilsgården Eskilstorp 02 53 s 3 1 ITorrevå^gsg, Vellinge

Ålderdomshemmet i Hånstorp V Ingelstad 13 35 s 2 1 V Ingelstad

Totalt ^83 s 10 l 98

Avskuret område

Höllvikshemmet St Hammar 08 41 s 8 1 Höllviksnäs

Totalt 41 s 8 49 Kommunen totalt . 129 s 18 147

OJ grelleborgs kommun 12 87

t fallsoaråde

i^rsamling Antal

Östergården Trelleborg 01 östergatan 65» Trelleborg 42 s 42 1

Alstadshemmet V Alstad 10 Al st ad 16 s 51

Gislövs ålderdomshem Gislöv 16 Gislöv 3 s 4 1 Kommunen totalt ^61 s 51 \j 112

Utfallsområde

Totalt Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun v1O75 s 88 1163

Avskuret område

-btalt Z.Ialn"D-och Vellinge kommun v 372 s 13 1 385

Berört område

Malnö, Vellinge, Trelleborg och Svedala kommun V1447 s 1548 *)

*} IQientel boende i pensionärslägenhet eller lägenhet speciellt utrustad för h?:idikappad utgör hemvårdade sota till antal och fördelning inom kommunerna presenteras på annat ställe.

137A-11-1O

Lars Brick Social hemhjälp utnyttjad av vårdtagare inom Malmö kommun fördelade på utfallsonråde och avskuret område (uppskattat värde). Uppgifterna bygger på SC3:s statistikuppgift 2, vecka 4, 1978

Oaråde Antal personer /o av antal Vårdtagare 65 år pensionärer 1978-01-01

Utfallso-råde 33.335 92,3 8.030 Avskuret oaråde 3.037 7,5 653 Sj berört område 96 0,2 17

Kommunen totalt 41.579 100 8.700 Berört område 41-483 99,8 8.683 totalt

4.2 Social hemhjälp utnyttjad av vårdtagare utfallsonrådet inoa Trelleborgs kommun (Lisbeth Eerm) ;

Församling Antal Antal vårdtagarhem vårdtagare

Trelleborg 532 632 Yemmerlöv 7 11 läaglarp 1 1 Hanmariöv 12 13 fc»Skegrie 10 10 Bodarp 1 2 V Tomaarp 4 6 Puglie 3 3 V Alstad 8 9 Gylle 4 6 Kyrkoköpiiige - Sal'.:;cins;e 1 1 Gislöv 9 11 Siffilinge 2 3 Bösarp 4 4 L Isie 9 10 Lilla och St Slågaxp 5 7 3erört oraråde totalt 552 779

4.3

Tm A t) A ~ciriTy-r\r\-Kt Social hemhjälp utnyttjad av vårdtagare inom Vellinge kommun fördelade på utfallsområde och avskuret område (uppskattat värde). Uppgifterna bygger oå 5C3:s Statistikuppgift 2, vecka 4» 1978

Område Folkmängd 5b av totalbe- Vårdtagare 1977-12-31 folkningen

Utfallsoaråde 9.662 43 47

Avskuren område 12.978 57 63 * Berört område totalt 22.640 100 110

*) Vårdtagarna består av 101 personer 65 år och äldre, 7 handikappade under 55 år samt 2 personer andra än handikappade under 65 år.

4.4 Ambulanser: 3.8 Antal vårdplatser fördelade på patientkategorier för Malmö kommun i enlighet med gällande beredskapsplanläggning (Peter Sommer).

Församling/ Transportabla Ej transportabla Sjukhus sittande liggande

Utfallsområde

S;t Johannes - Eriksfält

Kalaö Allmänna Sjukhus 1.165*5 275 220 Kirseberg

Malmö östra Sjukhus 650 110

S:t Pauli

Värnheas Sjukhus 545 200 90 Totalt 2.360 585 310

*) i ett nödläge beräknas 620 patienter kunna hemskrivas •*) " - 130 " - ***) « _ 140 " -

Antal vårdplatser för Värnhems Sjukhus avser läget i november 1978» Viss omfördelning samt nytillskott av vårdplatser har skett, vilket innebär att uppgifterna är osäkrare än för de andra sjukhusen.

— 'al I I Antal patienter intagna på Trelleborgs lasarett 1978-11-17 (Klinikcheferna Stig Persson, landstinget}

Transportabla sittande: 204 patienter * 11 liggande: 95 " Icke transportabla : 16 l1

Totalt 315 patienter

Kapacitet: 340 patienter (KK och intensivvårdsavdelningen ej fullbelagd).

* därav S3 son är rullstolsbundna inom långvården

^•^ 'ta U •ol :<8 PiH 3.9

Kriminalvårdsanstalter inom utfallsområdet samt antal interner (regionass.)

Hiksanstalterr i Kalmö: 107 platser + hälcte genomsnitt 150 intagna

österport, Malmö : 16 platser genomsnitt 12 intagna

Tygelsjö : 32 platser genomsnitt 25 intagna

Totalt genomsnitt intagna 137

'a' u ia 01 >O 4» 1(5) Sammanställning av bilbeståndet som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1978-11-01, och bygger på SCB:BILPAK, tabell 2.2 gällande personbilar sora registrerats på fysiska finare 1977-12-31

MALMÖ KOMMUN

Antal Därav antal Antal familjer Därav möd personbilar i yrkes- utan med mer än en ?3rsaalir.;j i trafik mässig bil bil bil vid årets trafik utgång

Utfallsonråde

o:t Petri 2.521 1 5.482 2.317 133 Slottsstaden 5.927 8 8.539 5.460 391 ' Kirseberg 3.504 5 5.575 3.271 164 S;t Pauli 3.048 3 6.4.74 2.790 140 S :t Johannes 4.540 12 7.425 4.357 255 t I&ällevången 3.348 17 8.301 3.107 155 Posie 6.554 25 6.463 6.130 355 V Skrävlinge 5.056 23 6.598 4.579 289 Husie 4.342 33 2.299 4.297 467 Glostorp 394 2 135 337 51 Lockarp 70 - 31 61 9 Oxie 1.713 9 529 1.500 200 Sofielund 3.788 14 6.891 3.607 152 Hyllie 2.686 6 2.485 2.380 245 "riksfält 5.850 24 5.603 5.509 307 Kulladal 3.020 10 2.577 2.838 161 BurJieflo 1.544 6 . 529 1.234 243 V JClagstorp 247 - 122 208 37 Tygelsjö 347 2 265 719 124 Totalt 59.609 202 76.378 54.851 3.878

Avskuret område

Limhamn 5.847 22 5.271 5.170 598

Totalt 5.847 22 5.271 5.170 598

Berört område 55.455 224 81.649 60.021 4.476 totalt Sammanställning av bilbeståndet som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1978-11-01, och bygger på SCB:BILPAK, tabell 2.2 gällande personbilar sota registrerats på fysiska ägare 1977-12-31

SVEDALA KOMMUN

Antal Därav antal Antal familjer Därav med personbilar i yrkes- utan med ner än en Församling i trafik mässig bil bil bil vid årets trafik utgång

Utfallsområde

V Kärrstorp 114 41 87 T~rringe 30 12 26

Totalt 144 53 113 29

4.5 Sammanställning av bilbeståndet som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1978-1T-01, och bygger på SCB:BILPAK, tabell 2.2 gällande personbilar som registrerats på fysiska ägare 1977-12-51 ] •___

TRELLEBORGS KOMMUN

Antal Därav antal Antal familjer Därav med personbilar i yrkes- utan med ner än en Församling i trafik mässig bil bil bil vid årets trafik utgång

Utfallsoraråde

Trelleborg 5.031 14 341 Maglarp 176 - 42 V Tomaarp 77 1 14 V Vetnmerl.3v 91 - 16 Hammarlov 112 - 21 Skegrie 184 - 38 Bodarp 106 - 24 Fuglie 1TA 1 24 V Alstad 23^ - 49 L Slågaxp 141 - 19 3 oiågaxp S3 - 9 G;-lle 135 - 13 Kyrkoköpinge 24a - 26 Lalköpinge 245 2 28 Gislöv 368 - 57 Simlinge 71 1 16 Bo sarf; 132 - 22 L Isie 123 1 17

Uozslt O.709 • 20 6.689 7.335 781 Sammanställning av bilbeståndet som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1978-11-01, Sam och bygger på SCB:BIIiPAK, tabell 2.2 gällande personbilar som registrerats på och fys fysiska ägare 1977-12-31

VEILIIIGE KOMMUN

i Antal Därav antal Antal familjer Därav med personbilar i yrkes- utan med ner än en Församling i trafik mässig bil bil bil v- ".!] vid årets trafik utgång Koi

Utfallsområde

Gässie 201 4 66 160 39 i., a. Sskilstorp 616 1 107 477 121 Sv Kököpinge 225 - 115 185 39 Sr' Vellinge 1.472 10 740 1.260 192 ' Ve: Håslöv 119 3 42 96 21 S Åkarp 127 1 48 110 16 fc Mellan Grevie 53 - 25 41 11 östra Grevie 215 3 89 172 38 V Ingelstad 351 - 103 282 66 Arrie 122 - 41 95 25 ...a Ve •Total z 3.502 22 1.381 2.878 568

Avskuret område

Skanör 1.293 2 378 1.011 261 Falsterbo B 40 2 278 655 174 3e to 1.675 5 413 1.235 351 E^g 1.226 1 333 049 259

realt 5.034 10 1.412 3-301 1.055

Berört oraråde 8.535 32 2.793 6.779 1.623

•J O U Z2.X, U CVI Sammanställning av bilbeståndet som berörs av reaktorhaveri på Bvt 1978-11-01, och bygger på SCB:BILPAK, tabell 2.2 gällande personbilar som registrerats på fysiska ägare 1977-12-31

Antal Därav antal Antal familjer Därav med personbilar i yrkes- utan med ner än en Ciiråde i trafik mässig bil bil bil vid årets trafik Kommun utgång

UTFALLSOMRÅDE

"alciö 59.503 202 76.378 54.851 3.878 Svedala 144 1 53 113 29 « Trelleborg 8.709 20 6.689 7.835 781 Vellinge 3.502 22 1.381 2.378 568 fc Sotalt 71.954 245 84.501 65.577 5.256

AVSKURET OMRÅDE

5.347 22 5.271 5.170 Vellirure 5.034 10 1.412 3.301

Total i 10.381 32 6.633 6.582 1.653

3erört oaråde 32.335 277 91.134 72.259 6.909 totalt 1(2) Antal lastbilar, bussar och mc^vc ykl ar ägodel ad e på undersökningsorar^^ respe'mLve övriga delar av Malmöhus län (uppskattat värde avrundat til+Witul) t^P "^P W

Kommun Folkmängd Lb i trafik T.b i tralMk Ib i trafik Buss 1977-12-31 3.500 3.501-12.000 12.000

Utfallsotnråde

Malmö 218.939 2.801 1.433 1.437 505 649 Svedala 349 3 1 1 1 Velliage 9.662. 90 29 31 6 28 Trelleborg 27.955 286 86 147 20 71 Totalt 3.180 1.549 1.616 531 749

Avskuret område Malmö 18.985 242 124 124 43 56 Vellinge 12.978 122 40 42 10 38 Totalt 3G4 164 166 53 94

Berört område totalt 3.544 1.713 1.782 584 843 Övriga länet 5.111 1.584 2.695 468 1.654

Totalt i Malmöhus län 8.655 3.207 4.477 1.052 2.497 VO

J1 i! 1_ J _.„_«._ M u — Si-..—t ~~ -1^1 „„ „„ i av. Antal lastbilar, bussar och mMnroykla^vördelade pä underoökningeorasflVe ivc Övriga delar av Malmöhus län (uppskattat värde avrundat ti40 ental)^r ^P

Kommun Lb i Y-tr Lb i Y-fcr Lb i Y-tr Buss i Y-tr 3.500 ?;. 501-12. ooo 12.000

Utfallsområde Malmö . 53 172 422 Svedala - - 1 Vellinge 2 4 20 2 Trelleborg 7 10 102 4

Totalt 68 186 708 428

Avskuret område Malmö 5 14 50 36 Vellinge 3 6 29 3 Totalt 8 20 7rJ 39

Berört omr totalt 76 206 787 467 övriga länet 99 156 1.558 304

Totalt-i M-län 175 3S2 2.345 771 Antal mopeder fördelade på undersökningsområde respektive övriga delar av Malmöhus län (uppskattat värde)

Kommun Folkmängd Mopeder Beräknat antal 1977-12-31 (avrundat till 1O-tal)

Utfallsområde

Malmö 218.939 5,135? 11.230 Svedala 349 6,25$ 20 Vellinge 9.662 600 Trelleborg 27.955 n _ 1.740

Totalt 13-590

Avskuret område

18.985 5,13/» 970 Vellinge 12.978 810

Totalt 1.780

Berört område totalt 15.370 Övriga länet 28.370 Antal mopeder i Malmöhus län 43.740

Lars Brick 4.2

Bärgningsfordon i Malmöhus län fördelade på respektive stationeringsort (G Brandt» Larmt.jänst)

Nedan uppräknade bärgningsföretag är anslutna till Bärgningskåren AB (dotter- företag till Larmtjänst AB) med samarbetsavtal för bemanning och jourhållning.

Utöver här nedan upptagna företag, finns några stationer, vilka inte har avtal med Bärgningskåren AB, men som utnyttjas av larmcentralen i Malmö när deras geografiska position så betingar. Dessa enmansföretag är belägna i följande orter; Höllviken, Malmö, Södra Sandby och Höör/Hörby.

Bärgningsfordon i M-län

Stationerinasort Antal fordon

MALMÖ Motorbranschens Bärgningstjänst AB 7 st Murmansgatan 130 212 25 Malmö

LUND Theanders Bilservice AB 3 st Annedalsvägen 7 222 30 Lund

ESLÖV Fribroeks Motor AB 2 st Lundavägen 6, Box 27 241 00 Eslöv

LANDSKRONA Erikssons Bil AB Eftr 5 st Hagens väg 12 261 90 Landskrona

HELSINGBORG Bärgningskåren AB 4 st Pack 100 31 Stockholm 21

TRELLEBORG Alsingegatans Bilverkstad 2 st Alsingegatan 231 00 Trelleborg

YSTAD YSTA-Larm AB 5 st Norra Ankargatan 2 271 00 Ystad

SJÖBO Tor Nilsson Bil AB 3 st Södergatan 6 275 00 Sjöbo

SKURUP' Blennows Bil AB 1 st Sandåkern 11 274 00 Skurup

o. 4.3

MILITÄRA FORDON

Hänvändelse till P 7/Fo 11, överstelöjtnant Eölke Lundberg, per telefon, 0411/195 60 1978-11-21:

(P 7/F0 11:s personal denna vecka inbegripen i budgetarbete, som gör det svårt att avsätta resurser för mera ingående undersökningar)

Temporärt disponerar P7 ca 3 bussar och ca 15 lastbilar och Lv 4 "3 " " " 15 »

Totalt ca 6 bussar ca 30 lastbilar Personbilsbeståndet ansågs åtgå för militär ledningspersonal

På sikt kan givetvis ett större antal fordon ställas till förfogande riz. ur tillgängliga mobförråd, varvid dock förarprobleciet måste beaktas. Framför detta alternativ torde tidsskäl tala för ett fordonstillskott ' genom MB försorg från förband, utanför Fo 11, exempelvis P2 och T4. I synnerhet sistnämnda förband torde ha en avsevärd fordonspark rullande i fredstjänstr? .

"~i rr 14 Ill-I —i 1? 44 Ambulanser:

Landstinget (Sven—Olle Lantz 046-15 30 00 1978-11-17)

Dagtid inoa 1 titaae 20 - 25 st (2 patienter) Hatt " 1 •• 20 " ("- )

Total tillgång: 38 st, huvuddelen disponibla inoa 2 tiamar

Avtal under utarbetande med L län om insats av ambulanser därifrån vid behov.

Hals^ k_ossua (Brandaästare Ottosson 727 00 1978-11-17;

?atal tillgång: 15 st, varav en specialambulans

4. 3t kan göra utryckning inoa 60 sek, resten inom

KaL=£ ^iaänna_Sjukh;us (Transportaästare Andersson 99 00 00 ankn 1260 1978-Vi-17) Zzzal tillgång: 12 st (2 liggande + 1 sittande + vårdare)

3-s på gång inan 1 tisae, resten inoa 3 tiaaar.

Sve^säa Palk_A3 (93 43 00 1973-11-17)

"otal tillgång: 3 st 1979-01-15 Tillgång på särskilda färdtjänst- fordon i Malmöhus län Summerade värden inom () t på 1-01,

Kommun/Ägare Antal fordon Antal rullstols- Antal vårdare Antal bårar per Antal sittande pev bundna samtidigt (pass) samtidigt fordon i särskild fordon i särskild per fordon per fordon vid transport transport rullstolstrans- port

•••2 2

Burlöv/. kommunen 7 1 6 18 2 2 _1_ 8 9 7 26

Eslöv/. C M Eslövs taxi 1 2 Billinge taxi 2 (4) 4 (a) 7 (14) Hurva taxi 1 8 ti _ 1 4 2 Kungshults taxi 1 20 Stehags taxi 1 2 2 _7 10 (12) 10(14) 49 (56)

Helsingborg/ kommunen 7 5 16 (112) 2 2 7 ( 14) 1 4 H) 4 . 11 1 . 4 8 16 1 5 8 8 20 (52) 29 (78) 58 (161)

Högariäs/ kommunen 5 8 16 4 2 12 3 __7 19 35 Tillgång på särskilda färdt.lähst- m fordon i Malmöhus län Summerade värden inom () SJ)

Kommun/Ågare Antal fordon Antal rullstols- Antal vårdare Antal bårar per Antal sittande per bundna samtidigt (pass) samtidigt fordon i särskild fordon i särskild Ou- ny per fordon per fordon vid transport transport rullstolstrans- port

Hörby/. Lyby taxi 2 4 7 östraby taxi 2 4 7 8 14 Höör

7 (21? 7 (21)

Landskrona/ kommunen 4 8 7 11 9 16 20 3 35 Lomma/ kommunen 5 5 15 5 5 15 Lund/. Lunds taxi 4 2 (8) 2 (8) 7 (28) 1 5 11 16 7 (13) 13 (19) 23 144) lalmö/ kommunen 17 5 5 (85) 15 [255 12 3 2 (24) 11 132 8 (SJ(121)) 109) 8 021) 26 1387 J

3 Tillgång på särskilda färdtjgnat- •3 Tillgång på särskilda färdt.lähst- fordon 1 Malmöhus län Summerade värden inom ()

Kommun/Ägare Antal fordon Antal rullstols- Antal vårdare Antal bårar per Antal sittande per bundna samtidigt (pass) samtidigt fordon i särskild fordon i särskild per fordon per fordon vid transport transport rullstolstrans- port

Sjöbo/ Vollsjö taxi 2 1 7 S3öbo taxi 2 1 II _ 7 9 3 18 13 32

taxi 7 2 13 Nilssons taxi, 2 4 7 Rydsgård II _ 20 Staffanstorp/

Svalöv/. kommunen 4 1 8 Svalövs taxi 2 2 7 Asks taxi 2 2 7 Kågeröds taxi 2 2 7 10 29 Svedala

Trellebprg/kommunen 1 7 2 13 . 1 4 1 8 ; 11 3 21

Tilleåne Då särskilda färdt.lähst- Tillgång på särskilda färdtiänst- fordon i Malmöhus län T Summerade värden inom ()

Ystad/ kommunen 6 6 16 Rynge taxi 2 2 7 Köpingebro taxi 2 2 . 7 Löderups taxi 2 2 7 t2 12 37

88 (319) (335) (132) (992)

Anmärkningar; Kombinationen rull tolsbundna + si tände (inkl vårdare) bedöms något olik från kommun till kommun betr samma ordonstyp. Kapa 'tet rullstolsbundna kan också växla b roende på utrymnin s- behov för olika ty er av rullstols •

Det påpekas att transporter av rul stolspatienter också kan ske med vanli a taxi-bilar då pa ienten flyttas över i billn och rullstole hopfälld transporte ras i bilens bagag utrymme.

o> _J 4.5

Antal taxibilar i berSrt område resp länet i övrigt

Berört onråde

laoa Lial-nö kommun finns 220 ordinarie taxibilar och 15 reservbilar som hålls «v den ek föreningen. Dessutom håller de enskilda taxiägarna JO reservbilar.

Av dessa bilar är 180 ständigt i trafik.

?å 2 tia-ar kan ca 200 bilar vara insatta.

5vriga taxi-tillstånd inom berört område uppgår till 37.

Antal tillstånd i övriga delar av länet uppgår till 353.

1 Antal skol- och taxibussar stationerade inom Trelleborgs kommun (H Kjellberg)

Trelleborgs kommun äger 6 bussar för i genomsnitt 40 passagerare per buss.

Fem av dessa är stationerade i och omkring Anderslöv medan den sjätte finns i Slågar?.

Den kommunalt understödda linjetrafiken med bussar ombesörjs dels av Trelleborgs Taxi med två bussar om 40 passagerare var och Klagstorps Taxi ned en buss om 20 passagerare.

i r n 4.6

Svensict färjetonnage med hemmahamn i Malmöhus län med angivande av person- transportkapacitet

Statan3 Järnvägar

KS Skåne (Trelleborg - Sassnitz) 1.192 passagerare M3 Malmöhus (Malmö - Köpenhamn ) 1.100 11

AB Sundfart

I.IS Hamlet (Malmö, Limhamn - Dragör) 800 pass MS Ofelia ("- ) 800 11 I.I3 Scania ("- ) 800 11 ^ IS Salthola ("- ) 400 11

A/S Daaskibsselskabet Öresund

MS Öresund (Malaö - Köpenhamn) 1.260 pass A HS Tärnan ("- ) 120 11 HS Viggen ("- ) 120 11 HS Svalan • ("- . ) 100 11

Lior. ?;rry A3

"3 Gustav Vasa (Malöiö - Travemunde) 1.040 pass MS liils Backe ("- ) 1.040 11

Scandinavian - Perry - Lines LB ~ färjorna

*TS Ursula (Helsingborg - Helsingör) 800 pass I."S Hegula ("- ) 800 " W ::.Z Betula ("- ) aoo " T.IS Carola ("- ) 700 "

SL - färjorna

Stella Scarlet (Landskrona - Tuborg) 800 pass Svea Scarlet ("- ) 800 11 Dana ScarLet ' (Landskrona ) 700 11

Total kapacitet i länet 14.172 pass

*) enbart i fraktfart

**.)reservfärja stationerad i Helsingborg Kapacitetsredoyisning, bussar - Malmö lokaltrafik

Under förutsättning att beredskapsplaner finns kan samtliga bussar i trafik (vagnutsättning i ordinarie trafik 1978-11-01) med hjälp av Icommunikationsradion omdirigeras för att ingå i evakuering av befolkningen i utfallsområdet.

Om däremot en del av bussarna efter larm fortfarande beräknas vara i drift på ordinarie rutter enligt beredskapsturlista uppskattas viss ledig kapacitet kunna utnyttjas efter en timme (antal bussar gripbara efter 1 timme = vagnut- sättning x 0,4). Ö 3 S w > £•<

Kapacitetsredovisning, bussar - MalmS lokaltrafik

Tidpunkt Antal bussar Antal bussar Antal platser i trafik gripbara efter ledig kapacitet gripbara gripbara .efter 1 timme omedelbart 1 timme

13.00 125 50 10 000 4 000 14.00 130 52 10 400 4 160 15.00 153 61 12 240 4 880 16.00 188 75 15 040 6 000 17.00 170 68 13 600 5 440 18.00 149 59 11 920 4 720 19.00 107 42 8 560 3 360 20.00 68 27 5 440 2 160 21.00 65 26 5 200 2 080 22.00 63 25 5 040 2 000 23.00 62 24 4 960 1 920 24.00 49 19 3 920 1 520 01.00 9 3 720 240 02.00 03.00 04.00 3 1 240 80 05.00 18 7 1 440 560 06.00 112 44 8 960 3 520 07.00 153 61 12 240 4 880 08.00 175 70 14 000 5 600 03.00 137 54 10 960 4 320 10.00 114 45 9 120 3 600 11.00 111 44 8 880 3 520 12.00 115 46 9 200 3 680 .Vagnutsättning i ordinarie trafik 1978-11-01 r Antal bussar, ledig kapacitet gripbara efter 1 timme --- ~l

SiS 731s Kapacitetsredovisning, bussar stationerade i Trelleborg och Ystad, Malmö/ lund och Landskrona (G Anderberg» Lin.iebuss)

Under förutsättning att beredskapsplaner är framtagna kan samtliga bussar i trafik i tätortstrafiken i Trelleborg tas ut vid larm (5 bussar + 1 i reserv) varvid ca 500 platser kan användas (mellan kl 06.00 och 20.30).

Möjligheten att ianspråkta bussarna efter kl 20.30 beror på om man kan kalla in förare och deras villighet att ställa upp i en extrem katastrofsituation.

Om däremot en del av bussarna efter larm fortfarande beräknas vara i drift på ordinarie rutter (50$ utsätts) enligt beredskapsturlista, uppskattas 300 lediga platser kunna utnyttjas i evakueringssyfte kl 13.00 - 21.00 och 500 platser därefter med en timmes varsel.

Ledig kapacitet som från respektive stationeringsort kan frigöras för fram- körning till ort inom riskzonen 1978-11-01. Kapacitet med en (två) timmes varsel.

Stn-ort kl 15.00-19.00 kl 19.00-21.00 kl 21.00-02.00

Ystad ' 200 300 300 (300) (500) (500)

00.00-05.00 05.00-08.00 08.00-H.OO 14.00-19.00 19.00-24.00 Lund/Kalmö ' 200 900 1800 1300 600 (900) (1300) (1800) (1300) (1800)

Landskrona 0 200 500 200 700 (700) (500) (500) (500) (700)

*) Franköraingstiden ej inberäknad

Uppgiftslamnaren vill nämna att beräkningarna är gjorda under kraftig tids- press och att dessa därför endast får användas som underlag pejlande storleksordningen i grova drag av företagets kapacitet. ^ ...* Kit, .ot LandSkronaf/H.l3orfi/Xnlholn,/E3löv - Hässleholm 1 *£&?£**1 To ml a antaret 19*1-1iSi.

05.00-05.59 06.00-06.59 07.00-07.59 08.00-08.59 Kap Out- Rap Out- Kap Out- Kap Out Kap Out Kap Out- Kap Out- Ka Out- Kap Out- Res nyt* Res njttj Rea nytt;) Res yttj Res nytfl . ReB nyttj Res nytbj Res nytt3 Hes nytt 1250 168 O 168 1150 74 4 70 1252 168 10 158 68 276 30 246 H 328 40 288 1202 168 20 1'48 1180 250 15 235 ,1254 .168 28 140 1400 250 35 215 282 214 50 164 1204 168' 10 158 230 352 ' 70 282 1256 168 88 80 662 25P 25 225 1258 168 80 88 1102 74 O 74 10 346 76 270 1402 250 50 200 604 320 75 255 S:a 238 1594 833 799 1 [ I I I

Fran Hl-» -ot Lo.dslcr^icl.i^o^/j^holn./Eslöv - msal.hol. 05.00-23.59 tidtabellsenli. t . P G Hellström

09.00-09.59 10.00-10.59 11.00-11.59 12.00-12.59 13.00-13.59 Kap Out- Kap Out- Kap Out- Kap Out Kap Out Kap Out- Kap Out- Ka Out- Kap Out Res nyfrl: Reg nytt3 Res nytbj Res ytfc;j Res nytty . Hes nyfcbj Res nytfcj Res nyttj Res nyt 272 220 65 155 . . 1404 250 .75 175 228 464 90 374 126'; •168 60 108 1406 250 55 195 606 356 60 296- 284 192 60 132 1268 1C8 "60 108 226 '184 90 374 1408 250 30 220 608 238 60 178 1222 163 30 138 238 248 60 188 1270 168 40 128 1182 74 10 64 1410 250 50 200

S:a 330 973 240 910 .. 580 4k 0 Pr'-rt Malmö taot Lanaskrona/lIelrjingbor,-;/KnjteUiol;n/Eslöv - Hässleholm Totala antalet platser resp outnyttjad kapacitet p tåg från Malmö C ut ur utfallscrarådet 1978-11-01, 05.00-23.59 (tidtabellsenlifft . (V C Hellström SJ 14.00-14.59 15.00-15.59 16.00-16.59 17.00-17.59 Tåg Kap Out- Kap Out- Kap Out- Kap Out Kap Out Kap . Out- Kap Out- Ka Out- Kap OuJ. Res nytt Res njttj Res nytt;) Res ytfcj Reo nytid . Hes nyltj Res nytfcj Res nytta nyi L'J4 328 95 233 1272 168 .25 143 610 350 50 300 286 214-60 154 1412 250 65 185 1276 • 168 40 128 274 159 55 104 ' 2 372 '80 292 1228 168 60 108 1278 '- 168 65 103 62 257 55 202 27G 159 85 74 1186 ' " " 74 25 49 1280 168 60 108 1414 250 75 17 • 6 ' 298 65 23 1232 • 168 55 11 1234 168 25 14 S:a 676 571 936 66 Fvån Malmö mot LandBkronn/ilelsiSBkor^/flnj^holm/Eslöv - Häoaloholm Torala antnTot platser resp outnyttjad kapacitet på _. , ^ tåg från Malmö C ut ur utfallsorarådet 1JVU-11-O1, 05.00-2 . 9 tidtabellsenli t . P 6 Hellström SJ 18.00-18.59 19.00-19.59 20.00-20.59 21.00-21.59 22.00-?2.59 23.00-23.59 Tåe Kap Out- Kap Out- Kap Out- Kap Out Kap Out Kap Out- Kap Out- Ka Out- Kap Ov Res nytt Res nyttj Rea nyttj Res ybtj Res nytq . Res nyttj Res nyltj Res nyttj Res nj 222 484 90 394 1286 168 .60 108 1416 250 50 200 233 168 35 133 220 140 25 115 614 194 40 104 1290 168 35 133 290 252 80 172 i 1418 150 40 210 1292 168 50 118 234 248 45 203 212 140 70 70 1246 168 30 138 1470 250 25 225 668 172 40 132 1248 168 30 138 202 138 50 88

a-.a. 835 352 382 321 565 226 Frfln Malmö mot Ystnd/Eiimrishamn Totala antalet platser resp outnyttjadTcapacitet på tåg från J/ialmö C M t ur utfallsorarädet 1S"'»i-11-01, 05.00-23.59 (tidtabellsenligt). (P O Hell.v:.rö:n, SJ)

O7.OO-O7.5S 09.00-09.59 13.00-13.59 16.00-16.59 17.00-17.59 18.00-18.59 22.00-22.59 Kap Out- Kap Out Kap Out- Kap Out Kap Out Kap Out- Kap Out- Ka Out- Kap Ou- Res »yt* Res njttj Res nytt;) Res ytfcj Res nyt-fl . Res nytttf Res nylfcj Res nyttj Res ny 1463 145 30 115 1465 415 40 375 1467 270 30 240 1471 325 60 265 1473 145 55 90 1475 • 325 65 260 . 1477 180 30 150

_J 1 TOTALSAMMAITDRAG

Sammandrag totalt av ledigt utrymme i ordinarie tåg från Malmö 1978-11-01 mellan 05.00 och 23.59. (P G Hellström, SJ)

Klockan Kot Ängelholm I!ot Ystad/ Eslöv-Lund Simrishamn

5.00 - 5.59 233 6.00 - 6.59 1594 7.00 - 7.59 833 115 8.00 - a.59 799 9.00 - 9.59 330 375 10.00 - 10.59 973 11.00 - 11.59 240 12.00 - 12.59 910 13.00 - 13- 59 530 240 14.00 - 14.59 676 15.00 - 15.59 571 16.00 - 16.59 936 265 17.00 - 17.59 664 90 18.00 - 13.59 835 260 19.00 - 19.59 352 20.00 - 20.59 382 21.00 - 21.59 321 22.00 - 22.59 565 150 23.00 - 23.59 225

8 F i r Sankkapacitet vid bensinstationer i utfallsområdet i relation till antal personbilar i trafik 1978 , Total tankvolym vid bensinstationerna inom utfallsområdet uppgår till 4 652 m (ej inräknad företagsägda pumpanläggningar, militära tankar samt bensinbolagens egna depåer) uppdelad på tankar för bensin som uppgår till 3 840 m och motor- brännolja uppgående till 812 m. Den största gruppen av bilar inom området utgörs av personbilar - 71 954 jämfört med lastbilar - 7 307 och bussar 959 (jmf 4.1 och 4.2). Antal dieseldrivna personbilar uppgår till mindre än 2?o av totala antalet personbilar inom området. Om man utgår från att antalet dieseldrivna personbilar är försumbart i fCrhållan- de till totalantalet personbilar och man dessutom inte reducerar antalet &.<3d hänsyn till att ca 10% av bilarna inte kan användas (reparationer, service etc) framkommer följande relationer mellan tankvolymer och personbilsbeståndet kommun- vis. Totalt antal Tankvolym bensin 25$ av total- Antal liter/ personbilar i 1 tankkapacitet personbil vid i 1 25^-ig tankkapacitet

M.-ilmö

59 609 3 285 000 821 250 Svedala

144 3 000 750

Trelleborg

8 709 439 000 109 750 12 Yellinge

3 502 113 000 23 250 8 Av ovanstående uppställning framgår det att om samtliga personbilar i utfallsom- rådet tömmer samtliga tankstationer på ett teoretiskt 25^-igt lager av motor- bensin kaa varje bil tanka i genomsnitt 9»5 liter. I det ovan angivna extrem- fallet ger en låg tankpåfyllnad en godtagbar mängd bensin till varje bil för att dessa ska kunna ta sig ur det kontaminerade området.

3ensinbolagen uppger att man rekommenderar tankstationsinnehavarna att aldrig låta tanknivån understiga 1/3 av tankvolymen. Under 1 m kan dessutom inte pu-npas upp. 1 Bensinstationernas tankvolym uppdelade på bensinbolag församlingsvis inom utfallsområdet Malmö Kommun 12 80 Församling/Bensinbolag Adress Tankvolym i m Bensin Motorbrännolja

02 Slottsstaden BP Egon Hanevik Bensinstn 30 Ola Hanssonagatan 9 Malmö V DIJJ-X Skandinaviska Bensin AB DIN-X 25 Automatstaticm Tessins väg Malmö

FINA Fridhems Bilservice AB 40 20 Kilian Zollsgatan 33 Malmö GULF Signalhornets Bensin o Bilserv. 40 J Ericssons väg Malmö 7 ii _ MOBIL Olsson o Lindgren Bensinstn 40 Nordlindsväg 102 Malmö V NYNÄS Folke Nilsson Bensinstn 40 Major Nilssonsgatan Malmö V OK OK Skåne Bilvårdsanläggning 30 Köpenhamnsvägen 39 Malmö V TEXACO Thomas Allgot Bensinstn 30 Mellanhedsgatan 21 Malmö V

TEXACO Börje Nilsson Bilservice 36 16 Sergels väg 4 Malmö V

03 Kirseberg BP - Leif Appelqvist Bensinstn 30 10 Lundavägen 94 Kalmö Ö ESSO Bröderna Ådren Servicestn 30 Sallerupsvägen 22 Malmö Ö

ESSO Sege Bensin o Bilservice AB 41 10 Segevångsgatan Malmö GULP Olle Palmegren 60 Höstgatan 24 Malmö Ö

Förråd av indikeringsinstrument och 10 skyddsmasker på civilförsvarets an- r Bensinstationernas tankvolym uppdelade på bensinbolag församlingsvis inom utfallsområdet .__ . ,

Malmö kommun 12 80

Församling/Bensinbolag Adress Tankvolym i m Bensin Motorbrännolja

01 S:t Petri BP Malmö Citygarage KB 18 Djäknegatan 29 Malmö C

!l _ BP Mike Widell Bensinstn 20 30 Frihaansviadukt en Malmö C

II _ ESSO Esso Motorcity 50 Malmborgagatan Malmö C ESSO Hans Johanssons Beasinstn 40 10 Citadellsvägen Malmö C

ESSO Kronprinsens Bilservice AB 30 Mariedalsvägen 32 Malmö 7

II _ ESSO Skånska Lantm Gentralför 10 Bensinstn, Vintergatan 28 Malmö C

GULP Lena Andersson AB Bensin o 27 Service, Stormgatan 13 Malmö C

II _ GUli1 Malmö Citygarage KB 23 Djäknegatan 29 Malmö C

NYNÄS Malmö Citygarage KB 22 10 Djäknegatan 29 Malmö C

II _ NYNÄS Hugo Åbergs Pastighetsför- 20 10 valtning, Mariedalsv 32 Malmö

OK OK Skåne Bilvårdsanläfegning 42 Baltzarsgatan 14 Malmö C

SHELL Malmö Citygarage KB 45 Djäknegatan 29 Malmö C

TEXACO Malmö Citygarage KB 22 Djäknegatan 29 Malmö C

Till ån på dosimetrar, dosimeterladdare och intensimetrar utlagda på civil- Bensinstationernas tankvolym uppdelade på bensinbolag församlingsvis inom utfallsområdet

Malmö kommun 12 80

Församling/Bensinbolag Adress Tankvolym i m Bensin Motorbrännolja

03 Kirseberg GULF Gunnar Sjöberg Bensinstn 31 Lundavägen 74 Malmö Ö

MACK Mack Petroleum AB Bensinstn 40 Singelgatan Malmö

1TYHÄ3 Nynäs Petroleum AB Automatstn 44 Lundavägen 58 Malmö

OK OK Skåne Bilvårdsanl Bensinstn 50 10 Kronetorpsgatan 27 Malmö Ö

OK OK Skåne Bilvårdsanläggning 60 • Hanögatan 10 Malmö

SHELL LIagnus Wigren Bensinstn 40 10 Lundavägen Malmö Ö

SHELL Scaniabilar i Malmö AB Bensinstn.20 10 Tärnögatan 4 Malmö C

TEXACO Verdexa A3 Bensinstn 18 Murmansgatan 124 Malmö Ö

UNO-X HB Gatuköket Plus Bensinstn 30 Lundavägen 70 Malmö

OiS:t Pauli BP Eddie Hanssons Bilfirma 40 10 Slussplan Malmö C

BP Christer Wiktorsson Bensinstn 55 10 Zenithgatan 5 Malmö

ESSO Bilspeditiön AB Bensinstn 10 15 Bariumgatan Malmö SÖ

GULP Per Fridolf Bensinstn 40 10 Slussplan Malmö C Bensinstationernas tankvolym uppdelade på bensinbolag församlingsvis inom utfallsområdet

Malmö kommun 12 80

Församling/Bensinbolag Adress Tankvolym i m Bensin Motorbrännolja

04 S:t Pauli MOBIL Holmgren Bil- Motorservice AB 50 10 Katrinelundsgatan 1 Malmö Ö

OK OK Skåne Bilvårdsanläggning 30 10 Amiralsgatan 98 Malmö SÖ

SHELL Thure Bengtsson Bensinstn 30 Drottninggatan 36 Malmö C n _ SHELL Uno Nilsson AB Bensinstn 20 10 ö Farmvägen 4 Malmö C

TEXACO Knut Nilsson Bensinstn 38 8 Drottninggatan 1 P Malmö Ö

UNO-X Andersson o Peldt Bensinstn 20 KobeIvägen 125 Malmö

05 S:t Johannes BP A Jönsson Lorensbor,gs Bilserv. 30 10 J Ericssons väg Malmö V

II _ OK OK Skåne Bilvårdsanläggning 60 10 Vendelsfridsgatan 7 Malmö V

SHELL Knut Nilsson Bensinstn 30 10 J Ericssons väg 78 Malmö V

06 KÖllevången BP Allan Kristoffersson Bensinstn 55 15 FobeIvägen 17 Malmö S

MACK Mack Bensinstation 60 Upplandsgatan Malmö

MOBIL Mobil Oil AB Automatstn 30 10 Ystadvägen 22 . Malmö S

KOBIL Mobil Oil AB Bensinstn 40 Södervärnsgatan 1 B Malmö S Bensinstationernas tankvolya uppdelade på bensinbolag församlingsvis inom utfallsoarådet

Malmö kommun 12 80

Församling/Bensinbolag Adress Tankvolym i m Bensin I.Iot orb rännolja

06 Möllevången OE OK Skåne Bilvårdsanläggning 40 10 Spångatan 4-1 Malmö C

08 Po-sie BP Rosbergs Bensin o Service 30 10 S ilverviksgat an Malmö SÖ

SHELL Hans Nilsson Bensinstn 36 30 Ystadvägen Malmö S

II _ U1T0-X Bil AB WE-X Bensins Jn 20 V Hindbyvägen 18 . Malmö

09 V Skrävlinge ESSO- Skölds Bensin o Service AB 40 10 Lönngatan Malmö SÖ

GULP Ahlandsberg o Jönsson 60 Cromaans väg Malmö SÖ

•i _ OK OK Skåne Bilvårdsanläggning 90 30 Thomsons väg 1 Malmö

•i — SHELL Tankbaren 95 von Lingens väg 49 Kalmö

TEXACO Svend Thygesen Bensinstn 45 10 Scheelegatan 50 Malmö

10 Husie DIN-X Roland Lindahl Bensinstn 30 Klågerupsvägen 297 Malmö

ESSO Esso Automatstation 103 Jägersrovägen 160 Malmö

ESSO Esso Motor Center 75 15 Derbyvägen Malmö

GULP Olle Jordens Bensinstn 35 Videbackegatan 1 Malmö Ö L_ _L._l L..:i t

Bensinstationernas tankvolym uppdelade på bensinbolag församlingsvis inom utfallsområdet '

Malmö kommun 12 80

Församling/Bensinbolag Adress Tankvolym i m Bensin Motorbrännolja

10 Husie MOBIL Mobil Oil AB Bensinstn 40 Sallerupsvägen 200 Malmö Ö

n _ TEXACO Kjell-Arne Malmberg 30 Höhö g sg at an 2 Malmö Ö

14 Oxie GULF Friedrich Metscheko Bensinstn 25 Käglinge Oxie

15 Sofielund TEXACO Sune Sköld Bensinstn 20 Lantmannagatan 34 Malmö S

16 Hyllie ESSO Rolf Dahlin Bensinstn 30 Bellevue Malmö V

E3S0 Rolf Dahlin Bensinstn 30 Rudbecksgatan 129 Malmö SV

II _ GULP "Beng+ Löfstedt Bensinstn 50 10 Årtholmsvägen Malmö

17 Eriksfält ESSO Georg Persson Servicestn 40 10 Trelleborgsvägen Malmö S

GULP Nils Andreasson Bensinstn 90 Fosieväg 30 Malmö S

MOBIL Munkhättegatans Bensin o Service 50 Berguvsgatan 13 Malmö S

NYNÄS Nynäs Petroleum AB Automatstn 28 Fosieväg 39 Malmö S

II _ OK OK Skåne Bilvårdsanläggning 30 10 V Hinbyvägen 2 I.:almö S

OK OK Skåne Bilvårdsanläggning 40 40 Eriksfältsgatan 57 Malmö S Bensinstationernas tankvolym uppdelade på bensinbolag församlingsvis inom utfallsområdet Malmö kommun 12 80 Församling/Bensinbolag Adress Tankvolym i m Bensin Motorbrännolja

17 Eriksfält TEXACO S E Edvinsson Bensinstn 55 Posieväg 83 Malmö S

TEXACO R-Tex Bil-Mek AB Palmqvist- 30 15 Cederqvist, istadvägen 19 Malmö S TEXACO Kjell Nordström Bensinstn 40 Stadiongatan 5 Malmö S

TEXACO Mats Sjöberg Bensinstn 30 10 Trelleborgsvägen 21 Malmö S

13 Kulladal OK OK Skåne Bilvårdsanläggning 60 15 Kulladalsgatan 3 Malmö S

19 Bunkeflo BP HB Bunkeflo Bensin o Service 20 10 Bunkeflostrand Vintrie

21 Tygelsjö ESSO Joel Josefsson Bensinstn 26 10 Trelleborgsvägen Tygelsjö

GULF Börje Billgren Bensinstn 20 6 Tygelsjö

II _ SKÅNSKA Skånska Lantmännens lokaiför 3 LAITT" Bensinstn CENTHAL Tygelsjö FÖR

Tankvolym liotalt -3 285 636 Bensinstationernas tankvolym uppdelade på bensinbolag församlingsvis inom utfallsområdet

Svedala kommun 12 63

Församling/Bensinbolag Adress Tankvolym i ra Bensin Motorbrännolja

01 V Kärrstorp BP N H Andersson Lanthandel V Kärrstorp 7 Vellinge 2

Tankvolym totalt 3

Vellinge kommun 12 33

04 Vellinge ESSO Bengt Ohlssons Bil o Traktorserv. 20 Falsterbovägen 9 Vellinge

ti _ GULF Vellinge Bensin o Service AB 30 B Kronberg Börjcagatan 1 Vellinge

SHELL Autocentralen Hans Öberg AB 15 Malmö väg en 2 Vellinge

12 Ö Grevie GULF Alméns Bensinstn Almén o Co 9 ö Grevie 9 Vellinge

TEXACO J E Jacobson Grevie Bensinstn 19 Ystadsvägen Vellinge

H Arrie SHELL Leif Alden Arrie Bilservice 20 10 Arrie

Tankvolym totalt .113 28 Bensinstationernas tanlcvolym uppdelade på bensinbolag församlingsvis inom utfallsområdet

Trelleborgs kommun 12 87

Församling/Bensinbolag Adress Tankvolym i m Bensin Motorbrännolja

01 Trelleborg BP Knud Jensen Bensinstn 25 Östergatan 62 Trelleborg

BP Ulf Holmqvist Bensinstn 20 25 T ömmar p svag 40 - 42 Trelleborg

•i _ ESSO Esso Servicecenter 60 10 Hesekillsgatan 3 Trelleborg

PUTA Svenska Fina AB 28 Strandgatan Trelleborg n _ GUL*1 Grann o Lippe Bensinstn 30 10 Kontinentplan Trelleborg

GULP Kay Lindholm Bensinstn 18 10 Stavstensväg 323 Trelleborg

II _ GULP Carl Andersson Bensin o Service 22 östergatan 58 Trelleborg

MACK Mack Petroleum A3 Bensinstn 35 25 Tommarpsväg 40 - 42 Trelleborg

MOBIL Berth Wallin Bensinstn JO Västergatan 40 - 44 Trelleborg

NYNÄS L Björkegrens Bensin o Service 30 10 AB, Stavstensväg 137 Trelleborg

OK OK Skåne Bilvårdsanläggning 40 Nygatan 24 Trelleborg

SHELL Andersson ö Broberg Bensinstn 40 30 Strandgatan 3 Trelleborg

SKÅNSKA Skånska Lantm Maskin AB Bensinstn 30 LANTM Hedvägen 117 CENTRAL Trelleborg FÖR Bensinstationernas tankvolym uppdelade på bensinbolag församlingsvis inom utfallsområdet . . Trelleborgs kommun 12 87

Pörsamling/Bensinbolag Adress Tankvolym i m" Bensin Motorbrännolja

01 Trelleborg TEXACO Nikola Atanowski 16 Hamngatan 10 Trelleborg 03 V Tommarp TEXACO Helge Nilsson Bensinstn 12 V Tommarp Trelleborg

06 Skegrie SKÅNSKA Skånska Lantm Bensinstn LANTM Skegrie CENTRAIi Trelleborg 4 FÖR

07 Bodarp SHELL Hjalmar Möller AB Bensinstn Håslöv Vellinge Tankvolym totalt 439 148

Tankvolym totalt i utfallsområdet 3 840 m 812 m'

«•*> Exempel på vissa evakueringsvägar ut ur utfallsområdet (Wohlin, Statens Vägverk) . ) Väg nr Kapacitet; Vägbredd Fordon/tim

110 y 9,0 m -2 400 motorväg 16 m övrigt 11,5 m - 5 000 107 6,5 m -2 400 22 7,5 m - 2 400 104 6,5 m - 2 400 E4 motorväg 16 m - 5 000 108 6,0 m - 2 400 109 6,0 m - 2 400 1? / motorväg 16m övrigt 7 - 13 m - 5 000 - 3 000 19 7,0 m - 2 400 16 7,0 m - 2 400 23 9,0 m - 2 400 12 7,0 m - 2 400 E14 ' 13,0 m - 3 000 101 f 6,5 m - 2 400 10 6,0 m - 2 400 1p 7,5 m - 2 400 102 6,0 m - 2 400 20 6,5 m - 2 400 17 6,0 m - 2 400

Exemplifierade allmänna vägar är utmärkta på karta nedan.

*) Hastighetsbegränsning till 60 km/tim rekommenderas.

Timtrafiksiffrorna ovan innehåller i viss utsträckning ett hänsynstagande till störningar utmed färdvägen (anslutningar m m).

Absolut enkelriktning av samtliga vägar förutsätts. Område där kommun är egen vägh&ttan 'få Landgräns MALMÖHUS LÄN Crön* för omrflOt där kommun ör vaghcllar» j itällot för Kålan ftlknäs (EJ-19» ALLMÄNNA VÄGAR Länavä9(ioa-I99) 1 10/16 ton undtr

Motorväg molortratitilvd Lägre o«el/bojgitryck än 10/IS ton undir •lörre dtltrt av firtl Planskild Iralibplatt m*d anslutning i »mHifl fiktningor (st d*lotjkarla) Planakild trafikplats tj fullitändlg »U.r mtd inikränknna ov fri höjd altar linfltw belastning ( a* ditoljkofto I Und»ffort där anslutning aakwa Bro m*d annan inskränkning än sam gäDir for vögtn i övrigt i Ifoja sn till4(*n betailning, fardortabr«

1 -1 8

Antal djur av olika slag inom utfallsområdet uppdelat på kommuner (T Rolander, Lantbruksnämnden i Malmöhus län - 5CB juli 1978 ^

Utfallsområdet Kor Övr S:a Suggor Övr S:a Får Höns o svin svin kyckl:r inom nöt nöt •

Malmö kommun 224 618 842 434 2 679 3 113 5 1 860 Svedala kommun 157 323 480 163 1 487 1 650 14 259 Vellinge kommun 101 359 460 1 220 6 851 8 071 31 17 922 Trelleborgs kommun 344 736 1 080 2 300 17 928 20 228 95 25 781 826 2 036 2 862 4 117 28 945 33 062 145 45 822

Bedömd utspisningskapacitet Framställning, lagerhållning och distribution av jodtabletter i länet CBirgitta Ililsson Apoteksbolaget - Lars Ivar Centerfalk» Bvt)

I fredstid har apoteket Lejonet i Malmö stora resurser för framställ- ning för att täcka behovet för hela riket. Statens Vattenfallsverk beställde under 1978 50 000 tabletter av de totalt ca 100 000 till- verkade. Framställningen av 50 000 jodtabletter tog 7 timmar. Svenska AB Ivers-Lee i Lund förpackar numera tabletterna (130 mg) i strips, vilket innebär att lagringsförhållandena i ringa mån påverkar den pro- fylaktiska verkningsgraden under lagringstiden. Leveranstiden i dag är ca 2 månader p g a att förpackningsföretaget kräver viss tid för omställning av produktionen. Om större kvantiteter, ex vis 400 000, skulle beställas enbart för Ualmöhus läns del kan Apoteket Lejonet efter vissa enklare justeringar i egen regi tillverka och förpacka tabletterna, vilket avsevärt skulle nedbringa leveranstiden. Apoteks- bolagets grossistföretag levererar de olika kvantiteterna till sina apotek.

Be 50 000 jodtabletterna är fördelade enligt följande?

3arsebäeksverkst 10 000 st Oskarshamnsverket " - Ringhals " - Farsmark " - Studsvik » -

De 10 000 tabletter som beställts för Bvt:s räkning är fördelade enligt följande:

Polisen i Landskrona 50 st Polisen i Lund 3 100 ti 1) 3randkåren i Lund 50 11 Kustbevakningen i Landskrona 30 11 2) Kustbevakningen i Lomma 30 n 2) Sjöräddningen, Barsebäckshamn 30 11 Länsstyrelsen i Malmö 50 11 Barsebäcksverket 5 060 11 Lager utanför verket 1 600 11

1) Varav 100 för polisens egen del 2) Förvaras vid brandkåren i Lund

1(22) Förråd av indikeringsinstrument och 10 skyddsmasker på civilförsvarets an- läggningar i Malmöhus län.

TECKENFÖRKLARING amimmmlänsgräna' — — — kommungräns cfo gräns • indikeringsinstrument • skyddsmasker Tillgång på dosimetrar, dosimeterladdare och intensimetrar utlagda på civil- försvarets förråd i länet (K Eneberg, länsstyrelsen)

Cfo Förråd Tillgång på.: Dosimeter- Intensi- Org 80 Dosimeter 100 R laddare meter

12 1 Tygelsjö 235 41 42 (Malmö) Almasa 304 41 69 Toftadal 233 38 50 Nevishög 179 17 42 Borggård 152 _3 -30 Totalt 1 103 HO 233 12 2 Billeberga 55 7 18 (Landskrona) Rågård 159 25 45 Annnelöv 77 11 Jl Totalt 291 43 80

12 3 Hedagården 83 11 16 (Helsingborg) Olleborg 71 10 13 Fleninge j 106 29 63 Svedberga 166 24 55 Billesholm 92 13 20 Totalt 519 87 167

12 4 Bosarp 253 42 48 (Eslöv)

12 5 Ystad 226 36 58 (Ystad)

12 6 (Trelleborg) se Toftadal 12 7 (Lund) V Hoby 90 18 22 Björnstorp 92 12 -15 Totalt 182 29 37

Totalt för länet 2 574 377 623 Förutom de batterier till ovannämnda indikeringsinstrument som enligt uppgift nedan är förrådsställda i Revinge ligger övriga utlagda på krigsleveransavtal. Dosladdaren kräver ett 1,5 v batteri och intensimetern tre stycken.

SMHI Tilleåns på torrbatterier till indikeringsinstrument (B Gerling - CUFA)

Ett större lager för civilförsvarets intensimetrar och dosimeterladdare finns upplagt i frysutrymmen vid CUFA i Revinge. Dessa batterier är emellertid inte användbara förrän efter ett dygn från det att behovet anmälts eftersom förpackningarna måste hinna att tina först.

Setsamma är förhållandet på flera militära förråd. Därför kan dessa lager inte användas vid indikering i ett initialskede efter ett haveri på ett kärnkraftverk. De för instrumenten aktuella batterierna, be- tecknade B 1,5 B kan i stället erhållas direkt från fabrikanten eller grossisten.

I Malmöområdet är följande företag belägna:

Berec Svenska AB Inac AB National-Seraiproduktion AB Hoack AB Tudor-Hellesens AB

t 1 (2)

Tillgångar av skydds— masker

A Civilförsvaret

Förråd For cf-personal För civ befolkn Ant Tygelsjö 1 650 - Beläget inom utfallsområdet

Toftadal 1 170 70 000 n _

Almåsa 1 670 59 000

Nevishög 1 510 -

Hc Malmö 110 - i» _

Hågård 960 9 000

Annelbv 490 9 000

Hc Landskrona 80 -

Pleninge 1 760 -

Svedberga 780 29 000

Billesholm 460 29 000

Ec Helsingborg 110 -

Bosarp 1 450 21 000

Sövestad 1 610 29 000 t Hc Ystad 70 - Hc Trelleborg 80 - n _

Sorggård 500

V Hoby 510 45 000

Revinge 1 270

Björnstorp 420

Hc Lund 110 16 770 300 000 Från P 7/Fo 11 (övlöjtn F Lundberg) har per tfn inhämtats att 1 skyddsmaskinnehavet finns utlagt i mobförråd. Under fredsför- hållanden kan på grund bl a av begränsningen av förrådspersonal Höt och i avsaknad av förberedelser endast cirka

2 000 skyddsmasker

ställas till förfogande inom loppet av omkr 10 timmar.

C Affärsföretag (ex)

Trelleborgs Gummi fabrik 0 skyddsmasker i lager

Tegma, Malmö 1 200 " -

Kohlin-Westberg, Malmö 35-40 » -

1978-12-05 BRAHPgöRSV-ARBT TECKENFÖRKLARING 11 I MALMÖHUS IAN länsgräns . 1978-11-01 kommungräns D alarmeringscentral O brandkär M8U«

Skanör 1(3)

Brandkårernas» i Malmöhus län» bemanning och deras anapänningstider

MalmS Styrka Anspänningstid Stn H 2BM+3BP+8Bm 1 Stn L 1BF+4Bm 1 Stn S 1BF+4BM 1 Stn B 1BF+4Bm 1 Stn T 1C+3Bm 5

Burlöv Arlöv 1BM+4Bm 5

Svedala Svedala 1A+1C+5Bm 5 Klågerup 1C+2Bm 5

1BM+5Bm 5

Tellinge Vellinge 1C+4Bm 5 Höllviksnäs 1C+2Bm 5 Skanör 1C+3Bm 5 Ö Grevie 1C+2Bm 5 Lund Lund 1BM+iBf+7Bm 1.5 1Bi+1Bm 10 Dalby 1C+4Bm 5 Genarp 1C+3Bm 5 Revingeby 1C+3Bm 5 Veberöd 1C+3Bm 5 Staffanstorp Stai'fanstorp 1C+4Bm 5 1BM 15 Kävlinge Kävlinge 1C+6Bm

Landskrona Landskrona 1BM+6Bm 1,5 1BP+2Bm 5 Ven 1C+4Bm Syalöv Svalöv 1A+4Bm 5 Kågeröd 1C+2Bm 5 Röstånga 1C+2Bm 5 Helsingborg Centralorten 1BI 1,5 1BM+2BP+7Bm 1f5 1BP+4Bm 1.5 Kattarp 1C+3Bm 5 Mörarp 1C+3Bm 5 Vallåkra 16+3Bm 5 Höganäs Höganäs 1BM+1BP+1Bm 1,5 5Bm 5 Mölle 1C+2Bm

1C+5Bm 5 lC+3Bm 5 1C+3Bm 5

1BM+1Bf+3Bm 1,5 1C+4Bm 6 Marieholm 1C+3Bm 6 Löberöd 1C+2Bm 6 Stehag 1C+2Bm 6

Hö8r Höörs tätort U+4Bm

1C+5Bm

1BM+4Bm 1 1BM+3Bm 5 1C+4Bm 5

1C+4Bm 5 1C+2Bm 5 1C+2Bm 5 iC+2Bm 5 Skurup Centralorten Skurup 1A+1C+4Bm

Trelleborg Trelleborg 1BP+4Bm Trelleborg 1BM+1Bm 6 Trelleborg - Gylle 1C+3Bm 8 Anderslöv 1C+3Bm 8 Klagstorp 1C+3Bm 8

T eckenförklaring BI s brandbefäl med brandingenjörsexamen BM = brandbefäl med lägst brandmästarexamen BP = brandbefäl med lägst brandförmansexamen A = brandbefäl med lägst A-kurs B = brandbefäl med lägst B-kurs C = brandbefäl med lägst C-kurs Bm = lägst brandman 12

Personalläge inom Malmö' polisdistrikt, ordningsavdelningen 1978-11-01 (L Brick)

Tid Befäl övrig polispersonal

0745 - 1625 28 1300 - 1500 16 56 1500 - 1600 16 51 1600 - 1700 17 54 1700 - 1800 20 70 1800 - 2000 19 67 2000 - 2200 19 64 2200 - 2400 16 53

11 Personalläget inom Trelleborgs polisdistrikt 1978-11-01 (L Brick)

Tid övervakningssekt Gränakontrollsekt Arbetskraft (i Anderslöv) Kriminalavd 1300 - 1400 0 + 1 1300 - 1630 7 + 4 1300 - 1500 1 ih 2 1300 - 1700 2 + 0 1300 - 1710 1 HI- 0 1300 - 2400 1 -ih 0 1330 - 1630 1 + 0 1400 - 1500 0+3 1400 - 1800 2 + 1 1500 - 1700 0+2 1500 - 2200 0 Hr 3 1700 - 1930 0 + 1 1700 - 2400 1800 - 2400 2+0 (jour) 2000 - 2300 0 + 1

2200 - 2400 1 ^• 2 13

Bedömd inkvarteringskapacitet

Konnmm Antal personer Anm

Bjuv 6 945 Burlöv 2 300 Eslöv 6 945 Helsingborg 24 820 Höganäs 1 430 Hörby 5 795 Höör 7 805 Kävlinge 10 810 i Landskrona 2 750 Lomma ' 350 Lund 57 600 i Malmö 48 790 Sjöbo 3 905 Skurup 1 210 Staffanstorp 12 040 Svalöv 1 780 Svedala 4 400 Trelleborg 11 490 Ystad 4 920 Svimma 216 085

1979-04-09

13 Bedömd utspisningskapacitet

Leverans- Antal platser Kommun kapacitet för utspisning (port/dag.) i en omgång

Bjuv ; 5 650 2 490 Burlöv 4 200 800 Eslöv 2 400 1 820 Helsingborg 11 700 1 585 Höganäs 3 090 1 050 Hörby 3 000 700 Höör 2 400 550 Kävlinge 3 980 1 043 Landskrona 7 950 1 905 Lomma 9 000 1 030 Lund 18 800 6 660 Malmö 35 550 12 885 Sjöbo 1 800 1 135 Skurup 4 800 1 555 Staffanstorp 5 860 1 875 Svalöv 2 400 825 Svedala 4 200 825 Trelleborg 15 185 6 055 Ystad 8 000 2 055 y Summa 149 965 46 843

Anmärkning: Varierande bespisni ssystem vid sk lorna m m föran eder viss osäkerhet om up givna värdens xakthet och j" örbarhet.

Uppgifterna bör därf "r endast använ as för överslag mässiga beräkningar.

1979-05-29

14 1(22) SMHI/KBM B Bringfelt, YB 1979-04-12

BILAGA C HAVERISPEL, BARSEBÄCK

Beskrivning

Spelet utfördes internt på SMHI. Ett tillfälle med vind ut över Öresund, som senare vred mot Malmö utvaldes och den 26 februari 1977 kl 12 - 18 befanns lämplig. Alla klockslag som ges i detta spel är "simulerade scenariotider". En prognosmeteorolog som var helt oförberedd på spelet fick sig förelagt det material (i form av främst väderkartor), som vädertjänsten hade kl 10 och sedemera kl 12 den aktuella dagen. Han fick i uppgift att formulera prognosen för väderrapporten kl 13.00.

Kl 12.15 avbröts detta arbete med att han fick sid 1 och 2 i sekvensen i haverispelet, vilket motsvarade ett telefonsamtal från Barsebäcksverket.

På varje sida, vilket motsvarar en telefonuppringning fick han sedan vissa fakta och ombads leverera vissa prognosuppgifter. Strax före kl 12.45 antogs en "luftvardsmeteorolog'1 ha kommit till hjälp, vilket innebar viss hjälp med svaren rörande spridningen av utsläppet. Huvuddragen i spelet var följande:

Kl 12.15: Meddelande om troligt stort utsläpp efter kl 14.00. Från Barsebäcksmasten rapporterades vind ut över Öresund 3.6 m/s på 100 m höjd.

Kl 13.15: I Barsebäcksmasten har vinden vridit något mot Malmö. Vindhastighet på 100 m höjd: 2.8 m/s.

Kl 14.15: Utsläppet uppges ha startat kl 14.00. Inga fler data från Barsebäcksmasten finns nu. Kl 14.45: Utsläppet upphörde kl 14.30.

Kl 15.00: Radioaktivitet har indikerats i Malmö strax före kl 15.00.

Kl 17.15: Radioaktivitet har indikerats i Trelleborg kl 17.05.

Prognosresultat Redan vid den första kontakten kl 12.15 förutsades 100% sannolikhet att utsläppet skulle passera Malmö.

Vindvridningen mot Malmö och bibehållande av vind mot Malmö förutsades korrekt, dock delvis beroende på att den sista uppgiften från Barsebäcksmasten (kl 13.15 och 13.45) gav att vinden då vridit mot Malmö (342° - 356°) .

15 Vindhastighetsprognosen gav att vinden skulle bli svag ända fram till kl 18, vilket var felaktigt enligt nedanstående tabell över uppmätta vindar i Barsebäcksmasten den 26 feb 1977. 25 m höjd 100 m höjd Kl Riktn (°) Hast (m/s) Riktn (°) Hast (m/s)

10.00 3 3.4 15 3.6 11.00 3 3.4 23 3.5 12.00 14 3.4 20 3.8 13.00 342 3.2 356 3.4 14.00 342 3.9 347 4.8 15.00 340 3.9 344 5.2 16.00 342 5.5 345 5.7 17.00 324 5.5 334 5.8 18.00 323 5.4 329 7.0 Denna förutsägelse vidhölls t o m kl 14.15. Därefter erhöll vädertjänsten meddelande att de tidigare givna, vindhastighetsuppgifterna från Barsebäcksmasten var för låga. En korrektion måste nämligen påföras de i kontrollrummet av- lästa värdena och detta hade man försummat. När prognosmeteorologen fick veta detta (ca 14.30) höjde han värdena i vindhastighetsprognosen från ca 2 m/s (kl 14.15) till ca 6 m/s (kl 14.45) . Detta medförde att den beräknade tiden för molnets ankomst till Malmö ändrades från kl 15.30 till kl 14.40. Först kl 14.45 sades alltså att molnet skulle anlända till Mal- mö redan kl 14.40. Detta bekräftades kl 15.00 då det framkom att hög radioaktivitet hade uppmätts i Malmö kl 14.40 - 14.55.

Tidpunkten då molnet lämnade Malmö förskjöts från kl 17.30 till kl 15.45.

Molnets ankomst till Trelleborg förutsades kl 15 ske vid en för tidig tidpunkt dvs 15.45 (uppmätt radioaktivitet kl 17.05) beroende på att för hög vind prognosticerats: 7-8 m/s.

Vid prognosen kl 18.00 angavs att utsläppet skulle lämna Skåne söderut, vilket får anses vara korrekt. Allmänna synpunkter Förutom nedan lämnade synpunkter från prognosmeteorologen vad gäller brister på SMHI, måste kvaliteten på data från Barsebäck underkännas. Om spelet varit verklighet, hade ju en förutsägel- se, att utsläppet skulle anlända till Malmö ca 1 timme senare än det i verkligheten gjort kunnat få allvarliga konsekvenser. Detta berodde också på att SMHI satte för stor tilltro till data från Barsebäck.

Även temperaturgradientregistreringen i Barsebäcksmasten är be- häftad med allvarliga fel. Dessa fel bör åtgärdas snarast.

16 SMHI VBV/L Andersson/mr (Prognosmeteorolog) 1978-11-24

Några erfarenheter och synpunkter i anslutning till övning vid simulerad reaktorolycka med omfattande radioaktivt ut- släpp vid Barsebäcks kärnkraftstation. övningen tillgick så att vakthavande meteorolog vid väd^r- tjänsten uppringdes per telefon med anledning av ett reaktorhaveri vid Barsebäcks kärnkraftstation, där man befarade ett stort radioaktivt utsläpp. Man önskade en prognos för vindförhållanden i nivån 100 till 200 m jämte väderförhållanden. Prognosen skall också omfatta sannolikheten för att det radioaktiva molnet skall nå vissa platser och det tidsintervall inom vilket dessa platser kan tänkas vara utsatta för radioaktiv strålning. Man kan här tänka sig att delgivningen av prognosen sker i två faser: I. En preliminär prognos som lämnas omedelbart och omfattar sådana fakta som meteorologen bör kunna lämna omgående med hjälp av det analys- och prognosmaterial, som denne själv tagit del av. Den prognosen kan tänkas bestå i: 1) Sannolik vindriktning i grader. 2) En förhållandevis grov uppskattning av sannolik vindhastighet i m/s. (Ex 0, 5, 10, 15 etc ..). 3) Väderförhållanden. II. En bearbetad och mer detaljerad prognos som lämnas efter 1 15 till 30 min och som omfattar samtliga efterfrågadefele- ment. Vid denna prognosframställning skall samråd tas med annan berörd personal på SMHI jämte eventuell lokal flyg- vädertjänst i anslutning till katastrofområdet. Prognosen följs sedan upp kontinuerligt exempelvis på särskilda för- tryckta blanketter. I ovanstående övningssituation hade meteorologen tillgång till följande material: a) Vind-, och - temperaturdata vid Barsebäck, uppgifter som lämnas i anslutning till telefonsamtalet. b) Vind och väderdata i marknivån från ett flertal omgivan- de synoptiska väderstationer varje eller var tredje timme. (Exempelvis Kullen, Ängelholm, Ljungbyhed, Sturup, Falsterbo och Köpenhamn). c) Utvärderade radiosonderingar (01 och 13) från bl a Kö- penhamn, Landvetter och Visby. Dessa s k tempogram ger besked om stabilitetsförhållandena i berörda luftskikt. Vinddata föreligger vanligen bara i marknivån och i 850-mb nivån (ca 1200 m), någon gång vid stabilitetsför- ändringar i mellanliggande skikt. d) Ett omfattande analys- och prognosmaterial, som utvisar den storstilade strömningen i bl a mark- 850- och 700-mb

SMHI/KBM 1979-01-22 17 nivån jämte fuktighets- och temperaturförhållanden. In- dikationer på nederbörd kan erhållas ur särskilda fält, som visar vertikalvinden. Det numeriska prognosmateria- let var dessutom bearbetat för direkt användning vid formulering av de rutinmässiga väderprognoserna. e) Numerisk utvärdering av vinddata vid kuststationer bl a Kullen och Falsterbo. Dessa vinddata avser marknivån ba- serad på tryckfältet och bör i ett sådant här sammanhang användas med mycket stor försiktighet, då underlag och stabilitetsförhållanden ej är medtagna. Förutom ovanstående fanns även annat material av underordnad betydelse. Beträffande övningsresultatet hänvisas till annan plats. I anslutning därtill är det av stor vikt att känna till att prognoser för vinden i nivån 100 till 200 m ej ingår i vädertjänstens normala verksamhet och att det därför fö- religger stor brist på lämpliga analys- och prognosdata. Nivåerna ligger i de nedre delarna av det s k gränsskiktet och vinden kan här starkt avvika från den i marknivån beroende på underlag och stabilitetsförhållanden. Svårprog- noserbara förändringar av storleksordningen några m/s är inte ovanliga vilket medför stor osäkerhet i tidsfaktorn då man prognoserar rörelsen hos ett radioaktivt utsläpp. (Jmf övningsresultatet). Detta gäller i första hand väder- situationer med svag vind. Förslag till årgärder för att förbättra beredskapen vid vä- dertjänsten: 1) Den allmänna instruktionen ses över. De frågeställning- ar som kan uppkomma i anslutning till en reaktorolycka specificeras noggrant. Kan dessa frågeställningar pre- ciseras på särskilda förtryckta blanketter i enlighet med övningsexemplet är det en fördel. 2) Kartor och tabeller framställs för att underlätta be- räkningen av transporter av radioaktiva utsläpp. 3) Tillgängliga teoretiska data över vindförhållanden i det lägre gränsskiktet sammanställs. Denna sammanställ- ning kan exempelvis utgöras av tabeller eller grafiska beskrivningar av vindens variation med höjden och hän- syn tagen till underlag och stabilitet. 4) De vindmätare som finns vid kärnkraftstationerna kontrolleras och förses med fjärravläsning så att data kan bli tillgängliga även i anslutning till och efter en olycka. Kommunikationerna ses över så att det är säkert att SMHI får omedelbar tillgång till data om ett haveri befaras. 5) Samtliga meteorologer som i sina arbetsuppgifter kan be- röras vid ett haveri instrueras om rådande föreskrifter och de hjälpmedel som skall finnas till hands. SMHI/KBM B Bringfelt, YB 1979-04-17

HAVERISPEL, BARSEBÄCK \

Till vakthavande meteorolog kl 12.15 (per telefon) :

Allmän information

Det är stor risk för ett omfattande, varmt, radioaktivt ut- släpp från kärnkraftverket i Barsebäck. Utsläppet kommer i så fall att ske tidigast om ett par timmar. 1 En prognos kommer att begäras fr o m nu och cirka 2 gånger per timme över molnets transportriktning och hastighet samt dess horisontella och vertikala spridning. Bedömningar öns- kas av sannolikheten att vissa städer kommer att passeras av det radioaktiva molnet samt av det tidsintervall under vilket passagen väntas ske. Prognoserna önskas för tiden under och efter det eventuella haveriutsläppet. 1978-12-05

HAVERISPEL, BARSEBÄCK Till vakthavande meteorolog kl 12.15;

Information till meteorolocjen:

Kl 12.00 avlästes följande meteorologiska data från Barsebäcks- masten: Höjd Vindriktning Vindhastighet Temperatur °C 100 Kl 20° 3.6 m/s - 6.1 50 m - 5.4 25 m 14° 2.6 m/s - 5.0 12 m - 4.8 2 m - 4.5

Tidigare data kan fås om så önskas. Vädertjänstens material upp till kl 12.15 finns tillgängligt. Information s_om önska.s_från meteorologen_:

Endast följande preliminära prognos kan ges just nu: Prognos för området kring Barsebäck: Vind- Vind- Inversion Neutral Instabil Nederbörd ? riktning hastighet Slag ? 12.30 13.00 13.30 14.00 N ca 3 m/s X Uppehåll 14.30 15.00 16.00 17.00 18.00 Om utsläppet sker strax efter kl 14.00 och pågår cirka en halv- timme, åt vilket håll förs det sannolikt och med vilken hastighet? Riktning o Hastighet m/s Hur sannolikt är det då att utsläppet kommer att passera: Sannolik- Mellan vilka Nederbörd vid het % tider passerar passage ? det ? Slag ? Helsingborg 0 Köpenhamn 10 Landskrona . 0 Lund 25 Malmö 100 15.00-16.30 Nej Ingenting kan sägas om molnets transporthöjd förrän en luftvårds- meteorolog har kommit till vädertjänsten. Denne kommer att larmat snarast. HAVERISPEL/ BARSEBÄCK Till vakthavande meteorolog kl 12.45; Information till meteorolocjen:

Kl 12.30 avlästes följande meteorologiska data från Barsebäcks masten: Höjd Vindriktning Vindhastighet Temperatur °C 100 m 20° 3.5 m/s - 5.8 50 m - 5.0 25 m 15° 2.5 m/s - 4.6 12 m - 4.4 2 m - 4.2

Vädertjänstens material upp till kl 12.45 finns tillgängligt. Information som önskas_från mej:eorologt;n_: Prognos för området kring Barsebäck: Vind- Vind- Inversion Neutral Instabil Nederbörd? riktning hastighet Slag? 13.00 20° 3 X Uppehåll 13.30 20° 3 X 14.00 10° 3 X 14.30 10° 2 X 15.00 10° 2 X 16.00 360O 2 X 17.00 360° 1 X 18.00 340O 1 X Uppehåll Om utsläppet sker strax efter kl 14.00 och pågår cirka en halv- t timme, åt vilket håll förs det sannolikt och med vilken hastighet? Riktning 10° Hastighet 3 m/s

Hur sannolikt är det då att utsläppet kommer att passera: Sannolik- Mellan vilka Nederbörd vid het % tider passerar passage ? det? Slag? Helsingborg Uppehåll 0 Köpenhamn 15.00 - 16.30 25 Landskrona 0 Lund 0 senare ökande. - Malmö Uppehåll 100 15.00-16.30

f I HAVERISPEL, BARSEBRCK Till vakthavande meteorolog Hl 13.15; Information Jtill_ me^e_orp_loc[en: Kl 13.00 avlästes följande meteorologiska data från Barsebäcks- masten: Höjd Vindriktning Vindhastighet Temperatur °C 100 m 356° 2.8 m/s - 5.8 50 m - 5.0 25 m 342° 1.8 m/s - 4.6 12 m - 4.4 2m - 4.2 Vädertjänstens material upp till kl 13.15 finns tillgängligt. Risken för ett stort reaktorhaveri har ökat. Haveriet blir troligen av Rasmussens typ BWR1 med följande data: Varaktighet: 1/2 timme. Värmeemission: 38 MW. Utsläppshöjd: 25 m. ]Cnformation s>om &iskas__från njetecjrologenj Prognos för området kring Barsebäck (from nu avser vindprognoser- na skiktet 100 - 200 m): Vind- Vind- Inversion Neutral Instabil Nederbörd? riktning hastighet Slag ? 13.30 360 3 X Uppehåll 14.00 360 3 • X 14.30 350 2.5 X 15.00 350 2.5 X 15.30 350 2 X 16.00 340 2 X 17.00 340 1 X 18.00 340 1 X Uppehåll Qn utsläppet sker strax efter kl 14.00 och pågår cirka en halv- timme, åt vilket håll förs det sannolikt och med vilken hastighet? Tillkallad luftvardsmeteorolog bedömer ur uppgifterna på värmeemission och vindhastighet att utsläppets troliga höjd ovan mark blir 100-200 m. Riktning 355° Hastighet 2.8 m/s Hur sannolikt är det då att utsläppet kommer att passera: Sannolik- Mellan vilka Nederbörd vid het % tider passerar passage ? det? Slag? Helsingborg 0 Uppehåll Köpenhamn 10 15.00-- 16.30 Landskrona 0 Lund 20 15.00 •- 16.30 Malmö 100 15.00 •- 16.30 HAVERISPEL, BARSEBÄCK Till vakthavande meteorolog kl 13.45:

Information till meteorologen: Kl 13.30 avlästes följande meteorologiska data från Barsebäcks- masten: Höjd Vindriktning Vindhastighet Temperatur °C 100 m 350° 2.8 m/s - 5.8 50 m - 5.0 25 m 342° 1.8 m/s - 4.6 12 m - 4.4 2 Kl - 4.2 Vädertjänstens material upp till kl 13.45 finns tillgängligt. Risken för ett stort reaktorhaveri är nu överhängande.

[ti. information som c5nskas_från 5|eteorc>l£gejn: Prognos för området kring Barsebäck: c- Vind- Vind- Inversion Neutral Instabil Nederbörd? riktning hastighet Slag? 14.00 350 2.5 X Uppehåll 14.30 345 2.5 X 15.00 345 2 X 15.30 340 2 X 16.00 340 2 X 17.00 340 1 X 18.00 330 1 X Uppehåll Om utsläppet sker strax efter kl 14.00 och pågår cirka en halv- timme, åt vilket håll förs det sannolikt och med vilken hastighet? Utsläppets troliga höjd ovan mark: 100 - 200 m Riktning 345° Hastighet 2.5 Hur sannolikt är det då att utsläppet kommer att passera: in Sannolik- Mellan vilka Nederbörd vid het % tider passerar passage ? - det? Slag ? Helsingborg 0 Uppehåll Köpenhamn 10 15.30 - 17..30 Landskrona 0 Lund 20 15.30- 17..30 Malmö 100 15.30 - 17..30

Ka v Kdirarsnn 1979-06-25 1 ( o 10

HAVERISPEL, BARSEBÄCK Till vakthavande meteorolog kl 14.15: Information j:ij.l_met<2orqloc[en:. Kl 14.00 började haveriutsläppet Det kommer att pågå till kl 14.30 eller längre. From nu kommer inga meteorologiska data från Barsebäcksmasten, eftersom kraftverket har övergivits. Vädertjänstens material upp till kl 14.15 finns tillgängligt. Information som önskas_från me_te£r£l£ge_n_: Prognos för området kring Barsebäck: Vind- Vind- Inversion Neutral Instabil Nederbörd? riktning hastighet Slag? 14.30 350 2.5 X Uppehåll 15.00 345 2.5 X I? 15.30 340 2.5 X 16.00 340 2 X 16.30 340 2 X 17.00 335 2 X 17.30 330 2 X 18.00 330 1.5 X Uppehåll Om utsläppet pågår till kl 14.30, åt vilket håll förs det och med vilken hastighet? Utsläppets troliga höjd ovan mark: 100-200 in. Riktning 355° Hastighet 2.5 m/s Hur sannolikt är det då att utsläppet kommer att passera: Sannolik- Mellan vilka Nederbörd vid het % tider passerar passage ? det ? Slag ? Helsingborg 0 0 Uppehåll Köpenhamn 10 15.30-17.30 Landskrona 0 0 Lund 25 15.30-17.30 Malmö 100 15.30 -17.30 Uppehåll 11

HAVERISPEL, BARSEBÄCK

Telefonsamtal från vädertjänsten till länstyrelsens katastrof central kl 14.30

Information från vädertjänsten:

Våra vindprognoser har hittills baserats på vindhastighets- värden från Barsebäcksverkets meteorologimast, vilka har varit cirka 3 m/s på 100 m höjd. Emellertid visar våra väder- kartor från kl 13.00 att vindhastigheten på 10 m höjd vid de reguljära väderstationerna är cirka 5 m/s. Därför ställs föl- jande fråga: Är Barsebäcksmastens vindhastighetsvärden givna kl 12.00, 12.30 och 13.00 inte för låga?

Svar till vädertjänsten:

Det är riktigt, de uppgivna vindhastighetsvärdena är för låga, Felaktiga kalibreringskurvor har använts. De korrekta värdena bör vara 4-5 m/s.

ne c 12

HAVERISPEL, BARSEBÄCK

Till vakthavande meteorolog kl 14.45; Information ti3.1_mete_or_oloc[en:'

Kl 14.30 slutade haveriutsläppet.

Ingen radioaktivitet har indikerats i Malmöc Vädertjänstens material upp till kl 14.45 finns tillgängligt. Information jsorn i3nskas_från mejbeorologe_nj

Prognos för området kring Barsebäck: Vind- Vind- Inversion Neutral Instabil Nederbörd? riktning hastighet Slag? 15.00 340 7 X Uppehåll 15.3Q 340 7 X 16.00 340 7 X 16.30 330 7 X 17.00 330 6 X 17.30 330 6 X 18.00 320 5 X Uppehåll Var befinner sig utsläppet?

Ät vilket håll förs utsläppet och med vilken hastighet? Utsläpp- ets troliga höjd ovan mark: 100 - 200 m Riktning 340° Hastighet 7 m/s Hur sannolikt är det att utsläppet kommer att passera: Sannolik- Mellan vilka Nederbörd vid het % tider passerar passage ? det Slag:> Helsingborg 0 - Uppehåll Köpenhamn 0 - Landskrona 0 - Lund 20 14.40 - 15.45 Malmö 100 14.40 - 15.45 Uppehåll De tidigare givna vindhastighetsuppgifterna från Barsebäcks- masten lämnas utan avseende av vädertjänsten. 13

HAVERISPEL, BARSEBÄCK

Till vakthavande meteorolog kl 15.00:

Information .t ill_meteoro^ocjen:

Radioaktivitet har indikerats i centrala Malmö kl 14.50 - 14.55.

Vädertjänstens material upp till kl 15.00 finns tillgängligt.

Information s_om önskas_från meteorologen:

Prognos för området Barsebäck - Malmö:

Vind- Vind- Inversion Neutral Instabil Nederbörd riktning hastighet Slag?

15.00 340 7 X Uppehåll 15.30 340 7 X 16.00 340 7 X 16.30 330 7 X 17.00 330 6 X 17.30 330 6 X 18.00 320 5 X Uppehåll Hur länge kommer man att ha aktivitet i luften i Malmö? Till kl 15.45.

När utsläppet lämnat Malmö, åt vilket håll förs det och med vilken hastighet?

Riktning 3401 Hastighet 7 m/s Hur sannolikt är det att utsläppet kommer att passera: Sannolik- Mellan vilka Nederbörd vid het % tider passerar passage? det? Slag? Helsingborg 0 - Uppehåll Köpenhamn 0 - Landskrona 0 - Lund 0 - Malmö 100 - 15 .45 Slanör-Falsterbo 25 15.30 - 16 .30 Trelleborg 100 15.45 - 16 .45 Upp

HAVERISPEL, BARSEBÄCK Till vakthavande meteorolog kl 15.30: Infoirmn.t1 on till__niete_oirolocjen : Vädertjänstens material upp till kl 15.30 finns tillgängligt. s_om önskas__från mejteorologeänj Prognos för Malmö-området: Vind- Vind- Inversion Neutral Instabil Nederbörd? riktning hastighet Slag? 15.30 340 8 X Uppehåll 16.00 340 8 X 16.30 340 8 X 17.00 330 8 X 17.30 330 8 X 18.00 330 8 X Uppehåll Är faran över för luftkoncentration i Malmö? Var befinner sig utsläppet kl 15.30?

Åt vilket håll färdas utsläppet och med vilken hastighet? Riktning 340° Hastighet 8 m/s

Hur sannolikt är det då att utsläppet kommer att passera: Sannolik- Mellan vilka Nederbörd vid het % tider passerar passage ? det ? Slag ? Helsingborg 0 — Uppehåll Köpenhamn 0 - Landskrona 0 - Lund 0 - Malmö 100 - 15.40 Skanör-Falsterbo 25 - 16.15 Trelleborg 100 15.40 - 16.45 Uppehåll 15

HAVERISPEL, BARSEBÄCK

Till vakthavande meteorolog kl 17.15:

Information t i 1 l_me te^orojLogen r Radioaktivitet har indikerats i Trelleborg kl 17.05. Vädertjänstens material upp till kl 17.15 finns tillgängligt.

InJEqrmatiori jsom önjskas från 2jejteoroiloge_n_: Prognos för Malmö - Trelleborg-området: Vind- Vind- Inversion Neutral Instabil Nederbörd? riktning hastighet Slag? 17,30 340 6 X 18.00 330 6 X 18,30 330 6 X 19.00 320 6 X Vad är utsläppets läge och utbredning kl 17.15?

Åt vilket håll färdas det och med vilken hastighet?

Riktning 340° Hastighet 8 m/s Hur sannolikt är det att utsläppet kommer att passera: Sannolik- Mellan vilka Nederbörd vid het % tider passerar ' passage ? det ? Slag ? Lund 0 - Uppehåll Malmö 0 - Skanör-Falsterbo 10 17.15-17.30 Ystad 0 - Uppehåll 16

HAVERISPEL, BARSEBÄCK

Till vakthavande meteorolog kl 18.00: ^nflormation ;tij;ljraj|t£orolog_en:

Vädertjänstens material upp till kl 18.00 finns tillgängligt. n^n^ormation som önskais_f rån me_teorologen_: Prognos för Sydvästra Skåne: Vind- Vind- Inversion Neutral Instabil Nederbörd? riktning hastighet Slag? 18 .00 340 6 X Uppehåll 18 .30 330 6 X 19 .00 330 6 Vad Mr utsläppets läge och utbredning kl 18.00?

At vilket håll färdas det och med vilken hastighet?

Riktning 335° Hastighet 6 m/s

Hur sannolikt är det att utsläppet kommer att passera: Sannolik- Mellan vilka Nederbörd vid het % tider passerar passage 7 det ? Slag ? Lund 0 - ' Uppehåll Malmö 0 Skanör-Falsterbo 0 Trelleborg 0 Ystad o Annan ort o Uppehåll

Slut på haverispelet.

f SMHI/KBM 1979-01-22 17

KONCENTRATIONS- OCH DEPOSITIONSBERÄKNINGAR FÖR HAVERISPELET MED UTSLÄPP FRÄN BARSEBÄCKSVERKET 1977-02-26 KL 1400 - 1430.

Tekniska och meteorologiska förutsättningar

Utsläppshöjd: 25 m Värmeemission i rökplymen: 38 MW Plymlyft p g a plymens värmeinnehåll; fall 1 200 m fall2 350 m Emission: 1 Ci under 30 min - Vertikal temperaturskiktning: .fall_a. ungefär neutral skiktning och f_all_b lätt instabil skiktning. Blandningshöjd: 53 0 m

- Vertikal vindhastighetsprofil enligt formeln u=u,QQ där p = 0.14 för neutral skiktning och p = 0.10 för lätt instabil skiktning. u1Q0=5.0 m/s. - Vindriktning: NNV Depositionshastighet för radioaktiva partiklar: v, = 0.3 cm/s Med utgångspunkt från angivna förutsättningar har spridnings- beräkningar gjorts parallellt med två principiellt olika model- ler (K-modell och Gaussmodell). Beräkningarna redovisas kort- fattat nedan.

A, Beräkningar med s k K-modell Vid SMHI pågår för närvarande arbete med att utveckla en för praktiskt bruk användbar modell för beräkning av spridning och deposition genom lösning av diffusionsekvationen. Därvid utnyttjas antaganden om den turbulenta utbyteskoefficienten, K (därav namnet K-modell). Syftet är att få fram en modell, som på ett mera fysikaliskt riktigt sätt kan beskriva sänkmekanis- merna än vad fallet är med en gaussmodell. Avsikten är att till- lämpa den på lokal- och mesoskala.

Vi utgår från följande stationära, dvs icke tidsberoende form av diffusionsekvationen i två dimensioner: 5q _ 5 u(z) +v • q) - N • q + C + källor) 6x <5z

där x = horisontell koordinat z = vertikal koordinat u = vindhastighet q = koncentration K = turbulent utbyteskoefficient i vertikal led 18

v = sedimentationshastighet (p g a gravitationen) N = nederbördsurtvättning C anger att vissa enklare kemiska reaktioner skall kunna inkluderas.

Vid nedre randen sätts (K-^ + v • q = flödet till marken. Vä anger depositionshastigheten, som inkluderar sedimentation, impaktion och diffusion på samma sätt som diskuterats ovan. Vid övre randen sätts K = 0. Ekvationen löses genom utnyttjande av finita differenser och ett implicit Crank-Nicolson lösningsschema, som är en nume- riskt stabil metod. För beskrivning av rökplymens initialsprid- ning, vilket normalt är ett besvärligt problem vid användandet av en K-formulering, utnyttjas en gaussmodell.

Den horisontella spridningen beskriys med en gaussisk fördel- ning. Avsikten är att vertikalprofiler för K och u skall bestämmas för olika meteorologiska förhållanden genom utnyttjande av atmosfära gränsskiktsstudier. Hänsyn skall även kunna tas till terrängens beskaffenhet. Detta har dock ännu inte inkluderats. De nedan redovisade beräkningarna bygger därför endast på två subjektivt bestämda vertikalprofiler för K och u.

Det är emellertid viktigt att komma ihåg att den utnyttjade K-modellen ännu inte är helt färdigutvecklad. De presenterade resultaten måste därför ses som preliminära.

B. Beräkningar med Gaussmodell

För framställning av plymkartor till spridningskataloger, av- sedda att användas vid haveriutsläpp från kärnkraftverk, an- vänder SMHI en enkel modell, där både den horisontella och vertikala spridningen antas vara Gaussisk. Med denna modell har beräkningar utförts för ovan presenterade beräkningsfall. Re- sultaten överensstämmer i stort sett med resultaten från be- räkningarna med K-modellen, varför endast de senare presenteras.

Resultatredovisning Nedan redovisa." beräkningsresultaten för £all_l vid neutral- skiktning, vilket var det ogynnsammaste av de fyra alternati- ven. Beräkningarna baseras helt på K-modellen. 19

-6 Figur J[. Bcriiknad deposition (10 Ci/m")

.\ snarast.

f . 20 fa 3 Flcjur 2. BerSknad inhalationsdos (10~-6 rtJCi-s/m ) »/

Ji 21

Ca. &P) *Ji^~o 6

• \

• V \ 1 1 • . 0,02. 0.0H O, i z. aw

Plgur 3. Beräknade vcrtikalprofilor (Ci • s/m») vld plymccntritm J för avstånden I, 5.5, 17, 21 och 36 km frän källan. 22 *v$

/O SO Ckm)

Figur 4. Beräknad ackumulerad deposition som funktion av av- standet från källan.

J Kay Edvarson 1979-06-25 1 (9) SSI

BILAGA D

VERKANSBILDER

De beräkningar som gjorts på grundval av spridningsmodeller och aktuella väderdata och som redovisas i bilaga C anger hur mark- luftens spädningsfaktor ( s m~3) och depositionen på marken (m~^) varierar i utsläppspunktens omgivning. Motsvarande dosbelastningar erhålls om dessa värden multipliceras med omräkningsfaktorer vilkas storlek beror på bl a reaktorns innehåll av radioaktiva ämnen och haveriets typ.

För ett haveri av typ 1 och reaktorer av det slag som finns vid Barsebäck har sådana omräkningsfaktorer beräknats för markdos och markdosrat, samt inhalationsdoser till lungor och sköldkörtel. Molndosens storlek är beroende av utsläppets fördelning, framför allt i höjdled och kan inte beräknas ur de givna värdena för koncentration i markluft och deposition. En särskild beräkning har därför gjorts för två spridningsmeteorologiska typfall (Pasquill, kategori D, vindhastighet 6 m s~* utan resp med nederbörd) och där också molndosen inkluderats. Resultatet av dessa beräkning- ar, som avser dosbelastningen utefter utsläppsmolnets huvudriktning redovisas i figurerna 1-5. —2 2 -1 Omräkningsfaktorn avseende dos (rem m ) och dosrat (rem m h ) från markbeläggning redovisas i tabell 1. Värdena avser personer som uppehållit sig i området från nedfallets början, som antagits ha inträffat 2 timmar efter fissionsprocessens upphörande, och fram till den angivna tidpunkten. Skyddsfaktorn har antagits vara 0.33 vilket motsvarar vistelse i ett ordinärt hus med lätt väggmateriel. Ingen hänsyn har tagits till naturlig sanering av marken genom nederbörd, vilket innebär en överskattning av doser och dosrater vid längre tidsrymder efter nedfallet. Denna överskattning kan vara avsevärd speciellt för stadsb byggelse. Av tabellen framgår exempelvis, att omräkningsfaktorn för markdosen upp till en dag är 14 • 10 rem m . I figur 1 i bilaga G finner man, att depositionen i Malmö i molnets huvudriktning är ungefär 5 • 10"1 m . Den motsvarande endagsdosen är således un- gefär 14 '• 1()9 .5-10 =7 rem. På samma sätt finner man, att dosraten efter ett dygn är ungefär 1.3 rem per timme. 3 -1 Omräkningsfaktorer avseende inhalationsdoser (rem ms) ges i tabell 2. I detta fall ger värdena i tabellen multiplicerade med spädningsfaktorn (s m~3) dosen uttryckt i rem. Doserna avser personer som vistats utomhus under molnpassagen. Av tabellvärdena och figur 2 i bilaga C finner man exempelvis att sköldkörteldo- sen till personer som uppehållit sig utomhus i Malmö centrum under molnpassagen skulle vara ungefär 1.5 10',-7 7.1 • 109 1070 rem på 30 dygn. I tabell 3 slutligen ges den omräkningsfaktor som ger sambandet mellan sköldkörteldos till vuxna och deposition då intaget av ra dioaktiva jodisotoper är orsakat av mjölk från betande kor. Den- na omräkningsfaktor kan inte väntas ge realistiska dosuppskatt- ningar inom områden med så hög deposition som de i exemplet aktuella men visar att betes- och mjölkkonsumtionsrestriktioner skulle bli aktuella inom mycket stora områden.

Referenser:

P. Hedeman Jensen et_al^ Calculation of the Individual and Po- pulation Doses on Danish Terriroty Resulting from Hypothetical Core-melt Accidents at the Barsebäck Reactor. Risö Report No 356 (Octo- ber 1977).

0mräkning_s^akto_re_r_f£r_e3ct e^rndo s:

L. Svensson: Dose Conversion Factors for External Photon Radiation. FOA Report C 40060-A3 (1979).

G.N. Kelly An Estimate of the Radiological Consequences of National Accidental Releases of Radioacti- vity from a Fast .Breeder Reactor. Report NRPB-R53 (August 1977).

^mjrSkningsjEakto_r_för ielsdos:

L. Svensson: Beräkningsunderlag för uppskattning av absor- berad dos vid atmosfärisk spridning av radioaktiva nuklider. FOA Rapport C 40047-A3 (1977).

Jpridningsvä£d£n_avs^en.d£ figurerna 1_ ^ _5:

F.A. Gifford: Turbulent Diffusion - Typing Schemes: A Review. Nuclear Safety 17/1976)68-86, Table 5. Tabell 1

2 -1 2 Omräkningsfaktorer för do_ rem m ) och dosrat (rem h m ) från markbeläggning.

/ 2. Tid (dygn) Dos (rem m ) Dosrat (rem h ro )

0.2 2.0 • 109 0.79 • IO9 0.5 7.5 • 109 0.65 • IO9 9 1 14 • 109 0.53 . io 2 25 • 109 0.41 • io9 7 59 • 109 0.20 • io9 14 84 • 109 0.11 . io9 30 110 • io9 0.060 • io9 60 150 • 109 0.037 • io9 120 190 • 109 0.021 • IO9 365 270 • 109 0.011 • io9 739 350 • 109 0.0085 • io9 oo 980 . io9 0 Tabell 2

Omräkningsfaktorer för inhalationsdos

, 3 -1 Tid Organ Dos (rem m s

30 dygn Sköldkörtel 7.1 • 109 50 år 7.5 • 109 . 9 1 år Lungor 3.9 • io 50 år — — 5.7 • 109

Tabell 3

Omräkningsfaktorer för förtäringsdos orsakad av radioaktiv jod i mjölk från betande kor.

2 Tid Organ Dos (rem m )

30 dygn Sköldkörtel, vuxna 6.1 • 1012 30 dygn Sköldkörtel, barn, 1 år 43 • 1012 Figur 1, Pasquill D, utsläppshöjd 150 m, vindhastig- CD —r- _i _~ het 6 ms , depositionshastighet 3-10 ms 1 ingen nederbörd. Markdos och molndos.

t i • .< ;' .1 '. ...i . • : • i j. ... :, ' -•. i "..j . -1 • ': I .;;•• •]"• !'• • I :• i • '! ' I1 i' • . ,. i!.

•i • 2.

Figur 2. Markdosrat vid olika tidpunkter. Samma fall som i figur 1. -t-<

::::. Figur 3. Markdos upp till 1 dygn, inhalationsdoser och teoretisk ;|;;:; i! livsmedelsdos för vuxna. Samma fall som i figur 1. '!; ;;

to f

Figur 4. Markdoser upp till angiven tid. BWR 1, Pasquill D, utsläppshöjd 150 m, vindhastighet 6 ms , depositionshastighet 3-10 ms , nederbörd, utregningskoefficient (A) =10 -4 s-1

(6 lett Idm-

f 5. tlu Samma fall som i figur 4

• •• ! •••;'.". i i"—'—M^- — i —Tit 1"JVi_I.L"'"' ":i ' "•• l-"-"^". ' ' ••• i -t- j ,_ ! !

p;rr::;

! • ' i • . i i.. ;' • i • • -I 'i.l:

,!;,•'!:,. i]' —f SMHI/KBM • 1979-05-30 BILAGA t T B Bringfelt, DP ^

ARBETSGRUPPEN I UTREDNINGEN OM BEREDSKAPSPLANERING MOT ATOMOLYCKOR

Komplicerade spridningsfall med illustrationer

Vid ett stort haveri som Rasmussens kategori 1 (härdsmältning följd av ångexplosion) stiger utsläppet avsevärt p g a värme- innehållet. Vid svag vind kan man få en stigning på flera hundra meter. Vid utsläpp, som transporteras på hög höjd och till stora avstånd är det nödvändigt, att meteorologiska data utöver de som finns från verkets 100 m mast används av två skäl: 1) Om utsläppet transporteras på högre höjd än 100 m, kan det transporteras åt ett helt annat håll än vad som erhålls ur mastdata (eventuellt uppträder s k kontravind). 2) Vid spridning till avstånd större än ca 10 km är det nöd- vändigt att ta hänsyn till ändring av vind och spridnings- förhållanden under molnets transport. Kustlägen är särskilt kritiska i dessa sammanhang. Som illustration visas här två bilder ur ref 1. I "figure 3" visas i en sjöbrissituation hur utsläpp kan transporteras åt olika håll beroende på utsläppshöjden. I "figure 28" transporteras utsläppet först med sjöbrisen inåt land. Sedan vänder det och färdas på högre höjd ut över vattnet. I ref 2 jämförs den erhållna spridningen vid två metoder för uppskattning av vind över spridningsområdet: 1) Endast vinddata från utsläppsplatsen används. 2) Data från flera platser i området används. Skillnaden blev påtaglig: i flera spridningsfall berördes helt olika områden av utsläppsmolnet beroende på metod. Detta är aktuellt när vinden inte är likformig över spridnings- området, vilket gäller speciellt i ojämn terräng och i kust- områden . Vidare anges spridningsfall, där utsläppet transporteras några tiotal km, för att sedan sakta in eller vända. Därvid kan man vänta svårare konsekvenser än vad som erhålls ur de traditio- nella spridningsberäkningar, som gjorts av Beyea (ref 3) m fl. Visst hänsynstagande till komplicerade spridningsförhållanden har tagits i beräkning i ref 4 som gäller Öresund. Emellertid bortses från den rumsliga variationen av vinden och inga på- tagliga skillnader mot tidigare erhållna konsekvensbilder er- hålls. FIGORK 3.—Sninkc from a power pta:.t 30 km south of Milwaokcc at 1500 CST, Mar. 13, S970, during o »hnllmv lake lirrrze. Sinokc frnn; lower stoek (UK m al>.:vc lake level) is partially trapped in the inflow while part escapes into the return (low layer ami sun-mis nut over the lake to the cast (rigde). Photograph by Tim Ondcrcin.

-iciiJ CD I

'••=••"" .Ma.iii'.i.HKiiijimMiwiiJiaiai i

FIOUKK 28.—.Summary of tho (A) sin-jmilinc, (B) potential temper- ature, (C) sniiikc: sinU e(.mti, !ind (U) trujccUiry iiaU«rns associ- fttcd with tho typical lake lircozc.

I 3.

Mycket svåra konsekvenser kan fås vid utfällning med nederbörd. Se vidare nedan. Det bör påpekas att ogynnsamma spridningssituationer inte alls behöver vara särskilt ovanliga. Blotta existensen av dagliga land- och sjöbrisfenomen samt urbana cirkulations- system bekräftar detta. I t ex öresundsområdet saknas emellertid mätmaterial som medger beräkning av hur vanliga sådana situationer är. För detta skulle krävas mätningar i höga master (ca 200 m) på flera platser kombinerade med spridningsförsök vid enskilda situationer. Tre huvudtyper av konsekvenser kan förekomma: 1) Luftkoncentration (inhalation). 2) Externstrålning från molnet 3) Strålning från markbeläggning. De skall här diskuteras lite närmare.

1. Luftkoncentration Vid en komplicerad spridningssituation kan tidsfaktorn för- skjutas så att ett utsläpp med en timmes längd kan ge höga halter it ex en stad under kanske flera timmar. Ett fall där ett högt gående haverimoln från en tänkt reaktorolycka i Barsebäck sprids ned mot marken när det kommer in över land har valts ut på basis av observerade väderdata.

2. Externstrålning från molnet Vad som sagts under 1 ovan gäller även i detta fall. Ett moln som ligger stilla över t ex en stad behöver inte beröra underlaget men kan bestråla detta. 3. Strålning från markbeläggning Torrdeposition Nedfall av partiklar kan förekomma även innan plymen nått marken. En radioaktiv markbeläggning kan därför tänkas även nära anläggningen. Situationer, där utsläppet transporteras över vatten för att snabbt slå ned till marken när det kommit in över land är inte ovanliga. Detta kan påtagligt förhöja deponerade mängder - en faktor 2 i Köpenhamn jämfört med resultat från tigigare model- _lex_har uppskattats av PrahnL_(ref _5J för utsläpp från Barsebäck. Troligen bör faktorn höjas mycket mer, men för att fastställa detta krävs mätningar. 4.

Deposition med nederbörd i En betydande radioaktiv markbeläggning kan fås om radioaktiva ämnen fälls ut med nederbörd som faller genom molnet. Speci- ellt hög beläggning fås om utsläppet först transporteras en viss sträcka utan nederbörd, varefter det fälls ut. Sådana fall kan mycket väl inträffa i samband med regnskurar och snöK^ar. Ett verkligt sådant väderfall illustreras nedan. Detta fall var det mest markanta bland ca 5 rail under sommarsäsongerna 1976 och 1977 där vinden låg från Barsebäck mot nederbördsstationen i Lund. Undersökning av nederbördsdata i Malmö och Landskrona gav inget tydligt fall. För nederbördsstationen i Svalöv fanns några fall men avståndet från Barsebäck bedömdes vara för stort för att ge ett tydligt nedérbördsutfall på basis av tillgängliga vind- riktningsdata. Observera att de här antydda sannolikheterna gäller en bestämd plats (nederbördsstation) med regn samt_ vind mot denna. Sannolikheten att få nederbördsutfall överhuvudtaget i om- rådet är därför betydligt större.

Det är numera möjligt att med dynamiska s k gränsskiktsmo- deller beräkna spridning i ogynnsamma situationer av ett utsläpp från Barsebäck mot Köpenhamn eller Malmö, eller från 'Forsmark mot Uppsala eller Stockholm. Den meteorologiska sannolikheten för höga inhalations- eller externdoser kan därvid beräknas. Man utgår då från ett stort statistiskt material över s k trajektorior, dvs transportbanori olika vädersituationer. Med en tvådimensionell gränsskiktsmodell beräknas spridningen av en plym som följer varje sådan traj- ektoria.

Den tvådimensionella gränsskiktsmodellen kan beskriva vindens variationer längs trajektorian men också graden av vertikal turbulent blandning av luften. Den senare beror på exempelvis förändringar i markens skrovlighet men också på förändringar i underlagets temperatur exempelvis genom att- strömningen sker över ett kallt hav (exempelvis Öresund) för att därefter komma in över en uppvärmd landyta (Köpenhamn) med en kraftig vertikalblandning som följd. Även variationer i den vertikala blandningen beroende på tidpunkt på dygnet kan beskrivas i en sådan modeli. Exempelvis kan ett utsläpp transporteras ovanför ett stabilt marknära skikt under sennatten. Solupp- värmningen bryter upp detta skikt och den turbulenta blandningen växer snabbt upp till 1-2 km höjd med ökad markhalt som följd.

Som påpekats ovan krävs även omfattande meteorologiska mät- ningar inte minst för att kontrollera modellberäkningarna.

Det bör påpekas att stor risk finns att de komplicerade spridningssituationer som beskrivits ovan kan medföra på- tagligt högre dosgränser för t ex 99-percentilen^än vad som beräknats i Rasmussenrapporten, Beyea m fl. För att uppskatta 99 percentildos, krävs nämligen, att hänsyn tas till ogynnsamma typer av vädersituationer som beskrivits ovan.

x) 99-percentildos = den dos som överskrids under 1% av de meteorologiska fallen. 5.

1. Lyons A Olsson L (1973)

Detailed Mesometeorological studies of Air Pollution Despersion in the Chicago Lake Breeze. Monthly Weather Review Vol 101, No 5, pp 387-403.

2. Wendell L (1972)

Mesoscale Wind Fields and Transport estimates Determined From a Network of Wind Towers. Monthly Weather Review, Vol 100, No 7, pp 565-578.

3. Beyea J (1978)

A Study of some of the consequences of Hypothetical Reactor Accidents at Barsebäck, Energikommissionen, Ds 1 1978, 5.

4. Jensen P m f1(1977)

Calculation of the Individual and Population Doses on Danish Territory Resulting from Hypothetical Core - melt Accidents at the Barsebäck Reactor. Risö Report No 356.

5. Prahm L. och Berkowicz (1978). Predicitng concentrations in plumes subject to dry deposition. Nature vol. 271,pp232-234. 6.

Illustrerande väderfall

De komplicerade vädersituationer som diskuterats ovan illustreras här med ett verkligt fall, där man har utregning efter viss transport av utsläppet.

Utregning av haveriplym.

Förutsättningar den 26 augusti 1976. Vind och nederbördsdata från aktuella synoptiska väderstationer (vind på 10 m höjd) och klimatstationer framgår av kartan. Vidare anges vinddata från masten i Barsebäck från höjderna 25 m och 100 m. Från radiosonderingen i Köpenhamn (Kastrup) kl 13 erhölls följande vind- och stabilitetsdata:

Tryck mb Höjd m Vind Stabilitet 1005 0 290° 7 m/s Mycket instabil 990 100 980 200 295° 12 m/s Svagt instabilt 870 1100 330° 12 m/s (nära neutralt) 850 1300 720 2750 700 3000 310° 7 m/s 650 3600 310° 7 m/s 500 5500 300° 15 m/s

För den vertikala vindhastighetsprofilen kommer här att användas formeln Uz = (Z/100) o,10 . 7f6, Z är höjden över marken. En vindhastighet på 100 m höjd på 7,6 m/s har antagits med ledning av mastdata, se kartan.

Ett stort haveri av typ BWR 1 (härdsmälta och ångexplosion i reaktorkärlet) antas ha inträffat den aktuella dagen kl. 13.40, Följande antas gälla:

Utsläppshöjd: 25 m

Värmeemission i plymen = 38 MW

Utsläppets varaktighet = 30 minuter En formel för det slutliga plymlyftet (se Briggs 1975) ger värdet 182 m. Med utsläppshöjden 25 m blir 200 m som effektiv plymhöjd ovan mark rimligt att använda. På denna höjd blir enligt ovanstående formel vindhastigheten U 8,2 m/s. Det radioaktiva molnets front kommer då fram till Lunds centrum kl. 14.20 (avståndet 19 km från Barsebäck och transport- hastigheten 8,2 m/s ger en transporttid på 40 minuter). En kort stund senare startar över Lund en kort men intensiv regnskur: ca 9 mm på 15 minuter erhålls som troligast ur kartan. 7. VIND OCH NEDERBÖRD DEN 26 augusti 1976

Helsingborg 0 mm kl 13 NW 8 m/s 16 NNW 12 m/s

Svalöv 0 mm # Stehag 3.5 mm kl 17-1 8 ivdskrcna 0 mm

Vindriktning 100 m kl 13-14 1425-1440 Äska 10.4 mm /kl Barsebäck Uti 1540-1600 kl 25 m 100 kl 13 W 4 m/s o m/s o m/s' Kl 16 E 2 m/s 12 294 4.8 289 5.1, 13 306 7.0 299 7.6 Lund 14 310 7.1 301 7.5 Värp inge* v. ) 0. fl 5 312 8.3 304 10.2 2.2 mm 1430-1 4*£L__/ 6 317 10.8307 13.5 0.2 mm 1440-1450

ÉAlnarp 0 mm Björns- • torp 1.6 mm

Bulltofta 0.6 ran kl 1700 Lyngby kl 13 WNW 6 m/s p 2.1 mm kl 16 NW 7 m/s

1 1620-1740

Sturup 10 km • 0.6 mm kl 1615-1700 kl 13 W 8 m/s kl 16 W 5 m/s Börringekloster < 4.9 mm 8.

Eftersom mycket små regnmängder enligt kartan föll utanför Lund den aktuella dagen, kan det antas att transporten från Barsebäck skedde utan någon utregning under vägen. Detta styrks också av de små mängderna i Värpinge 6 km väster om Lund.

Vid beräkning av det radioaktiva nedfallet på markytan p g a regnskuren antas: -4 -1 Uttvättningskoefficient X = 10 s för regnintensiteten 1 mm per timme. -4 -1 Vid 9 mm på 15 minuter beräknas A bli 36 * 10 s

Standardavvikelsen* hos plymen på avståndet 19 km räknat horisontellt vinkelrätt mot vinden har ur litteraturen uppskattats till 1500 m.

Följande formel används för beräkning av nedfallen mängd (Ci/m2) nära plymens mittlinje i Lund med utsläppet Q Ci under 15 minuter (=900 sek.):

U 6y -W Vilket ger 3,5 • 10~8-Q Ci/m2. Om för 1 mm regn per timme det antas att uttvättnings- kocfficienten var 10~5 s"1 i stället för som hittills 10"4 s~l blir nedfallet 10"8 -Q Ci/m2. Ovan har vissa förenklande antaganden gjorts av vilka de viktigaste är:

1. Plymens centrum går rakt över det område som får 9 mm regn. Kartan visar att så ej exakt är fallet enligt till- gängliga uppgifter.

2. Det antas att regnintensiteten är lika ston. under hela transporten förbi nedfallsområdet som sker under 15 minuter, s- n SMHI/KBM •• B Bringfelt, YB 1979-05-31 BILAGA *•

ARBETSGRUPP! T I UTREDNINGEN OM BEREDSKAPSPLANERING MOT ATOMOLYCKOR

Nuvarande väderobservation och inrapportering Speciella väderdata från meteorologimasten. Vid varje kärnkraftverk finns en cirka 100 m hög meteorologimast avsedd för haveriberedskap varifrån data överförs löp- ande till kontrollrummet. Vid ett haveriutsläpp går man in med aktuella mastdata i den s k spridningskatalogen. Denna är avsedd att tjäna till ledning, då det gäller att i ett konkret fall bilda sig en uppfattning om den luftburna spridningen av radioaktivitet i omgivningarna av respektive kraftstation vid haveriutsläpp. Katalogen behandlar: 1) Utsläpp från skorsten. 2) Utsläpp från byggnad. Spridningskatalogen är resultatet av: 1) Flygfotografering av rökutsläpp från reaktorbyggnad vid aktuellt kärnkraftverk eller dess omedelbara närhet för fastläggande av spridningsvägarna under olika betingelser. 2) De lokalmeteorologiska undersökningarna vid atomanlägg- ningarna i Studsvik och Ågesta innefattande bl a ett hundratal "pufförsök" för kvantitativ bestämning av spridningen. Dessa spridningskataloger behandlar för närvarande inte haverier där utsläppet stiger. Detta kan ske vid ett haveri med varmt utsläpp.

Rutinmässiga väderdata. På SMHI i Norrköping finns landets centrala vädertjänst. Där finns även en insamlingscentral för samtliga väderob- servationer i landet. Följande flygvädertjänster är aktuella för de olika kärn- kraftverken : Ringhals: Landvetter Simpevarp: Kalmar. Kalmar flygvädertjänst läggs ned 1980, därefter: SMHI, Norrköping. Barsebäck: Sturup Forsmark: Arlanda Dessa vädertjänster tjänstgör som insamlingscentraler dit observationerna från de flesta kringliggande väderstationer rings in per telefon varje eller var 3:e timma.* Från insamlingscentralerna förs data vidare per teleprinter till det centrala civila insamlingssystemet ATESTO (vid SMHI), eller till det centrala militära insamlingssystemet MYRIAD och vidare till ATESTO. De militära insamlingscentralerna är i nedanstående väderstationsförteckning markerade med flottilj- nummer.

överföring av väderdata observatör insamlingscentral:

Insamlingscentralen (civil flygplats eller flottilj) ringer upp observatören och får observationen via telefon.

överföring insamlingscentral ATESTO: Personalen på insamlingscentralerna sänder observationerna med teleprinter till ATESTO via - för civila insamlingscentraler direkta teleprinterför- bindelser - för militära insamlingscentraler (UC) via MYRIAD till ATESTO. Insamlingssystemet framgår mer i detalj av nedanstående skiss, aut. telefon,radiolänk ' aut. insamlings- obsstation central, SMHI

civil dbsstn telefon civil flyg- fjärrskrift plats ATESTO ca kO% av totala ots- nätet fj ärr- manuell eller civil skri ft otsstn halvautomatisk hantering inom UC ca 60> av f.järr- fj ärr- totala öbs- flottilj UC MYRIAD skrift nätet skrift en eller för F6 och FT två UC militär otsstn

Arlanda tjänstgör dock inte som insamlingscentral, se förteck- ningen nedan av väderstationer kring Forsmark. Automatiserad insamling via dator har endast införts för insamling av data från automats tatJonerna. Dessa har ingen bemanning. De upprings per telefon automatiskt från SMHI i Norrköping dit uppgifterna rapporteras. F.n. kan även ske manuell uppringning från vädertjänsten. De är upptagna i nedanstående lista över väderstationer med löpande rapportering .

Följande väderstationer inom cirka 100 km från respektive kärnkraftverk har löpande rapportering av bl a vindriktning, vindhastighet, temperatur, fuktighet, lufttryck och neder- börd:

Tid mellan Insamlings- Kärnkraftverk Väderstation observationer central

Ringhals Landvetter 1/2 h Landvetter Fladen (automatsta- 1 h SMHI, Norr- tion startar ca 1980) köping Trubaduren (automat- 1 h SMHI, Norr- station station i drift) köping Vinga 3 h Landvetter Glommen 3 h Landvetter Säve (personal ständigt 1 h Säve (F9) räckbar) s. Torup 3 h Ängelholm F10 Hestra 3 h Landvetter Ringhals (Från hösten 1979 1 h SMHI, Norr- mast för vindenergimätning, köping temp, och vind upp till 1 Ö Om,automats tation) Simpevarp Kalmar 3 h Kalmar F12 Ölands Norra Udde 3 h Kalmar F12 Målilla 3 h Kalmar F12 Allgunnen (läggs ned 3 h Kalmar F12 1979-10-01) Vissefjärda 3 h Kalmar F12 Sandby 3 h Kalmar F12 (8-15 må- fred.) Stora Karlsö 3 h Visby Västervik 3 h Bråvalla F13 Byxelkrok 1 h SMHI, Norr- (Från sommaren 197 9: köping mast för vindenergimätning, temperatur och vind upp till 100 m, automatstation)

Emsfors (Automatstation i 1 h SMHI, Norr- drift för temp, fukt och köping nederbörd) Dämman (Automatstation, startar ca 1981)

Insamlingscentralen i Kalmar F12 läggs ned 1979-10-01. Därefter insamlas data från Målilla och Ölands Norra Udde av Bråvalla F13 och data från Kalmar, Vissefjärda och Sand- by av Ronneby F17. (Fr o m 1979-06-01 rapporterar Vissefjär- da endast månd - fred 04-13). Tid mellan Insamlings- Kärnkraftverk Väderstation observationer central

Barsebäck Ystad 3 h Sturup (from 1980 trol. end. dagtid) Sturup 1/2 h Sturup Falsterbo 3 h Sturup 2 Smygehuk 3 h Sturup 2 (dagtid) 2 Sandhammaren 3 h Sturup 2 (dagtid) Ljungbyhed 1 h Ljungbyhed 12 F5 12 Malmö 3 h Sturup (dagtid) Bösarp och Maglarp (Från 1 h SMHI, Norr- sommaren 1979:master för köping vindenergimätning, temp, och vind upp till 100 resp.120 m, automats tationer) er- i Stenshuvud 3 h Ängelholm (läggs ev F10 ned) Rinkaby 8-15 Ljungbyhed (må-fred) F5 Ängelholm F10 1 h Ängelholm rr- F10 Kullen 3 h Ängelholm F10 Osby 3 h Ljungbyhed F5 Markaryd 3 h Ljungbyhed F5 Kristianstad 3 h Sturup (dagtid) (läggs ev. ned) Kristianstad-Everöd 1 h Everöd (öppethåll- andet styrs av flygtrafiken)

Malmö innerstad och öre- sund (Automatstationer för vind och temp.-mätning startar ca 1981) Tid mellan Insamlings- rs- Väderstation observationer cen trål Forsmark Uppsala F16 1 h Uppsala F16 örskär 3 h Uppsala F16 (dagtid) Singö 3 h UppsalaF1 6 (06 och 11 ej söndag) i Dannemora 3 h Uppsala F1 6 (dagtid) Grundkallen 3 h Bromma (efter 1980-01-01 (dagtid) flygplats automatstation) Arlanda 1 h Arlanda Västra Banken 1 h SMHI, Norr- (automatstation) köping östhammar 1 h SMHI, Norr- rr- (Från sommaren 1979: köping mast för vindenergimätning, temperatur och vind upp till 100 m, automatstation) Utvalnäs 3 h Uppsala F1 6 Folkärna 3 h VästeråsF1 Ämotsbruk 3 h Söderhamn ed (dagtid) F15 Gävle 6 h Uppsala Fl 6 m (dagtid) Söderhamn F15 1 h Söderhamn m F15 ed ed Från SMHI kommer löpande väderinformation ut till de olika flygvädertjänsterna per teleprinter och telefax. Detta sker dels i form av rådata dels som olika slags bearbetningar.

Väderobservationer från flygplan (AIREP) rapporteras per radio regelbundet till vädertjänsterna i Bromma och Sturup. Dessa data kan vidarebefordras till SMHI i Norrköping eller Länstyrelsens katastrofcentral.

Förutom de ovan uppräknade väderstationerna med löpande rapportering finns också ett stort antal s k klimatstationer dvs väderstation med rapportering var 10:e dag eller varje månad. I nedanstående tabell anges klimatstationer (K, N, T) upp till cirka 100 km från respektive kärnkraftverk.

Förklaring till stationstypsbeteckningarna:

K = stor klimatstation. Mäter vind, temperatur, fuktighet och lufttryck. N = nederbördsstation. Mäter endast nederbörd.

T = temperaturstation. Mäter nederbörd samt temperatur kl 07, 13, 19. Vissa K-stationer rapporterar dagligen, se anm vid respektive station. Klimatobservatörernas möjligheter att åta sig extra observationer varierar kraftigt. I några fall saknar observatörerna telefon.

RINGHALS 6240 Halmstad K Ej vindmätare Halmstads flygplats Flygplats med oregelbundet öppethållande. Vindmätare. 6248 Oskarström N 6256 Jonstorp T 6257 Abild N 6259 Merup N 6334 Genevad T 6342 Brunnshult N 6344 Simlångsdalen T 6345 Singeshult T 6348 Havraryd N 6356 Seglehult N 7157 Solberga N 7201 Gångarebo N 7206 Skogsforsen N 7207 Grimeton N 7208 Varberg K Ej vindmätare. Klartext- rapportering av temperatur och nederbörd dagligen kl 07 och 19. 7212 Fagered T 7215 Ringhals T 7218 Linhult N 7230 Rossared N 7233 Grebbeshult N 7234 Sandsjöbacka T 7237 Häggårda N 7239 Mölndal N 7240 Bollebygd T 7241 Landvetter N 7245 Borås K E j vindmätare. 7251 öjared N 7256 Alingsås N 7309 Stora Segerstad T 7317 Gislaved T 7322 Hid N 7332 Limmared N 8101 Säby T 8202 Alvhem T

SIMPEVARP

6536 Rorsbo N idet 6544 Nybro N ire. 6545 Lessebo T 6553 Gullaskruv N 6559 Lenhovda N 6622 Segerstad N 6632 Mörbylånga T 6638 Norra Möckleby N 6646 Svartingstorp N 6650 Skedemosse T 7509 Fagerhult N 7510 Åseda T 7512 Drageryd T 7513 Granshult N 7518 österkorsberga N 7523 Nyabyberg N 7528 Arvingetorp N 7529 Pauliström 7531 Ungsberg N 7534 Värne N 7538 Hässleby T 7545 Svinhult N 7600 Sandbäckshult T 7601 Föra N 7616 Oskarshamn T 7623 Krukshult N 7637 Hjorted N 7638 Tuvehult T 7652 Äninge N 7653 Ogestad T 7654 Loftahammar N 7659 överum N 7717 Mossen K Ej vindmätare. Klartext- rapportering av temperatur och nederbörd dagligen kl 07 och 19. BARSEBÄCK

5252 Landskrona N 5255 Ven T 5323 Trelleborg N 5325 Jordberga N 5327 Köpinge N 5328 Skurup N 5329 Vellinge N 5331 Börringekloster N 5332 Tomelilla N 5337 Malmö 2 ?J 5338 Björnstorp N 5339 Alnarp fruktavd N 5340 Lovestad N 5341 Vomb N 5343 Lund K Klartextrapportering (bl a av vind,ej vindmätare) dagligen kl 07, 10, 13, 16, 19. Fr om 1980 end 07, 13, 19. 5350 Hörby N 5352 Älmhult N 5334 Stehag T 5355 Friggestad N 5356 Svalöv T 5430 Bollerup T 5431 Hammenhög N 5433 Simrishamn T 5439 Sankt Olof T 5442 Vitemölla N 5443 Hallamölla N 5446 Södra Lökaröd N 5458 Ugerup N 6201 Reymersholm N 6203 Helsingborg K Vindmätare. Klartextrap- portering av bl a vind dagligen kl 07, 10, 13, 16,19. 6205 Bjuv N 6209 Mariedal N 6212 Tång a N 6215 Louisefred N 6222 Baramossa N ct- 6223 ratur Killebäckstorp N i 6301 Gillastig N 10 6302 Åkeboda N 6303 Sösdala N 6304 Vinslöv N 6307 Klippan N 6308 Hässleholm N 6314 Röke N 6317 örkelljunga N 6400 Ovesholm N 6408 Norra Ströö N 6415 Knislinge N

FORSMARK

9749 Ultuna T 9752 Uppsala K Vindmätare bl a I 9754 Vittinge N 16, 9755 Frötuna N , 19- 9759 Drälinge N 9857 Vällnora N 0605 Möklinta N 0609 Ljusbäck N 0611 Leknäs N 0617 Gysinge N 0627 Stjärnsund T 0630 Främlingshem N 0631 Tjärnäs N 0633 Hofors N 0636 Sandviken T 0641 Högbo N 0642 Lövåker N 0654 Ockelbo N 0701 Vattholma N ap- Harbo N d 0708 16,19. 0725 Lövsta N 0727 Untra T 0756 Norrsundet N 0804 Norrby N 0811 Risinge ..T 1616 Bergvik N 11

Nuvarande förutsättningar för meteorologisk haveriberedskap och förslag till förbättringar Vid SMHI:s vädertjänst i Norrköping samt vid SMHI:s regionala flygvädertjänster i Arlanda, Bromma, Sturup och Landvetter finns ständigt prognosmeteorolog.

Vid flygvädertjänsten i Landvetter kommer vädertjänsten troligen att vara obemannad kl 22-03. Larm av meteorolog kan då ske via observatören. Följande material föreslås finnas på vädertjänsten i Norr- köping (för samtliga kärnkraftverk), länstyrelsens katastrofcentral och vid närmaste regionala flygvädertjä* t: - En s k "spridningskatalog" i nuvarande form kompletterad med data för stora haverier vars utsläpp stiger till hög höjd; främst tabeller för att underlätta beräkning av transport och spridningsvinkel i skiktet 100-500 m. In- formation bör även finnas om speciella tyoer av reguljära prognoser, se nedan.

- Spridningskatalogerna bör även kompletteras med information om respektive kärnkraftverks meteorologimast, läge, mäthöjder samt till vilka platser deras data transmitteras löpande. Vidare bör läggas till information om rutinväder- stationer runt respektive kärnkraftverk upp till cirka 100 km. Det bör tydligt anges hur väderdata kan erhållas i en haverisituation.

- Instruktionen för vädertjänsternas haveriberedskap ses över. De frågeställningar som kan uppkomma vid en olycka specificeras. Så långt möjligt bör detta ske på förtryckta blanketter (se haverispelet). Detta är speciellt angeläget om den direkta talförbindelsen (via telefon) är bruten och man har att lita till telex eller teleprinter, se nedan.

- All denna information bör finnas samlad eventuellt enligt ovan i den s k spridningskatalogen. Informationen bör göras lättåtkomlig med hjälp av väl synliga slagord.

- Väggkartor över aktuella regioner (i samma skala som i spridningskatalogen 1:50 000) med kraftstationen plus sekto- rer och avståndscirklar inlagda.

Följande förbättringar föreslås vad avser utbildning, instrumentering och samband.

- SMHI bör ingå bland de myndigheter som av kärnkraftverket larmas primärt per telex. På SMHI:s tele-avdelning och vädertjänst finns ständigt personal. Från vädertjänsten på SMHI föreslås larmas: 1. Tjänstgörande meteorolog i lokala flygvädertjänsten som skall bege sig till Länstyrelsens katastrofcentral. Er- sättare måste tillträda på flygvädertjänsten.

2. "Miljövårdsmeteorolog" vid SMHI som skall bege sig till vädertjänsten på SMHI i Norrköping.

3. Expert vid SMHI som skall bege sig till BNA:s akutgrupp i Stockholm. 12 Det måste utredas hur dessa transporter skall kunna ske. I fall 1 bör länstyrelsen ha ansvaret. la - Alla prognosmeteorologer på SMHI och aktuella regionala vädertjänster måste återkommande (i samband med övningar) instrueras och tränas för haverisituationer. T ex måste _ de veta hur man skaffar fram dels information om respektive förläggningsplats som t ex läge av mast och kringliggande väderstationer, dels väderdata för aktuell haverisituation. Vidare måste de instrueras i hur man utnyttjar spridningskatalogerna och i vad för typ av information som f™ efterfrågas vid ett haveri. - De meteorologidata som registreras vid kärnkraftverken måste kontrolleras löpande, varvid fel i utrustningen repa- reras. Utförs lämpligen av central myndighet. - Vissa av väderstationerna föreslås få haveriberedskap i form av utökad täthet av observationerna. Vidare bör bal- longviseringar göras för att få vindfördelning i höjdled. Stationerna bör utrustas med direktförbindelse till insamlingscentralen utöver den vanliga telefonförbindelsen.

s - För att bättre utnyttja telefax och telecopier bör för- r- tryckta kartor (med kärnkraftverkets läge samt strandlinjer) finnas hos alla användare. Sådana kartor kan användas t ex för att överföra information om prognoserade områden för radioaktivt nedfall. ta et ch rt iras to- ru~

om r-

PP -3- 4.9 mm \

Följande schema visar de enheter som föreslås träda i funktion för att utnyttja väderinformation vid atomolycka. Er- forderliga personalförstärkningar anges liksom förbindelse- sätt.

i- Väderstation Väderstation Automatisk väderstation

telefon telefon + I telex a- Insamlingscentral (oftast lokal vädertjänst) telefon

telex

SMHI:s vädertjänst i Norrköping. jer) Utökas med "miljö- vårdsmeteorolog" .»telex belefon t »»teleprinter direkt: telex BNA:s akut- telefon teleprinter grupp . Expert telefax teleprin .ter från SMHI in- JL går. Civil flyg- Länstyrelsens plats kåtastrofcentral. Utökas med meteo- .telex telefon rolog från när- eleprinter mark-eller maste vädertjänst flygtransport Kärnkraftverkets kontrollrum

Tkabel

Kärnkraftverkets meteorologimast J

• . • 14

Telecopier finns hos SMHI i Norrköping (maritima avdelningen) samt hos länstyrelsen, BNA och kärnkraftverken. På telecopier sänds kartor i format A4. Risk finns att telefonförbindelserna (och därmed bildöver- föring med telecopier) vid ett haveri blockeras p g a över- belastning. Risken att telexnätet blockeras är betydligt mindre, varför telex troligen kan utnyttjas. Telex har också fördelen att ett meddelande kan sändas samtidigt (från t ex SMHI) till flera mottagare (t ex BNA, länstyrelsen och kärn- kraftverket) . Nackdelen med telex är att en telexsändning inte kan avbrytas av ett viktigare meddelande. Detta kan man undvika genom att inrätta hemliga telexnummer.

SMHI har tre telexnummer. Dessutom har SMHI fem telexingång- ar i ATESTO för väderobservationer.

För närvarande finns fast uppkopplad teleprinterförbindelse och fast uppkopplad telefonlinje mellan SMHI i Norrköping och flygvädertjänsterna i Sturup, Landvetter, Bromma och Arlanda (även Sundsvall). De fasta telefonlinjerna går inte via telefonnätet och kan alltså inte blockeras vid hög belastning av telefonnätet. Via dessa fasta telefonlinjer kan sändas telefaxkartor (45 x 55 cm).

Telexmeddelanden kan även sändas mellan SMHI och flygflottil- jerna via ATESTO och MYRIAD. SMHI kan till flottiljerna även sända telefaxkartor via flygvapnets länksystem.

Från aktuell flygplats (civil eller militär) måste sedan meddelandet/kartan transporteras (mark-eller flygburet) till t ex Länstyrelsen.

SMHI:s vädertjänst står i kontakt med länstyrelsens katastrof central och kärnkraftverket via telex och telefon. Det är enligt ovan viktigt att ha alternativa förbindelsemöjlig- A heter.

Utnyttjande av vissa reguljära prognoser måste förberedas. ets Bl a görs vid flygvädertjänsterna i Sturup, Bromma och Land- vetter sex-timmarsprognoser av vinden på 600 m höjd. Vid vissa flygplatser mäts vidare vinden på 300 och 600 m höjd 4 ggr/dygn. Innan beredskapsplaneringen som föreslås här genomförs i verkligheten är det nödvändigt med ett antal haveriövningar. Detta är nödvändigt för att få ändamålsenlig utformning av ingående information och förbindelsevägar. Det är nödvändigt att berörda prognos- och miljövårdsmeteorologer deltar i övningarna.

Tre olika typer av övningar är tänkbara. En meteorolog bör ha medverkat vid planeringen medan en eller flera meteorologer deltar i själva övningen.

1. övningar som främst avses testa myndigheter som länstyr- else, brandkår och polis och samband mellan dem. Meteoro- logen deltar endast genom att efterhand delge prognoser och svara på frågor. Prognoserna kan gälla den vädersitua- tion som råder under övningen eller de kan vara uppgjorda på förhand. Sådana övningar görs för närvarande löpande. I 15

; 2. övningar som sker internt på SMHI på tidigare verklig * vädersituation där prognoserna inte uppgjorts i förväg. Exempel ges i haverispelet ovan. Det ger bättre träning av prognosdelen men ingen verklig kontakt mellan SMHI och andra myndigheter.

^n_ • 3. Kombination av 1 och 2 d v s övningar där alla myndigheter deltar och där verkliga prognoser görs på en tidigare K vädersituation. Har inte genomförts. n- Ovanstående förslag innebär för SMHI;s del betydande kost- n nåder vilka måste täckas externt. Speciellt bör nämnas utbildning och träning av meteorologer och väderobservatörer och förbättring av förbindelsemedel.

il- en ed-

t g- d-

erk- v gt

og- o- a- da Sven-Jacob Andersson BILAGA FOA - Cfs G

Om informationsbehov inför eventuella olyckor vid kärnkraf tverk

Användningen av kärnkraftverk är en realitet i vårt samhälle. Denna kraftkälla, som så många andra, är förknippad med risker för människan och hennes miljö. Riskerna med kärnkraft kan synas oss mera skrämmande, därför att vi i gemen är mer okunniga om denna kraftkälla än andra som vi i vardagslivet oftare kommer i direkt kontakt med. Den fullt förståeliga rädsla vi känner inför möjligheterna att en olycka kan inträffa vid ett kärnkraftverk och de tänkbara konsekvenserna härav måste innebära att vi på bästa möjliga sätt förbereder oss inför denna eventualitet.

Vi måste - för att låna Aguste Comtes formulering: Savoir, prevoir; et prevoir, pouvois - veta för att förutse; förutse för att kunna handla.

Åtgärder som skisserats i samband med reaktorhaverier förut- sätter i varierande grad allmänhetens medverkan. I det följande skall några synpunkter på huruvida önskvärda/icke önskvärda beteenden härvid manifesteras uppmärksammas.

I samband med övningen i Hallands län maj 1979 framfördes i massmedia uppfattningar av enskilda med innebörd till exempel: att nu gäller det för myndigheterna att bygga breda snabba vägar så att vi kan ta oss härifrån i händelse av ett haveri. Yttranden av den arten skulle kunna tolkas som att en hög flyktbenägenhet föreligger, i ett andra steg så att det skulle finnas en grund för ett panikartat beteende. Även om ett av beteendevetenskapernas stora problem är att förutsäga beteenden med utgångspunkt från individers verbala utsagor, så torde det inte finnas någon anledning att antaga att panik skulle inträffa. (Deutscher 1971).

Urderlag för beslut

Fritz (1966) har en diskussion av problem beträffande katastrof- varning framhållit att de som utfärdar varningen ofta har en alltför enkel uppfattning av verkligheten. De synes uppfatta situationen som en enkel stimulus-responsmodell, i vilken varningen (stimulus) automatiskt ger upphov till ett önskat beteende (respons). En sådan uppfattning bortser helt från andra faktorer som, enligt Fritz, är relevanta för människors tolkning av huruvida fara föreligger och deras reaktion med anledning härav. Fritz menar att individen utnyttjar 1) tidigare erfarenheter, 2) den direkta varseblivningen av den för- handenvarande situationen, 3) varseblivningen av hur andra reagerar, 4) en jämförelse mellan den egna uppfattningen och de människors, som är betydelsefulla för dem i det dagliga livet, varseblivning av situationen. 5) Betydelsefull är också indi- videns uppfattning av hotets styrka och natur. 6) Uppfattningen om hur lång tid man har på sig innan hotet drabbar en. 7) Vär- deringen av tillgängliga motåtgärders effektivitet samt 8) kost- naderna för de tillgängliga motåtgärderna mätt i till exempel tid, pengar eller personliga insatser. Liknande synpunkter har anförts av Gunhild Hammarström-Tornstam (1977). Nedanstående modell (a.a. s. 105) visar hur faktorerna innehåll, kanal och kommunikatör samvariera. Beteendet hos den som tar emot varningen kan bero av egenskaper hos denne och i hans sociokulturella omgivning, men också av egenskaper hos innehåll, kanal och kommunikatör samt en samvariation mellan alla dessa faktorer.

Illustration ov modell Over interoktionen mellon komtnunlkotiont- och mottogorvoriobler

Soeiolo och kulturello faktorer

Mottagare . kunskap . tidigare erfarenhet . gruppmedlemiskop . gruppstruktur . upplevd sannolikhet ov personligt hot . kön . older • utbildning etc

•-J ger upphov till interaktionseffekter

Följande figur (a.a. s. 105) visar att mottagaren av en varning kan definiera situationen på olika sätt. Detta kan i den tänkta situationen leda till ett evakueringsbeslut, men också till en konfirmering av situationen, individen behöver mer information. Denna ger en ny definition av situationen.

Illustrotion ov modell Bver vorninosprocessen

Definition ov X"Evakuerings^. Evakuering situationen ^Nbeslut ^S Jo

nej

Konfirmering Ytterligare information Quarantelli och Dynes (1977 s. 34) diskuterar människors beteende under "trans- and post-disaster periods" och framhåller att tidigare forskning hävdat att beteendet skulle vara ett resultat av faktorer verksamma under själva skeendet. Den nyare forskningen har emellertid ifrågasatt denna uppfattning och menar både vad avser individ och organisationsnivå att "pre-disaster behavior is probably the best indicator of trans- and post-disaster behavior", den så kallade "principle of continuity" .

Eftersom Sverige inte har någon erfarenhet av kärnkreaktor- haverier synes inte "the principle of continuity" ha någon större relevans för att söka göra en uppskattning av beteendet vid ett eventuellt haveri.

En faktor som synes vara av intresse är vilka komponenter som i huvudsak bidragit till att forma individernas inställning till kärnkraftverken. En attityd kan sägas bestå av både kognitiva och emotionella komponenter. Den svenska diskussionen om kärnkraft har haft både ett sakinnehåll och ett känsloinnehåll. Det går visserligen inte att hävda att en viss attityd kan ha ett direkt inflytande på en individs beteende, däremot kan den ha ett stort intresse vad avser möjligheten för en ansvarig, myndighet att nå ut med sin information. Om attityden är känslomässigt grundad synes vara speciellt intressant. Berelson och Steiner (1964 s. 575) skriver: "The more a person is emotionally involved in his beliefs, the harder it is to change him by argument or propaganda-that is, through an appeal to intelligence-to the point of virtual impossibility (as in cases of deeply felt matters based on strata and reinforced by primary group support).

Indeed, it is even the case that:

Once a person commits himself to a position, that commitment itself becomes a barrier against change, however, immediately counterin- fluences are brought to bear".

En fråga kan då ställas. De individer som tagit ställning mot kärnkraft och för vilka detta ställningstagande i huvudsak baseras på känslomässiga argument, kommer de att vara svårare att nå med information i förväg om motåtgärder. Kan det vara möjligt att denna information skulle avvisas därför att den skulle kunna identifieras som ett försök att påverka till ett annat ställningstagande beträffande kärnkraft.

Hammarström-Tornstam (a.a.) framhåller att de faktorer som en varnande myndighet kan variera är kommunikatör, kanal och innehåll. Däremot är det oklart hur de skall manipuleras.

Drabek (1966) har i en uppsats med en översvämning i Denver, Colorade, diskuterat informationen avseende hotet. Ett avsnitt ur uppsatsen citeras i det följande: By nuking an initial distinction be- ades. Many were stopped by the police tween information about the threat and and did not violate their authority. that pertaining to possible copiiig alter- However, they later expressed resent- natives, each of these aspects of the ment and criticized officials for not warning process cart be further ana- providing them with more accurate lyzed. For example, regarding threat data, as to how long they had before information aur research suggests a the water would arrive. A third crucial aspect of warning content is Jniorma- threefold break; content, rcsie, rod tion_abouJL anticipated consequences. source. However, each dimension in- This refers to that warning content clude" several sub-dimensions. Thus, which permits the actor to assess the content might be measured by assessing seriousness of the threat b personalized the* decree of '*specifiritv . ^degree of terms, e.g., "How badly might my urgency. anaT-significancc of anticipated house be hit?" Thus, even these three consequences. Specificity includes both separate aspects of warning content are a geographical dimension, i.e., "Will complex variables. my house be hit?" and a probability dimension, i.e., "Will it, in fact, occur?" Mode of warnings which includes Degree of urgcncv_ incorporates the such discrete categories as face-to-face, time dimension which is most impor- telephone, public address system, and tant in structuring the actor's defini- mass media, might be conceptualized tion. Many families in mis disaster, for as a continuum, eg., the degree of example, felt that they had been misled personalization. That is, warnings received through fåce-to-face interaction by the police who urged them to evacu- are much more personal Hiaw those ate immediately. When the actual threat received through the mass media. We did not materialize within a few min- found warning source to be more com- utes, some family members returned plex than indicated in an offidal-un- home to better prepare for the flood ofltrial dichotomy. It was evident that despite the fact that this required il- behavior was as much influenced by the legal infiltration through police block- fact that the warning had come from a uniformed police officer as by what was actually said.

Hultåker (1976) har presenterat en modell för hur den enskilde och primärgruppen beslutar sig för att evakuera. Han behandlar dock inte i någon större utsträckning hur varningsmeddelanden sprids eller sociala faktorer som får människor att tro på dessa meddelanden. Dock nämner han det förhållandet att tilltron till varningen synes öka först när individen själv iakttagit tecken på den hotan- de katastrofen. Han säger också att "sannolikheten för en effektiv evakuering ökar om människor har uppfattat och accepterat meddelanden om katastrofens innebörd, om de har fått lång förberedelsetid utan hot och om de tror att hotperioden är relativt kort". Hult- åkers indelning i definitionsperiod, förberedelseperiod utan hot, förberedelseperiod under hot och katastrofperiod är kanske inte direkt applicerbar på en incident vid ett kärnkraftverk, men hans modell förefaller ändock intressant att studera för en eventuell tillämpning för att nå ett gott resultat med myndigheternas åt- gärder.

Sammanfattning

De författare som behandlats i det föregående eller de undersök- ningar de i sin tur stöder sig på har inte tagit upp reaktioner eller beteende i samband med kärnkraftshaverier. Icke desto mindre synes det mycket angeläget att ett studium av möjligheterna att ge information i förväg om hur man skall bete sig i händelse av en reaktorincident samt hur information skall ges om detta faktiskt skulle äga rum, snarast initieras och genomförs för att vunnen kunskap skall kunna tillämpas. ria i-CL. iicuci UU1 U. a aim- kl 07, 13, 19.

Referenser Berelson, B and G A Steiner: Human Behavior. An inventory of : '....- Scientific Findings. Harcourt,: Brace & World, //= ~f.V, - Inc.New York 1964. y{ Deutscher, I: Word and Deeds: Social Science and Social Policy { j in Qualitative Methodology s. 22-59. Ed. W J Filstead. * U) Markhara Pub 1 Coy Chicago 1970. ''|'f

Drabek,zT A: Social Process in Disaster: Family Evacuation. '% Social Problems Vol 16 s. 336-349. 1969. % Fritz, C E: Disaster i Contemporary Social Problems s. 651-694.' ------*! /Eds. R K Merton and R A Nisbet. Harcourt, - - . - . . ... ',, ,^: Braced World, Inc. New York 1961. __-_-- -••; '?'=

Hammarström-Tornstam, G: Varningsprocessen. Disaster Studies__5, __ M Uppsala universitet. 1977.

Hultåker, Ö: Evakuera. Disaster Studies 2. Uppsala universitet. • 1976. !

Quarantelli, E L and R R Dynes: Response to Social Crisis and Disaster. Ann. Rev. Sociol. 3:23-49. 1977