Sammanhang Och Identitet I Sorgenfri Stadsförnyelse I Malmö

Sammanhang och identitet i Sorgenfri Stadsförnyelse i Malmö

Anna Möller, 2001-09-20 Examensarbete , 20 poäng Blekinge Tekniska Högskola Programmet för fysisk planering Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Sammanfattning fysiska egenskaper och de har fått stort utrymme i planförslaget och det övriga En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad arbetet. som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer Viktigt i planförslaget har varit att skapa bedömer jag dock att de flesta är överens sammanhang och kontakt med den om krävs för att vi ska trivas i staden. övriga staden samt att ge stadsdelen en Det handlar om fysiska och sociala egen identitet. Det har jag försökt göra faktorer men också om rekreations- genom att förtydliga befintliga stråk i möjligheter, historia, kulturutbud, skön- området men även skapat nya. De stora het med mera. befintliga kvarteren i industriområdet behålls och möjliggör att en hel del be- I dettta arbete har jag studerat de fysiska fintliga byggnader och verksamheter kan faktorerna närmare och kommit fram till ligga kvar. Planförslaget präglas av stora att skala, entréer, gruppering av hus och offentliga parker med mycket vatten i tydlighet i stadsrummet är viktiga in- kvarterens inre och med byggnader längs gredienser i områden där människor bor de befintliga gatorna som ger stadsdelen och arbetar. en egen identitet.

Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stads- förnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden. I Malmö är de många parkerna viktiga

1. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Det här arbetet är ett examensarbete, 20 poäng, Programmet fysisk planering , Blekinge Tekniska Högskola. Hand- ledare har varit docent Anita Larsson.

2. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Innehåll

Sammanfattning...... 1 Miljö...... 24 Kontakt med övriga staden...... 45 Bakgrund...... 4 Diskussion och slutsatser...... 24 Etapputbyggnad...... 47 Problemformulering...... 4 Närstudie...... 48 3 Sorgenfri industriområde....25 Offentlig byggnad...... 50 Syfte...... 4 Varför stadsförnyelse i Sorgenfri?..26 Torg och platser...... 50 Tillvägagångssätt...... 5 Historik...... 26 Gatuutformning...... 51 Grundläggande diskussion...... 5 Området idag...... 27 Parkering...... 52 Bebyggelsekaraktär...... 27 Parkerna...... 52 1 Staden som vi vill ha den...... 6 Gröna rum...... 28 Möte mellan gata och park...... 53 Vad gör en stad eller Verksamheter...... 30 Integrering...... 53 stadsdel attraktiv?...... 6 Ägoförhållanden...... 30 Täthet...... 55 Hur ska då den attraktiva staden se ut?...7 Trafik och buller...... 32 Privat och offentligt...... 55 Identitet och trivsel...... 8 Stråk, kanter, områden, noder och Skala...... 56 Vilken roll spelar den fysiska miljön?.9 landmärken...... 34 Entréer...... 56 Diskussion...... 11 Barriärer...... 36 Utseende...... 56 Slutsatser...... 11 Identitet och trivsel...... 37 Genomförande...... 56 Styrka och svagheter...... 37 Sorgenfri- en attraktiv stadsdel?....57 2 Sammanhang i Malmö...... 13 Bilden av Malmö...... 13 4 Idéskiss...... 38 Litteratur...... 59 Historik...... 13 Utgångspunkter ...... 38 Malmö idag...... 15 Sammanhang i staden...... 39 Befolkning...... 15 Variation och kontinuitet...... 40 Vad gör Malmö attraktivt?...... 16 Två alternativ...... 41 Parker och grönområden...... 16 För och nackdelar med de två Vatten...... 20 planförslagen...... 43 Kvarterstyper och stadskaraktärer...... 20 Utveckling av planförslaget...... 43

3. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Bakgrund Problemformulering Syfte

Malmö har utvecklats snabbt de senaste Hur kan då den östra delen av Malmö Syftet är att studera attraktivitet/ identitet åren. Omvandlingen av centrala hamn- bli mer attraktiv och vad är det som gör och skissa på ett konkret förslag till och industriområden till stadsbebyggelse en stad eller en stadsdel attraktiv? I stadsförnyelse i Sorgenfri industri- förväntas fortsätta eftersom behovet av Malmö satsas stort på exklusiva bostäder område. Genom att studera hur östra attraktiva bostadslägen anses vara stort. med vattenkontakt i stadens hamn- Malmö kan bli mer attraktivt och hur I Malmö finns, som i andra större städer, områden. Det är i och för sig spännande stadsdelen kan bli en del av staden både problem med segregation. Det är fram- och roligt men att förnya befintliga stads- fysiskt och mentalt vill jag ge idéer och förallt tydligt när miljonprogram- delar ser jag som en minst lika viktig inspiration till hur stadsdelen kan få en områden jämförs med innerstaden men angelägenhet. Det gäller särskilt i nytändning. det finns också sociala skillnader mellan centrala stadsdelar där det finns stora olika stadsdelar i centrala Malmö. Västra möjligheter att skapa något som ger delen av centrala Malmö är attraktivt positiva effekter för många människor, med de stora parkerna och Malmös inte bara för dem som kommer att ”riviera” Ribersborg. Den östra delen har bosätta sig eller arbeta i området utan inte varit lika eftertraktad, även om man för alla som rör sig i staden. Genom att ser förändringar också här när be- höja attraktiviteten i dessa befintliga folkningen i staden ökar. I den östra områden kan segregationen minska och delen finns inte havet lika närvarande hela Malmö bli attraktivt, inte bara vissa och här finns inga stora parker. Men här exklusiva delar. finns stadens puls, närhet till den gamla staden och mycket goda kommunikationer med till exempel Lund. Det finns med andra ord goda möjligheter att överbrygga dessa skillnader i staden och att arbeta med den fysiska miljön är ett medel.

4. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Tillvägagångssätt Grundläggande diskussion

Jag kommer att utifrån litteratur disk- I Sorgenfri finns stora möjligheter att utera vad som gör en stad attraktiv för skapa en levande, central och attraktiv att sedan föra ner resonemanget på stadsdel. Den östra delen av Malmö Malmö och Sorgenfri. I det praktiska saknar de parker som annars karaktäri- arbetet kommer jag att arbeta med serar staden och stadsdelen har inte haft stadsförnyelse i Sorgenfri industri- samma status som andra områden. En område, ett centralt beläget äldre in- utveckling av grönstrukturen kommer att dustriområde i den östra delen av staden vara en viktig del i mitt arbete. Parker där många byggnader står tomma och och grönstrukturer kommer att fungera tomter obebyggda samtidigt som en hel som länkar mellan nya och gamla stadsdel verksamheter finns kvar. delar och bidra till att skapa kontinuitet i staden. Parkerna är en extra stor och viktig tillgång i Malmö eftersom odlings- landskapet i närheten är svårt att utnyttja till rekreation. Genom att utnyttja befintliga grönstrukturer men också genom att lägga till nya skapas välbehövliga gröna lungor i staden.

5. Sammanhang och identitet Sorgenfri

1 Staden som vi vill ha den väljer att bosätta sig i. Ofta är det även om begreppen storstad och medel- tillfälligheter som avgör och staden stor stad har olika innebörd i de två Vi har alla olika synpunkter på och måste passa många smaker. Svensken länderna. De stora städerna i USA har tankar kring hur staden ska vara. Vi har reste i genomsnitt 0,5 km per dygn vid inte någon motsvarighet i Sverige. De olika värderingar utifrån bakgrund, kön, sekelskiftet 1900. Idag är motsvarande gemensamma egenskaperna är att det arbete och så vidare. Vår bild av den siffra 50 km per dygn, alla trafikslag finns gott om arbete, goda rekreations- 1 ideala staden förändras dessutom ofta inräknade. Att en stad är attraktiv möjligheter och att staden med ameri- under livet, det som är viktigt för en kommer troligen att spela en allt större kanska mått mätt har en hanterlig 3 tonåring betyder inte lika mycket för roll i framtiden då vi är beredda att resa storlek. pensionären. Det finns dock en hel del allt längre sträckor och därmed är friare som är gemensamt för de flesta männi- i vårt val av bostadsort. Att det måste finnas ett stort urval av skor när vi tänker på en attraktiv stad. arbetstillfällen är en viktig förutsättning Det finns vissa faktorer som är direkt och ofta helt avgörande för vårt val av Vad gör en stad eller stadsdel avgörande för en stads attraktivitet. I bostadsort. Goda rekreationsmöjligheter kapitel 2 kommer jag att koncentrera mig och kulturutbud är viktigt i valet mellan attraktiv? på fysiska faktorer och hur dessa i sin två städer med liknande arbetsförut- tur kan påverka andra viktiga faktorer. sättningar och kommer förmodligen att En stad förändras precis som vi över Vilka faktorer upplever människor då bli allt viktigare i framtiden. Det beror tiden. En del givna förutsättningar består som positiva i en stad och går dessa att framförallt på att dagens kommunik- medan andra, till exempel vilka stads- mäta? I USA görs sådana mätningar där ationer (persontransporter och IT) är så delar som är populära, kan ändras relativt invånarna får rangordna landets städer snabba och det är möjligt att på ett friare snabbt. Under vissa perioder vill många på en skala från 1-102 . De får ta ställning sätt än tidigare välja bostadsort och sedan bo i innerstaden under andra perioder till ett antal frågor som rör miljö, ut- pendla till arbetsorten eller arbeta på söker sig många människor till stadens bildning, fritid, ekonomi etc.och re- distans. periferi. Hur ska då staden kunna leva sultatet blir ett mått på stadens attraktivi- upp till alla dessa skiftande önskemål? tet. Medelstora städer toppar listan varje Vilka önskemål är viktigast och vilka år. Det finns ett par gemensamma egen- passar just den här staden? Det är få för- skaper hos de städer som hamnar högt unnat att kunna välja fritt vilken stad man på listan som borde gälla också i Sverige

6. 1 Boverket, 1996, Sverige 2009-förslag till vision 2 Tidskriften Money låter ett företag göra en lista 3 Andersson, Roland, 1998, Attraktiva städer över ”The best places to live in USA”. På en skala från 1-10 får de tillfrågade bedöma 41 olika variabler vad gäller sådant som de uppfattar som önskvärt i sitt samhälle. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Hur ska då den attraktiva staden se o Naturgivna förutsättningar o Kultur ut? En stads läge och naturtillgångar. Det Stadens kulturutbud som exempelvis Gert Wingårdh hyllar den högex- kan vara närhet till havet eller skogen. teater, konsthall, museer etc. spelar roll ploaterade staden i en nyligen publi- Stadens parker, alléer och gång- och för stadens attraktivitet. Även stadens cerad artikel. Han menar att det inte cykelstråk räknas också in här (vilket kan ”själ” eller identitet räknas hit. längre är möjligt att anamma 1800- tyckas underligt eftersom det är något talsstadens låga struktur och täthet som som är tillagt i efterhand). o Trygghet vi gjort i Sverige. Allt fler väljer att Att kunna känna trygghet i sin stad, att bosätta sig i städerna och en utbredning o Det byggda till exempel kunna röra sig fritt på kvällar av staden har hittills blivit följden. För Hit räknas stadens infrastruktur, men och inte oroa sig för inbrott är viktigt för att kunna vara miljömässigt acceptabel också bostädernas läge, storlek och kva- trivseln. menar Wingårdh att staden måste bli litet. Även stadens utbud i form av dyna- tätare så att fler människor kan vistas i miska företag och butiker i attraktiva o Relationer centrum. En tätare stad genererar fler lägen spelar in. Människors relationer till varandra inom möten mellan människor som i sin tur staden och med andra städer och länder leder till trygghet och ett ökat utbud, fakt- o En stads invånare är enligt Andersson också avgörande.6 orer som gör staden attraktiv. 4 Samtidigt En stads invånare har olika kompetens finns det andra som menar att ju större och utbildningsnivå. Stadens skolor och Konsekvensen av att staden blir mer tätorterna och städerna är, desto svårare eventuell högskola eller universitet attraktiv för någon får enligt Andersson tycks det vara att nå miljömässigt håll- spelar en stor roll. (1998) inte heller medföra att den blir bara samhällen5 . mindre attraktiv för någon annan. o Sociala förhållanden Andersson visar på ett antal värden som Hit hör invånarnas hälsa, sjukvård, är avgörande för en stads attraktivitet, barnomsorg, äldreomsorg etc. Stadens dessa går sedan att jämföra mellan olika arbetslöshetsnivå och sociala problem städer; som segregering och utslagna människor är av avgörande betydelse för en stads attraktivitet.

4 Wingårdh, Gert, 2001, Möte på 31:a 6 Andersson, Roland, 1998, Attraktiva städer 7. våningen, (tidningsartikel)

5 Nyquist, Anders, 1992, Framtidsstaden Sammanhang och identitet Sorgenfri

Identitet och trivsel laddad beroende på personliga upp- Kanter ”edges” levelser etc. Det kan också handla om Kanter är linjära element som inte Om vi ser utifrån invånarnas synvinkel en stad eller stadsdels rykte, något som betraktas som stråk, det kan till exempel kan de viktigaste förutsättningarna för en inte syns men som kan vara helt vara stränder, skillnad i bebyggelsetyp stads attraktivitet sammanfattas i iden- avgörande för dess attraktivitet.7 eller gräns mellan bebyggelse och park. titet och trivsel. Människor värderar Kanter kan vara barriärer men de kan olika parametrar för attraktivitet olika Lynch använder uttrycket ”imageability” också knyta samman områden och för- högt men det sammanlagda resultatet av om en allmän bild av en stad eller plats. tydliga stadens struktur och orienter- sociala förhållanden, relationer, trygghet, Stadens ”imageability” är i sin tur en barhet. kultur, fysisk form etc. kan sammanfattas sammanslagning av många personliga i människors trivsel. Om vi kan identi- bilder. I begreppet ryms även områdets Områden ”districts” fiera oss med staden, känna att vi är en sociala förhållanden, dess funktion, Med det här begreppet menar Lynch del av den, då är staden attraktiv för oss. historia och namn men Lynch väljer bort delar av staden som går att vara inne i dessa faktorer och koncentrerar sig på och som har en tydlig karaktär både sett Ingrid Järnefelt har studerat identitet och de rent fysiska. Bilden av staden kan då inifrån och på avstånd. Ett exempel är identifikation utifrån tre teoretiker; delas upp i fem typer av element: stråk, en stadsdel med stark egen karaktär. Kevin Lynch, Jack Nasar och Edward ”kanter”, områden, noder och land- Relph. Lynch och Nasar undersöker båda märken. Lynch menar att tydlighet är Noder ”nodes” identitet i den byggda miljön. Lynch vill viktigt för staden, att stadens delar är Noder är knutpunkter i staden som definiera god fysisk form medan Nasar lätta att urskilja. Nedan beskrivs de fem binder samman viktiga stråk platser eller vill få upp ögonen för planeringsproblem element som Lynch hänger upp sitt funktioner. som ligger utanför det byggda i staden. resonemang kring och som jag senare Medan Lynch koncentrerar sig på använder mig av i en analys av Sorgenfri. Landmärken ”landmarks” objektiva kvalitéer som går att ta på vill Landmärken är fysiska element som syns Nasar få fram invånarnas känsla av olika Stråk ”paths” på håll. De kan synas över en hel stad platser i staden. Det kan handla om ”att Längs stråken rör sig människorna och eller vara mycket lokala och de är viktiga tycka om” utan att veta riktigt varför, en det är från dessa de upplever och ser för att kunna orientera sig och känna igen plats kan vara positivt eller negativt staden. Ett stråk kan vara en gata, sig i staden.8 järnväg, kanaler etc.

8. 7 Järnefelt, Ingrid, 1999, Identity - identification 8 Lynch, Kevin, 1960, The image of the city Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Vilken roll spelar den fysiska enklare och billigare att bygga på så Det är dock inte helt lätt att genomföra miljön? kallad jungfrulig mark än att förtäta i dessa förändringar eftersom dagens stadskärnan. Zoneringstanken, det vill städer är inbyggda i fasta strukturer. Det Många av faktorerna som påverkar en säga att vi arbetar, bor och utövar våra blir väldigt påtagligt när något ska stads attraktivitet går inte att direkt ta på fritidssysselsättningar på olika platser, förändras, en väg dras om eller ett nytt men flera av dem är på ett eller annat har varit utbredd. Även om vi har andra bostadsområde byggas. Staden har sätt beroende av den fysiska miljön. utgångspunkter idag är zoneringen i våra präglats av ett linjärt tänkande, där det städer fortfarande tydlig. Det bor för- gällt att ta sig från punkt A till punkt B 12 Många av de miljöer som vi idag anser hållandevis få människor i våra större på kortast möjliga tid. vara oattraktiva byggdes med goda am- städers stadskärnor, samtidigt är det där bitioner och sågs som lösningar på sin vi arbetar och konsumerar. Många bor, Rådberg anser att 1900- talet har tids problem. Samtidigt har många av de även i de mindre städerna, i stadens peri- inneburit en kris för staden, att trafiken kvarter och stadsdelar som idag anses feri. Staden blir något man åker till för splittrar städerna och gör dem oattrakti- vara attraktiva och pittoreska tidigare att arbeta, utnyttja kultur- och nöjesliv va, att segregationen har brett ut sig med setts som en symbol för fattigdom och eller för att uträtta ärenden. Hälsa, hygien sociala konflikter som följd och att även elände.9 Attraktivitet är alldeles tydligt och säkerhet har länge präglat planer- de miljömässiga problemen växer. inte ett statiskt förhållande utan ingen och lagstiftningen. Konsekvens- förändras över tiden. Detta faktum gör erna har blivit att gamla täta kvarter och Rådberg med flera ser ett samband det också möjligt att förändra och ibland hela stadsdelar rivits i så gott som mellan fysisk form och oattraktiva förbättra områden som inte fungerar och varenda svensk stad. Idag har synen miljöer precis som det finns ett samband anses oattraktiva. Frågan är om vi kan ändrats och miljöfrågor och stadsmiljö- mellan attraktiva miljöer och fysisk 10 lita på vårt eget omdöme idag. Vi kan frågor tar allt större plats i debatten. form. Det saknas dock teorier om vad inte veta att det vi planerar och bygger Paradoxalt nog anser många idag att det det egentligen är som gör ett område mer idag blir populärt och eftertraktat i är just den täta staden som är framtidens attraktivt än ett annat. Rådberg kon- 11 framtiden. hållbara och attraktiva stad . –Städer staterar att det finns ett samband mellan Dagens svenska städer och tätorter är som inte sväller ut, utan är överblickbara, social segregation och fysisk form och relativt glesa och utspridda. Det har främjar möten och som möjliggör en att detta leder till oattraktiva miljöer. funnits gott om mark och det har varit effektiv kollektivtrafik. Problemen med dagens storskaliga om-

9 Rådberg, Johan, 2000, ”Towards the human 10 Nyström, Louise, 1992, Framtidsstaden 12 Nyquist, Anders, 1992, Framtidsstaden, s 58 9. city for the 21st century” 11 Jenks m.fl., 1996, The compact city Sammanhang och identitet Sorgenfri

råden är orsakade av flera faktorer; Eftersom fysisk form spelar en viktig, om entré visade sig ha påverkan. Om många fysiska och sociala som koncentration av än inte helt avgörande, roll för ett om- lägenheter delar entré har detta en en viss befolkningsgrupp, men också av rådes attraktivitet vore det intressant att negativ påverkan. dålig drift och skötsel. Rådberg ser det veta vilka fysiska egenskaper som är som en stor utmaning att förändra dagens speciellt viktiga och som de flesta kan o Husens placering städer till långsiktigt hållbara och attrakt- enas kring. Områden med ”öppen ”struktur visade iva miljöer. För kunna göra det krävs sig vara de mest problematiska medan dock ett nytt synsätt. Dagens problem Alice Coleman baserar sina slutsatser i äldre områden med fristående hus med måste framförallt ses i sitt sammanhang boken ”Utopia on Trial” på en stor studie trädgård var minst problemfyllda.13 och i relation till varandra eftersom de där drygt 4000 stadskvarter av olika typer är mycket komplexa. För att lyckas med studerats. Slutsatsen som Coleman drar Andra viktiga faktorer som spelar in för detta krävs en samsyn och samarbete är att fysisk form är den största orsaken att nå attraktiva områden är tillgången mellan olika discipliner. till oattraktiva områden och det visar sig till utomhusmiljöer som känns privata, att det är framförallt fyra fysiska faktorer variation i material och design, kvalité Många menar att det i stor utsträckning som är avgörande för områdets attrakti- på material, detaljeringsgrad, tydliga är skala, kvalitet och omsorg om ute- vitet, nämligen: gränser mellan privata och offentliga miljön som gör det möjligt att skapa platser, entréer, småskalighet både vad attraktiva områden. Medan till exempel o Storleken på kvarteret/enheten gäller hus och områden.14 Alice Coleman, som Rådberg refererar Ju större kvarter desto fler problem fanns till, menar att fysisk form är helt av- i området enligt undersökningen. Vad som menas med småskalighet måste görande för ett områdes attraktivitet givetvis anpassas efter läge och efter- poängterar alltså Rådberg själv att o Byggnadens höjd frågan. Småskalighet är här inte nöd- attraktivitet också är beroende av många Områden med höga byggnader hade fler vändigtvis lika med låg exploatering. andra, lika viktiga, faktorer. Det räcker problem än områden med låg be- alltså inte att enbart se till den fysiska byggelse. I jämförelse med Lynch är Coleman mer miljön för att kunna skapa attraktiva detaljerad. Hon tittar inte på hela staden miljöer för människor att trivas i. o Entré som Lynch gör utan på ett delområde. Antalet lägenheter som delar samma

10. 13 Coleman, Alice, 1985, Utopia on Trial: Vision and Reality in Planned Houshing. 14 Rådberg, Johan, 2000, ”Towards the human city for the 21st century”. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Coleman koncentrerar sig på bostads- En faktor som sällan tas upp i litteraturen o Identitet och trivsel områden medan Lynch framförallt kon- är stadens historia. Stadens historia är en Alla de faktorer som är viktiga för en centrerar sig på offentliga platser. Bägge naturlig utgångspunkt då framtiden ska stads attraktivitet kan sammanfattas med utgår ifrån människorna som bor i staden byggas. En attraktiv stad skapas genom invånarnas känsla av identitet och trivsel. och arbetar mycket med intervjuer. sina människor, sin historia och sin Identitet och trivsel inrymmer i sin tur Coleman har studerat områden utifrån identitet. Där måste finnas liv och rörelse en rad faktorer, vissa är viktiga för någon hur stora problem området har eller inte men också hän-delser. Det är bland annat medan andra är betydelsefulla för någon har medan Lynch utgår från hur platsen, människorna, historien och annan. De olika faktorerna hör samman människan upplever och ser staden. kulturen som skapar förutsättningar för och är beroende av varandra och det är aktiviteterna som i sin tur skapar det vi tillsammans som de bidrar till en Diskussion kallar stadsliv. 15 attraktiv stad:

Den fysiska miljön är viktig men staden Slutsatser o Trygghet är mer än så. Staden är en plats att leva Att kunna gå ut på kvällen utan att vara på och som innehåller människor, mötes- Attraktivitet är ett komplext begrepp rädd, att inte behöva oroa sig för att bli platser, delaktighet, trygghet, integration, med olika innebörd för olika personer utsatt för brott är en viktig kvalitet. dofter, skönhet, frihet, demokrati, en- beroende på ålder, yrke, värderinga med Trygghet innefattar också ekonomisk gagemang och samverkan. Företag, när- merar. Staden har en attraktionskraft på trygghet. Att det finns en god arbets- ingsliv, arbetsplatser, handel, utbildning människan genom sitt stora utbud av marknad och goda studiemöjligheter är och kommunikationer är andra viktiga arbete, kultur, möten, shopping etc. men en förutsättning för en attraktiv stad, förutsättningar för en stads attraktivitet. också stadens fysiska form spelar en liksom att det finns en social trygghet, Stadens omgivningar med vackra vyer, viktig roll. både privat och i den offentliga vården vatten, promenad- och cykelstråk, parker och omsorgen. och skog med möjligheter till motion och Utifrån det som framkommit i kapitel 1 idrott är också viktiga. har jag gjort ett försök att sammanfatta o Historia de grundläggande faktorer, som jag Stadens historia är viktig för vårt sätt bedömer att de flesta kan enas kring, som att uppfatta, förstå och ta till oss främjar en attraktiv stad: staden.

15 von Scheele, Annika, 2001, Månadens röst, 11. Boverkets hemsida Sammanhang och identitet Sorgenfri

o Sociala förhållanden o Kultur/utbud Det finns inget recept för att nå en Hit hör en stads eller stadsdels rykte, Stadens kulturella utbud, dess skönhet attraktiv stad. I mitt planförslag kommer status, positiva och negativa minnen men också dess kommersiella utbud är jag att arbeta med de fysiska faktorer som sammankopplade med en plats. Hit hör viktiga faktorer. jag som Fysisk planerare kan påverka. vårt sociala umgänge, stadens invånare, Samtidigt kommer även de övriga, minst utbildningsnivå, segregation med mera. o Rekreation/natur lika viktiga ingredienserna att finnas med Tillgång till rekreation i staden och dess i bakhuvudet. Den fysiska miljön måste o Fysisk miljö närområde är en viktig faktor. Stadens vara så bra som det bara går för att ge Den fysiska miljön spelar en viktig roll. läge är en grundförutsättning men parker, möjligheter till ett trivsamt och attraktivt Stadens storlek liksom utformning av sportanläggningar och vatten i form av område. Genom kunskap om stadens byggnader, platser och trafiklösningar är dammar och kanaler går att påverka. historia, struktur och dess invånare avgörande för en stad eller stadsdels kommer vi närmare staden som vi vill attraktivitet. Att kunna röra sig på ett o Miljö ha den –staden där människor trivs. smidigt sätt till fots, med cykel, koll- Stadens miljö, exempelvis sophantering, ektivt och med bil i staden är av buller och luftföroreningar, kommer avgörande betydelse. troligen att bli allt viktigare i framtiden. Det har visat sig att enstaka spektakulära Vi blir mer och mer miljömedvetna och och spännande byggnadsverk kan gene- värdesätter vår miljö högre därmed blir rera positiva effekter till en hel stad. stadens ”miljöimage” allt viktigare. Eiffeltornet i Paris är ett klassiskt exempel och ett senare exempel kommer från Bilbao i Spanien där Guggenheim- museet16 sedan det invigdes 1998 gene- rerat drygt fem miljarder till kommunen och det lokala näringslivet.17

12. 16 Guggenheimmuseet är ritat av Frank Gehry och kostade ca 830 miljoner kronor. 17 Guston, Richard, 2001, Muséet drar miljontals turister Sammanhang och identitet i Sorgenfri

2 Sammanhang och identitet

I det här avsnittet kommer jag att studera Malmö för att få en bild av staden för att sedan kunna skissa ett förslag till attraktiv stadsförnyelse i Sorgenfri indu- striområde i centrala östra Malmö.

Bilden av Malmö

För att få en bild av Malmös attraktivitet har jag valt att börja med en kort historisk tillbakablick eftersom den är avgörande för hur staden ser ut och upplevs idag.

Historik Malmö är en gammal stad som var viktig redan på medeltiden. Vid 1200-talet var Malmö uppdelat i Övre och Nedre Malmö. Det Övre Malmö som låg en bit från stranden försvann med tiden till

förmån för det Nedre Malmö vid kusten Ursprungskarta: Malmö stadsbyggnadskontor som hade ett bättre läge för det viktiga sillfisket.

Vid freden i Roskilde 1658 blev Malmö svenskt. Under 1670-talet byggdes be- fästningarna runt Malmö och Malmöhus

13. Sammanhang och identitet Sorgenfri

slott ut med bastioner och vallgravar. I oerhört viktig och en förutsättning för början av 1800-talet påbörjades en Malmös omvandling till industristad. På ordentlig upprustning och utvidgning av 1840-talet startade Frans H Kockum sin staden och storstilade planer lades fram. mekaniska verkstad och den gamla Dessa resulterade i en stadsplan för handelsstaden Malmö inledde nu sin mer staden år 1811. I planen fanns förutom än 100-åriga industriera. Den nya Malmö 1862, 20 000 invånare. nya stadsdelar också nya planteringar hamnen och järnvägen som anlagts på inritade. Längs stadens kanaler skulle en 1850-talet lockade nu nya verksamheter promenad anläggas. De gamla bastion- till Malmö. erna användes inte längre och de skulle istället planteras. I förslaget fanns också Malmö hade en mycket positiv eko- en stadspark men den planerade parken nomisk utveckling kring sekelskiftet blev begravningsplats istället. Prome- 1900 tack vare flera viktiga industrier. naderna anlades dock och blev mycket Vid den här tiden anordnades flera stora populära vid mitten av 1800-talet. utställningar, framförallt den Baltiska utställningen 1914. Fram till 1800-talets mitt var staden Malmö 1942, 158 000 invånare. belägen innanför de nuvarande kanal- Från mitten av 1900-talet fick industrin erna. När all mark inom befästningarna problem och flera stora nedläggningar

var utnyttjad spred sig sedan bebyggelsen slog hårt mot både arbetare och Källa: Malmö stadsbyggnadskontor utanför kanalen längs de sydliga och tjänstemän. Folkmängden sjönk med östliga infarterna. Under 1900-talet växte 36000 invånare mellan 1970 och 1984 staden långt ut på den tidigare lands- för att sedan långsamt öka igen. I januari bygden. 2001 hade Malmö ungefär 260 000 18 invånare vilket är 10 000 färre än 1970! Det dröjde ända till slutet av 1700-talet innan det byggdes en riktig hamn i Malmö. Hamnen kom sedan att bli

14. 18 Leander, Björn och Hansen, Lars, 1999, Atlas Malmö med Køpenhamn. Malmö 1998, 225 000 invånare. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Malmö idag Befolkning flyttar till Malmö. 23% av befolkningen Idag är Malmö inte längre någon i Malmö är födda i utlandet och 37% av I Malmö har, som i många andra svenska utpräglad industristad och befolkningen befolkningen har minst en förälder som städer, stora delar av den gamla stads- ökar igen. Befolkningsökningen beror är född i utlandet (januari 2001)21. Seg- kärnan rivits under framförallt 60-och främst på inflyttning och det är fram- regationen i staden är utbredd. I stadens 70-talen19. I Malmö fortsatte rivandet förallt ungdomar från sydvästra Skåne västra delar är andelen invandrare mycket ända fram på 80-talet20 . Ett fåtal bygg- och människor från andra länder som liten (9%) medan mer än 50% av in- nader och delar av det medeltida gatu- 45 000 nätet finns kvar i Gamla staden men idag präglas staden av bebyggelse från de 40 000 Antal invånare senaste hundra åren. Antal invånare med utländsk bakgrund 35 000

Det har hänt mycket i Malmö de senaste 30 000 åren. Öresundsbron stod färdig sommaren 2000 och den stora bomässan Bo01 25 000 öppnades våren 2001. Nu diskuteras också en så kallad citytunnel i staden för 20 000 att få snabbare persontransporter med tåg 15 000 i Malmö och vidare till Köpenhamn. I stadsdelen Hyllie nära brofästet 10 000 planeras en ny stadsdel där ”Scandi- navian Tower”, en 325 m hög hotell- 5 000 byggnad i form av ett torn ritat av Gert 0 Wingårdh ska byggas. Vid bomässe- oxie Hyllie Fosie Husie området kommer ”Turning Torso”, ett Oxie Centrum Fosie Husie Kirseberg 187 meter högt bostadshus ritat av Hyllie Centrum Ej omr. fördelade Limhamn-bunkeflo Kirseberg Santiago Calatrava att stå färdigt år 2003. Södra Västra Limhamn- Rosengård Innerstaden Innerstaden Bunkeflo Kanske kommer dessa projekt att på- Antal invånare i Malmö med utländsk bakgrund fördelat på stadsdelar. Källa: Malmö stad verka Malmös attraktivitet.

19 Johansson, Bengt O.H, 1997, Den stora 21 Malmö stad, avd. för strategisk utveckling, 15. stadsomvandlingen, erfarenheter från ett 2001, statistikt material kulturmord 20 Murath, Lisbet, Norén-Brunbäck, Barbro, 1989, Malmö bygger under 100 år, s 88 ff Sammanhang och identitet Sorgenfri

vånarna i stadsdelen Rosengård är in- förändrats i Malmö. Innerstadsmiljön har anläggningarna i Frankrike och från de vandrare. förbättrats med gågator och förnyade engelska landskapsparkerna. De offent- torg med restauranger och caféer som liga parkerna var en motvikt till industri- Segregationen är roten till många sociala resultat. Öresundsbron och andra alismens täta och ohälsosamma städer och ekonomiska problem i Malmö. infrastruktursatsningar ökar attraktivi- och ett medel för att förbättra människors Nästan en tredjedel av Malmös be- teten hos investerare och företag. Han hälsa. De skulle också demonstrera folkning bor i områden med hög arbets- oroar sig dock för de stora ekonomiska, stadens ekonomiska välstånd. I England löshet och högt beroende av social- sociala och kriminella problem som där industrialiseringen började tidigt bidrag.22 finns i staden och menar att de beror på anlades också de första offentliga stads- arbetslöshet kombinerat med en om- parkerna. Många av parkerna blev fina Vad gör Malmö attraktivt? fattande invandring.23 anläggningar som imponerade på övriga Europa. Snart skulle varje stad med själv- Andersson (1998) tar upp just Malmö I följande avsnitt har jag utgått från de aktning ha en stadspark.24 som exempel och gör en bedömning av grundläggande förutsättningar för stadens attraktivitet. Han jämför sin attraktivitet som framkom i det tidigare Allt eftersom befolkningen ökade i upplevelse av staden för ca 40 år sedan kapitlet och försöker att fritt från dem Malmö växte också behovet av en offent- med idag. Han menar att staden redan diskutera Malmös förutsättningar att öka lig park. Stadsparkerna blev nu allt van- för 40 år sedan hade många fördelar i sin attraktivitet. ligare i Europa och i Sverige var Göte- form av läget vid Öresund, teaterutbud borg en föregångsstad. Malmö följde och framstående skolor och fotbollslaget Parker och grönområden snart efter. Malmö FF som bidrog till stadens Malmö brukar kallas för parkernas stad identitet, men att Malmö ändå mest var och dessa är mycket viktiga för Malmös Kungsparken, Slottsparken och Pil- en länk till det mer attraktiva Köpen- attraktivitet. dammsparken hamn. Segregation med Rosengård som Kungsparken, som är Malmös äldsta symbol och med utbredd arbetslöshet Under 1800-talet hade de offentliga park, anlades 1872 och ligger i de äldre och en industri- och arbetarkaraktär stadsparkerna börjat anläggas i Europas delarna av staden. År 1881 grundades höjde inte Malmös attraktivitet precis. städer. Idealen kom från renässans- Malmö Planteringsförening och en park- Andersson konstaterar att mycket har trädgårdarna i Italien, barockslotts- kommitté stiftades. En hel rad inflytelse-

16. 22 Malmö stad , 2001, Projeket Storstads- 23 Andersson, Roland, 1998, Attraktiva städer 24 Blennow, Anna-Maria, 1995, Europas träd- satsningen gårdar Sammanhang och identitet i Sorgenfri rika personer ingick och parkfrågorna drevs mycket hårt. År 1900 invigdes Slottsparken med sina stora fågel- Beijers park dammar och rekreationsytor som en för- Rörsjöparken Ribersborg Kungsparken, längning till Kungsparken. Efter Baltiska Kungsgatan utställningen 1914 anlades Pildamms- parken på utställningsområdet. Pil- S:t Pauli Kyrkogård dammsparken var färdig 1928. Det är framförallt tack vare dessa tre fina gamla Östra kyrkogården parker som Malmö brukar kallas för Pildammsparken parkernas stad. Alla tre parkerna ligger i Folkets park den västra delen av staden.

Ribersborg I den västra delen ligger också Ribers- borg. Redan vid slutet av 1800-talet planerades en strandpark vid Ribersborg. Friluftsidealen med bad och motion var inne och i Malmö anlades en helt konst- Park gjord sandstrand och en strandpark. Kyrkogård Parken har utvidgats efterhand från att Fritidsområde först ha varit en strandpromenad till att Rekreationsområde nu vara en stor strand- och landskapspark. Parken sträcker sig från Malmös centrala delar till Sibbarp. Dagens utseende fick parken efter 1946 då Erik Welin och Erik Bülow-Hübe planlagt badparken vid Sibbarp. Malmö med grönområden markerade. Sorgenfri industriområde är markerat med orange ring. Källa: Malmö stadsbyggnadskontor.

17. Sammanhang och identitet Sorgenfri

raka gångar så som en folkpark enligt Under 1800-talet var de offentliga tiden skulle se ut. Parken har sedan dess parkerna en fråga för den borgerliga utvidgats och omformats och har nu- överklassen och ingen av de stora mera karaktären av en engelsk land- parkerna låg på den östra sidan av skapspark. Tanken var att Beijers park Malmö där de flesta arbetarna bodde. skulle vara utgångspunkten för ett större Snart uppstod starka spänningar mellan skogsplantering som skulle sträcka sig det ledande borgerliga skiktet och ända fram till Sege å. Parken ligger i arbetarklassen i denna fråga. Behovet av stadsdelen Kirseberg, avskilt från resten en skogspark eller folkpark diskuterades av staden av kraftiga barriärer i form av men inget hände och det var privata järnvägen och infartsleder till staden. initiativ som möjliggjorde Beijers park Beijers park, plan över äldsta delen av I Chr och Folkparken i östra Malmö. Folkparken Wolff. Eftersom frågan om en folkpark drog ut Beijers park på tiden ordnade arbetarna själva en park Bröderna Gottfrid och Lorens Beijer genom att en stor privat park öppnades började anlägga en park i stadens östra för allmänheten. Arbetarrörelsen i delar år 1885 eftersom de ansåg att det Malmö fick arrendera parkområdet 1891 behövdes en motvikt till Kungsparken för att sedan köpa marken och Sveriges både socialt och geografiskt. De hade första folkpark öppnade 1893. Folk- arrenderat marken på 50 år och när parken blev en nöjespark med inspiration arrendetiden var slut skulle parken vara från Tivoli i Köpenhamn och en annor- uppvuxen och tillfalla staden. Parken lunda motpol till Kungsparken. Parken Foto från S:t Pauli Kyrka mot Kungsgatan och öppnades dock för allmänheten redan är idag en blandning av traditionell park den då ännu inte färdigställda stadsdelen 1904. Från början var parken en romant- och tivoli och mycket populär under de Rörsjöstaden Källa: Malmö museer isk landskapspark med slingrande gångar varma månaderna men i stort sett folk- och en mindre damm. När parken till- tom under resten av året. fallit staden stramades parken upp med

18. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Rörsjöparken och esplanaderna Bulltoftaparken Både Haussmanns omvälvning av Paris Redan på 1800-talet fanns som sagt med avenyer och boulevarder och Wiens drömmen om att skapa en skogspark i Ringstrasse på de nedlagda befäst- de östra delarna av Malmö. Dessa ningarna runt medeltidsstaden fick stor drömmar förverkligades aldrig då men uppmärksamhet runt om i Europa. på 1980-talet anlades en stor landskaps- Många städer ville efterlikna dessa ideal, park längre ut från staden på den yta som så även Malmö. På ny mark strax utanför blev över efter att Bulltofta flygplats kanalen i den sumpiga Rörsjömarken lagts ner.26 Parken ligger utanför ring- anlades en bred esplanad med dubbla leden som är en stor barriär. Detta gör alléer som storstilat döptes till Kungs- att parken i liten utsträckning utnyttjas gatan. På ömse sidor om esplanaden an- av den centrala stadens invånare. För de Plan över Bulltoftaparken. Parken är ritad av lades rektangulära kvarter som be- boende utanför ringleden är den en stor Håkan Qvarnström och Torsten Rosenqvist. byggdes med högborgerliga hyreshus. tillgång då landskapet kring Malmö är Det planerades också för en park i om- svårtillgängligt trots att det ligger nära. rådet. Från början var det tänkt att an- Parken kommer troligen att få ökad be- lägga en skogspark eller folkpark i den tydelse när Malmö växer i framtiden. östra delen av det nya området, intill det då ganska förslummade området Östra Ellstorp förstaden där behovet av grönska var Ellstorp ligger alldeles bredvid Sorgenfri stort. Det blev inte så utan istället anlades industriområde. Området byggdes 1937- Slottsparken i stadens mer exklusiva 44 och grönskan mellan husen har fått västra delar. Det blev trots allt en park, stort utrymme enligt funktionalistiska om än liten, i det nya Rörsjöstaden och planideal. I Ellstorp luckrades funkis- både den och Kungsgatans alléer är stilens strama planform upp och husen viktiga gröna tillskott i östra Malmö.25 grupperades mellan två gårdar, Stor- gården och Lillgården, med planteringar, lekplatser och en plaskdamm. 1945 anlades också en park som komplement Ellstorp, foto: Per-Jan Pehrsson till bostadsområdet.27

25 Pehrsson, Per-Jan, 1986, Malmö- Parkernas 26 Sveriges Lantbruksuniversitet, 1980, Bulltofta 19. stad, s 9ff rekreationsområde- den framtida parken. 27 Pehrsson, Per-Jan, 1986, Malmö- Parkernas stad, s 9ff Sammanhang och identitet Sorgenfri

Vatten Havet och kanalerna är stora tillgångar i Malmö. Havet är mycket närvarande i stadens västra och södra delar vid Ribersborg och Bo01. I övriga delar av staden finns stora industriområden och Tät kvartersstad trafikapparater som både fysiska och Den täta kvartersstaden finns framförallt mentala barriärer mot havet. innanför kanalen och utgörs av stadens äldsta delar. Rörsjöstaden, strax utanför Kanalen är ett viktigt inslag i Malmö. Kanalerna skiljer den gamla staden från kanalen och granne med Sorgenfri indu- den nya och är viktiga för stadens striområde, är ett exempel på stenstaden. orienterbarhet. De används till viss del Paradgatan Kungsgatan som lades ut vid som promenadstråk men har tappat i sekelskiftet 1900 är en för sin tid typisk betydelse sedan 1800- talet. Flera kanal- stadsplan med ljus, luft och grönska längs sträckor kantas av hårt trafikerade en bred paradgata kantad av högre be- huvudgator. På sommaren lever kanal- byggelse. Centralpunkten i stadsplanen erna upp med båtar och festligheter men utgörs av S:t Pauli kyrka.29 under övriga året ligger de öde.

Kvarterstyper och stadskaraktärer Malmö har mycket karaktärsfulla stadsdelar som är lätta att urskilja och har vedertagna namn. Många olika kvarterstyper finns representerade i staden. Här Gles kvartersstad följer en beskrivning av stadens olika Den glesa kvartersstaden blev vanlig från stadskaraktärer relaterade till områden 1930-talet. Idealet för bostadsområdena i närheten av Sorgenfri. Planillustration- blev grönska och luftighet, med grönytor erna är hämtade från Malmös översikts- mellan husen och lekplatser för barnen. plan.28 Rörsjöstaden öster om Sorgenfri är ett exempel på stenstaden. Foto från boken Arkitekterna som formade Malmö. 20. 28 Malmö stadsbyggnadskontor, 2000, 29 Malmö stadsbyggnadskontor, 2000, Översiktsplan för Malmö 2000 Översiktsplan för Malmö 2000 Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Slussen

Gamla staden Värnhem

Ellstorp

Rörsjöstaden Värnhems sjukhus Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto:

Lugnet Sorgenfri S:t Knut industriområde Håkanstorp

Västra Sorgenfri Emilstorp

Möllevången Östra Sorgenfri

Stadsdelar kring Sorgenfri.

21. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Bostadshusens placering styrdes av ett litet centrum, skola och andra serv- möjligheten att få bästa möjliga solljus- icefunktioner.32 infall. 30 Grannskapsenheten Gröningen i östra I Ellstorp norr om Sorgenfri är bebygg- Sorgenfri begränsar Sorgenfri industri- elsen uppförd enligt lamellhusprincipen område mot sydöst. Bebyggelsen är av men med en större nästan sluten gård i hög arkitektonisk kvalitet och placerad centrum och stora grönytor utgör en kring en större gröning eller park. viktig del av områdets karaktär. Bygg- Området är bilfritt och har utifrån matade nadernas utformning är typisk för Malmö tillfarter. under andra halvan av 1930-talet och början av 1940-talet. Funktionalismen utgör själva grunden med en hel del Ellstorp. Foto från boken Arkitekterna som 31 tillägg från tjugotalsklassicismen. formade Malmö.

Storskaliga bostadsområden Strax innanför ringleden, i den östra delen av staden, ligger Rosengård, ett bostadsområde från miljonprogrammet, Grannskapsenheter idag med en stor andel invånare med Den amerikanske stadsbyggnadsteoreti- invandrarbakgrund och ett av de tyd- kern Lewis Mumfords bok “stadskultur” ligaste exemplen på det segregerade utkom i början på 1940-talet. Han fick Malmö. framförallt betydelse som förespråkare I Östra Sorgenfri finns också en hel del för den så kallade grannskapsplan- mer storskalig bebyggelse från 1950- eringen. Grannskapsplanering innebar talet med enhetliga tegelfasader och I Gröningen omgärdas en park av bostads- att staden och stadsdelen skulle delas stora gröna gårdar. Det är dock inte fråga bebyggelse. Gröningen gränsar till industri- upp i begränsade bostadsområden, vart om någon serieframställd bebyggelse. området i söder. och ett tillräckligt stort för att kunna ha

22. 30 Boverket, 1996, Byggnaders särdrag 32 Åström, Kjell, 1993, Stadsplanering i Sverige 31 Malmö stadsbyggnadskontor, 2000, Översiktsplan för Malmö 2000 Sammanhang och identitet i Sorgenfri

industriområdet med den så kallade Arbetsinrättningen från 1897 och flera tjugotalsklassicistikst inspirerade hus i parkmiljö.

Småskalig bebyggelse Småskalig bebyggelse återfinns framför- Trädgårdsstadskaraktär i Västra Sorgenfri. allt i Malmös utkanter. Till småskalig bebyggelse räknas villabebyggelse och grupphusområden. I Västra Sorgenfri vid Gröna rum S:t Knuts torg finns en mindre stadsdel De gröna rummen i staden utgörs av med lägre hus. Området har stadens parker, kyrkogårdar och fritids- och rek- första lamellhusplan (från 1927) och är reationsområden. Se vidare i avsnittet ett gott exempel på trädgårdsstad. Parker och grönområden i detta kapitel Trädgårdar och grönska är ett betydande och avsnittet gröna rum i kapitel 3. inslag i miljön.

S:t Pauli kyrka ligger tillsammans med en rad institutionsbyggnader längs kanalen. Foto från boken Arkitekterna som formade Malmö. Verksamhetsområden Institutioner Det finns en hel del verksamhetsom- Längs kanalens södra sida ligger ett bälte råden i Malmö. Förutom de stora hamn- av äldre institutioner i attraktiva lägen. I områdena finns ett par äldre, centralt närheten av Sorgenfri industriområde belägna industriommråden som Sorgen- ligger Länsstyrelsens stora byggnader fri och Sofielund. Utanför ringleden runt mellan kanalen och S:t Pauli kyrka. staden ligger storskaliga industri- 33 Värnhems sjukhus ligger precis norr om områden och stormarknader. Ett äldre koloniområde gränsar tíll Sorgenfri i 33 Malmö stadsbyggnadskontor, 2000, norr och bidrar med liv och grönska under de 23. Översiktsplan för Malmö 2000 varma årstiderna. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Miljö Diskussion och slutsatser finns i staden präglas av att grönska fått Kommunen har arbetet fram en ett stort utrymme, ofta integrerat med miljöpolicy för staden som döpts till En Malmö är en mycket komplex stad med bostaden. Antingen som privata, slutna hållbar stad. Miljöpolicyn ska ange många olika sidor, dels områden med innergårdar eller som storgårdar eller riktningen för en långsiktigt hållbar stora sociala problem och dels det nya bostadsnära parker. utveckling och ska vara vägledande för Malmö som byggs vid vattnet. Det finns kommunens insatser på miljöområdet. stora skillnader mellan olika stadsdelar Policyn är allmänt hållen och tar upp den och bostadsområden. grundsyn på miljön, hushållning och kretslopp, information och utbildning, Malmö är på väg upp ur en djup svacka. inköp, samverkan samt miljöledning Nya företag startas och allt fler malmö- 34 som ska vara gällande i kommunen. De bor får jobb. Men fortfarande har Malmö synliga miljöinsatserna är framförallt mycket allvarliga problem att lösa. miljövänliga bussar, förbud mot tung Arbetslösheten är fortfarande hög och trafik i centrum och punktinsatser i vissa kriminaliteten är förhållandevis stor.35 bostadsområden, till exempel Augusten-

borg och Bo01. I staden finns idag en unik mångfald av människor och utbud som ger staden en mångkulturell och smått exotisk karakt- är. Centrum har förskönats, det kulturella utbudet ökat och staden har en högskola med centralt läge som lockar studenter. Parker och grönska spelar en viktig roll i staden liksom vatten. Det är framförallt de tre stora parkerna som ger staden dess gröna karaktär men det finns också många mindre gröna rum i staden. Många av de olika stadskaraktärer som

24. 34 Miljöförvaltningen i Malmö, 1997, En hållbar 35 Malmö stad , 2001, Projeket Storstads- stad, Miljöpolicy för Malmö satsningen Sammanhang och identitet i Sorgenfri

3 Sorgenfri industriområde

I det här avsnittet kommer jag att studera Sorgenfri industriområde i östra Malmö. En viktig fråga är om stadsdelens attraktivitet kan höjas genom stads- förnyelse.

Sorgenfri industriområde är ett ca 36 hektar stort centralt beläget industri- Gamla staden område som ligger strax utanför kanalen

som omgärdar den Gamla staden. Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto:

Sorgenfri industriområde

Sorgenfris läge i staden.

25. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Varför stadsförnyelse i Historik Sorgenfri? Utifrån äldre kartmaterial går att utläsa Det finns många områden i Malmö som att det område som idag är Sorgenfri är möjliga att förtäta och det finns flera industriområde bestått av odlingsmark anledningar till att jag har valt just fram till sekelskiftet 1900. Området Sorgenfri. En av de viktigaste är att jag benämndes Gårdejordar på en karta från tror att området kan bli attraktivt för hela 1871 och var indelat i stora rektangulära östra Malmö. Området ligger centralt odlingskvarter som i stort sett överens- och här finns vackra tomma byggnader, stämmer med dagens kvartersindelning. fungerande verksamheter och gott om Ett flertal större jordbruksfastigheter låg utrymme för nya byggnader. I Sorgenfri inom området. Söder om dagens industriområde låg egendomen Sorgenfri Karta från 1881. Sorgenfri är utlagt som är redan gator, avlopp, värme och annan gårdejordar. teknisk infrastruktur utbyggd och det som gett namn åt området. Gården finns daghem, skolor, och annan service Agneslund, vars trädgård ännu finns kvar i områdets omedelbara närhet (två obebyggd, låg i nuvarande kvarteret gymnasieskolor, tre grundskolor och Degeln och norr därom låg gårdarna femton förskolor inom gångavstånd). Blekingsfarm och Katrinelund. På 1898 Detta är attraktivt för de som kommer års karta finns också en fattiggård utritad att bo och arbeta i stadsdelen men också i den norra delen av området i de bygg- för kommunen eftersom det blir för- nader som senare blev Värnhems sjuk- hållandevis billigt att bebygga Sorgenfri. hus.37 En annan fördel med att bygga centralt På 1890- talet byggdes järnvägen, är att pendlingsresorna blir kortare och Kontinentalbanan, till Trelleborg som att det går att utnyttja befintlig kollektiv- begränsar området i öster. När området trafik vilket är bra både för de som bor började byggas ut med industrier i början och arbetar i området men också för av 1900-talet drogs ett stickspår till miljön. Förhoppningsvis kan det i slut- gasverket tvärs genom området. Olje- Karta från 1904. Sorgenfri är utlagt som ändan också ge billigare bostäder.36 fabriksområde.

26. 36 Andersson, Roland, 1998, Attraktiva städer 37 Äldre kartmaterial från Malmö kommuns arkiv Sammanhang och identitet i Sorgenfri slageriet i kvarteret Brännaren var den Området idag första industri som etablerade sig i området och på 1904 års karta beteck- Bebyggelsekaraktär nades området som Fabriksområde. Området karaktäriseras framförallt av Samtidigt anlades S:t Pauli kyrkogård mycket stora kvarter. Bebyggelsen är till som avgränsar området i söder. Vid slutet stor del låg (1-2 vån) och tillbyggd i av 1900-talet var kvarteren fullt ut- etapper med stora oregelbundna bygg- byggda38. nadsvolymer som resultat. Vissa högre byggnadsvolymer, ofta kontor, skjuter Industriområdet begränsas i väster av upp här och där och ger stadsbilden ett En av flera avrivna tomter. Rörsjöstaden, ett område som började oroligt men industritypiskt utseende. bebyggas i slutet av 1800-talet och stod Karaktäristiskt är också det på sina färdigt cirka 1920. Stadsdelen har en ställen långt gångna förfallet och de stora stark egen karaktär med tidstypisk avrivna tomterna. Det finns en hel del rutnätsplan med en esplanad i mitten. I outnyttjade byggnader och tomter. områdets mitt byggdes en kyrka med en De äldsta fabriksbyggnaderna är upp- vinkelrät axel mot kyrkogården.39 40 förda i rött tegel med mönstermurningar och andra dekorationer. Den yngre bebyggelsen från 1930-50-tal karaktär- iseras av ett funktionalistiskt formspråk och mycket gult tegel. Det finns också en del modern bebyggelse i området.

Det finns en hel del uttrycksfulla byggander i området.

38 Kommittén för kulturhistorisk byggnads- 39 Murath, L. och Norén – Brunbäck, B., 1989, 27. inventering i Malmö stad., 1989, Malmö Stads- Malmö bygger under hundra år, s 38 bebyggelse, en översiktlig inventering, s 87 ff 40 Tykesson, Tyke L, Magnusson Staaf, Björn, 1996, Arkitekterna som formade Malmö, s 128 f Sammanhang och identitet Sorgenfri

Gröna rum Östra Malmö är jämförelsevis dåligt för- sett med parker. I närheten av Sorgenfri finns den lilla Ellstorpsparken, Rörsjö- parken, Gröningen och Folkets park. I övrigt bidrar S:t Pauli kyrkogård med Sorgenfri industriområde grönska men knappast rekreation. Strax söder om området ligger den mindre utomhusanläggningen Sorgenfri idrotts- plats.

Grönstrukturplan för Malmö En ny Grönstrukturplan för Malmö har precis tagits fram (2001) och i den analy- seras bristen på gröna rekreationsmiljöer i staden. Sorgenfri pekas ut som ett område där det finns brist på grön- områden och en ny större stadsdelspark 41 föreslås i området.

Bristanalys. Grön färg markerar ingen brist på grönområden. Vit till röd färg anger liten till stor brist. Källa: Grönplan för Malmö, samrådsförslag 2001

28. 41 Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret, Fritids- förvaltningen och Fastighetskontoret, Malmö stad, 2001, Grönplan för Malmö

Sammanhang och identitet i Sorgenfri Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto:

Gröna rum i Sorgenfris närhet. 29. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Verksamheter Inom området finns många blandade verksamheter, från daghem till kontor och tillverkningsindustri. I området finns troligen en del förorenad mark från tidigare industrier.

De två kvarter som ligger närmast den gamla staden utgörs av ut- rymmeskrävande verksamheter. I det ena kvarteret har Sydkraft flera gasbehållare. I det andra kvarteret

ligger ett garage för stadstrafikens Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto: bussar med gastankning. Bägge verksamheterna bör ha ett skydds- avstånd till bostäder.

Ägoförhållanden Den största delen av marken i området är privatägd. Kommunen äger hela kvarteret Spårvägen där bussgaraget nu ligger och ett par mindre fastigheter i övriga kvarter.

De viktigaste verksamheterna i Sorgenfri industriområde. 30.

Sammanhang och identitet i Sorgenfri Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto:

Ägoförhållanden i Sorgenfri industriområde. Gul färg markerar kommunägd mark och orange färg markerar privatägd mark. 31. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Trafik och buller Kollektivtrafikförbindelser med buss och Området präglas av långa, raka, breda tåg är goda från Sorgenfri. De flesta och monotona gator med relativt mycket stads- och regionbussar stannar vid Värn- trafik på genomfartsgatorna. De mest hemstorget. Station Östervärn ligger trafikerade gatorna i området är Nobel- cirka 1 kilometer norrut för vidare tran- 42 vägen och Föreningsgatan . Se karta sport norrut via Malmö central eller med trafikmängder på nästa sida. söderut via Köpenhamn. Om Citytunneln som planeras i staden blir verklighet Järnvägen, som utgör områdets gräns försvinner troligtvis station Östervärn Gång- och cykelväg. Gående och cyklister är inte österut, är en kraftig barriär och buller- och närmsta station blir vid Triangeln prioriterade i Sorgenfri. källa. Mätningar har nyligen gjorts ut- cirka 1,5 kilometer västerut. efter järnvägen. I näraliggande bostads- områden med bullerplank och special- Det finns en början till ett gång- och fönster ligger de uppmätta bullervärdena cykelnät i området men det är ofull- på maximalt ca 45 dBA inomhus. Utom- ständigt. Det går bra att röra sig i nord- hus ligger de värdena längs Kontinental- sydlig riktning men i öst–västlig riktning banan, som används av bland annat är det svårare på grund av att det finns få Öresundstågen, maximalt strax under 65 passager under järnvägen. dBA.43 På Kontinentalbanan passerar ungefär Nobelvägen söderut, den mest trafikerade gatan 250 tåg per dygn, både gods- och person- som går genom området. tåg.

Gatorna känns ofta ödsliga.

32. 42 Gatukontoret i Malmö, 2000-2001, Trafik- mängder 43 Svedab AB, 2001, Rapport om buller längs Kontinentalbanan Föreningsgatan Industrigatan

Trafikmängder för de mest trafikerade vägarna i området (antal fordon per dygn). Källa: Gatukontoret i Malmö. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Stråk, kanter, områden, noder och längs dem men de visar en riktning traditionella noder och St Knuts torg landmärken skapar kontakt mellan områden. söder om Sorgenfri är en lokal nod i Genom att analysera stadsdelen med stadsdelen. Triangeln är en viktig punkt hjälp av Lynchs välkända begrepp ges en i affärsstråket Södra Förstadsgatan. bild av hur jag sett på området. För en Kanter ”edges” förklaring av begreppen se sidan 8. Kyrkogårdens stora trädridåer utgör tydliga kanter mot området och skiljer stadsdelen från omkringliggande om- Stråk ”paths” råden. Jag uppfattar även järnvägen som Områden ”districts” Järnvägen utgör ett stråk för alla de en kant då den är en naturlig avgränsning Flera områden kring Sorgenfri har en passagerare som reser med tågen. Häri- av området i öster. Rörsjöstadens täta stark egen karaktär och är lätt urskiljbara. från är området ännu ett industriområde. sekelskifteskvarter är tydliga kanter mot Rörsjöstaden är det allra tydligaste Det är upp till var och en att bilda sig en både öster och väster. Kanalen är en av exemplet men också Gröningen, Ellstorp uppfattning om området. Av en del stadens viktigaste kanter då den av- och det gamla sjukhusområdet är tydliga kommer området att uppfattas som ett gränsar den äldsta stadsdelen från de områden. Kyrkogården utgör en egen stökigt och ofärdigt område, av andra nyare. Kanterna kring Sorgenfri upplevs liten värld med sin speciella lugna atmos- som ett naturligt inslag i staden som som positiva eftersom de gör stadsdelen fär. Även koloniområdet norr om om- påminner om stadens historia. För den tydlig och lättorienterad. Undantaget är rådet är ett väl avgränsat område med som rör sig i området uppfattas däremot möjligen järnvägen då den också är en stark identitet. järnvägen inte som ett stråk. Förenings- barriär. gatan och Nobelvägen är viktiga trafik- stråk och Kungsgatan ett värdefullt grönt Landmärken ”landmarks” gång- och cykelstråk. Södra Förstads- Noder ”nodes” S:t Pauli kyrka är ett landmärke även om gatan är stadens främsta affärsstråk. S:t Pauli kyrka är en viktig nod från kyrkan inte är speciellt hög. Triangeln Sorgenfri sett eftersom flera viktiga axlar är ett landmärke i centrala Malmö liksom Från S:t Pauli kyrka genom kyrkogården och stråk möts vid kyrkan. Värnhems- konserthuset. Det landmärke som staden går ett antal axlar. De är inga stråk i den torget är en nod för kollektivtrafiken och förknippas med är ändå Kockumskranen bemärkelsen att många människor rör sig resande liksom Centralstationen och de som är synlig från hela staden. lokala stationerna. Stadens torg är

34. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Ett element i staden kan passa under flera av Lynchs begrepp. I Sorgenfri är järn- Centralstation vägen lite speciell eftersom den är både ett stråk, station Östervärn en barriär och en kant i staden.

I förslagsdelen försöker jag behålla element som är viktiga för stadsdelen och komplettera med nya där

det finns brister. S:t Pauli kyrka Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto:

Södra Förstadsgatan S:t Pauli kyrkogård Järnväg

Triangeln

Stråk, målpunkter, landmärken, axlar och gränser 35. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Barriärer Järnvägen är den mest påtagliga barriären i området. På en sträcka av 500 meter finns endast en undergång. Nobel- vägen är också en kraftig barriär då den är hårt Gamla staden trafikerad. Även För- eningsgatan är hårt trafikerad och har dessutom få övergångs-

ställen. Kanalen utgör Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto: också en barriär, men för många en positiv sådan. Samtliga kraftiga barri- ärer går genom Sorgen- fri i nord-sydlig riktning och försvårar passager mot väster och öster. I norr och söder är inte barriärerna lika på- tagliga.

Barriärer i Sorgenfris närhet. 36. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Identitet och trivsel Området har ett dåligt rykte eftersom Industrigatan, som går genom området i öst-västlig riktning, fram till alldeles nyligen varit platsen för Malmös prosti- tuerade. Kyrkogården, stadsdelens rykte och de ödsliga gaturummen bidrar inte Bussgaraget direkt till någon känsla av trygghet i området idag. Många vackra byggnader står tomma i Sorgenfri. Styrka och svagheter Styrka Området har goda kommunikationer och är mycket centralt beläget. Det finns goda möjligheter till en blandad bebyggelse både utseende- och innehålls- mässigt.

Svagheter Området har dåligt rykte och upplevs Sydkrafts stora kontorsbyggnad vid Nobelvägen som otryggt. Området saknar en större med gasbehållare i bakgrunden. park och vattenkontakt och järnvägen är en kraftig barriär.

Bussgaraget

37. Sammanhang och identitet Sorgenfri

4 Idéskiss göra det omöjligt att bebygga området med bostäder på ett sätt som gör att stadsdelen blir en naturlig del av staden. Genom att skissa på ett konkret förslag till Därför förutsätter jag att bussgaraget stadsförnyelse i Sorgenfri industriområde flyttas från området. Enligt brandkåren vill jag ge idéer till hur stadsdelen kan är det ingen fara att bygga bostäder nära bli mer attraktiv. Mitt förslag är ett gasbehållarna men om en byggnad i exempel på hur stadsförnyelse i Sorgen- behållarnas direkta närhet börjar brinna fri kan gestalta sig. Genom att verksam- 45 kan läget snabbt bli akut . För att heter läggs ner eller kommer till ändras verkligen kunna integrera Sorgenfri med förutsättningarna och resultatet blir ett övriga staden bör också gasbehållarna annat. Min grundtanke är att planidén Typisk gårdsmiljö i Sorgenfri industriområde. flyttas. På kommunens stadsbyggnads- ska vara flexibel för att så många verk- kontor diskuteras möjligheten att flytta samheter som möjligt ska kunna ligga bussgaraget, däremot finns inga sådana kvar i området för att verkligen få ett 46 diskussioner kring gasbehållarna . Jag blandat område med både verksamheter har inte tagit ställning till var de två och bostäder. verksamheterna skulle kunna ligga istället för i Sorgenfri eftersom det inte Utgångspunkter funnits utrymme för det inom ramarna för mitt examensarbete. Inte heller I de två kvarteren närmast den gamla kommunen har pekat ut något alternativt staden ligger två stora verksamheter. I läge för bussgaraget. Att flytta verksam- det ena kvarteret ligger Sydkraft med heterna är givetvis förknippat med stora Entré till området från öster. flera gasbehållare och i det andra ligger kostnader och helt emot min grundtanke ett bussgarage med gastankning för att behålla så många verksamheter som stadsbussarna. Bussgaraget bör ha ett möjligt i området för att kunna skapa en skyddsavstånd på 200 meter från 44 stadsdel där bostäder och verksamheter bostäder och skulle, om det ligger kvar, blandas. Problemet är att det är omöjligt

38. 44 Boverket, 1995, Bättre plats för arbete 45Samtal med Kent Gabrielsson, Malmö Brandkår, 2001-08-29 46 Samtal med Lars Brattberg, Malmö Stadsbyggnadskontor, 2001-08-28 Sammanhang och identitet i Sorgenfri att skapa någon blandning i området om Sammanhang i staden dessa verksamheter ligger kvar eftersom de tar hela kvarter i anspråk. Kost- Att skapa sammanhang med övriga naderna som uppstår vid en flytt av dessa stadsdelar ser jag som en av de viktigaste befintliga verksamheter måste dock ses utmaningarna med projektet. För att i proportion till vilken nytta det innebär undvika isolerade enklaver i staden och för staden att få möjlighet till stora parker samtidigt behålla stadsdelens särprägel och fler boende i centrala östra Malmö. har jag försökt att utveckla de stråk som Kostnaderna kompenseras också av att redan finns i staden och där de brister det redan finns teknisk infrastruktur, skapat nya. Det har känts självklart att Vy från Sorgenfri industriområde genom kyrkogården mot S:t Pauli kyrka. skolor, affärer och annan service i, eller arbeta med parker eftersom de är ett i direkt anslutning till Sorgenfri, något signum för Malmö. Just de kvalitéer som som det inte gör då man på traditionellt malmöborna ofta nämner när de pratar sätt bygger i stadens periferi eller i om sin stad saknas i stort sett i östra hamnområden utan naturlig kontakt med Malmö. Vatten och parker kommer övriga staden. Se även sidan 26. Genom därför att få relativt stort utrymme i att behålla större verksamheter längs planförslaget. järnvägen och behålla de mindre verksamheterna i övriga kvarter blir det Den stora kyrkogården som begränsar ändå en stor andel verksamheter i området i söder bidrar till en lummig stadsdelen. känsla i stadsdelen. Den är också en tydlig gräns och lokaliseringspunkt i staden och skiljer industriområdet från bostadsstadsområdena i söder. En stark Förlängning av axel genom kyrkogården och in axel går mellan kyrkogården och S:t i området parallellt med kvarter B, se sidan 47. Pauli kyrka. Vid kyrkan möter axeln en annan viktig axel i staden, Kungsgatan, och dess långsträckta ”parkallé” som

39. Sammanhang och identitet Sorgenfri

sträcker sig från Värnhemstorget, där ge parkerna hög prioritet kan väl- både stads- och länsbussar stannar, mot behövliga, generösa gröna rum skapas affärsstråket Södra Förstadsgatan, se också i ett centralt läge i staden och vara sidan 35. Genom att förlänga axeln till gagn för många. genom kyrkogården in i området, parallellt med kyrkogården, ges området Den nya kompletterande bebyggelsen en tydlig och självklar kontakt med ett bör knyta an till befintliga byggnader i flertal viktiga målpunkter i staden. och utanför indiustriområdet och Möte med den gamla staden i väster. Biltrafik kan inte bli aktuell här eftersom samtidigt ha ett eget uttryck. axeln går genom kyrkogården. För att Grundläggande för planförslaget har tydliggöra att axeln inte längre bara för- varit att skapa ett integrerat område med binder en kyrka med sin kyrkogård utan både bostäder och verksamheter, att få också med en hel stadsdel, har den be- in mer tillgänglig grönska i stadsdelen fintliga gångvägen blivit bredare och och att skapa en god kontakt med övriga planteringarna har förlängts ut i Sorgen- stadsdelar. Det är också viktigt att fri. området har en egen identitet då det är en stor del av den centrala staden. Genom Variation och Kontinuitet att blanda gamla och nya hus, verksamheter och bostäder skapas variation i Vatten i form av havet, kanaler och området. dammar är något som gör Malmö attraktivt. Detta tema vill jag också ska komma in i Sorgenfri. Genom att skapa kontakter med övriga staden närmar sig havet. Genom att ha öppna dagvatten- system och dammar i parkerna kommer Varierade gaturum skapas genom varierade, vattentemat in även i Sorgenfri och veckade fasader där mindre platser och torg skapar kontinuitet i staden. Genom att bildas.

40. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Två alternativ

Området präglas idag av stora kvarter och rätvinkliga gator. Min första tanke var att minska kvarteren och skapa en mer eller mindre traditionell rutnätsstad. Utifrån de befintliga gatorna läggs mindre parallellgator och rejäla parkstråk går genom om- rådet längs kyrkogården i öst-

västlig riktning. Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto:

Rutnätsplanen 41. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Efter att ha arbetat med området under en period fick jag en annan

syn på Sorgenfri. En mjukare syn där området kan utvecklas successivt och fler verksamheter kan ligga kvar. I det senare för- slaget har jag drivit integration av bostäder, verksamheter och park- mark till sin spets. Här behålls de stora kvarteren för att lättare kunna bygga ut området i etapper. Parkerna läggs inne i kvarteren med tydliga öppningar

mot gatan. Det stora kvarteret ger Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto: många möjligheter men ställer stora krav på gatusidans och gaturummets utformning. Det möjliggör bostäder, park och verksamheter inom samma kvarter. Genom parken kan av- ståndet mellan bostad och verk- samhet regleras beroende på störningsrisk.

Storkvarter 42. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

För- och nackdelar med de två plan- Östra kyrkogården. Men eftersom jag Utveckling av planförslaget förslagen hela tiden sett de befintliga verksam- Rutnätsplanen heterna som en stor fördel känns inte det Inspirationen till planförslaget kommer Rutnätsplanen har tydliga kvarter och alternativet trovärdigt trots att det skulle till största delen från omkringliggande möjliggör en succesiv utbyggnad av ge stora gröna kvalitéer. Några av de kvarter. Här finns dels slutna, trad- stadsdelen. Om stadsdelen byggs ut byggnader som skulle behöva rivas är itionella kvarter med mindre gårdar till succesivt blir det svårt att möjliggöra också de som är i bäst skick i området. varje hus som i Rörsjöstaden, dels stor- sammanhängande grönstråk med en gårdskvarter där begyggelsen vänder sig rutnätsplan. Däremot går det bra att få Storkvarter mot en stor gemensam gård som i in så kallade ”pocketparks” på avrivna I det integrerade förslaget med stora Ellstorp. I området Gröningen finns tomter. Gående, cyklister och bilar kvarter kan befintliga byggnader ligga också en park integrerad med bostads- samsas på gatorna vilket ger en stads- kvar och kompletteras med ny be- bebyggelsen. Se vidare på sidorna 20 till mässig känsla och det kan skapas byggelse efter hand. Det befintliga 23. I planförslaget har dessa plantyper traditionella platser och torg. Det är gatunätet som följer de gamla ägogräns- vävts samman i ett stort kvarter där däremot svårt att bibehålla befintliga erna kan behållas och kommer att få byggnader med egna gårdar omgärdar en verksamheter i området då de tar upp relativt mycket lokal trafik. Det ställer inre offentlig park. stora ytor. höga krav på gatusidans fasader då gatorna är långa och raka. Det skapas I de två kvarteren närmast den gamla Om ingen hänsyn hade behövt tas till stora sammanhängande parkytor i om- staden räknar jag bort det utrymmes- befintliga verksamheter kunde de små rådet och gående och cyklister kan välja krävande bussgaraget och gasbehållarna parkerna i kvartersplanen ersatts med en om de vill röra sig där eller längs gatan. och det är här som de flesta nya hus större park parallellt med kyrkogården Stadsdelen får en egen karaktär genom kommer att byggas och de flesta bostäder och stadsdelen hade följt den över- de inre parkerna men är ändå relaterad kommer att ligga. Kvarteren blir gripande strukturen i Malmö med stora till omkringliggande områden. Det finns succesivt mer blandade med verksam- separata parkstråk. För att detta skulle fördelar och nackdelar med bägge plan- heter och boende ju närmare Kontinent- kännts meningsfullt hade stråket sedan förslagen. Idén om storkvarter känns albanan man kommer. I kvarteren behövt förlängas förbi järnvägen och mest spännande och utmanande och det närmast Kontinentalbanan behålls de kopplats samman med nästa gröna stråk; är det förslaget som utvecklas i de flesta verksamheter och byggnader och följande avsnitten.

43. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Offentlig byggnad

Föreningsgatan

Industrigatan Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto:

Nobelvägen

Kontinentalbanan

Planförslag 44. Sammanhang och identitet i Sorgenfri kompletteras endast på tomma tomter. komma förbi järnvägen men till fots eller lister eftersom de är hårt trafikerade. Idag Kontinentalbanan är en så pass kraftig cykel är det väldigt irriterande. I plan- finns det knappt några övergångsställen störningskälla att det inte är lämpligt att förslaget lägger jag till två nya passager, så dessa barriärer går relativt lätt att förlägga nya bostäder dit. Jag ser det över- eller undergångar, som knyter an överbrygga med ett par väl placerade och också som en stor kvalitet att en del av till Östra kyrkogården. bevakade övegångsställen. den speciella karaktären som finns i Föreningsgatan och Nobelvägen är också området kan bibehållas och det går bara kraftiga barriärer för gående och cyk- Mot norr är kontakten god redan idag och om både byggnader och verksamheter får mot söder öppnas en ny passage genom ligga kvar. Det behövs också områden kyrkogården upp. som upplevs som en paus i den centrala staden där allt inte är perfekt och till- rättalagt. Gamla staden

Kontakt med övriga staden De barriärer som finns i området är relativt kraftiga och svåra att överbrygga. Ny axel Järnvägen är den allra svåraste eftersom Bulltoftaparken den inte går att passera var som helst. Ny axel Ny passage Idag finns endast en planskild korsning i området. När området byggs ut och fler människor börjar röra sig här kommer stadsbyggnadskontor Malmö Ursprungskarta: behovet av fler passager att öka. Det Ny passage finns flera viktiga målpunkter österut; Östra kyrkogården, rekreationsområden Ny passage Östra kyrkogården och stora varuhus som IKEA. Behovet gäller framförallt gående och cyklister. Med bil gör det inte så mycket om man måste köra 500 meter extra för att Fysisk kontakt med övriga staden, röd färg markerar bil, gång- och cykelstråk och gul markering visar endast gång- och cykeltrafik.

45. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Två nya axlar läggs till de befintliga Biltrafiken är hänvisad till de gator som området finns på mycket nära håll. Det axlarna från S:t Pauli kyrka mot kyrko- redan finns idag. Området har en god ligger till exempel två gymnasieskolor, gården. Detta för att förtydliga Sorgen- kontakt med den övriga staden genom tre grundskolor och femton förskolor fris plats i staden och för att öka kon- befintliga gator och cykelstråk. Många inom gångavstånd från Sorgenfri. takten med den gamla staden. Den ena viktiga målpunkter för de boende i axeln riktar sig mot den nya offentliga byggnad som jag placerat längst västerut i området, se sidan 50, och den andra parallellt med kyrkogården österut. De nya axlarna markeras genom träd- planteringar och vatten.

Till fots kommer man att kunna röra sig helt fritt genom området i alla riktningar eftersom de offentliga parkerna i kvarteren har många öppningar. Längs gatorna finns gång- och cykelvägar som känns trygga även på kvällstid. Längs gatorna händer mycket och det är lätt att slinka

in i en affär eller stanna till vid ett torg. I Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto: parkerna rör man sig i ett lugnare tempo där barnen kan leka och springa fritt. I parkerna kommer också bollplaner och lekplatser att ligga och de barn som bor i. närheten kan använda parkerna som förlängda gårdar.

Gång- och cykeltrafik i området. Det finns flera alternativa ”snabbstråk” längs gator och längs nya- och befintliga axlar. De mindre pilarna markerar entréer till de inre offentliga parkerna. 46. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Etapputbyggnad västra delen av kvarter B Närstudie Området kan byggas ut succesivt och mot kyrkogården kan an- punkt i vad som framkommit i avsnitt kvarteren kan fungera väl även var för läggas oberoende av övriga Att den fysiska miljön spelar en viktig sig. De kompletterande axlarna mot kvarteret och den nya axeln roll för en stadsdels attraktivitet är som kvarter A och parallellt med kvarter B parallellt med kvarter B gör tidigare nämnts tydligt. Med utgångs- bör anläggas tidigt för att området ska det dessutom enkelt att ta få en tydlig kontakt med övriga staden. sig i väst-östlig riktning Det är troligt att avrivna tomter i även om det skulle visa sig kvarteren C, D, E, F och G kommer att parken inte kan anläggas att bebyggas först även om det är i kvarter B inom över- önskvärt om kvarter A bebyggs först skådlig tid. eftersom kontakten med den gamla staden blir mer naturlig då och den Biltrafik i området. Röd färg symboliserar huvudgata och Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto: offentliga byggnaden ger tyngd till orange sekundärgata. stadsdelen. Troligtvis kommer det tyvärr att dröja något innan bussgaraget kan flyttas. Kvarter B kommer A antagligen att bebyggas sist eftersom här finns en stor fungerande verk- C B samhet med flera gasbehållare som E inte är helt enkel att flytta. Området D kan dock fungera någorlunda väl utan att gasbehållarna flyttas. Den inre F parken kan ändå anläggas om den stora parkeringsplatsen som upptar kvarterets inre kan bytas mot platser i det G nya parkeringshuset i kvarter A när

detta står färdigt. Platsen i den syd- Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto:

Kvartersindelning 47. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Närstudie

Att den fysiska miljön spelar en viktig roll för en stadsdels attraktivitet är som tidigare nämnts tydligt. Med utgångs- punkt i vad som framkommit i kapitel två om vad som är betydelsefullt i den fysiska miljön för att uppnå attraktivitet har jag studerat en del av mitt planförslag mer i detalj. Jag har valt att studera den västligaste delen av området, den som

ligger närmast den gamla staden. Flygfoto: Malmö stadsbyggnadskontor, Foto/reproavdelningen stadsbyggnadskontor, Malmö Flygfoto:

Markerat område studeras mer i detalj.

48. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

lek

Industrigatan Offentlig byggnad Ursprungskarta: Malmö stadsbyggnadskontor Malmö Ursprungskarta:

Parkeringshus

lek

Nobelvägen

Fördjupning av den västligaste delen av området. 49. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Offentlig byggnad centrala staden genom sitt läge. Genom Längst i väster har jag placerat en större kyrkogården har en ny axel tagits upp offentlig byggnad som skulle kunna mot byggnaden för gående och cyklister. inrymma till exempel lokaler för kon- certer, teater, museum, eller en Torg och platser institution till högskolan. Framför De yttre offentliga miljöerna är strikta byggnaden ligger en förplats med med traditionella platser. Stenlagda ytor symmetriska trädplanteringar. Den möter vattnet i dessa miljöer och bidrar offentliga byggnaden och platsen binder till en stadsmässig karaktär. Vattnet är samman det nya området med den inte djupa kanaler utan grunda speglingar Inspiration från Sorte Diamant, Köpenhamn i nivå med markytan. Illustrationen nedan visar platsen vid den offentliga byggnaden där området möter den centrala staden. Här är byggnaderna lite

Skiss från områdets västra del med parken bakom ryggen och den offentliga byggnaden till höger och Industrigatan rakt fram. 50. Sammanhang och identitet i Sorgenfri högre (5-6 våningar) och merparten av Övriga gator i området smalas av genom bostäderna ligger här. Träden i den strikta planteringar och genom att gatupark- offentliga miljön består framförallt av ering tillåts. lindar. Gång och cykelbanor finns längs gatorna och fotgängare kan också välja att röra Gatuutformning sig genom parkerna. Industrigatan som löper genom området i väst-östlig riktning görs om längs en sträcka från den nya platsen framför den offentliga byggnaden till den befintliga Inspiration från Havanna järnvägsundergången. Körbanornas bredd minskas och gatan kompletteras med ett brett, lummigt stråk med vatten- speglar för gående och cyklister. Genom att förskjuta gatan åt söder blir de träd som idag står vid sidan om vägen en del i en trädplanterad mittremsa. Hastig- heten på Industrigatan sänks från 50 till 30 km/ timme eftersom det blir fler in- och utfarter och fler gående och cyklister längs gatan. Om inte de nya trädplant- eringarna och de minskade körbane- bredderna automatiskt minskar hastig- heten kan gatan kompletteras med hastighetssänkanade åtgärder som till exempel upphöjda övergångsställen och gupp. meter Gatusektion för Industrigatan.

51. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Parkering Längs Industrigatans västra del kommer I området placeras ett större parkerings- det inte att finnas gatuparkering som på hus, i anslutning till den offentliga bygg- övriga gator i området men däremot naden, med 500 platser. I kvarter A (se möjlighet att köra in på de platser och sidan 47) har jag beräknat behovet av torg där verksamheter och butiker parkering för de boende till ungefär 450 samlas. platser om jag följer Malmö stads norm för parkeringsplatser per hushåll som Parkerna ligger på 0,7. De bilar som inte ryms i I parkerna inne i kvarteren mjukas miljön garaget, där också behovet av park- upp av organiskt formade fågeldammar eringsplatser till den offentliga bygg- och grupper av träd. Parkerna ska vara naden ska tillgodoses, inryms i garage offentliga och då är det viktigt att de är under de nybyggda husen.

Inspiration från Siedlung Britz i Berlin.

52. Sammanhang och identitet i Sorgenfri tillräckligt stora för att inte kännas Integrering av ett så centralt område. Jag har istället privata. Parken i kvarter A (se sidan 47) är För att få en variation bland de boende prioriterat stora offentliga parkytor. Se knappt två hektar stor, ungefär lika stor kommer bostäderna i området att vidare i stycket om täthet. som tre fotbollsplaner. De omkring- utgöras av lägenheter med olika upp- liggande byggnaderna har privata gårdar låtelseformer (både hyresrätter och Jag tror att området kan locka människor mot parken som gör att husen inte bostadsrätter). För att det ska finnas i olika åldrar och samhällsklasser efter- kommer alldeles inpå parken. Parken bostäder för alla plånböcker i samma som det ligger centralt med goda komm- utgör cirka 35 % av den totala markytan hus ska lägenhetsstorlek och standard unikationer. För barnfamiljen som vill bo i kvarter A. Siffran är ungefär den- variera. Det kommer inte att finnas centralt lockar säkert möjligheten att samma i övriga kvarter. Det är meningen några villor eller radhus i området då kunna gå direkt från gården och ut i att parken i detaljplan ska vara utlagd som det skulle ge en alltför låg exploatering parken. På det gamla sjukhusområdet allmän platsmark och utgöra en buffert mellan verksamheter och bostäder. Parkens storlek kan sedan förändras över tiden beroende på vilka behov som finns i kvarteret. Se vidare i avsnittet om genomförande.

Möte mellan gata och park Kontrasten mellan den mer strikta gatumiljön med platser och torg och de inre parkerna ska vara tydlig och gräns- erna dem emellan skarpa. Öppningarna mot parken är stora, många och tydliga för att det inte ska råda någon tvekan om att parkerna är offentliga. Entréerna till parken går via offentliga platser som övergår i park genom en tydlig skillnad i markbeläggningen. Ett varierat gaturum med platser och torg som öppnar sig mot parkerna i kvarterets inre. 53. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Upphöjd gård Offentlig park

Platsbildning Privat gård Promenad- och cykelstråk

Industrigatan

Detalj. Möte mellan gata, plats, bostad och park. 54. Sammanhang och identitet i Sorgenfri som gränsar till området i norr planeras (exploateringstal47: 1,9 i kvarter A) då Privat och offentligt en ombyggnad av lokalerna till student- husen ligger nära varandra och har Här och där öppnar sig gatan in mot bostäder som också kommer att bidra till relativt många våningar in mot staden. parken och mindre offentliga platser dit en varierad och livaktig stadsdel. Kvarter A kommer att innehålla cirka 650 verksamheter och butiker kan samlas lägenheter. Exploateringen blir sedan bildas. Vissa hus har traditionella gårdar En grundläggande tanke har varit att lägre ut mot Kontinentalbanan eftersom mot parken i kvarterets mitt medan blanda verksamheter och bostäder i våningarna blir färre. I hela området andra kan se ut som skissen här nedan. I samma kvarter och ibland till och med i kommer det att bo drygt 4000 invånare. dessa hus är den privata gården som hör samma hus. I kvarter A kommer det att till huset förlagd en våning upp för att få finnas ca 40 000 m2 för bostäder och ca en tydlig gräns mellan privat och 10 000 m2 för verksamheter och affärer. offentlig plats. Samtidigt kan de boende I kvarteren längre österut mot järnvägen ser fördelningen helt annorlunda ut då de flesta byggnader och dess verksamheter behållits.

Täthet I kapitel två kom betydelsen av ett områdes täthet upp som en faktor för attraktivitet. Det framkom att många menar att det krävs en viss grad av täthet för att skapa liv och möten i en stad. Mitt förslag till stadsförnyelse i Sorgenfri ger inte intryck av att vara särskilt tätt vid första anblicken eftersom parkerna upptar en stor del av kvarteren. Om man däremot räknar bort den offentliga parkytan blir resultatet mycket tätt Exempel på hur en byggnad i Sorgenfri kan fungera.

55. 47 Exploateringstal är lika med summan av våningsplanens yta delat med områdets area, i det här fallet har jag endast räknat med kvartersmark. Sammanhang och identitet Sorgenfri

njuta av parkens grönska. I bottenvåning- mycket utan anknyter till de befintliga en mot parken kan det ligga verksam- byggnaderna i området. Dessa domi- heter som kan dra nytta av parken, till neras av rött och gult tegel och vita exempel ett daghem. I källaren finns putsade eller travertinklädda fasder. garage. Taken har traditionella sadeltak eller pulpettak. Skala Jag har försökt att hålla ner skalan genom Genomförande att variera fasader och undvika långa I de gällande detaljplaner som finns för 48 fasadpartier. Antalet våningar varierar området är användningen industri . I mellan två och sex, högre mot Rörsjö- kommunens nya översiktsplan (antagen december 2000) redovisas kvarter A (se Rött och gult tegel är vanliga fasadmaterial i staden och huvudgatorna och lägre mot området idag. mindre gator och parken. sidan 47), C och D som områden för bostäder och service, kvarter B Entréer förindustri och service, kvarter E för Entréerna är placerade mot gatan för att service och småindustri, kvarter F och 49 så många som möjligt ska röra sig i G som områden för industri . området. Det finns också ”smitvägar” från gårdssidan mot parken. Genom en fördjupning av översikts- planen kan de grundläggande prin- Utseende ciperna för området läggas fast och Byggnaderna i Sorgenfri har idag ett antagen översiktsplan kan delvis mycket varierat utseende och intrycket revideras. Här klargörs att verksam- blir lite oroligt. För att inte det intrycket heterna längst i väster avses flyttas och ska förstärkas med den nya bebyggelsen ersättas av blandad bebyggelse. Det läggs som också ska variera i höjd och också fast att så många verksamheter utformning är det extra viktigt att fasad- som möjligt ska ligga kvar i området, att Här och där öppnar sig gatan in mot parken och mindre platser dit verksamheter och butiker kan material och färger inte varierar för området ska behålla sin karaktär i de samlas bildas.

56. 48 Samtal med Lena Peterson, Malmö stadsbyggnadskontor, 2001-08-27 49 Malmö stadsbyggnadskontor, 2000, Översikts- plan för Malmö 2000 Sammanhang och identitet i Sorgenfri

östra delarna och kompletteras med ny Sorgenfri- en attraktiv axlar, försökt skapa ett tydligt definierat bebyggelse där det är lämpligt. Här stadsdel? område och lagt till en ny offentlig framkommer också parkernas betydelse byggnad som har förutsättningar att bli i stadsdelen och deras funktion som Blir nu Sorgenfri den attraktiva stadsdel ett landmärke. buffert mellan olika verksamheter och som jag eftersträvat? Det kan jag tyvärr bostäder. inte svara på eftersom det är så många Jag har tagit till mig av de gamla kartor olika faktorer som spelar in. Jag har jag studerat och behållit kvarters- Detaljplaner får sedan göras för varje försökt att skapa ett område med så goda strukturen som relaterar till gamla område efterhand som det blir aktuellt. förutsättningar som möjligt. odlingsgränser och som gör det möjligt Parkerna måste vara allmän platsmark att bevara verksamheter och gamla för att garantera allmänheten tillträde. I planförslaget har jag tagit hänsyn till byggnader. Det är extra viktigt att det är tydligt att de faktorer som framkom i tidigare parkerna är offentliga när det ligger avsnitt. Skalan är måttlig och huvud- Områdets läge gör att andra än fysiska bostäder och verksamheter runt om som entréerna ligger mot gatan eller mot faktorer automatiskt tillgodoses. Här annars kan ta parken i anspråk. Tanken offentliga platser. Det finns gott om finns närhet till goda kommunikationer, är att parkernas storlek kan variera efter platser för människor att mötas på och affärer, social service och kultur med verksamheterna i kvarterets behov av jag har försökt att vara tydlig med vad mera. Parkerna och det nya passagerna lastgårdar mm. När en sådan förändring som är privat och vad som är offentligt förbi järnvägen gör att också rekreation blir aktuell får helt enkelt en ny detalj- genom att varje hus har en klart av- finns på nära håll. plan upprättas. Det ska dock alltid gå att gränsad egen gård. Sedan tycker säkert röra sig från en park till en annan. An- många att det känns ovant med parker Min grundtanke var att området skulle vändningen i området kommer att bli inne i kvarteret, förhoppningsvis tycker fungera som en länk mellan områden på relativt fri i öster och förslagsvis be- de att det är spännande också. Jag tror den östra sidan om järnvägen och den gränsas till bostäder, handel, kontor och att de inre parkerna kommer att bidra till centrala staden. Till en viss del kommer lättare verkstäder längst i väster. att ge stadsdelen en klar egen identitet. Sorgenfri att göra det genom att fler människor börjar röra sig i området Jag har haft Lynchs begrepp i bakhuvudet under dygnets alla timmar men det har och bevarat befintliga kanter, skapat nya visat sig svårt att skapa en naturlig kon- noder, kompletterat befintliga stråk och takt förbi järnvägen trots fler passager.

57. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Jag har tagit upp segregering som ett problem i Malmö och jag ville att Sorgenfri skulle bli ett integrerat område. Här skulle människor från olika sam- hällsklasser och etniska ursprung både kunna bo och arbeta. Allt nytt som byggs blir tyvärr relativt dyrt även om det finns förutsättningar för att kunna bygga relativt billiga bostäder i området. Ett annat problem är att det inte är så lätt att bygga bort segreagation eftersom det är så många andra faktorer än rent fysiska som har betydelse. Däremot finns det stora förutsättningar för att Sorgenfri blir ett område med både bostäder och verksamheter.

Om det funnits utrymme i mitt arbete hade jag velat göra intervjuer med när- boende för att få deras bild av staddelen, dess fördelar och brister. Jag hade också velat samarbeta med studenter från andra discipliner för att kunna få en mer hel- täckande bild av begreppet attraktivitet både i den teoretiska och den praktiska delen av mitt arbete.

58. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Litteratur Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret, Leander, Björn och Hansen, Lars, Fritidsförvaltningen och Fastighets- 1999, Atlas Malmö med Køpenhamn. Tryckta källor: kontoret, Malmö stad, 2001, Grönplan IK Foundationn & Company, Malmö. Andersson, Roland, 1998, Attraktiva för Malmö, Samrådsförslag april 2001. städer. Byggforskningsrådet. Gatukontoret och Stadsbyggnads- Lynch, Kevin, 1960, The image of the kontoret i Malmö, 1998, Malmö city. The MIT Press, Cambridge och Blennow, Anna-Maria, 1995, Europas stadsmiljöprogram. London. trädgårdar. Bokförlaget Signum, Lund. Jenks m.fl., 1996, The Compact City: Malmö stadsbyggnadskontor, 2000, Boverket, 1995, Bättre plats för arbete A Suistainable Urban Form?. E&FN Översiktsplan för Malmö 2000. -Planering av arbetsområden med Spon, London. Översiktsplaneavdelningen, Malmö hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. stadsbyggnadskontor. Allmänna råd 1995:5, Karlskrona Johansson, Bengt O.H, 1997, Den stora stadsomvandlingen, erfarenheter Miljöförvaltningen i Malmö, 1997, En Boverket, 1996, Byggnaders särdrag. från ett kulturmord. hållbar stad, Miljöpolicy för Malmö. Karlskrona Kulturdepartementet, Stockholm. Murath, Lisbet, Norén-Brunbäck, Boverket, 1996, Sverige 2009-förslag Järnefelt, Ingrid, 1999, Identity – Barbro, 1989, Malmö bygger under till vision. Karlskrona identification. Arkitektursektionen, 100 år. Byggförlaget, Stockholm. Lunds universitet, Lund. Coleman, Alice, 1985, Utopia on Naturvårdsverket, 1978, SNV Råd och Trial: Vision and Reality in Planned Kommittén för kulturhistorisk riktlinjer1978:5 Houshing. Hilary Shipman, London. byggnadsinventering i Malmö stad, 1989, Malmö Stadsbebyggelse, en Nyquist, Anders, 1992, ”Det goda Falkheden, Lena, 1999, Lokalområdet översiktlig inventering. Avdelningen livet”, Framtidsstaden, Stads- som strategi för en hållbar stads- för kulturminnesvård, Malmö stads- miljörådet, seminarierapport. utveckling. Institutionen för stadsbyggnadskontor. byggnad, Arkitektursektionen, CTH, Göteborg.

59. Sammanhang och identitet Sorgenfri

Nyström, Louise, 1992, ”Bebyggelse Övriga källor: Äldre kartor från Malmö kommuns och vardagsliv”, Framtidsstaden, Gatukontoret i Malmö, 2000-2001, arkiv: Stadsmiljörådet, seminarierapport. Trafikmängder. Charta öfver Sjö och stapelstaden Malmö, 1757, ritad av P. Hock. Palm, Lindén, Karin, 1999, Arkitektur- Guston, Richard, 2001-05-19, Muséet program Skisser från nordvästra drar miljontals turister. Sydsvenska Förnyad plan öfver Malmö stad, 1811. Skåne. NOSAM i samarbete med Dagbladet. Institutionen för Arkitektur LTH. Karta öfver Malmö stad, 1867, ritad av Malmö stad, avd. för strategisk Georg Gustafsson. Pehrsson, Per-Jan, 1986, Malmö- utveckling, 2001, Statistikt material Parkernas stad. Parkavdelningen, om Malmös befolkning. Karta öfver Malmö, 1871, ritad av Malmö gatukontor, Malmö. Georg Gustavsson. Malmö stad , 2001-07-12, Projeket Socialstyrelsen,1996, Allmänna råd, Storstadssatsningen. Information från Karta öfver Malmö, 1881. SOSFS 1996:7 internet, www.malmo.se. Karta öfver staden Malmö, 1898, ritad Svedab AB, 2001-06-21, Buller längs Rådberg Johan, 2000, ”Towards the av Hans Hedén. Kontinentalbanan. Rapport. human city for the 21st century”. Ej färdigt material, version 2000-09-05. Karta öfver staden Malmö, 1904, ritad Sveriges Lantbruksuniversitet, 1980, av stadsingenjör A. Nilsson. Bulltofta rekreationsområde- den von Scheele, Annika, Månadens röst framtida parken. Rapport. Alnarp. på Boverkets hemsida, 2001-07-12, www.boverket.se. Tykesson, Tyke, L., Magnusson, Staaf, Björn, 1996, Arkitekterna som formade Wingårdh Gert, 2001-05-09, Möte på Malmö. Carlsson Bokförlag, 31:a våningen. Tidningsartikel i Syd- Stockholm. svenska Dagbladet. Åström, Kjell, 1993, Stadsplanering i Sverige, Byggförlaget, Stockholm. 60. Sammanhang och identitet i Sorgenfri

Muntliga källor: Brattberg, Lars, Malmö stadsbyggnadskontor, 2001-02-15, 2001-08-28.

Gabrielsson, Kent, Malmö brandkår, 2001-08-29.

Liljemark, Christer, Malmö stadsbyggnadskontor, juni 2000- september 2001.

Peterson, Lena, Malmö stadsbyggnadskontor, 2001-02-15, 2001-08-28, 2001-09-04.

61.