DOCSLIB.ORG

Ethnic Dwelling Segregation in ROSENGÅRD Vezire Shala Rebecca Quainoo

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Ethnic Dwelling Segregation in ROSENGÅRD Vezire Shala Rebecca Quainoo Hälsa och samhälle 2007-12-27 Ethnic Dwelling Segregation IN ROSENGÅRD Vezire shala Rebecca Quainoo Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola 10 p Hälsa och samhälle Socionomprogrammet 205 06 Malmö Dec-2007 0 Preface First, we would like to thank our informants who have helped us out. We also express warm thanks to Aje Carlblom our supervisor for his availability and guidance. Another person whom we want to thank is Lars Lindholm who has read our study and supplied us with meaningful feedback. We also appreciate the efforts of the estate managers and thank them sincerely for their consent to contribute to the study. We have to admit that without the contribution of these people our study would not have been fruitful. 1 Abstract The purpose of this study is to find out why so many immigrants live in Rosengård, Malmö. We are even curious to find out how they experience living within these precincts in the wake of controversial media cover of the area. Our study was prompted by the results of other researchers who have made studies in that particular area. Some arrived at the conclusion that it was due to racism, others claim it was based on stigma, but we want to argue from a different perspective which is the concept of individualistic and collectivistic society/culture. Our result of the study is in general that many choose to settle there of their own volition, but there are even other factors such as economy and space. All informants like living in Rosengård, but two out of five have a different opinion about their future at the place. Key words : Collectivistic, Culture, Immigrants, Individualistic, Integration, Segregation, Stigmatisation 2 Table of Content 1 INTRODUCTION ............................................................................ 5 2 FORMULATING THE PROBLEM .......................................................... 6 2.1 PURPOSE AND QUESTIONS ............................................................ 6 2.2 CHOICE OF METHOD AND DATA COLLECTING ........................ 7 2.3 SELECTION ........................................................................................... 8 2.4 METHODOLOGICAL REFLECTIONS ............................................ 10 i) Validity ........................................................................................................................................... 10 ii) Reliability .................................................................................................................................... 10 iii) Ethical aspects ....................................................................................................................... 11 3. EARLIER RESEARCH .......................................................................... 11 4. KEY CONCEPTS ................................................................................... 14 i) Immigrants ................................................................................................................................... 14 ii) Segregation ................................................................................................................................ 15 iii) Stigmatisation ......................................................................................................................... 15 iv) Integration ................................................................................................................................. 16 v) Individual Society (culture) ................................................................................................ 16 vi) Collectivist Society (Cultures) ........................................................................................ 17 5. HISTORY ................................................................................................ 18 5.1 The Million Programme .................................................................................................... 19 5.2 Mass media then and now ............................................................................................... 21 5.3 Rosengård then and now .................................................................................................. 21 6. THE INFORMANTS .............................................................................. 23 3 7. INTERVIEW RESULTS ........................................................................ 24 7.1 WHY DOES ONE CHOOSE TO LIVE IN ROSENGÅRD? ........... 25 i) The Social network ................................................................................................................. 25 ii) Economy/space: ....................................................................................................................... 25 iii) The housing market .............................................................................................................. 26 7.2 HOW DOES IT FEEL TO LIVE IN ROSENGÅRD? ...................... 27 i) Welfare/Environment: ............................................................................................................. 27 ii) Mass media ................................................................................................................................ 28 iii) Future prospects .................................................................................................................... 29 8. INTERVIEW ANALYSES ..................................................................... 29 8.1 Individualist and collectivist society/culture ......................................................... 32 9. CONCLUSION AND SUMMARY ........................................................ 34 REFERENCE: .............................................................................................. 37 Internet Source: ............................................................................................................................. 38 4 1 Introduction The purpose of this study is to look into the factual state of ghetto building. We have read a number of other studies about this subject, and we arrived at the conclusion that they were all more or less slanted. It seemed to us that the factual world could not be explained by over simplified statements such as: “people, who live in the ghetto, do it because they like it there,” or because they have their friends there, because they refuse to be integrated and prefer to sit about the slum and dream about old times in the old country. We wanted to find out which was the correct explanation, if any, and so we set out to do something about it. It involved nothing less than doing all over again. Considering the enormity of the task and the little time at our disposal, the result became a compromise. We decided to conduct a series of interviews in an afflicted area, in casu Rosengård in Malmö, and we managed to find five inhabitants willing to contribute to our investigation, plus two estate managers in the same area. Based on these five interviews we tried to put together a picture of the situation although we are aware that any conclusions based on a mere sample of five interviews out of about twenty-two thousand possible ones is very dubious indeed. The analysis of the interviews gathered and the conclusions from the same follow below. 5 2. Formulating the problem In society today, mass media have become part of our everyday lives. We read assorted gossip: how to look, what to eat, how to dress and so on. In general, we read about anything and we are influenced by what we read. To catch our attention we are often presented with huge and dramatic headlines. An example is when Metro wrote, “the whole of Rosengård in flames;” or, about two years ago, Insider, on TV3 had a feature on Rosengård, where it was presented as, “Sweden’s worst ghetto.” After all this media prejudice, people still keep wanting to live in Rosengård, so our question is why? There are many myths about immigrants wanting to live with their compatriots and that it is of their own volition that they make ghettos, but what is actually the truth? In addition, even if it is their own choice and that they do prefer to live amongst their own, why should that be considered a problem? Sweden is supposed to be a multicultural society, meaning that you have the same rights and opportunities, irrespective of cultural and ethnic background (Castles & Miller 2003). The multicultural model assumes that anyone is allowed to maintain his or her religion and culture – in order to strengthen their identity. No matter where you choose to settle, it should not have any adverse effects on your possibilities according to the multicultural ideology. This means everybody irrespective of ethnic background has the right to a place to live, where they want to live; whether it be a modest flat in Rosengård or a stately home in Bunkeflostrand. Every individual has autonomy when it comes to choosing a home, but still areas like Rosengård are perpetually stigmatised. For this reason we were roused to go out amongst the dwellers and hear their versions on the cultural influence causing them to stay in Rosengård. After all, they are the ones that live there and best to explain why. 2.1 Purpose and Questions The purpose of this study is to find out why a number of people with immigrant background most often live in immigrant-dense areas. Due to this reason we have formulated research questions that will lead us to find out why immigrants live in those areas. The questions are: 6 a) Do immigrants prefer to live with compatriots? b) Is it due to
Load more

Recommended publications
  • Malmö Tourist Guide
    Eurotourism www.eurotourism.com Malmö Tourist Guide The four “Must See and Do’s” when visiting Malmö Turning Torso Öresunds Bridge Malmöhus Castle Möllevången District Municipality Facts 01 Population 276 200 Area 156,46 km² Regional Center Malmö County Skåne More Information 02 Internet www.malmo.se www.skane.com www.malmo.se/turist Newspapers Sydsvenskan www.sydsvenskan.se Skånska Dagbladet www.skd.se Tourist Bureau The City Square. Foto: Frederik Tellerup © Malmö Turism - Malmö Turism Central Station, Malmö +46 40-34 12 00 Malmö – The City of Parks Notes Malmö is also known as the “City of Parks”, Malmö, Sweden’s southern metropolis, with 03 due to the many beautiful parks in Malmö and sandy beaches, shopping in a continental when the spring arrives - Mälmo is transformed environment, rich in culture, green forests and Police 114 14 into a beautiful green oasis. As a tourist in estates. In other words, everything one could Country Code +46 Malmö, you can stroll around and enjoy the wish for, not only as a tourist, but a resident Area Code 040 parks such as, Kungsparken, Slottsparken, as well. In Malmö, there is something for Pildammsparken or Slottsträdgården - where everyone. If you would like to see a little more you can relax and listen to the birds sing. of the world, the Öresundsbron (Öresunds Bridge) can take you to Copenhagen in just You will find a wonderful atmosphere in a half hour. E.I.S. AB: Box 55172 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 [email protected] Copyright © 2007 E.I.S.
    [Show full text]
  • Förtätningsmöjligheter Längs Kontinentalbanan I Malmö
    Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö - En förstudie av förtätningspotentialen för två stationsnära områden Matilda Hammarberg Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö Copyright © Matilda Hammarberg, 2019 Boende och bostadsutveckling Institutionen för Arkitektur och byggd miljö Lund Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Tryckort: Lund 2 Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö - En förstudie av förtätningspotentialen för två stationsnära områden Urban densification opportunities along Kontinentalbanan - A preliminary study of the densification potential for two station-near areas Examensarbete utfört av/Master of Science Thesis by: Matilda Hammarberg, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Handledare/Supervisor: Laura Liuke, Universitetsadjunkt, Boende och bostadsutveckling, LTH, Lunds Universitet Examinator/Examiner: Erik Johansson, Universitetslektor, Boende och bostadsutveckling, LTH, Lunds Universitet Opponent/Opponent: Gustaf Skrealid, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Nyckelord: Förtätning, Förtätningsmodell, Tät stad, Stadsutveckling, Malmö, Malmöpendeln, Kontinentalbanan Keywords: Urban densification, Compact city model, Compact city, Urban development, Malmo, Commuter train in Malmo 3 Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö 4 Förtätningsmöjligheter längs Kontinentalbanan i Malmö Abstract The city of Malmo has in its comprehensive plan from 2018 determined
    [Show full text]
  • Rosengård Centrum Södra Innerstaden Västra
    Malmö är Sveriges tredje största tätort. Malmö kommun har ca 300 000 invånare, med flertalet boende i tätorten. Staden är segregerad och uppdelad i en östlig och västlig del med de välbärgade stadsdelarna belägna i den västra delen. Till skillnad från andra svenska storstäder finns det dock i Malmö en geografisk Centrum närhet mellan de olika stadsdelarna. Staden har i stort sett inga avlägsna förorter, utan även de mindre välbärgade områdena Norra Sorgenfri ligger på promenadavstånd från centrum. Emilstorps industriomr. ÖRESUND Rosengård NORRA HAMNEN ÖSTRA HAMNEN MELLERSTA HAMNEN En viktig fråga för Malmö är hur man ska länka samman stadens västra och östra delar. Norra Sorgenfri gränsar både till stadens centrala delar samt Emilstorps VÄSTRA HAMNEN SEGEVÅNG industriområde i Rosengård. Industriområdet ett av Malmös framtida planområden och både Norra Sorgenfri och Emilstorp kan komma att spela en viktig roll i hur CENTRALEN Centrum och Rosengård flätas samman. KIRSEBERG NORRA SORGENFRI IDAG CENTRUM GUSTAV VÄRNHEM ADOLFS 34/6 6 RIBERSBORG TORG OMRÅDETS HISTORIA NORRA VÄSTRA SORGENFRI Norra Sorgenfris historia börjar som delvis uppodlad betesmark där det låg både större och mindre INNERSTADEN gårdar fram till slutet av 1800-talet. Strax nordost om området, runt koloniträdgården Zenit, låg på denna ERIKSLUST SÖDRA TRIANGELN INNERSTADEN tiden även en av Malmös galgbackar. ÖN NOBELTORGET Rutnätsstrukturen har sitt ursprung i de äldre odlingskvarteren och tidiga landsvägar. Under 1800-talet tillkom parallellvägar som delade in marken i de stora, rektangulära kvarter som ännu avspeglas i 33 SÖDERVÄRN ROSENGÅRD VIDEDAL 3 stadsplanen. HYLLIE LORENSBORG LIMHAMN HUSIE Större delen av Norra Sorgenfri var så kallade stadsägor och ägdes av staden.
    [Show full text]
  • 27 September
    Här finns drop-in-vaccination nära dig. Tärnöskolan Helikopter ygplats VÄSTRA 6 FRIHAMNEN Segeåparken HAMNEN Malmö högskola Segevångs- skolan SEGEMÖLLA Turning Torso SEGEVÅNG Segevångs- INRE gården Östra HAMNEN Sjukhuset Kirsebergs- Central- GAMLA skolan station MALMÖ STADEN Beijers park VALDEMARSRO Drottning- KIRSEBERG torget World Maritime University Stor- Bulltofta- Öresundsparken torget skolan Tekniskt museum Malmö Österports- muséer 15 skolan RÖRSJÖ Kirsebergs STADEN ishall Marie- Kungsparken Gustav Värnhems- dals- Adolfs Länsstyrelsen skolan Rörsjö- 5 BULLTOFTA parken Gamla torg skolan Ellstorps- JOHANNES Begravnings- KATRINELUND parken 13 Slotts- platsen Latin- LUST Mölledals- Stads- skolan Mariedals parken biblioteket Värnhems skolan FRIDHEM Idrottsplats S:t Pauli norra Sjukhus 7 kyrkogård Risebergaparken DAVIDSHALL S:t Petri Mellersta skola Davids- Borgar- halls förstads- Rise RIBERSBORG skolan torg skolan VÄRNHEM be Bulltofta skola 2 Idrottsplats rekreations- Stads- S:t Pauli område Limhamns- huset fältet mellersta SORGENFRI RISEBERGA Rönne- kyrkogård Stads- HÅKANSTORP holms- Mont- S:t Pauli parken teatern bijou- södra Videdals- Rönneholms skolan 9 BELLEVUE skolan Idrottsplats Konsthall Sorgenfri- kyrkogård trakplats Hyllie- RÖNNEHOLM skolan kroken FÅGELBACKEN Amiralen Limhamns Slotts- Hamn EMILSTORP stadens Pil- Folkets Dammfri- Kronborgs- da skola skolan skolan mms- Park Östra Skola Mellan- skolan Kyrkogården hedsparken DAMMFRI Stenkula- Halltorps- Tandl.- 14 skolan parken NYA Mellanheds- KRONBORG högsk. SÖDER G:LA Vikinga-
    [Show full text]
  • Sammanhang Och Identitet I Sorgenfri Stadsförnyelse I Malmö
    Sammanhang och identitet i Sorgenfri Stadsförnyelse i Malmö Anna Möller, 2001-09-20 Examensarbete , 20 poäng Blekinge Tekniska Högskola Programmet för fysisk planering Sammanhang och identitet i Sorgenfri Sammanfattning fysiska egenskaper och de har fått stort utrymme i planförslaget och det övriga En attraktiv stad är ett vitt begrepp. Vad arbetet. som är attraktivt för någon behöver inte vara det för någon annan. Vissa faktorer Viktigt i planförslaget har varit att skapa bedömer jag dock att de flesta är överens sammanhang och kontakt med den om krävs för att vi ska trivas i staden. övriga staden samt att ge stadsdelen en Det handlar om fysiska och sociala egen identitet. Det har jag försökt göra faktorer men också om rekreations- genom att förtydliga befintliga stråk i möjligheter, historia, kulturutbud, skön- området men även skapat nya. De stora het med mera. befintliga kvarteren i industriområdet behålls och möjliggör att en hel del be- I dettta arbete har jag studerat de fysiska fintliga byggnader och verksamheter kan faktorerna närmare och kommit fram till ligga kvar. Planförslaget präglas av stora att skala, entréer, gruppering av hus och offentliga parker med mycket vatten i tydlighet i stadsrummet är viktiga in- kvarterens inre och med byggnader längs gredienser i områden där människor bor de befintliga gatorna som ger stadsdelen och arbetar. en egen identitet. Dessa fysiska faktorer har jag sedan försökt att arbeta in i ett förslag till stads- förnyelse i industriområdet Sorgenfri i östra delen av centrala Malmö. För att få en bild av vad som gör staden attraktiv har jag bland annat studerat dess historia och dess parker och grönområden.
    [Show full text]
  • Cykelåret 2016 Malmö
    Cykelåret 2016 Malmö 1 Innehåll 3 4 5 Alla Malmöbor har Malmö ska bli en Mål rätt att cykla erkänd cykelstad 10 7 6 Snabbfakta! Nya Kort om cykelvägar Malmö by Bike 12 14 19 Cykelförbättringar Nya Cykling för alla cykelöverfarter 22 21 Cykeltrafikökning Kommunikation & dialog 2 Alla Malmöbor har rätt att cykla Malmö är en cykelstad. Här cyklar vi överallt, hela tiden, året runt. Vi cyklar för att det är enkelt och snabbt. Till och med på vintern! Visionen för cykelstaden Malmö är att Alla Malmöbor har rätt att cykla. Man ska känna sig säker, både när man cyklar och när man har parkerat sin cykel. Vi vill att alla ska kunna cykla. Vi arbetar för att alla ska kunna känna vinden i ansiktet och uppleva denna vackra stad – på det bästa sättet att färdas genom den. 3 Malmö ska bli en erkänd cykelstad Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunikation Cykelvägnätet Kampanjer för ökad och säker Cykelbanor, cykelöverfarter, cykling, malmo.se/cykla, vinterväghållning mm. facebook.com/cykligamalmo mm. Service och tjänster Mobility management Cykelparkering, hyrcykelsystem, Cykelfrämjande erbjudanden så som cykelpumpar mm. Cykling utan ålder, cykelskolor och utlåning av elcyklar mm. 4 Häng med på färden! Mer att läsa Att cykla är bra för nästan allt.
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Välkommen ombord på NORRA FULLRIGGAREN 34 HAMNEN ÖSTRA Malmö stadsbuss 2 5 HAMNEN Scaniabadet 31 VÄSTRA 35 HAMNEN Ubåtshallen MELLERSTA HAMNEN HUVUDLINJER Turning Torso 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg Stapelbäddsparken 2 Lindängen–Västra hamnen Propeller- 3 Ringlinjen gatan Dockan 4 Bunkeflostrand–Limhamn-Segevång–Bernstorp 5 Segevång Stenkällan– Västra hamnen Kockums 31 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs Orkanen 4 7 Svågertorp–Gustav Adolfs torg Kockum fritid 3 CENTRALEN Kronetorps- gatan 8 Kastanjegården–Centralen–Hyllie Segevångsbadet [Z Rostorp Går från tidig morgon till sen natt, som bäst var Östervärn Kirsebergs Högskolan Anna Lindhs plats 33 34 kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan 5–10:e minut och aldrig mer sällan än var 20:e minut. Tekniska museet Caroli Slussen STORA Blåhakevägen Kontorsvägen BERNSTORP Värnhem Kirsebergs Beijers park PLUSLINJER Drottning- torg 31 torget Vattenverket Valdemarsro Santessons Lindängen–Jägersro–Bulltofta–Centralen– Ribershus Djäknegatan Ellstorp väg 4 Mellersta hamnen GUSTAV ADOLFS TORG 32 Ön–Centralen–Käglinge 7 31 Sergels väg Studentgatan Celsiusgatan 33 Ön–Hyllie–Värnhem Stads- 31 Katrinelund 34 Håkanstorp Långhälla- 34 Sibbarp–Värnhem–Norra hamnen Aq-va kul biblioteket 32, 35 S:t Pauli Celsius- 31 BULLTOFTA gatan Ventilgatan TOFTANÄS Fridhemstorget kyrka gården 35 Kvarnby–Toftängen–Centralen–Östra hamnen Katarina Skvadrons- Kronprinsen kyrka Kyrkogården Risebergaparken Går var 10–30:e minut, men inte lika sent på gatan Davidshall Åkvagns- 6 Erikslust Carl Disponent- gatan 32 Fågelbacken
    [Show full text]
  • Nu Kan Ert Företag Synas I Sverigeappen
    3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 A A C i s t U e t r ö n an leumgat K ka g tro e u P umkajen trole st j e P ka e h n j a e m n n B B Oljehamnen s sgatan Kusthamn ljekajen n O Oljeväge F l i OLJEHAMNEN n Spillepengsbanorna t r U n ä t ö e H g n a g n k a e n e g t ä a a g Spillepengen ta e n v ä n NORRA HAMNEN n S t v tan g a ga p s skarö t i e S l s v a a le ö C g l p C tan u a r n g t SPILLEPENGEN appö ö e L a n A a v k t l g a s t U g n g l a s e ta k ä n n n i ataR Lappög V V e n n S o tan e r ö a Hemsög g b g e e n S å li a v an at e g s K a ö l r a Bju l i g L n r p n t ( r j e ö S a u ( p o ( r g s ( V ( b kajen t ( i ä Industr e ( n st r Spille ö atan ( å ka ög Blid pengens n e ( g n g j a i e trafikplats m t e l a a n ö n g a t r a t ä K qr-kod fr jenny dec -14 n F ( S D årög v D ata a Ö n ( SEGE d st Åg ka n Sp jen at ed ordka ( INDUSTRI a u itio N j n n e skaje n n L D n n n OMRÅDE dgata ögata a Lo Asp t ( n Industrihamnen a ro g n vsb F r ro rlö n r vsb u je B ydka o Sege rlö S l ( A i B n ögatan S ÖSTRA HAMNEN k Stur t ( t i g ll trafikplats ik r m MELLERSTA HAMNEN p S ä K a ge g r n u e ( a n r s S n ä se g ar n o n C d br tan Jä tan o alga ga t n in B a ( Term lg Tärnö e in ( r Ko K e r n rg ( ä g o ka n n ( ta s V ga N a ö n B U R L Ö V S K O M M U N E K s n ( ( j r E Sty t e n ä a K e t ( ö a o a t n d t o r g a Segeåparken k ö e g l e a k an s s g t s a g g g u n ar r ö mm a an r a Apoteket g H Malmö universitet a a H ö a Ö n K j m e a t r g t SEGEMÖLLA a u n a c t a M 20 L a n 1 5 gg n k Tån t e Universitetsledning,
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Välkommen ombord på Hemsögatan NORRA Blidögatan VÄSTRA FULLRIGGAREN 34 HAMNEN HAMNEN ÖSTRA 2 5 Malmö stadsbuss Terminalgatan Graniten HAMNEN Scaniabadet 31 32 Ubåtshallen MELLERSTA Aspögatan HAMNEN HUVUDLINJER Turning Torso Hammargatan 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg31 7 Stapelbäddsparken 2 Kastanjegården–Västra32 34 hamnen Hamncentrum Propeller- Kosterögatan 3 Ringlinjen33 gatan Dockan 4 Bunkeflostrand–Limhamn-Segevång–Bernstorp34 Segevång 5 Stenkällan–35 Västra hamnen Kockums Slagthuset Frihamnen 32 Östra Orkanen 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs37 Fäladsgatan 4 Väderögatan Sjölunda- 7 Svågertorp–Centralen–Ön46 Kockum fritid 3 CENTRALEN Lodgatan Kronetorps- viadukten gatan 8 Lindängen–Centralen–Hyllie Kirsebergsskolan Segevångsbadet Anna [Z 33 34 Går från tidig morgon till sen natt, som bäst var Östervärn Kirsebergs Rostorp Lindhs Drottning- 5–10:e minut och aldrig mer sällan än var 20:e minut. Högskolan plats VÄRNHEM kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan Caroli torget Slussen STORA Tekniska museet Simrisbanvägen BERNSTORP 31 Kirsebergs Beijers park Blåhakevägen Kontorsvägen Ribersborg torg PLUSLINJER Vattenverksvägen Öresundsparken Vattenverket Valdemarsro Santessons 1 31 7 Rörsjöparken Lindängen–Jägersro–Bulltofta–Centralen– GUSTAV Djäknegatan Ellstorp Höjdrodergatan väg 4 12 3231 Mellersta347 hamnen T-bryggan Ribershus ADOLFS Flygvärdinnan 31 31 2 32 Östra34 hamnen–Centralen–Käglinge TORG Celsius- 3 33 Sergels väg Studentgatan gatan Flygledaren 43 3433 Ön–Hyllie–Värnhem Stads- Katrinelund 35 34 Potatisåkern biblioteket Håkanstorp
    [Show full text]
  • Norra Sorgenfri Grupp 3 Fp04 BTH Ht07 Gruppmedlemmar
    Storstadsprojektet Norra Sorgenfri Grupp 3 Fp04 BTH ht07 Gruppmedlemmar Philip Cedergren Emma Larsson Johan Nilsson Hanna Roxhage Anna Steinwandt 2 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Parkeringar 46 Introduktion till uppgiften 4 Kollektivtrafik 47 Utgångspunkter och visioner 4 Utbyggnad och etapper 47 Mål med projektet 4 Exploatering 48 Planförutsättningar 6 Konsekvenser 50 Norra Sorgenfris historia 6 Planens konsekvenser 50 Befintliga förhållanden 6 Lynch-analys efter planförslaget 50 Befolkning och bostäder 7 Intilliggande områden 7 Källor 54 Centrumbildning och service 8 Kultur och utbildning 8 Grönstruktur 9 Infrastruktur 10 Mark- och miljöintressen 13 Analys 16 Introduktion till analysen 16 Kevin Lynch-analys 16 Stadskaraktärsstudie 17 Förhållningssätt till framtida stadskaraktär inom planområdet 20 Kvarterens historia 23 Förhållningssätt till bevarandevärda byggnader inom planområdet 27 Förslaget 30 Planen och kvartersindelning 31 Delområden 33 Industriplan 36 Stråket Industrigatan 39 Badtorget 42 Pendelstation 44 Förtätning och flexibel bebyggelse 44 Grönska 45 Kreativitet 45 Gång- och cykelvägar 45 3 Bakgrund Introduktion till uppgiften Arbetet är framtaget inom kursen Planering i storstad vid in- skapa platser för vistelse och attraktioner som lockar män- stitutionen för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Hög- niskor. Det ska även finnas en pendelstation i området för skola. I kursen har vi fått en övergripande introduktion till att integrera andra delar av Malmö. staden Malmö och rådande planeringssituation. Utifrån detta har vi fått möjlighet att välja ett område i staden att studera närmare. Vi valde att arbeta fram ett förslag för industriområdet Norra Sorgenfri. Utgångspunkter och visioner Valet av Norra Sorgenfri beror på att området har flera kva- liteter. Området ligger centralt i ett expanderande Malmö, har en rutnätsstruktur med de stora kvarter och det platta landskapet ger möjlighet till en flexibel utformning av ny bebyggelse.
    [Show full text]
  • Hundkarta Med Hundstadga
    GATUKONTORET Hundkarta med hundstadga 2012.11 OLJEHAMNEN Karta över MALMÖ SPILLEPENGEN Upprättad av Gatukontoret Malmö 49 NORRA HAMNEN SEGE INDUSTRIOMRÅDE Upptagningstvång och koppeltvång gäller hela året MELLERSTA HAMNEN ÖSTRA HAMNEN SEGEMÖLLA Upptagningstvång gäller hela året 0 500 1 000 m 23 Koppeltvång gäller mellan 15/3 – 15/9 FRIHAMNEN VÄSTRA HAMNEN SEGEVÅNG Hundrastplats d ROSTORP n INRE HAMNEN u s Hundrastgård inhägnad r e 22 Ö KIRSEBERGSSTADEN SLUSSEN för naturreservat gäller 52 KIRSEBERG VALDEMARSRO CENTRUM ÖSTERVÄRN särskilda regler, se bilaga 2 GAMLA STADEN ELLSTORP BULLTOFTA 21 20 48 MALMÖHUS JOHANNESLUST Hundrastgårdar Hundrastplatser RISEBERGA RIBERSBORGS- RIBERSBORG RÖRSJÖSTADEN VÄRNHEM STRANDEN KATRINELUND 1 46 TOFTANÄS Sörängen Kastanjegårdsparken 33 DAVIDSHALL SORGENFRI VÄSTRA INNERSTADEN LUGNET HÄSTHAGEN INDUSTRIOMRÅDE HÅKANSTORP 2 INNER- Flansbjer östra FRIDHEM KRONPRINSEN VÄSTRA RÖNNEHOLM STADEN SORGENFRI 42 3 Lindängen 47 Höja 51 FÅGELBACKEN EMILSTORP 28 TEATERN ÖSTRA RÅDMANSVÅNGEN SORGENFRI 4 48 VÄSTERVÅNG 18 19 ÖSTRA Kristinebergsparken Bulltofta rekreations- MÖLLE- KYRKOGÅRDEN KRONBORG VÅNGEN 44 VIDEDAL 5 DAMMFRI 40 Kastanjegårdsparken område MELLANHEDEN 34 NORRA LIMHAMNS BELLEVUE 17 ÖSTRA 49 PILDAMMSPARKEN SOFIELUND SKRÄVLINGE östra Spillepengen HAMNOMRÅDE 43 ANNELUND ALLMÄNNA APELGÅRDEN 16 26 VIRENTOFTA SOLBACKEN SJUKHUSET SÖDRA 15 6 50 SÖDERVÄRN Gullviksparken Lernacken NYA BELLEVUE SOFIELUNDS KRYDDGÅRDEN 29 INDUSTRIOMRÅDE TÖRNROSEN 7 51 GAMLA LIMHAMN LORENSBORG Nydalaparken Ribersborg/Lagunen INNERSTADEN
    [Show full text]
  • Mosaikens Rosengård
    Examensarbete 30 hp i fysisk planering: Mosaikens Rosengård Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona Handledare: Thomas Hellquist & Jacques Lagercrantz Författare: Jimmie Simonsen, vt 2008 Innehållsförteckning 1 Förord 3 1 Introduktion 5 1.1 Problemställning 6 1.2 Syfte 6 1.3 Metod 6 1.4 Motiv 7 1.5 Avgränsning 8 2 Historia 9 2.1 Industrialismens Europa 10 2.2 Utopia 11 2.3 CIAM 12 2.4 Funktionalism 16 3 Förutsättningar 21 3.1 Rosengård 23 3.2 Apelgården 29 3.3 Boende 30 3.4 Rekreation 33 3.5 Infrastruktur 35 3.6 Kommunal verksamhet 39 3.7 Handel och föreningsliv 40 3.8 Östra Kyrkogården 41 3.9 Södra Emilstorp 45 1 4 Analys 47 4.1 Funktion 51 4.2 Infrastruktur 57 4.3 Bebyggelse och gaturum 55 4.4 Rekreation och fritid 63 4.5 Handel och kommunalverksamhet 65 4.6 Östra Kyrkogården 67 4.7 Södra Emilstorp 69 5 Förslag 69 5.1 Inspiration 75 5.2 Exploateringsytor 79 5.3 Gatunätet 81 5.4 Kommunikation 85 5.5 Bebyggelse 87 5.6 Rekreation 92 5.7 Målpunkter och torg 93 5.8 Etappindelning 95 5.81 Etapp 1 95 5.82 Etapp 2 97 5.83 Etapp 3 103 5.9 Solstudie 107 5.10 Mosaikens Rosengård 109 6 Slutord 111 7 Referenslista 113 2 Förord Ur vissa synvinklar kan Rosengård verka tas av de boende, med många stora, höga något som saknades i den stadsmiljö som väldigt mångsidigt och samtidigt den totala träd och enorma grönområden. jag spenderade min vardag i.
    [Show full text]