Norra Sorgenfri Grupp 3 Fp04 BTH Ht07 Gruppmedlemmar

Storstadsprojektet Norra Sorgenfri Grupp 3 Fp04 BTH ht07 Gruppmedlemmar

Philip Cedergren Emma Larsson Johan Nilsson Hanna Roxhage Anna Steinwandt

2 Innehållsförteckning

Bakgrund 4 Parkeringar 46 Introduktion till uppgiften 4 Kollektivtrafik 47 Utgångspunkter och visioner 4 Utbyggnad och etapper 47 Mål med projektet 4 Exploatering 48

Planförutsättningar 6 Konsekvenser 50 Norra Sorgenfris historia 6 Planens konsekvenser 50 Befintliga förhållanden 6 Lynch-analys efter planförslaget 50 Befolkning och bostäder 7 Intilliggande områden 7 Källor 54 Centrumbildning och service 8 Kultur och utbildning 8 Grönstruktur 9 Infrastruktur 10 Mark- och miljöintressen 13

Analys 16 Introduktion till analysen 16 Kevin Lynch-analys 16 Stadskaraktärsstudie 17 Förhållningssätt till framtida stadskaraktär inom planområdet 20 Kvarterens historia 23 Förhållningssätt till bevarandevärda byggnader inom planområdet 27

Förslaget 30 Planen och kvartersindelning 31 Delområden 33 Industriplan 36 Stråket Industrigatan 39 Badtorget 42 Pendelstation 44 Förtätning och flexibel bebyggelse 44 Grönska 45 Kreativitet 45 Gång- och cykelvägar 45

3 Bakgrund

Introduktion till uppgiften Arbetet är framtaget inom kursen Planering i storstad vid in- skapa platser för vistelse och attraktioner som lockar män- stitutionen för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Hög- niskor. Det ska även finnas en pendelstation i området för skola. I kursen har vi fått en övergripande introduktion till att integrera andra delar av Malmö. staden Malmö och rådande planeringssituation. Utifrån detta har vi fått möjlighet att välja ett område i staden att studera närmare. Vi valde att arbeta fram ett förslag för industriområdet Norra Sorgenfri.

Utgångspunkter och visioner Valet av Norra Sorgenfri beror på att området har flera kvaliteter. Området ligger centralt i ett expanderande Malmö, har en rutnätsstruktur med de stora kvarter och det platta landskapet ger möjlighet till en flexibel utformning av ny bebyggelse. Norra Sorgenfri är idag relativt glest bebyggt vilket skapar goda förutsättningar för att kombinera nyexploatering med bevarande och utveckling av befintlig bebyggelse. Efterfrågan på mark för nya etableringar är stor i Malmö och Norra Sorgenfri erbjuda plats för nya stadsnära verksamheter. Våra utgångspunkter för arbetet har främst varit att;

• Bryta upp befintlig kvartersstruktur och skapa mindre enheter • Förtäta befintlig bebyggelse. • Ge mer plats för människan • Öka trygghet och säkerhet • Ny grönska för att mjuka upp industrikänslan • Skapa stimulans för den konstnärliga förmågan • Bygga vidare på den brokighet som finns i området

Mål med projektet Vi vill skapa en blandad stadsdel med utrymme för boende, kontor, tillverkning och handel. Området ska fungera som en koppling mellan Malmös östra och västra delar. Bebyg- gelsen ska vara flexibel och det ska finnas alternativa gröny- tor. Vidare vill vi underlätta för spontana möten genom att 4 Planförutsättningar

5 Planförutsättningar

Norra Sorgenfris historia Norra Sorgenfris historia börjar som delvis uppodlad be- tesmark där det låg både större och mindre gårdar fram till slutet av 1800-talet. Strax nordost om området, runt kolo- niträdgården Zenit, låg på denna tiden även en av Malmös galgbackar.

Rutnätsstrukturen med Industrigatan och Östra Farmvä- gen har sitt ursprung i de äldre odlingskvarteren och tidiga landsvägar. Under 1800-talet tillkom parallellvägar som de- lade in marken i de stora, rektangulära kvarter som ännu av- speglas i stadsplanen. Det dröjde dock fram till 1903 innan gatunätet fastlades av stadsplaneingenjör Anders Nilsson. Mönstret följde då den gamla indelning, med undantag av Nobelvägen som var en helt ny vägdragning. Kvarteren med fastighetsindelning Större delen av Norra Sorgenfri var så kallade stadsägor och Norra Sorgenfri utvecklades och bebyggdes därefter betecknat dels som bostäder/service i den nordvästra och och ägdes av staden. Detta resulterade i att flera allmänna relativt snabbt. Det fanns bland annat en läderfabrik, kvarn- mittersta delen, dels som service/småindustri i den östra institutioner etablerades i området. Bland annat byggdes stensfabrik och kemisk- och farmaceutisk industri. Men det delen. Den sydvästra delen, kvarteret med Eon, är beteck- stadens gasverk här i slutet av 1890-talet och i början av tillverkades även cigarrlådor, korvskinn och räknemaskiner nat som industri. 1900-talet anlades spårvägsstationen i kvarteret Spårvägen. i området. Under mitten av 1930-talet var de östligaste I området låg även stadens materialgård. kvarteren i området fortfarande nästintill obyggda. Det Nuvarande verksamheter och markanvändning dröjde till slutet av 1940-talet innan nästan hela området Norra Sorgenfri är ett industriområde och den nuvarande I kvarteren omkring Norra Sorgenfri växte det kring se- hade tagits i anspråk och då också utgjorde arbetsplats för verksamheten inom planområdet är i största grad småin- kelskiftet, 1800-1900-talet, fram nya verksamheter och det en stor del av Malmös invånare. dustri. I områdets nordvästra del finns idag Skånetrafikens byggdes i stor utsträckning tät kvartersstad för bostads- bussgarage som tar upp hela kvarteret Spårvägen. Som- ändamål. I kvarteret Katrinelund inrättades mot slutet I samband med bygget av Apoteket i kvarteret Spiralen un- maren 2008 kommer dock denna verksamhet att flytta. av 1800-talet ett barnhem. Norr om kvarteret Spårvägen der mitten av 1980-talet och Malmö Energis kontor, nuva- Söder om detta kvarter finns Eons huvudkontor och två etablerades Malmö arbetsinrättning som senare kom att rande Eon, 1990 blev området i stort sett fullbebyggt. Efter gasklockor. Gasklockorna kommer dock att tas bort någon bli Värnhems sjukhus. S:t Pauli mellersta kyrkogård anla- det har det gjorts flera större rivningar vilket skapat tomma gång under 2011-2012. Detta kvarter innehåller även min- des och S:t Pauli södra kyrkogård anlades några år in på ytor utan funktion och användning. dre verksamheter, så som Elektro Sandberg. 1900-talet. I öster drogs Kontinentalbanan 1898, som var av stor betydelse när industrier senare etablerades i Norra Befintliga förhållanden I planområdets norra mitt finns ett antal verksamheter in- Sorgenfri. I samband med detta drogs även ett stickspår till kvarterade i några olika fastigheter, bl.a Migrationsverket gasverket utmed Industrigatans södra sida. Gällande planer med bestämmelser och UBA, som arbetar med glasade metallkonstruktioner Gällande plan för området är aktualiseringen av Malmös och glastak. Flera av fastigheterna har ett blandat innehåll Under 1910-talet tog industrietableringarna fart på allvar översiktsplan från 2005. Planområdet är i översiktsplanen t.ex. en Kung-Fu klubb och ett Förlagshus. Kvarteret inne- 6 håller också Antpac, som arbetar med förpackning, en ben- Intilliggande områden sinstation samt en rivningstomt längs Industrigatan. Södra Innerstaden Det centrala kvarteret av Norra Sorgenfris södra del, kvar- I Södra Innerstaden bor ca 32 000 invånare, en tredjedel ter Brännaren, innehåller också en salig blandning av olika av dessa är mellan 20 och 30 år vilket gör stadsdelen till verksamheter och småindustri samt en bensinstation. Även stadens yngsta. Nästan 70 % av bostäderna i stadsdelen är detta kvarter har en stor rivningstomt som sträcker sig en- eller tvårummare och mer än 50 % av bostäderna är längs med Industrigatan. byggda innan 1940. Mer än hälften av bostäderna är hyres- rätter, varav de flesta privatägda, och stadsdelen har även Planområdets nordöstra del är en del innehållandes Apote- ett större utbud av bostadsrätter än i Centrum, ca 40 %. ket AB Produktion & Laboratorie, Sorgenfris Företagshus I Södra Innerstaden har en relativt stor andel av befolk- och ateljékollektivet Addo samt en fastighet med blandade ningen utländska bakgrund. Över 50 % har en eftergymna- verksamheter bl.a. kontor. sial utbildning, men arbetslösheten är hög, troligen för att många boende i stadsdelen är studenter. I den sydöstra delen av Norra Sorgenfri finns ytterliggare verksamheter och småindustri blandat i olika fastigheter. Rosengård Här finns diverse bilmekaniker, en biltvätt och en gammal Det bor ungefär 21 000 invånare i Rosengård, majoriteten korvskinnsfabrik, AB Tripasin, som inte har något specifikt har utländsk bakgrund. Området består till största delen av innehåll i nuläget. höghus från 60- och 70-talen och kommunalt ägda hyres- rätter är den vanligaste upplåtelseformen. Den norra delen Markägoförhållanden och fastighetsindelning av Rosengård som gränsar mot Norra Sorgenfri består av Norra Sorgenfri har en sammanlagd tomtareal av ca 30 I stadsdelen Centrum finns cirka 40 000 invånare, men kyrkogård och Emilstorp industriområde. I Rosengård har hektar. Inom planområdet finns det ett trettiotal olika fast- inom planområdet finns inga bostäder. Centrum förväntas färre eftergymnasial utbildning, men på många boende sak- ighetsägare, vilket ger Norra Sorgenfri en mycket brokig växa med 13 000 invånare fram till 2013. Redan nu har ut- nas uppgifter. Stadsdelen har Malmös högsta arbetslöshet. fastighetsägarstruktur. Kommunen äger mark tillhörande vecklingen utmärkt sig genom en stor inflyttning av första- Man kan anta att det finns invånare med utbildning från kvarteret Spårvägen med bussgaraget i nordväst samt all gångsboende och äldre. andra länder som inte syns i statistiken. gatumark. Vidare finns det mark i de sydöstra kvarteren, Grytan och Ugnen, som är kommunägd upplåten med I nuläget har stadsdelen Centrum ca 23 500 bostäder, va- Kirseberg tomträtt. rav 72 % är hyresrätter som till största delen är privatägda, Kirseberg är en av Malmös äldsta arbetarförstäder med ca resten är till största delen bostadsrätter. Bostadsutbudet i 14 000 invånare, de flesta i arbetsför ålder. Andelen med Befolkning och bostäder stadsdelen präglas av små bostäder, 55 % av beståndet är utländsk bakgrund är lägre än i Malmö som helhet. Majo- Malmö är mentalt uppdelat i en väst- och en östdel, där en- eller tvårummare. Invånarna i Centrum har en lägre riteten av bostäderna är bostadsrätter och ungefär 20 % av Kontinentalbanan mer eller mindre utgör gränsen och bar- medelinkomst än resten av Malmö. Detta beror delvis på hushållen i området är småhus. Största delen av invånarna riär mellan befolkningen i de olika stadsdelarna. Planom- en stor del ensamhushåll och studenter. I Kvarteret Rön- har en gymnasial utbildning, medan högre studier är min- rådet Norra Sorgenfri ligger på gränsen mellan dessa två nen, precis norr om planområdet, ligger ett stort student- dre vanligt än i Malmö som helhet. Området Håkanstorp halvor av staden. komplex. I Centrum har 54 % av befolkningen eftergym- är den del av Kirseberg som ligger närmst planområdet och nasial utbildning, vilket är mer än Malmö som helhet. det består huvudsakligen av flerfamiljsfastigheter. Norra Sorgenfri och Centrum Planområdet Norra Sorgenfri ligger i stadsdelen Centrum, precis på gränsen mot Rosengård och Södra Innerstaden. 7 Kultur och utbildning

I Norra Sorgenfri finns idag konstnärsateljéer i den gamla Addofabriken. Söder om kyrkogården, längs Föreningsga- tan ligger Konsthögskolan i Malmö, tillhörande Lunds uni- versitet. Kvarnby folkhögskola, med grund i arbetar- och kvinnorörelsen, ligger precis i planområdets västra kant.

Inom planområdet finns det ingen förskola eller skola, men i omkringliggande kvarter och stadsdelar finns både -för skola, grundskola och gymnasium. På de flesta platser är för- och grundskola samlad. En utbyggnad av planområdet kräver fyra nya förskolor inom området för att täcka beho- vet av förskoleplatser.

Ett stadsdelsbibliotek finns norr om planområdet, i stadsdelen Kirseberg, och inne i centrum finns stadsbiblioteket, ca 20 minuters promenad. Addofabriken - konstnärscentrum Centrumbildning och service

I Norra Sorgenfri finns i nuläget ingen centrumbildning då området varit och fortfarande är ett industriområde. De- taljhandeln och serviceutbudet inom planområdet är i det närmaste obefintligt. Vid korsningen Celsiusgatan/Östra Farmvägen, precis utanför områdets norra kant, finns livs- medelskedjan Willys, som lockar många från de intilliggande kvarteren.

Nordväst om planområdet ligger Värnhem med ett betydande utbud av handel och service, på ca 10-15 minuters gångavstånd. I anslutning till Värnhemstorget bygger man just nu ett upplevelsecentra som kommer att gå under namnet ”Stadens entré”. Detta centra kommer att innehålla butiker, biografer och restauranger mm. Gul: Grundskola Orange: Gymnasie Röd: Eftergymnasialt Rörsjöskolan åk 6-9 Från Norra Sorgenfri in till Malmö city är det ca 1,5 km. Sydost om planområdet ligger Rosengård, vars centrum har ett betydande handels- och serviceutbud, ca 1,5-2 km från planområdet. 8 Riktvärden enligt Malmö Grönplan 2003:

Gröning: 1-5 hektar, max 500 meter från bostad, max 3000 bilar/dygn, max 50 km/h

Grannskapspark: 1-5 hektar, max 500 meter från bostad, max 3000 bilar/dygn, max 50 km/h Kartan visar avståndet till de tre kategorierna grönyta, ju mörkare färg desto längre avstånd. Stadsdelspark: 5-10 hektar, Grönplanen visar dock inga brister i avståndet till stadspark max 1 km från bostad, samt större natur- och rekreationsområden, och dessutom max 8000 bilar/dygn, fyller St Pauli kyrkogård vissa rekreativa värden. max 50 km/h I Grönplanen föreslås en större grönyta inom området samt ett större grönt horisontellt stråk i områdets södra Kartan, från Malmö Grönplan 2003, visar andelen grön yta inom plan- del, som innefattar kyrkogårdarna, för att tillgodose beho- området. vet av grönska. Stråket kallas Bulltoftastråket. Grönstruktur Norra Sorgenfri gränsar i söder mot Malmös stadskyrko- plats i stadsmiljön. En grannskapspark definieras som en gård och norrut mot bebyggelse av typen ”stad i park”, liten park i närheten av bostaden som kompletterar de min- och ligger inbäddat i ett grönt område. Inom själva plan- dre gröna ytorna i bostadens närhet. Grannskapsparken har området saknas dock grönska då det är ett industriområde. en viktig social funktion. En stadsdelspark är en medelstor, De gröna ytor som finns är rivningstomter och inhängnade mångfunktionell park som fungerar som stadsdelens vikti- verksamhetsytor. Större delen av områden klassificeras gaste gröna målpunkt. som gråyta med mindre än fem procent grönyta. Stora delar av västra och mellersta planområdet har mer Enligt en bristanalys, från Grönplan 2003, är Norra Sor- än 300m till gröning, 500m till grannskapspark och 1000m genfri ett område med stora brister inom tre kategorier av till stadsdelspark. Detta är för långa avstånd. I den allra grönytor; gröning, grannskapspark samt stadsdelspark. En östligaste delen är det bara för långt avstånd till en stads- gröning beskrivs som en liten offentlig grönyta i närheten delspark. av bostaden som också kan fungera som en grön mötes- 9 Industrigatan Industrigatan är den enda vägen som går rakt igenom hela planområdet från centrum och under kontinentalbanan vidare ut till Inre ringvägen. Det är en bred och rak gata som tidigare har innehållit industrispår. Delen närmst centrum, väster om Nobelvägen, hade 2006 cirka 8000 fordon om dagen medan Industrigatans östra del hade strax över 7000.

Anslutningsvägar Från Nobelvägen och Dalaplan kommer man till Mobilia och Malmös södra infart på Trelleborgsvägen. Där når man sedan båda ringvägarna och Öresundsbron.

Norra Sorgenfri ligger nära många kommunikationer i Malmö. Förutom Nobelvägen som ansluter från den norra infarten finns Inre ringvägen som ligger öster om området. Inre ringvägen nås från Sallerupsvägen som knyter an på Nobelvägen cirka 400 meter norr om området.

Söderut längs Nobelvägen ansluter Amiralsgatan, som även den är en av Malmös större vägar. Den går ända från centrum, genom Rosengård ut till Inre ringvägen. Under 2003 körde cirka 23 000 fordon på Amiralsgatan varje dag.

Vägstrukturen. Ju mörkare färg desto högre trafikbelastning Svart: Kontinentalbanan Nobelvägen Nobelvägen är en av Malmös största vägar i den centrala staden. I nuläget är Nobelvägen en fyrfilig väg, men har Infrastruktur tidigare varit utformad med trädkantning och cykelbana i mitten. Den sträcker sig från C-ringen vid Malmös norra Vägar infart till Dalaplan i söder. Vägen fungerar som en viktig Inom planområdet dominerar två vägar, den stora Nobel- genomfart och binder ihop flera stadsdelar. Detta medför vägen i nordsydlig riktning och Industrigatan i östvästlig. att vägen är väldigt vältrafikerad, på sträckan i vårt plan- Kopplingar till större vägar finns inte inom själva området område passerade det under 2006 drygt 23 000 fordon om men kopplas på strax utanför. Gatustrukturen inom pla- dagen. Korsningen Nobelvägen/Industrigatan är reglerad nområdet är rutnätsformade industrikvarter, till storleken med ljussignaler och en punkt på den annars mycket raka ungefär så stora som fyra kvarter ur stenstaden. Nobelvägen där trafiken stannas upp. Industrigatan 10 Parkering för bil och cykel I dagsläget är större delen av parkeringen i området löst på tomtmark, eftersom Norra Sorgenfri fortfarande är ett in- dustriområde med mycket plats på fastigheterna. En större privatägd parkering finns vid Willy:s norr om planområdet på Östra Farmgatan. Dock finns ingen större kommunal- ägd parkeringsplats i Norra Sorgenfri på grund av bristan- de underlag och det faktum att kommunen äger mycket lite mark i området.

Malmö kommun har tagit fram ett styrdokument som han- terar parkeringsfrågor, Parkeringsnorm för cykel och bil i Malmö. Dokumentet delas in cykel- och bilparkering och för var och en av dessa finns en policy, vad man vill uppnå, och en norm, hur man ska uppnå det.

Parkeringspolicy: Bil • Parkeringspolitiken skall • Öka tillgängligheten institutioner och näringsliv i stadens centrum • Minska biltrafikens omfattning framförallt i innerstaden och nybyggda områden Gång- och cykelvägar (streckade är ej skilda från körbanan) • Tillgodose parkeringsbehovet i första hand för boende, i andra hand för besökande och i tredje Gång och cykel hand för sysselsatta Malmö har en relativt stor andel som reser med cykel och och i nordsydlig riktning utan att behöva använda samma • Innerstadens parkering ska i första hand användas för bo- till fots, tillsammans utgör dessa ungefär 35 % av allt re- körbana som bilar. Öster om kontinentalbanan övergår endeparkering samt besöks- och kundparkering, främst i sande. När det gäller resor till och från arbete är siffran gång- och cykelbanan i cykelbana i gatan. p-hus och på tomt mark. cirka 40 %. • Söktrafiken ska minskas genom reducering av kant- Malmö har ett mycket väl utbyggt gång- och cykelnätverk stensparkering och utbyggnad av p-hus och p-ledssystem. som omfattar mer än 400 km cykelbana och 1900 km gång- • Pendlarparkering ska etableras i anslutning till kollektiv- bana. Utöver detta finns ambitiösa planer på att ytterligare trafikstråk. förtäta detta nät. • Strategier ska tas fram att lösa parkeringsbehovet för nya stadsdelar t.ex. Västra Hamnen, där utbyggnad sker under Inom planområdet finns gång- och cykelbana längs Indu- lång tid och parkeringsbehovet är stort i början men mins- strigatan (öst-väst) och längs Östra Farmvägen (nord-syd) kar på sikt. Vidare finns gång- och cykelbana även i nord-sydlig riktning • Bilparkering ska utformas med hänsyn till befintlig stads- från Industrigatan längs kontinentalbanan och igenom om- miljö och ett estetiskt tilltalande sätt och enligt gällande rådets sydöstra kvarter. Dessa banor knyter an till Malmös Källa: Parkeringsnorm för cykel och bil i Malmö miljökvalitetsnormer. övergripande cykelnät och det går att ta sig mot centrum

11 Parkeringsnorm: Bil bör ha cykelparkering i direkt anslutning till entréerna. Järnväg och godstrafik Grundtanken i parkringsnormen är en bil = en bilplats. • Cykelparkering ska inordnas i stadsmiljön med gaturum- Malmö är en av norra Europas största transportpunkter där Det innebär att alla som äger en bil ska kunna ha en par- mets förutsättningar som grund. mycket gods passerar på väg till och från kontinenten. Det keringsplats inom ett vettigt avstånd, det för att främja val- • Cykelparkering bör utformas på ett sätt som erbjuder till- mesta av trafiken körs på Yttre ringvägen, förbi Malmö, friheten. I praktiken innebär detta att staden har delats in i räckligt antal cykelplatser och ger ett inbjudande intryck. men transporter på järnväg ökar. Precis i den östra gränsen olika zoner där man vid nyexploaterings ska tillgodose en • Cykelparkering ska utformas på ett sätt som minimerar av planområdet löper Kontinentalbanan (se karta sid. 10), viss mängd parkering. Zonerna baseras till största delen på stöldrisken och om möjligt ger väderskydd. som fungerar som Malmös inre godsspår. Enda sättet att hur nära centrum man befinner sig, ju närmre man är desto korsa den från Norra Sorgenfri är via nedsänkningen av mindre bil och mer cykel planerar man efter. Siffrorna är Parkeringsnorm: Cykel Industrigatan. baserade på nyproduktion det senaste decenniet, där an- Precis som för bil finns det angivet hur många platser som talet parkering har legat mellan 400-500 platser per 1000 ska finnas för cyklar. Här ligger Norra Sorgenfri inom Zon Det finns fortskridna planer på att omvandla godsspåret invånare. A och det som gäller för denna zon är: till ett pendelspår och låta godset gå på ett spår utanför • Flerbostadshus: 2,5 platser/lgh staden. Pendeln ska i sådana fall svänga mellan Hyllie och Norra Sorgenfri ligger i den inre delen av Malmö som be- • Studentboende: 1,5 platser/lgh Malmö central och ett flertal pendlarstopp ska placeras tecknas som Zon A och Zon 1 i styrdokumentet. Det som • Näringsliv: längs sträckan. är applicerbart i detta område är. • Kontor: 18 platser/1000 m2 • Flerbostadshus: 0,8 platser/lgh+0,1 plats för besökande • Handel: 30 platser/1000 m2 Centrala Malmö innefattas av en miljözon för tunga trans- • Enfamiljshus (t.ex. radhus och villa): • Industri: 6 platser/1000 m2 porter, som innebär begränsningar i hur stora fordon som • Enskildparkering 2 platser/hushåll får sköta transporterna och att de som gör det ska vara • Gemensam parkering 1,5 platser/hushåll + 0,1 miljöcertifierade. Zonen sträcker sig från Västra Innersta- plats för besökande den till Kontinentalbanan och från Norra kanalen till Södra • Studentboende: 0,2 platser/lgh Innerstaden. Undantaget från denna zon är planområdet, • Näringsliv: Norra Sorgenfri och Sofielunds industriområde, som an- • 0,2 platser/anställd nars hade innefattats av zonen. • Kontor: 8 platser/1000 m2 • Handel: 3 platser/1000 m2 • Industri: 3 platser/1000 m2 • Biograf/Teater: 50 platser/1000 m2 • Sport- och idrottsanläggning: 0,2-0,4/1000 m2 för använ- dare + 0,1-0,3 platser/1000 m2 för besökare • 2-3 % av parkeringsplatserna ska vara handikappsanpassade.

Parkeringspolicy: Cykel • Varje fastighets behov av cykelparkering ska i första hand lösas på tomtmark. • Cykelparkering ska placeras så nära målpunkten som möj- ligt, för att erhålla kortast möjliga gångavstånd. • Stora målpunkter såsom buss- och järnvägstationer, af- färscentra utanför gågatusystemen samt utbildningslokaler 12 Mark- och miljöintressen

Buller Buller i bostäder från industri behandlas i Miljöbalken (MB). Vad det gäller bullerstörningar från transporter, är det Enligt miljöbalken kan både fastighetsägaren och verksam- främst Nobelvägen och Kontinental-banan som utgör de hetsutövaren tvingas att vidta åtgärder om det finns risk för största bulleralstrarna. Enligt Vägverket ska bostäder ha en att olägenheter för människors hälsa eller miljön uppstår. ekvivalensnivå om 30 dBA från vägar, max 45 dBA nattetid och 55 dBA vid fasaden. Samma värden gäller för utbild- Fastighetsägaren/verksamhetsutövaren kan också föreläg- nings- och vårdlokaler. När det gäller verksamheter ska ek- gas att utföra och bekosta bullermätningar och utredningar vivalensnivån inomhus inte överstiga 40 dBA. om tillsynsmyndigheten anser att det är nödvändigt. Enligt balken ställs även krav på försiktighetsmått för att förebyg- Föroreningar och skyddsavstånd ga olägenheter. I planområdet finns ett par verksamheter som vid en exploatering bör undersökas närmare för att avgöra om dessa När man mäter buller på fastigheter används Socialstyrel- har förorenat marken. I kvarteret Verket ligger E.ONs sens Allmänna Råd som innefattar riktvärden för buller. Ef- gasklockor som ska avvecklas 2011-2012. Boverket rekom- tersom Norra Sorgenfri är ett industriområde som är i bruk menderar ett skyddsavstånd på 200 meter till gasklockor. gäller riktvärden för externt industri buller dessa säger: Källa: Skånetrafiken I det sydöstra hörnet av Kvarteret Brännaren ligger en ben- Externt Dagtid Kvällstid Nattetid sinmack som kommer kräva sanering av marken vid en av- veckling. Likaså ligger en bensinmack i sydöstra hörnet av indus- Kl 07-18 Kl 18-22 Kl 22-07 Kvarteret Smedjan. Boverket och Räddningsverket rekom- Kollektivtrafik tribuller Ekviva- Ekviva- Ekviva- Det går två busslinjer igenom Norra Sorgenfri, båda i menderar ett riktvärde på skyddsavstånd på 100 meter vid lentnivå lentnivå lentnivå bensinstationer. nordsydlig riktning. Dessa linjer är nummer 3 och 31. Linje (max) 3 är Malmös ringlinje, som trafikerar de centralare delarna av staden, vars hållplats i Norra Sorgenfri är Celsiusgården Bostäder, Kvarteret söder om Norra Sorgenfris östliga del består av vid korsningen Celsiusgatan/Nobelvägen. Linje 31 går från rekreation- två läkemedelsföretag som vid brand eller läckage skulle sytor, kunna sprida föroreningar. Centralen, även frånVästra Hamnen, ut till Elisedal, via Ro- 40 (55) sengård. Bussen stannar i planområdet vid korsningen In- utbildn- 50 dBA 45 dBA dBA dustrigatan/Östra Farmvägen. ingslokaler och vård- Väster och norr om planområdet går linje 6 österut. Ca en lokaler kilometer söderut går linje 5 österut via Rosengård. Cirka 500 meter norr om planområdet ligger Värnhemstorget Arbet- som är en av Malmös kollektivtrafiksknutpunkter. Från slokaler för ej Malmö central går både Sverigetrafiken, Öresundståg och 60 dBA 55 dBA 50 (-) dBA Pågatåg till resten av Skåne och Danmark. bullrande verksamhet 13 14 Analys

15 Analys

Introduktion till analysen För att bilda oss en uppfattning om vilka kvaliteter som finns i Norra Sorgenfri har vi gjort en inventering på plats samt använt oss av en byggnadsantikvarisk utredning, framtagen speciellt för området. Analyserna är gjorda för att ge en klarare bild av de kvaliteter och brister som finns i den befintliga kvarterstrukturen och dess bebyggelse. Nedan kommer en klassisk Lynchanalys och på den följer en genomgång av de bebyggelsestrukturer som finns runt omkring Norra Sorgenfri. Avslutningsvis går vi igenom kvarter för kvarter för att bättre bilda oss en uppfattning av byggnaders ålder och funktion.

Kevin Lynch-analys Kevin Lynch´s analysmetod utgår från hur stadslandska- pet är uppbyggt och hur det ser ut. Landskapet analyseras utifrån olika strukturer, riktningar och element som bar- riärer, landmärken, knutpunkter, stråk, landskapsrum och utblickar. Först har vi tittat på hur området ser ut i nuläget och senare i dokumentet har vi jämfört med hur området kommer att uppfattas efter vårt planförslag.

Barriärer kan beskrivas som linjära element vilka uppfattas som gränser mellan två områden. Barriärer kan även fungera som stråk beroende på vilket perspektiv man utgår ifrån. Vi har kunnat urskilja två stora barriärer i Norra Sor- Landmärken är fysiska objekt som bidrar till en ökad orien- kvarter bredvid. Värnhemstorget är en annan viktig knut- genfri, Kontinentalbanan och Nobelvägen. Vi utesluter att terbarhet på platsen. Landmärken kan vara höga och synas punkt som ligger nära området men finns inte med på kar- de är stråk eftersom vi utgår från vårt planområde. Konti- på långt håll eller lokala och synas ur vissa vinklar. Turning tan. nentalbanan ligger i områdets östra del och utgör en barriär Torso är ett tydligt landmärke som syns från Norra Sorgen- till intilliggande område. Det finns dock en planskiljd pas- fri. Även de intilliggande studentbostäderna i Rönnen syns Stråk är de leder vi rör oss på. Det kan t.ex. vara gator, sage under järnvägen. Den starkt trafikerade Nobelvägen tydligt från planområdet. vägar, kanaler eller järnvägar. I nuläget har vi inte kunnat delar upp området i två delar och utgör en kraftig barriär. urskilja något tydligt stråk i området. Gröna rum är om- Även en del av kvarteren i Norra Sorgenfri utgör barriärer Knutpunkter är strategiska punkter med intensiv använd- råden med en identifierbar karaktär som är möjlig att gå eftersom de är inhägnade och inte går att passera. Även ning och ofta lokaliserade där två stråk möter varandra. Det in i. De gröna rum som vi identifierat är kyrkogården som St Pauli kyrkogård, söder om planområdet, utgör en bar- är platser dit folk färdas eller uppehåller sig. Inom planom- har en tydlig karaktär och ligger i anslutning till området. riär eftersom den är svår att ta sig igenom då det finns få rådet finns inga knutpunkter. Däremot finns en knutpunkt Utblickar är siktlinjer mot ett landmärke. I området finns öppningar. i direkt anslutning till planområdet, Willys, som ligger i ett tydliga utblickar mot Turning Torso från Industrigatan. 16 Stadskaraktärsstudie Genom att titta på vilka stadskaraktärer som angränsar till planområdet kan vi ta ställning till framtida bebyggelsestruktur i Norra Sorgenfri. Studien syftar till att få en uppfattning om vilken bebyggelsestruktur, skala och utformning som är lämplig inom området. Valet står mellan att bygga vidare på befintligt mönster eller reagera och skapa ett nytt.

I Malmös översiktsplan finns en kartläggning av stadens olika stadskaraktärer. Alla sju stadskaraktärer återfinns i Norra Sorgenfri med dess omgivning. Planområdet har karaktären av ett verksamhetsområde medan angränsande kvarter har en blandning av de andra stadskaraktärerna. De stadskaraktärer som beskrivs nedan är; tät kvartersstad, gles kvarterstad, grannskapsenheter, storskaliga bostadsområ- den, småskaliga bostadsområden, institutioner, verksam- hetsområden samt gröna rum.

17 Grannskapsenheter Tät kvartersstad Grannskapsenheterna bildades under 1940-talet som en re- Den täta kvartersstaden består av en sluten bebyggelse i aktion på funktionalismens idéer om de upplösta kvarteren. fem till sex våningar. Det är vanligt med fasader i gult te- Större områden med hyreshus började byggas med en mer gel med dekorativa inslag, men även putsade fasader i ljusa enhetlig utformning på byggnader och utemiljö än tidigare toner förekommer. Gårdarna är ofta små och mörka vilket eftersom det nu oftast var endast en byggherre. Husen pla- gör att de allmänna platserna får stor betydelse. Bebyg- cerades fritt mot en skyddad bilfri gård. Husen vände sig gelsekaraktären växte fram under 1930-talet då städerna ofta mot en central grönyta eller en ett butikstorg. Tanken präglades av befolkningstillväxt, industrialisering och hög- var att stadsdelen skulle fungera som en självständig en- konjunktur. Malmös innerstad samt stadsdelen Värnhem het med många funktioner inom närområdet samt att den nordväst om planområdet är ett exempel på denna stadska- lokala tillhörigheten skulle stärkas. Malmö stads allmänna raktär. Malmö stads allmänna riktlinjer för en tät kvarters- riktlinjer för grannskapsenheter är att områdenas tydlighet, stad är att de grundläggande karaktärsdragen ska bevaras. Tät kvartersstad karaktär och sammanhållna enhet ska bevaras. Kompletter- Butiker och publika lokaler ska placeras i bottenvåningarna ingar i form av ny bebyggelse inom områdena är normalt samt bostäder med entré från gatan eftersträvas. inte möjliga.

Gles kvartersstad Storskaliga bostadsområden Den glesa kvartersstaden kännetecknas av storgårdskvar- Storskaliga bostadsområden uppfördes på 1960-talet för ter med stora planterade gårdar där breda porthus leder att stilla bostadsbristen efter inflyttningsvågen till städerna. in till gården. Det är en fortsättning på den täta kvarters- Det skedde en hög exploatering på jordbruksmark utanför staden med inspiration till stadsrummets utformning från staden, ofta med parallella skivhus i åtta våningar eller mer. trädgårdsstaden med öppenhet och gröna rum. Den öppna De stora byggnadskropparna medförd stora ytor mellan bebyggelseformen har resulterat i upplösta kvarter med fri- husen som bl.a. skulle rymma det ökade antalet bilar. Gatu- stående byggnader med gräsmattor emellan. Denna stads- rummen var trädplanterade och i anslutning till områdena karaktär återfinns både i kvarter både norr och söder om fanns ofta större parkområden. Exempel på denna stads- planområdet. Malmö stads riktlinjer är att de grundläggan- karaktär finns utmed Östra Färmvägen norr och söder om de karaktärsdragen och stadsbildens sammanhållna helhet planområdet. Enligt Malmö stads allmänna riktlinjer ska de storskaliga stadsdelarna bevaras och utvecklas efter sin ska bevaras. Nybebyggelse och kompletteringar i den glesa Gles kvartersstad kvartesstaden bör ske restriktivt utan att ta i anspråk plan- grundidé och respekt för de ursprungliga kvaliteterna. Ny teringar och andra friytor. bebyggelse kan komplettera den befintliga.

18 Småskalig bebyggelse På 1800-talet, i samband med den stora emigrationen från landsbygden, växte nybyggarsamhällen upp utanför stads- gränsen. Dessa var byggda på traditionellt sätt utan några avancerade stadsplaneidéer och hade ingen myndighets- kontroll. Den äldre traditionella bebyggelsen bestod av hus på 1 till 1 ½ våningar, branta tak och putsade väggar. Runt sekelskiftet blev även tegel vanligt. Ett exempel på ett nybyggarsamhälle är Kirseberg. Småskalig bebyggelse finns även öster om planområdet i utkanten av verksam- hetsområdet. Enligt Malmö stads allmänna riktlinjer ska historiska samband eller sammanhang i bebyggelse eller vägsträckningar återupprättas eller förtydligas. Den tradi- Grannskapsenheter Småskalig bebyggelse tionella bebyggelsens karaktär ska bevaras i de delar den varit reglerad. Eftersom bebyggelsen ofta saknar parkrum ska sådana nyskapas där det är möjligt.

Institutioner Institutionsområdena är oftast utbyggda under en lång tid och har tillkommit genom privata donationer eller genom hantverksföreningar. Institutionsbyggnaderna är oftast friliggande i ett större grönområde och har stora arkitektoniska kvalitéer. Mycket omsorg lades på omgivningarnas utformning som med tiden allt mer fick karaktären av of- fentliga rum. En institution som angränsar planområdet är kvarteret Rönnen i norr som byggdes som sjukhus. Enligt Malmö stads riktlinjer ska de friliggande byggnadernas kul- Storskaliga bostadsområden turhistoriska värden bevaras samt den omgivande parklik- Institutioner nande karaktären. Stadens skolgårdar bör inte bebyggas då de utgör viktiga friytor med potential att bli en viktig del i stadens gröna nätverk

19 Förhållningssätt till framtida stadskaraktär inom planområdet Verksamhetsområden Inom planområdet tänker vi oss tre huvuddelar med olika Verksamhetsområdena är belägna i stadens ytterkanter och bebyggelsestruktur, dessa skiljer sig till viss del från den är byggda enligt principen att skilja bostäder och arbets- intilliggande strukturen. platser åt. Denna tanke om zonering uppkom kring sekelskiftet då etableringar av verksamheter började förläggas I östra delen av området tänker vi oss en ganska öppen utanför staden tillsammans med nya arbetarkvarter. Tidi- bebyggelsestruktur som delvis vänder sig mot kyrkogården gare var bebyggelse blandad och en och samma fastighet i söder. Det stora kvarteret mot kyrkogården delas upp i kunde innehålla både butiker, verkstäder, kontor och bo- mindre enheter. Här föreslår vi huvudsakligen bostadsbe- städer. Till definitionen av verksamhetsområdena räknas byggelse i varierad skala med många högre hus för att ta även hotell, handel, kontor, produktion, stormarknader tillvara på utsikten. Kvarteret norr om Industrigatan som och gallerior mm. Bebyggelsen har en fri och oftast mono- idag innehåller två stora bussgarage bryts delvis upp. ton utformning och placering och områdena är anpassade efter bilen. Malmö stads riktlinjer vill främja mångfalden i I mittersta delen av området bygger vi vidare på den täta bebyggelsen och ser positivt på kompletterande bostadsbe- Verksamhetsområden kvartersstaden. Bebyggelsen är mer småskalig och det är byggelse där det passar. Det är önskvärt att sambanden till därför möjligt att bryta upp kvarteren i mindre enheter. I omgivande bebyggelse, grönstruktur och cykelnät förstärks denna del vill vi åstadkomma en blandning av bostäder och och knyts samman där det är lämpligt. verksamheter med en varierande skala och utformning på bebyggelsen.

Gröna rum I västra delen av planområdet vill vi bevara karaktären av Malmös vackra parker bidrog till att staden på 1930-talet ett verksamhetsområde, även om byggnadsvolymerna i även fick namnet ”parkernas stad”. Då begreppet grund- många fall får nya funktioner. Här ligger många storskaliga lades hade staden en stor areal parkyta per invånare. Mil- byggnader och kvarteren förblir därför stora i denna del jonprogrammets områden ändrade på detta och Malmö eftersom vi väljer att bevara de flesta byggnaderna. har inte längre speciellt stort parkareal per invånare. Men fortfarande lever begreppet parkernas stad kvar, mycket på grund av Malmös många centralt belägna parker. Malmös parker kom till under olika tidsepoker och speglar därmed olika trädgårdsarkitektoniska stilar. St Paulis kyrkogård som angränsar till planområdet i söder är ett tydligt exempel på ett grönt rum. Parkerna kräver omsorg och omvårdnad för att de ska fortleva efter som de gröna rummen ständigt är Gröna rum under förändring. Enligt Malmö stads riktlinjer läggs stor vikt på att parkmarken inte bebyggs eller utnyttjas till andra ändamål än park.

20 Funktionsuppdeling efter analys av planområdet

21 Antikvarisk utredning Källa: Enheten för kulturmiljövård, Malmö Stad

22 Kvarterens historia vagnshallarna och bussgaraget. Den innehöll bland annat Norra Sorgenfri har en intressant historia och stark karak- verkstäder, förråd, plåtslageri och snickeri för både bussar tär med många bevarade industribyggnader, men området och spårvagnar. Byggnaden är uppförd i tidstypisk stil med har även många avrivna tomter. En byggnadsantikvarisk fasader i rött tegel med synlig betongstomme. Den har en utredning över Nora Sorgenfri har upprättats av enheten kontorsdel i tre våningar mot norr, och verkstadsdelen som för kulturmiljövård. Genom att kartlägga områdets historia är lägre mot söder. Sistnämnda del anknyter formmässigt visar utredningen vilken bebyggelse som är särskilt beva- bussgaragets tillbyggnader. Byggnaden har genomgått ransvärd ur kulturmiljösynpunkt, men också ur ett stads- många förvanskande förändringar och är mindre intressant byggnadsperspektiv. De kulturhistoriskt värdefulla byggna- ur kulturhistorisk synvinkel. derna har delats in i tre kategorier, vilka visas på kartan. En del byggnader har ett arkitektoniskt värde i sig medan andra är intressanta pga. dess historia eller för att de ingår som en del i en större helhet.

Med den antikvariska utredning som grund redovisar vi nedan kvarterens historia och bebyggelsekaraktär samt Kvarteret Spårvägen vilka byggnader som enligt utredningen anses vara beva- Tidigare fanns ett antal gårdar i kvarteret där jordbruk be- randevärda. Som avslutning anger vi vårt förhållningssätt drevs. Senare placerades bland annat stadens materialgård till hur mycket av bebyggelsen som ska bevaras inom pla- och bussgarage här. nområdet. Från 1887 hade Malmö hästspårvagnar men 1906 etablerades spårvagnshallarna (a) med elektriskt drivna spårvag- nar som fanns kvar till 1973. Längs Zenithgatan låg bland annat reparationsverkstad, kontor, stall och smedja. Inåt kvarteret låg spårvagnshallarna. I det som finns bevarat av dessa byggnader inryms idag grundskolan Rönnenskolan som är utförd i sekelskiftesarkitektur med röda tegelfasader och dekorativ murning av olika slag. Byggnaderna är välbe- varad, även om hallarna är något modifierade.

1932 uppfördes ett bussgarage (b) öster om vagnhallarna efter ritningar av Frans Ewers. Det var en tvåskeppig bygg- Spårvägen - Äldsta delen av bussgaraget (b) nad med rundbågiga tak. Denna byggnad kom att byggas till i tre omgångar med en sista utbyggnad 1968. Ytan för- dubblades med en stor tillbyggnad mot söder, utförd med flacka sadeltak och dekormurning i brunt tegel. Bussgara- get med dess olika utbyggnadsetapper är präglat av sin till- komsttid. Vid framtida förändringar är det viktigt att strukturen med den synliga stommen bibehålls. 1955 byggdes en verkstads- och kontorsbyggnad (c) mittemellan spår- 23 utmed Nobelvägen ligger E.ON:s konstorsbyggnad (d) uppförd 1989-91. Utemiljön har GORA art & landscape utformat.

Kv Verket - E.ON från Nobelvägen (d) Kvarteret Verket Kvarteret Smedjan Kvarteret Verket har fått sitt namn efter Malmös gasverk I kvarterets sydvästra hörn, mot korsningen Industrigatan- som flyttade till området i slutet av 1890-talet. Byggnaderna Nobelvägen, uppfördes tidigt 1900-tal Barnekows labora- var uppförda i en fantasifull historicerande stil av arkitekten torium (a). Byggnaden hör till en av de äldsta i området Alfred Arwidius. Ett stickspår från Kontinentalbanan gick och dess röda tegelfasader har ett miljöskapande värde. Fa- fram till gasverket utmed Industrigatan. De flesta av bygg- briken har förändrats mycket men dess volym samt några naderna på gasverksområdet revs på 1950- till 1960-talet finns bevarade. Ut mot Industrigatan ligger det lager- och eftersom nya tekniker krävdes. I hörnet mot Sankt Knuts verkstadsbyggnader från 1950-60-talen, bl.a. ett glaslager väg finns idag tre byggnader bevarade från gasverket, varav som är ett fint exempel på 1950-talets industriarkitektur. den äldsta uppfördes 1932 som personalbyggnad (a). Bygg- Idag är UBA och Växthusspecialisten m.fl. verksamma här. naden med sin tidstypiska klassicistiska utformning är idag Kv Verket - Foto över det gamla gasverket På tomten till öster som idag står tom låg tidigare en Läder- mycket välbevarad. Bebyggelsen är kulturhistoriskt värde- fabrik som brann ner 1996. full med sin tidstypiska tegelarkitektur från sekelskiftet med dekorativa inslag. En annan byggnad som är bevarad från Bebyggelsen i kvarterets norra del tillkom i slutet av 1930- gasverket är ett litet maskinhus för ett vattenverk (b). talet. I hörnan mot Nobelvägen ligger Förlagshusets byggnad (b) med en utpräglad funkisarkitektur i fasadmaterialet Utmed Industrigatan ligger en verkstadsbyggnad från travertin med en fin entré i svart natursten med rostfria 1950-talet (c), öster om denna ligger två andra byggnader detaljer. Öster om Förlagshuset ligger före detta Wibergs med liknande karaktär. Dessa utgör ett viktigt inslag i stads- kappfabrik (c), som 1953 byggdes ut mot väster. bilden genom sin placering vid vägen. De tre byggnaderna utgör en enhet volym- och materialmässigt. Utmed Celsiusgatan i kvarterets nordöstra del ligger tre sammanbyggda hus uppförda 1938, 1950 samt 1970 (d), Övrig bebyggelse på gasverkstomten är av enklare utform- av den farmaceutiska industrin Ferrosan. Byggnaderna är ning, såsom en kontrollbyggnad uppförd 1968 i gult tegel Kv Smedjan - Barnekows fabrik (a) arkitektoniskt präglade av sin tidsanda. Den äldsta är en och en stor förrådsbyggnad i plåt. I kvarterets östra del tegelbyggnad men ett formspråk på gränsen mellan klas- 24 sicism och funkis medan den mittersta byggnaden har Längs med Agneslundsvägen i söder ligger gula och röda marmorbeklädda fasader och en stilfull entré. Den senast tegelbyggnader från 1940–50-talet. I en av dem ligger Carl tillkomna av de tre byggnaderna ligger i hörnan mot Östra F Jönssons åkeri (c) grundat redan 1888. I en annan bygg- Farmvägen, en stor kontorsbyggnad i rött tegel som idag nad (d) har Vägverket sitt kontor, huset uppfördes 1946 används av Migrationsverket. Byggnaderna på gården har som kakelfabrik. Här låg förr även Per Fricks fabriker, idag tillkommit under 1930-60-talen. I en av dessa byggnader finns inga av dessa byggnader bevarade. har läkemedelsföretaget DuPont sin verksamhet. I kvarterets nordöstra hörn fanns tidigare bl.a. träprodukt- I kvarterets södra del finns stora tomma ytor. Utmed In- industri. Ut mot Industrigatan ligger industri- och kontors- dustrigatan ligger en långsträckt, mycket enkelt utformad byggnader från 1940-talet som genomgått flera förändring- kontorsbyggnad i plåt från 1975. Det finns även en bensin- ar och förlorat sin ursprungliga karaktär. Den bebyggelse mack inom kvarteret. som ligger utmed Östra Farmvägen är enklare och uppför- des under 1960- och 70-talen.

Kvarteret Spiralen Kvarteret Spiralen har framförallt präglats av företaget AB Addo som flyttade till området 1933. Den första byggnaden (a) företaget flyttade in i ligger utmed Östra Färmvä- gen, därefter expanderade dem utmed Industrigatan och inne i kvarteret. Företaget som tillverkade räknemaskiner var under 1970-talet Malmös näst största arbetsplats. Före- taget hade länge en stor betydelse för staden men 1972 la- Kv Brännaren - Oljeslageri i slutet av 1800-talet (a) des verksamheten ner. Idag finns här bl.a. konstnärsateljéer, bilverkstäder, grossistfirmor och hantverksverkstäder. I en av byggnaderna har Migrationsverket lokaler. Byggnaderna utgör en enhetligt och karaktärsfull miljö som är mycket Kvarteret Brännaren värdefull för området. Fasaderna utmed Östra Farmvägen Kvarteret Brännarens nordvästra del består av två stora, i och Industrigatan bildar en särpräglad siluett med sin röda det närmaste helt avrivna fastigheter. Här låg tidigare AB tegelarkitektur och rundbågiga fönster. Alfred Benzons fabrik som tillverkade kemisk-tekniska produkter. Det som finns bevarat är kontorsbyggnaden (a) I norra delen av kvarteret Spiralen hade madrassfabriken från 1910, en av områdets äldsta byggnader, i rött tegel med DUX AB en lokal (b). Företaget etablerades i området i dekorativ murning. Utmed nuvarande Nobelvägen etable- slutet av 1930-talet. Idag används lokalen till Apotekets rades 1898 den första fabriken i Norra Sorgenfri, Malmö verksamhet, som även har intilliggande byggnader upp- oljeslageri. Det enda som finns kvar av fabrikens tidigaste Kv Spiralen - Addofabriken (a) förda under1980-talet. Fabriken utgör en tillgång i gatu- delar är ett fragment från en äldre byggnad mot Nobel- bilden med sin gula tegelarkitektur med dekorativa inslag. vägen. Det finns även en byggnad från 1938 (b) bevarad Kontorsbygganden utmed gatan är i två våningar medan inom samma fastighet, där finns idag konstnärsateljéer, och produktionsbygganden bakom är lägre och enklare till ut- ett galleri i en gårdsbyggnad. formningen. Apotekets byggnader från 1980-talet (c) är väl- 25 bevarade med ett sammanhållet arkitektoniskt formspråk med fasader i gult tegel och detaljer och tak i röd plåt.

Flera av fastigheterna i kvarteret Spiralen är anpassade efter det gamla stickspårets dragning. En byggnad har en zig- zag utformning och en annan byggand har en svängd fasad mot Industrigatan.

Kv Grytan- Korvskinnsfabriken (c)

Kvarteret Grytan I kvarteret Grytan fanns en av Malmös tidigaste industrier, en kvarnstens- och slipskivsfabrik (a). Fabriken etablerades i Norra Sorgenfri på 1910-talet. Bygganden utgör idag en karakteristisk siluett med sin röda tegelfasad mot gatan. Kvarteret Tangenten Vid Östra Farmvägen etablerades 1929 Wangels färgeri och Kvarteret är kilformat eftersom det ligger mellan kontinen- kemiska tvättanstalt (b), som var i bruk fram till 1960-talet. talbanan och det gamla stickspåret. Det består av en stor Fasaden utmed gatan är mycket välbevarad men bygganden byggnad (a) som uppfördes på 1960-talet när AB Addo i övrigt är i dåligt skick. På gården finns ett gytter av enklare utökade sin verksamhet. Bygganden är utförd som en klas- lagerbyggnader. sisk industribyggnad med fasader i rött tegel med längsgå- ende fönsterband. På baksidan finns en lägre verkstadsdel Korvskinnstillverkaren AB Tripasin var verksam i områ- Kvarteret Ugnen med sågtandstak. Byggnaden är dock inte lika viktig för det mellan 1937 och 2005. Dess långsträckta byggnad (c) I kvarteret Ugnen låg en skrotfirma från 1930-talet som stadsrummet som AB Addos övriga bebyggelse utgör en stor del av kvarteret Grytan. Bygganden har fått idag är riven. Skrotfirman är idag ersatt av en lagerbyggnad genomgå ett antal ombyggnationer under åren men dess från 1960-talet (a) som används av Plyfa AB. Bygganden är ursprungliga stil i gul tegelfunktionalism är väl bevarad. av enklare utformning i gult tegel och är inte betydelsefull Bygganden har ett viktigt kulturhistoriskt värde med sin ur kulturmiljösynpunkt. enhetlighet och gedigna arkitektoniska utformning. Öster om AB Tripasin låg telegrafverkets förråd från 1930-talet, Kv Tangenten - som nu är ersatt av Televerkets byggnad (d) uppförd 1980. Tillägg Addo- Det är i detta kvarter viktigt att ta tillvara på de kvalitéer fabriken (a) som de enhetliga områdena skapar. 26 Förhållningssätt till bevarandevärda byggnader inom planområdet

Det finns stora möjligheter att förtäta Norra Sorgenfri och åstadkomma en spännande stadsdel med blandad bebyggelse både avseende ålder och arkitektoniskt uttryck. Vårt förhållningssätt är att vi vill bevara så mycket som möjligt av den bebyggelse som är kulturhistorisk värdefull. Norra Sorgenfri är ett av Malmös äldsta industriområden och har en stark förankring hos invånarna. Genom att bevara den gamla bebyggelsen finns kopplingen till områdets historia kvar. Äldre byggnader medför ofta lägre hyreskostnader och i viljan att skapa en integrerad stadsdel tycker vi det är viktigt att spara en stor del av denna bebyggelse.

Även om vår utgångspunkt är att spara så mycket som möj- ligt av den gamla bebyggelsen, anser vi att en fungerande gatustruktur är viktigare än att bevara enstaka byggnader, vilket beror på att gatustrukturen är en mer bestående struktur. Kvarteren i området är storskaliga och vi anser att de måste brytas ned för att skapa en blandad stadsdel med en trevlig vistelsemiljö.

Eftersom vi föreslår att området till största delen ska omvandlas till en funktionsblandad stadsdel anser vi att vissa storskaliga byggnader som plåtlager måste rivas. Vi har dä- remot valt att bevara de byggnader som har en uppbyggnad mer lämpad att användas till andra funktioner.

27 28 Förslaget

29 Förslaget

Ny väg- och kvartersstruktur

vegetation

30 Planen och kvartersindelning gatan och Östra Farmvägen/Industrigatan höjs upp för att Ett av målen med förslaget är att skapa en blandad stadsdel sänka hastigheten. De befintliga trafikljusen vid korsningen som är väl integrerad i övriga Malmö. Området ska fungera Nobelvägen/Industrigatan blir kvar. De nya gator som till- som en egen stadsdel där man kan bo, arbeta och studera. kommer mellan kvarteren är anpassade efter de gåendes Det ska även finnas service av olika slag. Norra Sorgenfri villkor. ska vara en stadsdel med platser för vistelser som främjar möten mellan människor. Planen är ett viktigt redskap för att uppnå våra mål.

Området är i nuläget uppbyggt av en rutnätstruktur med stora kvarter där gatorna är långa och raka. Denna struktur har varit nödvändig för den typ av verksamheter som tidigare har funnits. Vi har byggt vidare på rutnätsstrukturen i det nya förslaget, men för att området ska fungera som en central stadsdel har vi valt att bryta upp kvarteren för att skapa tillgänglighet och trevligare vistelsemiljöer. Greppet innebär att vissa byggnader måste rivas då gatustrukturen är mer permanent och viktigare än bevarandet av enskil- da byggnader. Huvuddelen av det som är värt att bevaras kommer dock att vara kvar.

Förslaget medför tydliga kvartersindelningar med gränser för privat och offentligt. Gatorna är lätt vinklade för att Exempel på upphöjd korsning skapa ett intressant gatunät med siktlinjer, men även för att Källa: Nordform och Malmö Stad bevara värdefulla byggnader. De nya byggnaderna är placerade med tanke på solförhållanden, effektivt markutnytt- jande och tysta lägen. Byggnaderna varierar i våningsantal och utförande med punkthus (10-20 vån.), flerbostadshus (3-7 vån.) och radhus (2-3 vån.). Detta för att knyta an till den brokighet som i nuläget finns i Norra Sorgenfri. Bygg- naderna längs stråket på Industrigatan har vridits för att skapa variation och ett spännande gaturum. Utrymmena som skapas ger plats för uteserveringar och ett ökat folkliv som underlättar för möten mellan människor.

Huvudgatorna Industrigatan, Nobelvägen och Östra Farm- vägen ligger kvar med sin ursprungliga bredd. Träd plan- teras för att skapa ett lugnare tempo och ett mer estetiskt tilltalande gaturum. Korsningarna Nobelvägen/Industri- Gaturummet i kvarter

31 Volymstudie Norra Sorgenfri mot nordväst

Skyline Norra Sorgenfri mot norr

32 Delområden Vi har valt att dela upp området i tre delområden med olika karaktär och innehåll.

Väst Här är rutnätet flexibelt och friare utformat, utan kvadratiska kvarter. Byggnadskropparna är uppbrutna och anpassade efter solljus och det tysta läget vid St. Pauli kyrkogård. Högre punkthus blandas med lägre flerbostadshus. Det ska framför allt vara ett område med bostäder eftersom det ligger i anslutning till grönska och erbjuder tysthet. I det gamla bussgaraget föreslår vi en form av saluhall innehål- 0 100 200 landes butiker och marknader. Taket omvandlas till en grön lunga och byggnaden får nytt utseende och entré. 33 Mitten Här är bebyggelsen tätare och mer intim med lägre byggnader. Kvarteren är kvadratiska men med lätt vinklade gatu- sträckningar för en mer spännande vistelsemiljö. Området speglar Norra Sorgenfris brokighet med olika höjder och materialval. Flera äldre byggnader bevaras och blandas med de nya. Här finns ett stråk med en blandning av butiker och bostäder för att skapa liv och rörelse. Detta stråk är tänkt att fungera som en koppling mellan östra och västa Malmö. 0 100 200 Stråket kantas av uteserveringar och gröna utrymmen. 34 Öst Här ligger större byggnadsvolymer som rester från indu- striperioden kvar. En del av dessa får funktion som konst- högskola och kulturcentrum för att spinna vidare på den konstnärliga andan i området. Detta då de befintliga konst- närslokalerna bevaras. Denna del kommer att få en stor variation i volym då gammalt och nytt står sida vid sida. Vi fö- reslår ett nytt badhus i mitten av området och framför det ett torg som bildar delområdets hjärta. En pendelstation förslås längs Kontinentalbanan i anslutning till badhuset 0 100 200 och nya kontorsverksamheter. Med hänsyn till buller från järnvägen och säkerhetsrisker från omkringliggande läke- medelstillverkning anses området mest lämpligt för kontor och verksamheter. 35 Industriplan I delområde Väst föreslås en stor flexibel torgyta mellan det nuvarande bussgaraget och Industrigatan. Förhoppningen är att torget ska fungera som en mötesplats och locka män- niskor även från andra stadsdelar. Torget är tänkt som ett parktorg med varierad utformning av markbeläggning och möblemang . Det ges plats för försäljning, uteserveringar och en scen men torget kan även fungera för mer alternativa användningar som skateboardåkning. Torgytan fungerar också som en entré till bussgaraget som bevaras. Den stora byggnaden ger möjlighet till nya användningsområden. Vi föreslår en form av saluhall med butiker, marknader och företag. Flera entréer till byggnaden föreslås.

Taket på bussgaraget gräsbeläggs och ger möjlighet till aktiviteter som fotboll men kan även användas som en grön A A yta för rekreation och välbefinnande. Taket nås från en gräsklädd ramp på torgytan. Gräsrampen kan fungera som publikyta för den scen som finns på torget och på vintern kan den användas till pulkaåkning. En hisslösning planeras antingen i bussgaraget eller på utsidan.

Planen föreslår en glasvägg mellan Nobelvägen och bussgaraget för att smalna av gaturummet och bilda ett parkrum med plantering av körsbärsträd. Rummet belyses på olika sätt för att ge en mer ombonad känsla i kontrast till den stora öppna torgytan. Glasväggen längs gatan är uppdelad Cykel- i fyra delar för att inte bli en barriär för gående. Karaktären parkering på väggen kan lätt förändras över dygnet och årstiderna med hjälp av belysning. Konstnärlig utsmyckning och re- klam för olika evenemang och utställningar kan också visas. På Nobelvägen som går genom området passerar mycket trafik och torget med sin glasvägg kan väcka nyfikenhet och bli ett kännetecken för Norra Sorgenfri.

I anknytning till torget finns en befintlig busshållplats, -ut med Nobelvägen. Planen föreslår två nya busshållplatser på torgets södra sida utmed Industrigatan. Väster om bussgaraget finns utrymme för ca 50 parkeringsplatser.

36 Livet bakom glasväggen

4 m 9 m 4 m 9 m 7 m 19 m

Sektion A:A : Nobelvägen mot söder

Volymstudie

37 Industriplan mot öster

38 B

Stråket Industrigatan platser att uppehålla sig på, som uteserveringar, underlät- Ett av målen med planförslaget är att skapa ett stråk längs tas möten mellan människor. På stråket läggs en enhetlig Industrigatan som en koppling mellan den västra delen med markbeläggning, även belysning och möblemang ges en Industriplan och den östra delen med Badtorget. Stråket är enhetlig stil som kontrast till det brokiga stadsrummet. även tänkt att fungera som en länk mellan västra och östra Malmö. Utformningen av stråket präglas av brokighet med Planförslaget ger Industrigatan en utformning som skapar vridna byggnader för att skapa ett variationsrikt och spän- gynnsammare förutsättningar för gångtrafikanter. Vägen nande gaturum. De vridna byggnadskropparna leder till smalnas av genom en mittremsa och längs sidorna plante- oregelbundna platsbildningar som är utmärkande för strå- ras en allé. Det föreslås upphöjda övergångsställen på flera ket. Dessa platser kan användas för olika aktiviteter som platser längs stråket. Dels för att underlätta för rörelsehind- uteserveringar, konstnärlig verksamhet eller klätterväggar. rade att ta sig över gatan, dels för att sänka hastigheten. På Platserna kan ges en konstnärlig utsmyckning genom sam- södra sidan av vägen föreslås en cykelväg som knyter an arbete med konstnärer i området. till den befintliga strukturen. Parkeringar ska finnas längs gatan för att öka tillgängligheten till verksamheterna och Längs stråket ska det finnas möjlighet för verksamheter i underlätta för rörelsehindrade. Totalt föreslås 36 parke- bottenvåningarna som caféer och butiker med entréer vän- ringsplatser utmed stråket oregelbundet placerade på båda da mot gatan vilket skapar liv och rörelse. Genom att skapa sidor om gatan. 39 Industrigatan mot väster

Sektion B:B : Industrigatan mot väster

Volymstudie

40 Industrigatan mot öster

41 Badtorget Mitt i område öst, i närhet av en ny pendelstation, kommer ett nytt badhus att uppföras. Detta då Malmö i nuläget inte har något fungerande badhus. Intentionen med badhuset är att det ska bli en attraktion och mötesplats i Norra Sor- genfri som lockar till sig såväl stadens invånare som besö- kare från andra städer. Badhuset kommer att ha en yta av ca 4800 kvm och kan därför innehålla en 50 meters bassäng. Det finns även utrymme för äventyrsbad, relaxavdelning, gym och café.

För att knyta ihop badhuset med de olika kulturella aktivi- teterna i närheten föreslås ett torg, som även kommer att knytas ihop med stråket. Torget angränsar till den gamla korvskinnsfabriken, som föreslås bli ett kulturellt centrum. Det angränsar även till den gamla Addofabriken med dess konstnärsateljéer och övrig verksamhet.

Torgytan sträcker sig över Industrigatan för att binda ihop området och ytan beläggs med stenplattor. Industrigatan beläggs med gatusten över torget samt höjs en aning för att göra bilisterna uppmärksamma. Cykelbanan på den södra sidan av vägen beläggs med en tredje markbeläggning.

Cykel- Torgets södra del innehåller en stor vattenspegel som lig- parkering ger framför badhuset. På vintern finns möjlighet att kyla vattnet och skapa is i vattenspegeln, som då blir en isbana. Detta för att skapa liv och rörelse även under de kalla må- naderna. Den norra delen av torget blir en yta med stora och relativt långa stenbänkar där man kan titta på männis- kor, vila på sin lunchrast eller varför inte åka skateboard. En plantering av små, ca 3 meter höga, träd bildar en tät vägg i nordöst och är formad efter intilliggande byggnader och det gamla industrispåret.

42 Volymstudie

Badtorget mot söder

43 Ett annat exempel kan vara möjligheten för Malmös Konst- högskola, som ligger strax utanför området, att använda lokaler i samband med ett kulturcentrum i den gamla korvskinnsfabriken och Addofabriken. Det finns många verksamheter som kan ta plats i lokaler som överges av småin- dustrier. Vissa kan finnas kvar en längre tid medan andra kan ha en mer flyktig karaktär.

Hur man bevarar det gamla För att skapa ett flexibelt område med flexibel bebyggelse måste man kunna erbjuda lokaler till rimliga priser. Genom att bevara och ändra den befintliga bebyggelsen i området kommer man att kunna skapa lokaler i en annan prisklass än det nyproducerade. För att garantera att de äldre byggnaderna bevaras när markvärdet stiger i Norra Sorgenfri, som en följd av nyexploateringen, kan man i detaljplanen skriva in bestämmelser. Att endast tillåta en lägre exploateringsgrad eller färre våningar än vad som är befintligt gör Pendelstation Förtätning och flexibel bebyggelse att det inte finns någon ekonomi i att riva och bygga nytt. Planförslaget innebär att godstrafiken på Kontinentalbanan En av utgångspunkterna med förslaget är förtätning av be- Istället kan redan existerande byggnader omvandlas till lä- flyttas ut till godspår utanför Malmö och att spåret i Norra fintlig bebyggelse. Detta då området i nuläget har många genheter eller andra önskade lokaler. Sorgenfri blir tillgängligt för passagerartrafik. En ny pen- bevaransvärda byggnader samtidigt som det är glest be- delstation etableras i anslutning till ett flertal arbetsplatser i byggt i vissa delar. Vi har valt att bevara så mycket som form av nyplanerade kontor och till befintlig industri utan- vi ansett möjligt och som en följd har det uppstått ytor för planområdet, öster om spåret. Stationen ligger intill det där förtätning är nödvändig för att få den täta stadsdel vi nya badhuset och blir ett alternativt färdmedel till badet. eftersträvar.

Stationen är löst som en takförsedd perrong på båda sidor Alternativa användningar om spåret med en bomkontrollerad övergång. Övergången Ett mål med förslaget är att skapa hus som kan ha alterna- går över spåret för att slippa mörka tunnlar och svårtill- tiva användningar över tiden, framförallt innan området är gängliga trappövergångar. Då det bara går pendeltrafik på helt etablerat i staden. En alternativ användning kan vara linjen och Citytunneln tar Öresundstrafiken bedöms det att ett gatuplan, som är tänkt att hysa en butiksverksamhet, inte som en farlig övergång. byggas som studentlägenhet till ett billigt pris så att den kan användas innan det finns en marknad för butiken. Detta En förläggning av pendelstationen till Norra Sorgenfri ska- ställer krav på arkitekturen och är ett tänk som man måste par även en grogrund för en omdaning och nyexploatering ha med sig från början, då det kanske innebär att man lätt av den östra sidan av Kontinentalbanan. Redan med Norra måste kunna flytta väggar eller skapa nya fönster. Idén går Sorgenfri utbyggt kommer stationen ha ett stort pendlar- ut på att man använder all yta även om det inte är till det underlag och med en utbyggnad av den östra sidan skulle primära syftet. det att växa. 44 Kreativitet Gång- och cykelvägar Förslaget innebär att redan etablerade konstnärliga verk- Planförslaget för Norra Sorgenfri innebär inga större för- samheter blir kvar och kompletteras med ett kulturellt cen- ändringar i det befintliga gång- och cykelvägnätet, som hål- trum. Centrumet placeras i den gamla korvskinnsfabriken ler mycket god kvalitet och är finmaskigt. En huvudväg för och dess omkringliggande bebyggelse, och knyts ihop med gång och cykel löper längs stråkets södra sida precis som i Addofabriken på andra sidan Industrigatan. Det är främst nuläget. På så sätt lämnas plats för butiker och boende på Addofabriken, med sina ateljéer, som står för den konst- norrsidan, där solförhållanderna är mer gynnsamma. Kvar- närliga verksamheten i planområdet. Ungefär ett fyrtiotal tersgatorna kantas av trottoarer. konstnärer är verksamma här i nuläget och vårt förslag ger en möjlighet att utöka antalet. Dessutom kan nya kultur- Cykelbanan i sydöst, som går mellan Industrigatan och Ag- verksamheter utvecklas. Tänkta verksamheter är bl.a. gal- neslundsvägen, konverteras till en vanlig väg, dock fortsät- leri, utställning, musikskola, teater och en multifunktionell ter cykelbanan i vägbanan. Detta cykelstråk förlängs norrut scen. Det är även möjligt att upplåta lokaler till Malmö längs det gamla industrispåret. Konsthögskola och deras verksamhet. Förslaget underlät- tar för kreativitet och aktivitet i hela området med badhus, saluhall/marknad med dess grästak och möjlighet till konstnärliga utsmyckningar.

Grönska I förslaget garanteras allmänna grönytor genom att rampen och taket på bussgaraget blir en kommunal park. Ta- ket ska kunna användas för att sola, sparka boll eller andra rekreativa syften. Likaså kommer det att finnas grönska på badhustorget genom en tät trädplantering. Stråket Industri- gatan, mellan de båda platserna, föreslås sidplanteras med träd i en klassisk allé.

Alternativa grönytor Övrig grönska i planområdet kommer att bestämmas av respektive exploatör. Detta via att ett exploateringsavtal bestäms där exploatören, i förhållande till hur mycket man exploaterar, ska producera en viss mängd grönyta. Denna grönyta behöver inte vara av den klassiska allmänna karak- tären, även om det inte är förbjudet., utan kan istället ex- empelvis vara trädgårdar på tak, grönskande väggar eller in- omhusparker. Det är endast exploatörens fantasi som sätter gränser. Utöver detta föreslås även i radhus ovanpå flertalet byggnader för att på så vis införliva ytterliggare grönska i Föreslagen gång- och cykelvägsstruktur området. 45 Parkeringar Ett av målen med Norra Sorgenfri är att det ska vara ett Parkeringarna i delområde Mitten kan antingen vara ned- blandat område, och då måste det skapas möjlighet för alla grävda eller i markplan med gården upphöjd ovanpå. Detta att vistas där och alla trafikslag att ta sig dit. Det är därför är synnerligen lämpligt längs stråket där butiker kan utgöra viktigt att lägga upp en strategi för hur parkering ska finnas väggen mot gatan och parkeringar insidan av kvarteren. i området utan att ta för mycket plats från andra transport- Det kan också göras en kombination av dessa två sätt, med slag. parkering nedgrävt en halv våning, på de platser där det inte finns butiker i bottenvåningen. På så sätt minskas in- Stråket synen på första boendevåningen samtidigt som inte hela Längs stråket ges möjlighet till kantstensparkering mot en markplanet tas upp av parkering. Detta ger ett trevligare parkeringsavgift. Parkeringarna ger till exempel en möjlig- gaturum. het till att snabbt kunna stanna till för att springa ett ärende i en butik. En del av parkeringsplatserna kommer att vara handikappsanpassade. Parkeringarna kommer också att fungera som en avgränsare mot gatan och hjälper till att, tillsammans med trädplanteringarna, dra ned hastigheten i området.

Bussgaraget Vid det gamla bussgaraget placeras besöksparkering, ca 50 platser, på den västra sidan av byggnaden då det är nära till rampen upp till parken och till entréerna. Anläggningen förväntas dock få sin största andel besökare kommandes till fot från omkringliggande områden.

Badhuset/Kontor Bakom det nybyggda badhuset anläggs ett parkeringshus. Detta parkeringshus kommer att serva både badhuset, kontor som planeras i kvarteret och pendelstationen. I och med att kontoren har sin huvudsakliga verksamhet i veckor och under dagtid, medan badet har sin på kvällar och helger, kan en stor del av parkeringshuset samutnyttjas.

Kvarter I kvarteren är tre lösningar för parkering tänkta. Den första lösningen som kommer att användas inom området Väst är Bostad Bostad nedgrävda parkeringar. Detta delområde består nästan ute- slutande av tät nybyggnation och är den del av Norra Sor- Butik Butik genfri där det finns ekonomi att gräva ner parkeringarna. Exempel på upphöjd innergård med parkering under

46 Utbyggnad och etapper Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att reglera utbyggnaden av området för att uppnå den karaktär som eftersträvas.

I planförslaget är ett av målen att skapa ett stråk mellan Industriplan och Badtorget. Det är därför viktigt att dessa platser med omkringliggande områden färdigställs i första etappen.

I andra etappen föreslås att de två områdena kring själva stråket byggas ut. Fasaderna längs Industrigatan byggas ut först i denna etapp för att säkerställa de kvaliteter som stråket erbjuder, till exempel affärer och mindre platsbildningar.

Den tredje etappen bygger ut det täta och höga bostads- området vid St Pauli kyrkogård. Genom att etablera detta sist i processen säkerställer man att det finns ett utbud i området och en anledning att flytta hit.

Heldragen linje visar befintlig dragning. Streckad visar ny kollektivtrafik

Kollektivtrafik Planförslaget innebär en omdragning av linje 6 vid Fören- För de flesta berörda innebär förflyttningen av linje 6 ingen ingsgatan in på Industrigatan och följandes stråket genom större förändring förutom att de som bor närmst Salle- Norra Sorgenfri. Efter Kontinentalbanan går linjen längs rupsvägen får längre till busshållsplatsen. Fördelen att en Scheelegatan upp till Sallerupsvägen där den knyter an till större målgrupp nås med den nya dragningen kompenserar befintlig dragning. Denna dragning innebär att linjen får ett dock detta. betydligt större underlag när Norra Sorgenfri är utbyggt, med målpunkter som till exempel det nya badhuset. En hållplats i västra delen och en i östra delen av planområdet föreslås för att försörja Industriplan och Badtorget.

47 Exploatering Förslaget innehåller ca 3060 nya lägenheter samt 65 560 m2 kontorsyta och 125 000 m2 verksamhetsyta. För hela om- rådet är exploateringstalet 1,3. De tre delområdena i plan- området har ungefär samma exploateringstal, men ser i sig väldigt olika ut. Delområdet Väst har höga hus med stora gårdar och mycket öppet mellan husen. Område Mitten är lägre och har en mer blandad bebyggelse med mindre och mer intima gårdar. Tredje området Öst består av stora låga byggnader med verksamhetskaraktär.

Delområde Väst Området har ett exploateringstal på 1,25 och har ett underlag för ungefär 1400 nya lägenheter och 43 700 m2 verk- samhets yta.

Delområde Mitten Det mellersta området har det högsta exploateringstalet inom planområdet på 1,4. Cirka 30 500 m2 av bebyggelsen är avsatt till kontor och 16 300 m2 till affärsverksamheter i gatuplan. Cirka 1500 lägenheter förväntas etableras i om- rådet.

Delområde Öst Kontor, sport- och kulturverksamheter dominerar detta delområde. Flera stora byggnader finns i området inklu- sive ett parkeringshus på 5400 m2. Exploateringstalet för delområdet är 1,25 och området utgörs till största delen av kontor, ca 35 000 m2, och verksamheter, 65 000 m2. Bostäder finns bara i den västra delen och omfattar ungefär 185 lägenheter.

48 Konsekvenser

49 Konsekvenser

Planens konsekvenser en större genomströmning av människor från hela staden, Lynch-analys efter planförslaget men även från andra delar av Skåne. Detta medför att om- I analysdelen beskrev vi hur området ser ut i nuläget uti- Ekonomi rådet kommer ha en stor blandning av människor och att från Kevin Lynch´s analysmetod. Vi identifierade olika När områden nyexploateras stiger markpriserna. Det får denna genomströmning kan forma en grund för affärs- landskapselement i området såsom barriärer, landmärken, som konsekvens att personer och verksamheter som tidi- och kontorsverksamheter i området. knutpunkter, utblickar och gröna rum. Vårt förslag kom- gare bott och verkat i området kanske inte har råd att stan- mer leda till en förändrad uppfattning av Norra Sorgenfri. na kvar. Denna problematik är påtaglig i Norra Sorgenfri Miljö Några element försvinner efter planförslaget och några till- eftersom området ligger mycket centralt i Malmö och en Att industrierna så småningom försvinner från Norra Sor- kommer. nyexploatering skulle troligen dra till sig köpstarka investe- genfri kommer att innebära färre tunga transporter inom rare från hela Öresundsregionen. området. Med den förutsättningen kan man utvidga Mal- De barriäreffekter som Nobelvägen och Kontinentalbanan mös zon för miljövänliga transporter att även omfatta pla- utgör minskas efter planförslaget eftersom fler och säkrare I Norra Sorgenfri finns i nuläget industriverksamheter som nområdet. övergångar skapas. Korsningen mellan Nobelvägen och In- troligtvis kommer att försvinna när planområdet börjar dustrigatan höjs upp och blir därmed lättare att passera till exploateras. Byggnaderna de huserar i kan dock användas Biltrafiken förväntas öka när området byggs ut och etable- fots. Kontinentalbanan görs om till att transportera pendel- till andra verksamheter eller byggas om, och på så vis kan rar aktiviteter som lockar utomstående. Östra Farmvägen tåg med en station i området som underlättar för övergång. lokaler till ett lägre pris erbjudas utan att påverkas av ny- och Agneslundsvägen kommer förmodligen få den största De barriärer som den ursprungliga kvartersstrukturen byggnadskostnaderna. ökningen av trafik, då dessa leder till parkeringen för kon- utgör kommer att försvinna då planförslaget öppnar upp torsområden och det nya badhuset. Underlaget för kollek- kvarteren. Även kyrkogården öppnas upp på flera ställen Konstnärsverksamheterna i området kan också komma att tivtrafik förbättras i och med omdragningen av busslinje 6 och försvinner därmed som barriär. påverkas av det ökade markvärdet. Om man vill garantera och genom anläggandet av en pendelstation. Bra alternativ att de finns kvar i sina lokaler bör dessa övergå i kommunal till bilen måste ges om den inte ska bli det dominerande Efter planförslaget tillkommer ett landmärke i form av ett ägo. Ett annat sätt att garantera att de äldre byggnaderna transportsättet och planen syftar till ökad kollektivtrafik. höghus som kommer att synas på långt håll. Befintliga land- inte rivs och nyexploateras är att i detaljplanen skriva in en Området kommer dock inte domineras av något trafikslag. märken kommer att finnas kvar även efter planförslaget. lägre exploateringsgrad än vad som existerar i nuläget. Det Detta då de olika trafiksätten mer eller mindre samsas om innebär att det inte finnas någon ekonomi i att bygga nytt. ytorna, längs stråket går gång- och cykelbana, biltrafik med Vårt förslag skapar ett tydligt stråk på Industrigatan mellan parkering samt kollektivtrafiken. Området kommer att Industriplan och Badtorget. Förslaget skapar även två nya Integrering upplevas brokigt även i detta avseende. knutpunkter, Industriplan vid det nuvarande bussgaraget Malmö är, som tidigare nämnts, uppdelat mentalt i en öst- och Badtorget i områdets östra del. De ligger i var sin ände lig och västlig del. Utbyggnaden av Norra Sorgenfri är ett Omkringliggande områden kommer dock att fortsätta sin om stråket och kommer troligtvis att generera ett flöde av utmärkt tillfälle att skapa en plats i staden där dessa delar industriverksamhet, bl.a läkemedelstillverkning, dock utan människor. Det är tänkt att människor ska röra sig mellan kan mötas och blandas. Även i detta fall är det viktigt att det större konsekvenser för planen. dessa knutpunkter men även uppehålla sig på stråket. finns äldre byggnader till en lägre hyra. Lika viktigt är det att det finns nya byggnader, då nya exploatörerna kan föra med sig en god ekonomi till området.

I och med etablering av ett nytt badhus och en ny pendelstation längs Kontinentalbanan kommer området att få 50 Lynch-analys efter full utbyggnad av förslaget

Lynch-analys före genomförandet av planen

51 52 Källor

53 Källor Olga Schlyter, Byggnadsantikvarisk utredning Norra Sorgenfri, Kulturhistoriskt underlag inför planprogram, Rapport 2006:026, Malmö Kulturmiljö, Enheten för Kulturmiljövård, Malmö Stad

Malmö Grönplan 2003 (2001), samarbete mellan Gatukontor, Stadsbyggnadskontor, Fritidsförvaltning och Fastighets- kontoret, Malmö Stad, Backlunds tryckeri, Malmö

Parkeringsnorm för cykel och bil i Malmö (2003), Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad [pdf-format]

Malmö översiktsplan 2000,(2001), Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad [pdf-format]

Aktualiseringen av översiktsplan (2006), Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad [pdf-format]

Vision Norra Sorgenfri (2006), Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad [pdf-format]

Möten i staden, Om vikten av att se den andre i vardagen, Dialog-pm 2006:1, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad, 2006

Malmö kommun (senast uppdaterad 2007- 12-) [elektronisk] Tillgänglig: http://www.malmo.se

Skånetrafiken (senast uppdaterad 2007-12-) [elektronisk] Tillgänglig: http://www. Skanetrafiken.se

Tematiska beskrivningar, redovisning i kursen Storstad, Fysisk planering, Blekinge tekniska högskola, 2007-09-20

Personliga möten:

Gunilla Kronvall, kontaktperson, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad, 2007-10-18

Ida Sandström, mailkontakt, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad, 2007-11-08