Norra Sorgenfri Grupp 3 Fp04 BTH Ht07 Gruppmedlemmar
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Storstadsprojektet Norra Sorgenfri Grupp 3 Fp04 BTH ht07 Gruppmedlemmar Philip Cedergren Emma Larsson Johan Nilsson Hanna Roxhage Anna Steinwandt 2 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Parkeringar 46 Introduktion till uppgiften 4 Kollektivtrafik 47 Utgångspunkter och visioner 4 Utbyggnad och etapper 47 Mål med projektet 4 Exploatering 48 Planförutsättningar 6 Konsekvenser 50 Norra Sorgenfris historia 6 Planens konsekvenser 50 Befintliga förhållanden 6 Lynch-analys efter planförslaget 50 Befolkning och bostäder 7 Intilliggande områden 7 Källor 54 Centrumbildning och service 8 Kultur och utbildning 8 Grönstruktur 9 Infrastruktur 10 Mark- och miljöintressen 13 Analys 16 Introduktion till analysen 16 Kevin Lynch-analys 16 Stadskaraktärsstudie 17 Förhållningssätt till framtida stadskaraktär inom planområdet 20 Kvarterens historia 23 Förhållningssätt till bevarandevärda byggnader inom planområdet 27 Förslaget 30 Planen och kvartersindelning 31 Delområden 33 Industriplan 36 Stråket Industrigatan 39 Badtorget 42 Pendelstation 44 Förtätning och flexibel bebyggelse 44 Grönska 45 Kreativitet 45 Gång- och cykelvägar 45 3 Bakgrund Introduktion till uppgiften Arbetet är framtaget inom kursen Planering i storstad vid in- skapa platser för vistelse och attraktioner som lockar män- stitutionen för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Hög- niskor. Det ska även finnas en pendelstation i området för skola. I kursen har vi fått en övergripande introduktion till att integrera andra delar av Malmö. staden Malmö och rådande planeringssituation. Utifrån detta har vi fått möjlighet att välja ett område i staden att studera närmare. Vi valde att arbeta fram ett förslag för industriområdet Norra Sorgenfri. Utgångspunkter och visioner Valet av Norra Sorgenfri beror på att området har flera kva- liteter. Området ligger centralt i ett expanderande Malmö, har en rutnätsstruktur med de stora kvarter och det platta landskapet ger möjlighet till en flexibel utformning av ny bebyggelse. Norra Sorgenfri är idag relativt glest bebyggt vilket skapar goda förutsättningar för att kombinera nyex- ploatering med bevarande och utveckling av befintlig be- byggelse. Efterfrågan på mark för nya etableringar är stor i Malmö och Norra Sorgenfri erbjuda plats för nya stadsnära verksamheter. Våra utgångspunkter för arbetet har främst varit att; • Bryta upp befintlig kvartersstruktur och skapa mindre enheter • Förtäta befintlig bebyggelse. • Ge mer plats för människan • Öka trygghet och säkerhet • Ny grönska för att mjuka upp industrikänslan • Skapa stimulans för den konstnärliga förmågan • Bygga vidare på den brokighet som finns i området Mål med projektet Vi vill skapa en blandad stadsdel med utrymme för boende, kontor, tillverkning och handel. Området ska fungera som en koppling mellan Malmös östra och västra delar. Bebyg- gelsen ska vara flexibel och det ska finnas alternativa gröny- tor. Vidare vill vi underlätta för spontana möten genom att 4 Planförutsättningar 5 Planförutsättningar Norra Sorgenfris historia Norra Sorgenfris historia börjar som delvis uppodlad be- tesmark där det låg både större och mindre gårdar fram till slutet av 1800-talet. Strax nordost om området, runt kolo- niträdgården Zenit, låg på denna tiden även en av Malmös galgbackar. Rutnätsstrukturen med Industrigatan och Östra Farmvä- gen har sitt ursprung i de äldre odlingskvarteren och tidiga landsvägar. Under 1800-talet tillkom parallellvägar som de- lade in marken i de stora, rektangulära kvarter som ännu av- speglas i stadsplanen. Det dröjde dock fram till 1903 innan gatunätet fastlades av stadsplaneingenjör Anders Nilsson. Mönstret följde då den gamla indelning, med undantag av Nobelvägen som var en helt ny vägdragning. Kvarteren med fastighetsindelning Större delen av Norra Sorgenfri var så kallade stadsägor och Norra Sorgenfri utvecklades och bebyggdes därefter betecknat dels som bostäder/service i den nordvästra och och ägdes av staden. Detta resulterade i att flera allmänna relativt snabbt. Det fanns bland annat en läderfabrik, kvarn- mittersta delen, dels som service/småindustri i den östra institutioner etablerades i området. Bland annat byggdes stensfabrik och kemisk- och farmaceutisk industri. Men det delen. Den sydvästra delen, kvarteret med Eon, är beteck- stadens gasverk här i slutet av 1890-talet och i början av tillverkades även cigarrlådor, korvskinn och räknemaskiner nat som industri. 1900-talet anlades spårvägsstationen i kvarteret Spårvägen. i området. Under mitten av 1930-talet var de östligaste I området låg även stadens materialgård. kvarteren i området fortfarande nästintill obyggda. Det Nuvarande verksamheter och markanvändning dröjde till slutet av 1940-talet innan nästan hela området Norra Sorgenfri är ett industriområde och den nuvarande I kvarteren omkring Norra Sorgenfri växte det kring se- hade tagits i anspråk och då också utgjorde arbetsplats för verksamheten inom planområdet är i största grad småin- kelskiftet, 1800-1900-talet, fram nya verksamheter och det en stor del av Malmös invånare. dustri. I områdets nordvästra del finns idag Skånetrafikens byggdes i stor utsträckning tät kvartersstad för bostads- bussgarage som tar upp hela kvarteret Spårvägen. Som- ändamål. I kvarteret Katrinelund inrättades mot slutet I samband med bygget av Apoteket i kvarteret Spiralen un- maren 2008 kommer dock denna verksamhet att flytta. av 1800-talet ett barnhem. Norr om kvarteret Spårvägen der mitten av 1980-talet och Malmö Energis kontor, nuva- Söder om detta kvarter finns Eons huvudkontor och två etablerades Malmö arbetsinrättning som senare kom att rande Eon, 1990 blev området i stort sett fullbebyggt. Efter gasklockor. Gasklockorna kommer dock att tas bort någon bli Värnhems sjukhus. S:t Pauli mellersta kyrkogård anla- det har det gjorts flera större rivningar vilket skapat tomma gång under 2011-2012. Detta kvarter innehåller även min- des och S:t Pauli södra kyrkogård anlades några år in på ytor utan funktion och användning. dre verksamheter, så som Elektro Sandberg. 1900-talet. I öster drogs Kontinentalbanan 1898, som var av stor betydelse när industrier senare etablerades i Norra Befintliga förhållanden I planområdets norra mitt finns ett antal verksamheter in- Sorgenfri. I samband med detta drogs även ett stickspår till kvarterade i några olika fastigheter, bl.a Migrationsverket gasverket utmed Industrigatans södra sida. Gällande planer med bestämmelser och UBA, som arbetar med glasade metallkonstruktioner Gällande plan för området är aktualiseringen av Malmös och glastak. Flera av fastigheterna har ett blandat innehåll Under 1910-talet tog industrietableringarna fart på allvar översiktsplan från 2005. Planområdet är i översiktsplanen t.ex. en Kung-Fu klubb och ett Förlagshus. Kvarteret inne- 6 håller också Antpac, som arbetar med förpackning, en ben- Intilliggande områden sinstation samt en rivningstomt längs Industrigatan. Södra Innerstaden Det centrala kvarteret av Norra Sorgenfris södra del, kvar- I Södra Innerstaden bor ca 32 000 invånare, en tredjedel ter Brännaren, innehåller också en salig blandning av olika av dessa är mellan 20 och 30 år vilket gör stadsdelen till verksamheter och småindustri samt en bensinstation. Även stadens yngsta. Nästan 70 % av bostäderna i stadsdelen är detta kvarter har en stor rivningstomt som sträcker sig en- eller tvårummare och mer än 50 % av bostäderna är längs med Industrigatan. byggda innan 1940. Mer än hälften av bostäderna är hyres- rätter, varav de flesta privatägda, och stadsdelen har även Planområdets nordöstra del är en del innehållandes Apote- ett större utbud av bostadsrätter än i Centrum, ca 40 %. ket AB Produktion & Laboratorie, Sorgenfris Företagshus I Södra Innerstaden har en relativt stor andel av befolk- och ateljékollektivet Addo samt en fastighet med blandade ningen utländska bakgrund. Över 50 % har en eftergymna- verksamheter bl.a. kontor. sial utbildning, men arbetslösheten är hög, troligen för att många boende i stadsdelen är studenter. I den sydöstra delen av Norra Sorgenfri finns ytterliggare verksamheter och småindustri blandat i olika fastigheter. Rosengård Här finns diverse bilmekaniker, en biltvätt och en gammal Det bor ungefär 21 000 invånare i Rosengård, majoriteten korvskinnsfabrik, AB Tripasin, som inte har något specifikt har utländsk bakgrund. Området består till största delen av innehåll i nuläget. höghus från 60- och 70-talen och kommunalt ägda hyres- rätter är den vanligaste upplåtelseformen. Den norra delen Markägoförhållanden och fastighetsindelning av Rosengård som gränsar mot Norra Sorgenfri består av Norra Sorgenfri har en sammanlagd tomtareal av ca 30 I stadsdelen Centrum finns cirka 40 000 invånare, men kyrkogård och Emilstorp industriområde. I Rosengård har hektar. Inom planområdet finns det ett trettiotal olika fast- inom planområdet finns inga bostäder. Centrum förväntas färre eftergymnasial utbildning, men på många boende sak- ighetsägare, vilket ger Norra Sorgenfri en mycket brokig växa med 13 000 invånare fram till 2013. Redan nu har ut- nas uppgifter. Stadsdelen har Malmös högsta arbetslöshet. fastighetsägarstruktur. Kommunen äger mark tillhörande vecklingen utmärkt sig genom en stor inflyttning av första- Man kan anta att det finns invånare med utbildning från kvarteret Spårvägen med bussgaraget i nordväst samt all gångsboende och äldre. andra länder som inte syns i statistiken. gatumark. Vidare finns det mark i de sydöstra kvarteren, Grytan och Ugnen, som är kommunägd upplåten med I nuläget har stadsdelen Centrum ca 23 500 bostäder, va- Kirseberg tomträtt. rav 72 % är hyresrätter