Examensarbete 30 hp i fysisk planering: Mosaikens Rosengård Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona Handledare: Thomas Hellquist & Jacques Lagercrantz Författare: Jimmie Simonsen, vt 2008 Innehållsförteckning 1 Förord 3 1 Introduktion 5 1.1 Problemställning 6 1.2 Syfte 6 1.3 Metod 6 1.4 Motiv 7 1.5 Avgränsning 8 2 Historia 9 2.1 Industrialismens Europa 10 2.2 Utopia 11 2.3 CIAM 12 2.4 Funktionalism 16 3 Förutsättningar 21 3.1 Rosengård 23 3.2 Apelgården 29 3.3 Boende 30 3.4 Rekreation 33 3.5 Infrastruktur 35 3.6 Kommunal verksamhet 39 3.7 Handel och föreningsliv 40 3.8 Östra Kyrkogården 41 3.9 Södra Emilstorp 45 1 4 Analys 47 4.1 Funktion 51 4.2 Infrastruktur 57 4.3 Bebyggelse och gaturum 55 4.4 Rekreation och fritid 63 4.5 Handel och kommunalverksamhet 65 4.6 Östra Kyrkogården 67 4.7 Södra Emilstorp 69 5 Förslag 69 5.1 Inspiration 75 5.2 Exploateringsytor 79 5.3 Gatunätet 81 5.4 Kommunikation 85 5.5 Bebyggelse 87 5.6 Rekreation 92 5.7 Målpunkter och torg 93 5.8 Etappindelning 95 5.81 Etapp 1 95 5.82 Etapp 2 97 5.83 Etapp 3 103 5.9 Solstudie 107 5.10 Mosaikens Rosengård 109 6 Slutord 111 7 Referenslista 113 2 Förord Ur vissa synvinklar kan Rosengård verka tas av de boende, med många stora, höga något som saknades i den stadsmiljö som väldigt mångsidigt och samtidigt den totala träd och enorma grönområden. jag spenderade min vardag i. Jag undrade motsatsen om vi tittar på andra aspekter. många gånger varför människor inte träf- Mångsidigheten kommer från människorna Jag är själv uppväxt i delområdet Apel- fades utomhus då vi hade fina och lummiga som bor i området som kommer från olika gården i Rosengård och uppskattar min upp- områden överallt. Jag undrade också vad det delar av världen med många olika typer av växtmiljö och alla minnen som skapats un- var som fick människor att rygga tillbaka när erfarenheter, både yrkesmässigt och kul- der åren. Det var här mitt intresse för fysisk man sa att man kom från Rosengård. Min er- turellt. Ett blomstrande föreningsliv och ett planering väcktes då jag lånade boken ”En farenhet av Rosengård stämde inte överens stort utbud av idrottsanläggningar är andra miljon bostäder”. Intresset blev så starkt med bilden som många människor runt om positiva delar av Rosengård som bidrar till att jag skrev ett par insändare till Sydsven- i Sverige hade. Många gånger upplevde jag mångsidighet. Ensidigheten finner vi i den skan som bland annat rörde delningen av att mediaspeglingen av Rosengård var ensi- fysiska miljön som byggdes upp under 60- Rosengårds centrum. Redan innan var jag digt negativ. Rosengård är som livet självt, talet. Det upprepade materialvalet, form- intresserad av arkitektur och gick mina in- en komplex sammansättning av destruktuva språket och de fina men dock outnyttjade spekterande rundvandringar i min hemstad och kreativa krafter som försöker samspela grönytorna är ensidighetens Rosengård. Malmö och närmaste huvudstaden Köpen- på en gemensam arena. 3 Området är väldigt lummigt, vilket uppskat- hamn. Tidigt i mitt liv tyckte jag att det var I detta examensarbete kommer jag att if- emplarisk förmåga att anpassa sig till olika i gårdagens tro på industrialismen och maskin- rågasätta Rosengårds fysiska struktur och situationer och den mångkulturella samhäl- människan där bilismen blev den prioriterade inte de människor som bor där. Mina egna let blev det normala för mig. Det blev även principen. erfarenheter kommer till viss del att vara en en grogrund till ett mer nyanserat förhåll- resurs för detta arbete då jag har en insikt ningssätt till människor från olika delar av Med god stadsplanering kan vi dock skapa mer i hur områdets olika delar används. Många världen. komplexa miljöer där mångsidigheten gör att associerar Rosengård med en segregation fler viljor kan komma till tals. Detta kan bidra av invandrare, socialt utslagna grupper och Inom fysisk planering finns det en tro på att till att fler möten kan komma till stånd där för- otrivsamma bostadsmiljöer. Denna bild man kan planera bort segregation, orättvisor tryckta erfarenheter och inspirerande idéer kan stämmer inte överens med den bild jag fått och bana vägen till det perfekt samhället. se nytt ljus. av området under de 25 år jag levt där. Visst Jag menar att detta inte är fallet då segre- finns det många människor från olika delar gation och ekonomiska orättvisor skapas av av världen och visst finns det sociala prob- helt andra strukturer än de fysiska strukturer lem. I grundskolan gick jag på Kryddgårds- som vi lever i. Stadsplanering är tvärtom och Apelgårdsskolan där det fanns drygt 40 det som synliggör ekonomiska skillnader olika nationaliteter. Barn har dock en ex- och samhällets prioriteringar. Idag lever vi 4 n Introduktio 1 Introduktion Rosengård är ett mycket omdebat- terat bostadsområde i sydöstra delen av Malmö. Området är en produkt av miljonprogrammets framfart då en miljon bostäder skulle byggas på tio år. Miljonprogrammet pågick i Sverige under perioden 1965-1975 och syftade till att bygga bostäder för att lösa Sveriges dåvarande bostadskris men även för att mod- ernisera boendestandarden för Sveriges befolkning. Området är byggt på modernistiska planering- sprinciper med funktionsuppde- lade markytor och trafikseparerat gatunät. Idag bor det cirka 18 200 personer i Rosengårds fem olika delområden med sammanlagt unge- fär 7000 lägenheter. Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. 5 1.1 Problemställning Problemställningen ser ut som föjande: Har de modernistiska principerna med indus- triellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyg- gelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frå- gan blir då hur vi kan utveckla möjligheter- na för att skapa fler mötesplatser och en Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Redigerad av Jimmie Simonsen. Apelgården västerut. dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt tur. Det sista kapitlet kommer att innefatta att överhuvudtaget ändra i en redan befint- 1.3 Disposition förslag på ändringar i den fysiska miljön för att lig miljö med strikt hierarkisk struktur? åstadkomma en mångfunktionell stadsdel med Examensarbetet kommer att bjuda på en större möjligheter till naturliga mötesplatser resa med fyra olika stopp i en kreativ ar- och etablering av lokal kommers. Förslagen betsprocess, där planeringsfilosofi är den 1.2 Syfte som ges kommer att vara grundade på min in- första stationen (kap. 2). I all typ av sam- ventering och analys. Avslutningsvis kommer Examensarbetet kan ses som en pusselbit i hällsplanering utgår man ifrån olika teorier en resonerande text där jag, så långt jag kan, det kreativa och långsiktiga arbetet med att och antaganden som sedan styr utvecklin- granskar mitt förslag med lite distans och med skapa en vision för stadsdelen Rosengård i gen framåt. Detta är anledningen till att jag självkritiska ögon. Malmö. Jag vill redan från början slå fast valt att redovisa de bakomliggande filoso- att jag inte syftar till att skapa ett universellt fiska ideologierna som lade grunden till verktyg för att lösa brister i miljonprog- miljonprogrammet. 1.4 Metod rammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar I kapitel 3 kommer jag att presentera Rosen- Jag har själv bott i Rosengård i 25 år och har och relationen till övriga Malmö. Syftet blir gård i relation till Malmö med bakgrunds- därmed en lokal kännedom som jag kommer att att föreslå en framtida stadsutvecklingen historia samt en rundvandring i området dra nytta av i detta projekt. som innebär skapandet av nya strukturer där vi tittar på arkitekturen och trafiklösn- och förtätning av bebyggelse för att göra ingarna. Efter detta följer fjärde kapitlet där Jag har använt mig av diverse facklitteratur, Rosengård till en funktionsintegrerad stads- jag analyserar mitt projektområde. Analy- tidningsartiklar, utredningar och Malmö stads del istället för dagens funktionsuppdelade sen kommer att hantera frågor kring bebyg- egen översiktsplan med aktualiserade dialog- struktur. gelse, funktionsuppdelning och infrastruk- pm. 6 n 1.5 Motiv Introduktio Malmö är en expansiv stad i Öre- sundsregionen där stadsutvecklin- gen sker på många fronter med ex- 1 empel som Västra Hamnen, Hyllie och Bunkeflo. Ett annat exempel är Norra Sorgenfri som gränsar till nordvästra delen av mitt projek- tområdet. Detta område tillsam- mans med kontinentalbanepen- deln (järnvägspendel) kommer att påverka utgångsläget för pro- jektområdet. Kontinentalpendeln är Malmös vision om en intercity pendel från Hyllie till Malmö cen- tralstation för att på ett bättre sätt integrera bland annat Rosengård i Malmö. Med expansionen i bakhuvudet kommer frågor som rör jordbruks- mark som i vissa fall exploateras för nybyggnation i dagens läge. Dessa jordbruksarealer kommer med all sannolikhet att behövas i framtiden för att försörja närlig- Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. gande region med basföda. Enligt min uppfattning är det inte håll- som norra Sorgenfri och det finns även förtät- speciellt på hög- och låghusområdena som är bart eller rimligt att exploatera ningsmöjligheter inom de funktionsuppdelade planerade med funktionalistiska planerings- jungfrulig mark runt städer när det miljonprogramområdena. Det finns idag mån- ideal. Detta examensarbete är ett försök till att finns stora möjligheter till förtät- ga områden runt om i Malmö som är byggda i väcka frågan om hur vi kan vidareutveckla ett ning inom staden. Förtätning kan miljonprogrammets era med stora potential till bostadsbestånd som är uppbyggt kring fasta ske i avvecklade industriområden förnyad stadsutveckling. Det behövs en ny syn och näst intill orubbliga ramar. 7 1.6 Avgränsning Projektområdet avgränsas i de olika vädersträcken av Malmös större infrastruktur. I norr finns Östra kyrkogården som gränsar till Sallerupsvägen och en bit ifrån kyrkogården finns kontinentalban- an som är gränsen i väst. Söder om projektområdet sträcker sig Amiralsgatan och i öst vidtar de- lområdet Kryddgården och inre Ringvägen I projektavgränsningen finns det tre vitt skilda områden som idag är separerade från varandra.