Examensarbete 30 hp i fysisk planering: Mosaikens Rosengård
Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona
Handledare: Thomas Hellquist & Jacques Lagercrantz
Författare: Jimmie Simonsen, vt 2008 Innehållsförteckning 1 Förord 3 1 Introduktion 5 1.1 Problemställning 6 1.2 Syfte 6 1.3 Metod 6 1.4 Motiv 7 1.5 Avgränsning 8 2 Historia 9 2.1 Industrialismens Europa 10 2.2 Utopia 11 2.3 CIAM 12 2.4 Funktionalism 16
3 Förutsättningar 21 3.1 Rosengård 23 3.2 Apelgården 29 3.3 Boende 30 3.4 Rekreation 33 3.5 Infrastruktur 35 3.6 Kommunal verksamhet 39 3.7 Handel och föreningsliv 40 3.8 Östra Kyrkogården 41 3.9 Södra Emilstorp 45
1 4 Analys 47 4.1 Funktion 51 4.2 Infrastruktur 57 4.3 Bebyggelse och gaturum 55 4.4 Rekreation och fritid 63 4.5 Handel och kommunalverksamhet 65 4.6 Östra Kyrkogården 67 4.7 Södra Emilstorp 69
5 Förslag 69 5.1 Inspiration 75 5.2 Exploateringsytor 79 5.3 Gatunätet 81 5.4 Kommunikation 85 5.5 Bebyggelse 87 5.6 Rekreation 92 5.7 Målpunkter och torg 93 5.8 Etappindelning 95 5.81 Etapp 1 95 5.82 Etapp 2 97 5.83 Etapp 3 103 5.9 Solstudie 107 5.10 Mosaikens Rosengård 109 6 Slutord 111
7 Referenslista 113
2 Förord
Ur vissa synvinklar kan Rosengård verka tas av de boende, med många stora, höga något som saknades i den stadsmiljö som väldigt mångsidigt och samtidigt den totala träd och enorma grönområden. jag spenderade min vardag i. Jag undrade motsatsen om vi tittar på andra aspekter. många gånger varför människor inte träf- Mångsidigheten kommer från människorna Jag är själv uppväxt i delområdet Apel- fades utomhus då vi hade fina och lummiga som bor i området som kommer från olika gården i Rosengård och uppskattar min upp- områden överallt. Jag undrade också vad det delar av världen med många olika typer av växtmiljö och alla minnen som skapats un- var som fick människor att rygga tillbaka när erfarenheter, både yrkesmässigt och kul- der åren. Det var här mitt intresse för fysisk man sa att man kom från Rosengård. Min er- turellt. Ett blomstrande föreningsliv och ett planering väcktes då jag lånade boken ”En farenhet av Rosengård stämde inte överens stort utbud av idrottsanläggningar är andra miljon bostäder”. Intresset blev så starkt med bilden som många människor runt om positiva delar av Rosengård som bidrar till att jag skrev ett par insändare till Sydsven- i Sverige hade. Många gånger upplevde jag mångsidighet. Ensidigheten finner vi i den skan som bland annat rörde delningen av att mediaspeglingen av Rosengård var ensi- fysiska miljön som byggdes upp under 60- Rosengårds centrum. Redan innan var jag digt negativ. Rosengård är som livet självt, talet. Det upprepade materialvalet, form- intresserad av arkitektur och gick mina in- en komplex sammansättning av destruktuva språket och de fina men dock outnyttjade spekterande rundvandringar i min hemstad och kreativa krafter som försöker samspela grönytorna är ensidighetens Rosengård. Malmö och närmaste huvudstaden Köpen- på en gemensam arena. 3 Området är väldigt lummigt, vilket uppskat- hamn. Tidigt i mitt liv tyckte jag att det var I detta examensarbete kommer jag att if- emplarisk förmåga att anpassa sig till olika i gårdagens tro på industrialismen och maskin- rågasätta Rosengårds fysiska struktur och situationer och den mångkulturella samhäl- människan där bilismen blev den prioriterade inte de människor som bor där. Mina egna let blev det normala för mig. Det blev även principen. erfarenheter kommer till viss del att vara en en grogrund till ett mer nyanserat förhåll- resurs för detta arbete då jag har en insikt ningssätt till människor från olika delar av Med god stadsplanering kan vi dock skapa mer i hur områdets olika delar används. Många världen. komplexa miljöer där mångsidigheten gör att associerar Rosengård med en segregation fler viljor kan komma till tals. Detta kan bidra av invandrare, socialt utslagna grupper och Inom fysisk planering finns det en tro på att till att fler möten kan komma till stånd där för- otrivsamma bostadsmiljöer. Denna bild man kan planera bort segregation, orättvisor tryckta erfarenheter och inspirerande idéer kan stämmer inte överens med den bild jag fått och bana vägen till det perfekt samhället. se nytt ljus. av området under de 25 år jag levt där. Visst Jag menar att detta inte är fallet då segre- finns det många människor från olika delar gation och ekonomiska orättvisor skapas av av världen och visst finns det sociala prob- helt andra strukturer än de fysiska strukturer lem. I grundskolan gick jag på Kryddgårds- som vi lever i. Stadsplanering är tvärtom och Apelgårdsskolan där det fanns drygt 40 det som synliggör ekonomiska skillnader olika nationaliteter. Barn har dock en ex- och samhällets prioriteringar. Idag lever vi 4 1 5 Introduktion fär 7000lägenheter. olika delområden med sammanlagt unge- fem Rosengårds i personer 200 18 cirka det bor Idag gatunät. trafikseparerat och markytor funktionsuppde- lade med sprinciper planering modernistiska på byggt är för Området befolkning. Sveriges boendestandarden ernisera dåvarande mod- att för även Sveriges men bostadskris lösa att för bostäder bygga att till syftade och 1965-1975 perioden under Sverige i pågick Miljonprogrammet år. tio en miljon bostäder skulle byggas på då framfart miljonprogrammets av produkt en är Området Malmö. av terat bostadsområde i sydöstra delen omdebat mycket ett är Rosengård Introduktion - - Ortofoto frånLantmäterietredigerat avJimmieSimonsen. 1.1 Problemställning
Problemställningen ser ut som föjande: Har de modernistiska principerna med indus- triellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyg- gelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers?
Mitt antagande är att detta är fallet och frå- gan blir då hur vi kan utveckla möjligheter- na för att skapa fler mötesplatser och en Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Redigerad av Jimmie Simonsen. Apelgården västerut. dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt tur. Det sista kapitlet kommer att innefatta att överhuvudtaget ändra i en redan befint- 1.3 Disposition förslag på ändringar i den fysiska miljön för att lig miljö med strikt hierarkisk struktur? åstadkomma en mångfunktionell stadsdel med Examensarbetet kommer att bjuda på en större möjligheter till naturliga mötesplatser resa med fyra olika stopp i en kreativ ar- och etablering av lokal kommers. Förslagen betsprocess, där planeringsfilosofi är den 1.2 Syfte som ges kommer att vara grundade på min in- första stationen (kap. 2). I all typ av sam- ventering och analys. Avslutningsvis kommer Examensarbetet kan ses som en pusselbit i hällsplanering utgår man ifrån olika teorier en resonerande text där jag, så långt jag kan, det kreativa och långsiktiga arbetet med att och antaganden som sedan styr utvecklin- granskar mitt förslag med lite distans och med skapa en vision för stadsdelen Rosengård i gen framåt. Detta är anledningen till att jag självkritiska ögon. Malmö. Jag vill redan från början slå fast valt att redovisa de bakomliggande filoso- att jag inte syftar till att skapa ett universellt fiska ideologierna som lade grunden till verktyg för att lösa brister i miljonprog- miljonprogrammet. 1.4 Metod rammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar I kapitel 3 kommer jag att presentera Rosen- Jag har själv bott i Rosengård i 25 år och har och relationen till övriga Malmö. Syftet blir gård i relation till Malmö med bakgrunds- därmed en lokal kännedom som jag kommer att att föreslå en framtida stadsutvecklingen historia samt en rundvandring i området dra nytta av i detta projekt. som innebär skapandet av nya strukturer där vi tittar på arkitekturen och trafiklösn- och förtätning av bebyggelse för att göra ingarna. Efter detta följer fjärde kapitlet där Jag har använt mig av diverse facklitteratur, Rosengård till en funktionsintegrerad stads- jag analyserar mitt projektområde. Analy- tidningsartiklar, utredningar och Malmö stads del istället för dagens funktionsuppdelade sen kommer att hantera frågor kring bebyg- egen översiktsplan med aktualiserade dialog- struktur. gelse, funktionsuppdelning och infrastruk- pm. 6 1 7 Introduktion ske i avvecklade industriområden avvecklade i ske kan Förtätning staden. inom ning förtät till möjligheter stora finns exploatera jungfrulig mark runt städer när att det rimligt eller bart håll inte det är uppfattning min Enligt basföda. med region gande närlig försörja att för framtiden i behövas att sannolikhet all med kommer jordbruksarealer Dessa läge. dagens i nybyggnation för exploateras fall vissa i som mark kommer frågor bakhuvudet som rör jordbruks- i expansionen Med Malmö. i Rosengård annat bland integrera sätt bättre ett på att för tralstation pendel från Hyllie till Malmö cen- intercity en om vision Malmös är Kontinentalpendeln jektområdet. pro- för utgångsläget kommer påverka att (järnvägspendel) deln kontinentalbanepen- med mans tillsam område Detta tområdet. projek- mitt av delen nordvästra är Norra Sorgenfri som gränsar till exempel annat Ett Bunkeflo. och empel som Västra Hamnen, Hyllie gen sker på många fronter med ex- stadsutvecklin där sundsregionen Öre- i stad expansiv en är Malmö 1.5 Motiv - - - - - öna sastekig Dt eös n y syn ny en behövs Det stadsutveckling. förnyad till potential stora med era i miljonprogrammets byggda är som Malmö i om runt områden mån- ga idag finns Det funktionsuppdelade miljonprogramområdena. de inom förtät- ningsmöjligheter även finns det och Sorgenfri norra som Ortofoto frånLantmäterietredigeratavJimmieSimonsen. och nästintill orubbligaramar. fasta kring uppbyggt är som bostadsbestånd ett vidareutveckla kan vi hur om frågan väcka att till försök ett är examensarbete Detta ideal. planerings- funktionalistiska med planerade är som låghusområdena och hög- på speciellt 1.6 Avgränsning
Projektområdet avgränsas i de olika vädersträcken av Malmös större infrastruktur. I norr finns Östra kyrkogården som gränsar till Sallerupsvägen och en bit ifrån kyrkogården finns kontinentalban- an som är gränsen i väst. Söder om projektområdet sträcker sig Amiralsgatan och i öst vidtar de- lområdet Kryddgården och inre Ringvägen
I projektavgränsningen finns det tre vitt skilda områden som idag är separerade från varandra. Exa- mensarbete syftar till att inkludera Apelgården som är ett av Rosen- gårds fem delområden, därtill kommer norra delen av Rosen- gårdscentrum, Östra Kyrkogården och södra delen av Emilstorps in- dustriområde att inkluderas. Emil- storps industriområde ligger intill en eventuell pendelstation och kan komma att byta funktion. Östra Kyrkogården är med i projektet för Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. att den fungera som en länk och ett område som många använder både i förbifarten och som rekreation- sområde.
8 2 9 Historia idéprocess där visioner och utopier och visioner där idéprocess roll. Stadsplanering är i grunden en betydande en hade CIAM sationen lobbyorgani- där modernism lets 1900-ta- inom tråden röda den vi följer efter Här modell modernismen. för ideologisk en blev som även samhällsmodell utopisk en beskriver som stycket andra det av följs Detta Europa. i sig med förde industrialismen verklighet vilken se att för tillbakablick historisk en är skildring denna i steget första Det utformats. har Rosengård hur ett på inflytande på haft sätt annat alla eller varav jag aspekter introducerar fyra kapitel detta I lighet idensvenskastadsmiljön. verk- till blir ideologin hur skåda vi kan stycke detta I jonprogram. som leder fram till 1960-talets mil Sverige i intåg funktionalismens begrundar och närmiljö egen vår närmare lite hos vi förflyttar pen lobbygrup- ideologiska den Från världen. i spridning modernismens för tor mo- ideologisk en var den ersom eft- organisation denna åt stycke helt ett ägnar jag att till an- ledningen är Detta realisering. och ing spelar en stor roll för dess motiver Historia - - cipen som användes i den medeltida stad- mot industriidkarnas fabriker. Massflytten splaneringen ses som ett förlegat och förål- till städerna och den massiva urbana ex- drat planeringsideal. Det tidigare samhället pansionen skapade stora skillnader mellan (före industrialiseringen) byggde på han- fattiga och rika men även ohygieniska och del och hantverk där verksamheterna bed- mörka stadsrum. Staden hade blivit överex- 2.1 Industrialismens revs inom kvarteren och på handelstorgen. ploaterad och dessutom delade stadsborna Förändringsprocessen från en hantverks- sin stadsmiljö med förorenande fabriker. Europa produktion till fabriksproduktion fick om- Kloaksystem som egentligen inte var något danande konsekvenser för städer runt om nytt hade inte prioriterats i den otroliga Modernismen var intimt kopplat till indus- i världen. Den medeltida stadsplaneringen byggboomen samtidigt som rinnande vat- trialiseringen som en reaktion mot tidigare utgick från en additiv princip där kvarter ten inte fanns tillgängligt för alla. sätt att regera, bygga och planera samhäl- byggde vidare intill ett annat kvarter och len. Modernismens ursprung var en kraft- bildade både ett inre rum (innegård; privat) Franska revolutionens slagord, frihet, brö- mätning mot de gamla traditionerna i och ett yttre gaturum (korridorgata; of- draskap och jämlikhet stod i stor kontrast samhället och ett avståndstagande fentligt). Kvarteren hade ett specifikt syfte till hur verkligheten i den nya tidsåldern mot historiska anspelningar i arki- när de byggdes men utformningen bidrog utvecklades. Många av dessa miljöer har tekturen och stadsplaneringen. till att kvarteret även kunde användas för beskrivits av författare som Charles Dick- många andra syften. ens där en fattig pojke överlevde livets hår- I slutet av 1700-talet var större del- da skola. Ett annat exempel är författaren en av Europa dominerat av lantbruk När de större städerna som London och Victor Hugo som också berörde fattigdo- och några få industrier hade börjat sin Paris expanderade till gigantiska metropo- mens konsekvenser i Les Misérables. utveckling i Frankrike och England. ler under den sista hälften av 1800-talet var På 1800-talet började industrialiseringen bristen på bostäder enorm och inflyttningen Det är mot denna bakgrund som modern- göra sina intåg inom västerlandets grän- till städerna bara ökade. Människor lock- ismen gjorde sig gällande som stadens ser på allvar och beslutsfattare, affärsmän ades till städerna på grund av fabrikernas mirakelkur, ljusets välsignelse och bak- och filosofer accepterade det faktum att en etablering och många sökte sig till en större teriernas dammsugare. Den nya ideologin ny tidsålder intagit scenen. Eliten till och arbetsmarknad. Samtidigt som storstäderna bortsåg från kunskap som ackumulerats med välkomnade utvecklingen. En annan expanderade, byggdes nya orter där indus- under en väldigt lång tid och ville uppfinna uppfattning hade kanske vanligt folk som trins intressen ofta styrde lokaliseringen. hjulet på nytt. Modernismen framhävde levde i de växande städerna och tvingades Många orter utvecklades i direkt anslutning nödvändigheten med att skapa en stad som in i den nya mekaniserade produktionen. till fabriken. var anpassad till den nya maskinåldern Maskinen sågs som instrumentet som och inte titta tillbaka på det som varit. Det skulle ta vår civilisation till en ny nivå både I de medeltida städerna var det de uppåt- skulle istället byggas industriellt, rationellt tekniskt och mänskligt (Mumford, 1972). strävande katedralerna och rådhusen som och avslätat (Mumford, 1972). Hantverkets var mittpunkten av staden men i den maski- kvaliteter ansågs förlegade och fabriksar- På 1800-talet började den additiva prin- nella tidsåldern bytes dessa maktcentra ut betaren blev det nya människoidealet. 10 i denna plan skulle grupperas tillsammans nevolo, 1973). Victor Considérant (1808- med dem som hade liknande passioner. De 1893) som kände både Fourier och Bris- 2.2 Utopia utopiska städerna kom att heta “falanstèrer” bane var också väldigt lockad av Fouriers
Historia och byggde på en funktionsuppdelad stad- socialistiska läror och skrev många artik- Utopiska idéer och ideala städer tillhör den splan. I ytterområdena bestod bebyggelsen lar i socialisternas publikation “Le nou- filosofiska historien inom arkitektur och av enhetliga bostadsenklaver med friliggan- veau monde, ou la réforme industrielle”. stadsplanering. En del av dessa idéer re- de hus omgärdat av grönytor. Det arkitek- Han hade talets gåva och missionerade i aliserades medan andra förblev drömmar Frankrike, Schweiz, Belgien och Tyskland om det ouppnåeliga. En av dessa historis- för att sprida fourierismens lärosatser (Ea- 2 ka filosofer som influerade bland annat Le ton, 2002). Considérant blev finansierad av Corbusier var Charles Fourier (Benevolo, en del kapitalstarka personer som hjälpte 1973). Han levde mellan 1772 – 1837 och till att bekosta stadsplanerna. Dessa sam- var en fransk socialist med utopiska tankar hällen byggdes både i Frankrike och USA som var känd för att kritisera det borger- men blev inte de utopiska samhällen som liga samhället. Han menade att fattigdomen de var menade att bli. Dels för att pengarna skapades av de rikas överflöd. Fourier ville inte räckte till och dels för att idealet var skapa ett samhälle där människan utveck- svårt att realisera i verkligheten. lade sin fulla potential i ett harmoniskt sam- hälle byggt på storkollektiv (Eaton, 2002). Ett undantag till de misslyckade försöken gjorde Jean Baptiste André Godin (1817- De samtida arkitekterna skapade stad- Charles Fourier 1888), fransk industriidkare och socialis- smiljöer som var ohälsosamma med brist tisk reformist. Godin var en av personerna på dagsljus och ren luft, enligt Fourier toniska formspråket skulle vara särpräglat som finansierade Considérants misslyckade själv. Detta bidrog till att Fourier gav sig för varje ring och utanför dessa ringar var samhällsexperiment (Benevolo, 1973). Han in på idéen om att skapa ett idealsamhälle det tänkt att monument och enorma statyer lyckades dock bättre själv då han ändrade som var uppbyggt kring en radial stad- skulle resas (Eaton, 2002). Fouriers läror något. Samhället som Go- splan. Innanför den första ringen skulle dins byggde upp var av mindre skala än vad själva staden rymmas medan bostadsen- Det gjordes många sociala stadsbyggnads- Fouriers modell föreskrev. Godin byggde klaver och fabrikerna skulle placeras i den experiment för att pröva Fouriers idealsam- upp ett litet samhälle kring sin industri på mittersta ringen. Den ytterst ringen var hälle och många av dom skapades i USA. 1850-talet. Byn var uppbyggt för arbetarna tänkt som ett expansionsområde där ännu Här var det Albert Brisbane som före- som jobbade på fabriken. Godins by skulle fler bostadsenklaver kunde etableras. Varje språkade och experimenterade med olika vara självförsörjande och det sociala exper- bostadsenklav skulle vara självförsörjande stadsbyggnadsprojekt byggt på Fouriers imentet fick namnet “Le Familistére”. Den och Fourier hade till och med beräknat det utopi. Den amerikanska rörelsen byggde åt- lilla byn var mycket modern för sin tid med optimala antalet invånare på 1 620 personer minstone 41 sociala experiment samhällen ljusa lägenheter, toaletter, rinnande vatten per enhet (Benevolo, 1973). Människorna men ingen av dem blev någon succé (Be- och sopnedkast. Att skapa ljusa lägenhet- 11 er var inte bara av praktiska skäl. Det var utskott. Denna del gick under nam- även viktigt ur en symbolisk aspekt då det net CIRPAC (Comité International symboliserade intellektuell och moralisk pour la Réalisation des Problèmes utveckling (Eaton 2002). Här fanns även d´Architecture Contemporaine). skola, teater och allmänna badhus. CIAMs medlemmar var väldigt Den utopiska ideologi som Charles Fourier produktiva författare och debattörer spred via Victor Concidérant, Albert Bris- som skapa ett stort antal modernis- bane och Jean Baptiste André Godin har tiska skrifter, projekt och lagförslag. med tiden blivit moderna planeringsideal. Ernst May skrev publikationen som Dessa ideal spreds vidare med hjälp av Le behandlade temat Bostaden för ex- Corbusier och organisationen CIAM. Uto- istensminimum (1929) och några år pin och den nya staden sågs som lösningen efter kom boken Acceptera (1931). på industristadens orättvisor. Den moderna Acceptera var det svenska mani- rörelsen var inspirerad av de skrifter och so- festet för CIAM där Uno Åhrén, ciala experiment som tidigare realiserades. “Green Milan” presenterades vid den 5 CIAM kongressen 1937 Eskil Sundahl och Sven Markelius Med vetenskap och stadsplanering skulle ett Källa: Mumford, 2000 var drivande krafter (Mumford, nytt samhälle skapas, detta var drivkraften 2000). för den moderna samhällsutopin. Moderne som grundades i Paris 1928 Markelius och Åhrén blev medlemmar i (Mumford, 2000). Grundandet genom- det verkställande organet CIRPAC i CIAM. 2.3 CIAM fördes med en så kallad kongress (möte) Detta skede i samband med Stockholmsut- som arrangerades av Le Corbusier och Ga- ställnigen 1930. CIRPAC var ett verkstäl- Modernismen i Sverige bredde ut sig och briel Guevrekian. Kongressen samlade 24 lande organ vars uppgift var att förankra slog igenom på riktigt 1930 med Stockhol- arkitekter från åtta olika länder och skulle kongressernas visioner hos myndigheter msutställningen och diverse böcker som forma en avant garde för utvecklingen och och läroinstitutioner för att kunna applic- förespråkar modernismens. Le Corbus- spridningen av den modernistiska ideolog- era den modernistiska ideologin i verk- iers var ett starkt språkrör för de som ville in. Grundsyftet med organisationen var att ligheten. bygga det nya samhället med den moderna fungera som en propagandainstitution för stadsplaneringen. Andra som förespråkade den moderna stadsplaneringsutopin (Mum- Åhrén och Markelius var frontfigurer som modernismen var Sigfried Giedion, Ernst ford, 2000). CIAM skapade en stabil gr- spelade stor roll inom stadsbyggnadsut- May och Walter Gropius. Deras överty- und för den modernistiska rörelsen. Syftet vecklingen i Sverige. Samtidigt som Åhrén gelse om den moderna utopins överlägsen- var inte bara att skapa en ideologisk grund var medlem i CIAM var han även medlem i het gentemot den traditionella staden förde utan även få till en praktisk tillämpning för svenska stadsförbundets stadsplaneutskott. de samman i en arkitektorganisation som att realisera maskinålderns paradis. Upp- Därtill var han en väldigt produktiv de- döptes till CIAM. Detta var en förkortning giften att realisera och tillämpa modern- battör och ledamot i flera “Statens Offen- av Congrés Internationaux d´Architecture ismens dogmer var CIAMs verkställande tliga Utredningar” (SOU) (Rudberg, 1981). 12 Åhrén arbetade som Göteborgs stadsplane- helt dominerande i det svenska manifestet chef 1932-1943 och var chef för Riksbyggen Acceptera. Denna publikation har ett pro- mellan 1943-1945. Därefter jobbade han pagandistiskt innehåll som beskriver den som professor i stadsbyggnad vid Kungliga oundvikliga förändringen som det moderna Historia Tekniska Högskolan i Stockholm. Han star- samhället stod inför och detta var bara att tade en tidningsskrift vid namn “Plan” som ACCEPTERA. Befolkningen stod inför ett finns än idag och har påverkat rollen som nytt samhälle med en ny männsko- och ung- fysisk planerare eller planarkitekt. domstyp (Asplund, 1931). Det slutna stads- planesystemet förkastades medan det nya 2 Den andre inflytelserika personen, Marke- öppna stadsplanesystemet förespråkades. lius, var chef för utredningsavdelningen vid Byggnadsstyelsen mellan 1938 till ”Den sociala rättvisa, som vår tid kräver, 1944. Därefter var han stadsplanedirektör i och medvetandet att det ej längre duger att Stockholm. Under tiden han var stadsplane- låta människors hem först och främst bli direktör planerade han Norrmalmsreglerin- motiv i en stadsbild, har emellertid haft till gen 1946 och förorterna Björkhagen 1945, konsekvens, att vi måst överge det slutna Högdalen 1946, Västertorp 1947, Välling- kvartersystemet för nya bostadsområden.” by 1947-50 och Farsta 1952. (Asplund, 1931)
Uno Åhrén var med om att utforma ett be- Kritiken kring att människors hem inte län- tydelsefullt dokument inom CIAM (Rud- gre skulle duga som motiv i stadsbilden är berg, 1981). Detta dokument fick nam- med stor sannerlikhet reflektioner kring net Charta Athena och var resultatet av Camillo Sittes bok “Stadsbyggnad”. Sitte diskussioner på 30-talet kring temat den beskriver hur den moderna (rutnätsstruk- funktionella staden. Charta Athena blev ett turen) rektangulära staden växer fram utan CIAM- manifest som fick en enorm genom- någon tendens till konstnärliga och männ- slagskraft när den publicerades 1943. Char- skliga drag (Sitte, 1982). ta Athena var starkt förknippat med Le Cor- busier och beskrev hur CIAM såg staden i Författarna till skriften Acceptera var in- helhet. Manifestet föreslog att staden skulle spirerade av personer som kom att bli Sittes vara uppdelad i fyra olika zoner: boende, motsats. Dessa personer var CIAM medle- arbete, rekreation och kommunikation marna Ernst Mays och Le Corbusier. De- (Svedberg, 2003). Enligt CIAM kvalific- ras ogillande av sammanfogade hus som erade den traditionella staden inte som en bildade kvartersstruktur var bara en del fullgod levnadsmiljö för allmänheten. Kri- av myntet. Det moderna sättet att placera Ur Acceptera. Källa: (Asplund, 1931) tiken av den traditionella stadsstrukturen är friliggande hus skulle också få effekt på ga- 13 tustrukturen där korridorgatan var Le Cor- solljus och dessutom ren luft. Detta sågs busiers värsta mardröm (Corbuser, 1962). som den enda lösningen på städers långa Enligt Corbusier var korridorgatan den- historia av kaotiska livsmiljöer. samma i all världens städer, enformig i dess utformning och alltid med hus på vardera ”Husen bland sina träd. Husen omgivet av sida av gatan. Trafiken var en stor fråga för träd och odlad jord. Höghuset som återg- Le Corbusier som ville skapa ett nytt gatu- er oss himlen och landskapet.” (Corbuser, system för den moderna staden där den nya 1962). modellen blev ”två självständiga vägnät: för fotgängare resp. bilar” (Corbusier, 1969). Ett andra syfte med husens placering var att det nya öppna stadsplanesystemet och ”Ordet gata symboliserar i vår epok trafik- trafiksepareringen skulle leda till döden för ens oordning. Låt oss ersätta detta ord (och ”korridorgatan, alla konflikters gata”. Ef- företeelsen) med gångväg och bilväg eller fekten av de nya stadsplanerna var att en motorväg – samt organisera dessa båda ele- ny livsform skulle skapas (Corbuser, 1962). ment i förhållande till varandra” (Corbusi- En ny människa, ett nytt samhälle var också er, 1969) budskapet i boken Acceptera, som syftar till det rationella och produktiva samhället Källa: (Corbusier, 1969) Syftet med det nya trafiksystemet samt den med arbetsmyran som människoideal. Le de moderna stadsmiljöerna inte blev para- nya hustypen, lamellhuset, var nobla. De Corbusier uttryckte sin tro på maskinens in- diset på jorden fastslog Lewis Mumford i skulle göra staden bättre anpassad till män- flytande över människans samhällsstruktur sin bok “Stads kultur”. Mumford beskrev niskors livsvillkor genom att skapa fler grön- med dessa ord: medeltidens städer och dess intima stads- ytor och mer tillgång till solljus. Tanken rum och slutna kvarter kontra den själlösa var att bygga höga lamellhus med många ”Vad det kommer an på är att arkitekten och uppdelade industristaden i sin bok som våningar för att kunna skapa större marky- stadsplaneraren kan återge oss guldåldern. kom ut på svenska 1942. Detta påminde en tor mellan husen. Dessa markytor skulle Människan i naturen, människan bland funktionalistisk arkitektkår om den svunna fungera som parker därav konceptet ”hus i människor i harmonisk samklang som i en tidens stadsmiljöer. Denna skrift fick mån- park”. Hus i park var ett ideal som grun- symfoni: arbetet utförs för allas bästa, män- ga att reagera och fundera, däribland Uno dade sig på ett filosofiskt resonemang av niskans vackraste egenskaper vidareutveck- Åhrén och Walter Gropius (grundare av Le Corbusiers. Detta resonemang innebär las och de ”elementäre glädjeämnena” lyser Bauhausskolan). Båda dessa framstående att vi människor kommer från naturen och över tillvaron.” (Corbuser, 1962) arkitekter argumenterade år 1945 för planer- är i stort behov av den, i kontrast till städer- ing av mindre samhällen, grannskapsteorin nas artificiella konstruktioner där naturen Här kan vi utläsa hur Le Corbusier ser på (Mumford, 2000). Stads-planeringen skulle uteslutits. Med de moderna förändringarna stadsplanerarens roll som verktyget för att tillämpa en så kallad grannskapsplanering skulle varje människa få sin del av naturen realisera maskinålderns utopi där samhället där själva grannskapet skulle ha ca 10 000 samtidigt som bostaden fick maximalt med skulle utvecklas till paradiset på jorden. Att invånare. Varje grannskap var tänkt att plan- 14 2 15 Historia institution för den internationella modern- internationella den för institution ledande som verksamhet års många Efter myndigheter ochutbildningsväsendet. inom nyckelpositioner intagit hade spetsen CIAM-gruppen med Markelius och Åhrén i gandet (Mumford, 2000). Även den svenska för att “humanisera” det moderna stadsbyg- ma år i Richards, The Architectural Review Den svenska funktionalismen prisades sam- (Mumford, 2000). väsendet, där de kunde sprida CIAMs ideal utbildnings och myndigheterna brittiska de inom nyckelpositioner intagit hade pen grup- i medlemmar Många synvinkel. tisk propagandis- en ur position mäktig en fått hade avdelningen MARS att rapporterade Richards där tidigare månader några möte CIRPAC ett i fastställts hade dagordning CIAMs Review. Architectural The för tör var led av J.M Richards som även var redak- MARS tillställningen. för värd var search) gruppen MARS (Modern Architectural Re- CIAM brittiska den där England i liserades loka- (1947) kongressen CIAM sjätte Den borgare. samhällsmed aktiva vara att boende de få sociala miljöer för de boende och samtidigt bättre skapa att var grannskapsidealet kom Tankeninvånare. 2000 ba- – 1000 på heter bostadsen- mindre i in delas senare skulle som var väsentligt för en stad. Grannskapet annat och daghem skolor, handelcentrum, med satellitstäder självständiga som eras - - på den nionde CIAM kongressen. Det var Det kongressen. CIAM nionde den på 1953 redan bildats hade och 10 Team net nam- under gick grupp Denna kongressen. tionde den planera att uppgift i fått digare ti- hade opposition i vara sig visade som Gruppen organisationen. av upplösning en om beslöt medlemmar CIAMs att djup så blivit hade Splittringen 2000). (Mumford, vara en allt för stram tolkning av manifestet nit med Charta Athena, anledningen tycktes till exempel att korridorgatan hade försvun- påpekades Det lärorna. av del en revidera och utvärdera ville lägret andra det medan vara förespråkare av modernismens dogmer att fortsätta ville sidan Ena läger. två i ing uppdeln- en laget detta vid fanns Det tum. fak- ett den splittringen var slag, sitt av var tionde som (1956), kongressen CIAM sista Den komplikationer. inre få att tion organisa- som CIAM började ismrörelsen och PeterSmithson. Alison Eyck, van Aldo Bakema, Berend Jacob som personer fanns kärna 10 Team (Teamsområden I bostad- 2008-03-24). online, 10 storskaliga och städer befintliga redan i innerstadsprojekt med annat bland line, 2008-03-24). Organisationen arbetade on- 10 (Team Primer” 10 ”Team kallades som publikation en gällande Stockholm i Drottningholm på möte team ett det var 1962 År koncept. egna fram även arbetade de men CIAM som frågor samma med 10 verk- i Teamarbetade 1968 – 1960 Från ligheten. ideologin modernisktiska den realisera att för aktivt arbetar och skrifter CIAM. Organisationen publicerar utopiska som struktur liknande relativt en med spår 2000). Team 10 har fortsatt i modernismens (Mumford, tider våra i in kvar leva skulle som struktur ny en bildat 10 Team redan Myrman, 2001) Källa: (Lindvall& planerat avMarkelius. byggt mellan1945-54, Vällingby iStockholm, r aktke sm stod som arkitekter gre också denna grupp av yn- 99 phre hade upphörde 1959 år CIAM När rationen. gene- äldre den av tagna som inteblevsåvälmot- förändringsförlag olika fram förde fler med son Smith- Peter Arkitekten för den starkaste kritiken. 2.4 Funktionalism
I Sverige talades det dock inte om modern- ism utan här gick rörelsen under namnet funktionalism. Ordet användes först av Uno Åhrén i en artikel om Parisutställnin- gen där han refererade till ”funktionalisk” arkitektur (Nationalencyklopedin, www. ne.se, 2008-03-24). Funktionalismen sågs som räddningen från stenstadens högt ex- ploaterade kvarter där solen inte nådde in på den lilla innegården. Lokaliseringen av in- dustrier i städerna orsakade förorenad luft, försämrad stadsmiljö och dessutom säker- hetsrisker (Boverket, 1995). Lösningen på dessa problem skulle enligt modernismens ideologi finnas i funktionsuppdelade stads- Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Ribersborg. Byggt av Eric Sigfrid Perssons på 30-talet. miljöer med friliggande hus omgivet av grönytor. råden. Funktionsuppdelningen eller den så För att få mer solljus i kvarteren bröts des- kallade zoneringen där olika verksamheter sa upp och lamellhusen gjorde sin entré Under 1920-talet i Tyskland var ledorden fysiskt skiljdes åt i stadslandskapet började på den arkitektoniska arenan på 30-talet i för funktionalism sol, ljus och luft och i praktiseras i svenska städer redan i slutet av samstämmighet med CIAM. Det nya öppna Le Corbusier anda tio år senare var det sol, 1800-talet. Men blev inte planeringspraxis stadsplanesystemet anpassades till kraven ljus, luft och grönska (Åström, 1993). I förrän på 1930-talet (Boverket, 1995). om direkt solljus. Detta resulterade i att Sverige blev det ljus och hygien som var bostadsområden planerades med parallella dominerande. På 1930-talet slog funktion- Det ansågs finnas en social orättvisa i den huslängor omgärdat av gröna ytor. För att alismen igenom på alla fronter i Sverige täta stadsstrukturen i början av 1900-talet anpassa de nybyggda kvarteren, rensades med Åhren och Markelius som inspiratörer som motiverade en total omvärdering av tomtskiljande stängsel inom kvarteret bort (se kap. 2.3). För att åstadkomma frisk luft det slutna kvarterets kvarlevande (Asplund, så att det bildades hela gårdsrum (Åström, och hygieniska miljöer separerades fabriks- 1931). På den tiden bodde arbetarna i täta 1993). Dessa gårdsrum planterades och verksamheten från stadens bostadsområden. stadskvarter i närheten av fabriker, många gjordes till gemensamma grönytor för de Härmed började en stadsplanering som byg- gånger med utsikt över innergården med boende. Byggandet av kvarter fortsatte men gde på funktionsuppdelning. Det var inte utomhus toalett. De mer bemedlade bodde de blev ganska avskalade och innegårdarna bara industrin som skulle separeras utan antingen i storartade villaförorter eller i lä- blev allt större. Samtidigt vann lamellhuset även bostadsområden och rekreationsom- genheter utmed finare gator. mer mark för att de var väl lämpade hustyp- 16 2 17 Historia med varsitt vägnät som Le Corbusier före - Corbusier Le som vägnät varsitt med trafikslagen, separerades gående, olika och cyklister bilister, De handel 1993). av (Åström, nyetablering försvårade gen trafikplanerin som samtidigt butiker och hantverkslokaler verkstäder, på utarmades stadsdelarna nya De uppdelat. speciellt var boende och arbetsplats den där uppdelningen mot reaktion en utarmning som åstadkommits av funktions- kom 40-talet På hade ensamverkanderoll. trafiksepareringen och tionsuppdelningen på grund av två olika anledningar där funk- lidande blev handeln lokala Den mersen. kom- lokala den även gjorde det och vann förs- kvarteret inuti sig infinna kunde som känslan familjära och intima Den fentliga. of- blev husen utanför mark all och jordes tillintetg innegården privata den att blev sida vid sida placering lamellhusens och Konsekvensen med det uppbrutna kvarteret (Rudberg, 1981). grannskapsteorin blev mantra 40-talets styrande och aspekten sociologiska den blev lägga tyngdpunkten på en annan aspekt. Nu dominerade skulle decenium luft nästa medan och 1930-talets ljus sol, ledorden funktionalistiska De gräsmattor. stora till gjordes husen mellan mellanrummen iga så att rummen skulle vara ljusa och de luft- utformning smal en fick Husen bygga. att rationella och billigare därmed blev Husen 1993). (Åström, fabriker på producerades serie- delar vissa där elementbyggeri för er - - hörnan t.h. Flygfoto frånMalmöStadsAtlas:Rörsjöstadent.v. Malmborgen byggtavEricSigfridPersson,nedrahögra År 1947 tog Åhrén initiativet att introduc- att initiativet Åhrén tog 1947 År (Åström, separerade 1993). helt var gatan och byggnaden att faktum det var stadsdelarna moderna de för entréer.Problematiken nas byggnader till fram nådde inte istribution inom stadsdelen då servicetrafik och varud- näringslivet för konsekvenser stora dock fick Trafiksepareringen grad. större allt i prioriterades som framkomlighet bilismens var fram lades som argumentet andra Det 1993). (Åström, skola sin från och till väg på barnen av användas kunde som vägar trafiksäkra skapade cyklister och gående från biltrafik separera Att 50-talet. - 40 på förekom som barn med trafikolyckorna ga trafiksäkerhet och hade sin grund i de mån- på byggde håll svenskt argumentenfrån av Ett staden”. nya “Den bok sin i språkade - by Gård, Hässelby Strand och Blackeberg och Strand Hässelby Gård, by Hässel - Vällingby, Grimsta, Råcksta, där stadsdelar sex med stadsdelsgrupp en var Vällingby realiserande. kapsplaneringens granns- i projekt ett detta också var veckla ut - att med var Markelius som Vällingby läggningarna enkommersiellkaraktär. an- stadsdelscentrum efterföljande de fick Årsta från skillnad till Men butiker. samt anläggningen inom kontor och betsplatser ar även fanns Det föreningslokaler. och fanns restauranger, biograf, teatersal, kyrka Här utbyggt. var Årsta av delen större då 000 1953 invigdes 25 centrum Årsta närmare människor. betjäna skulle ningen centrumanlägg- och grannskapsidealet av förverkligandet i steg ett var Detta 1981). (Rudberg, Sverige i första det Stockholm, utanför Årsta till stadsdelscentrum ett era - ingick (Åström, 1993). Denna stadsdels- grupp skulle ses som en självförsörjande satellitstad och fick mycket internationell uppmärksamhet på 50-talet. 1956 pre- senterade Markelius Vällingbyprojektet i CIAMs tionde kongress som vid detta tillfälle gick under temat ”Heart of the City” (Mumford, 2000). Planmönstret som Markelius tillämpat på Vällingbyprojektet var en trafikseparerad vägstruktur, dock inte Uno Åhrens Hagautredning om totalsanering av stadsdelens kvartersstruktur, viss sanering skede på 70- helt genomförd. Stadsdelarna var funktion- talet men kvartersstrukturen behölls. Källa: (Rudberg, 1981). suppdelade med stadsdelscentrum och en kollektivtrafiklinje till och från Stockholm. Grannskapsteorin gick ut på att planeringen skulle medverka till att de nyproducerade olycksrisken ökade markant (Holmberg & högt satta målet att producera en miljon stadsdelarna fick en bättre stadsmiljö och Hydén, 1996). Trafiksepareringen blev allt bostäder på tio år, därav miljonprogram- ett rikare socialt liv. jämt planeringspraxis med trafiksäkerhets- met. Funktionalismens planeringsideologi och framkomlighetsargumenten som led- var helt dominerande och detta resulterade Trots den nyvunna insikten om vikten i att stjärnor. Sammantaget gick stadsplanerin- i en stor sanering (rivning) av äldre inner- skapa intima stadsrum och gaturummets gen mot en totalt funktionsuppdelad och stadsmiljöer som inte passade in i det nya viktiga funktion för lokal kommers var trafikseparerad stadsmiljö. samhället. misstron stor när det gällde slutna kvarter. Lamellhusen fortsatte att vara dominerande På 50 och 60-talet var det bostadsbrist i sto- Konsekvensen blev att hela stadsdelar revs men försök gjordes för att skapa någorlunda ra delar av Sverige och detta ledde till ett för att göra plats åt moderna bostadsom- slutna gårdsmiljöer. Men försöken att åter- politiskt beslut från riksdagen att bostads- råden och infrastrukturförändringar. Funk- skapa en livligare och intimare stadsmiljö byggandet skulle subventioneras. Stora tionsuppdelningen och trafiksepareringen lyckades inte i någon större utsträckning. resurser behövdes för att bygga nya lägen- fortsatte att vara praxis men då i en mer Funktionalismens värsta fiende vilket var heter, vilket det fanns en politisk enighet renodlad form. Det är också med miljon- det slutna kvarteret och korridorgatan var om. Höjning av bostadens utrymmes- och programmets start som byggnadsprocessen mer komplex än vad ideologerna förstått. utrustnings standard var uppsatta mål som rationaliserades ytterligare. Det gick från Men funktionalismen skulle inte ge upp sin skulle genomföras (SOU 1965:32). Det var ett elementbyggeri där en del av byggele- strävan att skapa det utopiska maskinsam- också viktigt att åstadkomma goda om- menten producerades i fabrik till en helt hället som skulle leda till paradiset. givningar kring bostäderna. Den politiska prefabricerad produktion (Tykesson, 2002). enigheten kretsade kring en tjock SOU Denna produktion innebär att alla detaljer Sveriges välstånd syntes i den ökande utredning vid namn Höjd Bostadsstandard produceras i stora serier på fabriker runt om mängden bilar som trafikerade gatorna och från 1965. Detta blev startskottet för det i landet och transporteras direkt till bygg- 18 2 19 Historia Spårbundna byggkranarhjälpetillattrationaliserabyggprocessen.Källa:(Lindvall&Engfors,1996) 1996). Detta resulterade i skriften SCAFT Hydén, skriften i resulterade Detta 1996). & (Holmberg satsning mensam ge - (nu- en Vägverket Planverket och Boverket) gjorde varande 60-talet på och städer bilvänliga för planerades 1900-talet av hälften sista under Stadsutvecklingen boendes utomhusmiljö(Asplund,1980). de än mer prioriterades spårväg kranarnas bygg- att så markplan på även anpassades byggprocessen rationella Den tid. kortare på hus fler skapa kunna att för även men att det skulle bli så ekonomiskt som möjligt platsen där delarna pusslades ihop. Detta för bostadsområdena och därtill även i de san- de i även därtill och nya bostadsområdena de i total som gott så nu blev ringen Trafiksepare- hierarki. systematisk strikt en i nu men tidigare från igen känns den nytt inget var föreslogs som Vägstrukturen år.miljonprogrammets under byggdes som erades i stor utsträckning i bostadsområden dock applic och råd än lagar obrytbara som mer tolkades Skriften bostadsområden. nyproducerade för utvecklades som linjer skriften. utarbetat SCAFT 68 var enbart generella råd som och rikt- arbetsgrupp den efter döptes som Trafiksäkerhet) För pen Arbetsgrup- Chalmers, (Stadsbyggnad, 68
- verkligheten. påverkade ideologin hur se att för närmare lite stadsdel denna inspektera nu oss Låt samhällsbyggandet. moderna det för bock synda- en som fungerat tillkomst dess dan som skrämde människor. Rosengård har se- miljön torftiga då den och skalan stora den var Det högljudd. blev stadsplanen istiska funktional den kring kritiken innan klart byggas ens inte dock hann område Detta stadsplanering. inom guldkornet som ses Rosengård kunde planeringsutopi heter modern enligt som områden dessa av Ett villaområden. stora höghus-och både med förorter kallar idag vi som bostadsmiljöer de skapat har ideal svenska detta till för Anpassningen förhållande. anpassats sedan som ingar idéströmn internationella med manvävd stadsplaneringsideal var många gånger sam- och arkitektur- funktionalistiska Sveriges en bieffekt. blev framkomligheten medan 1996) dén, &Hy- (Holmberg trafiksäkerhetsaspekten enligt hållet och helt nästan nu senterades pre- SCAFT för Argumenten CIAM. och Corbusier Le av förespråkas som planering ommendationerna var identiska med trafik- rek- SCAFT stadskärnan. i kvarteren erade - - Igår Idag Igår Idag Tyskland Danmark Rumänien Norge Sovjet Holland Japan England
Igår regional skönhet Idag internationell fulhet Igår rikedom Idag likedom
Bilderna visar att den moderna arkitektrörelsen fick genomslagskraft runt om i hela världen med likartade resultat. Detta är en sammanställning som förfat- taren och arkitekten Hans Asplund producerade till sin bok “Farväl till Funktionalismen!”. Källa: (Asplund, 1980)
20 3 21 Förutsättningar Malmö skulle bo nära arbetsplatserna och arbetsplatserna nära bo skulle Malmö i alla att menade Han expansion. Malmös om idé annan en hade Malmö i planechef stads- var som Lindman Gunnar då Malmö i inte skedde satellitstäder.Detta likt trum, cen- stadens ifrån långt grannskapsenheter sina av många ut Göteborgspred och holm Stock - grannskapstanken. under gick som bostadsområden dock de för tog väg avvikande en Malmö detta. efter decennier många i dogmer funktionalismens följde ersborg.stadsplaneringen och Arkitekturen Rib- vid höghusområde moderna Perssons med bland annat byggmästaren Eric Sigfrid fick sitt genomslag i Malmö i mitten av 30-talet stadsplanesystemet öppna Det gare. tidi konstaterats som hållet rationella det åt Sverige i byggandet utvecklades 1945 – 1930 perioden Under stadsstruktur. istisk funktional funktionsuppdelad en till miljö stads- medeltida kompakt en från gått har Utvecklingen mot. strävas det som imagen är kunskapsstaden och industridammet av dammat staden har tiden för Nu dustristad. in - en till stad medeltida förfallen en från skepnad skiftat sekel två under har Malmö Förutsättningar - - nltig il ylettoe oh därtill och Hylliestationen till anslutning i arena ny en byggs Det staden. av sionen expan- framtida den påverka att kommer som infrastrukturprojekt viktigt ett också studenter.000 20 drygt är idag Citytunneln har och utvecklats successivt högskola en har Samtidigt hamnen. västra i byggnation ny- och Bo01 som satsningar olika många för språngbräda blev optimismen nyfunna Den städerna. mellan tillbaka och fram lar pend- människor många och verklighet en Öresundsregionen blev bron Med 2008. fas år en expansiv i sig befinner Malmö att till länk till medverkat transport har Öresundsbron Danmark. viktig en fått har Malmö decennium första 2000-talets Under tre tillfyrakmfrånstadenscentrum. endast ligger idag Rosengård att till bidrog manhållet Malmö fortsatte att leva kvar och met byggdes upp. Lindmans idé om ett sam- expansionsmöjligheter och miljonprogram stad. På 60 - 70-talet kom den nya vågen av gjorde Malmö till en relativt sammanhållen bostadsom- nya rådena tätt intill den befintliga staden vilket de färdmedel. planerades som Därmed räcka skulle cykeln att - och SödraEmilstorp. Kyrkogården Östra Apelgården, är råden om- Dessa projektet. i ingår som områden het och därefter kommer jag att beskriva de kommer jag att presentera Rosengård i hel- Nedan projektområdet. till vidare oss vi tar förflyt - Malmö av introduktion denna Med utveckling inomprojektområdet. stads- framtida en ett för senarium spännande också är Det pendelstation. ny en till kundunderlag för faktor viktig en är vilket personer 000 140 drygt det bor Rosengård stor- Runt yttergräns. gemensam som an kontinetalban med projektområde mitt av delen västra till angränsar Sorgenfri Norra 2008-01-09). Malmö samrådsförslag, och Planprogram Sorgenfri, (Norra bostäder” tiden kunna erbjuda ca 2.500 nya attraktiva fram- i området bedöms Totalt verk- samheter. och bostäder av blandning en med innerstaden. En tät kvartersstruktur föreslås successivt ska utvecklas till att bli en del av Sorgenfri Norra att är ”Grundtanken dera. då Malmö är i behov av mark för att expan- tjat industriområde som har blivit intressant outnyt- ganska ett idag är Sorgenfri Norra Emilstorp). Södra (se nedan beskriver jag som kontinentalbanependel en om idén i ingår pendelstationen nya Den Rosengård. vid pendelstation ny en om visionen och Sorgenfri norra exploatera att på planerna är att framtiden i kommer projektområde som mitt beröra Malmö i område Det heter. planeras en ny stadsdel med ca 7000 lägen- - Södra Kirseberg innerstaden
Västra innerstaden Centrum Rosengård 38 233 13 869 1535 ha 648 ha 31 210 433 ha 32 089 Husie 302 ha 21 447 331 ha 18 239 Hyllie 2934 ha 30711 Fosie 847 ha 39 614 1247 ha
Oxie Limhamn/Bunkeflo 10 846 33 737 2306 ha 5219 ha
Malmö stad söker ny användning för Kontinentalbanan (järnvägen) och så här ser förslaget ut med en ny station i Fosie och Rosengård. Ovan redovisas befolkningsstatis- tiken för Malmö stad i januari 2006, taget från Malmö Områdesfakta 2006.
22 3 23 Förutsättningar a saae tdpae fr am och Malmö för stadsplaner skapade Nilsson. Han Anders namn vid stadsingenjör 1900-talet fanns en Camillo Sitte inspirerad på början I ideal. andra följer som planer påstads- exempel tidigare finns Det dan. skulle utvecklas i den funktionalistiska an - Rosengård att givet helt inte dock var Det Le CorbusierochUnoÅhren. av förespråkades som utopisamhälle riers Fou- från igen känns Rosengård bakom na därigenom Idéer- och områdena. individuella sex de skapa byggherrar olika av byg- gas skulle som drygt lägenheter 1500 ha – 1200 skulle delområde matar Varje anslutande gator. med området genom huvudled en som tänkt var Amiralsgatan separerade. var biltrafiken och gående där bostadsområden åtskilda väl sex skapa att tänkt var Gatunätet närområdet. i alla för ar handel och service skulle också vara lättillgängligt för 3000 centrum stort – Ett betsplatser. 2000 med industriområde intilliggande ett och lägenheter 8700 för han planerade Här grannskapsidealet. på grundade 2002) (Tykesson, Rosen- gårdsstaden” för Gunnar ”Dispositionsplan genom Lindmans form ta 1956 idéerna År började problem. stadens vara på ansågs lösningen tiden den de på med som kvaliteter anda funktionalismens i stöpts som bostadsområde stort ett är Rosengård 3.1 Rosengård - - yge it drk etro dt ansågs det eftersom direkt dessa inte byggdes men Apelgården, och Örtagården delområden, andra två för stadsplan en des upp-rätta 1963 År 64. – 1962 mellan gdes byg- som Törnrosen delområdet realisera togs fram på tio år. Det första steget blev att Rosengård över stadsplanerna moderna De så realiserademed Anderssons stadsplaner. ock- blev av Värnhem delar Möllevången, Rosengård. till anslutas skulle senare som Amiralsgatan av delar ut lade Han dande. bety- men få blev Malmö till bidrag Hans och ansågsförlegade. skifte ideologiskt ett vid dock kom idéer Hans former. olika i parker och torg dade bil- som stadskvarter slutna med gaturum formade fritt från utgick som Rosengård Foto: MKB,Rosengårdunderuppbyggnad, Apelgård tillvänster, Källa:(Tykesson, 2002) - som köpts av Kockums familjen vars lante mark jungfrulig på började Rosengård av Exploateringen lamellhus. och skivhus är serieproducerad bebyggelsen av majoriteten modern där arkitektur en känne- av Rosengård tecknas Rosengård. till ning dan 1959 planerats och tagits i bruk i anslut- mindre industriområde, Emilstorp, hade re- betydligt Ett inte. realiserades betsplatser ar 3000 – 2000 med industriområdet men området av mitten i byggdes delscentrumet ingick i Gunnar Lindmans första plan. Han- blev fem delområden istället för de sex som återupptogs Slutresultatet (Tykesson, 1968 2002). byggandet och flygplats Sturups med ersättas skulle flygplats Bulltofta att klart det stod år några Efter PL819_dok.). protokoll: byggnadsnämnds (Malmö plats flyg - Bulltofta från buller mycket för vara - - Östra Kyrkogården
Rosengårds dispositionsplan. Källa: (Tykesson, 2003)
gendom gav namn åt området.
Planeringen utgick enligt funktionalismen från människans bästa men tog mer hänsyn till bilens behov än invånarnas. Vägnätet var trafiksepare- rat med stora vägar och många parkeringsplatser för bilarna. Trafiksepareringen var en del av funk- tionsuppdelningens ideologi som förespråkades av Charta Athena. Som jag beskrivit i tidigare kapitel (se kap. 2.3) förespråkade Charta Athena en funk- Camillo Sitte inspirerade stadsingenjören Anders Nilssons plan för Rosengård. Källa: (Tykesson, 2003) tionsindelning med fyra olika områden: boende, ar-
24 r Förutsättninga 3
Handel Handel Handel Rekreation Rekreation Rekreation Skola/fritid Skola/fritid Skola/fritid
Bostad Bostad Bostad
Kyrkogård Industri Kyrkogård Industri Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. Funktionsuppdelning inom Rosengård till vänster, Stor-Rosengård i mitten, projektområdet till höger
Rosengård har fem stadsdelsområden och ett motsvarar en mindre svensk stad. Några Då gjorde Malmö en stadsdelsreform där handelscentrum men ingår i storRosengård svenska småstäder som har ungefär samma även Östra Kyrkogården, Emilstorp, Pers- med ytterligare fyra områden. Rosengård befolkningsmängd är Kramfors (19 896), borg och Västra Kattarp räknas in. Västra med dess delområden och Rosengårdscen- Skara (18 584) samt Sjöbo (17 657). Stor- Kattarp är stor-Rosengårds enda villa om- trum omfattar drygt 180 hektar mark med en Rosengård med 21 447 invånare 2006, styrs råde som i folkmun kallas för Gamla Rosen- befolkning på omkring 18 200 personer vilket av Rosengårds stadsdelsnämnd sedan 1996. gård. 25 bete, rekreation och transport. in och ut ur Malmö via inre Ringvägen. Rosengård planerades med fem avskilda Amiralsgatan delar Rosengård i två delar, funktioner som kan delas in i boende, han- norra och södra Rosengård och är mellan del, kommunalverksamhet, rekreation och 30 - 60 meter bred (Flemström & Ronnby, transport. För att separera bostadsområde- 1972). Det finns ingen korsande trafik på na från varandra placerades de kommunala denna väg och för att göra det till en smidig verksamhetsområdena och rekreationsom- infart till Malmö leder Amiralsgatan under rådena som en kil dem emellan. Inom de Rosengårdscentrum. Det är också i anslut- kommunala områdena byggdes det för- ning till centrumet som biltrafiken leds över skolor, grundskolor och fritidsanläggningar Amiralsgatan. Resterande broar som korsar 1 för de boende. Delområdena fick blomster- infartsleden är gjorda för gång- och cykel- namn som Törnrosen och Örtagården med- an ett av delområdena döptes till Herrgården efter huvudbyggnaden på lantegendomen. Namnen på gatorna togs från en lista med diverse landhövdingsnamn från Malmöhus län. Även kvarteren fick namn som har med länet att göra som länsarkitekt, länsläkare och länsingenjören.
För att fullfölja funktionsuppdelningen placerades bostadshusen avskilt från ga- 2 tunätet. Samtidigt placerades husen med ett visst avstånd från varandra för att skapa luft- 2 iga och ljusfyllda gårdar. Husen placerades 1 konsekvent inom byggkranarnas räckvidd och körbana genom området. Detta gjordes för att anpassa byggnadsprocessen till det nya och rationella sättet att producera fler- Amiralsgatan bostadshus.
För att beskriva infrastrukturen inom Rosengård börjar jag med den största vä- 3 gen genom området. Amiralsgatan plan- Ortofoto från Malmö StadsAtlas: 3 erades som en huvudväg som leder trafiken Redigerad av Jimmie Simonsen. 26 r Förutsättninga 3
Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. Infrastruktur inom Rosengård
trafik. gatan är den enda vägen som går genom om- garna. Visar vi nu all infrastruktur på en och För att vi skall få en uppfattning om hur rådet i väst-östlig riktning och är separerad samma bild, ser det ut som på bilden till höger Rosengårds trafikseparerade vägnät är upp- från bostadsområdena. Lägger vi till säck- där det dessutom har tillkommit två nya färg- byggt tar vi en titt på ortofoton som är färg- gatorna som är i färgen gul, blir det tydli- er som representerar järnvägen till vänster kodade beroende på användning. Genom gare att vägarna är återvändsgränder som (svart) och inre Ringvägen till höger (blå). illustrationen till vänster kan vi se det röda alltid leder till parkeringsplatser. Gång- och Med denna bild får vi en upp-fattning om hur nätet som motsvarar matargator och större cykelvägnätet i grön färg ligger alltid med omfattande det sammanlagda vägnätet är. vägar som anknyter till Rosengård. Amirals- planskilda korsningar över eller under bilvä- 27 södra och norra delen av Rosengård. Det planerades över 1000 parkeringsplatser i dubbla plan med direkt anslutning till Amiralsgatan, von 2 Rosensväg och von 1 Lingensväg. 3 1 Innan 2003 fanns det en inomhusgågata (orange) med ett vari- erat utbud av affärer som ledde genom hela byggnaden och över Amiralsgatan. Vid en renovering av cen- Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Redigerad av Jimmie Simonsen. Rosen- trumbyggnaden och gårdscentrum. Fd. inomhus gågata (orange). Befintlig gångväg (ljus gul) parkeringsplatserna blockerades denna inomhusgågata för att göra plats för 2 Rosengårdscentrum placerades som en bro CityGross. Rosengårdscentrum flytta- över Amiralsgatan, centralt i området, med des år 2003 och förminskades till södra 1000 meter som max avstånd till handel delen av byggnaden. Med denna åtgärd för de boende. Detta var Malmös första delades den enda fungerande mötesplats- centrumanläggning där Vällingby och en och länken i Rosengård upp. Gågatan Årsta svarade som förebilder (Tykesson, fungerade som en mötesplats för många 2002). Rosengårdscentrum hade från bör- människor och genomströmningen av jan ett monopol på handeln i Rosengård. människor var stor. Efter renoveringen Därmed planerades ingen annan verksam- stängdes denna inomhusgågata och in- het i bostadsområdena med undantaget för vånarna som skulle ta sig från den ena Törnrosen som byggdes först. Handelscen- sida till den andra hänvisades till ett fat- tret placerades ovanför Amiralsgatan och tigt utformat stråk på den enorma parker- 3 fungerar som den enda länken mellan den ingsplats. 28 r Förutsättninga Apelgårds skolan Brf. Ida Östra Kyrkogården Amiralsgatan
3 Emilstorp Apelgården Kryddgården 4 Cronhielmsparken Rosengårdscentrum Brf. Hilda 2 3
1 HBK von Lingensv. Ortofoto från Lantmäteriet redigerat Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Apelgården västerut. Redigerad av Jimmie Simonsen. av Jimmie Simonsen
3.2 Apelgården byggelsen delades upp i två bostadsrätts- Apelgården planerades i anslutning till Em- föreningar som döpts till Ida och Hilda ilstorp och Östra Kyrkogården i slutet av 60- efter systrarna i Kockums familjen som talet. När Apelgården byggdes togs det mycket tog över lantegendomen i det tidigare lant- hänsyn till den moderna byggprocessen vilket liga Rosengård. Brf. Ida ligger längs med har satt sina spår i hur bostadsområdet utveck- Amiralsgatan i anslutning till Emilstorp lades och planerades. Området bebyggdes med och Östra Kyrkogården, Brf. Hilda gränsar nio- och trevåningshus som blev uppradade i till Cronhielmsparken, Håkanstorp boll- 1 relation till byggkranar och dess spårväg. Be- klubb (HBK) och Kryddgården. 29 3.3 Boende
Apelgården Statistik: Januari 2006
Invånare: 3452 Areal: 32 ha Invånare per ha: 108 Arbetstillfällen: 176 (år 2004)
58% 3 rum och kök Detaljplan för Apelgården brf. Hilda med icke genomförd plan i bakgrunden (svart färg), orginal till höger. 29% 2 rum och kök 13% 4 rum och kök 0% 1 rum och kök Apelgården planerades från början som ett låghusområde eftersom Bultofta flygplats Uländsk bakgrund: 76% fortfarande var aktiv. Den planerade be- byggelsen fick en annan placering än det 0 - 5 år: 237 område som senare förverkligades. Om vi 6 - 15 år: 337 tittar på detaljplanen från 1968 kan vi se 16 - 18 år: 119 ett av de tidigare förslagen på hur området 19 - 24 år: 345 skulle planeras, ifyllt med svart färg. Det 25 - 44 år: 861 visar sig att delar av bebyggelsen tog mer 45 - 64 år: 886 hänsyn till rumsbildningar än vad den fast- 65 - 79 år: 495 slagna planen. 80 - år: 172 Rumsbildningarna rätades ut vilket berodde på den industriella utvecklingen av hus- byggandet som beskrivs i Länsstyrelsens yttrande om detaljplaneändringar (Malmö byggnadsnämnds protokoll: PL819_dok.): 30 r Förutsättninga
3 1983:1 Gårdarna i Apelgården var från 2001:1 början inte speciellt attraktiva men Foto ovan: Else-Britt Simonsen, Bilderna visar 25 års utveckling på en av brf. Hildas gårdar. fungerade dock då jag och mån- ga andra barn lekte flitigt här. En illustration på hur en gård på von Lingensväg har utvecklats kan vi se på fotona bredvid. Arkitekturen mellan brf. Ida och Hilda är likrik- tad med få skillnader i materialval, trapphus och balkongutformning. Både brf. Ida och Hilda genom- gick stora förändringsarbeten av 2007:1 2008:1 balkonger och gårdsmiljö i början av 2000-talet.
2007 2008 Hög- och låghus i brf. Ida 31 1985:3 1994:3 Bebyggelsen är tidstypisk för Foto ovan: Else-Britt Simonsen, gård på von Lingensväg, brf. Hilda 60 – 70 talets funktionalistiska flerfamiljshus. Husen i de två föreningar varierar mellan 26 meter höga och 63 meter långa höghus till 11 meter höga och 66 meter långa låghus. Sammanlagt finns det 16 höghus och 14 låghus med en befolkning på ungefär 3400 personer. Husen ritades av HSB kontoret med arkitekten 2007:3 2007:3 Sven Grönqvist medan skolorna ritades av Bror Thornberg och Axel Carlsson (Tykesson, 2002).
1983:4 2007:4 Foto ovan: Else-Britt Simonsen, Bilderna är tagrna på von Lingensväg mellan brf. Ida och Hilda. 32 r Förutsättninga
3.4 Rekreation
I norra delen av Apelgården finns ett grön- samhet. Gröna huset blev senare en oanvänd område som benämns som park i Malmö huskropp som förföll in i det sista. I områ- 3 översiktsplan 2000, men som inte har park- det finns även en lummig trädallé med stora karaktär. I folkmun kallas Cronhielmsparken äldre träd som får gång- och cykelvägen att för ”gröningen” och det känns som en rätt- kännas som en lantlig väg. Bredvid denna vis beskrivning. Dels för att det är en stor väg finns ett idrottsområde med tre fotbolls- gräsplätt och dels för att ”gröna huset” som planer i olika storlekar och här är fotbolls- nu är rivet, fanns där. Gröna huset var en klubben HBK (Håkanstorps bollklubb) ak- 1 4H anläggning med djur och ungdomsverk- tiv.
4 1 5 3 6 Cronhielmsparken 2 HBK
Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Apelgården norrut.
33 2002:2 2007:2
3 4
5 6
34 r
3.5 Infrastruktur Förutsättninga Som jag tidigare har påpekat är Apelgårdens infrastruktur uppbyggt kring trafikseperationsprincipen i enlighet med SCAFT. Den största 3 vägen är Amiralsgatan som leder 3 trafiken in till Apelgården via von Apelgårds Lingensväg. Den senare vägen skolan är även den en matargata som är i förbindelse med bostadsområden på östra sidan av Ringvägen. Vid t- korsningen mellan Frölichsväg och von Lingens väg kommer det att byggas en cirkulationsplats kom- binerat med gång- och cykelväg år Cronhielmsparken 2008.
Apelgården har en säckgata som 2 heter Sjöbladsväg och som används 1 för att komma till Apelgårdsskolan och delar av brf. Ida. Från mitten 5 av brf. Ida sträcker sig en gång- och 4 cykelväg som rundar brf. Hilda och HBK vidare mot Kryddgården. Denna gång- och cykelväg går även över Amiralsgatan via en bro som anslut- Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Apelgården västerut. Bilvägar (röd), gång- och cykelväg (ljusblå) er till Örtagården. Det finns även en gång- och cykelväg som går paral- lellt med sjöbladsväg, von Lingens- väg och upp till Rosengårdscentrum vidare till Kryddgården.
35 2007:1 2008:1 1
2
3 4 5 36 3 37 Förutsättningar 1 Flygfoto frånMalmö StadsAtlas: Apelgården västerut. Bilparkeringinomprojektområdet. 3 2 9 4 11 5 10 12 6 7 8 13 Håkanstorps fotbollsklubb 14 15 Södra Emilstorp
Bilparkering inom projektområdet.
12 14 13
11 8 Östra kyrkogården 10 7
9 6 Öppen parkering Öppen och underjordisk parkering Underjordisk parkering 3 5
1 4 Håkanstorps fotbollsklubb 2 15 38 r Förutsättninga 3.6 Kommunal 3 verksamhet Grundskola
Dagis Apelgården Vårdcentral
Folktandvård
Äldreboende
Stadsdelsförvaltningen
Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. Kommunal service.
Den kommunala verksamheten i Apelgården är inte speciellt omfattande. Här finns en liten förskola och i närheten av denna ligger Apelgårdsskolan. Det finns dock en närliggande service i de andra delområdena i Rosengård. Här finns vårdcentral, äldreboende, försäkringskassa, grundskolor, dagis samt stadsdelsförvaltningen.
39 3.7 Handel och Emilstorp föreningsliv
Arbete
Apelgården Handel
Bensinstationer
Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. Handel och arbete.
Utbudet på lokal kommers är så gott som obefintligt i området med en kiosk och bensinmack vid Apelgårdsskolan. Detsamma gäller beskrivningen av föreningsliv- et som lider av en total brist på användbara lokaler. Bristen på lokal handel i Apel- gården är en effekt av stadsdelscentrumets före detta monopol på affärsverksamhet (Tykesson, 2002). Arbetsplatser finns dock inom verksamhetsområdet Emilstorp.
40 r
Förutsättninga Östra Kyrkogården Östra Kyrkogården
Emilstorp Malmö 3 Apelgården Kryddgården
Västra Kattarp
Västra Kattarp
Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen
3.8 Östra kyrkogården
Östra Kyrkogården ligger norr om Apel- gården och öster om Emilstorp och är Malmö 1947 Malmös största kyrkogård. Kyrkogården anlades långt innan Rosengård var påtänkt tiden expanderade Malmö och kyrkogården Historien om Östra kyrkogården inleds och på den tiden var den utanför Malmö anlades. Några decennier senare slog indus- i början av 1900-talet då kyrkogårdarna i stad. Innan området förvandlades till en triområdet Emilstorp rot på kyrkogårdens Malmö höll på att fyllas. År 1915 beslöt kyrkogård var detta en plats som Malmö västra sida. På 60- och 70-talet växte Stadsfullmäktige att upplåta 32 ha mark till bor vandrade till för att beskåda den vackra Rosengård fram och två av delområdena en ny kyrkogård. Ett år efter tillsatte kyrko- vyn över det skånska åkerlandskapet. Med placerades söder om kyrkogården. rådet en kyrkogårdskommitté som utlyste 41 Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Östra kyrkogården söderut. en allmän arkitekttävling om kyrkogårdens till Skogskyrkogården. Som funktionalist Huvudentrén till kyrkogården placerades gestaltning. Kyrkogårdskommittén hade var Sigurd en frontperson vid Stockholm- intill Sallerupsvägen och vid ett senare som krav att kyrkogården skulle vara en sutställningen tillsammans med Markelius tillfälle anlades en spårvagnslinje vid denna modern begravningsplats med alla dess och Åhren. Lewerentz var även med och entré. Det planerades även entréer på fyra tillbehörigheter. Kommittén var lockad av ritade Stadsteatern i Malmö. andra ställen. Sigurd Lewerentz lade ut en förslaget som den kända arkitekten Sigurd strikt policy när det gällde gravvården och Lewerentz presenterade som också blev det Östra Kyrkogården invigdes 1921 och skötseln av kyrkogården i helhet. Hela om- vinnande bidraget (Martinsdotter, 2003). blev Lewerentz favoritprojekt som han var rådet skulle omgärdas av bokplanteringar delaktig i från 1915 till sin död 1975. Planen vilket delvis blev godkänt. Ett förslag från Lewerentz var en man som tidigt fattade ty- för kyrkogården som ligger på en ås blev Lewerentz som inte passerade kyrkogårds- cke för funktionalismen vilket han senare en strikt rutnätsplan med en mindre bilväg förvaltningen var en 3 meter hög betong- blev känd för. Samtidigt som han vann arki- som omgärdar området. Inom området finns mur som skulle fungera som en avskiljare tekttävlingen arbetade han tillsammans med massvis med långa raka gångbanor med 1,6 mot omgivningen (Martinsdotter, 2003). Gunnar Asplund med en annan kyrkogård. meter höga häckar. Det planerades också Kyrkogården som de planerade blev Sveri- gravkapell, krematorium, likhall och ad- ges största på runt 100 hektar och döptes ministrationsbyggnad med expeditionsrum. 42 r
Kyrkogården fick med tiden även Sallerupsvägen ekonomibyggnader som stall, vagnbod, verkstäder och rum för kyrkogårdsarbetarna. Detta Förutsättninga arbete leddes av byggmästaren Nils Dahlqvist som även hade till uppgift att anordna en plantsko- la. Skolan odlade och försedde både Östra Kyrkogården samt 3 resterande kyrkogårdar i Malmö med blommor. Det byggdes även tre kapell varav den ena heter 1 4 Sankta Birgitta (1918). De andra 2 två kapellen heter Sankt Gertrud 6 7 8 5 och Sankt Knut båda från 1943. 3 Det sista byggnadstillskottet som designades av Lewerentz blev en mycket uppmärksammad blom- sterkiosk från 1969. 9 Kyrkogården är idag en oas som uppskattas av både arkitekturin- tresserade och malmöbor för den sköna naturen. Än idag utvecklas kyrkogården då den fått en jud- Cronhielmsparken isk och en muslimsk begravning- splats men även en katolsk och ortodox del. En synagoga är påbörjad i nordvästra delen (se Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. Östra kyrkogården. nr. 6). Östra Kyrkogården är även en internationellt känd Oanvänd kyrkogårdsmark kyrkogård med en del internatio- Entréer nella beundrare som kommer på Ekonomi områden besök.
43 1 2 3
4 5 6 4
7 8 6 9
44 r
2
Förutsättninga 1
Östra Kyrkogården
Emilstorp
3 Kryddgården Apelgården
Västra Kattarp 3
Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Södra Emilstorp söderut
Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen stenhuggerier och upplagsmark (Malmö Kontinentalbanan byggdes 1898 och fick sitt byggnadsnämnds protokoll: PL482_dok). namn för att spåret ledde ner till Trelleborg 3.9 Södra Emilstorp Idag har området ett varierat utbud på och vidare till Tyskland för att sedan tåga företag och verksamheter som bland annat till olika delar av den europeiska kontinen- Södra Emilstorp är ett industriområde som expeditionsfirmor, bilverkstad, lagerhanter- ten. Idag kör ingen pendeltrafik till Trelle- delvis togs i användning på tidigt 1900-tal. ing, metallåtervinning och måleriservice. borg, istället trafikeras spåret av godstrafik Området ligger i anslutning till Amirals- (ÖP Malmö, 2000) samt Öresundståg och gatan, Kontinentalbanan (järnvägen) och Bebyggelsen består av en till tvåvånings Pågatåg. I anslutning till Persborg, sydväst Östra kyrkogården. År 1959 fastställdes de- kontorshus samt lagerhanteringsbyggnader om Rosengård, finns en pågatågsstation taljplanen för Emilstorp och sedan började från olika tidsepoker. Den tyngsta verksam- som leder till Ystad och Simrishamn. kommun exploatera området fullt ut. Om- heten i området är återvinningsstationen för rådet hade tidigare haft verksamheter som metallskrot. Kontinentalbanan är en barriär som ligger 45 på en upphöjning och avgränsar mitt pro- mindre på kontinentalbanan och därmed kan ban- jektområde åt väster. Spåren trafikeras del- an användas för andra syften än idag. Kontinen- vis av tung godstrafik med hög buller nivå talbanependeln som visionen kallas skall förbättra medan pendeltrafiken inte är lika märkbar. kommunikationen för ytterområden i Malmö. Det På den 1,5 km långa sträckan som går ut- har därför föreslagits en ny station med placer- med Rosengård och södra Emilstorp finns ing vid korsningen mellan kontinentalbanan och idag tre plan- Amirals- skilda korsnin- gatan som gar varav en är skulle heta vid Amirals- Rosengård- gatan. s t a t i o n e n . 1 Tågen är I samband tänkta att med aktua- köra fram liseringen av och tillbaka Malmös över- mellan cen- siktsplan har tralstationen olika utredande och den nya dokument så stadsdelen kallade, dia- Hyllievång. log-pm, skap- Som en ef- ats. Dialog-pm fekt av 2004:3 under- Rosen- 2 söker temat gårdssta- ”Malmös sta- t i o n e n s tionsnära om- p l a c e r i n g råden” där en föreslås ock- ny vision för så att indus- kontinental- triområdet banan presen- E m i l s t o r p teras. Vision- förändras till Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. en innebär att Kontinentalbanependeln. en funktion- kontinental- sintegrerad banan får en annan funktion när citytun- stadsdel. Detta skulle i sin tur kunna bidra till en neln öppnas för trafik. I och med öppnandet dynamisk stadsutveckling som även inverkar på 3 av citytunneln kommer belastningen att bli Rosengård (Dialog-pm 2004:3, Malmö 2004). 46 4 47 Analys det. projektområ av analysen på början delningen som därmed blir en naturlig funktionsupp- var 70-talet och 60 på planeringspraxis övergripande Den södra delenavEmilstorp. och kyrkogården Östra områdena på inriktade är delarna återstående två Apelgården och ibland Rosengård i sin helhet. De bostadsområdet både bebyg- berör analys Denna handel. och gelse infrastruktur, funktion, Athena är: Charta från igen känns del sex i viss till som första, fyra analysen de där delar upp brutit har Jag lokal på kommers?” brist och mötesplatser på brist karaktär, bebyggelse monoton en skapat trafikseparering och ning in- dustriellt byggande, funktionsuppdel med principerna modernistiska de ”Har löd: som problemställningen jag kritiskt kommer att resonera kring Nu harvikommit till analysdelen där - - Analys byggs upp under flera tusen år. kontroll genom rationellt planerande. Hus- 4.1 Funktion hållning med material, medel och uttryck är Motiven till funktionsuppdelningen var ledande principer (Mumford, 1972). Om vi En fungerande stad för mig är det som över- att minska ljudnivån och störningsgraden planerar in funktionsuppdelning i ett om- lever tiden, det tidlösa. Det finns många från den tidigare industrin, samt organisera råde har vi uppfyllt ett rationellt sätt att se stadsdelar i Sveriges städer som har funnits samhället rationellt för att maximera sam- på verkligheten. Därmed föreställer vi oss i över hundra år. Det är den äldre gatu- och hällsnyttan. att vi (planerare, tjänstemän och politiker) kvartersstrukturen som överlever medan kontrollerar hur framtiden på denna plats byggnaderna och funktionerna skiftar med Under de senaste hundra åren har industrin skall utvecklas. Problemet med denna slut- tiden. förändrats och Malmö som industristad är sats är som Carlén påpekar att planerare gör ett minne blott. Idag är det andra typer av misstag då det är väldigt svårt att förutspå Enligt Kevin Lynch är staden en form- arbetsplatser som etablerar sig i staden där framtiden (Carlén, 1997). En negativ effekt skiftande organism. störningsgraden inte går att jämföra med in- av detta ideal är att funktionsuppdelade dustrins. Funktionsuppdelningen skall dock områden blir mindre flexibla för förändring “Not only is the city an object which is per- inte förkastas helt och hållet då det fort- genom tiden. Föreslås förändringar blir det ceived (and perhaps enjoyed), by millions farande finns industrier som inte är lämplig ofta så att hela området måste ses över för of people of widely diverse class and char- att kombineras med bostadsmiljöer. att skapa en ny stadsmässig kontext (Berg- acter, but it is the product of many builders dahl & Rönn 2001). who are constantly modifying the structure Trots att många kommuner har målet att for reasons of their own. While it may be skapa funktionsintegrerade stadsmiljöer och Enligt “Malmö översiktsplan 2000” finns stable in general outlines for some time, it Boverket förespråkar en förtätad ”bland- det inga områden inom Rosengård som är is ever changing in detail. Only partial con- stad” förblir argumentet om störningsgrad intressanta för nyexploatering och förtät- trol can be exercised over its growth and ledande. Boverket talar med kluven tunga ning av bebyggelsen förutspås vara noll. form. There is no final result, only a con- när det gäller denna punkt, då skriften ”Bättre Anledningen till att det inte skulle finnas tinuous succession of phases. No, wonder, plats för arbete” förespråkar funktionsupp- förtätningsmöjligheter framgår inte. Möjli- then, that the art of shaping cities for sensu- delning, vilket har försvårat utvecklingen. gen för att Rosengård ses som ett färdig- ous enjoyment is an art quite separate from Många kommuner och planerare brottas byggt bostadsområde? I området finns dock architecture or music or litterature. It may med svårigheter att planlägga funktionsin- gott om förtätningsmöjligheter då funk- learn a great deal from these other arts, but tegrerad stadsmiljö. Det finns en spärr och tionalismen lämnade stora grönytor obe- i cannot imitate them.” (Lynch, 1960) en djup misstro mot att det går att funktions- byggda. En annan strategi är att utveckla integrera en stadsmiljö i dagens läge. En rekreationsområdena för olika former av Med detta resonemang kritiserar jag den anledning kan vara det funktionalistiska ”odlingsprojekt” som föreslås i “Malmö funktionsuppdelade staden som visat sig arvet och dess ideal som inspirerat de plan- ÖP 2000”. Odlingsprojekten skulle vara vara en mindre flexibel stadsplaneringteori. eringsverktyg vi idag har till förfogande. ”en stor tillgång” till ”den mångkulturella Funktionalismen försökte uppfinna hjulet Mumford påpekar att grunden till funk- befolkningen i Rosengård” (Malmö ÖP på nytt och bortsåg från kunskap som har tionalismens lära är skapandet av fulländad 2000). 48 4 49 Analys integrera stadsdelen Rosengård och därtill och Rosengård stadsdelen integrera att möjligheter stora det till finns stad närhet Malmö Rosengårds med och I förort. en kallas att för centrum stadens nära för stadsdelen är avskildheten Trots områden. bostads- olika av nät Malmös i ö liten en blivit grannskapsidealet med enlighet i har eller enhet en familistére (se kap. 2.2). Stadsdelen självständig falanstèr utopisk en en Malmö, av oberoende som fungera tänkt att var Området grundidén. avskärmning i med och var otillgänglighet gårds Rosen- stadium. tidigt i in planerades som strategi medveten en var bostadsområdena Avskärmningenotillgänglighet. av och ing avskärmn- av känslan sig infinner därmed och stora är bostadsområden olika mellan Infrastrukturen 1980). (Asplund, isolerats bostadsområdena som samtidigt funktioner av utglesning skapa har tionsuppdelningen funk- att sig visat har Det uppdelningen. funktions- mot argument andra ett och fekt ef- andra en är stadslandskap splittrat Ett staden. av uppdelningen motverka att för landskap man kan skapa ett funktionsintegrerat stads- hur och områden närliggande till kopplas skall Rosengård hur är ställs som Frågor strukturen. fysiska den rör som frågor av aktualiserandet genom 2000” ÖP “Malmö 2007. Dialog-pm Rosengård skiljer sig från oktober påbörjades som Rosengård log-pm dia- ett med stadsbyggnadskontoret betar ar Idag publicerades. 2000” översiktsplan “Malmö sedan mycket hänt dock har Det - eht Cré mnr t ”e funktional ”den att menar Carlén helhet. isin igenom drevs kollektivtrafiken som med den kritiserade funktionsuppdelningen isamband var Det paradox. en finns häri men bilismen gynnar tionsuppdelningen Funk- B. till Apunkt från transportmedlet effektivaste det är bilismen att gör betstid ar och efter turtäthet dåliga funktioner kollektivtrafikens olika mellan Avstånden liknande ochfunktionsintegreradmiljö. stads- mer en skapa att för området förtäta Ortofoto frånLantmäterietredigeratavJimmieSimonsen - - vårt nuvarande kollektivtrafiksystem. grerad miljö förändrar förutsättningarna för funktionsinte en till funktionsuppdelad en från stadsmiljön i förändringar att innebär när människor skall till och från jobb. Detta högturtäthet med går vi som kollektivtrafik har Därav tider. bestämda på punkter fåtal ett mellan människor mängder stora flytta att gäller det Det när effektivt är system 1997). (Carlén, avradiellt masstransitsystem” ”karaktär med kollektivtrafik en skapade storstaden” uppbyggda istiska - Carlén beskriver även andra nackdelar med en funktionsuppdelad stadsmiljö som brist på levande närmiljö och dåligt utny- ttjade tekniska system, servicefunktioner och friytor. Brist på levande närmiljö är ett symtom som känns igen när det gäller delområdet Apelgården. Den massiva in- frastrukturen är dåligt utnyttjad, speciellt gång- och cykelvägarna.
Logiken i en funktionsuppdelad stadsmiljö blir att det finns färre och färre funktion- er ju längre ner i skalan vi kommer. I en funktionsintegrerad stadsmiljö är funktion- erna lite jämnare fördelat. Funktionalismen föraktade den äldre stadsstrukturen som nu har blivit modell för funktionsintegrerade stadsdelar. Dessa beskrivs som en komplex och tät stadsbebyggelse som skapar:
- närhet mellan invånare och verksamheter. - mångfalden av funktioner. - byggnaderna ger en kontinuerlig upplevelse. - händelserikt gaturum och mänsklig rörelse. - grogrund för möten mellan människor. - mer människor i rörelse skapar bättre förutsättningar för ökad trygghet. - gångavstånd till affärer, arbetsplatser och kulturella och sociala mötesplatser.
Att funktionsintegrera Apelgården är ingen lätt uppgift men kan motiveras genom att närmiljön blir mer levande vilket skapar Funktionalismens strävan mot den upp- förutsättningar för ökad trygghet i området. delade staden. Idag har vinden vänt och Det vore också fördelaktigt med tanke på processen går i motsatt riktning. framtiden då en funktionsintegrerad struk- Källa: (Carlén, 1997). tur är mer flexibel för samhälliga förän- dringar. 50 s 4.2 Infrastruktur
Analy Infrastrukturen i Rosengård är massiv och påverkar det mesta i området när det gäller transport, trafiksäkerhet, trygghet, handel och mötesplatser. Detta gör det till en in- tressant aspekt att begrunda inför framtida förändringar och nyexploatering av Rosen- 4 gård.
De största och de mest iögonfallande kom- Kontinentalbanan munikationsleder som gränsar till Rosen- gård är Inre Ringvägen, Amiralsgatan och Scheelegatan Kontinentalbanan (järnväg). Inre Ring- vägen kommer jag inte att gå närmare in på eftersom denna inte ligger i anslutning till projektområdet. Däremot påverkar Amiralsgatan Amiralsgatan och Kontinentalbanan områ- det väsentligt.
Amiralsgatan är en väg som kan jämföras med Inre Ringvägen som är en motor- Amiralsgatans dominerande ställning i vägsled. Dessa två har ungefär samma di- områdets infrastruktur försvårar bra kom- mension på mellan 35 till 65 meters bredd munikationer i nord/sydlig riktning. I och beroende på var man mäter. I en trafikmängd med vägens bredd och längd blir det väldigt rapport som Malmö kommun gjort framgår hög framkomlighet och känslan av motor- Inre Ringvägen MVD för olika gator. MVD är medeltrafik- väg gör att hastigheterna blir höga. Sam- en under ett vardagsdygn under en given mantaget med det stora antalet bilar som tidsperiod. Mätningarna är gjorda mellan passerar Amiralsgatan varje dag och den år 1970 fram till år 2005. Enligt statistiken höga hastigheten blir ljudnivån från trafiken var det under 2005, runt 21 200 fordon per märkbar för de boende. Det ligger ett kon- dygn som åkte in i Malmö via Amiralsgatan stant brus i luften som blir speciellt hörbart och i motsatt riktning under 2004 var det 18 på kvällarna då det är lugnare både på Inre 100 fordon. Ringvägen och runt omkring området. 51 Kontinentalbanan som korsar Amiralsga- tan är också den tungt trafikerad. Här kör persontrafiken med Pågatåg och Öresunds- tåg. Dess framfart är dock inte speciellt störande då de är lätta, korta och snabba. Det som ger störande buller är de tunga och Industrigatan långa godstågen som passerar förbi som dessutom är en säkerhetsrisk. Detta samt att godstrafiken bör ledas om konstateras i ”Trafikstrategi för Malmö” som blev anta- gen 2004: Östra Kyrkogården
”En omfattande upprustning av Konti- nentalbanan genomfördes i samband med öresundsbrobygget. Godstrafiken innebär Amiralsgatan kvarstående störningar och olycksrisker för Apelgården de boende längs Kontinentalbanan. Därför bör godstrafiken på längre sikt ledas utan- för tätorten – på en yttre godsbana – och därmed frigöra Kontinentalbanan för per- sontrafik.”
Genomfartstrafiken förhindras av Konti- nentalbanan i väst/östlig riktning då de pas- sager som är gjorda för blandtrafik är få. Det finns idag tre viadukter på 2 km avstånd Persborg från Persborg till Industrigatan. För att öka tillgängligheten av Rosengård skulle det behövas fler viadukter. Genomfartstrafiken i Rosengård skapas enbart av Amiralsgatan som går under viadukten vid Kontinental- Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen Stora cirklar viadukt för blandtrafik, banan. De vägar som leder in i Rosengård små cirklar gång- och cykeltrafik är säckgator. Dessa skapar återvändsgrän- der vilket har en negativ effekt för bilister att områdets integrering till intilliggande områden försvåras. Den lokala handeln då de inte kan navigera genom området på har också påverkats delvis för att handel är beroende av genomfartstrafik och dels ett logiskt och gent sätt. Konsekvensen blir för att husen inte ligger intill vägen och försvårar för varuleveranser. 52 4 53 Analys gensväg och Sjöbladsväg. Denna väg leder väg Denna Sjöbladsväg. och gensväg använda brukar cykelvägen cyklister som går parallellt med von Lin- och Gående komlighet. fram- och hastigheter höga bilismens med konkurrerar trafikanter Oskyddade sätt. ert atiskt för gående att röra sig på ett trafiksäk- de bristfälliga trottoarerna gör det problem lighet. Tittar vi på von Lingensväg ser vi att ing på grund av biltrafikens höga framkom - isoler och otrygghet till trafiksepareringen att skapa trafiksäkra bostadsområden bidrar för Istället cykelnätet. och gång- på färdas gäller bilister det på bilvägarna och fordon när som både hastigheter högre allt är gar vä- stora bieffekttrafiksepareringens En av ut tillverksamhetsområden. vidare travbanan och Jägersrocentrum med och Slottsparken. Den andra förbinder bilismen Pildamsparken Södervärn, till första leder den där Jägersrovägen, Lönn- och till gatan ner leder Scheelegatan gatan Amirals - korsningen vid börjar som vägen Kattarps- Västra Bokskogen. och Bara till Malmö ur ut den leder riktning motsatt i och Värnhem till går förbindelsen, viktiga till andra den Sorgenfri är som Sallerupsvägen Slussen. Norra med Kyrkogården Östra förbinder Industrigatan Malmö. trala två viktiga vägar som går parallellt in i cen- Schleelegatan är vägen Ringvägen. som leder norrut till inre mot ut eller centrum till går som Amiralsgatan via huvudsakligen är bil med Rosengård från Rörelsemönster - -
och där finns en utstickare som går genom går som utstickare en finns där och Hilda brf. runt Holsteinsväg von Steal gen cykelvä och gång- leder Apelgården Från villaområden. olika och Höja till scentrum Rosengård- förbi rörelsemönstret leder så riktning vi Ändrar No- centrum. och till beltorget senare och Emilstorp till vidare Ortofoto frånLantmäterietredigeratavJimmieSimonsen. Rörelsemönsterförbilismmotstadskärnan. Amiralsgatan
- Lönngatan
cykelvägar i riktningmotMöllevången. och gång- till ansluter och över Amiralsgatan korsar som Holsteinsväg von Steal via går Möllevången till Rörelsemönstret Värnhem. och Sorgenfri norra annat bland till komma att för cyklister av speciellt ds använ- sträcka Denna Kyrkogården. Östra
Industrigatan Sallerupsvägen
V. Kattarpsvägen
Scheelégatan
von Lingensv. von Inre Ringvägen Inre Gångbana vid von Lingensväg.
Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. Rörelsemönster för gång- och cykeltrafik
Cykel- och gångvägarna är väl utvecklade vägar som inte är planerade för gång- och men samma problem återkommer även här cykeltrafik ändå tas i anspråk. Detta skapar då cyklister och gående får ta omvägar om i sin tur motsättningar till den ursprungli- de skall hålla sig till dessa vägar. Det väl ga tanken om trafiksäker miljö. En annan utbyggda gång- och cykelnätet är inte alltid infallsvinkel är tryggheten för gående och den genaste vägen till kollektivtrafik och cyklister som i och med trafiksepareringen affärer. Konsekvensen av detta har blivit att är avskilda från bostadshus och vägar. Gång- och cykelväg vid Kryddgårdsskolan 54 4 55 Analys mer jag att diskutera mera senare eftersom senare mera diskutera att jag mer kom- synvinkel Denna bostadsområdet. i in leds aldrig som bilvägarna till gränsas be- som biltrafik från ljudnivån gäller det när positiv vara anses Trafiksepareringen vänliga blandtrafikvägar. barn- och trafiksäkra trygga, skapas istället måste Det ifrågasättas. kan och tyngd sin av del en förlorat skolbarn för argumentet trafiksäkerhets med trafiksepareringen har Därmed transport. gäller det när stöd drars föräl- eller kollektivtrafik av beroende mer är och närmiljö sin i skola i alltid inte går Barn förändrats. förutsättningar dess har skola välja själv att till möjligheten och or råde. Så har det varit förut men med friskol- om- samma i skola i går Apelgården i bor som barnen att säger tes Denna tes. gande tar på trafiksäkerhetsargumentets grundläg- inkräk- som skolväsendet inom förändring skattat av barnfamiljer. Det har dock upp- skett är en vilket närmiljö deras i miljöer fria bil- gäller det när trygghet barnens del viss till är trafiksepareringen med Fördelarna då solenstrålar. sommardag fin en på även outnyttjade tivt speciellt Steal von Holsteinsväg, är de rela och Apelgården i cykelvägarna och gäller gång- det När 2005). (Jacobs, dygnet på otryggt, specielltunderdemörkatimmarna och övergivet som upplevas cykelvägnätet och gång- kan avskildhet dess vare Tack - - Flygfoto frånMalmöStadsAtlas:Gulmarkeradegång-och cykelvägarmeddåligkontaktbebyggelsen. så här: ut det ser punktform i effekterna negativa de summerar vi Om funktionalismens planeringsideologi? med uppkommer som pareringen uppväger de negativa effekterna trafikse- med fördelarna om då är Frågan liggande byggnadernasplacering. fri- de av påverkas husen utanför ljudnivån skolan Kryddgårds Dagis 1 HBK Kontorshus - sämreförutsättningar förkommers - ingengenomfartstrafik - barriärskapande - otillgänglighet - dåligkopplingmellan byggnad ochgata - otryggagång-ochcykelvägar - dåligtanvändagång-ochcykelvägar - högahastigheter Brf. Hilda 2 1 språka. Enligt Jane Jacobs finns det olika vitala punkter som måste uppfyllas för att skapa en socialt fungerande gata. För henne är trottoaren kombinerat med byggnader- nas placering och människornas flanering grunden till trottoarens komplexitet. För att skapa livliga och trygga gaturum behövs (Jacobs, 2005):
- tydliga gränser mellan offentliga- och privata rum. Sjöbladsväg; trafikseparerad säckgata. - ögon på gatan - byggnaderna placeras längs med gatan 2 stadsutvecklingen genom att ändra den vik- - entréer mot gatan Gång- och cykelväg vid Steal von Holsteinsväg tigaste och mest grundläggande strukturen - kontinuerlig användning av gaturummet inom staden (Marshall, 2005). Städernas - varierat utbud av butiker och andra Uppväger dessa brister i planeringen de utveckling och lokalisering var förr i tiden inrättningar för allmänheten positiva effekterna som är trafiksäker miljö beroende av olika korsvägar och vägstråk - aktivitet som skapas av människor, lockar för barn och en lugnare miljö inom bostad- som var flitigt använda. Även torgets funk- andra människor sområdet? Det anser inte jag, jag anser att tion är beroende av vägar som leder genom det finns alternativa sätt att trygga barnens denna torgplats som öppnar upp sig och in- Problemet med delområdet Apelgården säkerhet och lugnet inom ett bostadsområde, bjuder till olika mänskliga aktiviteter. Ga- är att inga av dessa kriterier uppfylls. Det vilket jag kommer att diskutera nedan. tan var förr i tiden inte bara en transportled finns helt enkelt inga gaturum som går att den var även en mötes- och handelsplats definiera som privata rum. All mark utan- Inom funktionalismen var vägarna i första och en trygghets skapande struktur. för husen är offentliga och det enda som hand ett transportnät för olika typer av for- är privat är lägenheterna innanför husväg- don. Vägarnas hierarki var uppbyggda och Enligt Marshall behöver gatan en förän- garna. Lägger vi till det faktum att husen definierade kring vilken mängd fordon som drad definition som erkänner dess kompl- är separerade från vägnätet är det praktisk använde vägen och vilka typer av trafi- exa natur och tar hänsyn till alla trafikanter. omöjligt att anpassa området efter dessa kanter som trafikerade densamma. Trafi- Skilsmässan och separationen mellan principer. Inget är dock omöjligt men som kanterna var bilister, cyklister och gående. trafikanter kan ifrågasättas då tryggheten vi konstaterade innan är en funktionalis- Principen gick ut på att alla skulle ha varsin blir lidande och den sociala funktionen av tiskt inspirerad miljö mindre flexibel. Detta väg att ta sig fram på för att öka trafiksäker- gaturummet blir nedvärderat. Med samma innebär att hela området måste ses över för heten och framkomligheten. Den funktion- argument kan skilsmässan mellan hus och att skapa en ny stadsmässig kontext. alistiska trafikplaneringen revolutionerade gata ifrågasättas. En försoning är att före- 56 4 57 Analys gräsmattor och parker. illustrerar med grön färg ytor mellan husen, höger till Bilden Apelgården. i minst inte och Rosengård i om runt mycket mark outnyttjad väldigt idag finns Det eller innegård. trädgård en avgränsad i sig infinna saknas helt enkelt en privat känsla som kan parker.Det gemytliga några direkt inte par saknar dragningskraft. Mellanrummen ska- ytor dessa varför snabbt vi förstår lekplats en och buskar träd, lite med yta stor kvm fot- bollsplan. Sätter vi oss en ner på en cirka 4000 med jämföra att går dimensioner Grönytornas föräldrar. deras och barn av delen största till används området. Mellanrummet i närmiljön av aspekter många påverkar mellanrummet och skala Husens delsefattig närmiljö. hän- en skapat har vilket formspråk prepat up- ett fick att Apelgården också medförde grannskapet enhetliga Det tidigare. terade konsta- jag som hus och gata mellan ling kopp- sämre blev funktionsuppdelningen husen. En bieffekt av trafiksepareringen och mellan mark enkelt helt blev husen mellan marken och standardiserades innehåll dess gaturum, torg eller spännande parker. Bebyggelsen och skulptera att för materialet än ögon var mer tänkt som enskilda skulpturer funktionalismen genom sett Bebyggelsen ochgaturum 4.3 Bebyggelse kvm 4000 ca. Grönytor mellanbostadshusenjämförtmedfotbollsplan. kvm 5700 ca. 105m x68m 11 man Fotbollsplan 7140 kvm 7man Fotbollsplan kvm 5000 ca. kvm 3200 ca. Befintlig bebyggelse jämfört med olika exempel från Malmö
Kvarter vid Värnhem Bo01 x 2
Malmgården x 2
Östergården
58 4 59 Analys 1 2 1 2 1 2 1 1 2 1 2-Mellanrumutanbostadsentré 1-Gårdsutrymmemedbostadsentré rum ärdetingens. allas är det som Samtidigt rum. allas rum, offentliga är husen utanför utrymmen och vartannat mellanrum Alla funktion. saknar mellanrum att innebär vilket gård mensam ge- en till samlade är entréer Bostadshusens 2 1 2 1 En annan aspekt av de outnyttjade mel- lanrummen är kopplade till klimatet och Rörelse- vindförhållandena. Vindarnas effekt på ett mönster befintligt område är beroende av hur byg- från hus gnaderna är utformade och placerade. Höga till bil. hus har en tendens att blockera vindens väg och därmed pressas vinden nedåt mot den breda husväggen. Detta skapar ett blåsig- are och kyligare klimat mellan husen vilket gör det mindre attraktivt som rekreations- område (Gehl, 2001). Ett annat problem med de friliggande husen är vindarnas förstärkning där husen ligger nära varan- dra. ”I de öppna grupperingarna sådde man Vindförhållanden är beroende på bebyggelse. vind och skördade storm genom samman- Källa: (Gehl, 2001) pressningen av blåsten, där byggnaderna närmade sig varandra” (Asplund, 1980). I delområdet Apelgården är det brist på en levande närmiljö. Det komplexa samspe- Bortsätt från att Apelgården har sina blåsi- let mellan offentliga- och privata stadsrum ga sidor är det ett lugnt område där det inte tillintetgjordes med den fria grupperingen är mycket störande ljud på kvällstid. Ljud- av husen och dess mellanrum. De odefini- nivån i områden med hus i park sägs vara erade markytor skapar ett ingemansland relativt låg beroende på att trafiken och in- där ansvarskänslan är så splittrad att den dustrin har distanserats från de boende. Det- blir obefintlig. ta är dock en bild som jag inte håller med om. Det funktionalistiska idealet att placera Rörelsemönstret inom området leder till fristående hus omgärdat med grönområde målpunkter som skolorna och Rosengårds- har skapat hus som är sårbara för ljud på centrum. Det viktigaste rörelsemönstret är alla dess fyra sidor. Husens placering och från bostaden till bilparkeringen. Trots att höjd kan bidra till att ljud vandrar fritt och det bor drygt 3400 personer i området är det rent av studsar mellan husen vilket gör att väldigt få människor som vistas utomhus. ljuden förstärks. Står det ett antal pratande En av anledningarna till detta kan vara att och skrattande ungdomar vid cykelvägen det helt enkelt inte finns någon aktivitet för på kvällstid hörs detta som om de skulle Vindförhållanden mellan höghus bebyggelse. personer över 15 år. befinna sig inuti lägenheten, speciellt på Källa: (Bokalders & Block, 1997) 60 4 61 Analys mellanrummens enorma ytor och bostads- och ytor enorma mellanrummens åldersgrupper,olika för aktiviteter på Brist nu sessomstörande. levande miljöer har blivit så ovanliga att de och människor interagerande av ljudbilden naturliga den att är absurda smått Det det. erar det, vi lägger helt enkelt inte märke till ljudbild och därmed är det som om vi block- vardagliga vår i in byggt tyvärr vi har ljud skratt sågs som störande. Trafikens störande och småprat som ljud naturligt vanligt utan behövde skrika barnen och föra oväsen att för att det skall så höras inte var Det nivå. ljud- ungdomarnas och barnens av grund på just idé bra mindre en var tyckte många vilket husen mellan aktivitetsplatser skapa att om början diskussioner uppkom 2000-talet i av renoveras skulle Hilda brf. När lugnet. skapas därmed och dämpas ljud mänskliga att gör kontrollen sociala den att så snarare är Det dag. varje Rosengård förbi kör som bilar tiotusentals de med runt dygnet själv sig för frekvens en som ligger trafikbullret Nej, borta. är trafikbullret om- att för inte tyst råde och lugnt ett är Apelgården att därför är uppfattning för Min ljud. ”störande” tolerans låg en på och bero socialkontroll erfarenhet en egen min enligt kan Tystnadenåterställd. tystnaden få försöker därmed och bostadshusen i reagerar som någon vara tillslut det kommer gdomarna öppna. Blir det ett längre samtal mellan un- sommaren då det är vanligt att ha fönsterna lokalhandel som jagtaruppinästastycke. är något som även påverkar etableringen av vägen och husen mellan kontakten dåliga Den området. i boende missgynnar vilket sätt spontant ett på sker inte människor lan mel möten och mötesplatser där miljöer skapat tur sin i har Detta 2001). (Gehl, på mellan människor var det ingen som tänkte möten och kontaktytor sociala ktiviteter, leka- influera kunde placering husens Att intresserade sig inte för offentliga stadsrum. Funktionalismen närmiljön. i livet sociala ut- det påverkar som upprepande ingredienser är förande och enformiga husens Flygfoto frånMalmöStadsAtlas:“husipark”ärutsattaförstörandeljudallafyrasidorna. - plevelser och uppenbarelser (Cullen, 2003). gå i en sådan miljö bjuder på en serie av up- Att stadsrum. halvoffentliga och offentliga samt bebyggelse i variation en förespråkar som Cullen Gordon av myntades Termen vision”. ”serial kallat fenomen ett skapas vägar krökta och höjdskillnader samt ation Med ett samspel mellan bebyggelsens vari- stadsstruktur.dynamisk och händelserik en skapar Variationen 2005). (Jacobs, srum stad- med privata och halvoffentliga offentliga, gaturum varierat och definierat väl ett krävs närmiljö levande en skapa att För Närmiljön blir på detta sätt en upplevelse för sinnena till skillnad från Apelgården där upprepningen blir förutsägbar och ut- tråkande. En tätare stadsstruktur har även en positiv effekt på kollektivtrafiken som får bättre kundunderlag.
Därmed måste det öppna stadsplanesyste- met omvärderas i Apelgården för att skapa sammanlänkade byggnader med en vari- erad utformning. Att länka samman byg- gnader och skapa kvarter kan motverka bland annat dåliga vindförhållanden mellan de friliggande husen. Det kan också bidra till att spännande gaturum kan formas och skapa åtskillnad på offentliga och privata markytor. Det tyngsta argumentet för in- nergårdar som Östergården (bild till höger) Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Östergården i Kirseberg har ett väl definierat privat- och offentligtrum. är att de är barnvänliga och har barnsäkra Gatusidan av kvarteret är utsatt för störande ljud medan andra sidan mot innergården är lugnare. lekplatser (Andersson, 1975). Först när mellanrummen får en tydlig avgränsning kommer ansvarskänslan för markytan att bli definierad. En vilja att avgränsa marky- torna kan vi hitta i del- området bredvid som heter Kryddgården. Här har det blivit en trend att sätta upp staket för att få någon klarhet i vad som är offentliga och halvof- fentliga ytor. Stängslen skapar dock en kän- sla av att folk vill skydda sig och därmed skickas signaler som rädsla och otrygghet. Trots detta tyder trenden på att det finns ett behov av att avgränsa ytorna vilket både Jacobs och Gehl förespråkar. Stängsel mot 16-våningshus vid ´Thomsonsväg. Stängsel som avskärmar gårdar vid Widellsväg. 62 4 63 Analys rn dt nutila c prefabricerade byggandet. och industriella det uppbyggt kring är som byggindustrin av delar stora kontrollerar oligarki Denna för. sade anpas- är inte byggbolag största Sveriges som ”svårighet” en är Detta regelbundna. var inte kvarteren på dimensionerna som efter byggelement serieproducerade av sig delarna byggdes var det svårare att använda stads - moderna) (icke äldre de När 1968). (Alison, igenom slog funktionalismen som ellt sätt men det var inte förrän detta skedde långt före det gick att bygga på ett industri- utvecklades idealet Maskin produktionen. entydigt maskinella och industriella den till kopplat och fundamentalt är Funktionalismens arkitektur kostnadseffektivt. bli skall det att för byggelement och detaljer av massproduktion kräver process Denna processen med prefabricerade byggelement. bygg- rationaliserade den i kvar lever idag vi att för Detta dyr. att för blir är produktionen med bebyggelse småskalig uppkomma varierad kan en som problem Ett som enparkeringsyta. formningen och skall absolut inte användas ut- parkliknande en få kan Den planering. dess vid yta omsorg och omtanke social kräver som en som ses skall kvarteret. Innergården inuti tomtgränserna bortta- av var gandet kvarterstrukturen på verkan in- funktionalismens av aspekt positiv En sida av huset som vetter ut mot innergården. Med kvarterets avgränsning skapas en lugn - framtiden. i stadsmiljö varierad och komplex mer en skapa att möjligt bli skall det att för Detta pade dess miljö ifrågasättas och modifieras. ska- som produktionen också måste gasätts ifrå- stadsbyggnadsmodellen tionalistiska funk- den som Samtidigt tillfredställande. är inte byggprocessen industriella den att konstaterar men detta på in närmare gå att inte kommer Jag planeringen. i tidigt redan brister på sannerligen beror problem Dessa nödvändigt. är som vad än energi mer der använ- och värme läcker husen att gör ing en hög energianvändning. Bristen på isoler har miljonprogrammet under byggdes som bostadsbeståndet att påvisats också har Det mit i badrummen men även i ytterväggarna. uppkom- delvis har Dessa Hilda. brf. annat problem. bland drabbat har som något är Fuktskador andra diverse samt fuktskador och mögel- utan hus bygga att problem vi har idag Även låg. blivit har kvaliteten då ifrågasättas kan byggandet industriella Det - Stora delar av det gröna fältet används även grönytor som äröverdimensionerade. detta trots har Parkområdet freespy. kastar och barnen springer runt, spelar fotboll och det människor som grillar, solar, picknickar är sommarhalvåret På vintern. på tom helt när det är sommar medan den står näst intill Idag används delar av ”gröningen” frekvent senaste 28åren. ser vi att det inte är mycket som hänt under 1980) med ett nutida flygfoto över området Stadsbyggnadskontor, (Malmö bild “idag” utredningens jämför vi Om realiserades. som förslag de av många inte dock var Det äldre”. för sittplatser trevliga ”med tering komplet en och och yngre de för idrottsslinga vattenlekplats en anläggas även det Inom ramen för dessa rumsbildningar lek. skulle till locka skulle som vegetation av er typ- olika med ytor rumsbildande och dade vindskyd- skapa att tema genomgripande ett var förslag utredningens I härskade. na vindar sydvästliga de där läge utsatt ett i placerad dessutom var och intryck ödsligt ett gav Parken vuxna. och barn både av lite gjordes ögon” års väldigt användes området att bedömningen 1980 med sett gård ”Rosen- utredningen Enligt gnadskontoret. stadsbyg- av 1980 redan analyserades park denna och (gröningen) Cronhielmsparken är Apelgården inom Rekreationsområdet 4.4 Rekreationochfritid - - 1
1
Källa: Rosengård sett med 1980 års ögon av Malmö stadsbyggnadskontor.
1
till att skörda hö vilket får konsekvensen att fältet inte är 1 tillgängligt vissa perioder av sommarhalvåret. Lekred- skapen, sittplatser och bänkar i den nord-östliga delen av området är få. Lekplatsen känns isolerad och ligger en bit ifrån bostadsområdet vilket har gjort platsen till ett avskilt område som sällan används. Bredvid ”gröningen” finns ett idrottsområde med tre fotbollsplaner i olika storlekar och här är fotbollsklubben HBK (Håkanstorps bollklubb) ak- tiv. Parken har stor potential för att bli en välplanerad och naturlig oas i området. Ortofoto från Lantmäteriet. Cronhielmsparken 64 4 65 Analys till har själva huvudkontoret för MKB flyt- MKB för huvudkontoret själva har till Där våningen. första på handel till passats an- har bostadshus vissa och företagshus ett till omvandlats har hus Ett området. i företagssamhet och handel utveckla att för roll aktiv en spelat bostadsbolag) munala kom- (Malmö MKB har Här Rosengård. södra i delen största till då skedde, också vilket Rosengård inom nyetableringar för del ändrades ledde detta till nya möjligheter han- på monopol Rosengårdscentrums När på lokaleriområdet. många gånger handlar om den totala bristen det väldigt få föreningar i Apelgården vilket lokal kommers. Likt bristen på handel finns och föreningsliv gäller det när markant sig områden dessa skiljer så Apelgården med Rosengård södra man Jämför ingslokaler. fören- eller affärslokaler till används larna käl- där hus även finns byggnader.Det del en på bottenplan har i handel integrera lyckats Rosengård av sidan södra på rådena Delom- bostadsrätter. av % 100 till består delområde detta att på bero kan alterna Detta tiv. ett varit aldrig har bostadshusen Apelgården i i handelslokaler Att integrera Apelgårdsskolan. med kiosksom granne en ligger idag finns Här nästan obefintlig. tidigare konstaterats som idag är Apelgården bostadsområdet inom Handeln kommunalverksamhet 4.5 Handeloch - - skapas detockså etthändelseriktgaturum. närmiljön i funktioner av utbud större ett möten. Blir det fler människor i rörelse och för grogrund en blir tur sin i vilket rörelse i människor mer till bidrar verksamheter fler då aspekt social en ur viktigt också är Det punkt. vital en är gatan på tryggheten där anledningar flera av Detta betydelse. stor av är i Apelgården kommers lokal och föreningsliv för förutsättningar skapa Att inom Apelgården. förändringar positiva till inspirera kan också som något är resonemang Detta 1997). Cars & (Alfredsson invånarna. hos finns som framåtanda en och drivkraft tiv, initia lokala på vara ta att varit har arbete detta i grundtanke En Örtagården. till tats Flygfoto frånMalmöStadsAtlas:Örtagårdenisöderoch Törnrosen i norr.
Persborg 3
Örtagården - verksamheter avolikaslag. tillägnat vara skall tillskottet nya Det shus. tillbyggnader på redan befintliga trevåning låga tre på satsning en är Örtagården i tet projek- senaste Det lokaler. dessa sponera di- att lämpade är också kontor och färer af- restauranger, som Samtidigt blomstra. få kulturaktiviteter och förenings- kan ing användn- diversifierad en får tenvåningen bot- där och gatan till ansluter som gelse bebyg- ny Med gatan. med byggnaderna integrera att för krävs förändring tydande be- En Apelgården. i service kommersiell etablera att möjligheter naturliga få väldigt finns separerade är gator och hus Eftersom tillgängligheten. öka att för liv gatans vid placerade är som hus på bottenvåningen i Kommersiell service brukar vara lokaliserad
Törnrosen 2 1 4
Amiralsgatan
Brf. Ida - 1
Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Örtagården i söder och Törnrosen i norr.
Malmö stadsbyggnadskontors illustrationsplan över “Landssekreteraren i Rosengård i Malmö, tillhör DP 4953. Platsen finns utmarkerad med nr. 4 på föregående sida.
2
En förändring i vägnätet för att skapa genomfartstrafik behövs för att hjälpa till att öka kundunderlaget. Idag förhindras genomfarttrafiken effektivt med säckgatorna. Säckgatorna gör att trafiken leds förbi Rosengård och detta skulle missgynna satsningar på den lokala kom- mersen. Trafiksepareringen bidrar också till att det ska- pas svårigheter med varuleveranser. Detta betyder att en omvärdering av trafiksepareringen och funktionsuppdel- ningen är motiverad. 3 Apelgårdskiosken 66 4 67 Analys nnsmåe. eo at äfr Östra jämföra att Genom dningsområden. manföras för att lämna plats för nya använ - be- funktionell sam- bör skötsel kyrkogårdens av för tydelse är som Markytorna kyrkogården. av utveckling att vidare hindra för ifrågasättas skall expansionen anser att Jag exploaterade. är inte idag som områden de till rätten utnyttja kunna kyrkogård skall denna att rimligt är det om är Frågan Apelgården. och Kryddgården till gränsar som området detta inom expansion till möjlighet framtida det finns taljplaner de- Enligt begravningsplatser. för tillägnat men utnyttjar idag inte all mark som idag är omfång sitt till stor är Kyrkogården Östra djup. meter 22 nästan ställen sina på är och lång långt mer än tre meter hög, drygt 670 meter blockerar insyn mot kyrkogården. Muren är Detta har med tiden skapat en vegetation. grön av mur som lager brett och tätt ett med kulle en anlades byggdes Rosengård När kyrkogården. från Apelgården separera att för vis annat på skapats tiden med har mur omgivningen (Martinsdotter, 2003). Denna mot avskiljare en som fungera skulle som genomfördes var en 3 meter hög betongmur inte lyckligtvis som fram lade Lewerentz Sigurd som förslag Ett Kyrkogården. Östra med var tanken var detsamma Rosengård och avskildhet för tanken ledande Den 4.6 ÖstraKyrkogården Flygfoto frånMalmöStadsAtlas:Östrakyrkogårdensgröna mur. 1 1 Adolfs torg är. Gustav vid begravningsplatsen gamla den stor hur av uppfattning en också vi får net hör vänstra i ner längst vi Tittar kanalen. innanför Malmöstad med ytan jämfört har Jag kyrkogården. inom ligger idag redan ytor dessa eftersom inräknade är ytor sions expan- även där idag har kyrkogården som gränser yttre de på grundad är Jämförelsen vi få en insikt i hur enorm den verkligen är. kan plats annan en med yta Kyrkogårdens - Gamla kyrkogården
Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. Östra kyrk- Östra kyrkogården v.s. Malmö innanför kanalen. ogårdens oanvända mark (gul), ekonomimark (orange) och yttre gräns (röd)
Den gröna muren åstadkommer en känsla som använder kyrkogården då det är den trafiken i området. Samtidigt som en ökad av isolering, en känsla av att det är här grän- genaste vägen mot norra Malmö. Denna belysning kommer till stånd. sen går mellan Rosengård och Malmö. Om väg leder direkt till norra Sorgenfri och Östra Kyrkogården integreras med Rosen- vidare till Värnhem. En annan länk som Ännu ett sätt att integrera kyrkogården gård och den gröna muren tas bort kan det- i framtiden skulle kunna vara intressant med Rosengård skulle vara att söka in- ta bli ett tillskott för Apelgården. Området är den bilväg, högst upp på åsen, som går spiration från kyrkogårdens historia med fungerar idag som ett rekreationsområde i väst/östlig riktning. Denna länk skulle dess plantskola som levererade blommor och dess rutnätsgångar används ibland som kunna sammankoppla Emilstorp och Östra till övriga kyrkogårdar. Inom kyrkogården motionsslingor. Dessutom är det en av få kyrkogården med villaområdet Ulricedal. finns utrymmen och förutsättningar för platser i omgivningen som lockar männi- Kyrkogårdens vägnät kan under kvällstid att skapa något i denna riktning som även skor från andra delar av staden. upplevas som otrygga vilket beror på att kan komma till glädja för andra delar av området är isolerat med dålig belysning. Ett Malmö. Som jag tidigare påpekat finns det en sätt att skapa en tryggare passage genom genomfartstrafik med gående och cyklister kyrkogården kan vara att öka genomfarts- 68 4 69 Analys Rosengård drarnyttaav. delvis som för står området arbetsplatserna som är området med positiva Det öka. alternativt eller oförändrad förbli att då kommer och Rosengård. Den tunga trafiken Sorgenfri mellan kil avskiljande en som ligger som samhetsområde et är att låta området förbli ett verk- kanvändning. Det första alternativ mar nuvarande med få ganska är utvecklingsmöjligheterna där råde om- monofunktionellt ett är storp Emil Södra planeras. stadsmiljö sområde där en funktionsintegrerad utveckling ett är Sorgenfrisom ra nor intill ligger område Detta ing. försäljn- och lagerhantering som sområde med diverse verksamheter Södra Emilstorp är ett verksamhet 4.7 SödraEmilstorp ------Vision förEmilstorpmedanslutande Rosengårdsstation.Källa:(Dialog-pm2004:3,Malmö2004) Skall något förändras i detta område behöver hela området Östra Kyrkogården Apelgården ses över vilket gör det till ett stort planeringsprojekt. Malmö stad har redan utpekat områ- Scheelegatan det som ett intressant område för att påbörja integreringen av Rosengård och Sorgenfri. Med den framtida stationen som pre- Södra Emilstorp senteras i ”Malmös stationsnära områden” presenteras samtidigt framtida möjligheter i att se över markanvändningen. Här förslås Kontinentalbanan att markanvändningen förändras från industriområde till ett funk-
Amiralsgatan tionsintegrerat område. Detta kan vara en bidragande kraft för stad- sutvecklingen kring Rosengård. Området är dessutom inte trafik- Sorgenfri separerat och har därför vägar som har bra förutsättningar för att skapa intressanta stadsmiljöer. Flygfoto från Malmö StadsAtlas: Södra Emilstorp österut.
70 4 71 Analys vecklingsmöjligheter. ut- framtida för grund stadig en skapar välutvecklad och mångsidig är munikationen funktioner kring en sådan plats där kom- Att flera Ringvägen. samordna inre från direkt trafiken leder som tan med Amiralsga- lastbilar och bussar bilar, för tillgängligt lätt- är Området mässhallar. och med kommunalverksamhet pendlingstrafik grera inte- att för förutsättningar goda det finns fram- stationen tida den till anslutning I
Ortofoto frånLantmäterietredigerat avJimmieSimonsen.Infrastruktur
Amiralsgatan Lönngatan
Rosengårdsstationen
Industrigatan Sallerupsvägen
V. Kattarpsvägen
Scheelégatan
von Lingensv. von Inre Ringvägen Inre Utvecklingen runt norra Sorgenfri kommer med- föra att stadsstrukturen närmar sig Apelgården. Södra Emilstorp som lig- ger intill norra Sorgenfri blir då en naturlig fortsätt- ning på stadsutvecklin- Norra Sorgenfri gen. Emilstorps placer- ing gör detta område till ett viktigt markområde för att kunna integrera Apelgården i Malmös Östra Kyrkogården stadsstruktur. Idag ligger både Emilstorp och Östra ödra Emilstorp Apelgården S Kyrkogården som kilar mellan innerstaden och norra Rosengård.
Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. Emilstorpskilen (röd), projektområdet (gul), norra Sorgenfri (grön), bostadsområden (transparanta fält), parker och industriområden (omarkerat).
72 5 73 Förslag befintliga stadsstrukturen. den i området integrera att för Apelgården med sammanfogas att kommer som delar kyrkogården och södra Emilstorp är viktiga tillgängligt för resten av Malmö. Både Östra mer området blir tillkommer frastrukturen in - nya den och utökas utbudet som tidigt Sam- levande. den gör och närmiljö sin i och nöjen bidrar till att människor lockas ut tionen i utbudet av bostäder, handel, service Variastadsmiljö. händelserik och - varierad en möjliggöra att för Detta stadsdel. grerad för att göra Rosengård till en funktionsinte nya strukturer och förtätning av bebyggelse skapa Malmö. Visionenatt i till gård syftar Rosen- stadsdelen för vision en skapa att bit i det kreativa och långsiktiga arbetet med Detta examensarbete kan ses som en pussel- - ii. e saslnrn jg förespråkar jag stadsplanering Den sidig. mång - och komplex kvartersfor är mationer.värld Vår och vägnät oregelbundet ett Stads- med Sitte efter. Camillo av inspirerad strävat är planen jag något är tivitet attrak och funktion form, av variation en skapa och samtidigt vara tiden kan genom flexibla som stadsstrukturer skapa Att mer integreraddelavMalmö. en bli Apelgården kan Kyrkogården Östra och Emilstorp södra integrera att genom och bebyggelsen av förtätning en struktur, ny Med idag. än sätt spontant mer ett på förekomma kan människor mellan möten att effekt till få också kommer Detta rum. gatu- trygga skapa att för och verksamhet affärs- lokal till möjligheter fler skapa att kring trafikseparering kommer att göras för omvärdering En nedan. presentera att mer att sättas på prov med förslag som jag kom- här kommer stadsmiljön inspirerade istiskt Den kritik jag påvisat inom den funktional Förslag - - - presenterar nedan. jag som inslag inspirerande ett med börjar Jag vägnätet. och bebyggelsen uppdelade funktions- befintliga den vi ser höger Till staden. funktionsintegrerade den vara att uppnås. Konceptet för mitt förslag kommer att kommer visionen att till bidrar som gar lösnin- på förslag ge att för förtätning och infrastruktur på vision min inrikta att mer kom- Jag göra. att som varandra med aspekter har alla skilda och många skalor med flera nivåer i arbete Ett smått. och stort både i förändringar stora innebär ling utveck- framtida Rosengårds om Visionen att skapa stadsmässigpoesi. är målet där gator av nätverk ett med byggnader sammanlänkade i funktioner av struktur komplex en är vision Min hälft, gatan. andra sin från huset skilda det och byggnader separerade mellan skilsmässan upphäva att är mål Mitt mening. givning om- vår ger som stadslandskap ett förlorat vi har Därför mening. sin förlorat som ord isolerat ett som ses funktion varje kan den sta- funktionsuppdelade den I arbete. detta i ambition grundläggande en är landskapet funktionsuppdelade det ifrån gå Att detta. av spegling en är med experimenterar och Projektområdet år 2008.
74 5 75 Förslag (se illustration). för att producera energi till bland annat stadsbelysning ut- annorlunda en formning. Denna med kan placeras på tak eller på vindturbin markplan en är som tion” quietrevolu ”the är exempel annat Ett solceller. och vindturbiner av delvis drivs och Group Milne Stewart ett hus som byggts på en byggmässa. Huset är byggt av är bilderna av En hus. energismarta för framåt lingen utveck- driva att på summor stora det satsas England I bergvärme. och vindturbiner solceller, med hus nåla Idag har utvecklingen gått långt när det gäller energis- en varieradfärgskala. i individuell är färgsättning fasadernas och sammanlänkade är byggnaderna av våningar.delen fyra Större till två på skala mänsklig Inspiration till projektets byggnadsideal har jag hittat på många olika håll. Bebyggelsen karakteriseras av relativt små huskroppar i en 5.1 Inspiration Stockholm Landskrona Köpenhamn - Stewart MilneGroup Vindturbin: quietrevolution
Malmö quietrevolution från Illustrationer Malmgården, Malmö
Östergården, Malmö
Bilderna visar tre inspirerande innergårdar som har tagit vara på individuell kreativitet och parkplanering.
Dresden, Tyskland
Dresden, Tyskland
76 5 77 Förslag Västra Hamnen,Malmö Västra Hamnen,Malmö Södervärn, Malmö exempel förframtidastadsdelar. som stå kan som tenanläggning dagvat vi finner Malmö i hamnen Västra på och Här Malmö. i borg Augusten- av inspirerad blivit har aspekt av stadsplaneringen och jag viktig en är Dagvattenhantering stadsmiljö. projektets i ingrediens given en därför är fontäner och stadsmiljö en förgyller som något är Vatten Liseberg, Göteborg - Augustenborg, Malmö Augustenborg, Malmö Augustenborg, Malmö Augustenborg, Malmö Den botaniska trädgården i Köpenhamn är inspirationen för utvecklingen kring Cron- hielmsparken. Samtidigt som den är en park är den även en stor arbetsplats med forskare och trädgårdsmästare. Här plan- teras ett varierat utbud av växter vilket bidrar till en spännande parkmiljö. Se bil- derna till höger.
Förutom parker är det viktigt att skapa at- traktiva och sunda lekplatser för barn. Ett bra exempel på en sådan anläggning är lek- platsen vid Malmö stadsbibliotek som vi- sas på bilderna till vänster. Intill lekplatsen finns även ett fint exempel på en offentlig toalett.
78 5 79 Förslag gräns (röd) Ortofoto frånLantmäterietredigeratavJimmieSimonsen.Östrakyrkogårdensoanvändamark(gul),ekonomimark(orange), exploaterbarmark(ljusblå)ochyttre innebär att södra Emilstorp får en ny mar ny en får Emilstorp södra att innebär Föreslaget förslag. detta för utgångspunkt en är Emilstorp södra inom kanvändningen mar ändra att förslaget och station Denna förbindelse. intercity en till pendelstation enny attanlägga om förslag ett det 44) finns och 22 sid. (se tidigare redovisat Som jag bostadsytor. tillslut och in- kyrkogårdsmark, dustrimark delen största till är projektområdet inom Markanvändningen - - inte speciellt väl utnyttjad vilket motiverar vilket utnyttjad väl speciellt inte idag är ekonomimarken av del En ningen. markanvänd angående ställningstagande olika del en gjort har jag där kyrkogård fin Östra Kyrkogården är idag en gigantisk men sområde pådrygt20ha. exploatering ett automatik per emilstorp södra blir förslag detta Med stadslandskap. funktionsintegrerat ett med kanvändning 5. 2Exploateringsytor - - enlighet medbildenovan. i förminskats ha att kyrkogården kommer exploatering full Efter Ringvägen. inre och Sallerupsvägen vägar, trafikerade hårt två intill ligger det då bostäder med inte men dock exploateras kan som ytor också har dovisningen ovan. Kyrkogårdens östra sida re- enligt exploateringsytor till mark denna av delar utnyttja att ställningstagande mitt Apelgården kommer att genomgå en stor förändring där mellanrum- men tas i anspråk och bebyggs. Dock inte fullt ut då det kommer att läggas stor vikt vid en genom- tänk och välplanerad innergård som skall fungera som en liten park för varje kvarter. Delar av Cronhielmsparken kommer att ställas till förfogande för nyex- ploatering medan den andra delen kommer att smälta samman med delar av kyrkogårdens mark för att skapa en väl fungerande park.
Hela exploateringsområdet kan du se till höger där jag delat in ytorna i nyexploaterbar mark, förtätningsmark, parkmark och detaljhandelsmark.
Ortofoto från Lantmäteriet redigerat av Jimmie Simonsen. Exploaterbar mark inom projektområdet.
Projektgräns Nyexploaterbar mark Förtätningsytor Detaljhandelsmark Parkmark 80 5 81 Förslag åstadkomma denna genomfartstrafik mel För att genomfartstrafik denna åstadkomma Rosengård. till för genomfartstrafik möjlighet skapar som tinentalbanan kon- under tunnlar ytterligare behövs det att gör Rosengårdsstationen om Visionen Rosengård. av sidan södra kring utvecklingen handlar tor i Danmark producerat. Denna studie be- som föreslås i en studie som Jan Gehls kon- sionen sammanlänkas med Videt vägnät (gul) - Rosengård. av sidan södra och norra både genom trafiken leda att för av stängas att tiden med kommer påfarterna och av- men infartsled en förbli att kommer gatan Amirals- riktning. västlig öst- och sydlig gator som leder genom området i både nord- av nätverk ett kring uppbyggd är Visionen att skapatrygghet. för omstruktureras att kommer cykelvägar och gång- Ensliga skapas. att kommer tor ga- nya som samtidigt sammankopplas att gator vissa kommer Därför svårnavigerat. blir det att gör vilket genomfartstrafik drar gatorna skapar återvändsgränder och Säck- förhin- förbi. köra att lättare enkelt helt är bjuder utomstående att besöka området, det nuvarande infrastrukturen är att den inte in- framtida utvecklingen. Problemen med den den och vägnät befintligt av illustration en visas Bredvid förändringen. infrastruktur av bild övergripande en på vi tittar byggd upp- är visionen hur åskådliggöra att För 5.3 Gatunätet -
Illustration: Befintligtvägnät
Industrigatan
Volframgatan
Emilstorpsgatan
Scheelegatan Sjöbladsväg
Östra Kyrkogården
Amiralsgatan von Lingensväg von
Cronhielmsparken
Sallerupsvägen Thomsonsväg Sallerupsvägen
Industrigatan
Sjöbladsväg och von Lingensväg var sammanlänkade in- Emilstorpsgatan nan Rosengård var Scheelegatan färdigställt. Östra Kyrkogården
lan Sorgenfri och Rosengård byggs planskilda Branteviksgatan korsningar vid två ställen, varav den ena blir un- Cronhielmsparken Thomsonsväg der stationsområdet. Härmed sammankopplas Volframgatan Sjöbladsväg Sorgenfri, Emilstorp och Apelgården med ga- torna Branteviksgatan, Volframgatan, Sjöblads- von Lingensväg väg och von Lingensväg. Denna väg kommer att leda fram till stadsdelen Husie och bli huvudga- tan genom norra delen av Rosengård.
Med tanke på rörelsemönstret genom Östra Kyrkogården kommer dess vägnät att utvecklas. Här kommer att skapas en betydelsefull genom- fartsväg som knyter samman Industrigatan med Apelgården. Cronhielmsparken kommer då att delas och kommer minskas till ytan eftersom vä- Amiralsgatan gen leds genom detta område. Samtidigt kommer delar av bilvägarna som går inom kyrkogården att tas i bruk och breddas då de kommer att leda trafiken till de nya delarna av Apelgården.
En infartväg kommer att angöras vid Sallerups- vägen för att tillgängligheten skall öka och för Illustration: Framtida vägnät att trafiken skall kunna ledas i nord/sydlig rikt- ning. 82 2
Förslag 1 5
P-plats P-plats Gångväg Körbana Gångväg Gångväg Körbana Gångväg 2m 2m 2m 2m 6m 5m Cykel- 7m 5m väg Cykel- 6,5m väg 4,5m
23m 17m
3 4
P-plats P-plats P-plats Gångväg Körbana Gångväg Gångväg Körbana Gångväg 2m 2m 2m 2m 2m 6m Cykel- 7m 5m väg 5m Cykel- 4m väg 5,5m
23m 19,5m 83 Gatorna är tänk- ta att hantera blandtrafik där gående, cyklis- ter och kollek- tivtrafik prior- iteras. Därmed utformas gatorna med breda trot- toarer och väl fungerande cykel- banor. Bilar och 4 kollektivtrafik kom- mer att använda samma körfält och 2 parkering blir hän- visad till speciella parkeringsfickor län- gs med gatan. Träd 3 kommer också att bli 1 en del av gatumiljön för att lätta upp och försköna stadsrum- met.
84 5 85 Förslag 4, 2008). nr (Tåg, Frankrike i Bordeaux i finns system Detta från spåren. själva el försörjs med spårvägsvagnarna Istället förekommer. inte luften i elkablar att innebär Detta spårvägssystem. trådlöst med ersättas att kommer cesivt kollektivtrafiken domineras av busstrafik som suc- kommer lats utveck dessa att dess till Fram system som till exempel podcars. till ett mer individuellt spårvagns- gatunätet kan med tiden anpassas övergripande Det delarna. östra de med som delar centrala förbinder spårvagnstrafik planeras kollektivtrafik bra skapa att för och breda är Scheelegatan och Lingensväg von Huvudgatorna, 5.4 Kommunikation - rådet kringsödraEmilstorp. kommer att öka dynamiken i om- område detta till funktioner nala En lokalisering av olika kommu - sig. etablera att rörelsemönster livligt ett kommer Här staden. i in vidare ledas och manstråla sam- kollektivtrafiken tå- samt gen intercity kommer Här det. närområ för nav centralt ett bli Rosengårdsstationen kommer att - Trådlös spårvägsvagnariBordeaux. Källa: Tåg, nr4,år2008 Intercity tåg Södra Emilstorp
Bilder från modell......
Scheelegatan Amiralsgatan
Buss- och spårvägstransport 86 5 87 Förslag nebär att ljudbilderna kommer att vara olika ljudnivån som minskas på en sida. Detta in- är byggnader sammanlänkade till motivet tredje Det innergården. på solljus in få att viktigt är det att för Detta i. sig befinner de läge vilket på beroende höjd i variera att kommer Byggnaderna barnen. för lekplats och boende de för trädgård en som fungera att tänkt är som innergård privat en ha att kommer insida Kvarterens innergården. på inne klimat behagligare ett skapa därmed och framkomst vindarnas motverka att är anledningen andra Den stadsrum. privata är att skapa skillnader mellan offentliga och ena den där till verkan trefaldig en har kvarter byggnaderna av Sammanlänkningen manlänkade huskroppar som bildar kvarter. sam- kring uppbyggt är förslaget då ideal funktionalismens från avvika att bebyggelsestrukturen kommer övergripande Den barn ochskönarekreationsytorförvuxna. för lekplatser trygga till bidra att för rum slutet ett skapas det att så bebyggs lanrum mel parker.Andra som fungera kan gelse bebyg- befintlig mellan utrymmen Vissa stadsstruktur. området till en dynamisk och flexibel bland- projektområdet att bostads- renodlade det ifrån gå att kommer innebär Detta ideal. planerings- funktionsintegrerat ett enligt planeras att kommer kyrkogården Östra av delar även men Emilstorp och Apelgården 5.5 Bebyggelse - beroende på vilken del av huset du befinner dig i.
Utsidan av kvarteren kommer i sin tur att bilda en variation av offentliga gaturum och torgplatser.
Parkeringnormen för projektområdet kom- mer att vara drygt 0,8 parkeringsplatser per lägenhet. Området har inte anpassats för bilismen utan bilismen har fått anpassa sig efter området. Parkeringsbehovet för boende kommer till största delen tillgodoses med underjordiska garage men viss parker- ing kommer även tillåtas på gatorna.
Bebyggelsen kommer att följa en etappin- delning för att skapa en variation av bebyg- gelse med olika byggherrar och arkitekter. Husen kommer att planeras med lokaler i bottenplan för föreningsliv eller affärsverk- samheter. Vissa hus kommer att utrustas med speciellt konstruerade lokaler som tillåter lite mer störande verksamheter som tryck- eri, bageri, teatrar eller biografer. Med den varierade bebyggelsen skapas en händelser- ik stadsmiljö med möjligheter till spontana möten mellan människor. Variationen av lokal kommers och kulturellt utbud kommer att bidra till att människor från andra delar av staden lockas hit. Samtidigt kommer de boende få en större variation av lokal handel, föreningsliv och kultur. Med fler attraktion- er , arbetsplatser och närhet till lokalservice skapas ett levande gatuliv där möten blir en del av vardagen och mötesplatserna allt fler. 88 5 89 Förslag Gata isödraEmilstorpdärgång-ochcykeltrafikikanterprioriterats. 1 Intimt gaturumförgång-ochcykeltrafik. Gator förgång- ochcykeltrafik. Lokalgator därfartanpassastill gång-ochcykeltrafikanter. Huvudstråk medblandtrafik. 2 Stadsrummet kommer att bjuda på ”se- rial vision” som är ett begrepp som Gordon Cul- len myntade i sin bok “The Con- cise Townscape” från 1961. Detta innebär att en van- dring genom om- 2 rådet kommer att erbjuda på ett varie- rat och händelserikt gaturum (se nedan). Husens oregelbund- na och sammanlän- kade placering skapar 1 överraskande upp- levelser där gatan kan övergå till ett torg utan att det är helt uppenbart innan man har kommit dit.
90 5 91 Förslag tidigt. sam- området uppsöka skall målgrupper av typer olika många att för mässhallar.Detta planeras ett konferenscenter med badpalatset tillhörande och Rosengårdstationen Intill att skapanyarörelsemönsterinomstaden. om idén uppfylls samtidigt och gligheten tillgän gäller det när placering bättre en intill därmed får Badpalatset Amiralsgatan. skulle vara den del av Emilstorp som ligger badpalats nytt ett för placering En alternativ badpalats. nytt ett av behov stort i är Malmö och rivits delvis och stängts idag har Aq-va-kul 2007). Malmö 2006:1, pm rörelsemönster och möten i staden (Dialog- nya till bidrar de att sätt sådant ett på eras plac- skall institutioner och funktioner där policy en utvecklat har kommun Malmö de kringliggandeområdena. av utveckling dynamisk en för centrala pusselbiten den är område Detta Emilstorp. inom funktioner av sammansättning plex kom- en skapas transportkapacitet gatans dra och Rosengårdsstationen Amirals - av nytta att För placeras. ljudkänsliga är inte som företag och kontor verksamheter, kan Här Kontinentalbanan. av Emil närheten i storp, inom ske att också kommer Detta Amiralsgatan. till gränsar av som Apelgården delar vid placeras att kommer kontor och verksamheter olika för hus Renodlade
- - Kontinentalbanan
(gul), skolområde (röd),fotbollsplaner(vit). Projektområdets markytorför handel,kontor(orange),torg (grön),nyttbadpalats(ljusblå).park Amiralsgatan Scheelegatan Rosengårdsstationen Östra kyrkogården
von Lingensväg
centrum Rosengårds Amiralsgatan 5.6 Rekreation
Östra kyrkogården har vid en tidpunkt haft en plantskola som levererade blommor till andra kyrkogårdar inom Malmö. Med detta i tanken placeras i sydöstra delen av kyrkogården en plantskola med tillhörande forskn- ingsavdelning, museum och utställ- ningshallar. Det skall även skapas en botanisk trädgård som breder ut sig över Cronhielmsparken, inspi- rationen kommer från Köpenhamn. Parken kommer därmed att förvand- las från en grön plätt till en lum- mig och välplanerad park med en variation av växtlighet. Från Cron- hielmsparken höjer sig marken upp mot kyrkogården vilket kommer att förstärka det visuella intrycket från Apelgården. För att motverka avskildheten och medverka till att det visuella intrycket förbättras mellan Östra kyrkogården och Apelgården tas den gröna muren bort. Även kul- len tas bort för att tillgängligheten till kyrkogårdens vägnät skall kunna utvecklas. Amiralsgatan Rosengårdsstationen I Emilstorp planeras också en park som ansluter till det planerade områ- det runt norra Sorgenfri. Bild över Apelgården och Östra kyrkogården där vi kan se när den gröna muren inte är anlagd. Källa: (Tykesson, 2002)
92 5 93 Förslag bottenplan ibebyggelsen. handelsverksamhet planeras.Lokalernakommerattvaraplaceradepå I anslutningtillhuvudledernakommerlokalerförförenings-och 5.7 Målpunkterochtorg Huvudleder Torg Målpunkter centrum konferans- Kontor/ stationen Rosengårds- Badpalats 1 Östra Kyrkogården Skola 2 4 trädgården Botaniska Köpcentrum Idrott 3 1 2
3 4 94 5 95 Förslag u kme dn t rna br i etapper. i bort nor rensas att den Rosengård kommer rut avgränsar som vegetation gröna smuren den upp bryta att För samheter etablerasig. verk- mindre eller handel kontor, kan Här kyrkogården. av delen nordöstra av ering exploat också innebär etappen första Den mindre störande verksamheter. och handel för rustade är källare ibland och bottenplan där hus manlänkade sam- med bebyggs Emilstorp i 1 etapp av delar Resterande utställningshallar. och ter konferenscen - handel, kontor, av variation en till bebyg- anpassade och flexibla är som gelse med bebyggs Kontinentalbanan närmast området att också innebär Planen nya rörelsemönster för människor i Malmö. skapa att för och allmänheten för gängligt lättill är området att för Både södra Emilstorp. i lokaliseras kan staden” i ”Möten dialog-pm med enlighet i som verksamhet kommunal en är Badpalatset stationen. och skall Amiralsgatan av närheten bebyggelse i form ta kunna ny att för bebyggelse Emilstorps av rivning och Rosengård för station ny en innebära att kommer 1 Etapp 5.8.1 Etapp1:År2010-2020 5.8 Etappindelning - - - - och annanväxtlighet. blommor träd, av flora varierad en och fontäner innehålla skall Parken form. tar och växer parken eftersom allt fortlöpande etableras att forskningsenheter och museum plantskola, tillhörande kommer Därtill skapas. att park botanisk en kommer Här Cronhielmsparken. med kyrkogårdsmarken ihop länka att mot för upp Apelgården öppnas kyrkogården Östra center ochutställningshallar. konferens- handel, Kontor, Badpalats Sallerupsvägen Industrigatan
Etapp 1
Östra Kyrkogården
Rosengårds- stationen
Volframgatan Cronhielmsparken
Sjöbladsväg
Väg- von Lingensväg nätet byggs ut i södra Emilstorp och en tun- nel under kontinentalbanan skapas i samband med stationsbyg- get. En sammanlänkning av Volframga- tan, Sjöbladsväg och von Lingensväg upprättas. Samtidigt ansluts nodöstra delen av projektområdet till Sallerupsvägen. 96 5 97 Förslag
ö patkl, uem forskningsenheter museum, plantskola, för anpassas kyrkogården Östra i området och form ta börjat nu har parken botaniska Den både barnochvuxnasbehov. för anpassas skall Denna anläggas. trädgård och privata stadsrum. Inuti kvarteret skall en offentliga mellan tydliga gränserna göra att för och vindförhållanden negativa motverka kvarter.bildar som hus länkade att för Detta stora mellanrummen bebyggs med samman karaktär än vad som kommer att byggas. De befintlig bebyggelse som är av en helt annan komplex är då det del innebär Denna en förtätning Lingensväg. av von redan via gården Apel- genom leda kommer som stadsgatan på fortsättning en skapa att för Sjöbladsväg vid området förtätas Samtidigt Emilstorp. södra av färdigställande ett innebär 2 Etapp 5.8.2 Etapp2:År2020-2030
988m 2 -
intill liggande bostadsområdetattförtätas. det och Rosengårdscentrum norra av delar mer kom- om byggs Lingensväg von som Samtidigt vägen kanbreddas. att så sidan andra på förflyttas närmast och kyrkogården sidan ena på intakt behållas skall väg funktionerna. olika Trädallén denna på finns som de till entréväg som fungera att för in- breddas till vägen och bort rensas muren gröna den av Resterna caféverksamheter. och restaurang samt
1604m
2 3819m
2 Etapp 2 Scheelegatan 2 2 4458m 2033m 1329m 2
2 2159m 2 1268m 2 Sjöbladsväg 1077m
Den nya bebyggelsen skapar en kvartersstruktur med slutna innergårdar. Gårdarna är mellan 1000 - 4500 m2 stora.
Amiralsgatan
98 5 99 Förslag von Lingensväg trädgård botaniska Cronhielms HBK 2 1 Bilderna visar östra delen av projektområdet där von Lingensväg har förtätats och nya vägar anlagts. För att göra ett avbrott i siktlinjen på von Lingensväg har en byggnad placerats i anslutning till den gamla gångbron. Norra delen av Rosengårdscentrum har fått ny bebyggelse för handel och till viss del bostäder. von Lingensväg
2. De befintliga fotbollsplanerna bevaras medan parken till väst utvecklas till en botanisk trädgård.
von Lingensväg
1
Centrumtorget
100 5 101 Förslag
det nyaområdetsomkommer attbyggaspådelaravCronhielmsparkeni etapp3. denna tanke och leder trafiken viaav Scheelegatan tillmig Ulricedalsvägen (se illustrationanvänt till höger). Dennajag väg kommerhar att föra trafikenförslag till plantskolan och mitt I bostadsområdet. i in leder som säckgata en är planer dessa i som vägen södra den var mig inspirerat som detalj blev delvisförverkligadmendetmesta annerlunda.En 1963 från Rosengård Planen för respektive 1963. 1962 från är Dispositionsplanerna ovan
Källa: (Tykesson, 2002) Scheelegatan Amiralsgatan 1962 Amiralsgatan 1963 Sallerupsvägen Industrigatan
Etapp 1
Etapp 2
Emilstorpsgatan
Östra Kyrkogården Emilstorps parken
Scheelegatan Ulricedalsvägen
Rosengårds- stationen
Cronhielms Thomsonsväg Volframgatan botaniska trädgård
Sjöbladsväg Amiralsgatan
I etapp von Lingensväg 2 länkas Emilstopsgatan och Scheelegatan ihop samtidigt som Industrigatan förlängnings. Förlängningen innebär att vägen leder in i Östra kyrkogården och vidare genom Cronhielmsparken. Denna förbindelse är till enbart för gång- , cykel och kollektivtrafik. Ulricedalsvägen görs körbar och länkas med Thomsonsväg. Den södra vägen inom kyrkogården breddas och leder till plantskolan. 102 5 103 Förslag dra. Desista kyrkogårdsmarkentasnu ianspråkochenubyggnad ivästradelenavkyrkogården påbörjas. Detta kommer att ske i samband med att Amiralsgatan överdäckas och bebyggas för att knyta norra och södra Rosengård till varan- Rosengård. av sidorna båda på genomfartstrafik skapa att för sidorna åt ledas att kommer trafiken då stängas, att kommer centrum Rosengårds- till upp gatan Amirals- från avfarterna västra gen tillMalmö.Den infartsled från inre Ringvä- en förbli att kommer gatan förtätade. blir Ida Amirals- och Hilda brf. som tidigt sam- och bebyggs parken Cronhielms- av delar Apelgården där i vidare ger byg- etappen tredje Den År 2030-2040 5.8.3 Etapp3: Sallerupsvägen Industrigatan
Etapp 1
Etapp 2
Emilstorpsgatan
Östra Kyrkogården Emilstorps Etapp 3 parken
Scheelegatan Ulricedalsvägen
Rosengårds- stationen
Cronhielms Thomsonsväg Volframgatan botaniska trädgård Steal von Holsteinsväg
Sjöbladsväg Amiralsgatan
von Lingensväg
I den sista etappen kommer vägnätet i Apelgården att utvecklas. Steal von Holsteinsväg förvandlas till en väg för blandtrafik och förbinder norra och södra sidan med överdeckingen.
104 5 105 Förslag 2 3 1 1 3
2 3 106 5 107 Förslag 5.9 Solstudie 1 mars,kl.12:00 1 mars,kl.15:00 1 juni,kl.15:00 1 juni,kl.12:00 28 aug, kl. 12:00 15 okt, kl. 12:00
28 aug, kl. 15:00 15 okt, kl. 15:00
108 5 109 Förslag År 2008 5.10 MosaikensRosengård Sallerupsvägen Industrigatan
Emilstorpsgatan
Östra Kyrkogården Emilstorps parken
Scheelegatan Ulricedalsvägen
Rosengårds- stationen
Cronhielms Thomsonsväg Volframgatan botaniska trädgård Steal von Holsteinsväg
Sjöbladsväg Amiralsgatan
von Lingensväg
År 2040
110 6 111 Slutord genom lagar ochråd. praktiken i kvar lever fortfarande den att är tiska fakulteten. Situationen vi står inför nu teore - den inom förkastad som gott så idag är och historia vår i planeringsideal andra tionalistiska eran har varat längre än många funk- Den världen. hela i enorm genomslagskraft en fick vision deras och samhälle maskinvänligt ett skapa att var CIAM för Fokusen CIAM. intresseorganisation, tiv effek- men liten relativt en av fram bades lob- del stor till som anda en i skapade är stadsdelar liknande andra och Rosengård Sveriges bostadsbeståndärfråndentiden. av del stor en eftersom talet 70 – 60 på des förhålla oss till den bostadsmiljö som bygg- skall vi hur vara att kommer framtiden för frågan stora den Men stad. en till stad en gör som utveckling just är det expandera, och utvecklas skall städer att önskar inte jag att sa jag om ljuga skulle Jag vecklas. ut- skall staden hur om handla att del stor till kommer yrke mitt och planerare fysisk mark när det finns andra möjligheter. Jag är jungfrulig på stadsutveckling prioritera att orimligt mer är inte det om är frågan Men sätt. många på orimligt och provocerande kännas kan fram lagt har jag som Förslaget Slutord - eventuellt förändringsarbete. bostadsrätter vilket innebär svårigheter i ett är i Apelgården lägenheterna alla att är det lematiken som är specifikt för projektområ prob- tredje Den andan. funktionalistiska leva kvar och styra in planeringsbeslut i den att den fortsätter planeringspraxis gällande koncept. Trots att funktionalismen inte är en som är uppbyggd kring ett funktionalistiskt bygglagen och plan- påverkar problemet andra det är som Ideologin behov. skliga män- alla uppfyllde som pärla färdigbyggd ideologin som menade att Rosengård var en av konsekvens en är marken prickade Den tidskrävande. och kostsamt är planer dessa ändra Att detaljplaner. gällande ändra att utan förändringar några göra att svårt är blir Detta det då bebyggas. förändringsarbeten i får problematiskt inte som mark betyder planeringsspråk på mark Prickad prickad. är bebyggd är inte som mark all att innebär fall detta i vilket detaljplanerad är redan marken att är aspekten första Den en komplexplaneringsuppgiftipraktiken. ringar.till detta gör som aspekter tre är Det bebyggelseföränd- och infrastruktur- erade komplic med till skall som förändringar strukturella stora är Det fördelar befintliga. den fler än med stadsutveckling en till bidrar fram lagt jag som Förslaget ja. klart arkisk struktur? Svaret på denna fråga är ett hier strikt med miljö befintlig redan en i Är det då önskvärt att överhuvudtaget ändra - - - Rosengård. för planer framtida doku- till inspiration ge ment detta kommer Förhoppningsvis i. uppväxt är själv jag som miljön den i gar jag förändrin- då på förslag ge och kul analysera fått och givande väldigt varit av projekt detta att jag tycker Avslutningsvis Skåne. resterande och även Danmark både med utan Malmö inom förbindelse trad förbät- innebära bara inte kommer station Denna Rosengårdsstationen. är närområdet tor som kommer att ha en stor betydelse för fak- annan En attraktivt. området faktor gör som en är centrum till Närheten delar. stads - funktionsintegrerade till förändras och utvecklas kan framtiden i som råden bostadsom- på exempel utmärkt ett gård Trots dessa planeringssvårigheter är Rosen- men inteisinnärhet. mentalitet som ofta är positiv till förändring en YardBack beskriver My och In Not för planeringssammanhang. Förkortningen står i används flitigt som förkortning en blivit har NIMBY NIMBY. förkortningen med beskrivas kan som mentalitet en av tillbaks hålls vilja denna men förändra att vilja en det finns människor oss gäller det när fall många i Som området. i arbetsplatser och mötes- fler av behov ett finns det att inser i över. boende flekteras Apelgården Många stor del står outnyttjade är inget till som det re- grönytor dessa Att boendemiljö. sin i tystnad relativ en och grönytor stora ha att med nöjda är Apelgården i boende Många 112 7 113 Referenser Asplund, Hans,FarvältillFunktionalismen! Alfredsson, Björn&Cars,Göran,FörvaltaRosengård –förnyelseochintregration ipraktiken Uddevalla 1975 Andersson, Gunnel,Östergård -Ettförsöktillsocialrehabilitering iettslumområdesambandmeddessbyggnadstekniskasanering Lindvall, Jöran&Engfors,Christina, Holmberg, Bengt&ChristerHydén, Gehl, Jan,Lifebetweenbuildings–usingpublicspace juli 2007 Gehl Architects ApS, MKB–StategiföruterummeniRosengård, förbindelsertillMalmöochidentitetiÖresundsregionen (Eaton, 2002) Eaton, Ruth, Cullen, Gordon,TheConciseTownscape, 1961 Corbuser, Le,Vårbostad , Malmö1962 Corbusier, Le,Dennyastaden , Halmstad1969 Carlén, Göran,Aspekterpåstorstadensrumsligafunktionsuppdelning Boverket, Bokalders, Varis &Block,Maria, universitet, Umeå2001 Bergdahl, Eva&RönnMagnus, Benevolo, Leonardo, Bellander, Gunilla, Asplund, Gunnar(red),Acceptera Jacobs, Jane,Denamerikanska storstadens livoch förfall Lynch, Kevin,Theimageofthe city Lindvall, Jöran&Myrman, Ann-Kristin, Vardagens arkitektur Bättre platsförarbete–planeringavarbetsområdenmedhänsyntillmiljö,hälsaochsäkerhet , Jönköping1995 Ideal Cities–Utopianismandthe(Un)BuiltEnvironment, Italy2002 Blandstaden -ettplaneringskonceptförenhållbarbebyggelseutveckling? The originsofthemoderntownplanning Planering förfunktionsintegrering –problem ochutgångspunkterKTHWorking paper30:2001,Umeå , Stockholm1931 Byggekologi –kunskaperföretthållbartbyggande , USA 1960 Trafiken isamhället –grunderförplaneringochutformning En miljonbostäder- Arkitekturmuseet årsbok1996 , Kristianstad1980 , Skive2001 , Letland 2005 , Stockholm2001 , GreatBritain1973 , Uppsala1997 , Stockholm1997 , Stockholm1996 , Boverket2005 , Enskede,1997 , Sverige1996 , Köpenhamn1 , Martinsdotter, Kerstin (red), Med Malmö i minnet – Malmö stadsarkiv 100 år, Malmö 2003
Marshall, Stephen, Street & Patterns, Great Britain 2005
Mumford, Eric, The CIAM Discourse on Urbanism, 1928-1960, USA 2000
Mumford, Lewis, Stads kultur, Göteborg 1972
Mumford, Lewis, Teknik och civilisation, Göteborg 1984
Rudberg, Eva, Uno Åhren – en föregångsman inom 1900-taletsarkitektur och samhällsplanering, Uddevalla 1981
Sitte, Camillo, Stadsbyggnad och dess konstnärliga grundsatser, 1982 Stockholm
Smithson, Alison, Team 10 Primer, London 1968
Tykesson, Tyke, Bostadsmiljöer i Malmö – inventering del 3 1965 – 1975, Malmö 2002
Tykesson, Tyke, Malmös kartor - Från 1500-talet till idag, Riga 2003
Åström, Kell, Stadsplanering i Sverige, Trelleborg 1993
Kommunala dokument
Dialog-pm 2004:3 – Malmös stationsnära områden, Aktualisering av Översiktsplan 2000, Malmö mars, 2004
Dialog-pm 2006:1 – Möten i staden – om vikten av att se den andre i vardagen, Malmö stadsbyggnadskontor januari 2007
Malmö stadsbyggnadskontor, Norra Sorgenfri, Planprogram och samrådsförslag, Malmö 2008-01-09
Malmö stadsbyggnadskontor, Rosengård – sett med 1980 års ögon, Projekt bättre bostadsmiljö, Malmö 1980
Översiktsplan för Malmö 2000, Antagen december 2000, 2:a upplagan december 2003
Statens offentliga utredningar
SOU 1965:32, Höjd Bostadsstandard, Stockholm 1965
Magazin
Tåg, nr 4, 2008 114