Malmö Stad 750 År Köpenhamn Äldsta Stadslag 750 År
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
År 2004 - Malmö stad 750 år Köpenhamn äldsta stadslag 750 år En analys av Sven Rosborn 1 En sammanfattning Malmö stad nere vid kusten har med stor sanno- tade att staden Malmö uppstått ur ett fiskeläge kallat likhet grundats av ärkebiskop Jacob Erlandsen i Lund Svalperup. Stranden från våra dagars Värnhem fram på 1250-talet. Innan Jacob blev ärkebiskop var han mot Malmöhus tillhörde vid denna tid troligtvis Bull- biskop i Roskilde och som sådan en mycket mäktig tofta by. Den stora Rörsjön/Västre sjö skar nämligen man. Hela Köpenhamn ägdes av honom i hans egen- effektivt av kustkontakten för bondbyn Malmö som skap av Själlands kyrklige ledare. År 1254 gav Jakob låg uppe vid nuvarande Triangeln. Erlandsen Köpenhamns borgare deras äldsta, i dag bevarade stadsprivilegier. Staden hade funnits redan För ärkebiskopen var det viktigt att säkra en ret- sedan slutet av 1100-talet men först genom det unika rättväg från Lund tillbaka till Köpenhamn. Han har privilegiebrevet från detta år stiger Köpenhamn fram därför snabbt gått igång med att bygga ett stort, runt riktigt ordentligt i historiens sökljus. försvarstorn av tegel på platsen mellan våra dagars ho- Vid den här tiden var relationerna mellan kung och ärkebiskop kyliga, ja jag skulle vilja säga iskalla. Kungen har därför gjort allt som stod i hans makt för att få sin man vald till ärkebiskop. Det hela började i december 1252. Ärkebiskop Uffe hade då hastigt avlidit. Dödsfallet skedde olägligt. Danmarks kung Abel hade nämligen strax innan fått ett spjut genom halsen under ett krig i södra Jylland. Hans bror Kri- stoffer skulle därför just vid jultiden av ärkebiskopen ha krönts till ny kung av Danmark. Det hela skulle ske i Lunds domkyrka. Snabbt inkallades Kristoffers pålitlige biskop, Eskil av Slesvig. Efter kröningen ville kungen ha sin man till ny ärkebiskop. Nu vaknade emellertid de trilska prästerna i Lund. Mot kungens order valde man Jacob Erlandsen till ärkebiskop. Valet skulle dock godkännas av påven. Eftersom Jacob strax innan hade vistats hos påven i två år har säker valet varit lätt att få godkänt hos den höge, kristne fadern i Rom. Kristoffer gnisslade tänder medan Jacob höll sitt ståtliga intåg i Lund i april 1254. Han hade dröjt med att komma till Lund. Först skulle en mängd saker klaras upp i Roskilde stift, dvs. på Själland. Jacob visste att hårda tider skulle komma. Det sista Jacob Erlandsen gjorde innan han läm- nade Själland var att han som ägare till Köpenhamn den 13 mars 1254 gav köpenhamnarna en egen stadslag. Här fick borgarna en mängd friheter men de fick också statuerat en mängd åtaganden. Borgarna skulle t.ex. vara skyldiga att ställa upp i vapen om kyrkans egen- dom hotas. De skulle också säkra Jacobs färder över Öresund: ”Därsom herr biskopen på ämbetets vägnar i egen person vill dra till Skåne, ska borgarna hålla Köpenhamns äldsta privilegiebrev från 1254 är fort- honom med ett skepp på 12 man på egen bekostnad.” farande bevarat. Det har också kvar Jacob Erlandsens sigill med ärkebiskopens bild. Att sigill blivit bevarade Malmö nämns inte alls i detta brev, rimligtvis därför under originalhandlingar av denna typ är sällsynt. Det att staden vid kusten inte existerat eller endast varit unika med brevet är att det inte är en kung utan en biskop en samling fiskarehus. En legend på 1500-talet berät- som utfärdat stadslagen i Köpenhamn. 2 tell Savoy och Centralstationen. Märkligt nog placera- hävd är det Lundakyrkans rätt att njuta sådant, där dess des tornet med omgivande vallgrav och träpallisader ägor går ut till havet”. ute på själva stranden, inte indraget från strandmarken som annars verkar ha varit det mera vanliga under Eftersom det är Jacob Erlandsen personligen och medeltiden. Förklaringen kan vara att tornet hade som i egenskap av ärkebiskop som anklagas måste ankla- främsta uppgift att försvara den träbrygga och den land- gelserna åsyfta något som hänt i ärkestiftet mellan april ningsplats för skepp som fanns här. Den äldsta borgen 1254 och mars 1256. Tänkbara skånska städer som i Köpenhamn, ”Havn”, har haft en liknande funktion. ärkebiskopen kan ha anlagt är endast Ystad, Trelleborg Denna anlades av biskop Absalon på 1160-talet på en eller Malmö. Trelleborg kan direkt avfärdas eftersom liten ö ett stenkast utanför själva handelsstranden till staden måste vara minst från det tidiga 1200-talet. I den by som i borgens skugga skulle växa fram till en Ystad är inte belagt någon kyrklig strandrätt och här stor stad, ”Köpmännens hamn”. finns heller ingen borg på stranden. Kvar är Malmö som svarar väl mot alla anklagelsepunkterna. Byggandet av Vad gäller förhållandena i Malmö framskymtar staden med försvarstorn passar också mycket väl med dessa i det bevarade skriftliga material som finns från det då rådande politiska läget. Redan år 1269 omtalas just 1250-talet. Kungen anklagade nämligen i mars dessutom kyrkan i Malmö nere vid stranden. Jag håller månad 1256 ärkebiskopen för att ha lagt beslag på det därför ytterst troligt att Malmö skapats av just Jacob ”for-stranden” i sitt stift, dvs. Skåne och Bornholm. Erlandsen. Beslutet måste i så fall ha varit taget mellan Stranden i Danmark ansågs av hävd tillhöra kungen. april 1254 och mars 1256, rimligtvis redan 1254 strax Jacob skulle dessutom ha anlagt en köpstad. Ärkebis- efter ärkebiskopens tillträde. Malmö skulle utifrån kopen förnekar inte detta. Han konstaterar i stället på detta alltså år 2004 kunna fira sitt 750-års jubileum. tal om att bygga på stranden att ”Efter god gammal 3 Äldre forskares syn på Malmös uppkomst Vilka har de grundläggande faktorer varit som den skedde. Höstmarknaden vid Malmö hade tagit medfört att Malmö under 1200-talet etablerats som sådana dimensioner, att konungen fann skäligt att stad? Äldre Malmöhistoriker har hävdat att fisket spelat ordna förhållandena genom att anlägga och privi- en väsentlig roll. Denna hypotes återspeglades i allra ligiera en stad på platsen. Staden kommer icke högsta grad redan hos E.W. Berling när han år 1865 gav till av sig själv, utan genom konungens beslut, och ut sin ”Malmö. Historisk öfverblick.” I boken skriver beslutet måste också tänkas innefatta elementära Berling bl.a. följande: bestämmelser för stadens bebyggelse, i första hand uppgörandet av en stadsplan.”(3) ”Utan twifwel har det ymniga sillfiske, som wid slutet af tolfte seklet förflyttade sig från Pommerns N.G. Sandblad antyder år 1949 en annan etable- och Rygens kuster till Skåne efter att de nordtyska ringsfaktor än fisket, nämligen den renodlade handeln. städerna hafwa warit en källa till uppblomstring Han menar ”att Malmö inte var en vanlig skånsk stad och rikedom, äfwen gifwit den första anledningen med sitt eget liv. Den anlades snabbt och planmäs- till Malmös uppkomst, likasom detsamma under de sigt i en eller två etapper med ensidig uppmärksam- trenne århundraden det egde bestånd wid Skånes het på att den skulle öppna sig mot vattnet. Men sydwestra kuster, förblef en hufwudsaklig häfstång den var inte planerad som en sillmarknadsplats som till stadens wälmåga och förkofran.”(1) Skanör med det svängrum som där fanns. Snarare kan den, från de utgångspunkter stadsplanen ger, För A.U. Isberg s:r var det ingen tvekan om karakteriseras som en omlastningsplats till de ut- vilken staden Malmös stora etableringsfaktor hade ländska köpmännens tjänst. Den står som sådan varit: ”1269 nämnes Malmö åter, denna gång un- inte helt ensam i Norden. Tvärtom anmäler sig der förhållanden, som för dess uppblomstring och genast tre likartade städer som jämförelsematerial: tillväxt voro särdeles gynnsamma. Ett rikt sillfiske stadskärnan i Visby, det tyska kompaniets område hade nemligen allt sedan ingången af sistnämnda i Bergen och Erik av Pommerns långt senare ny- århundrade egt rum i Öresund och utmed den anläggning kring Stengade i Helsingör. I alla fyra skånska kusten, och hafvet utanför Malmö var fallen är det fråga om enhetliga stadsskapelser, som numera (1269) ett af de ställen, der detta fiske var med smala tomter, skilda av gränder, vänder sig som mest inbringande. Handeln och rörelsen på mot hamnen, marknadsfältet på stranden och den den vid hafvet liggande sandbanken voro i följd med vattenlinjen parallella huvudgatan - i Malmö häraf betydliga, och det lilla fiskläget återfinna vi Adelgatan. I alla fyra fallen har dessutom kyrkor na förvandladt till en liten stad med egen kyrka ... Det skjutits tillbaka från det tydligen hårt ansträng- rika sillfisket fortfor alltjemt och den vid hafvet da strandpartiet, ursprungliga torgplatser saknas liggande staden tilltog mer och mer i storlek och helt eller spelar en underordnad roll i stadsplanen rikedom.”(2) och inga markanta förbindelser med upplandet finns.”(4) Även H. Wåhlin delar år 1936 sina föregånga- res uppfattning om sillfisket som den avgörande I Sandblads rekonstruktion utgick han från den etable-ringsfaktorn: ”De skånska marknaderna i vid denna tid förhärskande uppfattningen om att samband med det årliga sillfisket vid Skanör voro stadens västra, rätvinkliga gatunät varit det äldsta i gång åtminstone sedan 1100-talets slut, och runt stadsområdet och att området kring S:t Petri kyrka Skånes kuster liksom på Själlands Öresundskust tillkommit i ett senare skede som ett förstadsområde. uppspirade andra, mer eller mindre legala, mer Den senare arkeologiska forskningen har emellertid eller mindre regelbundet besökta marknadsplatser visat att förhållandet varit precis tvärtom. för sillfångst och handel. En av dem måste ha varit Malmö. Fisket och höstmarknaderna här torde ha L. Tomner menar år 1953 och år 1971 rent all- pågått under åtskilliga år, innan en stadsgrundlägg- mänt att förutsättningarna för uppkomsten av en stad ning sattes i verket. ... Angående stadens grund- som Malmö under 1200-talet har sin bakgrund i att en läggning har icke en skriven rad bevarats, men i rad tyska städer uppstått vid kusten, vilkas befolkning belysning av de nyss anförda rättsdoktrinerna kan fordrade en ständig tillförsel av livsmedel. I Danmark man med tämligen stor säkerhet sluta sig till hur fanns rika tillgångar genom den bördiga jorden och ge- 4 nom sundets rika sillstim, dvs.