Malmö Stad 750 År Köpenhamn Äldsta Stadslag 750 År

År 2004 - Malmö stad 750 år Köpenhamn äldsta stadslag 750 år

En analys av Sven Rosborn

1 En sammanfattning

Malmö stad nere vid kusten har med stor sanno- tade att staden Malmö uppstått ur ett fiskeläge kallat likhet grundats av ärkebiskop Jacob Erlandsen i Lund Svalperup. Stranden från våra dagars Värnhem fram på 1250-talet. Innan Jacob blev ärkebiskop var han mot Malmöhus tillhörde vid denna tid troligtvis Bull- biskop i Roskilde och som sådan en mycket mäktig tofta by. Den stora Rörsjön/Västre sjö skar nämligen man. Hela Köpenhamn ägdes av honom i hans egen- effektivt av kustkontakten för bondbyn Malmö som skap av Själlands kyrklige ledare. År 1254 gav Jakob låg uppe vid nuvarande Triangeln. Erlandsen Köpenhamns borgare deras äldsta, i dag bevarade stadsprivilegier. Staden hade funnits redan För ärkebiskopen var det viktigt att säkra en ret- sedan slutet av 1100-talet men först genom det unika rättväg från Lund tillbaka till Köpenhamn. Han har privilegiebrevet från detta år stiger Köpenhamn fram därför snabbt gått igång med att bygga ett stort, runt riktigt ordentligt i historiens sökljus. försvarstorn av tegel på platsen mellan våra dagars ho-

Vid den här tiden var relationerna mellan kung och ärkebiskop kyliga, ja jag skulle vilja säga iskalla. Kungen har därför gjort allt som stod i hans makt för att få sin man vald till ärkebiskop. Det hela började i december 1252. Ärkebiskop Uffe hade då hastigt avlidit. Dödsfallet skedde olägligt. Danmarks kung Abel hade nämligen strax innan fått ett spjut genom halsen under ett krig i södra Jylland. Hans bror Kri- stoffer skulle därför just vid jultiden av ärkebiskopen ha krönts till ny kung av Danmark. Det hela skulle ske i Lunds domkyrka. Snabbt inkallades Kristoffers pålitlige biskop, Eskil av Slesvig. Efter kröningen ville kungen ha sin man till ny ärkebiskop.

Nu vaknade emellertid de trilska prästerna i Lund. Mot kungens order valde man Jacob Erlandsen till ärkebiskop. Valet skulle dock godkännas av påven. Eftersom Jacob strax innan hade vistats hos påven i två år har säker valet varit lätt att få godkänt hos den höge, kristne fadern i Rom. Kristoffer gnisslade tänder medan Jacob höll sitt ståtliga intåg i Lund i april 1254. Han hade dröjt med att komma till Lund. Först skulle en mängd saker klaras upp i Roskilde stift, dvs. på Själland. Jacob visste att hårda tider skulle komma.

Det sista Jacob Erlandsen gjorde innan han läm- nade Själland var att han som ägare till Köpenhamn den 13 mars 1254 gav köpenhamnarna en egen stadslag. Här fick borgarna en mängd friheter men de fick också statuerat en mängd åtaganden. Borgarna skulle t.ex. vara skyldiga att ställa upp i vapen om kyrkans egendom hotas. De skulle också säkra Jacobs färder över Öresund: ”Därsom herr biskopen på ämbetets vägnar i egen person vill dra till Skåne, ska borgarna hålla Köpenhamns äldsta privilegiebrev från 1254 är fort- honom med ett skepp på 12 man på egen bekostnad.” farande bevarat. Det har också kvar Jacob Erlandsens sigill med ärkebiskopens bild. Att sigill blivit bevarade Malmö nämns inte alls i detta brev, rimligtvis därför under originalhandlingar av denna typ är sällsynt. Det att staden vid kusten inte existerat eller endast varit unika med brevet är att det inte är en kung utan en biskop en samling fiskarehus. En legend på 1500-talet berät- som utfärdat stadslagen i Köpenhamn. 2 tell Savoy och Centralstationen. Märkligt nog placera- hävd är det Lundakyrkans rätt att njuta sådant, där dess des tornet med omgivande vallgrav och träpallisader ägor går ut till havet”. ute på själva stranden, inte indraget från strandmarken som annars verkar ha varit det mera vanliga under Eftersom det är Jacob Erlandsen personligen och medeltiden. Förklaringen kan vara att tornet hade som i egenskap av ärkebiskop som anklagas måste ankla- främsta uppgift att försvara den träbrygga och den land- gelserna åsyfta något som hänt i ärkestiftet mellan april ningsplats för skepp som fanns här. Den äldsta borgen 1254 och mars 1256. Tänkbara skånska städer som i Köpenhamn, ”Havn”, har haft en liknande funktion. ärkebiskopen kan ha anlagt är endast Ystad, Trelleborg Denna anlades av biskop Absalon på 1160-talet på en eller Malmö. Trelleborg kan direkt avfärdas eftersom liten ö ett stenkast utanför själva handelsstranden till staden måste vara minst från det tidiga 1200-talet. I den by som i borgens skugga skulle växa fram till en Ystad är inte belagt någon kyrklig strandrätt och här stor stad, ”Köpmännens hamn”. finns heller ingen borg på stranden. Kvar är Malmö som svarar väl mot alla anklagelsepunkterna. Byggandet av Vad gäller förhållandena i Malmö framskymtar staden med försvarstorn passar också mycket väl med dessa i det bevarade skriftliga material som finns från det då rådande politiska läget. Redan år 1269 omtalas just 1250-talet. Kungen anklagade nämligen i mars dessutom kyrkan i Malmö nere vid stranden. Jag håller månad 1256 ärkebiskopen för att ha lagt beslag på det därför ytterst troligt att Malmö skapats av just Jacob ”for-stranden” i sitt stift, dvs. Skåne och Bornholm. Erlandsen. Beslutet måste i så fall ha varit taget mellan Stranden i Danmark ansågs av hävd tillhöra kungen. april 1254 och mars 1256, rimligtvis redan 1254 strax Jacob skulle dessutom ha anlagt en köpstad. Ärkebis- efter ärkebiskopens tillträde. Malmö skulle utifrån kopen förnekar inte detta. Han konstaterar i stället på detta alltså år 2004 kunna fira sitt 750-års jubileum. tal om att bygga på stranden att ”Efter god gammal

3 Äldre forskares syn på Malmös uppkomst

Vilka har de grundläggande faktorer varit som den skedde. Höstmarknaden vid Malmö hade tagit medfört att Malmö under 1200-talet etablerats som sådana dimensioner, att konungen fann skäligt att stad? Äldre Malmöhistoriker har hävdat att fisket spelat ordna förhållandena genom att anlägga och privi- en väsentlig roll. Denna hypotes återspeglades i allra ligiera en stad på platsen. Staden kommer icke högsta grad redan hos E.W. Berling när han år 1865 gav till av sig själv, utan genom konungens beslut, och ut sin ”Malmö. Historisk öfverblick.” I boken skriver beslutet måste också tänkas innefatta elementära Berling bl.a. följande: bestämmelser för stadens bebyggelse, i första hand uppgörandet av en stadsplan.”(3) ”Utan twifwel har det ymniga sillfiske, som wid slutet af tolfte seklet förflyttade sig från Pommerns N.G. Sandblad antyder år 1949 en annan etable- och Rygens kuster till Skåne efter att de nordtyska ringsfaktor än fisket, nämligen den renodlade handeln. städerna hafwa warit en källa till uppblomstring Han menar ”att Malmö inte var en vanlig skånsk stad och rikedom, äfwen gifwit den första anledningen med sitt eget liv. Den anlades snabbt och planmäs- till Malmös uppkomst, likasom detsamma under de sigt i en eller två etapper med ensidig uppmärksam- trenne århundraden det egde bestånd wid Skånes het på att den skulle öppna sig mot vattnet. Men sydwestra kuster, förblef en hufwudsaklig häfstång den var inte planerad som en sillmarknadsplats som till stadens wälmåga och förkofran.”(1) Skanör med det svängrum som där fanns. Snarare kan den, från de utgångspunkter stadsplanen ger, För A.U. Isberg s:r var det ingen tvekan om karakteriseras som en omlastningsplats till de ut- vilken staden Malmös stora etableringsfaktor hade ländska köpmännens tjänst. Den står som sådan varit: ”1269 nämnes Malmö åter, denna gång un- inte helt ensam i Norden. Tvärtom anmäler sig der förhållanden, som för dess uppblomstring och genast tre likartade städer som jämförelsematerial: tillväxt voro särdeles gynnsamma. Ett rikt sillfiske stadskärnan i Visby, det tyska kompaniets område hade nemligen allt sedan ingången af sistnämnda i Bergen och Erik av Pommerns långt senare ny- århundrade egt rum i Öresund och utmed den anläggning kring Stengade i Helsingör. I alla fyra skånska kusten, och hafvet utanför Malmö var fallen är det fråga om enhetliga stadsskapelser, som numera (1269) ett af de ställen, der detta fiske var med smala tomter, skilda av gränder, vänder sig som mest inbringande. Handeln och rörelsen på mot hamnen, marknadsfältet på stranden och den den vid hafvet liggande sandbanken voro i följd med vattenlinjen parallella huvudgatan - i Malmö häraf betydliga, och det lilla fiskläget återfinna vi Adelgatan. I alla fyra fallen har dessutom kyrkorna förvandladt till en liten stad med egen kyrka ... Det skjutits tillbaka från det tydligen hårt ansträng- rika sillfisket fortfor alltjemt och den vid hafvet da strandpartiet, ursprungliga torgplatser saknas liggande staden tilltog mer och mer i storlek och helt eller spelar en underordnad roll i stadsplanen rikedom.”(2) och inga markanta förbindelser med upplandet finns.”(4) Även H. Wåhlin delar år 1936 sina föregånga- res uppfattning om sillfisket som den avgörande I Sandblads rekonstruktion utgick han från den etable-ringsfaktorn: ”De skånska marknaderna i vid denna tid förhärskande uppfattningen om att samband med det årliga sillfisket vid Skanör voro stadens västra, rätvinkliga gatunät varit det äldsta i gång åtminstone sedan 1100-talets slut, och runt stadsområdet och att området kring S:t Petri kyrka Skånes kuster liksom på Själlands Öresundskust tillkommit i ett senare skede som ett förstadsområde. uppspirade andra, mer eller mindre legala, mer Den senare arkeologiska forskningen har emellertid eller mindre regelbundet besökta marknadsplatser visat att förhållandet varit precis tvärtom. för sillfångst och handel. En av dem måste ha varit Malmö. Fisket och höstmarknaderna här torde ha L. Tomner menar år 1953 och år 1971 rent all- pågått under åtskilliga år, innan en stadsgrundlägg- mänt att förutsättningarna för uppkomsten av en stad ning sattes i verket. ... Angående stadens grund- som Malmö under 1200-talet har sin bakgrund i att en läggning har icke en skriven rad bevarats, men i rad tyska städer uppstått vid kusten, vilkas befolkning belysning av de nyss anförda rättsdoktrinerna kan fordrade en ständig tillförsel av livsmedel. I Danmark man med tämligen stor säkerhet sluta sig till hur fanns rika tillgångar genom den bördiga jorden och ge- 4 nom sundets rika sillstim, dvs. även jordbruksprodukter expandera så våldsamt att den utvecklades på bekost- har kunnat spela en nog så viktig roll som fisken.(5) nad av de städer som redan hade påkostade kungliga befästningar? Tanken är inte speciellt tilltalande. Likväl För I. Andersson år 1974 har Malmö haft ”en är det just detta som sker. På kungens domäner, dvs. märklig, i Skånes stadshistoria enastående utveck- på ”forstranden”, vid Malmö, etableras en borg och en ling. Förutsättningar utgjorde det gynnsamma brygga och i anslutning därtill en köpstad. Det räcker läget, ett rikt uppland och tillströmningen av före- definitivt inte med att förklara Malmös ytterst snabba tagsamma borgare och utifrån kommande köpmän, blomstring utifrån samma basfaktorer som ansetts gälla som hellre uppsökte en för tiden ”modern” stad för de vid denna tid redan etablerade strandstäderna vid än de primitivare förhållandena på Näset. För den Öresund. Något annat måste ha spelat en avgörande snabbt framåtgående staden visades tydligt intresse roll i själva etableringsprocessen. av centralmakten både under det svenska väldets tid och sedan Skåne återgått till Danmark.”(6) Malmö kan i det i dag tillgängliga arkeologiska materialet med största sannolikhet inte föras längre Att tidigare Malmöforskare i sillfisket sett den tillbaka än till mitten av 1200-talet. Arkeologiska källor dominerande faktorn för Malmös uppkomst torde så- ger via den s.k. årsringsdateringen, eller dendrokro- ledes vara helt klart. I. Andersson antyder emellertid nologin, en tidpunkt för stadsbebyggelsens uppkomst att stadens ytterst hastiga utveckling är enastående för till något före år 1278. Dessa tidiga träprover kom- Skånes vidkommande, att läget varit avgörande, att mer från rester av hus påträffade vid en utgrävning i köpmän plötsligt insett stadens betydelse och flyttat kvarteret von Conow knappt femtio meter söder om hit samt att stadens väl och ve uppenbart intresserat S:t Petri kyrka. Med hänsyn till lagerbildningsproces- centralmakten. Andersson har också med detta visat sens uppskattade hastighet utifrån denna centralt att andra faktorer än sillfisket troligtvis måste ha på- belägna utgrävningsplats, har författaren tidigare satt verkat utvecklingen. Rimligt är emellertid, till skillnad tidpunkten för den äldsta bebyggelsen på platsen till från tidigare forskare, att i grund ifrågasätta sillfisket rimligtvis runt 1200-talets mitt. betydelse i stadens initialskede. För Malmös vidkommande bör denna fiskehandel, tillsammans med I den äldsta stadsplan som har kunnat rekonstru- annan handel, i stället ha utvecklats efter det att själva eras fram utifrån arkeologiska resultat, verkar Skepps- stadsetableringen gjorts. Bebyggelsen måste ha upp- bron och den invid denna träbrygga befintliga borgan- kommit på grund av mycket speciella omständigheter. läggningen Flynderborg ha bildat en sammanhängande enhet, dvs. borgen har skyddat en fast landningsplats. Den hittills i stort sätt enarådande hypotesen om Från detta skyddsområde verkar staden, att döma av sillfisket och handeln med fisk som Malmös stadsgrun- gatunätets utseendet, ha utvecklats åt öster uppe på dande huvudfaktor gör nämligen automatiskt en fråga den högre strandbrinken, utmed stranden. En hypotes ytterst brännande, en fråga ingen av tidigare forskare blir då att borgen och bryggan kan ha utgjort primär- ställt. Varför utvecklades Malmö under perioden från funktioner i strandbebyggelsens allra äldsta skede. mitten av 1200-talet till 1310-talet med en hastighet Bebyggelsens tidiga utsträckning österut indikerar som gör att staden i slutet av denna mycket korta period dessutom kontakter mot Lund snarare än kontakter klart måste ha distanserat de sedan länge etablerade med omgivande byar inåt landet eller åt väster. städer utmed skånska Öresundskusten? Dessa städers huvudnäringar har bevisligen varit just fisket och med Både de bebyggelsetopografiska uppgifterna den kopplade binäringar med kungamakten som hu- och hypotesen ovan är viktiga om man ska kunna föra vudintressent? Påbörjandet av S:t Petri kyrkas enormt frågan om Malmös etableringsfaktorer längre än till omfattande byggnation på 1310-talet kan nämligen enbart den gamla utnötta fiskhandelshypotesen. Rent endast tolkas så att i Malmö vid denna tid funnits en arkeologiskt är det dessutom av största vikt att kunna mycket stor mängd bofasta och rika innevånare samt försöka klargöra olika alternativa uppkomstfaktorer. att handelsverksamheten uppenbart blomstrat. Paral- Kanske kan en noggrannare arkeologisk datering göras leller kan här dragas med t.ex Köpenhamn, vars Vor i framtiden. En ledningsgrävning år 1907 i Norra Vall- Frue kirke vid början av 1300-talet uppförts med exakt gatan nära Hamngatan berörde nämligen träpålningar liknande arkitektur som S:t Petri kyrka. som kanske har samröre med borgen Flynderborg. En stor mängd kraftiga trästolpar påträffades på stort djup. Skulle det ligga i kungens intresse, i egenskap Finns sådana stolpar fortfarande kvar långt under den av maktinnehavare och med borgar och fogdar i både nuvarande Norra Vallgatans markyta? Genom den- Skanör och i Helsingborg, att dels etablera ytterligare drodatering skulle en exaktare datering kanske kunna en fiskehandelsplats utmed kusten, dels låta denna erhållas. I nuläget måste detta dock lämnas därhän. Låt

5 oss i stället se vilka utvecklingskonsekvenser de ovan Noter ställda hypoteserna kan ge om de sammanföres med 1. E.W. Berling: Malmö. Historisk öfverblick. det bevarade skriftliga källmaterial från 1200-talet. Lund 1865. 2. A.U. Isberg s:r: Anteckningar om Malmö stad. Malmö 1876. 3. H. Wåhlin: Studier i Malmö stads äldsta historia. Malmö fornminnesförenings årsbok 1936. 4. N.G. Sandblad: Skånsk stadsplanekonst och stadsarkitektur intill 1658. Lund 1949. 5. L. Tomner: Malmö och dess 600-åriga privi- legie brev. Malmö i hävd och handling. Malmö 1953 samt densamme i Malmö stads historia före 1500. Malmö stads historia I. Malmö 1971. 6. I. Andersson: Skånes historia. Senmedeltiden. Stockholm 1974.

Kartan nedan är en sammanställning av författaren av stora förändringarna i gatustrukturen skedde. Med rött den ursprungliga marktopografin i Malmö City innan har markerats den troligtvis äldsta stadsbebyggelsen. På staden etablerades på 1200-talet. Ju svartare partier 1200-talet var kyrkan i Malmö med stor sannolikhet vigd destu lägre och vattensjukare marker. Ekvidistansen på till helgonet S:t Nikolai, de sjöfarandes helgon. Först vid kurvorna är på ½ meters höjd. De fyra vikar som från nybygget på 1310-talet skiftade kyrkan namn till S:t Petri sjöområdet söder om Malmö har gått in i sandreveln och Pauli kyrka, medan huvudaltaret fortfarande var vigt avtecknar sig som mörkare partier. Namnen, vilka kännes till S:t Nikolai. från 1500-talet, är markerade.

Underlaget till kartbilden är A.U. Isbergs karta år 1876, en mycket detaljerad karta som visar gatunätet innan de

6 Malmö, en färjestad från mitten av 1250-talet

”De mange akter fra 1250érne virker næsten som efter att ha kommit i onåd hos kungen. Biskopen, Niels en art himmelbreve, der daler ned gennem rummet og Stigsen, ska enligt kungen ha trakterat efter hans liv, mætter historikerens videbegærlighed, mens han for rike och gods. Enligt ”Lundaårsboken” för år 1245 tiden før og efter maa nøjes med oplysninger, der langt- påpekas däremot att biskopen inte flydde men väl för- fra kan tilfredsstille hans professionelle nysgerrighed. jagades från sitt stift. Hur det nu än är med denna sak blev resultatet bl.a. att kungen började beslagta vissa av Aktstykkerne udmærker sig paa anden maade. Roskildebiskopens egendomar, däribland Köpenhamn Det gaar ofte saadan, at en betydningsfuld kilde redu- med borgen Havn. År 1249 härjades dock denna borg ceres til andenhaandsviden og tredieklassesstof, naar och stad av lybeckarnas krigståg. Året innan hade den har været udsat for et bombardement fra kildekri- kungen börjat få bekymmer med ytterligare en av tikkens side. Akterne fra disse aar staar prøven igen- kyrkans tjänare, domprosten i Lund Jacob Erlandsen. nem. At finde blot en oprindelig fejl er vistnok umuligt. När Roskildebiskopen Niels Stigsen dog år 1249, blev En anden ting er, at de indeholder inkonsekvenser og frågan om biskopsstolens besättande aktuell. Att just viser udtalt tendens, men de representerer jo ogsaa Jacob Erlandsen kom att bli den utkorade, i strid med aktuel politik.”(1) kungens egen kandidat, stärkte inte eventuella förso- ningssträvanden mellan kung och kyrka. Orden är historikern Niels Skyum-Nielsens när han år 1963 i boken ”Kirkekampen i Danmark 1241- Jacob Erlandsen vistades åren 1247 och 1249-50 1290” försöker teckna den inrikespolitiska fejd som vid kurian i Rom. Med stor sannolikhet var det därför härjade Danmark efter kung Valdemar Sejrs död år påven som avgjorde biskopsvalet i Roskilde. Kungens 1241. Turerna i denna kamp är förvisso invecklade känslor över valutgången är lätta att inse. I samband och stridspunkterna många. Som jag nedan ska söka med Jacob Erlandsens hemfärd inträffade emellertid påvisa, kan troligtvis vissa akter sammankopplas med mycket lägligt kungamordet i Slien den 10 augusti Malmös uppkomst som stadssamhälle. Det är därför 1250. Kungamördaren, kungens bror Abel, verkar viktigt att här också ge en allmän översikt över denna snabbt ha accepterat Jacob och Roskildebiskopen har stora konflikt, där kyrka stod mot kung, vissa adelsmän återfått sina egendomar, däribland även Köpenhamn. och uppviglade bönder. Märkligt nog har de uppgifter Jacob Erlandsen hade således genom kung Eriks från- av rent skånskt bebyggelsetopografiskt intresse, som fälle, erhållit en maktposition, från vilken kampen om under denna strid då och då dyker upp, av tidigare kyrkans oavhängighet gentemot den världsliga makten forskare rönt föga uppmärksamhet.(2) kunde föras mera framgångsrikt än tidigare. Detta stämde ytterst väl med den vid denna tid utbredda, Under Valdemar Sejr levde kungamakt och allmänna kyrkopolitiken runt om i Europa. Den nyut- kyrka i till synes endräkt; ett förhållande som dras- nämnda Roskildebiskopens omutbara trohet till påven tiskt ändrades någon tid efter kungens död år 1241. och dennes kyrkopolitik skulle komma att bli ödesdiger I tidigare forskning har härvid året 1245 nämnts som för Danmark under lång tid framöver. en brytningspunkt. Detta år samlades rikets biskopar med ärkebiskop Uffe i spetsen till ett koncilium i I mitten av december 1252 dog ärkebisp Uffe. Odense, vid vilket tillfälle man antog ett gemensamt Dödsfallet inträffade strax innan kung Kristoffer, vil- handlingsprogram över de som i framtiden eventuellt ken efterträtt brodern Abel, av just kyrkans överhuvud sökte påföra kyrkan och dess män våldshandlingar el- skulle krönas på juldagen. Biskop Eskil av Slesvig ler reducera dess frihet. Niels Skyum-Nielsen påvisar fick nu i stället assistera vid den högtidliga akten. emellertid att det aktuella dokumentet är en direkt ko- Vid de följande valhandlingarna vid ärkebiskopsvalet pia av en äldre förebild från utlandet, varför dess text uppträdde kungen med anspråk på att få sin man accep- varken har speciell anknytning till Danmark, inte heller terad som ärkebiskop. Därav blev intet. I stället valde är riktad mot speciella intressegrupper i detta rike. Efter valkommissionens tre kapitelbröder med två röster mot källmaterialets vittnesbörd kan endast en - men å andra en Jacob Erlandsen till ny ärkebiskop. En delegation sidan en nog så allvarlig - kontrovers mellan kyrkan sändes till påven för att mottaga godkännelse av valet och kung Erik föras tillbaka till året 1245. och hemföra ”palliet”, dvs. värdighetstecknet, till den ny kyrklige ledaren. I mellantiden berättar emellertid Sommaren detta år tvingades Roskildebiskopen, källorna om skärpta motsättningar mellan Jacob Er- vilken tillika var kungens kansler, att gå i landsflykt landsen och kung Kristoffer. Kungen led i ett fältslag

7 år 1253 nederlag mot sina brorssöner vid Skelskör på nogen Leding til Skibs, til Hest eller under Vaaben, Själland, lyckades fly mot Köpenhamn men möttes uden for at forsvare Biskoppens Gods, dersom der gø- här endast av stängda stadsportar. Roskildebiskopen res noget Angreb paa dette, og dog kun saa nær Staden, vägrade öppna för rikets regent.(3) at man kan komme frem og tilbage paa samme Dag ...” Striden om ledungsplikten, dvs. krigsplikt, för alla Trots att Jacob Erlandsen av påven utsågs till ny i riket när kungen kallade, skulle senare komma att bli ärkebiskop redan i augusti 1253 och följaktligen före en av huvudpunkterna i kampen mellan kung - kyrka. I årets utgång officiellt skulle ha kunnat lämna Ros- paragraf 13 lovade dessutom borgerskapet med ed att i kildestiftet och etablera sig i Lund, dröjde detta till april framtiden ej avhända sig fastigheter i Köpenhamn till 1254. Som en av sina sista officiella ämbetshandlingar ”nogen Fyrste eller Ridder eller til saadanne Herrers i Roskilde stift, utfärdade Jacob Erlandsen den 13 mars Folk, som sædvanlig kaldes Herræmæn, medmindre 1254 Köpenhamns stadsrätt, en av Nordens äldsta i sitt Biskoppens Samtykke er erhvervet, og Grundejen- slag. Denna stadsrätt klargjorde att kungen intet hade dommen paa lovlig Vis har været ham tilbudt.” Inga med stadens framtida styrelse att göra. Överenskom- kungliga eller adliga intressen skulle i framtiden få melserna i stadsrätten var endast mellan biskop och möjlighet att göra sig gällande i Köpenhamn.(4) borgare. Vissa paragrafer kan i sina direkta och strama utformningar ses som en agitation mot kungen och de Köpenhamns stadsrätt intar en särställning bland världsliga herremännen. Paragraf 6 nämner t.ex. att: de äldsta bevarade stadsrätterna i Norden. Normalt var ”Ingen Indbygger i Køpmannæhafn er pligtig at gøre kungen den laggivande och stadsrätterna ska i första hand ses som direktiv och påbud för vilkas upprätthål- lande städerna hade att svara inför kungen eller hans man på platsen, nämligen fogden. I Köpenhamns stadsrätt är kungen medvetet utmanövrerad av kyrkan. Han var helt enkelt inte ens tillfrågad. Det heter nämligen i inledningen: ”Derfor har vi Jacob af Guds Naade Biskop af Roskilde villet afskære ethvert Emne for Tvist om den Ret, Sædvane og Vedtægt, som hidtil er overholdt og i Fremtiden skal overholdes mellem os og vore Efterfølgere, hver til sin Tid, paa den ene Side og Køpmannæhafns Borgerskab paa den anden.” Privilegiebrevet var således för Jacob Erlandsen ett sätt att, genom samförstånd med borgarna i Köpen- hamn, söka förankra stadens lojalitet till kyrkan.(5) Köpenhamn blev på detta sätt en viktig stödjepunkt för den nye ärkebiskopen; en maktposition belägen mellan hans tidigare högsäte i Roskilde och den nya, osäkra tillvaron i Lund.

Det kan antas att Köpenhamns stadsrätt år 1254 är stadens första, på papper eller pergament nedskrivna, även om en hel del av dess bestämmelser redan tidigare måste ha använts enligt traditionspraxis. Det är därför av intresse att det i paragraf 2 om färjning över Öresund inte nämnes någon tilläggsplats på skånska sidan: ”Dersom Hr. Biskoppen paa Embeds Vegne i egen Person vil drage til Skaane, skal Borgerne holde ham med et Skib med 12 Mand paa egen Bekostning”. Finns inte här en liten, men givetvis ytterst osäker, antydan om att staden Malmö vid denna tidpunkt inte existerade? Redan året 1275 beviljade ju t.ex. biskop Peder av Roskilde Köpenhamns innevånare tullfrihet på handeln och färjetrafiken med Malmö, dvs. vid denna tidpunkt inskrivs orten Malmö närmast som ett Jacob Erlandsens sigill från år 1254. Biskopen sitter på stadsbegrepp in i Köpenhamns privilegier. sin stol med biskopskräklan i vänster hand och med den högra handen höjd till hälsning. 8 Strax efter sin ankomst till Lund palmsöndagen (6) På tinget satt kungens män och - får man förmoda 1254 tog den nye ärkebiskopen initiativet till ett försök - en stor del av lantadeln och de rikare bönderna, men att reformera gällande rättsprinciper vad det gällde även representanter för menige man. Det är kanske den skånska kyrkorätten. I ett tal till folket, dvs. till de sistnämnda som följde Jacob Erlandsens sak och tingmännen vid Lunds landsting, noterade Jacob Er- därför ville få saken förd till påvens avgörande. Dessa landsen att han ofta hört klagomål över att kyrkans blev emellertid nedröstade.(7) ombudsmän och fogdar i kyrkliga frågor plågade folket på ett orättvist sätt. Därför, menade han, borde Kung Kristoffer hade genom sina mäns agitation man revidera kyrkorätten från ca 1171 genom att se till förorsakat Jacob Erlandsen ett kännbart nederlag. I att vissa av de bördor som pålagts denna rätt i efter- augusti 1254 lär han dessutom, enligt kyrkliga källor, hand genom sedvänja, borttogs. Ärendet hänsköts till vid härens möte i Slesvig ha uttalat våldsamma hotel- två av kungens män för utredning. Dessa förkastade ser mot biskoparnas personer, så också vid ett möte emellertid förslaget och tinget godkände sedan detta i Vordingborg på Själland år 1255. För att diskutera ställningstagande. skyddsåtgärder möttes därför kyrkans män den 5 mars 1256 i Vejle i Jylland. Här bestämdes vilka åtgärder Genom sitt förslag har Jacob Erlandsen troligtvis som skulle följas om kungen tillfogade någon biskop försökt vinna en stor del av den skånska bondebe- kroppsligt våld. Samma dag hade emellertid kungen folkningen till sig. En av punkterna som han sökte kallat till riksmöte i Nyborg på Fyn. De kyrkliga le- få reviderad var orättvisor inom rättsväsendet, där de darna kunde först den 10 mars ansluta till detta möte. I fattigare inte kunde hävda sin rätt gentemot de rikare.

Den äldsta borgen i Malmö är Flynderborg. Borgen Kartan ovan, gjord av författaren, är en sammanställ- om-talas bl.a. i samband med Skånes pantsättningen till ning av bebyggelsesituationen utifrån 1600-talets kartor. tyskar på 1360-talen. På 1510-talet rev man ner plankor- Den runda vallgraven finns dock inget belägg för i be- na vid Flynderborg men det stora, runda tegeltornet varat kartmaterial. Vallgraven bör emellertid ha liknat försvann först troligtvis under 1660-talet. Tornet finns den nästan samtida vallgrav som omger Skanörs borg, en avbildat på kopparsticket av Karl X Gustavs intåg i borg som också låg ute på stranden. Malmö år 1658. 9 de beskyllningar som kungen nu inför folket överöste huse, vi har modtaget fra tidligere tid, hvad der ingen ärkebiskopen med möter vi, förutom de tidigare kända volder men uden dem, der drives af nag til kirken. stridsämnena, för första gången även andra sådana av mera lokal karaktär. Då agitationen främst var riktad 12. Hermed er også det punkt afgjort, at han mot Jacob Erlandsens person, rörde de åberopade opfører en købstad. Ti prælaterne er forpligtede til at missförhållandena lokaliteter inom ärkestiftet, dvs. styre kirkens ejendomme således, at de lægger vind på huvudsakligen Skåne, åstadkomna efter april 1254. at leve ikke ved at plyndre og tynge de fattige, men ved at skaffe sig retmæssige indtægter. Kungen ställde sig i Nyborg frågande inför de byggnads- och befästningsarbeten som ärkebiskopen 13. Han tilriver sig forstranden og kræver told låtit utföra. Regenten klagade dessutom över att Jacob og vragret deraf. - Svar: Efter god gammel hævd er Erlandsen tillägnat sig rätten till ”forstranden”, en det Lundekirkens ret at nyde sådant, hvor dens egen exklusiv kunglig rättighet. Ärkebispen hade även lagt grund når ud til havet, men denne ret er bleven den beslag på vrakrätten och uppkrävde tull, han hade an- frarøvet ved kongens fogeders hensynsløshed. Derfor lagt köpstäder trots att detta var kungens rättighet och mener vi, at disse med rette er ramte af bandlysnings slutligen uppkrävde han 40-marks böter av bönderna dom. Kirken kan altså ikke siges at tilrive sig, hvad i kyrkans landsbyar och lade här beslag på arvegods den med rette ejer. där ingen arvinge fanns.(8) 15. Han tiltager sig de 40 marks sager. - Svar: Strax efter mötet i Nyborg möttes åter de stridan- Overfor kirkens landboer mener han at have ret hertil, de, denna gång i Vordingborg. Om detta möte har navnlig da, hvor hele byen er kirkens. Dette kan gælde samtida lundensiska källor följande att berätta: for svar på mangt og meget.”(10)

”Kort tid efter kom de vendiske herrer Borvin, Knappt hade emellertid kommissionen börjat Nils og Jærmer til den herre kongen i Vordingborg; ti sitt arbete förrän drottning Margrete och hennes fader frost og is havde hindret dem i at kunne komme straks Sambir, hertig av Pommern, lyckades uppnå medling efter hans første indbydelse. Da ærkebispen hørte dette, och försoning ”i den grad, at ikke et eneste punkt syntes drog han sammesteds hen, ti han ønskede, så vidt det at blive tilovers til yderligere klagemål”, som lundakäl- stod til ham, at forsone kongens sind, og håbede, at lorna skriver. Säg emellertid den vänskap som varar dette let kunde opnås gennem de nævnte herrer, der var för evigt! I april 1257 blossade stridigheterna åter upp, hans frænder. Men den herre kongen var ikke mindre nu med delvis nya och färska anklagelser från kungens hidsig til sinds denne gang end den forrige, og han ret- sida. Kungen tog sig friheten på landstinget i Lund att tede i deres nærværelse folgende klager mod ham: … fråntaga kyrkan alla de privilegier och friheter som han har bygget tre borge; han har opført en købstad på tidigare var skänkta av rikets kungar samt klargjorde kirkens grund; han tiltager sig stranden ud for kirkens att alla ärkebiskopens riddare och andra män inom grund og oppebærer told og vraggods af de pladser, der 14 dagar inför kungen skulle svära tjänsteed. Jacob findes der; han har opkastet sig til dommer i kongens Erlandsen hade åter lidit nederlag. sager; han kræver på kirkens godser retten til 40 marks bøder for sig; han tager i sin tjeneste sådanne kirkens I början av sommaren 1257 försökte Birger Jarl mænd, der er bundne til andre skipæn; han tilstår kir- av Sverige medla i konflikten. Detta skedde vid mötet kens mænd frihed for leding ....”.(9) i Fjällgime och Ettarp i Halland. Av ärkebispens svar framgår att det återigen var bl.a. frågorna om rätten till Mötet i Vordingborg kunde inte ena parterna. vrak och danefä (herrelöst gods) på kyrkans grund och Efter ett krigståg tillsammans, kom kung och ärkebis- jord som var aktuella. Däremot återfinnes inte längre kop till Lund samma år, dvs. sensommaren 1256. Här frågan om en köpstads anläggande, i varje fall inte i utsågs en kommission med representanter från båda klartext. Mötet slutade i total oenighet. parter, vilken skulle söka lösa tvisten. Nu möter oss i bevarat källmaterial en detaljerad svarsskrivelse från Därmed är vi framme vid det sista utförligt ärkebiskopen på alla de frågor kungen ställt. Vi ska bevarade inlägget i striden. Kungen har tillskrivit är- nedan relatera punkterna som berör borgar, vrakrätt, kebiskopen och begärt svar på ett flertal frågor. Dessa forstrand, köpstad och böter: är följande:

”11. Han har bygget tre borge. - Svar: Vi har ingen 1. Om ärkebiskopens män. borg bygget, men vi har, således som vi på tro og love 2. Om vrakrätt i Halland och Skåne. er pligtige til, stræbt at vedligeholde og forbedre de 3. Om danefä.

10 4, Om 40 marks saker. således tiden från år 1254. I varje fall torde det vara 5. Om kyrkor och regelbundna prebenden. helt klart att intet av stridspunkterna kan föras tillbaka 6. Om kungens män, deras orättvisa betungande. till Valdemar Sejrs tid, dvs. före år 1241. Under denne 7. Om att han förbjuder biskopens köpstäder att kung verkar nämligen relationerna mellan kung och tjäna kungen. kyrka ha varit fria från större orosmoment och tvedräkt. 8. Om att hindra leding och mycket annat. 9. Om att han i Nyborg lovat vara landet god och huld. Under Jacob Erlandsens ärkebiskopstid fram till 10. Om skrå. mars 1256 har kyrkan inom ärkestiftets gränser – dvs. i huvudsak Skåne och Bornholm - anlagt tre stycken Jacob Erlandsen svarar bl.a. följande: borgar och uppfört en köpstad på kyrkans grund (det ”Svaret på det forste punkt lyder så: ..... Derfor talas i de första kungliga anklagelserna även om plejer vi også at bemande de bispelige skibe med vore köpstäder, dvs. i pluralis, men senare endast om en mænd, og selv er de vante til at bære denne byrde for köpstad). Kyrkan har dessutom lagt under sig rätten till egen regning og på egen bekostning, hvad de ikke vilde forstranden och här avkrävt vrakrätt och uppburit tull. gøre, hvis det var andre, og ikke os, der stundom med I ärkebiskopens svar på kungens alla anklagelser har år grund kunde fritage dem for den. Dertil kommer, at 1256 de ovan nämnda motsättningarna placerats direkt Lundekirken på flere steder, ja på mange, har verdslig efter varandra, punkterna 11-13. Man får en känsla av domsret, og på disse steder må der alltid være nogle att det kan ha funnits någon form av samband mellan tilstede, der kan sidde til doms. Den ejer også faste dessa anklagelsepunkter. Ärkebiskopen har anlagt en borge, som på grund af den uafbrudte fare for fjendtligt köpstad på en strandmark där hans landsby nått ut till indfald kræver værn og besætting ... kusten. Tulluppbörden på forstranden får ju också en rimlig förklaring om den omtvistade köpstaden med Till det andet punkt siger vi: Overalt hvor kirken borg byggts upp just på denna forstrand. har ejendomme, der ligger ud til havet, ejer den efter vor mening også kysten, der på folkesproget hedder Vad det gäller de tre anlagda borgarna, bemöter forstrand, og har ret til alt, hvad der skyller op på denne ärkebiskopen anklagelserna med konstaterandet att han kyst, og som hedder vrag, uanset, at det hist og her endast förbättrat redan existerande befästningar. Två holdes anderledes på grund af de mænds ligegyldighed, av dessa borgar bör vara dels ärkebispens borg i staden hvem vore rettigheder har været overladte. Åhus i östra Skåne, dels till hans borg Hammershus på Bornholm. Kvar står då ett frågetecken var den tredje På det tredje og fjerde punkt svarer vi, at i byer og omtvistade borgen legat. För att uppbära tull på en på steder, hvor vi helt og fuldt ejer verdslig domsmagt, forstrand fordras att kyrkans fogde kontinuerligt fun- der har ifølge god gammel hævd kirken ret til danefæ nits på platsen. Denne har rimligtvis haft någon form og til 40 marks sager, nemlig hærværk, manddrab og av försvarsbyggnad till sitt förfogande. I ett försök fredsbrud .... att identifiera den omtalade köpstaden, ska man alltså söka efter en stad som haft en borg på forstranden och Til det sjette og syvende punkt siger vi, at om som avstyckats från en inne i landet liggande landsby, nogen uretmæssig stævning af borgerne i Trelleborg tillhörig ärkebiskopen, vars jordar ursprungligen nått har vi intet hørt; men hvis en sådan muligvis af en eller ut till vattnet. anden grund en gang skulde have fundet sted, da vil vi, så vidt det står til os, bringe alt tilbage i lovmæssig og Vilken är då den köpstad som ärkebiskopen kan tilbørlig stand. Og Eders mænd så vel som enhver som ha grundlagt och som striden på 1250-talet gäller? De helst anden tager vi os vel i agt for at tynge med urette; tänkbara skånska städerna är Åhus, Ystad, Trelleborg nej, sandt at sige vilde vi hellere selv tage byrder på eller Malmö. Av dessa kan Åhus uppkomst som stads- os end lægge dem på andre. Men om nogen finder, at samhälle föras tillbaka till tiden klart före 1200-talets forfølgelsen eller udførelsen af vor ret falder tungt på mitt. Staden låg redan då under ärkebiskopen i Lund. dem, så har vi over os en kirkelig dommer, for hvem Likaså kan med stor sannolikhet Trelleborg - som han mere passende kunde fremsætte sin klage.”(11) ju omtalas som ärkebispens stad året 1257 - sägas ha anlagts före den här aktuella perioden. Bl.a. hade Sammanfattningsvis kan konstateras att kungen Trelleborgs medeltida tegelkyrka S:t Nicolai en tege- anklagat ärkebispen för att ha lagt under sig delar av larkitektur som svarar till början av 1200-talet. Kvar kungligt s.k. regale, dvs. egendomsrätt. Hela tiden har blir då de två städerna Ystad eller Malmö. Av dessa är det varit frågan om hätska utfall mot Jacob Erlandsens det endast Malmö som uppfyller kraven om strandborg person, dvs. anklagelseakternas innehåll bör anspela och tillgänglig kyrkomark. på den tid Jacob Erlandsen varit kyrkans överhuvud,

11 Vad kan ha varit det väsentligaste motivet för säkra sina förbindelselänkar över vattnen, dvs. slå vakt Jacob Erlandsen att anlägga en stad ute vid kusten? om hamnstäderna. Ärkebispen svarar visserligen angående köpstadens tillkomst, att det var kyrkans plikt att styra dess egen- Är det då Malmö som striden gällt vid mitten domar så att man fick intäkter. Är detta verkligen hela av 1250-talet? Mycket talar för detta. En indikation sanningen? Författaren menar i stället att huvudmoti- är det faktum att Jacob Erlandsen strax innan han vet, som givetvis inte kunnat åberopas offentligt, kan tillträdde ärkebiskopstjänsten i Lund omsorgsfullt ha varit rent kommunikationsmässigt. Nästan alla ärke- säkrat Köpenhamn till kyrkan. Jacob Erlandsen har stiftets kontakt- och förbindelsenät med andra viktiga inte varit okunnig om de svårigheter som väntade ho- kyrkliga centra inom och utom det danska riket gick nom i Skåne. Ska privilegiebrevet för Köpenhamn ses över vatten. Färdvägen Lund-Köpenhamn-Roskilde mot den bakgrund att Jacob Erlandsen genom pakten måste således ha gått över Öresunds södra del medan mellan honom och Köpenhamns borgare har erhållit färdvägen Lund-Hammershus på Bornholm (kyrkan en stödjepunkt med fast borg att användas i en osäker ägde tre av öns fyra härader) har gått från Trelleborg framtid? Ja, i så fall är det i högsta grad naturligt att över södra Östersjön. Lunds ärkestifts kontakter med tänka sig att ärkebiskopen snabbt skaffat sig en säker ärkestiftet i Uppsala, över vilket ärkebiskop Eskil ankringsplats även på den skånska sidan av Öresund. i Lund på 1150-talet fått överhögheten, bör ha gått utmed den svenska östkusten med Åhus som den vik- Ytterligare indikationer på kyrkan som grund- tiga hamnstaden i Skåne. Speciellt under de orostider läggare av Malmö kan anges. I den stadstopografiska som präglade Danmark efter Valdemar Sejrs död, har rekonstruktion som författaren tidigare gjort, har till kyrkan säkert haft anledning att i görligaste mån söka stadens äldre skede kunnat kopplas en borg belägen på

Bygränser till de byar som omgett den medeltida staden därför mycket karakteristisk, långsmal form. På kartan Malmö. Kartan visar tydligt vilka äldre byar som fått anger runda cirkar bronsåldershögar vilka tjänat som lämna jordar till Malmö. För samtliga byar på mindre riktmärken vid bygränsernas insyftning mot kusten. Fasta än 5-7 kilometer från kusten har det varit viktigt att nå ut orienteringspunkter har varit viktiga i det hedliknande med markerna till Öresund. Alla Söderslätts kustbyar har landskapet. Kartsammanställningen gjord av författaren. 12 stranden invid den medeltida Skeppsbron. Från denna detta centrala område ska tidsplaceras till 1200-talets brygga har staden utvecklats mot öster parallellt med mitt. I kung Valdemars jordebok från ca 1230 omtalas stranden en bit från densamma. Den äldsta stadsbebyg- inte Malmö vilken den borde ha gjort om den då exis- gelsen har alltså sträckt sig österut dvs. i riktning mot terade. Staden nämns inte heller i Köpenhamns privi- Lund. Staden har dessutom i sitt äldsta skede inte haft legiebrev från året 1254. Kustorten Malmös faktiska någon viktigare förbindelseled inåt landet. Att döma äldsta omnämnande sker i den norske kungen Håkon av det äldsta gatunätets uppbyggnad i Malmö har Håkonsons saga under året 1259: kontakterna med de omgivande landsbyarna söderut först fått större betydelse en bit in på 1300-talet. Det ”Medens Håkon Håkonson lå ved Købmanne- är nämligen vid detta senare skede som den breda havn, lod han tage en kogge ved Malmhaugar, som Södergatan, dvs. den syndre Adelgade, tillkommer. hr Jon, broder til ærkebisp Jacob, ejede. Der var om Denna breda gata når inte fram till huvudgatan utmed bord mænd, der havde været i Jarmirs følge. Kong stranden utan har kopplats till en betydligt smalare Håkon lod Danerne selv fælde deres dom, om dette var gata, nuvarande Kansligatan. rans-mænd eller købmænd. De sagde straks, at det var de værste ransmænd; nogle blev da halshuggede, og Inga av staden Malmös äldre omnämnanden ger and-re straffede på anden vis”. Andra källor tillägger tyvärr ett exakt grundläggningsdatum för staden. Ut- att ”kong Håkon beholdt koggen og brugte den siden grävningarna i kvarteret von Conow söder om S:t Petri til hestekogge”.(12) kyrka har emellertid visat att den äldsta bebyggelsen i

Karta från tidigt 1700-tal utvisande det parti av Malmös Författaren har lagt in de rekonstruerade bygränserna jordar som måste ha tillhört Bulltofta by innan staden med streckade linjer. Gränsen mellan Ö:a Skrävlinge och Malmös tillkomst vid mitten av 1200-talet. Notera de två Bulltoftas jordar har följt den lilla bäck som bl.a. gått stora gravhögarna vilka troligtvis tjänat som riktmärken. fram över det nuvarande Ellstorpsområdet. 13 Håkon Håkonsson hade dragit till Danmark för tas gräns längre inåt landet har dessutom gått en bäck att hjälpa den mördade kung Kristoffers änka att slå vilken bör ha Bulltoftas södra gränslinje. ned den tyska invasionshär som hertig Jarmir tillsammans med den danska kyrkan hade fört in i landet. Att Kartan visar med önskvärd tydlighet att staden kungen direkt utanför Malmö, kanske på Malmö redd, Malmö bör ha uppstått på Bulltoftas strandmarker. lagt beslag på ett av kyrkans skepp, passar väl in i den Men för att svara till anklagelserna på 1250-talet måste ovan skisserade tankegång om att Malmö vid denna Bulltofta helt ha ägts av ärkebiskopen. Att så varit tid var en av ärkebiskopens städer och inte i kungens fallet framgår av ett medeltida brev. Den 23 april 1434 besittning. Om kungens fogde och dennes män funnits avtalades följande mellan ärkebiskop Peder och kung på platsen hade man rimligtvis inte behövt hjälp med Erik av Pommern: att borda ärkebiskopens skepp på Malmö redd. ”Alla män detta brev se eller höra läses hälsa vi En av de mera intressanta indikationerna på att Peder med Guds nåde ärkebiskop i Lund, Sveriges Malmö kan vara den stad som omtalas under 1250-ta- förste och påvens legatus evinnerlig med Gud. Och lets strid är emellertid följande. I processakterna kungöre dem alle som nu äro och komma skall det vi framgår det att ärkebispen anlagt köpstaden på sin effterskrevne begäring och vilja värdig mäktig furste egen grund och att han upptar tull och vrakrätt på de av vår käre nådige herre herr Erik med Guds nåde Dan- kyrkans marker som når ut till havet. Det omtalas också marks, Sveriges, Norges, Vendes och Götes konung och i detta sammanhang att kyrkan tar upp 40 marks böter hertig i Pommern, riket till värn och besynnderlige hans av bönderna i sina landsbyar. Det gäller således att vid Nådes gård som han nu bygger låter i Malmö till gagn försöken att lokalisera den omtalade köpstaden finna och ränta och Malmö stad till fasthet, bestånd och hjälp. en skånsk kuststad som är avstyckad från en landsby, vilken helt har ägts av ärkebispen. Malmö är den enda Då hava vi med beråd, håg, samtycke och god av de aktuella städerna som kan uppvisa detta. vilja (med) vårt elskelige Kapitel i Lund gjort ett en- dräkteligt skifte med värdig, mäktig furste och käre Författaren har tidigare gjort en omfattande ana- nådigste herre, förbenämnte kung Erik med Guds nåde lys över situationen för Malmö jordar i relation till de etc. i så måtto att förbenämnte vår nådige herr kung omgivande byarnas jordar. Den äldsta kända, detalje- Erik med Guds nåde och riket skulle hava och behålla rade kartan över Malmö och dess omgivande jordar av oss och vår kyrka i Lunds bordegods en vattenmölla är utförd år 1697. Eftersom staden Malmö vid kusten som kallas Seye mölla i Burlöv socken i Bara härad lig- är yngre än bybildningarna runt staden har dessa vid gande i alla måtto som hon bebyggd är med all redskap, Malmös uppkomst fått lämna jord till den nya staden. med grund och jord, ström, damm och damsband och Denna avstyckning kan givetvis endast ha skett om med allt annat till forbenämnte möllas tillhörighet, intet ägoförhållandena varit sådana att någon ägt en hel by, undantaget; och där till skall hans Nåde och riket hava dvs. att byn legat under kungen eller kyrkan. och behålla av oss och vår kyrka en ganze hel by som kallas Bultoffta synnan vid den samme mölla i Skre- Granskar man nu situationen utifrån frågeställ- blinge socken i Oxie härad liggande med grund, jord, ningen vilken by som lämnat sin strandmark åt Malmö rum, hus, byggning, åker, äng, mossar, fiskevatten, erhålles en nog så talande bild, se kartorna på sidan fägång stedning vått och torrt och med alla andra till 12-13. Bygränsernas dragning på kuststräckan mel- forbenämnte by Bultofftas tilliggelser, intet undanta- lan Malmö och Stora Hammar vid Falsterbohalvön get innen markeskälet, utan ehvar det helst påfinnes utgår i huvudsak från två viktiga kriterier, nämligen kan och ehvad det helst är elliest nämnes till evärdelig befintliga bäckar eller ute vid kusten befintliga forntida ägo skullandes, undan taget våra andliga saker och vad gravhögar. Malmö skiljer sig delvis från detta mönster gods i förbenämnte Bultoffta ligger som icke till vårt därigenom att det mellan fastlandet och en långsmal förbenämnte ärkebiskopsbord nu hörer ...(13) sandrevel vid Öresund funnits ett omfattande sjö- och sankmarksområde. Detta har täckt en yta som från Bulltofta har således före år 1434 ägts av ärke- väster till öster gått från nuvarande Värnhemstorget till biskopen i Lund. I brevet 1434 omtalas att det varit Kronprinsen, i norr till söder från nuvarande Gustav frågan om en hel by, med undantag av något - med Adolfs torg till Triangeln. Utmed sjöns södra sida, på största sannolikhet endast enstaka - gods som ej legat den grusås som uppkastats av Öresunds högre vatten- till själva ärkebiskopsbordet. Bulltofta omtalas ånyo stånd runt 5-6.000 f.Kr., har löpt en landsväg (Fören- åren 1523-1524 då byn av kronan är utarrenderad till ingsgatan) och här har anlagts två forntida gravhögar, Jörgen Kock i Malmö. Vid denna tidpunkt görs emel- en vid nuvarande Stadshuset (A) och en vid nuvarande lertid ej något förbehåll av enstaka godsinnehav inom Rörsjöskolan (B). Mellan den sistnämnde och Bulltof- byn.(14)

14 Skatte Frälse Krono Kyrko Totalt etc. (%)

Bulltofta 100 ‑ ‑ - 100 Pile ‑ 100 ‑ ‑ - 100 Östra Skrävlinge - ‑ 100 ‑ 100 Tullstorp ‑ ‑ 100 ‑ 100 Fjelingslöv 13 ‑ 87 ‑ 100 Glostorp 14 ‑ 86 ‑ 100 Naffentorp ‑ 32 68 ‑ 100 Bunkeflo - 35 65 - 100 Fosie - - 73 27 100 Hyllie - 35 65 ‑ 100 Gässie 5 - 25 70 100 Västra Skrävlinge 30 15 55 ‑ 100 V:a Kattarp ‑ 12 65 23 100 Vintrie - 44 56 ‑ 100 Västra Klagstorp ‑ 7 86 7 100 Tygelsjö 3 14 83 ‑ 100 Hindby 26 17 57 - 100 Husie 11 25 64 ‑ 100 Södra Sallerup - 46 38 16 100 Lockarp ‑ 9 73 18 100

Tabell utvisande ägoförhållandena i Malmöområdets byar år 1765. (15)

En analys av egendomsstrukturen i byarna runt höra två gårdar i Kvarnby, en gård i Östra Gårdsstånga, Malmö året 1765 ger dessutom den bild som redovisas en gård i Remmarlöv samt ”fremdeles en gård, som i ovanstående tabell. jeg ejer i Nedre Malmö, som Lars Bager nu bebor og en anden af mine gårde, som jeg ejer i Bulltofta, der Av tabellen framgår tydligt att merparten av by- begge yder godt tolv mark i nye skånske penninger arna i Malmöområdet vid denna tid haft en heterogen om året.”(16) egendomsfördelning. dvs. i varje by har det funnits egendomar under alla eller i varje fall flera av rub- Den 9 mars 1358 testamenterade kantorn i Lund rikerna skatte-, krono-, frälse- och/eller kyrkogods. Bennike Henriksen av Åhus ”til samme mit kantor- Endast i fyra fall kan konstateras att hela byns ägor embede en mig tilhørende gård i Stora Hammar og en legat under en enda egendomsrubrik, nämligen för i Bulltofta i hvilken Niels Kul bor ...(17) byarna Bulltofta, Pile, Östra Skrävlinge och Tullstorp. Pile by söder om Malmö ägdes helt av frälset. Denna Hur det nu än är med frågan om vem som ägt by bör dessutom ses som en alldeles speciell bebyg- detta mindre antal av byn Bulltoftas totala gårdsin- gelsekoncentration, utgående ifrån ett invid kusten nehav, torde det vara fullt klarlagt att ärkebispen före utvecklat, medeltida adelsgods. I Östra Skrävlinge och år 1434 ägt så mycket av byn att han kunnat omnämna Tullstorp satt däremot endast bönder som betalade sin den som ”sin hela by”. Därmed uppfylls väsentliga krav skatt till kronan, medan i Bulltofta all egendom låg om man ska våga sammankoppla Malmös uppkomst som skattegods. Bulltofta har således haft en särställ- med kungens på 1250-talet framförda anklagelser om ning i sin ägostruktur. Sammanjämkas uppgifterna för att ärkebispen anlagt en köpstad på sin grund. åren 1434 och 1765, är det således inte omöjligt att tänka sig att även det mindre strögods, som år 1434 i Är Malmö grundlagt av ärkebisp Jacob Erlandsen Bulltofta kan ha legat utanför ärkebispens bord, varit åren strax efter hans tillträde som ärkebiskop i april i kyrkans ägo och vid reformationen tillfallit kronan. 1254 för att i första hand säkra kyrkans kommunika- Från 1300-talet är två handlingar bevarade, vilka kan tionslinje över södra Öresund? Är borgen vid stranden styrka detta antagande. invid Skeppsbron, senare omnämnd som Flynderborg, en av de tre borgar som ärkebispen ska ha anlagt? Har Den 23 augusti 1346 stadfäste ärkebispen i Lund denna borg haft som primär funktion att på skånska kaniken Niels Bunkeflos instiftelse av det av honom sidan skydda kyrkans förbindelse Köpenhamn-Lund? inrättade altaret i Lunds domkyrka, till vilket skulle Det är högst troligt att så är fallet. 15 Avslutningsvis ska endast omtalas två faktorer Noter som ytterligare kan indikera att Malmö ursprungligen 1. Niels Skyum-Nielsen: Kirkekampen i Dan- varit kyrkans stad. När den danska prinsessan Sofie mark 1241-1290. Köpenhamn 1963. Sid 89. år 1260 skulle gifta sig med kung Valdemar Birgers- 2. Den ende forskare författaren påträffat som son av Sverige erhöll hon som hemgift Malmö och kopplat uppgifter av denna art till skånsk stadsforsk- Trelleborg av kungen.(18) Trelleborg var bevisligen ning är Harald Lindal i ”Trelleborgs medeltid”. Trel- ärkebiskopens stad varför gåvan knappast kan ha varit leborg 1956. giltig. Ärkebisp Jacob Erlandsen hade emellertid redan 3. H.U. Ramsing: Københavns historie og topo- år 1259 blivit tillfångatagen av kung Kristoffer. Han grafi i middelalderen. København 1940. lyckades emellertid fly varefter kyrkan organiserade 4. Översättningen hämtad ur H.U. Ramsing: a.a. en invasion av nordtyska trupper över Bornholm in i 1940. Själland.(19) Vid tidpunkten för giftermålet var såle- 5. Stig Iuul: Den Københavnske stadsret af 13. des den danske kungen involverad i en inbördeskrig Marts 1254. Historiske meddelelser om København. med mäktiga fiender. Genom att tillse att två av ärke- Fjerde række . IV bind. 1954. bispens städer i Skåne genom hemgiften kom under 6. Jørgen Olrik: Valdemar Sejrs sønner og den den svenska kronans ägo och ekonomiska intressesfär, store ærkebispestrid. Utvalg af kilder til Danmarks försökte kanske den danske kungen att vinna en mäktig hi-storie i aarene 1241-1274. Selskabet til historiske bundsförvant till sig mot den upproriske ärkebispen Kil-deskrifters oversættelse. Sjætte række 1. Køben- och hans tillhängare. havn 1906. Sid 112. 7. Niels Skyum-Nielsen: a.a. 1963. Sid 71. Den andra indikationen på att staden Malmö kan 8. Niels Skyum-Nielsen: a.a. 1963. Sid 103 f. ha grundlagts av kyrkan är Malmös äldsta sigill. Detta 9. Jørgen Olrik: a.a. 1906. Sid 119-120. är bevarat i ett avtryck från år 1350. Sigillet avbildar 10. Jørgen Olrik: a.a. 1906. Sid 143-149. en typisk romansk kyrka med en tornspira som rider 11. Jørgen Olrik: a.a. 1906. Sid 149-153. på långhuset. Den nuvarande S:t Petri kyrka började 12. Jørgen Olrik: a.a. 1906. Sid 101-102. uppföras under 1310-talet varför kyrkan på sigillet 13. Registrum ville Malmøyghe (Malmö stads bör vara en avbildning av den kyrka som existerade i medeltida tänkebok), utgiven i faksimilreproduktion. Malmö vid havet året 1269. Sigillstampen är således Malmö 1937. troligtvis Malmös äldsta i sitt slag. Att avbilda kyrkor 14. Georg Galster: Danmarks middelalderlige på stadssigillen är emellertid fullständigt unikt. Om regnskaber. København 1953. emellertid Malmö vid sigillstampens tillverkningsstid 15. J. Lorents Gillberg: Historisk, Oeconomisk varit en av kyrkans städer blir det hela mera logiskt. och Geographisk Beskrifning öfver Malmö Hus Lähn. Lund 1765. 16. Danmarks Riges Breve. 17. Danmarks Riges Breve. 18. Om tidpunkten för giftermålet, se: L. Tomner: Stadens historia före 1500. Malmö stads historia 1. Malmö 1971. 19. Lauritz Weibull: Skånes kyrka från äldsta tid till Jacob Erlandsens död 1274. Köpenhamn 1946.

Detta papper är baserat på dels de omfattande forsk- ningar i Malmös medeltidshistoria som författaren utförde under sin tid som museichef i Malmö fram till år 1995, dels på nyare efterforskningar.