Dress Brooches and Identity
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Register Över Samtliga Skånska Jätteträd
Register över samtliga Skånska Jätteträd Grön text=Idag levande träd Svart text=Dött eller ej återfunnet träd Röd text=Uppgift från andra delar av landet eller övriga Europa Blå text=Uppgift inkommen efter Jätteträdsboken gick till tryck (sep 2003). Längst bak följer lista över rapportörer Trädslag Latin Omkrets Lokal År Källa Kommun Återbesök Alm Alm Ulmus glabra 13.20 Die Schiensheimer Effe i Rheinhessen 1921 SkN Alm Ulmus glabra 07.90 Torpön Ydre, sjön Sommen östergötland 1998 NC Alm Ulmus glabra 07.00 Fridhems gård, Simrishamn, avverkad 1999, trol 200 år 1999 R.E. Simrishamns kommun Död Alm Ulmus glabra 06.70 Hörup, Olas trädgård, gamla almen 2003 M.H. Ystads kommun Alm Ulmus glabra 06.67 Kvistofta Skåne 1940 SNF Alm Ulmus glabra 06.60 Båstad Skåne 1940 SNF Alm Ulmus glabra 06.32 Jordberga slottspark 2000 E.N. Trelleborgs kommun Alm Ulmus glabra 06.28 Ellinge, nära slottet, Borlunda, Eslöv 1996 G.N. Eslövs kommun Nymöllan, Nävlingeåsen, naturminne vid landsvägen (6.07 1999 Alm Ulmus glabra 06.22 A.G. 1974) P.B. Hässleholms kommun Alm Ulmus glabra 06.12 Hyby gård, Svedala kommun, avbruten 5m men frisk 1980 S.E. Svedala kommun Fäldes detta år Alm Ulmus glabra 06.00 Bårslöv, invid major Borgqvist villa 1919 W.B. Helsingborgs kommun ej funnen 2003 Alm Ulmus glabra 06.00 Bäckaskog 40m V slottet i mur 2003 P.B., E.W.Kristianstads kommun Alm Ulmus glabra 06.00 Alnarpsparken, 40 m NNV slottet 2002 P.B. Lomma kommun Alm Ulmus glabra 05.93 Göingeholm, vid gården toppbruten, Hässleholm 1954 H.W. -
Driving Autonomous Heavy Vehicles Into the Future a Business Model Perspective
DEGREE PROJECT IN THE FIELD OF TECHNOLOGY INDUSTRIAL ENGINEERING AND MANAGEMENT AND THE MAIN FIELD OF STUDY INDUSTRIAL MANAGEMENT, SECOND CYCLE, 30 CREDITS STOCKHOLM, SWEDEN 2020 Driving Autonomous Heavy Vehicles into the Future A Business Model Perspective GABRIEL KITZLER ANNA SAIBEL KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY SCHOOL OF INDUSTRIAL ENGINEERING AND MANAGEMENT This page was intentionally left blank Driving Autonomous Heavy Vehicles into the Future A Business Model Perspective by Gabriel Kitzler Anna Saibel Master of Science Thesis TRITA-ITM-EX 2020:330 KTH Industrial Engineering and Management Industrial Management SE-100 44 STOCKHOLM Driving Autonomous Heavy Vehicles into the Future Ett affärsmodellsperspektiv av Gabriel Kitzler Anna Saibel Examensarbete TRITA-ITM-EX 2020:330 KTH Industriell teknik och management Industriell ekonomi och organisation SE-100 44 STOCKHOLM Master of Science Thesis TRITA-ITM-EX 2020:330 Driving Autonomous Heavy Vehicles into the Future – A Business Model Perspective Gabriel Kitzler Anna Saibel Approved Examiner Supervisor 2020-06-09 Lars Uppvall Matti Kaulio Commissioner Contact person Scania CV AB Rodrigo Caetano Abstract In light of the many environmental challenges that the world currently faces, new sustainable solutions are called for. The concept of autonomous heavy vehicles (AVs) is considered to be one of the next megatrends within transportation and this technology shift is predicted to improve safety and logistics as well as to cut driver costs and reduce CO2-emissions. However, from a company's perspective, technology shifts are not without risks as technical disruptions can cause core competencies to become obsolete and radical technology innovation can be fatal to a company that does not innovate its business models simultaneously. -
Sidium of the International Association of of a Visionary Idea
ANMELDELSER What can we learn from the history of our travel to several conferences in Canada, and I 139 museums? Comments on Sten Rentzhog’s currently serve as the U.S. delegate to the pre- Open Air Museums: The History and Future sidium of the International Association of of a Visionary Idea. Jämtli and Carlssons Bok- Agricultural Museums (AIMA) which has al- forläg, Kristianstad, 2007. Published in coop- lowed me to visit open air and agricultural eration with The Association for Living His- museums in Poland, Germany and the Czech tory Farms and Agricultural Museums and Republic. The Association of European Open Air Mu- These experiences make me aware of the di- seums. ISBN 978-91-208-4. (English version versity and vibrancy of the international open translated by Skans Victoria Airey). air museum community. It is my pleasure to have this opportunity to comment on the only comprehensive history of this important DEBRA A. REID* museum genre. I thank Sten Rentzhog for all Acknowledgements1 the questions he has asked over the years we I first visited Skansen during 1991 as an invi- have corresponded, for thinking of me as a ted guest at the Association of European commentator on his book, and for the won- Open-Air Museums (AEOM) conference. I derful opportunity to return to Skansen. I am delighted to return sixteen years later to thank the organizers of “The Future of Open- participate in the conference convened to dis- Air Museums – a Scandinavian model for the cuss Dr. Sten Rentzhog’s new book, Open Air 21st Century” for the invitation to participa- Museums: The History and Future of a Visio- te. -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Scania Annual Report 1996
ANNUAL REPORT SCANIA 1996 CONTENTS Scania today 2 Statement of the Chairman 4 Statement of the President and CEO 6 REPORT OF THE DIRECTORS Strategies Focus on vehicles for heavy transport work 9 The modular system 10 Scania offers a total product concept 12 Focus on growth markets 14 Products and markets New product range 16 Rising share of the truck market 18 Bus sales remain at a high level 22 Industrial and marine engines 25 Scania and the environment 26 Personnel 30 Svenska Volkswagen 32 Financial statements Financial review 33 Sales and income by quarter 40 Key financial ratios 40 Definitions, key financial ratios 41 Consolidated income statement 42 Consolidated balance sheet 43 Consolidated statement of cash flows 44 Parent Company, financial statements 45 Accounting principles 46 Notes to the consolidated financial statements 49 Financial information in accordance with U.S. GAAP 55 Notes to the Parent Company financial statements 56 Proposed distribution of earnings 57 Auditors’ report 58 Value-added 59 Statistical review 60 Board of Directors 62 Executive Management 64 Scania share data 66 Addresses 68 Annual General Meeting 69 HIGHLIGHTS Numbers in parentheses Amounts in SEK m. unless otherwise indicated 1996 1995 1994 after 1996 figures refer to Sales, units the corresponding 1995 Trucks 39,028 40,467 30,835 figures. Buses 3,963 4,170 2,687 Total 42,991 44,637 33,522 Sales Scania products 29,954 31,716 24,088 Svenska Volkswagen products 3,776 3,124 2,560 Total 33,730 34,840 26,648 Operating income Scania products 2,842 5,109 3,736 Svenska Volkswagen products 215 243 173 Total 3,057 5,352 3,909 Operating margin Scania products 9.5% 16.1% 15.5% Svenska Volkswagen products 5.7% 7.8% 6.8% Total 9.1% 15.4% 14.7% Income after financial items 2,706 4,847 3,686 Net income 1,981 3,280 2,556 Earnings per share, SEK 9.90 16.40 12.80 Earnings per share according to U.S. -
Country Update, Sweden
Proceedings World Geothermal Congress 2005 Antalya, Turkey, 24-29 April 2005 Country Update, Sweden Leif Bjelm Dept. of Engineering Geology, Lund Institute of Technology – Lund University. 20040722, Sweden [email protected] Keywords: Country update, Sweden Electric generation is therefore no choice and most of the geothermal energy ambitions are related to some kind of ABSTRACT heat pump combination. In Sweden there is only one geothermal plant in operation. Till around 1990 the funding kept coming and the research It is the geothermal heat pump plant established in Lund was quite active in Sweden. However the next coming ten and in operation since 1984. The plant is owned and years till around 2000 became dormant as the funding more operated by the public utility company, Lunds Energi AB. or less disappeared. But around 2000 new economical The geothermal heat pump plant deliver a base heat load to governmental resources became available when a new era the district heating network in the city corresponding to on the reduction of nuclear energy dependency was about 40% of the energy heat demand. introduced. This is where we stand today with a number of activities around the country but only two of them are right There are two new geothermal projects under exploration now related to commercial realities. and completion in Sweden. Both are in Scania in southernmost Sweden. In Malmö a COMMERCIAL OUTCOME OF THE NATIONAL private energy company, Sydkraft AB, drilled two wells EFFORTS SO FAR during 2002 and 2003. Tests are scheduled to be finished In Sweden there is only one commercial geothermal spring 2004. -
Skåne's Regional Development Strategy
SKÅNE'S REGIONAL DEVELOPMENT STRATEGY Skåne's Regional Development Strategy June 2014 Political Steering Group: Pia Kinhult, Katarina Erlingson, Rikard Larsson, Pontus Lindberg, Ewa Bertz, Christine Axelsson, Carl Johan Sonesson, Anders Åkesson, Henrik Fritzon, Yngve Petersson, Birgitta Södertun, Stefan Lamme, Vilmer Andersen and Lars-Johan Hallgren, representatives from the Regional Executive Committee, the Regional Growth Committee and the Healthcare Committee within Region Skåne. Political Secretaries: Sofia Nerbrand, Mattias Olsson, Jacqueline Doohan, Jonas Duveborn, Emelie Larsson, Mattias Svensson and Stefan Brandt, Region Skåne. Project Manager: Mikael Stamming, Region Skåne. Project Group: Therese Andersson, Sarah Ellström, Ola Jacobson, Eskil Mårtensson, Richard Gullstrand, Patrik Lindblom, Carina Nordqvist Falk, Christina Ståhl, Thomas Nilsson and Gudmundur Kristjansson, Region Skåne. Layout: Dockside Reklambyrå AB. Photos: Jörgen Johansson, Niklas Forshell. Published by: Region Skåne 2014. Adopted by the Regional Council on 17 June 2014 www.skane2030.se 2 Let us open up Skåne together What you have in your hand is Skåne's regional development strategy, the result of extensive dia- logues with citizens, civil society, business, and the public sector. We are now gathering around a joint strategic objective to achieve an open Skåne by 2030. An open Skåne that welcomes plural- ism, more people and new ideas. A Skåne that is characterised by high tolerance and widespread participation in common social issues. The open Skåne encompasses an open landscape as well as urbanisation. The open Skåne breaks national boundaries and is a natural part of the Öresund Region. The open Skåne offers everyone the chance of a good life. Together we have also selected five prioritised areas that we need to work with in order to achieve a completely open Skåne: Skåne shall offer optimism and quality of life, be a strong, sus- tainable growth engine, benefit from its polycentric urban structure, develop the welfare services of tomorrow and be globally attractive. -
“Quick and Easy for Qlikview at Scania Denmark”
Case Study “Quick and easy for QlikView at Scania Denmark” Case Study Before fi nally deciding on QlikView as the analysis tool and information source within Scania In Brief Denmark, a number of rival products had been overviewed. Scania Denmark found that the other alternatives were too expensive and too complicated to make use of. They wanted a tool Company they could get started with quickly and that didn´t require a lengthy specifi cation process for Scania Denmark. each new application. Industry Sales and service of Many units to inform heavy trucks Scania Denmark has a market share of 35% in heavy trucks (over 15 tons) in Denmark. With over 6.500 trucks in the 4-series sold since 1996, the demand has grown for service stations all Challenge around the country. Today, Scania has 31 service stations spread out all over Denmark. One im- Scania Denmark has a market portant reason for implementing QlikView in the organisation is to enable all service stations to share of 35% in heavy trucks study the company´s latest fi gures through QlikView. This is done by adding QlikView Server, a in Denmark. Today Scania Denmark has 31 service clientserver solution for analyzing QlikView documents in an ordinary web browser. stations spread out all over Denmark. They all need to be able to see the latest fi gures. Analysis of several areas Scania Denmark has decided to use QlikView for analyzing several business areas, among them Solution sales and fi nance. The idea is for QlikView to give the sales people an instant feedback on what It´s now possible to extract has been reported to head offi ce. -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. -
WETLANDS in AGRICULTURAL AREAS Complementary Measures to Reduce Nutrient Transport to Inland and Coastal Waters
WETLANDS IN AGRICULTURAL AREAS Complementary measures to reduce nutrient transport to inland and coastal waters By: Ekologgruppen July 2000 Life fund beneficiary: Lunds kommun Tekniska förvaltningen Sweden Start date: 960701 Project No: LIFE96ENV/S/346 Reporting period: NV/S/346 960701-991031 FINAL REPORT Front page: Wetland in the watershed of Kävlinge river (1999). Photographs: All photographs have been taken by Ekologgruppen, except figure No 10 and 11(right) which were taken by Olle Nordell Ekologgruppen i Landskrona AB Contributory authors: Tette Alström, Karl Holmström, Johan Krook, David Reuterskiöld, Cecilia Torle, Lena Tranvik and Bengt Wedding E-mail: [email protected] Investigations: Studies of biological diversity, David Reuterskiöld (vegetation), Johan Krook and Cecilia Torle (macroinvertebrates), Martin Granbom (birds) Analysis of water chemistry: Bengt Wedding in co-operation with the laboratory at Lunds sewage plant Thanks to Lars Jacobsson for constructive comments on the manuscript and to Emilie Björling for valuable linguistics comments. Life-coordinator: Lars Jacobsson Lunds kommun, Tekniska förvaltningen, Park- och naturkontoret Byggmästaregatan 4, S-222 37 Lund, Sweden Tel +46-46-35 50 00, Fax +46-46-35 67 10 E-mail: [email protected] Wetlands in agricultural areas Final report TABLE OF CONTENTS SUMMARY..............................................................................................................................1 1. INTRODUCTION .................................................................................................................3 -
Cykelåret 2016 Malmö
Cykelåret 2016 Malmö 1 Innehåll 3 4 5 Alla Malmöbor har Malmö ska bli en Mål rätt att cykla erkänd cykelstad 10 7 6 Snabbfakta! Nya Kort om cykelvägar Malmö by Bike 12 14 19 Cykelförbättringar Nya Cykling för alla cykelöverfarter 22 21 Cykeltrafikökning Kommunikation & dialog 2 Alla Malmöbor har rätt att cykla Malmö är en cykelstad. Här cyklar vi överallt, hela tiden, året runt. Vi cyklar för att det är enkelt och snabbt. Till och med på vintern! Visionen för cykelstaden Malmö är att Alla Malmöbor har rätt att cykla. Man ska känna sig säker, både när man cyklar och när man har parkerat sin cykel. Vi vill att alla ska kunna cykla. Vi arbetar för att alla ska kunna känna vinden i ansiktet och uppleva denna vackra stad – på det bästa sättet att färdas genom den. 3 Malmö ska bli en erkänd cykelstad Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunikation Cykelvägnätet Kampanjer för ökad och säker Cykelbanor, cykelöverfarter, cykling, malmo.se/cykla, vinterväghållning mm. facebook.com/cykligamalmo mm. Service och tjänster Mobility management Cykelparkering, hyrcykelsystem, Cykelfrämjande erbjudanden så som cykelpumpar mm. Cykling utan ålder, cykelskolor och utlåning av elcyklar mm. 4 Häng med på färden! Mer att läsa Att cykla är bra för nästan allt. -
Malmö Stad 750 År Köpenhamn Äldsta Stadslag 750 År
År 2004 - Malmö stad 750 år Köpenhamn äldsta stadslag 750 år En analys av Sven Rosborn 1 En sammanfattning Malmö stad nere vid kusten har med stor sanno- tade att staden Malmö uppstått ur ett fiskeläge kallat likhet grundats av ärkebiskop Jacob Erlandsen i Lund Svalperup. Stranden från våra dagars Värnhem fram på 1250-talet. Innan Jacob blev ärkebiskop var han mot Malmöhus tillhörde vid denna tid troligtvis Bull- biskop i Roskilde och som sådan en mycket mäktig tofta by. Den stora Rörsjön/Västre sjö skar nämligen man. Hela Köpenhamn ägdes av honom i hans egen- effektivt av kustkontakten för bondbyn Malmö som skap av Själlands kyrklige ledare. År 1254 gav Jakob låg uppe vid nuvarande Triangeln. Erlandsen Köpenhamns borgare deras äldsta, i dag bevarade stadsprivilegier. Staden hade funnits redan För ärkebiskopen var det viktigt att säkra en ret- sedan slutet av 1100-talet men först genom det unika rättväg från Lund tillbaka till Köpenhamn. Han har privilegiebrevet från detta år stiger Köpenhamn fram därför snabbt gått igång med att bygga ett stort, runt riktigt ordentligt i historiens sökljus. försvarstorn av tegel på platsen mellan våra dagars ho- Vid den här tiden var relationerna mellan kung och ärkebiskop kyliga, ja jag skulle vilja säga iskalla. Kungen har därför gjort allt som stod i hans makt för att få sin man vald till ärkebiskop. Det hela började i december 1252. Ärkebiskop Uffe hade då hastigt avlidit. Dödsfallet skedde olägligt. Danmarks kung Abel hade nämligen strax innan fått ett spjut genom halsen under ett krig i södra Jylland. Hans bror Kri- stoffer skulle därför just vid jultiden av ärkebiskopen ha krönts till ny kung av Danmark.