Sallerup 180:21 M.Fl. Malmö Stad Har Inför Planeringen Av Ett Större Verksamhetsområde Sallerup 180:21 M.Fl

Sallerup 180:21Sallerup m.fl.

Sallerup 180:21 m.fl. Malmö stad har inför planeringen av ett större verksamhetsområde Sallerup 180:21 m.fl. utmed Yttre ringvägen begärt att få de arkeologiska förutsättningarna förundersökta. Området omfattar 31 hektar och utgör merparten av Åsa Berggren ett större område som tidigare utretts i två steg. Området är beläget i de östra delarna av Malmö, och sträcker sig ca 1 km utmed Yttre ring vägens västra sida i Södra Sallerups socken. Förundersökningsområdet ligger i en småkuperad omgivning med flacka moränkullar. Området i sig är relativt flackt, men en central höjd sträckning i sydväst–nordostlig riktning finns i området. Trakten har varit intensivt utnyttjad under såväl förhistorisk som historisk tid. Det ligger i en del av Malmö som varit föremål för många arkeologiska undersök ningar och både inom undersökningsområdet och i närområdet finns befintliga fornlämningar. Förundersökningen genomfördes genom att schakt drogs i åtta del områden som ringats in efter utredningen, samt genom metalldetek tering i utvalda delområden. Ett urval anläggningar undersöktes. Totalt framkom närmare 400 anläggningar i förundersökningsschakten. Dessa

bestod främst av gropar och stolphål, men även rännor, diken, lager och ARKEOLOGISYDSVENSK RAPPORT 2018:8 härdar är representerade. De är främst belägna på höjdryggens slutt ningar men lägre liggande områden är också representerade. En gravhög, boplatslämningar och spår av aktiviterer såsom metallhantverk har på träffats. Dateringarna spänner mellan senmesolitikum och äldre järnålder. Arkeologisk förundersökning 2017 Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken Malmö kommun Skåne län

SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:8

SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:8 År Generationer Perioder Kronozon År Generationer 25 år/gen. e.Kr. e.Kr. MFMFMFMF 18 historisk tid (HT) nyare tid MFMFMFMF 1550 historisk tid 1550 8 senmedeltid (SMT) MFMFMFMF 1350 1350 6 högmedeltid (HMT) medeltid MFMFMFMF 1200 1200 6 tidigmedeltid (TMT) 1050 1050 MFMFMFMF 10 vikingatid (VIK) MFMFMFMF 800 subatlantisk 800 10 vendeltid (VEND) yngre järnålder MFMFMFMF 550 550 6 folkvandringstid (FVT) MFMFMFMF 400 400 8 yngre romersk järnålder (YRJÅ) järnålder MFMFMFMF 200 200 8 äldre romersk järnålder (ÄRJÅ) MFMFMFMF DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Kr.f. äldre järnålder Kr.f. MFMFMFMF 20 förromersk järnålder (FRJÅ) MFMFMFMF Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som 500 500 MFMFMFMF vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 – KML). Undersökningarna baseras på beslut av 8 yngre bronsålder VI (YBÅ VI) 700 700 MFMFMFMF 8 yngre bronsålder V (YBÅ V) yngre bronsålder länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp 900 900 MFMFMFMF 8 yngre bronsålder IV (YBÅ IV) i fast fornlämning. 110 0 bronsålder 110 0 MFMFMFMF 8 äldre bronsålder III (ÄBÅ III) 1300 1300 MFMFMFMF Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning 8 äldre bronsålder II (ÄBÅ II) äldre bronsålder 1500 1500 MFMFMFMF 8 äldre bronsålder I (ÄBÅ I) och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till 1700 1700 MFMFMFMF 10 senneolitikum II (SN II) att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. 1950 MFMFMFMF 1950 senneolitikum 14 senneolitikum I (SN I) MFMFMFMF Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt subboreal 2300 2300 MFMFMFMF underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinvente 20 mellanneolitikum B (MN B) MFMFMFMF MFMFMFMF ring genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den 2800 mellanneolitikum 2800 MFMFMFMF arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs 20 mellanneolitikum A (MN A) MFMFMFMF av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför 3300 3300 MFMFMFMF prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstru 8 tidigneolitikum II (TN II) 3500 3500 MFMFMFMF ment för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). tidigneolitikum 20 tidigneolitikum I (TN I) MFMFMFMF MFMFMFMF Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, 4000 4000 MFMFMFMF eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen MFMFMFMF besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning inne MFMFMFMF bär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt 60 ertebøllekultur MFMFMFMF MFMFMFMF urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen MFMFMFMF är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förunder MFMFMFMF sökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till 5500 atlantisk 5500 MFMFMFMF ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. stenålder MFMFMFMF MFMFMFMF Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om 40 kongemosekultur MFMFMFMF fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå MFMFMFMF vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är 6500 6500 MFMFMFMF att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella MFMFMFMF mesolitikum fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen 6900 6900 MFMFMFMF MFMFMFMF anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet MFMFMFMF enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. boreal MFMFMFMF MFMFMFMF Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: MFMFMFMF Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). 8000 8000 124 maglemosekultur MFMFMFMF Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. MFMFMFMF Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). MFMFMFMF MFMFMFMF Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En preboreal MFMFMFMF mer fullständig information kan hämtas under följande länk: MFMFMFMF http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/Varia%202015_9.pdf?sequence=1 MFMFMFMF

9600 9600 MFMFMFMF Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdrags f.Kr. senpaleolitikum yngre dryas f.Kr. arkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd. Sallerup 180:21 m.fl.

Sallerup 180:21 m.fl.

Åsa Berggren

Arkeologisk förundersökning 2017 Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken Malmö kommun Skåne län

SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:8 Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box 134, 291 22 Kristianstad 044-13 58 00 www.sydsvenskarkeologi.se

Sallerup 180:21 m.fl. Åsa Berggren

Arkeologisk förundersökning 2017 Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken Malmö kommun Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:8

Upphovsrätt, där inget annat anges, enlift Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creative commons.org/licences/by/2.5/se

Grafisk form och bildbehandling: Anders Gutehall Omslagbilder: Besökare på befintlig gravhög RAÄ Södra Sallerup 3:1. Foto: Katarzyna Högström, Sydsvensk Arkeologi. / Schaktning, översikt. Foto: Åsa Berggren, Sydsvensk Arkeologi / Katarzyna Högström står i mitten av kantrännan till gravhögen. Foto: Åsa Berggren, Sydsvensk Arkeologi. / Schaktning i delområde 11. Foto: Åsa Berggren, Sydsvensk Arkeologi.

Tryck: Holmbergs i Malmö Innehåll

Sammanfattning 7

Bakgrund 9

Syfte, metod och genomförande 11

Topografi och fornlämningsmiljö 15 TOPOGRAFI OCH NATURGEOGRAFI 15 FORNLÄMNINGSMILJÖ 15 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I OMRÅDET 19

Undersökningsresultat 21 DELOMRÅDE 8 23 AR3543, kantränna samt närliggande rännor 24 Hus-/stolprads-/hägnadsområde 28 Östra sluttningen 33 DELOMRÅDE 9 34 AG2549 Grophus eller brunn 35 DELOMRÅDE 10 35 Gropsystem AG1492 36 DELOMRÅDE 11 37 Härd och kokgrop i norr 38 Härd och grop i öster 39 Två lager i söder 40 DELOMRÅDE 12 45 Gropar, gropsystem och rännor vid sluttningens fot 47 Gropar vid vattendrag 47 DELOMRÅDE 13 48 Boplats norr om gravhögen 51 Boplatskoncentration syd och sydost om högen 52 DELOMRÅDE 14 60 DELOMRÅDE 15 61 Större lager 62

Förslag till fortsatta åtgärder 64 OMRÅDE 8/9 64 OMRÅDE 11 67 OMRÅDE 10/12 67 OMRÅDE 13 67 UTVÄRDERING FRÅGESTÄLLNINGAR 68 Referenser 69

Administrativa uppgifter 71

Bilagor BILAGA 1 ANLÄGGNINGSLISTA BILAGA 2 FYNDLISTA BILAGA 3 14C-ANALYS BILAGA 4 METALLDETEKTERING BILAGA 5 METALL – FÖREMÅLSBESTÄMNING BILAGA 6 KONSERVERINGSRAPPORT BILAGA 7 ARKEOBOTANISK ANALYS BILAGA 8 BEDÖMNING AV JORDPROV FÖR POLLENANALYS Sammanfattning

Malmö stad, Fastighetskontoret, har inför planeringen av ett större verksamhets område utmed Yttre ringvägen begärt att få de arkeologiska förutsättningarna för undersökta. Området omfattar 31 hektar (ca 316 600 m2) och utgör merparten av ett större område som tidigare utretts i två steg (Berggren 2016, 2017). Området är beläget i de östra delarna av Malmö, och sträcker sig ca 1 km utmed Yttre ringvägens västra sida i Södra Sallerups socken. Förundersökningen genomfördes genom att schakt drogs i delområden som ringats in efter utredningen samt genom metalldetektering i utvalda delområden. Ett urval anläggningar undersöktes. Förundersökningens syfte är att klargöra fornlämningssituationen inom det aktu ella området. Resultatet ska kunna användas som planerings- och beslutsunderlag av länsstyrelsen och Malmö stad. Förundersökningsområdet ligger i ett småkuperat område med flacka moränkullar. Området i sig är relativt flackt men varierar från 16,50 till 22,20 m ö.h. En central höjdsträckning i sydväst–nordostlig riktning syns i området. Förundersökningsområdet är beläget i en trakt som varit intensivt utnyttjad under såväl förhistorisk som historisk tid. Det ligger i en del av Malmö som varit föremål för många arkeologiska undersökningar och både inom undersökningsområdet och i närområdet finns befintliga fornlämningar. Förundersökningsområdet omfattar åtta (av 15) områden som ringades in som fornlämningsområden efter utredningens andra steg, benämnda delområde 8–15 (RAÄ Malmö 186, 187, 188, 189 & 190, RAÄ Södra Sallerup 42:1). Dessa omfattar totalt 77 396 m2. Inom dessa områden schaktades totalt 8 853 m2 inom förundersök ningen, vilket utgör drygt 11 % av ytan. Totalt framkom närmare 400 anläggningar i förundersökningsschakten. Dessa bestod främst av gropar och stolphål men även rännor, diken, lager och härdar är representerade. De är främst belägna på höjdryggens sluttningar men lägre liggande områden är också representerade. En gravhög, boplatslämningar och spår av aktiviterer såsom metallhantverk har påträffats. Dateringarna spänner mellan senmesolitikum och äldre järnålder. Fyra områden föreslås för vidare arkeologisk undersökning vid eventuell exploate ring av området.

Sammanfattning 7 Figur 1 Förundersökningens läge i Skåne. Malmö kommun markerad med grå fär och förundersökningens läge markerad med röd punkt.

Figur 2 (nedan) Förundersökningens läge i Malmö. Exploateringsområdet markerad med rött.

2 Avfallsanl. Kronetorp N Växthus Skola Äppelgården Burlövs gamla kyrka Tottarp Arlöv Kyrkoby Burlöv Hemb.g. Burlövs Gravhög egnahem 8 Husdj.uppfödn. Ridhus Kronovall Ridhus Kronetorps Kolböra mölla Görslöv Granedal Norra hamnen Malmö vågbrytarbank Djurslöv Turelund 13 Malmö Industrihamnen Arlövgården Nordanå Stjärnelund Golfbana Särslöv Västra Frihamnen Segedal hamnområdet Sege å Segevång Växthus 13 St. Bernstorp Sunnanå Växthus Valdemarsro Musiken 11 Travtr.b. Kirseberg Galopptr.b. Kallbadhus Tra kövn.pl. Växthus Mölleberga Ribersborgs- Malmöhus Bulltofta St. Mölleberga stranden Grantofta Riseberga L. Mölleberga Småbåtshamn Växthus Tullstorp Ängshög 30 Limhamnsfältet Kungshälla Växthus Golfbana Innerstaden FU-område Ön Västra förstaden Pil- Tornhög Bjärshög dammarna Sallerup Sport skeanl. Åkersdal Sjukhus Hohög Skammarp Ö Skrävlinge Bellevue Solbacken Hasenbjär Fiskehamn Ängdala Högalid Småbåtshamn Rosen- Virentofta Kvarnby Fotbolls- Kölnan stadion gård S Sallerup Stugby 24 Limhamn Höja Mil. övn.omr. Stenkällan Metallind. Golfbana Kvissle Kallbadhus Bilskrotn.anl. Prydesholm Ärtholmen Golfbana Sibbarp Jägersro villa- Husie Mil. övn.omr. stad Kvarnby Ö Kattarp Trav- och Ammeliden Värby Söderkulla ege å Kulladal galoppbana E6 0 S Sporthall E2 2 E2 Modellygfält Tjustorp Spångholmen Betalstn Kalkbrottet Hyllie Motorb. Solliden Jägersro Ridhus Ridhus Fridentorp Nygård Tullstn Mil. övn.omr. Havshög E20 Elisedal Golfbana Elinelund Bergdala Minnesdal Almåsa Stugby Grav- Fosie högar Hagavik Återvinningsanl. Ridhus Lindegård Lindeborg Brödden Lindesnäs Bunkeostrand 18 Gottorp Bunkeo Nydala Fredriksberg Assarhög

Vintrie Koloniomr. Krim.vårdsanst. Ebbarp Dyssesten Sporthall Svågertorp Naturres. E6 Örnakulla Katrinetorp 5 Äskedal Erlandsro 101 Dala Oxie Östregård Kullaholm Västrabo Ingvalla 32 L. Västraby Skabersjö 16 St. Sönnarp Strandhem 14 Petersborg 69 Naffentorp Virahill Motorb. Kristineberg Västrabyskogen 70 Fjärdingslöv Dalbogård Skabersjöby Ridhus Iredsbo 8 Almlunda E2 Trindhög Vilhelmsberg E6 Golfbana Toarp Växthus 2 Pillösa 38 Skumparp Lockarp Skabersjö 0 Pilh1agen 2 km Josefshem Silhög Marietorp 41 Källstorp Annero Stamgård Holma Dallunda Gränskulla Ljunggården Karolinag. Golfbana Käglinge Växthus

8 Sallerup 180:21 m.fl. Bakgrund

Malmö stad, Fastighetskontoret, har inför planeringen av ett större verksamhets område utmed Yttre ringvägen begärt att få de arkeologiska förundersökta. Området omfattar 31 hektar (ca 316 600 m2) och utgör merparten av ett större område som tidigare utretts i två steg (Berggren 2016, 2017). Området är beläget i de östra delarna Figur 3 Förundersökningens läge i när av Malmö (figur 1 & 2), och sträcker sig ca 1 kilometer utmed Yttre ringvägens västra området med exploateringsområdet sida i Södra Sallerups socken (figur 3). I söder avgränsas området av Sallerupsvägen och markerad med svart streckad linje i sydväst av Nummertolvsvägen. Ett flertal fastigheter berörs: Sallerup 180:21, 180:22, och förundersökningens delområden del av 180:72 samt Tullstorp 180:84. Området omfattar en befintlig gård benämnd markerade med svart linje.

0 100 200 m

Bakgrund 9 Ringladal i söder. I anslutning till förundersökningsområdet ligger även ett tidigare gårdsläge benämnt Hemgården samt en befintlig gård benämnd Ängshög. Området utnyttjas idag som åkermark. Förundersökningen genomfördes genom att schakt drogs i delområden som ringats in efter utredningen samt genom metalldetektering i utvalda delområden. Det arkeo logiska fältarbetet utfördes under november och december 2017 och metalldetekte ringen under januari 2018 av Jonas Paulsson, Kula HB.

10 Sallerup 180:21 m.fl. Syfte, metod och genomförande

Förundersökningens syfte är att klargöra fornlämningssituationen inom det aktuella området. Resultatet ska kunna användas som planerings- och beslutsunderlag av läns styrelsen och Malmö stad. Förundersökningen har resulterat i ett förslag på fortsatta arkeologiska åtgärder i området. Förundersökningen genomfördes genom schaktning med grävmaskin, undersök ning av ett urval påträffade anläggningar samt metalldetektering, för att på bästa sätt uppfylla undersökningens syfte att klargöra fornlämningssituationen. Mångårig erfarenhet från fullåkerslandskapet i Malmöområdet visar att just schaktning är den bäst lämpade metoden för att identifiera och avgränsa fornlämningar dolda under mark som här oftast består av igenfyllda nedgrävningar i alven under matjorden. Lika ledes har metalldetektering visat sig vara relevant för att lokalisera bortplöjda delar av Figur 4 Schaktning med grävmaskin anläggningar från perioder med metallförekomst. Koncentrationer av metallföremål i delområde 11. Foto: Åsa Berggren, kan således indikera underliggande, delvis förstörda anläggningar från brons- och Sydsvensk Arkeologi.

Syfte, metod och genomförande 11 Tabell 1 Storlek på ytor för förundersökning – planerat och utfört. Delområde Area (m2) Planerad schaktad area (m2) Schaktad area (m2) Utförd schakt (%) 12–15 % 8 6 958 835–1 044 1 132 16 9 7 715 926–1 157 785 10 10 1 039 125–156 292 28 11 15 927 1 911–2 389 1 940 12 12 7 915 950 –1187 1 043 13 13 27 985 3 358–4 198 3 360 12 14 4 892 587–734 5 0,1 15 4 965 596–745 296 6 Totalt 77 396 9 288–11 610 8 853 11

järnålder. Båda dessa metoder användes i utredningens andra steg och gav mycket goda resultat. I kombination med förekomsten av flinta i matjorden som även indikerar sönderplöjda anläggningar från neolitikum, vilket konstaterades i utredningens första steg, gav detta en god bild av var anläggningskoncentrationer från förhistorisk tid finns i området. Metallfynden indikerar även aktiviteter i historisk tid. Dessa kan delvis kopplas till de nutida gårdslägena. Den arkeologiska förundersökningen utfördes genom schaktning med grävmaskin som följdes av en arkeolog (figur 4). Denna schaktning styrdes av var anläggningskon centrationer konstaterats vid den tidigare utredningen samt topografin i området. Längre sökschakt drogs med dubbel eller trippel skopbredd (ca 4 eller 6 meters bredd). Utvidg ningar av schakten gjordes där intressanta anläggningskoncentrationer kunde konstateras. Exploateringsområdets storlek beräknades initialt vara 310 944 m2 stort. Dock för ändrades planerna för en park kring den befintliga bronsåldersgraven vilket gjorde att den totala ytan blev något större. Detta fick konsekvenser för uträckningen och stor Figur 5 Ett vattenfyllt schakt i delom- leken av delområde 13. Det totala exploateringsområdet blev efter omritning 316 622 råde 9 uppe på höjdryggen. Foto: Åsa m2 och delområde 13 förändrades från 13 929 m2 till 27 985 m2. Eftersom denna Berggren, Sydsvensk Arkeologi. förändring gjordes efter att förundersökningen startat fick en tilläggsbudget för den

12 Sallerup 180:21 m.fl. utökade ytan göras under pågående undersökning. I redovisning av resultaten nedan Figur 6 Fyllningen i lager AL4812 i del- räknas med den utökade ytan för delområde 13. område 13 hackas igenom på hackbord Avbaningen av matjord per delområde planerades att ske på mellan 12 och 15 % av av Kristian Brink. Foto: Åsa Berggren, ytan (tabell 1). Detta uppnåddes dock bara i några fall, medan den schaktade ytan i Sydsvensk Arkeologi. vassa fall blev större, i andra mindre, än det beräknade. Detta berodde främst på att det i ett par delomården (8 & 10) framkom stora anläggningar som schaktades fram i sin helhet och ytan därför blev större, medan andra delområden därför fick prioriteras ned (14 & 15). Totalt schaktades drygt 11 % av de avgränsade förundersökningsytorna/ delområdena (tabell 1). Detta är något mindre än beräknat. Detta beror delvis på de svåra förhållandena med mycket blöt mark, vilket ledde till att schaktningen tog något längre tid än normalt. Dock var detta tillräckligt för att en bedömning av anläggning arna har kunnat göras och ytor för vidare åtgärder har kunnat avgränsas. Hela området utnyttjas idag som åkermark och området hade vid undersöknings tillfället skördats utan att höstsådd skett. Alla delområden var därför tillgängliga för undersökning. Dock var väderleken under den sena hösten mycket blöt vilket med förde svårigheter att genomföra undersökningen eftersom schakten snabbt vattenfyll des (figur 5). Detta både på grund av nederbörd och högt grundvatten. Detta gällde inte bara schakt i lägre liggande sänkor i området utan även på höjdsträckningarna där grundvattnet tydligen kan gå mycket ytligt. Schakt och framkomna arkeologiska lämningar mättes in med GPS i projektion Sweref 99 (TM). Tolkning av anläggningstyp (t.ex. stolphål, grop) gjordes direkt vid inmätning genom kodval. Digital information lagrades i Intrasis och bearbetades i Intrasis 3/ArcGIS. Ett urval av anläggningarna undersöktes till 50 % eller mindre genom handgräv ning. I större lager grävdes endast en mindre andel i form av en kvadratmeterruta. Fyllningen i anläggningar och lager letades igenom vid utgrävning med grävsked eller på hackbord (figur 6). Anläggningarna dokumenterades för hand i profil i skala 1:20. En del i förundersökningen utgjordes av metalldetektering. Metalldetektorn som användes var en C-Scope CS-1220-XDP som känner av metaller ner till 0,35 meters

Syfte, metod och genomförande 13 djup. Detekteringen genomfördes efter det att de arkeologiska förundersöknings schakten hade lagts igen. Alla delområden detekterades förutom delområde 9, 14 och 15. Detta pga. att det inte framkommit några detektorfynd i dessa områden vid ut redningen. Detekteringen genomfördes systematiskt i sökstråk jämt föredelade över markytan. Område 11 detekterades med ett avstånd mellan sökstråken på 20 meter, medan övriga delområden (område 8, 10, 12 & 13) undersöktes med ett sökstråks avstånd på 10 meter. Den allra sydligaste delen av delområde 13 var på grund av pågående plöjning inte möjlig att detektera vid undersökningstillfället. Metallföremål (utom järn) som med säkerhet kunde tillföras tiden före 1850 eller med osäkerhet kunde dateras i fält togs upp och mättes in.

Figur 7 Topografin inom exploate- ringsområdet (svart streckad linje) och förundersökningsområdena (svart linje) framträder på karta med lidardata och höjdkurvor med en decimeters ekvidistans. Höjdryggen inom om- rådet syns som ljusgröna partier i sydväst–nordostlig riktning. De gula 0 100 200 m och orangea partierna i sydost utgör en del av backlandskapet.

14 Sallerup 180:21 m.fl. Topografi och fornlämningsmiljö

TOPOGRAFI OCH NATURGEOGRAFI Förundersökningsområdet ligger i Malmös östra utkant, i ett småkuperat område med flacka moränkullar (figur 7 & 8). Området gränsar till backlandskapet som med mjukt rundade moränkullar ligger i sydost. Det är rikt på sänkor som under förhistorisk tid utgjordes av kärr- och mossmarker, men som nu till största delen är utdikade och ingår i åkermarken. Omkring 1,4 km öster om förundersökningsområdet rinner Sege å från söder mot norr och ca 1,4 km åt väster rinner Risebergabäcken i samma riktning. Det kortaste avståndet till kusten från det här aktuella området är idag ca 6 kilometer. Dock kan det ha varit så nära som ca 2 kilometer till kusten under neolitisk tid (dagens 5-meters kurva). Förundersökningsområdet i sig är relativt flackt men varierar ändå från 16,20 m ö.h. i en svacka i söder till 21,90 m ö.h. på toppen av en höjd i områdets nordliga del. (Den uppbyggda motorvägsbanken vid påfarten till Yttre ringvägen i den sydöstra kanten av området mäter dock 25 m ö.h.). Ett par höjdsträckningar i sydväst– nordostlig riktning syns i området. På dessa höjdsträckningar och deras sluttningar är de moderna gårdslägena belägna samt den registrerade hög (RAÄ Södra Sallerup 3:1) som finns inom utredningsområdet. Den dominerande jordarten i utredningsområdet är moränlera, med mindre om råden – företrädesvis i svackor – med finkornigare lera, samt tre mindre området med sand (se figur 9). Det mest utmärkande för trakten i geologiskt hänseende är de stora skållorna av skrivkrita som inlagrats i moränen. De förekommer direkt sydost om det nu aktuella utredningsområdet, inom ett 4,5 kilometer långt och 700–800 meter brett stråk i nordost–sydväst riktning, mellan byarna Kvarnby, Södra Sallerup och Tulls torp. Moränens tjocklek i området är 10–60 meter och kritskållorna är maximalt ca 30 meter djupa. Inuti kritan förekommer flintknutor i mer eller mindre uppbrutna lager (Ringberg & Rudebeck 1982). Kritskållorna överlagras vanligen av grus, glacial lera och två moräner med mellanliggande sand, men ibland når kritan upp till markytan. Kritan finns inte inom förundersökningsområdet men läget nära detta geologiska fe nomen och fornlämningar i samband med detta präglar till stor del även detta område, t.ex. den höga andelen flinta i matjorden.

FORNLÄMNINGSMILJÖ Förundersökningsområdet är beläget i en trakt som varit intensivt utnyttjad under såväl förhistorisk som historisk tid. Det ligger i en del av Malmö som varit föremål för många arkeologiska undersökningar och både inom undersökningsområdet och i närområdet finns befintliga fornlämningar (figur 10). En närmare beskrivning av fornlämningsmiljön finns i rapporten för utredning steg 1 (Berggren 2016). Här pre senteras ett urval av de lämningar som bedöms som relevanta. Förundersökningsområdet berörs delvis av områden som pekas ut som riksintressen och är upptagna i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Det gäller området med neo litiska flintgruvor kring Ängdala gård och den välbevarade kyrkbyn Södra Sallerup.

Topografi och fornlämningsmiljö 15 Detta understryker områdets potential, trots att det troligen inte finns lämningar av flintgruvor eller medeltida bebyggelse inom utredningsområdet. Inom förundersökningsområdet finns redan registrerade fornlämningar. Dessa består av område med boplatslämningar (RAÄ Södra Sallerup 42:1) kring en befintlig gravhög (RAÄ Södra Sallerup 3:1 – som inte ingår i exploateringsområdet), samt de områden som ringats in som fornlämningsområden efter utredningen (RAÄ Malmö 186, 187, 188, 189 & 190, RAÄ Södra Sallerup 43:1). Ett av delområdena (14) har inte fått någon fornlämningsbeteckning då det är intressant främst pga. av en sänka med välbevarad torv. På gården Ringladal finns en gårdssamling (RAÄ Södra Sallerup 42:2) som bland annat innehåller en intakt tunnackig yxa påträffad mellan gården och den befintliga gravhögen. Även närområdet har varit föremål för ett flertal arkeologiska undersökningar i samband med exploateringar (RAÄ Södra Sallerup 88:2). Inför anläggandet av Yttre ringvägen genomfördes utredning steg tre (Dock 1997, I projekt Öresundförbindel

Figur 8 Ett utsnitt av rekognoscerings- kartan från tidigt 1800-tal. Exploate- ringsområdet är markerat med svart linje. Höjdryggen i sydväst–nordostlig riktning framträder tydligt. På grund av att kartan är svår att georeferera stämmer den inte helt med verklig heten. Dock är det intressant att den befintliga gravhögen inte syns på kartan, men att en hög som skulle kunna vara Ängshög syns på höjdryggen (se 0 100 200 m även Persson 2016).

16 Sallerup 180:21 m.fl. N Organisk jordart Ler Silt Sand Grus Sten-block Isälvssediment, sand-block Moränlera Morän Berg/Morän Berg Fyllning Övrigt Vatten

Figur 9 Ett utsnitt ur jordartskartan med exploateringsområdet markerat med svart linje. Moränlera dominerar, med inslag av lera och sand. I sydost 0 50 100 m syns de kritskållor som innehåller lager av flinta som utvanns under neolitikum. sen som föregick anläggandet av Yttre ringvägen utfördes utredningar i tre steg. Den första utredningen var mycket översiktlig och berörde ett större område, den andra utredningen berörde ett smalare område och motsvarar en utredning steg ett idag och den tredje utredningen motsvarar dagens steg två), förundersökningar (Dock 1998) samt slutundersökningar (Nilsson & Onsten-Molander 2004; Grehn m.fl. 2007) av vägsträckan som ligger direkt öster om det nu aktuella området. I vägsträckan utmed förundersökningsområdets östra gräns påträffades två områden med boplatslämningar i höjdlägen och i svackorna mellan dem två resursområden till boplatserna. Den ena boplatsen har använts till korta men upprepade vistelser under tidigneolitikum I och kan möjligen kopplas till flintbrytningen i gruvområdet i öster och den andra boplat sen kunde dateras till förromersk järnålder (Grehn m.fl. 2007). Förutom lämningarna under Yttre ringvägen så finns det flera tidigare undersökta fornlämningar i trakten som är utmärkande för trakten. Som nämnts ovan så fanns ett stort område med tidigneolitiska flintgruvor vid Ängdala (Södra Sallerup 32:1, se Rudebeck 1994) direkt öster om det nu aktuella området. Flintgruvorna är unika för Sverige. Här har man brutit flinta ur kritskållor i moränen från tidigaste tidig neolitikum I fram till en bit in i mellanneolitikum. Den senaste undersökningen av flintgruvorna som genomfördes 2014 visar att den mest intensiva flintbrytningen just där pågick under ca 350 år efter 4000 BC (Berggren under arbete). Spår av bosättning

Topografi och fornlämningsmiljö 17 N

M185

S88:1

M183 M184

M182 M180

M181 S88:2

M189

M190

M188 M187

M186 S3:1 S2:1 S32:1

S42:1 S42:2

S43:1 S80:1 M82

S44:1

S30:1

S46:2

S34:1

0 100 200 m

18 Sallerup 180:21 m.fl. från tidigneolitikum I har påträffats 200 meter sydost om gruvområdet (RAÄ Södra Sallerup 46:2). Området har sedan utnyttjats intensivt under bronsålder (se Kishonti 2006) och även under järnålder. Partiet (RAÄ Malmö 82) närmast det nu aktuella ut redningsområdet undersöktes i samband med byggnationen av Yttre ringvägen (Nils son & Onsten-Molander 2004). Där påträffades lämningar från flera perioder som senmesolitikum, tidigneolitikum, skiftet senneolitikum/äldre bronsålder och yngre bronsålder. Väster om förundersökningsområdet har en omfattande bebyggelse från äldre järn ålder påträffats (RAÄ Husie 66:1). Vid Toftanäs (Friman m.fl. 2009) och Gyllins trädgård (Carlie m.fl. 2007) har upp till tio gårdslägen och en metallhantverksplats undersökts samt äldre lämningar från tidig-, mellan- och senneolitikum, bland annat flera gravar. Ytterligare ett intressant område är beläget sydväst om förundersökningsområdet med bosättningar från tidigneolitikum och mellanneolitikum samt gravar i området kring Bolagsbacken/Nummertolvsvägen (RAÄ Södra Sallerup 80:1, se Berggren m.fl. 2009). Utmärkande för detta område är en komplex användning under lång tid, från tidigneolitikum till äldre järnålder, med spår av bosättningar, gravar, flintbrytning i gruva och rituella deponeringar i gropar och källsprång. Ytterligare en plats som kan vara intressant att nämna är det område drygt 700 meter norr om förundersökningsområdet där man dokumenterat resterna av en väl bevarad och välavgränsad neolitisk boplats med tyngdpunkt i tidigneolitikum (RAÄ Burlöv 99). Bland annat identifierades ett tvåskeppigt hus av s.k. Mossbytyp eller Dagstorpshus. Dateringen av huset är problematisk men kan troligen bestämmas till tidigneolitikum eller mellanneolitikum. En grop tolkad som en nedsänkt yta som fungerat som arbetsyta kan ha utgjort basen för en hydda eller ett vindskydd. Denna är daterad till tidigneolitikum (Andersson 2006). Denna boplats är intressant med tanke på att ett stolphus kan tyda på relativt långvarig bosättning. Boplatsen var belägen ca två km från de närmaste samtida flintgruvorna. Det finns ytterligare ett stort antal kända och undersökta lämningar i området. Det kan konstateras att det i området funnits bosättningar, gravar och andra typer av platser (produktionsplatser, rituellt använda platser, vägar etc.) från alla förhistoriska perioder.

TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I OMRÅDET Delar av undersökningsområdet berördes av de arkeologiska utredningar i två steg (Svensson & Säfvestad 1993; Steineke m.fl. 1997) som genomfördes inför anläggandet av Yttre ringvägen. Dessa utredningar berörde mycket stora områden och en del av det här aktuella området utreddes översiktligt. Det finns mindre partier inom förunder sökningsområdet som varit direkt berörda av arkeologiska undersökningar. I samband med nedläggning av gasledningar 1986 drogs ett smalt schakt som gick längs en del av det nu aktuella områdets västra kant. Där, i anslutning till gravhögen RAÄ Södra Figur 10 (till vänster) Exploaterings- Sallerup 3:1 och boplatsen RAÄ Södra Sallerup 42:1 framkom tre anläggningar bestå området (svart linje) och förunder- ende av en grop och två härdar som antogs vara av neolitisk ålder. sökningsområden (röd linje) med regi Under 2015 genomfördes en utredning, steg ett, där det nu aktuella området var en strerade fornlämningar i FMIS (ljusblå del (Berggren 2016). Utredningen genomfördes genom en byråinventering inklusive ytor och mörkblå punkter). De gröna en kulturgeografisk genomgång av äldre kartor samt en fältinventering. Den studie punkterna motsvarar anläggningar av historiska kartor som genomfördes resulterade i att nya fornlämningsindikationer påträffade i schakt för gasledning. De identifierades, utöver den redan befintliga gravhögen. Av dessa är det två som berör äldre vägarna Bronsåldersvägen och det nu aktuella området. En möjlig plats för en hög i norr samt en möjlig plats för den Östra vägen är markerade med medeltida bebyggelse i sydost. Fältinventeringen gav vid handen att slagen flinta finns svart streckad linje. De fornlämnings- i matjorden över i stort sett hela det aktuella området. Dock med större koncentration nummer som är utskrivna nämns nedan i höjdlägen och på sluttningarna till dessa. i texten. S – Södra Sallerup, M – Malmö.

Topografi och fornlämningsmiljö 19 Under 2016 genomfördes det andra steget i utredningen, genom sökschaktning och metalldetektering (Berggren 2017). 15 koncentrationer av anläggningar (del område 1–15) avgränsades preliminärt (figur 10). Hälften av dessa, 8–15, ligger inom det nu aktuella förundersökningsområdet och har undersökts. Lämningarna är främst belägna på höjdryggarnas sluttningar, men lägre liggande områden är också repre senterade. Bland anläggningskoncentrationerna märks främst boplatslämningar, men även gravindikationer och hantverksindikationer finns i området. Boplatslämningarna består främst av anläggningar under matjorden, medan metallfynd indikerar både gravar och metallhantverksplats. En stor del av lämningarna är inte daterade, men bronsålder och järnålder är representerade i fyndmaterialet. Fyndmaterialet av flinta visar även på närvaro under neolitikum.

20 Sallerup 180:21 m.fl. Undersökningsresultat

Förundersökningsområdet omfattar totalt 316 622 m2 (figur 11). Inom detta finns åtta (av 15) områden som ringades in som fornlämningsområden efter utredningens andra steg, benämnda delområde 8–15 (RAÄ Malmö 186, 187, 188, 189 & 190, RAÄ Södra Sallerup 42:1). Dessa omfattar totalt 77 396 m2. Inom dessa områden schaktades totalt 8 853 m2 vilket utgör drygt 11 % av ytan (se tabell 2). Totalt framkom närmare 400 anläggningar i förundersökningsschakten. Dessa bestod främst av gropar och stolphål men även rännor, diken, lager och härdar är representerade (tabell 3). Alla anläggningar finns presenterade i bilaga 1. Av dessa anläggningar undersöktes 54, vilket utgör 13 %. Urvalet av anläggningar att undersöka gjordes för att få bästa möjliga underlag för bedömning av vidare arkeo logiska åtgärder. Ett kriterium var att få en representativ spridning inom och mellan delområden. I nästan alla förundersökningsschakt undersöktes åtminstone någon an läggning, förutom i dem där inget framkom. Målsättningen var att få fram underlag för datering och tolkning av typer av läm ningar, för att tolkning av hur området utnyttjats ska kunna göras. Därför grävdes många härdrester, för deras innehåll av förkolnat material säkerställer tillräckligt med material att 14C-analysera. Många stolphål grävdes också, de flesta inom delområde 8 där ett flertal hus tycks ha stått inom en mindre yta på höjden.

Tabell 2 Storlek och andel schaktad yta inom förundersökningsytor/fornlämningsområden. Delområde RAÄ nr Area (m2) Schaktad area (m2) Utförd schakt (%) 8 Malmö 189 6 958 1 132 16 9 Malmö 190 7 715 785 10 10 Malmö 188 1 039 292 28 11 Malmö 187 15 927 1 940 12 12 Malmö 186 7 915 1 043 13 13 Södra Sallerup 42:1 27 985 3 360 12 14 - 4 892 5 0,1 15 Södra Sallerup 43:1 4 965 296 6 Totalt 77 396 8 853 11

Tabell 3 Anläggningstyper och antal anläggningar påträffade inom ramen för utredningen. Anläggningstyp Antal Varav antal undersökta grop 129 8 grophus/brunn 1 0 gropsystem 1 1 härd 18 11 kokgrop 1 1 kulturlager/annat lager 25 12 ränna 27 3 stenpackning 3 1 stolphål 176 14 utgår 3 3 Totalt 384 54 Figur 11 Översikt över exploate- N ringsområdet med förundersöknings- delområden och schaktade ytor. Exploateringsområdet markerad med svart streckad linje. Förundersöknings- områdena markerade med svart linje, schaktade ytor med mörkgrå linje. Tidigare utredningsschakt markerade Delområde 9 med ljusgrå linje. Delområde 8

Delområde 11 Delområde 10

Delområde 12

Delområde 13 Delområde 14

Delområde 15

0 50 100 m

22 Sallerup 180:21 m.fl. Anläggningar som uppenbart är intressanta att gå vidare med, som kantrännan till en gravhög i område 8, undersöktes inte inom ramen för förundersökningen. I förundersökningen ingick även metalldetektering. Den genomfördes inom fem av de åtta nu aktuella förundersökningsområdena. De tre som exkluderades i denna omgång gav inte resultat vid metalldetekteringen vid utredningen som bedöms som intressanta nog att gå vidare med. Detekteringen i de fem delområdena 8, 10, 11, 12 och 13 resulterade i att 48 fynd togs tillvara. Dessa består främst av kopparlegeringar som brons, men några föremål av bly påträffades också.

DELOMRÅDE 8 Delområde 8 är beläget i den norra delen av exploateringsområdet. Det samman faller med den högsta och mest markerade höjden i undersökningsområdet. Området Figur 12 Översikt över delområde 8 ringades in som fornlämningsområde efter utredningen av flera anledningar (Berggren (svart linje). Förundersökningsschakt 2017:36ff). Bland annat fanns spridda boplatslämningar i form av gropar, stolphål, markerade med mörkgrå linje. Utred- härdar och rännor på höjden och i sluttningarna runt denna. I en studie av äldre kart ningsschakt markerade med ljusgrå material tolkas en liten ängsyta söder om ett område kallat Ängshögskärret på en äldre linje. De anläggningar som nämns i karta som en indikation på att det kan ha legat en gravhög på höjden (Persson 2015 i texten är markerade med anläggnings- Berggren 2016). Denna gravindikation tillsammans med resultaten från utredningens nummer. Anläggningsmarkering: gul metalldetektering då tre fragment av bronssvärd eller -dolkar påträffades i matjorden i – ränna, grön – grop, svart – stolphål, sluttningarna kring höjden bidrog till att området ringades in som fornlämning. Dock röd – härd, ljusbrun – lager, ljusgrå – trodde vi oss inte ha påträffat spår av någon grav i utredningen. anläggningar i utredningsschakten. För Inför förundersökningen utgick den västligaste delen av delområde 8 som inte detaljplan över hus 2 se figur 20 nedan. kommer att exploateras i nuläget. Större delen, inklusive höjden, kvarstår dock inom Röda punkter med fyndnummer mar- exploateringsområdet. Delområdet blev därmed 6 958 m2 stort (figur 12). Av detta kerar metallfynd i matjorden.

3824

3907 3660 3937 3543 3965 142 3493 144 143 4031 3199

Hus 2

4288

0 10 20 m

Undersökningsresultat 23 Tabell 4 Anläggningar påträffade i delområde 8 Anläggningstyp Antal Varav undersökt Grop 6 - Härd 4 4 Lager 1 1 Ränna 6 1 Kantränna, gravhög 1 - Stolphål 89 6 Totalt 107 12

område schaktades 1 132 m2 vilket utgör hela 16 %. Den schaktade ytan fördelas på två schakt. Det största schaktet var beläget vid den hösta punkten av höjden, medan det minsta schaktet togs upp i sluttningen ner mot motorvägen i öster. Vid utredningen konstaterades att det går ett stort antal diken (alternativt ett mycket brett dike, ca 20 meter) genom undersökningsområdet på den östra sidan av höjden. Dikena fortsätter söderut bortom område 8. Dessa diken har förmodligen förstört en del spår av lämningarna på höjden då det finns anläggningar både öster och väster om grupperingen av diken. Dock finns tillräckligt mycket kvar för att detta ska vara en mycket intressant plats för vidare undersökning. Totalt påträffades drygt 100 anläggningar i schakten i delområde 8, varav majorite ten utgörs av stolphål. Rännor, gropar och härdar påträffades också (tabell 4). De flesta av dessa påträffades i närheten av höjdens högsta punkt. Förundersökningen visar att höjden utnyttjats både för bosättning och gravläggning. Detta trots att utrednings resultaten var relativt sparsamma vad gäller anläggningstäthet. Vid metalldetekteringen som genomfördes i delområde 8 påträffades tre föremål (se bilaga 5). De påträffades centralt på höjden, mellan platsen för fyndet av ett av de dolk-/svärdfragment från bronsålder som framkom redan vid utredningen (Berggren 2017:53ff) och den ränna (AR3543) som kan vara spår av en gravhög från samma tid (se nedan). Av de tre nya metallfynden kan två troligen dateras till bronsålder (figur 13). Det ena var ytterligare ett fragment av bladet från en dolk eller ett svärd av brons (MHM118:142) och det andra var en bronsnit (MHM118:144) som kan ha suttit på ett handtag till en bronsdolk eller ett bronssvärd. Dessa två framkom närmast kanträn nan (se figur 12). Närmare det tidigare funna bladfragmentet framkom en klump av kopparlegering (MMA118:143). AR3543, kantränna samt närliggande rännor Den höga graden av schaktning i delområdet är större än beräknat men motiveras av att ett större område behövde schaktas upp för att följa den ränna, AR3543, som tro ligen utgör kantrännan till en gravhög från bronsålder. Det visade sig att denna ränna påträffats redan under utredningen men då uppfattats som två separata, parallella rännor då ett av utredningsschakten gick rakt igenom den centrala delen av den cir kulära rännan. Ingen böjning av rännorna noterades då (se de ljusgrå anläggningarna i figur 12).

Figur 13 Bladfragment av dolk eller svärd av brons, MHM118:142 samt nit av brons som kan ha suttit på ett handtag, MHM118:144. Foto: Erik Johansson, Sydsvensk Arkeologi.

24 Sallerup 180:21 m.fl. Dock visade sig rännorna höra ihop i en stor, rund ränna, upp till ca 1,5 meter Figur 14 Ränna AR3543 fotograferad bred, som bildar en cirkel som mäter 15 meter i innerdiameter (figur 14). Rännan var direkt efter att matjorden schaktats helt omslutande då inget avbrott noterades. Den östra, högst belägna delen av rännan bort. Foto från sydväst: Åsa Berggren, är som bredast, 1,50 meter, medan den i väster är något smalare, 0,85 meter. Rännan Sydsvensk Arkeologi. är distinkt, speciellt är innerkanten tydlig, medan ytterkanten är något mer diffus. I partier av rännan, främst i den östra delen, syns ett tydligt skifte i fyllningen där den inre delen av rännan, i en ca 0,30 meter bred remsa, uppvisar en mörk gråbrun färg, medan den yttre delen, ca 1,20 meter bred, är något ljusare gråbrun (figur 15). I övrigt innehöll fyllningen i ytan små mindre bitar av träkol. Innanför rännan finns till synes samma moränlera som utanför men med tillägget att den också innehåller små spridda bitar av krita, vilket moränen utanför rännan inte gör. Detta tyder på att området innanför rännan är påverkat på denna nivå. Kanske är även materialet innanför rännan att betrakta som fyllning. Rännan undersöktes inte vid förundersökningen då plandokumentationen är till räcklig för att bedöma den och konstatera att den är intressant för vidare åtgärder. Området innanför ränna AR3543 innehåller även några anläggningar. I mitten dokumenterades en oregelbunden, mindre ränna, AR3660. Dess fyllning var mörkt gråbrun med inslag av träkol. Då platsen för denna ränna dock sammanfaller med ett utredningsschakt där ingen anläggning konstaterades vid det tidigare tillfället kan det röra sig om en ojämnhet som uppstod och fylldes igen vid igenläggningen av utred ningsschaktet. Det är dock oklart om fyllningen bestod av matjord eftersom intrycket är att den var något mörkare än matjorden i området. Och den innehöll träkol. Har det funnits högfyllning kvar uppblandad med matjorden i området? Detta är inte klarlagt. I övrigt finns ett flertal mindre färgningar innanför ränna AR3543 som tolkas som en grop och elva stolphål pga. deras form och storlek, men det är inte avgjort att det stått några stolpar på platsen. Möjligen är de endast inblandning av humösare material

Undersökningsresultat 25 Figur 15 Del av östra delen av ränna AR3543. Skiftet mellan den inre, mör- kare delen och den ljusare yttre delen markerad med streck. Foto från söder: Åsa Berggren, Sydsvensk Arkeologi.

i den troligen påverkade moränleran innanför rännan. Vidare undersökning får dock utvisa vad det är. Utanför ränna AR3543 noterades ytterligare två rännor, en i söder (AR3824) och en i norr (AR3907). Dessa schaktades inte fram i sin helhet, men det kan konstateras att de inte utgör ytterligare en cirkelrund ränna utanför kantrännan. Den östliga av dessa, AR3907, upptäcktes också redan i ett av utredningsschakten. Denna är minst 10 meter lång (inklusive den del som dokumenterades vid utredningen) och tycks avsmalnande i båda ändar. Möjligen är den kanske inte så mycket längre. Dess bredd varierar inom förundersökningsschaktet mellan 1,18 och 2,83 meter. Denna ränna undersöktes genom ett drygt spadbrett profilsnitt centralt i anlägg ningen. Rännan var grund, som djupast ca 0,13 meter (figur 16). Fyllningen i rännan bestod av en gråbrun, något siltig lera, med förekomst av träkolfragment.

26 Sallerup 180:21 m.fl. 3907 3937

0 0,5 1 m Figur 16 Ränna AR3907 och härd AH3937 i profil från nordost.

I fyllningen togs ett mindre fyndmaterial tillvara, bestående av några få flintföre mål (tabell 5). I fyllningen togs även ett jordprov där tre kärnor av skalkorn och fem fragment av odefinierade sädeskorn påträffades. Materialet tolkas som hushållsavfall. En kärna av skalkorn har 14C-analyserats. Analysen gav en datering till 2548±35 BP (800–590 BC kal. 1 σ, Ua-57577), dvs. till yngre delen av bronsåldern, period V–VI. Detta visar på aktiviteter i närheten av gravhögen under yngre bronsålder, en period då det förekom att man anlade sekundära gravar i äldre bronsålderns gravhögar. Att detta skulle ha skett här är förstås inte möjligt att visa, men att aktiviteter pågick vid gravhögen tycks klargjort. Överst i fyllningen i rännan noterades en härdrest, AH3937. Den var ca 0,1 meter djup (figur 16) och fyllningen i denna bestod av en gråsvart, något siltig lera, med riklig förekomst av träkolsfragment och sot. Härden har anlagts på platsen efter att rännan fyllts igen. Den är således yngre. Inga fynd påträffades i härdens fyllning. Ett jordprov innehöll inget annat än träkol som inte bestämts till träslag. På den västra sidan av kantrännan AR3543 dokumenterades ytterligare en rännlik nande anläggning AR3824. Dock kan konstateras att det inte är säkerställt att detta verkligen utgör en ränna. Möjligen är det ett lager. Fyllningen är gråbrun med rikligt inslag av knytvävsstora stenar. Rännan är ca 14 meter lång och ca 2 meter bred. Den är troligen inte så mycket längre än så, eftersom den inte uppdagades i utvidgningen av förundersökningsschaktet längre söderut och inte heller noterades i intilliggande utredningsschakt åt norr. Den är inte distinkt, och faktum är att ett av utrednings schakten gick rakt igenom den utan att den noterades där heller. Möjligen uppfattades den som en del av matjorden och är troligen grund. Denna ränna undersöktes inte inom ramen för förundersökningen. Dessa två sistnämnda rännor, AR3907 och AR3824, ligger båda på två respek tive tre meters avstånd från kantrännan AR3543. Eftersom de inte utgör ytterliga re en cirkel, utan är avslutade rännor, ska de inte ses som senare anlagda tillägg till gravkonstruktionen. Snarare hör de till någon aktivitet som ägde rum vid högen under yngre bronsålder, flera århundraden efter att den restes. Kanske i samband med sekun dära gravläggningar i högen. Ytterligare en ränna tolkad som ett recent dike, T3861, dokumenterades vid kant rännans norra kant. Den bedöms ha skurit kantrännan, men detta är inte fastslaget. Den bör undersökas vidare för att säkert uteslutas från att vara en del av gravkonstruk tionen. Ränna AR3543 med övriga här nämnda anläggningar ligger inte direkt på den högsta punkten på höjden utan snarare något nerdraget på sluttningen åt väster (figur 17). Om detta är en kantränna till en gravhög har högen legat precis till väster om den högsta punkten, högt upp på sluttningen. Det kan tilläggas att högen då har vätt åt det håll där en äldre vägsträckning passerat (nära dagens sträckning av Tullstorps vägen). Närmast gick en östlig utlöpare av den så kallade Bronsåldersvägen, Östra

Tabell 5 Fyndmaterial i ränna AR3907. Fyndkategori Antal Vikt (g) Flinta, avslag 1 9 Flinta, kärnspets 1 49 Flinta, kärna, övrig 1 58 Totalt 3 116

Undersökningsresultat 27 N

Delområde 8

Delområde 9

0 50 100 m

Figur 17 Topografiskt läge för delom- vägen (Erikson 2001; Samuelsson 2001). Den passerade ca 650 meter väster om läget råde 8 och delområde 9. I delområde för högen (se den svarta streckade linjen i figur 10). Om vägen verkligen anlagts redan 8 syns kantränna AR3543 precis till under bronsålder, har högen varit synligt från vägen? väster om den högsta punkten. Läm- Sammanfattningsvis tolkas ränna AR3543 som en kantränna tillhörande en grav ningarna inom delområde 9 ligger på hög från äldre bronsålder. I övrigt tycks inget finnas bevarat av högen eller den grav sammahöjdsträckning som gravhög och som bör ha legat centralt i högen. Dock kan de två fragment av blad från svärd eller huslämningar i delområde 8. Anlägg- dolkar av brons som påträffades vid utredningen i norra och östra sluttningarna kring ningarna markerade med svart fyllning, höjdryggen samt det nyfunna bladfragmentet och bronsniten utgöra gravgåvor som förundersökningsschakten markerade legat i graven och i sekundärgravar omkring centralgraven. med röd linje, delområdesbegräns- ningen markerad med svart linje, Hus-/stolprads-/hägnadsområde exploateringsområdet markerat med Direkt söder och öster om kantränna AR3543 påträffades ett stort antal stolphål. I svart streckad linje. LIDAR-data visar utredningsschakten som drogs genom området framkom ett begränsat antal stolp höjdlinjer med 0,1 meters ekvidistans. hål, varför den stora koncentrationen var oväntad. Snarare såg vi läget högst uppe på höjden och det där begränsade matjordsdjupet som en förklaring till att eventuella boplatsspår successivt plöjts bort. Dock visade det sig under förundersökningen att man byggt hus och/eller andra stolpkonstruktioner på höjden i flera omgångar. Omkring 10 meter öster om kantränna AR3543 framkom en rad med fyra stolp hål, AS3503, AS3493, AS3477 och AS3465 (figur 18). Avstånden mellan dessa är 1,54, 1,45 och 1,32 meter. De är av liknande storlek, ca 0,3 meter i diameter. Dock är stolphålet längst åt öster, AS3465, något större. Fyllningen i ytan beskrivs som en mörkgrå fyllning med inslag av träkol, förutom stolphålet längst åt öster vars fyllning beskrivs som mörkt gråbrun och flammig, också den med inslag av träkol. Ett av stolphålen, AS3493, undersöktes. Det var 0,08 meter djupt och fyllningen beskrivs som en gråsvart, något sotig lera. Stolphålet hade en spetsig botten. Inga fynd påträf

28 Sallerup 180:21 m.fl. N

3907 3543 142 3965 3937

3505 3493 3477 3465

144 0 1 2 m fades. I ett jordprov identifierades träkol av hassel och ek. En bit träkol av hassel har Figur 18 Rad av stolphål öster om 14C-analyserats till 5075±32 BP (3950–3800 BC kal. 1 σ, Ua-57589), dvs. en datering kantrännan. Anläggningsmarkering: gul till tidigaste delen av tidigneolitikum I. – ränna, grön – grop, svart – stolphål, Stolphålsraden är endast 5,5 meter lång, men kan fortsätta in under ett parti mat röd – härd, ljusgrå – anläggningar i jord som inte schaktades upp i samband med förundersökningen. Så hur lång denna utredningsschakten. konstruktion varit är inte känt. Möjligen utgör den spår efter ett mycket tidigt stolp hus, med tvåskeppig konstruktion. Det är dock intressant att raden pekar direkt mot kantrännan till gravhögen. Det västliga stolphålet är beläget 10 meter från högen. Om stolpraden var samtida med gravhögen är det inte uteslutet att den hörde till gravkomplexet. Det är känt att det funnits rader av stolpar eller stenar som lett till gravhögar under bronsåldern, och exempel finns både lokalt i Malmöområdet, i övriga Sydskandinavien och i övriga Europa (se sammanställning i Thörn 2007). Dock inne bär detta att dateringen av träkolet i det västliga stolphålet inte skulle datera själva stolphålsraden utan snarare aktiviteter som ägt rum på platsen långt tidigare. Detta är långt ifrån säkert och det får i detta läge vara osagt om detta rör sig om spår av ett tidigneolitiskt hus eller en stolprad tillhörande gravkomplexet från äldre bronsålder. Vidare undersökning och analyser behövs. Några meter nordväst om stolphålsraden undersöktes en härdbotten, AH3965. Den var ca 1 meter i diameter i ytan, och endast 0,07 meter djup med flack botten. Fyllningen bestod av gråsvart, sotig och något siltig lera med inslag av träkol samt mindre stenar. Några bitar bränd flinta, bland dem ett avslag, påträffades i fyllningen (tabell 6). I ett jordprov identifierades träkol från ask, björk, ek, hassel samt ett träslag typ rönn. Inget av träkolen har daterats. Samtidighet med gravhögen och/eller stolp raden är alltså inte fastställd.

Undersökningsresultat 29 Tabell 6 Fyndmaterial från härdresten AH3965. Fyndkategori Antal Vikt (g) Flinta, avslag, bränd 1 15 Flinta, övrig, bränd 3 2 Totalt 4 17

Majoriteten av stolphålen i delområde 8 framkom söder om kantrännan i ett område om ca 27x10 meter. Hela 64 stolphål dokumenterades i detta lilla område. Intrycket är att ett flertal hus stått på platsen. Husen eller stolpkonstruktionerna – hägnader? – tycks ha haft en nordväst–sydostlig riktning. Dock var väderförhållandena sådana att rensning i ytan var svår att genomföra och ytterligare stolphål kan möjligen finnas i området (figur 19). Några tydliga huslämningar har därför inte kunnat identifieras, förutom ett eventuellt tvåskeppigt hus, hus 2 (figur 20). Huset kan ha bestått av en rad takbärande stolpar: AS3248, AS3221, AS3148, AS31341, AS3112, AS3094 och AS3084. Raden är 11,5 meter lång och avståndet mellan stolphålen varierar mellan 1,42 och 1,80 meter. Stolphålen efter vad som kan vara de takbärande stolparna hade alla en grå eller mörkgrå fyllning, de flesta med synlig träkol i ytan. Ett par av stolp hålen i det möjliga huset undersöktes. Stolphålet AS3094 var 0,10 meter djupt. Inga fynd påträffades och i ett jordprov kunde vare sig träkol eller annat förkolnat material noteras. AS3221, också i den syd liga linjen, var 0,12 meter djupt. I ett jordprov identifierades ett knappt 40-tal kärnor Figur 19 Området med stolphålen av emmer-/speltvete och en kärna av obestämd typ av korn. I provet hittades även tillhörande hus 2 undersöks av Ilona ett välbevarat äpple, eller egentligen ett äppelskrutt (figur 21). Makrofossilmateria Carlson under blöta väderförhållan- let tolkas som hushållsavfall. En kärna av emmer-/speltvete har 14C-analyserats till den. Foto: Åsa Berggren, Sydsvensk 3495±36 BP (1880–1760 BC kal. 1 σ, Ua-57576), dvs. en datering till senneolitikum Arkeologi. II eller äldre bronsålder period I. Detta är en trolig datering för huset.

30 Sallerup 180:21 m.fl. N

4031

3230 4151 3248 3199 3139 3221 3148 3212 3131 3157 4629 3112 4613 3094

3084

0 1 2 m

Figur 20 Figur 20. Stolphål som ingår i hus 2 (eller möjligen ingår) markerade med anläggningsnummer. Anläggnings- markering: gul – ränna, grön – grop, svart – stolphål, röd – härd, ljusbrun – lager, ljusgrå – anläggningar i utredningsschakten.

Figur 21 Ett par bitar av det förkolnade äpple som påträffades i AS3221. Den största biten är som längst 21 mm. Foto: Stefan Gustafsson, Arkeologi- konsult.

Undersökningsresultat 31 Att äpplen bevaras från denna tid är mycket ovanligt. Det finns ingen anledning att tro annat än att äpplet och vetekornet är samtida då artsammansättningen i det makrofossila materialet inte indikerar någon kronologisk blandning. Detta gör äppel skruttet till ett av de äldsta äpplen som påträffats i Sverige. Dock långt ifrån äldst. Det finns flera äldre äpplen bevarade i förkolnat tillstånd, bl.a. ett kärnhus från Rönne holms mosse (Sjöström 2011) och flera äpplen från den mellanneolitiska Alvastra pålbyggnad i Östergötland (Browall 1986). Där påträffades mängder av förkolnade äpplen från vildapel. Det antas att man samlat och torkat dessa vildäpplen och sedan konsumerade dem, bland annat i samband att man samlades för rituella fester och måltider på pålbyggnaden (Browall 1986; Malmer 1999). Dock är det inte klarlagt att hus 2 verkligen hade en tvåskeppig konstruktion. Den kan möjligen ha varit treskeppig. En tänkbar, men dåligt bevarad nordlig takbärarrad skulle i så fall bestå av AS3230 och 3139. Den norra linjen är således mycket sämre bevarad än den sydliga. De två stolphålen undersöktes. AS3139 i norra stolpraden, var 0,10 meter djupt. I ett jordprov fanns inget förkolnat material alls. I stolphålet AS3230 som var 0,11 meter djupt påträffades småstenar i botten som tolkas som stenskoning. I ett jordprov identifierades träkol av björk. Ingen 14C-analys har utförts. De två stolphålen skulle kunna bilda möjliga bockpar i ett treskeppigt hus tillsam mans med två av stolphålen i den sydliga stolphålsraden. Mellan bockparet AS3221 och AS3230 är avståndet 1,55 meter och mellan AS3148 och AS3139 är avståndet 1,65 meter. Några väggstolpar kan också ha lämnat spår i form av stolphålen AS3212, AS3157, AS4629 och AS4613 i söder. Om detta var ett treskeppigt hus är dateringen av vetekornet till senneolitikum/ äldre bronsålder kanske missvisande. Det kan i så fall vara ett äldre material som hamnat i ett yngre stolphål. Takkonstruktionen är relativ smal och skulle i så fall in dikera ett yngre hus, möjligen från järnålder. Men om dateringen i AS3221 daterar hela huset så kan det ha varit samtida med gravhögen. Ett hus beläget så nära en gravhög (AS3230 ligger 7,8 meter från kantränna AR3543) är, om de är samtida, att betrakta som en del av gravmiljön, och kan ha haft en funktion kopplad till gravläggningarna som ägt rum på platsen. Ett vanligt bostads hus var knappast anlagt så nära gravhögen. I den möjliga huslämningen hus 2 påträffades ett mindre lager, AL3199, som visade sig täcka ytterligare ett stolphål. Det bör dock inte ha hört till ovan nämnda hus, utan hört till en annan konstruktion. Stolphålet låg nere i en försänkning där lagret samlats (figur 22). Stolphålet var från ytan 0,42 meter djupt och fyllningen i detta bestod av en mörkt grå, något lerig silt med träkolsfragment. Lagret som tycks bildats kring stolpen var som mest 0,16 meter djupt och bestod av en grå, något sotig, lerig silt, också med träkolsfragment. Ett jordprov togs på lagret och visade sig innehålla ett flertal kärnor av emmer-/speltvete och fragmenterade sädeskorn som inte identifierats till art. En kärna av skalkorn påträffades också samt träkol som inte identifierats till träslag. Mate rialet tolkas som hushållsavfall som förkolnats i samband med matberedning. Ingen datering har gjorts på detta material.

Figur 22 Profil fron väster genom lag- 0 0,5 1 m ret och stolphålet i anläggning AL3199.

32 Sallerup 180:21 m.fl. Norr om den svårtolkade huslämningen framkom ett par korta rader av mindre stolphål. De bildar inget uppenbart tydligt mönster men är en del av spåren efter hus och hägnader och liknande stolpkonstruktioner som stått här på höjden. Av dessa mindre stolphål undersöktes ett, AS4151. Det var 0,12 meter djupt. Fyllningen bestod av en gråsvart, något siltig lera. Inga fynd påträffades. I ett jordprov fanns inget för kolnat material. Mellan huslämningen och gravhögen undersöktes spåren av en härd, AH4031. Den var 0,08 meter djup och fyllningen bestod av en gråsvart, något sotig och siltig lera med förekomst av träkol, samt skörbränd och vittrad sten. Inga fynd påträffades. Men i ett jordprov identifierades skal av en förkolnad hasselnöt. Den 14C-analyserades och dateras till 2627±34BP (825–790 BC kal. 1 σ, Ua-57578), dvs. en datering till yngre bronsålder period V. Detta är samstämmigt med dateringen från rännan AR3907 som ligger 13 meter åt norr. Detta visar på aktiviteter kring gravhögen även under den senare delen av bronsåldern, kanske då man anlagt sekundärgravar på platsen? Norr om kantrännan AR3543 framkom tre stolphål, AS3813, AS3803 och AS3852. De hade en fyllning som beskrivs som mörkgrå respektive gråbrun med inslag av träkol. De kom inte att undersökas. De bildar en svagt böjd rad om ca 10 meter. Kan de möjligen vara spåren av en hägnad som inhägnat gravhögen? Fler stolphål skulle behövas för att göra en sådan tolkning trolig och datering behövs för att avgöra det kronologiska förhållandet till gravhögen. Östra sluttningen På sluttningen ner mot motorvägen framkom i ett separat schakt (se figur 12) endast några spridda anläggningar, bland annat en större grop (AG4288) med mörkgrå fyll ning och partier med skörbränd sten och träkol i kanterna. Möjligen utgör denna grop en större kokgrop eller så har man dumpat rester från eldstäder i en avfallsgrop. Denna bild av spridda men större, mer substantiella lämningar på den östliga slutt ningen stämmer överens med resultaten från utredningen. Då framkom ytterligare två större gropar (bl.a. med keramik i ytan) och några andra mindre anläggningar. Det tycks alltså som att ytan åt öster använts av bosättningarna på toppen av höjden. Det fanns även lämningar i stäckningen för Yttre ringvägen men ingen av dessa fick en datering till bronsålder. Dock påträffades ett fragment av en bronsnål (Dock 1997, 1998; Grehn m.fl. 2007). Sammanfattningsvis är delområde 8 mycket intressant med gravhögen på höjden. Den kan ha ingått i en mer komplex gravmiljö med hus och eventuella sekundärgravar, och möjligen en stolprad riktad mot högen. Dessa aktiviteter har minst två faser, under skiftet senneolitikum/äldre bronsålder och under yngre bronsålder period V och VI. Detta måste dock redas ut och mängden av stolphål på höjden gör det troligt att det kan finns fler faser i dessa lämningar. Det är dock intressant att det makrofossila materialet, som trots att det är litet, visar vissa tendenser som kan tolkas som att den äldre perioden dominerar aktiviteterna på höjden. Dessa är förekomsten av emmer-/speltvete som var vanligare under perioden neolitikum–äldre bronsålder samt den totala avsaknaden av ogräsfrö vilket indikerar att man repat säden, och inte skurit den vid marken som under yngre bronsålder och järnålder. Emmer-/speltvete påträffades bara i delområde 8 i undersökningen. En träkolsdatering visar att det även varit aktivitet här på höjden även långt tidi gare, under tidigaste delen av tidigneolitikum. Oavsett om man tolkar stolphålen som ett tidigt hus eller inte, så har man ändå utnyttjat på platsen på något sätt. Samtidig heten med intensiv flintbrytning under tidigaste delen av tidigneolitikum gör platsen intressant i förhållande till flintgruvorna (Berggren m.fl. 2016; Berggren manus). Var detta en närliggande boplats där människor som var involverade i flintbrytningen tillfälligt vistades? Det finns spår av tillfälliga visten nedanför kullen från perioden (Grehn m.fl. 2007).

Undersökningsresultat 33 N

3032

2522

2549

2960 2949 Figur 23 Översikt över delområde 9. Förundersökningsschakt markerade med mörkgrå linje. Utrednings- schakt markerade med ljusgrå linje. De anläggningar som nämns i texten är markerade med anläggningsnummer. Anläggningsmarkering: gul – ränna, grön – grop/grophus, svart – stolphål, röd – härd, ljusbrun – lager, ljusgrå – 0 10 20 m anläggningar i utredningsschakten.

DELOMRÅDE 9 Omkring 40 meter söder om delområde 8 undersöktes lämningar inom delområde 9 (figur 23), belägna på samma höjdsträckning (figur 17). Mellan dessa områden fanns mycket få lämningar i utredningsschakten, men med tanke på hur mycket som fram kom i förundersökningen invid relativt tomma utredningsschakt i område 8 är det möjligt att boplatslämningarna fortsätter söderut utmed höjdsträckningen. Därför är det också möjligt att lämningarna inom delområde 8 och 9 är från samma boplats, åtminstone under någon av faserna. För detta talar också att det nordligaste schaktet i område 9 och alltså närmast delområde 8, också innehöll flest anläggningar. Inom delområde 9 togs fyra mindre ytor upp vid förundersökningen. I dessa fram kom relativt många anläggningar, främst gropar och stolphål, men också några här drester, en ränna och ett större vattenavsatt lager i en större sänka (tabell 7). Vid utredningens metalldetektering påträffades inga metallfynd alls i detta område, varför det inte kom att ingå i förundersökningens metalldetekteringsinsats.

Tabell 7 Anläggningar påträffade i delområde 9. Anläggningstyp Antal Varav undersökt Grop 10 - Grophus/brunn 1 - Härd 3 2 Kulturlager 2 - Ränna 1 - Stolphål 9 2 Totalt 26 4

34 Sallerup 180:21 m.fl. 1

Figur 24 Profil från norr genom härden 0 0,5 1 m AH2522.

AG2549 Grophus eller brunn En större grop, AG2549, som kan vara ett grophus eller en större brunn framkom också. Gropen var avlång eller nästan rektangulär med rundade hörn till formen i plan. Fyllningen i denna grop var grå. I kanten förekom ett tydligt stolphål, AS2613, också det med grå fyllning, vid det västliga ”hörnet”. I övrigt finns små utbuktningar vid de andra ”hörnen”, vilket kan tyda på spår av fler stolpar i kanten. Ytterligare ett stolphål (AS2540) ligger 1,40 meter sydost om gropen, också det med grå fyllning. Grophuset (eller brunnen) var placerat nära en sänka där ett vattenavsatt lager påträffades. Detta lager framkom både i schaktet där grophuset finns och i ett schakt som drogs direkt söder om detta. Läget nära sänkan skulle möjligen tala för att det är en brunn snarare än ett grophus. Då schaktet snabbt fylldes med vatten pga. den blöta väderleken så kunde ingen av de ovan nämnda anläggningarna undersökas. Dock fanns en härdrest, AH2522, längre åt nordväst i samma schakt, som låg lite högre och därför kunde grävas. Den var relativt grund, 0,15 meter (figur 24). Fyllningen bestod av en gråsvart, något sotig lera med inslag av träkol samt stenar i botten i väster. Inga fynd påträffades i fyllingen. I ett jordprov påträffades relativt stora mängder träkol. En bit träkol har identifierats till ask. Denna bit har 14C-analyserats, vilket gav en datering till 4746±32 BP (3640–3380 BC kal. 1 σ, Ua-57587),dvs. en datering till tidigneolitikum I–II. Det är därför sanno likt att härden inte var samtida med grophuset. Härden är snarare mycket äldre. I schaktet åt norr framkom ett flertal anläggningar, så som gropar, härdar och stolphål samt en ränna. Av dessa undersöktes härden AH3032, en till formen oval och 0,15 meter grund härdrest. Fyllningen bestod av en gråsvart, något sotig, lerig silt, med enstaka träkolsfragment. Inga fynd påträffades i fyllningen. I ett jordprov har träkol från ask och björk identifierats. I schaktet längst i söder framkom ett par gropar och fem stolphål. Stolphålen bildar dock inte någon tydlig huslämning. Två av dem undersöktes, AS2949 och AS2960. De låg på 0,1 meters avstånd från varandra. Båda hade en fyllning bestående av grå brun, lerig silt. Inga fynd påträffades i något av stolphålen. I AS2949 framkom en del små stenar, möjligen en tidigare stenskoning. I detta stolphåls fyllning påträffades lite träkol som dock inte kunde identifieras till art. I det andra stolphålet påträffades inget träkol alls. Sammanfattningsvis kan sägas om delområde 9 tycks ha utnyttjats för bosätt ningar under flera perioder, då spår från både tidigneolitikum och yngre perioder (grophuset/brunnen) har påträffats. Troligen har hela höjdsträckningen utnyttjats för bosättningar och andra aktiviteter under flera perioder.

DELOMRÅDE 10 Delområde 10 är beläget längre ner i den västliga sluttningen från den höjdrygg som går genom exploateringsområdet. Delområde 10 är litet till ytan, delvis beroende på att halva området föll bort efter utredningen då exploateringsytan ritades om. Därför kom endast den östliga delen att ingå i förundersökningen (figur 25). Endast ett schakt togs upp, som dock kom att täcka en stor del av ytan (28 %) eftersom ett större gropsystem påträffades och togs fram i sin helhet. Dock var anläggningarna i delområdet få (tabell 8).

Undersökningsresultat 35 N

1492

1479

129

130 0 5 10 m 131

Figur 25 Översikt över delområde Delområdet är intressant då en del av en armborstfibula av brons påträffades här 10. Förundersökningsschakt marke- i matjorden under utredningen (Berggren 2017:41f). Den kan dateras till folkvand rade med mörkgrå linje. Utrednings- ringstid. Dock kom den exakta platsen där den påträffades att utgå på grund av den schakt markerade med ljusgrå linje. förändrade gränsdragningen för exploateringsområdet. De anläggningar som nämns i texten Vid utredningen påträffades endast ett fåtal metallföremål vid metalldetekteringen, är markerade med anläggningsnummer. bland annat en fot till en armborstfibula från folkvandringstid (Berggren 2017:42). Anläggningsmarkering: gul – ränna, Vid förundersökningen påträffades ytterligare tre metallfynd (se bilaga 5) i matjor grön – grop/gropsystem, ljusbrun den vid detektering. Dessa bestod av en klump av bly (MHM188:130), en klump av – lager, ljusgrå – anläggningar i utred- brons (MHM118:131), troligen från efterreformatorisk tid, samt en smälta av brons ningsschakten. Brun linje markerar var (MHM118:129). Den senare är troligen av äldre datum och kan möjligen härröra från anläggningarna snittats. Röda punkter metallhantverk under järnåldern. med fyndnummer – metallfynd i matjorden. Gropsystem AG1492 AG1492 uppmättes som ett sammanhängande gropsystem om ca 18x8 meter i plan. Det består troligen av ett stort antal nedgrävningar med gemensam fyllning. I söder noterades endast rännor, men dessa hör troligen till gropfyllningar i gropsystemet – och de partier som tolkats som orörd morän mellan rännorna och groparna är troligen också gropfyllning, bara inte uppblandad med humöst material. Gropsystemets fyllning består av en mörkgrå lerig silt, med inslag av träkolsfrag ment, enstaka mindre stenar av bergart (upptill ca 0,10 i diameter), samt vittrad sten, flintknutor och bränd flinta. Större stenar fanns i fyllningen i den grop som var grävd längst åt sydöst.

Tabell 8 Anläggningar i delområde 10. Anläggningstyp Antal Varav undersökt Gropsystem 1 1 Kulturlager 1 1 Ränna 2 - Totalt 4 2

36 Sallerup 180:21 m.fl. Gropsystemet undersöktes i begränsad utsträckning genom att ett snitt drogs genom ett mindre parti i en grop som låg i kanten på den centrala delen av gropsystemet. Där i kanten var gropen endast 0,18 meter djup. En liten bit bränd flinta noterades i fyllning en, i övrigt framkom inga fynd i den undersökta delen. I ett jordprov kunde träkol från ek och björk identifieras. En bit träkol av björk har 14C-analyserats och ger en datering till 4154±31 BP (2870–2670 BC kal. 1 σ, Ua-57584), dvs. främst mellanneolitikum B. Dock kan dateringen dras bak till senaste delen av mellanneolitikum A. Mellanneoliti kum kan tyckas vara en väl tidig datering för detta gropsystem. Större gropsystem där man till exempel hämtat lera till lerklining av hus kan snarare förväntas vara från yngre brons- eller järnålder. Det återstår att undersöka om detta gropsystem verkligen är äldre eller om det finns ett kronologiskt blandat material i fyllningen, med äldre inslag. Direkt öster om det stora gropsystemet ligger några färgningar, tolkade som rännor samt en laggerrest, AL1479. Den senare uppfattades i ytan som en grop men kom efter undersökning att tolkas som en lagerrest. Lagret bestod av en något flammig, gråsvart lerig silt med träkolsfragment. Inga fynd påträffades. Ett obestämt korn påträffades i ett jordprov. Sammanfattningsvis är delområde 10 intressant både vad gäller en tidig fas av akti viteter, under mellanneolitikum som ämnat spår i form av träkol, och senare faser som kan ha tagit formen av bosättning (täkt av klinelera) och eventuellt metallhantverk (bronsklump).

DELOMRÅDE 11 Delområde 11 är beläget på den östliga sluttningen av höjdryggen och är det näst största delområdet efter område 13. Här togs nio schakt upp (figur 26). De två nord liga schakten drogs delvis några meter utanför delområdets gräns, då en anläggnings koncentration fortsatte utåt. Fyra schakt var mindre. Dessa var belägna centralt och västligt i delområdet och uppvisade inga lämningar. Däremot framkom lämningar i de övriga schakten och visar att sluttningen åt öster och sydost använts för olika aktivite ter. Där påträffades ett större antal gropar och stolphål, men även härdar, en kokgrop, rännor och lager, i vissa fall med stenpackningar (tabell 9). Delområdet fick sin nordliga begränsning efter utredningen delvis på grund av före komsten av två bronssmältor under utredningen som pekar på metallhantverk, möj ligen under järnålder. I den kompletterande metalldetektering som utfördes nu under förundersökningen framkom ytterligare tio metallfynd (se bilaga 5). De var spridda i delområdets nordliga och västliga delar. De består främst av bly- och bronsklumpar och smältor samt ett vardera av bleck (MHM188:136), handtag (MHM118:132) och beslag (MHM118:140). Handtaget av brons är förgyllt och har troligen suttit på ett bestick. Det är från efterreformatorisk tid. Denna datering gäller även bronsbeslaget som troligen suttit på någon typ av möbel. En av bronssmältorna (MHM118:134) är troligen äldre, möjligen från järnålder. Den skulle kunna tolkas så att ett äldre metall hantverk lämnat spår i området. Dock är en av bronsklumparna (MHM118:137) helt

Tabell 9 Anläggningar påträffade i delområde 11. Anläggningstyp Antal Varav undersökt Grop 22 2 Härd 4 3 Kokgrop 1 1 Kulturlager 5 2 Ränna 2 - Stenpackning i lager 3 1 Stolphål 19 - Totalt 56 9

Undersökningsresultat 37 N 2329 140

2426

2303

137 136

132 1416

1910 134

1749

1736

2847 2895 2835 2860 2809

0 10 20 m

Figur 26 Översikt över delområde 11. utan patina och av en legering som tyder på modern tid. Spåren av metallhantverk Förundersökningsschakt markerade finns på platsen, men är svåra att säkert datera. Metallhantverk under flera perioder, med mörkgrå linje. Utredningsschakt järnålder och efterreformatorisk tid, kan inte uteslutas. markerade med ljusgrå linje. De anlägg- ningar som nämns i texten är marke Härd och kokgrop i norr rade med anläggningsnummer. Anlägg I de två nordliga schakten där de två äldre bronssmältorna påträffades under utred ningsmarkering: gul – ränna, grön ningen finns spridda anläggningar, och av dessa undersöktes ett par anläggningar, en – grop, svart – stolphål, röd – härd, härd och en kokgrop. Härden, AH2426, låg i det östliga av dessa två nordliga schakt. mellangrå – stenpackning, ljusbrun Det var en avlång (2,8 meter) och relativt grund (0,14 meter) anläggning och får – lager, ljusgrå – anläggningar i utredningsschakten. Blå ruta – undersökt Tabell 10 Fyndmaterial från härd AH2426. kvadratmeterruta. Röda punkter med Fyndkategori Antal Vikt (g) fyndnummer – metallfynd i matjorden. Flinta, avslag 1 2 Flinta, avslag, bränt 2 4 Totalt 3 6

38 Sallerup 180:21 m.fl. snarare betraktas som en härdrest. Fyllningen bestod av en gråsvart siltig lera, med Figur 27 Kokgropen AO2329 under enstaka träkolfragment och lite sot. Den innehöll även stenar med en storlek upptill utgrävning sedd från norr. Foto: Ilona ca 0,25 meter i diameter. I fyllningen påträffades även tre flintavslag, varav två är Carlson, Sydsvensk Arkeologi. brända (tabell 10). I ett jordprov identifierades träkol till träslagen ek, hassel och tall. En bit träkol av hassel har 14C-analyserats till 5082±32 BP (3960–3800 BC kal. 1 σ, Ua-57586), dvs. en datering till tidigneolitikum I. Den tidigneolitiska aktiviteten som lämnat spår längre norrut har alltså haft sin fortsättning här längre söderut, på en liten höjd som hör till den större höjdryggen i området. Kokgropen AO2329 låg i det västliga av de två nordliga schakten i delområde 11. Den var rund i plan och 0,5 meter djup (figur 27). Gropen var fylld av vittrad och skörbränd sten av både bergart och flinta. Stenarnas storlek varierade mellan ca 0,10 och 0,30 meter i diameter, men även småsten förekom. Mellan stenarna fanns en fyll ning av grå, något sotig lera med enstaka träkolsfragment. Underst i fyllningen fanns en ljust grå lera mot botten. Inga fynd tillvaratogs i kokgropen. Härd och grop i öster I de två schakt som drogs i den östra delen av delområde 11 framkom ett större vat tenavsatt lager längst ner mot öster och relativt tätt med gropar och stolphål samt ett par härdar. En större grop AG2303, i det nordliga av dessa två schakt undersöktes. På grund av att schaktet vattenfylldes kunde endast en lite del avgropen undersökas. Gropen var i den norra kanten 0,24 meter djup. Fyllningen bestod av ett övre lager av gråbrun lerig silt, ställvis mycket sot och inslag av träkolsfragment, upplöst lera (ev. bränd eller eldpåverkad) och enstaka små stenar, samt ett undre lager av gråbrun lerig silt, infiltrerat av gul lera och på botten även större sten – upptill ca 0,30 meter i diameter. Inga fynd påträffades. Ett jordprov togs i fyllningen men detta kom inte att analyseras.

Undersökningsresultat 39 I det södra av de två östligaste schakten framkom bland många gropar och stolphål även två härdar. I den större av dessa, AH1416, undersöktes en kvadrant i nordväst. Den västra delen uppfattades vid schaktningen som något flammig, medan det fanns ett parti med sot i träkol i den östra delen. Härden var endast 0,12 meter djup i den undersökta delen. Fyllningen bestod där av en gråsvart, något sotig, lerig silt. I fyll Figur 28 Den möjliga sträckningen av ningen fanns även vittrad sten och obearbetad flinta, främst mot botten. I ett jordprov en tidigare bäckfåra markerad med blå påträffades ett fragmenterat sädeskorn. Inga fynd påträffades. Anläggningen tolkas linje. Den kan följas i 150 meter. Inmätta som en härdrest. anläggningar markerade med ljusgrå färg. Förundersökningsschakt marke- Två lager i söder rade med mörkgrå linje och utrednings- I den södra delen av delområde 11 drogs ett längre sökschakt med koncentrationer av schakt med ljusgrå linje. Höjdkurvor lager och anläggningar i norr och söder. I norr, intill ett tidigare utredningsschakt där med 0,1 meters ekvidistans. Notera att flera anläggningar noterats, framkom ett större lager, AL1910. Det är möjligt att detta vattendraget följer topografin åt syd- lager är delvis vattenavsatt då det eventuellt går att följa i en möjlig bäckfåra åt väster, där väst trots att intrycket är att sluttningen det synts i flera av de tidigare utredningsschakten (figur 28). I förundersökningsschaktet lutar åt sydost. Bäckfåran iakttogs även täckte det en yta på 15 x 8 meter, men är alltså större och framför allt längre än så. i förundersökningsschaktet i sydväst, Lagret består av en mörkgrå lerig silt (figur 29). I lagret finns fläckvis med träkol men kunde inte mätas in pga. vat- och svarta partier samt samlingar med stenar i huvudstorlek. Djupet var ca 0,15 meter tenmängden i schaktet där. Det tycks centralt i lagret. alltså fortfarande finnas en vattenådra Lagret undersöktes i en kvadratmeterruta centralt i lagret samt igenom ett snitt i marken i denna sträckning. genom ett svartare parti i norr. I den undersökta kvadratmeterrutan framkom en sam

0 10 20 m

40 Sallerup 180:21 m.fl. ling stenar som möjligen kan tolkas som en gles, eller förstörd, stenpackning. För att Figur 29 Lager AL1910 rensas fram av följa denna togs ytterligare en yta åt väster där den glesa stensamlingen fortsatte. Ste Andreas Nilsson. Foto från väster: Åsa narna täcker en yta som är ca 4 meter lång i denna centrala del av lagret. Ett flintavslag Berggren, Sydsvensk Arkeologi. tillvaratogs i denna del. I den norra, avsmalnande delen av lagret noterades flera mör kare partier. Spridda i denna del påträffades två flintavslag, några bitar av vad som kan vara slagg samt en bronssmälta (tabell 11). Fyndmaterialet talar för att det förekommit metallhantverk någonstans i närheten. Flintavslagen utgör ett för litet material för att någon slutsats om datering eller funktion etc. ska kunna göras. Dock påträffades en del metallföremål från historiskt tid i ett parti i den södra delen när vi undersökte hela det framschaktade lagret med metalldetektor. Vi såg ingen nedgrävning här, men det är inte avgjort att föremålen framkom i lagret eller om de låg i någon form av sentida störning. Inga ytterligare metallföremål eller smältor påträffades i övriga lagret. Längst i norr drogs ett profilsnitt som gick genom ett av de svarta partierna. Detta kan ha utgjort en avlång, grund härdbotten, 0,08 meter djup med ljusare partier om kring (figur 30). Fyllningen i denna bestod av en brunsvart, lerig silt med inslag av sot och träkol. I ett jordprov identifierades träkol av trädslagen ek, hassel och tall. Träkolsbiten av hassel har 14C-analyserats och gett resultatet 5294±32 BP (4230–4040 BC kal. 1 σ, Ua-57585), dvs. en datering till sista delen av mesolitikum alternativt allra tidigaste delen av tidigneolitikum.

Tabell 11 Fyndmaterial från lager AL1910. Fyndkategori Antal Vikt (g) Flinta, avslag 3 122 Slagg 4 2 Smälta, brons 1 9 Totalt 8 133

Undersökningsresultat 41 1 2 1

Figur 30 Profil från nordost genom 0 0,5 1 m norra delen av AL1910.

Lagret är således ett resultat av i tid vitt skilda aktiviteter. Träkolsbiten har tillkom mit tidigt, kanske samtidigt som man bröt flinta i de närbelägna flintgruvorna. Man kan således ha uppehållit sig här i gruvornas närhet, kanske som en tillfällig boplats. Lagret innehåller också spår av metallhantverk. Från vilken period är inte klarlagt men järnålder är inte uteslutet. Lagret tycks också innehålla moderna spår i form av järnföremål. Därför är det troligt att lagret blivit till av en kombination av mänskliga och naturliga processer. Det kan vara en igenslammad bäckfåra där material från när liggande aktiviteter hamnat under flera perioder, allt från senmesolitikum/tidigneoli tikum till järnålder och modern tid. Figur 31 Plan över lagret AL2809 med Kring AL1910 framkom några gropar och rännor, men dessa kom inte att under anläggningar. Anläggningsmarkering: sökas i samband med förundersökningen. brun – lager, röd – härd, mörkgrå – Till bilden av ett eventuellt metallhantverk kopplat till lager AL1910 ska läggas de stenpackning, ljusgrå – anläggning i metallföremål som framkom i metalldetekteringen i närheten. Den smälta av brons utredningsschakt. Blå – undersökt (MHM118:134) som möjligen är från järnålder framkom endast 28 meter öster om kvadratmeterruta. lagret (se figur 26).

2847

2895 2835 G4074

2860

2809

0 1 2 m

42 Sallerup 180:21 m.fl. Detta fynd kompletterar de som framkom vid detekteringen som genomförde Figur 32 De övre stenarna i stenpack- under utredningen då två smältor/klumpar av brons påträffades en bit längre norrut ningen syns i ruta G4074. Fotograferad som kan tyda på metallhantverk, möjligen under järnålder (Berggren 2017:53ff). från öster. Foto: Kristian Brink, Syd- Längst söderut i delområde 11 framkom ytterligare ett lager, AL2809 (figur 31). svensk Arkeologi. Det täckte en yta på 21 x 14 meter i förundersökningsschaktet. En del av lagret togs fram redan i ett utredningsschakt, men uppfattades då som en kokgrop. Förklaring till detta är de stensamlingar som noterades på flera ställen i lagret. De var så pass av gränsade i lagret att de mättes in som separata enheter, AP2847, AP2860 och AP2895. Lagret AL2809 tolkas som ett kulturlager som avsattas av en kombination av aktivitet, erosion och eventuellt också vattenrörelser. Lagret bestod av gråbrun lerig silt med inslag av sot och träkol. Lagret undersöktes genom att en kvadratmeterruta (G4074) grävdes i den största av stenpackningarna (AP2860). I rutan noterades att större stenar låg högre i lagret (figur 32) än de flatare stenar som hörde till stenpackningen. I rutan framkom både bränd flinta och bränd lera. I ett jordprov identifierades träkol till träslagen björk, ek och tall. Träkolsbiten från björk har 14C-analyserats till 2472±30 BP (760–530 BC kal. 1 σ, Ua-57588), dvs. en datering till yngre bronsålder period V–VI. Längst i sydöst i förundersökningsschaktet drogs ett skopdrag igenom lagret för att undersöka djupet. Lagret fortsätter söderut och är alltså inte avgränsat. Det var i detta parti 0,25–0,30 meter djupt. I övrigt plockades fynd in som påträffades i ytan av lagret. De påträffades i sten packningarna men också utanför (tabell 12). Centralt i lagret påträffades en rund härdrest, AH2835. Den bestod av ett lager av sot och träkol, endast någon centimeter tunt. Träkolen har identifierats till träslag björk. Lite bränd flinta noterades i anläggningen, men sparades inte. Den tolkas som en härdbotten efter en eldplats som anlagts på lager AL2809.

Undersökningsresultat 43 Tabell 12 Fyndmaterial påträffat i lager AL2809 och i stenpackningarna i lagret. Fyndkategori Antal Vikt (g) Flinta, avslag 6 30 Flinta, avslag, bränt 2 2 Flinta, avslag med retusch 3 30 Flinta, övrig, bränd 2 9 Slagg? 1 1 Bränd lera, klining 1 9 Totalt 14 72

Lager AL2809 med stenpackningar och härd har troligen bildats av en kombi nation av mänskliga aktiviteter och naturliga processer som erosion. Liksom lager AL1910 kan även AL 2809 vara bildat av en kombination av mänskliga och naturliga processer. Dock är inslaget av eroderade jordmassor större här nära botten på slutt ningen. Stensamlingarna tolkas som stenpackningar och visar också att man anlagt olika konstruktioner på platsen. Dateringen till yngre bronsålder period V–VI visar att i alla fall några av aktiviteterna härrör från denna tid, men det är inte uteslutet att lagret bildats under fler perioder, liksom AL1910. I sluttningen mellan de två lagerbildningarna AL1910 och AL2809 (avståndet mellan dem är drygt 50 meter) framkom några spridda anläggningar, varav två tyd liga, runda gropar kan nämnas, AG1736 och AG1749. Den förstnämnda undersöktes inte men noterades i ytan ha en mörkgrå fyllning med inslag av träkol samt några stenar. Möjligen utgör gropen en härd? Den sistnämnda gropen undersöktes, och visade sig vara 0,3 meter djup. Den hade raka kanter och en plan botten (figur 33). Figur 33 Profil från öster genom Fyllningen bestod av ett huvudsakligt lager av en grå, lerig silt, med enstaka stenar och gropen AG1749. Foto: Kristian Brink, enstaka träkolsfragment samt ett tunnare undre lager av ljusgrå, lerig silt. Inga fynd Sydsvensk Arkeologi. påträffades i fyllningen, men i ett jordprov påträffades en sädeskärna av obestämt korn.

44 Sallerup 180:21 m.fl. Lite träkol som dock inte identifierats till träslag fanns också i provet. Sädeskornet har 14C-analyserats vilket gav resultatet 2422±32 BP (700–400 BC kal. 1 σ, Ua-57575), dvs. en datering till yngre bronsålder period VI/inledningen av förromersk järnålder. Gropen kan på grund av formen med raka sidor och en plan botten tolkas som en lite förrådsgrop. Den dateras till yngre bronsålder/äldre järnålder, men kanske är den tidigare dateringen mer trolig, om man tänker sig att gropen hör samman med lagret längst ner i sluttningen under sena delen av bronsålder. Sammanfattningsvis kan sägas om delområde 11 att det finns spridda spår av akti vitet över området, med dateringar till senmesolitikum/tidigneolitikum och till yngre bronsålder/äldre järnålder. En svag koppling till metallhantverk verkar finnas, men detta är inte säkerställt och inte heller daterat.

DELOMRÅDE 12 Figur 34 Översikt över delområde Delområde 12 är liksom område 11 beläget på den östra sluttningen av höjdryggen 12. Förundersökningsschakt marke- som sträcker sig genom området. Vid utredningen framkom spridda anläggningar rade med mörkgrå linje. Utrednings- samt två koncentrationer av metallfynd i matjorden, en nordlig med smältor och klum schakt markerade med ljusgrå linje. par som tyder på metallhantverk, eventuellt under järnålder, samt en sydlig med bland De anläggningar som nämns i texten annat ett fragment av en vikingatida sölja. Anläggningarna som påträffades under är markerade med anläggningsnummer. förundersökningen kan också delas upp i en nordlig och en sydlig koncentration som Anläggningsmarkering: gul – ränna, sammanfaller med de tidigare anläggningarna och metallfynden (figur 34). grön – grop, svart – stolphål, ljusbrun Under metalldetekteringen under förundersökningen framkom ytterligare 18 – lager, ljusgrå – anläggningar i utred- metallföremål (se bilaga 5). Dessa framkom också på ett sätt som stärker koncentra ningsschakten. Röda punkter med tionerna av anläggningar och metallfynd till norr och söder. Dock framkom också fyndnummer – metallfynd i matjorden.

128 121 126 1107/6517

115

116 873 112 113

382 414

0 10 20 m

Undersökningsresultat 45 Figur 35 Fragment av blad av svärd eller dolk av brons MHM118:128. Foto: Erik Johansson, Sydsvensk Arkeologi.

ett par av de nya metallfynden mellan de båda koncentrationerna. Metallfynden som påträffades inom ramen för förundersökningen består främst av smältor och klumpar av brons och bly. Några av dessa (MHM:118:113, 121 & 126) tolkas som äldre, och stärker bilden av ett metallhantverk eventuellt under järnålder. Dessa tre var spridda i området, två högt uppe i sluttningen och en långt ner i sluttningen. Samtidigt ger ett Figur 36 Bladfragmentets placering par av klumparna (MHM:115 & 116) intryck av att vara från nyare, efterreformato på höjdryggen markerad med ljusblå risk tid. Liksom inom område 11 är det svårt att tidsfästa det metallhantverk som kan punkt och övriga metallfynd med röd ha ägt rum på platsen. Dock finns andra intressanta metallföremål som kan dateras. punkt. Förundersökningsschakt mar- Detta gäller främst ytterligare ett fragment av ett blad från en dolk eller ett svärd av kerade med grå linje, utredningsschakt brons (MHM118:128, figur 35). Det framkom i den norra delen av sluttningen, precis med ljusgrå linje och anläggningar med på höjdryggens förlängning (figur 36), precis utanför delområdets gräns. Kan det möj ljusgrå färg. ligen ha funnits en gravhög även här? I de övriga fall där bladfragmenten påträffats i

0 50 100 m

46 Sallerup 180:21 m.fl. Tabell 13 Anläggningar påträffade i delområde 12. Anläggningstyp Antal Varav undersökt Grop 30 3 Lager 1 1 Ränna 10 - Stolphål 5 1 Figur 37 Halv tunnformig pärla av Totalt 46 5 brons, MHM118:112. Pärlan är för- gylld. Foto: Erik Johansson, Sydsvensk matjorden har vi kunnat knyta det till plats för gravhög, tidigare gravhög eller möjligt Arkeologi. plats för gravhög. I detta fall har vi ingen sådan indikation, förutom det topografiska läget och det faktum att en hög här skulle ingått i det kända stråket av gravhögar. Trots att vi dragit schakt över höjdryggen på ett par ställen här under utredningen men inte påträffat några anläggningar under mark, så kvarstår möjligheten att spår av en hög finns någonstans på platsen. Längre ned i sluttningen åt sydost påträffades en halv, tunnformig pärla av brons (MHM118:112, figur 37). Den är förgylld och kan dateras till järnålder. Den framkom intill en av bronsklumparna som kan tyda på metallhantverk under just järnålder. Indikationerna på aktiviteter under järnålder förekommer således både högt upp och längt ner i sluttningen öster om höjdryggen. Under förundersökningen drogs två schakt i sluttningen i delområdet, om totalt 1 043 m2. I dessa framkom 46 anläggningar, bestående av främst gropar, rännor, stolphål och lager (tabell 13). Gropar, gropsystem och rännor vid sluttningens fot Majoriteten av anläggningarna framkom i den södra delen av området, längs ner mot svackan vid sluttningens fot. Där undersöktes två mindre gropar och en mindre lagerrest. Grop AG873 var belägen bland en grupp rännor som ligger i sluttningen ovanför en grupp större gropar och gropsystem. Om rännorna är grävda av människor eller är resultatet av naturliga processer (t.ex. rotvältor) är inte klarlagt. Även gropen AG873 gav ett något otydligt intryck, då endast den norra delen uppfattas som en ned grävning medan resterande del var flack och tolkas som en lagerrest. Nedgrävningen var 0,16 meter djup. Fyllningen bestod av en grå, sotig lera med träkolsfragment. Inga fynd gjordes i gropen. I ett jordprov påträffades träkol som identifierades till träslagen ek, hassel och tall. Grop AG382 var belägen närmare de stora groparna och gropsystemen med mörkgrå fyllning längre ner i sluttningen. Gropen gav ett tydligt intryck i plan men visade sig vara endast 0,05 meter djup. Fyllningen bestod av en grå, något sotig lera med träkolsfrag ment. Ett bränt flintavslag tillvaratogs i fyllningen. I ett jordprov identifierades träkol av träslagen björk och hassel. En bit träkol från hassel har 14C-analyserats vilket gav date ringen 3195±31 BP (1500–1435 BC kal. 1 σ, Ua-57583), dvs. äldre bronsålder period II. I närheten undersöktes även AL414, en liten lagerrest som initialt uppfattades som en otydlig och mer osäker grop. Men den visade sig vara grund och flack, och som djupast 0,08 meter. Den tolkas därför som en lagerrest. Lagret bestod av en grå, något sotig lera med ett litet inslag av träkol. I lagret tillvaratogs en välformad flintskrapa som dateras till senneolitikum/äldre bronsålder. I ett jordprov noterades ingen träkol eller andra förkolnade växtrester. Gropar vid vattendrag Längre upp på sluttningen påträffades ytterligare en anläggningskoncentration, dock bestående av färre anläggningar, i form av gropar. Dessa är belägna i närheten av det vattenavsatta lagret som kan följas ändå från delområde 11 i öster, förmodligen en igensiltad bäckfåra eller liknande (se figur 28), uppblandad med eroderat material. Området var mycket vattensjukt vid undersökningen.

Undersökningsresultat 47 från V från N

6517 1107 1107

1 1 2

3 Figur 38 Profil genom den nordvästra 3 kvadranten av gropen AG1107. I kanten syns stolphålet AS6517. 0 0,5 1 m

En av dessa gropar, AG1107 undersöktes genom att en kvadrant grävdes ut (figur 38). Gropen var 0,60 meter djup och fyllningen bestod av två huvudsakliga lager, ett övre bestående av gråsvart, flammig, sotig sand, med inslag av gul sand, träkolsfrag ment samt ett tunnare, undre lager av mörkt gråsvart, sotig sand. Det tunnare lagret tolkas som kopplat till gropens initiala funktion eller från en period då gropen stått öppen, medan det övre tolkas som sekundärt. Bland annat kan gropen fyllts igen med material från närliggande eldpaltser och liknande. Ett flintavslag påträffades i fyllning en. I ett jordprov (som togs i det övre lagret) har träkol från flera träslag identifierats, ek, björk, hassel och tall. Gropen med sin stolpe har varit belägen nära det tidigare vattendraget och kan ha varit använd i någon aktivitet kopplad till vattnet. I norra kanten på gropen AG1107 upptäcktes ett stolphål, AS6517. Det var 0,20 meter djupt och fyllningen bestod av grå fin sand. Inga fynd gjordes i stolphålet. Rela tionen mellan stolphål och grop har tolkats så att de var samtida. Stolpen som stod i stolphålet kan ha varit kopplad till gropens initiala funktion. Sammanfattningsvis är område 12 intressant på flera sätt. Eventuellt kan det finnas spår av ytterligare en gravhög från bronsålder på höjdryggen precis norr om delområ det vilket vi inte såg indikationer på under utrednigen. Sedan finns en nordlig och en sydlig koncentration av lämningar som pekar på aktiviteter, eventuellt metallhantverk under järnålder samt lämningar från äldre bronsålder i den sydliga koncentrationen.

DELOMRÅDE 13 Delområde 13 är det största i förundersökningen och omfattar närmare 28 000 m2 (figur 39). Delområdets avgränsning mot den befintliga gravhögen Södra Sallerup 3:1 Figur 39 (till höger) Översikt över blev pga. missförstånd klar först efter att förundersökningen kommit in i fältfasen. delområde 13. Förundersökningsschakt Detta för att det inte blivit klart hur stort exploateringsområdet skulle vara. Dock ska markerade med mörkgrå linje. Utred- en park anläggas kring högen och det bestämdes att ett område om 50 meter kring ningsschakt markerade med ljusgrå högen skulle undantas från undersökningen där inga ingrepp alltså får göras. Innan linje. Gården Ringladal och Ringla detta blev klart togs dock ett mindre förundersökningsschakt upp direkt norr om den dalsvägen syns centralt i bilden, och befintliga gravhögen. Ett par gropar framkom i schaktet, men dessa undersöktes inte Nummertolvsvägen går i nordsydlig och schaktet lades igen. riktning. Den befintliga högen i mitten Redan vid utredningen konstaterades att det kunde finnas spår av ytterligare en på det område som är tänkt som en gravhög i området, söder om den befintliga gravhögen. Kartstudien resulterade i en park syns också. Anläggningsmarke- utpekad plats för högen (pga. ett impediment på en 1700-talskarta), ett lager och ett ring: gul – ränna, grön – grop, svart par rännor framkom i ett av utredningsschakten och ett fragment av ett bronssvärd – stolphål, ljusbrun – lager, ljusgrå – eller -dolk påträffades i matjorden på samma plats. Dock kom platsen för rännorna anläggningar i utredningsschakten. Blå och bronsfragmentet att ingå i det fredade området kring den befintliga högen och – undersökt kvadratmeterruta. Röda har således inte undersökts vidare inom ramen för denna förundersökning. Däremot punkter med fyndnummer – metallfynd tycks lagret fortsätta även söderut in i förundersökningsområdet där det också tycks i matjorden. sammanfalla med den utpekade platsen för impedimentet/gravhögen. Detta lager har

48 Sallerup 180:21 m.fl. N

0 10 20 m

Undersökningsresultat 49 N

0 25 50 m

Figur 40 Plan över del av område 13 noterats både i utrednings- och förundersökningsschakt och har i vissa fall beskrivits där den möjliga utsträckningen av lagret som vattenavsatt och i ett par fall som ett mer kulturpåverkat lager innehållande fynd ritats ut i blå linje. Förundersöknings- (se nedan AL5466 & AL5706). Kanske har impedimentet som syns på kartan från schakt markerade med mörkgrå linje 1700-talet inte utgjort en kulle utan en mindre våtmarkshåla som inte kunde odlas? och utredningsschakt med ljusgrå linje. Ingen avvikelse, vare sig förhöjning eller sänka är synlig i den topografiska LIDAR- Anläggningar markerade med ljusgrå datan (figur 40). Vilket alternativ som stämmer kan inte utredas i detalj då delar lagret färg. Höjdkurvor med 0,1 meters och rännorna inte ingår i det nu aktuella exploateringsområdet men lagret kan delvis ekvidistans. undersökas vidare. I övrigt togs 14 schakt upp i delområdet och 143 anläggningar dokumenterades i plan (tabell 14). Av dessa utgör majoriteten gropar och stolphål. Lager, härdar och

Tabell 14 Anläggningar påträffade i delområde 13. Anläggningstyp Antal Varav undersökt Grop 60 3 Härd 7 2 Lager/kulturlager 14 8 Ränna 5 2 Stolphål 54 5 utgår 3 3 Totalt 143 23

50 Sallerup 180:21 m.fl. rännor förekommer också. Anläggningarna utgör tydliga boplatsspår som sträcker sig ner över sluttningen kring den befintliga gravhögen. Av de framkomna anläggning arna undersöktes 23. Liksom vid utredningen då metalldetekteringen resulterade i bl.a. två bladfragment från dolk/svärd från bronsålder och en bronsklump som kan tyda på metallhantverk under järnålder, gav den kompletterande detekteringen i förundersökningen intres santa resultat. 14 metallföremål påträffades. Inget av dessa kan dateras till bronsålder. Figur 41 Halvsfäriskt beslag i brons Däremot kan två bronssmältor och en bronsklump (MHM118:99, 103 & 102) vara MHM118:98. Foto: Erik Johansson, från järnålder och indikera att metallhantverk ägt rum på platsen under denna period. Sydsvensk Arkeologi. De påträffades i matjorden över en koncentration av anläggningar söder och sydost om den befintliga högen. En del av en prydnadsknapp eller ett beslag (MHM118:98) i halvsfärisk form (figur 41) av brons är av en legering som är av äldre typ (ev. järnålder?). Även denna påträffades i ungefär samma område. Flertalet övriga metallfynd kan dateras till efterreformatorisk tid, och påträffades också i området söder och sydost om gravhögen. Dessa består av delar av beslag, bleck och andra föremål som ett smycke i brons med en blå glaspärla. Koncentrationen av metallfynd till ett mindre områden inom delområde 13 är Figur 42 Översikt över norra delen av intressant. Även om de är från olika tidsperioder så påträffades de samlade söder om delområde 13. Förundersökningsschakt den befintliga gravhögen. Området söder om Kringladalsvägen kunde inte detekteras, markerade med svart linje. Utrednings- men utsträckningen av delområde 13 öster och norr om den befintliga högen detekte schakt markerade med grå linje. De rades utan att några metallfynd gjordes. anläggningar som nämns i texten är markerade med anläggningsnummer. Boplats norr om gravhögen Anläggningsmarkering: gul – ränna, Norr om den befintliga gravhögen några spridda gropar, stolphål och någon härd (figur grön – grop, svart – stolphål, röd – 42). Ett större gropsystem, AG257, med grå fyllning med sotiga partier i ytan, som härd, ljusbrun – lager, ljusgrå – anlägg- delvis påträffats redan under utredningen vittnar om att man kan ha grävt efter t.ex. ningar i utredningsschakten.

6625

257

6585 6537 6468 6490 6499 6509 6555 6446

Gravhög

0 10 20 m

Undersökningsresultat 51 klinelera på platsen. Det kan således ha legat stolphus med lerklinade väggar någon stans i närheten, förmodligen någon gång under brons- eller järnålder. Dessa hus har dock inte påträffats i undersökningen. Något som först uppfattades som stolphål påträffades dock öster om gropsystemet men vid undersökning visade sig anläggningarna utgöra grunda färgningar som tolkas som små lagerrester (AL6468, AL6490, AL6499, AL6509 & AL6555). Lagerresterna bestod av ljusgrå lerig silt och var högst 0,02 meter djupa. Inga fynd påträffades. På samma plats påträffades också en liten grop, AG6537, som undersöktes. Den var endast 0,12 meter djup. Fyllningen bestod av ljusgrå, lerig silt, dvs. samma typ av fyllning som lagerresterna bestod av. Inga fynd gjordes i gropen. Även en ränna på platsen kom att undersökas, AR6446. Den hade en skålformad botten och var 0,33 meter djup. Fyllningen bestod av en ljusgrå lerig silt. Inga fynd gjordes i fyllningen i det spadbreda snitt som togs upp genom rännan. I ett jordprov noterades förekomst av träkol, men träslaget har inte gått att identifiera. I närheten påträffades en härd, AH6585, som ändå visar att man troligen bott här. Härden undersöktes och var 0,10 meter djup. Det ringa djupet gör att anlägg ningen betraktas som en härdrest. Fyllningen bestod av en gråsvart, sotig, lerig silt, med relativt rikliga inslag av träkolsfragment. I ytan syntes också stenar. I fyllningen påträffades också bränd flinta. I ett jordprov identifierades träkol av träslagen ek och hassel. En bit träkol av hassel har 14C-analyserats till 2255±30 (390–230 BC kal. 1 σ, Ua-57591), dvs. till förromersk järnålder. Härden kan vara en del av boplatslämningar som inkluderar det stora gropsystemet AG257 samt de hus med lerklinade väggar som troligen legat någonstans i närheten. Längre norrut låg ytterligare en tydlig grop, AG6625. Den kom inte att undersökas men fyllningen beskrivs i ytan som grå till gråbrun med inslag av småsten och träkol. Boplatslämningarna i både utrednings- och förundersökningsschakt sträcker sig så lunda över ett område nordost om den befintliga gravhögen. Boplatskoncentration syd och sydost om högen Den stora majoriteten anläggningar inom delområde 13 framkom dock i en kon centration syd och sydost om den befintliga gravhögen, där också de flesta av metall fynden gjordes vid detekteringen (figur 43). Här påträffades ett hundratal anläggning ar i förundersökningsschakten vilket vittnar om att platsen utgjort centrala delar av boplatser, förmodligen under flera perioder. Stolphål och gropar dominerar stort, men härdar, rännor och kulturlager förekommer också. Längst ner i sluttningen påträffades i flera av schakten större vattenpåverkade lager, så området där bör ha varit sankt. I det förundersökningsschakt som drogs öster om den befintliga högen framkom spridda gropar och stolphål. Längre söderut ökar anläggningstätheten. I schaktet sydost om högen framkom ett flertal gropar och stolphål, samt en härd och en ränna. I ytan på en större grop, AG5884, tillvaratogs en mängd fynd. Gropen kom inte att Figur 43 (till höger) Översikt över undersökas men fyllningen noterades i ytan vara mörkgrå med inslag träkol och skör norra delen av delområde 13. För- brända stenar. De fynd som främst framkomvid gropens kanter (figur 44) bestod undersökningsschakt markerade med främst av djurben men också flinta och keramik (tabell 15). mörkgrå linje. Utredningsschakt markerade med ljusgrå linje. De anläggningar som nämns i texten är markerade Tabell 15 Fyndmaterial påträffat i ytan på grop AG5884. med anläggningsnummer. Anläggnings- Fyndkategori Antal Vikt (g) markering: gul – ränna, grön – grop, Djurben, nötdjur, tand 5 70 svart – stolphål, röd – härd, ljusbrun Djurben, kranium, mindre däggdjur (får/get, svin?) 1 2 – lager, ljusgrå – anläggningar i utred- Djurben, större däggdjur 26 49 ningsschakten. Blå ruta – undersökt Flinta, avslag 1 9 kvadratmeterruta. Röda punkter med Keramik 1 2 fyndnummer – metallfynd i matjorden. Totalt 34 132

52 Sallerup 180:21 m.fl. N

11108 5884

5939 5706 5980

10916

5466

98 6109

103

99 102

4416 Hus 1

4812

5833

0 10 20 m

Undersökningsresultat 53 Figur 44 Fyndförekomst i ytan på grop Flintan är ett avslag och keramiken består av en skärva med grov magring. Djur AG5884. Varje kryss av träpinnar mar- benen består av fragment av tänder från nötdjur, en lite del av ett kranium från ett kerar fynd av ben, flinta eller keramik. mindre däggdjur, typ får/get eller svin, samt obestämda benfragment från större dägg Foto: Katarzyna Högström, Sydsvensk djur, typ nötdjur/ häst. Detta fyndmaterial påträffades runt kanterna och kan tyda på Arkeologi. att ett fyndrikt lager fortsätter ner i gropen. I kanten på gropen påträffades också ett stolphål, AS5929, med grå fyllning. Kanske var en stolpe kopplad till gropens funk tion. Vad är oklart. Gropen ser i plan inte ut som något grophus, utan snarare ett mindre gropsystem. I närheten undersöktes en anläggning, AH5939, som visade sig bestå av en härd botten och vad som kan vara botten av ett stolphål. Härdbottnen var 0,12 meter djup och dess fyllning bestod av mörkt grå/svart fyllning och rikligt med sot och träkol. Det fanns även enstaka större flintbitar i fyllningen, och eventuellt några skörbrända stenar i ytan. Inga fynd påträffades. I ett jordprov påträffades träkol och träslagen björk och hassel kunde identifieras. Stolphålet var endast 0,06 meter djupt och dess fyllning var mörkgrå med små bitar av träkol. Inga fynd fanns i fyllningen. I ett jordprov fanns träkol som inte kunde identifieras till art. I härdens närhet undersöktes också en mindre ränna, AR5980, som först uppfat tades som en härd. Anläggningen är troligen större än den del som syns i schaktet. Anläggningen var 0,16 meter djup. Fyllningen bestod av en mörkgrå silt med små bitar av träkol och småstenar längst ner mot botten. Inga fynd tillvaratogs, men efter avbaningen noterades förekomst av ett flintavslag i ytan. I ett jordprov har förekomst av träkol noterats, men den har inte kunnat identifieras till art. Längst ner i sluttningen i samma schakt framkom en större grop, AG6109, med mörkbrun, torvig fyllning och stenar. Torvinslaget i fyllningen och ett lager i moränen direkt till öster (nedanför) anläggningen med ett inslag av snäckor visar att området tidvis varit väldig blött och även helt vattendränkt. Gropen kom inte att undersökas

54 Sallerup 180:21 m.fl. Tabell 16 Fyndmaterial påträffat i ytan på grop AG6109. Fyndkategori Antal Vikt (g) Djurben, rörben, däggdjur 6 14 Bergart, bearbetad? Ristningar? 1 71 Totalt 7 85 men i ytan noterades fyllningens karaktär och ett par fynd togs tillvara (tabell 16). Ett ben består av fragment av ett rörben, troligtvis från ett större däggdjur, brunpatinerat av torven. En liten sten bär eventuellt spår av att ha använts i något sammanhang. Den har en spetsig del som möjligen bär bruksspår och har skåror och ristningar som efter användning på alla sidor. I de fem schakt som togs upp direkt söder om den befintliga gravhögen och norr om Ringadalsvägen finns den stora koncentrationen av anläggningar inom delområde 13. Längst norrut, framkom de tidigare nämnda lagren AL5466 och AL5706 som på träffades i två av förundersökningsschakten. Även i utredningsschakt framkom större lager i området: AL10916, som beskrivits som ett gråbrunt, vattenavsatt lager med inslag av träkol (Berggren 2017, bilaga 3) framkom i direkt anslutning till AL5706. Det lager som framkom vid rännorna som möjligen är spår av en gravhög (distinkta rännor med mörkgrå fyllning), i det nu fredade området kring den befintliga högen, AL11108, beskrivs som ett grått lager (Berggren 2017, bilaga 3). Hänger alla dessa lager samman så kan det vara ett större kulturlager som ligger i området, som delvis är vattenpåverkat eller vattenavsatt. Dess storlek skulle i så fall vara ca 55x15 meter (se figur 40). Fynd i lagret visar att det skapats av eller är påverkat av mänsklig aktivitet. Fynden som tillvaratogs i lagret består av djurben, flinta och keramik (tabell 17 & 18). Figur 45 Kvadratmeterruta G6895 i I det nordliga schaktet framkom ett parti av lagret som var ca 7 meter brett, AL5706. lager AL5706. Fotograferad från norr. Denna del av lagret sammanfaller delvis med platsen för det impediment som pekats Foto: Katarzyna Högström, Sydsvensk ut som eventuell plats för ytterligare en gravhög. Det beskrivs som ett varierat lager, Arkeologi.

Undersökningsresultat 55 Tabell 17 Fynd påträffades i lager AL5706, i ytan samt i ruta G6895. Fyndkategori Antal Vikt (g) Djurben, bränt, obest. 5 1 Djurben, bränt, får/get, strålben 1 2 Flinta, avslag 17 147 Flinta, avslag, bränt 4 32 Flinta, kniv (avslag) 1 22 Flinta, övrig, bränd 1 5 Keramik 1 2 Totalt 30 211

med en mörkgrå fyllning med träkol, skörbrända stenar i den östra kanten. Lagret var ljusare i mitten, möjligen var det tunnare just där. I väster var lagret grått till grå brunt. I den östra, mörkare delen påträffades i ytan fynd av brända ben, keramik och flintavslag (tabell 17). Lagret undersöktes genom att en kvadratmeterruta togs upp i den östra delen, G6895. Lagrets tjocklek varierade i rutan, eftersom underlaget var mycket ojämnt (se figur 45). Största tjocklek var ca 0,20 meter. I denna ruta påträffades ytterligare fynd material av samma kategorier som i ytan runtomkring i lagret (inkluderade i tabell 17). Djurbensfragmenten i AL5706 (ytligt och i ruta G6895) var alla brända. Ett frag ment av strålben från får/get identifierats. Flintmaterialet består huvudsakligen av vanlig hushållsproduktion, dvs. tillverkning av avslag och liknande som användes i det dagliga livet (i motsats till specialiserad produktion av yxor och andra redskap). Avslagen är i majoritet och ett av dem har formats till en kniv. Flintan som har använts är av god kvalitet och en del av den kommer troligen från de närbelägna flintgruvorna, som var belägna ca 500 meter åt öster. Flintföremålen kan grovt dateras till neolitikum eller äldre bronsålder. Detta indikerar en datering av lagrets bildande till en period som antingen föregick byggandet av gravhögen men som kan ha varit samtida med aktivite ten vid flintgruvorna längre bort, eller en period som sammanfaller med uppförandet av gravhögarna i området. I rutan togs även ett jordprov vilket innehöll en mindre mängd träkol. Denna kunde inte identifieras till art. En bit av detta träkol har 14C-analyserats till 3753±31 (2210–2050 BC kal. 1 σ, Ua-57590), dvs. till senneolitisk tid. Detta stämmer delvis överens med dateringen av flintmaterialet och visar på aktiviter på platsen innan grav högarna i området anlades. I nästa schakt, 25 meter söderut, framkom vad som kan vara fortsättningen på lagret, här benämnt AL5466. Det kom inte att undersökas med beskrivs som ett mörk grått vattenavsatt lager. I ytan togs några få djurben tillvara (tabell 18), bland annat ett fragment av en käke från nöt. Denna uppvisar både slaktspår samt spår av gnag från djur. Benet bör således ha legat exponerat under en tid så att gnagare kommit åt det, innan det bäddades in i lagret. Dessa lager (AL10916 & AL11108 från utredningen samt AL5466 & AL5706 från förundersökningen) kan tolkas som ett sammanhängande lager påverkat både av vatten och mänsklig aktivitet. Det utgör troligen inte spår av en tidigare bäckfåra då lagret ligger på skrå i sluttningen. Dock ligger det där sluttningen övergår i en svag avsats, vilket kan tyda på att vatten samlats i marken och bidragit till en försump ningsprocess. Fyndmaterialet i lagret talar för aktiviteter på platsen under neolitikum

Tabell 18 Fynd påträffades i lager AL5466, i ytan. Fyndkategori Antal Vikt (g) Djurben, nötdjur, käke, slaktspår, gnag 1 4 Djurben, obest. 6 1 Totalt 7 5

56 Sallerup 180:21 m.fl. N

10772 10791 4463 4473 4504 4521

4530 6694

4692 4718 4700 4709 4416 10816

0 5 10 m

och/eller äldre bronsålder, medan dateringen av en bit träkol visar på aktivitet under Figur 46 Plan över hus 1 samt övriga senneolitikum, före uppförandet av gravhögarna. nämnda anläggningar i närområdet. Drygt 30 meter söderut påträffades i ett schakt nio stolphål som kan utgöra spåren Anläggningsmarkering: gul – ränna, av ett treskeppigt stolphus, benämnt hus 1 (figur 46). Huset har varit orienterat i öst grön – grop, svart – stolphål, ljusgrå västlig riktning. I den nordliga linjen av stolphål efter takstolpar noterades fem stolphål – anläggningar i utredningsschakten. (AS4473, AS4504, AS4521, AS4718 & AS6694) och i den sydliga taklinjen noterades tre stolphål (AS4692, AS4700 & AS4709) samt ett dubbelstolphål (AS4530). Denna bevarade del av huset mäter 19,75 meter i längd. Eventuellt kan ett par stolphål som framkom redan under utredningen (AS10772 & AS10791) också räknas till den södra linjen. Huset skulle i så fall vara hela 31 meter långt. Tre bockpar har identifierats, A4521/AS4530, A6694/AS4692 & AS4709/AS4718. Ett eventuellt stolphål i par med A4700 fanns också men det var inte möjligt att finrensa på aktuell plats då det stod det vatten mellan de båda kompletta bockparen i väster. Avståndet mellan stolphålen i bockparen varierar mellan 1,85 meter och 2,10 meter. I närheten finns spridda stolphål, men inga tydliga spår av vägglinjer kunde noteras. I ytan mellan bockparen A4521/4530 och A6694/4692 fanns ett mörkare lager med siltig/sandig karaktär. Detta har inte mätts in. Stolphålen är generellt hårt nedplöjda. A6694 är t.ex. i stort sett helt bortplöjt och kommer sannolikt inte att kunna återfinnas vid en eventuell undersökning. Stolphålen hade likartad fyllning i plan. Två undersöktes. AS4473 var 0,28 meter i diameter i ytan och 0,24 meter djupt. Det innehöll en mörkgrå lerig silt med enstaka träkolfragment. I fyllningen togs 1 g bränd lera tillvara. I ett jordprov noterades en

Undersökningsresultat 57 Figur 47 Profilsnitt genom gropen kärna av skalkorn samt tre fragmenterade sädeskorn. Skalkornet har 14C-analyserats. AG4416. Fotograferad från söder. Foto: Det gav en datering till 1938±32 BP (20–120 AD kal. 1 σ, Ua-57580), dvs. en date Kristian Brink, Sydsvensk Arkeologi. ring till äldre romersk järnålder. Förekomst av lite träkol noterades men analyserades inte vidare. AS4709 var 0,28 meter i diameter i ytan och 0,12 meter djupt. Fyllningen bestod även i detta stolphål av en mörkgrå, lerig silt med enstaka kolfragment. I ett jordprov identifierades sex kärnor av skalkorn, två kärnor av obestämt korn samt 13 fragmenterade sädeskorn. Dessa fragment har inte kunna bestämmas med säkerhet, men är troligen någon kornsort. Materialet tolkas ston hushållsavfall. Ett skalkorn har 14C-analyserats till 1952±32 BP (5–80 AD kal. 1 σ, Ua-57581), dvs. även detta en datering till äldre romersk järnålder. Provet innehöll också lite träkol som dock inte analyserats vidare. Trots att husets konstruktion inte har kunnat fastställas helt så är konstruktionen daterad till inledningen av äldre romersk järnålder med hjälp av de samstämmiga 14C- analyserna. Formmässigt brukar hus med smala takkonstruktioner och avsaknad av väggspår dateras till perioden 300–600 AD i Malmöområdet (Björhem & Magnusson Staaf 2006:88ff). Hus 1 är således äldre än detta. Intill stolphål AS4473 undersöktes en mindre grop, AG4463, som om den var sam tidig med stolphålen bör ha grävts inne i huset. Gropen var 0,9 meter i diameter och 0,13 meter djup. Fyllningen bestod av en grå, lerig silt med enstaka träkolsfragment. Inga fynd påträffades. Ett jordprov som togs i fyllningen kom inte att undersökas vidare. Bara några meter söder om hus 1 framkom i ett närliggande schakt flera gropar, varav ett par gropar noterades redan under utredningen (se foto, figur 38 i Berggren 2017). En av dessa, som i utredningen benämndes AG10816) togs i förundersökningen fram i sin helhet och undersöktes som AG4416. Det var en oval grop, 0,62 djup (figur 47). Fyllningen bestod av ett huvudsakligt lager av mörkgrå, svagt sotig, lerig silt med inslag av träkolsfragment samt enstaka eldpåverkad sten. Ett tunnare undre lager

58 Sallerup 180:21 m.fl. bestod av en grå–ljusgrå lerig silt. Spridda i fyllningen påträffades ett fyndmaterial be stående främst av djurben och flinta (tabell 19). Majoriteten av fyndmaterialet påträf fades i det övre lagret, men ett flintavslag samt ett benfragment av obestämt däggdjur påträffades i det undre lagret. Merparten av djurbensmaterialet består av mindre fragment. Ett par tänder samt käkben från nöt, skenben från får eller get samt ett mindre fågelben är representerade. Käkbenet uppvisar slaktspår och skenbenet har varit utsatt för gnagare. De flesta av benfragmenten bär spår av lätt vittring. Detta tyder på att benmaterialet kan utgöra slaktavfall och har slängts öppet och utomhus där det exponerats för både skadedjur och väder och vind innan det hamnade i gropen. Flintmaterialet består av avslag samt ett par andra flintstycken med bearbetnings spår samt en del brända flintbitar. Flintmaterialet bedöms kunna dateras till yngre bronsålder och/eller järnålder. Ett troligt bergartsföremål i form av en fragmenterad handsten, lite bränd lera och några mindre keramikskärvor fanns också i fyllningen. Skärvorna består av ett tunt, mörkt gods med relativt grov, gles magring. Det är bitvis hårt bränt. Möjlig datering är järnålder. I ett jordprov identifierades två kärnor av skalkorn och en kärna av obestämt vete och två fragmenterade sädeskorn. Materialet tolkas som hushållsavfall. En skalkorn skärna har 14C-analyserats till 2048±33 BP (110 BC–10 AD BC kal. 1 σ, Ua-57579), dvs. en datering till skiftet mellan förromersk järnålder och äldre romersk järnålder. Träkol i provet analyserades inte vidare. Gropen kan tolkas som något äldre än hus 1, men 14C-dateringen överlappar kort dateringen från med det ena stolphålet. Det är således inte uteslutet att de varit samtida. Gropen kan vara en förrådsgrop eller liknande tillhörande det närbelägna hus 1 eller ett tidigare hus någonstans i närheten. Flera gropar finns i närheten, som dock inte kom att undersökas inom ramen för förundersökningen. Förekomsten av boplatsläm ningar tunnas ut längre söderut. En liten lagerrest, AL4812, undersöktes ca 50 meter söder om hus 1. Den bestod av en grå lerig silt och i den påträffades ett flintavslag. Längst i söder inom delområde 13 framkom en större lagerbildning (eller fler la gerbildningar). Synligt i två förundersökningsschakt (som AL6667 & AL5850) och ett utredningsschakt (AL5653) kan delar av detta lager vara ett större sammanhäng ande vattenpåverkat lager. Det beskrivs som bestående av en mörkgrå, vattenpåverkad, eventuellt lite torvig fyllning. Sammanhängande med detta lager påträffades ett lager, AL5833, som uppfattades som mer kulturpåverkat med mörkgrå fyllning, och träkol och stenar i ytan. Även

Tabell 19 Fyndmaterial påträffat i gropen AG4416. Fyndkategori Antal Vikt (g) Bergart, handsten? 1 152 Djurben, fågel 1 1 Djurben, får/get, skenben, m gnag 1 3 Djurben, får/get? 1 2 Djurben, nötdjur, tand 2 7

Djurben, nötdjur, käkben, slaktspår 1 24 Djurben, obest. däggdjur, weathering 3 4 Flinta, avslag 4 28 Flinta, knuta med bearbetning 1 33 Flinta, stycke med retusch 1 16 Flinta, övrig, bränd 12 36 Keramik 10 18 Bränd lera 18 28 Totalt 57 351

Undersökningsresultat 59 Tabell 20 Fyndmaterial påträffat i lager AL5833, i ytan och i ruta G6016. Fyndkategori Antal Vikt (g) Flinta, avslag 8 42 Flinta, sidofragment av kärna 1 95 Flinta, övrig, bränd 5 25 Keramik 1 7 Totalt 15 169

lite keramik påträffades i ytan (tabell 20). En kvadratmeterruta undersöktes, G6016. Lagrets tjocklek varierade i denna ruta mellan 0,15 och 0,24 meter. Lagret bestod av en mörk, gråbrun, något lerig silt med enstaka stenar. I fyllningen påträffades ett fyndmaterial bestående av flinta (tabell 20). Flintmaterialet har bedömts som hushålls produktion av avslag. Keramikskärvan är av en relativt grov godstyp med grov mag ring. Möjligen är den neolitisk. Överst i rutan gick en modern dränering som inte uppmärksammades i plan innan undersökningen. Eventuellt har tre av flintavslagen påträffats i fyllningen i denna ränna, men detta påverkar inte bedömningen av flintan. Ett jordprov togs i den norra delen av rutan, som var opåverkad av dränerings diket. I detta jordprov har två kärnor av skalkorn, en kärna av obestämt vete och två fragment av sädeskorn identifierats. Materialet tolkas som hushållsavfall. Ett skalkorn har 14C-analyserats till 3467±35 BP (1880–1700 BC kal. 1 σ, Ua-57582), vilket ger en datering till skiftet senneolitikum/äldre bronsålder period I. Jordprovet innehöll också en relativt riklig mängd träkol, som dock inte analyserats vidare. Lagret tolkas som ett kulturlager eller en del av en vattenavsatt lager som delvis bildats av mänsklig aktivitet. Denna aktivitet kan ha pågått under senneolitikum och därmed föregått högbyggandet i närheten, eller varit samtida med det, under inled ningen av bronsåldern. Sammanfattningsvis uppvisar område 13 bosättningsspår i sluttningarna kring den befintliga gravhögen från flera perioder, både före och efter gravhögen anlagts på platsen. Senneolitiska inslag är representerade, samt äldre bronsålder. Hur dessa relateras till högbyggandet samt de intensiva bosättningar som lämnat spår vid flint gruvsområdet längre österut återstår att reda ut. Spåren av ytterligare en gravhög har diskuterats men kommer att bli svåra att belägga. Även äldre järnålder är representerat, både förromersk järnålder samt äldre romersk järnålder. Boplatsspåren dominerar och eventuellt finns koppling till metallhantverk.

DELOMRÅDE 14 I detta delområde togs endast ett mindre schakt upp för att komma åt en lagerföljd i en våtmark som påträffats under utredningen (Berggren 2017:49f). I övrigt framkom endast mycket spridda boplatslämningar i form av några gropar här vilket inte tyder på någon närliggande boplats. Däremot påträffades vid utredningen ett lager med bevarade växtdelar i en sänka som kunde utgöra ett intressant underlag för att bedöma tidigare miljöutveckling och växtlighet i området. Detta är intressant från mesolitisk tid och framåt, vilket skulle kunna belysa frågor om markutnyttjande från innan det att flintgruvorna i närheten tagits i bruk, genom perioden då flintgruvorna användes till perioden av mycket in tensiv bosättning under bronsålder och även senare bosättningsfaser. Därför togs detta lager fram även vid förundersökningen så att provtagning kunde genomföras. Dock var lagret tunnare där det nu togs fram. Den del som påträffades vid utredningen var 0,2–0,3 meter tjockt, men vid förundersökningen påträffades en del som endast var några centimeter tjock.

60 Sallerup 180:21 m.fl. Tabell 21 Anläggningar påträffade i delområde 15. Anläggningstyp Antal Varav undersökt Lager/kulturlager 2 1 Totalt 2 1

Ett prov på lagret har analyserats mikroskopiskt för att bedöma typen av alger bildning samt avgöra om potentialen för pollen- och 14C-analys (se bilaga 8). Lagret bedöms bestå av finkorniga minerogenapartiklar, främst av kvarts samt kraftigt ned brutna organiska rester, bl.a. från alger. Detta var således inte något torvlager utan ett vattenavsatt sediment, s.k. detritusgyttja. Det bedömdes vara mycket fattigt på pollen varför inga pollenanalyser har genomförts. Det påträffade lagret avspeglar en grund vattensamling som funnits på platsen under en kortare tid, troligen under senglacial tid. Det är därför inte samtida med någon mänsklig aktivitet på platsen. Lagret var således äldre än vi hoppades. Därför utfördes heller inga 14C-analyser. Sammanfattningsvis tolkas delområde 14 som en mycket perifer plats i förhållande till de boplatser som funnits i omgivningen. Den lilla våtmarken stod öppen långt innan området började utnyttjas i någon högre grad. Därför får området anses vara av begränsat intresse för vidare undersökningar. Figur 48 Lagret har påträffats både i utrednings- och förundersöknings- schakt. Här markerade med gula DELOMRÅDE 15 respektive röda linjer. Lagret sträcker Delområde 15 är det sydligaste området i förundersökningen, beläget i sluttningen sig ned för sluttningen som är tydlig upp mot trafikplatsen där Sallerupsvägen möter Yttre Ringvägen. Här hade vi under genom höjdkurvorna med 0,1 meters utredningen upptäckt ett större lager som tycktes sträcka sig över en större yta. Därför ekvidistans. Lagret har kunnat följas i valde vi att undersöka detta vidare. Två förundersökningsschakt togs upp och i båda 75 meter.

0 25 50 m

Undersökningsresultat 61 Figur 49 Profil genom lagret AL6832 dessa schakt framkom större lager (tabell 21). Ingen metalldetektering gjordes i om med matjord över. Fotograferat från rådet vid förundersökningen eftersom detekteringen vid utredningen inte gett tillräck nordost. Foto: Katarzyna Högström, ligt intressanta resultat. Sydsvensk Arkeologi. Större lager De lager, AL6832 och AL6846, som framkom i de två schakt som togs upp vid för undersökningen är troligen sammanhängande med de lager vi uppdagade vid utred ningen. Vi kan alltså nu konstatera att lagret sträcker sig minst 75 meter. Riktningen är östvästlig nedför sluttningen. Dess bredd varierar mellan 8 och 20 meter (figur 48). I det östliga schaktet beskrivs lagret som ett gråbrunt lager, delvis med matjord i ytan. Det innehåller mycket sten och i den sydostliga delen finns ett inslag av små krit bitar. De senare visar på inblandning av material från kritskållorna som finns längre österut. När och hur denna inblandning skett är dock oklart. I det västliga schaktet beskrivs lagret som mörkgrått, matjordsblandat i sydöst och med mycket sten, främst i stråk genom lagret. Det uppfattas som vattenpåverkat och eventuellt naturligt bildat. Lagret undersöktes genom att ett 15 meter långt profilsnitt drogs genom lagret. Det var där minst 0,3 meter djupt. Dock schaktetdes det inte helt i botten (figur 49). I botten lagret noterades förekomst av träkol. Ett jordprov togs nära botten på lagret men det innehöll inte något material alls, vare sig träkol eller förkolnad makrofossil.

Tabell 22 Fyndmaterial plockat i ytan på lager AL6832. Fyndkategori Antal Vikt (g) Flinta, avslag 8 93 Flinta, avslag, bränd 1 1 Flinta, avslag, retusch 1 8 Flinta, sidofragment av kärna 1 14 Totalt 11 116

62 Sallerup 180:21 m.fl. I lager AL6832 påträffades en del flintavslag i ytan (tabell 22). Flintmaterialet bedöms vara från hushållsproduktion där man använts flinta av god kvalitet. Det kan grovt dateras till neolitikum och/eller bronsålder. Inga flintavslag noterades dock i ytan på den östliga delen, AL6846. Det är inte tydligt hur lagret har bildats men det är troligt att det utgör en igenfylld vattensamling eller bäckfåra som runnit nedför sluttningen. Flintmaterialet visar att det även är påverkat av mänsklig aktivitet, troligen genom att material från boplatser eroderat nedför sluttningen. Där har flera lämningar undersökts, bl.a. RAÄ Malmö 82, med dateringar från mesolitikum till bronsålder (Nilsson & Onsten-Molander 2004). Sammanfattningsvis har vi inte kunnat belägga några säkra lämningar på just denna plats. Snarare rör det sig om naturliga processer som fört hit flintmaterialet som påträffades i lagret.

Undersökningsresultat 63 Förslag till fortsatta åtgärder

Med ledning av utrednings- och förundersökningsresultaten kan ett förslag för vidare arkeologiska åtgärder formuleras. Fyra intressanta områden kan ringas in (figur 50). Vid avgränsningen av dessa områden har flera faktorer vägts in. Utrednings- och för undersökningsschakten och bedömning av anläggningarna i dessa har vägt tungt, liksom förekomsten av metaller med förhistorisk ålder i matjorden. Men även topo grafiska förhållanden har vägts in, då höjdryggen och sluttningarna kring denna tyd ligt har varit fokus för många aktiviteter (figur 51). Alla föreslagna områden för vidare arkeologisk undersökning ligger på höjdsträckningen. Delområde 14 och 15 kan lämnas utan vidare arkeologiska åtgärder då de inte uppvisat substantiella lämningar. Vi kan ofta konstatera vid för- och slutundersökningar att områden där utred ningsschakten gett en bild av sparsamt förekommande lämningar kan utgöra centrala aktivitetsområden med många tydliga lämningar. En enstaka tydlig grop eller härd kan betyda att en koncentration av tydliga boplatslämningar finns i närheten, även om man inte fångar upp dessa i glest lagda utredningsschakt. Detta förhållande är tydligt i exempelvis delområde 8 där utredningsschakten uppvisade glest förekom mande anläggningar, medan kartstudie, topografi samt metalldetekteringen visade på en högintressant plats. Detta har bekräftats i förundersökningen. Vid avgränsningen av områden för vidare åtgärder lämnas många enstaka men tydliga anläggningar ut anför dessa eftersom en prioritering måste göras. Dock har de anläggningskoncentra tioner som konstaterats i vissa fall slagits ihop då man kan förvänta sig en kontinuerlig förekomst av lämningar, t.ex. mellan delområde 8 och 9, trots att enstaka utrednings schakt mellan dem inte uppvisat förekomst av anläggningar. Områdena är ungefär lika stora (tabell 23), dock är område 13 något större. Nedan beskrivs de fyra områdena som föreslås undersökas vidare.

OMRÅDE 8/9 Området omfattar knappt 20 200 m2. Den högst punkten har utnyttjats under flera tidsperioder. Viktigt att lyfta fram här blir den tidigneolitiska aktiviteten. Denna pe riods lämningar kan vara mer spridda och lite mer diffusa än andra, senare perio ders. Både tidigaste tidigneolitikum I och skiftet mellan tidigneolitikum I och II är representerade i dateringarna. Den förstnämnda perioden är speciellt intressant här då den sammanfaller med inledningen av den intensiva fasen av flintbrytning i de närbelägna flintgruvorna. Samtida aktiviteter i omlandet kring gruvområdet är dåligt kända varför denna datering är speciellt intressant, oavsett om den faktiskt daterar Tabell 23 Arean av de områden som ett stolphus eller annan aktivitet på höjden. Fortsatta undersökningar kan resultera föreslås undersökas vidare. i fler spår av aktiviteter från denna period och räta ut frågetecknen om vilken typ av Område Area m2 aktivitet det rört sig om. 8/9 20 194 De dominerande lämningarna är den tidiga bronsålderns gravkomplex på höjden, 11 20 484 med kantrännan och eventuell stolprad. Förhållandet till tidiga hus (senneolitikum 10/12/(13) 20 294 eller tidig bronsålder) eller hägnader på platsen samt förhållandet till sena bronsålderns 13 23 453 aktiviteter på platsen måste utredas närmare. Flertalet hus kan ha stått på platsen. Hus

64 Sallerup 180:21 m.fl. N

Delområde 8/9

Delområde 11

Delområde 10/12

Delområde 13

Figur 50 Fyra delområden pekas ut som intressanta för vidare arkeologiska åtgärder. Dessa är markerade med 0 50 100 m ljusgrön färg.

Förslag till fortsatta åtgärder 65 N

Delområde 8/9

Delområde 11

Delområde10/12

Delomåde13

Figur 51 De fyra områden som är intressanta för vidare åtgärder i topo- 0 100 200 m grafiskt läge på höjdryggen. Höjdkurvor med 0,1 meters ekvidistans.

som byggts nära en gravhög är troligen inte vanliga bostadshus utan kan ha haft andra roller, kopplade till gravmiljön på höjden. De fragment av bronssvärd eller -dolkar samt nit som påträffades i matjorden kan vara spår efter bortodlade gravar. Dolkarna/svärden kan ha utgjort gravgåvor. Det kan dock tyckas vara väl ensartade gravgåvor från perioden i hela undersökningsområdet. Totalt har ju sju bladfragment från svärd/dolk och en nit från ett svärd/dolk påträf fats. Men inte många andra objekt som kan ha utgjort gravgåvor. Undantaget är det fragment av en kantyxa som påträffades i utredningen i en låglänt område väster om delområde 8. Denna kan ha lagts ner i en våtmark där och behöver inte komma från en grav. Frågan måste därmed ställas om det verkligen är gravgåvor vi påträffat. Borde

66 Sallerup 180:21 m.fl. inte andra gravgåvotyper ha framkommit om det funnits bortplöjda grava i området? Kanske har någon annan form av deponeringspraktik ägt rum här, som bara involverat dolkar/svärd? Detta i tillägg till gravläggningarna i gravhögarna, som ju bevisligen funnits/finns i området. Tvärs igen om område 8/9 på den östra sidan av högsta punkten går ett stråk av diken. Detta behöver inte schaktas fram i sin helhet. I söder har dikesområdet lämnats utanför området, medan det ingår i området i den norra delen. Detta för att dikena inte verkar heltäckande där. Där kan man vid en undersökning alltså hitta t.ex. stolp hål mellan dikena, stolphål som kan vara en del av längre stolphålsrader osv. Bland lämningarna i område 8/9 finns troligen också senare perioder. Den anlägg ning som tolkats som ett grophus (brunn?) tyder på detta och området kring denna blir intressant i detta avseende.

OMR ÅDE 11 Delområde 11 omfattar inte exakt samma område som inför förundersökningen utan har ritats om något pga. de framkomna lämningarna. Området omfattar nu 20 500 m2. Även i detta område är de tidigneolitiska spåren intressanta att lyfta fram. En date ring som är samstämmig med den på höjden i område 8/9 visar att aktiviteterna i tidi gaste tidigneolitikum I sträckte sig söderut ner över höjdsträckningen, ännu närmare den centrala delen av det stora flintgruvsområdet. Yngre bronsålder och inledningen av äldre järnålder kan dock bli fokus för detta område, med eventuella spår av metallhantverk. Aktiviteter som krävt närhet till vatt net i bäckfåran samt de aktiviteter som ägt rum längre ner mot sluttningens botten bör undersökas närmare.

OMRÅDE 10/12 Detta område omfattar egentligen delområde 10, 12 och en mindre del av område 13. Det är ca 20 300 m2 stort. En datering till mellanneolitikum gör området intressant för denna period, men att finna dessa lämningar kan bli en utmaning då dateringen härrör från sekundärt deponerat material i ett senare gropsystem. Senare lämningar, samtida med gropsystemet bör finnas i närområdet. En del av höjdryggen omfattas och är intressant för lokaliseringen av eventuellt ytterligare en gravhög. Då ytterligare ett fragment av ett blad från dolk/svärd av brons påträffades här. Aktiviteter under äldre bronsålder är belagt längre ner i sluttningen. Vilken typ av aktiviter återstår dock att undersöka. Den lilla bäckfåran korsar området och aktiviteter under flera perioder kan vara knutna till tillgång på vatten i denna. Längst åt väster omfattar området också en del av höjdryggen närmast den befintliga gravhögen. Där kan bosättningsspår från äldre järnålder förväntas.

OMRÅDE 13 Med ca 23 450 m2 är detta område störst. På sluttningen åt söder och sydost nedanför den befintliga gravhögen har bosättningsspår från flera perioder påträffats. Spår från senneolitikum och äldsta bronsålder aktualiserar frågan om vilken typ av aktiviterer som ägde rum här innan och under den period då de stora gravhögarna anlades. Om funnits ytterligare en gravhög söder om den befintliga är också något som bör undersö kas vidare, även om större delen av det utpekade platsen nu ingår i den skyddade zonen kring högen som inte kommer att exploateras och därmed inte heller ska undersökas

Förslag till fortsatta åtgärder 67 arkeologiskt. Men ett större vattenpåverkat lager som till stor del ligger inom under sökningsbart område kan vara en del av lösningen och bör undersökas vidare. En stor del av lämningarna i sluttningen söderut tycks härröra från bosättningar undre äldre järnålder, förromersk och äldre romersk, närmare bestämt. Huslämningar och andra bosättningsspår kan undersökas vidare.

UTVÄRDERING FRÅGESTÄLLNINGAR Efter utredningen kunde ett antal frågor ringas in som intressanta för de vidare under sökningarna. Dessa kan nu utvärderas och det kan konstateras att några av dem faller bort medan andra har fortsatt relevans för de vidare undersökningarna i nästa steg. • Flintgruvornas omland I – hur användes det närliggande området kring flint gruvorna under den period då gruvbrytningen pågick, dvs. ca. 4000–3600 BC? Denna fråga har visat sig högintressant, främst på höjdsträckningens norra delar i område 8 och område 11. • Flintgruvornas omland II – vegetationsutveckling. Den våtmark som ansågs intressant visade sig ha en lagerbildning som är äldre. Om inte fler våtmarker med bevarade torvlager påträffas faller denna fråga bort. • Gravar i bronsåldersbosättningarnas närhet – Frågan är fortsatt relevant, då ytterligare en gravhög har konstaterats och ytterligare två kan finnas inom område 12 respektive 13. • Bosättningar på höjdstråken – hur har höjdstråken använts under brons- och järnålder? Denna fråga är fortsatt relevant. Både bosättningar och andra typer av aktiviteter, t.ex. metallhantverk har lämnat spår på höjdstråket och i dess sluttningar. • Metallhantverk under järnålder – har metallhantverk ägt rum inom området och i så fall vilket typ av metallhantverk? Vi har inte kommit närmare svar på denna fråga, men slagg och smältor tyder på att metallhantverk ägt rum, möjli gen främst i närheten av vattendrag. Frågan är fortsatt relevant. • Yngre järnålder – metallhantverk eller gravar – var metallhantverket på platsen från yngre järnålder? Frågan har inte fått något svar i förundersökningen, men de dateringar som framkommit visar att det främst är äldre järnålder som är representerat i materialet, och inte yngre järnålder.

68 Sallerup 180:21 m.fl. Referenser

Andersson, M. 2006. Boplatslämningar från yngre stenålder och äldre järnålder. Arkeologisk slutundersök ning 2006. Riksantikvarieämbetet UV Syd DAFF 2007:2. Berggren, Å. 2007. Till och från ett kärr. Den arkeologiska undersökningen av Hindbygården. Malmöfynd 17. Malmö Kulturmiljö, Malmö. Berggren, Å. 2015. Limhamn 155:355. Särskild arkeologisk undersökning 2013. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2015:8. Berggren, Å. 2016. Sallerup 180:72 m.fl. Arkeologisk utredning, steg 1, 2015. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2015:49. Berggren, Å. Manus. Pilbladet. Sydsvensk Arkeologi Rapport. Berggren, Å., Brink, K. & Skoglund, P. 2009. Bolagsbacken, Nummertolvsvägen & Hörlanders väg. Under sökningar inför villabebyggelse. Arkeologiska undersökningar 1989–2003. Malmö Museer, Arkeologi enheten Rapport 2009:044. Berggren, Å., Högberg, A., Olausson, D. & Rudebeck, E. 2016. Early Neolithic flint mining at Södra Sallerup, Scania, Sweden. Archaeologia Polona, vol. 54, sid. 167–180. Björhem, N. & Magnusson Staaf, B. 2006. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Långhuslandskapet: En studie av bebyggelse och samhälle från stenålder till järnålder. Malmöfynd 8. Malmö Kulturmiljö, Malmö. Brink, K. & Hammarstrand Dehman, K. 2013. Vintrie Park. Grav och gård 4000 BC–1712 AD. Arkeo logisk slutundersökning 2011. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2014:14. Browall, H. 1986. Alvastra pålbyggnad: Social och ekonomisk bas. Theses and papers in North European archaeology 15. Stockholms universitet, Stockholm. Carlie, A., Friman, B. & Strömberg, B. 2007. Gyllins trädgård. Område A, D och E. Arkeologisk slutun dersökning. Malmö Kulturmiljö rapport 2007:061, Riksantikvarieämbetet UV Syd rapport 2007:31. Dock, B. 1997. Öresundsförbindelsen:. Delområde 6 mellan S Sallerups trafikplats och Fortunavägen. Arkeo logisk utredning steg 3, för Yttre ringvägen mellan Lockarp och Kronotorps trafikplats.Malmö Museer, Stadsantikvariska avdelningen. Dock, B. 1998. Öresundsförbindelsen: Trafikplats Södra Sallerup–Fortunavägen. Rapport över arkeologisk förundersökning. Malmö Kulturmiljö. Erikson, M. 2001. En väg till Uppåkra. I: L. Larsson, (red.) Uppåkra. Centrum i analys och rapport. Upp åkrastudier 4. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8°, No 36. Stockholm, sid. 167–176. Friman, B., Hadevik, C. & Steineke, M. 2009. Toftanäs och Riseberga öst. Undersökningar inför industri- och villabebyggelse. Arkeologiska undersökningar 1987–1996. Malmö Museer, Arkeologienheten, rapport 2009:017. Grehn, F., Öijeberg, J. & Högberg, A. 2007. Öresundsförbindelsen. Tullstorp 16 & Fortuna 17 A & B. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Malmö Kulturmiljö rapport 31/32. Hadevik, C. 2009. Trattbägarkulturen i Malmöområdet. En sammanställning med fokus på byggnader, gravar och rituella gropar. I: C. Hadevik & M. Steineke (red.) Spåren i marken. Tematisk rapportering från Citytunnelprojektet. Malmö Museer, Arkeologienheten, rapport nr 48, sid. 13–90. Helgesson, B., Fabech, C., Linderoth, T. & Skoglund, P. 2013. Hammar 9:21 m.fl. Särskild undersökning 2010–2011. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2013:25. Hårdh, B. 2003. Uppåkra i folkvandringstiden. I: B. Hårdh (red.) Fler fynd i centrum. Materialstudier i och kring Uppåkra. Uppåkrastudier 9. Almqvist & Wiksell, Stockholm. Ingers, I. 1962. Ortnamn i Malmö. VI. F.d. Sallerups socken. Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1962. sid. 34–61.

Referenser 69 Johanson, S. 2014. Rapport. Arkeologisk geofysisk prospektering, Vintrie. Tyréns. Jönsson, L. & Persson, L. 2008. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Det organiserade landskapet. Malmö fynd 13. Malmö Kulturmiljö, Malmö. Kishonti, I. 2006. Öresundsförbindelsen. Södra Sallerup 15 H. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Malmö Kulturmiljö, rapport 29. Larsson, M. 1984. Tidigneolitikum i Sydvästskåne: Kronologi och bosättningsmönster. Diss. Lunds Univer sitet, Lund. Malmer, M. 1999. Alvastra pålbyggnad. I: G. Burenhult, (red.) Arkeologi i Norden. Natur och Kultur, Stockholm, sid. 332–335. Nilsson, A. & Onsten-Molander, A. 2004. Öresundsförbindelsen. Södra Sallerup 15 F&I. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Malmö Kulturmiljö. Rapport 30. Nordquist, P. 2001. Hierarkiseringsprocesser. Om konstruktionen av social ojämlikhet i Skåne, 5500–1100 f.Kr. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 13. Arkeologiska institutionen, Umeå universitet, Umeå. Price, D. 2015. Ancient Scandinavia. An archaeological history from the first humans to the Vikings. Oxford University Press, Oxford. Regnell, M. & Sjögren, K-G. 2006. Introduction and development of agriculture. Ecology and economy in Stone Age and Bronze Age Scania. Riksantikvarieämbetet, Lund, sid. 106–169. Ringberg, B. & Rudebeck, E. Geologi och industri. Skandinaviens äldsta gruvdrift. VARV 3, sid. 82–89. v. Rostoványi, A. 2007. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Stenålderslandskapet. Inte bara jägare och bönder. Malmöfynd 11. Malmö Kulturmiljö, Malmö. Rudebeck, E. 2010. I trästodernas skugga – monumentala möten i neolitiseringens tid. I: B. Nilsson & E. Rudebeck (red.) Arkeologiska och förhistoriska världar. Malmö, sid. 83–262. Rudebeck, E. 1994. Ängdala och meningen med arkeologin. Arkeologi i Sverige (ny ordning), vol. 3, Riksantikvarieämbetet, Lund, sid. 7–40. Samuelsson, B-Å. 2001. Kan gravar spegla vägars ålder och betydelse? Ett exempel från Söderslätt i Skåne. I: L. Larsson, (red.) Uppåkra. Centrum i analys och rapport. Uppåkrastudier 4. Acta Archaeo logica Lundensia. Series in 8°, No 36. Stockholm, sid. Sjöström, A. 2011. Mesolitiska lämningar i Rönneholms mosse. Arkeologisk förundersökning 2010. Hassle 32:18, Stehag socken, Eslövs kommun, Skåne. Rapporter från Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet, vol. 4. Steineke, M., Norha, N. & Erikson, M. 1997. Öresundsförbindelsen. Ytfyndsinventering för Yttre ringvä gen mellan Kontinentalbanan och Burlövs kommun. Rapport över arkeologisk utredning, steg 2. Malmö Museer, Stadsantikvariska avdelningen. Svensson, M. & Säfvestad, U. 1993. Öresundsförbindelsen. Yttre ringvägen mellan kontinentalbanan och kommungränsen mot Burlöv, Lockarp m.fl. socknar. Rapport över arkeologisk utredning steg .1 Malmö Museer, Stadsantikvariska avdelningen. Sørensen, L. 2014. From Hunter to Farmer in Northern Europe. Volume I. PhD thesis, University of Copenhagen. Köpenhamn. Thörn, R. 1987. Kvarnby–Tullstorp–Sunnanå. Malmö Museer, arkivrapport. Thörn, R. 2007. Det ideologiska landskapet. Öresundsförbindelsen och arkeologin. Malmöfynd 12. Malmö Kulturmiljö, Malmö. Vandkilde, H. 1996. From stone to bronze. The metalwork of the Late Neolithic and earliest Bronze Age in Denmark. Århus University Press, Moesgård.

70 Sallerup 180:21 m.fl. Administrativa uppgifter

Sydsvensk Arkeologi AB projektnr: 170058 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-22695-2017 Datum för beslut: 2017-10-30 Län: Skåne Kommun: Malmö Socken: Södra Sallerup Fastighet: Sallerup 180:21, 180:22, del av Sallerup 180:7 2 och Tullstorp 180:84 Koordinatsystem: Sweref 99 TM Läge: X koordinat: 6162460 Y koordinat: 38110 Höjdsystem: RH2000 M ö.h. 16,20–21,90 Fältarbetstid: 2017-11-13–2017-12-07 (metalldetektering januari 2018) Antal arbetsdagar: 19 (+3 dagar metalldetektering) Antal arkeologtimmar: 456 Antal maskintimmar: 116 Exploateringsyta: 316 622 m2 Undersökt yta: 8 853 m2 Platschef: Åsa Berggren Personal: Katarzyna Högström, Andreas Nilsson, Ilona Carlson, Kristian Brink, Felicia Hellgren (osteolog) Underkonsulter: Jonas Paulsson Kula HB, Stefan Gustafsson Arkeologikonsult, Karlssons entreprenad, Byggnadsmaskiner, Avis Företagare: Malmö stad, fastighetskontoret Tidigare undersökningar: Arkeologisk utredning steg 1, SA rapport 2015:49 (Berggren 2015), Arkeologisk utredning steg 2, SA rapport 2017:05 (Berggren 2017) Fynd: Fyndnummer MMA:118, fynden förvaras i Malmö Museers magasin. Dokumentationsmaterial: Arkivnummer S09:80, dokumentationsmaterialet förvaras i Malmö Museers arkiv.

Administrativa uppgifter 71 Sallerup 180:21 m.fl.

BILAGA 1 Anläggningslista

Anl nr Anl typ Undersökt x y z 209 Grop Nej 6162481,11 380882,38 19,39 230 Grop Nej 6162480,96 380879,87 19,40 246 Grop Nej 6162514,34 380907,04 18,87 257 Grop Nej 6162515,70 380900,35 18,97 303 Grop Nej 6162475,87 381067,96 17,91 312 Stolphål Nej 6162475,77 381067,15 17,95 321 Grop Nej 6162474,60 381070,92 17,85 339 Stolphål Nej 6162472,05 381070,03 17,81 349 Stolphål Nej 6162471,60 381071,04 17,78 359 Grop Nej 6162472,48 381073,41 17,80 373 Grop Nej 6162469,70 381072,16 17,77 382 Grop Ja 6162465,94 381075,00 17,58 395 Grop Nej 6162465,35 381074,27 17,58 405 Stolphål Nej 6162465,86 381072,80 17,58 414 Lager Ja 6162464,20 381070,32 17,66 434 Grop Nej 6162459,39 381069,31 17,59 452 Grop Nej 6162461,27 381071,12 17,62 467 Grop Nej 6162460,76 381075,35 17,58 529 Grop Nej 6162459,01 381066,00 17,62 543 Grop Nej 6162456,74 381081,68 17,32 571 Grop Nej 6162455,67 381085,10 17,25 586 Grop Nej 6162466,95 381078,77 17,48 593 Grop Nej 6162455,44 381069,45 17,54 643 Grop Nej 6162469,87 381090,32 17,53 663 Grop Nej 6162480,99 381084,77 17,54 673 Ränna Nej 6162479,05 381082,04 17,61 697 Grop Nej 6162484,32 381083,27 17,68 712 Ränna Nej 6162479,37 381086,27 17,63 742 Ränna Nej 6162475,10 381088,12 17,58 762 Grop Nej 6162473,73 381091,23 17,51 772 Ränna Nej 6162480,88 381080,54 17,62 791 Grop Nej 6162484,47 381076,93 17,80 804 Ränna Nej 6162488,65 381078,04 17,92 826 Ränna Nej 6162490,46 381074,42 18,02 873 Grop Ja 6162488,89 381080,75 17,86 893 Ränna Nej 6162485,75 381081,74 17,82 922 Grop Nej 6162486,14 381083,29 17,75 931 Ränna Nej 6162485,38 381079,42 17,87

Bilaga 1 Sallerup 180:21 m.fl. Anl nr Anl typ Undersökt x y z 973 Grop Nej 6162493,22 381078,56 18,01 987 Grop Nej 6162485,98 381076,72 17,89 999 Ränna Nej 6162496,63 381072,95 18,14 1035 Grop Nej 6162500,60 381073,61 18,13 1047 Ränna Nej 6162507,70 381064,96 18,25 1077 Grop Nej 6162 511, 57 381062,10 18,35 1088 Grop Nej 6162535,51 381037,21 18,47 1107 Grop Ja 6162533,04 381032,88 18,58 112 5 Grop Nej 6162540,09 381038,47 18,59 115 4 Grop Nej 6162541,24 381040,54 18,48 117 2 Grop Nej 6162539,08 381040,33 18,39 1192 Grop Nej 6162590,65 381251,14 17,73 1207 Grop Nej 6162591,31 381252,85 17,77 1216 Stolphål Nej 6162589,70 381244,60 18,05 1225 Grop Nej 6162591,07 381243 ,11 18,10 1237 Grop Nej 6162591,91 381244,06 18,03 1249 Stolphål Nej 6162594,65 381236,18 18,26 1259 Grop Nej 6162595,89 381229,41 18,27 1279 Stolphål Nej 6162593,83 381230,25 18,21 1287 Stolphål Nej 6162593,37 381230,42 18,19 1300 Stolphål Nej 6162592,93 381230,46 18,21 1310 Stolphål Nej 6162591,69 381229,73 18,23 1320 Stolphål Nej 6162591,38 381230,80 18,23 1351 Grop Nej 6162594,55 381224,23 18,42 1369 Grop Nej 6162592,98 381226,59 18,33 1382 Härd Nej 6162599,19 381227,70 18,41 1388 Stolphål Nej 6162592,02 381222,15 18,46 1396 Stolphål Nej 6162595,20 381220,47 18,48 1406 Stolphål Nej 6162595,79 381217,85 18,57 1416 Härd Ja 6162591,84 381216,05 18,58 1438 Grop Nej 6162594,14 381214,22 18,59 1479 Kulturlager Ja 6162625,29 380993,61 18,24 1492 Gropsystem Ja 6162626,92 380985,55 18,29 1703 Ränna Nej 6162624,42 380995,00 18,29 1723 Ränna Nej 6162625,73 380995,61 18,33 1736 Grop Nej 6162542,84 381171, 89 18,71 1749 Grop Ja 6162558,71 381167, 63 19,07 1760 Stolphål Nej 6162572,81 38116 0 , 69 19,18 1770 Grop Nej 6162576,20 381163 , 0 6 19,11 1814 Grop Nej 6162594,17 381147,94 19,25 1830 Grop Nej 6162587,90 38115 4, 57 19,14 1845 Grop Nej 6162589,05 38115 4,7 2 19,16 1866 Grop Nej 6162589,59 381155,71 19,22 1882 Grop Nej 6162584,74 381156 , 24 19,18 1910 Kulturlager Ja 6162585,59 381150 , 0 0 19,27 2027 Ränna Nej 6162581,51 381155,17 19,19 2059 Ränna Nej 6162581,02 381157,57 19,14 2080 Grop Nej 6162581,39 381156 , 07 19,15

Anläggningslista Bilaga 1 Anl nr Anl typ Undersökt x y z 2119 Stolphål Nej 6162625,20 381240,76 18,50 2129 Stolphål Nej 6162625,41 381235,78 18,66 2141 Stolphål Nej 6162621,28 381241,35 18,47 2152 Stolphål Nej 6162621,57 381241,53 18,47 2161 Stolphål Nej 6162623,57 381240,63 18,50 2172 Stolphål Nej 6162623,23 381240,10 18,48 2182 Kulturlager Nej 6162621,80 381248,14 18,50 2263 Kulturlager Nej 6162620,59 381256,54 18,31 2303 Grop Ja 6162622,21 381230,76 18,73 2329 Kokgrop Ja 6162669,23 381173 , 67 19,34 2342 Grop Nej 6162672,48 381168,28 19,14 2407 Stolphål Nej 6162665,31 381208,18 19,48 2417 Stolphål Nej 6162664,70 381215,68 19,45 2426 Härd Ja 6162661,39 381221,13 19,42 2446 Grop Nej 6162662,07 381228,95 19,24 2464 Grop Nej 6162653,60 381243,40 18,97 2491 Grop Nej 6162655,52 381244,69 18,88 2522 Härd Ja 6162795,14 381192 , 87 20,01 2540 Stolphål Nej 6162785,99 381200,27 19,82 2549 Grophus Nej 6162788,24 381203,00 19,86 2613 Stolphål Nej 6162787,97 381204,77 19,85 2623 Kulturlager Nej 6162783,84 381201,15 19,87 2631 Kulturlager Nej 6162777,00 381199,38 19,94 2656 Ränna Nej 6162799,38 381221,92 20,06 2684 Härd Nej 6162799,24 381224,23 20,05 2717 Grop Nej 6162804,93 381223,82 20 ,11 2734 Grop Nej 6162806,49 381219,46 20,12 2749 Grop Nej 6162816,47 381207,44 20,10 2764 Grop Nej 6162814,10 381214,58 20,23 2778 Grop Nej 6162810,74 381214,63 20,18 2802 Stolphål Nej 6162814,31 381209,29 20,02 2809 Kulturlager Ja 6162526,80 381182,33 18,33 2835 Härd Ja 6162527,67 381181,66 18,14 2847 Stenpackning Nej 6162531,47 381182 ,94 18,21 2860 Stenpackning Ja 6162526,62 38117 7,74 18,24 2895 Stenpackning Nej 6162528,27 381173 , 6 5 18,34 2906 Kulturlager Nej 6162672,37 381163 ,15 19,11 2927 Grop Nej 6162764,74 381176 , 2 2 19,91 2940 Stolphål Nej 6162765,14 381173 ,41 19,92 2949 Stolphål Ja 6162771,04 38116 5, 51 20,10 2960 Stolphål Ja 6162771,18 38116 5, 0 6 20,09 2970 Stolphål Nej 6162777,33 38115 4, 36 19,76 2980 Grop Nej 6162778,84 381153 ,94 19,78 2995 Grop Nej 6162824,58 381203,68 20,29 3012 Stolphål Nej 6162821,65 381205,12 20,19 3021 Grop Nej 6162804,83 381219,07 20,09 3032 Härd Ja 6162808,31 381219,95 20,16 3050 Grop Nej 6162809,17 381221,01 20,17

Bilaga 1 Sallerup 180:21 m.fl. Anl nr Anl typ Undersökt x y z 3075 Stolphål Nej 6162863,57 381261,05 21,55 3084 Stolphål Nej 6162863,91 381259,76 21,58 3094 Stolphål Ja 6162864,78 381257,91 21,58 3103 Stolphål Nej 6162865,23 381258,12 21,61 3112 Stolphål Nej 6162865,52 381256,05 21,55 3120 Stolphål Nej 6162867,17 381255,15 21,59 3131 Stolphål Nej 6162866,38 381254,19 21,57 3139 Stolphål Ja 6162868,63 381253,46 21,56 3148 Stolphål Nej 6162867,10 381252,54 21,51 3157 Stolphål Nej 6162866,28 381252,36 21,50 3165 Grop Nej 6162865,62 381253,20 21,51 3180 Ränna Nej 6162864,03 381253,09 21,47 3199 Lager Ja 6162868,20 381251,97 21,55 3212 Stolphål Nej 6162867,19 381250,21 21,43 3221 Stolphål Ja 6162867,87 381250,80 21,50 3230 Stolphål Ja 6162869,46 381251,63 21,54 3239 Stolphål Nej 6162869,46 381250,71 21,55 3248 Stolphål Nej 6162868,68 381249,32 21,48 3257 Stolphål Nej 6162867,94 381248,84 21,44 3268 Stolphål Nej 6162867,46 381246,72 21,33 3279 Stolphål Nej 6162869,29 381248,35 21,43 3289 Stolphål Nej 6162871,32 381248,07 21,42 3298 Stolphål Nej 6162872,02 381247,35 21,39 3308 Stolphål Nej 6162874,37 381242,79 21,25 3319 Stolphål Nej 6162873,89 381242,31 21,21 3327 Stolphål Nej 6162870,80 381242,47 21,15 3336 Stolphål Nej 6162871,67 381240,99 21,08 3345 Grop Nej 6162870,83 381240,42 21,04 3356 Stolphål Nej 6162874,74 381240,37 21,15 3366 Stolphål Nej 6162875,25 381240,06 21,14 3372 Stolphål Nej 6162873,84 381238,37 21,01 3378 Stolphål Nej 6162874,03 381238,31 21,01 3385 Stolphål Nej 6162874,31 381238,18 21,02 3394 Stolphål Nej 6162875,24 381237,92 21,01 3403 Grop Nej 6162877,47 381240,14 21,18 3418 Stolphål Nej 6162878,26 381240,40 21,16 3429 Stolphål Nej 6162878,41 381239,22 21,17 3441 Ränna Nej 6162879,84 381271,70 21,70 3465 Stolphål Nej 6162878,27 381271,06 21,74 3477 Stolphål Nej 6162878,80 381269,56 21,76 3486 Stolphål Nej 6162879,92 381270,21 21,75 3493 Stolphål Ja 6162879,44 381267,94 21,83 3503 Stolphål Nej 6162880,13 381266,22 21,82 3514 Stolphål Nej 6162881,94 381269,35 21,82 3525 Stolphål Nej 6162883,13 381268,00 21,73 3536 Stolphål Nej 6162883,33 381268,90 21,74 3543 Ränna Nej 6162885,64 381248,24 21,84 3543 Ränna Nej 6162885,82 381248,12 21,79

Anläggningslista Bilaga 1 Anl nr Anl typ Undersökt x y z 3660 Ränna Nej 6162885,06 381249,27 21,63 3711 Stolphål Nej 6162888,86 381250,27 21,53 3721 Stolphål Nej 6162889,36 381249,95 21,50 3733 Stolphål Nej 6162886,14 381251,37 21,63 3742 Stolphål Nej 6162892,32 381249,13 21,34 3753 Stolphål Nej 6162882,50 381250,74 21,68 3763 Stolphål Nej 6162880,34 381247,17 21,56 3774 Stolphål Nej 6162880,03 381246,86 21,58 3785 Stolphål Nej 6162883,13 381246,75 21,58 3793 Stolphål Nej 6162890,40 381245,32 21,27 3803 Stolphål Nej 6162896,18 381247,35 21,04 3813 Stolphål Nej 6162897,37 381242,53 20,71 3824 Ränna Nej 6162894,94 381238,69 20,86 3852 Stolphål Nej 6162894,46 381251,84 21,32 3879 Grop Nej 6162891,65 381251,08 21,45 3893 Stolphål Nej 6162888,25 381252,54 21,59 3901 Stolphål Nej 6162883,43 381254,95 21,77 3907 Ränna Ja 6162885,52 381261,37 21,82 3937 Härd Ja 6162884,93 381260,52 21,76 3948 Stolphål Nej 6162886,06 381260,05 21,73 3956 Stolphål Nej 6162888,59 381262,20 21,61 3965 Härd Ja 6162883,56 381264,65 21,82 3965 Härd Ja 6162883,43 381264,60 21,84 3979 Stolphål Nej 6162876,48 381250,51 21,69 3988 Stolphål Nej 6162876,39 381251,43 21,71 3996 Stolphål Nej 6162876,12 381252,48 21,76 4003 Stolphål Nej 6162874,99 381248,74 21,59 4012 Stolphål Nej 6162873,94 381249,97 21,63 4022 Stolphål Nej 6162873,29 381251,62 21,66 4031 Härd Ja 6162872,33 381250,02 21,66 4043 Stolphål Nej 6162873,87 381253,31 21,79 4054 Stolphål Nej 6162873,66 381254,35 21,77 4078 Stolphål Nej 6162872,19 381255,23 21,75 4086 Stolphål Nej 6162872,07 381253,15 21,72 4096 Stolphål Nej 6162869,91 381252,78 21,66 4106 Stolphål Nej 6162869,79 381253,66 21,68 4117 Stolphål Nej 6162870,27 381254,55 21,72 4126 Stolphål Nej 6162871,26 381256,58 21,75 4134 Stolphål Nej 6162871,44 381256,84 21,78 4143 Stolphål Nej 6162870,39 381257,38 21,79 4151 Stolphål Ja 6162870,02 381258,09 21,78 4159 Stolphål Nej 6162869,50 381259,53 21,81 4168 Stolphål Nej 6162868,77 381256,87 21,76 4177 Stolphål Nej 6162867,92 381255,87 21,69 4186 Stolphål Nej 6162867,31 381258,15 21,75 4196 Stolphål Nej 6162867,29 381259,13 21,73 4208 Stolphål Nej 6162866,18 381259,43 21,73 4217 Stolphål Nej 6162865,77 381259,95 21,72

Bilaga 1 Sallerup 180:21 m.fl. Anl nr Anl typ Undersökt x y z 4225 Stolphål Nej 6162864,75 381260,22 21,68 4234 Stolphål Nej 6162866,64 381257,92 21,69 4288 Grop Nej 6162839,76 381292,86 20,80 4311 Stolphål Nej 6162842,45 381292,26 20,79 4321 Stolphål Nej 6162839,69 381300,45 20,62 4329 Grop Nej 6162831,68 381307,36 20,46 4357 Grop Nej 6162331,75 380849,88 19,02 4379 Stolphål Nej 6162329,14 380851,21 19,00 4390 Stolphål Nej 6162330,10 380852,67 18,98 4399 Grop Nej 6162327,68 380855,05 19,02 4416 Grop Ja 6162326,30 380856,93 18,98 4430 Grop Nej 6162321,81 380859,43 18,88 4441 Stolphål Nej 6162314,34 380860,21 18,94 4463 Grop Ja 6162336,04 380858,72 18,90 4473 Stolphål Ja 6162335,73 380858,15 18,90 4483 Stolphål Nej 6162335,02 380860,02 18,88 4494 Stolphål Nej 6162334,57 380860,20 18,86 4504 Stolphål Nej 6162334,37 380861,10 18,84 4514 Stolphål Nej 6162335,30 380861,12 18,83 4521 Stolphål Nej 6162333,40 380864,36 18,74 4530 Stolphål Nej 6162331,04 380863,57 18,78 4548 Stolphål Nej 6162336,52 380865,96 18,74 4558 Stolphål Nej 6162335,89 380868,99 18,67 4579 Grop Nej 6162285,73 380855,58 18,62 4588 Stolphål Nej 6162287,24 380855,10 18,62 4597 Stolphål Nej 6162866,02 381259,16 21,72 4605 Stolphål Nej 6162866,46 381258,03 21,67 4613 Stolphål Nej 6162865,22 381254,73 21,50 4621 Stolphål Nej 6162865,50 381253,45 21,49 4629 Stolphål Nej 6162866,03 381252,78 21,48 4659 Ränna Nej 6162334,46 380869,96 18,65 4674 Stolphål Nej 6162333,53 380869,59 18,61 4681 Grop Nej 6162331,32 380869,66 18,68 4692 Stolphål Nej 6162328,95 380870,02 18,63 4700 Stolphål Nej 6162327,84 380872,94 18,60 4709 Stolphål Ja 6162326,78 380876,07 18,57 4718 Stolphål Nej 6162328,96 380876,57 18,54 4728 Grop Nej 6162287,00 380854,69 18,67 4738 Grop Nej 6162287,15 380859,39 18,54 4754 Grop Nej 6162287,99 380867,21 18,39 4765 Grop Nej 6162287,89 380867,75 18,35 4776 Stolphål Nej 6162284,51 380871,31 18,26 4785 Grop Nej 6162287,32 380875,54 18,18 4812 Lager Ja 6162273,89 380874,00 18,35 4826 Stolphål Nej 6162320,57 380914,94 17,69 4836 Kulturlager Nej 6162320,31 380914,23 17,90 4878 Stolphål Nej 6162324,95 380907,28 17,95 4888 Grop Nej 6162326,35 380907,58 17,97

Anläggningslista Bilaga 1 Anl nr Anl typ Undersökt x y z 4936 Härd Nej 6162327,07 380903,26 17,97 4948 Stolphål Nej 6162329,70 380904,36 17,97 4955 Härd Nej 6162329,24 380902,79 18,05 5022 Grop Nej 6162338,66 380895,78 18,22 5033 Grop Nej 6162342,32 380893,07 18,28 5044 Grop Nej 6162340,36 380892,72 18,27 5053 Grop Nej 6162341,36 380888,68 18,41 5105 Grop Nej 6162344,66 380885,54 18,41 5126 Härd Nej 6162346,66 380879,76 18,50 5136 Stolphål Nej 6162349,29 380880,81 18,42 5145 Stolphål Nej 6162349,22 380881,08 18,42 5155 Grop Nej 6162349,93 380881,81 18,43 5177 Stolphål Nej 6162349,14 380881,38 18,41 5185 Ränna Nej 6162351,40 380879,03 18,48 5212 Grop Nej 6162350,93 380871,98 18,59 5225 Grop Nej 6162351,60 380872,31 18,59 5239 Grop Nej 6162352,38 380874,02 18,58 5319 Stolphål Nej 6162358,61 380869,16 18,53 5330 Grop Nej 6162358,00 380869,07 18,58 5347 Stolphål Nej 6162360,53 380867,57 18,56 5357 Stolphål Nej 6162359,95 380867,48 18,55 5367 Stolphål Nej 6162359,27 380867,88 18,53 5377 Stolphål Nej 6162358,61 380868,07 18,54 5386 Grop Nej 6162360,50 380868,97 18,55 5 411 Stolphål Nej 6162355,67 380874,95 18,47 5419 Stolphål Nej 6162353,73 380874,20 18,51 5427 Grop Nej 6162358,42 380873,17 18,48 5443 Grop Nej 6162345,42 380888,91 18,41 5466 Kulturlager Nej 6162368,17 380859,64 18,71 5503 Stolphål Nej 6162339,58 380927,51 17,80 5513 Härd Nej 6162340,18 380925,61 17,86 5528 Kulturlager Nej 6162340,01 380925,35 17,91 5562 Stolphål Nej 6162349,26 380914,20 18,03 5572 Stolphål Nej 6162350,82 380914,25 18,04 5593 Stolphål Nej 6162383,76 380886,47 18,49 5604 Stolphål Nej 6162382,97 380885,33 18,50 5616 Utgår Nej 6162386,57 380881,21 18,47 5629 Stolphål Ja 6162385,93 380879,93 18,48 5643 Stolphål Ja 6162386,92 380879,37 18,49 5655 Stolphål Ja 6162387,55 380879,14 18,48 5668 Grop Nej 6162391,15 380878,09 18,47 5685 Grop Nej 6162393,31 380877,43 18,47 5706 Kulturlager Ja 6162395,04 380873,38 18,48 5744 Stolphål Nej 6162390,79 380874,32 18,40 5800 Grop Nej 6162210,25 380847,64 18,18 5823 Grop Nej 6162206,35 380850,73 17,94 5833 Kulturlager Ja 6162198,80 380855,44 17,79 5850 Kulturlager Nej 6162189,95 380863,26 17,62

Bilaga 1 Sallerup 180:21 m.fl. Anl nr Anl typ Undersökt x y z 5863 Grop Nej 6162407,40 380916,20 18,46 5884 Grop Ja 6162408,47 380916,65 18,48 5929 Stolphål Nej 6162409,20 380916,98 18,46 5939 Härd Ja 6162402,87 380919,64 18,41 5957 Grop Nej 6162401,36 380922,70 18,34 5980 Ränna Ja 6162399,07 380920,51 18,35 5996 Grop Nej 6162389,05 380930,23 18,06 6024 Grop Nej 6162386,10 380933,40 18,04 6045 Stolphål Nej 6162383,80 380938,81 17,91 6055 Grop Nej 6162382,51 380937,56 17,92 6092 Grop Nej 6162376,13 380945,35 17,98 6109 Grop Nej 6162364,21 380955,05 17,34 6171 Härd Nej 6162363,41 380954,42 17,32 6203 Stolphål Nej 6162363,96 380957,13 17,02 6213 Stolphål Nej 6162364,09 380956,57 17,02 6222 Stolphål Nej 6162364,27 380955,98 17,02 6232 Stolphål Nej 6162363,26 380955,63 17,03 6243 Stolphål Nej 6162362,71 380955,15 17,03 6250 Stolphål Nej 6162362,33 380953,86 17,09 6260 Grop Nej 6162356,80 380958,19 17,08 6273 Grop Nej 6162414,10 380962,62 17,55 6301 Stolphål Nej 6162414,86 380961,48 17,57 6310 Kulturlager Nej 6162411, 8 4 380967,00 17,42 6318 Grop Nej 6162417,93 380960,10 17,71 6337 Grop Nej 6162420,97 380954,30 17,91 6350 Grop Nej 6162420,66 380953,63 17,95 6360 Ränna Nej 6162436,28 380937,60 18,03 6372 Stolphål Nej 6162439,38 380935,16 18,05 6381 Grop Nej 61624 41,11 380937,02 17,99 6418 Grop Nej 6162496,28 380944,87 18,34 6435 Grop Nej 6162498,67 380945,38 18,32 6446 Ränna Ja 6162500,44 380942,24 18,33 6468 Lager Ja 6162501,62 380939,99 18,34 6479 Utgår Ja 6162502,23 380939,55 18,38 6490 Lager Ja 6162501,82 380943,22 18,34 6499 Lager Ja 6162501,74 380942,38 18,33 6509 Lager Ja 6162501,95 380941,77 18,32 6517 Stolphål Ja 6162533,50 381032,70 18,56 6523 Stolphål Nej 6162776,19 381161, 0 6 20,06 6537 Grop Ja 6162503,29 380942,43 18,38 6555 Lager Ja 6162504,45 380941,22 18,45 6567 Stolphål Nej 6162505,24 380940,38 18,47 6575 Utgår Ja 6162503,98 380939,43 18,42 6585 Härd Ja 6162507,03 380936,92 18,60 6600 Grop Nej 6162514,85 380931,00 18,82 6625 Grop Nej 6162534,12 38 0 911, 6 4 19,00 6667 Kulturlager Nej 6162209,30 380885,61 17,84 6694 Stolphål Nej 6162330,95 380870,48 18,63

Anläggningslista Bilaga 1 Anl nr Anl typ Undersökt x y z 6701 Stolphål Nej 6162238,21 380862,47 18,41 6711 Grop Nej 6162242,25 380857,82 18,51 6728 Grop Nej 6162 243 ,11 380857,22 18,56 6760 Grop Nej 6162244,60 380856,47 18,60 6775 Grop Nej 6162245,92 380853,18 18,74 6795 Grop Nej 6162243,62 380853,35 18,63 6810 Grop Nej 6162250,81 380846,09 18,80 6832 Kulturlager Ja 6162132,18 381032,28 19,53 6846 Kulturlager Nej 6162135,24 381089,92 21,51 6853 Grop Nej 6162287,81 380870,77 18,35

Bilaga 1 Sallerup 180:21 m.fl. Sallerup 180:21 m.fl.

BILAGA 2 Fyndlista

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Arkeologiskt objekt Fyndenhet 1 Flinta Övrig flinta 3 3 4074 2 Flinta Övrig flinta 9 27 6585 3 Flinta Avslag 8 93 6832 4 Flinta Avslag 1 8 6832 5 Flinta Sidofragment (av kärna) 1 14 6832 6 Flinta Avslag 1 1 6832 7 Flinta Avslag 2 4 2426 8 Flinta Avslag 1 2 2426 9 Flinta Avslag 7 47 5706 10 Flinta Kniv (avslag) 1 22 5706 11 Flinta Avslag 2 28 5706 12 Flinta Övrig flinta 1 1 1492 13 Flinta Övrig flinta 1 31 2464 14 Flinta Avslag 1 3 5513 15 Flinta Avslag 1 18 3441 16 Flinta Avslag 1 1 382 17 Flinta Avslag 1 10 2104 18 Flinta Avslag 1 9 5884 19 Flinta Avslag 3 5 6016 20 Flinta Avslag 1 1 2905 21 Flinta Avslag 2 2 2905 22 Flinta Avslag 1 8 4812 23 Flinta Avslag 1 1 1107 24 Flinta Avslag 1 1 3075 25 Flinta Avslag 1 3 6853 26 Flinta Avslag 1 3 2025 27 Flinta Avslag 1 2 2024 28 Flinta Avslag 1 11 2809 29 Flinta Avslag 1 16 2809 30 Flinta Övrig flinta 1 1 2809 31 Flinta Övrig flinta 3 2 3965 32 Flinta Avslag 1 15 3965 33 Flinta Skrapa (avslag) 1 8 414 34 Flinta Övrig flinta 1 8 414 35 Flinta Avslag 1 4 2103 36 Flinta Övrig flinta 1 8 2103 37 Flinta Avslag 1 2 4416 38 Flinta Avslag 1 4 3112 39 Flinta Övrig flinta 2 16 4416 40 Flinta Avslag 3 26 4416 41 Flinta Flintknuta med bearbetning 1 33 4416 42 Flinta Övrig flinta 12 36 4416

81 Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Arkeologiskt objekt Fyndenhet 43 Flinta Övrig flinta 1 5 6895 44 Flinta Avslag 2 4 6895 45 Flinta Avslag 10 100 6895 46 Flinta Avslag 1 117 2022 47 Flinta Avslag 4 18 2102 48 Flinta Avslag 5 37 6016 49 Flinta Övrig flinta 5 25 6016 50 Flinta Sidofragment (av kärna) 1 95 6016 51 Flinta Avslag 1 9 3907 52 Flinta Kärnspets 1 49 3907 53 Flinta Övrig kärna 1 58 3907 54 Keramik Skärva 5 6 5755 55 Keramik Skärva 1 2 5884 56 Keramik Skärva 4 4 6775 57 Keramik Skärva 1 3 6895 58 Keramik Skärva 1 7 6200 59 Keramik Skärva 3 2 1760 60 Keramik Skärva 10 18 4416 61 Bränd lera Bränd lera 1 1 4473 62 Keramik 1 13 1760 63 Keramik Skärva 1 2 5755 64 Bränd lera 18 28 4416 65 Bergart 1 152 4416 66 Bergart 1 71 6109 67 Bränd lera Bränd lera 1 1 4074 68 Slagg Slagg 1 1 2108 69 Slagg Slagg 1 1 2105 70 Slagg Slagg 1 4 2106 71 Slagg Slagg 4 2 2015 72 Metall Smälta 1 9 2020 73 Bränd lera Bränd lera 1 36 4064 74 Bränd lera Bränd lera 1 3 4064 77 Ben Djurben 3 1 5753 78 Ben Ben 6 1 5483 79 Ben Djurben 2 1 6895 80 Ben Djurben 1 4 5482 81 Ben Djurben 1 6 4416 82 Ben Djurben 1 1 4416 83 Ben 1 1 4416 84 3 4 4416 85 Ben Djurben 1 3 4416 86 Ben Djurben 1 24 4416 87 Ben Djurben 1 1 4416 88 Ben Djurben 1 2 5884 89 Ben Djurben 26 49 5884 90 Ben Djurben 1 13 5884 91 Ben Djurben 1 6 5884 92 Ben Djurben 1 10 5884 93 Ben Djurben 1 23 5884 94 Ben Djurben 1 18 5884 95 Ben Djurben 1 2 5754 96 Ben Djurben 6 14 6109

Bilaga 2 Sallerup 180:21 m.fl. Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Arkeologiskt objekt Fyndenhet 97 CU-leg Beslag 1 2 98 CU-leg Beslag 1 3 99 CU-leg Smälta 1 8 100 CU-leg Nit 1 2 101 CU-leg Platta 1 3 102 CU-leg Klump 1 2 103 CU-leg Smälta 1 1 104 CU-leg Föremål 1 4 105 CU-leg Beslag 1 2 106 CU-leg Föremål 1 2 107 CU-leg Bleck 1 1 108 CU-leg Smycke 1 3 109 CU-leg Beslag 1 2 110 CU-leg Föremål 1 4 111 CU-leg Ring 1 3 112 CU-leg Pärla 1 3 113 CU-leg Klump 1 4 114 Metall Blyklump 1 22 115 CU-leg Klump 1 7 116 CU-leg Klump 1 4 117 Metall Blyklump 1 15 118 CU-leg Smälta 1 7 119 Metall Blyklump 1 9 120 CU-leg Föremål 1 43 121 CU-leg Klump 1 2 122 CU-leg Föremål 1 2 123 Metall Blyklump 1 2 124 CU-leg Föremål 1 2 125 CU-leg Fot 1 5 126 CU-leg Klump 1 1 127 CU-leg Smälta 1 3 128 Brons Dolk 1 25 129 CU-leg Smälta 1 3 130 Metall Blyklump 1 15 131 CU-leg Klump 1 1 132 CU-leg Handtag 1 16 133 CU-leg Klump 1 3 134 CU-leg Smälta 1 11 135 Metall Blyklump 1 4 136 CU-leg Bleck 1 1 137 CU-leg Klump 1 3 138 Metall Blyklump 1 10 139 CU-leg Klump 1 5 140 CU-leg Beslag 1 5 141 CU-leg Smälta 1 5 142 Brons Dolk 1 5 143 CU-leg Klump 1 1 144 CU-leg Nit 1 2

Fyndlista Bilaga 2 Sallerup 180:21 m.fl.

BILAGA 3 14C-analys

Lab nr Anl.nr Anl.typ Prov nr Material BP ålder ± 1 σ 2 σ Ua-57575 1749 grop 6087 obest. korn 2 422 32 700–400 BC 750–400 BC Ua-57576 3221 stolphål 4639 emmer- speltvete 3 495 36 1880 –1760 BC 1920–1690 BC Ua-57577 3907 ränna 5463 skalkorn 2 548 35 800–590 BC 810–540 BC Ua-57578 4031 härd 4640 hasselnöt 2 627 34 825–790 BC 890–760 BC Ua-57579 4416 grop 6688 skalkorn 2 048 33 110 BC–10 AD 170 BC–30 AD Ua–57580 4473 stolphål 6690 skalkorn 1 938 33 20–120 AD 30 BC–140 AD Ua-57581 4709 stolphål 6689 skalkorn 1 952 32 5–80 AD 40 BC–130 AD Ua-57582 5833 G6016 lager 6193 skalkorn 3 467 35 1880 –1700 BC 1890–1690 BC Ua-57583 382 grop 6902 träkol, hassel 3 195 31 1500–1435 BC 1530–1410 BC Ua-57584 1492 gropsystem 6533 träkol, björk 4 154 31 2870–2670 BC 2880–2630 BC Ua-57585 1910 lager 4073 träkol, hassel 5 294 32 4230–4040 BC 4240–4000 BC Ua-57586 2426 härd 6068 träkol, hassel 5 082 32 3960–3800 BC 3970–3790 BC Ua-57587 2522 härd 6082 träkol, ask 4 746 32 3640–3380 BC 3640–3370 BC Ua-57588 2860 G4074 lager 6091 träkol, björk 2 472 30 760–530 BC 770–430 BC Ua-57589 3493 stolphål 4642 träkol, hassel 5 075 32 3950–3800 BC 3960–3790 BC Ua-57590 5706 G6895 lager 6889 träkol, obest. 3 753 31 2210 –2050 BC 2290–2030 BC Ua-57591 6585 härd 6885 träkol, hassel 2 255 30 390–230 BC 400–200 BC

84 Sallerup 180:21 m.fl. Uppsala 2018-02-06

Åsa Berggren Sydsvensk Arkeologi AB Erlandsrovägen 5 218 45 VINTRIE

Ångströmlaboratoriet Tandemlaboratoriet

14 Göran Possnert Resultat av C datering av makrofossil och träkol från Södra Sallerup FU

Besöksadress: SA_170058, Malmö, Skåne. (p 1456) Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Rum 4143

Postadress: Box 529 751 20 Uppsala

Telefon: Förbehandling av makrofossiler: 018 – 471 30 59 1. 1 % HCl tillsätts (10 timmar, under kokpunkten) (karbonat bort). 2. 0,5 % NaOH tillsätts (1 timme, 60 °C). Löslig fraktion fälls genom tillsättning av konc. HCl. Telefax: 018 – 55 57 36 Fällningen som till största delen består av humusmaterial, tvättas, torkas och benämns fraktion SOL. Olöslig del, som benämns INS, består främst av det ursprungliga organiska materi- Hemsida: alet. Denna fraktion ger därför den mest relevanta åldern. Fraktionen SOL däremot ger in- http://www.tandemlab.uu.se formation om eventuella föroreningars inverkan.

E-post: Före acceleratorbestämningen av 14C-innehållet förbränns det tvättade och intorkade materi- [email protected] alet, surgjort till pH 4, till CO2-gas som i sin tur grafiteras genom en Fe-katalytisk reaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats.

Förbehandling av träkol och liknande material: 1. Synliga rottrådar borttages. 2. 1 % HCl tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten) (karbonat bort). 3. 1 % NaOH tillsätts (8-10 timmar, under kokpunkten). Löslig fraktion fälls genom tillsättning av konc. HCl. Fällningen som till största delen består av humusmaterial, tvättas, torkas och benämns fraktion SOL. Olöslig del, som benämns INS, består främst av det ursprungliga organiska materialet. Denna fraktion ger därför den mest relevanta åldern. Fraktionen SOL däre- mot ger information om eventuella föroreningars inverkan. Före acceleratorbestämningen av 14C-innehållet förbränns det tvättade och intorkade materialet, surgjort till pH 4, till CO2-gas som i sin tur grafiteras genom en Fe-katalytisk reaktion. I den aktuella undersökningen har fraktionen INS daterats.

14C-analys Bilaga 3

RESULTAT Labnummer Prov δ13C‰ V-PDB 14C age BP Ua-57575 Anl 1749, PM6087 (grop) -22,7 2 422± 32 Ua-57576 Anl 3221 , PM4639 (stolphål) -23,4 3 495± 36 Ua-57577 Anl 3907, PM5463 (ränna) -21,5 2 548± 35 Ua-57578 Anl 4031, PM4640 (härd) -25,6 2 627± 34 Ua-57579 Anl 4416, PM6688 (grop) -22,6 2 048± 33 Ua-57580 Anl 4473, PM6690 (stolphål) -25,3 1 938± 33 Ua-57581 Anl 4709, PM6689 (stolphål) -24,0 1 952± 32 Ua-57582 Anl 5833, G6016,PM6193 (lager) -25,5 3 467± 35 Ua-57583 Anl 382, PM6902 (grop) -24,3 3 195± 31 Ua-57584 Anl 1492, PM6533 (gropsystem) -25,3 4 154± 31 Ua-57585 Anl 1910, PM4073 (lager) -26,8 5 294± 32 Ua-57586 Anl 2426, PM6068 (härd) -25,0 5 082± 32 Ua-57587 Anl 2522, PM6082 (härd) -22,6 4 746± 32 Ua-57588 Anl 2860, G4074, PM6091 (lager) -25,5 2 472± 30 Ua-57589 Anl 3493, PM4642 (stolphål) -26,2 5 075± 32 Ua-57590 Anl 5706, G6895, PM6889 (lager) -25,2 3 753± 31 Ua-57591 Anl 6585, PM6885 (härd) -24,3 2 255± 30

Med vänlig hälsning

Göran Possnert / Lars Beckel

Bilaga 3 Sallerup 180:21 m.fl. IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-57575 2422±32BP

Ua-57576 3495±36BP

Ua-57577 2548±35BP

Ua-57578 2627±34BP

Ua-57579 2048±33BP

Ua-57580 1938±33BP

Ua-57581 1952±32BP

Ua-57582 3467±35BP

Ua-57583 3195±31BP

Ua-57584 4154±31BP

Ua-57585 5294±32BP

Ua-57586 5082±32BP

Ua-57587 4746±32BP

Ua-57588 2472±30BP

Ua-57589 5075±32BP

Ua-57590 3753±31BP

Ua-57591 2255±30BP

6000CalBC 4000CalBC 2000CalBC CalBC/CalAD Calibrated date

14C-analys Bilaga 3 IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

2700BP Ua-57575 : 2422±32BP 68.2% probability 2600BP 700BC ( 1.3%) 690BC 540BC (66.9%) 400BC 2500BP 95.4% probability 750BC (17.0%) 680BC 2400BP 670BC ( 5.5%) 630BC 590BC (72.9%) 400BC 2300BP

Radiocarbon determination Radiocarbon 2200BP

2100BP

800CalBC 600CalBC 400CalBC 200CalBC Calibrated date

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 3800BP Ua-57576 : 3495±36BP 3700BP 68.2% probability 1880BC (68.2%) 1760BC 95.4% probability 3600BP 1920BC (92.5%) 1730BC 1720BC ( 2.9%) 1690BC 3500BP

3400BP

3300BP Radiocarbon determination Radiocarbon

3200BP

2200CalBC 2000CalBC 1800CalBC 1600CalBC 1400CalBC Calibrated date

Bilaga 3 Sallerup 180:21 m.fl. IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

2800BP Ua-57577 : 2548±35BP 68.2% probability 2700BP 800BC (42.7%) 750BC 690BC ( 8.5%) 660BC 2600BP 640BC (17.1%) 590BC 95.4% probability 2500BP 810BC (46.6%) 730BC 690BC (11.6%) 660BC 2400BP 650BC (37.2%) 540BC

2300BP Radiocarbon determination Radiocarbon

2200BP

1000CalBC 800CalBC 600CalBC 400CalBC Calibrated date

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 2900BP Ua-57578 : 2627±34BP 68.2% probability 2800BP 825BC (68.2%) 790BC 95.4% probability 2700BP 890BC ( 1.0%) 880BC 850BC (94.4%) 760BC

2600BP

2500BP Radiocarbon determination Radiocarbon

2400BP

1000CalBC 800CalBC 600CalBC 400CalBC Calibrated date

14C-analys Bilaga 3 IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 2400BP Ua-57579 : 2048±33BP 2300BP 68.2% probability 110BC (68.2%) 10AD 95.4% probability 2200BP 170BC (95.4%) 30AD

2100BP

2000BP

Radiocarbon determination Radiocarbon 1900BP

1800BP

400CalBC 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD Calibrated date

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

2200BP Ua-57580 : 1938±33BP 68.2% probability 2100BP 20AD (60.1%) 90AD 105AD ( 8.1%) 120AD 2000BP 95.4% probability 30BC (95.4%) 140AD 1900BP

1800BP

Radiocarbon determination Radiocarbon 1700BP

1600BP

200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD Calibrated date

Bilaga 3 Sallerup 180:21 m.fl. IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

2200BP Ua-57581 : 1952±32BP 68.2% probability 2100BP 5AD (68.2%) 80AD 95.4% probability 40BC (95.4%) 130AD 2000BP

1900BP

1800BP Radiocarbon determination Radiocarbon

1700BP

200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD Calibrated date

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 3700BP Ua-57582 : 3467±35BP 68.2% probability 3600BP 1880BC (22.7%) 1840BC 1820BC (41.2%) 1740BC 3500BP 1710BC ( 4.3%) 1700BC 95.4% probability 3400BP 1890BC (95.4%) 1690BC

3300BP Radiocarbon determination Radiocarbon 3200BP

2200CalBC 2000CalBC 1800CalBC 1600CalBC 1400CalBC Calibrated date

14C-analys Bilaga 3 IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-57583 : 3195±31BP 3400BP 68.2% probability 1500BC (68.2%) 1435BC 3300BP 95.4% probability 1530BC (95.4%) 1410BC 3200BP

3100BP

Radiocarbon determination Radiocarbon 3000BP

1800CalBC 1600CalBC 1400CalBC 1200CalBC Calibrated date

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 4400BP Ua-57584 : 4154±31BP 4300BP 68.2% probability 2870BC (14.7%) 2830BC 2820BC ( 5.8%) 2800BC 4200BP 2780BC (47.6%) 2670BC 95.4% probability 2880BC (95.4%) 2630BC 4100BP

4000BP Radiocarbon determination Radiocarbon 3900BP

3000CalBC 2800CalBC 2600CalBC 2400CalBC Calibrated date

Bilaga 3 Sallerup 180:21 m.fl. IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 5600BP Ua-57585 : 5294±32BP 5500BP 68.2% probability 4230BC (14.3%) 4200BC 4170BC (37.5%) 4090BC 5400BP 4080BC (16.4%) 4040BC 95.4% probability 5300BP 4240BC (93.9%) 4040BC 4020BC ( 1.5%) 4000BC 5200BP

Radiocarbon determination Radiocarbon 5100BP

4400CalBC 4200CalBC 4000CalBC 3800CalBC Calibrated date

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 5300BP Ua-57586 : 5082±32BP 68.2% probability 5200BP 3960BC (14.7%) 3930BC 3880BC (53.5%) 3800BC 5100BP 95.4% probability 3970BC (95.4%) 3790BC 5000BP

4900BP

Radiocarbon determination Radiocarbon 4800BP

4200CalBC 4000CalBC 3800CalBC 3600CalBC Calibrated date

14C-analys Bilaga 3 IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

5000BP Ua-57587 : 4746±32BP 68.2% probability 4900BP 3640BC (53.3%) 3550BC 3540BC (14.1%) 3510BC 3400BC ( 0.8%) 3380BC 4800BP 95.4% probability 3640BC (78.6%) 3500BC 4700BP 3430BC (16.8%) 3370BC

4600BP Radiocarbon determination Radiocarbon 4500BP

3800CalBC 3600CalBC 3400CalBC 3200CalBC Calibrated date

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-57588 : 2472±30BP 2700BP 68.2% probability 760BC (26.9%) 680BC 2600BP 670BC (21.0%) 610BC 600BC (20.3%) 530BC 2500BP 95.4% probability 770BC (95.4%) 430BC 2400BP

2300BP Radiocarbon determination Radiocarbon 2200BP

900CalBC 800CalBC 700CalBC 600CalBC 500CalBC 400CalBC 300CalBC Calibrated date

Bilaga 3 Sallerup 180:21 m.fl. IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 5300BP Ua-57589 : 5075±32BP 68.2% probability 5200BP 3950BC (16.1%) 3910BC 3880BC (52.1%) 3800BC 5100BP 95.4% probability 3960BC (95.4%) 3790BC 5000BP

4900BP

Radiocarbon determination Radiocarbon 4800BP

4200CalBC 4000CalBC 3800CalBC 3600CalBC Calibrated date

IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]

4000BP Ua-57590 : 3753±31BP 68.2% probability 3900BP 2210BC (58.9%) 2130BC 2080BC ( 9.3%) 2050BC 95.4% probability 3800BP 2290BC (76.6%) 2110BC 2100BC (18.8%) 2030BC 3700BP

3600BP Radiocarbon determination Radiocarbon 3500BP

2600CalBC 2400CalBC 2200CalBC 2000CalBC 1800CalBC Calibrated date

14C-analys Bilaga 3 IntCal13 atmospheric curve (Reimer et al 2013)OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] 2500BP Ua-57591 : 2255±30BP 68.2% probability 2400BP 390BC (28.3%) 350BC 290BC (39.9%) 230BC 2300BP 95.4% probability 400BC (35.0%) 340BC 320BC (60.4%) 200BC 2200BP

2100BP Radiocarbon determination Radiocarbon

2000BP

600CalBC 500CalBC 400CalBC 300CalBC 200CalBC 100CalBCCalBC/CalAD Calibrated date

Bilaga 3 Sallerup 180:21 m.fl. Sallerup 180:21 m.fl.

BILAGA 4 Metalldetektering

Jonas Paulsson

Undersökning med metalldetektor i samband med arkeologisk förundersökning inom fastigheten Sallerup 180:21 m.fl. Malmö kommun, Skåne län

Metalldetektor som användes: Modell: C-Scope CS-1220-XDP. En mycket känslig metalldetektor som med mätar- och ljudsignal registrerar magnetiska olikheter i un dergrunden ner till ett djup av cirka 35 centimeter. Undersökningen Arbetsmetod och utförande På grund av att det på hela undersökningsytan fanns en styv stubb efter tröskning ge nomfördes metalldetekteringen efter det att de arkeologiska förundersökningsschak ten hade lagts igen. En systematisk detektering av matjordslagret utfördes inom alla delundersökningsområden enligt sökstråksprincipen. Område 11 detekterades med ett avstånd mellan sökstråken på 20 meter, medans alla övriga delområden (område 8, 10, 12 och 13) undersöktes med ett sökstråksavstånd på 10 meter. Den allra sydligaste delen av delområde 13 var på grund av pågående plöjning inte möjlig att detektera vid undersökningstillfället. Vid undersökningen negligerades generellt utslag från järnföremål medan alla andra kontrollerades. Metallföremål som med säkerhet kunde tillföras tiden före 1850 eller med osäkerhet kunde dateras i fält togs upp och mättes in. Metallföremål som med säkerhet kunde bestämmas till senare tid (dvs. efter 1850) tillvaratogs inte. Fältarbetet utfördes den 13, 14 och 17/1 2018.

Detekteringssituationen (fysiska faktorer som påverkar detekteringsresultatet) Vid undersökningstillfället hade den styva stubben mjuknat något. Sökstråkens place ring styrdes även av de igenlagda förundersökningsschakten för att dra fördel av dessa stubbfria ytor. Ytan vid delområde 8 var tallriksharvad. Arbetet utfördes både under frostiga och vattensjuka meteorologiska förhållanden. Jonas Paulsson (Arkeolog och metalldetekteringsspecialist) Kula AB mobil: 0701733223 e-post: [email protected]

97 Sallerup 180:21 m.fl.

BILAGA 5 Metall – föremålsbestämning

Bertil Helgesson

Idnr Jonasnr Material Fynd Vikt (g) Datering Kommentarer Delområde M M A118 :97 38 CU-leg Remlöpare/beslag 2 NT Till rem 13 M M A118 :98 39 CU-leg Föremål 3 JÅ? Halvsfärisk prydnadsknapp/beslag, legering känns gammal 13 M M A118 :99 40 CU-leg Smälta 8 JÅ? 13 M M A118 :10 0 41 CU-leg Nit 2 Huvud 13 MMA118:101 42 CU-leg Platta 3 NT 13 M M A118 :102 43 CU-leg Klump 2 JÅ? 13 M M A118 :103 44 CU-leg Smälta 1 JÅ? 13 M M A118 :10 4 45 CU-leg Föremål 4 NT Kant till något 13 MMA118:105 46 CU-leg Beslag 2 Halvrunt 13 MMA118:106 47 CU-leg Föremål 2 Del av något, litet gångjärn? 13 M M A118 :107 48 CU-leg Bleck 1 13 M M A118 :10 8 49 CU-leg Smycke 3 NT Triskelform med blå glaspärla, örhänge eller brosch? 13 M M A118 :10 9 50 CU-leg Beslag 2 Till fällkniv? 13 M M A118 :110 51 CU-leg Föremål 4 NT Del av något mekaniskt, märkt med 37 13 M M A118 :111 52 CU-leg Ring 3 12 M M A118 :112 53 CU-leg Pärla 3 JÅ? Förgylld, halv, tunnformig, järnålder? 12 M M A118 :113 54 CU-leg Klump 4 JÅ? 12 M M A118 :114 55 Bly Klump 22 12 M M A118 :115 56 CU-leg Klump 7 NT 12 M M A118 :116 57 CU-leg Klump 4 NT 12 M M A118 :117 58 Bly Klump 15 12 M M A118 :118 59 CU-leg Smälta 7 Ev. av bly? 12 M M A118 :119 60 Bly Klump 9 12 M M A118 :120 61 CU-leg Föremål 43 NT? Möjligen handtag till något 12 M M A118 :121 62 CU-leg Klump 2 JÅ? 12 M M A118 :12 2 63 CU-leg Föremål 2 Del av något 12 M M A118 :123 64 Bly Klump 2 12 M M A118 :124 65 CU-leg Föremål 2 NT? Redskap av något slag? 12 MMA118:125 66 CU-leg Fot 5 NT Till serveringsfat, ljusstake, jardinjär? 12 M M A118 :126 67 CU-leg Klump 1 JÅ? 12 M M A118 :127 68 CU-leg Smälta 3 12 M M A118 :128 69 CU-leg Dolk/miniatyrsvärd 25 BRÅ Del av blad. Gjutskägg, ev. misslyckad gjutning, ev. stukad egg 12 M M A118 :129 70 CU-leg Smälta 3 JÅ? 10 M M A118 :13 0 71 Bly Klump 15 10 M M A118 :131 72 CU-leg Klump 1 NT? 10 M M A118 :132 73 CU-leg Handtag 16 NT Förgyllt, till bestick? 11 M M A118 :133 74 CU-leg Klump 3 11 M M A118 :134 75 CU-leg Smälta 11 JÅ? 11 M M A118 :135 76 Bly Klump 4 11 M M A118 :136 77 CU-leg Bleck 1 11 M M A118 :137 78 CU-leg Klump 3 NT? 11 M M A118 :138 79 Bly Klump 10 11 M M A118 :139 80 CU-leg Klump 5 11 M M A118 :14 0 81 CU-leg Beslag 5 NT Genombrutet, till möbel? 11 M M A118 :141 82 CU-leg Smälta 5 11 M M A118 :142 83 CU-leg Dolk/miniatyrsvärd 5 BRÅ Del av bladet 8 M M A118 :143 84 CU-leg Klump 1 8 M M A118 :14 4 85 CU-leg Nit 2 BRÅ? Ev. till dolk/miniatyrsvärd 8

98 Sallerup 180:21 m.fl. Konservering/prioritetsordning Idnr Jonasnr 1 Dolk/miniatyrsvärd M M A118 :142 83 2 Dolk/miniatyrsvärd M M A118 :128 69 3 Nit M M A118 :14 4 85

Övriga föremål rekommenderas ej för konservering Slående i detta fyndmaterial är förekomsten av två fragment av blad till dolk/ miniatyrsvärd (nr 69 & 83). Dessa kan dateras till bronsålder. De måste ses i ljuset av de fem dylika som framkom vid arkeologisk utredning 2016 (Berggren 2017). De fem dolkfragmenten från 2016 kom definitivt från fem olika dolkar/miniatyrsvärd. De nu påträffade fragmenten kommer från ytterligare två. Dolkar/miniatyrsvärd är spridda över ett relativt stort område vilket motsäger att det skulle röra sig om en depå. Det lo giska vore kanske att fragmenten kommer från bortodlade gravar, vilket det finns flera indikationer på inom närområdet (Berggren 2017; FMIS). Samtidigt är det märkligt att samtliga sju fragment är bladen till dolkar/miniatyrsvärd. Det borde funnits frag ment från andra föremålsgrupper om det rörde sig om gravar. Finner vi här spår efter ritual eller praxis som vi inte har dokumenterat tidigare? På ett av de nyfunna bladen är eggen stukad, ev. att det är kvarvarande gjutskägg, och därmed ett inte färdigställt förmål. Det senare kan motsäga att bladet kommer från en grav. En nit (Jonasnr 85) har snarlik legering som dolkarna/miniatyrsvärden, och har kanske suttit på handtagen till desamma. En tunnformig av pärla förgylld kopparlegering (Jonasnr 53) kan dateras till järn ålder. Från undersökningarna 2016 kommer ytterligare några fynd från järnåldern (Berggren 2017). Ett föremål (Jonasnr 39) har en lergering som känns gammal. Det är dock svårt att bestämma vad det varit en del av. Ett antal smältor och klumpar av CU-legering och bly antyder metallbearbetning. Dessa hantverksaktiviteter går ej att tidsfästa närmare. Slående är att flera smältor, klumpar och delar av föremål (Jonasnr 38, 42, 45, 56, 57 72, 73, 78 & 81) har en rostbrun legering och nästan ingen patina. Detta brukar vara ett tecken på att de skall dateras till förhållandevis modern tid. Flera fynd (Jonasnr 49, 51, 66, 73 & 81) kan säkert tidsställas till nyare tid. Referenser Berggren, Å. 2017. Sallerup 180:72 m. fl. Raä Södra Sallerup 3, 42, 43, 44 & 88. Södra Sallerups socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2016. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2017:05. FMIS – Fornsök. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

Metall – föremålsbestämning Bilaga 5 Sallerup 180:21 m.fl.

BILAGA 6 Konserveringsrapport

Thomas Lindell

100 Sallerup 180:21 m.fl. Konserveringsrapport Bilaga 6 Bilaga 6 Sallerup 180:21 m.fl. Konserveringsrapport Bilaga 6 Bilaga 6 Sallerup 180:21 m.fl. Konserveringsrapport Bilaga 6 Sallerup 180:21 m.fl.

BILAGA 7 Arkeobotanisk analys

Stefan Gustafsson

106 Sallerup 180:21 m.fl. ARKEOBOTANISK ANALYS SALLERUP, SKÅNE

Beställare: Sydsvensk Arkeologi (dnr 170058) Analys: Stefan Gustafsson

Inledning

På uppdrag av Sydsvensk Arkeologi har Arkeologi- konsult utfört en arkeobotanisk analys av 38 prover. Proverna tog i samband med en arkeologisk under- sökning i Sallerup i Skåne. Proverna har floterats av Sydsvensk Arkeologi.

Syftet med analysen var dels att utvärdera materialets informationspotential och dels välja ut lämpligt material för 14C-analys.

Metod

Proverna analyserades under mikroskop med en förstoring av 4 till 600 gånger. Vid artbestämning- en användes referenssamling samt bestämnings- litteratur (Berggren 1969/1981, Jacomet 2006, Schweingruber 1978/1990, www.woodanatomy.ch). Figur 1. Förkolnat äpple från anläggning 3221. Foto: Stefan Gustafsson.

Resultat olika ålder utan äppelskrutten tolkas som en del av anläggningens innehåll av hushållsavfall. Datering- Innehållet av förkolnad växtmakrofossil varierade en av äpplet till övergången senneolitikum till äldre mellan olika anläggningar. Från de prover där växt- bronsålder gör fyndet till ett av de äldsta i Sverige makrofossil saknades har träkol artbestämts. I texten och kan jämföras med fynden i Alvastra (Göransson tas de anläggningar upp som innehåller växtmakro- 1995). fossil och för vedartsanalysen hänvisas läsaren till art- listan (bilaga 1). Anl-nr 3199, prov-nr 5459 Provet innehöll förkolnat material i form av skalkorn, Anl-nr 3221, prov-nr 4639 emmer-/speltvete och fragmenterad säd. Innehållet Provet innehöll gott om förkolnade sädeskorn i för- tolkas som hushållsavfall som förkolnats i samband sta hand från emmer-/speltvete samt en kärna av med matberedning. obestämt korn. Ett av sädeskornen (emmer-/speltvete) daterades till 3495±36 BP (1880–1760 BC cal. Anl-nr 3907, prov-nr 5463 1 σ, Ua-57576). Förutom sädeskornen hittades ett I provet hittades förkolnade kärnor av skalkorn och förkolnat äppelskrutt i mycket gott skick (figur 1). fragmenterad säd. Materialet tolkas som hushålls- Inget tyder på att provet skulle innehålla material av avfall.

Arkeobotanisk analys Bilaga 7 1 Anl-nr 5833, prov-nr 6193 Litteratur Provet innehöll förkolnade kärnor av skalkorn, obestämt vete och fragmenterad säd. Materialet Berggren, G. 1969. Atlas of seeds and small fruits of tolkas som hushållsavfall. Northwest-European plant species with morphological descriptions. Part 2: Cyperaceae. Swedish natural Sci- Anl-nr 4416, prov-nr 6688 ence Research Council, Stockholm. I provet hittades förkolnade kärnor av skalkorn, obestämt vete och fragment av sädeskorn tillsammans Berggren, G. 1981. Atlas of seeds and small fruits of med skalfragment från hasselnöt. Även i detta fall Northwest-European plant species with morphological tolkas materialet som hushållsavfall. descriptions. Part 3: Salicaceae–Cruciferae. Swedish Museum of natural History, Stockholm. Anl-nr 4709, prov-nr 6689 Provet innehöll förkolnade sädeskorn av skalkorn, Göransson, H. 1995. Alvastra pile dwelling: obestämt korn och fragment av sädeskorn. De senare paleoethnobotanical studies. Theses and papers in kommer sannolikt från någon kornsort men kan inte archeology. New series, A:6. närmare bestämmas till art. Materialet i sin helhet tolkas som hushållsavfall. Hemsida, Digital Seed Atlas of the Netherlands: http://seeds.eldoc.ub.rug.nl/?pLanguage=en Anläggningar med enstaka fynd Ytterligare några anläggningar innehöll enstaka Jacomet, S. 2006. Identification of cereal remains fynd av sädeskorn, fragment av sädeskorn eller from archaeological sites. Archaeobotany Lab, IPAS, hasselnötter. Dessa tolkas som rester från matbered- Basel University. Opublicerat kompendium. ning men det begränsade källmaterialet medger inte vidare tolkningar. Schweingruber, F. H. 1978. Microscopic Wood Anatomy. Structural variability of stems and twiggs in recent and subfossil woods from Central Europe. Sammanfattning Zug. Switzerland.

Inslaget av förkolnade sädeskorn visar på en Schweingruber, F. H. 1990. Anatomy of European odlingskultur med framförallt emmer-/speltvete och i woods. Paul Haupt förlag, Bern, Stuttgart, Wien. mindre omfattning skalkorn. Det kan naturligtvis finnas ett tidsdjup som förklarar olika artsamman- Hemsida, wood anatomy of Central European species: sättningar men generellt var emmer-/speltvete www.woodanatomy.ch vanligare under neolitikum och äldre bronsålder än under senare perioder. Avsaknaden av ogräsfrö i proverna kan också tyda på en äldre datering men också på rensning. Eftersom det inte förekommer ogräsfrö i något prov är det troligt att säden repades och inte skars vid marken som under yngre bronsålder och järnålder.

Av insamlade växter finns hasselnöt vilka är vanliga under alla perioder och äpple vilket får ses som ett ovanligare fynd.

Träkolet som analyserats saknar spår efter verktyg som yxa och kniv och består sannolikt till stor del av fall- ved. I bilaga 1 framgår vilket material som lämpar sig för 14C-analys i respektive prov.

Bilaga 7 Sallerup 180:21 m.fl. 2 BILAGA 1. ARTLISTA Ask Ask +++ 6082 2522/ ++ ++ Ask Ask 6081 Björk 3032/ 1 ++ 6075 1416/ Frag. säd ++ Ek Tall 6068 2426/ Hassel Hassel ++ (+) 6067 2949/ Obestämt kol - ++ 6066 2960/ 3 5 + ++ 5463 3907/ Skalkorn + +++ 5462 3937/ - ++ 5461 4151/ (+) ringa förekomst, + enstaka bitar, ++ god förekomst, +++ riklig förekomst (+) ringa förekomst, + enstaka bitar, - ++ 5460 3094/ 1 7 8 + + 5459 3199/ Vete/korn + + Ek 4642 3493/ Cf.hassel Cf. hassel Ek Ask +++ 4641 Björk 3965/ Hassel Hassel Typ rönn Typ Obestämt kol 1 + +++ 4640 4031/ Hasselnöt 1 1 39 ++ ++ 4639 3221/ Emmer + ++ 4638 Björk Björk 3230/ - ++ 4637 3139/ ++ ++ Ek Tall 4073 1910/ Hassel Hassel C 14 Odlade växter Skalkorn Obestämt korn Emmer-/speltvete Obestämt vete Fragmenterad säd Urval Mängd kol Insamlade växter Äpple (skrutt) Hasselnöt Rötter Anl-nr/ prov-nr Vedart

Arkeobotanisk analys Bilaga 7 3 Bilaga 1. Artlista, forts. 2 1 2 2 ++ 6688 4416/ Korn/nöt + (+) 6685 6446/ Obestämt kol Ek ++ Tall 873/ 6680 Hassel Hassel Ek ++ Tall 6674 Björk 1107/ Hassel Hassel ++ (+) 6671 2329/ Obestämt kol + (+) 6651 5980/ Obestämt kol ++ (+) 6650 5939/ (+) ringa förekomst, + enstaka bitar, ++ god förekomst, +++ riklig förekomst (+) ringa förekomst, + enstaka bitar, Obestämt kol + +++ 6649 Björk 5939/ Hassel Hassel Obestämt kol + Ek ++ 6533 Björk Björk 1492/ 2 1 2 + +++ 6193 5833/ Skalkorn Ek Tall +++ 6091 Björk Björk 2860/ Obestämt kol ++ 6088 Björk Björk 2835/ Obestämt kol 1 + ++ 6087 1749/ Obest. korn C 14 Odlade växter Skalkorn Obestämt korn Emmer-/speltvete Obestämt vete Fragmenterad säd Urval Insamlade växter Äpple (skrutt) Hasselnöt Vedart Anl-nr/ prov-nr Rötter Mängd kol

Bilaga 7 Sallerup 180:21 m.fl. 4 Bilaga 1. Artlista, forts. + ++ 382/ 6902 Björk Hassel Hassel - ++ 414/ 6901 + (+) 6889 5744/ Obestämt kol 6888 6832/ + Ek +++ 6885 6585/ Hassel Hassel 1 3 + + 6690 4473/ Skalkorn 6 2 + + 13 6689 4709/ Skalkorn (+) ringa förekomst, + enstaka bitar, ++ god förekomst, +++ riklig förekomst (+) ringa förekomst, + enstaka bitar, C 14 Rötter Anl-nr/ prov-nr Mängd kol Odlade växter Skalkorn Obestämt korn Emmer-/speltvete Obestämt vete Fragmenterad säd Insamlade växter Äpple (skrutt) Hasselnöt Urval Vedart

Arkeobotanisk analys Bilaga 7 5 Sallerup 180:21 m.fl.

BILAGA 8 Bedömning av jordprov för pollenanalys

Leif Björkman

112 Sallerup 180:21 m.fl. Bedömning av ett prov från ett organogent jordlager som påträffades vid en arkeologisk undersökning vid Södra Sallerup i Malmö kommun

Uppdragsgivare: Sydsvensk arkeologi AB, Vintrie Kontaktperson hos uppdragsgivaren: Åsa Ottosson Berggren

Uppdraget är utfört av:

Leif Björkman Viscum pollenanalys & miljöhistoria Ånhult 1 571 91 Nässjö

Telefon: 0708-566777 E-post: [email protected] Hemsida: http://www.viscum.se

Ånhult, 2018-01-15

På bilden ovan syns det uppslammade provmaterialet i 400 gångers förstoring. Det utgörs i huvudsak av mineralpartiklar och nedbrutna organogena rester. Mikroskopfoto: Leif Björkman, 2018-01-10.

Bedömning av jordprov för pollenanalys 1 Bilaga 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning ...... 3 Metodik ...... 3 Resultat och tolkning ...... 3 Rekommendation ...... 4 Ordförklaringar ...... 4 Referenser ...... 5

Figurer ...... 6

Bilaga 8 Sallerup 180:21 m.fl.2 Inledning

På uppdrag av Sydsvensk arkeologi AB har Leif Björkman, Viscum pollenanalys & miljöhistoria, bedömt ett jordprov som är tagit i ett organogent jordlager som hittats i samband med en arkeologisk undersökning vid Södra Sallerup i Malmö kommun (figur 1 och 2). Lagret påträffades vid en schaktning som genomfördes vid en utredning av lokalen. Det var ca 20–30 cm tjockt och antogs vara en torvbildning (figur 3). Någon provtagning av lagret gjordes dock inte vid det tillfället. Vid den följande arkeologiska förundersökningen under perioden november till december 2017 återfanns lagret i ett nytt schakt, men det var inte lika mäktigt som i utredningsschaktet och det hade då bara en tjocklek på några centimeter. Prover från lagret togs denna gång tillvara för en eventuell 14C-datering och pollenanalytisk undersökning av materialet. Uppdraget har omfattat en enklare mikroskopisk analys av provmaterialet för att dels avgöra vad det är för typ av bildning, dels för att bedöma dess potential för en pollenanalytisk undersökning och om det kan vara relevant att 14C-datera lagret.

Metodik

Från det material som levererats till Viscum pollenanalys & miljöhistoria i en provpåse har en mindre mängd uttagits och slammats upp i vatten på ett objektglas. Ett täckglas har lagts över provet och det har därefter studerats i ett ljusmikroskop vid 100 respektive 400 gångers förstoring.

Resultat och tolkning

Mikroskoperingen visade att provmaterialet innehåller rikligt med finkorniga minerogena partiklar, mestadels av mineralet kvarts (figur 4), och kraftigt nedbrutna organiska rester, s k detritus, från bl a alger (figur 5). Några grövre växtrester, t ex blad och rötter från akvatiska eller terrestriska kärlväxter, påträffades inte. Innehållet i provet visar att det inte rör sig om ett torvlager utan om ett vattenavsatt sediment som kan betecknas som en detritusgyttja. Med tanke på det rikliga minerogena innehållet kan jordarten kallas en siltig detritusgyttja. Provmaterialet visade sig dessutom vara mycket pollenfattigt. Även om det sällan är idealiskt att bedöma polleninnehåll i uppslammade jordprover, brukar man ändå kunna påträffa en del pollen som kan ge en indikation på vilken tidsperiod det härstammar ifrån och hur vegetationen såg ut i den närmaste omgivningen. Några pollenkorn noterades inte vid de svep som gjordes fram och tillbaks över materialet. Däremot iakttogs ett fåtal sporer som sannolikt kommer från olika alger. Dessutom förekommer en del fragment av svamphyfer som troligen härrör från eroderade marklager. Det påträffade lagret avspeglar en grund vattensamling som funnits på platsen under en kortare tid. Den rikliga förekomsten med mineralpartiklar i kombination med en avsaknad av grövre växtrester och få (eller inga) pollenkorn antyder en miljö med kraftig markerosion och en omgivning med begränsad växtlighet. Eftersom inga pollen hittades i materialet är det svårt att säga något definitiv om lagrets ålder, men kraftig erosion av omgivande marker och ringa växtlighet utesluter den allra största delen av holocen, dvs av postglacial tid, då markerna hade stabiliserats av sammanhängande vegetation. Det bör i området ha funnits en vegetation med lågvuxna örter och buskar redan under den allra första delen av preboreal kronozon som inleddes vid 9600 f Kr. Ungefär 100 år senare bör dessutom en gles björkskog ha utvecklats på platsen. Med tanke på innehållet i provet avspeglar det rimligen en period under senglacial tid, eller möjligen en tidpunkt

Bedömning av jordprov för pollenanalys 3 Bilaga 8 precis omkring holocens början. Hade det väl handlat om en senare period, t ex preboreal eller boreal kronozon, som annars finns rikligt företrädda i lagerföljder från området så borde man åtminstone hittat en del pollen från bl a björk, tall och hassel i provet. Därför lutar det starkt mot att lagret är äldre än så.

Rekommendation

Eftersom provet med stor sannolikhet avspeglar ett skede före eller senast omkring den postglaciala tidens början omkring 9600 f Kr är det knappast värt att arbeta vidare med jordlagret. Man kan eventuellt komma lite längre med miljötolkningen om man gör en riktig pollenpreparering av materialet och på så sätt kanske hittar en del pollenkorn, men det är knappast relevant i detta sammanhang då den tidpunkt som avspeglas är betydligt äldre än det fokus som den arkeologiska undersökningen har. Det påträffade materialet är dessutom mindre lämpligt att 14C-datera. Det beror på att det utgörs av en gyttja och att det därigenom kan vara påverkat av den s k reservoareffekten (Olsson och Florin 1980; Olsson 1986). Bulkdateringar av sådant material kan därför ge åldrar som är åtskilliga hundra år äldre än vad som är den korrekta tidpunkten. Om man inte kan sila fram grövre terrestriska växtrester från lagret bör man undvika att göra en datering. Dessutom kan det vara bättre att använda de befintliga medlen till att datera sådant som är mer relevant för undersökningen.

Ordförklaringar

Nedan ges lite fylligare förklaringar till några av de kvartärgeologiska termer som används i rapporten.

Boreal kronozon: motsvarar tidsintervallet 8000–7000 f Kr; i den arkeologiska kronologin motsvarar denna period ungefär den yngre delen av tidigmesolitisk tid. Detritus: är en term för dött organiskt material från både växter och djur som oftast är mycket finfördelat. Detritusgyttja: är en gyttja som i huvudsak utgörs av sedimentärt finfördelat organiskt material från växter och djur, s k detritus. Om den även innehåller grövre växtrester kan den betecknas som en grovdetritusgyttja. Innehåller den få grövre växtrester betecknas den som en findetritusgyttja. Vanligen avspeglar detritusgyttjans sammansättning dess bildningsplats. En findetritusgyttja är normalt bildad på större vattendjup än en grovdetritusgyttja. Gyttja: är en organogen jordart som i huvudsak består av sedimentärt material som främst brutits ned genom anaeroba (syrefria) processer. Gyttja bildas i vatten (sjöar, havsvikar) och består av rester av både växter och djur som levat i vattnet, på bottnen eller i sjöns/havsvikens omgivningar. En vanlig typ är detritusgyttja. Holocen: eller postglacial tid är den tidsepok (interglacial) vi nu lever i. Den inleddes för ca 11600 år sedan (ca 9600 f Kr) i samband med den snabba klimatförbättring som då skedde och som definitivt avslutade den senaste nedisningsperioden (Weichselistiden). Kronozon: är den minsta enheten i den geologiska tidsskalan. Den holocena eller postglaciala (efteristida) perioden indelas i fem kronozoner: preboreal (9600–8000 f Kr), boreal (8000–7000 f Kr), atlantisk (7000–4000 f Kr), subboreal (4000–500 f Kr) och subatlantisk (500 f Kr till nutid). Namnen på zonerna härstammar från äldre benämningar på biostratigrafiska enheter som karaktäriserades av likartad vegetations- eller

Bilaga 8 Sallerup 180:21 m.fl. 4 klimatutveckling. Zongränserna har definierats utifrån 14C-dateringar (Mangerud m fl 1974). Organogen jordart: är en jordart som i huvudsak består av organiskt material, dvs innehåller så mycket organiskt material att det sätter sin prägel på den (ger dess färg, konsistens, struktur mm). Exempel på sådana jordarter är vitmosstorv och detritusgyttjor. Preboreal kronozon: motsvarar tidsintervallet 9600–8000 f Kr; i den arkeologiska kronologin motsvarar denna period ungefär den äldre delen av tidigmesolitisk tid. Sedimentär: innebär att det avlagrade materialet har transporterats innan det deponerades, t ex med vatten. Ett exempel på en sedimentär organogen jordart är gyttja. Senglacial tid: är den tidsepok som närmast föregick den postglaciala tiden eller holocen. Den omfattar i Sverige Weichselistidens avslutning, dvs från den tidpunkt då de första landområdena blev isfria omkring 15000 f Kr fram till början av holocen omkring 9600 f Kr. Perioden kännetecknas av ett instabilt klimat med både varmare och kallare faser, exempelvis den varmare perioden alleröd (11900–10800 f Kr) och den avslutande kallperioden yngre dryas (10800–9600 f Kr). Torv: är en organogen jordart som i huvudsak består av sedentärt material som främst brutits ned genom aeroba processer. Torv bildas i fuktiga miljöer, t ex i kärr och på mossar, och består främst av rottrådar och grövre rötter eller andra växtdelar.

Referenser

Mangerud, J., Andersen, S. T., Berglund, B. E. & Donner, J. J. 1974: Quaternary stratigraphy of Norden, a proposal for terminology and classification. Boreas 3, 109–128. Olsson, I. U. 1986: Radiometric dating. I: Berglund, B. E. (red): Handbook of Holocene palaeoecology and palaeohydrology, 273–312. John Wiley & Sons, Chichester. Olsson, I. U. & Florin, M.-B. 1980: Radiocarbon dating of dy and peat in the Getsjö area, Kolmården, Sweden, to determine the rational limit of Picea. Boreas 9, 289–305.

Bedömning av jordprov för pollenanalys Bilaga 8 5 Figurer

Figur 1. Karta över det undersökta området vid Södra Sallerup i den östra delen av Malmö kommun. Lokalen där det bedömda jordprovet är hämtat har markerats med en gul cirkel. En detaljerad karta över utgrävningsområdet presenteras i figur 2.

Bilaga 8 Sallerup 180:21 m.fl. 6

Figur 2. Detaljerad karta över det arkeologiskt undersökta området vid Södra Sallerup. Platsen där det bedömda jordprovet är tagit har markerats med en gul punkt. På kartan har även markerats några lokaler som undersökt tidigare, bl a Pilbladet och Flintgruvsområdet. Kartunderlaget har erhållits från Sydsvensk arkeologi AB.

Bedömning av jordprov för pollenanalys Bilaga 8 7

Figur 3. Bild på ett schakt genom olika marklager vid Södra Sallerup som togs upp i samband med den arkeologisk utredning av lokalen. I botten av profilen syns ett mörkt organogent lager som har provtagits vid den arkeologiska förundersökningen, fast då i ett nytt schakt där det inte var lika omfattande. Foto: Sydsvensk arkeologi AB.

Bilaga 8 Sallerup 180:21 m.fl.

Figur 4. Provet innehåller rikligt med minerogena partiklar som i huvudsak består av mineralet kvarts (förstoring 400 gånger). Mikroskopfoto: Leif Björkman, 2018-01-10.

Figur 5. I materialet finns även rikligt med organiska rester av alger (förstoring 400 gånger). Mikroskopfoto: Leif Björkman, 2018-01-10. Bedömning av jordprov för pollenanalys Bilaga 8

9 Jörgen Kristoffersen 6

SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTER 2018

1. Kraftledning Tollarp–Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning, steg 1, 2016–2017. Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 – Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersök- ning i form av schaktningsövervakning 2017. Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2016. Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Ylva Wick- berg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Åsa Berggren. År Generationer Perioder Kronozon År Generationer 25 år/gen. e.Kr. e.Kr. MFMFMFMF 18 historisk tid (HT) nyare tid MFMFMFMF 1550 historisk tid 1550 8 senmedeltid (SMT) MFMFMFMF 1350 1350 6 högmedeltid (HMT) medeltid MFMFMFMF 1200 1200 6 tidigmedeltid (TMT) 1050 1050 MFMFMFMF 10 vikingatid (VIK) MFMFMFMF 800 subatlantisk 800 10 vendeltid (VEND) yngre järnålder MFMFMFMF 550 550 6 folkvandringstid (FVT) MFMFMFMF 400 400 8 yngre romersk järnålder (YRJÅ) järnålder MFMFMFMF 200 200 8 äldre romersk järnålder (ÄRJÅ) MFMFMFMF DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Kr.f. äldre järnålder Kr.f. MFMFMFMF 20 förromersk järnålder (FRJÅ) MFMFMFMF Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som 500 500 MFMFMFMF vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 – KML). Undersökningarna baseras på beslut av 8 yngre bronsålder VI (YBÅ VI) 700 700 MFMFMFMF 8 yngre bronsålder V (YBÅ V) yngre bronsålder länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp 900 900 MFMFMFMF 8 yngre bronsålder IV (YBÅ IV) i fast fornlämning. 110 0 bronsålder 110 0 MFMFMFMF 8 äldre bronsålder III (ÄBÅ III) 1300 1300 MFMFMFMF Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning 8 äldre bronsålder II (ÄBÅ II) äldre bronsålder 1500 1500 MFMFMFMF 8 äldre bronsålder I (ÄBÅ I) och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till 1700 1700 MFMFMFMF 10 senneolitikum II (SN II) att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. 1950 MFMFMFMF 1950 senneolitikum 14 senneolitikum I (SN I) MFMFMFMF Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt subboreal 2300 2300 MFMFMFMF underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinvente 20 mellanneolitikum B (MN B) MFMFMFMF MFMFMFMF ring genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den 2800 mellanneolitikum 2800 MFMFMFMF arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs 20 mellanneolitikum A (MN A) MFMFMFMF av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför 3300 3300 MFMFMFMF prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstru 8 tidigneolitikum II (TN II) 3500 3500 MFMFMFMF ment för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). tidigneolitikum 20 tidigneolitikum I (TN I) MFMFMFMF MFMFMFMF Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, 4000 4000 MFMFMFMF eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen MFMFMFMF besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning inne MFMFMFMF bär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt 60 ertebøllekultur MFMFMFMF MFMFMFMF urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen MFMFMFMF är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förunder MFMFMFMF sökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till 5500 atlantisk 5500 MFMFMFMF ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. stenålder MFMFMFMF MFMFMFMF Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om 40 kongemosekultur MFMFMFMF fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå MFMFMFMF vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är 6500 6500 MFMFMFMF att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella MFMFMFMF mesolitikum fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen 6900 6900 MFMFMFMF MFMFMFMF anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet MFMFMFMF enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. boreal MFMFMFMF MFMFMFMF Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: MFMFMFMF Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). 8000 8000 124 maglemosekultur MFMFMFMF Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. MFMFMFMF Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). MFMFMFMF MFMFMFMF Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En preboreal MFMFMFMF mer fullständig information kan hämtas under följande länk: MFMFMFMF http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/Varia%202015_9.pdf?sequence=1 MFMFMFMF

SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:8