DOCSLIB.ORG

Sallerup 180:21 M.Fl. Malmö Stad Har Inför Planeringen Av Ett Större Verksamhetsområde Sallerup 180:21 M.Fl

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sallerup 180:21 M.Fl. Malmö Stad Har Inför Planeringen Av Ett Större Verksamhetsområde Sallerup 180:21 M.Fl Sallerup 180:21 m.fl. Sallerup 180:21 Sallerup 180:21 m.fl. Malmö stad har inför planeringen av ett större verksamhetsområde Sallerup 180:21 m.fl. utmed Yttre ringvägen begärt att få de arkeologiska förutsättningarna förundersökta. Området omfattar 31 hektar och utgör merparten av Åsa Berggren ett större område som tidigare utretts i två steg. Området är beläget i de östra delarna av Malmö, och sträcker sig ca 1 km utmed Yttre ring­ vägens västra sida i Södra Sallerups socken. Förundersökningsområdet ligger i en småkuperad omgivning med flacka moränkullar. Området i sig är relativt flackt, men en central höjd­ sträckning i sydväst–nordostlig riktning finns i området. Trakten har varit intensivt utnyttjad under såväl förhistorisk som historisk tid. Det ligger i en del av Malmö som varit föremål för många arkeologiska undersök­ ningar och både inom undersökningsområdet och i närområdet finns befintliga fornlämningar. Förundersökningen genomfördes genom att schakt drogs i åtta del­ områden som ringats in efter utredningen, samt genom metalldetek­ tering i utvalda delområden. Ett urval anläggningar undersöktes. Totalt framkom närmare 400 anläggningar i förundersökningsschakten. Dessa bestod främst av gropar och stolphål, men även rännor, diken, lager och 2018:8 RAPPORT SYDSVENSK ARKEOLOGI härdar är representerade. De är främst belägna på höjdryggens slutt­ ningar men lägre liggande områden är också representerade. En gravhög, boplatslämningar och spår av aktiviterer såsom metallhantverk har på­ träffats. Dateringarna spänner mellan senmesolitikum och äldre järnålder. Arkeologisk förundersökning 2017 Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken Malmö kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:8 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:8 År Generationer Perioder Kronozon År Generationer 25 år/gen. e.Kr. e.Kr. MFMFMFMF 18 historisk tid (HT) nyare tid MFMFMFMF 1550 historisk tid 1550 8 senmedeltid (SMT) MFMFMFMF 1350 1350 6 högmedeltid (HMT) medeltid MFMFMFMF 1200 1200 6 tidigmedeltid (TMT) 1050 1050 MFMFMFMF 10 vikingatid (VIK) MFMFMFMF 800 subatlantisk 800 10 vendeltid (VEND) yngre järnålder MFMFMFMF 550 550 6 folkvandringstid (FVT) MFMFMFMF 400 400 8 yngre romersk järnålder (YRJÅ) järnålder MFMFMFMF 200 200 8 äldre romersk järnålder (ÄRJÅ) MFMFMFMF DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Kr.f. äldre järnålder Kr.f. MFMFMFMF 20 förromersk järnålder (FRJÅ) MFMFMFMF Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som 500 500 MFMFMFMF vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 – KML). Undersökningarna baseras på beslut av 8 yngre bronsålder VI (YBÅ VI) 700 700 MFMFMFMF 8 yngre bronsålder V (YBÅ V) yngre bronsålder länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp 900 900 MFMFMFMF 8 yngre bronsålder IV (YBÅ IV) i fast fornlämning. 110 0 bronsålder 110 0 MFMFMFMF 8 äldre bronsålder III (ÄBÅ III) 1300 1300 MFMFMFMF Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning 8 äldre bronsålder II (ÄBÅ II) äldre bronsålder 1500 1500 MFMFMFMF 8 äldre bronsålder I (ÄBÅ I) och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till 1700 1700 MFMFMFMF 10 senneolitikum II (SN II) att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. 1950 MFMFMFMF 1950 senneolitikum 14 senneolitikum I (SN I) MFMFMFMF Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt subboreal 2300 2300 MFMFMFMF underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinvente­ 20 mellanneolitikum B (MN B) MFMFMFMF MFMFMFMF ring genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den 2800 mellanneolitikum 2800 MFMFMFMF arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs 20 mellanneolitikum A (MN A) MFMFMFMF av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför 3300 3300 MFMFMFMF prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstru­ 8 tidigneolitikum II (TN II) 3500 3500 MFMFMFMF ment för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). tidigneolitikum 20 tidigneolitikum I (TN I) MFMFMFMF MFMFMFMF Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, 4000 4000 MFMFMFMF eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen MFMFMFMF besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning inne­ MFMFMFMF bär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt 60 ertebøllekultur MFMFMFMF MFMFMFMF urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen MFMFMFMF är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förunder­ MFMFMFMF sökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till 5500 atlantisk 5500 MFMFMFMF ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. stenålder MFMFMFMF MFMFMFMF Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om 40 kongemosekultur MFMFMFMF fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå MFMFMFMF vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är 6500 6500 MFMFMFMF att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella MFMFMFMF mesolitikum fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen 6900 6900 MFMFMFMF MFMFMFMF anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet MFMFMFMF enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. boreal MFMFMFMF MFMFMFMF Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: MFMFMFMF Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). 8000 8000 124 maglemosekultur MFMFMFMF Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. MFMFMFMF Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). MFMFMFMF MFMFMFMF Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En preboreal MFMFMFMF mer fullständig information kan hämtas under följande länk: MFMFMFMF http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/Varia%202015_9.pdf?sequence=1 MFMFMFMF 9600 9600 MFMFMFMF Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdrags­ f.Kr. senpaleolitikum yngre dryas f.Kr. arkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd. Sallerup 180:21 m.fl. Sallerup 180:21 m.fl. Åsa Berggren Arkeologisk förundersökning 2017 Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken Malmö kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:8 Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box 134, 291 22 Kristianstad 044-13 58 00 www.sydsvenskarkeologi.se Sallerup 180:21 m.fl. Åsa Berggren Arkeologisk förundersökning 2017 Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken Malmö kommun Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:8 © Sydsvensk Arkeologi 2018 Upphovsrätt, där inget annat anges, enlift Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creative commons.org/licences/by/2.5/se Grafisk form och bildbehandling: Anders Gutehall Omslagbilder: Besökare på befintlig gravhög RAÄ Södra Sallerup 3:1. Foto: Katarzyna Högström, Sydsvensk Arkeologi. / Schaktning, översikt. Foto: Åsa Berggren, Sydsvensk Arkeologi / Katarzyna Högström står i mitten av kantrännan till gravhögen. Foto: Åsa Berggren, Sydsvensk Arkeologi. / Schaktning i delområde 11. Foto: Åsa Berggren, Sydsvensk Arkeologi. Tryck: Holmbergs i Malmö Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 9 Syfte, metod och genomförande 11 Topografi och fornlämningsmiljö 15 TOPOGRAFI OCH NATURGEOGRAFI 15 FORNLÄMNINGSMILJÖ 15 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I OMRÅDET 19 Undersökningsresultat 21 DELOMRÅDE 8 23 AR3543, kantränna samt närliggande rännor 24 Hus-/stolprads-/hägnadsområde 28 Östra sluttningen 33 DELOMRÅDE 9 34 AG2549 Grophus eller brunn 35 DELOMRÅDE 10 35 Gropsystem AG1492 36 DELOMRÅDE 11 37 Härd och kokgrop i norr 38 Härd och grop i öster 39 Två lager i söder 40 DELOMRÅDE 12 45 Gropar, gropsystem och rännor vid sluttningens fot 47 Gropar vid vattendrag 47 DELOMRÅDE 13 48 Boplats norr om gravhögen 51 Boplatskoncentration syd och sydost om högen 52 DELOMRÅDE 14 60 DELOMRÅDE 15 61 Större lager 62 Förslag till fortsatta åtgärder 64 OMRÅDE 8/9 64 OMRÅDE 11 67 OMRÅDE 10/12 67 OMRÅDE 13 67 UTVÄRDERING FRÅGESTÄLLNINGAR 68 Referenser 69 Administrativa uppgifter 71 Bilagor BILAGA 1 ANLÄGGNINGSLISTA BILAGA 2 FYNDLISTA BILAGA 3 14C-ANALYS BILAGA 4 METALLDETEKTERING BILAGA 5 METALL – FÖREMÅLSBESTÄMNING BILAGA 6 KONSERVERINGSRAPPORT BILAGA 7 ARKEOBOTANISK ANALYS BILAGA 8 BEDÖMNING AV JORDPROV FÖR POLLENANALYS Sammanfattning Malmö stad, Fastighetskontoret, har inför planeringen av ett större verksamhets­ område utmed Yttre ringvägen begärt att få de arkeologiska förutsättningarna för­ undersökta. Området omfattar 31 hektar (ca 316 600 m2) och utgör merparten av ett större område som tidigare utretts i två steg (Berggren 2016, 2017). Området är beläget i de östra delarna av Malmö, och sträcker sig ca 1 km utmed Yttre ringvägens västra sida i Södra Sallerups socken. Förundersökningen genomfördes genom att schakt drogs i delområden som ringats in efter utredningen samt genom metalldetektering i utvalda delområden. Ett urval anläggningar undersöktes. Förundersökningens syfte är att klargöra fornlämningssituationen inom det aktu­ ella området. Resultatet ska kunna användas som planerings­ och beslutsunderlag av länsstyrelsen och Malmö stad. Förundersökningsområdet ligger i ett småkuperat område med flacka moränkullar. Området
Load more

Recommended publications
  • Register Över Samtliga Skånska Jätteträd
    Register över samtliga Skånska Jätteträd Grön text=Idag levande träd Svart text=Dött eller ej återfunnet träd Röd text=Uppgift från andra delar av landet eller övriga Europa Blå text=Uppgift inkommen efter Jätteträdsboken gick till tryck (sep 2003). Längst bak följer lista över rapportörer Trädslag Latin Omkrets Lokal År Källa Kommun Återbesök Alm Alm Ulmus glabra 13.20 Die Schiensheimer Effe i Rheinhessen 1921 SkN Alm Ulmus glabra 07.90 Torpön Ydre, sjön Sommen östergötland 1998 NC Alm Ulmus glabra 07.00 Fridhems gård, Simrishamn, avverkad 1999, trol 200 år 1999 R.E. Simrishamns kommun Död Alm Ulmus glabra 06.70 Hörup, Olas trädgård, gamla almen 2003 M.H. Ystads kommun Alm Ulmus glabra 06.67 Kvistofta Skåne 1940 SNF Alm Ulmus glabra 06.60 Båstad Skåne 1940 SNF Alm Ulmus glabra 06.32 Jordberga slottspark 2000 E.N. Trelleborgs kommun Alm Ulmus glabra 06.28 Ellinge, nära slottet, Borlunda, Eslöv 1996 G.N. Eslövs kommun Nymöllan, Nävlingeåsen, naturminne vid landsvägen (6.07 1999 Alm Ulmus glabra 06.22 A.G. 1974) P.B. Hässleholms kommun Alm Ulmus glabra 06.12 Hyby gård, Svedala kommun, avbruten 5m men frisk 1980 S.E. Svedala kommun Fäldes detta år Alm Ulmus glabra 06.00 Bårslöv, invid major Borgqvist villa 1919 W.B. Helsingborgs kommun ej funnen 2003 Alm Ulmus glabra 06.00 Bäckaskog 40m V slottet i mur 2003 P.B., E.W.Kristianstads kommun Alm Ulmus glabra 06.00 Alnarpsparken, 40 m NNV slottet 2002 P.B. Lomma kommun Alm Ulmus glabra 05.93 Göingeholm, vid gården toppbruten, Hässleholm 1954 H.W.
    [Show full text]
  • Dress Brooches and Identity
    Dress brooches and identities A COMPARATIVE STUDY OF COLLECTIVE IDENTITES AND DRESS BROOCHES IN EARLY MEDIEVAL URBAN AND RURAL SITES IN SOUTH WEST SCANIA Lund university, department of archaeology and ancient history Master’s thesis in historical archaeology spring 2019 (ARKM22) Supervisor: Mats Roslund Examiner: Jes Wienberg Anna Isberg Abstract This thesis concerns early medieval dress brooches from urban and rural sites in South West Scania. The purpose is to investigate similarities and differences between urban and rural sites as well as between the rural places in particular. The main research questions concern the reasons for the similarities and differences, what connections and contact areas are observable according to the dress brooches and how this material can contribute to the discussion about urban and rural identities. The material has not been studied to a large extent before, especially not in any compiling project and is therefore an important piece in understanding the early medieval material culture and the inhabitants in towns and villages in South West Scania. This study is based on the notion that dress brooches were a medium from which people could express their identity. The dress brooches are examined both in terms of types as well as specific objects. Three observations are noticeable in the material in particular; a greater number of objects and types have been retrieved in Lund and more objects with Continental connotations as well as a divergent material among the rural sites. These observations are probably connected to the number of people that were present and visited each site, especially the number of foreign persons.
    [Show full text]
  • Cykelåret 2016 Malmö
    Cykelåret 2016 Malmö 1 Innehåll 3 4 5 Alla Malmöbor har Malmö ska bli en Mål rätt att cykla erkänd cykelstad 10 7 6 Snabbfakta! Nya Kort om cykelvägar Malmö by Bike 12 14 19 Cykelförbättringar Nya Cykling för alla cykelöverfarter 22 21 Cykeltrafikökning Kommunikation & dialog 2 Alla Malmöbor har rätt att cykla Malmö är en cykelstad. Här cyklar vi överallt, hela tiden, året runt. Vi cyklar för att det är enkelt och snabbt. Till och med på vintern! Visionen för cykelstaden Malmö är att Alla Malmöbor har rätt att cykla. Man ska känna sig säker, både när man cyklar och när man har parkerat sin cykel. Vi vill att alla ska kunna cykla. Vi arbetar för att alla ska kunna känna vinden i ansiktet och uppleva denna vackra stad – på det bästa sättet att färdas genom den. 3 Malmö ska bli en erkänd cykelstad Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunikation Cykelvägnätet Kampanjer för ökad och säker Cykelbanor, cykelöverfarter, cykling, malmo.se/cykla, vinterväghållning mm. facebook.com/cykligamalmo mm. Service och tjänster Mobility management Cykelparkering, hyrcykelsystem, Cykelfrämjande erbjudanden så som cykelpumpar mm. Cykling utan ålder, cykelskolor och utlåning av elcyklar mm. 4 Häng med på färden! Mer att läsa Att cykla är bra för nästan allt.
    [Show full text]
  • Malmö Stad 750 År Köpenhamn Äldsta Stadslag 750 År
    År 2004 - Malmö stad 750 år Köpenhamn äldsta stadslag 750 år En analys av Sven Rosborn 1 En sammanfattning Malmö stad nere vid kusten har med stor sanno- tade att staden Malmö uppstått ur ett fiskeläge kallat likhet grundats av ärkebiskop Jacob Erlandsen i Lund Svalperup. Stranden från våra dagars Värnhem fram på 1250-talet. Innan Jacob blev ärkebiskop var han mot Malmöhus tillhörde vid denna tid troligtvis Bull- biskop i Roskilde och som sådan en mycket mäktig tofta by. Den stora Rörsjön/Västre sjö skar nämligen man. Hela Köpenhamn ägdes av honom i hans egen- effektivt av kustkontakten för bondbyn Malmö som skap av Själlands kyrklige ledare. År 1254 gav Jakob låg uppe vid nuvarande Triangeln. Erlandsen Köpenhamns borgare deras äldsta, i dag bevarade stadsprivilegier. Staden hade funnits redan För ärkebiskopen var det viktigt att säkra en ret- sedan slutet av 1100-talet men först genom det unika rättväg från Lund tillbaka till Köpenhamn. Han har privilegiebrevet från detta år stiger Köpenhamn fram därför snabbt gått igång med att bygga ett stort, runt riktigt ordentligt i historiens sökljus. försvarstorn av tegel på platsen mellan våra dagars ho- Vid den här tiden var relationerna mellan kung och ärkebiskop kyliga, ja jag skulle vilja säga iskalla. Kungen har därför gjort allt som stod i hans makt för att få sin man vald till ärkebiskop. Det hela började i december 1252. Ärkebiskop Uffe hade då hastigt avlidit. Dödsfallet skedde olägligt. Danmarks kung Abel hade nämligen strax innan fått ett spjut genom halsen under ett krig i södra Jylland. Hans bror Kri- stoffer skulle därför just vid jultiden av ärkebiskopen ha krönts till ny kung av Danmark.
    [Show full text]
  • Naffentorpsgårdens Trädgård
    Trädgårdsarkeologisk undersökning Naffentorpsgårdens trädgård Ett trädgårdshistoriskt dokumentationsprojekt och ett praktiskt försök att använda totalstation och det GIS-baserade informationssystemet Intrasis i ett trädgårdshistoriskt sammanhang Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2006:009 Anna Andréasson Trädgårdsarkeologisk undersökning Naffentorpsgårdens trädgård Ett trädgårdshistoriskt dokumentationsprojekt och ett praktiskt försök att använda totalstation och det GIS-baserade informationssystemet Intrasis i ett trädgårdshistoriskt sammanhang Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Trädgårdsarkeologisk undersökning Naffentorpsgårdens trädgård – Ett trädgårdshistoriskt dokumentationsprojekt och ett praktiskt försök att använda totalstation och det GIS-baserade informationssystemet Intrasis i ett trädgårdshistoriskt samman- hang Bunkeflo socken i Malmö stad. Skåne län. Andra reviderade upplagan, inklusive förslag till vårdplan 2006. Författare: Anna Andéasson Sättning: Anna Andréasson Omslagsbild: Övre raden från vänster: italiensk blåstjärna (Hyacinthoides italica alt. Scilla italica), luktviol (Viola odorata), fylldblommig gul påsklilja (14) (Narcissus pseudo-narcissus). Foto: Anna Andréasson 2005. Undre raden: Fotografi taget i Naffentorpsgårdens trädgård 1914. Foto: privat ägo, Thorvald Hammargren. ISSN: 1653-4948 © Malmö Kulturmiljö 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning
    [Show full text]
  • K a R T B L a D E T M a L M 0
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING. SER. Aa. Kartblad, i skalan 1 : 501000, med beskrifningar. N:o 91. BESKRIFNING TILi, K A R T B L A D E T M A L M 0. AF J. JÖNSSON. STOCKHOLM, 1884 . KONGL. BOKTRYCKERIET. P, ,j, . xor.sTXOT .t. s ö xxn. Det geologiska kartbladet ))Malmö•> omfattar jerr{te staden ~t:~!~t· Malmö följande socknar och sockendelar, alla inom Malmö- ning. hits län: Af Bara härad: en mindre kuststräcka af Lomma och Burlöfs. · Af O:eie härad: vest.ra delen af V. Skräflinge, en liten del af Husie, vestra och större delen af Fosie, hela Hyllie och Bunkeflo, vestra och. större d·elen af Lockarps, hela Klagstorps och Tygelsjö, vestra delarne af Glostorps och Arrie, största delen af Hököpinge, hela Gessie och Eskils- o torps samt vestra delen af Akarps. Af Skytts härad: norra delen af Hvellinge. Dessutom ligga 1 inom samma kartblads· område ön Salt- holrn och en del af Amager. Området mellan dessa till Dan- mark höral)de delar och det nämda skån.ska landet omfattar det sydligaste af Öresund. Största delen af kartområdet upptages af vatten med Öar och grund. en stor mängd grund och några små öar. De senare ligga alla nära intill Saltholm och tillhöra sålunda Danmark. De förra finnas spridda i större delen af hithörande vatten- område. Synnerligen talrika äro de i sträckan mellan Salt- holm och Malmö-Lim hamn. Här ligga de stora gr·unden Sjollen, Kalkgrund, Sydflint och Oscarsgrund samt längre i söder Lillegrund och Bredgrund, hvilka mer eller mindre närma sig hafsyt.an. Största höjden når Bredgrund och ligger på ett ställe endast 4 (l,2 m.) fot under vatten.
    [Show full text]
  • RIDANLÄGGNINGAR I MALMÖ 2011 Fritidsförvaltningen
    RIDANLÄGGNINGAR I MALMÖ 2011 Fritidsförvaltningen DELUTREDNING 1: LOKALISERING DELUTREDNING 1: LOKALISERING I följande kapitel presenteras förslag på: Befintliga ridanläggningars lokalisering Den geografiska placering av de ridanläggningar som • Lokalisering för Malmö Civila Ryttareförening (MCR). i dagsläget bedriver ridskoleverksamhet i Malmö visas • Lokalisering för Klagshamns Ryttarförening (KRF). i kartan nedan. Malmö Civila Ryttareförening är belägen på Jägersro Travbanas område i östra Malmö. Klags- • Lokalisering för en ny framtida ridanläggning. hamns Ryttarförening är belägen på Klagshamnsudden i sydvästra Malmö. Malmö Ridklubb är belägen väster om Utredningens uppdrag var att finna lösningar för Hyllievång och Örestads Ryttarsällskap är belägen i Fosie ridsporten i den långsiktiga stadsplaneringen. Industriområde i södra Malmö. MCR hyr idag sin anläggning av Jägersro Trav och Galopp Ridanläggningarna är geografiskt väl fördelade i (JTG). Det nuvarande hyresavtalet löper ut 2012–12–31. kommunen. I de olika lokaliseringsförslagen som presen- Hyresavtalet innebär bland annat att ansvaret för de teras har hänsyn tagits till att behålla en god geografisk brister som finns i anläggningen i huvudsak vilar på fördelning samt att låta föreningen vara kvar i ungefär föreningen att åtgärda. samma upptagningsområde. Dock är kriteriet närhet till ridanläggning inte direkt styrande när man tittar på var KRF hyr sin anläggning av PEAB. Som fastighetsägare respektive ridklubbs medlemmar bor. Tidigare rappor- garanterar inte PEAB säkerheten i den gamla cement- ter pekar på att det snarare är klubbens inriktning på fabriken på lång sikt, utan anser att anläggningen håller verksamheten som attraherar medlemmen då samtliga i cirka 2–4 år till. föreningar attraherar medlemmar från hela Malmö. Med anledning av det pågående arbetet med Översikts- plan 2012 behöver mark reserveras för en framtida femte ridanläggning någonstans inom kommunen.
    [Show full text]
  • Hundkarta Med Hundstadga
    GATUKONTORET Hundkarta med hundstadga 2012.11 OLJEHAMNEN Karta över MALMÖ SPILLEPENGEN Upprättad av Gatukontoret Malmö 49 NORRA HAMNEN SEGE INDUSTRIOMRÅDE Upptagningstvång och koppeltvång gäller hela året MELLERSTA HAMNEN ÖSTRA HAMNEN SEGEMÖLLA Upptagningstvång gäller hela året 0 500 1 000 m 23 Koppeltvång gäller mellan 15/3 – 15/9 FRIHAMNEN VÄSTRA HAMNEN SEGEVÅNG Hundrastplats d ROSTORP n INRE HAMNEN u s Hundrastgård inhägnad r e 22 Ö KIRSEBERGSSTADEN SLUSSEN för naturreservat gäller 52 KIRSEBERG VALDEMARSRO CENTRUM ÖSTERVÄRN särskilda regler, se bilaga 2 GAMLA STADEN ELLSTORP BULLTOFTA 21 20 48 MALMÖHUS JOHANNESLUST Hundrastgårdar Hundrastplatser RISEBERGA RIBERSBORGS- RIBERSBORG RÖRSJÖSTADEN VÄRNHEM STRANDEN KATRINELUND 1 46 TOFTANÄS Sörängen Kastanjegårdsparken 33 DAVIDSHALL SORGENFRI VÄSTRA INNERSTADEN LUGNET HÄSTHAGEN INDUSTRIOMRÅDE HÅKANSTORP 2 INNER- Flansbjer östra FRIDHEM KRONPRINSEN VÄSTRA RÖNNEHOLM STADEN SORGENFRI 42 3 Lindängen 47 Höja 51 FÅGELBACKEN EMILSTORP 28 TEATERN ÖSTRA RÅDMANSVÅNGEN SORGENFRI 4 48 VÄSTERVÅNG 18 19 ÖSTRA Kristinebergsparken Bulltofta rekreations- MÖLLE- KYRKOGÅRDEN KRONBORG VÅNGEN 44 VIDEDAL 5 DAMMFRI 40 Kastanjegårdsparken område MELLANHEDEN 34 NORRA LIMHAMNS BELLEVUE 17 ÖSTRA 49 PILDAMMSPARKEN SOFIELUND SKRÄVLINGE östra Spillepengen HAMNOMRÅDE 43 ANNELUND ALLMÄNNA APELGÅRDEN 16 26 VIRENTOFTA SOLBACKEN SJUKHUSET SÖDRA 15 6 50 SÖDERVÄRN Gullviksparken Lernacken NYA BELLEVUE SOFIELUNDS KRYDDGÅRDEN 29 INDUSTRIOMRÅDE TÖRNROSEN 7 51 GAMLA LIMHAMN LORENSBORG Nydalaparken Ribersborg/Lagunen INNERSTADEN
    [Show full text]
  • Kvalitetsprogram För Yttre Ringvägens Närområde
    Kvalitetsprogram för Yttre Ringvägens närområde Kvalitetsmål och gemensamma riktlinjer för utformning av Yttre Ringvägens närområde inom Burlövs, Lomma, Malmö och Staffanstorps kommuner februari 2000 Allmänt kartmatrial från Lantmäteriet. Licensavtal MF 924931. Grafisk utforming: Sam Lantz • www.rpm-media.net Förord Stora infrastrukturanläggningar utgör alltid ett påtagligt element i landskapet - så även den Yttre Ringvägen i sydvästra delen av Skåne. Stora ansträngningar har gjorts för att anpassa vägen till landskapet och för att mini- mera intrång och påverkan på omgivningen. Vägen har på stora delar förlagts i skärning och/eller försetts med bullerdämpande skärmar. Ekopassager har byggts för att minska barriäreffekterna och planteringar har utförts för att mjuka upp intrycket runt vägen. Området utanför själva vägen får dock inte komma i skymundan. Det skånska landskapet och de orter som passeras, Malmö, Burlöv, Staffanstorp och Lomma, bör exponeras på ett tilltalande och representativt sätt. Väl genomtänkta åtgärder inom vägområdet kan förlora mycket av sin effekt om omgiv- ningen präglas av mindre väl genomförda lösningar. Malmö och Skåneregionen kommer, när Öresundsförbindelsen och den Yttre Ringvägen tas i trafik, att vara porten till Sverige för söderifrån inkommande trafikanter och ge det första intrycket av landet. Det är även lämp- ligt att ge information om Skåne och Danmark för väster- respektive norrifrån kommande trafikanter. Det är därför viktigt att försöka åstadkomma en miljö kring vägen som ger en för trafikanten attraktiv och vacker bild som annonserar regionen och landet på ett önskvärt sätt. Burlövs kommun, Lomma kommun, Malmö kommun, Staffanstorps kommun, SVEDAB, Länsstyrelsen och Vägverket har tillsammans tagit fram föreliggande mål och riktlinjer, för att på ett aktivt sätt bidra till skapandet av en sådan miljö.
    [Show full text]
  • Utbyggnadsområde Vintrie. Område B Och D
    UV SYD RAPPORT 2008:12 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Utbyggnadsområde Vintrie Område B och D Skåne, Bunkeflo socken, Malmö kommun RAÄ 12, 65 Dnr 421-1698-2007 Bengt Söderberg Utbyggnadsområde Vintrie 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se © 2008 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2008:12 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Översikt 7 Registrerade fornlämningar inom delområde B och D 9 Markanvändning i ett långtidsperspektiv 10 Sammanfattande slutsatser 12 Målsättning 12 Metod och arbetsbeskrivning 13 Resultat 13 Yngre lämningar 14 Äldre lämningar 16 Sammanfattande utvärdering 19 Förslag till åtgärder 20 Referenser 21 Administrativa uppgifter 21 Bilagor 22 1. Översiktsplan område B med markerade anläggningstyper 22 2. Översiktsplan område D med markerade anläggningstyper 23 3. Fyndlista 23 Häljarp Ö Saxån l Eslöv Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge Löddeköpinge Furulund Kävlingeån Lödde å Bjärred S Sandby LUND Krankesjön Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp Veberöd MALMÖ Genarp Bara Oxie Bunkeflostrand Yddingesjön Sege å Fjällfotasjön Svedala Börringesjön Vellinge Skurup Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen TRELLEBORG 0 5 10 km Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för förundersökningen markerad med en cirkel. Skala 1:250 000 4 Utbyggnadsområde Vintrie Utbyggnadsområde Vintrie Bengt Söderberg Sammanfattning Den arkeologiska utredningen steg 2 inom Vintrie utbyggnadsområde delområde B och D utfördes genom sökschaktsgrävning. Delar av Vintrie bytomt (RAÄ 12) med tillhörande toft- och åkermark väster om byn berördes.
    [Show full text]
  • WHATEVER TURNS YOU on Seaports Worldwide
    Västanby gård Topasv ta Kävlinge Hådala Örtof v s Rossings väg urko StationsvT Ka valleriv . Norrbovägen STÅNGBY Haraldsfält 1 Idrottshall Pärlemorvägen S S S L Vallkärra gård o o t okgr alvägen l ambanegr l Stångby n vägen d d Sig a a Bomvevsv Drabantvägen . jvgstn. T t t Haraldsfält å V ta F g ga g s r Ö a Soldat FyDhrs Odarslövs kyrka i Bibliotek vergng. v a gnv u ä Ledning r r g Soldat Ploght e e Förbindelsegng. Lok- g s Idrottsplats e a l Bärnstensvägen ls s n parken g g Gamlegård at n a sv ri r t g g a 1. Kulparken app e a ani- p t Månstensv Växelv ens S a n 2. Fredsparken ge Ängdala ga t2 vä Solgården Opalst B Vagn- Odarslövs boställe a allkärravägenÄdel 3. Träffparken Ädelstensv o Komp V t Diamantv m parken a Ä d - rst v l s Soldat stensparke fi ä o d olkurvan n Sa g S oldat Bohms Kåses e HusarvägenS o g e S lj n gat l a s s t k a l Förningsgr t a e B a Järnvägs- 3 k n S ubinst t s R a r Gästabud parken d g Bägaregr v ol Kalas n S Remmaregr Smaragdv Krusaregr H Krubbebacken G ö Törnros gr B ä s s Vallbo uffert parken Kävlinge Vallkärra boställe s t Tumlare a t Välkomstgr a g b i l g u l aparke Gästgr e Ankaregr d s s - - Förskola törgr rak Pokalgr T n vägen vägen Västragård väg 108 Elisbo Ångloksvägen Dalsro Valltuna Hoby Ladugårdsmark Västra Madvägen allkärravägen Holländarev V Vallkärra Lackalänga Ladugårdsmark kyrka K aregr Kalmar r Löp Nyhem Madvägen Va o Östra Skola l n lkä h Drivhusvägen rr jul Liggaregr at st M orn öl s byg Rönnströms väg leb ata acken Mölleparken Västratornsvägen Linåkersv 1 Västratornsv Korså Korsåkerspa AAK är en av världens ledande tillverkare av Linåkers- VALLKÄRRATORN Tornhillsvägen kersvägen The More Hotel – More space, same price parken Svenshög vegetabiliska specialoljor och special fetter rken Tornhill Stay in a comfortable studio apartment with separate kitchenette, Nöbbelövs mosse Korsåkersvägen Kävlingevägen living room, bedroom and bathroom areas.
    [Show full text]
  • Pak: 7. Oxie Härad, Nro
    1 (13) Pak: 7. Oxie Härad, Nro 71. 2 (13) Allmän Öfwersigt. Twänne allmänna paralelt löpande höjder- caractairisera detta Härad. Den ena höjande sig småningom ur hafvet genom en af få ojemnheter beswärad sluttning. til ett betydligt afstånd derifrån, sänker sig sedan snart til en del af ej särdeles djup garnerad med flere låga kullar, hvarifrån åter den andra höjdsträckningen vidtar, afbruten af höga kullar och mera utmärkta genom sin branthet åt alla sidor, äfven som genom deras sandiga och mera grusiga beståndsdelar.- En 3dje men emot denna til vidd högst obetydliga höjsträckning äro höjderna mellan Toarp och Törringe. Den förra begynner vid Kisbergs vången öster om Malmö är där ock öster om Håkanstorp något sandigt passerar W. Skräflinge och Hindby til Fosie där några höga Grus åsar yttermera markera densamma – härifrån afgår en gren mycket långslutt och med stor basis mot Hyllie Belleüe och Limhamn där den brådstörtar i hafvet, hufvudåsen visar från Fosie til Klagstorp där sluttningen mot hafwet blir först starkare och sedan långsammare - går sedan til Hököpinge där pilebecken afskurit densamma och formerat en dalgång. Straxt derbakom fortsätter hon mera i egenskap af ås sin sträckning mot Herrstorp och Westra Gräfvie där Hvällinge bäcken äfven formerat en dalgång twärt derigenom. Den andra begynner vid Särslöf och går med tämmeligt sammanhang fastän nästan beständigt höga kullar finnas däremellan och Sege Ån, öfver Tullstorp, Qvarnby och mellan Fredricsberg och Oxie til Christineberg och Käglinge, hvarifrån den fortsätter sin gång åt Kärrstorp mera i form af Isolerade höga kullar, och sprida sig mera ju närmare söderut i skilgda partier, som blifva tätare och mindre stora närmar Slågarp.-Höjderne mellan Toarp och Törringe äro något sandiga och torna sig i några spetsar söder om Toarp.- Sege Ån: utgör gränsen mot Bara- Härad österut, hvarföre dess beskrifning hänviser til den, öfver Bara Härad.
    [Show full text]