Kvalitetsprogram För Yttre Ringvägens Närområde

Kvalitetsprogram för Yttre Ringvägens närområde Kvalitetsmål och gemensamma riktlinjer för utformning av Yttre Ringvägens närområde inom Burlövs, Lomma, Malmö och Staffanstorps kommuner

februari 2000 Allmänt kartmatrial från Lantmäteriet. Licensavtal MF 924931. Grafisk utforming: Sam Lantz ¥ www.rpm-media.net

Förord

Stora infrastrukturanläggningar utgör alltid ett påtagligt element i landskapet - så även den Yttre Ringvägen i sydvästra delen av Skåne. Stora ansträngningar har gjorts för att anpassa vägen till landskapet och för att minimera intrång och påverkan på omgivningen. Vägen har på stora delar förlagts i skärning och/eller försetts med bullerdämpande skärmar. Ekopassager har byggts för att minska barriäreffekterna och planteringar har utförts för att mjuka upp intrycket runt vägen. Området utanför själva vägen får dock inte komma i skymundan. Det skånska landskapet och de orter som passeras, Malmö, Burlöv, Staffanstorp och Lomma, bör exponeras på ett tilltalande och representativt sätt. Väl genomtänkta åtgärder inom vägområdet kan förlora mycket av sin effekt om omgivningen präglas av mindre väl genomförda lösningar.

Malmö och Skåneregionen kommer, när Öresundsförbindelsen och den Yttre Ringvägen tas i trafik, att vara porten till Sverige för söderifrån inkommande trafikanter och ge det första intrycket av landet. Det är även lämp- ligt att ge information om Skåne och Danmark för väster- respektive norrifrån kommande trafikanter. Det är därför viktigt att försöka åstadkomma en miljö kring vägen som ger en för trafikanten attraktiv och vacker bild som annonserar regionen och landet på ett önskvärt sätt.

Burlövs kommun, Lomma kommun, Malmö kommun, Staffanstorps kommun, SVEDAB, Länsstyrelsen och Vägverket har tillsammans tagit fram föreliggande mål och riktlinjer, för att på ett aktivt sätt bidra till skapandet av en sådan miljö.

Projektet har arbetats fram av en grupp bestående av:

Gert-Inge Schödin, Vägverket, samhällsplanerare (Projektledare) Kristina Rundcrantz, Vägverket, fysisk planerare (Projektsamordnare) Lennart Andersson, Vägverket, landskapsarkitekt Inger Sellers, Burlövs kommun, planeringssekreterare Kerstin Åkerwall, Lomma kommun, bitr stadsarkitekt Karin Gullberg, Malmö kommun, landskapsarkitekt Gerard af Malmborg, Malmö kommun, planarkitekt Lisa Östman Malmö kommun, landskapsarkitekt Boris Ekstrand, Staffanstorps kommun, byggnadsinspektör Caroline Ohlsson Länsstyrelsen, fysisk planerare

I förankringsprocessen har en referensgrupp varit behjälplig:

Lars Örnfelt, Vägverket Ann-Christin Ingelström, Vägverket Inga Hallén, Länsstyrelsen Bertil Perntoft, Burlövs kommun Anders Nyquist Lomma kommun Ingrid Petermann Malmö kommun Olof Tyrstrup Malmö kommun Göran Berggren Staffanstorps kommun Ledamöterna av styrgruppen ställer sig bakom projektet och har intentionen att inarbeta projektets kvalitetsmål i kommunal och statlig planeringsverksamhet med knytning till den Yttre Ringvägen och dess omgivningar.

Malmö oktober 1999

Kerstin Fredriksson Burlövs kommun

Thomas Håkansson Lomma kommun

Rolf Pålsson Malmö kommun

Nils-Ove Mårtensson Staffanstorps kommun

Christer Möller SVEDAB

Richard Montgomery Vägverket Region Skåne

Innehåll

Förord 4 1 Sammanfattning 8 2 Bakgrund 9 3 Markintressen 10

3.1 Landskapshistorisk beskrivning 10

3.2 Värdefulla natur- och kulturmiljöer 11

3.3 Planeringssituationen 15

3.4 Vägen och dess närområde 17 4 Motiv till samordning 19

4.1 Lagstiftning 19

4.2 Trafiksäkerhet 20

4.3 Tillgänglighet 20

4.4 Miljö 21 5 Delmål och riktlinjer 22

5.1 Trafikantupplevelser 22

5.2 Grönstruktur 31

5.3 Bebyggelse 36

5.4 Skyltar och master 38

5.5 Serviceanläggningar 40 6 Genomförande 41

6.1 Rollerna i den fysiska planeringen 41

6.2 Översiktsplan 41

6.3 Detaljplan/Områdesbestämmelser 42

6.4 Bygglov 42

6.5 Exploateringsavtal 42 7 Kartor 43 8 Referenslitteratur ock källförteckning 44 1 Sammanfattning

Yttre Ringvägens närområde definieras i detta program utifrån två kompletterande aspekter:

• det område, utanför vägområdet, som kan över- blickas av trafikanterna (se kartbilagor)

• det område som på grund av vägens närhet kommer att attrahera nya etableringar såsom boende- och verksamhetsbebyggelse, service- anläggningar m m

Intentionerna i programmet ska ses som ett hjälpmedel vid såväl statlig som kommunal planering. Detta innebär att en kommun kan införa programmets kvalitetsmål och riktlinjer som bestämmelser i detaljplan. Programmets intentioner övertar dock inte prövning av bygglov eller annan planhantering enligt Plan- och bygglagen.

Programmet är uppbyggt som en redogörelse för dagens situation från brofästet till korsningen mellan väg E6 och väg 896 (Vinstorpsvägens förlängning). Därefter följer en beskrivning av trafikanternas reseupplevelser och förslag till skyddsåtgärder för att bevara och utveckla områdets olika kvalitéer.

Programmet anger därefter mål och riktlinjer för utformningen av närområdet och allmänna kvalitets- synpunkter på framtida byggnader och anläggningar samt lämnar förslag till anläggande av rastplats, som inte ingår i pågående vägprojekt. Sist följer under kap 6 Genomförande en genomgång av rollerna i den fysiska planeringen och de olika planinstrumenten översiktsplan, detaljplan, områdesbestämmelser och bygglov.

Kvalitetsmålen finns beskrivna under respektive avsnitt i kap 5.

8 2 Bakgrund Kvalitetsmålen finns beskrivna under respektive avsnitt i kap 5 och bidrar bl a till att:

Det övergripande målet för transportpolitiken är att ¥ minimera trafikens miljöpåverkan och sträva säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och lång- mot nollvisionen siktigt hållbar trafikförsörjning. Delmål finns för till- ¥ tillvarata natur- och kulturvårdsintressen gänglighet, transportkvalitet, trafiksäkerhet, miljö samt ¥ tillvarata estetiska värden regional utveckling. ¥ skapa god tillgänglighet och orienterbarhet ¥ skapa en för trafikanten välkomnande miljö De mål som hittills satts upp för att minimera Yttre ¥ skapa god framförhållning för att möta kom- Ringvägens miljöpåverkan omfattar i första hand mande exploateringsintressen själva vägområdet och avser åtgärder för att minimera intrång, barriäreffekter, landskapsbildspåverkan m m. I Svedabs systemhandling för väg- och järnväg samt i Vägverkets arbetsplaner utarbetatades miljökonsek- vensbeskrivningar som har godkänts av länsstyrelsen. För att nå en enhetlig och god arkitektur för samtliga broar över och under Yttre Ringvägen arrangerades en inbjuden arkitekttävling där vinnande förslag har blivit genomfört.

Ytterligare planeringsinsatser måste emellertid göras i Yttre Ringvägens närområde för att bidra till att upp- satta politiska mål uppnås samt för att tillvarata värden och minimera trafikens påverkan på omgivningen. De som bor och rör sig i området kommer även ha nytta av en samordnad planering.

Yttre Ringvägen och området kring denna kommer att utgöra regionens och landets ansikte mot kontinenten. Det är längs denna sträcka som trafikanterna söderi- från, via Öresundsbron, får sina första synintryck och skapar sin första bild av Sverige och regionen. Det är också här de trafikanter som ska resa ut ur landet får sina sista intryck. Miljön kring Yttre Ringvägen bör därför, förutom att vara trafiksäker och utformad för att minimera miljöstörningar samt att ge en god tillgäng- lighet, också ge en attraktiv och vacker bild som annonserar regionen på ett fördelaktigt sätt.

För att bidra till skapandet av en sådan miljö har Väg- verket tillsammans med Burlövs, Lomma, Malmö och Staffanstorps kommuner, Svedab och Länsstyrelsen enats kring följande kvalitetsmål och gemensamma riktlinjer för Yttre Ringvägens närområde.

Huvudsyftet med projektet är att ta fram kvalitetsmål för utformning av landskap, bebyggelse och anlägg- ningar inom Yttre Ringvägens närområde samt att ange riktlinjer för hur dessa kvalitetsmål kan tillämpas i vägplanering samt inom kommunal plan- och bygg- lovshantering. I de fall projeket ger upphov till åtgär- der som gemensamt skall utföras måste separata genomförande- och finansieringsavtal tecknas.

9 3 Markintressen än idag kan upplevas. Kring år 1000 bildades de skånska slättbyarna på de platser som vi känner från de historiska kartorna. Yttre Ringvägen passerar markerna Yttre Ringvägen löper genom ett landskap där det till åtminstone 15 byar i 10 socknar. Närmast havet låg finns ett flertal markintressen såsom riksintressen och Hyllie, som med sina drygt 30 gårdar var den största andra värdefulla natur- och kulturmiljöområden. En byn i området. I backlandskapet var byarna mindre, samordnad och långsiktig planering kan bidra till att som Kvarnby och Östra Kattarp, med ungefär 10 dessa intressen säkerställs från ingrepp som påtagligt gårdar vardera. Idag avslöjar vanligen ett par tätt kan skada dem. Nedan följer en kortfattad landskaps- liggande gårdar den tusenåriga byns läge. Under historisk beskrivning och en redovisning av de områ- medeltiden uppfördes stenkyrkor i flera av byarna. den som är intressanta ur natur- och kulturvårds- Några har kvar sin medeltida karaktär som Södra synpunkt. De exploateringsintressen som finns redovi- Sallerup och Husie kyrka, medan andra är rivna eller sade i de kommunala översiktsplanerna beskrivs också. ombyggda. Kring byn låg vidsträckta odlingsmarker som brukades enligt ett trevångssystem. Markerna 3.1 Landskapshistorisk beskrivning bestod av åker och äng och avgränsades av jordvallar.

Det skånska landskapets karaktärsdrag har vuxit fram Redan under medeltid rådde trädbrist på slätten. I under tusentals år. Det som vi idag upplever som början av 1700-talet fanns ett enda träd i området genuint skånskt är summan av bebyggelsens och land- närmast kusten, förutom vegetationen i byarna. Även i skapets långa historia. Landskapet som berörs av Yttre backlandskapet saknades i stort sett högre vegetation Ringvägen är emellertid i huvudsak präglat av de vid denna tid. Landskapet kring Malmö har en lång senaste 200 årens jordbruksutveckling. historia av öppenhet och skogsfattighet. De träd som finns idag är knutna till 1800-talslandskapet och finns Från förhistorisk tid är spåren i landskapet knappt framför allt vid bebyggelse eller ansluter till gränser skönjbara, i stort sett är det bara bronsålderns monu- eller andra linjer i landskapet. mentala gravhögar som kan ses av gemene man. Från det medeltida landskapet finns fler strukturer kvar som

Generalstabskartan från år 1855. I mitten av 1800-talet var slätten söder om Malmö helt uppodlad. Enskiftet hade slagit igenom och landskapet fyllts med utflyttade gårdar. Alléer inramade vägar och pilträdsrader planterade i de nya raka fastighetsgränserna.

10 Under 1700-talet förändrades ägoförhållandena i flera jorden grävdes märgellera upp och spreds på åkrarna, byar inom området. Borgare från staden köpte upp men efter att metoden använts i 10-15 år blev dock gårdar och samlade sin jord genom ägobyten. På de effekten den motsatta. Talesättet ”Märgel ger rika nya stora ägorna byggdes kring sekelskiftet år 1800 föräldrar men fattiga barn” symboliserar metoden. godsliknande gårdar. Katrinetorp, Petersborg, Fredriks- Dagens märgelgravar är spår efter den korta epoken, berg, Stora Bernstorp och Kronetorp är exempel på men de flesta är numera igenfyllda. sådana. Under 1800-talet kom landskapet än mer att förändras. Genom enskiftet fick varje bonde sin mark Andra hälften av 1800-talet innebar stora förändringar samlad i ett enda markstycke. Några få gårdar kunde för det malmönära landskapet. I samband med den ligga kvar i byn, de övriga flyttades ut till respektive industriekonomiska expansionen började tillgängliga lott. Så bildades dagens bebyggelsestruktur på slätten; naturresurser utnyttjas mer storskaligt. Kring Malmö utspridda gårdar i ett landskap med raka fastighets- bröts kalk och krita i dagbrott till exempel i Limhamn gränser skapade av lantmätarens penna för snart 200 år och Södra Sallerup. Det nybyggda järnvägsnätet gav sedan. Det medeltida vägnätet som knöt samman nödvändiga kommunikationer för industriexpansionen. byarna kompletterades nu med raka tillfartsvägar till De flesta järnvägslinjer är idag nedlagda, t ex Greva- de utflyttade gårdarna. banan mellan Malmö och Ystad, vilken passerade precis väster om Fredriksbergs gård. Banvallen finns I slutet av 1700-talet var bristen på virke akut både på dock ännu kvar och utnyttjas som cykelstråk. 1900- slätten och i backlandskapet och pileträd började talet har framför allt präglats av Malmö stads expan- planteras. Dessa planterades längs vägar, i gränser och sion på bekostnad av jordbruksmarker. 1960- och 70- på jordvallar. För att få mer klenvirke beskars träden, talens storslagna byggprogram i Malmös ytterområden som därför blev låga och täta. I mitten av 1800-talet kan ses på långt håll. Landskapet kring Malmö präglas var slätten söder om Malmö helt genomkorsad med allt mer av industriområden och den växande stadens alléer och trädrader. behov av infrastruktur.

Vid sidan av pilträdsrader är märgelgravar ett av slättens historiska karaktärselement. För att förbättra

Generalstabskartan år 1855. Backlandskapets topografi framträder tydligt öster om Kvarnby. De mindre byarna medförde att färre gårdar behövde flyttas ut vid enskiftet. Den påbörjade järnvägen mellan Malmö och Ystad syns öster om Fredriksbergs gård.

11 3.2 Värdefulla natur- och kulturmiljöer

Riksintressen enligt Miljöbalkens 3 kap och 4 kap. Yttre Ringvägen berör eller ligger i anslutning till fyra områden av riksintresse för kulturmiljövården ¥ Foteviken-Glostorp m m, M:K128 ¥ Görslöv-Torup m m, M:K116 ¥ Södra Sallerup, M:K181 ¥ Alnarp-Burlöv, M:K77

Tre områden av riksintresse för naturvården ligger i anslutning till Yttre Ringvägen, men det är troligen endast det sistnämnda som berörs av aktuellt projekt. holländaremölla från 1841, har ett dominerande läge i ¥ Kuststräckan Kämpinge - Limhamnströskeln, landskapet. Sveriges lantbruksuniversitet, som vuxit M:N34 fram ur det forna Alnarps kungsgård, består av bebyg- ¥ Lomma med inland, M:N10b gelse med stora arkitekturhistoriska värden. Alnarp är ¥ Backlandskapet söder om Romeleåsen, M:N33 beläget i en öppen slättbygd med förhistorisk bosättningskontinuitet. Landskapet präglas helt av Foteviken - Glostorp m m lantbruksuniversitets försöks- och utbildningsverksam- Området är en vidsträckt öppen slättbygd utmed het. Området innehåller ett antal alléer, fornlämnings- Öresundskusten med förhistorisk bruknings- och miljöer från bronsåldern, betade strandängar utmed bosättningskontinutet. Området innehåller talrika och Öresundskusten, några mindre gårds- och torpmiljöer landskapsdominerande fornlämningsmiljöer, flera och en större trädplantering med olika trädslag, ett s k kyrkbyar av medeltida ursprung samt de stora gårdarna arboretum. Katrinetorp och Petersborg. Backlandskapet söder om Romeleåsen Görslöv - Torup m m Backlandskapet söder om Romeleåsen är ett av de Området är ett kuperat odlingslandskap med förhisto- mest välutvecklade landskapen med dödistopografi i risk bruknings- och bosättningskontinuitet i övergångs- landet. I det säreget småkuperade landskapet finns bygden mellan slätten och Romeleåsen kring Sege å. platåleror, som är unika för landet, och tappningsdalar Landskapet speglar väl framväxten av det skånska från små isdämda sjöar. Torvhålor och småsjöar är spår jordbrukslandskapet som präglats av storgodsens efter kvardröjande dödisrester. Backlandskapets förvaltning. Uttrycket för området är bland annat ett geologiska bildningshistoria är en av de mest kompli- bevarat äldre slingrande vägsystem delvis kantat av cerade i landet och är endast delvis känd. I området pilevallar och medeltida kyrkor och traditionella bond- finns rika typer av lövskog, torr- och fuktängar, rik- byar. Bebyggelse och landskap är i vissa delar präglat och fattigkärr. Omväxlande expositionsförhållanden av jordbruksskiftenas genomförande med planterade ger upphov till stor vegetationsvariation. trädrader i ägogränser och bitvis rätvinkligt vägsystem. Området är också mycket rikt på fauna. Förutsättningar Södra Sallerup för att områdets naturvärden ska fortleva är ett bibe- Området innehåller fornlämningsmiljöer med unika hållet brukningssätt, reglering av bebyggelse, anlägg- flintgruvor från förhistorisk tid samt den välbevarade ningar och markanvändning, bestående jord- och kyrkbyn och sockencentrum Södra Sallerup. skogsbruk samt fortsatt reglerad täktverksamhet. Det äldre vägnätet är av betydelse för förståelsen av landskapets utveckling samt sambandet med Östra Lomma med inland Kattarps välbevarade landsby. I Lomma dammar rastar och häckar ett stort antal and- och doppingfåglar. Dammområdena har betydelse som Alnarp - Burlöv närrekreationsområde, för undervisning och den Kring Burlövs kyrkby finns ett odlingslandskap i en biologiska mångfalden. I omgivningen är den tidigare öppen slättbygd, präglat av storgårdar och rationella kustheden delvis tallplanterad. Längs stranden finns en brukningsmetoder. Området har successivt vuxit fram för bad livligt utnyttjad sandstrand. Förutsättningar för ur förhistoriska bosättningar och kännetecknas av att områdets naturvärden ska fortleva är en bibehållen stenåldersboplatser och bronsåldershögar. Kvarn- hävd och begränsad bebyggelseexpansion samt restrik- miljön, med mjölnarbostad och Kronetorps stora tioner mot täktverksamhet.

12 Det vackra backlandskapet angränsar till Yttre Ringvägen.

Förordnanden enligt miljöbalken och Sege å omfattas av strandskydd för att trygga förutsätt- tidigare lagstiftning ningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och vatten för växt- och djurlivet. För ett område mellan Södra Sallerup och Klågerup Strandskyddet innebär ett byggnadsförbud och för gäller landskapsbildsskydd enligt 19§ Nvl. Det är med området gäller också förbud mot utfyllnad, schaktning anledning av den speciella topografiska och geologiska och tippning. utformningen som området skyddas. Området utgöres av ett mot norr skarpt avgränsat storkulligt höjdstråk Kulturminneslagen och erbjuder genom sina höga, mjukt avrundade kullar, sina svackor och korta dalgångar en säregen och Länsstyrelsen har i beslut den 3 september 1951 av- vacker landskapsbild med vida utblickar över Sege å. gränsat ett fornlämningsområde kring Kungshögen.

Områden av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård samt kustzonen.

13 Regionala naturvårdsintressen särskilt småvilt. Området utnyttjas delvis för militärt Längs Yttre Ringvägen finns flera områden som är ändamål och har stora värden som strövområde samt regionala naturvårdsintressen. Flera av dem ingår i för den biologiska mångfalden. områden av riksintresse för naturvården. Nedan redovisas de regionala intresseområden som inte Bernstorps mosse omfattas av riksintressen. Området utgör en grön ö i fullåkerslandskapet och är därför viktig för faunan. Oxie backar I det öppna jordbrukslandskapet finns framträdande Odlingslandskapet vid Alnarp moränanlagringar med kraftigt markerad topografi. På Det öppna odlingslandskapet söder och väster om en av kullarna ligger Kungshögarna, gravhögar från Alnarp har mycket lång hävdkontinuitet. En del forn- bronsålder, vilket visar på en tidig bosättningshistoria. lämningar samt märgelgravar och bevarade jordhägn är Ett par småsjöar bidrar till ett estetiskt tilltalande spår av äldre tiders brukande. Alnarpsparken har landskap. mycket lång skoglig kontinuitet med många grova träd. I området förekommer flera fladdermusarter, vilka är Robotskjutfältet beroende av det öppna odlingslandskapet, gamla Området är gräsbevuxet med ett glest buskskikt av fruktträdgårdar och småvatten för sin överlevnad. hagtorn samt mindre granplanteringar. Delar av områ- Trädbestånden skapar förutsättningar för en ökad det hålls öppna genom bete. Artrikedomen är påfal- biologisk mångfald i det i övrigt mycket uppodlade lande stor med avseende på såväl växter som djur, landskapet. Detta har samtidigt ett mycket högt mark-

Planeringssituationen längs Yttre Ringvägen enligt respektive kommuns översiktsplaner. Siffrorna hänvisar till kapitel 3.3.

14 historiskt och landskapsbildsmässigt värde genom tionsytor som krävs, till största delen avsedda att an- kontakten med Öresundskusten. vändas som grönytor. Söder om Yttre Ringvägen är avsikten att Bunkeflostrand ( 2 ) ska byggas ut österut Odlingslandskapet norr om Hjärup med en blandad stadsbebyggelse som kommer att Ett representativt avsnitt av den extremt flacka Lunda- avgränsas av Ekostråket, ( 3 ) förlängningen av Mal- slätten, som närmast Åkarp övergår i en svagt böljande mös parkstråk ut till kusten, vilket korsar och ramar in terräng. Åkrarna är landets i särklass bästa åkerjordar. Yttre Ringvägen. Flera trädridåer, alléer och bevarade jordhägn och pilevallar karaktäriserar landskapet. Vyerna över det Kalkbrottet öppna odlingslandskapet är unika för den av bebyg- Vid Kalkbrottet ( 1 ) är marken avsedd dels för verk- gelse och kommunikationsleder annars hårt utnyttjade samheter och dels för bostäder. En arkitekttävling är storstadsregionen. genomförd och detaljplanearbete pågår. Malmö kommun anser att möjligheten att anlägga 3.3 Planeringssituationen anslutning mellan Öresundsförbindelsen och Kalk- brottsgatan bör behandlas i det fortsatta planarbetet. Generellt kan man säga att de förslag till ny exploate- SVEDAB och Vägverket är däremot mycket tveksam- ring som finns i översiktsplanerna till största delen är ma till en sådan anslutning. Konsekvenserna bör därför lokaliserade på insidan av Yttre Ringvägen, d v s på utredas ytterligare och prövas i samband med det den norra och västra sidan av vägen. Den exploatering fortsatta arbetet med detaljplaner för området. som föreslås är blandad med bostäder, verksamhetsom- Vid Skånegården pågår detaljplanearbete för en infor- råden och rekreationsområde. Nedan följer en beskriv- mationsplats. ning av den föreslagna användningen av närområdet kring Yttre Ringvägen från brofästet och norrut. Siffror Hyllievång inom parantes hänvisar till kartan på sidan 14. Nästa stora exploatering finns öster om ekostråket, norr om Yttre Ringvägen, Hyllievång ( 4 ). Här är Lernacken avsikten att en blandad stadsbebyggelse ska växa fram Marken kring brofästet är, förutom de kommunika- i anslutning till den järnvägsstation för Citytunnel-

Söder om Fosieby industriområde får man vida utblickar mot Oxie backar, odlingslandskapet och bronsåldersgravar.

Från trafikplats Sunnanå syns Kronetorps stora Holländaremölla från 1841.

15 linjen som planeras här. Utbyggnadsområdet sträcker och i områdets västra hörn finns en avfart från Yttre sig söderut och avgränsas av Yttre Ringvägen. Ringvägen. Inom detta område kan det bli aktuellt att studera de befintliga verksamheternas inverkan på Tpl Petersborg trafikantupplevelsen längs Yttre Ringvägen. Nordväst om trafikplats Petersborg ligger det område, Svågertorp ( 5 ), som står först i tur för utbyggnad. Lunnebjärs fritidsområde Området omfattar ca 40 hektar kvartersmark för Sydost om tpl Lockarp pågår ett programarbete för ett verksamheter. Pågående detaljplanearbete föreslår fritidsområde i den zon som utgör första steget i användningar såsom handel, bensinstation med restau- landskapets övergång från slätt till backlandskap ( 8 ). rang, kontor och forskning, industri och lager samt en Områdets västra del är en vackert belägen höjdsträck- järnvägsstation kompletterad med parkering för upp till ning och i den östra, lägre delen, förbereds en uppdäm- 600 bilar. Bebyggelsen planeras i 1-4 våningar bero- ning av Risebergabäcken för att återskapa en sjö. Viss ende på användning och läge inom området. Byggna- begränsad bebyggelse kommer att tillåtas, dock endast der och allmänna platser behandlas i ett särskilt för rena fritidsändamål som klubbstuga och liknande. gestaltningsprogram som utarbetas parallellt med detaljplanen. Fredriksberg Gård Öster om Trelleborgsvägen och Svågertorp är Lind- Ett nytt verksamhetsområde planeras mellan gården ängelunds rekreationsområde ( 6 ) under uppbyggnad. och motorvägen mot Ystad. Inom rekreationsområdet finns Katrinetorps gård som omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Områ- Robotfältet det ligger i direkt anslutning till Yttre Ringvägen vilket Möjligheten till en ny rastplats undersöks. S e vidare inneburit ett behov av bullervallar för att uppnå accep- kap 5.5. tabla nivåer inom rekreationsområdet. Marken söder om Yttre Ringvägen avses från Lindängelund ha en Husie oförändrad användning. Längre norrut mot gränsen till Burlövs kommun ligger Husie ( 9 ), som är en långsträckt stadsdel i nära Tpl Lockarp anslutning till Yttre Ringvägen. Här planeras en Detaljplan är under utarbetande i tre etapper. Första blandad bebyggelse med tyngdpunkten på bostäder. etappen som behandlar området norr om vägen för industri, bensinstation och restaurang samt lastbils- Sege å parkering beräknas få en gällande detaljplan i decem- Vid korsningen mellan Yttre Ringvägen och Sege å ber 1999. planeras på sikt ett rekreationsområde ( 10 ) längs ån. I Öster om Lindängelunds rekreationsområde finns ett anslutning till trafikplats Sunnanå redovisar Burlövs befintligt verksamhetsområde, Fosieby industriområde kommuns översiktsplan ett utredningsområde mot ( 7 ), som enligt översiktsplanen avses förtätas något. nordost. Mot nordväst redovisas ett verksamhetsom- Området ligger i direkt anslutning till Yttre Ringvägen råde, Stora Bernstorp ( 11 ), med exploatering både på

Då man anländer från Öresundsbron på Lernacken, ser man kalkanläggningen i Limhamn och Hyllie vattentorn.

16 Utblickarna från vägen är relativt få. Det understryker vikten av att bevara de avsnitt där en god utblick ges. kort och lång sikt. Enligt översiktsplanen ska Stora 3.4 Vägen och dess närområde Bernstorp i första hand användas för personalintensiva verksamheter. Vidare säger översiktsplanen att byggna- I flera sammanhang har det konstaterats att det finns derna inom området ska utformas med stor arkitekto- mycket starka band mellan tillgängligheten i transport- nisk omsorg. systemet å ena sidan och markanvändningen och lokaliseringsmönster å andra sidan. Motiven till att I anslutning till Staffanstorpsbanan, vid Nordanå, finns investera i en viss trafikanläggning är vanligtvis ett område som enligt Staffanstorps översiktsplan är kopplat till kapacitetsbehov, trafiksäkerhet eller miljö- avsett för externa verksamheter ( 12 ). Vad som kan frågor. För Yttre Ringvägens del handlar det dels om rymmas inom detta område framgår inte, bara att det är att skapa en länk mellan Öresundsbron och det existe- ett strategiskt område i direkt anslutning till Yttre rande nationella vägsystemet och dels om att avlasta Ringvägen och Staffanstorpsbanan. Området är det Inre Ringvägen i Malmö. enda som planeras på den östra sidan av vägen. Effekterna av Yttre Ringvägens tillkomst, liksom andra Tpl Kronetorp nya trafikanläggningar, är inte bara trafikmässiga utan Två mindre områden för bostäder planeras längre berör både markvärden, exploateringsintressen och norrut inom Burlövs kommun: Burlövs egnahem lokaliseringsmönster i sitt närområde. När en ny trafik- ( 13 ) och Lyckö gård ( 14 ). Utbyggnaden inom förbindelse etableras förbättras tillgängligheten till om- Burlövs egnahem sker, enligt översiktsplanen, på råden i vägens närhet. Mark som tidigare legat avsides längre sikt. Lyckö gård ligger i direkt anslutning till eller mot stadens ”baksida” blir lättare att nå. Intresset Kronetorps trafikplats. Enligt översiktsplanen måste en för att etablera olika verksamheter i vägens närområde etablering här föregås av en riskanalys. höjs genom verksamhetens möjlighet till exponering för de förbipasserande. Lomma Attraktiviteten i en utvecklingskorridor leder i sämsta Längst i norr finns förslag till exploatering av Öster- fall till ett slumpartat exploateringsmönster som vång ( 15 ), ett område i anslutning till Lomma tätort. resulterar i onödiga påfrestningar på miljö, trafikföring Översiktsplanen för Lomma preciserar inte vilken och visuella störningar. Samordning kan bidra till en användning området ska innehålla, men efterföljande mer balanserad helhet som gagnar alla. planprogram har föreslagit bostäder. Förslag till Även i EU:s arbete med ESDP (European Spatial detaljplan för bostadsändamål finns för den södra Development Perspective) framhålls behovet av delen av området. samordnade strategier för att främja framväxten av effektivt utnyttjande och miljövänliga transportsystem. En flyttning av trafikplats Alnarp har diskuterats i flera I ESDP uppmärksammas också behovet av samord- sammanhang främst beroende av att Södra Stambanan nade strategier för att styra lokaliseringen av ekono- som korsar trafikplatsen avses byggas ut från två till miska strukturer och befolkningens rörlighet. Detta fyra spår. Ett läge i anslutning till Lomma har diskute- kräver en integrering av transport-, miljö- och utveck- rats men inga beslut är tagna. lingspolitik.

Yttre Ringvägen löper genom ett landskap med mycket höga natur- och kulturvärden. Vägen omges på flera avsnitt av bullerdämpande vallar samtidigt som andra

17 avsnitt ligger i skärning, vilket innebär att trafikantens utblickar från vägen mot kulturlandskapet i hög grad begränsas. Detta faktum, att utblickarna är få, understryker vikten av att försöka bevara och eventuellt förstärka de avsnitt där en god utblick ges. Trafikanten kan på så sätt få vackra vyer och en positiv upplevelse av landskapet. Samtidigt finns starka intressen av att exploatera mark i vägens närområde, främst för verksamheter. Dessa intressen måste också kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. En samordnad planering innebär en möjlighet att hantera markanvänd- ningen så att vyer och utblickar kan nyttjas på ett bra sätt samtidigt som etableringsintressena tillvaratas. Istället för att etablera verksamheter i en värdefull utblick kan man t ex lokalisera och utforma verksamheter så att de kan ersätta en befintlig bullervall inom ett planerat verksamhetsområde.

18 4 Motiv till samordning Miljöbalken: 1 Kap. 1¤ ”Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en Områden med god tillgänglighet för både gods och persontransporter, som tidigare nämnts i kapitel 3.3, hållbar utveckling som innebär att nuvarande och tillhör de mest attraktiva för företag och aktiviteter. kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och Det finns således ett starkt samband mellan ett till- god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att gängligt transportsystem å ena sidan och markanvänd- naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att ning och lokaliseringsmönster å andra sidan. En förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar gemensam och långsiktig planeringssyn kan bidra till för att förvalta naturen väl.” en mer balanserad helhet som gagnar alla. 3 Kap. 1¤ 4.1 Lagstiftning ” Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade En gemensam och långsiktig planeringssyn på infra- med hänsyn till beskaffenhet och läge samt förelig- struktur, trafik och markanvändning bidrar till att de gande behov. Företräde skall ges sådan användning miljö- och trafikpolitiska målen kan uppfyllas. En som medför en från allmän synpunkt god hushåll- sådan planeringssyn är också förenlig med och önsk- ning.” värd enligt lagens mening. Utifrån gällande lagstiftning redovisas nedan några utdrag som har bäring på De estetiska och kulturhistoriska värdena har lyfts kvalitetsprogrammet. fram och betonats ytterligare i Väglagen samt i den arkitekturpolitiska propositionen och storstadspropo- Plan- och bygglagen: sitionen. 2 Kap. 1¤ ”Mark och vattenområden skall användas för det eller Väglagen: de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med 4¤ hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande ”Vid väghållning skall tillbörlig hänsyn tas till en- behov.” skilda intressen och allmänna intressen, såsom trafik- säkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En 2 Kap. 2¤ estetisk utformning skall eftersträvas.” ”Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur 13¤ av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder ”Vid byggande av väg skall tillses, att vägen får sådant och andra anläggningar.” läge och utförande att ändamålet med vägen vinnes

Erlandsro - en typisk skånegård vid Vintrievägen.

19 med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kost- 4.2 Trafiksäkerhet nad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.” Riskerna för att dödas eller allvarligt skadas i trafiken skall fortlöpande minska mot noll. En vidsynt plane- Arkitekturpolitiska propositionen 1997/98:117 ring av vägens närområde med god tillgänglighet till ”Statens engagemang i arkitektur, formgivning och gång- och cykelvägar och kollektivtrafikförbindelser design skall ha följande mål: bidrar bland annat till att trafiksäkerhetsmålen kan ¥ Arkitektur, formgivning och design skall ges goda uppfyllas. förutsättningar för sin utveckling. ¥ Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas En lugn och harmonisk kringmiljö till vägen bidrar kortsiktiga ekonomiska överväganden. också till att trafikanternas uppmärksamhet på väg- ¥ Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga trafiken kan bibehållas i högre utsträckning. Trafik- miljöer skall tas till vara och förstärkas. rörelser, skyltning m m utanför vägområdet, måste ¥ Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgiv- därför utformas så att de inte onödigtvis leder trafi- ning, design och offentlig miljö skall stärkas och kantens uppmärksamhet från vägen. breddas. ¥ Offentligt och offentligt understött byggande, in- 4.3 Tillgänglighet redande och upphandlande skall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor. Områden med hög tillgänglighet till transportsystemet ¥ Svensk arkitektur, formgivning och design skall är attraktiva och inom dessa kan det förväntas ett högt utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. exploateringstryck och därmed stigande markvärden. En samordnad planering underlättar en balanserad Utveckling och rättvisa en politik för storstaden på avvägning mellan exploateringsanspråk och beva- 2000-talet. Proposition 1997/98:165 randeintressen. Områden som planeras med tanke på kollektiv-, gång- och cykeltrafik innebär även en god ”En vacker stad är en stad att vara stolt över. En tillgänglighet för äldre, barn och funktionshindrade. genomtänkt arkitektur, en vacker stadsbild och en tilltalande stadsmiljö är en förutsättning för att män- niskor skall kunna trivas i staden.”

”Byggnader, transportinfrastruktur och andra anlägg- ningar bör lokaliseras och utformas på ett miljöanpas- sat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och andra resurser främjas.”

”Det är av yttersta vikt för framtiden att storstadsom- rådena kan fungera som harmoniska, vackra, sjudande och internationella tillväxtcentra och välfärdssamhäl- len, där människan trivs och kan känna sig hemma.”

”Att värna och utveckla de stadsnära grönområdena och deras samband med större sammanhängande natur- områden är viktigt inte bara ur miljö- och rekreations- synpunkt utan även för den biologiska mångfalden.”

20 Vid Lockarpssänkan, strax väster om trafikplats Lockarp, exponeras ett antal gårdar och ett svagt böljande odlingslandskap.

4.4 Miljö

Utbyggnader i infrastrukturen leder till ökad mark- Mål 1: Frisk luft konsumtion. Ett sätt att minimera de negativa konse- Mål 2: Grundvatten av god kvalitet kvenserna av detta är att söka gemensamma synsätt för Mål 3: Levande sjöar och vattendrag den framtida planeringen. Mål 4: Myllrande våtmarker Mål 5: Hav i balans samt levande kust och Områden som planeras med god tillgänglighet för skärgård gång- , cykel- och kollektivtrafik bidrar till att minska Mål 6: Ingen övergödning det motoriserade transportbehovet, vilket är i enlighet Mål 7: Bara naturlig försurning med de nationella miljömålen. Mål 8: Levande skogar Mål 9: Ett rikt odlingslandskap Svenska Miljömål. Proposition Mål 10: Storslagen fjällmiljö 1997/98:145 Mål 11: God bebyggd miljö Mål 12: Giftfri miljö Mål 13: Säker strålmiljö I april 1999 antog riksdagen de 15 miljökvalitetsmål Mål 14: Skyddande ozonskikt som föreslagits av regeringen i propositionen 1997/ Mål 15: Begränsad klimatpåverkan 98:145. Av propositionen framgår att miljökvalitetsmå- len ska vara vägledande för den fysiska planeringen.

Från brofästet ser man kuststräckan söder ut bortom Bunkeflostrand.

21 Gårdsbebyggelse i Nordanå, strax norr om trafikplats Sunnanå. 5 Delmål och riktlinjer utblickar som möjliggörs efter vägens färdigställande ska därför inte enbart göras utifrån deras innehåll utan också utifrån att de utgör ett begränsat antal. 5.1 Trafikantupplevelser - viktiga vyer och utblickar längs Yttre Ringvägen Beskrivning av trafikantupplevelse

Delmål för trafikantupplevelsen är att: Trafikantens visuella upplevelse, som behandlas i detta ¥ exponera det skånska landskapet med dess avsnitt, delas in i följande underrubriker: typiska karaktär och kännetecken. ¥ Lanskapets förutsättningar ¥ förnimma och bitvis exponera Malmö, Burlöv, ¥ Landskapsbeskrivning - beskrivning av landskapets Staffanstorp och Lomma. översiktliga karaktär. Kusten/Lernacken, staden ¥ erbjuda en säker, trygg och tilltalande vägmiljö. Malmö, slätten söder om Malmö, backlandskapet ¥ ge god information och orienterbarhet. och Lundaslätten. Indelningen har gjorts utifrån naturliga begränsningar och skiftningar i landskapet. Dessa delmål skall vara giltiga såväl vid vägens ¥ Översiktlig beskrivning av reseupplevelsen. öppnande som på många års sikt. I detta kapitel be- ¥ Reseupplevelsen för delsträckorna - beskrivning av skrivs närmare den visuella upplevelsen. Avsikten är viktiga utblickar, vyer och andra reseupplevelser att belysa reseupplevelsen och att säkerställa intres- samt vilka rumsliga begränsningar som landskapet santa utblickar och vyer längs Yttre Ringvägen. Samti- ger för upplevelsen. Där reseupplevelsen i riktning digt är det viktigt att ta tillvara och vidareutveckla mot bron markant skiljer sig från upplevelsen i karaktärer i det omgivande landskapet för att skapa en riktning mot Kronetorp redovisas en kort beskriv- varierad rese- och trafikantupplevelse. ning av denna. Riktlinjer anger möjliga sätt att skydda och säkerställa utblickar och vyer för En skyltad hastighet av 110 km/h innebär att trafikan- delsträckorna. ten förflyttar sig längs vägen med 30 m/s. För att en vy ¥ Upplevelser under dygnets och årets mörka tid eller utblick ska bli meningsfull och uppfattbar bör den vara i minst 3 - 5 sekunder vilket medför att synglug- gar ut över omgivningen som är kortare än 90 - 150 m knappast kommer att uppfattas. Vyerna beskrivs utifrån vad som kommer att upplevas från huvudvägen medan vyer från vägar som korsar Yttre Ringvägen inte redovisas. Det bör dock nämnas att några av dessa planskil- da korsningar över vägen, belägna högt i landskapet, kommer att erbjuda fina utsikter. Detta gäller framfö- rallt trafikplatserna Lockarp, Sallerup och Nordanå.

Beroende på de hänsyn som tagits till boendemiljöer och landskapsbild under projekteringsarbetet kantas stora delar av vägens sträckning av bullervallar medan andra delar ligger i skärning under marknivå. Detta medför att ungefär halva sträckan i båda körriktningar- na mellan Öresundsbron och passagen förbi Lomma är utsiktsbegränsad och att stora delar av vyer över landskap och bebyggelse förhindras. Värderingen av de

22 Landskapets förutsättningar Malmö Staden är uppbyggd kring sjöfart, hamn och varv och Kustlandskapet vid brons landfäste och det skapade har utifrån detta utvecklats till en betydande industri- landskapet vid Lernacken utgör ett mycket karaktäris- ort. Under senare tid har staden utvecklats med ett tiskt avsnitt. Yttre Ringvägen är belägen strax utanför varierat näringsliv och som studieort. Staden är tydligt Malmös tätortsrand. På sidan som vetter mot Malmö är uppbyggd med ett väl avgränsat centrum varifrån idag avståndet till bebyggelsen relativt stort med bostads- och industriområden har byggts ut i en samlad odlingsmark där emellan. Utanför ligger det skånska bebyggelse. Gränsen mot omgivande slättlandskap är kulturlandskapet relativt opåverkat av sentida exploa- oftast tydlig. tering. Landskapskaraktärerna och topografin varierar, men området är starkt kulturpåverkat (det öppna od- Slätten söder om Malmö. linglandskapet dominerar). Slätten söder om Malmö Söder om Malmö utbreder sig ett storskaligt och svagt utgör en fullåkersbygd med relativt flack terräng fram böljande odlingslandskap. Malmös gräns mot jord- till foten av Oxieplatån vid Fredriksberg, där det bruksbygden är här tydlig. Brukningsenheterna är stora kuperade backlandskapet kring Kvarnby och Södra och intensivt uppodlade medan inslaget av naturmark Sallerup tar vid. Vid Tullstorp och Sunnanå utbreder och rekreationsytor är litet eller obefintligt. Avsnittet sig åter en flack fullåkersbygd, Lundaslätten, som vid Fredriksberg ligger i gränszonen mellan den öppna utmed Yttre Ringvägen är relativt exploaterad med och platta slätten söder om Malmö och det kuperade kraftledningar, bebyggelse, vägar och järnvägar. Norr backlandskapet i nordost. Området är rikt på gravhögar om Lomma avtar tätortsbebyggelsen och den flacka från bronsåldern, vilka utgör mycket karaktäristiska slätten blir helt dominerande. inslag i kulturlandskapet. Sträckan mellan kusten och Lockarp har planerats uti- Landskapsbeskrivning från de förutsättningar som redovisas i översiktsplan för Brostaden. Kusten Från Öresundsbron, innan de färdande når land, syns Huvudprincipen är att landskapet närmast trafikområ- en terrängformation som är främmande i landskapet. det bevaras obebyggt så att Yttre Ringvägen ligger fritt Den dramatiska landformen står i kontrast mot havet i landskapet. Översiktsplanen redovisar ny bebyggelse och fullåkersbygden. Den sticker ut i en strikt, geomet- i Bunkeflostrand, kring Kalkbrottet, i Hyllievång och riskt formad bank, vars yttersta del mot Sundet består Svågertorp. Omfattningen av utbyggnaden kring av ljus kalksten. Lernackens västra del, en platå på ca Kalkbrottet och söder om Vintrie är ännu ej fastlagd. 10 meter över havet, kännetecknas av ett öppet och En byggnad som får stor betydelse för trafikant- vindpinat landskap. Ekblandskog kommer i framtiden upplevelsen är det planerade Scandinavian Tower i att omsluta terminalområdet och fortsätta vidare förbi Hyllievång. Om tornet byggs, blir det ett betydande Kalkbrottsgatan vilket kommer att begränsa utblick- landmärke då det blir Europas högsta byggnad. arna. En viktig bevarandeåtgärd är att upprätta en skötsel-

I trafikplats Sunnanå befinner man sig högt över omgivande mark med bl a Kockumskranen i blickfånget.

23 plan för vegetation och fördröjningsmagasin utmed hela sträckan.

Backlandskapet Det karaktäristiska backlandskapet öster om Malmö är mycket påtagligt. Den småkuperade terrängen ger landskapet sin speciella och unika karaktär. Området är ett gammalt bronsålderslandskap med gravhögar omgivna av jordbruksmark. Oxieplatån utgör den södra gränsen av backlandskapet öster om Malmö.

Kvarnby är en gammal bybildning som ligger intill en gammal damm och dödisgrop, vilken omges av frodig vegetation vid foten av Robotfältet. Södra Sallerup är och de öppna markerna mot Alnarps slottspark med full av fascinerande historia från stenåldern med de karaktäristisk bebyggelse i horisonten. Vidare norrut, gamla flintgruvorna, över medeltid och fram till i höjd med Lomma, avtar tätortsbebyggelsen och en modern tid med gammal skånsk bondekultur och nästan helt flack och uppodlad slätt tar vid. byggnadsstil. Byn Södra Sallerup inrymmer såväl en kyrka med medeltida anor som en av Malmös kultur- Översiktlig beskrivning av reseupplevelsen minnesvärda 1600-talsgårdar. Stora delar av området används idag för hästbete. Kvarnby golfbana är som Trafikanten som färdas norrut mot trafikplats Krone- fenomen ett nytt inslag i landskapet. Kritbrotten utgör torp ges de bästa vyerna ut över det skånska kultur- karaktäristiska inslag genom sina stora volymer och landskapet i söder och sydöst. Trafikanten i riktning markant avvikande ljusa färg. mot bron erbjuds utblickar mot Malmös ytterområden och stadssilhuett. I denna färdriktning är intresset Lundaslätten också fokuserat på bron och havet. Vid värderingen av Vid Tullstorp och Sunnanå öppnar sig norrut Lunda- utblickar ges följande delsträckor högsta klass (I). slätten mot Staffanstorps kommun och terrängen blir öppen och flack. Slätten avslutas åt sydöst i en lång Mötet med kustremsan utsträckt backe upp mot Särslövsvägen och backland- ¥ Bron med vyer in mot Malmö och kustremsan ner skapet. Typiska skånska gårdar ligger omgivna av träd- till Falsterbonäset. vegetation i ett annars öppet landskap. I Sunnanå och ¥ Yttre öppna delen av Lernacken. Nordanå har traktens gamla plantskolor genom åren givit byarna sin karaktär. Mellan korsningen med väg Det skånska kulturlandskapet 11 och fram till trafikplats Kronetorp råder ett stor- ¥ Gottorp. I riktning mot Kronetorp blir detta första skaligt och svagt böljande odlingslandskap. Bruknings- mötet med kulturlandskapet, området innehåller en enheterna är stora och intensivt uppodlade medan vacker allé och den typiska Skånegården. inslaget av naturmark och rekreationsytor är litet eller ¥ Sträckan som passerar förbi Fosieby industriområde. obefintligt. Ett vackert landskap söder om vägen med behaglig Högre busk- och trädvegetation återfinns uteslutande i skala och med vägen rumsligt väl placerad. anslutning till enskilda gårdar, bysamlingar eller som ¥ Robotfältet och Östra Kattarp. Ett spännande avsnitt alléer längs lokala vägar. Området korsas av ett ut- där vägen löper utmed Robotfältets sluttning och sträckt lågstråk, Segeås dalgång. Ån är inte synlig från därefter erbjuder vackra utblickar mot backland- omgivningen utan uppfattas mest som ett djupt liggan- skapet vid Östra Kattarp. de dike utan inslag av strandvegetation men avtecknar ¥ Tullstorp utgör ett genuint landskapsavsnitt med sig ändå tydligt i terrängen. behaglig skala. Landskapet öppnar sig åt nordöst ut över Lundaslätten i höjd med Södra Sallerup efter att Norr därom går en höjdrygg som löper genom Burlövs ha gått i skärning en längre tid. Mot kanten av back- kyrkby och Burlövs egnahemsområde vidare mot landskapet i sydöst och mot Tullstorp by i väster är Kronetorps mölla, vilken är ett vackert och ståtligt det rumsligt väl avgränsat. landmärke. Ett stort och mycket dominerande inslag i ¥ Alnarp ligger som en ö med sin karaktäristiska be- landskapet är det system av kraftledningar och kraft- byggelse väl synligt från vägen, speciellt i riktning ledningsstolpar som strålar samman från öster och leds norrut. Landskapet har en behaglig skala och vägen vidare in mot transformatorstationen söder om Arlöv. ligger placerad med stöd av planteringar mot Åkarp. Norr om trafikplats Kronetorp finns Åkarps samhälle

24 Strax nordöst om trafikplats Fredriksberg erbjuds man vida utblickar mot Malmös ytterområden och stadssilhuett.

Överblick över bebyggelse resans höjdpunkt för trafik mot bron. Kustlandskapet ¥ Bäst överblick över Malmö får man från bron på väg visar sig plötsligt med Sundet och Öresundsbron fullt in mot land. exponerade. ¥ Ett intressant avsnitt är sträckan förbi Minnesdal och Kvarnby där man, speciellt i riktning mot bron, har Terminalområdet - Lernacken, (III) god överblick över Malmös sydöstra stadsdelar. Färdriktning mot Lomma: ¥ Vid Sunnanå trafikplats ligger vägen högt med fri Vägen sänker sig från bron och delas i två motorvägs- sikt in mot Malmös stadssilhuett och norrut över halvor kring järnvägen. En tydlig barriär mellan väg slätten. och järnväg skapas av en ca 1 m hög vegetationsklädd skyddsvall. På ömse sidor om väg och järnväg höjer Reseupplevelsen för delsträckorna sig ett skulpterat landskap. Möjlighet till utblick finns Reseupplevelsen utgår från att man färdas i riktning enbart i vägens riktning där delar av Malmös silhuett mot Lomma. På de delsträckor där reseupplevelsen på avtecknar sig med bl a Hyllie vattentorn. ett markant sätt skiljer sig åt när man färdas i riktning Efter passagen vid betalstationen fortsätter bilresenären mot bron redovisas även detta. Siffran inom parantes ut på Yttre Ringvägen. Ekblandskog kommer på sikt anger värdering av utblickar, i en skala I-III där, att omsluta broanslutningen, terminalområdet och vidare förbi Kalkbrottsgatan. I = Mycket stort värde Färdriktning mot bron: II = Stort värde I riktning västerut framstår Lernacken som en avvi- III = Måttligt värde kande terrängform. Landformen höjer sig kraftigt över omlandet i ett främmande formspråk som på sikt kom- Bron (I) mer att täckas av ekskog. Efter terminalområdet, i pas- Färdriktning mot Lomma: sagen mellan Lernackens högsta delar, stiger väg- Från högbrodelen och in mot den svenska kusten är banorna medan järnvägen förblir horisontell. Efterhand utsikten enastående mot Malmö och omlandet söderut blir nivåskillnaden mellan väg och järnväg så stor att ner mot Falsterbonäset. Närmare kusten framträder motorvägshalvorna förenas över järnvägen. Stigningen Lernacken och Bunkeflostrand. fortsätter över Lernackens öppna del och vidare ut på - Färdriktning mot bron: bron. Utsikten är storslagen mot högbrodelen och vidare mot den danska kusten. Gottorp (I) Området var ängsmark fram till 1700- talet då det Brofästet - Lernacken, (I) odlades upp. Vid enskiftet i början av 1800-talet Färdriktning mot Lomma: splittrades byarna Bunkeflo och Vintrie och somliga På håll syns en terrängformation som avviker från den gårdar flyttade närmare kusten. Skånegården är ett i övrigt flacka kusten. Den dramatiska landformen exempel på en sådan utflyttning. Genom området löper utgör en intressant anblick, där bron möter en kalk- sockengränsen i form av ett dike, mellan Hyllie och stensklädd lutande triangulär yta, som övergår i en Bunkeflo. strikt geometriskt formad vägbank. Denna del känne- Färdriktning mot Lomma: tecknas av ett öppet, vindpinat landskap bevuxet med Resenären får kontakt med kulturlandskapet först 3 km lägre kalkföredragande växtarter. från kustlinjen. Landskapet är här en flack och öppen Färdriktning mot bron: jordbruksbygd med för skånska slätten typiska byar, I den punkt där Lernackens öppna del tar vid uppstår alléer, vegetationsridåer, märgelgravar och åkerholmar.

25 Intrycket förstärks av en fyrlängad, kringbyggd gård dämpas. Vegetation kan mildra intrycket. De nya plan- med halmtak, den s k Skånegården, som vägen passe- teringarna bör kompletteras så att hela trafikplatsen rar tätt intill. Söderut har resenären möjlighet till inryms i en vegetationsvolym. utblick mot Gottorps allé, som sträcker sig i öst-västlig riktning. Allén utgör en visuell gräns söderut, vilken Vintrie - Petersborg (II) längre österut kryper allt närmare vägen. Området utgörs av jordbruksmarker nära de medeltida Färdriktning mot bron: byarna: Bunkelflo, Naffentorp och Vintrie. Fastihets- Även på norra sidan av vägområdet är landskapet gränserna bildades vid skifet och utgörs av raka, öppet. Åkerholmar och ensamgårdar står som stadiga buskbeväxta vallar - vissa med pilträdsrader. I söder enheter mellan vägen och Malmös södra tätortsrand. syns Skumparp som bildades av gatehus från Naffen- Vägen passerar tätt intill kalkbrottet. På sikt kommer torp under 1800-talet. Bronsåldersgraven Salhög ligger bebyggelsen att formera sig runt Kalkbrottet. på en svag höjdrygg på vägens södra sida. I denna del av Yttre Ringvägen är trafikantens intresse sannolikt fokuserat mot bron och betalstationen medan Färdriktning mot Lomma: Kalkbrottet knappast kommer att uppfattas. Efter trafikplats Vintrie öppnas på nytt möjligheten att blicka ut över det skånska odlingslandskapet. Vägen Riktlinjer: passerar vidare mellan gården Erlandsro och byn För att trygga utblickarna mot och kontakten med Naffentorp ut mot ännu ett öppet landskapsavsnitt öster kulturlandskapet bör framtida bebyggelse inte vara om Erlandsro, där vägen passerar Pildammsvägen. På siktbegränsande. Markanvändning närmast vägen bör sikt kan dessa utblickar möjligen bli resenärens första förbli jordbruk. Skötselplan för vegetation och fördröj- möjlighet att se långt ut över den skånska slätten. ningsmagasin ska upprättas. Färdriktning mot bron: Mot bron öppnar sig landskapet i två avsnitt. Vintrie by Trafikplats Vintrie (III) och den bortom byn liggande Bunkeflo kyrka kommer Området utgörs av Vintrie bys västra odlingsmarker. i blickfånget i det andra avsnittet. Svågertorp och Under 1900-talet anlades en fruktodling som kom att Hyllievång blir på sikt nya stadsdelar. Utsikten norrut utvecklas till Sveriges största päronodling. Utsikten kommer då att begränsas till området söder om Vintrie. begränsas drastiskt när man kommer fram till den Planteringarna kring Vintrie trafikplats kommer att gamla päronodlingen. Den stora lagerbyggnaden utvidgas så att de även omsluter Ystad/Trelleborgs- skymtas norr om vägen. Päronodlingen är det tydli- spårets bullervall. gaste uttrycket för plantskole- och trädgårdsnäringen som är en del av kulturlandskapet söder om Malmö. Riktlinjer: Nya planteringar med ask kompletterar den befintliga Utblickarna mot söder och norrut mot Vintrie är vegetationen. På sikt utvecklas denna till en askskog. viktiga att bevara. Eventuell framtida bebyggelse får därför inte vara siktbegränsande. Markanvändning Riktlinjer: närmast vägen bör reserveras för pågående markan- Den stora lagerbyggnadens dominanta intryck bör vändning, d v s jordbruk. Gravhögen bör vara synlig

26 från vägen. fastighetsgränserna är en viktig del i land- Lockarp (III) skapets historia. Där järnvägen lämnar vägen och fortsätter norrut, för- stärks den svagt böljande terrängen till att bli mer än Petersborg (III) en föraning om det kommande dödislandskapet. Vägen Vägen kommer här att gå i skärning till följd av passerar under Kontinentalbanan i skärning, med landskapets kraftiga höjning tillsammans med att Lockarps bageri väl synligt. Trafikplatsen omges av vägen leds under Trelleborgsvägen längre fram. planteringar som på sikt utvecklas till ekskog. Några Blicken lockas framåt mot trafikplats Petersborg där de utblickar existerar inte då vägen ligger i skärning. herrgårdsliknande fastigheterna Petersborg och Längre österut skymtar de fria vyerna ut mot det bölj- Katrinetorp är belägna. De ligger symmetriskt i förhål- ande backlandskapet och Oxie kullar. lande till vägen på kanten till trafikplatsen. Övrig kontakt med omgivningen saknas eftersom vägen går i Fosieby industriområde (I) skärning. Vägen korsar Risebergabäcken, idag synlig som en buskridå. I äldre tider var Risebergabäcken ett sling- Lockarpssänkan (II) rande vattendrag omgiven av våtmarker. Bäcken var Färdriktning mot Lomma: sannoligt under nästan 1000 år sockengränd mellan Skärningen upphör på södra sidan tillfälligt vid Oxie och Lockarp. Vägen följer gränsen mellan stad Lockarpssänkan, där ett svagt böljande landskap börjar och land. Den ligger lågt med vackra utblickar som uppträda. Detta kan skådas i söder från den södra kör- förmedlar skönhet och historisk information. Utsikten banan. Slänterna på bullervallen mot rekreationsom- mot söder och öster är fri mot Oxies höjder med rådet Lindängelund kommer på sikt att utvecklas till gravkullar, bebyggelse och det böljande backland- ekskog. Mot norr sluter sig landskapet efter trafikplats skapet. De synliga fornlämningarna består av grav- Petersborg. högar som avtecknar sig mot horisonten. Bebyggelsen Färdriktning mot bron: i Fosieby industriområde får ett annonserat läge norr Utblickar mot Lockarpssänkan skymtar endast under om vägen, även om den inramas av både befintlig och några sekunder i höjd med järnvägsbron. Vägen delar ny vegetation. Mot nordost ligger Fredriksbergs gård sig i två motorvägshalvor med en järnväg i mitten. En med vacker gårdsbildning och allé som avgränsar tydlig barriär mellan väg och järnväg skapas av en ca 1 landskapsrummet. m hög skyddsvall Riktlinjer: Riktlinjer: Det är angeläget att bevara de fria utblickarna mot Utblicken söderut över Lockarpssänkan är viktig att söder och öster. Markanvändningen bör därför regleras bevara. Eventuell framtida bebyggelse får därför inte till att framöver vara industri norr om vägen och vara siktbegränsande. Markanvändning närmast vägen fritidsområde i söder. Ingen högre vegetation eller bör förbli jordbruk. koncentration av högre sammanhängande bebyggelse bör anläggas utanför Yttre Ringvägen. Skötselplan med målformuleringar upprättas för vegetationen intill vägen.

Ett öppet landskapsavsnitt strax nordöst om Minnesdal som visar var man befinner sig i förhållande till Malmö.

27 Fredriksberg trafikplats (II) På den norra sidan av vägen ligger Fredrikbergs gård. Den bildades på 1800-talet av flera gårdar i Oxie by. Den ståndsmässiga allén mot gården finns fortfarande kvar. Den gamla järnvägen, Grevabanan, korsas. Idag är spåret borta och den tidigare järnvägsbanken är cykelstig. Källegårdens gamla plats precis söder om vägen avslöjas genom rester av trädgården. På den högsta punkten är en gravhög placerad, Orhögen. Idag är både högen och det närmaste området trädbevuxet. Trafikplats Fredriksberg ligger inskuren i slänten upp mot Oxieplatån och bron över E6 bildar en markant port. Trafikplatsen upplevs som öppen, vilket överens- stämmer med det omgivande öppna landskapet. Två av gravhögarna utgör intressanta inslag i landskapsbilden varav Orhögen har högre omgivande vegetation. Skapade terrängformer underordnar sig gravhögarnas markanta lägen i landskapet. Trafikanten har god utblick såväl mot den vidsträckta slänten mot Oxiepla- Robotfältet och Östra Kattarp (I) tån som mot Malmö stadsrand i väster. I öster reser sig Robotfältet med spridd trädvegetation där tidvis betande hästar strövar i ett annars öppet Riktlinjer: landskap. Trots avsaknaden av längre utblickar är För att trygga utblickarna mot Malmö och Oxieplatån vägrummet öppet och Robotfältet utgör ett värdefullt bör framtida bebyggelse inte vara siktbegränsande. inslag i landskapsbilden. Över Östra Kattarpsvägen ses Markanvändning närmast vägen bör reserveras för under en kort tid jordbrukslandskapet och Östra pågående markanvändning, d v s jordbruk. Orhögen Kattarps by skymtar vid horisonten. Vid Östra Kattarp bör synliggöras. Skötselplan ska tas fram för grav- visas backlandskapet upp som tydligast för trafikanten. högarna och vegetationen. Riktlinjer: Minnesdal och Kvarnby (I) För att säkra de vackra utblickarna mot Robotfältet bör Vid Kvarnby finns flest bevarade gravhögar i Malmö- framtida bebyggelse inte vara siktbegränsande. Mark- trakten, varav flera är synliga från Yttre Ringvägen. användning närmast vägen bör även fortsättningsvis Gårdarna vid Minnesdal flyttades från Kvarnby by vara jordbruk, betesmark och rekreationsmark. efter enskiftet år 1806. E6 går på bro över nya Jägers- rovägen och trafikanten får en god överblick västerut Kvarnby golfbana och Södra Sallerup (III) mot jordbruksbygden och Malmös stadsgräns. Husie Genom Kvarnby golfbana är vägen kantad av höga kyrka ses i nordväst. Flera gravhögar kommer troligt- bullerskyddsvallar och skärningar. Dessa är planterade vis att kunna betraktas. med vegetation, vilken kommer att utvecklas till ädel- Vid Minnesdal ligger tre typiska skånska gårdar med lövskog. Vid Södra Sallerup passerar tre broar över karaktäristiska trädgårdsanläggningar och märgel- Yttre Ringvägen på en relativt kort sträcka. Sallerups gravar med högre trädvegetation. Kvarnby kan ses en trafikplats är en öppen anläggning helt utan plante- kort stund innan bullervallen stänger för utblickar på ringar. Terrängen är mjukt modellerad och öppnar sig en ca 600 m lång sträcka förbi Kvarnby. Öster ut kan mot slätten vid Tullstorp. man se Oxieplatån och delar av Robotfältet. Riktlinjer: Riktlinjer: Skötselplan för vegetationen ska upprättas. För att trygga de fina utblickarna mot odlingslandskapet och Malmös silhuett bör framtida bebyggelse Tullstorp (I) inte vara siktbegränsande. Markanvändning närmast Färdriktning mot Lomma: vägen bör av samma skäl reserveras för jordbruk , Norr om trafikplats Sallerup öppnar sig Lundaslätten betesmark samt fritids- och rekreationsmark. Skötsel- mot nordost och trafikanten reser i ett öppet jordbruks- plan ska tas fram för gravhögarna och vegetationen. landskap med slättgårdar i väster. Österut stiger ter- För upplevelsen av kulturmiljövärdena är det viktigt att rängen upp mot Särslövsvägen vid kanten av back- gravhögarna syns från vägen. landskapet, vilket utgör en vacker avgränsning. Vid Fortunavägen ligger ett fördröjningsmagasin och vallar

28 Fredriksberg - en vacker gårdsmiljö som syns från den närbelägna trafikplatsen. på ömse sidor av Yttre Ringvägen. De planterade torpsmöllan och Malmös silhuett kan bevaras. Detta skyddsvallarna och vattenkontakten är märkbara kan exempelvis tillgodoses genom placering och medan utsikten mot Tullstorp är skymd. En kraftig utformning av byggnader samt utformningen av det björk- och bokridå ger ett värdefullt inslag för framtida rekreationsstråket längs Sege å. trafikantupplevelsen. Färdriktning mot bron: Sege å. (II) Som ovan men med möjligheten att se Södra Sallerups Färdriktning mot Lomma: kyrka om vegetation glesas ut. Färden fortsätter ned mot Sege å och över den 70 meter långa bro som på sikt ska möjliggöra ett attrak- Riktlinjer: tivt rekreationsstråk längs ån. Mitt på bron erbjuds För att trygga de fina utblickarna mot backlandskapet vyer i åns riktningar uppströms och nedströms och de bör framtida bebyggelse inte vara siktbegränsande. två fördröjningsmagasinen med tillhörande ny vegeta- Markanvändningen närmast öster om vägen bör tion blir ett tillskott i den intensivt uppodlade omgiv- reserveras för jordbruk, betesmark och rekreation. ningen. Söder om Staffanstorpsbanan går vägen in i Skötselplan för vegetation och fördröjningsmagasin skärning, vilket medför att fortsatta utblickar över om- ska tas fram, bl a kan kyrkan i Södra Sallerup visas givningen omöjliggörs. upp bättre för trafikanter i riktning mot bron om Färdriktning mot bron: vegetationen glesas ut. Söderut bildar höjden vid Sunnanå trafikplats gräns. Kraftledningar korsar dalgången i dess lågpunkt. Sunnanå (I) Västerut kommer Malmös stadssiluett tillsammans Vid Tullstorp går vägen i en kortare skärning strax med industribebyggelse att utgöra en avlägsen gräns. innan den höjer sig mot trafikplats Sunnanå. Som rese- när på Yttre Ringvägen befinner man sig i trafikplats Riktlinjer: Sunnanå högt över korsande väg 11 och det öppna Utblickarna längs med Sege å bör bevaras genom att landskapet. Denna punkt erbjuder överblick in mot framtida bebyggelse inte får vara siktbegränsande och centrala Malmö, ned mot Segeås dalgång och vidare att markanvändning närmast vägen, i enlighet med de bort över Lundaslätten. Den överblick som erbjuds kommunala översiksplanerna, reserveras för rekrea- kommer att uppfattas väldigt positivt, både i orien- tion. Skötselplan för vegetation och fördröjnings- teringssyfte och i syfte att förstå det skånska landska- magasin ska upprättas. pet. Bilden störs dock av ett paket med kraftledningar, vilka korsar dalgången i dess lågpunkt. Sunnanå by Kronetorp (III) skyms av en långt utdragen skogsplanterad buller- Vägen är belägen under marknivå på en sträcka av skyddsvall. dryga 2 km fram till och genom trafikplats Kronetorp. För att ge en viss variation och mildra intrycket av att Riktlinjer: resa i ett transportdike har mittremsa och slänter plan- I den kommande planeringen för områdena är det terats med intressant vegetation.Vid passagen mellan värdefullt om utblickarna mot Lundaslätten, Krone- Kyrkbyn och egnahemsområdet passeras en ekodukt

29 som kommer att bli landets bredaste bro med en liten pågår diskussion om även sträckan från landfästet till lokalväg, hamlad pilallé, gräsytor och brynvegetation. betalstationen skall belysas eller inte. Från bron kom- För resenären på motorvägen kommer denna ekodukt mer belysningen från Malmö och Bunkeflostrand att att uppfattas som en planterad och vegetationsklädd vara markant och belysning kommer vidare att visa bro, en intressant och ovanlig upplevelse. kustlinjens utsträckning ner till Falsterbonäset.

Strax efter passagen med ekodukten hamnar man i en Vidare österut kommer Yttre Ringvägen inte att bely- komplicerad trafikplats, Kronetorp. Ytorna kommer att sas. Det som kommer att avteckna sig är belysning från beskogas med lövträd för att minska synintrycket av korsande belysta vägar, friliggande gårdar och samlad ramper och för att binda ihop grönstrukturen mellan belysning i Bunkeflostrand, Vintrie och Oxies tätorter. Kronetorps gårdspark och egnahemsområdet. Resenä- Fosie industriområde med Lockarps bageri kommer ren kommer på kort tid att passera under ytterligare också att synas, vars ljuskällor ger orientering och fyra vägbroar samt Södra stambanans järnvägsbroar. rumslig upplevelse nattetid. Åkarps samhälle, som är beläget på östra sidan, kom- Belysningen längs Käglingevägen och E65:an syns mer inte att uppfattas bakom de omfattande vegeta- tydligt som ett pärlband över Yttre Ringen. Tack vare tionsklädda bullervallarna. vägens öppna omgivningar ses även Malmö stad som en ljuskälla mot väster i flera avsnitt. Riktlinjer: Skötselplan för vegetationen ska upprättas. Ingen del av sträckan mellan trafikplatserna Sunnanå och Kronetorp kommer att belysas vilket medför att Alnarp (I) omgivande bebyggelse kommer att avslöja sig genom Efter trafikplatsen öppnar sig åter vyerna då resenären gatubelysning och diffust sken från bebyggelsen. åter kommer upp i marknivå efter passagen av Södra Framförallt kommer Malmö innerstad att uppfattas stambanan. Alnarps slottspark med karaktäristisk be- från Sunnanå medan egnahemsområdet och kyrkbyn byggelse avtecknar sig i väster som en ö i odlingsland- samt Åkarp mestadels döljs av skärningar, bullervallar skapet. I öster mot Åkarp utgör lövskogsplanterade och omfattande vegetation. Längst i norr kommer bullervallar gräns. Endast i ett kortare avsnitt mellan Lommas östra områden att synas nattetid. järnvägen och Alnarpsvägen kan man se in över Åkarp. 5.2 Grönstruktur

Riktlinjer: Delmålen för grönstruktur är att: De karaktärsfulla utblickarna mot Alnarp tryggas ¥ inpassa Yttre Ringvägens väg- och broanlägg- genom att markanvändning mellan vägen och Alnarp ningar till omgivande terräng reserveras för pågående markanvändning, d v s jord- ¥ tillskapa en grön och tilltalande närmiljö kring bruk. vägen och omgivande bebyggelse ¥ tillskapa biologisk mångfald och samanhängande Lomma (II) vegetationsvolymer Förbi Lomma och norröver är Lundaslätten nästan helt platt. Lommas bebyggelsegräns syns tydligt väster om Riktlinjer: vägen. Öster om Yttre Ringvägen är slättbygd med Följande generella riktlinjer för vegetationens place- jordbruksmark där lantgårdarna ligger som öar i land- ring och uppbyggnad formulerades vid projekteringen skapshavet. Avlägset ser man i nordost Lunds stads- av Yttre Ringvägen: siluett avteckna sig med ”Blocket” (Lasarettet) och ¥ Optiskt ledande planteringar i trafikplatserna. ”Lunna Pågar” (domkyrkotornen) som landmärken. ¥ Bullervallsvegetation som döljande ridåer/skogsplanteringar. Riktlinjer: ¥ Våtmarksvegetation (vid utjämningsmagasin) Markanvändning mellan vägen och Lommas östra ¥ Branta slänter buskplanteras (istället för ”tufsigt” bebyggelse bör reserveras för pågående markanvänd- långgräs). ning, dvs jordbruk. Planteringar utanför Yttre Ringvä- ¥ Enkelsidiga alléer vid korsande vägar och enskilda gen undviks för att inte ta bort den visuella kontakten gårdsinfarter. med det storslagna och historiskt intressanta landska- ¥ Läskapande planteringarna i anslutning till pet. GC-vägar. ¥ Ny vegetation bör återanknyta till den skånska Upplevelser under dygnets och årets mörka tid traditionen med pilerader och alléer. Öresundsbron kommer att vara belyst. För närvarande

30 Översiktlig grönstruktur utmed Yttre Ringvägen i anslutning till nya verksamheter och bebyggelse bör så långt möjligt följa formulerade delmål och riktlinjer. I samband med projekteringen av Yttre Ringvägen Energiskogsväxter, s k Salixarter, och julgransodlingar fastlades, i samråd med Malmö kommun, hur grön- utgör främmande inslag i landskapet och bör inte strukturen skulle byggas upp för att ansluta till an- planteras i exponerade lägen. gränsande områden. Följande textavsnitt är en beskrivning av hur vegetatio- Det är av stor vikt att närområdet kring Yttre Ringvä- nen är tänkt att utvecklas framöver och innehåller där- gen förstärker grönstrukturen så att vägens barriär- för inga detaljerade riktlinjer. Avsikten är att översikt- effekter kan begränsas. Det gröna utmed vägen ska ligt beskriva den gröna strukturen och karaktären så dessutom i vissa avsnitt fungera som skydd för omgiv- att denna kan säkerställas. Ny tillkommande vegetation ningen, utgöra ekologiska tillskott och estetiskt bidra

Grönstruktur. Utdrag ur översiktsplan för Malmö 2000, samrådsförslag.

31 till trafikantens upplevelse. För att underlätta vägens utveckla ett nätverk av parker, rekreationsområden och inpassning i landskapet är relativt omfattande plante- natur baserat på stråkprincipen. Nya rekreationsom- ringar föreslagna. All vegetation är uppbyggd på arter råden skall iordningställas, och slättlandskapet skall som är naturligt förekommande i trakten och av berikas med ny vegetation och göras mer tillgängligt” inhemskt växtmaterial. All plantering kan ses som Vidare står det att ”Det rörliga friluftslivet är beroende tillskott i landskapsbilden som dessutom erbjuder av anlagda rekreationsområden eftersom jordbruks- viktiga livsmiljöer för flora och fauna och således landskapet är relativt svårtillgängligt för rekreation. främjar den biologiska mångfalden. Naturområdena är koncentrerade till Öresundskusten För alla vegetationsytor inom Yttre Ringvägens när- som har en stark attraktionskraft för olika typer av område ska skötselplaner tas fram. Dessa ska, utifrån rekreation - sol och bad, fiske, vindsurfing, promena- planteringarnas långsiktiga mål, redovisa lämpliga der, och naturstudier - samt backlandskapet som med skötselinsatser och intervall. Det är väsentligt att sköt- undantag av det populära Torups rekreationsområde selplanerna utformas så att de samverkar med målsätt- idag är relativt svårtillgängligt för rörligt friluftsliv.” ningen i kap 5.1 Trafikantupplevelser. I naturvårdsplanen för Burlövs och Staffanstorps Vattenmagasin, våtmarker och fördröjnings- kommuner redovisas två parallella stråk längs Sege å magasin. och banvallen som utgör ekologisk korridor. Ytterli- gare ett ekologiskt stråk redovisas vid Åkarp och till Utmed Yttre Ringvägen anläggs ett stort antal vatten- Burlöv. I Lomma kommuns utkast till översiktsplan speglar där dränerings - och dagvatten från vägen tas redovisas endast stråk som korsar E6:an norr om om hand för fördröjning och rening. Dammarna på- aktuell sträcka, bl a utmed Höje å. minner om märgelgravar eller gräsklädda översilnings- ytor. Fördröjningsmagasinen kompletteras med våt- Beskrivning av delsträckorna. marksväxter för en naturligare förankring i landskapets lågpunkter. Efter platsens namn redovisas den karaktär som avses I Malmös översiktsplan kan man läsa följande: uppnås och förstärkas genom den valda vegetationen. ”Övergripande mål för grönplaneringen är att ut- Kursiv stil anger GC-passager som korsar Yttre Ring- veckla en ändamålsenlig grönstruktur, värna om den vägen. biologiska mångfalden, värna om Malmös identitet och förbättra rekreationsmöjligheterna. Strävan är att

Utdrag ur naturvårdsplanen för Burlövs och Staffanstorps kommuner som visar de två grönstråken vid Sege å och banvallen.

32 Skånegården i Vintrie blir en informationsplats. Lernacken, landfästet - kalkstensklippa tion i denna del. Planteringar används istället för att Byggandet av Öresundsförbindelsen skapar möjlighet förstärka redan befintlig vegetation, t ex vid trafikplats att göra Lernacken tillgänglig som rekreationsområde. Vintrie och intill större gårdar. Lernackens västra del sticker ut som en strikt, geometriskt formad platå ca 10 meter över havet. Den känne- Ekopassagen tecknas av ett öppet, vindpinat landskap bevuxet med Väster om Vintrie trafikplats anläggs en passage för lägre kalkföredragande växtarter. djur och människor. Denna är 65 m bred och luftigt utformad där slättlandskapet fortsätter obrutet under GC-passage utmed kustlinjen. vägen. Terrängen i passagen utformas mjukt med minst 3 m fri höjd under broarna. Parkstråket sträcker sig Lernacken, terminalområde - ekblandskog från parkerna inne i centrala Malmö och ut i det Mellan kalkheden och terminalområdet skär vägen in i öppna odlingslandskapet. I framtiden planeras en Lernackens högre terrängformationer som höjer sig fortsättning av grönstråket vidare ut till Bunkeflo- upp till 30 meter över havet och utgör ett tydligt skulp- strand och kustzonen. terat landskap. Ett vegetationsbälte, bestående av ekblandskog, om- Trafikplats Vintrie - päronodling sluter förbindelsen. Vegetationen utgör en kontinuitet Päronodlingen är det tydligaste uttrycket för plant- från Hammars park, och området i anslutning till skole- och trädgårdsnäringen som är en del av kultur- denna i norr, vidare söderut till Bunkeflostrand. landskapet söder om Malmö. De nyligen utförda planteringarna kommer på sikt att utvecklas till askskog. Kalkbrottsgatan passerar under Yttre Ringvägen med GC-banor och en allé som kantar gatan. Petersborg - öppen trafikplats De herrgårdsliknande fastigheterna Petersborg och Gottorp - slättbygd Katrinetorp från 1700-talet ligger symmetriskt vid Ett plant, öppet jordbrukslandskap med byar, alléer, släntkrönen utmed trafikplatsen inbäddade i kraftig vegetationsridåer, märgelgravar och åkerholmar som grönska. Platsen utformas som ett fyrklöver med ur- talar om var resenären befinner sig. Rumsligt avgrän- skålade klöverblad med runda dammar i mitten och i sande mot söder är Gottorps allé, som sträcker sig i övrigt öppna gräs- och ängsytor. öst-västlig riktning. Alléns östligaste del omfamnar ett ellipsformat fördröjningsmagasin, tillsammans utgör Öster om trafikplats Petersborg passerar Lindänge- dessa ett landmärke. Vägområdet kläs inte in i vegeta- stråket på bro över Yttre Ringvägen.

Det framtida ekostråket vid Bunkeflo.

33 Lockarp - ädellövskog Minnesdal - gårdsmiljö Järnvägen avlänkas från Yttre Ringvägen och ansluter Vägen passerar tätt intill några gårdsmiljöer med till kontinentalbanan. Här bäddas vägen in av ekskog karaktäristisk vegetation och trädgårdsanläggningar. liksom vid Lernacken. Trafikanten får nöja sig med att Planteringar föreslås för att mildra nivåskillnader och betrakta vegetationen, då utblickar mot omgivningarna placeras på branta slänter av bullerskyddsvallar, vid är uteslutna. vägbank samt kring brofästena för ekopassagen. Skogslönn används som huvudsakligt slutträd. Vid Fosieby industriområde - gräns mellan stad och utjämningsmagasinet finns vegetation som förstärker slätt våtmarkskaraktären. Återplantering med alléträd av Planteringar söder om Yttre Ringvägen undviks i detta gråpäron vid en gårdsinfart. avsnitt för att inte ta bort den visuella kontakten med det storslagna och historiskt intressanta landskapet. Minnesdals ekopassage utgör en länk i Rosengårds- Stora delar av vägområdet norr om Yttre Ringvägen stråket tas i anspråk av gräsklädda översilningsområden eller utjämningsmagasin kompletterade med våtmarks- Kvarnby - askskog växter. Bullervall planteras med ask som huvudsakligt slut- De nya planteringarna ansluter till kommunens natur- träd. lika planteringar och deras utformning och artval smälter samman med den befintliga vegetationen. Kvarnby golfklubb och Södra Sallerup - ekskog Planteringarna består främst av blandbestånd av ek- På bullervallar har utförts skogsplanteringar, bestående skog, ek- och askskog samt blandbuskage. Våtmark- av brynvegetation och ek som slutträd. Korsande vägar sområdena består främst av olika gräs- och starrarter kantas av enkelsidiga oxelalléer. med inslag av mer karaktärsgivande exotiska arter. Längs Risebergabäcken bör finnas vegetation för att Gångpassagen vid golfbanan. synliggöra vattendraget som utgjort sockengräns under lång tid. Kastanjeallén upp till Fredriksbergs gård är en Tullstorp - lönnskog viktig historisk linje i landskapet. Bullerskyddsvall med branta slänter planteras för att upplevas som en vegetationsridå. Lönn som huvudsak- Längs den gamla banvallen till Oxie går ett GC-stråk. ligt slutträd men med inslag av bok. Vid utjämning- magasinet finns vegetation som förstärker våtmarks- Trafikplats Fredriksberg - öppen trafikplats karaktären. Trafikplatsen ges en öppen karaktär. Planteringar med slån, nyponros och fläder föreslås dock på ställen där Trafikplats Sunnanå - lövblandskog och låga branta, svårskötta slänter är oundvikliga. Ek- och buskage hasselskog och buskar föreslås för att dela upp och Planteringarna föreslås på ställen där branta, svårskötta leda trafikströmmarna i framför allt den västra delen av slänter är oundvikliga. Dessutom finns planteringar för trafikplatsen samt på bullerskyddsvall med branta att dela upp och leda trafikströmmarna. Planteringar på slänter. Viktigt är att höjden på ny vegetation ej över- bullervallar, som skall minska det negativa intrycket av stiger ”foten” på gravhögarna, så att deras karaktäris- stora jordvolymer i långt utdragna och främmande tiska silhuetter mot himlen ej bryts. Kastanj-, valnöt- former, består av lövblandskog med bok, ek och lönn och fruktträden bör bevaras medan sly och popplar tas som dominerande träd och ett buskskikt av brynväxter. bort. Vid utjämningmagasinet finns vegetation som förstärker våtmarkskaraktären.

Minnesdals ekopassage utgör en länk i Rosengårdsstråket.

34 Sege å - ett framtida rekreationsstråk.

Bropassagen vid Sege å Mellan Arlöv och Åkarp finns möjlighet att passera Sege å utgör slättens låglinje och är ett viktigt fram- längs Gamla Lundavägen på bro över motorvägen tida stråk från tätortsbebyggelsen i väster och ut mot norr om trafikplats Kronetorp jordbruksbygden. Planteringar vid brofästen och fördröjningsmagasin vid Sege å utgörs bl a av vide- Åkarp - lövskogsklädda vallar och pilarter som ska förstärka våtmarkskaraktären. Bullerskyddsvallar är planterade med lönn, bok, ek och avenbok samt vanligt förekommande brynväxter Väg 853 - pilevall såsom fläder och hassel. Pilevallen längs väg 853 ska utgöra ett karaktäristiskt landskapselement och markera det kulturhistoriskt En ny gc-väg planeras längs med befintlig väg mellan intressanta stråket från Malmö i riktning mot Lund, om Åkarp och Alnarp under motorvägen norr om trafik- än något justerat just i passagen med Yttre Ringvägen. plats Kronetorp. Pilevallen, som hamlas enligt historiskt mönster, blir en ersättning för den äldre raden av pilar varav merpar- Lomma - öppen slätt ten idag försvunnit. Bebyggelsen i Lomma är omsluten av vindskyddande planteringar. Utmed vägen är slätten däremot fri från Skärning söder Kronetorp - lövskog och buskage planteringar. Planteringar i mittremsa och på vägslänter består av lägre vegetation som skiftar karaktär med årstiden och bryter av intrycket av den långa och djupa skärningen. I mittremsan planteras bukettapel och på slänterna avenbok. Avenboken ska klippas på 4 meters höjd för att inte sticka upp över omgivande landskap och skapa en visuell barriär.

Ekodukten i Burlöv Planteringar på ekodukten ska ha karaktären av naturliknande brynridå som avskärmar gående och cyklister på bron från synintrycken från motorvägen. Pilevallarna på ömse sidor om lokalvägen ska hamlas enligt historiskt tradition. All vegetation ges stor om- vårdnad genom bevattningsanläggning och extra näringstillförsel.

Kronetorp - bokskog Planteringar i trafikplats Kronetorp ska minska det förvirrande intrycket av ramper, vägar och broar i olika riktningar och förbinda grönstrukturen mellan grönvo- lymerna i Kronetorps gårdspark och egnahemsområ- det. Lövblandskog med avenbok dominerar med ett buskskikt av brynväxter.

35 5.3 Bebyggelse bearbetade byggnadstyper kan prövas. ¥ Omsorgsfull utformning av byggnaderna skall vara Bebyggelsen är av stor betydelse för människors en regel. De skall ha vackra fasader mot såväl upplevelse av det nya stråket kring Yttre Ringvägen. motorvägen som mot lokalgator. Enligt PBL 2 kap skall kommunen planlägga så att ¥ Byggnadernas fasadmaterial är av största vikt, varför bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för samstämda material i väl anpassade färger, till om- ändamålet med hänsyn till bl a människors hälsa, givning och varandra, bör väljas så att de ger ett möjligheter att ordna trafik samt möjligheter att tilltalande helhetsintryck. Varje material har sina förebygga luftföroreningar och bullerstörningar. speciella egenskaper som bör tas tillvara. Byggnader bör placeras och utformas på ett sätt som är ¥ Voluminösa byggnader delas med fördel in i visuellt lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbild och mindre enheter. Genom att dra in fasadlivet och ha så att de inte inverkar menligt på trafiksäkerheten. fiktiva öppningar i byggnaderna ges dessa ett lättare Kommunerna har därför en viktig uppgift att styra intryck. Detta kan även uppnås genom bearbetningar exploateringsutvecklingen längs vägen så att dessa av fasaderna och taken. planläggningsmål kan uppnås samt att olämpliga ¥ Parkeringsanläggningar utformas med avdelande ingrepp i landskapet inte sker. Eventuellt kan utökad gångvägar och vegetation så att helhetsintrycket blir bygglovplikt, t ex för ekonomibyggnader, prövas i de att de upplevs som mindre omfattande anläggningar. avsnitt som har särskilt värdefulla utblickar. Ett sådant förfarande bidrar också till att man på ett säkrare sätt kan förflytta sig mellan bilen och bygg- Delmålen för bebyggelse är att den ska: naden samt till att ge god orienterbarhet inom parke- ¥ kännetecknas av god arkitektur ringsanläggningen. ¥ lokaliseras i tydligt avgränsade bebyggelsestruk- turer ¥ lokaliseras så att de inte stör eller hindrar värdefulla utblickar och vyer ¥ utformas så att de tillsammans med planteringar, vyer, broar och annan vägutrustning bidrar till ett gott helhetsintryck

Riktlinjer: Generella riktlinjer utmed Yttre Ringvägen: ¥ Ny bebyggelse skall utformas med stor arkitektonisk insikt. Den kan antingen anpassas till den lokala traditionen eller innehålla inslag av ny och framtids- Stora parkeringsanläggningar utformas med avdelande orienterad god arkitektur. Alla arkitektoniskt väl vegetation så att de uppfattas som mindre omfattande.

36 ¥ Materialupplag placeras med fördel inomhus, Burlövs kommun alternativt döljs de med vegetation och/eller med Från Sunnanå trafikplats skymtas Sunnanå med sin annan tilltalande avskärmning. spridda bostadsbebyggelse och ett flertal handels- ¥ Lastbryggor, cisterner och andra tekniska anord- trädgårdar. På väg mot Kronetorps trafikplats går ningar utformas och placeras på ett sådant sätt att de vägen under den 38 m breda ekodukten som förbinder ger en god helhetsverkan med byggnaden och Burlövs egnahem och Burlövs kyrkby. omgivningarna som helhet. Burlövs kyrkby är representativ för de gamla skånska Befintlig bebyggelse byarna där kyrka, prästgård och skola ligger i nära I de zoner, som redovisas i kapitlet trafikantupplevelse, anslutning till varandra i byns centrum. Flera av byns finns lantgårdar som har en avgörande betydelse för gårdar ligger kvar på gammal gårdsplats. Byn består av förståelsen av det typiska skånska landskapet. Det småhusbebyggelse. Väster om vägen syns Kronetorps gäller bland andra Skånegården och Fredriksberg. mölla som är en av landskapets största och bäst bibe- Byggnader av denna karaktär med sina omgivningar hållna holländarekvarnar. Tillsammans med den f d bör skyddas mot förändringar genom områdesbestäm- mjölnarbostaden bildar den mot bakgrund av den melser. omkringliggande öppna odlingsbygden en väl bibehål- len kvarnmiljö, karaktäristisk för det spannmålspro- Malmö kommun ducerande landskapet. På andra sidan väg E22 och Den stora magasinsbyggnaden vid Ollebo är inte väl väster om trafikplats Kronetorp ligger Arlöv med sin anpassad till omgivningen och utgör genom sin stor- relativt täta bebyggelse. Närmast syns ett flertal höga lek ett markant inslag i landskapet. Den kan på kort flerbostadshus som byggdes i slutet av 60- och början sikt genom lämpliga fasadändringar och planteringar av 70-talet när Arlöv expanderade. Öster om vägen ges en ny roll i Yttre Ringvägens närområde. ligger Åkarp som karaktäriseras av småhusbebyggelse uppförd under olika tider. De centrala äldre delarna är Petersborg och Katrinetorp har fortfarande kvar sina bebyggda med stora villor på stora tomter. karaktärsbyggnader och delar av parkanläggningarna som skall bevaras. Lomma kommun För söderifrån kommande trafikanter är den första Delar av Fosieby industriområde kan komma att för- anblicken av Lomma kommun Alnarps lantbruks- tätas och ges en mera stadsmässig bebyggelsekaraktär. universitet. Väster om vägen syns dels de stora Fredriksbergs gård med tillhörande park och alléplan- institutionsbyggnaderna och dels mindre bostadshus terade vägar bör bevaras intakt. Verksamheter skall samlade i anslutning till en mycket kraftig växtridå - placeras utmed Ystadvägen så att inte det öppna land- Alnarpsparken. I anslutning till Alnarp finns också ett skapet mellan Oxie och Fredriksberg byggs igen. landmärke i form av en hög mast. Strax norr därom breder villasamhället ut sig med en markerad bebyg-

Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp med sin sammanhållna bebyggelse ligger väl exponerat norr om trafikplats Kronetorp. 37 gelsegräns som utgörs av 1 1/2-plansvillor placerade 5.4 Skyltar och master med gavlarna synliga mot Yttre Ringvägen. Dessa utgör gränsen mellan Lomma samhälle och Skyltar jordbruksmarken. Mellan denna bebyggelse och Delmålet är att minimera antalet och storleken på motorvägen finns en mindre del brukad mark, där även skyltar. ett ledningsstråk passerar. Riktlinjer: Omedelbart norr omVinstorpsvägen finns en större Följande riktlinjer gäller för skyltar och övriga transformatorstation som är ett markant inslag i land- informationsanordningar: skapsbilden. ¥ att de normalt placeras på byggnadsfasad och anpassas till denna Ny bebyggelse ¥ att de placeras så att de ej stör bevarandevärda Ny bebyggelse i vägens närområde skall fylla högt utblickar och vyer ställda krav på arkitektonisk utformning. Den estetiska ¥ att deras budskap har en tydlig koppling till i bygg- dimensionen i stadsbyggandet är viktig för en positiv nadens pågående verksamhet upplevelse av stads- och landskapsmiljön, vilket ¥ att de utformas på ett stilrent sätt med enkel och poängteras genom de ändringar i Plan- och bygglagen tydligt läsbar information som trädde i kraft i januari 1999. Konstnärlighet och ¥ att skyltar med föränderligt budskap och text upplevelsemässiga stadsmiljökvaliteter skall ingå som normalt ej skall tillåtas. viktiga faktorer i stadsbyggande. Viktiga aspekter är ¥ att införa regler i detaljplan för exempelvis höjd, uttrycksfullhet, skönhet, komplexitet och rikedom på storlek, placering och utformning av skyltar på sinnesupplevelser. De estetiska värdena bör beaktas på fristående skyltpelare. alla nivåer i stadsbyggandet från den översiktliga ¥ att fristående skyltar med information som vänder planeringen till utformningen av gator, platser och sig mot trafikanten och ej har koppling till i byggna- byggnader. Detta gäller speciellt i lägen där byggnaden pågående verksamhet ej förekommer. derna är väl synliga från flera håll, se även kap 5.1 ¥ att flaggor och flaggspel skall anpassas till omgiv- Trafikantupplevelser. ningen och ej överskrida normalt förekommande höjd för dylika. En god fasadgestaltning ger ett intressant samspel mellan byggnaden och dess omgivning. Planering av Skyltar kan ha en förfulande inverkan på landskapet, grupper av samlad bebyggelse ställer högre krav på varför placeringar och utformningar noga måste ana- samordning av formspråket än enstaka friliggande lyseras. Följande aspekter skall beaktas vad avser byggnader. Väsentligt är att byggnaderna har ”fram- skyltanordningar: sidor” mot såväl Yttre Ringvägen som mot lokalgator, ¥ För många och för stora skyltar vid en anläggning där människor rör sig mera frekvent. ger ett ovårdat intryck och påverkar helhetsupple- velsen i negativ riktning.

Ett bra exempel på skylt på fristående pelare.

38 ¥ Skyltar skall vara ett komplement till byggnaden, inte ”slå ihjäl” den visuellt. Balansen mellan hus och skylt är viktig för ett gott helhetsintryck. ¥ Skylt placeras normalt på vägg. Om byggnaden genom sin utformning erbjuder en naturlig, väl avvägd plats för skylten, kan emellertid även skylt på tak godtas. ¥ Om skylten tenderar att bli för stor är det bättre att sätta den på en fristående pelare. Varvid huvudbygg- naden kan hållas fri från skyltar.

Vägtrafikanter har olika behov av information beroende på resesituation. En trafikant på semester eller på söndagsutflykt har helt andra behov av upplevelser och Ett bra exempel på skylt på fasad. information än yrkestrafikanter och de som kör dagli- för skylt. I 3 kap 1§ behandlas skyltars placering och gen till och från arbetet. utformning med hänsyn till stads- och landskapsbild samt till natur- och kulturvärden på platsen. I 2§ be- Att sätta trafikanten i centrum innebär både att ha en handlas skyltars inverkan på trafiksäkerheten. tillfredsställande trafiksäkerhet samtidigt som resande ges en bra och relevant information. En väg där infor- Master och flaggspel mationen kommer regelbundet och i lagom avvägd Delmålet är att minimera antalet master och flaggspel omfattning för att hinna uppfattas, bidrar till en god samt att införa regler för utformning och placering. reskomfort. Viss reklam kan i begränsad omfattning vara ett tillskott, men den måste då innehålla för Riktlinjer: trafikanten relevant information. I trafikmiljöer med I detaljplan införa regler för placering av master så att mycket trafik och högt tempo krävs en odelad upp- de inte innebär en trafiksäkerhetsrisk eller så att de stör märksamhet för att kunna framföra fordonet på ett bevarandevärda vyer och utblickar. trafiksäkert sätt. I sådana miljöer måste all onödig reklam hållas borta. Den snabbt växande mobiltelefonmarknaden ställer krav på alltfler distributionsmaster. Deras stora påver- Alla typer av vägmärken och lokaliseringsmärken som kan på stad- och landskapsbild ställer krav på nog- vänder sig till trafikanter på allmän väg kräver tillstånd granna studier vad avser utformning och placering. enligt Vägmärkesförordningen. För övriga typer av Det finns inga principiella hinder att flera operatörer skyltar och skyltanordningar krävs tillstånd enligt nyttjar samma mast, vilket skulle reducera antalet Väglagen, Lagen om särskilda bestämmelser om master på ett välgörande sätt. gaturenhållning och skyltning eller bygglov enligt Plan och Bygglagen, det senare gäller inom detaljplanelagt Yttre Ringvägens terränganpassning, broutformningar område. m m har tillkommit genom ett omfattande arbete som Yttre Ringvägen kommer i framtiden att få ett par omställbara, lysdiodsvägmärken vilka ska ge trafikanterna information om händelser på vägnätet och Öresundsbron. De kommer att styras från Väg- verkets trafikantinformationscentral samt från Öre- sundskonsortiets Linc Control center på Lernacken, och kan t ex varna för köbildning, halka och olyckor.

Lagar som styr tillståndsgivning för reklam:

I Väglagens 43¤ och 46¤ behandlas skyltars inverkan på trafiksäkerheten. I Lagen med särskilda bestämmel- ser om gaturenhållning och skyltning 5-10§ behandlas skyltar m m.

I Plan och Bygglagens 8 kap 3§ ställs krav på bygglov Voluminösa byggnader kan delas upp i mindre enheter.

39 En bensinstation i Danmark som kännetecknas av god arkitektur. lett fram till en landskapsanpassad och för trafikanten Pågående detaljplanearbete ger utrymme för informa- behaglig utformning. Nya tekniska installationer får tionsservice, i första hand med lokal inriktning. Se inte tillåtas spoliera detta arbete. även kap 3.3 Planeringssituationen.

Antennmaster o dyl måste således ställas inför krav att Robotfältet de skall infogas i denna miljö på ett omsorgsfullt sätt. En möjlig plats för att anordna en enkel rastplats kan Att samla antenner inom ett givet område och på vara vid Robotfältet. Läget och terrängen är ett av de gemensam mast är liksom att detaljutforma master utblicksmässigt mest attraktiva utmed Yttre Ringvä- med tillhörande teknikbyggnader så att de svarar mot gen. Genom att lokalisera en sådan anläggning här, kan miljöns krav, ett led i denna strävan. man tillvarata vägstråkets bästa möjlighet att erbjuda vägresenärerna en storslagen utblick över Malmö. Placering av flaggspel måste lokaliseras och utformas Det stärker på ett påtagligt sätt områdets identitet. på sådant sätt att de inte lockar bilisternas uppmärk- Det bör prövas om en sådan anläggning kan utföras samhet från trafiken. utan att naturvärdena förstörs eller att trafiksäkerheten äventyras. Anläggningen begränsas till parkering, 5.5 Serviceanläggningar informationstavlor, bänkar och bord samt toaletter. En väganordning här måste utformas med enbart Ett antal lokaliseringsalternativ för serviceanlägg- anslutningar till motorvägen. ningar med olika funktioner, bensinstation, restaurang, rast- och informationsplats, infarts- och samåknings- Trafikplats Södra Sallerup parkering har studerats. Anläggningarna vänder sig till I anslutning till trafikplatsen kan en serviceanläggning vägtrafikanterna och deras behov av service. väster om Yttre Ringvägen etableras.

Skånegården Lomma trafikplats och trafikplats Flädie Gården är lämplig som informationsplats för trafiken Möjliga platser för information och service för norri- in till Sverige, utformad som väganordning med enbart från kommande trafik kan prövas vid någon av dessa anslutningar till motorvägen. Anläggningen skall inne- trafikplatser. hålla turist-, kultur-, och väginformation samt allmän information om Sverige. Dessutom skall företeelser som diverse utställningar, lättare förtäring och eventuell försäljning av souvenirer kunna förekomma.

Vintrie trafikplats I anslutning till trafikplatsen reserveras i detaljplan mark för diverse servicefaciliteter för resenärer och fordon.

Svågertorp Området har indirekt anslutning till Yttre Ringvägen via trafikplatserna Petersborg och Svågertorp. 40 6 Genomförande 6.2 Översiktsplan Varje kommun ska ha en aktuell kommunomfattande De mål och gemensamma riktlinjer som nu konkretise- översiktsplan. I översiktsplanen ska anges grunddragen rats måste arbetas in i andra planer och program för att av den avsedda markanvändningen, hur den byggda få någon verkan. Eftersom riktlinjerna behandlar Yttre miljön skall utvecklas och bevaras, hur riksintressen Ringvägens närområde sker genomförandet bäst tillgodoses samt hur miljökvalitetsnormer iakttas. genom den kommunala fysiska planeringen. Vid om- eller nybyggnad av vägar och gator skall hänsyn också Översiktsplanen är ett instrument för avvägningar tas till de mål och riktlinjer som anges i kvalitetsprog- mellan olika allmänna intressen. Planen innehåller rammet. politiska mål som rör mark- och vattenhushållningen. De mål och riktlinjer som anges i kvalitetsprogram för Nedan exemplifieras hur målen och riktlinjerna skulle Yttre Ringvägen bör arbetas in i respektive kommuns kunna hanteras i de planer och avtal som upprättas översiktsplan. enligt Plan- och Bygglagen. Inledningsvis beskrivs dock rollerna mellan stat och kommun i den fysiska Rekommendationer planeringen. I översiktsplanen kan kommunen ange rekommenda- 6.1 Rollerna i den fysiska planeringen tioner, antingen generellt för större områden eller mer precist för mindre delområden. Kommunen har ett långtgående ansvar för planeringen av användningen av mark och vatten. Det är kommu- Det är främst områdesanknutna rekommendationer nen som upprättar översiktsplaner, detaljplaner och som är aktuella i detta fall. Det är också möjligt att områdesbestämmelser samt ger bygglov enligt Plan- ange en generell rekommendation för närområdet kring och Bygglagen (PBL). Länsstyrelsens roll i den kom- Yttre Ringvägen. munala fysiska planeringen är dels att fungera som rådgivare och kontinuerligt förmedla planerings- För delområden som avses detaljplaneläggas kan man underlag dels att bevaka de statliga intressen som ge rekommendationer för den fortsatta planhanterin- regleras i PBL. gen. Med hänsyn till de riktlinjer som anges i detta program kan det handla om rekommendationer om Det sistnämnda innebär att länsstyrelsen särskilt gran- utökad lovplikt, exploateringsavtal osv. Man kan också skar de kommunala översikts- och detaljplanerna så överväga att arbeta in målen som rekommendationer. att: ¥ de inte innebär påtaglig skada för riksintressen För områden som inte avses att detaljplaneläggas bör ¥ miljökvalitetsnormer iakttas målen och riktlinjerna i detta program arbetas in i ¥ de inte innebär risker för hälsa och säkerhet översiktsplanen som rekommendationer för del- ¥ mellankommunal samordning sker områden. Exempelvis kan dessa ange vilka hänsyn och överväganden som ska tas vid bygglov. Andra rekom- Bygglov och bygganmälan utgör slutfasen i kommu- mendationer för delområden kan vara att värdefulla nernas handläggning. Ett gott slutresultat kan dock utblickar ska bevaras. Att anläggningar såsom tele- aldrig garanteras genom lagstiftning och riktlinjer. Det master m m inte ska lokaliseras i området o s v. är beroende av skickliga aktörer i alla led inklusive byggherre och entreprenör. Andra prövningar Översiktsplanen uttrycker kommunens viljeinriktning Vägverket utvecklar och förvaltar det statliga vägnätet. för framtiden. Översiktsplanen spelar en viktig roll i Fastställda investeringsplaner ligger till grund för de överväganden som andra myndigheter gör enligt bl a om- och utbyggnader som Vägverket skall genomföra. Miljöbalkens lagstiftning. Genom översiktsplanen har Vid om- eller nybyggande av väg krävs enligt väglagen kommunen möjlighet att påverka andra beslutsfattare arbetsplan, med tillhörande miljökonsekvensbeskriv- som tar beslut enligt speciallagar. Detta kräver att det i ning. Arbetsplanen skall föregås av förstudie och väg- översiktsplanen finns klara och konkreta rekommenda- utredning. Länsstyrelsen ska besluta om ett projekt tioner. Detta kvalitetsprogram kombinerat med rekom- antas medföra betydande miljöpåverkan och är remiss- mendationer som arbetas in i översiktsplanen skapar instans för förstudie, vägutredning och arbetsplan. förutsättningar för en effektiv bevakning av dessa Tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar skall frågor. godkännas av länsstyrelsen före det att de kan ställas ut för allmänhetens synpunkter.

41 6.3 Detaljplan och områdesbestämmelser

I planerna kan målen och riktlinjerna arbetas in på olika sätt. Genom att i beskrivningen arbeta in kvalitetsprogrammet får målen och riktlinjerna en vägledande karaktär. Inför man riktlinjerna som bestämmelser blir de dessutom bindande. Planbestäm- melser kan utformas på olika sätt med olika starkt bindande verkan. Genom att föra in en planbestäm- melse med innebörden att hänsyn ska tas till redovi- sade mål och riktlinjer blir planbestämmelsen bindande, men medger tolkningsutrymme. Alternativet är att riktlinjerna förs in som planbestämmelser för exempelvis utformningen. I planernas genomförande- beskrivning bör anges de riktlinjer som ska ingå i exploateringsavtalet.

Kommunen kan även upprätta områdesbestämmelser för ett avgränsat område. De frågor som kan regleras med områdesbestämmelser är begränsade till övergri- pande markanvändning, bebyggelsens egenskaper eller administrativa frågor.

Kommunen kan i detaljplan och områdesbestämmelser bestämma om utökad lovplikt i områden som utgör värdefull miljö.

En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas till en detaljplan när man kan befara att detaljplanen har en betydande påverkan på miljön. Vid upprättandet av en sådan miljökonsekvensbeskrivning skall de mål och riktlinjer som finns i kvalitetsprogrammet tillämpas.

6.4 Bygglov

Vid ansökan om bygglov i Yttre Ringvägens närom- råde bör kommunen tillämpa de mål och riktlinjer som ställts upp i detta kvalitetsprogram. En broschyr om utformningen av bebyggelse i närområdet har arbetats fram parallellt med detta kvalitetsprogram. Vid tidiga förfrågningar om bygglov bör kommunen tillhanda- hålla broschyren till den sökande.

Bygglov kan i vissa fall lämnas i områden som inte omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, varvid det åligger byggnadsnämnden att underrätta berörda grannar. Ärendet skall också remitteras till andra instanser som kan tänkas beröras av ärendet.

6.5 Exploateringsavtal

Vid upprättande av exploateringsavtal bör beaktas de riktlinjer som angivits i detaljplanens genomförande- beskrivning, se kap 6.3.

42 7 Kartor

¥ Orienteringskarta ¥ Trafikantupplevelse ¥ Grönstruktur

43 8 Referenslitteratur och källor

¥ Väglagen (1971:948) ¥ Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814) ¥ Plan och Bygglagen (1987:10) ¥ Arkitekturpolitiska propositionen 1997/98:117 ¥ Utveckling och rättvisa en politik för storstaden på 2000-talet. Proposition 1997/98:165 ¥ Värdetexter för områden av riksintresse för kultur- miljövården, Riksantikvarieämbetet 1997-08-18 ¥ Riksobjekt i Malmöhus län ¥ ¥ Svenska Miljömål (1997/98:145) ¥ Naturvårdsprogram för Malmöhus län, remissupp- laga 1995-02-15 ¥ Översiktsplan för Malmö 2000, samrådsförslag, Malmö stadsbyggnadskontor, maj 19999 ¥ Översiktsplan för Bunkeflostrand ¥ Översiktsplan för Hyllievång ¥ Översiktsplan för Svågertorp ¥ Översiktsplan för Burlövs kommun ¥ Översiktsplan för Staffanstorps kommun ¥ Översiktsplan för Lomma kommun ¥ Naturvårdsplan för Burlövs och Staffanstorps kommuner ¥ Miljökonsekvensbeskrivning till systemhandling för Kusten-Lockarp ¥ Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan för Lockarp-Fredriksberg ¥ Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan för Fredriksberg-Sunnanå ¥ Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan för Sunnanå-Kronetorp ¥ Generalstabskartan från år 1855

Kapitel 3.1 Landskapshistorisk beskrivning har utarbetats av Marja Erikson, Malmö Museer.

Underlagsmaterial till kapitel 5.1 Trafikantupplevelser har delvis utarbetats av Håkan Sundell - Sundell Landskapsarkitekter AB i Malmö samt Sofia Hultenberg och Thomas Hagström - Scandiaconsult Bygg och mark AB i Malmö.

Kartorna för Trafikantupplevelse och Grönstruktur har utarbetats av Göran Svantesson - Vägverket Konsult i Växjö

Staffanstorps Burlövs Lomma kommun kommun kommun