Bostadsmiljöer I Malmö
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945 – 1955 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945-1955 BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventering. Del 1: 1945 – 1955 MALMÖ KULTURMILJÖ LÄNSSTYRELSEN SKÅNE LÄN Projektledare och redaktör: Tyke Tykesson Projektgrupp: Anna Ingemark Birthe Pedersen Daniel Melchert Jens Olsson Lay-out: Tyke Tykesson Korrektur- granskning: Margareta Tellenbach Omslagsbild: Augustenborg (Foto: MKB) Tryck: Prinfo/Team Offset & Media Papper: Lessebo Bok 100g gultonat (inlaga) Invercoat G 240g (omslag) Typsnitt: Sabon, Formata Regular © Länsstyrelsen Skåne Län och Malmö Kulturmiljö 2001 Rapporten kan beställas kostnadsfritt från: Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel.: 040 34 44 75 ISBN 91-87336-863 INNEHÅLL FÖRORD 6 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 8 BYGGANDE I MALMÖ 17 ANNELUND 33 AUGUSTENBORG 44 DAMMFRI 56 GAMLA LIMHAMN 68 KIRSEBERG 78 KRONBORG 90 MELLANHEDEN 100 PERSBORG 114 RIBERSBORG 126 RÖNNEHOLM 140 SIBBARP 146 SÖDRA SOFIELUND 152 ÖSTRA SORGENFRI 160 drag av Länsstyrelsen i Skåne Län. Projektledare har varit Tyke Tykesson. I projektgruppen har in- FÖRORD gått Anna Ingemark, Birthe Pedersen, Daniel Melchert, Jens Olsson och Johanna Hadmyr. Un- Storstadens arkitektur och kulturmiljö der kortare perioder har även Matilda Dahlquist Från hösten 1999 till sommaren 2001 genomför- och Olga Schlyter deltagit. des en omfattande inventering av Malmös bostads- Projektet har haft en styrgrupp bestående av områden från tiden efter 1945. Inventeringen Thomas Romberg (länsantikvarie), Cecilia Hans- skedde inom ramen för projektet Storstadens arki- son (arkitekt, Malmö Stadsbyggnadskontor), An- tektur och kulturmiljö som initierats genom reger- ders Reisnert (bitr stadsantikvarie) samt Finn Werne ingens s k storstadsproposition Utveckling och rätt- (arkitekt och professor i byggnadsfunktionslära visa – en politik för storstaden på 2000-talet, prop LTH). 1997/98:165. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen Rapportens uppläggning – läsanvisning att kunskapen om bebyggelsen från tiden efter 1945 Detta är den första i en serie om tre rapporter över behöver förbättras. Samtidigt är denna bebyggelse inventeringen och den omfattar bebyggelse som hu- utsatt för ett stort förändringstryck och kultur- vudsakligen uppfördes mellan 1945 och 1955. De värden riskerar att försummas då förändringar sker. följande kommer att behandla perioderna 1955– Kulturmiljövården fick därför i uppdrag att under 65 respektive 1965–75. Denna uppdelning svarar perioden 1999 till 2001 genom särskilda insatser mot olika faser i bebyggelseutvecklingen. säkerställa storstadsområdenas kulturmiljövärden. I rapporten har inventeringsmaterialet i stort sett delats upp enligt kommunens indelning i del- Syfte och genomförande områden och dessa presenteras i bokstavsordning. I den första delen av projektet har tyngdpunkten I varje avsnitt finns historik, fakta om bostäder, varit en kunskapsuppbyggnad där bebyggelse- arkitekter och byggherrar samt en beskrivning av inventeringen utgjort den viktigaste delen. Syftet bebyggelsens karaktär. I ett inledande stycke lyfts har varit att i enlighet med propositionens direktiv miljöernas mest väsentliga karaktärsdrag fram. öka kunskapen om Malmös arkitektur och kultur- Områdena har fått olika mycket utrymme på miljöer från tiden efter andra världskriget. Inven- grund av deras skiftande karaktär och historia. En teringsarbetet har begränsats till de nya bostad- del bebyggelse har valts ut för mer ingående be- sområden som bebyggdes med flerbostadshus från skrivningar, antingen för att de är representativa 1945 till 1975. eller för att de i något avseende är anmärknings- Den huvudsakliga källan har, förutom själva värda. bebyggelsen, varit ritningar och stadsplaner i stads- I tabellform redovisas adress, fastighetsbeteck- byggnadskontorets arkiv. För att fördjupa förstå- ning, byggår, arkitekt och byggherre för byggna- elsen av byggandet under epoken har arkitekter och derna inom området. I de fall det förekommer be- planerare som då var verksamma intervjuats. Där- byggelse uppförd före 1945 har denna tagits upp i till har kompletterande studier av verksamhetsom- tabellerna om utrymmet tillåtit. råden, utemiljö och grönområden samt bilens mil- I några fall beskrivs delar av ett angränsande jöer utförts. område under det med vilket det har sitt arkitek- I syfte att sprida den insamlade kunskapen har toniska sammanhang (till exempel Västra Kattarp projektets senare del varit mer utåtriktat. I samver- och Hindby under Persborg och Teatern under kan med t ex skolor och föreningar, stadsbyggnads- Kronborg). För några områden vilka inte beskrivs kontor och stadsdelsförvaltningar har olika pro- i text har faktauppgifter redovisats i tabellform jekt genomförts, till exempel utställningar, föreläs- under ett näraliggande område (till exempel Fågel- ningar, stadsvandringar och ”gåturer”. backen under Kronborg och Lönngården under Persborg). Förändringar sker kontinuerligt i bebyggelsen Projektorganisation och sedan inventeringen har genomfördes i fält kan Projektet Storstadens arkitektur och kulturmiljö har till exempel fönster ha bytts ut eller balkonger pågått parallellt i de tre storstadslänen. Riksantik- glasats in. varieämbetet har ansvarat för samordning. I alla Inventeringsmaterialet finns till delar att tillgå länen har bebyggelseinventeringar genomförts. på internet i Kulturmiljövårdens bebyggelseregister. I Malmö har arbetet utförts av Malmö Kultur- Registret har utarbetats av Riksantikvarieämbetet miljö (f d Stadsantikvariska avdelningen) på upp- och web-adressen är http://www.raa.se/bebygg 6 FÖRORD Tidigare inventeringar i Malmö i Malmö från medeltiden till år 2000. Den tillkom Malmös bebyggelsehistoria under tiden före andra i samarbete mellan Storstadens arkitektur och kul- världskriget är relativt väl dokumenterad. Arkitek- turmiljö, Länsstyrelsen, Malmö Kulturmiljö, Mal- turen från den senare delen av 1900-talet är däre- mö Stadsbyggnadskontor och Malmö Museer. mot mindre behandlad och analyserad. Flera olika inventeringar av Malmös bebyggelse Värdering har tidigare utförts, men aktuella detaljinven- I bebyggelseinventeringar har viss bebyggelse ofta teringar saknas. I slutet av 1960-talet genomför- pekats ut som mer kulturhistoriskt intressant och des en stor inventering av innerstadens byggnader därmed mer bevarandevärd än annan, utifrån ett under ledning av Olle Svedberg. Den omfattar inte antal hävdvunna kriterier. Ofta har endast två ni- bebyggelse efter 1945. I viss mån är den ännu an- våer funnits, det vill säga bevarandevärd eller icke vändbar för äldre byggnader men den är svårtill- bevarandevärd. Detta är ett ganska trubbigt red- gänglig. skap som dessutom riskerar att snabbt bli inaktuellt. Under 1980-talet utfördes kulturhistoriska be- Det har inte varit projektets uppdrag att genom byggelseinventeringar på uppdrag av kulturmiljö- inventeringen värdera bebyggelsen enligt traditio- kommittén i Malmö kommun. För Rådmans- nella värderingsmetoder. Inventeringen skulle dock vången gjordes inledningsvis en detaljerad invente- kunna utgöra en grund för ett arbete med ett kom- ring. En mer översiktlig och geografiskt sett mer munalt kulturmiljöprogram. omfattande inventering utfördes 1987–89. Med En särskild värdering måste alltid göras vid varje undantag för delar av innerstaden och vissa ytter- enskilt tillfälle då förändringar av bebyggelse är områden omfattas hela Malmös stadsbebyggelse. I aktuell och som stöd vid en sådan värdering kan inventeringen beskrivs områdenas historia, be- denna inventering fungera, genom att den placerar byggelsekaraktär och särskilt värdefulla miljöer. Den in områdena i en historisk kontext och pekar på har utgjort ett viktigt utgångsmaterial för denna de karakteristika som präglar de olika bebyggelse- inventering. miljöerna. Våren 2001 utkom en arkitekturguide över Mal- mö som omfattar byggnader och bostadsområden FÖRORD 7 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Svensk bostadspolitik Allt bostadsbyggande i Sverige under årtiondena efter 1945 hade sina förut- sättningar i den socialdemokratiska bostadspolitiken som grundlades under 1930-talet. Det omfattande byggandet av bostäder är ett viktigt uttryck för den utveckling till modern välfärdsstat som Sverige genomgick under 1950- och 60-talen. Fram till första världskriget hade bostadsbyggandet till den allra största delen skett i privat regi av byggmästare – stat och kommun saknade styrme- del för att påverka. Hyreshus byggdes på spekulation och marknadskrafterna styrde helt och hållet. Under den stora bostadsnöden som uppstod i slutet av 1910-talet ingrep städerna själva och lät uppföra nödbostäder för att lindra bostadsbristen. I början av 1920-talet startade dessutom den viktigaste koo- perativa bostadsrörelsen, HSB. 1928 anammades begreppet Folkhemmet av den socialdemokratiske stats- ministern Per Albin Hansson. Idéerna om folkhemmet byggde på en när- mast utopisk uppfattning, att det är möjligt och önskvärt att genom ratio- nell planering och tillrättaläggande av samhället skapa lyckliga medborgare. Denna så kallade sociala ingenjörskonst och uppfattningarna om folkhem- met är fundamentala för förståelsen av efterkrigstidens byggande. På 1930-talet hade Sverige en, i jämförelse med övriga Europa, mycket låg bostadsstandard. Folkets dåliga levnadsvillkor ansågs ligga bakom den låga nativiteten som makarna Gunnar och Alva Myrdal slog larm om i sin skrift Kris i befolkningsfrågan. Låga födelsetal sågs som ett hot mot hela landets ekonomi. Bostadsfrågan kom att spela en allt större roll i politiken. Att bygga kom att bli en metafor