DOCSLIB.ORG

ALE 1963 Nr 2

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
ALE 1963 Nr 2 ale Historisk tidskrift för Skåneland Nr 2 1963 ' ale Historisk tidskrift för Skåneland utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening. Redaktör Landsantikvarie Sven E. Noreen, Kristianstad. Redaktionskommitté Docent Erik Cinthio, Lund Fil. lic. Sten Körner, Lund Docent Birgitta Odén-Dunér, Lund Assistent Bengt Salomonsson, Lund Intendent Gustaf Åberg, Simrishamn Föreningens styrelse Professor Jerker Rosén, Lund, ordf., professor Holger Arbman, Lund, v. ordf., docent Jörgen Weibuli, Lund, sekr., docent Erik Cinthio, Lund, v. sekr., museichef Bengt-Arne Persson, Varberg, kassör samt lektor Hilbert Andersson, Ystad, intendent Bengt Bengts¬ son, Lund, docent Bertil Ejder, Lund, museiintendent Lars-Göran Kindström, Hälsingborg, rektor Salomon Kraft, Malmö, professor Sven Köllerström, Lund, fil, lic. Sten Körner, Lund, museiintendent Harald Lindal, Trelleborg, docent Gösta Lindeberg, Lund, lands- antikv. Sven E. Noreen, Kristianstad, stationsmastare Sven Nöjd, Örkclljunga, docent Bir¬ gitta Odén-Dunér, Lund, disponent Birger Persson, Ystad, riksdagsman Per Edvin Sköld, N. Rörum, kyrkoherde Gunnar Wallin, Skurup, intendent Gustaf Åberg, Simrishamn. ALE utkommer med 3 häften årligen. Brev och manus till redaktio¬ nen adresseras till landsantikvarie Noreen, Nya Boulevarden 9, Kristian¬ stad, tel 044/134 28. Medlem erhåller tidskriften kostnadsfritt. Årsavgiften 10:— kan insättas på De skånska landskapens historiska och arkeologiska förenings postgiro¬ konto Lund nr 246831, c/o museichef B.-A. Person, Varberg. Omslaget har komponerats av Harry Kumfien. Omslagsbilden efter teckning av Bengt Salomonsson visar ett hästspann från hällristningen i Frännarp, Gryt socken. Lund 1965, Skånska Centraler yckeriet En väg och en bygd i gammal tid Av Per Edvin Sköld h \1l ij\ ! ! V i r i De gamla färdvägarna är viktiga fornlämningar, något som nun bör minnas i dessa dagar, dä de sista resterna av dem hotar att försvinna genom trafiksäkerhetens krav. Vägarnas historia är i hög grad ett försummat kapitel. En krokig väg är inte alltid en gammal väg och äldern är oftast mycket svär att ange. Här krävs en ingående analys av äldre kartor, terrängförhållanden, ortnamn m. m. Per Edvin Sköld, f. finansministern, riksdagsman och lokalhistoriker lämnar här ett bidrag till vägväsendets historia och analyserar fram den färdled som av ålder utgjort huvudförbindelsen mellan söderslätt och bygderna norrut vid Lund. I början av september 1552 hade två på kungens vägnar tidigare uppburit befullmäktigade ombud för bönderna i fyra läster två pund1 korn och två¬ Oxie och Skytts härader, Jens Andersen hundra tunnor havre av bönderna i de och Thomes Hansen, haft företräde för båda häraderna för att underhålla bron kung Christian i Köpenhamn. Härifrån i 24 år.2 Bönderna hade fått betala hade de med sig ett kungligt brev till men Kronan hade inte fullgjort sin del Lensmanden pa Malmöhus slott Mogens av avtalet. I äldre tider var det skick Gyldensterne, vari denne fick befallning och bruk att befolkningen i en trakt att hålla Görslövs bro i försvarligt hade att utge spannmål, s. k. brokorn, skick. Av brevets innehåll framgår, att till bestridande av underhållet av en Eyler Hardenberg, en annan Lensmand, viss bro. Ofta fick en adelsman, en stad 1 eller någon annan uppbära spannmålen Bara härader ingav till den s. k. Skånska med skyldighet att underhålla bron. I kommissionen den 26 november 1669.* förevarande fall uppbar tydligen Kro¬ I denna framställning säges följande. nan själv brokornet och hade därför Av ålder hade det s. k. Kungsbetet mel¬ att svara för brons underhåll. len ö. Skrävlinge och Tullstorps byar Ovannämnda brev upplyser oss så¬ varit fritt för dem som reste från de lunda om att byamännen i Oxie och nämnda tre häraderna till Lund och för Skytts härader hade skyldighet att be¬ de skogsbönder som for till Malmö och kosta bro över Sege å vid Görslöv. Söderslätt eller till Trelleborgs mark¬ Denna bro ansågs tydligen ha ett all¬ nad. Vid tiden för supplikens avgivande mänt intresse för hela denna landsända, hade vice guvernören förbjudit använd¬ ty varför skulle eljest befolkningen ningen av detta bete. Befolkningen bad gjort sig besvär med att sända ombud nu kommissionen att betet skulle friges till kungen för att begära brons upp¬ igen, så att inte de kringliggande byar¬ rustning. Detta intresse kan, om man na i brise på fritt bete åt de vägfarande ser saken från vår horisont, verka skulle lida skada på säden och den något förvånande. Den väg som där¬ ringa äng som fanns av dem som ”reste ifrån ledde söderut borde ytligt sett av och an”. knappast vid denna tid ha varit av vä¬ Av dessa notiser finner man att bron sentlig betydelse för större delen av de vid Görslöv i huvudsak betraktades som båda häraderna. Men uppfattningen om en del av vägförbindelsen mellan Lund ett dylikt intresse för den allmänna och Söderslätt. Hur vägen i fråga gick samfärdseln hävdades dock. Den stod i fram kan man i stora drag se av Buhr- verkligheten kvar långt efter 1550- mans karta.5 Enligt denna gick vägen talct. I 1671-års jordrevningsproto- från Lund förbi Uppåkra kyrka till koll3 anges att under de närmast före- Kvarnby. Därefter fortsatte den i en ende åren hade varje gård i vissa sock¬ elegant sväng över Husies och Oxies nar av Oxie härad fått bidraga till mark till Lockarps by. Härifrån ledde reparation av bron med fyra öre silver¬ vägen mellan Glostorps och V. Klags- mynt som häradsmännen uppburit. Av torps byar, gick strax öster om Tygel¬ samma källa framgår att normalt sett sjö kyrka till Hököpinge by och vidare hade varje gård i häradet att vart tju¬ förbi S. Äkarp, V. Grevie, Fuglie och gonde år bidraga till brons underhåll ö. Värlinge. Från denna sista by är med en kappe korn, d. v. s. c:a fem li¬ vägen angiven att gå rakt ner till ter. Att hela Oxie härad inbegreps i Trelleborg. bidragsskyldigheten tyder väl just på Gerhard Buhrman var en bemärkt att vägen alltjämt hade ett allmänt fortifikationsofficer. Han deltog med intresse. I fråga om andra broar i trak¬ utmärkelse i 1676— 79 års svensk¬ ten var det endast de närmaste sock¬ danska krig. Det var härefter han fick narna som fick utgiva brokorn, (se Karl XI:s befallning att uppgöra en not 3). karta över Skåne. Denna blev färdig Hur denna vägförbindelse vid denna 1684 och kan nog betraktas som ett tid betraktades visar också en supplik mästerverk för sin tid. Det är vår första som befolkningen i Oxie, Skytts och topografiska karta över Skåne, som för- 2 utom städer och byar, herrgårdar, fiske¬ allmänhet följa de där angivna väg- lägen och kvarnar upptar även höjder, sträckningarna. Ett viktigt undantag är vattendrag, sankmarker och skogar. emellertid sträckningen mellan Kvarnby Dessa senare jämte vägar och vatten är och Lockarp. När man ser den blir man färglagda. Häradernas belägenhet är an¬ villrådig. Var skall den återfinnas i given. Men de större vägarna var det dagens eller gångna tiders vägnät? Det¬ väsentligaste. Kartans syfte var militär- ta är ett problem. strategiskt. Tre år senare var Buhrman Tre alternativ erbjuder sig. Ett som färdig med en annan upplaga av sin här betecknas I utgörs av vägen från Skånekarta. Den är i större skala och Kvarnby över Oxie by till Lockarp. därför överskådligare samt i viss mån Ett annat är att följa vägen västerut också mera detaljerad. Framför allt ut¬ förbi Husie kyrka mot V. Skrävlingc. märker den sig för upplysningar om Efter en knapp kilometer tar man av seglationsförhållandena vid kusterna och söderut över V. Kattarps mark förbi kallas därför Buhrmans kustkarta.e Jägersro till Lockarp. Detta alternativ Trots alla förtjänster kan naturligtvis betecknas IL Beträffande denna väg Buhrmans kartor inte i exakthet mäta kan ett par anteckningar på en lant¬ sig med nutidens. Den kartografiska mäterikarta över V. Kattarps ägor upp¬ tekniken var ganska primitiv. Det är gjord 17747 vara värd viss uppmärk- därför inte så underligt att fel insmugit samhet. I kartans norra kant står vid sig. Sådana kan nog var och en som är Jägersrovägen ”väg till Lund” och i förtrogen med en trakts topografi iakt¬ dess södra ”byeväg till Södra Slätten”. taga. Närmast roande är t. ex. att se en Ett tredje åter, III, är att välja en väg bäck rinna upp på Kungshög i Oxie som på den s. k. Skånska rekognosce- och klättra över vattendelaren i Arrie ringskartan8 går söderut från vägen — Glostorp för att sen falla ut i Öre¬ Kvarnby-Husie kyrka strax öster om sund vid Pile. Denna felaktighet är denna. Nämnda väg träffar vägen Oxie- rättad på 1687 års upplaga. Men allt Malmö vid socken-gränsen. Strax öster är inte korrigerat. Ett sådant fall möter om denna punkt fortsätter en annan vi, när det gäller att fastställa sträck¬ väg ytterligare söderut. Vid Kristine- ningen av vägen Görslövs bro söderut. berg utmynnar den i vägen Oxie- Lockarp. Här nämnda södergående väg fortsatte i ännu äldre tider till Käglinge by. Strax norr om nämnda ort har Vägens sträckning enligt Buhrmans troligen Oxie härads ting haft sin sam¬ karta har ovan angivits. Tydligt är att lingsplats inom Oxie bys södra vång.n denna skulle, om den varit korrekt, För översiktlighetens skull har en kunnat återfinnas i ännu befintliga vä¬ skiss av vägförbindelserna mellan Kvarn¬ gar eller i sådana som upphört att by och Lockarp upprättats efter Skånska existera efter Buhrmans tid. Vad dessa rekognosceringskartan, skiss 1. Ett yt¬ senare beträffar har man god ledning terligare alternativ, IV, återges även i de lantmäterikartor Över olika byar där. Förklaringen till detta följer här som inte är särskilt mycket yngre än nedan. Buhrmans väg har lagts in lik¬ Buhrmans karta. Det går också att i som även ett större kärr. 3 SKISS I Det är uppenbart att någon väg, allra Vilket av dessa alternativ kan Buhr- minst en med strategisk betydelse, aldrig gått fram i den ovan angivna sträckningen. man ha avsett? För att få svar på den Varken i vår tid eller i Buhrmans kan en frågan kan det vara lämpligt att ta dylik väg påvisas.
Load more

Recommended publications
  • Neolithic for Print.Indd
    The proper way of dwelling at the Early Neolithic gathering site of Almhov in Scania, Sweden Rudebeck, Elisabeth; Macheridis, Stella Published in: Neolithic Diversities/Acta Archaeologica Lundensia, Series In 8° 2015 Link to publication Citation for published version (APA): Rudebeck, E., & Macheridis, S. (2015). The proper way of dwelling at the Early Neolithic gathering site of Almhov in Scania, Sweden. In K. Brink, S. Hydén, K. Jennbert, L. Larsson, & D. Olausson (Eds.), Neolithic Diversities/Acta Archaeologica Lundensia, Series In 8° (Vol. 65, pp. 173-187). Department of Archaeology and Ancient History, Lund University. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 NEOLITHIC DIVERSITIES In the study of the distant human past, certain events and periods have come to represent decisive passages from one human state to another.
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Skåne Län (M) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    F.d. Kristianstad län (L) beslut RAÄ 1996-08-27. F.d. Malmöhus län (M) beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Skåne län (M) enligt 3 kap 6 § miljöbalken BJUVS KOMMUN________________________________________________________________4 Vrams Gunnarstorp - Norra Vram [M19] (Norra Vram sn) _______________________________________ 4 BROMÖLLA KOMMUN __________________________________________________________4 Näsum [L 24] (Näsums sn) _______________________________________________________________ 4 BURLÖVS KOMMUN ____________________________________________________________4 Alnarp - Burlöv [M77] (delen i Burlöv sn) ___________________________________________________ 4 BÅSTADS KOMMUN _____________________________________________________________5 Båstad [L 32] __________________________________________________________________________ 5 Dagshög [L 35] (Västra Karups sn) _________________________________________________________ 5 Gröthögarna-Segeltorp [L 34] (Hovs sn) _____________________________________________________ 5 Salomonhög-Stora Nötte [L 33] (Västra Karups och Grevie sn) ___________________________________ 5 ESLÖVS KOMMUN ______________________________________________________________6 Trolleholm [M31] (delen i Västra Strö sn)____________________________________________________ 6 Eslöv [M182] __________________________________________________________________________ 6 Ageröd - Bosjökloster - Mölleriket [M37] (delen i Billinge och Stehag sn:r) _________________________ 6 Västra
    [Show full text]
  • New Perspectives on Scandinavian Towns
    The urbanity of the landscape – new perspectives on Scandinavian towns Mats Anglert, Swedish National Heritage Board Abstract The prerequisites for the medieval urbanization in Scandinavia were inherent in the landscape. Instead of searching for explanations only inside the urban space, with the landscape reduced to a hinterland , it is more fruitful to discuss places as parts of a larger landscape of human action. When using the landscape as a starting point for the study of town establishment, it is necessary to have a perspective from below as well as the traditional one from above. Some towns were established by the elite in society, while others developed from a meeting place or a market. The possible success of a town depended on the founder as well as on the inhabitants’ intensions and ideas. From the different prerequisites, developments, and transformations in the landscape the establishment of every town must be related to its own specific context. Different circumstances have resulted in a great diversity both in urbanization processes and in town structures. Towns are the outcome of a dynamic process, involving a wide range of agents with different and changing objectives. This diversity will be illustrated in the presentation by some examples from the province of Scania in southern Sweden. Malmö and Ystad are examples of towns that grew spontaneously to begin with, but then later during the thirteen century became controlled by the king. The town Trelleborg, on the contrary, seems to have been established by the king right from the beginning, based on a formal concept of a town.
    [Show full text]
  • Employer Discrimination and the Immutability of Ethnic Hierarchies: a Field Experiment1
    Employer Discrimination and the Immutability of Ethnic 1 Hierarchies: A Field Experiment Kåre Vernby Associate Professor Department of Political Science Stockholm University [email protected] Rafaela Dancygier Associate Professor Department of Politics and Woodrow Wilson School Princeton University [email protected] June 27, 2018 Version 1.1 Abstract How pervasive is labor market discrimination against immigrants and what options do policymakers and migrants have to reduce it? To answer these questions, we conducted a field experiment on employer discrimination in Sweden. Going beyond existing work, we test for a large range of applicant characteristics using a factorial design. We examine whether migrants can affect their employment chances – by adopting citizenship, acquiring work experience, or signaling religious practice – or whether fixed traits such as country of birth or gender are more consequential. We find no evidence that immigrants can do much to reduce discrimination. Rather, ethnic hierarchies are critical: callback rates decline precipitously with the degree of ethno-cultural distance, leaving Iraqis and Somalis, especially if they are male, with much reduced employment chances. These findings highlight that immigrants have few tools at their disposal to escape ethnic penalties and that efforts to reduce discrimination must address employer prejudice. 1 We thank Sofia Härd, Erik Antonsson and Martina Zetterqvist for valuable research assistance and participants at seminars at the American Political Science Association, Stanford University and Uppsala University as well as Adrián Lucardi, Mattias Engdahl, Stefan Eriksson, Dominik Hangartner and Giuseppe Pietrantuono for helpful comments. This project is funded by the Institute for Evaluation of Labor Market and Education Policy (IFAU) and was approved by the Regional Ethics Approval Board (ref.
    [Show full text]
  • The Nobility and the Manors
    South Sweden, it is possible to discuss the reasons why noble families Gradually abandoned their manors from the early-eiGhteenth century on- wards. The Nobility and the Manors Since the Middle AGes, the Swedish population was divided into four es- tates, all of which were represented in the parliament: the nobility, the clerGy, the burghers and the freehold farmers. From the Middle AGes and onwards, freehold farmers owned at least O0% of the land, which increased in the eighteenth and nineteenth centuries to around Q0%. / The nobility of Sweden has its origins in an act of -ST0, in which the Swedish king formal- ized a pre-existing relationship between the king, the landowning lords and the freehold farmers. Tax exemptions and the right to found tax-exempt manors or noble ‘seats’ ( sätesgårdar ) were promised to those who could pay for horses and armoured men-at-arms to serve in the cavalry. Q When Swe- den became a nation state in the sixteenth century, noble families began to serve as officers and civil servants in a more complex and better organized administration which had higher expectations for skills and education. In order to establish a more continental style of nobility, necessary for the expanding kinGdom, which desired to become a great power equal to those on the continent, two new titles were introduced in the -/Q0s: count ( greve ) and baron ( friherre ). The nobility was then divided into two; the titled no- bility (högadel ) consisting of counts and barons, and the untitled nobility (lågadel ). From this point noble status also became hereditary, meaning that all sons and daughters inherited their fathers’ titles.
    [Show full text]
  • Arkivbildare Våren 2020 Malmö
    Arkivbildare våren 2020 Malmö Arkivbildare Handl startår Handl slutår Volymer Hyllmeter Förtecknat Bildnings- och Studieorganisationer ABF:s lokalavdelning i Klagshamn 1945 1945 Ja ABF:s lokalavdelning i Malmö 1921 1964 4 Ja Diskussionsklubben Framåt, Malmö 1921 1 0,1 Ja Diskussionsklubben Postkamraten Malmö 1930 1 0,1 Ja Diskussionsklubben Äril 1903 1906 Nej Elektrikernas Diskussionsklubb, Malmö 1921 1 0,1 Ja Goodtemplarordens Studieavdelning i Malmö 1943 1960 1 0,1 Ja KFUM/K:s Studieförbunds studieråd i Malmöhus län 1965 1968 1 0,1 Ja Logen 2835 Vårt Hems Studiecirkel 1933 1935 Ja Lokalavdelning nr. 58 av Livförsäkringsbolaget IOGT, 1889 1927 1 0,1 Ja Malmö Malmö kvinnliga diskussionsklubb 1920 1920 Ja Malmö lokalavdelning av Goodtemplarordens studieförbund Nej Malmö nya arbetareförening 1873 1873 Ja Malmö SDUK Diskussionsklubb 1905 1907 1 0,1 Ja Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Malmö 1965 1979 1 0,05 Ja Tjänstemännens Bildningsverksamhet, TBV Malmö 1935 1980 Nej Arkivbildare Handl startår Handl slutår Volymer Hyllmeter Förtecknat Ekonomiska föreningar AB Folkets Park Malmö 1900 1964 2 0,1 Ja AB Fram Malmö 1898 1917 2 0,2 Ja ABF:s i Malmö studiehemsförening u p a 1921 1964 4 Ja Andelsföreningen Rosengård Andelsföreningen tidningen Bostaden u p a Nej Arbetarorganisationernas Arbetslöshetskassa Malmö 1925 1 0,1 Ja Arbetslösa sjöfolkets förening Malmö 1922 1 0,1 Ja Armaturfabrikens Verkstadsklubbs Begravningskassa, 1935 1 0,1 Ja Malmö Begravningskassan vid Kommunalarbetareförbundet 1917 1957 1 0,1 Ja avdelning 65, Malmö Byggnads
    [Show full text]
  • Ceramics and Society in Northern Europe Southern Scandinavia And
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by CLoK Ceramics and Society in Northern Europe Johannes Müller and Rick Peterson Southern Scandinavia and Northern Germany Johannes Müller The origins of pottery in Southern Scandinavia and Northern Germany The earliest types of pottery in Southern Scandinavia and Northern Central Europe have different origins and histories of development. On typological grounds we are dealing both with pottery in a late Mesolithic context (late Ertebølle c. 4300 cal BC onwards) and pottery associated with Neolithic ways of life (TRB, or Funnel Beaker, societies starting c. 4100 cal BC) (Fischer and Kristiansen 2002; Jöns et al. 2009; Klassen 2004). The relation and origin of both is a focus of debate: while Ertebølle ceramics were seen traditionally to reflect southern influences from contemporary early horticulturalists on the Nordic Mesolithic foragers, some researchers are modelling different origins for Ertebølle and TRB assemblages. Ertebølle pottery is associated with Mesolithic/Epipalaeolithic pottery traditions, stretching from central Siberia to Brittany (Jordan and Zvelebil 2009; Matiskainen 2011; Andersen 2011; Piezonka 2011). The use of pointed-bottomed vessels is known from foraging societies which integrated some domesticates and cultivates into their economy but did not change in principle their foraging identity. No pottery or other imports imply any kind of innovative southern influences on this development; rather ceramics are seen as an independent innovation. By contrast, Funnel Beaker pottery is associated with changes related to the spread of horticulture into the North European Plain, enhanced by the expansion of an enclosure building society from the west (early Michelsberg of the Paris Basin and the Rhinelands) and late Lengyel developments within south-eastern horticultural communities (e.g., Gatersleben groups of the Middle-Elbe-Saale region).
    [Show full text]
  • Det Äldre Gatunätet I Malmö. Dokumentation I Samband Med Schaktningsövervakning I Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan Och Baltzarsgatan
    Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan Thomasson, Joakim; Heimer, Olle; Mårald, Ingvar; Sjöstrand, Ulrika 2007 Link to publication Citation for published version (APA): Thomasson, J., Heimer, O., Mårald, I., & Sjöstrand, U. (2007). Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan. (2007:064; Vol. 2007:064). Malmö Kulturmiljö. Total number of authors: 4 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46
    [Show full text]
  • Cykelåret 2016 Malmö
    Cykelåret 2016 Malmö 1 Innehåll 3 4 5 Alla Malmöbor har Malmö ska bli en Mål rätt att cykla erkänd cykelstad 10 7 6 Snabbfakta! Nya Kort om cykelvägar Malmö by Bike 12 14 19 Cykelförbättringar Nya Cykling för alla cykelöverfarter 22 21 Cykeltrafikökning Kommunikation & dialog 2 Alla Malmöbor har rätt att cykla Malmö är en cykelstad. Här cyklar vi överallt, hela tiden, året runt. Vi cyklar för att det är enkelt och snabbt. Till och med på vintern! Visionen för cykelstaden Malmö är att Alla Malmöbor har rätt att cykla. Man ska känna sig säker, både när man cyklar och när man har parkerat sin cykel. Vi vill att alla ska kunna cykla. Vi arbetar för att alla ska kunna känna vinden i ansiktet och uppleva denna vackra stad – på det bästa sättet att färdas genom den. 3 Malmö ska bli en erkänd cykelstad Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunikation Cykelvägnätet Kampanjer för ökad och säker Cykelbanor, cykelöverfarter, cykling, malmo.se/cykla, vinterväghållning mm. facebook.com/cykligamalmo mm. Service och tjänster Mobility management Cykelparkering, hyrcykelsystem, Cykelfrämjande erbjudanden så som cykelpumpar mm. Cykling utan ålder, cykelskolor och utlåning av elcyklar mm. 4 Häng med på färden! Mer att läsa Att cykla är bra för nästan allt.
    [Show full text]
  • You Drive, We Care
    You drive, we care. SE - Diesel & Services Schweden / Sverige / Sweden PLZ sortiert Sorted by ZIP code » For help, call me! DKV ASSIST - 24h International Free Call* 00800 365 24 365 In case of difficulties concerning the number 00800 please dial the relevant emergency number of the country: Bei unerwarteten Schwierigkeiten mit der Rufnummer 00800, wählen Sie bitte die Notrufnummer des Landes: Andorra / Andorra Latvia / Lettland » +34 934 6311 81 » +370 5249 1109 Austria / Österreich Liechtenstein / Liechtenstein » +43 362 2723 03 » +39 047 2275 160 Belarus / Weißrussland Lithuania / Litauen » 8 820 0071 0365 (national) » +370 5249 1109 » +7 495 1815 306 Luxembourg / Luxemburg Belgium / Belgien » +32 112 5221 1 » +32 112 5221 1 North Macedonia / Nordmazedonien Bosnia-Herzegovina / Bosnien-Herzegowina » +386 2616 5826 » +386 2616 5826 Moldova / Moldawien Bulgaria / Bulgarien » +386 2616 5826 » +359 2804 3805 Montenegro / Montenegro Croatia / Kroatien » +386 2616 5826 » +386 2616 5826 Netherlands / Niederlande Czech Republic / Tschechische Republik » +49 221 8277 9234 » +420 2215 8665 5 Norway / Norwegen Denmark / Dänemark » +47 221 0170 0 » +45 757 2774 0 Poland / Polen Estonia / Estland » +48 618 3198 82 » +370 5249 1109 Portugal / Portugal Finland / Finnland » +34 934 6311 81 » +358 9622 2631 Romania / Rumänien France / Frankreich » +40 264 2079 24 » +33 130 5256 91 Russia / Russland Germany / Deutschland » 8 800 7070 365 (national) » +49 221 8277 564 » +7 495 1815 306 Great Britain / Großbritannien Serbia / Serbien » 0 800 1975 520
    [Show full text]
  • Malmö Stad 750 År Köpenhamn Äldsta Stadslag 750 År
    År 2004 - Malmö stad 750 år Köpenhamn äldsta stadslag 750 år En analys av Sven Rosborn 1 En sammanfattning Malmö stad nere vid kusten har med stor sanno- tade att staden Malmö uppstått ur ett fiskeläge kallat likhet grundats av ärkebiskop Jacob Erlandsen i Lund Svalperup. Stranden från våra dagars Värnhem fram på 1250-talet. Innan Jacob blev ärkebiskop var han mot Malmöhus tillhörde vid denna tid troligtvis Bull- biskop i Roskilde och som sådan en mycket mäktig tofta by. Den stora Rörsjön/Västre sjö skar nämligen man. Hela Köpenhamn ägdes av honom i hans egen- effektivt av kustkontakten för bondbyn Malmö som skap av Själlands kyrklige ledare. År 1254 gav Jakob låg uppe vid nuvarande Triangeln. Erlandsen Köpenhamns borgare deras äldsta, i dag bevarade stadsprivilegier. Staden hade funnits redan För ärkebiskopen var det viktigt att säkra en ret- sedan slutet av 1100-talet men först genom det unika rättväg från Lund tillbaka till Köpenhamn. Han har privilegiebrevet från detta år stiger Köpenhamn fram därför snabbt gått igång med att bygga ett stort, runt riktigt ordentligt i historiens sökljus. försvarstorn av tegel på platsen mellan våra dagars ho- Vid den här tiden var relationerna mellan kung och ärkebiskop kyliga, ja jag skulle vilja säga iskalla. Kungen har därför gjort allt som stod i hans makt för att få sin man vald till ärkebiskop. Det hela började i december 1252. Ärkebiskop Uffe hade då hastigt avlidit. Dödsfallet skedde olägligt. Danmarks kung Abel hade nämligen strax innan fått ett spjut genom halsen under ett krig i södra Jylland. Hans bror Kri- stoffer skulle därför just vid jultiden av ärkebiskopen ha krönts till ny kung av Danmark.
    [Show full text]
  • Impact of Physical Objects on Scaring of Geese – with an Agroecological Approach Towards the Issue of Geese As a Pest in Agriculture
    Impact of Physical Objects on Scaring of Geese – With an agroecological approach towards the issue of geese as a pest in agriculture Påverkan av fysiska objekt på skrämsel av gäss - Med ett agroekologiskt grepp på gäss som skadegörare i lantbruket Elias Kvarnbäck Independent project • 30 credits Swedish University of Agricultural Sciences, SLU Faculty of Landsacape Architecture, Horticulture and Crop Production Sience Agroecology – Master’s programme Alnarp, 2021 Impact of Physical Object on Scaring of geese – With an agroecological approach towards the issue of geese as a pest in agriculture Påverkan av fysiska objekt på skrämsel av gäss – Med ett agroekologiskt grepp på gäss som skadegörare i lantbruket Elias Kvarnbäck Supervisor: Johan Månsson, SLU, Department of Ecology, Wildlife Ecology Unit Assistant supervisor: Johan Elmberg, Kristianstad University, Department of Environmental Science and Bioscience Examiner: Matias Jonsson, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Department of Ecology Credits: 30 credits Level: Advanced level, A2E Course title: Independent project in Agricultural Science, A2E – Agroecology – Master’s programme Course code: EX0848 Programme/education: Agroecology – Master’s programme Course coordinating dept: Department of Biosystems and Technology Place of publication: Alnarp Year of publication: 2021 Keywords: Geese, barnacle goose, greylag goose, large grazing birds, agroecological practices, flight initiation distance Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Landscape Architecture, Horticulture and Crop Production Science (LTV) Department of Biosystems and Technology Publishing and archiving Approved students’ theses at SLU are published electronically. As a student, you have the copyright to your own work and need to approve the electronic publishing. If you check the box for YES, the full text (pdf file) and metadata will be visible and searchable online.
    [Show full text]