Väster Om Tygelsjö. Arkeologisk Utredning Av En Boplats Vid Den

UV SYD RAPPORT 2008:16

ARKEOLOGISK UTREDNING 2008 Väster om Tygelsjö

Arkeologisk utredning av en boplats vid den gamla bytomten Skåne, Malmö kommun, Tygelsjö socken, Tygelsjö 16:54, RAÄ 64 Dnr 421-3679-2007 Bo Strömberg

Väster om Tygelsjö 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se

Redigering, text- och tabelldel Anette Oltner Redigering, bilddel Henrik Pihl och Anette Oltner Framsida En pilallé längs en gammal banvall väster om det aktuella exploaterings- och utredningsområdet, på del av fastigheten Tygelsjö 16:54, Malmö kommun. Från Söder. Foto: Bo Strömberg. Utskrift UV Syd Lund, 2008

Medgivande Lantmäteriverket 1996. Ur GSD-Röda kartan, Diarienummer: 507-96-5226 Medgivande Lantmäteriverket 1993. Ur GSD-Ekonomiska kartan, Diarienummer: 166-93-1412 Medgivande Lantmäteriverket 1996. Ur GSD-Höjddatabanken, Diarienummer: 507-97-201 Innehåll

Sammanfattning 5 Inledning och antikvarisk bakgrund 6 Naturgeografiska förutsättningar 6 Aktuell fornlämningssituation 8 Arkeologiska förutsättningar och bevarandeintressen 9 Tidigare utförda undersökningar 10 Målsättning 13 Metod och genomförande 15 Den arkeologiska utredningens resultat 16 Norra delområdet 16 Södra delområdet 19 Arkeologisk potential för fortsatta fältarbeten 21 Slutord 25 Referenser 26 Arkiv och kartor 26 Tryckta källor 26 Administrativa uppgifter 28

Bilagor 29 Bilaga 1. Sammanställning över arkeologiska undersökningar kring Tygelsjö och Västra Klagstorps samhällen 29 Bilaga 2. Provschakt och anläggningstabeller 31 Bilaga 3. Fyndtabell 35 UV Syds rapportserie 2008 36 Häljarp Ö

Saxån l Eslöv

Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge

Löddeköpinge Furulund

Kävlingeån

Lödde å Bjärred S Sandby LUND Krankesjön Lommabukten

Lomma Dalby

Staffanstorp

Veberöd

MALMÖ Genarp Bara

Oxie Bunkeflostrand Yddingesjön

Sege å Fjällfotasjön Tygelsjö Svedala

Börringesjön Vellinge Skurup

Skanör

Höllviken

Falsterbo Ljunghusen

TRELLEBORG

0510 15 20 km

Figur 1. Utsnitt ur GSD-röda kartan, Skåne län, med Tygelsjö samhälle söder om Malmö stad och platsen för aktuell arkeologisk utredning markerad.

4 Väster om Tygelsjö Väster om Tygelsjö

Arkeologisk utredning av en boplats vid den gamla bytomten Bo Strömberg

Sammanfattning Inför planerad exploatering av del av fastigheten Tygelsjö 16:54, utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd i början av april 2008, en arkeologisk utredning på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län och Fastighetskontoret vid Malmö stad. Det drygt 90 000 m2 stora ex- ploateringsområdet är beläget på ett flackt höjdläge med en svag väst- sluttning och ett platt markparti, som i norr och väster inramas av en uträtad mindre bäck. Fältarbetet utfördes genom maskingrävning av provschakt. Den arkeologiska utredningens resultat är att en boplatslämning påträffades inom exploateringsområdets sydöstra del. Lokalen finns inom ett område om 155×115 meter (N–S) motsvarande en area om närmre 17 000 m2. Fornlämningen (ID 10001/RAÄ Tygelsjö 64) är belägen på alv av silt, siltig sand och sand. I de maskingrävda provschakten noterades närmre 40 gropar, varav tio har ett omfång på mellan två och fem meter. Därtill dokumenterades två kulturpåver- kade lager. En ansamling av stolphål indikerar att huslämningar kan förekomma. Under fältarbetet lokaliserades med hjälp av metalldetektering järnföremål som små hästskosömmar. Därtill påträffades djurben, handslaget tegel av ålderdomlig typ och keramik, vilken be- döms härröra från efterreformatorisk tid. Tolkningen är att boplatslämningarna i huvudsak härrör från ett tidsspann som sträcker sig från yngre järnålder, över medeltid och till slutet av 1600-talet. Dessa lämningar är belägna ca 100 meter norr om västra delen av Tygelsjö gamla bytomt (enligt geometrisk karta från 1707), men bara drygt 50 meter väster om den gamla vägen i nord-syd mellan byarna Västra Klagstorp och Tygelsjö. Inom exploateringsområdets nordöstra avsnitt dokumenterades glest utspridda anläggningar av förhistorisk karaktär, varav merparten utgörs av gropar. Alven består av lera eller siltig lera. Inga fynd påträffades i anslutning till anläggningarna. Lämningarna kan relateras till en vid en tidigare arkeologisk utredning dokumenterad bo- platslämning i norr (RAÄ Tygelsjö 61) (Hanny 2005). Inför fortsatt exploatering måste en arkeologisk förundersökning utföras av den nyupptäckta fornlämningen med boplatslämningar (ID 10001/RAÄ Tygelsjö 64), belägen på det flacka höjdavsnittet inom planområdets sydöstra del. De spridda anläggningarna inom det nordöstra delområdet motiverar däremot inga ytterligare antik variska åtgärder.

Väster om Tygelsjö 5 Inledning och antikvarisk bakgrund Malmö stad har för avsikt att exploatera fastigheten Tygelsjö 16:45, direkt i anslutning till och nordväst om Tygelsjö samhälle, i Malmö kommun. Det aktuella exploateringsområdet är drygt 90 000 m2 stort, och är beläget 100 meter norr om västra delen av Tygelsjö gamla bytomt (RAÄ Tygelsjö 33:1), samt 50 meter väster om den gamla vägen mellan byarna Tygelsjö och Västra Klagstorp. Omgivande fornläm- ningslandskap utgör en del av Söderslätts rika kulturbygd. I ett förfrågningsunderlag med en kravspecifikation från länssty- relsen i Skåne län (2007-10-08; Dnr. 431-54349-07), ombads Riks- antikvarieämbetet UV Syd i Lund att besiktiga det aktuella området, samt att ta fram en undersökningsplan och en kostnadsberäkning för en arkeologisk utredning. I ett beslut 2007-10-29 av länsstyrelsen till- delades UV Syd uppdraget. Fältarbetet genomfördes under en arbets- vecka tiden 31 mars till 4 april 2008.

Naturgeografiska förutsättningar Söderslätt utgör ett intensivt kulturpåverkat landskap i sydvästra Skåne. Sekler av odling, en tät bebyggelsestruktur av byar med härkomst från äldsta medeltid, en utskiftning av gårdar och ett intensifierat lantbruk, har skapat ett fullåkerslandskap med stora åkerarealer. Topografin är flack till svagt böljande. I öster finns ett backlandskap med kullar av skiftande storlekar. De geologiska lagren består till övervägande del av block- och sten- fri moränlera. Såväl ler- som kalkhalt varierar, men den senare är i allmänhet hög. Jordlagren av humus är tjocka och utgör ett Sveriges bästa åkerjordar. Närtopografin kring det aktuella exploateringsområdet utgörs av en långsträckt västsluttning från en förhöjning på drygt 40 meter över havet, öster och Tygelsjö och Västra Klagstorps samhällen. Efter en distans om drygt två kilometer västerut mot Öresund har topografin successivt planat ut till en nivå femton meter över havet. Exploateringsområdet är ca 400×300 meter stort, motsvarande 90 000 m2. Dess östra avsnitt består av en flack förhöjning med en svag västsluttning, från omkring 28 meter över havet ner till 25 meter. Vid denna nivå planar marken ut mot en flack areal. Norra halvan av utredningsområdet utgjordes våren 2008 av plöjd åkermark. Motsva- rande södra hälft bestod av åkermark som delvis plöjts. Längs norra kanten av exploateringsområdet rinner Tygelsjöbäcken, som nyligen rätats. Denna viker av mot söder och mynnar ut i en konstgjord vattenspegel, innan vattnet leds vidare mot väster och Öresund.

6 Väster om Tygelsjö ! ! ## # ! # ## ! ! # ! ! # # # # # # # # #!# # # # # # ## ! # ! #! # # # !# # # ! # ## # ## # # ! # ! ! ! ## ### ! ! # ! #! ! # ! #! ! ! ## ###!# #! ! #!! ! !## # ! ## # # ! ##! #! ##!# ! ## ### ### # # ! ! # !! !! # ! ! ! ! ! ## ! ! !! ! ! ! ! # ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! # ! ! ! ! ! ! ! ! !!!! ! !! !!! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! # # ! # ! ! #! ! ! # # !! # # ! ! ! ! ! ! ! # ! # # !#! # !! ! ! # ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! Legend ! !! Fyndplats # ! Stenkammargrav # Gravfält ! ! Gravhögar # Gravfält !! ! !! Bytomt $ # Boplats ! Exploaterings och ! utredningsområde ! ! ! Undersökta lämningar från järnålder !! # Boplats # Boplats (bytomt) ! Grav

01500 0002 0003 0004 000 5 000 Meter

Figur 2. Urval av kända fornlämningar kring Tygelsjö samhälle mot bakgrund av Skånska Rekognosceringskartan.

Väster om Tygelsjö 7 Aktuell fornlämningssituation Fornlämningslandskapet på Söderslätt utgör en gammal kulturbygd med lämningar och fynd som representerar alla tidsepoker. Regio- nen hör till de fornlämningsrikaste kring Öresund. Blickar man ut över landskapet återfinns stråk med gravmonument. Bland de många megalitgravarna från tidig- och mellanneolitikum finns den kända Skegriedösen drygt 10 kilometer söder om Tygelsjö. Att lämningar efter ytterligare idag okända megalitgravar finns dolda i markerna, vittnar resultaten från de under hösten 2007 genomförda utgrävning- arna vid Döseryggen längs väg E6 mot Trelleborg. På platsen har upp till sex stycken döstomter påträffats (Andersson & Nilsson 2008). Genom sydvästra Skåne finns även ett stråk med gravhögar från bronsåldern, vilka utgör tydliga landmärken i den öppna jordbruks- bygden (Säfvestad 1993). Under matjorden döljs därtill säkerligen ett stort antal överplöjda högar. I bygderna finns med stor sannolikhet dessutom en mängd nerplöjda järnåldersgravar, exempelvis i form av stensättningar, samt brand- och urnegravar. Ett stort antal arealer har i Riksantikvarieämbetets digitala forn- minnesregister FMIS, noterats som boplatser utifrån fynd av bearbetad flinta och keramikskärvor. Mycket omfattande arkeologiska utgräv- ningar söder om Malmö stad, och ett antal kring Västra Klagstorp och Tygelsjö, visar på bebyggelser från neolitikum till yngre järnålder. I de gamla bykärnorna återfinns kulturlager från yngsta järnålder och medeltid. Det arkeologiska källmaterialet skapar goda möjligheter att formulera en syntes över bebyggelseutvecklingen i södra Malmöom- rådet och på Söderslätt, respektive specialiserade fallstudier knutna till specifik plats och tidsskikt. Tygelsjö omnämns första gången år 1472 då ”Jeop Nielsen, sock- enpräst i Tyelse” köper en gård i Malmö (Rosborn 1984a, s. 80). Ort- namnet Tygelsjö är ett förvanskat ursprungligt –lösa-namn, med den medeltida benämningen Tyelse, vilket anses betyda tuvig ängsmark, troligen syftandes på ängen mitt i byn på vars ömse sidor i norr och i söder byns gårdar låg placerade (Skansjö1983, s. 80; Jönsson 1997). Tygelsjö socken bestod under medeltiden av sockenbyn och en kustbosättning vid namn Pile. Pile ingick under senmedeltiden i ett adligt gods (Rosborn 1984b, s. 74f). Vid medeltidens slut hade sock- nen 32 tiondegivare. Kring 1700-talets slut hade Tygelsjö 20 gårdar och lika många gatuhus. Kyrkan i byn låg under medeltiden och fram till början av 1900-talet en bit ifrån den nuvarande kyrkans plats, i byns norra del. Den gamla stenkyrkan var romansk och från den tiden härstammar en dopfunt av sandsten från 1100–1200-tal, möjligen utförd på Mårten Stenmästares verkstad. På 1300-talet uppfördes ett torn och på 1500-talet utvidgades kyrkan med ett nytt bredare kor (Anshelm 1947, s. 644). Kyrkan har antagligen haft en föregångare i trä, indikerad av stora stolphål som man funnit inom den tidigme- deltida kyrkogården som har undersökts i omgångar (Hansen 1922; Arkeologi i Sverige 1981, s. 334f; Hård 1984).

8 Väster om Tygelsjö Arkeologiska förutsättningar och bevarandeintressen Landskapet omkring Tygelsjö samhälle omfattas av ett riksintres- seområde för kulturmiljövård; Foteviken-Hököpinge-Sjötorp-Pile- Glostorp-Lockarp-Oxie. Riksintresseområdet har en geografisk utbredning om sjutton kilometer i NÖ–SV och nio kilometer i NV–SÖ. Därmed berörs stora delar av slättområdet sydväst om Malmö stad. Tygelsjö och Västra Klagstorp bytomter (RAÄ Tygelsjö 33:1 & Västra Klagstorp 18:1) ingår dock ej i riksintresset, vilket beskrivs som en; ”Vidsträckt öppen slättbygd utmed Öresundskusten med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med talrika och landskapsdo- minerande fornlämningsmiljöer samt flera kyrkbyar.” (www.m.lst.se/ kartor). Länsstyrelsen har för området upprättat ett bevarandeprogram för kulturmiljövård. Detta tar bland annat fasta på fornlämningsland skapet med megalitgravar och bronsåldershögar. Därtill uppmärk- sammas de gamla bykärnorna av medeltida ursprung och konturer av gamla vägsystem med rötter i förhistorisk tid. Trädrader och pile- vallar i ägogränserna ger landskapet en ålderdomlig prägel.

MALMÖ

Oxie Bunkeflostrand

Sege å

Tygelsjö

Vellinge

Skanör

Höllviken

Falsterbo Ljunghusen

TRELLEBORG 05km

Figur 3. Karta över sydvästra Skåne med läge för Tygelsjö samhälle (svart ring) och utbredning av omgivande riksintresseområde för kulturmiljövård.

Väster om Tygelsjö 9 Tidigare utförda undersökningar Inom Tygelsjö samhälle och omgivande åkerlandskap har ett flertal arkeologiska undersökningar, förundersökningar och utredningar före tagits sedan slutet av 1970-talet. Samma förhållande råder för den gamla bykärnan Västra Klagstorp med omgivningar ett par hundra meter mot norr (RAÄ Västra Klagstorp 18:1). Materialet är mycket omfattande och presenteras kortfattat i (se fig. 4) Bilaga 1, Tabell 1 & 2. En sammanställning av de för bygden tongivande undersökning- arna är dock viktig. Inom Tygelsjö samhälle och den äldre bytomten har närmre tio utgrävningar av olika omfattning genomförts. De läm- ningar som dokumenterats bestod av kulturlager, äldre kyrkogård, samt anläggningar och fynd, främst från yngsta järnålder och medeltid (RAÄ Tygelsjö 33:1–2, 41:1–2). Vid flera tillfällen har man träffat på bebyggelser från yngre järn- ålder och/eller äldsta medeltid utanför byns kända historiska gårds lägen. Ena gången var det i ett område mellan Västra Klagstorp och Tygelsjö där en gård från vendeltid och vikingatid undersöktes (RAÄ Tygelsjö 57:2). Gården hade bl.a. en hallbyggnad (Grehn 2006). Några hundratal meter utanför byn åt nordost undersöktes genom- fördes år 1971 en utgrävning inför byggandet av motorväg mellan Malmö och Vellinge. Därvid dokumenterades boplatslämningar med gropar och härd med fynd av keramik från yngre järnålder (MHM 4728/RAÄ Tygelsjö 39) (Jönsson 1971). Vid en undersökning år 1981 sydost om själva bytomten, ute på Mölletoften, påträffades lämning- ar efter ett långhus och aktiviteter från vikingatid-medeltid (Thörn 1981). År 1984 påträffades ett 32 meter långt trelleborgshus från sen vikingatid–tidig medeltid i byns södra del, söder om gårdsläge nr 29 (Kling 1992), och vid en förundersökning 1996 på toftmark norr om gård nr 15 i byns nordvästra del (väster om Tygelsjögården), framkom en gårdsbebyggelse från ca 1050–1200. Två huslängor dokumenterades, varav den östvästliga tolkades som ett möjligt trelle borgshus (Jönsson 1997). Resultaten från dessa undersökningar visar att bykärnans gränser på 1700-talet inte motsvarar gränsen för byns tidigaste utbredning. Då det nu aktuella förundersökningsområdet ligger drygt hundra meter från undersökningplatsen vid Tygelsjögården, är sannolikheten stor för att lämningarna som påträffats vid utredningen kan höra samman med den gårdsbebyggelsen. Förhållandena kan liknas vid den man funnit i Skegrie där en yngre järnåldersbebyggelse har påträffats väster om byns toftmarker och väster om den gamla landsvägen. Åren 2004 till 2005 genomfördes undersökningar i östra kanten av Tygelsjö bytomt inför byggandet av en vattenledning mellan Hyllie vattentorn i södra Malmö och Vellinge. På de långsträckta arealerna påträffades långhus med en hägnad, brunnar och gropar. Gårdsmiljön daterades till äldre järnålder (MK 209, 221, 251/RAÄ Tygelsjö 62 & 63) (Frejd 2004a,b; Carlsson 2006). En av de större undersökningarna genomfördes under 2003 på åkerytorna norr om Tygelsjö samhälle. Dessa arbeten hade föregåtts av arkeologisk utredning och förundersökning. Två arealer med bo- platslämningar avgränsades och dokumenterades (MK 141/RAÄ

10 Väster om Tygelsjö Tygelsjö 57:1-2). Yta A var 28 300 m2 och innefattade spår från neolitikum i form av en stenpackning, en stensträng och gropar. Bland fynden finns ett yxfragment från tidig- till mellanneolitikum. Perioden yngre bronsålder representerades av ett tre fyrstolpahus, ett grophus, härdar, kokgropar, samt fyra anhopningar av olika typer av gropar. Bronsålderskeramik av den i Malmöområdet klassificerade B-fas före- kommer i fyndmaterialet. Bland fynden finns även sex lövknivar som dateras till bronsålderns period V–VI. Inom grävningsytan påträffa- des även tre långhus från romersk järnålder (Grehn 2006). Den 7 400 m2 stora grävningsyta B avbanades ca 400 meter mot nordväst. På denna areal påträffades en skelettgrav under flat mark (dock utan benrester) från tidigneolitikum. Därtill dokumenterades ett par stenfyllda gropar som daterades till mellanneolitikum. Under vendel- och vikingatid var en gård belägen på platsen. Fyra lämningar efter långhus och ett område med brunnar markerar att gården hade två bebyggelsefaser. Ett av långhusen tolkades som en hallbyggnad, vilket manifesterar en aristokratisk nod i det sociala landskapets bio- grafi. Nämnda boplatslämningar återfinns på en höjd av från 25 till drygt 30 meter över havet (Grehn 2006). Väster om samhället och på en svag förhöjning 20 meter över havet med omgivande flacka vidder, utreddes och förundersöktes kring år 2000 ytterligare arealer med boplatslämningar. Vid förundersökning- en dokumenterades ett stort antal gropar, härdar, gropsystem, stolphål och ett kulturlager. Bland fynden finns ben, keramik, bränd lera, ett fåtal metallföremål, bearbetad flinta, en eventuell eggdel från skafts- hålsyxa och en slipad flintyxa (MK 35/RAÄ 56:1) (Grehn 2001). Vid slutundersökning av två arealer (MK 101/RAÄ Tygelsjö 56:1) år 2002 påträffades ett gårdsläge med två långhus som daterades till yngre bronsålder och förromersk järnålder. Därtill dokumenterades drygt femtio gropar, sex gropsystem, mer än tjugo härdar och en brunn. Från husen togs makrofossilprover med innehåll av bland annat brödvete. I fyndmaterialet återfinns keramik, ben och flinta brons- och järnålderskaraktär (Carlsson 2002). Drygt hundra meter mot nordväst påträffades vid en arkeologisk utredning år 2000 bo- platslämningar med anläggningar och fynd från äldre järnålder (RAÄ Tygelsjö 37:1) (Assarsson 1981). Genom norra delen av det för denna undersökningsplan aktuella exploaterings- och utredningsområdet, genomfördes en arkeologisk utredning år 2005 inför rätning av Tygelsjöbäcken. På en sträcka av 600 meter maskingrävdes tio provschakt med en sam- manlagd längd om ca 1 700 meter. Inom tre delavsnitt dokumenterades spridda anläggningar. På ett höjdläge i öster fanns stolphål som indikerade en huslämning. I dess närhet dokumenterades två gropsystem och 12 gropar. Mot väster återfanns 18 gropar, tre gropsystem, 6 rännor, en stenpackning och 15 stolphål, samt fynd av bearbetad flinta. Väster om en cykelbana på en gammal banvall, återfanns fem gropar, två stolphål och ett kulturlager. Detta var 12 meter brett, 25 meter långt och 0,17 meter tjockt (MK 102/RAÄ Tygelsjö 60 & 61) (Hanny 2005).

Väster om Tygelsjö 11 Västra Klagstorp 60

21 Västra Klagstorp 20:1

Västra Klagstorp 18:1 # # 8:1 Västra Klagstorp 18:2

Västra Klagstorp 18:1 #51

Västra Klagstorp 10:1

Tygelsjö 57:2

Tygelsjö 61 Tygelsjö 57:1 Tygelsjö 39:1 Tygelsjö 60 # # Tygelsjö 37:1# Tygelsjö 18:1

# Tygelsjö 63 Tygelsjö 8:1 Tygelsjö 56:1 #Tygelsjö 41:1 Tygelsjö 62 Tygelsjö 56:3 Tygelsjö 33:1 #33 Tygelsjö 56:2 Ty#gelsjö 33:2 # Tygelsjö 36:1 Tygelsjö# 38:1

Tygelsjö 59 #

# Undersökt boplatslämning Gravhög # Undersökt lämning inom bytomt Begravningsplats Undersökt/delundersökt fornlämning Bytomt 02100 00 400 600 800 1 000 ID10001/RAÄ Tygelsjö 64 Meter

Figur 4. Karta över närområdet kring Tygelsjö och Västra Klagstorp samhällen med platser för tidigare arkeologiska undersökningar markerade.

12 Väster om Tygelsjö Målsättning Den arkeologiska utredningens målsättning och genomförande har sin utgångspunkt i länsstyrelsens kravspecifikation i ett förfrågningsunder- lag (lstn. Dnr. 431-54349-07; 2007-10-08). Utredningens syften är;

• Att ta fram ett planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrel- sens fortsatta handläggning av ärendet enligt 2 kapitlet lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML). • Att klarlägga fornlämningssituationen i och omkring aktuellt exploateringsområde nordväst om Tygelsjö samhälle. • Att påvisa om och var under dold mark okända fornlämningar finns inom aktuellt exploateringsområde. • Att om möjligt ge svar på fornlämningens karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden.

Väster om Tygelsjö 13 Västra Klagstorp 18:1

Västra Klagstorp 51:1

Tygelsjö 57:2

Tygelsjö 57:1 Tygelsjö 61

Tygelsjö 60 Tygelsjö 39:1 Tygelsjö 50:1

Tygelsjö 18:1 Tygelsjö 37:1 Tygelsjö 17:1

Tygelsjö 40:1 Tygelsjö 34:1 Tygelsjö 41:2 Tygelsjö 41:1 Tygelsjö 56:1 Tygelsjö 56:3 Tygelsjö 33:1 Tygelsjö 47:1

Tygelsjö 46:1 Tygelsjö 56:2 Tygelsjö 33:2 Tygelsjö 55:1 Tygelsjö 36:1 Tygelsjö 38:1 Tygelsjö 22:1

Tygelsjö 21:1 Tygelsjö 51:1 Tygelsjö 54:1 Tygelsjö 59:1

Tygelsjö 58:1

Tygelsjö 51:2

Tygelsjö 19:1 Tygelsjö 32:1

Tygelsjö 20:1 $

Legend Ny boplats RAÄ Tygelsjö 64 Fornlämning FMIS Exploaterings- och Fornlämning FMIS utredningsområde Maskingrävda provschakt 0 125 250 500 750 1 000 Meter

Figur 5. Karta över Tygelsjö med nyupptäckt boplats inom aktuellt exploaterings- och utredningsområde.

14 Väster om Tygelsjö Metod och genomförande Utifrån topografiska topografiska förhållanden indelades exploaterings- och utredningsområdet i en intensiv respektive extensiv areal. Av det cirka 90 000 m2 stora exploateringsområdet utgjorde den intensiva arealen 45 000 m2, och omfattade ett flackt höjdavsnitt i nordöst med svag sluttning mot väster, samt ett höjdavsnitt i sydöst. Fältarbetet utfördes genom maskingrävning av provschakt, vilka till närmre 90% koncentrerades till de topografiskt högre belägna markavsnitten. På det extensiva låglänta markavsnittet grävdes ett fåtal schakt i form av stickprov. Med hjälp av metalldetektor söktes ytor av över provschakt och anläggningar. Ett antal metallföremål och keramikskärvor påträffades och tillvaratogs. Med hjälp av GPS mättes provschakt, anläggningar och fynd in. Mätningen lagrades i det digitala dokumentations- och informations- systemet Intrasis. Detta medger fortsatt bearbetning i GIS med hjälp av programmen ArcMap och Intrasis Analalysis. Med hjälp av dessa digitala verktyg kan ny information tillfogas äldre data rörande forn- lämningar, kartmaterial, samt topografisk och hydrologisk data.

Väster om Tygelsjö 15 Den arkeologiska utredningens resultat

Norra delområdet På ett svagt markerat höjdläge inom exploateringsområdets nord- östra avsnitt motsvarande 22 000 m2, maskingrävdes sju provschakt i öst-västlig riktning till VNV–ÖSÖ. Den sammanlagda längden uppgick till cirka 855 meter. Ploglagrets tjocklek varierade mellan 0,3 till 0,4 meter. I östra delen av schakt O225 uppgick matjordens tjocklek till 0,6 meter. Alven bestod i huvudsak av gråbrun till brun lera eller siltig lera. I schakten dokumenterades glest utspridda anläggningar av förhis- torisk karaktär om fjorton gropar, tre stolphål och två härdar. Gro- parna var i huvudsak 0,4 till 1,2 meter stora i ytan. Stickprov visade på ett djup på drygt 0,1 meter. De båda härdarna var 0,5 till 1,1 meter stora och 0,1 meter djupa. Inga fynd påträffades i anslutning till läm- ningarna eller i provschakten. Inom exploateringsområdets nordvästra del motsvarande 23 000 m2, maskingrävdes sex provschakt i öst-västlig riktning till NV–SÖ. Den sammanlagda längden uppgick till omkring 165 meter. Plog- lagrets tjocklek varierade mellan 0,3 till 0,4 meter. Alven bestod av brungrå till grå lera. I schakt 231 maskingräves en 1,25 meter djup provgrop i syfte att kontrollera lagerföljden. Denna bestod av matjord 0,3 meter tjock, brungrå lera 0,1 meter tjock och grå lera 0,6 meter tjock. I botten på- träffades grus och sand. Leran härrör sannolikt från efterglacial tid. I skiktet mellan matjord och underliggande brungrå lera återfanns inga spår efter torv. Förekomst av nämnda material skulle ha indikerat en tidigare gammal våtmark eller vattenspegel. Detta kunde inte beläggas. Inga anläggningar kunde noteras i schakten. I ploglagret i schakt O237 påträffades ett dolkskaft av flinta (F26). Föremålet är dock att betrakta som ett lösfynd. Från samma åker lär tidigare enstaka lös- fynd ha upphittats (RAÄ Tygelsjö 50:1). En tidigare år 2005 genomförd arkeologisk utredning år inför rätning av Tygelsjöbäcken, påvisade spridda anläggningar och lager inom två delavsnitt (MK 102/RAÄ Tygelsjö 61). På ett höjdläge i öster och drygt tio meter norr om det nu maskingrävda schakt O225 på- träffades stolphål, vilka antogs indikera en huslämning. I dess närhet dokumenterades två gropsystem och tolv gropar. På det flacka mark- partiet i väster och norr om schakten O231 och O236 noterades vid

16 Väster om Tygelsjö Figur 6. Vy över norra delområdet där maskingrävning av provschakt pågår. Från Öster. Foto: Bo Strömberg.

den tidigare genomförda arkeologiska utredningen, arton gropar, tre gropsystem, sex rännor, en stenpackning och femton stolphål, samt fynd av bearbetad flinta (Hanny 2005). Inom ett område väster om en cykelbana på en gammal banvall, återfanns vid utredningen år 2005, fem gropar, två stolphål och ett kulturlager. Detta var 12 meter brett, 25 meter långt och 0,17 meter tjockt (MK 102/RAÄ Tygelsjö 60) (Hanny 2005). Den nu aktuella arkeologiska utredningen genomförd 31 mars till 4 april 2008, visar att spridda anläggningar förekommer på ett flackt höjdparti inom exploateringsområdets nordöstra del. Dessa gropar kan relateras till de år 2005 dokumenterade boplatslämningarna i norr, inom RAÄ Tygelsjö 61. Anläggningarnas svaga intensitet och den allmänna fyndfattigdo- men motiverar inte fortsatta arkeologiska insatser. Informationsvär- det utredningen består i att nämnda boplatslämning har avgränsats.

Väster om Tygelsjö 17 Ty

gelsjövägen

0236 Tygelsjö 61 0225

0231 0222

0232 0237 0217 0200 0208 0213 Tygelsjö 60 0234 0204 0235 Ångasjövägen

Tygelsjö 50:1

Tygelsjö 56:1

Tygelsjö 33:1 $

Legend Ny boplats RAÄ Tygelsjö 64 Stolphål Exploaterings- och Härd utredningsområde Maskingrävda provschakt Grop Fornlämning FMIS Ränna

Fornlämning FMIS Dike 0525 0 100 150 200 Meter

Figur 7. Plan över norra och södra delområdena med provschakt och anläggningar markerade. Se även Bilaga 2.

18 Väster om Tygelsjö Södra delområdet Inom exploateringsområdets sydöstra del på ett flackt höjdläge påträffades boplatslämningar inom ett område om 155×115 meter (N–S), motsvarande en area om närmre 17 000 m2. Fornlämningen (ID 10001/RAÄ Tygelsjö 64) är belägen på alv av silt, siltig sand och sand. Inom området maskingrävdes sju provschakt med en samman- lagd längd om närmre 750 meter. Matjordens tjocklek varierade mellan 0,35 till 0,5 meter. Ställvis uppgick tjockleken till 0,6 meter. I de maskingrävda provschakten noterades närmre fyrtio gropar av förhistorisk karaktär. Anläggningarnas storlek varierar mellan 0,5 och 1,5 meter. Omkring tio av groparna har ett omfång på mellan två och fem meter. Därtill dokumenterades två lager med en tjocklek på närmre 0,2 meter. Vid metalldetektering och stickprovsgrävning med skärslev påträffades järnföremål som små hästskosömmar, främst i gropen A246. Därtill tillvaratogs djurben, handslaget tegel av ålder- domlig typ samt keramik som bedöms härröra från efterreformatorisk tid. På fornlämningsområdets mellersta avsnitt dokumenterades nio stolphål och en ränna. Dessa anläggningar kan indikera byggnads- lämningar, möjligen från järnålder. Tre provschakt med en total längd om drygt tjugo meter masking- rävdes på en svag sydsluttning av fornlämningsområdet. Marken slut- tade i riktning mot en mindre gammal bäck som numera är kulverte- rad. I schakt O244 noterades ett lager i form av en äldre markhorisont (A296) i vilken en härd påträffades (A294). Genom metalldetektering tillvaratogs ett mindre bronsfragment (F24/Fyndenhet 293). I två andra provschakt O297 och O300 tillvaratogs en mängd djurben. Under lager av matjord och ett decemetertjockt kolluvium i det förra schaktet, noterades två ålderdomliga diken (A298 och A299) i alv av siltig sand. I matjordslagret som täcker fornlämningsområdet finns flinta med varierande slagteknik, karakteristisk för flera förhistoriska tidsperio- der. Tolkningen är att den huvudsakliga boplatslämningen härrör från ett tidsspann som sträcker sig från yngre järnålder, över medeltid och till slutet av 1600-talet. Denna materiella kultur är belägen ca 100 meter norr om västra delen av Tygelsjö gamla bytomt (enligt geometrisk karta 1707), men bara drygt 50 meter väster om den gamla vägen i nord-syd mellan byarna Västra Klagstorp och Tygelsjö. På den svaga sluttningen mot det lilla bäckflödet i söder finns utkastlager med bearbetad flinta från yngsta stenålder och metalltid, samt material som härrör från efterreformatorisk tid.

Väster om Tygelsjö 19 Ängsövägen

0242

0241

0240

A246 0239

0238

0243 0244

0245

0297 0300 $

Legend

Ny boplats RAÄ Tygelsjö 64 Stolphål Lager Exploaterings- och Härd utredningsområde Grop av större format Maskingrävda provschakt Grop med schaktnummer Fyndenhet Ränna Dike 0212,5 55075 100 Meter

Figur 8. Plan över södra delområdet med utbredning av ny fornlämning RAÄ Tygelsjö 64, samt provschakt och anlägg- ningar markerade. Se även Bilaga 2.

20 Väster om Tygelsjö Figur 9. Vy över södra delområdet med det topografiska läget för nyupptäckt boplats ID 10001/RAÄ Tygelsjö 64. Från Väster. Foto: Bo Strömberg.

Arkeologisk potential för fortsatta fältarbeten Den nyupptäckta fornlämningen (ID 10001/RAÄ Tygelsjö 64) har en kronologisk tyngdpunkt som sträcker sig från yngre järnålder, över medeltid och fram till 1600-talet. Vid fortsatt arkeologiskt arbete måste boplatslämningen relateras till omgivande kulturlandskap. Tre närliggande miljöer är i sammanhanget högst intressanta. Drygt 300 meter mot sydväst på en svag förhöjning undersöktes 2002 en boplats (RAÄ Tygelsjö 56:1). Därvid dokumenterades gårds- lämningar från yngsta bronsålder och förromersk järnålder (Carlsson 2002). På ett höjdavsnitt 400 till 500 meter nordöst om den aktuella lokalen har bebyggelselämningar från flera kronologiska perioder dokumenterats på två grävningsytor (RAÄ Tygelsjö 57:1–2). Dessa innefattade en grav och boplatslämningar från tidig- och mellanneolitikum, samt gårdslämningar från yngre bronsålder och romersk järnålder. De för sammanhanget mest relevanta lämningarna utgjordes av gårds- lämningar från vendel- respektive vikingatid (Grehn 2006). Västra delen av Tygelsjö gamla bytomt återfinns omkring 100 meter söder om den nu aktuella nyupptäckta fornlämningen (ID 10001/ RAÄ Tygelsjö 64). Byns avgränsning bygger på uppgifter från en geometrisk karta från 1707, men kan i realiteten skiftat under seklernas gång, vilket lämningarna efter en yngre järnåldersgård i Kv. Ankaret 1 påvisar (Jönsson 1997). Det aktuella förundersökningsområdet ligger drygt hundra meter från Tygelsjögården i Kv. Ankaret. Sannolikheten är stor för att lämningarna som nyligen påträffats vid utredningen av RAÄ Tygelsjö 64 kan höra samman med nämnda gårdsbebyggelse från yngre järnålder.

Väster om Tygelsjö 21 På Arrhenius fosfatkarta (1929–1934) finns förhöjda värden no- terade inom den i FMIS registrerade bytomten (RAÄ Tygelsjö 33:1). Höga fosfatvärden har också noterats på markavsnitt utanför tomten. Dessa arealer är idag bebyggda. Fosfatvärdena indikerar dock att den medeltida byn har föregåtts av en komplex lokal bebyggelseutveck- ling under yngsta järnålder. En annan struktur att orientera gårdslämningarna efter är den gamla vägsträckningen mellan byarna Tygelsjö och Västra Klagstorp. Den nyupptäckta fornlämningen (ID 10001/RAÄ Tygelsjö 64) åter- finns 50 meter väster om den gamla vägen. De år 2003 undersökta gårdarna från vendel- och vikingatid var belägna cirka 100 öster om vägen (RAÄ Tygelsjö 57:2). Fortsatta arkeologiska undersökningar av den nyupptäckta forn- lämningen motiveras av dess potential att belysa den lokala bebyggelseutvecklingen under yngre järnålder och medeltid. Två teman är relevanta att fördjupa kunskaperna inom:

• En översikt av lägen för yngre järnåldersgårdar kring Tygelsjö, i syfte att skapa underlag för en diskussion om bybildningsprocessen under yngsta järnålder och äldsta medeltid. • Att klarlägga byns förhållanden kring hur byars avgräns- ning har skiftat under medeltid.

22 Väster om Tygelsjö Västra Klagstorp 18:1! ! Västra Klagstorp 18:2

Västra Klagstorp 18:1

Tygelsjö 57:2

Tygelsjö 57:1 Tygelsjö 61

ID10001/ Tygelsjö 60 Tygelsjö 64 Tygelsjö 39:1

Tygelsjö 18:1 Tygelsjö 37:1 ! !

Tygelsjö 56:1 Tygelsjö 56:3 Tygelsjö 33:1

Tygelsjö 56:2 ! ! Tygelsjö 33:2

!Tygelsjö 49:1 !

! ! $

Legend ! Fyndplats Bytomt ! Gravhogar Boplats Nyupptäckt boplats

03150 00 600 900 1 2001 500 Meter

Figur 10. Lokalisering av nyupptäckt boplats samti FMIS tidigare registrerade boplatser och bytomter mot bakgrund av Arrhenius fosfatkarta.

Väster om Tygelsjö 23 Gårdsläge vendel och vikingatid

ID10001/ Tygelsjö 64

Gårdsläge sen vikingatid & tidig medeltid med Trelleborgshus. (Kv. Ankaret)

Gårdsläge yngre bronsålder och förromersk järnålder

Tygelsjö bytomt $

0150 00 200 300 400 500 Meter

Figur 11. Lokalisering av nyupptäck boplats, samt närbelägna gårdslägen och Tygelsjö bytomt bakgrund av geometrisk karta från 1707, Lantmäteriverket.

24 Väster om Tygelsjö Slutord Det drygt 90 000 m2 stora exploateringsområdet på del av fastigheten Tygelsjö 16:54, är beläget på en svag västsluttning och ett platt markparti. I norr och väster inramas området av en uträtad mindre bäck. En boplatslämning av mer omfattande karaktär dokumenterades inom exploateringsområdets sydöstra del. Lokalen finns inom ett om- råde om 155×115 meter (N–S) motsvarande en area om närmre 17 000 m2. Fornlämningen (ID 10001/RAÄ Tygelsjö 64) är belägen på alv av silt, siltig sand och sand. I de maskingrävda provschakten noterades närmre 40 gropar, vara tio har ett omfång på mellan två och fem meter. Därtill dokumenterades två kulturpåverkade lager. En ansamling med stolphål indikerar huslämningar, möjligen från järnålder. Under fältarbetet påträffades järnföremål som små hästskosömmar, djurben, handslaget tegel av ålderdomlig typ samt keramik som be- döms härröra från efterreformatorisk tid. Tolkningen är att boplatslämningarna i huvudsak härrör från ett tidsspann som sträcker sig från yngre järnålder, över medeltid och till slutet av 1600-talet. Dessa lämningar är belägna ca 100 meter norr om västra delen av Tygelsjö gamla bytomt (enligt geometrisk karta 1707), men bara drygt 50 meter väster om den gamla vägen i nord- syd mellan byarna Västra Klagstorp och Tygelsjö. Inom exploateringsområdets nordöstra del påträffades i de ma- skingrävda provschakten glest utspridda anläggningar av förhistorisk karaktär. Merparten av dessa utgörs av gropar, som kan relateras till en tidigare delundersökt fornlämning (RAÄ Tygelsjö 61) (Hanny 2005). Inför fortsatt exploatering måste en arkeologisk förundersökning utföras av den nyupptäckta fornlämningen med boplatslämningar (ID 10001/RAÄ Tygelsjö 64), belägen på det flacka höjdavsnittet inom planområdets sydöstra del. De spridda anläggningarna inom det nordöstra delområdet motiverar däremot inga ytterligare antikvariska åtgärder.

Väster om Tygelsjö 25 Referenser

Arkiv och kartor Geometrisk Charta öfwer Norre och Södre Wångar till Tygelsjö. Lantmäteristyrelsens Arkiv Arrhenius fosfatkarta 1929–1934 Häradskartan (1913) Länsstyrelsen i Skåne län, Kulturmiljöprogram: www.m.lst.se/kartor Riksantikvarieämbetet, FMIS: www.fmis.raa.se/fmis/ Skånska rekognosceringskartan 1812–1920, blad IW207 och IW208. SGU jordartskarta blad Trelleborg NV / Malmö Sv. Ser. Ae nr. 23.

Tryckta källor Anshelm, G. 1947. Stiftets kyrkor. I: Herrlin, G. (red.) Lunds stift i ord och bild. Stockholm. Andersson, M. & Nilsson, B. 2008. Döserygg – Den skånska myllan gömde sex långdösar. Populär arkeologi. NR 1/2008. Arkeologi i Sverige 1980. Riksantikvarieämbetet och Statens Histo- riska Museer Rapport RAÄ 1983:3. Stockholm. Arkeologi i Sverige 1981. Riksantikvarieämbetet och Statens Histo- riska Museer Rapport RAÄ 1984:3. Stockholm. Arkeologi i Sverige 1987. Riksantikvarieämbetet och Statens Histo- riska Museer Rapport RAÄ 1990:1. Stockholm. Assarsson, H. 1981. Rapprt över undersökning av fornlämningar vid Bäckaforsvägen med förlänning. S10:012. Carlsson, Å. 2002. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Tygelsjö 16:32, 16:45 och 16:49. Malmö Kulturmiljö. MK 101, S10:039. Carlsson, Å. 2005. Rapport över arkeologisk förundersökning med anledning av planerad vattenöverföringsledning mellan Hyllie vattentorn och vattenverket i Vellinge tätort, Malmö och Vellinge kommuner. Malmö Kulturmiljö. MK 251, S10:043. Carlson, Å. 2006: Arkeologisk förundersökning. Vattenledningen. Vattenöverföringsledningen mellan Hyllie vattentorn i Malmö och Vattenverket i Vellinge. V. Klagstorp, Tygelsjö och Hökö- pinge socken, Malmö och Vellinge kommun, Skåne län. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi Rapport 2006:010. Frejd, J. 2004a. Rapport över arkeologisk utredning (steg 1) med anledning av planerad vattenöverföringsledning mellan Hyllie vattentorn och vattenverket i Vellinge tätort, Malmö och Vellinge kommuner. Malmö Kulturmiljö. MK 209, S03:148. Frejd, J. 2004b. Rapport över arkeologisk utredning (steg 2) med anledning av planerad vattenöverföringsledning mellan Hyllie vattentorn och vattenverket i Vellinge tätort, Malmö och Vellinge kommuner. Malmö Kulturmiljö. MK 221, S02:125.

26 Väster om Tygelsjö Grehn, F. 2001. Rapport över arkeologisk förundersökning. Tygelsjö 16:45. Malmö Kulturmiljö. MK 035, S10:033. Grehn, F. 2006. Tygelsjö 41:1. Inför planerad villabebyggelse vid Laavägen. Tygelsjö socken i Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk slutundersökning 2003. Malmö Kulturmiljö enheten för Arkeo- logi. Rapport 2006:074. Hansen, F. 1922. Rapport till Riksantikvarien. SHM 16926. Kopia av originalhandlingar i ATA, Stockholm. Hanny, S. 2005. Tygelsjöbäcken. Rapport över arkeologisk utredning för ny sträckning av Tygelsjöbäcken, Tygelsjö socken, Malmö kommun. Malmö Kulturmiljö 2005. Hård, B. 1984. Inventering av järnåldersmaterial i Skytts och Oxie härad. I: Pugna Forensis - ? Arkeologiska undersökningar kring Foteviken, Skåne 1981-83. Länsstyrelsen i Malmöhus län. Jönsson, K. 1971. Rapport över arkeologisk undersökning av gropar och ev. härd i Tygelsjö, Malmö, Skåne. MHM 4728, S10:009. Jönsson, L. 1997. Kv. Ankaret 1, Tygelsjögården, Tygelsjö. Rapport över arkeologisk förundersökning. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö Museer. Malmö. Kling, J. 1992. Ett vikingatida långhus i Tygelsjö. I: Arkeologi i Malmö. En presentation av ett antal undersökningar utförda under 1980-talet. Stadsantikvariska avdelningen Malmö Museer. Rapport 4. Malmö. Rosborn, S. 1984a. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Medeltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens Histo- riska Museer. Stockholm. Rosborn, S. 1984b. Hököpinge-Pile. Medeltida centralbygd i syd- väst-skåne. I: Pugna Forensis - ? Arkeologiska undersökningar kring Foteviken, Skåne 1981-83. Länsstyrelsen i Malmöhus län. Skansjö, S. 1983. Söderslätt genom 600 år. Bebyggelse och odling under äldre historisk tid. Skånsk senmedeltid och renässans. Skriftserie utgiven av Vetenskaps-societeten i Lund. Lund. Säfvestad, U. 1993. Högen och bygden – territoriell organisation i skånsk bronsålder. I: Larsson, L. (red.).Bronsålderns gravhögar. Rapport från ett symposium i Lund 15.X–16.XI 1991. University of Lund. Institute of Archaeology Report Series No. 48. Lund. s. 161–169. Thörn, R. 1981. Tygelsjö idrottsplats. Rapport. Arkeologisk under- sökning. MHM 6508. Malmö Museer.

Väster om Tygelsjö 27 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-3679-2007. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-54349-07; 2007-10-29. Projektnummer: 10308. Undersökningstid: 31 mars–4 april 2008. Projektgrupp: Bo Strömberg (Projektledare) och Bo Knarrström. Exploateringsyta: 90 000 m2. Undersökt genom provschaktsgrävning: 1 786 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 1e Tygelsjö NÖ, x 6157,26 y 1323,0. Koordinatsystem: RT 90. Dokumentationshandlingar: Digitalt material i form av Intrasispro- jekt 2007:057 förvaras vid Riksantikvarieämbetet UV Syd, Lund. Fynd: Fnr 1–34, inlämnade till Lunds Universitets Historiska Museum (LUHM). LUHM Nr: 31 842.

28 Väster om Tygelsjö Bilagor

Bilaga 1. Sammanställning över arkeologiska undersökningar kring Tygelsjö och Västra Klagstorps samhällen Se även Figur 4.

Tabell 1 – Arkeologiska undersökningar i Tygelsjö socken närmast den gamla bykärnan

RAÄ nr Fornl. Typ Datering Form av arkeologisk undersökning Referens

8:1 Begravningsplats Medeltid Undersökning1922 del av medeltida Hansen 1922, inom Tygelsjö bytomt kyrkogård. 32 gravar dokumenterade. ATA 785/22, SHM 16926 18:1 Boplats Förhistorisk Delundersökt vid arkeologisk ATA 5982/92 utredning 1992 33:1 Boplatslämning inom Yngre järnålder, Flera olika former av antikvariska FMIS Tygelsjö bytomt medeltid, 1500-talet åtgärder inom Tygelsjö bytomt till 1700-talet 33 Boplatslämning inom Vikingatid, över medeltid Delundersökt vid förundersökning Kling 1986a, Tygelsjö bytomt och fram till 1700-talet. och slutundersökning 1985 och Jönsson 1997, s. 4/ 1987, av Kv. Kristinero 2–5. MHM 6856. Bebyggelserester från vikingatid, Arkeologi i Sverige, fram till 1700-talet. över medeltid och 1987, s. 403. 33 Boplatslämningar inom Äldre järnålder Arkeologisk utredning 1992 av Assarsson 1993 / Tygelsjö bytomt Kv. Fjärdingen. Fyra anläggningar MHM 7741 från äldre järnålder. 33 Anläggningar inom Yngre järnålder Arkeologisk förundersökning Kling 1985/ Tygelsjö bytomt inom Kv. Fodret 1985. Tre MHM 6861 anläggningar från yngre järnålder. ? Omedelbart söder om Antikvarisk kontroll 1986 inom Kling 1986b/ Tygelsjö bytomt Sen vikingatid och Kv. Rubanken. Inga lämningar framkom. MHM 6897 ? Gårdslämning omedelbart tidig medeltid Slutundersökning av Kv. Ankaret, Tygel- Jönsson 1997/ norr om Tygelsjö bytomt sjögården, 1996. Lämningar efter gårds- MHM 8491 bebyggelse från sen vikingatid och tidig medeltid på toftmark. Ett hus utgjorde sannolikt ett långhus av trelleborgtyp. 33:2 Boplatslämning inom Medeltid Delundersökt medeltida bytomt. Vid FMIS Tygelsjö bytomt förundersökning år 2005 påträffades inom bytomtens östra del en brunn. Fynden i bestod av tegel, grötfatsskärvor, yngre rödgods, tegel och djurben. 36 Boplatslämning inom Sen vikingatid/tidig Undersökning 1984 vid Sommarlust- Kling 1992/ Tygelsjö bytomt medeltid vägen. Långhus av trelleborgtyp MHM 6718 32×10 meter stort. 37:1 Boplatslämning Förhistorisk Undersökt och borttagen i samband Assarsson 1981 med VA-ledningsarbeten 1981 38:1 Boplats Vikingatid Undersökt och borttagen 1981 Thörn 1981/ MHM 6508 39:1 Boplatsområde Yngre järnålder Undersökt och borttagen 1971 Jönsson 1971/ MHM 4728 40:1 Övrig kulturhistorisk Förhistorisk Undersökt och borttagen vid lednings- Malmö museums lämning, brunn arbeten 1974 arkiv

Väster om Tygelsjö 29 forts. av Tabell 1 – Arkeologiska undersökningar i Tygelsjö socken närmast den gamla bykärnan

RAÄ nr Fornl. Typ Datering Form av arkeologisk undersökning Referens

41:1 Bebyggelselämningar Medeltid Undersökt och borttagen 1980-1981, MHM 6529; Arkeo inom Tygelsjö bytomt del av medeltida bytomt. logi i Sverige, 1980, s. 286–287 41:2 Begravningsplats inom Medeltid Undersökt och borttagen begravnings- MHM 6529; Arkeo- Tygelsjö bytomt plats 1979–1981, med 135 gravar. logi i Sverige, 1980, s. 286–287 47 Bebyggelselämningar Ej äldre än 1600-talet Bebyggelselämningar Samuelsson 1983/ inom Tygelsjö bytomt MHM6672 55:1 Boplatslämning Förhistorisk Undersökt och borttagen 1997 RAÄ dnr 321–1721-2000 56:1 Boplatsområden Neolitikum, yngre brons- Boplatslämning med gårdslämningar, Grehn 2001; ålder, förromersk järn- arkeologisk utredning 1999, förunder- Carlsson 2002 ålder sökning 2001, undersökt och borttagen 2002. 56:2–3 Boplatsområden Förhistorisk Arkeologisk utredning 1999 RAÄ dnr 321-3398-2000 57:1 Boplats Neolitikum, yngre brons- Undersökt och borttagen 2002 Grehn 2003 ålder, romersk järnålder 57:2 Boplats Neolitikum, yngre Undersökt och borttagen 2002 Grehn 2006 järnålder 59:1 Boplatslämning Förhistorisk/Medeltid Delundersökt FMIS 60 Boplatslämning Förhistorisk Undersökt och borttagen inför rät- Hanny 2005 ning av bäck 2005 61 Boplatslämning Förhistorisk Undersökt och borttagen inför rät- Hanny 2005 ning av bäck 2005 62 Boplatslämning Yngre bronsålder, äldre Delundersökt inför byggande av Frejd 2004a, b järnålder vattenledning 2004-05 63 Boplatslämning Yngre bronsålder, äldre Delundersökt inför byggande av Frejd 2004a, b järnålder vattenledning 2004-05

Tabell 2 – Arkeologiska undersökningar i Västra Klagstorps socken närmast den gamla bykärnan

RAÄ nr Fornl. Typ Datering Form av arkeologisk undersökning Referens

8:1 Boplats Förhistorisk Undersökt och borttagen 1910 Lithberg, N. Rapport, 1910, ATA dnr 85/10 10:1 Gravhög Bronsålder Delundersökt 1925. Fynd av bronsdolk Hansen, F.:Rapport, och -ringar. 1925, ATA dnr 2485/25 - 18:1 Boplatslämningar inom Medeltid Delundersökt vid arkeologisk utred- RAÄ dnr 321-3409- Västra Klagstorps ningar 2000 och 2005, samt vid för- 2002 bytomt undersökningar 2000 och 2001. RAÄ dnr 321-1724- Gårdslämningar med spår efter bygg- 2004 nader, lertäktsgropar, diken och brunnar. RAÄ 321-3012-2005 Fynd av äldre och yngre rödgods FMIS 20:1 Boplatslämning Förhistorisk Delundersökt boplats i samband med MHM 6650 ledningsarbeten 1982 51:1 Boplats Förhistorisk, vikingatid Delundersökt FMIS 57 Fynd Förhistorisk Arkeologisk utredning 2000 FMIS 60 Boplatslämning Yngre bronsålder, Delundersökt vid arkeologisk utredning Frejd 2004a, b; äldre järnålder 2004 och förundersökning 2005 Carlsson 2006

30 Väster om Tygelsjö Bilaga 2. Provschakt och anläggningstabeller

Norra delområdet Schakt O200 150 meter långt, 1,8 meter brett och 0,4 meter djupt. Matjord 0,3–0,4 meter tjockt. Alv av ljusbrun siltig lera.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 206 stolphål 0,2 0,15 gråbrun ilt 207 grop 0,5 0,1 gråbrun silt

Schakt O208 147,5 meter långt, 1,8 meter brett och 0,4 meter djupt. Matjord 0,3–0,4 meter tjockt. Alv av ljusbrun siltig lera.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 214 stolphål 0,2 gråbrun silt 215 grop 0,4 0,15 grå silt 216 grop 1,6 0,25 gråbrun silt

Schakt O209 97,5 meter långt, 1,8 meter brett och 0,4 meter djupt. Matjord 0,3–0,4 meter tjockt. Alv av brun siltig lera.

Schakt O213 136,4 meter långt, 1,8 meter brett och 0,4 meter djupt. Matjord 0,3–0,4 meter tjockt. Alv av rödbrun siltig lera.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 210 grop 0,3 grå silt 211 grop 0,5 grå silt 212 grop 1 mörkgrå silt

Schakt O217 102,5 meter långt, 1,8 meter brett och 0,4 meter djupt. Matjord 0,3–0,4 meter tjockt. Alv av brun siltig lera.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 218 grop 0,4 0,15 grå silt 219 grop 0,4 0,17 grå silt 220 grop 0,7×0,5 0,18 grå silt 221 grop 0,5 0,2 mörkgrå silt

Schakt O222 68,6 meter långt, 1,8 meter brett och 0,4 meter djupt. Matjord 0,3–0,4 meter tjockt. Alv av grå siltig lera.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 223 grop 0,5 0,15 mörkgrå silt 224 grop 0,5 0,15 mörkgrå silt, kolpartiklar

Väster om Tygelsjö 31 Schakt O225 148,6 meter långt, 1,8 meter brett och 0,3–0,6 meter djupt. Matjord 0,6 meter tjockt i öster, 0,3–0,4 meter tjockt i mellertsa avsnittet och 0,3 meter tjockt i väster. Alv av brun siltigt lera.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd

226 härd 0,5 sotig silt, kolfragment 227 grop 0,4 0,1 grå silt 228 grop 0,7 0,15 mörksgrå silt 229 härd 1×0,8 0,1 sotig silt, kolfragment 230 grop 0,8×0,7 0,1 grå silt

Schakt O231 6,6 meter långt, 1,8 meter brett och ner till 1,25 meter djupt. Matjord 0,3 tjockt. Vid djupgrävning av provgrop; brungrå lera 0,1 meter tjockt, grå lera 0,6 meter tjockt och i botten grus. Inga spår efter torvlager som skulle kunna indikera gammal våtmark eller vattenspegel.

Schakt O232 30 meter långt, 1,8 meter brett och 0,3 meter djupt. Matjord 0,3 meter tjockt. Alv av ljusgrå lera.

Schakt O234 11,5 meter långt, 1,8 meter brett och 0,4 meter djupt. Matjord 0,4 meter tjockt. Alv av brungul lera.

Schakt O235 58,6 meter långt, 1,8 meter brett och 0,4 meter djupt. Matjord 0,3–0,4 meter tjockt. Alv av brun lera.

Schakt O236 19,2 meter lång, 1,8 meter brett och 0,4 meter djupt. Matjord 0,3–0,4 meter tjockt. Alv av brun siltig lera.

Schakt O237 40,5 meter långt, 1,8 meter brett och 0,35 meter djupt. Matjord 0,3–0,35 meter tjockt. Alv av brun siltig lera. Fynd i schakt; Fnr 26, 27, 28.

Södra delområdet Schakt O238 127,4 meter långt, 1,8 meter brett och 0,5 meter djupt. Matjord 0,4–0,5 meter tjockt. I öster alv av grus, schaktets mellersta avsnitt alv av brun silt och i väster alv av brun siltig lera.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 277 grop 6,8 mörkgrå siltig sand 278 grop 3,4×1,1 mörkgrå siltig sand 279 grop 3,7×1,4 mörkgrå siltig sand Fnr 15, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23 280 grop 0,6 mörkgrå siltig sand Fnr 13, 14 281 grop 0,7×0,5 mörkgrå siltig sand 282 grop 1×1,2 mörkgrå siltig sand 283 grop 0,8 0,2 mörkgrå siltig sand

32 Väster om Tygelsjö Schakt O239 140,1 meter långt, 1,8 meter brett och 0,5 meter djupt. Matjord 0,4–0,5 meter tjockt. I schaktets östra del till 1/5 alv av grus och i åter- stående västra del alv av brun silt.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 269 7,2 mörk gråbrun siltig sand Fnr 8, 9, 10, 11 270 grop 0,5 0,15 mörkgrå siltig sand 271 grop 0,7×0,5 0,15 mörkgrå siltig sand 272 stolphål 0,25 0,2 mörkgrå siltig sand 273 grop 0,5 0,2 mörkgrå siltig sand 274 grop 2×1,5 0,2 mörkgrå siltig sand 275 stolphål 0,2 0,1 mörkgrå siltig sand 276 grop 1,1 mörkgrå siltig sand

Schakt O240 133 meter långt, 1,8 meter brett och 0,55 meter djupt. Matjord 0,3–0,55 meter tjockt. I schaktets öster tredjedel alv av siltig sand, och i dess återstående del mot väster alv av brun silt.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 246 3 mörkgrå sandig silt Fnr 6 247 5 mörkgrå sandig silt Fnr 1, 2, 3, 4 248 grop 0,5 0,1 gråbrun sandig silt 249 stolphål 0,35 0,15 gråbrun sandig silt, sten 250 grop 0,8 gråbrun sandig silt 252 grop 0,5 brun sandig silt 253 stolphål 0,3 0,15 mörkgrå sandig silt 254 stolphål 0,3 0,2 mörkgrå sandig silt Fnr 12 255 stolphål 0,3 0,2 mörkgrå sandig silt 256 stolphål 0,2 0,15 grå silt 257 7,7 stor 0,1 grå silt Fnr 34 258 grop 1 grå silt 259 grop 3 grå silt 260 grop 0,8 0,2 grå silt 261 grop 1×0,8 0,2 mörksgrå silt

Schakt O241 131,5 meter långt, 1,8 meter brett och 0,5 meter djupt. Matjord 0,4–0,5 meter tjockt. Alv av brun silt.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 262 grop 0,8 mörkbrun siltig sand 263 grop 0,6 mörkgrå siltig sand 264 grop 0,3 0,2 mörkgrå siltig sand 265 grop 2,5 mörkgrå silt, kolpartiklar 266 grop 2 mörkgrå silt, kolpartiklar 267 stolphål 0,35 0,2 mörkgrå silt

Väster om Tygelsjö 33 Schakt O242 106,8 meter långt, 1,8 meter brett och 0,55 meter djupt. Matjord 0,4–0,55 meter tjockt. Alv av brun silt.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 301 grop 0,4 0,1 gråbrun sandig silt 302 grop 1×0,6 gråbrun sandig silt 303 grop 1,9×1,4 mörkbrun siltig sand, kolfragment 304 grop 3,4 mörkbrun siltig sand, kolfragment 305 grop 0,8 0,1 mörkgrå siltig sand 306 grop 0,6 0,15 mörkgrå siltig sand 307 grop 1,5×1,4 0,2 mörkgrå siltig sand

Schakt O243 83,7 meter långt, 1,8 meter brett och 0,55 meter djupt. Matjord 0,4–0,55 meter tjockt. I schaktets östra tredjedel alv av sand och siltig sand, och i schaktes återstående västra del avl av brun silt.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 284 lager 1,9 0,2 grå siltig sand 285 lager 10 0,2 grå siltig sand Fnr 7 286 grop 0,5 mörkgrå sand 287 grop 2,5 stor mörkgrå siltig sand 288 grop 0,8 grå grusig sand 289 grop 0,5 grå grusig sand 290 grop 4,15×1,05 grå grusig sand 291 grop 0,8 0,2 grå grusig sand 292 grop 0,9 grå grusig sand

Schakt O244 24,5 meter långt, 1,8 meter brett och 0,6 meter djupt. Matjord 0,45–0,6 meter tjockt. Äldre markhorisont mörk mumös lera 0,2 meter tjockt. Alv av sand och grus.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 294 härd 0,5 0,15 sotig sand, sten, kol 296 lager 18,9 stor 0,2 mörk siltig sand Fnr 24, 25

Schakt O245 5,2 meter långt, 1,8 meter brett och 0,6 meter djupt. Matjord 0,4 meter tjockt, mörk lera 0,2 tjockt, alv av mörkbrun leria.

Schakt O297 9,8 meter långt, 1,8 meter brett och 0,85 meter djupt. Matjord 0,3 meter tjockt, övre kolluvium (Mörkgrå) 0,25 meter tjockt och undre kolluvium (Mörk gråbrun) 0,3 meter tjockt. Alv av brun lera. Fynd i schakt; Fnr 32.

ID Anläggningstyp Storlek (m) Djup (m) Fyllning Fynd 298 dike 0,3 bred 0,2 mörk siltig sand 299 dike 0,4 bred 0,2 mörk siltig sand

Schakt O300 6,75 meter långt, 1,8 meter brett och 0,85 meter djupt. Matjord 0,5 meter tjockt och mörkgrått humöst lager 0,35 meter tjockt. Alv av grus. Fynd i schakt; Fnr 29, 30, 31.

34 Väster om Tygelsjö Bilaga 3. Fyndtabell

Id Fyndnummer Material Sakord Vikt (gram) Antal Övriga uppgifter 10002 1 Keramik Rödgods 21 1 10003 2 Järn Föremål 15 1 10004 3 Bränd lera Tegel 920 1 Handslaget 10005 4 Ben Avfall 22 4 Djurben 10006 5 Bränd lera Tegel 190 6 Handslaget 10007 6 Järn Nit 23 5 Hästskosöm, 3 st. 10008 7 Järn Föremål 5 1 10009 8 Järn Föremål 10 1 10010 9 Järn Föremål 6 1 10011 10 Järn Föremål 42 1 10012 11 Keramik Rödgods 5 2 10013 12 Järn Föremål 18 1 10014 13 Järn Nit 1 1 Spik 10015 14 Bränd lera Lerklining 1 2 10016 15 Järn Hästsko 196 1 Hästsko 10017 16 Järn Föremål 26 1 10018 17 Järn Föremål 51 1 10019 18 Keramik Stengods 54 1 10020 19 Flinta Skrapa 67 2 10021 20 Kvarts Bearbetat 24 1 10022 21 Keramik Kärl 34 1 10023 22 Flinta Avslag/avfall 35 4 10024 23 Flinta Skrapa 52 1 10025 24 Brons Föremål 1 1 Fragment 10026 25 Slagg Slagg 25 9 Fragment 10027 26 Flinta Redskap 60 1 Dolkskaft 10028 27 Flinta Avslag/avfall 30 3 10029 28 Järn Föremål 9 1 10030 29 Flinta Borr 58 1 10031 30 Järn Nit 1 1 Hästskosöm 10032 31 Ben Avfall 10 4 Djurben 10033 32 Ben Avfall 305 16 Djurben 10034 33 Flinta Avslag/avfall 135 17 10035 34 Järn Föremål 45 1

Väster om Tygelsjö 35 UV Syds rapportserie 2008

1. Västervång 2:25 m. fl. Trelleborg och Västra Tommarps snr. AU Bengt Jacobsson 2. Ett härdområde i Påarp, Välluvs sn. AU Sven Hellerström 3. Kyrkheddinge, Nordanå och Grevie–Beden. Kyrkheddenge, Burlöv, Görslöv och Nevishögs snr. AU steg 1 Tyra Ericson 4. I utkanten av S:t Jörgens Hospital. Landskrona. FU Bengt Jacobsson 5. Förhistoriska boplatslämningar vid Dalabadet. Dalköpinge sn. FU och SU Håkan Aspeborg 6. Vattenledning från Norje till Pukavik. Ysane sn. AU och FU Håkan Aspeborg 7. Hunnerup. Lund. FU Håkan Aspeborg 8. Strövelstorp 9:3 m. fl. Strövelstorps sn. AU Thomas Andersson 9. Köpingebro 8. St. Köpinge sn. AU Tyra Ericson 10. Östra Ramlösa, framtida utbyggnadsområde. Helsingborgs stad och Välluv sn. AU Thomas Andersson 11. Maglarp 24:2 Maglarps sn. AU Bengt Jacobsson 12. Utbyggnadsområde Vintrie. Bunkeflo sn. AU steg 2 Bengt Söderberg 13. Döserygg - område 11:2. Håslövs sn. FU Magnus Andersson & Björn Nilsson 14. Östra Grevie, Östra Grevie sn. AU Tyra Ericson 15. Trafikplats Österleden-Fältarpsvägen. Helsingborg. FU & SU Håkan Aspeborg 16. Väster om Tygelsjö. Tygelsjö sn. AU Bo Strömberg