Praktik Och Teori Nr 3/2002 • Malmö
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
MALMÖ • PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2002 MALMÖ HÖGSKOLA Praktik och teori 3/2002 • Malmö ISSN 1104-6570 1 www.lut.mah.se Våra hemsidor på nätet och den tryckta skriften kompletterar varandra. På nätet hittar du konferenser, seminarier och lik- nande dagsaktuella saker. Kalendariet uppdateras ständigt. Praktik och teori och olika skrifter finns också på nätet i pdf- format. Dessa kan läsas med Acrobat Reader som kan hämtas hem gratis på nätet. Prenumerera på pappersutgåva För prenumeration kontakta Anette Persson, Gemensam administration och service (GAS), tel 040-665 80 69, fax 040-665 82 25 [email protected] 2 Innehåll Redaktionen Förord 5 Mikael Stigendal Bryr sig Malmö högskola om malmöborna? 8 Helena Smitt Ut i samhället för att förstå det – självfallet också högskolans uppgift Intervju med Mikael Stigendal 16 Kent Andersson Malmö högskola kan inte slå sig till ro 20 Margareta Popoola Så konstrueras Malmös identitet 26 Cesar Vargas Min del i Malmö och Högskolan 47 Mikael Mattesson Vad har Malmö högskola och kulturlivet ihop? 52 Daniel Tjäder Malmö svänger men skulle kunna svänga ännu mer 56 Gunilla Konradsson-Mortin och Eva Olsson Stans bästa dateingplace!!! Är det så studenterna ser på Stadsbiblioteket eller … 64 Johan Book Låt studenterna knyta an till framtida arbetsgivare under utbildningstiden på ett helt annat sätt än idag 70 Jan-Olof Jönsson Stadsbyggnadsvisionen om högskolan som interagerande med Malmö 77 Birthe Pedersen En självklarhet i staden 84 Lars Berggren, Mats Greiff, Roger Johansson Så knyts Malmös invånare ihop med högskolan 92 Annika Karlsson Med andra ögon 110 3 Förord almö – kan man säga det så enkelt. Det är nämli- Mgen staden som sådan med sin befolkning, struk- tur, historia, bakgrund, nutid och framtid som är utgångspunkten för detta nummer av Praktik och teori. Redaktionen bestämde sig för ett att skapa ett nummer som speglar hur Malmö tas om hand av Malmö högskola. Hur syns stadens erfaren- heter inne i grundutbildning och forskning på Malmö högskola? Och vad är det som inte Redaktion syns? Detta är självfallet ingen lätt uppgift att skildra och du får bara ett axplock. Men, vi Stefan Bresche, har också försökt att vända på perspektiven fotograf och bett en rad företrädare för Malmö att skil- dra hur de idag ser på Malmö högskola. Vilka Helena Smitt, är förtjänsterna, samarbetsprojekten, fall- redaktör groparna och farhågorna framöver? ”Bryr sig Malmö högskola om malmöborna” Vill du bidra med ett frågar en skribent provocerande och menar eget inlägg? att malmöbornas erfarenheter, resurser och Skicka artiklar till engagemang syns för lite på högskolan. Kommunalrådet Kent Andersson menar i en Helena Smitt artikel att ”Malmö högskola kan inte slå sig [email protected] till ro”. Han menar att det ständigt krävs ett ifrågasättande av den egna kunskapens värde. Malmö högskola Och visar högskolan tillräckligt tydligt att den Lärarutbildningen lever i takt med det omgivande samhället? Låt Praktik och teori studenterna vara ute och praktisera hos framtida arbetsgivare under utbildningstiden 205 06 Malmö på ett helt annat sätt än idag är utgångspunk- ten för ett annat inlägg av en tidigare student. Ansvarig utgivare: I artikeln ”Så knyts Malmös invånare ihop Olle Holmberg med högskolan” visar tre historiker hur stadens historiska utveckling används i grund- 5 utbildningen. Det handlar bl.a. om den medeltida staden, den framväxande industristaden och vårt 1900- och 2000-tal. Du får också en ung chilenares syn på hur han hamnade på Malmö högskola och hur han nu känner sig mentalt rustad att förändra samhällets syn på invan- drare. ”Stans bästa dateing place” är rubriken på en artikel som tar upp hur stadsbiblioteket och högskolan samarbetar. ”Så konstrueras Malmös identitet” är rubriken på en annan artikel. I ”Med andra ögon” intervjuas en rysk geolog om sin syn på hur hon hamnat på Malmö högsko- la och hur hon nu steg för steg blir en del av det svens- ka samhället. Du får också en byggnadsantikvaries och en översikts- planechefs åsikter om vad högskolans byggnader, per- sonal och studenter betytt för staden. Och vad högskolan kan betyda på sikt. Du får också i flera artiklar kulturlivets syn på Malmö högskola. ”Vad har Malmö högskola och kulturlivet ihop?” är rubriken på den ena. Den andra tar sitt avstamp i Malmös klubbliv och menar att ”Malmö svänger men skulle kunna svänga ännu mer.” I det här numret gör vi ingen uppdelning mellan tema, debatt och utblick. Som vanligt är variationen mellan artiklarna stor vad gäller stilar och angreppssätt, vilket bottnar i skribenternas skiftande utgångspunkter, vär- deringar och förhållningssätt. Nästa nummer av Praktik och teori har som rubrik ”Synliggöra”. Vill du bidra med artiklar vill vi se dem i början av januari 2003. Det kan också vara reaktioner på tidigare publicerade artiklar i Praktik och teori. I redaktionsrådet ingick: Elisabeth Aquilonius, K3 Ylva Gislén, K3 Jette Guldborg, BIT Annika Karlsson, LUT Mikael Matteson, HS Jonas Otterbeck, IMER Helena Smitt, LUT 6 Besök gärna vår hemsida: www.lut.mah.se 7 Mikael Stigendal Bryr sig Malmö högskola om malmöborna? Hur integreras det som händer i Malmö in i högskolan? Det räcker inte med organisationer som EnSam och Ruc och alla klargöranden att högskolan etablerat kontakter med det omgivande samhället. Ska högskolan vara bra för Malmö måste också malmöbornas erfarenheter, resurser, engagemang m.m. tas på allvar och användas inne i grundutbildning och forskning. Högskoleledningen skulle må bra av att starta en diskussion om Malmö. Högskoleledningen måste anlägga ett samhällsperspektiv på vilka parallella och ibland motstridiga utveck- lingar som sker i Malmö. Då först blir högskolan till nytta för malmöborna. almö högskola verkar vara bra för sina studenter. MDet framgår av Högskoleverkets stora enkät- undersökning Studentspegeln. Drygt 15.000 studenter från 33 universitet och högskolor över hela landet har deltagit. I flera avseenden sätter studenterna höga betyg på Malmö högskola. Det ser bra ut! Men ambitionerna var högre än så. Malmö högskola skulle också vara bra för Malmö. Det kan väl tyckas gå hand i hand med att vara bra för studenterna. Visst, men faktiskt bara delvis. Långt ifrån alla studenter kommer från Malmö och långt ifrån alla stannar kvar. Och de som kommer från Malmö är inte vilka som helst. De bär med sig nånting av just Malmö. Här bor de. Här kanske de har växt upp. Liv som just staden Malmö möjliggör men också sånt som tvingas fram har satt sin prägel på dem. I åtminstone ett avseende vill Malmö högskola förhål- la sig till detta. Man ska inte vara bra för vilka studen- ter som helst. Målet är att försöka rekrytera en hög andel studenter med utländsk bakgrund. Och etnisk mångfald kännetecknar verkligen dagens Malmö. I detta avseende tar man hänsyn till att Malmö är just Malmö. Särskilda erfarenheter och sätt att se på livet Men Malmö och malmöborna i alla andra avseenden då? Den etniska tillhörigheten är ju inte bara statistisk. Den står för nånting, kanske särskilda erfarenheter eller 8 sätt att se på livet. Och det gäller även alla oss andra, vi som inte har utländsk bakgrund. Vi har nåt och gör nåt. Vad jag försöker säga är att Malmö består av så mycket mer än potentiella studenter. Och vilken betydelse får detta ha för Malmö högskola? Jag blev mycket glad när beslutet togs om att starta en särskild högskola i Malmö. Men samtidigt lite oroad. Skulle det nu komma hit en massa fubickar till akademik- er och tro sig veta bäst? Hit till arbetarrörelsens gamla hemstad med alla sina stolta traditioner? Kanske kastar jag sten i glashus. Är ju själv akademiker. Men under alla mina år inom forskningen har jag försvarat bety- delsen av livet utanför universiteten. Människorna runt om i staden har mycket erfarenheter, kunskaper och fun- deringar. Det finns så mycket kreativitet och fantasi. Akademiker vet inte alltid bäst Akademiker vet inte alltid bäst. Inlärningen till aka- demiker kan mycket väl också innebära en avlärning. I samma takt som man lär sig renodla användningen av det skrivna språket kanske man lär sig av med andra kommunikationsformer, t.ex. kropps- och bildspråk. Tankar kan mycket väl formaliseras, vilket kanske får en att se lite längre åt vissa håll men blockerar en från att se åt andra. Kanske tappar man i empati. Det kan få en att förespråka djävulska nedskärningar utan förståelse för de mänskliga konsekvenserna. Hur skaffar man sig då det bästa vetandet? Ja, inte bara genom att läsa böcker eller lyssna på sina lärare. Teorier i all ära, de är viktiga, men erfarenheten utgör också en så viktig inspirationskälla till kunskap. Och prövningarna. De lär man sig mycket av. Just erfaren- heter och prövningar finns det så mycket av i Malmö. Men tillåts det ha nån betydelse för Malmö högskola? Saknas diskussion om hur högskolan ska bli bra för malmöborna Det föranleder mig att vända på frågan om vad som ska vara bra för vad. Har Malmö fått bli bra för Malmö högskola? Det tror jag krävs för att Malmö högskola ska bli bra för Malmö. Malmö högskola kan bara bli 10 bra för Malmö om Malmö tillåts bli bra för Malmö hög- skola. Det måste hänga ihop. Men detta saknas det diskussioner om. Nähädå, skulle säkert en del invända. Det talas myck- et om den s k ”tredje uppgiften”. Med det menas att Högskolan ska ”samverka med det omgivande samhäl- let”. En särskild enhet har tillsatts som heter EnSam (Enheten för Samverkan med det omgivande samhället). Enligt en artikel av Annika Karlsson i Praktik & Teori 1/2002 (s 54) syftar EnSam till att ”stödja entreprenörs- andan hos lärare, forskare och studenter och underlätta etablering av kunskapsföretag”. Enhetens anställda ser sig själv som kontaktmäklare. Vems samhällssyn? Men ska EnSam då också driva en utveckling av synen på Malmö? Är det nåt som Malmö högskola överhuvud- taget har intresserat sig för? Var förs egentligen diskus- sionerna om vad Malmö är för nånting? Var utvecklas synsätten som kan ligga till grund för vidare satsningar? Intrycket jag får är att EnSams satsningar i stor utsträck- ning inriktas på företag.