Landskapsarkeologi Och Tidig Medeltid Några Exempel Från Södra Sverige Thomasson, Joakim; Anglert, Mats
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Landskapsarkeologi och tidig medeltid några exempel från södra Sverige Thomasson, Joakim; Anglert, Mats 2003 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Thomasson, J., & Anglert, M. (Red.) (2003). Landskapsarkeologi och tidig medeltid: några exempel från södra Sverige. (Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8°; Vol. 41). Almqvist & Wiksell. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 LANDSKAPSARKEOLOGI OCH TIDIG MEDELTID 1 2 ACTA ARCHAEOLOGICA LUNDENSIA Series in 8°, No. 41 LANDSKAPSARKEOLOGI OCH TIDIG MEDELTID – NÅGRA EXEMPEL FRÅN SÖDRA SVERIGE Uppåkrastudier 8 3 Uppåkrastudier nr 8 Acta Archaeologica Lundensia Series in 8o, No. 41 Redaktör Mats Anglert och Joakim Thomasson Grafisk formgivning och omslag Thomas Hansson Bildframställning Författarna där inget annat anges Tryckeri Daleke Grafiska AB, Malmö 2003 Distribution Almqvist & Wiksell International Box 7634 S-103 94 Stockholm © Författarna och Institutionen för Arkeologi och Antikens Historia 2003 ISSN 0065-0994 ISBN 91-22-01994-4 Publikationen finansieras inom projektet Samhällsstrukturen i Sydsverige under järnåldern som stöds av Riksbankens Jubileumsfond. Omslaget vill illustrera platsens och landskapets föränderlighet över tid och i betydelse utifrån variationen bland några föremål från Uppåkra. 4 INNEHÅLL 5 Mats Anglert & Joakim Thomasson INLEDNING 7 Maria Lindell & Joakim Thomasson ”TELL ME MORE” 13 Om karaktären av kulturlagerkonstruktionen i Uppåkra i jämförande och tematiska perspektiv Anna Lihammer KUNGEN OCH LANDSKAPET 71 Funderingar kring förändringar i västra Skåne under sen vikingatid och tidig medeltid Mats Anglert UPPÅKRA 115 Bland högar, ortnamn och kyrkor Lars Jönsson & Torbjörn Brorsson OXIE I SYDVÄSTRA SKÅNE 145 En plats med centrala funktioner Anna Lihammer DET CENTRALA LANDSKAPET 225 Elitära miljöer i östra Blekinge under vikingatiden och den tidiga medeltiden 6 INLEDNING Av Mats Anglert & Joakim Thomasson 7 Föreliggande bok är del av projektet Samhällsstrukturen i Sydsverige under järnåldern. En av de viktigare frågorna inom detta rörde riksenandet och kristianisering med omvandlingen av järnålderns landskap till ett medeltida. Med medeltiden som infallsvinkel initierades delprojektet Järnålderns sam- hällsstruktur sett ur ett medeltida perspektiv. Tanken var att delprojektet skulle blicka tillbaka utifrån en medeltidsarkeologisk horisont och att studi- erna skulle utföras av medeltidsarkeologer. Att röra sig över traditionella disciplin- och periodgränser ansågs kunna fördjupa förståelsen av omvand- lingen och överbrygga den fiktiva gräns som uppstått inom arkeologin. Utgångspunkter Texterna i Landskapsarkeologi och tidig medeltid utgår från ett föränderligt landskap och relationen mellan de ingående komponenterna eller platserna. En komplex utveckling har legat till grund för att platsers betydelse har varierat och haft olika varaktighet. Under den senare järnåldern och den tidiga medeltiden har det existerat en hierarki mellan platser och bebyggelser, vilket de senaste årens arkeologi med tydlighet visat. Platser har befunnit sig på olika nivåer i samhället. Varaktigheten har också varierat oberoende av platsernas betydelse. Järnåldersboplatsen i Uppåkra har haft stor betydelse under mycket lång tid även om dess innehåll skiftat, medan andra platser med centrala funktioner tycks ha existerat under mer begränsade tider. Samma variation har även präglat den mer ordinära, kringvandrande bebyggelsen. Föränderligheten sker på olika nivåer i samhället. För landskapsstudier är det nödvändigt att skilja mellan de längre konjunkturerna, av både lång och medellång varaktighet, och de enskilda händelserna. Utgångspunkten är att ett landskap i sig rymmer vissa förutsättningar samtidigt som det påver- kas och formas av de ideologiska, sociala, politiska och ekonomiska strukturer- na. Dessa medför mer eller mindre långsiktiga tidsflöden, vilka kan, men behöver inte alltid, påverkas av enskilda händelser. Synen på landskapet som flerdimensionellt och komplext får även konsek- venser för synen på omvandlingen av likartade kultursammanhang. Om- vandlingen från vikingatiden till medeltid är ett sådant och för boken centralt 8 exempel. Helt nyligen har existensen av en gemensam vikingakultur ifråga- satts av Fredrik Svanberg. Han menar i sin avhandling om gravskicket i Sydskandinavien, att de regionala skillnaderna i begravningsritualen var allt- för stora för att man skall kunna tala om en gemensam vikingatida kultur. Av betydelse är även i vilken grad den framväxande kristenheten har påver- kat utvecklingen. Kristianiseringen har varit ett utdraget förlopp, där den nya religionens påverkan har varierat mellan olika områden. På samma vis är det vanskligt att tala om en enda medeltida kultur. Den tidiga medeltiden har inte i lika hög grad varit territoriell som den senare. Historikern Lars Hermansson har visat att personliga relationer under äldsta medeltid har spelat en stor roll, vilket troligtvis även präglat den yngre järnålderns sam- hälle. Likaså har en reglering eller omstrukturering av bylandskapet skett vid olika tider. Övergången mellan järnålder och medeltid kan med andra ord beskrivas som en utdragen process, där flera olika förlopp har pågått parallellt. För- ändringarna framträder även på olika sätt beroende på vilken nivå i samhäl- let som studeras. Både den yngre järnåldern och den äldre medeltiden har karakteriserats av ett uttalat hierarkiskt samhälle. Elitens särställning har i mångt och mycket grundats på egendomar, och de har intagit en central position i samhället. Formaliseringen av de för medeltiden så karakteris- tiska samhällsgrupperna som adel, borgare och präster skedde först ett stycke in i medeltiden. Ungefär samtidigt framträder landborna eller arrendebönder- na, vilket hänger samman med försvinnandet av den ofria arbetskraften i form av trälar och slavar. Det nya källäget när det gäller undersökta centralplatser och storgårdar från järnålder och tidig medeltid har medfört att tydliga paralleller med en europeisk tidig medeltid kan skönjas. Med utgångspunkt i att flera gemen- samma drag har kunnat konstateras, framförallt vad gäller urbanisering och aristokratisering, kan Sydskandinavien sägas ha ingått i en ”europeisk” ut- veckling. Någon enhetlig europeisk utveckling har dock inte förelegat, snara- re framstår förhållandena i Sydskandinavien som variationer av denna utveck- ling med grundläggande likheter. Utifrån ett sådant perspektiv faller den syd- skandinaviska utvecklingen även in i den nordvästeuropeiska periodiseringen 9 av medeltiden. Perioden från folkvandringstid till omkring 1200, är alltså ur detta perspektiv att betrakta som en period med gemensamma varaktiga strukturer. Bokens upplägg I Landskapsarkeologi och tidig medeltid har platsen och landskapet kring järnåldersboplatsen och byn Uppåkra tagits som utgångspunkt för studier av framför allt ett sydvästskånskt landskap under tidig medeltid. Upplägget av boken börjar med studie av kulturlagerkonstruktionerna på boplatsen ur landskapsperspektiv. Därefter följer två artiklar som placerar Uppåkra i olika regionala och kommunikativa kontexter. Avsikten är skapa olika förståelse- horisonter för platsens roll i större samhälleliga processer. Samma perspek- tiv finns i de följande artiklarna, fast med utgångspunkt i andra platser och landskap. Bokens artiklar har olika teoretiska synsätt och utgångspunkter, och kan upplevas delvis motsägelsefulla. Detta gäller inte minst synen på kontinuitet och förändring. Vissa författare ser kontinuitet och varaktighe- ter i den samhälleliga utvecklingen, där andra ser betydande förändringar. Detta beror inte bara på skiftade teoretiska utgångspunkter, utan till lika stor del på andra källmaterial och landskapsavsnitt. Det finns även skillna- der när det gäller studiernas empiriska detaljeringsgrad. De platsrelaterade artiklarna bygger på omfattande och detaljerade empiriska genomgångar av tidigare opublicerade material, och som sådana har det ett publiceringsvärde i sig självt. De landskapsrelaterade artiklarna fokuserar huvudsakligen på mer övergripande tematiska perspektiv. Men boken har gemensamma referenspunkter i en kontextuell arkeologisk idétradition. Den inledande artikeln, skriven av Joakim Thomasson och Maria Lindell, problematiserar kulturlagerkonstruktioner, med fokus på Uppåkraboplatsen. Inledningsvis diskuteras begreppet ’kulturlager’, hur det definieras, hur det har används inom järnålders- respektive medeltidsarkeologin, samt hur frekvent kulturlager är på järnåldersbosättningar