DOCSLIB.ORG

Sockens Skolkrönika Box 180 69 100 21 Stockholm 18 AV AUGUST ISAACSSON

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sockens Skolkrönika Box 180 69 100 21 Stockholm 18 AV AUGUST ISAACSSON ,/~. 1'j • 8 ~T i3 1971 \ !(, !::_(P).,' / ARSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 124 Ur Vittinge Expedieras /rån Föreningen /ör svensk undervisningshistoria Sockens skolkrönika Box 180 69 100 21 Stockholm 18 AV AUGUST ISAACSSON Kr 30:- FöRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA Sktfnska Centra/tryckeriet, Lund 1969 .ARSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA BOKSERIE GRUNDAD A V B. RUD. HALL OCH UTGIVEN AV F O R E N J N G E N F O R S V E N S K U N D E R V I S N I N G S H I S TO R I A ARGÄNG L 1970 VOLYM 124 UNDER REDAKTION AV GUSTAF KALEEN Ur Vittinge Sockens skolkrönika AV AUGUST ISAACSSON Innehåll Introduktion . 5 Notiser om prästerskap och tidiga försök att få till stånd barn- undervisning i Vittinge 9 Kyrkolagen 1686 och dess föreskrifter om \mdervisningen . 13 Kyrka och undervisning i Vittinge 1712-1722 . 17 Kampen mellan ortodoxiens enhetskrav och pietismens reformsträ- vanden 20 Ortodoxiens enhetskrav 20 Pietismen 21 Allmän undervisningsplikt införes 22 Konventikelplakatet 1726 24 Religionsstadgan 1735 27 Prästerskap, kyrka och undervisning i Vittinge vid 1700-talets mitt 28 En kapellan som blev en besvikelse 28 Prostvisitation påkallad av församlingen JO Visitator ingriper mot vidskepelse 34 Prosten Norrström d.ä :s andra visitation i Vittinge 35 Barnalärare anställes 1748 37 Anders Hagander anställes som ordinarie klockare 42 Klockaren får två biträden som småskollärare 43 Striden om kyrkans utbyggnad 1752-1754 44 Kungl. cirkuläret 1768 ang. förbättring av undervisningsverket på landet och dess handläggning i Vittinge-orten . 47 Sockenstämman i Vittinge 21.7.1768 47 stiftss tyrelsens åtgärder 50 Länsstyrelsens åtgärder 51 Kontraktsprostens handläggning a v ärendet 51 Uppsala domkapitels utlåtande 52 Landshövding Malmerfeldts utlåtande 54 Resultatet av regeringens initiativ 1768 55 Ett decennium med ambulatorisk skola i Vittinge . 51 Sockenstämma 21.7.1776. Beslut att anställa skolmästare 58 Donation av skolmästarboställe 60 Prosten Lyman dör och komminister Sepelius blir kyrkoherde 63 Ekonomisk kris för skolan 1786 66 l i11opr ir.1 t.1ol111t.. 10! O~O.:It.l01 Sepelius' diktamen med föddaring till skolans nedläggning 69 3 Klockarvalet 1787 . 73 Introduktion Olof Ahlström blir klockare 78 skolmästarens boställe och ekonomiska villkor 79 Prästmöte i Arkestiftet 1797 . 82 Kyrkoherde Sepelius tar initiativ till återupprättande av skolan . 84 Sockenstämma 26.8.1798 85 Lärarval 1798 87 Anmälan av skolan hos landshövdingeämbetet 87 Rapport till domkapitlet 88 Sepelius' skolordning för Vittinge församling (VSO) . 90 Några anmärkningar till VSO 98 De första årtiondena av 1800-talet . 104 Mera om skolmästarens boställe och ekonomiska villkor 106 1830-talet . · · · · · · · · · 110 Orgel verk i kyrkan 110 En grov stock, tio och en halv tum i lilländan, och ett gravöl 1812 Nykterhetsundervisning 112 i en liten stuga i Säby har givit uppslaget till denna bok. Beredskapsåtgärder mot koleran 114 Ny lärare tillsättes 1833 117 Under arbetet med Pehr Janssons dagbok, som nu finns tryckt i Nytt skolhllS uppföres 1835 118 Svenska Landsmål 1968 under titeln En vittingebondes dagboksan­ Ny undervisningsmetod 120 teckningar 1795-1830, väckte det min undran, att Jansson i april Siwlans tillstånd vid slutet av 1830-talet 120 1800 talar om en stock till Skolmästar:huset och i januari 1812 om 1840-talet . 122 gravöl i Scholegården. Enligt dessa anteckningar bör ju en skola ha Reglemente för Vittinge skoldistrikt 1843 124 Sociala åtgärder för att stödja undervisningen 125 funnits i Vittinge vid 1800-talets början. Jag kunde emellertid på Sockenskolans arbetsresultat . 127 länge inte finna någon sådan omnämnd i litteraturen. Förteckning över bilagorna I-XXIII 131 I del II av verket Uppland (1908) ingår en utförlig och ganska 173 Några ordförklaringar detaljerad redogörelse av L. M. Bååth för bildningsanstalter i Upp­ Förkortningar . 173 land i äldre tid, men där saknas varje uppgift om Vittinge och, egen­ Litteratur . 174 Otryckta källor 175 domligt nog, hela Södra Fjärdhundra kontrakt; det förefaller som Bildregister 175 om ett tillfälligt misstag beträffande landskapsgränsen föranlett ute­ slutningen. Svenska folkskolans historia II (1942), som lämnar en rad exempel från Uppland på primitiva skolförhållanden omkring år 1800, tiger om sockenskolan i Vi ttinge, ehuru den åtminstone sedan 1800 var fast och väl organiserad. Torpson (1888) saknar uppgifter från ärkestiftet vid 1800-talets början. Författarna till de nu nämnda verken åberopar alla 1812 års uppfostringskommittes handlingar men har tydligen förbigått vad som där finns om Vittinge. I dessa anträf• fades nämligen den utförliga redogörelse för Vittinge sockenskola av 1798, vilken nu är tryckt som bilaga B till ovannämnda dagboksan­ teckningar. Senare fann jag också hos Westling (1900) ett par korta omnämnanden av Vittinge skola, men han är oviss om den förskriver sig fråi1 1798 eller 1770-talet. 4 s Sedan jag i Uppsala domkapitels arkiv påträffat en av kyrkoherde på att författaren så länge levat med och fördjupat sig i de gamla Sach. Sepelius 1798 utarbetad skolordning för Vittinge, som fast­ akterna, att tidens uttryckssätt fallit sig naturliga, även där citations­ ställts och fått lovord av domkapitlet, vidare uppspårat några data tecken på grund av nödvändiga omflyttningar icke lämpligen kunnat för ett par skolmästare i Vittinge under senare delen av 1700-talet, användas. lockade det mig att söka klarlägga sockenskolans framväxt, helst den tycktes vara den enda fasta sockenskolan i hela Fjärdhundraland vid Vid återgivning av handskrifterna har bokstavstrohet i regel åsyf~ 1800-talets början. Jag tänkte då närmast på en utgivning av visita­ tats. När det gällt valet mellan stor och liten bokstav, måste jag dock tions- och sockenstämmoprotokoll samt själva skolordningen med bekänna att jag ofta känt osäkerhet, då flera av skrivarna inte skilt på de olika tecknen. Särskilt gäller detta K och k. Vid citat i löpande härtill hörande urkunder. Emellertid visades från Vittinge i samband med utgivningen av text har däremot stavningen i allmänhet moderniserats. Så har också Pehr Janssons dagbok ett sådant intresse för den antydda uppgiften, skett med någon längre skrivelse från 1800-talets mitt, men då har bl.a. genom förhandsbeställning av ett betydande antal exemplar av detta särskilt anmärkts. Interpunktionen har försiktigt förenklats i den planerade skriften, att jag fann det angeläget att söka foga in avsikt att underlätta läsningen. En del förkortningar har helt eller akterna i en för lekmannen tillgänglig historisk ram. delvis upplösts utan att detta särskilt typografiskt markerats. För att denna bakgrundsteckning skulle fylla det avsedda ända• Ordet Majestät har genomgående förkortats Maj:t. Tunnor, Tunna, målet, var det nödvändigt att göra framställningen tämligen bred. (tunnor, tunna) har ofta förkortats T:r, T. (t:r, t.). Där det varit Som skolan och undervisningen under hela den tid som här är i fråga svårt att avgöra om särskrivning eller sammanskrivning åsyftats, ingår i kyrkans verksamhet, har jag tagit med en del uppgifter röran• har sammanskrivning i allmänhet föredragits. Att handskrifterna de kyrkliga förhållanden av lokalhistoriskt intresse, även om de legat med tysk stil ofta haft namn och vissa lånord återgivna med latinska utanför huvudlinjen i min framställning. bokstäver har icke typografiskt angivits. Upphöjningar av typen 4o Av gammalt fanns i Vittinge vid sidan av kyrkoherden en annan har satts 4:o. viktig makthavare, nämligen ägaren av Skattmansö sätesgård, som Då många av de utnyttjade handskrifterna varit bundna så, att vid 1700-talets mitt behärskade drygt 31 procent av socknens hem­ delar av ord, stundom hela ord, dolts genom bindningen och måst man. Om pastor samarbetade med denne, tycks dessa i .allmänhet ha suppleras ur sammanhanget, har det supplerade satts inom klammer, fått församlingen med sig. Åtminstone före Karl XI:s reduktion och där minsta tvekan om läsningen synts mig kunna råda. enväldets införande synes Lago von Yxkull d.ä. på Skattmansö täm• Fotnoter har jag så mycket som möjligt sökt undvika genom att i ligen självständigt ha dirigerat tillsättningen av de kyrkliga tjäns• texten ta in nödvändiga hänvisningar och förklaringar, då s~ behövts terna i församlingen även emot ärkebiskopen och domkapitlet. Utan inom parentes eller klammer. Till sist har jag dock funnit det behöv• stöd från Skattmansö hade kyrkoherden svårt att genomdriva sina ligt att mot bokens slut sammanställa ett antal ordförklaringar i önskningar. Skrivelser från medlemmar av familjen von Yxkull på alfabetiska ordning. Skattmansö har varit en givande källa för tiden före 1763. En ann'(tn För tiden 1758-+-1803 saknas husförhörslängder för Vittinge, vil­ värdefull källa för kännedom om förhållandena i bygden i äldre tid ket försv~rat arbetet, särskilt kontrollen av vissa data rörande per­ utgör visitationsprotokollen, som särskilt för vissa perioder är rikt soner. Med anledning härav har en del namn och personuppgifter givande och där även skolans upprinnelse och utveckling kan spåras. medtagits, vilka eljest saklöst kunnat förbigås. Där min framställning verkar ålderdomlig och egenartad, vilket den förmodligen i en del fall kommer att göra, beror detta till en För många lokala uppgifter har jag att tacka kyrkvärden Paul del på en avsiktlig strävan att på en och annan punkt rädda över Andersson i Vittinge, som med vänligt intresse följt mitt arbete. något av de åldriga urkundernas stämning och atmosfär, till en del Bland de institutioner, som jag st~r i tacksamhetsskuld till
Load more

Recommended publications
  • Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
    SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala .
    [Show full text]
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Nyhetsbrev 323 Äldre Rara Böcker 19:E Mars 2019
    ANTIKVARIAT MATS REHNSTRÖM antikvariat mats rehnström nyhetsbrev 323 äldre rara böcker 19:enyhetsbrev mars 2019 305 moderniteter 25 september 2017 Jakobsgatan 27 B | Box 16394 | 103 27 Stockholm | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 Jakobsgatan 27 nb | e-post:Box 16394 [email protected] | 103 27 Stockholm | www.matsrehnstroem.se | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 e-post: ö[email protected] torsdagar |15.00–18.30 www.matsrehnstroem.se öppet torsdagar 15.00–18.30 fter ett långt uppehåll kommer här årets första nyhetsbrev. Det innehåller som Hej! vanligt 25 nykatalogiserade poster, denna gång med äldre rara böcker från 1539 E till 1865. Den äldsta boken är en tidig upplaga av Johannes Boemus berömda och mångaetta gånger nyhetsbrev omtryckta kulturhistoria innehåller 25 Omnium nykatalogiserade gentium mores, böcker leges och & ritussmåskrifter. Från samma sekelfrån är förstaantikvariatets upplagan avdelning av Thietmar moderniteter. av Merseburgs Denna medeltida gång är tyska temat krönika, konst och vilken tillhörtkonsthantverk Gustav III. Frånfrån nästaperioden århundrade 1885–1965 finns med den start engelska i opponenternas översättningen utställ - avD Johannes Schefferus The history of Lapland tryckt 1674 och 1700-talet är rikt ningskatalog Vid Seinens strand. Yngst är ett vernissagekort från Moderna museet. representerat med verk av bland andra Anders Berch, Anders Chydenius, Jonas Flera kataloger dokumenterar konst och konsthantverk som visades på olika stora Hallenberg, Abraham Sahlstedt och Eric Tuneld samt av den vackra dukatupplagan svenska och internationella utställningar, som Stockholm, 1909, Malmö 1914, Göte- av Sveriges rikes lag tryckt 1780. Atterbom och Tegnér i fina band tillhör urvalet från borg 1923, Paris 1925, Chicago 1933 och Paris igen 1937.
    [Show full text]
  • Medeltidskyrkornas Modernisering Analyserar 1900-Talets Kyrkorestaurer- Ingar Främst Ur Ett Arkitekturhistoriskt Perspektiv
    ANNA ELMÉN BERG Landets medeltidskyrkor har under tidernas gång omprövats, omvärderats och omgestaltats. Under 1900-talet fanns både ekonomiska förutsättningar och moderniseringsvilja. Särskilt under efterkrigstiden undergick många kyrkor restaureringar som syftade till att modernisera dem. Medeltidskyrkornas modernisering analyserar 1900-talets kyrkorestaurer- ingar främst ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv. Modernitet och föränd- ringar i samhälle och kyrkoliv bildar bakgrund till de faktiska åtgärder av antikvarisk eller nyskapande art som dessa kyrkobyggnader blev föremål för. Särskilda fallstudier ägnas de åtta stenkyrkor i Luleå stift som räknar sitt ursprung till senmedeltiden. I dagens situation ställs allt högre krav på kyrkobyggnadernas anpassning till en mer flexibel användning med nya inslag. Det krävs därför att både den kyrkliga och den antikvariska praktiken kontinuerligt tar ställning till dessa miljöer samt till olika tiders gestaltningar och inredningar. Mot den bak- grunden är det angeläget att kunskapen omkring dem ökar. Anna Elmén Berg (f. 1962) är fil. dr i konstvetenskap och antikvarie vid Piteå museum. Boken är resultatet av forskningprojektet Medeltidskyrkor- nas modernisering, vilket har bedrivits vid Konstvetenskapliga institutio- nen, Uppsala universitet, inom Forum för forskning kring de kyrkliga kul- turarven (FFKK). Projektet har finansierats av Kungl. Vitterhetsakademien och Konstvetenskapliga institutionen och volymen ingår som nr 3 i FFKK:s skriftserie. Arcus sacri inom Acta universitatis upsaliensis.
    [Show full text]
  • Universitetet Som Arena
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 97 Universitetet som arena av Carl Frängsmyr 2013 © Carl Frängsmyr och Uppsala universitet 2013 ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8600-6 Formgivning och sättning: Martin Högvall och Petra Wåhlin, Grafisk service, Uppsala universitet Bildredaktör: Liv Karlsson Enbom, Södra tornet kommunikation AB Huvudtexten satt med Berling Antiqua Tr yck: Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås, 2013 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, 751 20 Uppsala Innehåll Förord ........................................................................................................................................... 13 Inledning ..................................................................................................................................... 15 17–18 maj 1887 Invigningsfestligheterna ....................................................................................................... 31 10 april 1888 Bjørnstjerne Bjørnson om sedlighetsfrågan ................................................................. 35 3 mars 1889 Andakter i universitetet ...................................................................................................... 37 27 mars 1889 Brandes, Sahlin och tankens frihet ................................................................................. 39 4 september 1889 Orientalistkongressen på besök ....................................................................................... 41 28
    [Show full text]
  • The Most Reverend Walter Obare Omwanza the Presiding Bishop of the Evangelical Lutheran Church in Kenya (ELCK) Gothenburg, Sweden February 5Th, 2005
    Sermon at the Ordination of Bishops for the Mission Province of the Lutheran Church of Sweden The Most Reverend Walter Obare Omwanza The Presiding Bishop of The Evangelical Lutheran Church in Kenya (ELCK) Gothenburg, Sweden February 5th, 2005 WHY ARE WE HERE TODAY? The date of February 5th, 2005, will have its permanent place in the future history of Lutheranism. On this very day, the Mission Province within the Lutheran Church of Sweden received three bishops. On the same day, Lutheran Christians in the Lutheran churches in Sweden and Finland received new ordained pastors who are to serve them with the Word of God and the Holy Sacraments. In all this that we have accomplished here in Gothenburg, the passage of the Epistle of St. Paul to the Ephesians has, once again, been realized, "When he ascended on high, he led captives in his train and gave gifts to men" (Eph. 4:8). This date of February 5th, 2005, naturally raises the question, why are we here having arrived from various parts of the wide world? Why us, from Africa, Eastern Europe, Germany, Scandinavia and North America? This question can be addressed to us even with a certain degree of indignation. The same question can also be asked out of perplexity and embarrassment. But we should not forget either, that there are Lutheran Christians in Sweden and Finland who can answer this question with the deepest thankfulness. Their prayers have been heard as was heard the request from Macedonia to St. Paul: "Come over and help us!" (Acts 16:9).
    [Show full text]
  • Svensk Teologisk Kvartalskrift
    SVENSK TEOLOGISK KVARTALSKRIFT ÅRGÅNG ii HÄFTE 2 INNEHÅLL Sid. O lof Lin t o n : Den paulinska forskningens båda huvudproblem .. i i j Folke H olmström : Tre utkast till en eskatologisk totalsyn ............ 142 G un n a r W estin : Ett närmande mellan Protestant-episkopalkyrkan i U. S. A. och svenska kyrkan ................................................................... 167 Teologisk litteratur: D ick H elander : Den liturgiska utvecklingen i Sverige under 1800- talet. I. Tillkomsten av 1811 års kyrkohandbok, av Yngve Brilioth 192 A rthur C. H eadlam : Christian Theology, The Doctrine of God, av Gustaf Aulén ............................................................................................... 196 W illiam T emple: Nature, Man and God, av Sven Edvard Rodhe 199 Fragments of an Unknown Gospel and Other Early Christian Papyri, av Hugo Odeberg .............................................. 204 Ur tidskrifterna ................................................................................................... 208 LUND C. W. K. GLEERUPS FÖRLAG DEN PAULINSKA FORSKNINGENS BÅDA HUVUDPROBLEM AV DOCENT OLOF LINTON, UPPSALA vå huvudfrågor ha i olika varianter och kombinationer behärskat Tden senare Paulus-forskningen: Frågan om Pauli plats i urkristen­ domens historia och frågan om enheten i Pauli teologi — för kort­ hetens skull nedan kallade den kyrkohistoriska och den teologiska frågan. Båda ha med principiell klarhet och med full insikt om deras inbördes samband ställts av F. Chr. B aur (Paulus, der Apostel Jesu Christi, 1845, “1866 —7 , Das Christentum und die christliche Kirche der drei ersten Jahrhunderte, 1853, ;i 1863 ). Efter det hegelska sche­ mat: tes, antites, syntes, betraktar Baur det urapostoliska, petrinska evangeliet som tes, paulinismen som antites och den gammalkatolska kyrkan som syntes. Denna idé, som vill vara nyckeln till förståelsen av urkristendomens hela historia, korresponderar med en enhetlig syn på den paulinska teologien.
    [Show full text]
  • Even Ballangrud Andersen
    Makt og maktsentre i vikingtid og middelalder Maktsentre på Østlandet fra ca. 800 til 1200 e. Kr. i Snorre og arkeologiske kilder Even Ballangrud Andersen Masteroppgave i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie Universitetet i Oslo Vår 2012 1 Forord Jeg må selvfølgelig først takke min veileder professor Jon Vidar Sigurdsson for uvurderlig hjelp underveis i skrivingen av denne oppgaven. Takk også til medstudenter fra masterstudiet ved UiO og til kollegaer både ved Kommunearkivet i Fredrikstad og i Fredrikstad kommune ellers som har vært hjelpsomme og/eller har vist interesse for mine studier og undersøkelse. Kart over de mest kjente stormannsgårdene i vikingtidens Norge. Kilde: Kartet er hentet fra Kleivane (1981:129) og hans oversikt over lendmannsgårder i Norge. 2 Innholdsfortegnelse: 1. Maktstrukturene – undersøkelsens rammeverk – side 4 1.1 Problemstilling – side 4 1.2 Teoretisk fundament og rammeverk – side 6 1.3 Metode – side 8 1.4 Historiografi – side 9 1.5 Kilder – side 14 1.5.1 Skriftlige kilder – side 14 1.5.2 Arkeologiske kilder – side 17 1.5.3 Kildekritikk og de skriftlige kildene – side 19 2. Maktstrukturer og maktsentre i Østfold – side 22 2.1 Østfold og dets maktsentre i Snorre – side 23 2.1.1 Snorre forteller – side 23 2.1.2 Konkluderende bemerkninger til Snorres Østfold – side 32 2.2 Maktsentre i indre og ytre Østfold – side 33 2.2.1 Alvheim og Vingulmorkriket – side 33 2.2.2 Kongsgården Alvheim og dens omland – side 43 2.2.3 Alvheim og rikssamlingen – side 49 2.2.4 Maktsenteret Alvheim og vikingtidens stormanssamfunn – side 53 2.3 Maktsenteret Borg – side 55 2.3.1 Borg – side 56 2.3.2 Tingsted – side 57 2.3.3 Kirkens tilstedeværelse i Borg – side 57 2.3.4 Borg - maktsenter i middelalderens norske kongedømme – side 60 3.
    [Show full text]
  • SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 Med Särskild Hänsyn Till Seminarierna I Uppsala, Härnösand Och Göteborg
    . - l l l ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA. ., 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund l FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ' ( Uppsala Universitetsbibliotek Il Bläsenhusbiblioteket \• SVENSKA KYRKAN OCH )i [ : f. c fp) FOLKSKOLESEMINARIERNA E: 1842-1968 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXXIII 1993 VOLYM 173 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund Hornmage a Marianne - amour © Sven J Enlund och Föreningen för svensk undervisningshistoria ep ouse patience ISBN 91-85130-45-1 - institutrice ISSN 0347-8461 Reprocentralen HSC Uppsala 1993 Abstract Innehåll Enlund, S.J.,1993. Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg. (The Church of Sweden and the training-colleges 1842-1968 with special regards to the colleges in Uppsala, Härnösand and Göteborg). Årsböcker i svensk undervis­ ningshistoria 173. Uppsala 1993. Abstract 6 The Swedish public state training-colleges (folkskoleseminarierna) worked from 1842 till 1968. This treatise deals with the origin, rise, developement and liquid­ Förord 9 ation of these educational institutions in their relation to the Church of Sweden. The first elementary school regulation in 1842 also stated that one training­ l. Övergripande problem och frågeställningar 11 college was to be erected in each one of the twelve cathedra! towns of the country and in the capita!. Here the three training-colleges of Uppsala, Härnösand and a. ~elationen mellan Svenska kyrkan och utbildningsväsendet 11 Göteborg are ehosen as representative.
    [Show full text]
  • Ärkebiskop Under Händelserika År
    Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2008:2 ”Tills du återupprättat helgedomarna” Skara stiftshistoriska sällskap ger nu ut ytterligare en bok De fl itigast anlitade arkitekterna under denna tid var Axel i sin skriftserie, nr. 37. Titeln är: Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. ”Tills du återupprättat helgedomarna.” Kyrkorestaure- Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kun- ringar i Västergötland 1920 – 1960. Författare är Bygg- skapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinven- nadsantikvarie Robin Gullbrandsson. tering har skapat och som fi nns inlagt i Riksantikvarie- ämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen Den undersökta perioden omfattar restaureringar under tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av perioden 1920 – 1960. De är många. Bara under åren 1934 byggnaderna i sig själva. -39 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-52 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna. av nyskapande renoveringar. Om denna betydande epok fi nns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaure- Boken omfattar 208 sid. och är rikt ill. Bilden visar S:t ringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska Olofs kyrka i Falköpings interiör vid kyrkans senaste kyrkorummen. renovering. J A Ekman - Ärkebiskop under händelserika år När västgötasonen Johan August Ekman i Ekman vid Skara gymnasium och avlade januari 1901 tillträdde som ärkebiskop år 1865 mogenhetsexamen med goda befann sig Svenska kyrkan i ett svårare betyg.
    [Show full text]
  • Register 2011
    Svensk Pastoraltidskrift – kyrkligt forum REGISTER FEMTIOTREDJE ÅRGÅNGEN FEMTIONDE ÅRGÅNGEN 20082011 Svensk Pastoraltidskrift – Kyrkligt forum SPTutkommer varannan vecka Redaktör och ansvarig utgivare Nr 1–6: Björn Fyrlund, komminister, teol. dr, Varberg. Nr 7–26: Bengt Holmberg, prof.em., Vallmov. 20, 439 62 Frillesås. Tel. 0736-75 01 77, 0340-65 35 81. E-post: [email protected] Redaktion Kjell Petersson, prost, teol. dr., Hässelby; Ylva Willborg, teol. kand., Älmhult; Anders Brogren, prost, Falkenberg; Markus Hagberg, komminister, Varnhem; Rolf Pettersson, komminister, S:t Pauli, Göteborg (från nr 8). Kansli SPT, Box 2085, 750 02 Uppsala. Tel. 018-51 09 86, månd., onsd. och fred. kl. 10–12. Post om tidningen sänds till boxadressen ovan eller till [email protected]. Texter för publicering sänds till redaktören: [email protected]. Fasta medarbetare Niklas Adell, komminister, Landeryd, Linköping. Olof Andrén, prost, teol. dr., Uppsala. Oloph Bexell, professor, Uppsala. Christian Braw, komminister, docent, Slätthög. Gustav Börjesson, prost, Sätila. Birgitta Carlquist, konsulent, Vingåker. Jan Carlquist, prost, Vingåker. Åke Eldberg, kyrkoherde, Mariannelund. Anna Greek, fil.dr., univ. lektor, Färjestaden. Sture Hallbjörner, prost, teol.lic., Ytterby (nr 1–20). Marco Aldén, komminister, Bunkeflo. Bo Johanneryd, komminister, teol.dr, Markaryd. Yngve Kalin, komminister, Hyssna. Hans Karlsson, prost, Harestad. Berth Löndahl, kyrkoherde, Bunkeflo, Malmö. Kerstin Marelius, teol. kand., fil. mag., Uppsala. Carl Henrik Martling, f. överhovpred., docent, Stockholm. Anna Greta Norén, rektor, teol. kand., fil. mag., Piteå. Folke T. Olofsson, kyrkoherde em., docent, Rasbo, Uppsala. Dag Sandahl, komminister, docent, Löttorp. Carl Strandberg, domprost em., docent, Strängnäs. Sr Gerd Swensson, Te Deum, Slågarp. Karl-Erik Tysk, kyrkoherde, Ovansjö. Prenumeration sker endast å tidskriftens PlusGiro 60 05 25-0.
    [Show full text]
  • 23-24/2010 I Mitrornas Skuggspel CH Martling
    1 I mitrornas skuggspel C H Martling försöker dra sig till minnes… Del I SPT:s redaktion har bett förre överhovpredikanten, doc. Carl Henrik Martling, Stockholm – tillika en av SPT:s fasta medarbetare – att teckna ned sina hågkomster kring turerna vid de tillsättningar där Martlings namn varit aktuellt. Artikeln publiceras i två delar. Biskopsvalet i Luleå 1965 Den 8 juli 1965, några dagar efter min fyrtioårsdag överraskades jag av att möta mitt eget dystra anlete på Svenska Dagbladets första sida. Bredvid mig log domprosten Stig Hellsten med hela sitt glada ansikte. Det handlade om biskopsvalet i Luleå efter Ivar Hylander. Tidningen utlovade med sedvanlig journalistisk dramatik, att det skulle bli en »hård match» mellan den »folkkyrklige» Hellsten och mig, som lanserades som »de högkyrkligas» kandidat. Dessa hade givit upp hoppet att få Gustaf Adolf Danell utnämnd sedan han åtta gånger hade refuserats av de politiska makthavarna. Tidningen meddelade, att jag skulle ha omkring 2/3 av stiftets präster bakom mig. En annan tidning hade rubriken »Rundkragar och lågkyrkliga slåss om Luleås biskopsstol». Situationen komplicerades av att det var första gången som den nya biskopsvalslagen tillämpades, vilket innebar att de prästerliga rösterna balanserades av lika många lekmannaröster, vilket gav tillfälle till stora överraskningar. Men för min del hade en tjugoårig biskopsvalscirkus tagit sin stillsamma början. Det visade sig snart, att SvD hade felbedömt opinionsläget under de nya förutsättningarna. Något »slagsmål» blev det aldrig. Provvalen och den allt livligare debatten förpassade mig ganska omgående till den s.k. »avbytarbänken», vilket jag var förberedd på och inte hade något emot. På förslaget uppfördes Stig Hellsten, Olaus Brännström och Per-Olof Sjögren, närmast följda av Karl-Gunnar Grape, mig själv och Ebbe Arvidsson.
    [Show full text]