Franskundervisningen I Sverige Fram Till 1807
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
120. Carl Holm, Fridtjuv llerr, och folkhögskolan 1969: 121. Gustaf Sivg.~rd, Ur Växjö stifts folkundervisningskrönika 122. Lennart Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895-1909 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 1970: 123. Uno Träff, Bidrag till Villstads skol- och kulturhistoria 124. At~gust l Sr!acsson, Ur Vittinge skolkrönika 148 1971: 125. Lennart Bobman (mg.), Ett landsortsläroverk Studier kring Vi5by Gymnasium 1821-1971 126. Berättelser om de Allmänna Svenska Läraremötena 1852, 1854 och 1863 1972: 127. Elof Lindälv, Om fynden på vinden i Majornas växelunder• visningsskola 129. Två studier i den svenska flickskolans historia: G1mhild Kyle, Elisabet Hammar Svensk flickskola under l 800-talet. Gunnar H errström, Frå• gor rörande högre sko!utbildning för flickor vid 1928 års riksdag 1973: 129. 'IXIi/helm Sjöstrand, Freedom and Equality as fundamental Educational Principles in Western Democracy. from John Franskundervisningen Locke to Edm\md Burke 130 Thor Nordin, Växchmdervisningens allmänna utveckling och i Sverige dess utformning i Sveri ~ e till omkring 1830. 1974: 131. Comenius' självbiografi 132. Yngwe Löwegren, Naturaliesamlingar och naturhistorisk un dervisning vid läroverken fram till 1807 1975: 133. Henrik Elmgren, Trivialskolan i Jönköping 1649-1820 134. Elisabeth Dahr, Jönköpings flickskolor 1976: 135. Sven Askeberg, Pedagogisk reformverksamhet. Ett bidrag U odervisningssituationer och lärare till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 136. Klasslärarutbildningen i Linköping 1843-1968. 137. Sigurd Astrand, Reallinjens uppkomst och utveckling fram till 1878 1977. 138. Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929-66. Kjellbergska gymnasiet 1966-72 139. lngar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige. Tiden före 1850 140. Thorbjörn Lengborn, En studie i Ellen Keys pedagogiska tän• o-. kande främst med utgångspunkt fr1n "Barnets lhhundrade". .-. .... 1978: 141. MattiA Sainio, DissertMionen und Orationen der Univer:rität 00 Dorpat 1632- 1656. -o 142. Gustaf Kaleen, Fackundervisningen vid våra folkskolesemi -l 1 r.- tl-~o.qi5ka - -;;-titutionen narier 1865-1914. Up '~nln Uroivcr i:e! 1979: 143. Arvid G:son Elg, Härnösands gymna9iebibliotek 1790. 144. Felix Innetgård, En skolkavalkad. 1980: 145. Karl Larsson, Från C - skolan till Prästgymnasiet 146. Elisabeth Dahr, Sveriges högre flickskolors lärarförbund och dess föregångare. 147. Johan Jacob Ho!mbetgs Anteckningar af Händelser. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK dervisningshistoria 2 Uppsala - '"' ~~ "n. T.r-. EN F Ö R SVENSK UNDERVISNING SHISTORIA ~o 21 4 ARs Il\ llll 11111111 l~lllll lIII ll~ llll III\ llllllllllll \11111111\\ \l r K -Tryck l 16000 001165157 E:kc(p) s UPPSALA UNIVERSITET PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN BIBLIOTEKET F ranskundervisningen i Sverige fram till 1807 U odervisningssituationer och lärare ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA BOKSERIE GRUNDAD AV B. RUD. HALL OCH UTGIVEN AV FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXI 1981 VOLYM 148 UNDER REDAKTION AV BJÖRN SJÖVALL Slutförd och tryckt med bidrag från Humanistisk - samhällsvetenskapliga forskningsrådet Elisabet Hammar F ranskundervisningen i Sverige fram till 1807 U odervisningssituationer och lärare ITET STOCKHOLM - UPPSALA 1981 Innehåll Inledning . 9 l. Det franska språket i Sverige ............................ 13 l.l. Utbredning och omfattning ...................................... 13 1.2. Behovet av franskundervisning .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 17 1.3. Franskan i det officiella undervisningssystemet . 18 1.4. Utvägar för att lära sig franska .................................. 19 2. Hemundervisningen ............................................... 22 2.1. Franskfödda lärare .............................................. 25 2.1.1. Informatorer ............................................. 25 2.1.2. Guvernanter ............................................. 27 2.1.3. Beljänter och andra tjänare ............................... 30 2.2. Icke franskfödda lärare . 32 2.2.1. Informatorer . 32 2.2.2. Guvernanter . 36 2.2.3. Föräldrar, släktingar och andra ........................... 38 3. Skolorna ................................................... 41 3.1. Skolor för adeln och för militär undervisning . 41 3.2. Privatskolor och utbudet av fransklektioner . 47 3.2.1. Privata »allmänna>> skolor med mer än 25 elever . 50 3.2.2. Utländska församlingsskolor ............................. 53 3.2.3. Privata »allmänna>> skolor med mindre än 25 elever . 55 3.2.4. »Franska>> skolor ........................................ 61 3.2.5. Slutord om de privata skolorna ........................... 65 3.2.6. Utbudet av fransklektioner ............................... 66 3.3. De offentliga skoloma och de fattiga elevernas utvägar . 68 ISBN 91 85130 21 4 3.3.1. Gymnasier ............................................... 72 3.3.2. Trivialskolor och andra större skolor . 74 © Elisabet Hammar och Föreningen för svensk undervisningshistoria 3.3.3. Mindre skolor . 77 Uppsala 1981 HK-Tryck 3.3.4. Slutord om de offentliga skolorna . 80 3.3.5. Övriga vägar till kunskaper i franska . 83 Sättning Infograf ----·········--· 4. Universiteten . 85 4.1. Den officiella undervisningen.................................... 87 4.1.1. Införandet av språkmästare . .. .. .. .. .. 87 4.1.2. Språkmästarnas villkor .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 88 4.1.3. Språkmästarnas kompetens .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 90 4.1.4. Språkmästarnas elever . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 91 4.1.5. Undervisningen . 92 4.1.6. Språkmästarna i franska vid Uppsala akademi............ 93 4. L 7. Lärarna i franska vid Lunds akademi .. .. .. .. .. .. .. .. 99 4.1.8. Språkmästarna i franska vid Åbo akademi ................ 103 4.1.9. Språkmästare i franska i Dorpat och Pernau ............. 106 4.1.10 Språkmästarna i franska vid Greifswalds akademi ....... 106 4.2. Den privata undervisningen i universitetsstäderna . 107 5. Resorna ............................................................. 114 5.1. Frankrike ...................................................... 116 5.1.1. Paris .................................................... 116 Inkvartering ........................................... 118 Lärare ................................................ 120 Riddarakademier .................................... .. 122 5.1.2. Landsorten ............................................. .. 123 Lärare ................... , ............................ 125 5.2. Övriga Europa ................................................ .. 126 5.2.1. Tyskland ................................................ 126 5.2.2. Nederländerna .......................................... 127 5.2.3. Övriga länder ........................................... 129 5.3. Krigsgänst och uppdrag i Frankrike ............................ 129 Slutord 131 Noter ................................................................... 137 Källor och litteratur ................................................ 161 Namnregister . 179 Förkortningar In edning A Autografsamlingen i Briesbergsarkivet Ea Briesbergsarkivet på Riksarkivet. KB K ungliga biblioteket. LUA Lunds universitets arkiv. Undervisningen i franska i Sverige under 1600- och 1700-talen RA Riksarkivet. tilldrar sig ettsärskilt intresse av flera anledningar. F ör det första intog SSA Stockholms stadsarkiv. det franska språket en särställning i Europa vid denna tid och betrak tades på många håll, inte minst i Sverige, som ett andra modelsmål för UUB Uppsala universitetsbibliotek. de högre befolkningsskikten. Den språkskicklighet som uppnåddes ÅSU Arsböcker i svensk undervisningshistoria. var inte sällan mycket god. F ör det andra måste franskkunskaper, på grund av franskans starka förankring som umgängesspråk bland de styrande klasserna, ha spelat en socialt betydelsefull roll och förmod ligen bland annat använts som ett av medlen att uppnå en högre position i samhället. F ör det tredje gavs under hela denna period av franskans expansion och segertåg ingen officiell undervisning i det språket helt och hållet inom det offentliga undervisningssystemet En studie av franskundervisningen måste därför samtidigt ge en skäligen täckande bild av formerna för tidens inofficiella undervisning. Undersökningar om franskundervisningen under denna tidsperiod eller delar av den har utförts när det gäller Tyskland, England, Holland och P o len 1• Undervisningen i tyska och engelska i Sverige under samma tid har kartlagts, men i dessa avhandlingar är huvud vikten lagd vid en senare tidsperiod och privatundervisningen berörs sparsamt2 . vad beträffar den omfattande privatundervisningen, vare sig den skedde helt utom eller nära knuten till en offentlig institution, har den hittills inte ägnats mycket forskning. Förutom vad som nämns i några få översiktsverk3 och några volymer i denna skriftserie, som behandlar manliga privatläroverk och adelssöners fostran4, finns en ännu icke publicerad studie av den undervisning som bedrevs i nära anslutning till de publika skolorna5. N ågon undersökning som gäller till exempel hemundervisning föreligger således inte. Svenskars utrikesvistelser har däremot lockat fler forskare6. Frågeställningarna som varit aktuella under det forskningsarbete vars resultat nu till en del presenteras har varit följande: 9 l. V ar och när har undervisning eller inlärning skett, under vilka rörde barn, ofta kvinnor och inte så sällan utländska medborgare. former och i vilken utsträckning? Ytterligare en omständighet, som är av språkmetodisk art, bidrar till 2. Vilka var eleverna, vilken samhällsklass tillhörde