Sjuttonhundratal 2006 2007

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Sjuttonhundratal 2006 2007 Inlaga 2007-03-30 09.25 Page 1 Sjuttonhundratal 2006 2007 JONAS NORDIN: Inledning | 3 PATRIK WINTON: Enighetens befrämjande och fäderneslandets förkovran: religion och politik under frihetstiden | 5 PASI IHALAINEN: Svenska kyrkan och det moderniserande nationella tänkandet 1789–1810 | 25 ARNE BUGGE AMUNDSEN: Paucitas, simplicitas, gravitas: individ, samvittighet og orden i dansk-norsk ritualdebatt i første del av 1700-tallet | 49 MICHAEL BREGNSBO: Kirkegangen og kirkekampen: udfordringerne til kirke og gejstlighed i de sidste årtier af 1700-tallet og den danske præstestands håndtering af dem | 66 CAROLA NORDBÄCK: Längtan efter visshet: en studie av trossynen inom den lutherska ortodoxins föreställningsvärld | 85 TOMAS MANSIKKA: Vetenskap och upplysning inom den tidiga pietismen: några ledmotiv till adeptskapets historia | 110 ANN ÖHRBERG: En hjärtats pedagogik: synen på barnet, lära och lärande inom svensk herrnhutism | 128 KRISTER ÖSTLUND: Några nedslag i disputationsväsendet under 1700-talet – exemplet Johan Ihre | 151 RECENSIONER: GILLES BANCAREL, Raynal ou le devoir de vérité. 168; MARGARETA BJÖRKMAN, Catharina Ahlgren. Ett skrivande fruntimmer i 1700-talets Sverige. 171; JAKOB CHRISTENSSON (RED.), Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. 172; LARS LJUNGSTRÖM, Georg Haupt. Gustav III:s hovschatullmakare. 174; ANNE BEATE MAURSETH, Opplysningens sjonglør. Denis Diderot 1713–1784. 175 SÄLLSKAPETS EGNA ANGELÄGENHETER | 178 VERKSAMHETSBERÄTTELSE | 178 STYRELSENS SAMMANSÄTTNING | 178 MEDLEMSMATRIKEL | 179 ANVISNINGAR FÖR FÖRFATTARE | 181 MEDVERKANDE I DENNA ÅRGÅNG | 182 Inlaga 2007-03-30 09.25 Page 2 Sjuttonhundratal Utgiven av Sällskapet för 1700-talsstudier med medel från Riksbankens Jubileumsfond Redaktör: Jonas Nordin Redaktionskommitté: Margareta Björkman, Jakob Christensson, Hans Helander, Bo Lindberg Copyright: Sjuttonhundratal och författarna Grafisk form: Dick Claésson Tryck: GTC Print AB, Luleå ISSN 1652-4772 Inlaga 2007-03-30 09.25 Page 3 Inledning Jonas Nordin Inom forskningen är Europas 1700-tal allmänt känt som en brytnings- eller övergångs- tid. Många samhällsfenomen började då få en skepnad som gör dem igenkännbara för nutidsmänniskan. Seklet fascinerar i retrospektiv genom att bära prägel av gamla tanke- världar samtidigt som den nya tidens inbrott förebådas. Detta förhållande utgör både en lockelse och en fara för forskaren. Vi söker gärna rötterna till vår nutid i 1700-talet, men samtidigt är det lätt att överbetona de framåtblickande tendenserna. Fastän vi kan finna spåren av moderna fenomen i seklets sociala utjämningstendenser, i vetenskapliga fram- steg, i en radikaliserad politisk debatt, i en allt mer sekulariserad världsbild, så är det också lätt att överbetona den samtida betydelsen av alla dessa strömningar. Trots allt härskade ännu l’ancien régime på de flesta områden. Till de faktorer som brukar få karakterisera Upplysningen räknas allmänt fram- växten av ett modernt vetenskapligt förhållningssätt och en tilltagande sekularisering, det senare dels i form av en avmystifierad världsbild, dels i form av kritik mot den världsliga kyrkan. För alla som studerat perioden är det samtidigt uppenbart att världs- bilden ännu inte förändrats på djupet och hos de bredare lagren. Religionen genomsy- rade både samhällstänkande och privatmoral, den utmanades samtidigt av folkliga före- ställningar om en magisk och besjälad värld och den rationalistiska vetenskapen var långtifrån hegemonisk. Utifrån moderna föreställningar kan detta te sig motsägelsefullt, men 1700-talsmänniskan var inte annorlunda än dagens: meningsbrytningar fanns då som nu mellan grupper och individer och liksom i dag kunde den enskilde finna ord- ning och sammanhang i tankesystem som inte behövde vara logiskt fullt konsistenta. Under temat tro och vetande vill årets utgåva av Sjuttonhundratal få dessa frågor belys- ta ur olika aspekter. Som bidragen visar kunde tro och vetande ibland stå som motpo- ler medan begreppen andra gånger var varandras förutsättningar. Uppsatserna lämnar exempel från en rad områden och berör frågor om religion och politik, om religiösa ritu- aler och förhållandet mellan kyrka och stat, om konfrontationen mellan luthersk-orto- doxa trosföreställningar och pietism, om 1700-talets disputationsväsende och en hel del annat. Inlaga 2007-03-30 09.25 Page 4 Sjuttonhundratal | ⁄ Ambitionen med Sjuttonhundratal är att vara ett betydelsefullt forum för tvärveten- skapligt utbyte av kvalificerad forskning om 1700-talet. När många discipliner med skilda akademiska kulturer skall samsas under ett tak är det angeläget med sakkunnig kontroll. För kvaliteten på bidragen borgar inte minst de lektörer som i tysthet gör ett viktigt arbete genom att anonymt granska bidragen. Normalt genomgår uppsatserna inspektion av två lektörer, varav åtminstone den ena skall vara verksam i ett annat land än författaren. Redaktören vill härmed uttrycka sin tacksamhet för deras nedlagda mödor! Årets utgåva av Sjuttonhundratal har en tydlig nordisk dimension, vilket är mycket glädjande. Sällskapet för 1700-talsstudier har systerföreningar i samtliga nordiska län- der och för närvarande förs diskussioner om ett fördjupat samarbete kring en gemen- sam årsskrift. Om eller när denna kan lanseras är ännu inte klart, men föreliggande volym utgör ett starkt argument för värdet av en sådan vidgad samverkan. Jonas Nordin Inlaga 2007-03-30 09.25 Page 5 Enighetens befrämjande och fäderneslandets förkovran: Patrik Winton religion och politik under frihetstiden INFÖRANDET AV 1719 ÅRS REGERINGSFORM innebar att ett nytt politiskt system etable- rades i Sverige. Tillsammans med nästföljande års revidering av grundlagen, Ulrika Eleonoras och Fredrik I:s konungaförsäkringar samt riksdagsordningens antagande 1723 lades grunden till en politisk ordning där riksdagen tog kontrollen över rikets finans-, försvars- och utrikespolitik och där kungamakten fick en begränsad politisk roll. En av grundbultarna i denna ordning var – precis som det hade varit sedan början av 1600-talet – religionen och då specifikt den lutherskt ortodoxa läran. I både 1719 och 1720 års regeringsform stadgade den första paragrafen att enighet i religionen var den främsta grundvalen till rikets upprätthållande och goda sammanhållning samt att religi- onen skulle hållas ren och försvaras mot alla sorters kätteri och annat våld. För alla delar av statsapparaten och det politiska systemet var detta centrala mål att verka för i den dagliga verksamheten. Religionen och det politiska styrelseskicket var på så sätt tätt sammanbundna i en enhet som skulle vårdas och försvaras från irrläror. På samma sätt som man inte fick klandra den existerande författningen fick man inte kritisera den lut- herska ortodoxin. Religionens starka ställning och betydelse för den politiska ordningen innebar att den grupp i samhället som hade till uppgift att förklara och sprida kunskap om det reli- giösa budskapet bland invånarna hade en framträdande rang med egna privilegier och representation vid riksdagen. Prästernas främsta företrädare – biskopar, domprostar och professorer – hade stort inflytande i samhället och i politiken och måste på så sätt betraktas som en del av 1700-talets politiska elit. Deras formella position inom kyrkan förstärktes av personliga och informella band till övriga delar av eliten, vilket innebar att de ledande prästerna hade ett betydande stöd bland andra grupper i samhället. Ett resultat av denna starka ställning blev att prästerna lyckades få gehör för begränsningar av andra trosinriktningars och religiösa idéers möjligheter att få fotfäste i riket. Genom konventikelplakatet från 1726 och religionsstadgan från 1735 befästes den lutherska ortodoxin som officiell ideologi, och enighet, ordning och prästernas predikomonopol fick en än starkare betoning. Inlaga 2007-03-30 09.25 Page 6 Sjuttonhundratal | ⁄ Politiken riktades främst mot de pietister som framför allt i Stockholm hade bör- jat samlat människor kring sig efter det stora nordiska krigets slut. Pietisterna, som i många fall var präster inom kyrkan, använde en emotionell predikostil där den indivi- duella frälsningen och det personliga ansvaret betonades. Därmed kom man i konflikt med den etablerade teologin och dess främsta företrädare. Som Peter Ericsson har fram- hållit var kyrkan starkt förknippad med kriget och de legitimeringsförsök som gjordes från landets predikstolar. Därför kan man se pietismen som en proteströrelse mot kyr- kans ledande män och den politik de hade företrätt. Rörelsen fick dock svårt att få något verkligt inflytande i riket på grund av de politiska åtgärderna som infördes. Den lutherska ortodoxin försvarades således av både präster och andra grupper i samhället. Dessa enighetssträvanden är i ett komparativt perspektiv tämligen unika. I varken Holland, Preussen eller Storbritannien bedrevs nämligen någon liknande politik. Där accepterades snarare pluralismen inom religionens område och i en del fall uppmuntra- des den även från statligt håll. I exempelvis Preussen, som växte fram som en tolerant stat i religiöst hänseende, fann judar och hugenotter en fristad och den konservativa pie- tismen fick en ledande roll inom statsförvaltning, kyrka och utbildning. Frågan man därför ställer sig är varför just den svenska staten och den svenska politiska eliten var så mån om att upprätthålla den ortodoxa läran, medan man i till exempel Storbritannien inte gjorde det. Vad var det som gjorde att ortodoxin fick så stor betydelse för just den svenska politiska ordningen? Eller är frågan möjligen felställd? Det kanske fanns en de facto större
Recommended publications
  • Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
    SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala .
    [Show full text]
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Nyhetsbrev 323 Äldre Rara Böcker 19:E Mars 2019
    ANTIKVARIAT MATS REHNSTRÖM antikvariat mats rehnström nyhetsbrev 323 äldre rara böcker 19:enyhetsbrev mars 2019 305 moderniteter 25 september 2017 Jakobsgatan 27 B | Box 16394 | 103 27 Stockholm | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 Jakobsgatan 27 nb | e-post:Box 16394 [email protected] | 103 27 Stockholm | www.matsrehnstroem.se | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 e-post: ö[email protected] torsdagar |15.00–18.30 www.matsrehnstroem.se öppet torsdagar 15.00–18.30 fter ett långt uppehåll kommer här årets första nyhetsbrev. Det innehåller som Hej! vanligt 25 nykatalogiserade poster, denna gång med äldre rara böcker från 1539 E till 1865. Den äldsta boken är en tidig upplaga av Johannes Boemus berömda och mångaetta gånger nyhetsbrev omtryckta kulturhistoria innehåller 25 Omnium nykatalogiserade gentium mores, böcker leges och & ritussmåskrifter. Från samma sekelfrån är förstaantikvariatets upplagan avdelning av Thietmar moderniteter. av Merseburgs Denna medeltida gång är tyska temat krönika, konst och vilken tillhörtkonsthantverk Gustav III. Frånfrån nästaperioden århundrade 1885–1965 finns med den start engelska i opponenternas översättningen utställ - avD Johannes Schefferus The history of Lapland tryckt 1674 och 1700-talet är rikt ningskatalog Vid Seinens strand. Yngst är ett vernissagekort från Moderna museet. representerat med verk av bland andra Anders Berch, Anders Chydenius, Jonas Flera kataloger dokumenterar konst och konsthantverk som visades på olika stora Hallenberg, Abraham Sahlstedt och Eric Tuneld samt av den vackra dukatupplagan svenska och internationella utställningar, som Stockholm, 1909, Malmö 1914, Göte- av Sveriges rikes lag tryckt 1780. Atterbom och Tegnér i fina band tillhör urvalet från borg 1923, Paris 1925, Chicago 1933 och Paris igen 1937.
    [Show full text]
  • Guds Ställföreträdare Förmedlad
    Guds ställföreträdare förmedlad Kungen i kröningspredikan från Gustav I till Karl XIV Johan Cecilia Nordberg Inledning Vad är en kung egentligen? Och vad är en kung i svensk historia? Ett av de främsta argumenten för att bevara monarkin i vårt land är att kungen anses vara en del av vår svenska kultur, en tradition och en viktig representant för det svenska folket. Ber man någon att rita en kung får man knappast en av­ bildning av Carl XVI Gustav utan en bild av en man med krona och kanske också en mantel. "En kung" och den fysiska konungen är således inte alltid samma sak. Föreliggande uppsats ska undersöka hur denna företeelse såg ut i Sverige under tidigmodern tid. En av utgångspunkterna är att det går att skilja på den fysiska konungen och den mer ideologiska kungligbeten, varav den förstnämnda kan dö medan den andra egentligen lever kvar än idag, om än mycket beskuren och ifrågasatt och med en helt annan funktion än den monarkiska institution som här ska undersökas. Vi skulle kunna säga att kungen vid kröningen ikläds, förutom regalierna, en idé om vad en kung är - en idé som legitimerar honom som fysisk regent. Enskilda konungar kan således gå upp i kungligheten, för att vid sin död eller abdikation lämna över den till sin efterträdare. Men varifrån kom denna idé och hur förde man ut den till folket? Det faktum att ideologin främst var av religiös art gör att vi måste söka oss till kyrkans värld. Den europeiska monarken var under tidigmodern tid en kung av Guds nåde och för att få legitimitet för den tanken var det naturligtvis centralt att den uttalades av de män som i övrigt förmedlade Guds nåd till människorna, nämligen prästerskapet.
    [Show full text]
  • Medeltidskyrkornas Modernisering Analyserar 1900-Talets Kyrkorestaurer- Ingar Främst Ur Ett Arkitekturhistoriskt Perspektiv
    ANNA ELMÉN BERG Landets medeltidskyrkor har under tidernas gång omprövats, omvärderats och omgestaltats. Under 1900-talet fanns både ekonomiska förutsättningar och moderniseringsvilja. Särskilt under efterkrigstiden undergick många kyrkor restaureringar som syftade till att modernisera dem. Medeltidskyrkornas modernisering analyserar 1900-talets kyrkorestaurer- ingar främst ur ett arkitekturhistoriskt perspektiv. Modernitet och föränd- ringar i samhälle och kyrkoliv bildar bakgrund till de faktiska åtgärder av antikvarisk eller nyskapande art som dessa kyrkobyggnader blev föremål för. Särskilda fallstudier ägnas de åtta stenkyrkor i Luleå stift som räknar sitt ursprung till senmedeltiden. I dagens situation ställs allt högre krav på kyrkobyggnadernas anpassning till en mer flexibel användning med nya inslag. Det krävs därför att både den kyrkliga och den antikvariska praktiken kontinuerligt tar ställning till dessa miljöer samt till olika tiders gestaltningar och inredningar. Mot den bak- grunden är det angeläget att kunskapen omkring dem ökar. Anna Elmén Berg (f. 1962) är fil. dr i konstvetenskap och antikvarie vid Piteå museum. Boken är resultatet av forskningprojektet Medeltidskyrkor- nas modernisering, vilket har bedrivits vid Konstvetenskapliga institutio- nen, Uppsala universitet, inom Forum för forskning kring de kyrkliga kul- turarven (FFKK). Projektet har finansierats av Kungl. Vitterhetsakademien och Konstvetenskapliga institutionen och volymen ingår som nr 3 i FFKK:s skriftserie. Arcus sacri inom Acta universitatis upsaliensis.
    [Show full text]
  • Svensk Teologisk Kvartalskrift
    SVENSK TEOLOGISK KVARTALSKRIFT ÅRGÅNG ii HÄFTE 2 INNEHÅLL Sid. O lof Lin t o n : Den paulinska forskningens båda huvudproblem .. i i j Folke H olmström : Tre utkast till en eskatologisk totalsyn ............ 142 G un n a r W estin : Ett närmande mellan Protestant-episkopalkyrkan i U. S. A. och svenska kyrkan ................................................................... 167 Teologisk litteratur: D ick H elander : Den liturgiska utvecklingen i Sverige under 1800- talet. I. Tillkomsten av 1811 års kyrkohandbok, av Yngve Brilioth 192 A rthur C. H eadlam : Christian Theology, The Doctrine of God, av Gustaf Aulén ............................................................................................... 196 W illiam T emple: Nature, Man and God, av Sven Edvard Rodhe 199 Fragments of an Unknown Gospel and Other Early Christian Papyri, av Hugo Odeberg .............................................. 204 Ur tidskrifterna ................................................................................................... 208 LUND C. W. K. GLEERUPS FÖRLAG DEN PAULINSKA FORSKNINGENS BÅDA HUVUDPROBLEM AV DOCENT OLOF LINTON, UPPSALA vå huvudfrågor ha i olika varianter och kombinationer behärskat Tden senare Paulus-forskningen: Frågan om Pauli plats i urkristen­ domens historia och frågan om enheten i Pauli teologi — för kort­ hetens skull nedan kallade den kyrkohistoriska och den teologiska frågan. Båda ha med principiell klarhet och med full insikt om deras inbördes samband ställts av F. Chr. B aur (Paulus, der Apostel Jesu Christi, 1845, “1866 —7 , Das Christentum und die christliche Kirche der drei ersten Jahrhunderte, 1853, ;i 1863 ). Efter det hegelska sche­ mat: tes, antites, syntes, betraktar Baur det urapostoliska, petrinska evangeliet som tes, paulinismen som antites och den gammalkatolska kyrkan som syntes. Denna idé, som vill vara nyckeln till förståelsen av urkristendomens hela historia, korresponderar med en enhetlig syn på den paulinska teologien.
    [Show full text]
  • Några Av Sveriges Kanaler I Litteraturen : Svensk Och Internationellt
    Några av Sveriges kanaler i litteraturen - Svenskt och internationellt (Bibliografi) (Del 1 av 5) Av Christina Brage The publishers will keep this document on-line on the Internet (or its possible replacement network in the future) for a period of 25 years from the date of publication barring exceptional circumstances as described separately. The on-line availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to print out single copies and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publication also includes production of a number of copies on paper archived in Swedish university libraries and by the copyrightholder/s. The publisher has taken technical and administrative measures to assure that the on-line version will be permanently accessible and unchanged at least until the expiration of the publication period. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se Göta Kanal. Forskning från Linköpings universitet; 14 (Del 1 av 5) Linköping University Electronic Press Linköping, Sweden, 2001 ISBN 91-7219-936-9 (print) www.ep.liu.se/ea/gotakanal/2001/014/ (WWW) Printed by: UniTryck, Linköping Ó Christina Brage Några av Sveriges kanaler i litteraturen. Svenskt och internationellt I denna skrift behandlas Göta- och Trollhätte kanal, två kanaler som genom historien följt varandra och som har många beröringspunkter.
    [Show full text]
  • SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 Med Särskild Hänsyn Till Seminarierna I Uppsala, Härnösand Och Göteborg
    . - l l l ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA. ., 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund l FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ' ( Uppsala Universitetsbibliotek Il Bläsenhusbiblioteket \• SVENSKA KYRKAN OCH )i [ : f. c fp) FOLKSKOLESEMINARIERNA E: 1842-1968 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXXIII 1993 VOLYM 173 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund Hornmage a Marianne - amour © Sven J Enlund och Föreningen för svensk undervisningshistoria ep ouse patience ISBN 91-85130-45-1 - institutrice ISSN 0347-8461 Reprocentralen HSC Uppsala 1993 Abstract Innehåll Enlund, S.J.,1993. Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg. (The Church of Sweden and the training-colleges 1842-1968 with special regards to the colleges in Uppsala, Härnösand and Göteborg). Årsböcker i svensk undervis­ ningshistoria 173. Uppsala 1993. Abstract 6 The Swedish public state training-colleges (folkskoleseminarierna) worked from 1842 till 1968. This treatise deals with the origin, rise, developement and liquid­ Förord 9 ation of these educational institutions in their relation to the Church of Sweden. The first elementary school regulation in 1842 also stated that one training­ l. Övergripande problem och frågeställningar 11 college was to be erected in each one of the twelve cathedra! towns of the country and in the capita!. Here the three training-colleges of Uppsala, Härnösand and a. ~elationen mellan Svenska kyrkan och utbildningsväsendet 11 Göteborg are ehosen as representative.
    [Show full text]
  • Strategies of Sanity and Survival Religious Responses to Natural Disasters in the Middle Ages
    jussi hanska Strategies of Sanity and Survival Religious Responses to Natural Disasters in the Middle Ages Studia Fennica Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Studia fennica editorial board Anna-Leena Siikala Rauno Endén Teppo Korhonen Pentti Leino Auli Viikari Kristiina Näyhö Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Jussi Hanska Strategies of Sanity and Survival Religious Responses to Natural Disasters in the Middle Ages Finnish Literature Society · Helsinki Studia Fennica Historica 2 The publication has undergone a peer review. The open access publication of this volume has received part funding via a Jane and Aatos Erkko Foundation grant. © 2002 Jussi Hanska and SKS License CC-BY-NC-ND 4.0. International A digital edition of a printed book first published in 2002 by the Finnish Literature Society. Cover Design: Timo Numminen EPUB Conversion: eLibris Media Oy ISBN 978-951-746-357-7 (Print) ISBN 978-952-222-818-5 (PDF) ISBN 978-952-222-819-2 (EPUB) ISSN 0085-6835 (Studia Fennica) ISSN 0355-8924 (Studia Fennica Historica) DOI: http://dx.doi.org/10.21435/sfh.2 This work is licensed under a Creative Commons CC-BY-NC-ND 4.0.
    [Show full text]
  • Ladda Ner Fulltext (Pdf)
    Linköpings universitet | Institutionen för Kultur och Samhälle Masteruppsats, 30 hp | Religionsvetenskap Vårterminen 2021 ”…venerunt sorores in Skæningiam” Om de svenska systrakonventen inom Predikarorden under medeltiden ”…venerunt sorores in Skæningiam” On the Swedish convents of the Sisters of the Order of Preachers in the Middle Ages Jörgen Hedman Handledare: Kjell O Lejon Examinator: Tomas Widholm Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 10 00, www.liu.se …venerunt sorores in Skæningiam – om de svenska systrakonventen inom Predikarorden under medeltiden …venerunt sorores in Skæningiam – on the Swedish convents of the Sisters of the Order of Preachers in the Middle Ages Abstract During the later part of the 13th century, two female convents of the Dominican order were founded in the realm of Sweden, both in the diocese of Linköping. The Dominican order first came to Sweden as early as in the 1220’s, and the history of the brothers’ convents has been described to a much greater extent – at least up to the end of the 14th century –than the history of the sisters. Therefore, a conclusive history of the female convents is still lacking. In this master thesis, I aim to describe the foundation and the history of the Swedish sisters of the Order of Preachers from around 1270 to the closing of the convents in the Reformation Era, around 1540, and also attempt to clarify who the benefactors of the convents were. In part due to the fervour of the reformators, there is a substantial deficiency when it comes to source material pertaining to the Dominican order’s history in Sweden and especially concerning the sisters’ convents.
    [Show full text]
  • Franskundervisningen I Sverige Fram Till 1807
    120. Carl Holm, Fridtjuv llerr, och folkhögskolan 1969: 121. Gustaf Sivg.~rd, Ur Växjö stifts folkundervisningskrönika 122. Lennart Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895-1909 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 1970: 123. Uno Träff, Bidrag till Villstads skol- och kulturhistoria 124. At~gust l Sr!acsson, Ur Vittinge skolkrönika 148 1971: 125. Lennart Bobman (mg.), Ett landsortsläroverk Studier kring Vi5by Gymnasium 1821-1971 126. Berättelser om de Allmänna Svenska Läraremötena 1852, 1854 och 1863 1972: 127. Elof Lindälv, Om fynden på vinden i Majornas växelunder• visningsskola 129. Två studier i den svenska flickskolans historia: G1mhild Kyle, Elisabet Hammar Svensk flickskola under l 800-talet. Gunnar H errström, Frå• gor rörande högre sko!utbildning för flickor vid 1928 års riksdag 1973: 129. 'IXIi/helm Sjöstrand, Freedom and Equality as fundamental Educational Principles in Western Democracy. from John Franskundervisningen Locke to Edm\md Burke 130 Thor Nordin, Växchmdervisningens allmänna utveckling och i Sverige dess utformning i Sveri ~ e till omkring 1830. 1974: 131. Comenius' självbiografi 132. Yngwe Löwegren, Naturaliesamlingar och naturhistorisk un­ dervisning vid läroverken fram till 1807 1975: 133. Henrik Elmgren, Trivialskolan i Jönköping 1649-1820 134. Elisabeth Dahr, Jönköpings flickskolor 1976: 135. Sven Askeberg, Pedagogisk reformverksamhet. Ett bidrag U odervisningssituationer och lärare till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 136. Klasslärarutbildningen i Linköping 1843-1968. 137. Sigurd Astrand, Reallinjens uppkomst och utveckling fram till 1878 1977. 138. Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929-66. Kjellbergska gymnasiet 1966-72 139. lngar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige. Tiden före 1850 140. Thorbjörn Lengborn, En studie i Ellen Keys pedagogiska tän• o-. kande främst med utgångspunkt fr1n "Barnets lhhundrade".
    [Show full text]
  • SPARBANKERNAS FASTIGHETSBYRÅ Hagendalsvägen 8, K U Mla - Tel 019/754 90, 754 91, 754 92, 754 93
    En viktig affär Står Ni i begrepp att sälja eller köpa fastighet kontakta SPARBANKERNAS FASTIGHETSBYRÅ Hagendalsvägen 8, K u mla - TeL 019/754 90, 754 91, 754 92, 754 93 Beställ J ULTÅ RTAN i god tid hos •• o SORGARDENS KONDITORI Inneh. MARTIN LIN DBLAD Pröva någon av våra tårtspecialiteter GRADDBANAN -SCH WAR TZW ALD - CASABLAN CA m. fl. Köpmangatan 26, Kumla Servering av gO tt kaffe Tel. 70 -1 01 Inte blott tiil julen utan året runt göres inköpen av tobaksvaror ID. ID. Vid bemärkelsedagar använd Eder av Allt fö r håret o. rakningen Tobakshörnan KUMLA KÖPMANNAFÖRENINGS Dags- och veckotidningar Alla slags tobaksvaror Presentkort p'por m. m. T rädgårdsgamn 3 - T el. 707 80 En annons i De stilfullaste KUMLA NYHETERNA l TELEFONKAT ALOG TYGER GARDINER säljer effektivt hela året T el. 70446 Ring 708 81 för upplysningar KUMLA F .ör julinköpen o re!,ommenderas BEGRAVNINGSBYRA Ombesörjer allt för såväl jordbegravning so m ANNA BERGS EFTR. el dbegängelse. Degravningsb il t ill handahålles Handarbetsaffär Telefon 70061 - 757 47 Telefon 70206 Dost. 710 12 - So mmarbost. 0582/40134 VÄRME- och SANITÄRA inom såväl nybyggnader som gamla byggnader, servisledningar, vattenmätareanläggningar samt INSTALLATIONER inställning och justering av element och radiatorer för bränsleeko nomi. Packning av kranar, rensning av avlopp samt alla förekommande reparationer utföres. Kumla Kontor och lager IDROT TSGATAN 4, KUMLA - Tel. 711 80 Av Kumla kommun auktoriserad rörledningscncrcprcnör Rörinstallationer RJd frdga oss innan N i IJter utföra installationer och repara tione7 KUMLA JULBLAD 44 ärg. UtgiJ )~1re: Nils HelalIder 1973 Den första skattskrivningen Julbetraktelse tlJ} Helmer Furubo111l Det var något förnedrande med denna resa, det var alla eniga om.
    [Show full text]