DOCSLIB.ORG

Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala . 39 Fran klassiska sprak till historia. 39 Harald Hjarne och Yngve Brilioths vetenskapliga vagval. 41 Yngve Brilioth, Harald Hjarne och forsvarsfragan. 43 Yngve Brilioths avhandlingsarbete . 45 KAPITEL 3: Nathan Soderbloms sekreterare................... 49 Tidiga moten med Nathan Soderblom...................... 49 Ett hedrande uppdrag. 51 Dr Brilioth som teologie studerande . 53 Soderbloms representant till England . 56 KAPITEL 4: Docent hos Emanuel Linderholm . 61 Undervisning och forskning. 61 Fornyad polarisering bland Uppsala studenter . 65 Brilioths teologiska profil . 67 Vidgat ekumeniskt ansvar. 70 Till Abo............................................. 72 KAPITEL 5: Professor i Abo. 75 En ny lard miljo . 75 Tidiga praktisk-teologiska lardomsprov. 78 Fortsatt kyrkohistorisk produktion . 83 Yngve Brilioth och Svenska kyrkans fornyelse . 85 Nya ekumeniska uppdrag . 88 Till Lund . 91 KAPITEL 6: Professor och domprost i Lund. 95 T eologiskt generationsskifte i Lund . 9 5 Den praktiska teologins vetenskapliga uppgift . 96 Undervisning och forskning . 98 Vaxande ansvar for Svensk Teologisk Kvartalskrift ............. 106 Medeltidshistoriker i ny forskarmiljo. 109 Domprost och vice preses i domkapitlet . 111 Rikskyrkliga accentskillnader mellan biskop och domprost . 116 KAPITEL 7: "Ekumenisk arkitekt" ........................... 119 Ekumeniska uppdrag intill Soderbloms dod . 119 Hur Svenska Ekumeniska Namnden vaxte fram ............... 120 Ekumenisk frontstallning mot den nya tyska rikskyrkan . 124 Brilioths bidrag pa vag mot Kyrkornas Varldsrad . 130 Till Vaxjo ............................................ 135 KAPITEL 8: Biskop i Vaxjo ................................ 139 Den stara biskopsvigningen och herdabrevet. 139 Yngve Brilioth som stiftschef .............................. 142 Nya perspektiv fran prastmotet 1941 ....................... 146 lnfor det sekulariserade efterkrigssamhallet . 149 Yngve Brilioth och hogkyrkligheten ........................ 152 Brilioths forsta kyrkomote. 15 5 Yngve Brilioth och 1942 ars kyrkohandbok ................... 158 Yngve Brilioth och fornyelsen av prastutbildningen. 160 Efterkrigstidens fragor till kyrkan . 164 KAPITEL 9: Forskaren pa Ostrabo . 169 Yngve Brilioths magnum opus . 169 Predikans historia . 173 Tva verk i nya bearbetade upplagor ......................... 178 Tva mindre medeltidsstudier. 180 Yngve Brilioth i Vitterhetsakademien . 183 KAPITEL 10: lnternationell kyrkoledare ...................... 185 Ekumen i krigstid ...................................... 185 Englandsresa under pagaende kyrkokamp . 188 Prastvigning och biskopsvigning med politiskt eko ............. 193 Ekumenik i uppforsbacke . 196 Kontakter med Provisional Committee efter kriget. 200 Yngve Brilioths resa till Grekland och Vastasien ............... 203 Med Faith and Orcier mot Amsterdam 1948 . 205 Yngve Brilioth i Amsterdam 1948 ......................... 206 Pa vag mot Lund 1952 .................................. 209 Yngve Brilioth i Lund 1952 .............................. 211 Till Evanston 1954 via Lucknow 1953 ...................... 213 Yngve Brilioth i Evanston 1954 . 215 KAPITEL 11: Arkebiskop i brytningstid . 219 Ârkebiskop Brilioths malskrivning . 219 Medeltidskannaren i Uppsala arkestift ...................... 222 Statskyrkosystem och folkkyrkotanke prôvas . 228 Tva samvetsfragor for praster ............................. 232 Helanderaffaren . 234 Diakonistyrelsen ....................................... 235 Pastoratsregleringen . 239 Âmbetsfragan . 243 KAPITEL 12: Med tunga steg .............................. 251 Delade bordor i ett arbetslag. 251 Nodtvungna retratter . 254 En avslutad ekumenisk agenda ............................ 255 Vid sidan om i en kyrkans odesfraga. 258 A vskedet fran arkestiftet . 261 De sista manaderna. 262 Slutord . 263 Summary . 267 Bibliografi. 277 Otryckta kallor . 277 Aberopade tryckta Brilioth-texter . 286 Ovriga tryckta kallor och anford litteratur ................... 295 Personregister . 311 --------------------------------------------------------------------------------------------------- Forkortningar ASP Allmanna Svenska Prastforeningen BMA Biskopsmotets arkiv DBL Dansk Biografisk Leksikon DRA Dansk Rigsarkiv GLA Goteborgs landsarkiv GUB Goteborgs universitetsbibliotek KB Kungliga biblioteket KFUM Kristliga foreningen av unga man KVHAAA Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens arkiv KVR Kyrkornas Varldsrad KA Kyrkohistorisk arsskrift LCA Lars Carlzons arkiv LOFA Lunds domkyrkoforsamlings arkiv LKSF Lunds Kristliga Studentforbund LPL Lambeth Palace Library LSA Lunds stiftsarkiv LSB Linkopings stadsbibliotek/ stiftsbibliotek LUB Lunds universitetsbibliotek LVF Lutherska Varldsforbundet NEI Nordiska Ekumeniska Institutet NKT Ny Kyrklig Tidskrift NTU Nordisk teologisk uppslagsbok RGG Religion in Geschichte und Gegenwart 9 SBL Svenskt biografiskt lexikon SEN Svenska Ekumeniska Namnden SESG Sveriges evangeliska student- och gymnasistrôrelse SKM Svenska Kyrkans Missionsstyrelse SKMA Svenska Kyrkans Missions arkiv SKT Svensk Kyrkotidning SMT Svensk Missionstidsskrift SPT Svensk Pastoraltidskrift SSA Sigtunastiftelsens arkiv SSB Sigtunastiftelsens bibliotek SSFA S:t Sigfrids folkhogskolas arkiv STK Svensk Teologisk Kvartalskrift UKSF Uppsala Krisdiga Studentfôrbund ULA Uppsala landsarkiv UUA Uppsala universitets arkiv UUB Uppsala universitetsbibliotek VLA Vadstena landsarkiv VDA Vaxjô domkapitels arkiv VSRA Vaxjô stiftsrads arkiv Visby LA Visby landsarkiv wcc World Council of Chur ch es WCCA World Council of Churches' Archives ÂAB Aho Akademis bibliotek ÂABA Arnas Aktiebolags arkiv ÂACA Aho Akademis centralarkiv 10 Faro rd Professor Carl F. Hallencreutz avled i mars 2001, under pagaende slutredi­ gering av en forskarbiografi om Yngve Brilioth. Han lamnade efter sig ett i clet narmaste tryckfardigt manuskript. Namnas bor att nagra bocker av intresse for denna biografi - Tisdagsklub­ ben av Rune Bokholm och Tage Erlanders Dagbocker 1950-1951- publiee­ rades sa sent un der ar 2001 att forfattaren in te fick tillfalle att ta del av dem. Axel Weebes krigsdagbok daremot var till storre delen kand innan den kom ut av trycket. Som ansvarig for den postuma utgivningen av boken om Yngve Brilioth vill jag tacka Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien samt Svenska lnstitutet for Missionsforskning, som tillsammans gjort clet mojligt att publicera biografin i serien Studia Missionalia Svecana, for vilken Carl F. Hallencreutz var redaktor under mer an tjugo ar. Jag tackar Samfundet Pro Fide et Christianismo, Vilhelm Ekmans uni­ versitetsfond samt Vitterhetsakademien for tryckningsbidrag. Ett tack riktar jag aven till Vaxjo stift samt Àrkebiskopen, som stoder riktad spridning av Briliothbiografin och darmed visar sin uppskattning av genomfort arbete. Docent Sigbert Axelson, Svenska Institutet for Missionsforskning, har tagit ett stort ansvar for clet redaktionella arbetet. Det ar hans fortjanst att publiceringen av Yngve Brilioths biografi sludigen kunde foras i hamn. Uppsala i maj 2002 Katharina Hallencreutz 11 Inledning Yngve Brilioth har en given plats i kretsen av Sveriges larde. Hans vetenskap­ liga produktion ar omfattande och fullodig. Ett av hans specialomraden var medeltidsforskningen. Brilioth borjade i Harald Hjarnes skola och dispute­ rade tjugofyraarig i december 1915 pa en uppslagsrik och sjalvstandig av­ handling om den pavliga beskattningen av Sverige intill tidigt 1400-tal. Darefter skrev Yngve Brilioth tre betydande medeltidshistoriska arbeten, varav det mest kanda ar hans stora studie av svenskt kyrkoliv fran det utga­ ende 1200-talet till reformationen. Sarskilt intresse agnade han den heliga
Load more

Recommended publications
  • The Quest for an American Lutheran Theology: Augustana and Lutheran Quarterly by Maria E
    The Quest for an American Lutheran Theology: Augustana and Lutheran Quarterly by Maria E. Erling he Augustana Synod’s 1948 centennial commemorated the Tfounding of its fi rst congregation.1 The seminary’s theological journal, The Augustana Quarterly, marked the anniversary by introducing readers to their Swedish heritage. Historical essays by Hilding Pleijel and others on nineteenth-century church life in Sweden explained how Swedish rural piety shaped personal and social life. Gustaf Aulen and Anders Nygren brought Swedish theology, with its fresh approach to the post-war crisis, to Augustana’s fully Americanized readership. The Augustana Quarterly renewed the relationship between Sweden and America at a crucial time. Lutheran leaders, especially in Scandinavia, were emerging from the crisis of the war with a profound sense that the future of Lutheranism itself depended on a fresh articulation of its Reformation theological heritage. They wanted and needed an American audience, while Lutherans in the United States also sought to participate in this work of theological renewal. American Lutheran relief eff orts had convinced Europeans of the American reputation for activism, but Germans and Scandinavians were suspicious of activism in theology, even though quietism was now demonstrably far worse. A new articulation of Lutheran theology was a part of the reconstruction eff ort needed to restore the spiritual legacy of the churches in the wake of the seeming capitulation of German Lutheranism to the totalitarian Nazi state. The Augustana Quarterly and The Lutheran Church Quarterly (a jointly produced journal from Gettysburg and Philadelphia) both worked to reorient Lutheran theology to address the needs of the hour.
    [Show full text]
  • Armorial of Swedish Commoners (A-C)
    1 Armorial of Swedish Commoners (A-C) INTRODUCTION: From 1600 - and 1700s encountered very often commoner weapons in the seal which belonged to the clergy, military officers, government officials, civil servants, citizens and the like. Most often, the so-called Commoners gentry, but weapons also exist among farmers. The amount of weapons is exuberant and for the most part unexplored. Only random (two or three journal articles) have the immense cultural treasure of the elderly Gentile family crest been featured in the literature, so here below are the archives of the findings in this manner are brought together to facilitate research and increase knowledge of these weapons existence. Unless otherwise indicated, the evidence made by me in connection with various heraldic and genealogical investigations. Most often, the source of a wax seal impressions, because the seals often were engraved with the family crest. With little genealogy is a great probability that in a specific family can seek out the seal in such letters, accounts, documents received, estate inventories ... Many of the following families are extinct, but in the event that a family survive as the weapon can always come back into favor. As a rule, tinctures (colors) unknown, why they need to be reconstructed. Read more about the so-called heraldisering. Weapons withdrawn into service transferred from this list to the list. Some Sigill owners belong to foreign-derived noble families or patriciersläkter whose possible noble status is unclear. For the sake of clarification are part of such weapons in this list, ie those weapons that are not readily available in the literature.
    [Show full text]
  • The Most Reverend Walter Obare Omwanza the Presiding Bishop of the Evangelical Lutheran Church in Kenya (ELCK) Gothenburg, Sweden February 5Th, 2005
    Sermon at the Ordination of Bishops for the Mission Province of the Lutheran Church of Sweden The Most Reverend Walter Obare Omwanza The Presiding Bishop of The Evangelical Lutheran Church in Kenya (ELCK) Gothenburg, Sweden February 5th, 2005 WHY ARE WE HERE TODAY? The date of February 5th, 2005, will have its permanent place in the future history of Lutheranism. On this very day, the Mission Province within the Lutheran Church of Sweden received three bishops. On the same day, Lutheran Christians in the Lutheran churches in Sweden and Finland received new ordained pastors who are to serve them with the Word of God and the Holy Sacraments. In all this that we have accomplished here in Gothenburg, the passage of the Epistle of St. Paul to the Ephesians has, once again, been realized, "When he ascended on high, he led captives in his train and gave gifts to men" (Eph. 4:8). This date of February 5th, 2005, naturally raises the question, why are we here having arrived from various parts of the wide world? Why us, from Africa, Eastern Europe, Germany, Scandinavia and North America? This question can be addressed to us even with a certain degree of indignation. The same question can also be asked out of perplexity and embarrassment. But we should not forget either, that there are Lutheran Christians in Sweden and Finland who can answer this question with the deepest thankfulness. Their prayers have been heard as was heard the request from Macedonia to St. Paul: "Come over and help us!" (Acts 16:9).
    [Show full text]
  • Even Ballangrud Andersen
    Makt og maktsentre i vikingtid og middelalder Maktsentre på Østlandet fra ca. 800 til 1200 e. Kr. i Snorre og arkeologiske kilder Even Ballangrud Andersen Masteroppgave i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie Universitetet i Oslo Vår 2012 1 Forord Jeg må selvfølgelig først takke min veileder professor Jon Vidar Sigurdsson for uvurderlig hjelp underveis i skrivingen av denne oppgaven. Takk også til medstudenter fra masterstudiet ved UiO og til kollegaer både ved Kommunearkivet i Fredrikstad og i Fredrikstad kommune ellers som har vært hjelpsomme og/eller har vist interesse for mine studier og undersøkelse. Kart over de mest kjente stormannsgårdene i vikingtidens Norge. Kilde: Kartet er hentet fra Kleivane (1981:129) og hans oversikt over lendmannsgårder i Norge. 2 Innholdsfortegnelse: 1. Maktstrukturene – undersøkelsens rammeverk – side 4 1.1 Problemstilling – side 4 1.2 Teoretisk fundament og rammeverk – side 6 1.3 Metode – side 8 1.4 Historiografi – side 9 1.5 Kilder – side 14 1.5.1 Skriftlige kilder – side 14 1.5.2 Arkeologiske kilder – side 17 1.5.3 Kildekritikk og de skriftlige kildene – side 19 2. Maktstrukturer og maktsentre i Østfold – side 22 2.1 Østfold og dets maktsentre i Snorre – side 23 2.1.1 Snorre forteller – side 23 2.1.2 Konkluderende bemerkninger til Snorres Østfold – side 32 2.2 Maktsentre i indre og ytre Østfold – side 33 2.2.1 Alvheim og Vingulmorkriket – side 33 2.2.2 Kongsgården Alvheim og dens omland – side 43 2.2.3 Alvheim og rikssamlingen – side 49 2.2.4 Maktsenteret Alvheim og vikingtidens stormanssamfunn – side 53 2.3 Maktsenteret Borg – side 55 2.3.1 Borg – side 56 2.3.2 Tingsted – side 57 2.3.3 Kirkens tilstedeværelse i Borg – side 57 2.3.4 Borg - maktsenter i middelalderens norske kongedømme – side 60 3.
    [Show full text]
  • SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 Med Särskild Hänsyn Till Seminarierna I Uppsala, Härnösand Och Göteborg
    . - l l l ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA. ., 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund l FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ' ( Uppsala Universitetsbibliotek Il Bläsenhusbiblioteket \• SVENSKA KYRKAN OCH )i [ : f. c fp) FOLKSKOLESEMINARIERNA E: 1842-1968 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXXIII 1993 VOLYM 173 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund Hornmage a Marianne - amour © Sven J Enlund och Föreningen för svensk undervisningshistoria ep ouse patience ISBN 91-85130-45-1 - institutrice ISSN 0347-8461 Reprocentralen HSC Uppsala 1993 Abstract Innehåll Enlund, S.J.,1993. Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg. (The Church of Sweden and the training-colleges 1842-1968 with special regards to the colleges in Uppsala, Härnösand and Göteborg). Årsböcker i svensk undervis­ ningshistoria 173. Uppsala 1993. Abstract 6 The Swedish public state training-colleges (folkskoleseminarierna) worked from 1842 till 1968. This treatise deals with the origin, rise, developement and liquid­ Förord 9 ation of these educational institutions in their relation to the Church of Sweden. The first elementary school regulation in 1842 also stated that one training­ l. Övergripande problem och frågeställningar 11 college was to be erected in each one of the twelve cathedra! towns of the country and in the capita!. Here the three training-colleges of Uppsala, Härnösand and a. ~elationen mellan Svenska kyrkan och utbildningsväsendet 11 Göteborg are ehosen as representative.
    [Show full text]
  • THE DISCOVERY of the BALTIC the NORTHERN WORLD North Europe and the Baltic C
    THE DISCOVERY OF THE BALTIC THE NORTHERN WORLD North Europe and the Baltic c. 400-1700 AD Peoples, Economies and Cultures EDITORS Barbara Crawford (St. Andrews) David Kirby (London) Jon-Vidar Sigurdsson (Oslo) Ingvild Øye (Bergen) Richard W. Unger (Vancouver) Przemyslaw Urbanczyk (Warsaw) VOLUME 15 THE DISCOVERY OF THE BALTIC The Reception of a Catholic World-System in the European North (AD 1075-1225) BY NILS BLOMKVIST BRILL LEIDEN • BOSTON 2005 On the cover: Knight sitting on a horse, chess piece from mid-13th century, found in Kalmar. SHM inv. nr 1304:1838:139. Neg. nr 345:29. Antikvarisk-topografiska arkivet, the National Heritage Board, Stockholm. Brill Academic Publishers has done its best to establish rights to use of the materials printed herein. Should any other party feel that its rights have been infringed we would be glad to take up contact with them. This book is printed on acid-free paper. Library of Congress Cataloging-in-Publication Data Blomkvist, Nils. The discovery of the Baltic : the reception of a Catholic world-system in the European north (AD 1075-1225) / by Nils Blomkvist. p. cm. — (The northern world, ISSN 1569-1462 ; v. 15) Includes bibliographical references (p.) and index. ISBN 90-04-14122-7 1. Catholic Church—Baltic Sea Region—History. 2. Church history—Middle Ages, 600-1500. 3. Baltic Sea Region—Church history. I. Title. II. Series. BX1612.B34B56 2004 282’485—dc22 2004054598 ISSN 1569–1462 ISBN 90 04 14122 7 © Copyright 2005 by Koninklijke Brill NV, Leiden, The Netherlands Koninklijke Brill NV incorporates the imprints Brill Academic Publishers, Martinus Nijhoff Publishers and VSP.
    [Show full text]
  • Register 2011
    Svensk Pastoraltidskrift – kyrkligt forum REGISTER FEMTIOTREDJE ÅRGÅNGEN FEMTIONDE ÅRGÅNGEN 20082011 Svensk Pastoraltidskrift – Kyrkligt forum SPTutkommer varannan vecka Redaktör och ansvarig utgivare Nr 1–6: Björn Fyrlund, komminister, teol. dr, Varberg. Nr 7–26: Bengt Holmberg, prof.em., Vallmov. 20, 439 62 Frillesås. Tel. 0736-75 01 77, 0340-65 35 81. E-post: [email protected] Redaktion Kjell Petersson, prost, teol. dr., Hässelby; Ylva Willborg, teol. kand., Älmhult; Anders Brogren, prost, Falkenberg; Markus Hagberg, komminister, Varnhem; Rolf Pettersson, komminister, S:t Pauli, Göteborg (från nr 8). Kansli SPT, Box 2085, 750 02 Uppsala. Tel. 018-51 09 86, månd., onsd. och fred. kl. 10–12. Post om tidningen sänds till boxadressen ovan eller till [email protected]. Texter för publicering sänds till redaktören: [email protected]. Fasta medarbetare Niklas Adell, komminister, Landeryd, Linköping. Olof Andrén, prost, teol. dr., Uppsala. Oloph Bexell, professor, Uppsala. Christian Braw, komminister, docent, Slätthög. Gustav Börjesson, prost, Sätila. Birgitta Carlquist, konsulent, Vingåker. Jan Carlquist, prost, Vingåker. Åke Eldberg, kyrkoherde, Mariannelund. Anna Greek, fil.dr., univ. lektor, Färjestaden. Sture Hallbjörner, prost, teol.lic., Ytterby (nr 1–20). Marco Aldén, komminister, Bunkeflo. Bo Johanneryd, komminister, teol.dr, Markaryd. Yngve Kalin, komminister, Hyssna. Hans Karlsson, prost, Harestad. Berth Löndahl, kyrkoherde, Bunkeflo, Malmö. Kerstin Marelius, teol. kand., fil. mag., Uppsala. Carl Henrik Martling, f. överhovpred., docent, Stockholm. Anna Greta Norén, rektor, teol. kand., fil. mag., Piteå. Folke T. Olofsson, kyrkoherde em., docent, Rasbo, Uppsala. Dag Sandahl, komminister, docent, Löttorp. Carl Strandberg, domprost em., docent, Strängnäs. Sr Gerd Swensson, Te Deum, Slågarp. Karl-Erik Tysk, kyrkoherde, Ovansjö. Prenumeration sker endast å tidskriftens PlusGiro 60 05 25-0.
    [Show full text]
  • 23-24/2010 I Mitrornas Skuggspel CH Martling
    1 I mitrornas skuggspel C H Martling försöker dra sig till minnes… Del I SPT:s redaktion har bett förre överhovpredikanten, doc. Carl Henrik Martling, Stockholm – tillika en av SPT:s fasta medarbetare – att teckna ned sina hågkomster kring turerna vid de tillsättningar där Martlings namn varit aktuellt. Artikeln publiceras i två delar. Biskopsvalet i Luleå 1965 Den 8 juli 1965, några dagar efter min fyrtioårsdag överraskades jag av att möta mitt eget dystra anlete på Svenska Dagbladets första sida. Bredvid mig log domprosten Stig Hellsten med hela sitt glada ansikte. Det handlade om biskopsvalet i Luleå efter Ivar Hylander. Tidningen utlovade med sedvanlig journalistisk dramatik, att det skulle bli en »hård match» mellan den »folkkyrklige» Hellsten och mig, som lanserades som »de högkyrkligas» kandidat. Dessa hade givit upp hoppet att få Gustaf Adolf Danell utnämnd sedan han åtta gånger hade refuserats av de politiska makthavarna. Tidningen meddelade, att jag skulle ha omkring 2/3 av stiftets präster bakom mig. En annan tidning hade rubriken »Rundkragar och lågkyrkliga slåss om Luleås biskopsstol». Situationen komplicerades av att det var första gången som den nya biskopsvalslagen tillämpades, vilket innebar att de prästerliga rösterna balanserades av lika många lekmannaröster, vilket gav tillfälle till stora överraskningar. Men för min del hade en tjugoårig biskopsvalscirkus tagit sin stillsamma början. Det visade sig snart, att SvD hade felbedömt opinionsläget under de nya förutsättningarna. Något »slagsmål» blev det aldrig. Provvalen och den allt livligare debatten förpassade mig ganska omgående till den s.k. »avbytarbänken», vilket jag var förberedd på och inte hade något emot. På förslaget uppfördes Stig Hellsten, Olaus Brännström och Per-Olof Sjögren, närmast följda av Karl-Gunnar Grape, mig själv och Ebbe Arvidsson.
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • Akademiska Interiörer
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 119 Editor: Ulf Göranson Akademiska interiörer Carl Frängsmyr 2021 © AUU och Carl Frängsmyr 2021 Skyddsomslaget pryds av Uppsalakonstnären Carl Herman Wetterwiks målning av Västra Ågatan sedd från hamnen från 1935. Privat ägo. Fotograf: Mikael Wallerstedt. Utformning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Huvudtexten satt med Berling Antikva Tr yck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-513-1082-4 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426423 Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 7 En skandinavisk expedition till Uppsala 1843 ........................................................ 17 Professorn med det arga sinnet ..................................................................................... 39 Indien i Uppsala ................................................................................................................... 97 Experimentalfysiker och spektralanalytiker ......................................................... 123 Skandalstudenten som blev språkprofessor .......................................................... 147 Från Vega till Grand Hôtel ............................................................................................ 177 Professorsämbetet
    [Show full text]
  • The Proposed Kyrkohandbok for the Church of Sweden Viewed from the Perspective of the Post-Vatican II Ecumenical Liturgical Convergence
    The Proposed Kyrkohandbok for the Church of Sweden Viewed From the Perspective of the Post-Vatican II Ecumenical Liturgical Convergence frank c. senn The Church of Sweden has joined other Western Christian Churches in developing new liturgical resources for the twenty-first century. I have been asked to review the proposed Kyrkohandbok för Svenska kyrkan (HBF = “Handboksförslag”) from the perspective of a Luth- eran liturgist outside the Church of Sweden who nevertheless knows something about the Swedish liturgical tradition. One can truly evaluate worship only from the “inside” – that is, as a participant. I have not experienced liturgy in a Swedish parish since Advent 2001. But over a period from 1973 to 2001, during which I visited Sweden five times and always attended liturgies, I did experience changes in the approach to liturgical performance from a situation in which worship was highly regulated in all its details to a situation in which more flexibility was granted to the priest (presiding minister) to design worship for the actual worshiping community. This flexibility was evident in the provision of six orders of worship in Den svenska kyrkohandboken (HB 1986) –three with communion and three without communion.1 This complexity has been simplified in the proposed HBF. My general observation is that the proposed HBF builds on the HB 1986 just as Evangelical Lutheran Worship (ELW 2006) built on 1 Several editions of HB 1986 exist, the latest, lightly revised, being from 2010. It is divided in two parts, of which the first contains the various orders for worship and for baptism, confession, confirmation, marriage and burial, while the second contains the orders for ordination, sending, reception and for the consecration of a church.
    [Show full text]
  • Swedish Genealogical Societies Have Developed During the Last One Hundred Years
    Swedish American Genealogist Volume 5 | Number 4 Article 1 12-1-1985 Full Issue Vol. 5 No. 4 Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (1985) "Full Issue Vol. 5 No. 4," Swedish American Genealogist: Vol. 5 : No. 4 , Article 1. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol5/iss4/1 This Full Issue is brought to you for free and open access by Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. (ISSN 0275-9314) Swedish American Genealo ist A journal devoted to Swedish American biography, genealogy and personal history CONTENTS Genealogical Societies in Sweden Today 141 Two Early Swedes in New York 153 Long Generations 155 "A Second Cousin in Every Corner" 156 Genealogical Queries 167 Literature 169 Index of Personal Names 172 Index of Ships' Names 185 Index of Place Names 186 Vol. V December 1985 No. 4 Swedish America~ eGenealogist Copyright © 1985 Swedish me,rican Genea/og{s1 P.O. Box 2186 Winter Park. FL 32790 (ISS'\ 0275-9.1 l~J Edi1or and Publisher Nil s William Olsson. Ph.D .. F.A.S.G. Con1 rib u1i ng Edilors Glen E. Bro lander, Augustana Coll ege. Rock Island. IL; Sten Carlsson. Ph.D .. Uppsala Uni ve rsit y. Uppsala. Sweden; Henrie Soll be. Norrkopin g. Sweden; Frik Wikcn. Ph .D .. Stockholm. Sweden Contributions are welcomed but the q ua rterly a nd its ed itors assume no res ponsibili ty for errors of fact or views expressed.
    [Show full text]