DOCSLIB.ORG

SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 Med Särskild Hänsyn Till Seminarierna I Uppsala, Härnösand Och Göteborg

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 Med Särskild Hänsyn Till Seminarierna I Uppsala, Härnösand Och Göteborg . - l l l ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA. ., 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund l FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ' ( Uppsala Universitetsbibliotek Il Bläsenhusbiblioteket \• SVENSKA KYRKAN OCH )i [ : f. c fp) FOLKSKOLESEMINARIERNA E: 1842-1968 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXXIII 1993 VOLYM 173 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund Hornmage a Marianne - amour © Sven J Enlund och Föreningen för svensk undervisningshistoria ep ouse patience ISBN 91-85130-45-1 - institutrice ISSN 0347-8461 Reprocentralen HSC Uppsala 1993 Abstract Innehåll Enlund, S.J.,1993. Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg. (The Church of Sweden and the training-colleges 1842-1968 with special regards to the colleges in Uppsala, Härnösand and Göteborg). Årsböcker i svensk undervis­ ningshistoria 173. Uppsala 1993. Abstract 6 The Swedish public state training-colleges (folkskoleseminarierna) worked from 1842 till 1968. This treatise deals with the origin, rise, developement and liquid­ Förord 9 ation of these educational institutions in their relation to the Church of Sweden. The first elementary school regulation in 1842 also stated that one training­ l. Övergripande problem och frågeställningar 11 college was to be erected in each one of the twelve cathedra! towns of the country and in the capita!. Here the three training-colleges of Uppsala, Härnösand and a. ~elationen mellan Svenska kyrkan och utbildningsväsendet 11 Göteborg are ehosen as representative. b. Overgripande problem 11 The main task of the study is to show the influence of the Church of Sweden c. Forskningsläge 13 over this education before as weil as after the year 1937, when the cathedra! d. Begreppsanalys 15 chapters ceased to function as local boards of the training-colleges. e. Frågeställningar 15 The developement is described as an affirmation of the following hypothesises: Metod 16 Influenced of the public social developement the state training-colleges have a. Ideologiska överväganden 16 been subject to an administrative and institutional secularization. b. Val av seminarier 16 This proeecture has taken place parti y through a change of educational aim from c. Källor 17 a Christian conception of Iife towards a general civil education on a humanistic or d. Tidsperiod 17 history-materialistic basis, partly through a pedagogic change from a master­ e. Disposition 18 centered teaching from the desk by a catechism method towards a pupil-centered teaching according to the principal of activity and adapted to the pupils' leve! of F örs ta perioden 1842-1865: maturity, receptivity and needs. 2. Domkapitlen inför nya arbetsuppgifter 20 As Iong as the cathedra! chapters functioned as local boards of the training­ colleges, they guaranteed a formal church influence. Det allmänna läget 20 Since this function has ceased, the church influence has continued through Kring tillkomsten av den fb'rsta stadgan jl'ir great parts of the teaching contents and through voluntary personal contributions folkskoleseminarierna 20 and organized oecumenical collaboration. a. Episkopatets hållning vid riksdagsbehandlingen av The education of church musicians linked to the training-colleges has formed a seminariefrågan. 20 permanent connection between state and church during the whole epoch. b. Folkskoleseminarier före 1842 27 The public state training-colleges have not been properl y estimated within the c. Seminariestadgan 1842. Seminariereglementet 1865 29 Swedish educational establishment and their inferior prestige within the hierarchy De färs ta statliga folkskoleseminarierna 32 of scholarship have impeded their developement, nor have the corps of elementary a. Konsistoriernas roll 32 school teachers and church-musicians on united school services been properly b. Domkapitlen i Uppsala, Härnösand och Göteborg 33 socially and economicly acknowledged, the facts of w hi ch can hardly be supposed c. Seminarieföreståndare och lärare 37 to have favoured a positive influence of the church and accordingly counteracted d. Elever 41 the process of secularization. e. Ekonomi 46 Sammanfattning 48 Sven J Enlund, Department ofTheology, Uppsala University, Box 1604, S-751 46 Uppsala Andra perioden 1866-1899: 3. Konsolideringens tid 53 ISBN 91-85130-45-1, ISSN 0347-8461, Uppsala 1993. Gällande bestämmelser fl'ir folkskoleseminarierna 53 Konsistorierna 53 Rektorer och lärare 55 Elever 56 Kritiken mot folkskoleseminarierna 58 6 7 Tredje perioden 1900-1914: 4. Normaliserat samband 61 Förord Det allmänna läget . 61 Gällande stadgar för folkskolesemlllanema 61 Folkskoleseminariernas fortsatta verksamhet. 64 a. Domkapitlen i Uppsala, Härnösand och Göteborg 65 b. Rektorer och lärare 71 c. Elever 90 Föreliggande studie anknyter till folkskolans 150-årsjubileum 1992, då folk­ d. Ekonomi 95 98 skoleseminarierna som årsbarn med folkskolan även de kunde fira jubileum- i Sammanfattning likhet med folkskolan trots senare förvandlingar. Fjärde perioden 1915-1949: Till professor Ingun Montgomery som var min examinator på litteraturkursen 105 och första huvudhandledare, riktar jag härmed ett varmt tack, liksom till mina 5. Lossnande grepp övriga handledare, t. f. professorerna Ragnar Norrman och Alf TergeL Episkopat 106 Det fortsatta forskningsarbetet har fortskridit under professor Harry Lenham­ 107 Rektorat och lärarklir mars insiktsfulla ledning. Det är främst till honom som huvudhandledare jag nu 112 Elevkli r riktar mitt tack för inspirerande seminarier och lärorika colloquier. Allmänna synpunkter 114 Min tacksamhet går också till opponenter vid olika seminarieövningar för Femte perioden 1950-1968: . värdefulla råd och uppslag, bland dem docenterna Bror Walan och Lennart Teg­ 6. Samband i upplösning. Semmanernas borg, domprosten teol. dr Nils Andersson samt professor Gösta Berglund. omvandling till lärarhögskolor 119 Till de många medlemmarna av doktorandseminariet genom åren villjag också rikta mitt tack för gott kamratskap och goda råd och nämner då särskilt teol. Det allmåima läget . 119 doktorerna Birgitta Rengmyr-Lövgren och Harald Wejryd samt assistenten i högre Bestämmelser beträffmule lärarutbtldnmgen 120 seminariet i kyrkohistoria, numera t.f. kyrkoherden i Frillesås, Olle Hjortzberg­ Folkskoleseminariernas avslutande verksamhet 121 121 Nordlund, som varit mig till ovärderlig hjälp på tröskeln till datorernas fascine­ a. Inspektorat rande värld. b. Rektorat 122 c. Lärare och elever 124 Min tacksamhet går vidare till docent Stig G Nordström för arbetet med över• Sammanfattning 127 föring från diskett till tryckningsfärdiga sidor och till Föreningen för svensk Exkurs: Folkskoleseminariernas undervisning 129 undervisningshistoria, som beslutat införa avhandlingen i årsboksserien. Slutligen tillägnar jag henne, som med mig burit dagens tunga och hetta, denna I. Kristendomskunskap/Religionsku~1skap . 129 studie- Marianne! Il. Pedagogik och metodik/Pedagoglk.och p~kol?gL 141 III. Musikundervisning och kyrkomus1kerutb1ldnmg 151 Runhällen den 6 juni 1993 Bilagor 166 Sven J En/und Summary 176 Förkortningar 189 Källor och litteratur 191 Personregister 209 8 9 l Övergripande problem och frågeställningar a. Relationen mellan Svenska kyrkan och utbildningsväsendet A v ålder bar Svenska kyrkan ansvaret för utbildningsväsendet. Biskopen var eforus för gymnasierna. I universitetsstäderna var de teologi e professorerna själv• skrivna medlemmar av domkapitlet och i övriga stiftsstäder gymnasielektorerna. Gymnasiet var länge enda teoretiska underbyggnad för prästutbildningen. Pedago­ gisk utbildning för lärare vid gymnasier och läroverk krävdes ej, men undervis­ ningsprov inför konsistoriet krävdes för anställning. Pedagogiska föreläsningar förekom dock vid universiteten från början av 1800-talet. Provårsinstitutionen infördes först 1865 (lagtext 1875). Kompetenskraven för lärare i teoretiska ämnen vid folkskoleseminarierna jämställdes först 1914 med dem för lektorer och adjunkter vid de allmänna läroverken gällande. Enligt 1686 års kyrkolag var präst och klockare ansvariga för folkundervis­ ningen. På folkskollärarutbildningen ställdes från början pedagogiska krav, varför folkskolor som övningsskolor knöts till folkskoleseminarierna med folkskollärare som övningsskollärare (senare benämnda seminarielärare) och handledare. Utbildningen av läroverkslärare och folkskollärare ägde alltså rum på skilda vägar fram till lärarhögskolestadgan 1%8. Det organisatoriska sambandet med domkapitlen bröts för läroverkens del 1904, för folkskolans del i de större städerna 1909 och för landsbygdens del 1930, då självskrivenheten för kyrkoherden som ordförande i kyrkorådet upp­ hävdes, samt för folkskoleseminariernas del1937.I Domkapitlets dubbla roll som kyrkligt och statligt ämbetsverk med ansvar för undervisningen blir föremål för kontinuerlig diskussion i denna avhandling. b. Övergripande problem Med början omkring 1842 har föreliggande studie till uppgift att undersöka för• hållandet mellan Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna. Detta innebär främst att söka svar på frågor rörande kyrkans möjligheter att påverka folkskollärar• utbildningen inte endast mot bakgrunden av kyrkans organisatoriska samband med folkskoleseminarierna utan även sedan detta samband upphört. Under denna påverkansaspekt
Load more

Recommended publications
  • Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
    SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala .
    [Show full text]
  • Guds Ställföreträdare Förmedlad
    Guds ställföreträdare förmedlad Kungen i kröningspredikan från Gustav I till Karl XIV Johan Cecilia Nordberg Inledning Vad är en kung egentligen? Och vad är en kung i svensk historia? Ett av de främsta argumenten för att bevara monarkin i vårt land är att kungen anses vara en del av vår svenska kultur, en tradition och en viktig representant för det svenska folket. Ber man någon att rita en kung får man knappast en av­ bildning av Carl XVI Gustav utan en bild av en man med krona och kanske också en mantel. "En kung" och den fysiska konungen är således inte alltid samma sak. Föreliggande uppsats ska undersöka hur denna företeelse såg ut i Sverige under tidigmodern tid. En av utgångspunkterna är att det går att skilja på den fysiska konungen och den mer ideologiska kungligbeten, varav den förstnämnda kan dö medan den andra egentligen lever kvar än idag, om än mycket beskuren och ifrågasatt och med en helt annan funktion än den monarkiska institution som här ska undersökas. Vi skulle kunna säga att kungen vid kröningen ikläds, förutom regalierna, en idé om vad en kung är - en idé som legitimerar honom som fysisk regent. Enskilda konungar kan således gå upp i kungligheten, för att vid sin död eller abdikation lämna över den till sin efterträdare. Men varifrån kom denna idé och hur förde man ut den till folket? Det faktum att ideologin främst var av religiös art gör att vi måste söka oss till kyrkans värld. Den europeiska monarken var under tidigmodern tid en kung av Guds nåde och för att få legitimitet för den tanken var det naturligtvis centralt att den uttalades av de män som i övrigt förmedlade Guds nåd till människorna, nämligen prästerskapet.
    [Show full text]
  • Even Ballangrud Andersen
    Makt og maktsentre i vikingtid og middelalder Maktsentre på Østlandet fra ca. 800 til 1200 e. Kr. i Snorre og arkeologiske kilder Even Ballangrud Andersen Masteroppgave i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie Universitetet i Oslo Vår 2012 1 Forord Jeg må selvfølgelig først takke min veileder professor Jon Vidar Sigurdsson for uvurderlig hjelp underveis i skrivingen av denne oppgaven. Takk også til medstudenter fra masterstudiet ved UiO og til kollegaer både ved Kommunearkivet i Fredrikstad og i Fredrikstad kommune ellers som har vært hjelpsomme og/eller har vist interesse for mine studier og undersøkelse. Kart over de mest kjente stormannsgårdene i vikingtidens Norge. Kilde: Kartet er hentet fra Kleivane (1981:129) og hans oversikt over lendmannsgårder i Norge. 2 Innholdsfortegnelse: 1. Maktstrukturene – undersøkelsens rammeverk – side 4 1.1 Problemstilling – side 4 1.2 Teoretisk fundament og rammeverk – side 6 1.3 Metode – side 8 1.4 Historiografi – side 9 1.5 Kilder – side 14 1.5.1 Skriftlige kilder – side 14 1.5.2 Arkeologiske kilder – side 17 1.5.3 Kildekritikk og de skriftlige kildene – side 19 2. Maktstrukturer og maktsentre i Østfold – side 22 2.1 Østfold og dets maktsentre i Snorre – side 23 2.1.1 Snorre forteller – side 23 2.1.2 Konkluderende bemerkninger til Snorres Østfold – side 32 2.2 Maktsentre i indre og ytre Østfold – side 33 2.2.1 Alvheim og Vingulmorkriket – side 33 2.2.2 Kongsgården Alvheim og dens omland – side 43 2.2.3 Alvheim og rikssamlingen – side 49 2.2.4 Maktsenteret Alvheim og vikingtidens stormanssamfunn – side 53 2.3 Maktsenteret Borg – side 55 2.3.1 Borg – side 56 2.3.2 Tingsted – side 57 2.3.3 Kirkens tilstedeværelse i Borg – side 57 2.3.4 Borg - maktsenter i middelalderens norske kongedømme – side 60 3.
    [Show full text]
  • Några Av Sveriges Kanaler I Litteraturen : Svensk Och Internationellt
    Några av Sveriges kanaler i litteraturen - Svenskt och internationellt (Bibliografi) (Del 1 av 5) Av Christina Brage The publishers will keep this document on-line on the Internet (or its possible replacement network in the future) for a period of 25 years from the date of publication barring exceptional circumstances as described separately. The on-line availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to print out single copies and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publication also includes production of a number of copies on paper archived in Swedish university libraries and by the copyrightholder/s. The publisher has taken technical and administrative measures to assure that the on-line version will be permanently accessible and unchanged at least until the expiration of the publication period. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se Göta Kanal. Forskning från Linköpings universitet; 14 (Del 1 av 5) Linköping University Electronic Press Linköping, Sweden, 2001 ISBN 91-7219-936-9 (print) www.ep.liu.se/ea/gotakanal/2001/014/ (WWW) Printed by: UniTryck, Linköping Ó Christina Brage Några av Sveriges kanaler i litteraturen. Svenskt och internationellt I denna skrift behandlas Göta- och Trollhätte kanal, två kanaler som genom historien följt varandra och som har många beröringspunkter.
    [Show full text]
  • Ärkebiskop Under Händelserika År
    Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2008:2 ”Tills du återupprättat helgedomarna” Skara stiftshistoriska sällskap ger nu ut ytterligare en bok De fl itigast anlitade arkitekterna under denna tid var Axel i sin skriftserie, nr. 37. Titeln är: Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. ”Tills du återupprättat helgedomarna.” Kyrkorestaure- Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kun- ringar i Västergötland 1920 – 1960. Författare är Bygg- skapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinven- nadsantikvarie Robin Gullbrandsson. tering har skapat och som fi nns inlagt i Riksantikvarie- ämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen Den undersökta perioden omfattar restaureringar under tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av perioden 1920 – 1960. De är många. Bara under åren 1934 byggnaderna i sig själva. -39 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-52 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna. av nyskapande renoveringar. Om denna betydande epok fi nns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaure- Boken omfattar 208 sid. och är rikt ill. Bilden visar S:t ringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska Olofs kyrka i Falköpings interiör vid kyrkans senaste kyrkorummen. renovering. J A Ekman - Ärkebiskop under händelserika år När västgötasonen Johan August Ekman i Ekman vid Skara gymnasium och avlade januari 1901 tillträdde som ärkebiskop år 1865 mogenhetsexamen med goda befann sig Svenska kyrkan i ett svårare betyg.
    [Show full text]
  • SPARBANKERNAS FASTIGHETSBYRÅ Hagendalsvägen 8, K U Mla - Tel 019/754 90, 754 91, 754 92, 754 93
    En viktig affär Står Ni i begrepp att sälja eller köpa fastighet kontakta SPARBANKERNAS FASTIGHETSBYRÅ Hagendalsvägen 8, K u mla - TeL 019/754 90, 754 91, 754 92, 754 93 Beställ J ULTÅ RTAN i god tid hos •• o SORGARDENS KONDITORI Inneh. MARTIN LIN DBLAD Pröva någon av våra tårtspecialiteter GRADDBANAN -SCH WAR TZW ALD - CASABLAN CA m. fl. Köpmangatan 26, Kumla Servering av gO tt kaffe Tel. 70 -1 01 Inte blott tiil julen utan året runt göres inköpen av tobaksvaror ID. ID. Vid bemärkelsedagar använd Eder av Allt fö r håret o. rakningen Tobakshörnan KUMLA KÖPMANNAFÖRENINGS Dags- och veckotidningar Alla slags tobaksvaror Presentkort p'por m. m. T rädgårdsgamn 3 - T el. 707 80 En annons i De stilfullaste KUMLA NYHETERNA l TELEFONKAT ALOG TYGER GARDINER säljer effektivt hela året T el. 70446 Ring 708 81 för upplysningar KUMLA F .ör julinköpen o re!,ommenderas BEGRAVNINGSBYRA Ombesörjer allt för såväl jordbegravning so m ANNA BERGS EFTR. el dbegängelse. Degravningsb il t ill handahålles Handarbetsaffär Telefon 70061 - 757 47 Telefon 70206 Dost. 710 12 - So mmarbost. 0582/40134 VÄRME- och SANITÄRA inom såväl nybyggnader som gamla byggnader, servisledningar, vattenmätareanläggningar samt INSTALLATIONER inställning och justering av element och radiatorer för bränsleeko nomi. Packning av kranar, rensning av avlopp samt alla förekommande reparationer utföres. Kumla Kontor och lager IDROT TSGATAN 4, KUMLA - Tel. 711 80 Av Kumla kommun auktoriserad rörledningscncrcprcnör Rörinstallationer RJd frdga oss innan N i IJter utföra installationer och repara tione7 KUMLA JULBLAD 44 ärg. UtgiJ )~1re: Nils HelalIder 1973 Den första skattskrivningen Julbetraktelse tlJ} Helmer Furubo111l Det var något förnedrande med denna resa, det var alla eniga om.
    [Show full text]
  • Kyrkohistorisk Årsskrift
    kyrkohistorisk årsskrift skrifter utgivna av svenska kyrkohistoriska föreningen 1:112 Publications of the Swedish Society of Church History 1:112 Kyrkohistorisk årsskrift 2012 Redigerad av anders jarlert Professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet 5 With summaries in English Svenska Kyrkohistoriska Föreningen member of c.i.h.e.c. (commission internationale d’histoire et d’etudes du christianisme) arbetsutskott Ordförande: Professor Oloph Bexell Vice ordförande: Professor Anders Jarlert Sekreterare: Docent Cecilia Wejryd Skattmästare: Teol. och fil.kand. Fredrik Santell Övriga ledamöter: Professor Torkel Jansson, Professor Bertil Nilsson och Teol.dr Stina Fallberg Sundmark E-post: [email protected], [email protected] Webbplats: http://www.kyrkohist.se kyrkohistorisk årsskrift Redaktör: Professor Anders Jarlert, Lund, [email protected], tel 046-222 90 37 Redaktionssekreterare: Teol.dr Lars Aldén, Växjö (recensioner), [email protected] Adress (böcker): Teologiska institutionen, Box 511, 751 20 Uppsala (recensioner): Teol.dr Lars Aldén, Österleden 66 A, 352 42 Växjö, [email protected] (artiklar): Prof. Anders Jarlert, CTR, Allhelgona Kyrkogata 8, 223 62 Lund, [email protected] Advisory Board: Professor Ingvar Dahlbacka, Åbo, Professor Dr. Heinrich Holze, Rostock, Professor Tarald Rasmussen, Oslo. Webbplats: http://www.kyrkohistoriska.se/foreningen/ Plusgiro: 37 05 43-1 Bankgiro: 163-6190 Medlems- och prenumerationsavgift: 250 kronor för fullt betalande, 125 kronor för registrerade studenter och pensionärer. vid rekvisition från utomstående kostar KÅ 195 kronor. Kostnader för porto och emballage tillkommer. For international subscriptions: iban: se13 9500 0099 6034 0370 5431 bic: ndeasess (nordea) Please do not forget to include your name (or name of your organization).
    [Show full text]
  • PEDAGOGISK REFORMVERKSAMHET Ett Bidrag Till Den Svenska Skolpolitikens Historia 1810-1825
    {/) (l)< ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ::s 135 (il PEDAGOGISK ö'..., 3 Föreningen .för svensk undervisningshistoria < REFORMVERKsAMHET ...,Cl> ;;>;­ Box 2023. 750 02 Uppsala 2 Vl P> Ett bidrag till den svenska 3 :r (l) skolpolitikens historia 1810-1825 ~ av Sven Askeberg 135 FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVJSNINGSHISTORIA UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Em- c: k IIIIIIIII 11111111111111111111111 (p) 111111111111111111111~16000 l~ l~ l 001165101 UPPSALA UNIVERSITET PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN BIBLIOTEKET PEDAGOGISK REFORMVERKSAMHET Ett bidrag till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 PEDAGOGICAL REFORMs: A Contributian to the History of Swedish EducationaJ Politics, 1810-1825. With a summary m English av S ven Askeberg fil. lic., Smä/.nation Akademisk avhandling som får avläggande av fi losofie doktorsexamen vid universitetet i Uppsala kommer att offentligen fårsvaras på lärosal C 208, Humanistiskt Samhällsvetenskapligt Centrum, Kyrkogårdsgatan 10, fredagen den 14 maj 1976 kl. JO f.m . Abstract The years 1809- 10 brought peace and cha nges in the Swedish government, followed by a Iively pedagogical debn te, leading to the Commission of 1812, whose major task was to produce a new ordinance to replace the then-current School Ordinance. Reports from consistories. etc. and the results of questionnaires furnished imponant start ing points. Various factors influenced the Commission, which emphasised the development of the person and personality as a whole, respect for others, and pat­ riotism. The economic aspects were considered. Conservat i ve utterances were opposed by demands from eager reformers. Considerable interest cancerned the rela tive weights given "formal" nnd "material" education. To a cenain extent externa! ideas, such as "new humanist" thinking, were also accepted. According to the Commission's suggesled Ordinance, made law in 1820, the former trivial schools were replaced by 2- or 3-class "apologist" schools and 3- or 4-class grammar schools.
    [Show full text]
  • Compilation: Jan Af Burén Printing Firm Year Litographer Categori Title Abr
    Compilation: Jan af Burén Printing firm Year Litographer Categori Title Abr. Hirsch 1841 Musik Fyra Sånger af Ulrica Carolina Wkström/P. Conrad Boman Abr. Hirsch 1841 Musik Smärre Sånger wid Piano ... af C. J. D. Laurin. Jenny Linds Farwäl, sjunget på dess Afskeds Concert i Stockholm, d. 21 Juni 1841. Abr. Hirsch 1841 Musik Ord och Musik af A. F. Lindblad. Abr. Hirsch 1841 Musik Farwäl till Jenny LInd. Schultén, Carl Fredrik Abr. Hirsch 1842 Natanael Musik Polonais pour le Piano à Quattre Mains ... par I.M. Rosén Abr. Hirsch 1842 Musik Sånger wid Paino Forte af Emilie Holmberg Abr. Hirsch 1842 Musik Spanska Natiionaldanser utförda af Demoiselle Marie Taglioni. Andra upplagan Abr. Hirsch 1842 Musik Fyra Sånger wid Piano Forte af Isidor Dannström Abr. Hirsch 1842 Musik Sonatine facile et brillante ... par Wilhelm Bauck Abr. Hirsch 1843 Musik Stor Polonaise till Carl XIV Tjugonde Regeringsår .. af Franz Berwald, klaverutdrag Abr. Hirsch 1844 Musik Sånger ur Operetten Fiskarstugan .. af August Säftström Andersson & Hane 1839 Stentryck Etuder för figurteckning efter Julien Häfte l. 6 pl. Björkman 1839 Musik Musards Soiréer wald Samling af de nyaste Walser och Françaiser Björkman 1839 Musik Nya Sånger med accompagnemanet af Piano-Forte ... af Emilie Holmberg Björkman 1841 Musik Jenny Sånger i Claverutdrag ur nyare Operor. N:o 1 Björkman 1841 Musik Sånger wid Forte-Piano af Johannes Fogelberg Björkman 1841 Musik Sånger wid Pianoforte ... af Mathilde Montgomery Björkman 1841 Musik Trenne Marscher för Pianoforte ur Op. Lucie ... af Gaëtano Donizetti Björkman 1841 Musik Strauss' Soireer Wald Samling nyaste Dansmusiknför Forte-Piano Björkman 1841 Musik Labitsky's Soirre Björkman 1842 Musik Harmonien.
    [Show full text]
  • Kristendomen Och Dess Sönderfall
    I kristendomen finns de så kallade evangelierna. De kristna, fårflocken, läser evangelierna, men de förstår inte. Slutet finns också tydligt i evangelierna, bl.a. Matt.24, Mark.13, samt Luk. 21. Alla tre beskriver slutet på ungefär samma sätt, vilket liknar vad jag själv skrivit om hittills. Observera att jag i detta sammanhang använder material, som är tillgängligt och jag tolkar det enligt min kunskap . Matteus och Markus hänvisar till Daniel i samband med slutet: Matt. 24:15 och Mark. 13:14 ”/…/ När I nu få se ”förödelsens styggelse” om viken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats – den som läser detta, han give akt därpå. /…/” Låt mig analysera detta lite närmare. – ”Profet” i detta sammanhang betyder författare på en högre kunskapsnivå. – Vad betyder ”Förödelsens styggelse” och vem är det? Fyra Messiasgestalter, kandidater till Guds Sons titel. Juden Josef jr. som korsfästes och Izates II/Jesus, som gjorde Johannes Marcus Ptolemaios av Mauretania begravdes; himmelsfärden; Lammet/Jungfrun; Jesus Beelsebub/Mammon/Baal Jesus/Horus, Mammon; Lejonet av Juda ”Det tredje väsendet hade ett ansikte ”Det andra väsendet liknade en ”Det fjärde väsendet liknade ”Det första väsendet liknade ett lejon” såsom en människa” ung tjur” en flygande örn”. Kristendomen och dess sönderfall Haga Sofia Konstantinopel Umberto de Silva Candida, Michael Cerularius, Kardinal patriark av Konstantinopel 1054-06-16 1054-06-16 Strax efter påven Leo IXs död började sönderfallet av kristendomen, den stora schismen. Egentligen var det tal om den totala makten inom kristendomen. Rom eller Konstantinopel skulle leda världens kristna, vilket orsakade bråket mellan Rom och Konstantinopel före påven Leo IX död.
    [Show full text]
  • En Skola Som Svarar Mot Ändamålets Och Tidens Fordringar Diskussionen Av En Utbildningsreform I Gävle 1833-1843
    En skola som svarar mot ändamålets och tidens fordringar Diskussionen av en utbildningsreform i Gävle 1833-1843 Bidrag till pedagogikhistoriska konferensen 28-29 september 2006 Lärarhögskolan i Stockholm Ingrid Nordqvist Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen/ Högskolan i Gävle, Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi I augusti 2005 publicerade Skolverket en klickbar grafisk karta över det svenska utbildningssystemet på sin hemsida.1 Den informationsansvarige menar att ”detta är första gången som de olika delarna i det svenska utbildningssystemet presenteras på ett så lättöverskådligt sätt”.2 I kartan visas med pilar hur de olika delarna är förbundna med varandra och kartan ska ge en ”förståelse för hur det svenska utbildningssystemet hänger samman”.3 Att utbildningssystemet ska hänga samman tar vi idag för givet. Att delarna är relaterade till varandra är just det som gör att vi kan kalla det ett utbildningssystem. Esbjörn Larsson redogör i sin artikel ”Det svenska utbildningssystemets födelse”4 för några olika forskares definitioner av utbildningssystem. Margaret Archer menar att det är ”en inom en nation differentierad samling institutioner för formell utbildning, som åtminstone delvis är statligt kontrollerade och vars delar är relaterade till varandra.”5 Även utbildningshistorikern Detlef K. Müller lägger i begreppet utbildningssystem att det ”innefattar klart avgränsade institutioner i relation till varandra.”6 I den meningen fanns inget utbildningssystem vid 1800-talets början. Gustaf Abraham Silverstolpe sammanfattar 1813 sakernas tillstånd i sin inventering av läroanstalter så här: ”Sverige äger en myckenhet Uppfostringsanstalter, men numera utan inbördes sammanhang.”7 Hur det kunde yttra sig på det lokala planet i en stad visar en grafisk framställning av skolorna i 1 http://skolnet.skolverket.se/polopoly/utbsys/ Se bilaga 1.
    [Show full text]
  • Vägsanställda I Hallsberg Gang
    En viktig affär Står Ni i begrepp att sälja eller köpa fastighet kontakta SPARBANKERNAS FASTIGHETSBYRÅ Hagendalsvägen 8, Kumla - Tel. 019/75490, 754 91, 75492, 75493 Beställ JULT ÅRT AN i god tid hos •• o SORGARDENS KONDITORI lnneh. MARTIN LINDBLAD Pröva någon av våra tånspecialiteter GRADDBANAN - SCHWARTZWALD - CASABLANCA m. fl. Köpmangatan 26, Kumla Servering av gOtt kaffe Tel. 70401 Inte blott till julen 'Vid bemärkelsedagar använd Eder av utan året runt göres inköpen av tobaksvaror m. m. i KUMLA KÖPMANNAFÖRENINGS Allt för håret o. rakningen Tobakshörnan Dags- och veckotidningar Presentkort Alla slags tObaksvaror pipor m. m. T rädgårdsga tan 3 - Tel. 707 80 virka vacker De stilfullaste fönsterstiärna NYHETERNA l mod. 70100 TYGER GARDINER ~t,.ö",zen. GARN KUMlA - Tel. 701 96 KUMLA F ör julinköpen o rekommenderas BEGRAVNINGSBYRA Ombesörjer allt för såväl jordbegravning som ANNA BERGS EFTR. el dbegängelse. Begravningsbil tillhandahålles Handarhetsaffär Telefon 70061 - 75747 Telefon 702 06 Bost. 710 12 - Sommarbost. 0582/401 34 VÄRME- och SANITÄRA inom såväl nybyggnader som gamla byggnader, servisledningar, vattenmätareanläggningar samt INSTALLATIONER inställning och justering av element och radiatorer för bränsleekonomi. Packning av kranar, rensning av avlopp samt alla förekommande reparationer utföres. J.(uTJnla ~ Kontor och lager IDROTTSGATAN 4, KUMLA - Tel. 71180 Av Kumla stad auktoriserad rörledningsemreprenör Rörinstallationer ~ Rådfråga oss innan Ni låter tttföra installationer och reparatione7 KUMLA JULBLAD -B ärg. UtgiJ'{1re: lVilJ Hela1/der 1972 Var hälsad sköna morgonstund Julbetmkte1se al ' komminister Klas Hansson Så börjar psalm 55 i Psalmboken. Jag tror att många har svårt att tänka sig en juldagsmorgon utan att få sjunga just den psalmen. Den vittnar om glädje och lycka, men kanske kan det vara svårt, då man sitter där i kyrkbänken tidigt om morgonen att slita tankarna från julaftonens julklappsutdelning och familjegemenskap.
    [Show full text]