Nordfjordingernes Historie I Amerika.Rtf
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala . -
Even Ballangrud Andersen
Makt og maktsentre i vikingtid og middelalder Maktsentre på Østlandet fra ca. 800 til 1200 e. Kr. i Snorre og arkeologiske kilder Even Ballangrud Andersen Masteroppgave i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie Universitetet i Oslo Vår 2012 1 Forord Jeg må selvfølgelig først takke min veileder professor Jon Vidar Sigurdsson for uvurderlig hjelp underveis i skrivingen av denne oppgaven. Takk også til medstudenter fra masterstudiet ved UiO og til kollegaer både ved Kommunearkivet i Fredrikstad og i Fredrikstad kommune ellers som har vært hjelpsomme og/eller har vist interesse for mine studier og undersøkelse. Kart over de mest kjente stormannsgårdene i vikingtidens Norge. Kilde: Kartet er hentet fra Kleivane (1981:129) og hans oversikt over lendmannsgårder i Norge. 2 Innholdsfortegnelse: 1. Maktstrukturene – undersøkelsens rammeverk – side 4 1.1 Problemstilling – side 4 1.2 Teoretisk fundament og rammeverk – side 6 1.3 Metode – side 8 1.4 Historiografi – side 9 1.5 Kilder – side 14 1.5.1 Skriftlige kilder – side 14 1.5.2 Arkeologiske kilder – side 17 1.5.3 Kildekritikk og de skriftlige kildene – side 19 2. Maktstrukturer og maktsentre i Østfold – side 22 2.1 Østfold og dets maktsentre i Snorre – side 23 2.1.1 Snorre forteller – side 23 2.1.2 Konkluderende bemerkninger til Snorres Østfold – side 32 2.2 Maktsentre i indre og ytre Østfold – side 33 2.2.1 Alvheim og Vingulmorkriket – side 33 2.2.2 Kongsgården Alvheim og dens omland – side 43 2.2.3 Alvheim og rikssamlingen – side 49 2.2.4 Maktsenteret Alvheim og vikingtidens stormanssamfunn – side 53 2.3 Maktsenteret Borg – side 55 2.3.1 Borg – side 56 2.3.2 Tingsted – side 57 2.3.3 Kirkens tilstedeværelse i Borg – side 57 2.3.4 Borg - maktsenter i middelalderens norske kongedømme – side 60 3. -
SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 Med Särskild Hänsyn Till Seminarierna I Uppsala, Härnösand Och Göteborg
. - l l l ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA. ., 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund l FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ' ( Uppsala Universitetsbibliotek Il Bläsenhusbiblioteket \• SVENSKA KYRKAN OCH )i [ : f. c fp) FOLKSKOLESEMINARIERNA E: 1842-1968 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXXIII 1993 VOLYM 173 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund Hornmage a Marianne - amour © Sven J Enlund och Föreningen för svensk undervisningshistoria ep ouse patience ISBN 91-85130-45-1 - institutrice ISSN 0347-8461 Reprocentralen HSC Uppsala 1993 Abstract Innehåll Enlund, S.J.,1993. Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg. (The Church of Sweden and the training-colleges 1842-1968 with special regards to the colleges in Uppsala, Härnösand and Göteborg). Årsböcker i svensk undervis ningshistoria 173. Uppsala 1993. Abstract 6 The Swedish public state training-colleges (folkskoleseminarierna) worked from 1842 till 1968. This treatise deals with the origin, rise, developement and liquid Förord 9 ation of these educational institutions in their relation to the Church of Sweden. The first elementary school regulation in 1842 also stated that one training l. Övergripande problem och frågeställningar 11 college was to be erected in each one of the twelve cathedra! towns of the country and in the capita!. Here the three training-colleges of Uppsala, Härnösand and a. ~elationen mellan Svenska kyrkan och utbildningsväsendet 11 Göteborg are ehosen as representative. -
Ärkebiskop Under Händelserika År
Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2008:2 ”Tills du återupprättat helgedomarna” Skara stiftshistoriska sällskap ger nu ut ytterligare en bok De fl itigast anlitade arkitekterna under denna tid var Axel i sin skriftserie, nr. 37. Titeln är: Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. ”Tills du återupprättat helgedomarna.” Kyrkorestaure- Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kun- ringar i Västergötland 1920 – 1960. Författare är Bygg- skapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinven- nadsantikvarie Robin Gullbrandsson. tering har skapat och som fi nns inlagt i Riksantikvarie- ämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen Den undersökta perioden omfattar restaureringar under tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av perioden 1920 – 1960. De är många. Bara under åren 1934 byggnaderna i sig själva. -39 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-52 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna. av nyskapande renoveringar. Om denna betydande epok fi nns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaure- Boken omfattar 208 sid. och är rikt ill. Bilden visar S:t ringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska Olofs kyrka i Falköpings interiör vid kyrkans senaste kyrkorummen. renovering. J A Ekman - Ärkebiskop under händelserika år När västgötasonen Johan August Ekman i Ekman vid Skara gymnasium och avlade januari 1901 tillträdde som ärkebiskop år 1865 mogenhetsexamen med goda befann sig Svenska kyrkan i ett svårare betyg. -
VEDLEGG Side 27 Revisjon 14.01.14 Erst
BEREDSKAPSPLAN AKUTT FORUREINING IUA - NORDFJORD 1 VEDLEGG Side 27 Revisjon 14.01.14 Erst. nr. av Dato: 27.10.12 Godkj. av: Klif INNHALD VEDLEGG A TELEFON- OG TELEFAKSNUMMER VEDLEGG B BEREDSKAPSPLANAR FOR DEN EINSKILDE KOMMUNEN VEDLEGG C KART OVER MILJØSÅRBARHEIT VEDLEGG D RESSURSOVERSIKTER VEDLEGG E NØDHAMNER/STRANDSETJINGSPLASSAR VEDLEGG F AVFALLSHANDTERING VEDLEGG G KONTOPLAN VEDLEGG H INFORMASJONSTENESTE VEDLEGG I SCENARIER VEDLEGG J MAL BEFARINGSRAPPORT # INNSATSPLAN # INNSATSORDRE # SAMBANDSPLAN # STABSMØTE REFERAT # HMS INSTRUKS MED KVITTERINGSSKJEMA # SITUSJONSRAPPORT FRA LAGLEIAR Beredskapsregion 18: Nordfjord BEREDSKAPSPLAN AKUTT FORUREINING IUA - NORDFJORD 2 VEDLEGG Side 27 Revisjon 14.01.14 Erst. nr. av Dato: 27.10.12 Godkj. av: Klif VEDLEGG A TELEFON- OG TELEFAKSNUMMER ADRESSE - OG TELEFON/TELEFAXLISTE OVER AKTUELLE MYNDIGHEITER,PERSONAR,SELSKAP OG INSTITUSJONAR MED ANSVAR FOR OG TIL- KNYTING TIL OLJEVERNBEREDSKAPEN.IUA-UTVALG. NR. NAVN ADRESSE TLF. FAX TLF. ARBEID ARBEID PRIVAT A NORDFJORD IUA Nordfjord Havn IKS 57 85 26 20 57 85 26 21 BEREDSKAPSUTVALET P.b.104, 6701 Måløy 1. Havnedirektør Trond E. Garshol Nordfjord Havn IKS 57 85 26 20 57 85 26 21 481 80 353 P.b.104, 6701 Måløy 481 80 353 Vara Sølve Oldeide Nordfjord Havn IKS P.b.104, 6701 Måløy 57 85 26 20 57 85 26 21 928 19 676 2. Brannsjef Kim Hjelle Vågsøy kommune 57 85 04 71 57 84 50 51 918 32 818 P.b. 294, 6701 Måløy Vara Petter Bakke SIM 97 11 99 99 41 53 08 42 Tennebø, 6718 Deknepollen 3. Lensmann Tormod Hvattum Lensmannskontoret 57 85 49 70 70 02 41 26 P.b. 18, 6701 Måløy 917 19 701 57 85 49 70 Vara Bård Didriksen Lensmannskontoret 57 85 09 13 6740 Selje 902 74 930 4. -
Vestlandskjeler, Velstand Og Makt.Pdf (545.2Kb)
AmS-Varia 31 Vestlandskjeler, velstand og makt. Tre studier av Vestlandskjelenes plass og betydning i lokalsamfunnet i eldre jernalder i Vest-Norge. ÅSA DAHLIN HAUKEN Hauken, Å. Dahlin 1997: Westland cauldrons, wealth and power. Three studies on the rôle and significance of Westland Cauldrons in the Early Iron Age local community in Western Norwaway. Ams-Varia 31, 37-52. Stavanger. ISSN 0332-6306, ISBN 82-7760-030-5, UDK 903.23(481.5)”6383”. All Roman Iron Age and Migration Period graves in three West Norwegian districts were analysed and compared from a quantitative and qualitative aspect. Cauldron graves in general belong to an upper stratum of graves, not always quantitatively, but qualitatively. Rich graves are also associated with the best farms in each district. Graves with Westland cauldrons are never found on small, poor farms. The rich graves are not evenly distributed through time, and are not found exclusively on the same farm through the period studied. The changes in both time and space are seen as result of an internal competition for power in an unstable society. Rich graves are interpreted as a part of a strategy to preserve or enhance social positions. Åsa Dahlin Hauken, Arkeologisk Museum i Stavanger, Box 487, N-4001 STAVANGER, NORWAY. Telephone: (+47) 51846000. Fax: (+47) 51846199. Denne artikkelen er en bearbeidet og forkortet versjon av De såkalte vestlandskjelene er den numerært største en del av et kapittel i min magistergradsavhandling om gruppen av det arkeologene benevner romersk import i vestlandskjelene (Hauken 1984: 122 ff). I kapitlet ble Norge. Vestlandskjelen er et kar av bronse, omtrent 30 vestlandskjelene analyserte dels som gruppe og sammen- cm i munningsdiameter og 15-18 cm høyt. -
Kårstad I Stryn, Møteplass for Ulike
UBAS Nordisk Universitetet i Bergen Arkeologiske Skrifter Fra funn til samfunn Jernalderstudier tilegnet Bergljot Solberg på 70-årsdagen Knut Andreas Bergsvik og Asbjørn Engevik jr. (red.) 1 UBAS – Universitetet i Bergen Arkeologiske Skrifter. Nordisk 1 Copyright: Forfatterne. Arkeologisk institutt, Universitetet i Bergen Postboks 7800 5020 Bergen Norge www.hf.uib.no/arkeologisk ISBN: 82-90273-78-9 ISSN: 1503-9811 Redaktører for denne boken Knut Andreas Bergsvik Asbjørn Engevik jr. Redaksjon for serien UBAS Terje Østigård Lars Forsberg Janicke Zehetner Layout Christian Bakke og Jan Kåre Wilhelmsen, Formidlingsavdelingen, Universitetet i Bergen Foto av Bergljot Solberg: Magnus Vabø, Formidlingsavdelingen, UiB Forside/omslag: Arkikon, www.arkikon.no Trykk PDC Tangen Papir: Galerie Art Silk 130 g. Fonter: Adobe Garamond og Myriad Gro Mandt Kårstad i Stryn – møteplass for ulike kulttradisjoner i eldre jernalder? På slutten av 1800-tallet begynte utenlandske turister å innta den norske fjord- og fjellheimen. De første turisthotellene dukket opp i 1850-åra, og den økende turismen førte til krav om bedre kommunikasjoner - ikke minst brukbare kjøreveger. Langs Innvikfjorden innerst i Stryn i Nordfjord kom vegutløsningen i 1898. Terrenget er bratt og ulendt, særlig mellom bygdene Innvik og Utvik på sørsida av fjorden, der det steile berget stuper rett i sjøen. Fra gammelt av var vegen mellom bygdene en gangsti som gikk bratt opp fra gården Kårstad på Utvik-sida, over berghammeren Kleivane, og bratt ned igjen mot Innvik. Langs foten av Kleivane måtte vegen sprenges ut i fjellet, og de utsprengte blokkene ble brukt til å bygge forstøtningsmur for vegen langs stranda. Det ingen visste den gangen, var at i den steile bergsida ved Kårstad - der disse steinene var kommet fra - hadde mennesker satt merkene sine mangfoldige århundrer tidligere. -
Kommunedelplan for Kulturarv 2017-2029 Eid Kommune
Eid Kommune Kommunedelplan for kulturarv 2017-2029 Kommunestyret 26. januar 2017, KS-sak 009/17 Saks nr: 16/20030 Dato: 14.03.2017 Versjon: 1.01 Lat oss ikkje forfedrane gløyma Lat oss ikkje forfedrane gløyma Under alt som med venda og snu; Under alt som me venda og snu; For dei gav oss ein arv til gøyma, For dei gav oss ein arv til gøyma, Han er større enn mange vil tru. Han er større enn mange vil tru. Lat det merkjast i meir enn i ordi Lat det merkjast i meir enn i ordi At me halda den arven i stand, At me halda den arven i stand, At når fredrane sjå att på jordi, At når fredrane sjå att på jordi, Dei kan kjenna sitt folk og sitt land. Dei kan kjenna sitt folk og sitt land. Ivar Aasen Ivar Aasen Bru over Alsakerelva. Foto: Gerd Fløde Bjørlo FORORD Kommunedelplan for kulturarv er den første Eidasamfunnet sin kjerneverdi er å invitere. Vi som er laga i Eid kommune. Mykje er omtala, ynskjer difor å invitere til å oppleve og utvikle men den grundige omtalen av det enkelte kulturarven i Eid, slik at fleire kan lære om og kulturminnet vil du ikkje finne her. Planen ha glede av vår felles kulturarv inneheld også ein handlingsdel som viser Kommunedelplan for kulturarv har som korleis ein skal arbeide vidare med å målsetjing å synleggjere kulturminna vi har i kartlegge, synleggjere og sikre kulturminna. kommunen og gje dei merksemd. Slik kan alle Kommunedelplanen skal jamleg reviderast, og i Eid få litt meir kunnskap om historia planen sin handlingsdel skal rullerast årleg. -
Nordfjordtravelguide 2013
Nordfjord TRAVELGUIDE 2013 Stryn-Hornindal-Gloppen-Eid-Vågsøy-Selje nordfjord.no Breng © O.J. Tveitk WELCOME TO NORDFJORD Short distances – big experiences Contents Lots of exciting activities Tourist information .....................................................2 Nordfjord is the destination for you if The tourist information staff can provide Transport ...............................................................................3 you are looking for an active holiday. In a information about activities, attractions, Scenic highlights ..........................................................5 magnificent, varied landscape between gla- events and accommodation. Hiking ......................................................................................6 ciers, fjords and the ocean, you can enjoy We also sell postcards, books and walking Outdoor Adventures ..............................................10 mountain walks, coastal walks, boat trips, maps. Bikes can also be hired in Stryn. kayaking, fishing, horse riding in fjord horse Culture ..................................................................................14 country, and lots more. Waymarked trails Shopping .............................................................................17 guide you to impressive mountain summits, Events ..................................................................................19 idyllic summer pasture farms, lush valleys Ski & Winter ...................................................................20 and a distinctive coastal -
Informasjonsteneste
BEREDSKAPSPLAN AKUTT FORUREINING IUA - NORDFJORD 1 VEDLEGG Side 27 Revisjon 01.11.17 Dato: 27.10.12 Godkj. av: Klif INNHALD VEDLEGG A TELEFON- OG TELEFAKSNUMMER VEDLEGG B BEREDSKAPSPLANAR FOR DEN EINSKILDE KOMMUNEN VEDLEGG C KART OVER MILJØSÅRBARHEIT VEDLEGG D RESSURSOVERSIKTER VEDLEGG E NØDHAMNER/STRANDSETJINGSPLASSAR VEDLEGG F AVFALLSHANDTERING VEDLEGG G KONTOPLAN VEDLEGG H INFORMASJONSTENESTE VEDLEGG I SCENARIER VEDLEGG J MAL BEFARINGSRAPPORT # INNSATSPLAN # INNSATSORDRE # SAMBANDSPLAN # STABSMØTE REFERAT # HMS INSTRUKS MED KVITTERINGSSKJEMA # SITUSJONSRAPPORT FRA LAGLEIAR Beredskapsregion 18: Nordfjord BEREDSKAPSPLAN AKUTT FORUREINING IUA - NORDFJORD 2 VEDLEGG Side 27 Revisjon 01.11.17 Dato: 27.10.12 Godkj. av: Klif VEDLEGG A TELEFON- OG TELEFAKSNUMMER ADRESSE - OG TELEFON/TELEFAXLISTE OVER AKTUELLE MYNDIGHEITER,PERSONAR,SELSKAP OG INSTITUSJONAR MED ANSVAR FOR OG TIL- KNYTING TIL OLJEVERNBEREDSKAPEN.IUA-UTVALG. NR. NAVN ADRESSE TLF. TLF. ARBEID PRIVAT A NORDFJORD IUA Nordfjord Havn IKS 57 85 26 20 BEREDSKAPSUTVALET P.b.104, 6701 Måløy 1. Havnedirektør Kjell Fagna Nordfjord Havn IKS 57 85 26 20 916 14 145 P.b.104, 6701 Måløy 916 14 145 Vara Sølve Oldeide Nordfjord Havn IKS P.b.104, 6701 Måløy 57 85 26 20 928 19 676 2. Brannsjef Kim Hjelle Vågsøy kommune 57 85 04 71 918 32 818 P.b. 294, 6701 Måløy Vara Jon-Inge Henden Vågsøy kommune 5785 0471 941 54 102 P.b. 294, 6701 Måløy 3. Morten Hagen Lensmannskontoret 57 85 49 70 915 81 563 P.b. 18, 6701 Måløy Vara Åse Romuld Lensmannskontoret 57 85 49 70 915 81 173 P.b. 18, 6701 Måløy 4. Brannsjef John Jatgeir Vinsrygg Tonningsgt.7, 6783 Stryn 57 87 48 36 917 21 629 Vara Anders Maurset Tonningsgt.7, 6783 Stryn 57 88 38 44 481 49 822 5. -
Trond Klungseth Lødøen TREATMENT of CORPSES, CONSUMPTION of the SOUL and PRODUCTION of ROCK ART: APPROACHING LATE MESOLITHIC M
Fennoscandia archaeologica XXXII (2015) Trond Klungseth Lødøen TREATMENT OF CORPSES, CONSUMPTION OF THE SOUL AND PRODUCTION OF ROCK ART: APPROACHING LATE MESOLITHIC MORTUARY PRACTISES RE- FLECTED IN THE ROCK ART OF WESTERN NORWAY Abstract The paper argues that the so-called ‘hunters’ rock art’ of Scandinavia is closely connected to mortuary processes, and that its iconographic narratives are all associated with death beliefs. This will be demonstrated by a closer scrutiny of the imagery at the rock art sites Vingen and Ausevik in Western Norway including the background for their dating to the Late Mesolithic period. It will also be argued that other sites of this type elsewhere in Scandinavia should be understood as mortuary sites. To some extent the rock art sites will be studied in relation to their contemporary context and contemporary funerary remains and traditions in both Western Norway and southern Scandinavia. Through these approaches it will be suggested that rock art, death rituals and burials are complementary to each other, and that glimpses of a Late Mesolithic religion can be found where the iconography and funerary remains are merged. The approach also addresses the importance of certain animals in both religion and religious activity during the Late Mesolithic period. Keywords: rock art, mortuary practises, secondary burials, regeneration, soul animals, horizontal cosmology, Late Mesolithic period Trond Klungseth Lødøen, University Museum of Bergen, P.O. Box 7800, N-5020 Bergen, Norway: [email protected]. Received: 22 Sep 2014; Accepted: 01 Dec 2014; Revised: 23 Oct 2015 INTRODUCTION marks and certain types of domesticated animals, and often dated to between the Late Neolithic and The paper focuses on the role and function of the Bronze Age (Mandt 1991; Lindqvist 1994). -
Administrative and Statistical Areas English Version – SOSI Standard 4.0
Administrative and statistical areas English version – SOSI standard 4.0 Administrative and statistical areas Norwegian Mapping Authority [email protected] Norwegian Mapping Authority June 2009 Page 1 of 191 Administrative and statistical areas English version – SOSI standard 4.0 1 Applications schema ......................................................................................................................7 1.1 Administrative units subclassification ....................................................................................7 1.1 Description ...................................................................................................................... 14 1.1.1 CityDistrict ................................................................................................................ 14 1.1.2 CityDistrictBoundary ................................................................................................ 14 1.1.3 SubArea ................................................................................................................... 14 1.1.4 BasicDistrictUnit ....................................................................................................... 15 1.1.5 SchoolDistrict ........................................................................................................... 16 1.1.6 <<DataType>> SchoolDistrictId ............................................................................... 17 1.1.7 SchoolDistrictBoundary ...........................................................................................