ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 119 Editor: Ulf Göranson Akademiska interiörer Carl Frängsmyr 2021 © AUU och Carl Frängsmyr 2021 Skyddsomslaget pryds av Uppsalakonstnären Carl Herman Wetterwiks målning av Västra Ågatan sedd från hamnen från 1935. Privat ägo. Fotograf: Mikael Wallerstedt. Utformning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Huvudtexten satt med Berling Antikva Tr yck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-513-1082-4 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426423 Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 7 En skandinavisk expedition till Uppsala 1843 ........................................................ 17 Professorn med det arga sinnet ..................................................................................... 39 Indien i Uppsala ................................................................................................................... 97 Experimentalfysiker och spektralanalytiker ......................................................... 123 Skandalstudenten som blev språkprofessor .......................................................... 147 Från Vega till Grand Hôtel ............................................................................................ 177 Professorsämbetet i vardag och ceremoni .............................................................. 231 Estetiker på barrikaderna ............................................................................................... 257 Fenno-ugristikens framväxt ......................................................................................... 289 Från fredsrörelse till fredsforskning .......................................................................... 315 Efterskrift .............................................................................................................................. 353 Referenser i urval ............................................................................................................... 355 Personförteckning ............................................................................................................. 369 Inledning Akademiska interiörer är den övergripande titeln för följande tio essäer om för- hållandena vid Uppsala universitet under 1800- och 1900-talen. Här skildras forskningens vardag och vedermödor, studentopinioner, disciplinformering inom flera ämnen, drömmar och förhoppningar hos studenter och professorer, liksom akademiska intriger, maktspel, kritik och polemik samt, i något fall, rentav personförföljelse. Alla dessa inslag har, på gott och ont, bidragit till att forma det akademiska samhälle som möter oss i dag. Bortsett från enstaka bakgrundsteckningar som sträcker sig tillbaka till 1700-talets slut behandlar dessa essäer universitetsförhållandena under pe- rioden från 1800-talets början till våra dagar. Det är ingen slump. I början av 1800-talet inträdde ett nytt andligt klimat efter ”järnåren” under Gustaf Adolph Reuterholm och Gustaf IV Adolph, vilka hade kastat en skugga även över det intellektuella livet vid universitetet i Uppsala. Kungen hade 1799 avgått som universitetskansler i protest mot studentoroligheter och året där- på utspelade sig den ryktbara Musikprocessen mot den förmente jakobinen Gustaf Abraham Silverstolpe och hans anhängare. Med den nya grundlagen 1809 var emellertid den gustavianska absolutismen förbi. En ny andlig jord- mån förelåg. Vid samma tid uppstod den universitetsmodell som i princip har bestått in i vår tid. Grundaren av Berlinuniversitetet, Wilhelm von Humboldt, under- strök att föreningen mellan undervisning och vetenskaplig forskning skulle utgöra universitetens raison d’être. Successivt vann denna universitetsidé bur- skap även i Sverige, främst genom de nya universitetsstatuter som utfärdades 1852. Förändringen innebar att den vetenskapliga kvaliteten hos en forskares publicerade arbeten blev den främsta befordringsgrunden; tidigare hade rent kvantitativa förhållanden såsom antalet tjänsteår tillmätts störst betydelse, vilket inte var ologiskt eftersom universitetet främst betraktades som en un- dervisningsanstalt. 7 AKADEMISKA INTERIÖRER Till detta skall läggas att en ny studenttyp framträdde. I sin essä ”När föd- des studenten?”, publicerad i Lychnos 1998, daterar Stig Strömholm den mo- derna Uppsalastudentens uppkomst som specifik samhällsvarelse till någon gång under åren 1810–12. Han tillägger samtidigt: ”Om man sedan skall som födelsedag välja något särskilt datum eller nöja sig med perioden, det är nog en fråga mer om läggning och behov av ordning eller av fasta hållpunkter för minnet än om idéhistorisk vetenskaplig ambition.” Kanske finns skäl att flytta födelseögonblicket ytterligare något drygt år tillbaka i tiden. Sångaruppvakt- ningen för fältmarskalk Mauritz Klingspor, som hösten 1808 gästade Uppsala på sin väg tillbaka från finska kriget räknas numera som den traditionella fyr- stämmiga studentsångens utgångspunkt. I allt väsentligt har dock Strömholm rätt. Något årtionde in på 1800-talet hade det andliga klimatet förändrats och såväl universitet som studenter av ett annat slag hade uppkommit. I grunden skulle detta komma att förändra även Uppsala universitet under de decennier som följde. En avgörande händelse blev det första studentskandinavistiska mötet, vil- ket hölls i Uppsala på försommaren 1843. Sammankomsten var inte bara en angelägenhet för de upsaliensiska studenterna; förvånade Uppsalabor fick även välkomna hundratals studenter från Lund och Köpenhamn, en åsyn som hade varit otänkbar bara något decennium tidigare. Studenterna var således initia- tivtagare till detta första stora internationaliseringsprojekt vid universitetet. Härtill bidrog inte bara deras nyväckta skandinavistiska yra utan framför allt tillkomsten av nödvändiga kommunikationer i form av reguljär ångbåtstrafik. Detta första skandinavistmöte bröt Uppsalas isolering och markerade studen- ternas ställning som ett samlat kollektiv och bärare av gemensamma idéer. Även om den politiska skandinavismen, vilken de danska studenterna hade kommit till Uppsverige för att introducera, omsider blev ett misslyckande framstår studentmötet fortfarande som en vattendelare i universitetets hi- storia, vilket framgår av den inledande essän ”En skandinavisk expedition till Uppsala 1843”. Den moderna studenttyp som uppstod kring 1810 såg så småningom till att skapa sig större frihet, dels genom offentliga manifestationer, som stu- dentmöten, årshögtider och karnevaler, dels genom organisationsbyggande och tidningsmakeri. Professorernas frihet var däremot av ett annat slag. De hade kunglig fullmakt för att sköta sina ämbeten, något som under lång tid betraktades som en oundgänglig del av den akademiska friheten. Genom ut- färdandet av dessa fullmakter från Kungl. Maj:t (från 1974 regeringsfullmakt) säkerställdes att professorerna inte stod i något konventionellt arbetstagar- förhållande till någon dekan, rektor eller själva universitetet. Professorn skulle ha rätt att sköta sitt ämbete, sin forskning, handledning och sin undervisning efter eget huvud. Han, ty fram till 1949 var det alltid en han, skulle försvara 8 INLEDNING Uppsala från söder i början av 1840-talet. Akvarell av Carolina Sjöman efter oljemålning från 1820-talet av Olof Erik Roselius. Uppsala universitetsbibliotek. sitt ämne även gentemot det egna universitetet, vilket han skulle vara fri att ifrågasätta och kritisera. Några professorers verksamhet tjänade olyckligtvis mest som exempel på baksidorna av detta fullmaktssystem. Bland de mest beryktade av dem fanns Johan Christopher Lindblad, vilken under flera decennier företrädde ämnet kriminal- och processrätt. Hans förföljelse av tänkbara konkurrenter, hans godtycke som examinator, hans intriger inom konsistoriet och hans allmänna elakhet har avsatt en rik anekdotflora. Lindblads behandling av sedermera jus- titieombudsmannen Nils Fröman torde vara ett av de mest flagranta exemplen på akademisk orättvisa som har begåtts i Uppsala. År 1863 revolterade till slut studenterna vid Juridiska fakulteten, understödda av Lindblads egna kolleger, vilka hade ledsnat på hans missbruk av sin tjänsteställning. Lindblads inflytan- de kringskars men hans kungliga fullmakt skyddade hans professorsämbete. De märkliga konflikter som Lindblads uppträdande orsakade skildras i essän ”Professorn med det arga sinnet”. Kemiststudenten Mårten Richert hade några år tidigare ställt till med en stor skandal när han anmälde sin lärare, professor Lars Svanberg, inför konsi- storiet. Han ansåg att denne på ett orättvist sätt hade beskyllt honom för att ha fuskat med en laborationsuppgift. Richerts agerande var för tiden högst uppseendeväckande och ledde till att konsistoriet tilldömde honom ett dis- 9 AKADEMISKA INTERIÖRER ciplinärt straff. Det så kallade Richertska målet förebådade, liksom juriststu- denternas aktion mot Lindblad, en tid då studentinflytande och kursutvär- deringar skulle bli självklara delar av det akademiska vardagslivet men för Richert återstod ingen annan utväg än att helt byta studieinriktning. Han övergick till det nya ämnet nordiska språk, där han blev docent och fick ta ett stort ansvar eftersom professorn Carl Säve var sjuklig. Säve avled 1876 och efterträddes året därpå av Richert, vilken således själv blev ledamot