Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Helena Sofia Wudd till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar. Några furstliga personer finns dock (Sofia Vasa, Adolf Johan d.ä., Adolf Johan d.y., Johan Kasimir, Fredrik Wilhelm von Hessenstein). För övrigt är avgränsningen till De la Gardieska arkivets Släktarkiv och Historiska handlingar inte helt klar. Vissa brev hade lika gärna kunnat höra till någon av dessa båda serier. De flesta släkterna som har egna arkiv i Släktarkiven är representerade även i Biographica minora. Dessutom kan nämnas åtskilliga mindre brevsamlingar i Biographica minora som bildar ett slags släktarkiv (t.ex. Ascheberg, Banér, Bielke, Boije af Gennäs, Bonde, Brahe, Creutz, De Geer, Falkenberg af Bålby, Falkenberg af Trystorp, von Fersen, Fleming, Gyllenhielm, Gyllenstierna, Hamiton af Hageby, Hård af Segerstad, Koskull, Lewenhaupt, von Liewen, Natt och Dag, Rosenstråle, Ruuth, Rålamb, von Scheiding, Soop, Sparre, Stålarm, Tott, Wachtmeister). Brev rörande köpmannen Claude Roquette Hägerstierna (d. 1681) och läkaren Nils Dalberg (1736–1820) samt olika medlemmar av ätten De la Gardie förekommer på många ställen i Biographica minora. Handlingarna i Biographica minora är oftast lagda under utfärdarens namn, men ibland under mottagarens namn eller namnet på den person som handlingen gäller. Tyvärr framgår det i många fall inte vem som är adressaten, och det är svårt att rekonstruera de enskilda brevens proveniens, eftersom de har plockats ut ur sitt ursprungliga sammanhang. Biographica minora har delvis karaktären av autografsamling (se t.ex. nedan Goertz, Georg Heinrich). 3 Några handlingar som ingår i Biographica minora bör nämnas särskilt, eftersom de på olika avviker sätt från det övriga materialet i denna serie. Det gäller fr.a. kyrkoherden i tyska församlingen i Stockholm Johann Heinrich Gerths (d. 1696) affärshandlingar i en stor bunden volym, konstnären Johan Holmbergssons 13 almanackor 1817–1833, handlingar rörande Johannes Meins konversion till romersk-katolska läran ca 1685, militären Johan Lorentz Rutensparres (1752–1828) anteckningar i allehanda ämnen samt kyrkoherden Nils Salanders 135 brev 1806–1824. Under namnet Johan Jakob Hogguer finns på ett aktomslag ett register av Peter Wieselgren över hans eget bokverk DelaGardiska archivet. En typ av handling som är mycket vanlig i Biographica minora är s.k. ”riksdagsexcuser”, d.v.s. brev från adelsmän till lantmarskalken med ursäkter för att de inte kan fullgöra sin plikt att representera sin ätt på riksdagen. Skälen är olika: tjänsteärenden, sjukdom, fattigdom eller andra omständigheter. En del av riksdagsexcuserna har varit inbundna. Kanske har en inbunden volym delats upp och de enskilda breven sorterats in i Biographica minora. Några riksdagsexcuser påträffas f.ö. även i Historiska handlingar. Liksom i Historiska handlingar finner man i Biographica minora åtskilliga brev som rör Estland, Livland och Finland och de svenska besittningarna i Tyskland. Trots att De la Gardieska arkivet först på 1820-talet kom till Skåne (se härom Elof Tegnér, De la Gardieska samlingen i Lund och på Löberöd, Stockholm 1894) finns i Biographica minora också många handlingar som gäller Skåne, Halland och Blekinge. Dessutom finns under bl.a. följande namn danska handlingar från 1600- och 1700-talet: Margareta von Ascheberg, Birgitta Gyllenstierna af Svaneholm, Mette Rosenkrantz, Henrik Tott, Knud Tott, Axel Urne, Christian Jörgen Urne, Ebbe Ulfeldt och Knud Ulfeldt. Åtskilliga sigill i Biographica minora har blivit utklippta eller utrivna från breven av sigillsamlare och det är okänt vart de har tagit vägen. En anteckning på ett brev utfärdat av Anna Rålamb pekar på att Jacob De la Gardies son Gustaf De la Gardie (1800–1833) var en sådan samlare. Erik Lindschölds sigill på detta brev är bortrivet, och någon har antecknat: ”Sig. uttagit af Gref G. De la Gardie” (jfr även nedan: Grothusen, Anna och Svinhufvud af Qvalstad, Brita Catharina). Teol. lic. Harald Wieselgren vid Universitetsbiblioteket gjorde på 1960- och 70-talen en kortkatalog över Biographica minora och det är denna som skrivits av i föreliggande förteckning. Jag har gjort kompletteringar och rättelser. I noterna har gjorts hänvisningar till särskilt Peter Wieselgren, DelaGardiska Archivet eller Handlingar ur Grefl. DelaGardiska Bibliotheket på Löberöd I–XX, 1831–1843. En handling av Sivert Grubbe 1615 och en av Sofia Vasa 1567 har 2009 respektive 2011 överförts till Biographica minora från andra delar av De la Gardieska arkivet. 4 5 Biographica minora [Abrahamsson, Lars] Testamente 1629. Se De la Gardieska arkivet, Pergamentsbrev Adlerbeth, Gudmund Jöran, 1751–1818 Kansliråd, statsråd, vitter författare och översättare Dikt ”Till Baron Malte Ramel d. 25 April 1772” (egenhändigt). Meddelande från landshövding Nils Rosén von Rosenstein till bergsrådet Nils Dalberg angående A:s död. Anteckningar rörande A:s begravning (utdrag ur samtida brev), litterära verksamhet m.m. Adlerfelt, Carl, 1719–1769 Landshövding i Malmöhus län 1764, överkommendant 1764-12-20, Malmö Brev till riddarhusdirektionen. Adlerstéen, Ulrica, 1694–1757 g. 1715 m. överstelöjtnant Albrekt Schönström, 1684–1740. 1741-12-30, Grytagård Brev till kamrer N. Winge angående försäljning av spannmål (defekt). Adlerström, Johannes Gustaf Curnovius, d. 1721 Lagman 1703-09-23, Stockholm Brev till och från amiralen och landshövdingen Hans Clerck angående skattebönders leveransskyldighet av hö. Adolf Johan d.ä. 1629–1689 Pfalzgreve 1660-09-11 Handling över ”byte och jordeskifte” mellan A. J. och överste Erik Drake. Original med underskrift och sigill. 6 Handlingar och skrivelser i rättegång mellan A. J. och Axel Lillie rörande ägoskillnad mellan Svarttorp och Härstads hemman (i Rönö socken, Östergötland) samt äganderätten till Svarttorps gruva: 1683-07-09 Kallelse till Björkekinds ting för Lillies fullmäktige ”Hauptman Samuel Dyyk”. 1684-06-23, Kuddby Protokollsutdrag från Björkekinds ting. 1684-05-17 Kallelse till Björkekinds ting för Lillies fullmäktige hauptman Olaus Rosling. 1685-06-12, Kuddby Protokollsutdrag från Björkekinds ting. 1685-08-19 Kallelse till Björkekinds ting för Rosling. 1686-10-06 Meddelande till Göta hovrätt angående omöjligheten av personlig inställelse och anskaffande av ombud. A. J:s egenhändiga underskrift. 1686-10-06, Stegeborg Skrivelse (å samma ark som föregående) till Göta hovrätt med anhållan om lagmanssyn samt utslag i överensstämmelse med häradsrättens med ogillande av Lillies besvär. A. J:s egenhändiga underskrift. Tre bilagor började å samma ark och upptagande 3 sidor av ett andra: 1685-06-12, Kuddby Protokollsutdrag från Björkekinds ting. 1685-10-13, Kuddby Protokollsutdrag från Björkekinds ting (utslag). 1686-08-23, SörbyBrev till A. J. från lagman Nils Gripenhielm angående översändandet av protokollsutdrag. Avskrift. 1687-03-09, Stockholm Fullmakt för Rosling av Lillie. Avskrift. 1687-10-20, Stockholm Fullmakt (å samma blad som föregående) för Rosling av Lillie. Avskrift. 1688-06-25, Grensholmen 7 Kallelse till lagmanssyn för Rosling. 1691-03-07, Stockholm Bouppteckning efter A. J. Avskrift. Adolf Johan d.y., 1666–1701 Pfalzgreve 1688-12-04, Haag Brev till baron Arvid Horn angående Adolf Johans resa. Original med egenhändig underskrift. Agardh, Carl Natanael af, 1765–1816 Revisionssekreterare Gravvård (satir). Agerberg, Abraham, 1754–1824 Komminister i Rödön, Härnösands stift 1795 1810-03-08, Täng Brev på jämtländsk dialekt till prästen i Skåne Carl Abraham Eurenius, som var informator hos Jacob De la Gardie. Agrivillius, Johan, 1706–1776 Kyrkoherde i Holm och Kulla, Uppsala ärkestift, 1750 1777-02-11 Bouppteckning efter A., behandlad av häradsrätten 1777-02-14 1777-06-11, Uppsala Meddelande till
Recommended publications
  • Stony Brook University
    SSStttooonnnyyy BBBrrrooooookkk UUUnnniiivvveeerrrsssiiitttyyy The official electronic file of this thesis or dissertation is maintained by the University Libraries on behalf of The Graduate School at Stony Brook University. ©©© AAAllllll RRRiiiggghhhtttsss RRReeessseeerrrvvveeeddd bbbyyy AAAuuuttthhhooorrr... Invasions, Insurgency and Interventions: Sweden’s Wars in Poland, Prussia and Denmark 1654 - 1658. A Dissertation Presented by Christopher Adam Gennari to The Graduate School in Partial Fulfillment of the Requirements for the Degree of Doctor of Philosophy in History Stony Brook University May 2010 Copyright by Christopher Adam Gennari 2010 Stony Brook University The Graduate School Christopher Adam Gennari We, the dissertation committee for the above candidate for the Doctor of Philosophy degree, hereby recommend acceptance of this dissertation. Ian Roxborough – Dissertation Advisor, Professor, Department of Sociology. Michael Barnhart - Chairperson of Defense, Distinguished Teaching Professor, Department of History. Gary Marker, Professor, Department of History. Alix Cooper, Associate Professor, Department of History. Daniel Levy, Department of Sociology, SUNY Stony Brook. This dissertation is accepted by the Graduate School """"""""" """"""""""Lawrence Martin "" """""""Dean of the Graduate School ii Abstract of the Dissertation Invasions, Insurgency and Intervention: Sweden’s Wars in Poland, Prussia and Denmark. by Christopher Adam Gennari Doctor of Philosophy in History Stony Brook University 2010 "In 1655 Sweden was the premier military power in northern Europe. When Sweden invaded Poland, in June 1655, it went to war with an army which reflected not only the state’s military and cultural strengths but also its fiscal weaknesses. During 1655 the Swedes won great successes in Poland and captured most of the country. But a series of military decisions transformed the Swedish army from a concentrated, combined-arms force into a mobile but widely dispersed force.
    [Show full text]
  • Historisk Tidskrift För Finland 2016:3 2016:3
    Historisk Tidskrift för Finland Historisk Tidskrift för Finland 2016:3 265 Stina Malmén & Therese Nordlund Edvinsson,I familjeföretagets utkant. Om dotterns fostran i företagarhemmet 1900–1915 300 Andreas Koivuniemi, Mellan röda och vita. Svenska arbetarrörelsen och det finska inbördeskriget 1918 Granskningar 331 Peter Ullgren, En makalös historia. Magnus Gabriel De la Gardies uppgång och fall. Av Lars-Folke Landgrén 336 Seppo Aalto, Kruununkaupunki. Vironniemen Helsinki 1640–1721. Av Jessica Parland-von Essen 339 Kirsi Vainio-Korhonen, De frimodiga. Barnmorskor, födande och kroppslighet på 1700-talet. Av Roger Qvarsell 342 Ulf Högberg, Vita rockar och bruna skjortor. Nazimedicin och läkare på flykt. Av Urban Fellman Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi Redaktionens adress: Historisk Tidskrift för Finland c/o Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Dotterns fostran i företagarhemmet 00170 Helsingfors. Internet: www.historisktidskrift.fi Prenumerationspris 2016: 40,00 €. 1900–1915 För beställningar till utlandet tillkommer 5,00 €. Lösnummerpris: 15,00 €. Försäljning: Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskapsbokhandeln i 2016:3 Svenska arbetarrörelsen och det finska Helsingfors (Snellmansgatan 13), Gaudeamus Kirja & Kahvi samt genom redaktionen. inbördeskriget 1918 ISSN: 0046-7596 (Print) ISSN: 2343-2888 (Online) Tryck: Oy Fram Ab, Vasa 2016 2016:3 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare:
    [Show full text]
  • AIVAR PÕLDVEE Bengt Gottfried Forselius Ja Rahvahariduse Lätted
    DISSERTATIONES HISTORIAE UNIVERSITATIS TARTUENSIS 20 DISSERTATIONES HISTORIAE UNIVERSITATIS TARTUENSIS 20 AIVAR PÕLDVEE Bengt Gottfried Forselius ja rahvahariduse lätted Eesti- ja Liivimaal TARTU ÜLIKOOLI KIRJASTUS Tartu Ülikooli ajaloo ja arheoloogia instituut, Tartu, Eesti Kaitsmisele lubatud Tartu Ülikooli filosoofiateaduskonna ajaloo ja arheoloogia instituudi nõukogu otsusega 1. juulist 2010. a Juhendaja: prof dr Mati Laur Oponent: riigiarhivaar emeritus dr Kari Tarkiainen (Kansallisarkisto, Helsingi) Doktoritöö kaitsmine toimub 23. septembril 2010. a kell 16.15 Tartu Ülikooli nõukogu saalis Tartus, Ülikooli 18 ISSN 1406–443X ISBN 978–9949–19–447–6 (trükis) ISBN 978–9949–19–448–3 (PDF) Autoriõigus Aivar Põldvee, 2010 Tartu Ülikooli Kirjastus www.tyk.ee Tellimuse nr 403 EESSÕNA Festina lente! Need sõnad kirjutas Keila pastor Anton Heidrich 1688. aasta talvel Bengt Gottfried Forseliuse ortograafiatraktaati lugedes märkmelehele. Liiga kiiresti toimus kõik see kirja- ja õppeviisi muutmine tema jaoks. 1984. aasta paiku arhiivis Heidrichi kirju lugedes välgatas mu peas korraks mõte, et Forseliuse kohta on veel nii mõndagi öelda. Ja päris lahti see mõte mind enam ei lasknud... Tänan kõigepealt professor Sulev Vahtret, kes julgustas, et kodu- kihelkonna ajalugu XVII sajandil võiks olla hea teema diplomitöö kirjuta- miseks. Nii palju see asi ka õnnestus, et Arvo Tering oponendina nägi töös alget, mille võiks Keele ja Kirjanduse artikliks arendada. Audiatur et altera pars, kirjutas ta retsensioonis. Teadmine, et kihelkondlikud seigad, personaalia jm esmapilgul kõrvaline varia pole üksnes väärtuslik faktimaterjal, vaid ka lähtekoht meetodile, mis võimaldab leida varjatud varandusi ja esitada teist- moodi küsimusi, selgines hiljem. Kui see ei kõlaks vabandusena, võiks meetodiks pidada ka aeglast küpsemist ja pikki pause. Asudes väitekirja juurde – mis ei sündinud professor Mati Lauri tänuväärse taganttõukamiseta – oli silme ees koondav monograafia.
    [Show full text]
  • Anmeldelser / Reviews
    Anmeldelser • Nordic museology 2020 • 1, s. 120–126 Anmeldelser / Reviews Exhibitions isn’t necessarily the case. The city museum has a strong track record for critically approaching temporary exhibitions, peaking with the Göteborgs Födelse (The Birth of Gothenburg). award of Exhibition of the Year in 2014 for Permanent Exhibition, Gothenburg City their account of the lives of Roma populations Museum, Gothenburg, Sweden in the city. In this case, Göteborgs Födelse represents a turn towards a critical museology for the museum’s permanent exhibitions. Early 2017 was somewhat hectic for me. It While some of the critical approaches are more marked a significant turning point in my life, apparent, particularly in building awareness namely moving to Gothenburg to start my of the livelihoods of a broader spectrum of doctoral studies. Like most doctoral applicants, the historical society, this review also aims to I had devised a proposal, which despite some clarify aspects that may be less apparent, such deviations, I have more or less stuck to. Still, it as the participatory nature of the exhibition’s was only upon my first visit to the then newly design. inaugurated Göteborgs Födelse exhibition at Furthermore, in 2021 the 400th anniversary Gothenburg City Museum that I was able to of the foundation of the city will be celebrated, comprehend the material I intended to work preoccupying seemingly all institutions and with fully. It marked the start of an ongoing organisation on a city-wide scale. The munici- relationship, one which continually develops pality has marked the City Museum as a “clear with every moment of contemplation; such is start and home base for the historical element the life of a doctoral student.
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • 2-Łamanie Prace Historyczne Zeszyt 4.Indd
    ZESZYTY NAUKOWE UNIWERSYTETU JAGIELLOŃSKIEGO Prace Historyczne 143, z. 4 (2016), s. 737–742 doi:10.4467/20844069PH.16.037.5339 www.ejournals.eu/Prace-Historyczne WOJNA SZARPANA DOBY „POTOPU” – DOŚWIADCZENIA SZWEDZKIE Wojciech Krawczuk Uniwersytet Jagielloński w Krakowie ABSTRACT HIT-AND-RUN-TACTICS OF THE SECOND NORTHERN WAR (1655–1660) – SWEDISH EXPERIENCE The ‘war of harassment,’ or tactics used by Stefan Czarniecki in the campaigns against the Swedes during the Second Northern War 1655–1660, was based on the high mobility of the Polish cavalry and the element of surprise. Such actions brought very good results, and they began to be copied by the Swedish side. This is evidenced by the reports of cavalry raids by the troops un- der Rutger von Ascheberg. Such experiences laid the foundations for the aggressive tactics of the Swedish army in the second half of the 17th early 18th century. Key words: Second Northern War, war of harassment, tactics, cavalry raids, Sweden Słowa kluczowe: Druga wojna północna, wojna szarpana, taktyka, zagony kawaleryjskie, Szwecja Nasze wyobrażenia o działaniach szwedzkich podczas drugiej wojny północnej są zdominowane przez obraz działań armii – a więc wielkich bitew, przemarszów, oblężeń. „Wojna szarpana” to domena strony polskiej, przede wszystkim Stefana Czarnieckiego, który potrafi ł odnosić w tej trudnej sztuce niezwykłe sukcesy1. W rzeczywistości, zwłaszcza na drugorzędnych terenach działań, akcje szwedz- kie były często prowadzone przez niezbyt liczne oddziały, głównie jazdy, operują- ce na bardzo rozległych terenach, działające z zaskoczenia. Tak było w Infl antach, w Karelii czy wzdłuż długiej granicy szwedzko-norweskiej2. Jako że nie uczestniczył w nich sam król i z oczywistych względów nie dochodziło tam do wielkich starć, 1 J.
    [Show full text]
  • Sweden in the Seventeenth Century
    Sweden in the Seventeenth Century Paul Douglas Lockhart Sweden in the Seventeenth Century European History in Perspective General Editor: Jeremy Black Benjamin Arnold Medieval Germany, 500–1300 Ronald Asch The Thirty Years’ War Christopher Bartlett Peace, War and the European Powers, 1814–1914 Robert Bireley The Refashioning of Catholicism, 1450–1700 Donna Bohanan Crown and Nobility in Early Modern France Arden Bucholz Moltke and the German Wars, 1864–1871 Patricia Clavin The Great Depression, 1929–1939 Paula Sutter Fichtner The Habsburg Monarchy, 1490–1848 Mark Galeotti Gorbachev and his Revolution David Gates Warfare in the Nineteenth Century Alexander Grab Napoleon and the Transformation of Europe Martin P. Johnson The Dreyfus Affair Paul Douglas Lockhart Sweden is the Seventeenth Century Peter Musgrave The Early Modern European Economy J.L. Price The Dutch Republic in the Seventeenth Century A.W. Purdue The Second World War Christopher Read The Making and Breaking of the Soviet System Francisco J. Romero-Salvado Twentieth-Century Spain Matthew S. Seligmann and Roderick R. McLean Germany from Reich to Republic, 1871–1918 Brendan Simms The Struggle for Mastery in Germany, 1779–1850 David Sturdy Louis XIV David J. Sturdy Richelieu and Mazarin Hunt Tooley The Western Front Peter Waldron The End of Imperial Russia, 1855–1917 Peter G. Wallace The Long European Reformation James D. White Lenin Patrick Williams Philip II European History in Perspective Series Standing Order ISBN 0–333–71694–9 hardcover ISBN 0–333–69336–1 paperback (outside North America only) You can receive future titles in this series as they are published by placing a standing order.
    [Show full text]
  • Ramism, Rhetoric and Reform an Intellectual Biography of Johan Skytte (1577–1645)
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Uppsala Studies in History of Ideas 42 Cover: Johan Skytte af Duderhof (1577–1645). Oil painting by Jan Kloppert (1670–1734). Uppsala universitets konstsamling. Jenny Ingemarsdotter Ramism, Rhetoric and Reform An Intellectual Biography of Johan Skytte (1577–1645) Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Auditorium Minus, Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala, Saturday, May 28, 2011 at 10:00 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in Swedish. Abstract Ingemarsdotter, J. 2011. Ramism, Rhetoric and Reform. An Intellectual Biography of Johan Skytte (1577–1645). Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in History of Ideas 42. 322 pp. Uppsala. ISBN 978-91-554-8071-4. This thesis is an intellectual biography of the Swedish statesman Johan Skytte (1577–1645), focusing on his educational ideals and his contributions to educational reform in the early Swedish Age of Greatness. Although born a commoner, Skytte rose to be one of the most powerful men in Sweden in the first half of the seventeenth century, serving three generations of regents. As a royal preceptor and subsequently a university chancellor, Skytte appears as an early educational politician at a time when the Swedish Vasa dynasty initiated a number of far-reaching reforms, including the revival of Sweden’s only university at the time (in Uppsala). The contextual approach of the thesis shows how Skytte’s educational reform agenda was shaped by nationally motivated arguments as well as by a Late Renaissance humanist heritage, celebrating education as the foundation of all prosperous civilizations. Utilizing a largely unexplored source material written mostly in Latin, the thesis analyzes how Skytte’s educational arguments were formed already at the University of Marburg in the 1590s, where he learned to embrace the utility-orientated ideals of the French humanist Petrus Ramus (1515–1572).
    [Show full text]
  • Akademiska Interiörer
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 119 Editor: Ulf Göranson Akademiska interiörer Carl Frängsmyr 2021 © AUU och Carl Frängsmyr 2021 Skyddsomslaget pryds av Uppsalakonstnären Carl Herman Wetterwiks målning av Västra Ågatan sedd från hamnen från 1935. Privat ägo. Fotograf: Mikael Wallerstedt. Utformning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Huvudtexten satt med Berling Antikva Tr yck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-513-1082-4 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426423 Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 7 En skandinavisk expedition till Uppsala 1843 ........................................................ 17 Professorn med det arga sinnet ..................................................................................... 39 Indien i Uppsala ................................................................................................................... 97 Experimentalfysiker och spektralanalytiker ......................................................... 123 Skandalstudenten som blev språkprofessor .......................................................... 147 Från Vega till Grand Hôtel ............................................................................................ 177 Professorsämbetet
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Sofia Wrede till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • DOCUMENT RESUME HE 029 200 the Role of the University
    DOCUMENT RESUME ED 398 773 HE 029 200 AUTHOR Husen, Torsten, Ed. TITLE The Role of the University: A Global Perspective. INSTITUTION United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organization, Paris (France).; United Nations Univ., Tokyo (Japan). PUB DATE 94 NOTE 235p. PUB TYPE Collected Works General (020) Reports Descriptive (141) EDRS PRICE MF01/PC10 Plus Postage. DESCRIPTORS Access to Education; Change Strategies; *College Instruction; *College Role; Developed Nations; Developing Nations; Distance Education; Educational Attitudes; *Educational Change; *Educational Economics; *Educational Methods; Educational Trends; Equal Education; Foreign Countries; Futures (of Society); Higher Education; Information Technology; International Studies; Political Influences; Politics of Education; Socialism; Trend Analysis; *Universities IDENTIFIERS Africa; Asia; Europe (West); Latin America ABSTRACT This collection of 12 essays is drawn from a May 1990 panel meeting in Paris, Franc in conjunction with a joint United Nations University/United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organization project on "The Changing Role of the Universities." Papers are grouped into those on: the general role of the university, regional conceptions of the university, the economics of higher education, and strategies of learning. Essays include: (1) "The Idea of the University: Changing Roles, Current Crisis and Future Challenges" (Torsten Husen);(2) "Evolution of Universities" (Yash Pal);(3) "Universities in the Post-Industrial Society" (Edward W. Ploman);(4) "The Role of the University in Asia in the 21st Century" (Ungku A. Aziz);(5) "Higher Education in Africa" (T. L. Maliyamkono); (6)"Education for All in Latin America in the 21st Century and the Challenges of External Indebtedness" (Fernando Reimers);(7) "The State Socialist Model of Higher Education: An Assessment" (Pal Tamas);(8) "Higher Education in Western Europe" (Wolfgang Mitter);(9) "Economics of Higher Education" (Mark Blaug); (10) "Global Learning" (Edward W.
    [Show full text]
  • De La Gardie
    De la Gardie Hapsalsamlingen De la Gardieska samlingen från Hapsal (Estland) förvärvades av LUB 1932/33, från grevinnan Anita von Brevern De la Gardie (Se: LUB:s årsberättelse 1932-35 s.7). Arkivet som kompletterar LUB:s De la Gardiesamling, särskilt beträffande riksrådet Jakob Pontusson De la Gardie, innehåller handlingar huvudsakligen från 1600-talet. Huvuddelen av arkivet är brev och skrivelser till Jakob De la Gardie, men även koncept och skrivelser från honom finns, likaså en mindre del ekonomiska handlingar. Här finns också brev och handlingar rörande andra inom den De la Gardieska släkten, liksom av personer inom andra adelssläkter. En mindre samling estländsk topografica ingår också. Haapsalu [ha:´psalu], svenska Hapsal, hamnstad i västra Estland; 11 800 inv. (2004). H., som skiljs från Nuckö av den grunda Hapsalviken, är estlandssvenskarnas forna huvudort och var 1931–40 platsen för ett svenskt gymnasium. H. var förr en populär bad- och kurort. Av äldre inslag i stadsbebyggelsen märks främst ruinerna av den 1688 eldhärjade borgen, vilken ursprungligen uppfördes på 1220-talet av Tyska orden. Staden ingick 1563–76 och 1581–1710 i det svenska väldet och tillhörde sedan Ryssland fram till första världskrigets slut. Källa: Nationalencyklopedin Volym 1-6 Brev till Jakob Pontusson De la Gardie (1583-1652), greve, riksfältherre, riksråd. Ståthållare på Revals slott och län samt landshövding över hela Estland 1619, guvernör över Riga stad och län 1628, erhöll donation på Hapsal 1628, högste befälhavare över trupperna i Preussen 1645. Från: städer och liknande, furstliga personer samt personer, alfabetiskt ordnat Volym 1 Städer och liknande: Arensburg: Bürgermeister und interessierende Rathsverwandte i Arensburg på Ösel, 1649 2/8, jämte supplik till drottning Kristina.(totalt 2 brev) Kuressaare, ryska Kingisepp, svenska Arensburg, stad på ön Ösels sydkust, Estland; 14 900 inv.
    [Show full text]