DOCSLIB.ORG

De La Gardie

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
De La Gardie De la Gardie Hapsalsamlingen De la Gardieska samlingen från Hapsal (Estland) förvärvades av LUB 1932/33, från grevinnan Anita von Brevern De la Gardie (Se: LUB:s årsberättelse 1932-35 s.7). Arkivet som kompletterar LUB:s De la Gardiesamling, särskilt beträffande riksrådet Jakob Pontusson De la Gardie, innehåller handlingar huvudsakligen från 1600-talet. Huvuddelen av arkivet är brev och skrivelser till Jakob De la Gardie, men även koncept och skrivelser från honom finns, likaså en mindre del ekonomiska handlingar. Här finns också brev och handlingar rörande andra inom den De la Gardieska släkten, liksom av personer inom andra adelssläkter. En mindre samling estländsk topografica ingår också. Haapsalu [ha:´psalu], svenska Hapsal, hamnstad i västra Estland; 11 800 inv. (2004). H., som skiljs från Nuckö av den grunda Hapsalviken, är estlandssvenskarnas forna huvudort och var 1931–40 platsen för ett svenskt gymnasium. H. var förr en populär bad- och kurort. Av äldre inslag i stadsbebyggelsen märks främst ruinerna av den 1688 eldhärjade borgen, vilken ursprungligen uppfördes på 1220-talet av Tyska orden. Staden ingick 1563–76 och 1581–1710 i det svenska väldet och tillhörde sedan Ryssland fram till första världskrigets slut. Källa: Nationalencyklopedin Volym 1-6 Brev till Jakob Pontusson De la Gardie (1583-1652), greve, riksfältherre, riksråd. Ståthållare på Revals slott och län samt landshövding över hela Estland 1619, guvernör över Riga stad och län 1628, erhöll donation på Hapsal 1628, högste befälhavare över trupperna i Preussen 1645. Från: städer och liknande, furstliga personer samt personer, alfabetiskt ordnat Volym 1 Städer och liknande: Arensburg: Bürgermeister und interessierende Rathsverwandte i Arensburg på Ösel, 1649 2/8, jämte supplik till drottning Kristina.(totalt 2 brev) Kuressaare, ryska Kingisepp, svenska Arensburg, stad på ön Ösels sydkust, Estland; 14 900 inv. (2004). K. har viss fiskeriindustri och är en känd badort. Åren 1645–1710 var staden svensk fästning. Arensburg: Semptliche Landrhäte auff Ösel, Actum Arensburg, 1647 29/9 (1), hårt restaurerat. Augsburg: Stadtpfleger, Bürgermeister, Geheijme und Rath Augspurg. Confession i Augsburg 1650 3/10. Dorpat: Vice Praeses och Assessorer i Königl. Hofgericht, Dorpat 1630 5/10, 1644 18/9, 1647 25/2. Tartu, tyska Dorpat, stad i östra Estland; 101 100 inv. (2004). På platsen för en äldre bosättning grundade storfursten Jaroslav I en stad med namnet Jurev år 1030. Den erövrades 1224 av Tyska orden och blev biskopssäte under namnet Dorpat. Under senmedeltiden var det en hanseatisk handelsstad med inriktning på Ryssland. Efter tillbakagång som transitort och rysk–polsk–svenska maktskiften blev staden 1625 en del av det svenska stormaktsväldet och fick 1632 ett svenskt universitet. I samband med stora nordiska kriget erövrades T. 1704 av Peter I och blev för drygt två hundra år en rysk stad, 1893–1919 åter med namnet Jurev. Efter att bolsjevikerna i ett avtal i T. februari 1920 erkänt Estlands oberoende ingick staden till 1940 i denna republik. Efter ett sovjetiskt mellanspel 1945–91 ingår T. ånyo i ett fritt Estland Pöwell: Sämptliche Eingepfarte des Kirchspiels Pöwell, 1646 18/2. Riga: Lantmarskalk och lantråd på ridderskapets vägnar Riga. 1648 3/6. 1 Furstliga personer: Bogislav (Bogischlaff) XIV (1580-1637), hertig av Pommern. Son till Bogislav XIII och Klara av Lüneburg. Blev efter sina bröders död hertig av Stettin (1620) och förenade efter sin kusin hertig Filip Julius’ av Wolgast död (1625) hela Pommern under sitt välde. Den siste av sin ätt. 1630 11/5 Carl (X) Gustaf (1622-1660), kung av Sverige från 1654. 1652 17/1. Christian (1603-1647), prins av Danmark. Son till Christian IV och Anne Cathrine. 1629 14/6 Kopenhagen. Hårt restaurerat. Christina Margaretha, hertiginna av Sachsen, 1643 3/2 Gustrau Georg II, lantgreve av Hessen-Darmstadt, 1643 15/7 Langen-Schwalbach Gustav II Adolf (1594-1632), svensk kung. Son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp. 1619 22/7, 24/7, 1627 20/30 april, 1630 5/6, odat. (1). Samtliga brev hårt restaurerade. Johan Casimir (1589-1652), pfalzgreve. Far till Karl X Gustav och Maria Eufrosyne av Pfalz- Zweibrücken, hustru till Magnus Gabriel De la Gardie. 1646 17/3. 1632? (1). Båda breven hårt restaurerade. Wilhelm, hertig av Sachsen, Jülich, Cleve och Berg, 1649 14/4, Weimar. Karl X Gustav Aderkas, Jürgen, 1628 21/1 Pernau. Andersson, Oluff, 1644 24/9 Lerviken. Hårt restaurerat. Anrep, Gossen von "Der Eltter", 1620 18/10 Lautkanger? Armlod, Johan Mårtensson, född Pott (1605-1662), adlad 1648, överste, kommendant. Son till Mårten Persson (-1636) och hans hustru Elin Larsdotter. Gift 1632 med friherrinnan Maria Skytte af Duderhof (1611-1647). 1651 13/9, Kalmar. Arnimb, Hans Jürgen von, 1618 11/5, Travemünde. Assarsson se Mannersköld Bagge af Berga, Bengt (1594-1660), överste, kommendant, landshövding, vice guvernör över Preussen. Son till Erik Bagge af Berga och hans hustru Poletta von Zijlen. Gift med Elsa Ryning (-1656). 1651 23/5, Ryningsholm. Banér, Per (Peder) (1588-1644), riksråd, lagman. Son till Gustaf Axelsson Banér (1547- 1600) och hans hustru Christina Sture (1559-1619). Gift 1615 med friherrinnan Hebbla Fleming (-1639). 1638 14/8, Stockholm. Barneken, Nikolaus (Nils) (-1646), adlad, borgmästare, burggreve. Gift med Margareta Holler. 1645 21/1, 18/8, Riga. Beck, Jakob (1566-1622), amiral, länsherre på Arensburg 1613. Son till Lave Beck (1530- 1607) och hans andra hustru Agate Grubbe (1533-1623). Gift 1603 med Helle Marsvin (1566- 1637) 1620 20/6, Arensburg. Becker, Traianus, ZeugMeister? 1640 14/8 Kexholm. Berch, (ev Behr, se bl a vol 7 och 11) Johann 1641 23/2, Dorpat Bergen, Wilibaldt von, 1631 23/9, Riga. 2 Brederode, Reinoud van (1567-1633), friherre, fick staden Wesenberg (estn. Rakvere) som friherreskap 12 juni 1616 av Gustaf II Adolf. Brederode var huvudman för den holländska beskickning som förmedlade freden i Stolbova. 1616 14/6. Hårt restaurerat. Buddenbrook, Johan, 1648 20/4, 22/6, Riga. Burghausen, Arent von (adlad 1650, tid. A. von Husen), 1641 10/4, 6/6, 22/6, 30/6, 26/8 1642 9/3, 22/11, 1644 1/10, 1648 16/1 +bil., 19/4, 6/9 + bil., 27/9, 1652 28/4 (2 ex.), 12/5. Brevet daterat 6/9 1648 hårt restaurerat. Volym 2 Chodkiewitz, Johan Carolus von, 1620 Juli, ( kopia), Wilda. Häri även kopia av G.J. Tisenhusen, 1620 19/7 Dorpat. Clonawly, lord se Hugo Hamilton af Deserf Cruus af Edeby, Jesper Mattsson (ca 1577-1622), riddare, riksråd, fältmarskalk, riksskattmästare, svåger till Jakob De la Gardie. Son till Matts Larsson (-1606) och hans hustru Anna Björnsdotter. Gift 1614 med Brita de la Gardie (1581-1645). 1614 18/8, Åbo. 1620 28/4, Stockholm, u.å. endast ett P.S. De la Gardie, Jacob Casimir (1629-1658), greve, krigsråd, riksråd, general. Son till Jakob De la Gardie (1583-1652) och hans hustru Ebba Brahe (1596-1674). Gift 1653 med Ebba Sparre (1626-1662). 1643 16/6 Uppsala. De la Gardie, Magnus Gabriel (1622-1686), greve, riksdrots, generalguvernör. Son till Jakob De la Gardie (1583-1652) och hans hustru Ebba Brahe (1596-1674). Gift 1647 med furstinnan Maria Eufrosyne av Pfalz-Zweibrücken (1625-1687). 1641 6/1 3/6 Hårt restaurerat 11/1 (2 st.) 17/6 Hårt restaurerat 20/1 2/7 Hårt restaurerat 8/2 4/7 Hårt restaurerat 21/2 1/8 21/3 12/8 Hårt restaurerat 4/4 Hårt restaurerat 4/9 Hårt restaurerat 7/5 Hårt restaurerat 7/9 Hårt restaurerat 17/5 Hårt restaurerat 1643 8/12 1644 3/7 1645 8/6 30/7 20/6 12/8 29/6 13/8 9/7 27/8 23/7 1646 14/2 21/8 14/5 31/8 13/7 11/9 23/7 12/10 juli -46 16/10 11/8 12/12 1647 26/9 Donckers, Abraham, 1650 11/10, 18/10, 25/10, 27/12, 1651 3/1. Amsterdam. 3 Drake af Intorp, Axel (-1632), ståthållare. Son till Olof Nilsson Drake af Intorp (-1590) och hans hustru Kerstin Henriksdotter (Gyllensparre) (-1608). Gift med 1. Elisabet Larsdotter (-1616), 2. Elsa Soop. 1629 10/3, 1630 24/10, Höjentorp. Breven hårt restaurerade. Dreijer, Reinhold, 1632 1/6. Hårt restaurerat. Droste, Claus, 1649 28/7, 7/8, 10/8 Lübeck. Dunte, Ludovicus, 1631 14/7 Reval. Eriksson, Andreas se Hästehufvud Eriksson, Elisabeth (Peder Erikssons änka),1648 29/2 Kättestad. Ermis, Caspar, kommendant. 1646 15/9 Erfurt Falkenberg, Didrich von, 1628 30/3, Åbo. Fegraeus, Johan se Strömfelt Fitinghoff (Vietinghoff), Otto von, 1647 (4), 1648 22/8, u.å. (1) Breven hårt restaurerade. Eventuellt Otto Fitinghoff, lantråd på Ösel. Son till Klaus Fitinghoff och hans hustru Gertrud von Üxkull. Gift med Magdalena Axel Drake af Intorps gravhäll på Södra Gälls kyrkogård von Howen. Fitinghoff (Vietinghoff), Otto von, V:s änka Magdalena von Hoff (Howen?, jämför med ovanstående.) 1649 27/6, 1650 15/8. Fleming, Henrik (1584-1650), amiral, krigsråd, erövrade Jämtland från danskarna. Son till Claes Fleming (-1616) och hans första hustru Elin Henriksdotter Horn (af Kanckas). Gift med 1. 1608 Ebba Erlandsdotter Bååt (-1630), 2. 1633 Sigrid Kurtzel (-1673). 1618 23/12, 27/12. Volym 3 Glasenapp, Asmus, 1620 10/9, Alt Stettin., 1615 (1) Goltstein, Johan Arndt von, 1649 28/4 Nürnberg. Grass, Michel Gottlieb, 1645-50 (36), u.å. (1) Reval. 1645 15/6, 29/6, 6/8, 29/8, 13/10 1646 9/3, 24/4 + 1 P.S., 24/4, 1/6 1647 13/2 + 1 P.S., 23/5, 20/6, 5/7, 17/7, 13/11 1648 5/1, 28/3 + 1 bil., 19/4, 7/5, 2/6, 26/6, 15/7, 22/8, 18/10 1649 odat, 6/2, 25/10, 9/11 1650 13/1, 20/1, 3/3, 26/4, 10/7, 13/7, 22/7 u å (1) Grubbe, Lars, 1634 3/12 Hamburg.
Load more

Recommended publications
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Historisk Tidskrift För Finland 2016:3 2016:3
    Historisk Tidskrift för Finland Historisk Tidskrift för Finland 2016:3 265 Stina Malmén & Therese Nordlund Edvinsson,I familjeföretagets utkant. Om dotterns fostran i företagarhemmet 1900–1915 300 Andreas Koivuniemi, Mellan röda och vita. Svenska arbetarrörelsen och det finska inbördeskriget 1918 Granskningar 331 Peter Ullgren, En makalös historia. Magnus Gabriel De la Gardies uppgång och fall. Av Lars-Folke Landgrén 336 Seppo Aalto, Kruununkaupunki. Vironniemen Helsinki 1640–1721. Av Jessica Parland-von Essen 339 Kirsi Vainio-Korhonen, De frimodiga. Barnmorskor, födande och kroppslighet på 1700-talet. Av Roger Qvarsell 342 Ulf Högberg, Vita rockar och bruna skjortor. Nazimedicin och läkare på flykt. Av Urban Fellman Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi Redaktionens adress: Historisk Tidskrift för Finland c/o Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Dotterns fostran i företagarhemmet 00170 Helsingfors. Internet: www.historisktidskrift.fi Prenumerationspris 2016: 40,00 €. 1900–1915 För beställningar till utlandet tillkommer 5,00 €. Lösnummerpris: 15,00 €. Försäljning: Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskapsbokhandeln i 2016:3 Svenska arbetarrörelsen och det finska Helsingfors (Snellmansgatan 13), Gaudeamus Kirja & Kahvi samt genom redaktionen. inbördeskriget 1918 ISSN: 0046-7596 (Print) ISSN: 2343-2888 (Online) Tryck: Oy Fram Ab, Vasa 2016 2016:3 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare:
    [Show full text]
  • Opuscula Historica Upsaliensia 3 På Väg Mot Militärstaten
    Opuscula Historica Upsaliensia 3 Sven A Nilsson På väg mot militärstaten Krigsbefälets etablering i den äldre Vasatidens Sverige Opuscula Historica Upsaliensia utges av Historiska institutionen vid Uppsala universitet och syftar till att sprida och informera om den forskning som där bedrives. Redaktion: Janne Backlund, Anders Florén, Peter Knutar och Thomas Lindkvist. Prenumeration (4 nummer) 100 kr sker genom inbetalning på Historiska Institutio­ nens postgiro 18 10 71-2. Lösnummer, 30 kr, kan beställas från Historiska institutionen, S:t Larsgatan 2, 752 20 Uppsala. Sven A Nilsson På väg mot militärstaten Krigsbefälets etablering i den äldre vasatidens Sverige Distribution Historiska institutionen, S:t Larsgatan 2, 752 20 Uppsala © Sven A Nilsson 1989 Grafisk form och sättning: Peter Knutar Printed in Sweden by Reklam- och Katalogtryck AB, 1989 ISBN 91-506-0770-7 ISSN 0284-8783 Förord Den undersökning som nu läggs fram har utförts inom forskningsprojektet "Krigsmakt och samhälle i 1500-talets Sverige", som arbetat med stöd av Dele­ gationen för militärhistorisk forskning. Projektforskare var till en böljan docent Gunnar Artéus, professor Birgitta Odén, docent Eva österberg och jag själv. Eva österberg har dock senare måst frånträda sitt medarbetarskap och ersatts av docent Rainer Fagerlund. Enligt arbetsfördelningen har Gunnar Artéus och jag ur skilda synpunkter behandlat befälsgrupperna inom den under 1500-talet ny­ bildade svenska krigsmakten. Jag tackar mina medforskare för stimulerande diskussioner och då särskilt Gunnar Artéus, som varit den pådrivande kraften inom projektet och även blivit den förste att slutföra sin uppgift. Hans undersökning har varit den nödvändiga förutsättningen för min, också därigenom att han trots ett svårtillgängligt käll­ material kunnat etablera en överraskande stor undersökningsgrupp befälhavare.
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner's Medea (1784)
    Western Washington University Masthead Logo Western CEDAR Music Faculty and Staff ubP lications Music 2006 The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784) Bertil Van Boer Western Washington University, [email protected] Follow this and additional works at: https://cedar.wwu.edu/music_facpubs Part of the Music Commons Recommended Citation Van Boer, Bertil, "The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784)" (2006). Music Faculty and Staff Publications. 3. https://cedar.wwu.edu/music_facpubs/3 This Article is brought to you for free and open access by the Music at Western CEDAR. It has been accepted for inclusion in Music Faculty and Staff Publications by an authorized administrator of Western CEDAR. For more information, please contact [email protected]. Bertil van Boer The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784) hen the Gustavian opera was inaugurated on 18 January 1773 with a performance of Johan Wellander and Fran- W cesco Antonio Baldassare Uttini’s Thetis och Pelée, the an- ticipation of the new cultural establishment was palpable among the audiences in the Swedish capital. In less than a year, the new king, Gustav III, had turned the entire leadership of the kingdom topsy-turvy through his bloodless coup d’état, and in the consolida- tion of his rulership, he had embarked upon a bold, even politically risky venture, the creation of a state-sponsored public opera that was to reflect a new cultural nationalism, with which he hoped to imbue the citizenry with an understanding of the special role he hoped they would play in the years to come.
    [Show full text]
  • Historical Aquaculture in Northern Europe
    See discussions, stats, and author profiles for this publication at: https://www.researchgate.net/publication/312033065 Historical Aquaculture in Northern Europe Book · December 2016 CITATION READS 1 2,326 1 author: Ingvar Svanberg Uppsala University 144 PUBLICATIONS 979 CITATIONS SEE PROFILE Some of the authors of this publication are also working on these related projects: Ethnoichthyology of fresh water fish: a neglected research field View project The Kazakh (Qazaq) Minority of Xinjiang 1979 - View project All content following this page was uploaded by Ingvar Svanberg on 03 January 2017. The user has requested enhancement of the downloaded file. Historical Aquaculture in Northern Europe Historical Aquaculture in Northern Europe Edited by Madeleine Bonow Håkan Olsén and Ingvar Svanberg Södertörn University The Library SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications © The authors Cover image: Pond Crucian Carp (Dammruda) from Mörkö, illustrated by Wilhelm von Wright and taken from Skandinaviens fiskar: målade efter lefvande exemplar och ritade på sten Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, 1836–1857 Cover: Jonathan Robson Graphic Form: Per Lindblom & Jonathan Robson Printed by Elanders, Stockholm 2016 Research Report 2016:1 ISBN 978–91–87843–62–4 Contents Preface ............................................................................................................................................. 9 Introduction ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Helena Sofia Wudd till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • Compilation A...L Version.Pdf
    Compilation and Translation Johannes Widekindi and the Origins of his Work on a Swedish-Russian War Vetushko-Kalevich, Arsenii 2019 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Vetushko-Kalevich, A. (2019). Compilation and Translation: Johannes Widekindi and the Origins of his Work on a Swedish-Russian War. Lund University. Total number of authors: 1 Creative Commons License: Unspecified General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Compilation and Translation Johannes Widekindi and the Origins of his Work on a Swedish-Russian War ARSENII VETUSHKO-KALEVICH FACULTY OF HUMANITIES AND THEOLOGY | LUND UNIVERSITY The work of Johannes Widekindi that appeared in 1671 in Swedish as Thet Swenska i Ryssland Tijo åhrs Krijgz-Historie and in 1672 in Latin as Historia Belli Sveco-Moscovitici Decennalis is an important source on Swedish military campaigns in Russia at the beginning of the 17th century.
    [Show full text]
  • Historiaa Valaisevia Asiakirjoja. Julkaissut
    - POHJOISMAIDEN HISTORIAA VALAISEVIA ASIAKIRJOJA. JULKAISSUT SUOMEN HISTORIALLINEN SEURA I DOCUMENTS CONCERNANT L'HISTOIRE DES PAYS DU NORD PUBLIÉS PAR LA SOCIÉTÉ D'HISTOIRE DE FINLANDE I . PAAVINISTUIMEN JA RUOTSIN VÄLISET SUHTEET XVI° VUOSISADAN JÄLKIPUOLISKOLLA OTTEITA JA ASIAKIRJOJA KOONNUT HENRY BIAUDET I ALKUAIKA JA EPÄVIRALLISTEN SUHTEIDEN JAKSO 4570-1576 LE SAINT-SIÈGE ET LA SUÈDE DURANT LA SECONDE MOITIÉ DU XVI' SIÈCLE NOTES ET DOCUMENTS RECUEILLIS ET RÉSUMÉS PAR HENRY BIAUDET I ORIGINES ET PÉRIODE DES RELATIONS NON OFFICIELLES 1570-1576 PARIS HELSINGFORS PLON-NOURRIT ET Cie SOCIÉTÉ D'HISTOIRE 8, rue Garancière DE FINLANDE AVANT-PROPOS La seconde moitié du XVIe siècle est sans contredit une des périodes les moins étudiées de l'histoire de la Suède. Elle présente, cependant, surtout au point de vue des relations diplomatiques, un intérêt tout parti- culier. Parvenue à la position d'État indépendant vers 1520 seulement, la Suède, durant le règne entier de son libérateur Gustaf Vasa, concentre tous ses efforts à l'affermissement de son indépendance ; aussi la poli- tique étrangère ne sort-elle qu'exceptionnellement du cadre des relations de voisinage immédiat avec le Danemark, la Moscovie et la Pologne. Le court règne d'Erik XIV est rempli par la lutte suprême pour l'in- dépendance, et la guerre, coupant toute communication avec l'Europe continentale, entrave les relations diplo- matiques. Tout change avec l'avènement de Jean III et la paix de Stettin (1570), qui sanctionne définitivement l'in- dépendance de la Suède. Ambitieux à l'excès, le nou- veau roi s'engage dès l'abord dans des négociations aussi vastes qu'aventureuses avec tous les grands mo- narques de l'Europe, et nous assistons à la naissance de la diplomatie suédoise.
    [Show full text]
  • Historical Pond-Breeding of Cyprinids in Sweden and Finland
    CHAPTER 4 Historical Pond-Breeding of Cyprinids in Sweden and Finland Madeleine Bonow and Ingvar Svanberg This chapter describes and analyses the history of pond-breeding of fish in Sweden and Finland (which was an integral part of Sweden until 1809) from late medieval times until around 1900.1 Very little is known about the history of aquaculture in Sweden and Finland. Most published overviews are superficial. There are very few studies based on sources and hardly anything has been written by historians using modern methods and source criticism. We are therefore uncovering a long, although now broken, tradetion of fish cultivation in ponds which has left scant traces in the written record or the physical environment. We need to make some clear distinctions about types of aquaculture since much confusion arises from writers not differentiating among natural fish populations in natural or artificial ponds, unselective capture for stocking or storage of wild fish, selective stock and grow operations, and human management of breeding and species-specific stocking and artificial feeding or nutrient management. We deal mainly with the last case. We do not include marine aquaculture, which is a very recent phenomenon in Scandinavia. The overall purpose of our chapter is to discuss how fish kept in fishponds have been introduced, farmed and spread in Sweden and Finland in early 1 This chapter was written as part of “The story of Crucian carp (Carassius carassius) in the Baltic Sea region: history and a possible future” led by Professor Håkan Olsén at Södertörn University (Sweden) and funded by the Baltic Sea Foundation.
    [Show full text]
  • Playing King
    ISSN 2002-3898 © Maria Berlova and Nordic Theatre Studies DOI: https://doi.org/10.7146/nts.v26i1.109744 Published with support from Nordic Board for Periodicals in the Humanities and Social Sciences (NOP-HS) Playing King Maria Berlova ABSTRACT The Swedish King Gustav III ruled from 1771 to 1792. His departure to the Russian war in 1788 was staged as a grandiose spectacle. The King, who was also a playwright, made the day of his departure coincide with the symbolic date of June 23. This was the date that Gustav II Adolph (ruled 1611-32) went off to the Thirty Years? War in 1628. The parallel between Gustav III and the great Swedish warrior King was further emphasized by his costume made in the style of Gustav Adolph. In this article, the author analyzes Gustav III?s departure to war as a theatrical event and explores the borders of theatrical events in the late eighteenth century. Gustav III?s ceremonial departure is placed in the framework of Nikolai Evreinov?s and Yuri Lotman?s theories of theatricality which show how the King applied theatrical means to everyday life in order to theatricalize it, i.e. to make it spectacular and symbolic. By theatricalizing life Gustav III idealized his role of king and thus performed his power. Theatricalization of political life not only adorned life but it also significantly changed reality; the theatrical playing of the King entailed real consequences ? Gustav III enacted his role of a monarch in a memorable way and achieved his political goals. The interaction between politics and theater is the main focus of the article.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Sofia Wrede till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]