DOCSLIB.ORG

Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Sofia Wrede till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar. Några furstliga personer finns dock (Sofia Vasa, Adolf Johan d.ä., Adolf Johan d.y., Johan Kasimir, Fredrik Wilhelm von Hessenstein). För övrigt är avgränsningen till De la Gardieska arkivets Släktarkiv och Historiska handlingar inte helt klar. Vissa brev hade lika gärna kunnat höra till någon av dessa båda serier. De flesta släkterna som har egna arkiv i Släktarkiven är representerade även i Biographica minora. Dessutom kan nämnas åtskilliga mindre brevsamlingar i Biographica minora som bildar ett slags släktarkiv (t.ex. Ascheberg, Banér, Bielke, Boije af Gennäs, Bonde, Brahe, Creutz, De Geer, Falkenberg af Bålby, Falkenberg af Trystorp, von Fersen, Fleming, Gyllenhielm, Gyllenstierna, Hamiton af Hageby, Hård af Segerstad, Koskull, Lewenhaupt, von Liewen, Natt och Dag, Rosenstråle, Ruuth, Rålamb, von Scheiding, Soop, Sparre, Stålarm, Tott, Wachtmeister). Brev rörande köpmannen Claude Roquette Hägerstierna (d. 1681) och läkaren Nils Dalberg (1736–1820) samt olika medlemmar av ätten De la Gardie förekommer på många ställen i Biographica minora. Handlingarna i Biographica minora är oftast lagda under utfärdarens namn, men ibland under mottagarens namn eller namnet på den person som handlingen gäller. Tyvärr framgår det i många fall inte vem som är adressaten, och det är svårt att rekonstruera de enskilda brevens proveniens, eftersom de har plockats ut ur sitt ursprungliga sammanhang. Biographica minora har delvis karaktären av autografsamling (se t.ex. nedan Goertz, Georg Heinrich). 3 Några handlingar som ingår i Biographica minora bör nämnas särskilt, eftersom de på olika avviker sätt från det övriga materialet i denna serie. Det gäller fr.a. kyrkoherden i tyska församlingen i Stockholm Johann Heinrich Gerths (d. 1696) affärshandlingar i en stor bunden volym, konstnären Johan Holmbergssons 13 almanackor 1817–1833, handlingar rörande Johannes Meins konversion till romersk-katolska läran ca 1685, militären Johan Lorentz Rutensparres (1752–1828) anteckningar i allehanda ämnen samt kyrkoherden Nils Salanders 135 brev 1806–1824. Under namnet Johan Jakob Hogguer finns på ett aktomslag ett register av Peter Wieselgren över hans eget bokverk DelaGardiska archivet. En typ av handling som är mycket vanlig i Biographica minora är s.k. ”riksdagsexcuser”, d.v.s. brev från adelsmän till lantmarskalken med ursäkter för att de inte kan fullgöra sin plikt att representera sin ätt på riksdagen. Skälen är olika: tjänsteärenden, sjukdom, fattigdom eller andra omständigheter. En del av riksdagsexcuserna har varit inbundna. Kanske har en inbunden volym delats upp och de enskilda breven sorterats in i Biographica minora. Riksdagsexcuserna är huvudsakligen från 1600- och 1700-talen. Några riksdagsexcuser påträffas f.ö. även i Historiska handlingar. Jacob De la Gardie var lantmarskalk 1834–1835. Liksom i Historiska handlingar finner man i Biographica minora åtskilliga brev som rör Estland, Livland och Finland och de svenska besittningarna i Tyskland. Trots att De la Gardieska arkivet först på 1820-talet kom till Skåne (se härom Elof Tegnér, De la Gardieska samlingen i Lund och på Löberöd, Stockholm 1894) finns i Biographica minora också många handlingar som gäller Skåne, Halland och Blekinge. Dessutom finns under bl.a. följande namn danska handlingar från 1600- och 1700-talet: Margareta von Ascheberg, Birgitta Gyllenstierna af Svaneholm, Mette Rosenkrantz, Henrik Tott, Knud Tott, Axel Urne, Christian Jörgen Urne, Ebbe Ulfeldt och Knud Ulfeldt. Åtskilliga sigill i Biographica minora har blivit utklippta eller utrivna från breven av sigillsamlare och det är okänt vart de har tagit vägen. En anteckning på ett brev utfärdat av Anna Rålamb pekar på att Jacob De la Gardies son Gustaf De la Gardie (1800–1833) var en sådan samlare. Erik Lindschölds sigill på detta brev är bortrivet, och någon har antecknat: ”Sig. uttagit af Gref G. De la Gardie” (jfr även nedan: Grothusen, Anna och Svinhufvud af Qvalstad, Brita Catharina). Teol. lic. Harald Wieselgren vid Universitetsbiblioteket gjorde på 1960- och 70-talen en kortkatalog över Biographica minora och det är denna som skrivits av i föreliggande förteckning. Jag har gjort kompletteringar och rättelser. I noterna har gjorts hänvisningar till särskilt Peter Wieselgren, DelaGardiska Archivet eller Handlingar ur Grefl. DelaGardiska Bibliotheket på Löberöd I–XX, 1831–1843. En handling av Sivert Grubbe 1615 och en av Sofia Vasa 1567 har 2009 respektive 2011 överförts till Biographica minora från andra delar av De la Gardieska arkivet. 4 5 Biographica minora [Abrahamsson, Lars] Testamente 1629. Se De la Gardieska arkivet, Pergamentsbrev Adlerbeth, Gudmund Jöran, 1751–1818 Kansliråd, statsråd, vitter författare och översättare Dikt ”Till Baron Malte Ramel d. 25 April 1772” (egenhändigt). Meddelande från landshövding Nils Rosén von Rosenstein till bergsrådet Nils Dalberg angående A:s död. Anteckningar rörande A:s begravning (utdrag ur samtida brev), litterära verksamhet m.m. Adlerfelt, Carl, 1719–1769 Landshövding i Malmöhus län 1764, överkommendant 1764-12-20, Malmö Brev till riddarhusdirektionen. Adlerstéen, Ulrica, 1694–1757 g. 1715 m. överstelöjtnant Albrekt Schönström, 1684–1740. 1741-12-30, Grytagård Brev till kamrer N. Winge angående försäljning av spannmål (defekt). Adlerström, Johannes Gustaf Curnovius, d. 1721 Lagman 1703-09-23, Stockholm Brev till och från amiralen och landshövdingen Hans Clerck angående skattebönders leveransskyldighet av hö. Adolf Johan d.ä. 1629–1689 Pfalzgreve 1660-09-11 Handling över ”byte och jordeskifte” mellan A. J. och överste Erik Drake. Original med underskrift och sigill. 6 Handlingar och skrivelser i rättegång mellan A. J. och Axel Lillie rörande ägoskillnad mellan Svarttorp och Härstads hemman (i Rönö socken, Östergötland) samt äganderätten till Svarttorps gruva: 1683-07-09 Kallelse till Björkekinds ting för Lillies fullmäktige ”Hauptman Samuel Dyyk”. 1684-06-23, Kuddby Protokollsutdrag från Björkekinds ting. 1684-05-17 Kallelse till Björkekinds ting för Lillies fullmäktige hauptman Olaus Rosling. 1685-06-12, Kuddby Protokollsutdrag från Björkekinds ting. 1685-08-19 Kallelse till Björkekinds ting för Rosling. 1686-10-06 Meddelande till Göta hovrätt angående omöjligheten av personlig inställelse och anskaffande av ombud. A. J:s egenhändiga underskrift. 1686-10-06, Stegeborg Skrivelse (å samma ark som föregående) till Göta hovrätt med anhållan om lagmanssyn samt utslag i överensstämmelse med häradsrättens med ogillande av Lillies besvär. A. J:s egenhändiga underskrift. Tre bilagor började å samma ark och upptagande 3 sidor av ett andra: 1685-06-12, Kuddby Protokollsutdrag från Björkekinds ting. 1685-10-13, Kuddby Protokollsutdrag från Björkekinds ting (utslag). 1686-08-23, SörbyBrev till A. J. från lagman Nils Gripenhielm angående översändandet av protokollsutdrag. Avskrift. 1687-03-09, Stockholm Fullmakt för Rosling av Lillie. Avskrift. 1687-10-20, Stockholm Fullmakt (å samma blad som föregående) för Rosling av Lillie. Avskrift. 1688-06-25, Grensholmen 7 Kallelse till lagmanssyn för Rosling. 1691-03-07, Stockholm Bouppteckning efter A. J. Avskrift. Adolf Johan d.y., 1666–1701 Pfalzgreve 1688-12-04, Haag Brev till baron Arvid Horn angående Adolf Johans resa. Original med egenhändig underskrift. Agardh, Carl Natanael af, 1765–1816 Revisionssekreterare Gravvård (satir). Agerberg, Abraham, 1754–1824 Komminister i Rödön, Härnösands stift 1795 1810-03-08, Täng Brev på jämtländsk dialekt till prästen i Skåne Carl Abraham Eurenius, som var informator hos Jacob De la Gardie. Agrivillius, Johan, 1706–1776 Kyrkoherde i Holm och Kulla, Uppsala ärkestift, 1750 1777-02-11
Load more

Recommended publications
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Stony Brook University
    SSStttooonnnyyy BBBrrrooooookkk UUUnnniiivvveeerrrsssiiitttyyy The official electronic file of this thesis or dissertation is maintained by the University Libraries on behalf of The Graduate School at Stony Brook University. ©©© AAAllllll RRRiiiggghhhtttsss RRReeessseeerrrvvveeeddd bbbyyy AAAuuuttthhhooorrr... Invasions, Insurgency and Interventions: Sweden’s Wars in Poland, Prussia and Denmark 1654 - 1658. A Dissertation Presented by Christopher Adam Gennari to The Graduate School in Partial Fulfillment of the Requirements for the Degree of Doctor of Philosophy in History Stony Brook University May 2010 Copyright by Christopher Adam Gennari 2010 Stony Brook University The Graduate School Christopher Adam Gennari We, the dissertation committee for the above candidate for the Doctor of Philosophy degree, hereby recommend acceptance of this dissertation. Ian Roxborough – Dissertation Advisor, Professor, Department of Sociology. Michael Barnhart - Chairperson of Defense, Distinguished Teaching Professor, Department of History. Gary Marker, Professor, Department of History. Alix Cooper, Associate Professor, Department of History. Daniel Levy, Department of Sociology, SUNY Stony Brook. This dissertation is accepted by the Graduate School """"""""" """"""""""Lawrence Martin "" """""""Dean of the Graduate School ii Abstract of the Dissertation Invasions, Insurgency and Intervention: Sweden’s Wars in Poland, Prussia and Denmark. by Christopher Adam Gennari Doctor of Philosophy in History Stony Brook University 2010 "In 1655 Sweden was the premier military power in northern Europe. When Sweden invaded Poland, in June 1655, it went to war with an army which reflected not only the state’s military and cultural strengths but also its fiscal weaknesses. During 1655 the Swedes won great successes in Poland and captured most of the country. But a series of military decisions transformed the Swedish army from a concentrated, combined-arms force into a mobile but widely dispersed force.
    [Show full text]
  • Historisk Tidskrift För Finland 2016:3 2016:3
    Historisk Tidskrift för Finland Historisk Tidskrift för Finland 2016:3 265 Stina Malmén & Therese Nordlund Edvinsson,I familjeföretagets utkant. Om dotterns fostran i företagarhemmet 1900–1915 300 Andreas Koivuniemi, Mellan röda och vita. Svenska arbetarrörelsen och det finska inbördeskriget 1918 Granskningar 331 Peter Ullgren, En makalös historia. Magnus Gabriel De la Gardies uppgång och fall. Av Lars-Folke Landgrén 336 Seppo Aalto, Kruununkaupunki. Vironniemen Helsinki 1640–1721. Av Jessica Parland-von Essen 339 Kirsi Vainio-Korhonen, De frimodiga. Barnmorskor, födande och kroppslighet på 1700-talet. Av Roger Qvarsell 342 Ulf Högberg, Vita rockar och bruna skjortor. Nazimedicin och läkare på flykt. Av Urban Fellman Historisk Tidskrift för Finland www.historisktidskrift.fi Redaktionens adress: Historisk Tidskrift för Finland c/o Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Dotterns fostran i företagarhemmet 00170 Helsingfors. Internet: www.historisktidskrift.fi Prenumerationspris 2016: 40,00 €. 1900–1915 För beställningar till utlandet tillkommer 5,00 €. Lösnummerpris: 15,00 €. Försäljning: Akademiska bokhandeln i Helsingfors och Åbo, Vetenskapsbokhandeln i 2016:3 Svenska arbetarrörelsen och det finska Helsingfors (Snellmansgatan 13), Gaudeamus Kirja & Kahvi samt genom redaktionen. inbördeskriget 1918 ISSN: 0046-7596 (Print) ISSN: 2343-2888 (Online) Tryck: Oy Fram Ab, Vasa 2016 2016:3 Historisk Tidskrift för Finland utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Docent Lars-Folke Landgrén Redaktionssekreterare:
    [Show full text]
  • Till Slaget P& Brunkeberg
    © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se till slaget p&Brunkeberg Den 15maj 1470 avled Karl Knutsson p; Stockholms slott efter en månadslång sjukdom. Dagen efter konungens död sände Sten Sture ett brev till den vid Eriksmässan i Uppsala församlade menigheten av alla grader och stånd och från vilket landskap den an var. Som utställare av brevet uppträder samtidigt borg- mastare, rådmän och menighet P Stockhoh, med vilka Sten Sture sager sig ha ingått en förening, tills »mene rikesens radh ok man))hnit samlas för att :tviilja »en herre eller höfwitzman i rikit)). Själv titulerar Sten Sture sig i brevet »ridderephöfwitz- man paa Stockholm», en titel, som far sin förklaring av den kmgörelse han lämnar á brevet om att den döende konungen befallt honom riket, )>besynnerligeAbo ok Orabroe slott rnedh Stockholms slott ok stadh, sa ok alle the landlig stader ok län som han mechtig ofwer war, sa at iak skal them foresta)) samt den ))förening»med Stockholms stad, vilken han samtidigt be- kantgör.' Samtiden har inte ifrågasatt, att Sten Sture erhållit ovan- nämnda mandat av Karl Knutsson. Först en modern forskare har antytt tvivel.' Däremot har en av Karl Knutssons och Sten HADORPN,II S. 255. Z K. G. LUNDHOLM,Sten Sture den äldre och stormannen s. 44. Förmodligen är Lundholm härvidlag beroende av S. U. PALMESverk om Sten Sture. Dar talas © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se Riksföreståridarvalet 1470 = 25 Stures motståndare, upprorsledaren från 1469 och konung Kristians svurne anhängare, Erik Karlsson, i brev bestritt Karl Knutssons rätt att överantvarda riket i Sten Stures händer, motiverat med att Karl Knutsson inte var ))rettkonung, sedhan han hade försworet riket^.^ Detta försök att undergräva grund- valen för Sten Stures mandat med att Karl Knutsson inte skulle vara ,>rattkonung)), ar dock enbart en juridisk fiktion, som konmg Kristian och den unionsvanliga stomannagruppen i Sverige utnyttjade för att återställa einionen i den uppltomna regentvakansen.
    [Show full text]
  • AIVAR PÕLDVEE Bengt Gottfried Forselius Ja Rahvahariduse Lätted
    DISSERTATIONES HISTORIAE UNIVERSITATIS TARTUENSIS 20 DISSERTATIONES HISTORIAE UNIVERSITATIS TARTUENSIS 20 AIVAR PÕLDVEE Bengt Gottfried Forselius ja rahvahariduse lätted Eesti- ja Liivimaal TARTU ÜLIKOOLI KIRJASTUS Tartu Ülikooli ajaloo ja arheoloogia instituut, Tartu, Eesti Kaitsmisele lubatud Tartu Ülikooli filosoofiateaduskonna ajaloo ja arheoloogia instituudi nõukogu otsusega 1. juulist 2010. a Juhendaja: prof dr Mati Laur Oponent: riigiarhivaar emeritus dr Kari Tarkiainen (Kansallisarkisto, Helsingi) Doktoritöö kaitsmine toimub 23. septembril 2010. a kell 16.15 Tartu Ülikooli nõukogu saalis Tartus, Ülikooli 18 ISSN 1406–443X ISBN 978–9949–19–447–6 (trükis) ISBN 978–9949–19–448–3 (PDF) Autoriõigus Aivar Põldvee, 2010 Tartu Ülikooli Kirjastus www.tyk.ee Tellimuse nr 403 EESSÕNA Festina lente! Need sõnad kirjutas Keila pastor Anton Heidrich 1688. aasta talvel Bengt Gottfried Forseliuse ortograafiatraktaati lugedes märkmelehele. Liiga kiiresti toimus kõik see kirja- ja õppeviisi muutmine tema jaoks. 1984. aasta paiku arhiivis Heidrichi kirju lugedes välgatas mu peas korraks mõte, et Forseliuse kohta on veel nii mõndagi öelda. Ja päris lahti see mõte mind enam ei lasknud... Tänan kõigepealt professor Sulev Vahtret, kes julgustas, et kodu- kihelkonna ajalugu XVII sajandil võiks olla hea teema diplomitöö kirjuta- miseks. Nii palju see asi ka õnnestus, et Arvo Tering oponendina nägi töös alget, mille võiks Keele ja Kirjanduse artikliks arendada. Audiatur et altera pars, kirjutas ta retsensioonis. Teadmine, et kihelkondlikud seigad, personaalia jm esmapilgul kõrvaline varia pole üksnes väärtuslik faktimaterjal, vaid ka lähtekoht meetodile, mis võimaldab leida varjatud varandusi ja esitada teist- moodi küsimusi, selgines hiljem. Kui see ei kõlaks vabandusena, võiks meetodiks pidada ka aeglast küpsemist ja pikki pause. Asudes väitekirja juurde – mis ei sündinud professor Mati Lauri tänuväärse taganttõukamiseta – oli silme ees koondav monograafia.
    [Show full text]
  • Anmeldelser / Reviews
    Anmeldelser • Nordic museology 2020 • 1, s. 120–126 Anmeldelser / Reviews Exhibitions isn’t necessarily the case. The city museum has a strong track record for critically approaching temporary exhibitions, peaking with the Göteborgs Födelse (The Birth of Gothenburg). award of Exhibition of the Year in 2014 for Permanent Exhibition, Gothenburg City their account of the lives of Roma populations Museum, Gothenburg, Sweden in the city. In this case, Göteborgs Födelse represents a turn towards a critical museology for the museum’s permanent exhibitions. Early 2017 was somewhat hectic for me. It While some of the critical approaches are more marked a significant turning point in my life, apparent, particularly in building awareness namely moving to Gothenburg to start my of the livelihoods of a broader spectrum of doctoral studies. Like most doctoral applicants, the historical society, this review also aims to I had devised a proposal, which despite some clarify aspects that may be less apparent, such deviations, I have more or less stuck to. Still, it as the participatory nature of the exhibition’s was only upon my first visit to the then newly design. inaugurated Göteborgs Födelse exhibition at Furthermore, in 2021 the 400th anniversary Gothenburg City Museum that I was able to of the foundation of the city will be celebrated, comprehend the material I intended to work preoccupying seemingly all institutions and with fully. It marked the start of an ongoing organisation on a city-wide scale. The munici- relationship, one which continually develops pality has marked the City Museum as a “clear with every moment of contemplation; such is start and home base for the historical element the life of a doctoral student.
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner's Medea (1784)
    Western Washington University Masthead Logo Western CEDAR Music Faculty and Staff ubP lications Music 2006 The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784) Bertil Van Boer Western Washington University, [email protected] Follow this and additional works at: https://cedar.wwu.edu/music_facpubs Part of the Music Commons Recommended Citation Van Boer, Bertil, "The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784)" (2006). Music Faculty and Staff Publications. 3. https://cedar.wwu.edu/music_facpubs/3 This Article is brought to you for free and open access by the Music at Western CEDAR. It has been accepted for inclusion in Music Faculty and Staff Publications by an authorized administrator of Western CEDAR. For more information, please contact [email protected]. Bertil van Boer The Greatest Opera Never Written: Bengt Lidner’s Medea (1784) hen the Gustavian opera was inaugurated on 18 January 1773 with a performance of Johan Wellander and Fran- W cesco Antonio Baldassare Uttini’s Thetis och Pelée, the an- ticipation of the new cultural establishment was palpable among the audiences in the Swedish capital. In less than a year, the new king, Gustav III, had turned the entire leadership of the kingdom topsy-turvy through his bloodless coup d’état, and in the consolida- tion of his rulership, he had embarked upon a bold, even politically risky venture, the creation of a state-sponsored public opera that was to reflect a new cultural nationalism, with which he hoped to imbue the citizenry with an understanding of the special role he hoped they would play in the years to come.
    [Show full text]
  • Historical Aquaculture in Northern Europe
    See discussions, stats, and author profiles for this publication at: https://www.researchgate.net/publication/312033065 Historical Aquaculture in Northern Europe Book · December 2016 CITATION READS 1 2,326 1 author: Ingvar Svanberg Uppsala University 144 PUBLICATIONS 979 CITATIONS SEE PROFILE Some of the authors of this publication are also working on these related projects: Ethnoichthyology of fresh water fish: a neglected research field View project The Kazakh (Qazaq) Minority of Xinjiang 1979 - View project All content following this page was uploaded by Ingvar Svanberg on 03 January 2017. The user has requested enhancement of the downloaded file. Historical Aquaculture in Northern Europe Historical Aquaculture in Northern Europe Edited by Madeleine Bonow Håkan Olsén and Ingvar Svanberg Södertörn University The Library SE-141 89 Huddinge www.sh.se/publications © The authors Cover image: Pond Crucian Carp (Dammruda) from Mörkö, illustrated by Wilhelm von Wright and taken from Skandinaviens fiskar: målade efter lefvande exemplar och ritade på sten Stockholm: P. A. Norstedt & Söner, 1836–1857 Cover: Jonathan Robson Graphic Form: Per Lindblom & Jonathan Robson Printed by Elanders, Stockholm 2016 Research Report 2016:1 ISBN 978–91–87843–62–4 Contents Preface ............................................................................................................................................. 9 Introduction ................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Helena Sofia Wudd till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • 2-Łamanie Prace Historyczne Zeszyt 4.Indd
    ZESZYTY NAUKOWE UNIWERSYTETU JAGIELLOŃSKIEGO Prace Historyczne 143, z. 4 (2016), s. 737–742 doi:10.4467/20844069PH.16.037.5339 www.ejournals.eu/Prace-Historyczne WOJNA SZARPANA DOBY „POTOPU” – DOŚWIADCZENIA SZWEDZKIE Wojciech Krawczuk Uniwersytet Jagielloński w Krakowie ABSTRACT HIT-AND-RUN-TACTICS OF THE SECOND NORTHERN WAR (1655–1660) – SWEDISH EXPERIENCE The ‘war of harassment,’ or tactics used by Stefan Czarniecki in the campaigns against the Swedes during the Second Northern War 1655–1660, was based on the high mobility of the Polish cavalry and the element of surprise. Such actions brought very good results, and they began to be copied by the Swedish side. This is evidenced by the reports of cavalry raids by the troops un- der Rutger von Ascheberg. Such experiences laid the foundations for the aggressive tactics of the Swedish army in the second half of the 17th early 18th century. Key words: Second Northern War, war of harassment, tactics, cavalry raids, Sweden Słowa kluczowe: Druga wojna północna, wojna szarpana, taktyka, zagony kawaleryjskie, Szwecja Nasze wyobrażenia o działaniach szwedzkich podczas drugiej wojny północnej są zdominowane przez obraz działań armii – a więc wielkich bitew, przemarszów, oblężeń. „Wojna szarpana” to domena strony polskiej, przede wszystkim Stefana Czarnieckiego, który potrafi ł odnosić w tej trudnej sztuce niezwykłe sukcesy1. W rzeczywistości, zwłaszcza na drugorzędnych terenach działań, akcje szwedz- kie były często prowadzone przez niezbyt liczne oddziały, głównie jazdy, operują- ce na bardzo rozległych terenach, działające z zaskoczenia. Tak było w Infl antach, w Karelii czy wzdłuż długiej granicy szwedzko-norweskiej2. Jako że nie uczestniczył w nich sam król i z oczywistych względów nie dochodziło tam do wielkich starć, 1 J.
    [Show full text]
  • Historical Pond-Breeding of Cyprinids in Sweden and Finland
    CHAPTER 4 Historical Pond-Breeding of Cyprinids in Sweden and Finland Madeleine Bonow and Ingvar Svanberg This chapter describes and analyses the history of pond-breeding of fish in Sweden and Finland (which was an integral part of Sweden until 1809) from late medieval times until around 1900.1 Very little is known about the history of aquaculture in Sweden and Finland. Most published overviews are superficial. There are very few studies based on sources and hardly anything has been written by historians using modern methods and source criticism. We are therefore uncovering a long, although now broken, tradetion of fish cultivation in ponds which has left scant traces in the written record or the physical environment. We need to make some clear distinctions about types of aquaculture since much confusion arises from writers not differentiating among natural fish populations in natural or artificial ponds, unselective capture for stocking or storage of wild fish, selective stock and grow operations, and human management of breeding and species-specific stocking and artificial feeding or nutrient management. We deal mainly with the last case. We do not include marine aquaculture, which is a very recent phenomenon in Scandinavia. The overall purpose of our chapter is to discuss how fish kept in fishponds have been introduced, farmed and spread in Sweden and Finland in early 1 This chapter was written as part of “The story of Crucian carp (Carassius carassius) in the Baltic Sea region: history and a possible future” led by Professor Håkan Olsén at Södertörn University (Sweden) and funded by the Baltic Sea Foundation.
    [Show full text]