DOCSLIB.ORG

Opuscula Historica Upsaliensia 3 På Väg Mot Militärstaten

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Opuscula Historica Upsaliensia 3 På Väg Mot Militärstaten Opuscula Historica Upsaliensia 3 Sven A Nilsson På väg mot militärstaten Krigsbefälets etablering i den äldre Vasatidens Sverige Opuscula Historica Upsaliensia utges av Historiska institutionen vid Uppsala universitet och syftar till att sprida och informera om den forskning som där bedrives. Redaktion: Janne Backlund, Anders Florén, Peter Knutar och Thomas Lindkvist. Prenumeration (4 nummer) 100 kr sker genom inbetalning på Historiska Institutio­ nens postgiro 18 10 71-2. Lösnummer, 30 kr, kan beställas från Historiska institutionen, S:t Larsgatan 2, 752 20 Uppsala. Sven A Nilsson På väg mot militärstaten Krigsbefälets etablering i den äldre vasatidens Sverige Distribution Historiska institutionen, S:t Larsgatan 2, 752 20 Uppsala © Sven A Nilsson 1989 Grafisk form och sättning: Peter Knutar Printed in Sweden by Reklam- och Katalogtryck AB, 1989 ISBN 91-506-0770-7 ISSN 0284-8783 Förord Den undersökning som nu läggs fram har utförts inom forskningsprojektet "Krigsmakt och samhälle i 1500-talets Sverige", som arbetat med stöd av Dele­ gationen för militärhistorisk forskning. Projektforskare var till en böljan docent Gunnar Artéus, professor Birgitta Odén, docent Eva österberg och jag själv. Eva österberg har dock senare måst frånträda sitt medarbetarskap och ersatts av docent Rainer Fagerlund. Enligt arbetsfördelningen har Gunnar Artéus och jag ur skilda synpunkter behandlat befälsgrupperna inom den under 1500-talet ny­ bildade svenska krigsmakten. Jag tackar mina medforskare för stimulerande diskussioner och då särskilt Gunnar Artéus, som varit den pådrivande kraften inom projektet och även blivit den förste att slutföra sin uppgift. Hans undersökning har varit den nödvändiga förutsättningen för min, också därigenom att han trots ett svårtillgängligt käll­ material kunnat etablera en överraskande stor undersökningsgrupp befälhavare. Vi har genom åren haft ett nära och gott samarbete och jag tackar honom nu även för granskning av mitt manuskript. När vi valt att publicera våra undersök­ ningar var för sig, har vi båda för helhetens skull måst gripa över på den andres område och i några fall då också kommit att markera avvikande meningar. Mitt tack gäller även de forskarvänner i Uppsala, Torkel Jansson, Svenbjörn Kilander, Jan Lindegren och Margareta Revera, som tagit på sig mödan att läsa mitt manuskript och gett kritik och synpunkter. Det är inte minst deras frågor som gjort det nödvändigt för mig att föra undersökningen längre än från början avsågs. Vilket inte innebär att de är ansvariga för resultaten, möjligen för att det som en gång planerades som en uppsats nu blivit en bok. I mitt arbete har jag använt excerpter till min 1947 publicerade avhandling "Krona och frälse i Sverige 1523-1594" och dess fortsättning "Kungamakt och aristokrati 1592-1611" (manus från 1951). Vid deras komplettering har jag med stöd av anslag från Delegationen haft hjälp av Käthe Bååth. Sammanfattningen har översatts av Theodosia Gray. För publiceringen har jag kunnat utnyttja tidi­ gare projektanslag från Delegationen. Den har i hög grad underlättats av det bi­ stånd som lämnats av redaktörerna för Opuscula historica upsaliensia, Anders Florén och Thomas Lindkvist, och de produktionsansvariga, Maj-Lis Eriksson och Peter Knutar. Till alla dessa mitt varma tack. Uppsala i september 1989 Sven A Nilsson Inledning Den undersökning som här redovisas ingår i det forskningsprojekt för vars in­ riktning och sammansättning jag hänvisar till förordet och till motsvarande för­ ord i Gunnar Artéus redan publicerade undersökning "Till militärstatens för­ historia. Krig, professionalisering och social förändring under Vasasönernas re­ gering". Projektet har fått namnet "Krigsmakt och samhälle i 1500-talets Sve­ rige". 1500-talet står för tiden fram till 1611, en tid då det växer fram en in­ hemsk, stående armé och då alltifrån 1560-talet även krigen blir nära nog ståen­ de. Sverige är på väg att bli en militärstat med konsekvenser för både statsmakt och samhälle, konsekvenser som endast delvis är undersökta. Militärstat har i detta fall en specifik innebörd, och det är i enlighet med den som beteckningen fogats in i titlarna på såväl Artéus som min undersökning. Den markerar en särskild variant av den s k tidigmoderna staten, den där krigen och krigsmaktens behov kommit att bestämma statsmaktens uppbyggnad och fördelningen av dess resurser. Definitionen tar sikte på vad jag i tidigare arbeten betecknat som 1600-talets svenska militärstat, en stat som kännetecknas av ett allt hårdare uttag av krigsfolk och skatter och ett allt fastare grepp över folket, manifesterat i den för Sverige unika och successivt utbyggda kontrollappa­ raten.1 Som ansatser finns systemet redan under senare 1500-talet, ansatser betingade av krigen och den nya krigsmakt som upprättas, en inhemsk stående armé och en likaledes nyskapad flotta. Armén böljar ta form under Gustav Vasas senare regering och får då ersätta de värvade, ofta utländska förband som kungen tidi­ gare anlitade, förband som vid krig förstärktes med frälserytteri och bonde­ uppbåd. Organisationen utvecklades sedan vidare på ett sätt som brukar anses unikt i den tidens Europa. Jag återkommer i följande kapitel till de härmed för­ bundna problemen och konstaterar här endast att den inhemska armén i krig brukade förstärkas med utländska värvade trupper. Ensam var den knappast jämbördig med kontinentala yrkestrupper men användbar i gränskrigen mot Danmark och i öster mot Ryssland och Polen. Till den nya armén hörde ett krigsbefäl, som även det var en kår under upp­ byggnad, och var av annat slag än de utländska yrkesofficerare, som hade tagit värvning i Sverige tillsammans med sina förband. Det är detta, tidigare rätt o- kända befäl som behandlas i Artéus och mina undersökningar. Artéus diskuterar 1 Nilsson 1982 A, s 21 ff, Nilsson 1982 B, s 31 ff, Nilsson 1984 A, s 29 ff, Nilsson 1984 B, s 295 ff, Nilsson 1988, s 9 ff. Jfr även Lindegren 1985, s 305 ff. 1 och formulerar generellt kriterierna för professionalisering och kan testa dem på den förvånande stora population officerare som han lyckas etablera för tiden 1560-1611. Han har då också sökt fastställa officerarnas ursprung, utbildning och befordran, även fördelningen inhemskt och utländskt, frälse och ofrälse samt tidpunkten för adlande under karriären med de förändringar som sker un­ der perioden. Vilket allt leder fram till en diskussion av samhällets grad av "militärisering". Själv tar jag upp krigsbefälet i relation till staten, som maktgrupp, politisk grupp eller korporation och de former i vilka det avlönades och i samband där­ med fogades in i samhället. Dessa förhållanden får, som det kommer att framgå, konsekvenser av till dels ganska genomgripande art, konsekvenser för utform­ ningen av det system som byggs upp inom den svenska militärstaten. Dess sär­ prägel kommer att ytterligare belysas genom den internationella jämförelse som etableras i undersökningens sista sammanfattande kapitel. I den följande framställningen uppehåller jag mig främst vid arméns befäl­ havare. Flottans officerare spelar i mina sammanhang en förhållandevis liten roll. Bortsett från det adliga, högre befälet kallas de inte till riksdagar och möten och har heller inte i någon nämnvärd utsträckning fått motta de förläningar och donationer som brukade tilldelas arméns befälhavare.2 Befälskategorierna redovisas i huvudsaklig överensstämmelse med Artéus. Som högre befälhavare räknas de som fört befäl över flera enheter, fanor, fäni- kor etc, eller gjort tjänst som ståthållare på viktigare fästningar. Det rör sig här inte om konstanta befälstjänster; den svenska krigsmakten var ännu ej organise­ rad i högre förband.3 En ryttmästare kunde ibland föra sin egen fana, ibland ha befäl över flera fanor och fänikor, vilket medför vissa svårigheter vid kategori­ seringen. De spelar dock i mitt sammanhang ingen större roll. Däremot måste en viss uppmärksamhet ägnas gruppens sammansättning i övrigt och dess plats i det dåtida samhället. Men först frågan om armén och dess rekrytering. 2 Jfr Artéus 1986, s 51 ff, 67, samt nedan s 47 ff. 3 Artéus 1986, s 19 ff, 43 ff. 2 I. Den inhemska armén och dess rekrytering Det har redan påpekats att tidens svenska krigsmakt ännu länge stod tillbaka för yrkestrupperna i det övriga Europa. Någonting var på väg under Erik XIV, som kunde ha omdanat det svenska fotfolkets stridssätt och gjort det väl jämförbart med kontinentalt infanteri. Men i fält kom det aldrig att hemföra några segrar. Vid Axtorna 1565 lyckades det visserligen genomföra strid på öppna fältet men slaget gick förlorat, mest beroende på rytteriets svaga insats. Efter Johan dis trontillträde upphörde reformarbetet och armén gick tillbaka även kvantitativt. Under Karl IX gjordes nya satsningar, till en början under ledning av en av den nederländska skolans främsta målsmän, greve Johan av Nassau. Men uppgiften att under pågående fälttåg reformera den svenska armén blev honom övermäk­ tig och han lämnade snart sitt befäl. Till problemet med det inte fullt slagkraf­ tiga fotfolket hade nu kommit ett nytt. Rytteriet hade under Karls tid kraftigt ökat i numerär. Det var beväpnat på det nya manéret med väijor och handeld­ vapen och stred under karakoll. Men det kunde inte hålla stånd mot det tunga polska kavalleriet, som bevarat lansen som huvudvapen och även i övrigt till fulländning behärskade en äldre tids kavalleritaktik. Så långt den väl fortfarande gängse uppfattningen om dessa ting, en uppfatt­ ning präglad av det tidiga 1900-talets ledande svenska militärhistoriker, till vil­ ka Michael Roberts med
Load more

Recommended publications
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • Compilation A...L Version.Pdf
    Compilation and Translation Johannes Widekindi and the Origins of his Work on a Swedish-Russian War Vetushko-Kalevich, Arsenii 2019 Document Version: Publisher's PDF, also known as Version of record Link to publication Citation for published version (APA): Vetushko-Kalevich, A. (2019). Compilation and Translation: Johannes Widekindi and the Origins of his Work on a Swedish-Russian War. Lund University. Total number of authors: 1 Creative Commons License: Unspecified General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Compilation and Translation Johannes Widekindi and the Origins of his Work on a Swedish-Russian War ARSENII VETUSHKO-KALEVICH FACULTY OF HUMANITIES AND THEOLOGY | LUND UNIVERSITY The work of Johannes Widekindi that appeared in 1671 in Swedish as Thet Swenska i Ryssland Tijo åhrs Krijgz-Historie and in 1672 in Latin as Historia Belli Sveco-Moscovitici Decennalis is an important source on Swedish military campaigns in Russia at the beginning of the 17th century.
    [Show full text]
  • Historiaa Valaisevia Asiakirjoja. Julkaissut
    - POHJOISMAIDEN HISTORIAA VALAISEVIA ASIAKIRJOJA. JULKAISSUT SUOMEN HISTORIALLINEN SEURA I DOCUMENTS CONCERNANT L'HISTOIRE DES PAYS DU NORD PUBLIÉS PAR LA SOCIÉTÉ D'HISTOIRE DE FINLANDE I . PAAVINISTUIMEN JA RUOTSIN VÄLISET SUHTEET XVI° VUOSISADAN JÄLKIPUOLISKOLLA OTTEITA JA ASIAKIRJOJA KOONNUT HENRY BIAUDET I ALKUAIKA JA EPÄVIRALLISTEN SUHTEIDEN JAKSO 4570-1576 LE SAINT-SIÈGE ET LA SUÈDE DURANT LA SECONDE MOITIÉ DU XVI' SIÈCLE NOTES ET DOCUMENTS RECUEILLIS ET RÉSUMÉS PAR HENRY BIAUDET I ORIGINES ET PÉRIODE DES RELATIONS NON OFFICIELLES 1570-1576 PARIS HELSINGFORS PLON-NOURRIT ET Cie SOCIÉTÉ D'HISTOIRE 8, rue Garancière DE FINLANDE AVANT-PROPOS La seconde moitié du XVIe siècle est sans contredit une des périodes les moins étudiées de l'histoire de la Suède. Elle présente, cependant, surtout au point de vue des relations diplomatiques, un intérêt tout parti- culier. Parvenue à la position d'État indépendant vers 1520 seulement, la Suède, durant le règne entier de son libérateur Gustaf Vasa, concentre tous ses efforts à l'affermissement de son indépendance ; aussi la poli- tique étrangère ne sort-elle qu'exceptionnellement du cadre des relations de voisinage immédiat avec le Danemark, la Moscovie et la Pologne. Le court règne d'Erik XIV est rempli par la lutte suprême pour l'in- dépendance, et la guerre, coupant toute communication avec l'Europe continentale, entrave les relations diplo- matiques. Tout change avec l'avènement de Jean III et la paix de Stettin (1570), qui sanctionne définitivement l'in- dépendance de la Suède. Ambitieux à l'excès, le nou- veau roi s'engage dès l'abord dans des négociations aussi vastes qu'aventureuses avec tous les grands mo- narques de l'Europe, et nous assistons à la naissance de la diplomatie suédoise.
    [Show full text]
  • De La Gardie
    De la Gardie Hapsalsamlingen De la Gardieska samlingen från Hapsal (Estland) förvärvades av LUB 1932/33, från grevinnan Anita von Brevern De la Gardie (Se: LUB:s årsberättelse 1932-35 s.7). Arkivet som kompletterar LUB:s De la Gardiesamling, särskilt beträffande riksrådet Jakob Pontusson De la Gardie, innehåller handlingar huvudsakligen från 1600-talet. Huvuddelen av arkivet är brev och skrivelser till Jakob De la Gardie, men även koncept och skrivelser från honom finns, likaså en mindre del ekonomiska handlingar. Här finns också brev och handlingar rörande andra inom den De la Gardieska släkten, liksom av personer inom andra adelssläkter. En mindre samling estländsk topografica ingår också. Haapsalu [ha:´psalu], svenska Hapsal, hamnstad i västra Estland; 11 800 inv. (2004). H., som skiljs från Nuckö av den grunda Hapsalviken, är estlandssvenskarnas forna huvudort och var 1931–40 platsen för ett svenskt gymnasium. H. var förr en populär bad- och kurort. Av äldre inslag i stadsbebyggelsen märks främst ruinerna av den 1688 eldhärjade borgen, vilken ursprungligen uppfördes på 1220-talet av Tyska orden. Staden ingick 1563–76 och 1581–1710 i det svenska väldet och tillhörde sedan Ryssland fram till första världskrigets slut. Källa: Nationalencyklopedin Volym 1-6 Brev till Jakob Pontusson De la Gardie (1583-1652), greve, riksfältherre, riksråd. Ståthållare på Revals slott och län samt landshövding över hela Estland 1619, guvernör över Riga stad och län 1628, erhöll donation på Hapsal 1628, högste befälhavare över trupperna i Preussen 1645. Från: städer och liknande, furstliga personer samt personer, alfabetiskt ordnat Volym 1 Städer och liknande: Arensburg: Bürgermeister und interessierende Rathsverwandte i Arensburg på Ösel, 1649 2/8, jämte supplik till drottning Kristina.(totalt 2 brev) Kuressaare, ryska Kingisepp, svenska Arensburg, stad på ön Ösels sydkust, Estland; 14 900 inv.
    [Show full text]
  • Pontus De La Gardie, Capitaine Scandinave, Descend-Il Du Troubadour Homonyme?
    PONTUS DE LA GARDIE, CAPITAINE SCANDINAVE, DESCEND-IL DU TROUBADOUR HOMONYME? I En tant que provencalisant finlandais je ne pouvais pas ne pas We frappe, des le debut, par le nom du troubadour Pons de la Guardia : cc nom, on le retrouve, a quelques siecles d'intervalle, it est vrai, dans 1'his- toire du royaume de Suede-Finlande, ou it occupe une place glorieuse. De prime abord, j'ai ete hante par l'idee de pouvoir etablir une parente entre ces deux homonymes, d'autant plus qu'un des membres de la famille suedoise - le petit-fils de Ponce ou Pontus - s'est occupe aussi de versifi- cation. J'avais la pretention de pouvoir attester un prolongement de la veine poetique d'un troubadour dans le pays septentrional qui, pendant des siecles, fut la patrie non seulement des Suedois, mais aussi de mes an- cetres finlandais. Qui etait cc Pontus de ha Gardie nordique, ne coiffe ? Bien que la vie et l'eeuvre de cc personnage historique soient relativement bien connues dans le Nord, it n'en est pas de meme dans le Sud et particulierenlent au- dela des Pyrenees. A ses debuts, Pontus de la Gardie (1520-1585) n'etait autre qu'un aventurier plus on moins vague. Servant d'abord sous les drapeaux francais it semble avoir recu son education militaire dans Jes luttes qui opposerent la France a la maison de Habsbourg, dans les annees 1540 et 1550. Le traite de paix du Cateau-Cambresis conclu, et apres avoir probablement visite l'Ecosse, it entra au service du Danemark, en 1559.
    [Show full text]
  • Salvation Through Religion. the Rebirth of the Classics in Arent Passer's Oeuvre
    Juhan Maiste SALVATION THROUGH RELIGION. THE REBIRTH OF THE CLAssIcs IN ARENT PAssER’S OEUVRE The history of art would have to kill the image so that its object, art might try to escape the extreme dissemination imposed upon us by images – from the ones that haunt our dreams and float by in clouds to the ones … To kill the image this was to want to extract from a subject that is always rent, con- tradictory, unconscious, in a sense “stupid”, the harmonious, intelligent, conscious, and immortal humanity of man. Georges Didi-Huberman, Devant l’image. Questions posées aux fins d’une histoire de l’art. Transl. John Goodman (Pennsylvania: University Park, 2005), 219. The sepulchral monument of Pontus de la Gardie and his wife Sofia Johannsdotter (Gyllenhielm), daughter of John III of Sweden, is an opus magnum of the Renaissance and the most important sepulchral monu- ment that has ever been erected in Tallinn. It is the will of history that we know the circumstances of the monument’s erection and the fact that its author is Arent Passer; which, thanks to the article on this topic pub- lished by Sten Karling in 19381, has allowed the monument to remain in DOI: http://dx.doi.org/10.12697/BJAH.2014.8.02 Translation by Margus Tuvike and Juta Ristsoo. 1 Sten Karling, “Arent Passer, Lisand Tallinna kunstiajaloole”, Vana Tallinn, Vol. III (Tallinn: Tallinna Ajaloo Selts, 1938), 28ff. 46 Juhan Maiste Fig. 1. The sepulchral monument of Pontus de la Gardie and Sophie Gyllenhielm in Tallinn’s Cathedral of St.
    [Show full text]
  • Merchants of War: Mercenaries, Economy, and Society in the Late Sixteenth-Century Baltic
    Merchants of War: Mercenaries, Economy, and Society in the Late Sixteenth-Century Baltic by Joseph Thomas Chatto Sproule A thesis submitted in conformity with the requirements for the degree of Doctor of Philosophy Department of History University of Toronto © Copyright by Joseph Thomas Chatto Sproule 2019 Merchants of War: Mercenaries, Economy, and Society in the Late Sixteenth-Century Baltic Joseph Thomas Chatto Sproule Doctor of Philosophy Department of History University of Toronto 2019 Abstract The polities of the sixteenth-century Baltic competed and cooperated with one another and with local power groups in fluctuating patterns of rivalry and expedient partnership. Mercenarism thrived in this context, as early modern governments were seldom equipped with the fiscal and logistical tools or the domestic military resources needed to wholly meet the escalating challenges of warfare, while mercenaries themselves were drawn to a chaotic environment that afforded opportunities for monetary gain and promotion into the still- coalescing political elites of the region’s emerging powers. This study sits, like the mercenary himself, at the intersection of the military, the economic, the social, and the political. Broadly, it is an analysis of mercenaries in Livonian and Swedish service during the so-called Livonian War of 1558 to 1583. Mercenaries are examined as agents of the polities for whom they fought and as actors with goals of their own, ambiguously positioned figures whose outsider status and relative independence presented both opportunities and challenges as they navigated the shifting networks of conflict and allegiance that characterized their fractious world. The aims of this study are threefold. The military efficacy of Western and Central European professional soldiers is assessed in an Eastern ii European context, problematizing the notion of Western military superiority in a time of alleged military revolution.
    [Show full text]
  • Hegemony in the Baltic Region
    TTHEHE BBALALTTICIC SSEAEA RREGIONEGION Cultures,Cultures, Politics,Politics, SocietiesSocieties EditorEditor WitoldWitold MaciejewskiMaciejewski A Baltic University Publication The Swedish and the Polish- 3 Lithuanian Empires and the formation of the Baltic Region Kristian Gerner The Hanseatic project did not develop into a proper empire in spite of the fact that it wove the Baltic area together commercially. Likewise, the German crusaders were ultimately unsuc- cessful in their state-building enterprise. In the fourteenth century they had become a lethal threat to the Lithuanian Grand Duchy and the Kingdom of Poland. 1. The simultaneous union formation The Polish-Lithuanian personal union under Władysław Jagiełło, which was forged in 1385/86 when Rex Poloniae, (i.e., she held the throne; as a female she would otherwise have been called Regina) the young Jadwiga, daughter of king Louis of Anjou of Hungary, who was also of Piast ancestry, mar- ried the Grand Duke of Lithuania, was directed against the Teutonic Order. The latter’s defeat at the hands of Władysław and his relative, the Grand Duke of Lithuania, Vytautas, in 1410 was the beginning of its demise. In the northern part of the Baltic Region, parallel to developments on the Polish-German front, the Kalmar Union of Denmark, Norway and Sweden in 1397 was established with the aim of contesting the commercial hegemony of the Hansa. Thus at the end of the fourteenth century, inter- national politics in the Baltic Region saw the emergence of a Central European empire in the southern part and a Scandinavian empire in the north. During the sixteenth cen- Figure 11.
    [Show full text]
  • East of Stockholm, North of Warsaw: Finland, Estonia and the Early Modern Composite States in the Baltic Region
    ZfO JECES 67 ı 2018 ı 3 ı 325-348 325 East of Stockholm, North of Warsaw: Finland, Estonia and the Early Modern Composite States in the Baltic Region Miia Ijäs-Idrobo* ZUSAMMENFASSUNG Östlich von Stockholm, nördlich von Warschau: Finnland, Estland und die frühneuzeitlichen composite states im Ostseeraum In diesem Beitrag wird untersucht, wie Schweden und Polen-Litauen in ihrer Eigenschaft als composite states in der Frühen Neuzeit ihre Länder verwalteten. Besondere Aufmerk- samkeit wird den Territorien des modernen Estland und Finnland geschenkt, da die Herr- schaft über diese Länder im Zuge des Konflikts zwischen Sigismund Vasa als dem König von Polen-Litauen (1587-1632) und Schweden (1593-1599), und seinem Onkel Karl von Södermanland, dem späteren König Karl XII. (1604-1611), umstritten war. Während in der bisherigen Forschung Schweden und Polen-Litauen als in politischer und religiöser Hin- sicht sehr unterschiedlich gegolten haben, soll hier möglichen Gemeinsamkeiten aufgrund ihres Charakters als composite states nachgegangen werden. Beide Staaten strebten da- nach, ihre Territorien sowohl politisch als auch kulturell zu vereinheitlichen. Die finni- schen und estnischen Gebiete lagen von Stockholm und Warschau aus gesehen in der Peri- pherie, waren aber für diese Machtzentren von strategischer Bedeutung. Obwohl Finnland und Estland in geografischer Hinsicht nicht weit voneinander entfernt lagen, erlauben sie in ihrer Funktion als zusammengesetzte Monarchien unterschiedliche Perspektiven für die Erforschung frühneuzeitlicher Reiche und königlicher Machtansprüche. Obwohl die Be- zeichnung als „Großherzog von Finnland“ in die königlichen Titel Schwedens Eingang fand, war Finnland ein integraler Bestandteil des schwedischen Königreichs und genoss zu keinem Zeitpunkt Autonomie innerhalb des Reiches. Estland hingegen sah sich mehrfach Einverleibungsversuchen seitens Polen-Litauens und Schwedens ausgesetzt, die jedoch stets nur eingeschränkt erfolgreich waren.
    [Show full text]
  • Novels, Histories, Novel Nations Historical Fiction and Cultural Memory in Finland and Estonia
    Novels, Histories, Novel Nations Historical Fiction and Cultural Memory in Finland and Estonia Edited by Linda Kaljundi, Eneken Laanes and Ilona Pikkanen Studia Fennica Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Studia fennica editorial board Pasi Ihalainen, Professor, University of Jyväskylä, Finland Timo Kaartinen, Title of Docent, Lecturer, University of Helsinki, Finland Taru Nordlund, Title of Docent, Lecturer, University of Helsinki, Finland Riikka Rossi, Title of Docent, Researcher, University of Helsinki, Finland Katriina Siivonen, Sunstitute Professor, University of Helsinki, Finland Lotte Tarkka, Professor, University of Helsinki, Finland Tuomas M. S. Lehtonen, Secretary General, Dr. Phil., Finnish Literature Society, Finland Tero Norkola, Publishing Director, Finnish Literature Society, Finland Maija Hakala, Secretary of the Board, Finnish Literature Society, Finland Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Novels, Histories, Novel Nations Historical Fiction and Cultural Memory in Finland and Estonia Edited by Linda Kaljundi, Eneken Laanes & Ilona Pikkanen Finnish Literature Society SKS • Helsinki Studia Fennica Historica 19 The publication has undergone a peer review.
    [Show full text]
  • The Double Standard: Livonian Chronicles and Muscovite Barbarity During the Livonian War (1558–1582)*
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Saint Petersburg State University Studia Slavica et Balcanica Petropolitana УДК 929.713+94(47).043+94(474.2); ББК 63.3(0)4, 63.3(2)44; DOI https://doi.org/10.21638/11701/spbu19.2018.106 Charles J. Halperin THE DOUBLE STANDARD: LIVONIAN CHRONICLES AND MUSCOVITE BARBARITY DURING THE LIVONIAN WAR (1558–1582)* When Ivan IV (Ivan the Terrible, 1533–1584) ordered a Muscovite army to invade Livonia in 1558 he not only launched a war of weapons, but also a war of words. The war propaganda issued by Muscovy’s opponents contributed significantly to the development of the negative image of Ivan as a tyrant and the Russophobic stereotype of Russians as barbarians which persist to this day. This article deals with one genre of these sources, the chronicles written by Livonian Germans during the Livonian War: Johannes Renner’s Livonian History1, * I wish to express my sincerest appreciation to the anonymous reader for Studia Slavica et Balca- nica Petropolitana for valuable comments, and to David Goldfrank for providing me with a copy of the recent monograph by Cornelia Soldat, which is virtually inaccessible in the US. I am solely responsible for all remaining errors. 1 Johannes Renner’s Livonian History 1556–1561 / Tr. Jerry C. Smith and William Urban with J. Ward Jones. Lewiston; NY, 1997. © Charles J. Halperin, 2018 126 Петербургские славянские и балканские исследования Charles J. Halperin. The Double Standard ... Balthasar Russow’s Chronicle2, and Salomon Henning’s Chronicle of Courland and Livonia3, whose selection I will discuss below.
    [Show full text]