DOCSLIB.ORG

Arkivbeskrivning 2018 LÄNSSTYRELSEN

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Arkivbeskrivning 2018 LÄNSSTYRELSEN Arkivbeskrivning 2018 LÄNSSTYRELSEN Innehållsförteckning 1.0 Arkivbeskrivning för länsstyrelsen i Hallands län ................................................................................ 2 1.1 Länsstyrelsens uppgifter ................................................................................................................................ 2 2.0 Inledning .......................................................................................................................................................... 3 3.0 Organisationshistorik .................................................................................................................................. 4 3.1 Bildandet av länsstyrelserna och tiden före 1900-talet .............................................................................. 4 3.2 Guvernör och generalguvernör i Halland ..................................................................................................... 4 3.3 Landshövding, länsstyrelse och landsstat ................................................................................................... 5 3.4 Länsförvaltningens nya uppgifter och arkivbildare från 1877 .................................................................... 6 3.5 Arkivbildande sektioner – landskansliet 1953, landskontoret 1958 ......................................................... 6 3.6 Arkivbildande enheter 1971 - 1989 ............................................................................................................... 7 3.7 Övergripande förändringar i arkivbildningen 1989 och framåt .................................................................. 8 4.0 Organisationsöversikt ............................................................................................................................... 11 4.1 Länsledning .................................................................................................................................................... 11 4.2 Ledningsgrupp ............................................................................................................................................... 11 4.3 Insynsråd ........................................................................................................................................................ 11 4.4 Enheten för verksamhetsstöd ...................................................................................................................... 12 4.5 Samhällsbyggnadsenheten.......................................................................................................................... 14 4.6 Landsbygdsenheten ...................................................................................................................................... 17 4.7 Miljövårdsenheten ......................................................................................................................................... 18 4.8 Enheten för naturvård och miljöövervakning ............................................................................................. 19 4.9 Miljöprövningsdelegationen ......................................................................................................................... 20 4.10 Utvecklingsenheten..................................................................................................................................... 20 4.11 Veterinärenheten ......................................................................................................................................... 22 5.0 Arkiv och offentlighet ................................................................................................................................. 23 5.1 Registrering av allmänna handlingar .......................................................................................................... 23 5.2 Tekniska hjälpmedel och närmare upplysningar ...................................................................................... 23 5.3 Sekretess ........................................................................................................................................................ 23 5.4 Avgift vid begäran om att få ta del av allmän handling ............................................................................ 24 5.5 Arkivorganisation och arkivansvar .............................................................................................................. 24 5.6 Förvaring av arkiv .......................................................................................................................................... 24 5.7 Sökingångar till länsstyrelsens arkiv ........................................................................................................... 24 5.8 Bevarande och gallring ................................................................................................................................. 25 6.0 Bilagor ............................................................................................................................................................ 25 1 LÄNSSTYRELSEN 1.0 Arkivbeskrivning för länsstyrelsen i Hallands län Följande beskrivning motsvarar bestämmelserna om arkivbeskrivning i Arkivlagen 6 § punkt 2, beskrivning av myndighetens allmänna handlingar enligt Offentlighets- och sekretesslagens 4 kap 2 §, samt Riksarkivets föreskrifter om statliga myndigheters utformning av arkivbeskrivningen (RA- FS 2008:4 5 §). 1.1 Länsstyrelsens uppgifter Länsstyrelsen svarar enligt förordningen (SFS 2007:825) med länsstyrelseinstruktion för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter. Länsstyrelsen skall verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar utifrån ett statligt helhetsperspektiv samordna olika samhällsintressen inom myndighetens ansvarsområde främja länets utveckling och noga följa länets tillstånd. Länsstyrelsen har bl a uppgifter inom följande områden: • Civilt försvar, fredstida krishantering och räddningstjänst (beredskap) • Kommunikationer • Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor • Lantbruk • Fiske • Integration • Jämställdhet mellan kvinnor och män • Kulturmiljö • Regionalekonomi och näringslivsutveckling • Bostadsfinansiering • Planväsende och hushållning med naturresurser • Klimat och energi • Naturvård och miljöskydd 2 LÄNSSTYRELSEN 2.0 Inledning Landshövding och länsråd utgör länsledningen för Länsstyrelsen i Hallands län. Landshövdingen är Länsstyrelsens myndighetschef och utses direkt av regeringen. Landshövdingen leder och samordnar länsstyrelsens verksamhet och beslutar om hur ärendena ska fördelas mellan olika enheter och på vilken nivå de ska avgöras. Länsrådet biträder landshövdingen med att leda och samordna länsstyrelsens verksamhet och inträder i landshövdingens ställe när denne inte är i tjänst eller har förhinder. Länsstyrelsen är en så kallad enrådighetsmyndighet med insynsråd. Insynsrådet ska uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt Länsstyrelsen i Hallands organisation 2018 inflytande. Rådet ska utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd. Landshövdingen är ordförande i insynsrådet och ska hålla rådet informerat om verksamheten. Under länsledningen finns ledningsgrupp med enheten för Verksamhetsstöd som stödfunktion (juristfunktion, diarie- och arkivfunktion, ekonomi, HR och personal samt service) och därtill sex sakenheter: Samhällsbyggnadsenheten (till vilken funktionerna kulturmiljö, plan och beredskap är knutna), Enheten för naturvård och miljöövervakning, Landsbygdsenheten (som bildades 2010- 07-01 då fiskeenheten och lantbruksenheten slogs samman till en enhet), Miljövårdsenheten, Utvecklingsenheten (till vilken även kommunikationsfunktionen är knuten) och Veterinärenheten. Varje enhetschef har direkt under länsledningen ett ansvar för enhetens verksamhet och resultat. 3 LÄNSSTYRELSEN 3.0 Organisationshistorik 3.1 Bildandet av länsstyrelserna och tiden före 1900-talet Begreppet län är medeltida, då det användes i betydelsen slottslän, d v s det landområde som låg under ett slotts förvaltning. Slottslänen delades ut till stormän, som förutsattes vara trogna sin länsherre. Kungen kunde ta ifrån länsinnehavaren förläningen och ge den till en annan person. Praktiskt var det inte alltid så lätt, eftersom länsinnehavaren både hade eget krigsfolk och förvaltningspersonal. Gustav Vasa och hans söner utvecklade systemet med fogdelän och länsområdena blev fasta enheter. 1634 gjordes en formell länsindelning och landshövdingeämbetet tillkom. Landshövdingen skulle vara kungens trogna tjänsteman och länets förvaltare. Vissa landshövdingar bar även i fortsättningen titeln ståthållare, t ex landshövdingen i Halmstad. 3.2 Guvernör och generalguvernör i Halland I de provinser som Sverige erövrade under 1600-talet tillämpade man en förenad militär och civil förvaltning under guvernör eller generalguvernör. I Halland fanns guvernör 1645-51 med ett guvernementskontor. Fältmarskalk Lennart Torstensson blev 1648 generalguvernör över Västergötland, Värmland, Dalsland och Halland. Generalguvernören residerade i fästningsstaden Göteborg och hade under sig bl a en kamrer för att få reda i skatteuppbörden. När Torstensson dog 1651 efterträddes han av hertig Adolf Johan, yngre bror till den valde tronföljaren Karl Gustaf. Befattningen drogs in 1654. Arkivet från detta västsvenska generalguvernement 1648-54 finns på
Load more

Recommended publications
  • Anmeldelser / Reviews
    Anmeldelser • Nordic museology 2020 • 1, s. 120–126 Anmeldelser / Reviews Exhibitions isn’t necessarily the case. The city museum has a strong track record for critically approaching temporary exhibitions, peaking with the Göteborgs Födelse (The Birth of Gothenburg). award of Exhibition of the Year in 2014 for Permanent Exhibition, Gothenburg City their account of the lives of Roma populations Museum, Gothenburg, Sweden in the city. In this case, Göteborgs Födelse represents a turn towards a critical museology for the museum’s permanent exhibitions. Early 2017 was somewhat hectic for me. It While some of the critical approaches are more marked a significant turning point in my life, apparent, particularly in building awareness namely moving to Gothenburg to start my of the livelihoods of a broader spectrum of doctoral studies. Like most doctoral applicants, the historical society, this review also aims to I had devised a proposal, which despite some clarify aspects that may be less apparent, such deviations, I have more or less stuck to. Still, it as the participatory nature of the exhibition’s was only upon my first visit to the then newly design. inaugurated Göteborgs Födelse exhibition at Furthermore, in 2021 the 400th anniversary Gothenburg City Museum that I was able to of the foundation of the city will be celebrated, comprehend the material I intended to work preoccupying seemingly all institutions and with fully. It marked the start of an ongoing organisation on a city-wide scale. The munici- relationship, one which continually develops pality has marked the City Museum as a “clear with every moment of contemplation; such is start and home base for the historical element the life of a doctoral student.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Helena Sofia Wudd till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • 2-Łamanie Prace Historyczne Zeszyt 4.Indd
    ZESZYTY NAUKOWE UNIWERSYTETU JAGIELLOŃSKIEGO Prace Historyczne 143, z. 4 (2016), s. 737–742 doi:10.4467/20844069PH.16.037.5339 www.ejournals.eu/Prace-Historyczne WOJNA SZARPANA DOBY „POTOPU” – DOŚWIADCZENIA SZWEDZKIE Wojciech Krawczuk Uniwersytet Jagielloński w Krakowie ABSTRACT HIT-AND-RUN-TACTICS OF THE SECOND NORTHERN WAR (1655–1660) – SWEDISH EXPERIENCE The ‘war of harassment,’ or tactics used by Stefan Czarniecki in the campaigns against the Swedes during the Second Northern War 1655–1660, was based on the high mobility of the Polish cavalry and the element of surprise. Such actions brought very good results, and they began to be copied by the Swedish side. This is evidenced by the reports of cavalry raids by the troops un- der Rutger von Ascheberg. Such experiences laid the foundations for the aggressive tactics of the Swedish army in the second half of the 17th early 18th century. Key words: Second Northern War, war of harassment, tactics, cavalry raids, Sweden Słowa kluczowe: Druga wojna północna, wojna szarpana, taktyka, zagony kawaleryjskie, Szwecja Nasze wyobrażenia o działaniach szwedzkich podczas drugiej wojny północnej są zdominowane przez obraz działań armii – a więc wielkich bitew, przemarszów, oblężeń. „Wojna szarpana” to domena strony polskiej, przede wszystkim Stefana Czarnieckiego, który potrafi ł odnosić w tej trudnej sztuce niezwykłe sukcesy1. W rzeczywistości, zwłaszcza na drugorzędnych terenach działań, akcje szwedz- kie były często prowadzone przez niezbyt liczne oddziały, głównie jazdy, operują- ce na bardzo rozległych terenach, działające z zaskoczenia. Tak było w Infl antach, w Karelii czy wzdłuż długiej granicy szwedzko-norweskiej2. Jako że nie uczestniczył w nich sam król i z oczywistych względów nie dochodziło tam do wielkich starć, 1 J.
    [Show full text]
  • Sweden in the Seventeenth Century
    Sweden in the Seventeenth Century Paul Douglas Lockhart Sweden in the Seventeenth Century European History in Perspective General Editor: Jeremy Black Benjamin Arnold Medieval Germany, 500–1300 Ronald Asch The Thirty Years’ War Christopher Bartlett Peace, War and the European Powers, 1814–1914 Robert Bireley The Refashioning of Catholicism, 1450–1700 Donna Bohanan Crown and Nobility in Early Modern France Arden Bucholz Moltke and the German Wars, 1864–1871 Patricia Clavin The Great Depression, 1929–1939 Paula Sutter Fichtner The Habsburg Monarchy, 1490–1848 Mark Galeotti Gorbachev and his Revolution David Gates Warfare in the Nineteenth Century Alexander Grab Napoleon and the Transformation of Europe Martin P. Johnson The Dreyfus Affair Paul Douglas Lockhart Sweden is the Seventeenth Century Peter Musgrave The Early Modern European Economy J.L. Price The Dutch Republic in the Seventeenth Century A.W. Purdue The Second World War Christopher Read The Making and Breaking of the Soviet System Francisco J. Romero-Salvado Twentieth-Century Spain Matthew S. Seligmann and Roderick R. McLean Germany from Reich to Republic, 1871–1918 Brendan Simms The Struggle for Mastery in Germany, 1779–1850 David Sturdy Louis XIV David J. Sturdy Richelieu and Mazarin Hunt Tooley The Western Front Peter Waldron The End of Imperial Russia, 1855–1917 Peter G. Wallace The Long European Reformation James D. White Lenin Patrick Williams Philip II European History in Perspective Series Standing Order ISBN 0–333–71694–9 hardcover ISBN 0–333–69336–1 paperback (outside North America only) You can receive future titles in this series as they are published by placing a standing order.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Sofia Wrede till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • Skånes Integration
    Lunds universitet STV003 Statsvetenskapliga institutionen VT06 Handledare: Ole Elgström Skånes integration Orsaker till framgång Daniel Larsson Abstract This essay is a case study that deals with the integration of Scania into Sweden, which started for over 300 years ago. The purpose is to capture why the integration of Scania succeeded, what were the main reasons or factors and to discuss the effects the scanian identity and culture had on the integration. This has been done with the help of different theories that will help sort out main factors to the successful integration. The result of the study revealed a number of factors, to begin with the scanian identity appeared not to be such a great obstacle for the integration that one could believe. The identity developed because of the “swedification”, which were the measures the Swedish government took to integrate the new territory. The Swedish institutions such as the church, the military and Lund’s University took these measures. The church’s main purpose in the process was to spread the Swedish language through education to the children. Together with the military and the university they gave the population of both sides a place to integrate, which would simplify the integration. The economy in Scania and the communication between Sweden and Scania were also important aspect that would effect the successful integration. Nyckelord : Integration, Scania, Identity, Swedification, Institutions Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Syfte och Frågeställning 1 1.2 Teori 2 1.3 Metod och
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Helena Sofia Wudd till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • ALE 1987 Nr 2
    ale Nr 2 1987 r'Ä\ \ V 4<-:" j ' v V • 6 ■■ ale Historisk tidskrift för Skåneland utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening. Redaktör Docent Sten Skansjö Redaktionskommitté Länsantikvarie Carin Bunte, Malmö Professor P.rik Cinthio, Lund Fil. lic. Ciert Jcppsson, I.und Fil. kand. Allan Persson. Lund Landsarkivaric Anna-Chrislina UIÍ- sparre. Lund innehåll Sid. Bengt Jacobsson: Oden. Ett vikingakvarter i staden Trelleborg 1 Alf Åberg: Skånes försvenskning — några svensk-danska tvistefrågor 11 Ulf Pauli: Svensk kartläggning av Skåne före 1820 21 Aktuellt om antikvariskt: Lasse Wallin: Järnålder i Önsvala 28 Annika Jcppsson: Undersökningarna i kvarteret Hjärtat, Halmstad 29 Mats Roslund: På jakt efter Kämpinge kyrka 30 Omslagsteckning av Monica Centerwall BLOMS BOKTRYCKERI AB, LUND 1987 ODEN Ett vikingakvarter i staden Trelleborg Av Bengt Jacobsson Riksantikvarieämbetet UV-Syd, Åkergränden 8, 22239 Lund I några medeltidsstäder har man gjort fynd, som är äldre än tiden för stadsbildningen. Särskilt omfattande och intressanta har fynden från vikingatid varit i den medeltida kust¬ staden Trelleborg. I artikeln diskuteras hur den påträffade vikingatida bosättningen för¬ håller sig till såväl den senare vikingatidens köpingeorter i området som den högmedel¬ tida staden. Bakgrund djurben. Likaså förekommer förutom Under senare år har allt större intresse härdar och stolphål även grophus, grävda riktats mot våra medeltida städer och de rännor och andra nedgrävningar. teorier och frågeställningar som är för¬ Fynden i Trelleborg är också av intresse knippade med deras uppkomst och ut¬ ur en annan synpunkt. Några kilometer veckling. De arkeologiska resultaten har i nordost om Trelleborg finns idag tre me¬ flera fall resulterat i att tidigare teorierom deltida byar vars namnändelser består av de enskilda städernas storlek, utbredning, ordet köpinge.
    [Show full text]
  • Christinenkirche in Göteborg Christinae Kyrka I Göteborg Christinae Church in Gothenburg
    CHRISTINENKIRCHE IN GÖTEBORG CHRISTINAE KYRKA I GÖTEBORG CHRISTINAE CHURCH IN GOTHENBURG DEUTSCHE CHRISTINENGEMEINDE TYSKA CHRISTINAE FÖRSAMLING VIKTORIAGATAN 26 DEUTSCHE CHRISTINENGEMEINDE SE-411 25 GÖTEBORG GÖTEBORG TEL. 031-731 61 92 [email protected] WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/TYSKA Im Jahre 1623, zwei Jahre nach Gründung Die farbigen Glasfenster, die Propheten Göteborgs, wurde die Deutsche Gemeinde und Evangelisten darstellen, wurden durch gebildet. Sie bestand aus eingewanderten Donationen ermöglicht. Die ersten dieser Protestanten aus den Niederlanden, Glasfenster stammen aus dem Jahr 1897. Deutschland und Schottland, die beim Weitere Fenster folgten in den Jahren Aufbau der Stadt mithalfen. Die Grundstein- danach. Bei einem Bombenanschlag 1978 legung einer steinernen Kirche erfolgte im auf das benachbarte Rathaus wurden sieben Jahre 1634, sie wurde 1648 eingeweiht. Kirchenfenster bis zu 50 % zerstört. Die Königin Christina hatte den Bau der Schäden konnten aber weitgehend behoben Kirche finanziell gefördert und verlieh der werden. Deutschen Gemeinde am 28. April 1649 grundlegende Privilegien. Daher wurde die Die Kollektentruhe im hinteren Teil der Kirche nach Königin Christina benannt. Am Kirche stammt aus der Anfangszeit der 10. Mai 1669 brannte die gesamte Nordstadt Gemeinde. Die damaligen Diakone ver- mit der Deutschen Kirche ab. Die Kirche wahrten darin die Kollekte. konnte 1672 wieder eröffnet werden. Im Jahre 1681 baute Rutger von Ascheberg Die wertvolle Orgel wurde 1864 von (1621-1693) für sich und seine Familie hin- Marcussen und Sohn in Apenrade ter dem Altar ein Grabchor. Von Ascheberg /Dänemark gebaut. Die Firma A. Magnusson zeichnete sich besonders im dänischen baute die Orgel 1927 völlig Krieg aus und wurde 1678 Feldmarschall. um und erneuerte sie 1970.
    [Show full text]
  • DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, Svenska Avdelningen
    1 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, svenska avdelningen Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2011 Inledning Den svenska avdelningen av Topographica i De la Gardieska arkivet är geografiskt ordnad och innehåller handlingar från 1520-tal till 1830-tal samt några få avskrifter av medeltidsbrev.1 Stommen utgörs av ekonomiska och juridiska handlingar från några större gods i Uppland, Södermanland, Östergötland, Västergötland och Skåne, vilka tillhört olika adelsfamiljer – alltså inte bara De la Gardie. Särskilt omfattande är handlingarna från Sjöö, Tullgarn, Löfstad och Läckö. Men i Topographica ingår också ett stort antal andra dokument av främst ekonomisk och juridisk natur, vilka är ordnade efter stad eller härad. De rör orter i Svealand och Götaland. Det bör observeras att avdelningen Skåne innehåller även handlingar från den tid då Skåne tillhörde Danmark. Några 1600-talsräkenskaper från Karleborg och Autis i Finland återfinns i Uppland under rubrikerna Ekolsund och Runsa. Genom arv, godsförvärv eller genom samlarintresse har allt detta arkivmaterial så småningom kommit i familjen De la Gardies ägo. Topographica ordnades på Löberöds slott av greve Jacob De la Gardie (1768–1842) och hans medhjälpare Peter Wieselgren (1800–1877). Anteckningar av dem påträffas här och var på handlingarna och på gamla aktomslag. Topographica fördes jämte andra delar av De la Gardieska arkivet till Lunds universitetsbibliotek efter Jacob De la Gardies död. I Lund har Topographica gåtts igenom och förtecknats i olika omgångar. På ett aktomslag i avdelningen Skåne Krapperup 1c finns t.ex. anteckningen ”genomgången af Ingstad”. Anteckningen härrör från det förteckningsarbete som gjordes omkring år 1900 av bl.a. den pensionerade läroverksrektorn Olof Ingstad och den dåvarande amanuensen Otto Sylwan, sedermera professor i Göteborg (se inledningen till min förteckning över Historiska handlingar).
    [Show full text]
  • DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, Svenska Avdelningen
    1 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, svenska avdelningen Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2011 Inledning Den svenska avdelningen av Topographica i De la Gardieska arkivet är geografiskt ordnad och innehåller handlingar från 1520-tal till 1830-tal samt några få avskrifter av medeltidsbrev.1 Stommen utgörs av ekonomiska och juridiska handlingar från några större gods i Uppland, Södermanland, Östergötland, Västergötland och Skåne, vilka tillhört olika adelsfamiljer – alltså inte bara De la Gardie. Särskilt omfattande är handlingarna från Sjöö, Tullgarn, Löfstad och Läckö. Men i Topographica ingår också ett stort antal andra dokument av främst ekonomisk och juridisk natur, vilka är ordnade efter stad eller härad. De rör orter i Svealand och Götaland. Det bör observeras att avdelningen Skåne innehåller även handlingar från den tid då Skåne tillhörde Danmark. Några 1600-talsräkenskaper från Karleborg och Autis i Finland återfinns i Uppland under rubrikerna Ekolsund och Runsa. Genom arv, godsförvärv eller genom samlarintresse har allt detta arkivmaterial så småningom kommit i familjen De la Gardies ägo. Topographica ordnades på Löberöds slott av greve Jacob De la Gardie (1768–1842) och hans medhjälpare Peter Wieselgren (1800–1877). Anteckningar av dem påträffas här och var på handlingarna och på gamla aktomslag. Topographica fördes jämte andra delar av De la Gardieska arkivet till Lunds universitetsbibliotek efter Jacob De la Gardies död. I Lund har Topographica gåtts igenom och förtecknats i olika omgångar. På ett aktomslag i avdelningen Skåne Krapperup 1c finns t.ex. anteckningen ”genomgången af Ingstad”. Anteckningen härrör från det förteckningsarbete som gjordes omkring år 1900 av bl.a. den pensionerade läroverksrektorn Olof Ingstad och den dåvarande amanuensen Otto Sylwan, sedermera professor i Göteborg (se inledningen till min förteckning över Historiska handlingar).
    [Show full text]
  • Del 1: Måndag 11 Februari 2013 Kl. 17:00 Låd- Och Partiauktion, Objekt 1–181 Nordostpassagen 61 B, Göteborg Del 2: Måndag 11 Februari 2013 Kl
    Del 1: Måndag 11 februari 2013 kl. 17:00 Låd- och partiauktion, objekt 1–181 Nordostpassagen 61 B, Göteborg Del 2: Måndag 11 februari 2013 kl. 18:00 Mynt och övrigt (ej filateli), objekt 301-963 Svartensgatan 6, Stockholm Del 3: Lördag 16 februari 2013 kl. 11:30 Filateli, objekt 1001–5129 Svartensgatan 6, Stockholm 4384 AB PHILEA Svartensgatan 6, SE-116 20 Stockholm, Sweden Telefon: 08 - 640 09 78 och 08 - 678 19 20 Fax: 08 - 643 22 38 E-post: [email protected] Internet: http://www.philea.se Sverige: PG 60 29 89-6. Danmark: Nordea 4376 333 839. Reg.nr (sort code) 2040. Norge: Nordea 6021.05.08077. Finland: Nordea 182030-12575. IBAN number: SE71 9500 0099 6042 0602 9896, BIC/Swift code: NDEASESS Innehållsförteckning Table of Contents To Our Foreign Customers (Bid deadline = day before auction) 2 Information, förkortningar Info, abbreviations 4 Låd-/partiauktion i Box/accumulation The buyer´s commission is 23 % for all lots. Please use the bid form at the end of the catalogue, or bid through Internet: (http://www.philea.se). Our Göteborg (lot 1–180) auction (lot 1–180) telephone num bers are +46-8-640 09 78 and +46-8-643 43 31, the fax is 8 Internationell auktion i International auction +46-8-643 22 38. AB Philea uses the margin scheme, hence no VAT is Stockholm (lot 1001–5129): (lot 1001–5129): specified on invoices. 8 Sverige Sweden 61 Övriga Norden Nordic countries Customers receive a pro forma invoice. Known customers buying for about 77 Nordensamlingar Nordic collections SEK 1000 receive lots against invoice.
    [Show full text]