DOCSLIB.ORG

Nordisk Pappershistorisk 3/2012 Tidskrift Utges Av Föreningen Nordiska Pappershistoriker

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Nordisk Pappershistorisk 3/2012 Tidskrift Utges Av Föreningen Nordiska Pappershistoriker NORDISK PAPPERSHISTORISK 3/2012 TIDSKRIFT UTGES AV FÖRENINGEN NORDISKA PAPPERSHISTORIKER Du känner väl till föreningens hemsida? www.nph.nu 1 Ordförandens spalt 04.09.2012 Försommarens stora händelse inom vår förening utgjordes givetvis av års- mötet på Östanå pappersbruk i Skåne i mitten av juni. Programmet var till Föreningen Nordiska Pappershistoriker alla delar mycket lyckat och informativt. Det år 1981 nedlagda, men vackert restaurerade gamla pappersbruket med anor från 1700-talet är en sevärdhet Föreningen Nordiska Pappershistoriker (NPH) är en ideell förening med uppgift i sig. Det utgör ett fi nt exempel på en lyckad ”återanvändning” av ett gam- att främja intresset för pappershistoria malt pappersbruk. Likaså blev den vackra och mycket lugna omgivningen och pappershistorisk forskning i Norden, i med den stilla rinnande Helgeån en upplevelse. Besöket på Sveriges äldsta synnerhet beträff ande papperets råvaror, fortfarande igångvarande pappersbruk Klippan, startat redan 1637 men tillverkning och användning samt bruks- miljöer och människor vid pappersbruken. med anor ända till 1573, blev också det ett fabriksbesök som man kommer Vattenmärken, papperskonservering och att minnas länge. Arrangörerna Per Jerkeman och Bertil Mark är endast att konstnärligt bruk av papper utgör andra gratulera till ett mycket välgenomfört årsmötesprogram. En utförlig rapport exempel på föreningens intressen. Fören- ingens intresseområden består således av över mötet ingår i detta nummer av NPHT. papperstillverkningens samt papperets Tid och plats för nästa årsmöte kunde ännu inte fastställas varför frågan kultur- och socialhistoria. överlämnades till styrelsen för beredning. Ordförande: Jan-Erik Levlin, Under drygt ett år har vi fått ett glädjande antal nya medlemmar i vår [email protected] förening. Jag vill ta tillfället i akt och hälsa Sekreterare: Per Jerkeman, [email protected] Inger Andersson, Danmark Anne Steen, Norge Medlemsärenden och kassör: Bent Ove Pedersen, Danmark Bengt Sören Axelsson, Sverige Richard Kjellgren, [email protected] Fredrik Björnberg, Finland Per Jonsson, Sverige Medlemskap kan tecknas genom inbetal- Reinhold Enqvist, Finland Inga Kinell, Sverige ning av medlemsavgiften. OBS! Ange ditt Jukka Kilpeläinen, Finland Lennart Källen, Sverige namn och att det är medlemsavgift. Bruno Lönnberg, Finland Bengt Larsson, Sverige Medlemsavgifter Rurik Skogman, Finland Hans Norrström, Sverige Enskild medlem: Lars Einar Sörli, Norge Sv. 250 SEK, Dk. 170 DKR, John Svensson, Sverige No. 210 NOK, Fi. 25 EUR Odd Sandberg, Norge Lars-Erik Wernerson, Sverige Institutioner, bibliotek m. fl . varmt välkomna i vår krets och hoppas att ni kommer att trivas och fi nna Sv. 400 SEK, Dk. 340 DKR, No. 420 NOK, Fi. 50 EUR medlemskapet i NPH givande. Aktiebolag På vår omarbetade hemsida www.nph.nu fi nns nu också ett Forum, som vi Sv. 900 SEK, Dk. 600 DKR, hoppas att skall bli en diskussionsplats för medlemmarna också mellan träf- No. 750 NOK, Fi. 90 EUR farna. Gå gärna in på detta och registrera dig så kan du delta i diskussionen. Konton för inbetalning Sverige Utöver Forumet kan du givetvis också komma med diskussionsinlägg i Nordea PG 85 60 71-6 vår tidskrift NPHT. Esko Häkli tar gärna emot bidrag från våra medlemmar. Norge Jan-Erik Skandiabanken IBAN: NO7597104367295 Danmark Den Danske bank, konto 4310662372 Nummer 3 2012 Finland Nordea IBAN: FI40 1309 3000 2150 87 NPHs årsmøte 2012 i Östanå 13. – 15. juni - Kari Greve ............................3 NORDISK PAPPERSHISTORISK Strövtåg i Skånes historia från försvenskningen till järnvägsbyggandet - TIDSKRIFT Sverker Oredsson ..............................................................................................6 ISSN 1101-2056 De skånska lumppappersbruken och 1800-talets sociala omvandling- Årgång 41, 2012 nr. 3 Mats Pettersson...................................................................................................9 Utgivare: Föreningen Nordiska Pappershistoriker NPH:s funktionärer för verksamhetsåret 2012-2013 ................................. 12 Huvudredaktör och ansvarig utgivare: Esko Häkli, Mechelingatan 13 B 24, Ingenjörer som varumärken 1.Johannes Ruths - Christian Valeur..................13 FI 00100 Helsingfors, Finland Illustrerade industriminnen – fabriken i Deje - Esko Häkli ..........................14 E-post: [email protected] Tryckeri: Multiprint, Finland Föreningens arkiv ........................................................................................16 MATERIALINLÄMNING - SE SID 16 Finlands globala skogsindustri - Jan-Erik Levlin........................................... 16 (Där fi nner du också kontaktuppgifter till de Kungl. Maj.ts Nådige Förordning om lumpors samlande för papperswerken uti riket 1738. nationella redaktörerna) Foto Kari Timonen, Nationalbiblioteket, Helsingfors. 2 NPHs årsmøte 2012 i Östanå 13. – 15. juni av Kari Greve Årsmøtet i NPH 2012 fant sted i Östanå av 1700-tallet, da friherren Joakim Staël i Skåne, og hva passet vel bedre enn å bli von Holstein lot anlegge en papirmølle. innlosjert på Hotel Pappersbruket? Öst- Etter noen eierskifter, ble bruket overtatt anå pappersbruk ble nedlagt i 1981, og i og modernisert i 1855 av regiments- det store tre-etasjers bindingsverkshuset bokholderen Ludvig Littorin. Littorin fra 1861 som tidligere rommet bl.a. pa- ansatte papirmester Andreas Lagerblad, pirmesterens bolig og brukets kontorer, som senere gikk over til Rydö Bruk, til har kunstnerparet Jessica Kriesz og Peter å lede ombygningen, og han var meget Severin åpnet hotell med 27 rom. Sam- fornøyd med resultatet. ”Gud välsigne men med to andre eiere overtok de det Lagerblad så länge han lever”, skrev han nedlagte Pappersbruket i 2006, og har i et minneskrift. Etter få tiår gikk imid- restaurert bindingsverkshuset bl.a. med lertid produksjonen tilbake, og fra 1885 dekorative, håndtrykte tapeter laget av ble det kun produsert mekanisk masse og Birgit Burström etter gamle mønstre. I andre produkter, som benmel og kimrök den nedlagte fabrikkbygningen står to (et svart pigment fremstilt av trekull). store hollendere bevart i inngangshallen Fra 1904 kom papirproduksjonen i gang og minner om hva bygningen opprinne- igjen, og det ble innkjøpt en papirmaskin lig var brukt til. For øvrig er det innredet fra Fullner i Tyskland for å produsere rom til seminarer og foredrag, og det er avispapir. I 1942 ble fabrikken solgt til også en egen spa-del som vi bare kikket fi rmaet Åkerlund & Rausing, med Ru- inn i, men ikke benyttet oss av. Kanskje Peter Severins dekorative skulpturer i Östanå. ben Rausing som styreleder og Holger neste gang? Foto Kari Greve Crafoord som vd. Ruben Rausing er Etter styremøtet i NPH og før mid- kjent som grunnleggeren av Tetra Pak, dag fi kk vi en omvisning av Peter Se- og Östanå skulle også produsere papir verin, som også har atelier på området. til emballasje; melposer og lignende. Fra Hans fantasifulle og dekorative skulptu- 1966 ble Östanå Pappersbruk overtatt av rer setter sitt preg på eiendommen, både Klippan-konsernet, og produserte bl.a. ute og inne. Det store bindingsverkshu- papir til kopimaskiner. I 1981 var brukets set fra 1861, som sies å være Nordens dager talte, og virksomheten ble lagt ned. største bindingsverkshus, hadde opprin- Torsdag morgen startet vi med års- nelig en sidefl øy som rommet lagerplass møtets foredragssesjon, og først ute var for kluter til papirproduksjonen, og et Sverker Oredsson, professor emeritus i tørkeloft for tørking av det ferdige papi- historie fra Lunds Universitet. Temaet ret. Denne fl øyen ble revet på 1940-tal- for hans foredrag var ”Strövtåg i Skånes let, men Severin viste oss at man på ho- historia från försvenskningen till järn- vedbygningen fortsatt kan se spor etter vägsbyggandet.” Skånes historie er kort sidefl øyen. fortalt historien om en stadig dragkamp Under middagen ga Per Jerke- mellom Danmark og Sveriges konger om man oss en interessant historisk pre- hvem som skulle ha retten til dette frukt- sentasjon av papirbruket i Östanå. bare landområdet. Etter 30-årskrigen var Bruket ligger ved elven Helgeå, og det Danmark svekket, mens Gustav II Adolf har vært papirproduksjon her fra slutten hadde omorganisert den svenske hæren Peter Severin berättar om verksamheten i dagens Östanå. Deltagare besöker Klippans pappersbruk. Foto Kari Greve Foto Lennart Stolpe 3 til et formidabelt maktinstrument som uføre soldater ble også rekruttert til yr- og forlenget koking, noe som minsket var fryktet for sin jernharde disiplin. Det ket. De aller fl este av disse forblir navn- kjemikaliebruk og klor i blekeprosessen. ble sagt at de svenske soldatene var mer løse, men bl.a. i forbindelse med rettssa- Claes Nermark, tidligere virk- redd for sine egne offi serer enn for fi en- ker trer noen av dem frem med navn, og som i FN og Tetra Pak, var dagens den. I 1658 resulterte freden i Roskilde i etter 1850 har vi også fotografi er av noen siste foredragsholder med innlegget at Skåne ble avstått til Sverige. Allerede av disse sliterne som sørget for den jevne ”Konsumentförpackningar av papper 10 år etter, i 1668, hadde Skåne fått sitt tilgangen på råstoff til papirbrukene. – varför tillverkas så många i Skåne?” eget universitet i Lund, og ble Sveriges Etter kaff e og fi ka, som svenskene sier Historien om papiremballasjeproduksjo- femte universitet. Avstanden til landets (der har vi nordmenn ikke noe eget godt nen i Skåne starter med de to herrene Erik hovedstad var stor, mens avstanden til ord), fortalte Ann-Kristin Bergqvist, fi l. Åkerlund (1877 – 1940) og
Load more

Recommended publications
  • Anmeldelser / Reviews
    Anmeldelser • Nordic museology 2020 • 1, s. 120–126 Anmeldelser / Reviews Exhibitions isn’t necessarily the case. The city museum has a strong track record for critically approaching temporary exhibitions, peaking with the Göteborgs Födelse (The Birth of Gothenburg). award of Exhibition of the Year in 2014 for Permanent Exhibition, Gothenburg City their account of the lives of Roma populations Museum, Gothenburg, Sweden in the city. In this case, Göteborgs Födelse represents a turn towards a critical museology for the museum’s permanent exhibitions. Early 2017 was somewhat hectic for me. It While some of the critical approaches are more marked a significant turning point in my life, apparent, particularly in building awareness namely moving to Gothenburg to start my of the livelihoods of a broader spectrum of doctoral studies. Like most doctoral applicants, the historical society, this review also aims to I had devised a proposal, which despite some clarify aspects that may be less apparent, such deviations, I have more or less stuck to. Still, it as the participatory nature of the exhibition’s was only upon my first visit to the then newly design. inaugurated Göteborgs Födelse exhibition at Furthermore, in 2021 the 400th anniversary Gothenburg City Museum that I was able to of the foundation of the city will be celebrated, comprehend the material I intended to work preoccupying seemingly all institutions and with fully. It marked the start of an ongoing organisation on a city-wide scale. The munici- relationship, one which continually develops pality has marked the City Museum as a “clear with every moment of contemplation; such is start and home base for the historical element the life of a doctoral student.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Helena Sofia Wudd till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • 2-Łamanie Prace Historyczne Zeszyt 4.Indd
    ZESZYTY NAUKOWE UNIWERSYTETU JAGIELLOŃSKIEGO Prace Historyczne 143, z. 4 (2016), s. 737–742 doi:10.4467/20844069PH.16.037.5339 www.ejournals.eu/Prace-Historyczne WOJNA SZARPANA DOBY „POTOPU” – DOŚWIADCZENIA SZWEDZKIE Wojciech Krawczuk Uniwersytet Jagielloński w Krakowie ABSTRACT HIT-AND-RUN-TACTICS OF THE SECOND NORTHERN WAR (1655–1660) – SWEDISH EXPERIENCE The ‘war of harassment,’ or tactics used by Stefan Czarniecki in the campaigns against the Swedes during the Second Northern War 1655–1660, was based on the high mobility of the Polish cavalry and the element of surprise. Such actions brought very good results, and they began to be copied by the Swedish side. This is evidenced by the reports of cavalry raids by the troops un- der Rutger von Ascheberg. Such experiences laid the foundations for the aggressive tactics of the Swedish army in the second half of the 17th early 18th century. Key words: Second Northern War, war of harassment, tactics, cavalry raids, Sweden Słowa kluczowe: Druga wojna północna, wojna szarpana, taktyka, zagony kawaleryjskie, Szwecja Nasze wyobrażenia o działaniach szwedzkich podczas drugiej wojny północnej są zdominowane przez obraz działań armii – a więc wielkich bitew, przemarszów, oblężeń. „Wojna szarpana” to domena strony polskiej, przede wszystkim Stefana Czarnieckiego, który potrafi ł odnosić w tej trudnej sztuce niezwykłe sukcesy1. W rzeczywistości, zwłaszcza na drugorzędnych terenach działań, akcje szwedz- kie były często prowadzone przez niezbyt liczne oddziały, głównie jazdy, operują- ce na bardzo rozległych terenach, działające z zaskoczenia. Tak było w Infl antach, w Karelii czy wzdłuż długiej granicy szwedzko-norweskiej2. Jako że nie uczestniczył w nich sam król i z oczywistych względów nie dochodziło tam do wielkich starć, 1 J.
    [Show full text]
  • Sweden in the Seventeenth Century
    Sweden in the Seventeenth Century Paul Douglas Lockhart Sweden in the Seventeenth Century European History in Perspective General Editor: Jeremy Black Benjamin Arnold Medieval Germany, 500–1300 Ronald Asch The Thirty Years’ War Christopher Bartlett Peace, War and the European Powers, 1814–1914 Robert Bireley The Refashioning of Catholicism, 1450–1700 Donna Bohanan Crown and Nobility in Early Modern France Arden Bucholz Moltke and the German Wars, 1864–1871 Patricia Clavin The Great Depression, 1929–1939 Paula Sutter Fichtner The Habsburg Monarchy, 1490–1848 Mark Galeotti Gorbachev and his Revolution David Gates Warfare in the Nineteenth Century Alexander Grab Napoleon and the Transformation of Europe Martin P. Johnson The Dreyfus Affair Paul Douglas Lockhart Sweden is the Seventeenth Century Peter Musgrave The Early Modern European Economy J.L. Price The Dutch Republic in the Seventeenth Century A.W. Purdue The Second World War Christopher Read The Making and Breaking of the Soviet System Francisco J. Romero-Salvado Twentieth-Century Spain Matthew S. Seligmann and Roderick R. McLean Germany from Reich to Republic, 1871–1918 Brendan Simms The Struggle for Mastery in Germany, 1779–1850 David Sturdy Louis XIV David J. Sturdy Richelieu and Mazarin Hunt Tooley The Western Front Peter Waldron The End of Imperial Russia, 1855–1917 Peter G. Wallace The Long European Reformation James D. White Lenin Patrick Williams Philip II European History in Perspective Series Standing Order ISBN 0–333–71694–9 hardcover ISBN 0–333–69336–1 paperback (outside North America only) You can receive future titles in this series as they are published by placing a standing order.
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Sofia Wrede till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • Arkivbeskrivning 2018 LÄNSSTYRELSEN
    Arkivbeskrivning 2018 LÄNSSTYRELSEN Innehållsförteckning 1.0 Arkivbeskrivning för länsstyrelsen i Hallands län ................................................................................ 2 1.1 Länsstyrelsens uppgifter ................................................................................................................................ 2 2.0 Inledning .......................................................................................................................................................... 3 3.0 Organisationshistorik .................................................................................................................................. 4 3.1 Bildandet av länsstyrelserna och tiden före 1900-talet .............................................................................. 4 3.2 Guvernör och generalguvernör i Halland ..................................................................................................... 4 3.3 Landshövding, länsstyrelse och landsstat ................................................................................................... 5 3.4 Länsförvaltningens nya uppgifter och arkivbildare från 1877 .................................................................... 6 3.5 Arkivbildande sektioner – landskansliet 1953, landskontoret 1958 ......................................................... 6 3.6 Arkivbildande enheter 1971 - 1989 ............................................................................................................... 7 3.7 Övergripande förändringar
    [Show full text]
  • Skånes Integration
    Lunds universitet STV003 Statsvetenskapliga institutionen VT06 Handledare: Ole Elgström Skånes integration Orsaker till framgång Daniel Larsson Abstract This essay is a case study that deals with the integration of Scania into Sweden, which started for over 300 years ago. The purpose is to capture why the integration of Scania succeeded, what were the main reasons or factors and to discuss the effects the scanian identity and culture had on the integration. This has been done with the help of different theories that will help sort out main factors to the successful integration. The result of the study revealed a number of factors, to begin with the scanian identity appeared not to be such a great obstacle for the integration that one could believe. The identity developed because of the “swedification”, which were the measures the Swedish government took to integrate the new territory. The Swedish institutions such as the church, the military and Lund’s University took these measures. The church’s main purpose in the process was to spread the Swedish language through education to the children. Together with the military and the university they gave the population of both sides a place to integrate, which would simplify the integration. The economy in Scania and the communication between Sweden and Scania were also important aspect that would effect the successful integration. Nyckelord : Integration, Scania, Identity, Swedification, Institutions Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Syfte och Frågeställning 1 1.2 Teori 2 1.3 Metod och
    [Show full text]
  • Förteckning Över De La Gardieska Arkivet Biographica Minora Reviderad 2009 Av Per Stobaeus
    Förteckning över De la Gardieska arkivet Biographica minora reviderad 2009 av Per Stobaeus Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 Bild på framsidan: Odaterat brev från Helena Sofia Wudd till Samuel Tystenberg. De bilder på dokument i Biographica minora som ingår i denna förteckning är fotograferade respektive skannade av Mikael Lovdalen, Bengt Melliander och Per Stobaeus. 2 DE LA GARDIESKA ARKIVET BIOGRAPHICA MINORA Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2009 Inledning De la Gardieska arkivet (även kallat De la Gardieska samlingen) i Universitetsbiblioteket i Lund innehåller så mycket mer än handlingar från familjen De la Gardie. Tusentals människor ur olika samhällsgrupper möter oss i brev och andra dokument. Avdelningen Biographica minora är ett urval av handlingar – mest brev – från ett stort antal personer under perioden från Gustav I:s kungaval 1523 till Jacob De la Gardies död 1842. Biographica minora har ursprungligen sammanställts på Löberöds slott av Jacob De la Gardie (1768–1842) och Peter Wieselgren (1800–1877) och överallt påträffar man deras anteckningar på breven. I Biographica minora finner vi exempelvis militärer, författare, präster, hovmän, professorer, handelsmän, brukspatroner, läkare och andra ämbetsmän. Flera kvinnliga brevskrivare förekommer i samlingen. Några dokument i Biographica minora faller utanför den nämnda tidsramen (t.ex. handlingar 1836–1899 rörande folklivsforskaren och konstnären Nils Månsson Mandelgren). Ett par medeltidshandlingar i eftermedeltida kopior ingår också: ett brev rörande skifte mellan lågfrälsemannen Erik Slatte och hans svåger Lars Olsson 1517 samt ett brev av heliga Birgitta. Det sistnämnda brevet har av någon anledning plockats ut ur sitt sammanhang i Historiska handlingar I:1 och förts till Biographica minora. Endast i några få undantagsfall är breven i Biographica minora utfärdade av kungar, vilket skiljer denna serie från De la Gardieska arkivets Historiska handlingar.
    [Show full text]
  • ALE 1987 Nr 2
    ale Nr 2 1987 r'Ä\ \ V 4<-:" j ' v V • 6 ■■ ale Historisk tidskrift för Skåneland utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening. Redaktör Docent Sten Skansjö Redaktionskommitté Länsantikvarie Carin Bunte, Malmö Professor P.rik Cinthio, Lund Fil. lic. Ciert Jcppsson, I.und Fil. kand. Allan Persson. Lund Landsarkivaric Anna-Chrislina UIÍ- sparre. Lund innehåll Sid. Bengt Jacobsson: Oden. Ett vikingakvarter i staden Trelleborg 1 Alf Åberg: Skånes försvenskning — några svensk-danska tvistefrågor 11 Ulf Pauli: Svensk kartläggning av Skåne före 1820 21 Aktuellt om antikvariskt: Lasse Wallin: Järnålder i Önsvala 28 Annika Jcppsson: Undersökningarna i kvarteret Hjärtat, Halmstad 29 Mats Roslund: På jakt efter Kämpinge kyrka 30 Omslagsteckning av Monica Centerwall BLOMS BOKTRYCKERI AB, LUND 1987 ODEN Ett vikingakvarter i staden Trelleborg Av Bengt Jacobsson Riksantikvarieämbetet UV-Syd, Åkergränden 8, 22239 Lund I några medeltidsstäder har man gjort fynd, som är äldre än tiden för stadsbildningen. Särskilt omfattande och intressanta har fynden från vikingatid varit i den medeltida kust¬ staden Trelleborg. I artikeln diskuteras hur den påträffade vikingatida bosättningen för¬ håller sig till såväl den senare vikingatidens köpingeorter i området som den högmedel¬ tida staden. Bakgrund djurben. Likaså förekommer förutom Under senare år har allt större intresse härdar och stolphål även grophus, grävda riktats mot våra medeltida städer och de rännor och andra nedgrävningar. teorier och frågeställningar som är för¬ Fynden i Trelleborg är också av intresse knippade med deras uppkomst och ut¬ ur en annan synpunkt. Några kilometer veckling. De arkeologiska resultaten har i nordost om Trelleborg finns idag tre me¬ flera fall resulterat i att tidigare teorierom deltida byar vars namnändelser består av de enskilda städernas storlek, utbredning, ordet köpinge.
    [Show full text]
  • Christinenkirche in Göteborg Christinae Kyrka I Göteborg Christinae Church in Gothenburg
    CHRISTINENKIRCHE IN GÖTEBORG CHRISTINAE KYRKA I GÖTEBORG CHRISTINAE CHURCH IN GOTHENBURG DEUTSCHE CHRISTINENGEMEINDE TYSKA CHRISTINAE FÖRSAMLING VIKTORIAGATAN 26 DEUTSCHE CHRISTINENGEMEINDE SE-411 25 GÖTEBORG GÖTEBORG TEL. 031-731 61 92 [email protected] WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/TYSKA Im Jahre 1623, zwei Jahre nach Gründung Die farbigen Glasfenster, die Propheten Göteborgs, wurde die Deutsche Gemeinde und Evangelisten darstellen, wurden durch gebildet. Sie bestand aus eingewanderten Donationen ermöglicht. Die ersten dieser Protestanten aus den Niederlanden, Glasfenster stammen aus dem Jahr 1897. Deutschland und Schottland, die beim Weitere Fenster folgten in den Jahren Aufbau der Stadt mithalfen. Die Grundstein- danach. Bei einem Bombenanschlag 1978 legung einer steinernen Kirche erfolgte im auf das benachbarte Rathaus wurden sieben Jahre 1634, sie wurde 1648 eingeweiht. Kirchenfenster bis zu 50 % zerstört. Die Königin Christina hatte den Bau der Schäden konnten aber weitgehend behoben Kirche finanziell gefördert und verlieh der werden. Deutschen Gemeinde am 28. April 1649 grundlegende Privilegien. Daher wurde die Die Kollektentruhe im hinteren Teil der Kirche nach Königin Christina benannt. Am Kirche stammt aus der Anfangszeit der 10. Mai 1669 brannte die gesamte Nordstadt Gemeinde. Die damaligen Diakone ver- mit der Deutschen Kirche ab. Die Kirche wahrten darin die Kollekte. konnte 1672 wieder eröffnet werden. Im Jahre 1681 baute Rutger von Ascheberg Die wertvolle Orgel wurde 1864 von (1621-1693) für sich und seine Familie hin- Marcussen und Sohn in Apenrade ter dem Altar ein Grabchor. Von Ascheberg /Dänemark gebaut. Die Firma A. Magnusson zeichnete sich besonders im dänischen baute die Orgel 1927 völlig Krieg aus und wurde 1678 Feldmarschall. um und erneuerte sie 1970.
    [Show full text]
  • DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, Svenska Avdelningen
    1 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, svenska avdelningen Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2011 Inledning Den svenska avdelningen av Topographica i De la Gardieska arkivet är geografiskt ordnad och innehåller handlingar från 1520-tal till 1830-tal samt några få avskrifter av medeltidsbrev.1 Stommen utgörs av ekonomiska och juridiska handlingar från några större gods i Uppland, Södermanland, Östergötland, Västergötland och Skåne, vilka tillhört olika adelsfamiljer – alltså inte bara De la Gardie. Särskilt omfattande är handlingarna från Sjöö, Tullgarn, Löfstad och Läckö. Men i Topographica ingår också ett stort antal andra dokument av främst ekonomisk och juridisk natur, vilka är ordnade efter stad eller härad. De rör orter i Svealand och Götaland. Det bör observeras att avdelningen Skåne innehåller även handlingar från den tid då Skåne tillhörde Danmark. Några 1600-talsräkenskaper från Karleborg och Autis i Finland återfinns i Uppland under rubrikerna Ekolsund och Runsa. Genom arv, godsförvärv eller genom samlarintresse har allt detta arkivmaterial så småningom kommit i familjen De la Gardies ägo. Topographica ordnades på Löberöds slott av greve Jacob De la Gardie (1768–1842) och hans medhjälpare Peter Wieselgren (1800–1877). Anteckningar av dem påträffas här och var på handlingarna och på gamla aktomslag. Topographica fördes jämte andra delar av De la Gardieska arkivet till Lunds universitetsbibliotek efter Jacob De la Gardies död. I Lund har Topographica gåtts igenom och förtecknats i olika omgångar. På ett aktomslag i avdelningen Skåne Krapperup 1c finns t.ex. anteckningen ”genomgången af Ingstad”. Anteckningen härrör från det förteckningsarbete som gjordes omkring år 1900 av bl.a. den pensionerade läroverksrektorn Olof Ingstad och den dåvarande amanuensen Otto Sylwan, sedermera professor i Göteborg (se inledningen till min förteckning över Historiska handlingar).
    [Show full text]
  • DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, Svenska Avdelningen
    1 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet DE LA GARDIESKA ARKIVET TOPOGRAPHICA, svenska avdelningen Förteckning reviderad av Per Stobaeus 2011 Inledning Den svenska avdelningen av Topographica i De la Gardieska arkivet är geografiskt ordnad och innehåller handlingar från 1520-tal till 1830-tal samt några få avskrifter av medeltidsbrev.1 Stommen utgörs av ekonomiska och juridiska handlingar från några större gods i Uppland, Södermanland, Östergötland, Västergötland och Skåne, vilka tillhört olika adelsfamiljer – alltså inte bara De la Gardie. Särskilt omfattande är handlingarna från Sjöö, Tullgarn, Löfstad och Läckö. Men i Topographica ingår också ett stort antal andra dokument av främst ekonomisk och juridisk natur, vilka är ordnade efter stad eller härad. De rör orter i Svealand och Götaland. Det bör observeras att avdelningen Skåne innehåller även handlingar från den tid då Skåne tillhörde Danmark. Några 1600-talsräkenskaper från Karleborg och Autis i Finland återfinns i Uppland under rubrikerna Ekolsund och Runsa. Genom arv, godsförvärv eller genom samlarintresse har allt detta arkivmaterial så småningom kommit i familjen De la Gardies ägo. Topographica ordnades på Löberöds slott av greve Jacob De la Gardie (1768–1842) och hans medhjälpare Peter Wieselgren (1800–1877). Anteckningar av dem påträffas här och var på handlingarna och på gamla aktomslag. Topographica fördes jämte andra delar av De la Gardieska arkivet till Lunds universitetsbibliotek efter Jacob De la Gardies död. I Lund har Topographica gåtts igenom och förtecknats i olika omgångar. På ett aktomslag i avdelningen Skåne Krapperup 1c finns t.ex. anteckningen ”genomgången af Ingstad”. Anteckningen härrör från det förteckningsarbete som gjordes omkring år 1900 av bl.a. den pensionerade läroverksrektorn Olof Ingstad och den dåvarande amanuensen Otto Sylwan, sedermera professor i Göteborg (se inledningen till min förteckning över Historiska handlingar).
    [Show full text]