Nordisk Pappershistorisk 3/2012 Tidskrift Utges Av Föreningen Nordiska Pappershistoriker

NORDISK PAPPERSHISTORISK 3/2012 TIDSKRIFT UTGES AV FÖRENINGEN NORDISKA PAPPERSHISTORIKER

Du känner väl till föreningens hemsida? www.nph.nu

1 Ordförandens spalt 04.09.2012 Försommarens stora händelse inom vår förening utgjordes givetvis av års- mötet på Östanå pappersbruk i Skåne i mitten av juni. Programmet var till Föreningen Nordiska Pappershistoriker alla delar mycket lyckat och informativt. Det år 1981 nedlagda, men vackert restaurerade gamla pappersbruket med anor från 1700-talet är en sevärdhet Föreningen Nordiska Pappershistoriker (NPH) är en ideell förening med uppgift i sig. Det utgör ett fi nt exempel på en lyckad ”återanvändning” av ett gam- att främja intresset för pappershistoria malt pappersbruk. Likaså blev den vackra och mycket lugna omgivningen och pappershistorisk forskning i Norden, i med den stilla rinnande Helgeån en upplevelse. Besöket på Sveriges äldsta synnerhet beträff ande papperets råvaror, fortfarande igångvarande pappersbruk Klippan, startat redan 1637 men tillverkning och användning samt bruks- miljöer och människor vid pappersbruken. med anor ända till 1573, blev också det ett fabriksbesök som man kommer Vattenmärken, papperskonservering och att minnas länge. Arrangörerna Per Jerkeman och Bertil Mark är endast att konstnärligt bruk av papper utgör andra gratulera till ett mycket välgenomfört årsmötesprogram. En utförlig rapport exempel på föreningens intressen. Fören- ingens intresseområden består således av över mötet ingår i detta nummer av NPHT. papperstillverkningens samt papperets Tid och plats för nästa årsmöte kunde ännu inte fastställas varför frågan kultur- och socialhistoria. överlämnades till styrelsen för beredning. Ordförande: Jan-Erik Levlin, Under drygt ett år har vi fått ett glädjande antal nya medlemmar i vår [email protected] förening. Jag vill ta tillfället i akt och hälsa Sekreterare: Per Jerkeman, [email protected] Inger Andersson, Danmark Anne Steen, Norge Medlemsärenden och kassör: Bent Ove Pedersen, Danmark Bengt Sören Axelsson, Sverige Richard Kjellgren, [email protected] Fredrik Björnberg, Finland Per Jonsson, Sverige Medlemskap kan tecknas genom inbetal- Reinhold Enqvist, Finland Inga Kinell, Sverige ning av medlemsavgiften. OBS! Ange ditt Jukka Kilpeläinen, Finland Lennart Källen, Sverige namn och att det är medlemsavgift. Bruno Lönnberg, Finland Bengt Larsson, Sverige Medlemsavgifter Rurik Skogman, Finland Hans Norrström, Sverige Enskild medlem: Lars Einar Sörli, Norge Sv. 250 SEK, Dk. 170 DKR, John Svensson, Sverige No. 210 NOK, Fi. 25 EUR Odd Sandberg, Norge Lars-Erik Wernerson, Sverige Institutioner, bibliotek m. fl . varmt välkomna i vår krets och hoppas att ni kommer att trivas och fi nna Sv. 400 SEK, Dk. 340 DKR, No. 420 NOK, Fi. 50 EUR medlemskapet i NPH givande. Aktiebolag På vår omarbetade hemsida www.nph.nu fi nns nu också ett Forum, som vi Sv. 900 SEK, Dk. 600 DKR, hoppas att skall bli en diskussionsplats för medlemmarna också mellan träf- No. 750 NOK, Fi. 90 EUR farna. Gå gärna in på detta och registrera dig så kan du delta i diskussionen. Konton för inbetalning Sverige Utöver Forumet kan du givetvis också komma med diskussionsinlägg i Nordea PG 85 60 71-6 vår tidskrift NPHT. Esko Häkli tar gärna emot bidrag från våra medlemmar. Norge Jan-Erik Skandiabanken IBAN: NO7597104367295 Danmark Den Danske bank, konto 4310662372 Nummer 3 2012 Finland Nordea IBAN: FI40 1309 3000 2150 87 NPHs årsmøte 2012 i Östanå 13. – 15. juni - Kari Greve ...... 3 NORDISK PAPPERSHISTORISK Strövtåg i Skånes historia från försvenskningen till järnvägsbyggandet - TIDSKRIFT Sverker Oredsson ...... 6 ISSN 1101-2056 De skånska lumppappersbruken och 1800-talets sociala omvandling- Årgång 41, 2012 nr. 3 Mats Pettersson...... 9 Utgivare: Föreningen Nordiska Pappershistoriker NPH:s funktionärer för verksamhetsåret 2012-2013 ...... 12 Huvudredaktör och ansvarig utgivare: Esko Häkli, Mechelingatan 13 B 24, Ingenjörer som varumärken 1.Johannes Ruths - Christian Valeur...... 13 FI 00100 Helsingfors, Finland Illustrerade industriminnen – fabriken i Deje - Esko Häkli ...... 14 E-post: [email protected] Tryckeri: Multiprint, Finland Föreningens arkiv ...... 16

MATERIALINLÄMNING - SE SID 16 Finlands globala skogsindustri - Jan-Erik Levlin...... 16 (Där fi nner du också kontaktuppgifter till de Kungl. Maj.ts Nådige Förordning om lumpors samlande för papperswerken uti riket 1738. nationella redaktörerna) Foto Kari Timonen, Nationalbiblioteket, Helsingfors.

2 NPHs årsmøte 2012 i Östanå 13. – 15. juni av Kari Greve

Årsmøtet i NPH 2012 fant sted i Östanå av 1700-tallet, da friherren Joakim Staël i Skåne, og hva passet vel bedre enn å bli von Holstein lot anlegge en papirmølle. innlosjert på Hotel Pappersbruket? Öst- Etter noen eierskifter, ble bruket overtatt anå pappersbruk ble nedlagt i 1981, og i og modernisert i 1855 av regiments- det store tre-etasjers bindingsverkshuset bokholderen Ludvig Littorin. Littorin fra 1861 som tidligere rommet bl.a. pa- ansatte papirmester Andreas Lagerblad, pirmesterens bolig og brukets kontorer, som senere gikk over til Rydö Bruk, til har kunstnerparet Jessica Kriesz og Peter å lede ombygningen, og han var meget Severin åpnet hotell med 27 rom. Sam- fornøyd med resultatet. ”Gud välsigne men med to andre eiere overtok de det Lagerblad så länge han lever”, skrev han nedlagte Pappersbruket i 2006, og har i et minneskrift. Etter få tiår gikk imid- restaurert bindingsverkshuset bl.a. med lertid produksjonen tilbake, og fra 1885 dekorative, håndtrykte tapeter laget av ble det kun produsert mekanisk masse og Birgit Burström etter gamle mønstre. I andre produkter, som benmel og kimrök den nedlagte fabrikkbygningen står to (et svart pigment fremstilt av trekull). store hollendere bevart i inngangshallen Fra 1904 kom papirproduksjonen i gang og minner om hva bygningen opprinne- igjen, og det ble innkjøpt en papirmaskin lig var brukt til. For øvrig er det innredet fra Fullner i Tyskland for å produsere rom til seminarer og foredrag, og det er avispapir. I 1942 ble fabrikken solgt til også en egen spa-del som vi bare kikket fi rmaet Åkerlund & Rausing, med Ru- inn i, men ikke benyttet oss av. Kanskje Peter Severins dekorative skulpturer i Östanå. ben Rausing som styreleder og Holger neste gang? Foto Kari Greve Crafoord som vd. Ruben Rausing er Etter styremøtet i NPH og før mid- kjent som grunnleggeren av Tetra Pak, dag fi kk vi en omvisning av Peter Se- og Östanå skulle også produsere papir verin, som også har atelier på området. til emballasje; melposer og lignende. Fra Hans fantasifulle og dekorative skulptu- 1966 ble Östanå Pappersbruk overtatt av rer setter sitt preg på eiendommen, både Klippan-konsernet, og produserte bl.a. ute og inne. Det store bindingsverkshu- papir til kopimaskiner. I 1981 var brukets set fra 1861, som sies å være Nordens dager talte, og virksomheten ble lagt ned. største bindingsverkshus, hadde opprin- Torsdag morgen startet vi med års- nelig en sidefl øy som rommet lagerplass møtets foredragssesjon, og først ute var for kluter til papirproduksjonen, og et Sverker Oredsson, professor emeritus i tørkeloft for tørking av det ferdige papi- historie fra Lunds Universitet. Temaet ret. Denne fl øyen ble revet på 1940-tal- for hans foredrag var ”Strövtåg i Skånes let, men Severin viste oss at man på ho- historia från försvenskningen till järn- vedbygningen fortsatt kan se spor etter vägsbyggandet.” Skånes historie er kort sidefl øyen. fortalt historien om en stadig dragkamp Under middagen ga Per Jerke- mellom Danmark og Sveriges konger om man oss en interessant historisk pre- hvem som skulle ha retten til dette frukt- sentasjon av papirbruket i Östanå. bare landområdet. Etter 30-årskrigen var Bruket ligger ved elven Helgeå, og det Danmark svekket, mens Gustav II Adolf har vært papirproduksjon her fra slutten hadde omorganisert den svenske hæren

Peter Severin berättar om verksamheten i dagens Östanå. Deltagare besöker Klippans pappersbruk. Foto Kari Greve Foto Lennart Stolpe

3 til et formidabelt maktinstrument som uføre soldater ble også rekruttert til yr- og forlenget koking, noe som minsket var fryktet for sin jernharde disiplin. Det ket. De aller fl este av disse forblir navn- kjemikaliebruk og klor i blekeprosessen. ble sagt at de svenske soldatene var mer løse, men bl.a. i forbindelse med rettssa- Claes Nermark, tidligere virk- redd for sine egne offi serer enn for fi en- ker trer noen av dem frem med navn, og som i FN og Tetra Pak, var dagens den. I 1658 resulterte freden i Roskilde i etter 1850 har vi også fotografi er av noen siste foredragsholder med innlegget at Skåne ble avstått til Sverige. Allerede av disse sliterne som sørget for den jevne ”Konsumentförpackningar av papper 10 år etter, i 1668, hadde Skåne fått sitt tilgangen på råstoff til papirbrukene. – varför tillverkas så många i Skåne?” eget universitet i Lund, og ble Sveriges Etter kaff e og fi ka, som svenskene sier Historien om papiremballasjeproduksjo- femte universitet. Avstanden til landets (der har vi nordmenn ikke noe eget godt nen i Skåne starter med de to herrene Erik hovedstad var stor, mens avstanden til ord), fortalte Ann-Kristin Bergqvist, fi l. Åkerlund (1877 – 1940) og Ruben Rau- Danmark var langt kortere, og man kan dr. og forsker ved Umeå universitet, om sing (1895 – 1983), som grunnla fi rmaet godt forstå at det var av stor betydning ”Svenska skogsindustrins samarbete i Åkerlund & Rausing i 1929 i Malmø. da de første jernbanestrekningene ble miljöfrågan: en framgångssaga?” Formu- Bedriften produserte til å begynne med bygget i 1856; södra og västra stambana, leringen, som ble stilt som et spørsmål i forpakninger til mel og andre tørrvarer. som fra 1860-årene forbandt Skåne med foredragets tittel, ble besvart med et klart Rausing kjøpte ut Åkerlund fra bedrif- Stockholm. JA i løpet av foredraget. Svensk skogs- ten i 1933 og fl yttet den fra Malmø til Mats Pettersson, etnolog, økonom industri er en av verdens absolutt mest Lund i 1939. I 1943 begynte produksjo- og lokalhistoriker, holdt et foredrag om miljøvennlige industrier. Utslippene av nen av forpakninger for melk, og i 1950 ”De skånska lumppappersbruken och miljøfarlige stoff er har minsket med 99 ble Tetra Pak, med de karakteristiske 1800-talets sociala omvandling”. Mats % siden 1960-tallet, samtidig som pro- trekantforpakningene, etablert som eget Pettersson har påvist i avhandlingen ”Fa- duksjonen har økt betraktelig. Arbeidet selskap. Historien om Tetra Pak er en briken i byn” fra 1984 at de sosiale struk- med å skape en mer miljøvennlig indu- suksesshistorie. Selskapet har klart seg turene og rangordningen som eksisterte i stri har foregått som et tett samarbeid godt og er i dag den nest største arbeids- papirbrukene – ikke overraskende – ble mellom myndighetene og industrien, giveren i Lund, på tross av hard konkur- avspeilet i de sosiale strukturene i de små med store midler avsatt til FoU fra både ranse fra andre forpakningsprodusenter byene og tettstedene som omga papir- statens og industriens side. Den svens- som Elopak. brukene. (Noen eksemplarer av denne ke miljøvernloven som kom i 1969 var Etter en velsmakende lunsj i hotel- avhandlingen hadde han for øvrig med- basert på samarbeid og konsensus med lets restaurant, var det tid for et besøk bragt og solgte til en interessert forsam- industrien, og man fant tidlig ut at øko- på Wanås slott, der vi så en utstilling ling.) Pettersson har også undersøkt den nomiske incitamenter til endring var mer av samtidskunst og – ikke minst – den sosiale bakgrunnen til den som var lavest eff ektive enn ”command-and-control”- praktfulle skulpturparken. Slottets eldste på rangstigen i papirbrukene, men som instrumenter. De største miljø-investe- del er fra 1400-tallet og ble i sin tid ikke desto mindre hadde en helt avgjø- ringene ble gjort i tidsrommet 1971-75 eid av Sten Bille, som også eide Herre- rende funksjon for driften: Klutesamle- (4,2 milliarder SEK, derav 1,2 milliarder vadskloster. I dag er slottet i privat eie, ren. Hvem var det som var klutesamlere? fra staten), og det som først og fremst så det måtte vi nøye oss med å beundre Vi får en anelse om samfunnsstatusen til kjennetegnet miljøsatsningene var at på avstand. Skulpturparken var impone- klutesamleren når vi hører at en kongelig de var hovedsakelig produksjonsinterne rende og spennende å utforske, med et forordning fra 1824 forbød å kombinere løsninger, i motsetning til ”end-of-pipe”- kart til hjelp fant vi frem til skulpturene klutesamling med tigging. En annen for- løsninger, som bl.a. preget den fi nske der de hadde skjult seg oppe i trær el- ordning fra 1818 forbød klutesamleren å miljøsatsningen. Blant de teknologiske ler gjemt seg andre steder i skogen. I det ta med kone og barn på arbeidet. Det var fremskrittene man oppnådde i denne såkalte ”Magasinet” var det vekslende mange tatere eller ”reisende” som hadde tiden, var metoder for eff ektmåling av utstillinger av samtidskunst – fra årets jobb som klutesamlere. Arbeidsløse og utslipp, reduksjon av organisk substans, utstilling husker jeg best kunstneren

Glada miner vid festmiddagen. Foto Lennart Stolpe Klippans tissuepapir. Foto Kari Greve

4 Sissel Tolaas, som hadde en installasjon driften samme år. Nå er det kun tissue- fra 1573. Det var også her på Herrevads- med lukt som tema. Været var kaldt og papir til servietter som produseres ved kloster at Tycho Brahe fra observatoriet blåsende, og etter turen i parken kjentes Klippan, og det er 39 ansatte som jobber som onkelen Sten Bille hadde bygget til det godt med en kopp te inne i den hyg- på i alt fem skiftlag. Det produseres litt ham, oppdaget sin ”Stella Nova” i stjer- gelige slottskaféen før vi kjørte tilbake over 12 000 tonn tissuepapir pr. år ved nebildet Cassiopeia i 1572. Men det var til hotellet. Heldigvis var det så mange Klippan. Litt over halvparten av indu- ikke stjerner vi var mest interessert i, våre privatbiler at transporten ikke var noe striarealet brukes til papirproduksjonen, blikk var mer rettet mot jorden: Like ved problem, og vi kom tilbake i god tid resten leies ut til andre fi rmaer. Det er elven Rönne ved Herrevadskloster står før kveldens årsmøte og derpå følgende også planer om en utendørsscene for å det en stor, uthulet sten, som enkelte me- middag i hotellets restaurant. arrangere ulike events i sommerhalvåret, ner er en gammel døpefont, men som for Fredag 15. juni var det felles utfart bl.a. med en planlagt nyskrevet musikal papirhistorikeres øyne utvilsomt ligner til Klippans pappersbruk. Der ble vi tatt med tema hentet fra papirbruket (En idé mer på et stampekar i sten. Man kunne hjertelig imot av vd Olle Grundberg og som fl ere har hatt – vi fi kk jo en smakebit tydelig se spor etter stampeverket som HR-sjef Christer Jönsson. Vi ble vist i fj or av musikalen på norske Klevfos). Vi hadde arbeidet ut hulrommet i stenen, inn i styrerommet, der vi ble traktert besøkte også brukets museum, som om- og kan hende er dette en overlevning med kaff e og rundstykker, mens Olle fatter en imponerende samling materiale fra Sten Billes papirmølle. Rutger Lar- Grundberg ga oss en innføring i Klip- fra Klippans lange historie. Nisse Claes- son var med oss på befaringen og deltok pans historie. Klippans pappersbruk er son, tidligere papirmester ved Klippan ivrig i diskusjonen om den mystiske ste- Sveriges eldste aktive papirbruk. Den og nå en aktiv pensjonist, har mye av nen. (På denne plass må det tilføyes at første papirmølle ble anlagt på nærlig- æren for at museet er blitt så interessant. Rutger Larson døde den 5. juli - få uker gende Herrevadskloster av Tycho Brahes Han har sørget for at verdifullt histo- etter vårt besøk. I følge Christer Jønsson onkel Sten Bille i 1573. I 1637 fi kk den risk materiale ikke er blitt kastet, men er ved Klippan, som snakket med Larson tyske handelsmannen Matias Smidt be- blitt omhyggelig systematisert og ordnet. en uke før han døde, satte den gamle villing til å anlegge et papirbruk i Klip- Platschef Ronnie Pålsson og produk- hedersmann stor pris på at de nordiske pan, fra 1639 under ledelse av den tyske tionschef Roger Johansson sto klare til å papirhistorikere var enige med ham i at papirmesteren Jockum Lemchen. Etter ta med seg hver sin gruppe på befaring dette måtte dreie seg om et stenkar fra et at Skåne var blitt svensk i 1658, produ- i produksjonssalene, der vi så fremstil- gammelt stampeverk. ”Nu kan jag lägga serte Klippan papir til den kongelige for- lingen av tissuepaper i alle verdens farger. det bakom meg”, sa han.) Vi traff også valtning, og var gjennom hele 1700-tal- Vi fi kk også anledning til å hilse på en den nåværende eier av Herrevadsklos- let Sveriges største papirbruk. I 1825 ble viktig del av Klippans papirhistorie i ter; Steen Schmidt, som er en herre med bruket overtatt av Sven Magnus Sunner- egen person; nemlig Rutger Larson (f. mange jern i ilden og med mange planer dahl, som moderniserte driften og bl.a. 1918), vd på Klippan 1964-71, og sønn for den videre driften av stedet. anskaff et Sveriges første papirmaskin i av Josef Larson, som begynte som inn- Klippan AB spanderte lunsj på oss 1832; en vannhjulsdrevet papirmaskin kjøper på Klippan i 1911. Noen av oss alle på Värdshuset Spången, og så tok fra Bryan Donkin & Co. i England. I var så heldige å få med oss to memo- vi farvel med hverandre etter et meget 1853 ble Klippan solgt til danske Chris- arbøker skrevet av Rutger Larson, som vellykket årsmøte i det skånske land- ten Asp Bock, som anla et tresliperi ved omhandler bl.a. viktige hendelser i Klip- skap. Stor takk til Per Jerkeman og Bertil bruket i 1866. Klippan produserte fi npa- pans historie, foruten Larsons egne per- Mark som hadde arrangert det hele. pir, papir til frimerker og en rekke andre sonlige minner. spesialpapirtyper. I 1960-årene arbeidet Vi forlot Klippan og møtte Rutger ca. 800 mennesker her. I 2006 gikk be- igjen ved Herrevadskloster, som var siste Kari Greve är sektionsledare för driften konkurs, men Olle Grundberg punkt på programmet. Det var her Sten konservering vid Nasjonalmuseet i Oslo og to andre eiere gikk inn og kjøpte be- Bille bodde og drev det første papirbruket

Rutger Larsson berättar. Bakom honom Klippans HR-chef Christer Den omdiskuterade stenen i Herrevadsklosters park: Jönsson och ägaren till Herrevadskloster Steen Schmidt. ett stampkar eller en dopfunt. Foto Kari Greve

5 Strövtåg i Skånes historia från försvenskningen till järnvägsbyggandet av Sverker Oredsson

Man kan frestas att säga att Skåne har vit en militärmonarki. Efter kriget mot som i Sverige kallades skattebönder. blivit svenskt därför att 1600-talet var så Danmark hade svenskarna fört krig i Enligt 1658 års fredsvillkor skulle förfärligt kallt. och med Ryssland, sedan länge med Po- den skånska adeln få lov att behålla sina Bakgrunden är då att kylan gjorde len och därefter hade den svenska hären privilegier. Detta bekräftades genom en det möjligt för den svenska hären att se- 1630 landat i Tyskland och där fört krig uppgörelse 1662 mellan ständerna och dan den sensommaren 1657 ockuperat i 18 år, och Sverige blev en av 30-åriga svenska statsmakten. Men enligt den Jylland, marschera över Lilla Bält från krigets segrarmakter. uppgörelsen skulle också borgare i de Jylland till Fyn och sedan under februari Det var kungen själv som omdanade skånska städerna och självägande bönder 1658 fortsätta över Langeland, Lolland den svenska hären, och vill man se på få lov att bli representerade i den svenska och Falster till Själland. Danmarks för- svenska stormaktsambitioner så räcker riksdagen. Den möjligheten hade de inte svar var mycket dåligt och svenskarna det med att gå till Vasamuseet och se haft i det danska riket. under Karl X Gustaf kunde diktera vill- det skepp som sjösattes och sjönk 1628. Det viktigaste som hände under det koren för den fred som slöts i Roskilde Där hämtas inspiration från biblisk tid, första decenniet efter det att Skåne blivit den 26 februari 1658. I denna fred fi ck svensk forntid, klassisk tid och från Va- svenskt var att ett universitet upprättades Sverige Skåne, Halland, Blekinge, Born- saättens ursprung. i Lund. 1666 togs beslutet, 1668 började holm, Bohuslän och Trondheims län. Den svenska hären var ett mycket an- undervisningen. Stormakten Sverige Tidigare, innan Sverige hade en vändbart maktinstrument och gav inspi- hade vid denna tid fyra universitet, Upp- armé på den europeiska kontinenten ration till hur krig skulle föras till tyskar, sala grundat 1477, Dorpat, dagens Tartu, hade svenska styrkor upprepade gånger fransmän och också till skottar och eng- från 1632, Åbo från 1640, och Greifs- fallit in i Skåne från Småland och den elsmän. Oliver Cromwell med sin ”Mo- wald grundat redan 1455 men svenskt vägen försökt ta Skåne men den vägen del army” hämtade impulser från Gustav 1648. Det var inte självklart att om Sve- alltid misslyckats. Nu hade alltså Sverige Adolfs armé. rige skulle ha ett femte universitet det en armé på europeiska kontinenten, be- Den svenska militariseringen var en skulle lokaliseras till Skåne och Lund. Vi roende på att man deltagit i det 30-åriga sida av förnyelsen. Den stod kungen själv skall erinra oss att riket styrdes vid denna kriget från 1630 till 1648 och för att man för. Den andra sidan var organisationen tid av en förmyndarregering. – Karl XI nu, 1657, förde krig med Polen. av Sverige. Riket fi ck en administrativ var minderårig. – Den förnämste i för- Lennart Torstensson hade visat vä- stadga som inte funnits tidigare, och myndarregeringen var drotsen Per Brahe gen, då han 1643 marscherat genom mannen bakom detta verk var rikets med säte på Visingsö. Han ivrade för att Tyskland tagit Jylland och tvingat fram kansler, Axel Oxenstierna. hans stad, Jönköping, skulle få universi- freden i Brömsebro, då Sverige fi ck Oxenstierna har beskrivits som den tetet. Det höll på att bli ett sydsvenskt Jämtland och Härjedalen, Halland på 30 värste fi ende som Danmark någonsin centrum med hovrätt. Den som fram- år, Gotland och Ösel. haft. Inte desto mindre: när Danmark för allt kämpade för att Lund skulle få Men att säga att Skåne blev svenskt under 1640- och 1650-talen lidit upp- universitetet var rikskanslern Magnus på grund av det kalla 1600-talet är en repade nederlag mot Sverige tog dans- Gabriel De la Gardie. Det är till honom falsk ytlighet. Sverige och Danmark karna efter den organisation som vuxit Lunds tacksamhet bör gå, inte så mycket hade utkämpat ett krig 1611-1613, och fram i Sverige. till Karlarna, Karl X G, Karl XI o Karl då var Danmark klart starkast. Danmark Sverige var ett land där adeln hade XII, men universitetet kallas Regia Aca- tog Kalmar slott och Älvsborgs fästning, ett stort infl ytande, men där den yttersta demia Carolina. de viktigaste stödjepunkterna som län- makten låg hos regenter, och tre av dessa Universitetet var tänkt att bli ett uni- derna slogs om. Svenskarna under den var krigarkungar, Gustav II Adolf, Karl versitet av europeisk ryktbarhet. Den unge Gustav Adolf gjorde ett rövartåg in X Gustaf och Karl XII. Danmark var ett svenska stormakten hade också veten- i Skåne, och kungen skröt med hur de adelsvälde, som inte klarade den aggres- skapliga ambitioner. Därför importerade hade bränt 26 kyrksocknar jämte staden siva svenska makten och som därför blev man främmande lärda som skulle kunna Vä. enväldigt styrt, från 1660 ända till 1849. ge en sådan glans åt det nya universitetet, Resultatet av detta krig blev ett stort Den danska adelns starka position främst bland dem den tyske juristen och nederlag för svenskarna och en kraftig märktes och märks fortfarande i allra historikern Samuel Pufendorf. Han lär- börda, att betala, 1 miljon riksdaler för högsta grad i Skåne. Det är ett landskap de att lagar och rätt skulle grundas i vad Älvsborgs lösen, vilket fullständigt ut- där adelns makt varit mycket stor och han kallade naturrätten, inte i gamla tes- tömde Sveriges resurser. som vi fortfarande märker i det skånska tamentets rättsprinciper. Idag har vi vid Men dessa fakta säger det att i bör- landskapet. Ett exempel: Nils Gyllen- Lunds universitet ett Pufendorfi nstitut, jan på 1600-talet och i början på Gustav krok på Svenstorps och Björnstorps gods där människor från universitets skilda Adolfs regeringstid var Danmark den äger 1/10 av Lunds kommuns område. områden kommer samman för att tänka starkaste makten i Norden. På 1640-talet På dess tidigare marker byggs nu forsk- djärva och fruktbara tankar. var det i stället Sverige. Vad hade skett ningsanläggningarna MAX IV och ESS. Lunds universitets första storhetstid under mellantiden? Vid Skånes övergång till Sverige blev kort. 1675 började Danmark ett Jo Sverige hade skaff at sig en for- 1658 var endast åtta procent av bönder- nytt krig mot Sverige, och 1676-79 för- midabel krigsapparat. Landet hade bli- na självägande, det vill säga lika med vad des kriget i Skåne. Bland annat utkäm-

6 pades ett slag vid Lund den 4 december och han övertalade ständerna med hot Skåne hade varit en central del av det 1676. Det är det blodigaste slag som ut- och löften att de skulle begära att få ha danska riket. Nu blev landskapet en pe- kämpats i Norden. Ungefär 20 000 man samma privilegier som invånarna i övriga rifer del av det svenska riket. Många av deltog i slaget, cirka hälften blev kvar på svenska landskap. ledande adelsfamiljerna lämnade Skåne slagfältet. Man kan jämföra med den 9 Inte minst viktig var kyrkopoliti- och fl yttade till delar av Danmark. An- september 2001, då nära 3 000 männis- ken. Prästerna skulle predika på svenska, dra stannade, som familjerna Th ott och kor dog i New York. Flera orsaker fi nns ABC-böckerna skulle vara på svenska, Ramel. I stället köptes fl era av de stora för det dödsförakt som visades vid Lund liksom bönböckerna. För Lunds univer- godsen av svenska adelsfamiljer, De la i december 1676, men viktigast är att här sitet var det också en ny situation. Under- Gardie, Gyllenkrok, Wachtmeister, Ha- fanns en fatalism. Man var övertygad om visningen vid universitetet låg nere under milton och Piper. att det egna ödet låg i Guds händer. kriget. När universitetet uppstod igen var Stora Nordiska kriget, då Karl XII Slaget vid Lund var viktigt, för det det inte givet att det skulle ligga i Lund. förde krig i Östeuropa och sedan för- återgav den svenska hären ryktet att vara Så blev det dock, men det var inte längre sökte styra Sverige från Turkiet, var en nästan omöjlig att besegra, men egentli- ett universitet med europeiska ambitio- förfärlig tid för Sverige. Två av de åren, gen avgjordes Skånes öde av Frankrike. ner utan ett fattigt landsortsuniversitet. 1716-18, styrdes Sverige faktiskt från Sverige var i förbund med Frankrike, Karl XI fann att riket hade större nytta Lund – förmodligen de värsta åren i Sve- och Ludvig XIV, som vid denna tid var av att hemman anslogs till kavalleriet riges historia – Karl XII hade kommit segerrik, bestämde att Skåne också i fort- än till universitetet. Lunds universitet tillbaka från den europeiska kontinenten sättningen skulle höra till Sverige. blev på detta sätt främst en prästutbild- och ville inte återvända till Stockholm Under detta dansk-svenska krig fö- ningsanstalt. Präster var viktigast för som förlorare. I Lund förberedde han rekom det inslag som appellerat till fan- försvenskningen av provinsen. Lund var nya krig mot Norge. tasin och nästan mytologin, snapphanar, ett fattigt provinsuniversitet i skuggan Men det var inte nog med krigen, då det vill säga skåningar som understödde av riksuniversitetet i Uppsala, och skulle män togs ut som soldater och i många danskar mot de svenska herrarna. Främst så förbli till tiden efter andra världskri- fall aldrig kom tillbaka. 1710 kom den fanns de här uppe i norra Skåne. Det var get, även om det också funnits lysande asiatiska böldpesten in i Skåne. Den tillfälliga bondeuppbåd, det var av dans- företrädare som Esaias Tegnér och Carl kom från Blekinge och spred sig först karna militärt organiserade friskytte- Adolf Agardh, blivande politiska ledare här uppe i Villands härad. Strax där- kompanier och det var utfattiga bönder, som Ernst Wigforss, Östen Undén och efter kom pesten också från Danmark förrymda knektar och äventyrare. Den Tage Erlander samt en briljant författar- och spred sig i nordvästra Skåne. Cirka svenska statsmakten lade inte fi ngrarna generation under 1920-talet. 2/3 av befolkningen i Viken, Mölle och emellan. Under ledning av Karl XI:s Försvenskningen kan man ibland se Arild dog i pesten. nära medarbetare Johan Gyllenstierna väldigt tydligt. Jag går ibland i Brunnby Den mest bekante resenären i Skå- drogs ett ”edkrävartåg” till de olika sock- kyrka på Kullahalvön. Där ser man på ne är Carl von Linné. När han gjorde narna här i norra Skåne. Här gavs löften predikstolen C 4. Predikstolen har alltså sin Skånska resa 1749 var Skåne en ny om amnesti samtidigt som svåra hot ut- tillkommit under den danske kungen svensk provins, och så sent som 40 år ti- talades mot dem som samarbetade med Christian IV:s tid. På samma sätt är man digare hade Danmark försökt ta tillbaka snapphanarna. Örkeneds socken ansågs i Kristianstad stolt över att som symbol landskapet. När man läser Linnés Skån- särskilt snapphanevänlig. Karl XI gav ha C 4. Men vid utgången av Brunnby ska resa måste man beundra författaren. befallning att alla gårdar skulle brännas kyrka ser man två rytande lejon som hål- Han har en enorm iakttagelseförmåga och alla vapenföra män skulle avrättas. ler fram Karl XI:s namnskiff er, C XI, och är hela tiden intresserad av hur väx- Befolkningen hann till största delen sätta som talar om att denna kyrka numera är ter och djur ska kunna nyttiggöras. Han sig i säkerhet, men några slogs ihjäl, går- svensk. besökte givetvis även de små städerna, darna brändes och åkrarna skövlades. Snapphanar till trots, försvenskning- och när han kom till Lund skrev han: Det är inte så märkligt att Karl XI är en av Skåne har varit påfallande fram- ”Akademien i Lund hade så ansenligen en hatad kung här i nordöstra Skåne. Jag gångsrik i ett internationellt perspektiv. blivit bättrad de ett och tjugo åren sedan sa vid något tillfälle off entligt att jag gil- När danskarna 1710 efter det svenska jag här studerade, att jag näppeligen ville lade Karl XI bland annat därför att han nederlaget vid Poltava åter försökte ta känna igen henne, vilket hon har mycket var den enda av Sveriges 1600-talsregen- tillbaka Skåne möttes de inte av en ny att tillskriva sina stora kanslerer, Gyl- ter som försökte hålla fred, det vill säga skånsk upprorsrörelse, utan Magnus lenborgarne.” Givetvis är han också in- efter det dansk-svenska kriget. För det Stenbock kunde fi ras som en hjälte efter tresserad av människorna, och om folket fi ck jag hatbrev härifrån, och här i denna segern vid Helsingborg. här uppe i norra Skåne säger han: ”Gy- del av landet tyckte man väldigt illa om Opinionssvängningen kan kännas ingarna äro av bägge könen ett hygge- när man tvingades ha 500-kronorssedlar nästan parodisk. I min barndoms som- ligt, muntert, tilltagset och vigt folk, och med Karl XI:s bild på. rars Vittsjö upprestes en stor minnes- tyckes bondfolket häruti nästan övergå Det skånska kriget ledde till att den sten 1912. Där höll Gustav Adolf på att de andra av sin nation.” svenska politiken i Skåne förändrades. drunkna 300 år tidigare sedan han bränt Vissa industrier växte fram. I An- Det var inte längre fråga om att stän- staden Vä och 26 kyrksocknar, men ef- drarum under Christina Pipers ledning derna skulle bibehålla sina privilegier. terkommande till den brända traktens fanns ett alunbruk. Från alunhaltigt skif- Nu skulle uniformitet genomföras. Det bönder införlivade så med sig den svens- fer utvanns alun som användes vid garv- skedde med listiga metoder, inte bara ka kulten av Gustav Adolf att de här ning, färgning och pappersframställning. genom dekret uppifrån. Generalguver- storståtligt hyllade den kung som härjat Vid detta brukssamhälle var nästan 1000 nör i Skåne var Rutger von Ascheberg, deras trakt. personer anställda. I närheten av fi skelä-

7 get Höganäs fann man 1796 stora kol- 1850-talen släpptes näringar fria från I och med järnvägen uppstod nya fyndigheter och utöver stenkol fi ck man statligt förmyndarskap, och den man samhällen. En del blev så småningom en lera som lämpade sig mycket väl för som framför allt stod för detta var J A städer, Eslöv och Hässleholm. Andra tillverkning av eldfast lergods. Och i Gripenstedt, så småningom fi nansminis- blev viktiga knutpunkter, Staff anstorp Klippan fanns ett pappersbruk med anor ter, förmodligen den viktigaste fi nans- och Kävlinge. Skåne hade ursprungligen ända från 1500-talet. minister som Sverige har haft och en av bara en statlig järnväg, den som gick och Men självfallet var jordbruket den i Sveriges främsta politiker genom tider- går från Malmö och Lund över Hässle- särklass viktigaste näringen, och här var na. Denne Gripenstedt släppte inte bara holm, till Jönköping och sedan till Fal- Skåne ett föregångslandskap. Vi känner näringar fria, han lät också staten ta ett köping och Stockholm. Men det bygg- till Rutger Macklean på Svaneholms kraftigt grepp om järnvägsutbyggnaden des också en rad enskilda järnvägar. Varje slott i Skurups socken som sammanfo- i landet. Ett stort projekt om att kapi- stad ville ha en järnväg, och dessutom gade de olika åkerbitarna så att de blev talstarka engelsmän skulle bygga järnvä- byggdes järnvägar till en ny verksamhet sammanhängande brukningsarealer för garna hade misslyckats. Nu föreslog re- i Skåne nämligen sockerbruken. de anställda bönderna. Samtidigt av- geringen att staten själv skulle bygga de Många tänker inte på att vid sekel- skaff ade han böndernas hoveriplikt och stora järnvägarna. Efter långa och häfti- skiftet 1900 var sockerindustrin den ersatte den med arrendeavgifter. Här ga debatter följde riksdagen detta förslag. mest inkomstbringande verksamheten skapades en grund för det skånska jord- Här fanns en utbredd skepsis mot statlig i Sverige, och sockerbetsodlingen och brukets expansion, och Mackleans idéer företagsamhet. Allt vad staten gjorde an- sockerbruken förändrade även det skån- vann efterföljd. I Engeltofta på Bjäre- sågs bli mycket dyrare än beräknat. Göta ska landskapet. Jag har tidigare citerat halvön införde Carl Georg Stjernsvärd kanal sågs som ett skräckexempel. Men Carl von Linné. Sverige hade en förfat- på 1790-talet nya jordbruksmetoder och dessutom, hur skulle järnvägsbyggande tare i slutet av 1800-talet som var lika nya redskap. Han inspirerades av skotska fi nansieras? Sverige var utan statsskuld, skarpögd som Linné nämligen August jordbruksexperter och smeder, införde men nu måste landet låna, och man Strindberg. Vi kan lyssna på honom vad nya växtföljder och tillverkade en ny typ måste till och med låna i utlandet. För han skrev 1895: av järnplog, och även hans gods skiftades detta fanns en stor rädsla, men på ett ge- ”Tänkom södra Skåne sådant det i olika farmer. mensamt möte mellan adel, präster, bor- skildrades av Bååth på sjuttiotalet och Under 1800-talet är två stora bonde- gare och bönder pläderade Gripenstedt Ola Hansson på åttiotalet. Ett stort sä- oroligheter kända från Skåne. 1811 hade för sin sak. Tesen var att Sverige i grun- deshav, där guldgula ax vagga för vin- vi Klågerupskravallerna. Efter det olyck- den var ett rikt land, men rikedomarna den, där bärgningsarbetet är fest, fi rad av liga kriget 1808-09 hade nya män tagits slumrade. Man måste kunna föra ut vad skönt klädda och tämligen mätta män- ut för att försvara de svenska kusterna. Så som fanns i landet genom nya kommu- niskor. Där sundets blå och vetets gula skedde också i Skåne, men fältsjukan tog nikationer. Därför behövdes järnvägar, horisont lyftas av den svarta eller vita många liv, och så fann man principerna och lånen till järnvägsbyggandet skulle väderkvarnen och i fj ärran en rund bok- för utskrivning vara orättvisa. Därför kunna betalas. Motståndarna kallade skogskontur, en tornspira, ett herrgårds- samlades vid Klågerup söder om Lund Gripenstedts tal för blomstermålningar, tak. – Nu gungar icke sädesböljan, landet en skara på 800 drängar, torpare, sock- men riksdagen följde honom. är icke gult utan obehagligt koppargrönt; enhantverkare och frälsebönder. De hade Intressant är att man började bygga fabriken med sina fängelselika byggna- som vapen hötjugor. Mot dem kom en två stambanor samtidigt, den västra och der och sin ohyggliga skorsten skym- 160 man stark trupp av husarer. Det blev den södra. Det var taktiskt klokt. Den mer allt, tager blicken åt sig, pekar över närmast en massaker. 30 personer döda- som drev igenom att den södra stam- herrgårdens tinnar och kyrkans torn. - des, över 60 sårades, och sedan verkställ- banan skulle byggas samtidigt med den - - Bååths och Ola Hanssons Skåne är des 34 dödsdomar mot dem som ansågs västra var landshövdingen i Malmö, S snart icke mer, men den fula betan har vara upprorsmän. G von Troil. På det sättet blev även de räddat det skånska jordbruket och gjort 1867-69 förekom de s k Tullbergska skånska riksdagsmännen intresserade landet rikare än förr, livet fetare men icke oroligheterna. En korpral Samuel Tull- av att satsa på järnvägarna, och Sveriges skönare.” berg hade efter studium av jordeböcker första statsliga järnvägar var mellan Mal- kommit fram till att många frälsegårdar mö och Lund och mellan Göteborg och egentligen var kronogårdar och därför Jonsered. Dessa järnvägssträckor stod Sverker Oredsson är professor emeritus i skulle kunna friköpas av sina brukare. färdiga 1855. Byggandet leddes kraftfullt historia vid Lunds Universitet Därför spreds en rörelse bland frälse- av Nils Ericson, och 1864 kunde man bönderna, och 250 man vägrade fullgöra resa med tåg från Malmö och Lund till sina hoveriplikter. Här blev det dock inte Stockholm och Göteborg. några våldshandlingar. Bönder stämdes Betydelsen av detta går inte att över- till domstol för att de hade brutit sina skatta. Det fi nns de som tittar på kartan kontrakt. Ett resultat blev att en över- och säger att Sverige fi ck naturliga grän- gång från hoveri till arrende påskynda- ser 1658. Men det var mycket lättare för des. skåningar att ta sig till Köpenhamn än Men i och med 1860-talet har vi till Stockholm. Att forcera de småländ- kommit in i järnvägsepoken. Ganska ska skogarna var inte enkelt. Sverige fi ck sent började man bygga järnvägar i Sve- naturliga gränser i och med att stamba- rige men den svenska järnvägspolitiken nan stod färdig 1864. Då blev det lätt att är klart intressant. Under 1840- och resa till Stockholm.

8 av Mats Pettersson De skånska lumppappersbruken och [email protected] 1800-talets sociala omvandling Brukens råvaruleverantörer - lumpsam- men. Detta var samma år som den svens- Pappersbruken var i början av larna - var oönskade förindustriella tras- ka ståndriksdagen avskaff ades. Under de 1800-talet en spegel av de sociala proletärer hundra år som därefter följde utspelades förhållandena det svenska industriella undret då vårt I början av 1800-talet var de många små Ståndssamhällets upplösning land förvandlades från fattig bondena- pappersbruken en socialt sett mycket Den samhällsomvandling som för Sveri- tion till ett av världens rikaste länder. särpräglad industrigren. De var i Skåne ges del gav förutsättningar för det indu- uteslutande lokaliserade utanför stä- striella uppsvinget i slutet av 1800-talet De förindustriella handpappersbru- derna, men för lumpanskaff ningen be- sammanföll med författaren Carl Jonas ken försvinner roende av en befolkningstät omgivning. Love Almqvists levnadslopp. Han föd- Då det svenska samhället genomgick sin De var också engagerade i hela sin tids des 1793, året efter mordet på Gustav omvandling i slutet av 1800-talet hade sociala spektrum från adelsmän, präster, III, och under Almqvists första år som ”stora bruksdöden” redan drabbat den rika borgare och bönder som var bru- student vid Uppsala universitet 1809 ge- hantverksmässigt bedrivna papperstill- kens ägare, via hantverksfolket med pap- nomfördes statskuppen med avsättning- verkningen. Ett tjugotal år efter pappers- persmästare och gesäller hela vägen till en av Gustav IV Adolf och författnings- maskinens införande på 1830-talet hade folket på samhällets nedersta botten, de reformen. Samma år inträff ade förlusten vissa handpappersbruk omvandlats till kringvandrande lumpsamlarna och deras av Finland, vilket innebar att rikets terri- maskinbruk, men för de fl esta små bru- familjer. torium minskade med omkring en tred- ken blev det fråga om nedläggning. Övergången till maskinpappersbruk jedel och befolkning med en fj ärdedel. Från 1830-talet och fram till 1870 som efter 1875 mest baserades på trärå- Romanen ”Det går an” från 1839 for- försvann sju av Kristianstads läns nio vara i stället för lump utraderade behovet mades till ett angrepp på ståndssamhäl- handpappersbruk. I Malmöhus län hade av lumpsamlare. Av en statistik grundad let och det skråväsende som hindrade Hälleström lagts ner redan 1830. Kvar på antalet födelsenotiser bland ett 80-tal kvinnor bli ekonomiskt självständiga. i Skåne fanns i slutet av 1800-talet en- församlingar i Skåne och Blekinge fram- Det har sagts att Almqvist i detta verk dast Klippans maskinpappersbruk och går att denna yrkesgrupp hade sina fl esta gestaltade samhällets obönhörliga fram- anläggningen i Östanå, vilken från 1872 utövare under perioden 1825-1850 för åtskridande till en nyordning som inte huvudsakligen fungerade som slipmas- att därefter helt försvinna omkring 1900. grundas i tomma namn och besvärjelser, sefabrik. När sedan övergången till mo- utan i sak och verklighet. Almqvist hade dern ”massateknik” slog genom försvann Antal födelsenotiser med Lump- - efter den välkända skandalen - lämnat största delen av den hantering som tidi- samlare angivet som faderns yrke Sverige 1851 och efter en mångårig vis- gare varit knuten till användningen av Totalt 240 notiser/födelser från 80 syd- telse i Nordamerika dog han 1866 i Bre- lump. svenska församlingar (Skåne/ Blekinge) Före 1800 8 notiser/födelser Slumppappersbruk 1800-1825 67 notiser/födelser 1825-1850 92 notiser/födelser 1850-1875 60 notiser/födelser 1875-1899 13 notiser/födelser

Statskuppen 1809 öppnar för indu- striellt framåtskridande och social omvandling På nationell nivå i Sverige hade den pla- nerade avvecklingen av ståndsriksdagen och privilegie samhället blivit förhalad. Efter avsättningen av Gustav IV Adolf genomförde 1809 års män en radikal för- fattningsreform som skapade utrymme för det systemskifte som därefter ”långt om länge” kom vid mitten av 1800-talet. Riksdagen hade i början av 1840-talet tröttnat på ”det trettioåriga kriget” om näringsfriheten och efter en lång och krokig väg kantad av partiella reformer, kom förlösningen 1846. Den 1 juli 1847 trädde en ny fabriks- och hantverksförordning och även en ny handelsförordning i kraft. Enligt denna skulle varje svensk, myndig och välfrej- dad man som begått nattvarden, kunde

9 skriva läsligt och räkna de fyra räknesät- och i socknarnas gårdar insamla lumpor betänkande nr 40 över frågan om att ten ha rätt att driva hantverk för att med mot betalning efter i förordningen angi- lumpinsamlingen inte skulle utföras av biträde av gesäll, lärling eller annan ar- ven taxa per lispund klutar. Av passlistor- kringresande personer utan skötas sock- betare framställa hantverksprodukter till nas signalement kan man se att många envis av fast bosatta personer. Notisen i avsalu. Skråupplösningen fram till nästa av lumpsamlarna hade någon kroppslig Post & Inrikes Tidningar den 1848-03- reform 1864 var dock förknippad med skavank eller som det då kallades ”lyte”. 15 lyder: ”N:o 40, att pass icke hädan- krav på att bilda hantverksföreningar. Vid riksdagens behandling av lump- efter må utfärdas för lumpsamlare, utan Därför har den mellanliggande tiden insamlingsfrågan 1746-1747 försökte lump samlas genom inom hvarje pastorat kallats föreningsperioden. Den slutliga bönderna förhindra att lumpsamlarna bosatta personer, afslogs, … Hr Gustafs- avregleringen av näringsverksamheten skulle få skydd under manufakturprivi- son redogjorde för Utskottets skäl och skedde genom 1864 års handels, fabriks- legierna. Arbetsföra personer fi ck inte Hr Winge önskade, att städerna äfven och hantverksordning. lockas att överge lantbruket. Bondestån- måtte få besök af det värda sällskapet De landsbygdsbaserade hantverkare det menade att bara personer som inte hvarom fråga vore, för att kunna bedöma som bedrev sådan manufakturverksam- kunde utföra andra sysslor skulle få ägna alla olägenheterna. Hr Schartau ansåg het, och som benämndes fabrikörer eller sig åt lumpinsamling. att städerna hade tillräckligt af den sor- factorer, var under föreningstvångets tid Distriktsindelningen från stadgan ten.” Samma betänkande avslogs även av mellan 1846 och 1864 skyldiga att ha 1738 upphävdes ganska snart. (Kongl. adeln med 61 röster mot 45. mästarbrev utfärdade av magistraten i en maj:ts och riksens Commerce collegii kund- stad med yrkesorganisation för hantver- giörelse, at the pappers-bruken för thetta Lumptillgång och lumpinsamling ket i fråga. Detta innebar att det i sock- tillagde districter til lumpesamlingen, hä- ett fl askhalsproblem i näringen narna bodde ett antal hantverksmästare danefter komma att uphöra. Gifwen Stock- Det svåraste problemet var alltså råva- som också var borgare i någon stad. hom i råd-cammaren then 11 februarii ruförsörjningen och ibland fi ck myndig- 1757.) Det hade uppenbarligen blivit heterna ingripa med exportförbud och … lumpsamlare och andra kring- alltför stelbent att ha lumpsamlarna från andra åtgärder genom förordningar för strykande landlöpare pappersbruken knutna till de områden att stödja pappersbruken. Redan på den En kronolänsman - som själv var intres- där bruken var belägna. De fi ck nu röra tiden då bruken var ganska fåtaliga upp- sent i ett pappersbruk - skrev följande sig fritt över landet dock med krav på att kom problem med lumpanskaff ningen. text om pappersbruken i en årsredogö- ha fått pass för inrikes resor av landshöv- Det har sagts att Lessebo bruk omkring relse 1839: ” ... dessa anläggningar om dingeämbetet. Sådana pass fi ck ha giltig- 1725 råkade i en akut kris beträff ande just icke oförmånliga för ägarna, medföra het av högst sex månader. brukets råvarutillgång på grund av att mera skada än gagn för orten, i anseende Som framgår av det inledande citatet Sävsjöströms bruk anlagts. Krisen fi ck till de många Arbetare och Lumpsam- fanns en kluven inställning till de ound- dock sin lösning genom lump från Kris- lare med ty tillhörande hustrur och barn gängliga lumpsamlarna. Under 1800-ta- tianstads län: Sedan emellertid den nye som derigenom samlas…” let gjordes sålunda ett antal olika försök ägaren av detta bruk, majoren Carl Hen- Lumpsamlarna var ansvariga för an- att disciplinera eller utplåna denna re- rik Skytte, börjat på sina gods Sinclairs- skaff ning av den tidens fabrikationsråva- sande folkgrupp. Kungörelsen från 1824 holm, Skeinge och Björkeberga i Skåne ra bestående av uttjänta klädespersedlar. angående Lumpsamling och Lumpsamlares samla största delen av den lump som Deras insatser var av största vikt för att antagande speglar dessa attityder genom behövdes vid Sävsjöström, fi ck Lessebo säkra verksamheten. Icke desto mindre formuleringar om behovet av discipline- åter god tillgång på varan. var de människor som skötte om denna ring av denna yrkeskategori. Sista para- Det sista decenniet före nedlägg- anskaff ning i högsta grad föraktade. De grafen lyder: ”Om Lumpsamlare, som ningen i slutet av 1860-talet ägdes Brit- var illa sedda som kringvandrande folk med pass är försedd, beswärar Allmänhe- tedals pappersbruk av Lessebo Bolag i och fi ck ofta vedernamnet tattare. ten med tiggande, skall han anses hafwa Småland. Ett viktigt skäl till att Britte- Anskaff ning av lump var för hand- förwerkat rättigheten att widare begagna dals bruk köptes av Lessebo var att in- pappersbruken en så viktig uppgift att sig af passet … och genast försändas till samlingen av lump kunde ordnas genom man en tid hade skapat ett slags ”indel- sin hemort.” I april 1823 skriver ridder- lumpsamlare i de relativt tätbefolkade ningsverk” med lumpsamlare knutna till skapet i sitt ”Lagtima protokoll”: ”Här är områdena här söderut. Vid antagande de olika bruken. Med stöd i förordningen pappersbruksägarens fördelar i vissa fall av arrendator uppställde bolaget särskilt från 1738 indelades pappersbruken i di- motsatta allmänhetens. De förra söka villkoret att arrendatorn skulle vara skyl- strikt med ett bestämt antal lumpsamlare naturligtvis den största frihet i lumpin- dig att lämna lump till Lessebo bruk. per bruk. Var och en av dessa represente- samlingsrättigheten, och den senare åter rade sitt bruk och ingen fi ck komma in önskar dess inskränkning för att undvika ”De största oordningar begås under i ett främmande område för att insamla de olägenheter som lumpsamlares kring- deras kringströvande i länet” lump. 1738 års Förordning om Lumpors strykande enligt erfarenheten orsakar.” I en historik om Östanå pappersbruk, samlande för Pappers-Werken uti Riket är Den 4 mars 1840 motionerade en som fi ck sina privilegier på 1790-talet, utfärdad i tidens merkantilistiska anda riksdagsman från Vittsjö socken i norra skriver Pehr Johnsson följande om lump- för att: till Utrikes Orter utgående ansen- Skåne om att: ”Pappersbruksegares rät- samlarna: ”Med anläggningen av pap- liga Capitaler skall besparas och uti Riket tighet att antaga och kringsända Lump- persbruk och papperskvarnar hade också behållas. I denna förordning kan man samlare, må varda begränsad, så att warje en klass av yrkesutövare kommit till även fi nna formuleringar som tyder på Pappersbruk endast tillåtes ega ett wisst – lumpsamlarna – av vilka det synes ha socialpolitiska motiv. Det sägs att ”fattigt bestämt antal sådane.” Mot slutet av varit en uppsjö under början av 1800-ta- folck” skall avdelas för att i städernas hus 1840-talet redovisas i borgarståndets let. …” Han skriver vidare att deras antal,

10 sedan en stor mängd nya bruk anlagts i ger studerade jag på 1980-talet hur de Det var vanligt att lumpsamlare re- slutet av 1700-talet, på ett oroväckande hierarkiska strukturerna inom ett litet kryterades bland avskedade soldater med sätt hade förökats och att de icke alltid maskinpappersbruk i norra Skåne (Öst- kroppsliga ”lyten” som: döv, blind, enögd, bestod av de bästa element. Han avslu- anå) då och alltsedan brukets ”nystart” vanför i vänstra armen, halt på vänstra tar med konstaterandet att: ”Bland dem 1904 hade återspeglats i samhällslivet på benet eller tvenne fi ngrar skadade. Bland funnos ävenledes diverse äventyrare, som den lilla ensligt belägna bruksorten. (Fa- de yrkesbenämningar som anges kan mera än en gång varit i kollision med briken i byn – om arbete och livssyn i ett nämnas: Förra Carabinieren, Förra Vo- höga rättvisan.” skånskt brukssamhälle. Handledare Orvar lontairen, Förra artilleristen, Sapeuren, Landshövdingen i det pappersbruks- Löfgren.) Afskedade hussaren och Afskedade war- täta Kristianstads län greven Axel De Jag har i denna uppsats - och i mitt geringskarlen. Men bland benämning- la Gardie skriver i en kungörelse från föredrag vid NPH:s årsmöte i Öst- arna förekommer även gossen, drängen, 1818: ”Som erfarenheten visat, att av de anå 2012 - förskjutit perspektivet från torparen och husmannen. I några ensta- för fl era pappersbruk antagna lumpsam- 1900-talet till handpappersbrukstiden i ka fall fi nner man även titlarna bonden lare de största oordningar, tjuvnadsbrott början av 1800-talet. Det som här antyds och borgaren. Sammanlagt fi nns blott och övervåld begås under deras kring- är hur tillvaron kunde gestalta sig i den åtta kvinnor som passmottagare. Dessa strövande i länet, samt deras mängd tid sociala miljö som de sydsvenska brukens omtalas då som hustrun, pigan eller en- efter varannan tilltagit i den mån, att människor, främst lumpsamlarna och kan. synbarligen dessa, mera för att under slik deras familjer, då levde i. Det går att fi n- Bland de personer som beviljades förevändning kringstryka landet, än för na sådana glimtar genom att undersöka pass från Kristianstad fanns några perso- något egentligt behov, utvalt detta yrke, passjournaler och kyrkoböckernas folk- ner som tillhörde sådana resandesläkter vilket utövas ej mindre av sådana, som bokföringsmaterial. som låtit tala om sig i skilda samman- äro inom länet boende, än av personer Under de två åren 1813-1814 (dock hang. Från de familjer som gick under vilkas vistelse utom länet ej kunna vara saknas maj-aug 1813 och april samt aug- namn som Holmström/Pettersson och kända till dess frejd och övriga förhål- dec 1814) utfärdade länsstyrelsen/lands- Lindgren härstammade de sedermera landen, alltså har jag ansett nödigt för- hövdingen i Kristianstads län - då kallad mycket omtalade s k Svarte-Pettrarna. ordna att inga andra personer må som Konungens befallningshavande - ca 130 De hade i många år sin bas i trakten av lumpsamlare i detta län kringströva än inrikes pass som var giltiga för sex måna- Gladsax vid fi skeläget Vik på Österlen. sådana, vilka i länet bo eller i detsamma der. I passlistorna förekom under dessa Platsen kallades Sandarna eller Sand- haft sin tjänst eller vistelseort och att så- två år totalt 119 lumpsamlare som förde- vångarna. Lindgrensläktens medlemmar ledes ej andra personer, ehuru de visa sig lade sig på de pappersbruk som då var i hade antingen varit soldater, ofta vid vara till lumpsamlare antagna, undfå pass drift enligt nedanstående tabell. ”Sprengtportens regemente”, eller ägnat eller tillstånd att i berörda syftemål fär- Det kan noteras att det enda pap- sig åt olika slags ”vandrande hantverk” das, ävensom de personer, som hos mig persbruk som då fanns i Malmöhus län, som bleckslageri, lumpsamlande eller ar- erhålla pass i berörda avseende förbjudas Helleströms bruk vid Håstad strax norr betat som glasförare eller lerkärlshand- att på resor medföra hustrur och barn, om Lund, helt saknas i passjournalen lande. I passlistorna fi nner man personer såsom för ändamålet obehövliga och för Kristianstads län. Till lumpinsam- med andra kända resandenamn som: medelst betungande sig för orten till tig- ling åt detta bruk utfärdade Konungens Brandt, Stoltz, Hallberg, Tulpan, Skar- gerier och andra oordningar…” Även an- befallningshavande i Malmö ett 15-tal man och Otterberg. dra landshövdingar inkom med liknande pass giltiga för hela Skåne under ungefär Den fi nske etnologen Miika Tervo- redogörelser. motsvarande period. Det kan nämnas att nen har i sin avhandling Gypsies, travel- Att man även i rikets högsta förvalt- pass från Malmöhus län utfärdades även lers and peasants: a study on ethnic boun- ning hade ett öga på ordningsproblemen till ett antal avlägsna pappersbruk såsom dary drawing in Finland and Sweden, med lumpinsamlingen framgår av en Långasjönäs pappersbruk i Blekinge, c.1860-1925 hävdat att de resande, inte kungörelse från 1819 (Brev angående ”Korn- och Mölndals pappersbruk” i minst de som tillhörde lumpsamlar- lumpsamlare). Den lyder: ”Ständerna har Göteborgstrakten samt Gryts pappers- kategorin, parallellt med att gruppen i hemställt om någon Författning till fö- bruk i Östergötland. ländernas nationsbyggande började defi - rekommande av olägenheten, att ett stort antal lumpsamlare blev antagna och fi ck tillstånd att resa omkring i landet. Vi Pappersbruk Antal lumpsamlare Antal arbetare 1831 förordnar att Pappersbruksidkare för in- Almafors i Kristianstads län 17 personer 16 (med Brittedal) samling av lump, inte får antaga andra Brittedal i Kristianstads län 28 personer personer än de, som har Edert pass och Gonarp i Kristianstads län 3 personer 15 att Ni bör tillse att inte fl er lumpsamlare Klippan i Kristianstads län 20 personer 102 utskickas än som är nödvändigt. Pass får Kulla i Kristianstads län 6 personer nedlagt före 1815 inte lämnas till annan än den som har Olofström (Holje) i Blekinge 1 personer 12 antagningsbevis hos någon Pappers- Ryds (Ry bruk) i Kronobergs län 3 personer 17 bruksidkare och kan bestyrka sin goda Skeen i Kronobergs län 15 personer 29 frejd genom prästerskapets bevis…” Strömma i Blekinge 2 personer 22 Strömsfors i Kristianstads län 20 personer 6 Pariasgrupperna och lumpsamlarna i Östanå i Kristianstads län 4 personer 15 passjournaler och husförhörslängder Summa 119 personer 234 Tillsammans med ett par andra etnolo-

11 nieras i etniska termer drabbades av att nerna … en källa till konfl ikt i det dag- Litteratur/källor: Appelquist, Jan: Lumpsamlande och lump- grunden för många av deras traditionella liga samspelet. Tidsmässigt sammanföll samlare under frihetstiden. Släkthistoriskt rörliga näringar successivt försvann. detta skifte med … uppkomsten av den forum 1985 nr 2 s 28-31 Miika Tervonen skriver om lands- moderna nationalstaten såväl i Finland Digitaliserade svenska dagstidningar, Kung- bygdens ”pariasgrupper”: ”Från att ha som i Sverige. Men i förhållande till liga Biblioteket varit en kategori som var relativt enkelt romer och resande, pågick i samhäl- Ericsson, Martin: De utestängda. Kommunal omkullkastad av mer praktiska övervä- let också en grundläggande ekonomisk diskriminering av ”tattare” i Halland 1880- 1941. Möten med historiens mångfald. 2010 ganden – t .ex. om en besökare var eko- omvandling som gradvis utraderade den Hazell, Bo: Resandefolket. Från tattare till nomiskt nyttig/betungande eller ”lokala” ekonomiska nisch som dessa ambuleran- traveller. 2002 / ”outsider” – blev de etniska distinktio- de grupper hade i bondesamhället.” Pettersson, Mats: Folkliga aktioner mot oönskade personer i Skåne vid 1800-talets Några lumpsamlaröden från 1800-talets första hälft slut. Ale. Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge nr 4, 2011 Pettersson, Mats: Lärt folk, vanliga män- niskor och vattenfall. Om papperstillverkningens förutsättningar. Saxo, Kulturhistorisk årsbok för Skåneland. 1991 Romare, C./Eriksson, D.: Från stigmatise- ring till etnisk minoritet. Om framställning- en av resande i forskning och läroböcker. Uppsats 2008 Svensson, Birgitta: Kriminella, tattare och tatuerade. Betydelsen av social kategorisering och kulturell identitetsformering. Historisk tidskrift nr 4, 1998 Tervonen, Miika: Gypsies, travellers and peasants: a study on ethnic boundary drawing in Finland and Sweden, c.1860-1925. 2010.

Mats Pettersson har bl.a. varit ekonomichef i Kristianstads kommun, etnolog och numera lokalhistoriker.

Jan-Erik Levlin NPH:s funktionärer för verksamhetsåret 2012-2013

Vid NPH:s årsmöte i Östanå den 14 juni 2012 gjordes följande personval:

Styrelsens medlemmar och funktioner: NPH:s representanter i andra organisationer: Jan-Erik Levlin, ordförande Kari Greve, viceordförande Gösta Liljedahls fond: Per Jerkeman, sekreterare Richard Kjellgren, ordinarie ledamot Richard Kjellgren, kassör Helene Sjunnesson, suppleant Esko Häkli, huvudredaktör för NPHT Ingelise Nielsen,medlem Skogsindustriernas Industrihistoriska Utskott Per Jerkeman Suppleanter Björn Krogerus Övriga beslut Tina Grette Poulsson Helene Sjunnesson Medlemsavgifterna bibehålls på oförändrad nivå och faktureras i Bent Schmidt Nielsen lokala valutor enligt följande:

Revisorer: Enskilda medlemmar Institutioner Företag Henrik Essen Sverige 250 SEK 500 SEK 900 SEK Bertil Mark Danmark 170 DKR 340 DKR 600 DKR Lennart Eriksson, suppleant Norge 210 NKR 420 NKR 750 NKR Finland 25 € 50 € 90 € Valberedning: Anne-Grethe Rischel, sammankallande Bertil Mark Styrelsen gavs i uppdrag att fastställa ort och tidpunkt för Einar Böhmer, suppleant årsmötet 2013.

12 Ingenjörer som varumärken av Christian Valeur 1. Johannes Ruths

Johannes Ruths Johannes Ruths var en engagerad till minst 7.000 kg, att den nuvarande - Ruths ångackumulator föredragshållare och skribent av fram- basningstiden af ca 2½ tim. kan afkortas för allt tidningsartiklar. Tekniska museet till 30 minuter, hvarvid pannhuset likväl Personen har ett omfattande arkiv av manuskript, befrias från den utaf basningen förorsa- trycksaker, pressklipp och fotografi er kade ångstöten och samtidigt de andra Johannes Carl Ruths (1879-1935) var från denna verksamhet. Ruths var med- kokarna ej störas af densamma.” ingenjör och uppfi nnare. Hans viktigaste lem av Ingenjörsvetenskapsakademien från Högsta och lägsta tryck, således uppfi nning var en ångackumulator, som dess grundande 1919. När akademin år trycket vid fulladdad resp. urladdad ack- kom att bli en standardapparat inom 1924 för första gången utdelade sin stora umulator, varierade naturligtvis med det massaindustrin, främst vid cellulosafa- guldmedalj, så var det Ruths som var ångsystem den var inkopplad på. Föga briker. mottagaren, och då ”för hans uppfi nning överraskande kan man notera en klart Efter studentexamen i sin födelsestad vaporackumulatorn”. stigande tendens: Karlskrona 1898 och diplomingenjörs- Essvik 1926: 8 - 2,5 atö examen i Hannover 1903 fi ck Johannes Produkten Östrand 1936: 18 - 10 atö Ruths först anställning inom den öster- Ruths ångackumulator utgjordes av en Munksund 1957: 22 - 11 atö rikiska järnindustrin. Från 1909 till 1913 stor (vanligtvis mellan 150 och 300 m3), De allra fl esta av de leveranser till var han sedan verksam vid Mekaniska trycksatt vattenbehållare, en liggande cy- norrländska massafabriker som jag kun- Pröfningsanstalten i Stockholm, och linder med sfäriska gavlar, ”som genom nat dokumentera gjordes på 1920- och 1914-1916 var han vice verkställande sinnrika regleringsanordningar kan ma- 1930-talen. Att det därefter närapå tog och teknisk direktör vid Kymmene AB gasinera överskottsånga från fabriksdrif- stopp berodde gissningsvis på att mark- i Finland. Resten av sitt yrkesliv ägnade ten för att vid behov åter ställa denna naden var mättad. Som ovan antytts blev han helt åt sin verksamhet som uppfi n- ånga till förfogande”. Därmed kunde det med tiden mer eller mindre självklart nare och företagare inom ångteknikens man driva ångpannorna jämnare än tidi- att en massafabrik skulle ha en ångacku- område. gare utan att riskera driftstopp på grund mulator. År 1913 lämnade han in det första av av ångbrist. Två leveranser på 1950-talet (varav de patent som skulle bilda grunden för En tidig användare var Ortvikens den ovan nämnda till Munksund) var AB Vaporackumulator, det bolag som han sulfi tfabrik, som tog en Ruthsackumu- kopplade till stora utbyggnader. bildade 1916 för att exploatera uppfi n- lator i drift under 1920. Leverantören Med ångteknikens utveckling fi ck ningen. År 1923 gick han in som verk- garanterade då bl.a. ”att den af acku- ackumulatorn med tiden allt mindre be- ställande direktör för bolaget, som fem år mulatorn afgifna ångmängden vid ett tydelse, för att till slut bli obehövlig. senare bytte namn till Ruthsaccumulator normaltryck af 5,5 kg öfvertryck och ett AB, som då hade dotterbolag i fl era länder. lägsta tryck af 0,8 kg öfvertryck uppgår

Nensjö sulfatfabrik, ångackumula- tor enl. Ruths. Bilden är tagen vid ett skiftbyte 1961. SCA:s bildarkiv.

13 Illustrerade industriminnen – fabriken i Deje av Esko Häkli

Anläggningarna i Deje före rivningen. Foto Lars Ohlsson

I serien Papper och massa skriver Alf Svensson och Lennart Rivningsprocessen i Deje skedde mellan början av maj Stolpe i bandet om Värmland om fabriken i Deje, som ned- och mitten av december 2010, med ett avbrott under semes- lades 1989, hur den fanns ”i ett tillstånd av långt gånget för- tertiden i augusti. Både bildspelet och fi lmen verkar ha blivit fall” och berättar att Jan Jörnmark, författare och docent, hade färdiga redan så tidigt som några dagar före årsslutet 2010. dokumenterat läget i sin bok Övergivna platser (Lund: His- De viktigaste händelserna i fi lmen är daterade vilket ur ett toriska media, 2009). På basis av Jörnmarks material visade historiskt perspektiv är mycket välkommet. Sodapannan t.ex. Tekniska museet i Stockholm år 2010 en utställning om detta sprängdes den 23 juni 2010. De drygt tio år som byggnaderna tema. Jörnmark befattade sig givetvis med fl era andra platser stått övergivna hade redan hunnit lämna tydliga tecken på än enbart med Deje. nedgång och rentav på förstörelse. Träd hade fallit på byggna- Jörnmark lär ha tagit i maj 2004 en bilsemester genom der, fönster var till en stor del sönder och graffi ti hade målats Värmland och stött på nedlagda industrier. Han beslöt då att på alla möjliga ställen. skriva om vad som under de senaste 30 åren egentligen hade Anläggningen i Deje – med undantag av de delar i vilka hänt i Sverige. Mina egna intryck från juni 2011 var kanske plaståtervinningen fortfarande bedrivs – monterades eller litet av samma slag när jag tillsammans med min hustru for revs ner och allt som kan användas sorterades och togs tillva- genom Värmland för att delta i NPH:s årsmöte i Oslo. Vi ra. En av bildspelets avsnitt har fått den uttrycksfylla rubriken passerade ett stort antal pappersorter som beskrivs i den ovan ”Skrot – vår tids guld”! På många orter har man valt andra nämnda Värmlandsboken och beundrade även den storartade sätt att umgås med nedlagda massa- och pappersfabriker. I herrgårdsparken i Rottneros. somliga fall har byggnaderna tagits i ny användning men ofta För att stilla vår fysiska hunger sökte vi oss i Deje till en får övergivna fabriker helt enkelt stå tomma och vittra bort, liten cafeteria. Den serverade inte enbart mat utan saluförde beroende på deras geografi ska läge. Man kan inte låta bli att också en DVD med ett starkt emotionellt namn: Gråten har tänka på alla de ansträngningar och kostnader som krävts för tystnat – rivningen av fabriken i Deje, producerad av Lars att bygga upp och upprätthålla de ofta mycket stora och sta- Ohlsson. Jag köpte denna DVD som dokumenterar hur en diga byggnaderna. stor industrianläggning rivs ner. Händelseförloppet visas både Filmen på denna DVD kan utan överdrift kallas häftig. i form av en fi lm (ca 26 minuter) och ett bildspel (197 bilder). Även om Ohlsson alltemellanåt gett litet större spelrum åt Innehållsmässigt kompletterar dessa två versioner i viss mån sitt konstnärliga anlag visar fi lmen i all sin grymhet vad som varandra. På fodralens bakre pärm ger man dessutom korta händer när ett stort industrikomplex hamnar i gapet av för- uppgifter med årtal om de viktigaste händelserna i fabrikens historiska tyrannosaurusar som biter sig in i starkt armerad historia. betong och metall som i ingenting. Någon bättre karakteristik

14 Skrot, det nya guldet. Foto Lars Ohlsson

Moderna tyrannosaurusar i arbetet. Foto Lars Ohlsson. för de jättelika grävskoporna kan man knappast hitta. Den även vara väl insatt i musiken. Aldrig någonsin har jag hittills kanske mest dramatiska enskilda händelsen var sprängningen t.ex. tittat till musik av Bach och vacker fågelsång på bilder av av det stora sodatornet. Omslagsbilden ”Sodapannan adjö” allehanda skrot och hur man producerar det. som publicerades i NPHTs förra nummer kan inte återge den Avsnittet ”Arbetskraft 2010” som illustrerar själva riv- dramatik man upplever i fi lmen när en kraftig sprängladdning ningsprocessen åtföljs i bildspelet av vacker klassisk sorgemu- detonerar med blixtrar och fäller det massiva tornet. Till slut sik (fl öjt), avsnittet ”Sodapannan adjö” beledsagas av en cello täcks allt av ett väldigt dammoln. medan avsnittet ”Graffi ti och annan konst” ackompanjeras Det torde vara unikt att ett rivningsföretag går med på av musik i countrystil. En helt avvikande upplevelse erbjuds att låta processen fi lmas och fotograferas av helt utomstå- däremot i avsnittet ”Mera Heavymetall”: hård rock gruppen ende som på det här sättet får vistas bland arbetarna mitt på Bullsey spelar in sin video i en till hälften nedriven byggnad den stökiga och säkert inte helt ofarliga arbetsplatsen. Det och musiken är därefter. Det fi nns faktiskt gott om heavy me- är fråga om en högklassig dokumentation av industriminnen tall bland skrotet! som mycket väl kunde tjäna som exempel även för andra orter, Ett lyckligt fall har varit att det på orten i Deje funnits förutsatt att förhållandena annars gör en sådan dokumenta- kompetens att fi lma och producera en sådan här dokumentation möjlig. tion. Producenten Lars Ohlsson bor själv i Deje. Vi får tacka När man tittar på bilderna får man en konkret uppfattning honom inte enbart för det lyckade slutresultatet utan också om hur komplicerad konstruktion en massafabrik i praktiken för hans intresse för att ställa några av mig utvalda bilder till är. Allt består naturligtvis inte av fi nmekanik utan det fi nns förfogande för publicering i vår tidskrift. Tyvärr kan vi inte också enorma mängder av all slags rör, muttrar, bultar och trycka bilderna i färg, ej heller återge några rörliga bilder men stålkonstruktioner, omgärdade av armerad betong och tegel- åtminstone kan vi göra denna förnämliga DVD-utgåva känd stenar i stora och delvis mycket höga byggnader. bland våra medlemmar. Som medieprodukt är denna DVD imponerande även om Det vore viktigt att denna DVD kunde bevaras för efter- dess innehåll i och för sig ingalunda är upplyftande. Men pro- världen även i off entliga samlingar, t.ex. på Kungliga bibliote- ducenten Lars Ohlsson som svarat för fi lmen och huvuddelen ket och Tekniska museet. av bildmaterialet samt Anneli Bodin som först och främst stått för helhetens layout och bildspelet har gjort ett oerhört proff sigt arbete som dessutom präglas av ett starkt konstnär- ligt grepp. Att döma av valet av de musikstycken som ackom- panjerar bilderna i bägge versionerna tycks någondera av dem

15 Pentti Sierilä: Finlands globala skogsindustri. En industri med ett blomstrande förfl utet och med möjligheternas framtid (på fi nska)

Pentti Sierilä, som har en lång bakgrund utvecklingen fram till i dag inte enbart Pentti Sierilä, Suomalainen globaali met- främst som direktör vid fi nska Skogsin- inom massa- och pappersindustrin utan säteollisuus. Kukoistava menneisyys, mah- dustrierna, fungerar nu efter sin pensio- också inom sågverks- och fanerindustrin. dollisuuksien tulevaisuus. Lappeenranta nering som docent i industriekonomi vid Den beskriver inte endast den tekniska 2010. 76 s., ill. (Lappeenranta University det Tekniska Universitetet i Villman- utvecklingen utan även de stora för- of Technology. Department of Industrial strand (Lappeenranta) i östra Finland. ändringarna inom industrins business- Management. Opetusmoniste 31.) ISBN Han har där gett ut ett kompendium på förutsättningar och strategier, resurser, 978-952-265-065-8. ISSN 1799-3847 c. 100 sidor, som strävar till att i ett nöt- samhällskrav, innovationer osv. Den be- skal ge en bild av hela den fi nska skogs- skriver mycket väl industrins utveckling Boken kan köpas från ovan nämnda uni- industrin, dess historia efter det andra från ett stort antal rätt diversifi erade små versitet, men kan också laddas ned från världskriget, nuläge och framtidsutsikter. företag till ett litet antal starkt fokuse- nätet via adressen Kompendiet är kanske främst avsedd för rade och globaliserade stora koncerner. studenter, men det kan med fördel läsas Den är rikligt försedd med bilder och http://www.lut.fi /fi /technologymanage- av alla, som är intresserade av en koncen- tabeller, som illustrerar utvecklingen. ment/industrial_management/research/ trerad översikt över den fi nska skogsin- Sierilä konstaterar också att det vi ser publications/sivut/tutkimusraportit.aspx dustrins utveckling. i dag inte är början till slutet för skogsin- Kompendiet tar avstamp från läget dustrin utan tvärtom inledningen till en Jan-Erik Levlin på 1950-talet och beskriver i grova drag ny era, där industrins framtid baseras på bioekonomi i bred bemärkelse.

Föreningens arkiv Föreningen Nordiska Pappershistori- ordnats, i regel vartannat år och väx- arvingar hans stora samling av böck- kers arkiv för åren 1973-1992 överläm- elvis mellan de nordiska länderna. er, tidskrifter och arbetsmaterial från nades till Riksarkivet i april 1993 av Arkivet har referenskoden SE/ många års studier av äldre pappersbruk dess mångårige ordförande, musikbib- RA/730422 och förvaras i Riksarkivets till Vadsbo museum i Mariestad. Museet liotekarien Jan Olof Rudén, Stockholm. depå i Marieberg. Det omfattar tre vo- tog vara på det som var av ”lokalhisto- NPH bildades år 1968, men hade de lymer och är i sin helhet tillgängligt för riskt” intresse och överlämnade resten till första åren sitt säte i Danmark. Hand- forskning. föreningen. Samlingen har ordnats och lingarna för dessa år har ej påträff ats. Under våren 2012 har arkivet kom- förtecknats av föreningens dåvarande Från ca 1973 och framåt är arkivet pletterats med handlingar för perioden sekreterare Birgit Rantala och består av emellertid tämligen komplett, med 1993-2007 som kommer att ordnas och cirka 1,5 hyllmeter. Även denna samling både protokoll, verksamhetsberät- förtecknas av Riksarkivet. har nu donerats till Riksarkivet och till- telser och korrespondens. En serie Erik Witting var föreningens sekre- förts föreningens arkiv. innehåller dokumentation kring de terare under många år under 1970-talet. PJ pappershistoriska konferenser som an- När han avled 2001 överlämnade hans

Material till NPHT leken 12x12 cm motsvarar detta ca Helene Sjunnesson, HS Du kan skicka texten antingen till de 1500x1500 pixlar. [email protected] lokala redaktörerna för respektive land, Norge eller till Huvudredaktören Esko Häkli. Nationella redaktörer Kari Greve, KG Formatera texten sparsamt, och skriv Finland [email protected] i enspalt med tydlig styckeindelning. Esko Häkli, EH (huvudredaktör) Danmark Ange alla underrubriker konsekvent ge- [email protected] Ingelise Nielsen, IN nom hela texten. Levera texten i word- Sverige [email protected] format eller ren textfi l. Endast digitalt Per Jerkeman, PJ material mottages. Bilder ska levereras i [email protected] Layout högupplöst format, dvs minst 300 dpi i natur- Kjell Samuelsson lig storlek. För en bild som ska tryckas i stor-

Sista dag för materialinlämning till kommande nummer av NPHT 2012: Nr 4 29/10