Frötuna, Håtuna Och Fornsigtuna En Uppsats Om Tre Tunagårdar I Uppland Och Deras Betydelser Mellan 200-1000 E.Kr
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Frötuna, Håtuna och Fornsigtuna En uppsats om tre tunagårdar i Uppland och deras betydelser mellan 200-1000 e.Kr. Kandidatuppsats i Arkeologi Stockholms universitet HT 2011 Tom Oden Ahlqvist Handledare: Anders Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning............................................................................................3 1.1 Det intressanta ämnet tunagårdar och hur man ska tolka dem.....................................3 1.2 Målsättningen och frågorna...............................................................................................4 2. Tankesätt och kult i Svealand från ca 200-800 e.Kr.........................5 2.1 Yngre romersk järnålder och folkvandringstid: Följets och asgårdsmytologins tid....5 2.1.1 Inägor och utägor, stenens bindande krafter......................................................................8 2.1.2 Tunet - området omgärdat av gårdens hus där följen välkomnades...................................9 2.1.3 Gårdar och platser ges gudanamn. Om Oden och varför inget tun fick bära hans namn 11 2.2 Vendeltid: Aristokratins makt tilltar, Ynglingaätten uppstår......................................13 2.2.1 Tunagården - Makthavarens säte i bygden.......................................................................15 3. De tre tunagårdarna Håtuna, Frötuna och Fornsigtuna...................18 3.1 Håtuna: håbornas huvudgård med åldrig härkomst.....................................................19 3.1.1 Namnet Håtuna................................................................................................................20 3.1.2 Håtunas betydelse från yngre romersk järnålder till medeltid.........................................20 3.2 Frötuna: Frejdad välkomsthall och huvudgård............................................................22 3.2.1 Namnet Frötuna................................................................................................................22 3.2.2 Tunagårdar och gudanamn...............................................................................................22 3.2.3 Frötunas plats i en yngre järnåldernskontext...................................................................23 3.3 Fornsigtuna: Segerns tun, skyddet av Gamla Uppsala.................................................25 3.3.1 Ett tuna som anspelar på Oden.........................................................................................25 3.4 De tre tunagårdarnas relation till varandra och författarens slutsats.........................26 4. Sammanfattning..............................................................................27 5. Referenser.......................................................................................29 Abstract The purpose with this essay is to understand the relation between the three tuna-places Håtuna, Frötuna and Fornsigtuna. The conclusions drawn from the extensive study of these three places, are that they have been built in different ages and for different reasons. To progress in the study of the tuna-places, each and every one of them must be placed in its own context, and then be compared with other tuna-places. Håtuna was built around 200 AD and its original name was Tuna. It was a seat of power of a local aristocratic family. Frötuna originated from around 200-500 AD and functioned much like Håtuna but in a more sacred context. Fornsigtuna was build in opposition to Birka around 750 AD, and served as a kings hall, beloning to the svear, probably one branch of the Ynglinga kings. Omslagsbild: The Viking Farm http://www.historiska.se/template/RelatedImagePopup.aspx?parent=21282&image=21286 2 1. Inledning 1.1 Det intressanta ämnet tunagårdar och hur man ska tolka dem Tunaorter. De är många och besvärliga, och det har genom åren utvecklats en uppsjö teorier om tunaorternas betydelser, funktioner och härkomst. Själva namnet tuna har sedan länge varit mål för debatt; vad betydde ordet? Var kom det ifrån? Varför fick vissa gårdar heta Tuna? Problematiken är som sagt mer eller mindre omfattande och forskarna har hållt med och mot varandra om vartannat när tunaorterna kommit på tal. Men, senare tids forskning har kastat nytt ljus i spörsmålet Tuna, där såväl procesuella som post-procesuella tolkningsformer kommit väl till pass. Resultatet har blivit att man helt enkelt inte kan sammanfatta tuna- namnen som ett och samma fenomen. Tunaorter uppstår under skilda tider från den yngre romerska järnåldern till den tidiga medeltiden, och av olika anledningar. Ordet tun betyder hägnad, stängsel, och även inhägnat jordstycke och gårdsplan (Fernstål 2004:52-54, Svenska Akademiens ordlista 1998:955, Pamp 1967:20, Holmberg 1969:244-247, Calissendorff 1986:51) men sedan har ordet fått förledsnamn, som haft sakrala eller områdesbeskrivande betydelser, exempelvis: Tortuna, Altuna, Frötuna, Håtuna och Sigtuna. Lotta Fernstål har i sin doktorsavhandling (2004) behandlat namnet Tuna på ett föredömligt sätt och sammanställt många olika forskares resultat i sitt andra kapitel, varför jag hänvisar till hennes avhandling som god läsning för den tuna-intresserade, om denne inte är mättad efter att ha betat av denna uppsats. Men visst är tunaorterna ett fantastiskt ämne att skriva om? Man kan få reda på mycket genom att studera tunaorterna om man sätter in dem i ett större sammanhang, i deras samtid. Man kan få en glimt av människors tankevärld, deras liv, deras kultur i en tid som vi kallar förhistorisk. Jag tror de flesta studenter vid arkeologiska institutioner runtom i åtminstone västvärlden har fått höra och förstå Ian Hodders boktitel "Reading the Past", som just betyder att man genom lämningar från förr, i relation till andra lämningar av samma sort eller från samma tid, kan "läsa" mänsklig kultur som en bok. En stensträng i Östergötland från folkvandringstiden ute i skogen kan väl inte tyckas särskilt intressant förrän man inser att det mesta som byggdes i materialet sten under folkvandringstiden var laddat med rituell symbolik, och att stensträngarna spelade en inte så liten roll i deras liv, som gränsen mellan in/utägor, att man innanför var skyddad och utanför var utlämnad till utmarkerna, liksom asamytologins Midgård i förhållande till Utgård (Cassel 1998:128,151). På samma sätt kan man läsa tunaorter, vars namn finns kvar än idag, vilket i sig är ett tecken på platsernas stora betydelse under de tider de använts. Man kan som tidigare nämnts inte sammanfatta alla tunaorter eller ens komma i närheten av generella slutsatser som fångar samtliga -tuna. För att dra en slutsats om en tunaort måste man både jämföra med andra tunaorter och titta runt i ortens närområde efter andra lämningar och terrängen i sig. Vad jag menar är att varje enskild tunagård har sin egen historia och betydelse, men att de samtidigt avspeglar det samhälle de skapades i, och därför har många likheter med andra tunagårdar som byggts under samma tidsperiod, och är olika tunagårdar som skapats tidigare eller senare. 3 Jag har länge varit intresserad av järnåldern, då främst svensk från vendel- till vikingatid i Mälardalen. På senare tid har jag insett att det mesta av denna kultur är en påbyggnad av en äldre kultur från folkvandringstiden, där införandet av asamytologin torde ha ägt rum, varför jag vidgat mina vyer längre bak i tiden. Och det är även då tuna-namnen börjar användas. Jag har utifrån tidigare studier av Fornsigtuna, i samarbete med min handledare Anders Carlsson, bestämt mig för att skriva om de närliggande Frötuna, Håtuna, och även Fornsigtuna i denna uppsats. 1.2 Målsättningen och frågorna Mitt forskningsmål är att förstå de tre tunagårdarnas relationer till varandra och det omgivande samhället, med särskild vikt på Håtuna och Frötuna. Tidigare forskning har kommit fram till att Frötuna torde ha uppstått först under medeltiden, och att Håtuna är från folkvandringstiden, medan Fornsigtuna anlades under sen vendeltid (Persson, M 1997). Min hypotes är istället att Håtuna är den äldsta tunagården och är från yngre romersk järnålder, att Frötuna anläggs under folkvandringstiden och att Fornsigtuna mycket riktigt byggdes under slutet av vendeltiden men snarare är en anomali bland tunaorterna än en normalitet. För att lyckas med detta måste jag använda mig av senaste tidens forskning på området järnålder i Svealand, och även äldre alster, för att förstå de olika tidsperiodernas relation till varandra; vilka skeenden som gav upphov till den nästkommande åldern, och hur människornas tankevärld och politik ändrade sig över spektrat 200-800 e.Kr. Mitt första kapitel handlar därför inte om de tre orterna Frötuna, Håtuna och Fornsigtuna utan om de två perioderna yngre romersk järnålder/folkvandringstid och vendeltid i stora drag. Där kommer svealandsfolkets kultur och idévärld förklaras, och hur den ändrade sig mellan de olika perioderna, och att man kan se detta genom att "läsa" de lämningar som finns från varje period. Utifrån detta går jag vidare och berättar om tunagårdarna i förhoppning om att läsarna fått tillräckligt med förståelse för svealandsbornas kultur och förändringar under järnålder från år 200 och framåt, att de med enkelhet kan ta till sig och förstå de tre gårdarnas roll i samhället, och även förstå varför jag daterar gårdarna som jag gör. Min slutsats blir förhoppningsvis när jag avslutat arbetet det rätta svaret på frågorna: När och varför anläggs Håtuna? När och varför anläggs Frötuna? När och varför anläggs Fornsigtuna? Mitt stora mål med uppsatsen är att jag efter avslutat arbete ska ha en fördjupad kunskap om järnåldern i Svealand, och förstå varför