Sockenstrunt Men Resonemangen Var Bara Teoretiska

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Sockenstrunt Men Resonemangen Var Bara Teoretiska OCKENSTRUNT FRÖSUNDA HEMBYGDSFÖRENINGS KVARTALSTIDSKRIFT Årgång 12 Nr 11990 Tre kungar slogs i Frösunda! N är nu kung Olav och kung Anund sporde, att Knut kommit västanfrån och att han hade en fruktansvärd här• Historien styrka, så seglade de österut kring Skåne och böljade härja och bränna häradena där, och sedan sökte de sig vidare östpå mot sveakungens välde. om historien Men så snart landets folk hörde att kung Knut kommit östanpå, gick ingen där kungarna till handa. Därom talar Sighvat skald: Någon gång på 1950-talet läste professor Bo Gråslund berättelserna om slaget vid Helge å i Skåne och slogs av att de inte hängde ihop Dådmätta drottar geografiskt. Danmark vann ej Trettio år senare började han studera de här, fast härfärden gamla berättelserna igen. Han kom då till slutsatsen att slaget inte kan ha stått i Skåne, hurtigt gjordes; utan snarare i Uppland, i Frösunda närmare då höjde daners bestämt. Skålen till det framgår av hans arti­ dråpare rop och kel i detta nummer av Sockenstrunt Men resonemangen var bara teoretiska. härdån i Skåne. - Han visste var slaget borde ha ägt rum, men ... högst är bland förstar. hade inte hittat några direkta belägg på plat­ sen. Främst borde det finnas spår efter den Kungarna styrde österut längsmed landet och lade till där damm som spelar en viktig roll i berättelsen. det heter Helge å, och där uppehöll de sig en tid. Då Samtidigt hade traktens vanligaste dikes­ sporde de att kung Knut med sin här for österut efter dem. gråvare Gunnar Skoglöv hittat underliga sten­ De lade då råd och beslöt att Olav med en del av sitt fok mångder runt Holmbroån mellan Fågelsunda gick upp i land och över skogarna till den sjö ur vilken och Skarpsundby. Han tolkade det som något Helge å rinner, och iåmynningen där byggde de en for­ slag av damm- men vem skulle ha byggt en dämning av virke och torv och dämde på så vis upp vatt­ damm där? net, och så grävde de djupa diken och forde i dem flera Så hände sig att Bo Gräslund höll ett bäcklopp samman och det vart vida översvämningar, medan historiskt föredrag och nämnde/ bl a det stora de fällde en mängd stora träd ner över åloppet. slaget vid Helge å, nu överflyttat till Uppland. Han hade en historia men han saknade en De höll på med detta arbete i flera dagar och det var damm. kung Olav som hade ledningen av hela denna del av planen, l publiken satt Gunnar Skoglöv och hade medan kung Anund hade befålet över flottan. Konung Knut hittat en damm, men saknade historien! sporde om kungarnasfårdoch all den skada de gjort i hans Så slöts ytterligare en länk i indiciekedjan rike och styrde dem till mötes där de låg i Helge å. Han runt slaget vid Helge å - Frösundas kanske hade en väldig skeppsstyrka, dubbelt så stor som de båda märkligaste historiska händelse. andras tillsammans. Så säger Sighvat: Detta nummer av Sockenstrunt handlar helt om slaget ur olika perspektiv. Landstigen lät ej landsherrn av lutland lnnehlll: sida ut sig ätas; slikt alla älskat. Tre kungars slag vid den heliga ån 3 skölddaner skylde skärmarn, som ffärmat Slaget stod i Frösundal 5 hären från härrån. - Danska spår i Uppland 14 ... högst är bland förstar. _Det var en dag på kvällen som kung Anunds spejare såg konung Knut komma seglande, och då hade han inte långt dit. Kung Anund lät då blåsa härblåst Männen rev tälten och iforde sig härkläder, rodde ut ur hamnen österut fram­ fOr kusten, lade samman skeppen, surrade dem stäv vid Omslagsbilden fr5restä/ler HolmbroAn mellan stäv och redde sig till strid. Kung Anund lät spejarna rappt FAge/sunda och Skarpsundby en dag pA ila i land. De lopp till kung O lavs möte och sade till honom sensommaren k 1026 dA kung Anund vad som hände. hade IAtit dAmma upp vattnet för att lAnga Då lät kung Olav bryta ner fördämningen och lät ån återta sin gamla kurs, och själv gav han sig om natten ner danske Knut i en fälla. till sina skepp. Kung Knut kom utanför hamnen och fick Teckning av Berndt-Rune då se kungarnas flotta ligga där klar till drabbning. Jiiverbrant. 2 i§IOCKENSTRUNT 1-90 Tre kungars slag vid den heliga ån När sommaren ändades år 1026 möttes de tre nordiska konungarna Knut, Olav och Anund till kamp. List stod mot styrka, skepp gick under och kämpars liv ändades l det forsande vattnet. Snorre Sturlausson satt på Island 200 år senare och skrev ned l sin Helmskringla vad som timat. Av Snorre Sturlasson Det syntes honom något sent på dagen att lägga till strid så att hela hans styrka kunde gripa in, ty hans flotta Bilden är hämtad ur Olaus Magnus Historia om tarvade stor plats på sjön att segla. Det var långt mellan de nordiska folken, som kom ut i Rom !Jr 1555. det först och det sista av hans skepp, likaså mellan det som Den illustrerar ett kapitel som handlar om slaget for ytterst och det som var närmast land. Vinden var ringa. vid Helge !J, men händelseförloppet awiker Men när kung Knut såg att svear och norrmän utrymt starkt fr!Jn Snorres berättelse. hamnen, lade lian själv in där med de skepp där fick rum, medan huvudparten av flottan låg ute på havet. På mor­ gonen när det var tämligen ljust, var en stor del av hans folk uppe i land, några i rådplägning, andra stadda i skäm• kring det. Men emedan skeppet hade bord så höga som en tan. De märket ingenting förrän vattnet började vräka emot - borg och en stark och synnerligen utvald elitbesättning, dem i stritt forsfall, och med vattnet följde stora stockar väpnad på yppersta sätt, så var det inte lätt att anfalla som drev mot deras skepp. detta skepp. Det dröjde heller inte länge förrän Ulv jarl Skeppen skadades för dem och vattnet översvämma• lade till med allt sitt folk, och då började striden. Snart de alla ängarna. Det folk drunknade som var i land och drog sig också kung Knuts här dit från alla håll. många av dem som var på skeppen, och alla som kunde Då såg kungarna Olav och Anund att de för gången det högg av sina trossar och löste ut sig, så att skeppen vunnit såpass stor seger som dem forunnat var, lät ro skeppen drev mycket vart för sig. Den stora drake som kungen baklänges, löste sig bort från kung Knuts härstyrka ·och själv förde drev redlöst utför strömmen. Det var inte lätt upplöste flottan. Men emedan detta angrepp inte gått den att få den vänd med årorna, så den kom rakt ut mot kung väg kung Knut tänkt sig, hade skeppen inte styrt fram som Anunds och hans bundsförvants flotta. meningen var, och det blev ingenting av med att ro efter När de kände igen skeppet, lade de sig på alla håll ~anh • l§jOCKENSTRUNT 1-90 3 Slaget stod ( l i Frösunda ... -= -:::·::: -:. ..-- - - -~- -- -- - - ~ - - - ~- -·· · - -- -- -=··-·:.._ --- ·-· Slaget vid Helge å mellan de tre nordiska kungarna år 1026 är känt från flera mer eller mindre samtida källor. Utifrån dem har man ansett au slaget ägt rum l Skåne. 1 så fall stämmer dock berättelsernas Innehåll och konsekvens dåligt. Om slaget l stället skulle ägt rum l Frösunda blir allting mycket rimligare, menar professor Bo Gräslund l denna artikel. Av Bo Gräslund I klartext, vid namn, omnämns slaget endast i två källor av mer ursprunglig natur. Den ena är den isländske skalden Ottar svartes Knutsdrtipa, troligen från 1026. Händelserna kring det s k slaget vid Helgeå år 1026 hör Oriar var hirdskald hos sveakungen Olof Skötkonung åren till de mest omdebatterade i äldre nordisk historieforsk­ närmast före dennes död ca 1022, därefter under några år ning. Här tar vi upp den utifrån ett vidgat källperspektiv, hos Olav Haraidsson av Norge. Den andra källan är den där de litterära källoma vägs mot andra och oberoende anglosaxiska krönikan. källgrupper såsom mynt, ortnam och geografisk-topogra­ Indirekta anspelningar på slaget har man ansett sig fiska förhållanden. finna i ytterligare några samtida källor. Var slaget vid den ''heliga ån" stod är en fråga som faktiskt aldrig på allvar har ställts. Är det verkligen så Sliiktfejd självklart att slaget utspelades i Skåne? Huvudaktörerna i slaget var de tre nordiska konungarna, Knut den mäktige eller store av Danmark och England, skriftliga källor Olav Haraldsson, även kallad Olav den helige, av Norge Den isländska sagatraditionen har förmedlat uppgifter om och Anund Jacob av Sverige. De synes alla vara befryn­ slaget vid Helgeå i flera verk, och det nämns även i dansk dade. Knut ska ha varit halvfarbror till Anund och dennes och engelsk återberättande tradition. syster Astrid, som i sin tur var Olavs hustru. Olav och · Källor av denna art måste bedömas med stor försik• Anund var således svågrar. Anund kan vid denna tid ha tighet. Redan år 1910 konstaterade Lauritz Weibull i varit 17-18 år. Knut den stores skånska krig, att den prosaiska traditio­ De samtida källoma motsäger inte huvuddragen i nens skildring av slaget, inte minst Snorres litterärt mä• Snorres skildring av fientlighetemas upprinnelse och in­ sterliga berättelse, ur bl a lokaltopografisk synvinkel är så ledning. Efter sin farfar och far, Harald Gormsson och motsägelsefull och orimlig, att den måste bedömas som en Sven Tveskägg, gjorde Knut anspråk på Norge som sitt fri litterär produkt, oanvändbar för en vetenskaplig rekon­ arvland. Han lät, troligen 1025, framföra krav att Olav struktion av händelseförloppet. Sedan dess har all seriös skulle underkasta sig Knut såsom hans länderman. Olav diskussion i ämnet inriktats på de få samtida källorna. nekade. Knut startade då krigrustningar i England. Olav 4 l§loCKENSTRUNT 1-90 vände sig emellertid till svågern Anund menat att Knuts sigtunamynt inte är "äkta".
Recommended publications
  • Frötuna, Håtuna Och Fornsigtuna En Uppsats Om Tre Tunagårdar I Uppland Och Deras Betydelser Mellan 200-1000 E.Kr
    Frötuna, Håtuna och Fornsigtuna En uppsats om tre tunagårdar i Uppland och deras betydelser mellan 200-1000 e.Kr. Kandidatuppsats i Arkeologi Stockholms universitet HT 2011 Tom Oden Ahlqvist Handledare: Anders Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning............................................................................................3 1.1 Det intressanta ämnet tunagårdar och hur man ska tolka dem.....................................3 1.2 Målsättningen och frågorna...............................................................................................4 2. Tankesätt och kult i Svealand från ca 200-800 e.Kr.........................5 2.1 Yngre romersk järnålder och folkvandringstid: Följets och asgårdsmytologins tid....5 2.1.1 Inägor och utägor, stenens bindande krafter......................................................................8 2.1.2 Tunet - området omgärdat av gårdens hus där följen välkomnades...................................9 2.1.3 Gårdar och platser ges gudanamn. Om Oden och varför inget tun fick bära hans namn 11 2.2 Vendeltid: Aristokratins makt tilltar, Ynglingaätten uppstår......................................13 2.2.1 Tunagården - Makthavarens säte i bygden.......................................................................15 3. De tre tunagårdarna Håtuna, Frötuna och Fornsigtuna...................18 3.1 Håtuna: håbornas huvudgård med åldrig härkomst.....................................................19 3.1.1 Namnet Håtuna................................................................................................................20
    [Show full text]
  • Stenciler Innehållsförteckning Till P-Pärmarna P01-P34 Anteckningar Vid Lokalhistoriska Studier
    Fakta – Excerpter - Stenciler Innehållsförteckning till P-pärmarna p01-p34 Anteckningar vid lokalhistoriska studier Pappersupplaga Digital användning ”Register över registrerat material” med enkel typ av sökfunktion Klicka på önskad pärm / sida p01 1 p18 29 p02 2 p19 30 p03 4 p20 31 p4 6 p21 32 p5 8 p22 34 p6 10 p23 35 p7 12 p24 37 p8 14 p25 38 p9 16 p26 39 p10 17 p27 42 p11 19 p28 44 p12 21 p29 46 p13 22 p30 48 p14 25 p31 51 p15 26 p32 52 (p16) p33 55 p17 27 p34 56 Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut 2009 Utskrift 2009-07-19 Sida 1 REGISTER - HEMBYGDSSAMLINGEN Författare Sökord: pOl Fält: plac; Index: auktor Pärm pOl Ingångsval: S 09-07-17 # 1 ---> # 4079 Antal #: 9 Fil: hm.dbf Form: hmregFK.frg Nr Författare Titel och text Ant Typ G- P- Placering Fil/m.m. 4761 Björkö-karta 1826 björkö-karta 1826 karta pOl 3808 Bro elektriska dis Bro elektriska förening 1916-18 prot pOl Protokollen erhållna av Gert Stertman år 2000. Renskrivna av Gudrun Sanden 43 19 Hadorph, Johan Förteckning på gambIa Konungsgårdarne oc ant stenc pOl Hadorph 16 Originalkopia från KB 2004-02-27 jämte scannade kopior både punktgrafik och gråskala Hadorph 1680 / grey. gif 3954 Hegardt/Stjernswär Torsätra-Nordiska museet 1968 rapport pOl Kan för stunden inte komma ihåg av vem jag fått materialet. Det kom tillsammans med två planskisser över torpet Lugnet under Lennartsnäs. 4302 Hulten,Kim Draget kartor karta pOl Kim Hulten, Bygg­ och miljöchef, Håbo kommun, [email protected] skickade efter mitt föredrag om Draget i nämnden dec 2003, ett antal flygbilder i papper A3, AO och OH.
    [Show full text]
  • Geschichte Neuerwerbungsliste 3.Quartal 2000
    Geschichte Neuerwerbungsliste 3.Quartal 2000 Theorie und Geschichte der Geschichtsschreibung ................................................................................................. 2 Historische Hilfswissenschaften.............................................................................................................................. 5 Ur- und Frühgeschichte, Mittelalterarchäologie.................................................................................................... 11 Allgemeine Weltgeschichte, Geschichte der Entdeckungen, Geschichte der Weltkriege ..................................... 21 Alte Geschichte ..................................................................................................................................................... 38 Europäische Geschichte in Mittelalter und Neuzeit .............................................................................................. 40 Deutsche Geschichte ............................................................................................................................................. 46 Geschichte der deutschen Länder und Städte ........................................................................................................ 60 Geschichte der Schweiz, Österreichs, Unganrs, Tschechiens und der Slowakei................................................... 70 Geschichte Skandinaviens ..................................................................................................................................... 74 Geschichte
    [Show full text]
  • A Viking-Age Settlement in the Hinterland of Hedeby Tobias Schade
    L. Holmquist, S. Kalmring & C. Hedenstierna-Jonson (eds.), New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17-20th 2013. Theses and Papers in Archaeology B THESES AND PAPERS IN ARCHAEOLOGY B New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17–20th 2013 Lena Holmquist, Sven Kalmring & Charlotte Hedenstierna-Jonson (eds.) Contents Introduction Sigtuna: royal site and Christian town and the Lena Holmquist, Sven Kalmring & regional perspective, c. 980-1100 Charlotte Hedenstierna-Jonson.....................................4 Sten Tesch................................................................107 Sigtuna and excavations at the Urmakaren Early northern towns as special economic and Trädgårdsmästaren sites zones Jonas Ros.................................................................133 Sven Kalmring............................................................7 No Kingdom without a town. Anund Olofs- Spaces and places of the urban settlement of son’s policy for national independence and its Birka materiality Charlotte Hedenstierna-Jonson...................................16 Rune Edberg............................................................145 Birka’s defence works and harbour - linking The Schleswig waterfront - a place of major one recently ended and one newly begun significance for the emergence of the town? research project Felix Rösch..........................................................153
    [Show full text]
  • A Medieval Town. a Spatial Study of the Trading Centre and Episcopal Seat of Bergen, C
    A Medieval Town. A spatial study of the Trading Centre and Episcopal Seat of Bergen, c. 1050-1250. Stine Arctander Kristensen Master thesis in Archaeology Spring 2014 Cover illustration: Cutting from a map of the town of Bergen from 1864. Historiske kart - Kartverket, October 2012 http://statkart.no/Kart/Historiske-kart/. ii Contents List of figures ............................................................................................................................ v Abstract .................................................................................................................................... vi Preface ..................................................................................................................................... vii 1. Introduction .......................................................................................................................... 1 1.1 Aims and the structure of the thesis ..................................................................................... 2 1.2 What is a town? .................................................................................................................... 3 1.3 Geographical setting ............................................................................................................. 6 2. Previous research ................................................................................................................. 7 3. Theories and methods .........................................................................................................
    [Show full text]
  • Sigtunanamnets Arkeologi
    Sigtunanamnets arkeologi Rune Edberg The Archaeology of the place-name Sigtuna. The Iron Age site of Fornsigtuna (”Ancient Sigtuna”) in Håtuna parish, Uppland, was surveyed and mapped in the 1980s. A number of large houses, built on artificial terraces, were identified and subsequently partly excava- ted, interpreted as a royal manor. Other constructions on the site were also examined. A flat-topped barrow, c. 26 m i diameter and 3 m high, was initially thought to be a grave but was later interpreted as a thing-barrow. A nearby 9 x 9 m stone square was interpreted as a foundation for a house on sills, probably a store-house. In Snorri’s Heimskringla and Edda, Fornsigtuna is stated as the place where Odin settled after arriving in Sweden and where he set up a temple and sacrified according to the customs of the Æsir. In this paper it is suggested that the flat barrow and house-foundation on sills in fact may be this very spot,the manor’s sacred area. The house maybe interpreted as an Odin’s temple rather than a store-house. Sig- is a known by-name of Odin and tuna in the Mälaren area most probably originally denoted sacred enclosures (the place-name was shifted to the nearby new town Sigtuna, when it was founded c. AD 980). The proposed re-interpretation is tentative, mainly based on comparisons with recently identified cult sites elsewhere in Scandinavia. Åren 1984–1988 genomföres arkeo- partiellt utgrävda konstruktioner var logiska forskningsundersökningar på fornlämningarna Håtuna 39 och 50 det stora boplatsområdet från järn- och det är dessa som är anledningen åldern vid herrgården Signhildsberg till att detta inlägg skrivs.1 (Figur 1.) i Håtuna socken, Uppland.
    [Show full text]
  • Akademiska Interiörer
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 119 Editor: Ulf Göranson Akademiska interiörer Carl Frängsmyr 2021 © AUU och Carl Frängsmyr 2021 Skyddsomslaget pryds av Uppsalakonstnären Carl Herman Wetterwiks målning av Västra Ågatan sedd från hamnen från 1935. Privat ägo. Fotograf: Mikael Wallerstedt. Utformning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Huvudtexten satt med Berling Antikva Tr yck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-513-1082-4 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426423 Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 7 En skandinavisk expedition till Uppsala 1843 ........................................................ 17 Professorn med det arga sinnet ..................................................................................... 39 Indien i Uppsala ................................................................................................................... 97 Experimentalfysiker och spektralanalytiker ......................................................... 123 Skandalstudenten som blev språkprofessor .......................................................... 147 Från Vega till Grand Hôtel ............................................................................................ 177 Professorsämbetet
    [Show full text]
  • AUKTIONSNUMMER Sigtunasensation Sid 172
    396 AUKTIONSNUMMER sigtunasensation sid 172 Medalj över Pasch sid 174 Salmsons varuprov sid 175 Utställningspolletter 1866 sid 176 Två storauktioner sid 177 Internationella myntauktioner Christie's 8 King Streer, Sr. James's London SWlY 6QT Tel: (441) 839 9060 Christie's Chrisric's Christic's Christic's 502 Park Avenue Sn1regaran 26 Dronningens Tvac rgade 10 Hiddcrvolds gr. lOB New York, NY 10022 11436 Stockholm 1302 Cop c nh ~ gcn K Oslo 2 Tel: (212) 546 1056 Tel: (08) 662013 1 Tcl: (451) 32 70 75 Tel: (472) 441242 SVERIGES MYNTHANDLAREs FÖRENING är en sedan 1973 etablerad sammanslutning av mynthandlare. hitintills 28 företag i 14 olika städer i landet. Föreningen är ensam i sitt slag i Sverige. Samtliga är med­ lemmar i Svenska Numismatiska Föreningen och har skrivit under uppropet mot myntförfalskningar. - Genom samarbete med de övriga medlemmarna vill varje mynthandlare förbättra och utöka sina tjänster. De nuvarande medlemmarna är: Monetarlum Kurt Hallström Peo Mynt & Presenter AB B. Ahlström Mynthandel AB Box 21047. 200 21 Malmö Orolln•nggalan 19 Box 16245 K~ngsga 1an 28. Box 7662 fel 040·93 19 53 103 45 s:ocktl(llm, 1el 08· 21 12 10 103 94 Siockholm. !el 08 · 14 02 20 Mynt & Medaljer HB Sellns Mynthandel AB Amneklevs Mynthandel Svea.,;lgen 96, Bo< 19507 RegoMgsgal811 6 I I I 53 SlocktlOim ICI 08· 11 5081 Skolgatan 20. f>02 25 Norrkop.ng 10,1 32 Slockholm, l el 08 · 34 34 23 lel 0 11· 10 29 50 Skövde Samlarforum Mynt & Metallbörsen l Sthlm AB Oox 259 Antikboden HB Norrmalms1org l, 4 lt, 111 46 SIOCkh()(m Kyrkogalan 541 26 Skövde.lel 0500 t23 75 2 lel 08·20 55 0 1 222 22 Lund Gollerl Specie AB Antiköron Mynthuset Srorgalan 19.
    [Show full text]
  • Centralantikvariatet KATALOG 78 • NORDISK ARKEOLOGI OCH NUMISMATIK UR BRITA & MATS P
    centralantikvariatet KATALOG 78 • NORDISK ARKEOLOGI OCH NUMISMATIK UR BRITA & MATS P. MALMERS BIBLIOTEK 1. AARIS-SØRENSEN, Kim. Knoglematerialet fra den 11,+ (blank),+ (2).+ 18,+ (2),+ 7,+ (3),+ 20,+ (2),+ 21,+ mellemneolitiske boplads ved Korsnäs, Grödinge sock- (3),+ 9 pp. Sewn as issued. (Theses and Papers in Osteo- en, Södermanland. En zoolgisk [sic!] gennemgang. Il- logy 2.) Dedication to Mats P. Malmer. 200:– lustrerad. Stockholm, Riksantikvarieämbetet, 1978. 4:o. Based on 6 different papers. 28 s. Klammerhäftad. (Riksantikvarieämbetet och Sta- tens historiska museer. Rapport 1978:8.) 90:– 10. AHRENDTS, Jürgen (Ed.) Bibliographie zur alt- 2. ABERCROMBY, John. A Study of the Bronze Age europäischen Religionsgeschichte. 2. Band 1965-1969. Pottery of Great Britain & Ireland and its Associated Eine interdisziplinäre Auswahl von Literatur zu den Grave-Goods. With 1611 Illustrations of Pottery, 155 Ex- Rand- und Nachfolgekulturen der Antike in Europa un- amples of Grave-Goods, and 10 Plates Showing Orna- ter besonderer Berücksichtigung der nichtchristlichen mentation. 1-2. Illustrated. Oxford, Clarendon Press, Religionen. Bearbeitet von Jürgen Ahrendts. Berlin and 1912. Folio. 163,+ (1) pp.+ plates I-LXI; 128 pp.+ plates New York, Walter De Gruyter, 1974. 4to. XXVI,+ 591,+ (1) LXII-CX. The plates XVII-XX numbered by hand. Publ. pp. Publ. cloth. (Arbeiten zur Frühmittelalterforschung. cloth with slightly faded gilt spines. Two volumes. Ow- Schriftenreihe des Instituts für Frühmittelalterforschung ner’s signatures of Mats P. Malmer, his underlinings and der Universität Münster. 5.) Owner’s signature of Mats P. notes. 2500:– Malmer. 300:– 3. ADAMSEN, Christian & EBBESEN, Klaus (red.) 11. AILIO, Julius. Die steinzeitlichen Wohnplatzfunde Stridsøksetid i Sydskandinavien. Beretning fra et sym- in Finland.
    [Show full text]
  • A-Forns1-Fornsigtuna
    Anteckningar från databasen \a-filer\a-forns1.dbf (utskrift 90-11-10) Konvertering genom AmiPro: dbase: fälten pers fakt tidort text; Spara som RTF-fil Öppna RTF-filen i Word; ersätt Tabbar med två mellanslag. Inför manuellt radslut före brödtexten; spara som .doc-fil Fornsigtuna - Övrigt ------------- Hallström - Janse polemik Hallströma bevis, Det hedniska Sigtuna UFT 22-24 sid 9. Efter en säsongs grävning (avbruten på grund av kyla) anser sig Hallström inte kunna stödja Friesen, Janse: SIGTUNA VAR HEDNISKT från början. Gravarna dateras till 900-talet senare hälft/1000-ta "äldsta Sigtuna som uteslutande hedniskt, varvid dock gravfälten tillvidare utgöra MITT ENDA BEVIS". OBS. RUBRIKEN är tendentiös. ego: han hade framgång - jfr Douglas 1978 Tilesundsbron Upplands-lagen broar på gräns UFT 22-24 Upplands-lagen nämner 4 broar som skall underhållas av flera härader: Stockholms bro, Örsunds bro, Östens bro, Pileaesundz bro. Broholmen, Aschanéus bro, låg INOM häradet. Han säger också att den skulle underhållas av Håbo härad. Hornberg Haborgs fjärd De två vattnen på var sin sida om Sigtuna kallas enligt Hornberg för Garnsviken och HABORGS FJÄRD. Namnformen Sjötuna tingsplats Fornsigtuna Sigtuna, Saetuna med flera liknande namn betyder SJÖTUNA "anledning tro att ting hållits vid Signhildsberg, liksom vid Eneby backe = Tingsbacken, inte långt från Aska kvarn. Oden Önsta(d) Fornsigtuna Fornsigtuna Oden kom till Norden ca 100 f.Kr. Templet = avgudahuset vid Signhildsberg skulle 'vara äldre än det som Yngve Frey - den tredje efter Odin, lät uppföra vid gamla Uppsala. Hornborg nämner att byggnadslämningar syns vid Fornsigtuna Håtuna slott Sigtunas förstäder Fornsigtuna Enligt Hornberg skulle Sigtuna ha sträckt sig ända till Håtuna slott, som egentligen varit kungsgården i staden.
    [Show full text]
  • ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter Rörande Uppsala Universitet B
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet B. INBJUDNINGAR, 191 Omslagsbild: Uppsala från söder i början på 1840-talet. Akvarell av Carolina Sjöman (1812–71) efter oljemålning från 1820-talet av akademi- ritmästaren Olof Eric Roselius (1778–1831). Carolina Sjöman var bosatt i Åbo och utförde sin akvarell under ett tillfälligt besök hos Israel Hwasser i Uppsala. Uppsala universitetsbibliotek. Redaktör: Per Ström Uppsatsredaktör: Carl Frängsmyr Redaktion: Carl Frängsmyr, Mica Håll och Jakob Piehl Fotografier av professorer och pristagare: Mikael Wallerstedt samt Camilla Thulin (s. 136), Tobias Wrigstad (s. 153) och Johan Wahlgren (s. 160) Produktion: Grafisk service, Uppsala universitet ISSN 0566-3091 ISBN 978-91-513-0745-9 Tr yck: DanagårdLiTHO AB, Ödeshög 2019 Kontakt med redaktionen Förfrågningar kring distribution och abonnemang till exempel rörande levererad upplagas storlek eller önskemål om erhållande av seriens skrifter, riktas till redaktionen under följande epostadress: [email protected] Nya professorer 2019 Inbjudan till den offentliga högtidlighet vid vilken professorer kommer att installeras Professorsinstallation vid Uppsala universitet 2019 Östgötagräl och Uppsalakäppar. Interiörer från J.C. Lindblads tid vid Uppsala universitet Av Carl Frängsmyr 9 Rektors inbjudan 77 Program 79 Professorernas installationsföreläsningar 2019 81 Medicinska fakulteten Cecilia Ekéus 87, Tove Fall 88, Arja Harila-Saari 89, Taija Mäkinen 92, Ulrika Winblad 93 Farmaceutiska fakulteten Mikael Hedeland 97 Historisk-filosofiska
    [Show full text]
  • Heimskringla I
    SNORRI STURLUSON HEIMSKRINGLA VOLUME I The printing of this book is made possible by a gift to the University of Cambridge in memory of Dorothea Coke, Skjæret, 1951 Snorri SturluSon HEiMSKRINGlA VOLUME i tHE BEGINNINGS TO ÓlÁFr TRYGGVASON translated by AliSon FinlAY and AntHonY FAulKES ViKinG SoCiEtY For NORTHErn rESEArCH uniVErSitY CollEGE lonDon 2011 © VIKING SOCIETY 2011 ISBN: 978-0-903521-86-4 The cover illustration is of the ‘Isidorean’ mappamundi (11th century), of unknown origin, diameter 26 cm, in Bayerische Staatsbibliotek, Munich, Clm 10058, f. 154v. It is printed here by permission of Bayerische Staatsbibliothek. East is at the top, Asia fills the top half, Europe is in the bottom left hand quadrant, Africa in the bottom right hand quadrant. The earliest realisations of Isidore’s description of the world have the following schematic form: E ASIA MEDITERRANEUM N TANAIS NILUS S EVROPA AFRICA W Printed by Short Run Press Limited, Exeter CONTENTS INTRODUCTION ................................................................................ vii Authorship ...................................................................................... vii Sources ............................................................................................. ix Manuscripts ....................................................................................xiii Further Reading ............................................................................. xiv This Translation ............................................................................
    [Show full text]