Allan Ranius, Bibliotekarier Vid Linköpings Stiftsbibliotek
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 26 2005 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Petra Söderlund (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 75 26 Upp- sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word. Sista inläm- ningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är juni 2006 och för recensioner september 2006. Uppsatsförfattarna erhåller särtryck i pappersform samt ett digitalt underlag för särtryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil, lagrad på en diskett. Abstracts har språkgranskats av Sharon Rider. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfo- gande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet Pg: 5367–8. Svenska Litteratursällskapets hemsida kan nås via adressen www.littvet.uu.se. ISBN 9–87666–23–5 ISSN 0348–633 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2005 Övriga recensioner Allan Ranius, Nya strövtåg i Linköpings stiftsbib- katastrofbranden, och Bibliotekarier vid Linkö- liotek. Linköping (eget förlag) 997. pings stiftsbibliotek, som kom ut hösten 2004. Allan Ranius, Bibliotekarier vid Linköpings stifts- Ranius, som under ett kvartssekel förestod de bibliotek. Linköping (eget förlag) 2004. gamla samlingarna, ger sina läsare en inträngande belysning av en kulturinstitutions utveckling och Ett stiftsbibliotek har djupa rötter i det förgångna. förvandling under 700 år. Hans insiktsfulla och För domkyrkornas och domkapitlens behov ska- engagerade redogörelse för aktörer och händel- pades under medeltiden bibliotek med präntade ser gör tillsammans med de fylliga personregist- böcker och med ett växande bestånd av skrivel- ren de båda böckerna till en värdefull vägledning ser och dokument av kyrklig och juridisk natur. för bok- och lärdomshistoriskt intresserade. Inte Därtill kom att stiftsbiblioteken hade att betjäna minst litteratursociologer och personhistoriker katedralskolorna. När dessa senare återuppstod har här mycket att hämta. som gymnasier blev den officiella benämningen Det är mödan värt att med Ranius som ciceron på de gamla bok- och brevsamlingarna gymnasie- göra sig förtrogen med detta humanistiska forsk- och stiftsbibliotek. ningsbibliotek som efter de stora universitetsbib- I Linköping hade domkapitlet under biskopens lioteken hävdar en plats bland de främsta i vårt ledning huvudmannaskapet för det anrika biblio- land. Medges skall att läsaren på en del ställen teket intill 926, då ett riksdagsbeslut förändrade finner framställningen förlora sig i småsaker, att dess status. Det fick nu beteckningen Stifts- och det personhistoriska intresset kan undanskymma landsbiblioteket i Linköping. Två år tidigare hade överblicken, att den nitiska källforskningen en och ett kommunalt stadsbibliotek inrättats. Ett namn- annan gång resulterar i utförliga citat även där en- byte gjordes 994 till Linköpings stadsbibliotek bart ett sakförhållande utgör poängen. Men även i och vid den senaste omorganisationen blev de denna minutiösa vaksamhet ligger förtjänster. För- gamla samlingarna under beteckningen ”Forsk- fattaren förmedlar generöst bok- och personhisto- ning” en av fem enheter. Stiftsbibliotekets histo- risk dokumentation, hans arkivstudier är omfat- ria så tecknad blir, om man så vill, historien om tande. I bibliografiska bilagor lyfts äldre och sen- en fortgående marginalisering i takt med biblio- tida lärdes verksamhet fram i ljuset och allt un- teksväsendets demokratisering. der strövtågens gång uppmärksammas en ansenlig Om Linköpings stiftsbiblioteks samlingar ge- mängd arbeten, större och mindre, som bygger på nom åren legat mer eller mindre obeaktade av en forskningar i stiftsbibliotekets samlingar. bredare allmänhet blev läget plötsligt ett annat i En bok som utlovar ”nya strövtåg” förutsät- september 996. Biblioteksbranden ställde de för- ter en föregångare. Denna är dåvarande stiftsbib- nämliga samlingarna bokstavligt talat i blixtbe- liotekarien och greven Carl Magnus Stenbocks lysning. Förstörelsen ovan markplanet blev i det 98 utgivna Strövtåg i Linköpings stiftsbibliotek. närmaste total. Men till stiftsbibliotekets maga- Som Stenbock så även Ranius, som i sin bok sam- sinerade dyrbarheter därunder nådde till all lycka manfört uppsatser som han tidigare publicerat inte hettan i sin fulla förödande styrka. Katastro- bland annat i dagspress. I en inledande essä be- fen, oerhörd i sig själv, blev därför inte fullständig. lyser han östgötska kunskapscentra under med- De kulturvärden som den gången med knapp nöd eltiden. Därefter följer en presentation av Linkö- undgick förstörelsen är omätbara. Den insikten pings förste boktryckare och sedan en lång svit skärps väsentligt vid läsningen av två biblioteks- porträtt av boksamlare, arkivbildare, donatorer historiska arbeten av Allan Ranius, Nya strövtåg i och andra som bidragit till bibliotekets växt och Linköpings stiftsbibliotek, utgiven 997, året efter växande rykte. 398 · Övriga recensioner Medeltiden var för Östergötland en storhets- Ranius tecknar i närbild en lång rad lärda ori- tid med enastående bildningshärdar. Bland klos- ginal och boksamlare som under seklernas lopp tren var Alvastra landets äldsta och Vadstena dess satt bestående spår i bibliotekets annaler. Jag väl- bildningshistoriskt sett förnämsta. Samtidigt var jer ur denna skara en enda, Christopher Henric linköpingsstiftet det efter ärkestiftet främsta i ri- Braad. Bland lärda östgötar i samtiden – han av- ket och dragkampen mellan mälardalen och öst- led 78 – uppvisar han det märkligaste levnadsö- götaslätten om var landets intellektuella centrum det. Som superkargör vid Ostindiska kompaniet skulle finnas pekade länge till Östergötlands för- kunde han efter fyra framgångsrika handelsresor del. Men så grundades Uppsala universitet och kvittera ut en ansenlig förmögenhet. Därefter slog reformationen krossade den medeltida bildnings- han sig ned på ett gods söder om Norrköping och traditionen med förödande konsekvenser. Vad- ägnade sina sista levnadsår procul negotiis åt lärda stenaklostret plundrades, biskop Hans Brask för- intressen som resulterade i Ostrogothia literata, en lorade kampen mot Gustav Vasa och den äldre i fem praktband bunden handskrift som Ranius vasatidens kulturella järnår begynte. Det skarpa betecknar som ”en av de förnämsta i biblioteket”. brottet mellan den katolska medeltiden och va- Braad har däri samlat personporträtt och doku- satidens trängre horisonter bestyrks e silentio i menterat lärd och vitter verksamhet inom linkö- stiftsbibliotekets bestånd. Inte en enda bok, fram- pingsstiftet från medeltiden till den egna samti- håller Ranius, finns kvar från den medeltida bok- den. Inalles omfattar detta arbete, en provinsiell samlingen. Det som inte förstördes skingrades motsvarighet till Johannes Schefferus Suecia lite- under senare perioder då allt papisteri betraktades rata, 38artiklar, en del av ansenligt omfång. som en styggelse. Trots detta finns åtskilliga rari- I Ranius 2004 utgivna Bibliotekarier vid Lin- teter från medeltiden i bibliotekets samlingar. De köpings stiftsbibliotek tecknas en biblioteksmiljö, är resultat av förvärv och donationer i senare tid. som mycket länge stod i skriande kontrast till Bland ej så få inkunabler utmärker sig Des Dodes samlingarnas dignitet. Under 700-talets första Dantz, ”dödsdansboken”, på plattyska och tryckt hälft var biblioteket hänvisat till ett av domkyr- i Lübeck 489. Linköpingsexemplaret är det ena kans kor. Fukten ansatte samlingarna och inga av allt som allt två kända exemplar av detta med provisorier hjälpte. 758 togs det nya domkyrko- träsnitt illustrerade tryck. tornet i bruk och biblioteket, nu utökat med den Det var under 700-talet som stiftsbibliote- stora benzeliussamlingen, placerades i tre rum en ket i Linköping växte till att bli ett av landets trappa upp i tornbyggnaden. Året därpå inrätta- mest betydande bibliotek. I dess utveckling spe- des en tjänst som avsåg skötseln av biblioteket. lade stiftsledningen en avgörande roll och stif- Arbetsplatsen, svårtillgänglig och under den kalla tets biskopar varpå samma gång både framstå- årstiden rent hälsovådlig, inbjöd inte de prästmän ende kyrkoledare och kulturpersonligheter. Ha- som ännu på 860-talet innehade bibliotekarie- quin Spegel, Erik Benzelius d. y., Uno von Troil sysslan till de krafttag som det ständigt växande och Jacob Lindblom slutade alla som ärkebisko- beståndet fordrade. Återkommande är klagomå- par. Efter Spegel finns i biblioteket både böcker len över oordningen. När Bernhard Henrik Pal- och handskrifter. Erik Benzelius, ryktbar för sin maer 838 riktade sin en gång riksbekanta bann- mångsidiga lärdom, hade en framgångsrik verk- stråle mot prelaterna i Kråkvinkel fick också bib- samhet bakom sig som bibliotekarie vid Uppsala lioteket sin släng av sleven. ”I Linköping gör bib- universitet. Men en huvudroll som riksdagspoli- liotekarien ingenting och amanuensen hjälper ho- tiker och därjämte sviktande krafter gav inte den nom”, löd hans giftiga kommentar. Fler uttalade boksynte biskopen möjlighet