Kongl. Maist:s landsfaderliga ömhet om sine trogne undersåtare, att icke vilja besvära dem med utgifter som öfverstiga deras förmåga. Wid riksda­ gens öpnande täcktes Kongl. Maist. i nåder underrätta oss om flerehanda vigtiga anstalter, dem Kongl. Maist. funnit sig föranlåten att taga till bevarande af rikets säkerhet, till bibehållande af dess heder och anseende, och till befordran af dess verkeliga nytta. Deribland förekommer förnämli­ gast den kostnad, som upgådt och vidare behöfves, att försätta försvars- värket och i synnerhet örlogsflottan i ett så ansenligt tillstånd som rikets säkerhet kräfver. Och som till vinnande af detta vigtiga ändamål, de gamle skatterne och vanlige räntorne visserligen ej lära förslå, och den bevillning vi år 1779 oss åtogo, enligt 12 § i samma års riksdagsbeslut, med denna riksdag uphört, så håfve vi, öfvertygade om nödvändigheten af en ny bevillning, lämpad efter statens behof, enhälligt öfverenskommit, att uti fyra års tid, att räkna ifrån början af nästkommande år 1787, åtaga oss lika bevillning med den, hvilcken nu i år utgår, dock med minskning af en procent på årliga bevillningssumman. Vid utöfningen af denna, den yppersta af alla i grundlagen oss förundte rättigheter, att beskatta oss sjelfve, hafva vi ej haft den afsigt att statsver­ kets tillgångar, genom den fast[st]älte8 minskningen, skulle försvagas, utan fastmera haft till ögnamärke att lemna den fattigare delen af de skattdra­ gande ett framtida hopp om lindring i utskylderne. Till yttermera visso, och att wi alt detta föreskrefna beslutit, förafskedat och beviljat, håfve vi samtelige riksens råd och ständer detta underskrifvit och beseglat, som skedde i Stockholm den 23 Junij, år efter vår frälsares Jesu Christi börd, det ettusendesjuhundrade och åttationdesjette.

Uno von Troil. Taleman. And. H. Forssenius. Carl Jesper Benzelius. L. Benzelstjerna. Jac. J. Haartman. Olof Celsius. J. Wingård. Herweghr. Er. Hesselgren. G. T. Liitkeman. Joh. Gust. Flodin. P. N ensén. Joel Jacob Petrejus. Pehr Groth. Pehr L. Arrhenius. Eric Jon. Almquist. Joh. Runbom. Petrus P. Hillberg. Daniel B. Ekerman. Carl. Gust. Ekmansson. Zach. Z. Juringius. Joseph Billgren. Er. Afzelius. Sach. Tidblom. Carl Gust. Barkman. Carl Wallin. Joh. Kempe. Joh. M. Fant. Pet. Brunnmark. Pehr Elof Strangh. Joh. Iverus. Olof Wallquist. Daniel Bexell. Jonas Aspelin. Jacob Gadolin. Johan Pihlman. Henric Wegelius. Salom. Henschen. Lars Ståhl. Hans Horster. P. Krogius. Sven Hjerthonn. Joh. Aurelius. Gust. Hackman. Th. Montelius. Herm. Schröderheim. C. G. Nordin. Er. Joh. Dillner. Ifr. Canutius.

8 Enl. köne. Prästeståndets svar till Kungl. May.t angående brännvinsbränningens frigivande.

(Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 22.)9

Protokollet s. 119.

Stormägtigste allernådigste konung.

Riksens ständer hafwa, såwäl uti Eder Kongl. Maijestäts nådiga yttran­ de angående soknebränneriers inrättande til mera förmån för almogen, än den de nuwarande kronobrännerier kunnat medföra, som uti Eder Kongl. Maijestäts nådiga swar på riksens ständers underdåniga anhållan om fri husbehofsbränning emot någon wiss årlig afgift till kronan, fått et nytt wedermäle af den nåd och ömhet, hwarmed Eder Kongl. Maijestät omfat­ tar sitt folk. Presteståndet har wäl funnit den af Eder Kongl. Maijestät föreslagne afgift utaf aderton tunnor guld eller trehundradetusende riksdalers specie årligen för fri husbehofsbränning, wida förmånligare för landet än krono- bränneriernes bibehållande, men som Eder Kongl. Maijestät äskat, at denna ersättning, för den minskning i statens inkomster, Eder Kongl. Maijestät genom kronobränneriernes indragande skulle widkännas, måtte nu och för framtiden ständigt utgå, dock endast til hälften sådane år, då för infallande misswäxt Eder Kongl. Maijestät skulle finna nödigt at bränwins- bränningen inställa, och Eder Kongl. Maijestät deijämte häruppå i nåder fordrat ständernes ja eller nej, så at ståndet icke warit tillåtit någon jämk­ ning rörande tiden föreslå, så har ståndet för sin del icke trott sig kunna belägga sine efterkommande med utgörande af en sådan ständig skatt, och får derföre den nåden härigenom aflägga detta sitt underdåniga yttrande. Härjämte torde dock Eder Kongl. Maijestät i nåder tillåta presteståndet framföra sin underdåniga önskan, at Eder Kongl. Maijestät måtte täckas, med bibehållande af den föreslagne summan, utsätta tiden för dess erläg­ gande til åtta år, hwarefter Eder Kongl. Maijestät om et längre förfarande deraf med riksens ständer torde i nåder öfwerlägga. Då ståndet är lika öfwertygadt om Eder Kongl. Maijestäts nådiga omsorg för riket och ömhet för dess skattdragande innebyggare, som om deras underdåniga pligt och

9 Orig. Tr. i Riksdagstidningar 1786,lil. s. beredvillighet at, såwidt de förmå, til statens behof sammanskjuta, tror ståndet sig förutse at inga swårigheter för framtiden häruti skulle förefalla, och underkastar derföre denna deras underdåniga åstundan Eder Kongl. Maijestäts nådiga godtfinnande. Med djupaste undersåtlig nit och trohet framhärdar Stormägtigste allernådigste konung Eder Kongl. Maijestäts

allerunderdånigste och tropligtigste tjenare och undersåte å praesteståndets vägnar Uno von Troil. Taleman. /Olof Hambraeus.

59.

Utdrag ur bondeståndets protokoll den 21 juni 1786 angående brännvinsbränningens frigivande.

(Prästeståndets protokoll, F. 110, nr22.)>

Protokollet s. 119.

Utdrag af protocollet hållit hos det he- derwärda bondeståndet in pleno d. 21 Junii 1786.

S.D. Sedan hos bondeståndet under öfwerläggning kommit Kongl. Maij:ts uti nådigste swar til riksens ständer gjorde anbud, angående fri bränwinsbränning för alla rikets undersåtare, emot en årlig och stadigtva­ rande afgift af aderton tunnor guld, eller 300.000 rd:r specie, och ståndet af beredningsutskottets gifne yttrande öfwer sättet, at en sådan bewillning utgöra, intagit hwad grunder som wid denna beskattning hälst kunna följas, war den af Hans Kongl. Maij:t i nåder äskade beständighet af berörde bewillning, det första och egenteligaste hwarwid ståndet fästade dess upp-

' Orig. Ref. i Riksdagstidningar 1786, s. 113. märksamhet. Och som ståndet, ehuru ifrigt det önskade at ärhålla en fri bränwinstillwerkning, dock icke trodde sig kunna tärföre ingå i en ständig och ganska dryg beskattning och ådraga sig efterkommandes förebråelser, ståndet äfwen af Kongl. Maij:ts till riksens ständer i detta ämne gifne yttrande, som af det dess taleman särskildt tillkännagifwit, inhämtat det Kongl. Maij:t ingalunda wille i detta ärende emottaga något swar, såframt förberörde bewillning på wiss tid blefwe utsatt, upstod hos ståndet icke något betänckande huru det sig härwid förhålla borde. Men då ståndet erinrade sig dess skylldighet at på alt sätt befrämja dess hemmawarandes förmån och efterkommandes wälstånd, ståndet kände för wäl de följder, som regale brännerieinrättningarne ej mindre på swänska allmogens en- skilta hushållning, än på sederna i allmänhet, det äfwen insåg at samma följder med tiden skulle blifwa ännu swårare, och då det däremot jämförde de oräkneliga och betydeliga fördelar, sorn skulle med en fri bränning tillflyta hwaije landtman, wille ståndet ej försumma at göra alt hwad möjeligt wara kan och wad Kongl Maij:ts och rikets intresse står at förena, för at en sådan tillwerkningsfrihet ärhålla. Ståndet hade således ej något betänckande at åtaga sig under åtta års tid den äskade bewillning för så stor del som beredningsutskottet uti dess yttrande ansedt böra komma på ståndets lott, och biföll i öfrigt alt hwad utskottet i detta ärende tillstyrkt. Därjemte och som ståndet af höglofl. ridderskapet och adelens extrac- tum protocolli, och det därwid särskildt bifogade dictamen af herr direc- teuren Frietzcky, inhämtat ridderskapets och adelens tancka i det nu förewarande ämne, och ej annat kunde än finna skäl at berörde dictamen till alla delar bifalla, wille ståndet sådant dess öfrige respectiwe med- ständer tilkännagifwa, dock med ödmjuk hemställan, om icke afgörandet däraf nu gjenast borde företagas. Ut supra.

Ex protocollo C. Lagerbring. Ståndets tillförordnade sekreterare. Uno von Troils tal till Kungl. Maj:t den 22 juni 1786 angående ståndets allmänna besvär, samt befordran av ståndets sekreterare till lediga pastorat.

(Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 35:10.)2

Protokollet s. 120.

Stormägtigste allernådigste konung.

Då wid nuwarande riksdag presteståndet med de öfrige stånden ärfarit de mäst talande prof, icke mindre af Eder Kongl. Maij:ts nådiga omwård- nad om sitt folk, än Eder Kongl. Maijestäts ömhet för religion och goda seder, har ståndet det smickrande hopp, at med wänlig kongl, huldhet och nåd blifwa ansedt, då det för Eder Kongl. Maijestäts thron nedlägger sine bekymmer öfwer wissa swårigheter i anseende til religionens handhaf- wande och sedernas fördärf, såsom ock en ståndets beskattningssätt3 rörande angelägenhet, dem ståndet med underdånig förtröstan säkrast genom Eder Kongl. Maij:ts wishet och nåd tror afhjelpas. Ståndet4 har ensamt wågat anhålla, at få andraga dessa olägenheter för en konung, uti hwilken swenska församlingen wördar sitt hufwud och hwilkens dyra person, likt de förre Gustaver, nitälskar för Guds ära, religionens helgd, goda seders bibehållande, och sine undersåtares deraf flytande timeliga och ewiga wälfärd. Således få wi såsom ståndets depute­ rade i underdånighet aflämna dess underdåniga anhållan: l:o Om almänna skådespels inställande på sabbaten.5 2 :o Om öfwerflödige och skadelige krogars indragande.6 3:o Om nådig förklaring på Eder Kongl. Maijestäts nådiga circulaire, til förekommande af barnamord.7 4:o Om nådig ändring uti den kongl, senatens påbud, angående owilkorligt bewiljande af pastoralexamina .8

2 Qrig- 3 Ändrat frånlöningssätt. 4 Förl. härefter överstruken:har icke häruti welat, efter allmänhetens önskan, begära de öfrige ståndens biträde, utan. 5 Bilaga 17. 6 Bilaga 18. 7 Bilaga 50. 8 Bilaga 25.

20 - 16-654 5:o Om nådig befallning til consistorierne, at wid answar tilse, det de under dem lydande prester noga efterlefwa den dem föreskrefne norme i läran, nämnligen den heliga skrift och wära symboliska böker.9 6:0 Om den 1772 anbefalte bibelprocentens uphörande.1 7:o Om fattigprocentens anslående til församlingarnes fattigcassor.2 8:0 Om schollönernas bibehållande och djeknepenningarnes utgörande ef­ ter tre daler silfrmt riksdalern .3 9:o Om nådig ändring i den så kallade4 taxan i någre5 stift.6 Ståndet anhåller i underdånighet at Eder Kongl. Maijestät täcktes taga dessa religions- och ståndets angelägenheter i nådigt öfwerwägande, och äger ståndet det glädjefulla hopp at Eder Kongl. Maij:t i nåder bönhör ståndets önskan, som icke har annat föremål, än Guds ära, Eder Kongl. Maijt:s höga nöje och fäderneslandets wäl. Sluteligen utbeder sig ståndet at i underdånighet få andraga, at då stån­ det icke har någon fond til sine notariers aflöning, altid warit wanligt, at wid riksdagarne ståndet i underdånighet dem hos Eder Kongl. Maijestät anmält til nådig ihugkomst wid någon deras framdeles förekommande ansökan om befordran, hwarföre äfwen ståndet i underdånighet anhåller at Eder Kongl. Maijestät täckes med sin nådiga åtanke hugna twänne skick­ lige män, som denne riksdag wid ståndets cantzellie biträdt, nämnligen notarien i Stockholms stads consistorio magister Olof Hambraeus och extraordinarie esquadronspredikanten magister Emund Juringius. Med djupaste undersåtelig wördnad, nit och trohet framhärdar Stormägtigste allernådigste konung Eder Kongl. Maijestäts

allerunderdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar å praesteståndets vägnar Uno von Troil. Taleman.

9 Bilaga 61. 1 Bilaga 24. 2 Bilaga 14. 3 Bilaga 13. 4 Förl. härefter överstruken:smör. 5 Förl. ändrad frånSträngnäs. 6 Bilaga 31. Prästeståndets skrivelse till Kungl. May.t angående prästers renlärighet vid predikningar m.m.

(Riksdagsacta 1786, Riksdagsacta.)1

Protokollet s. 120.

Stormäktigste allernådigste konung.

Hos Eders Kongl. Majs:t anser prästeståndet sin skyldighet vara, at uti djupaste underdånighet anmäla, huruledes en och annan, i synnerhet af det yngre prästerskapet, dessa sednare åren företagit sig at såväl uti prädik- ningar, som andre läroförrättningar, åsidosätta den noggranhet i satser och uttryck, som sakens vigt kräfver och Kongl. Maj:ts påbud samt förfatning- ar uttryckeligen stadga och förmå, hvilket afvikande ifrån en prästman åliggande, 8~och af Eders Kongl. Maj:t anbefalte-8 pligt at rent och oför­ falskad! förkunna de honom af Gud uti dess heliga ord meddelade och af församlingen uti symboliske böckerne antagne sanningar, prästeståndet med så mycket större oro förmärker, som sådant icke allenast leder till siälavåda för åhörarena, utan äfven kränker den borgerliga stillhet och ordning, som läroståndet är skyldigt at bereda samt underholla åt Eders Kongl. Majs:t och dess höga regering, om densamma ej skal blifva Eders Kongl. Majs:t altför beswärlig och om riket skal ärnå den sällhet, som Eders Kongl. Majs:ts visa och nådiga vård samt omtanka eljest gior ofel­ bar. I anseende härtil vågar prästeståndet i djupaste underdånighet begära, det Eders Kongl. Majs:t nådigast täckes anbefalla biskoparne och consis- torierne i riket, det de 9 må noga tilse och alfvarsam hand däröfver holla, at prästerskapet, uti predikningar och andre läroförrätningar, iakttager den af Gud och höga öfverheten härvid föreskrefne norme, nemligen den heliga skrift, efter det rätta 1 begrep, som svenska församlingens symboliske böcker inneholla, samt at den präst som beträdes med något afsteg här­ ifrån, och hvilken således bryter den ed som han vid prästaämbetets

7 Orig. Köne. i Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 35:5. 8-8 Köne. tillagt av von Troil. 9 Köne. härefter överstruket:nu, mera än någonsin tilförne. 1 Förl. tillagt, troi. av von Troil. antagande aflagt, må med så sträng näpst varda ansedd, at lättsinnighet och ovärdige afsigter ej måtte förleda andre till slikt skadeligt sjelfsvåld, utan läran2 bibehollas vid sin helgd, församlingen3 vid sitt lugn och Eders Kongl. Majs:t vid ett stilla och roligt regemente. Med djupaste undersåtelig vördnad, nit och trohet framhärda Stormägtigste allernådigste konung Eders Kongl. Majs:ts

aflerunderdånigste och tropligtigste tjenare och undersåter å prästeståndets vägnar Uno von Troil. Taleman. /Ol. Hambraeus.

62.

Bankoutskottets svar den 17 ju n i 1786 på första punkten, angående lån till upprättande av spannmålsmagasin, i Kungl. Maj:ts sekreta proposition till bankoutskottet.

(Riksdagsacta 1786, Riksdagsacta.f

Protokollet s . 121.

Stormägtigste allernådigste konung!

Uti nådig proposition, som Eder Kongl. Maij:t wid innewarande riksdag under den 15 sidstledne Maji i nåder behagat utfärda samt samma dag riksens ständers bancoutskott nådigste tillställa, har Eder Kongl. Maij:t uti högstberörde propositions första punct nådigst behagat, jämlikt hwad 47 § i regeringsformen stadgar, till bancoutskottets öfwerwägande och åtgärd i nåder öfwerlämna, huruwida bancowärkets bibehållande wid den med så

2 Köne. ändrat av von Troilförsamlingen. från 3 Köne. ändrat av von Troilriket. från 4 Orig. med påteckningen:Aflemnat i Kongl. Maj:ts egna händer af landtmar- schalken friherre Duvall i närwaro af präste- och borgareståndens taleman och samtelige r:s st:s deputerade i bancoutskottet på Stockholms slott den 17 Junii 1786. stor omsorg och möda redan lagde grund till dess säkra bestånd i framtiden medgifwa måtte, at banquen i underdånighet biträdde Eder Kongl. Maij:t och kronan med et förskott af tuhundradetusende riksdaler specie om året i fem års tid, på det sätt och med de wilkor, at banquen för detta förskott lämnades säkerhet i tullinkomsten och af densamma finge, uppå den för- skutne summan, ersatt sex för hundrade om året, till dess hela förskottet blifwit till fullo återbetaldt, dock at eij någon ränta beräknades på capitalet, hwilket bruket af desse medel icke medgaf, på det at genom detta i nåder åstundade biträde af banquen, Eder Kongl. Maij:t måtte blifwa i tillstånd satt, at till behörig fullkomlighet befordra en, för riket och dess underså­ tare, i flere afseenden ganska wigtig och angelägen, samt tilltänkt och redan faststäld, inrättning af allmänna spannemålsmagaziner i alla rikets provincer, och hwilket ändamål Eder Kongl. Maij:t i nåder anser för så angeläget för riket och så ömande för dess trogne undersåtares wälfard, at det creditiv icke kunde till något wäsendteligare behof anwändas, som bancoutskottet i underdånighet lämnat Eders Kongl. Maij:t på et wisst understöd af banquen, för at nyttjas wid rikets påträngande nöd och för dess wälfärd wådeliga händelser, men hwaraf Eder Kongl. Maij:t, ehuru rikets bekymmersamma belägenhet genom den swåra misswäxten i flere år sådant fordra kunnat, likwäl icke welat gjöra något bruk. Hwad som uti öfwerläggningen öfwer högstberörde propositions första punct aldra först förekommit, är en bancoutskottets underdånigste er­ känsla för den synnerliga nådiga ömhet för bancowärket, som Eder Kongl. Maij:t äfwen derutinnan täckts wisa, at ehuru sådane rikets behof under den framfarna tiden inträffat, som kunnat föranlåta Eder Kongl. Maij:t at gjöra dess höga rätt gällande, at af det gifne creditivet sig begagna till rikets och statens behof, Eder Kongl. Maij:t likwäl täckts i nåder dermed låta innehålla och icke annorlunda, än efter inhämtadt underdånigt yttrande af riksens ständers bancoutskott, detsamma nyttja welat. Detta Eders Kongl. Maij:ts öma och konungsliga tänkesätt kan icke wara för bancoutskottet oförwäntadt, banquens handlingar innefatta de mäst påliteliga intygande öfwer den hufwudsakeliga del Eder Kongl. Maij:t äger uti bancowärkets uprättelse och uti den bättre författning hwarutinnan det sig nuförtiden befinner. De utwisa ock för den tid, som sedan sidsta riksdag framgått, hwad synnerligit nådigt afseende Eder Kongl. Maij:t behagat gjöra på de andragande, som bancofullmägtige på wärkets wägnar i underdånighet gjordt, men hwad deraf i synnerhet icke förtigas bör, är den nådiga försorg Eder Kongl. Maij:t dragit, at den nådiga tillsäijelse Eder Kongl. Maij:t wid sist hällne riksdag lämnade, det skulle den mycket ansenliga summa, för hwilken banquen wid den tiden häftade för gifne accepter uppå statswär- kets förskrifningar för uptagne in- och utrikes lån, icke någon tid falla bancowärket till last, eij allenast gått i fullbordan, utan ock flere år förr, än banquen sådant förwänta bordt, och hwilka förnyade wälgerningar fordra et förnyadt uprepande af den lifligaste bancoutskottets underdåniga tack­ samhet, som Eder Kongl. Maij:t allaredan tillhörer och bancoutskottet med all undersåtelig trohet wid flere tillfallen förut haft den nåden at i underdånighet förklara. Hwad widare angår det af Eder Kongl. Maij:t i nåder åstundade pen- ningebiträde af banquen, så har bancoutskottet derom öfwerlagt både i jämlikhet med den nådiga anwisning, som Eder Kongl. Maij:t deröfwer täckts meddela uti högstberörde propositions första punct, det åstundade Eder Kongl. Maij:t i nåder icke annorlunda något underdånigt biträde af banquen, än såwida det stöde at förenas med den grund, som wore lagd till banquens säkra bestånd i framtiden, såsom ock efter bancowärkets förmå­ ga dertill wid närwarande tid. Wid den nogaste pröfning af hwad bancowärket förmår, har bancoutskottet funnit det kan icke banquen, utan äfwentyr för dess säkerhet och den företagne realisationens bestånd, ingå uti et penningeförskott till större summa för spannemålsmagazinsinrätt- ningen, än till den som uti creditivet warit utsatt, nemligen åttahundrade- trettiotretusendetrehundradetrettiotre riksdaler sexton skillingar specie, och det icke annorlunda, än at på detta förskott af banquen årligen ut- gifwes ethundradetusende riksdaler uti åtta på hwarannan följande år, samt det nionde året trettiotretusendetrehundradetrettiotre riksdaler sex­ ton skillingar specie, hwarigenom den förskutne summan 833.333 1/3 rd:r blifwer fullgjord. Bancowärkets närwarande omständigheter medgifwa icke eller, at detta successive förskott på nio års tid kan med wärkets bestånd, under andre wilkor och betingande, utgifwas, än at Eder Kongl. Maij:t nådigst täckes derom försäkra banquen, det skall banquen anses, genom förberörde förskott af 833.333 1/3 rd:r, hafwa till fullo fullgjort dess engagement till rikets biträde wid all påträngande nöd och för dess wälfärd wådeliga händelser, samt at således ifrån all widare förbindelse i före­ nämnde afseende wara befriad, äfwenwäl at banquen erhåller för detta förskott, så fort någon summa derå lyftes och disponeras, Eders Kongl. Maij:ts tulldirections förskrifning derå, samt till underpant och säkerhet derföre Eders Kongl. Maij:ts och kronans tullinkomster, med den förbin­ delse tillika, det skulle af nästnämnde kronoinkomster årligen inbetalas på den förskutne biträdessumman, antingen den helt och hållen eller till någon del utgår, tre procents ränta samt tre procent i afräkning på hufwudstolen, så länge och till dess hela förskottet blifwit till capital och ränta betaldt. Det är till oftanämnde storlek samt under desse i underdånighet nu upgifne wilkor och deras fullbordan, som bancoutskottet i underdånighet afser, at det biträde Eder Kongl. Maij:t till spannemålsmagazinsinrättning- en i nåder begär, kan af banquen åstadkommas, utan at rubba den grund som är lagd för wärkets uprätthållande och bestånd till Eders Kongl. Maij:ts och rikets gagn. Och som den creditivsumma, hwilken bancout­ skottet i underdånighet den 31 December 1778 anwiste på banquen för rikets trängande behof och för dess Wälfärd wådelige händelser, numera förwandlat sig uti det i underdånighet nu bewiljade förskott på en lika summa, och Eder Kongl. Maij:t, uti fjerde puncten af dess bancoutskottet wid 1778 års riksdag gjorde nådiga proposition, i nåder försäkrat at hwad på creditivet uttogs, icke skulle till statswärkets wanliga behof anwändas, gjör sig bancoutskottet ock nu den underdåniga förhoppning, at de medel, hwarmed banquen biträder spannemålsmagazinsinrättningen i riket, icke ingå och inblandas uti statswärkets wanliga inkomster eller till de wanliga statens behof anwändas, men blifwa disponerade till det ändamål hwartill Eder Kongl. Maij:t dem i nåder begärt, och bancoutskottet dem i under­ dånighet lämnat. I jämlikhet med detta bancoutskottets underdåniga swar och utlåtande, underrättar bancoutskottet banquens fullmägtige uti en förseglad expedi­ tion om wärkställigheten af detta biträde, med förständigande tillika at enär Eder Kongl. Maij:t i nåder för godt finner, at af banquen requirera något biträde för rikets behof, de då hafwa at öpna den förseglade expedi­ tionen och densamma efter dess innehåll wärkställa. Uti Eders Kongl. Maij:ts nådiga hägn och beskydd innesluter bancout­ skottet sig och wärket, samt med all undersåtelig nit och djupaste wördnad framhärdar till dödsstunden Stormägtigste allernådigste konung Eders Kongl. Maij:ts

Stockholm den 17 Juni allerunderdånigste och tropligste 1786. tjenare och undersåtare

Joh. Diedr. Duvall. Landtmarskalk. Axel Fersen. Fredric Horn. G. Macklean. E. G. Adelswärd. Charles De Geer. J. Liljencrantz. Fr. Ad. Ulr. Sparre. Carl Örnsköld. E. A. Printzen­ sköld. Hans Wattrang. C. v. Numers. F. Ehrensvärd. Isac Georg De Besche. Bengt von Hofsten. A. Ehrenpohl. Carl Friedr. Pechlin. J. W. Liliestråle. Uno von Troil. L. Benzelstierna. Olof Celsius. Dan. Herweghr. E. J. Almquist. Zach. Juringius. Er. Afzelius. Carl Gust. Barkman. Lars Ståhl. Carl F. Ekerman. David Schinckel. J. R. Bergs. Joh. Westin. Jonas Jederholm. A. Schauw. Gustaf Cerwin. Joh. L. Munthe. Lars Sacklén. Henr. Rahm.

63.

Ständernas svar till Kungl. Maj:t angående ny bevillning.

(Riksdagsacta 1786, Riksdagshandlingar.)5

Protokollet s. 121.

Stormägtigste allernådigste konung!

Sedan Eder Kongl. Majest:t i nåder behagat äska et statsutskott af ridderskapet och adeln, präste- och borgareståndet, hafwa de dertill ut­ sedde ledamöter enl:147 och 50 §§:ne regeringsformen hållit sina samman­ komster, och af innewarande års stat, som för utskottet blifwit upwist, sökt winna en omständelig underrättelse om statswärckets tilstånd. Rik­ sens ständer hafwa af utskottets afgifne berättelse intagit at ärforderlige penningesummor blifwit anslagne til de i staten upförde behofwer, samt at all anledning är at förmoda det sådane utwägar blifwit nyttjade, at riket icke blifwit belastat med någon ny och riksens ständer icke wetterlig gäld. Riksens ständer finna sig äfwen böra med underdånig wördnad och tacksamhet ärkänna Eder Kongl. Majest:s landsfaderliga ömhet om sine trogne undersåtare, at icke wilja beswära dem med utgifter som öfwerstiga deras förmåga. Wid öpnandet af denna riksdag behagade Eder Kongl. Majest:t i nåder underrätta riksens ständer om flerehanda wiktiga anstal­ ter, dem Eder Kongl. Majest:t funnit sig föranlåten at widtaga, til bewa- rande af rikets säkerhet, til bibehållande af dess heder och anseende, och til befordrande af dess wärkeliga nytta. Deribland förekommo förnämligast

5 Orig. Tr. i Riksdagstidningar 1786, s. 76.

(

t ' , den kostnad som åtgådt och än widare behöfwes at försätta förswars- wärcket, och i synnerhet örlogsflottan, i et så ansenligt tilstånd som rikets säkerhet kräfwer. Och som till winnande af detta Eder Kongl. Majest:s höga ändamål de gamle skatterne och ordinarie räntorne wisserligen ej lära förslå, samt den bewillning riksens ständer år 1779 sig åtogo, enligt 12 § samma års riksdagsbeslut, med denne riksdag 6 uphört, så hafwa riksens ständer, öfwertygade om nödwändigheten af en ny bewillning, lämpad efter statens behof, enhälligen öfwerenskommit, at uti fyra års tid, at räkna ifrån böljan af nästkommande år 1787, åtaga sig lika bewillning med den, hwilcken nu i år utgår, dock med minskning av en procent på årliga bewillningssumman. Wid utöfningen af denna, den yppersta af alla i grundlagen riksens ständer förunte rättigheter, at beskatta sig sjelfwe, hafwa riksens ständer ej haft den afsigt at statswärckets tilgångar, genom den faststälte minskning­ en skulle förswagas, utan fastmera haft sitt ögnamärcke, att lämna den fattigare delen af de skattdragande et framtida hopp om en lindring i utskylder hwarefter den suckar. Inför Eder Kongl. Majest:t få riksens ständer detta i underdånighet anmäla, utbedjande sig at Eder Kongl. Majest:t täcktes detsamma med nådigaste wälbehag anse. Riksens ständer framhärda med djup undersåtelig wördnad, nit och trohet Stormägtigste allernådigste konung Eder Kongl. Majest:s

underdånigste och tropligtigste tienare och undersåtare

På riddersk. och adelns wäg:r På prästeståndets wäg:r Joh. Diedr. Duvall. Uno von Troil. Landtmarskalk. Taleman.

På borgarestånd. wäg:r På bondeståndets wäg:r Lars F. Ekerman. Nils Svensson. Taleman. Taleman.

Stockholm den 16 Junii 1786.

6 Förl. ändrad frånriksdags början. Kungl. Maj:ts resolution den 20 november 1786 på prästeståndets allmänna besvär.

(Riksdagsacta 1786, Riksdagsacta.)1

Kongl. Maijst:s nådiga resolution och förklaring uppå the allmänne beswär och ansökningar som thes trogne un­ dersåtare af prästerskapet i Swerige och Finland wid förflutne riksdag an- dragit. Gifwen Upsala slott d. 20 No- vembr. 1786.

§ 1 . Prästeståndet andrager8 i underdånighet at, tå offenteliga skådespels upförande på sön- och helgedagar synas efter hand winna mera stadga, kan ståndet icke dölja sin frucktan, thet sådant warder för christendom och seder i längden medförande äfwentyrliga följder, i thet at then upwäxande ungdom9 och then mindre tänckande delen af nation får theraf tillfälle, at ej med nog alfware betrackta sabathens och andre högtidsdagars helgd, samt såmedelst lätteligen kan förfalla uti then obetänksamhet, at icke allenast wanwårda the af Gud och öfwerheten til andacktsöfningar förordnade dagar, utan ock anwända them til laster och odygder, hwarigenom Gud förtörnas och ännu mera the lycklige följder af hans sanna dyrkan för- swinna. Af hwilka skiäl prästeståndet i underdånighet anhåller, at skåde­ spel hädanefter förbjudas i riket på the til then högstes ära afskilde dagar. Kongl. Maij:t har tagit thenna prästeståndets underdåniga anhållan uti öfwerwägande och will til thensamma lämna sitt nådiga bifall, så at i allmänhet uti riket inga offenteliga skådespel på åfwanberörde dagar skola wara tillåtne, och hwaröfwer konungens ämbetsmän som thetta angår, högre och lägre, skola wara skylldige hålla så alfwarsam hand, at brott häremot icke må föröfwas. Men tå Kongl. Maij:t funnit en sådan författning i allmänhet skiälig, har Kongl. Maij:t theremot ej kunnat annat än inse nödwändigheten af undan­

7 Orig. Tr.: Stockholm, Kongl. Tryckeriet, (u.å.). Tr. i Modée, XIII, s. 467. 8 Bilaga 17. 9 Förl. ändrad från ungdommer; tr.: ungdommen. tag för någre få ställen, och will Kongl. Maij:t meddela thes trogna präste­ stånd the skiäl och orsaker, hwilka thertil föranleda. Oacktadt alla the stränga och i kraft warande lagar om sabbathens helighållande, som tid efter annan blifwit utfärdade, har ändamålet bekla- geligen icke kunnat så aldeles winnås, at icke på många ställen gröfwa missbruk undandraga sig lagens hämd, i synnerhet i stora städer ther folckmängden gör ämbetsmännens tillsyn ofta omöjelig, och hwarest icke allenast sederna äro i almänhet mäst förskjämda, utan ock wisse wanartige menniskor uppehålla sig, i afsigt at til sin nedriga winning1 förleda ungdom och oförståndigt folck til spel och dobbel, till fylleri och dryckenskap samt andre liderligheter, hwilka så mycket mindre kunna hållas tillbaka, som the innom slutne dörar, i enskilte hus öfwas, men dock äro af den olyckeliga beskaffenhet, at the i skadeligaste måtto werka uppå samhället och thet allmänna. För at förtaga et gräntslöst utbredande af thessa laster, til hwilkas wärkställande den ledige söndagsafton framför alla andra stunder i weckan olyckligtwis plägar anwändas, har Kongl. Maj:t ansedt bättre, at i större städer tillåta skådospel som gifwa någon sedolära, och hwarigenom the elaka människor som förföra til allehanda odygder, ej så lätt winna sin afsigt, som när ungdommen syslolös och oftast öfwerlämnad til sin ålders yra, sjelf är förlägen at af sådana förledare blifwa upfångad och til sit förderf anförd. När Kongl. Maj:t jemte thetta, öfwerwägat at öfwerhetens tilsyn, äfwen the strängaste bönedagar, uphörer wid then tid tå skådospel begynnas, samt at alle slags samqwäm, gästabud och bröllop i alla tider på sön- och helgedagar warit anstälde, så har Kongl. Maj:t funnit sig föranlå­ ten at ifrån thet nu gjorde almänna förbud af offentelige skådospels hållan­ de på sön- och helgedagar, tils widare undantaga städeme Stockholm, Götheborg, Norrköping och Åbo, hwarest the efter klockan6 om aftonen skola wara tillåtne, dock at såwäl tå som eljest iackttages, at icke något föreställes, som är ogudacktigt och kan åstadkomma förargelse.

§ 2 . Prästeståndet andrager2 i underdånighet, huru icke allenast wid lands- wägame, utan äfwen wid kyrkjorne i sednare tider krogar och näringsstäl­ len öfweralt blifwit anlagde, hwarigenom the som för fylleri hafwa en rådande böjelse, i samma måhn ytterligare förfalla uti thenna wederstygge- liga last, som then upwäxande ungdommen gifwes hug för starka drycker

1 Förl. ändrad frånafsigt. 2 Bilaga 18. och flera oordenteligheter. Af oro häröfwer anhåller prästeståndet, thet Kongl. Maj:t i nåder täcktes förordna ät öfwerflödige krögerier och minu- teringsställen, wid lands- och socknewägar, blifwa til någon del indragne, och i synnerhet wid kyrkjorne, undantagande gästgifwerier, aldeles afskaf- fade. Kongl. Maj:t har tagit thetta under öfwerwägande, sedan Kongl. Maj:t inhämtat thes öfwer regale brännerierne förordnade directions underdå­ niga utlåtande, af hwilka anledningar krogarnes antal så anse[n]ligen kun­ nat tilökas. Om Kongl. Maj:t å ena sidan warit angelägen at genom en beqwäm tillgång på bränwin befordra alla regale bränneriernes ändamål, så har thet theremot å then andra warit wida skildt ifrån Kongl. Maj:ts wilje, at winna them på sedernas bekostnad. Kongl. Maj:t inser med prästestån­ det the wärkeliga olägenheter öfwerflödige krogar medföra, hälst om the på obehörige ställen anläggas, och Kongl. Maj:t samtycker therföre, at enär bränwinsminuteringen å landet åter warder frigifwen, skall then- samma tils widare endast tillåtas wid gästgifwerierne och uppå behörigen priviligierade krogar. Men skulle emot förmodan thesse icke kunna afsättja thet quantum bränwin orten til sin förtäring behöfwer, och flere krogar eller minuteringsställen therigenom för längre eller kortare tider blifwa nödwändiga, så skola dock inga sådane öpnas wid kyrkjorne, undanta­ gandes uppå gästgifwaregårdar, som ther bredewid belägne äro.

§3. Presteståndet förmäler3 thernäst i underdånighet, at ehuru ståndet uti Kongl. Majas nådiga circulaire til samtelige hofrätterne och consistorierne af år 1778 til förekommande af barnamord, med underdånigaste wördnad igenkänner et wedermäle af Kongl. Maj:ts nådiga ömhet för människolif och goda seder, kan ståndet likwäl (icke) 4 i anseende til the missbruk, sorn the bästa och nyttigaste författningar och anstalter ofta äro underkas­ tade, icke dölja thes bekymmer theröfwer, at then nådiga och wälgörande afsigt, som med högstberörde circulairebref warit åsyftad, icke blifwit wunnen, utan at the för sederna skadeligaste följder blifwit theraf, och blifwa dägeligen af et obetänksamt folck hänledde. I anseende hwartil, samt hwad widare therom blifwit andragit, ståndet bönfaller om sådan nådig ändring och förklaring af högstberörde nådiga circulaire, hwari- genom otuckt och lösacktighet måtte återfå sin tilbörliga wanära m.m.,

3 Bilaga 50. 4 Enl. tr. samt rikets presterskap en så säker föreskrift för thes ämbetes åtgjärd, at i alla förekommande händelser, både lagen och samwetet therwid kunna förenas. Kongl. Maj:t har med nådigt wälbehag uptagit hwad uti sin underdåniga skrifwelse wid senaste riksdag prästeståndet anfört angående 1778 års circulairebref och thet thermed åsyftade ändamål af barnamords förekom­ mande. Det blir altid et wedermäle af prästeståndets nit för ärbarhet och goda seder. Kongl. Majit känner theras dyra answar uti thenna del, men ock thet större och widsträcktare som konungaämbetet åtföljer. När lärare igenom underwisning och efterdömmen gå sine åhörare tilhanda, bägge skyddas och upmuntras, blir mycket hulpit, men icke alt. Ther tager lagstiftningen wid, af alla omsorger the swåraste. Om däruti icke rätta grunder följas, blir then til intet nyttig, ofta obillig, många til fördärf, ingen til uprättelse. Uti 57 cap. missg. bin hafwa lösacktighet och skjörlefnad fådt sin rätta stämpel af wanära. Icke kan eller bör straffet därå följa oftare, än lagliga bewis äro at tilgå. Om annorlunda hände, om blotta angifwelser fingo gjälla för domskäl, egde samhället icke bestånd, ty allmän säkerhet wore bruten. Icke eller får et lägersmål därmed bortblandas, hwarom uti circulairebref- wet fråga är, ty efter gjerningens moraliska beskaffenhet, wärkan på sam­ hället och analogien med andre lagsens rum, måste straff mätas. En häfdad qwinna bär wäl innom sig bewis til en förutgången oordentelighet, men ock tillika et barn, som har sit lif ifrån en och samma skapare med alla andra människor, och som ifrån första stund af rörelse kräfwer hägn och be­ skydd. At glömma det sednare för at så mycket strängare förfara emot then förra, thet är både emot religion och staten. Icke wisar ärfarenheten, at igenom thet förra bestraffningssätt, som presteståndet will hafwa återstält, barnamord uti större eller mindre måhn uphördt, men wäl, at en häfdad qwinna ansedt barnet för sin olycka och wåld uppå et menlöst lif för sin räddning. Hwad för medel är då öfrigit annat, än at igenom en lindrigare medfart föra henne på then tancka, at hon är mor, at komma twänne, både henne och barn til undsättning, tå then bäst behöfwes, at uprätta ifrån et begångit fel, men ej störta henne för hela thes lifstid uti olycka och nöd, eller uti en förtwiflan som slutas med förspillning af twenne lif, thet ena oskyldigt, thet andra brottsligt. Inrättningar för barnens underhåll och upfostran som tillika blifwit påtänckte, hafwa redan wisat sin werkan ther the kommit i gång. At få them mera allmänne, thertil fordras tid och penningetillgångar. Om et enda lif blifwit frälst, bewisar thet nyttan, huru mycket mera, om månge blifwit frälste? Längre är icke möjeligt at komma. Weridén blir altid werld, ther thet onda ofta kan förekommas, aldrig utrotas, och hwartil wore eljest lag nödig? En författning som uppå sådane grunder är bygd, tål ingen ändring, äfwen så litet som thesse kunna motsä­ gas. De til riksens ständer öfwerlämnade handlingar innehålla ännu flera skjäl, som hos Kongl. Maj:t förekommit wid granskningen af thetta ömma ärende, och har Kongl. Maj:t thermed giordt hos sin och alla konungars dommare redo för sitt upsått. Hwad sagt är, gör til fyllest prästeståndet til åtlydnad och efterrättelse.

§4. Prästeståndet hemställer5 i underdånighet, huruwida, sedan Kongl. Maj:t under d. 22 Octobr. 1784 i nåder behagat widtaga then hälsosamma författning, at til sin kraft och werkan återuplifwa alt hwad kyrkjolagen och flera sedermera utkomne förordningar bjuda och befalla, angående theras ålder och kallelse som til predikoämbetet skola inwigas, Kongl. Maj:t i samma afsigt skulle täckas gifwa en under Kongl. Maj:ts wistande i Spaa d. 19 Junii 1780 ifrån rådkammaren consistorierne gifwen befallning, at gje- nast anställa pastoralexamina med the prästmän som sig thertil anmäla, then nådiga förklaring at slike examina hädanefter, som i förra tider, ej bewiljas förr, än någon, såsom sökande til et rum på kyrkjoherdeförslag sig anmäler, tå han följackteligen upnådt en ålder af 30 år, de händelser härifrån undantagne, hwaruti Kongl. Maj:t skulle täckas annorlunda för­ ordna, andragandes ståndet, såsom skjäl thertil, at ungdom som then ena dagen undergådt prästexamen och dagen therefter sig til pastoralexamen anmält, blott i then afsigt at sedermera få slippa boken, emedan pastoral­ examen är det sista prof hwilket en prästman, enligt författningarne, kan åläggas, under glömska af hwad the tilförene läsit, uti en lastbar lättja framlefwa til thes, sedan the aldeles gådt af sig, the icke thesto mindre afwackta tid och tilfällen at falla Kongl. Maj:t beswärlige med ansökningar om befordran. Kongl. Maj:t anser the skiäl, uppå hwilka prästeståndet grundat thenna sin underdåniga anhållan så gjällande, at Kongl. Maj:t thertil lämnar sitt nådiga bifall, och drager Kongl. Maj:t til biskoparne thet nådiga förtroen­ de, at the, så wid prestemöten som visitationer, sätta stiftets prästerskap uti nödwändighet, at enligt sin skyldighet öka och utwidga then lärdom och kunskaper som wid lärowerken tilförene hunnit förwärfwas. Hos Kongl. Majit har prästeståndet andragit6, huruledes en och annan, särdeles ibland the yngre af prästerskapet, thesse sednare åren företagit sig at såwäl uti predikningar, som andra läroförrättningar, åsidosättja then noggranhet i satser och uttryck, som ämbetets wigt kräfwer och författ- ningarne uttryckeligen stadga och förmå- I anseende hwartil och för the olyckeliga följder, som therwid äro at befara, prästeståndet underdånigst anhåller, thet Kongl. Majit täcktes anbefalla biskoparne och consistorierne i riket, at noga tillse och alfwarsam hand theröfwer hålla, at prästerskapet, uti predikningar och andra förrättningar, iakttager then af Gud och öfwer- het härwid föreskrifne norme, nemligen den heliga skrift, efter thet rätta begrepp som swenska församlingens symboliske böcker innehålla, samt at then präst som beträdes med något afsteg härifrån, och hwilken således bryter then ed som han wid prästeämbetets antagande aflagt, må med så sträng näpst warda ansedd, at lättsinnighet och owärdiga afsigter ej måtte förleda andre til slikt skadeligt sjelfswåld, utan läran bibehåUes wid sin helgd, och församlingen wid sit lugn m.m. Kongl. Majit lämnar härtil så mycket hällre sitt nådiga bifall, som Kongl. Majit både af egen böjelse och sin höga konungsliga pligt, altid warit och blifwer sorgfällig, at bibehålla uti sin fullkomliga renhet then sanna evange­ liska läran, hwars lyckliga fruckter Swea rike med djup wördnad för Gud är skylldigt at känna och ärkänna, och finner Kongl. Majit en alfwarsam tilsyn öfwer thet lutherska prästerskapet, numera så mycket angelägnare, sedan Kongl. Majit, af ömhet för en anständig samwetsfrihet och i af­ seende på flere rikets förmoner, tillåtit främmande religioners fria utöf­ ning. Kongl. Majits nådiga wilja och befallning är therföre, at wederbö- rande häröfwer hafwa then strängaste upmärksamhet, samt ingalunda till­ låta, thet någon oordning häremot må förlöpa, utan alla i swänska försam­ lingen wigde och förordnade präster, såwäl som the, hwilka wid särskildte tilfällen kunna tillåtas at förrätta predikoämbetet, måge föra ordet klart, tydeligt och enligt med then heliga skrift och the för swänska församlingen antagne symboliske böcker, och at then eller the, som therifrån wiker, må til consistorium genast inkallas, och med strängaste näpst warda ansedde, äfwensom Kongl. Majits nådiga föresats är, at icke tillåta här warande lärare af fremmande religioner, at i någor måtto sina skyldigheter underlå­ ta. Sedan Kongl. Maj:t år 1772 i nåder befalt, thet en förbättrad och med grundtexten i thet nogaste enlig öfwersättning af then heliga skrift, på swenska språket skulle företagas, samt til bestridande af nödige utgifter för then öfwer thetta ärende förordnade commission, äfwen bewiljat at en afgift af kyrkjornes behållne capitaler, thet första året med en och the följande åren allenast med en half för hundradet, thertil skulle til nästa riksdag utgå, men wid riksdagen 1778 härom ingenting blef yttrat och faststält, har thenna årliga afgift ifrån alla kyrkor i riket til och med 1785 års slut blifwit erlagd, och som therigenom the til nämde tid insamlade medel med säkerhet förslå til bestridande af alla ännu ärforderlige kostnader för thetta werks fullbordan, så anhåller nu prästeståndet 7 underdånigst om nådig befallning til samtelige consistorierne, at thenne bibelprocents utbe­ talande måtte hädanefter uphöra för the stift som then til och med 1785 betalt, men at the stift åter, hwaruti then ännu för några år innestår, måtte anbefallas at then til och med för år 1785 betala och til bibelcommission insända. Kongl. Maj:t lemnar härtil thes nådiga bifall, och will således hafwa wederbörande consistorier updragit at om werkställigheten häraf besöija.

§7. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga förordnanden af d. 18 Novembr. 1783, hwarigenom, bland annat understöd för allmänna arbetsinrättningar, äfwen nådigt blifwit anslagit then wanlige fattigprocenten af summa inven- tarii wid bouptekningar och arfskiften, förklarar prästeståndet8 sig wäl icke annat kunna än med underdånig wördnad erkänna thetta nådiga förord­ nande, såsom beledsagat med flere nyttige följder, men imedlertid, som hwar och en församling, i stöd af flere höga kongl, författningar, owägerli- gen är förplicktad at underhålla och försöija sine egne så kallade husfattige och allmosehjon, hwilkas antal på the fläste ställen icke är ringa, som ock förrberörde procent af arfskiften altid utgjordt en af fattigcassans laglige och ordenteliga inkomster, hwilke wid the årlige utdelningarne slike fattige tilfalla, så hemställer ståndet, om icke Kongl. Maj:t skulle täckas tillåta at thenna afgift måtte, på sätt som för thetta skjedt, ibland the öfrige inflytan­ de fattigmedlen, til uslingars hjelp och understöd innom socknarne hädan­ efter få blifwa nyttjad och bibehållen.

7 Bilaga 24. 8 Bilaga 14. Som ärfarenheten wisat, at oagtadt all wederbörandes omsorg, the all­ männa arbetshusinrättningarne endast på ganska få ställen hitintils kunnat iståndsättjas, och the således för thet allmänna icke medfördt all then nytta Kongl. Maj:t sökt igenom them at winna, så will icke eller Kongl. Maj:t widare draga til them, ifrån the af prästeståndet omförmälte behof, then ifrågawarande fattigprocenten af summa inwentarii, utan blifwer then- samma församlingarne ^ hädanefter öfwerlämnad-9, at på förut wanligt sätt anwändas öfwer hela riket, och följakteligen icke allenast på sätt Kongl. Maj:t redan d. 17 Maji förledne, genom herr grefwen och justitiae- cancelleren, tils widare tillåtit uti the län, hwaräst ännu inga arbetshus blifwit inrättade, utan för altid både therstädes och i the län, hwaräst slike inrättningar blifwit öppnade och underhållne.

§8. Prästeståndet andrager1, at tå Kongl. Maj:t, igenom nådig skrifwelse af d. 3 Maji 2—1774 förklarat, thet sedan år 1719~2 i staten ifrån penningar til persedlar in natura förwandlade löner, skulle3 ~återfalla~3 til kronan wid innehafwande tjenstemannens afgång, och thes successor åtnjuta then penningelön som tilförene warit i staten upförd, hade wäl consistorierne af flera skiäl giordt sig thet underdåniga hopp, at thenna författning ej skulle sträckas til gymnasii- och scholaestaternes löner. Men som dock likwäl sedermera på flere ställen indragningar af them blifwit gjorde, hafwa the therefter förordnade innehafware af syslome blifwit försatte uti then swå- raste förlägenhet och brist på nödtorftig bergning. Widare, angående then år 1652 scholaestaten anslagne lön uti djekne­ penningar eller socknegång, anförer ståndet the förändringar, hwilka thermed tid efter annan blifwit giorde, särdeles igenom kongl, brefwet af d. 18 Maji 1779, som förbjuder djeknepenningeupbörden efter 3 d:r sf:mt riksd:r och ställer thensamma under kronofogdame, hwarmedelst icke allenast penningens försämrande, förringade någres willkor100 til procent, utan äfwen betog för andre socknegången, hwilken intil samma tid warit them såsom lön anslagen. I anseende til the olyckelige följder, hwilka af alt thetta synas upkomma för scholaestaten, wågar prästeståndet, med anled­ ning af flera åberopade författningar, i anseende til angelägenheten för

9-9 Förl. ändrad frånåterstäld. 1 Bilaga 13. 2-2 Enl. tr.; förl.: år 1779. 3-3 Enl. tr.; förl.:åter förfalla.

2 1 - 16-654 upfostringswerket af allmänna scholor och gymnasier, underdånigst anhål­ la at the til följe af åfwanberörde 1774 års konungabref skjedde löneindrag- ningar och förwandlingar ifrån spannemål til penningar wid upfostrings- werken må uphäfwas och berörde tienster åter förses med the löner, hwilka wid år 1772 them åtföljde, at socknegången må wara efterlåten på sätt som confirmationsbrefwet af 1652 års scholaestat i bokstafwen inne­ håller, samt at uti the orter, hwaräst socknegång ej warit wänlig, utan upbörden af djeknepenningar beständigt intil 1779 skedt af kyrkjoher- dam e, efter 1624 års riksdagsbeslut och biafsked, kyrkoherdarne också må anbefallas at hädanefter förestå berörde upbörd efter 3 d:r sf:mt riksdalem. Kongl. Maj:t har med wänlig ömhet både för lärdom och upfostringswer­ ket tagit thetta prästeståndets underdåniga andragande under bepröf- wande, men som Kongl. Maj:t i nåder är sinnad at företaga någon förbätt­ ring af the för rikets academier, gymnasier och scholor utgifne stadgar och förordningar, så finnér Kongl. Maj:t bäst at sig häröfwer i sammanhang thermed utlåta.

§9. Angående uppbördens beräknande af then så kallade prästetaxan, an- drager prästeståndet4 en omständelig berättelse om thenna taxas förmenta uprinnelse och thes förändringar efter tidernas skiften, huru then aldrig annat warit än en friwillig bewillning, som tidetals uphört och först 1620 ånyo kommit i gång, men alt tils nu blifwit bibehållen, samt huruledes prästerskapet, fastän taxan warit stäld i persedlar, likwäl altid haft rättig­ het at utgöra then efter et wist utsatt pris i penningar. Och som sådant oagtadt kongl, kammarrevisionen pålagt prästerskapet i trenne härader af Södermanland, at efter markegången betala theras taxesmör, hwaraf stån­ det befarar en lika medfart öfwer hela riket, så anhåller ståndet i underdå­ nighet om befrielse ifrån någon högre betalning, än then Kongl. Maj:ts nådiga förordning af d.6 Dec. 1776 påbjuder, eller efter tre daler sf:mt riksd:rn. Kongl. Maj:t finner en noga undersökning uti rikets äldre handlingar, angående uprinnelsen af thenna taxa m.m. nödwändig, innan Kongl. Maj:t härom sluteligen stadgar thess beslut, men wil emedlertid, innan sådant hunnit werkställas och tils widare, af synnerlig nåd och ynnest tillåta at prästerskapet i Oppunda, Jönåkers och Rönö härader i Södermanland, må få lösa taxesmöret med en riksd:r specie för lispundet, dock at sådant hwarken nu eller i framtiden af them eller andra må dragas til praejudicat. I öfrigt förblifwer Kongl. Maj:t thes trogne undersåtare, riksens pres­ terskap, med kongl, nåd och ynnest städse wälbewågen. Datum ut supra.

GUSTAF. fE. Schröderheim.

65.

Kungl. Maj:ts resolution den 20 november 1786 på ständernas besvär. (Riksdagsacta 1786, Riksdagsacta. f

Kongl. Maj:ts nådiga resolution och förklaring uppå the beswär thess trogne undersåtare samtelige riksens ständer wid sist öfwerståndne riksdag andragit. Gifwen Upsala slott d. 20 November 1786.

1 §. Riksens ständer andraga6 i underdånighet, huruledes och af hwilcka anledningar riksens ständer förmena kongl, påbudet af d. 6 Maji 1780, ang:de boktryckares answar för brott och förseelser emot kongl, förord­ ningen af d. 26 April 1774, och tilläggningen thertill af d. 3 Maji 1785, lägga twång på tryckfriheten, och anhålla therföre underdånigst att thesamma åter må förswinna, och ofwannämde förklaring af åhr 1774 till sin förra lydelse förnyas. Kongl. Maj:t har med öfwertygelse om tryckfrihetens förmoner af egen böijelse utfardadt förordningen therom af d. 26 April 1774, men som Kongl. Maj:t tå hwarcken förwäntade alla the missbruk theraf, hwilcka erfarenheten sedermera uptäkt, och wid thet tillfället icke eller något stadgat angående skådespelen, har Kongl. Maj:t sedermera funnit nödwän-

5 Orig. Tr.: Stockholm, Kongl. Tryckeriet, (u.å.). Tr. i Modée, XIII, s. 465. digt att utfärda påbudet af d. 6 Maji 1780 och tilläggningen af d. 3 Maji 1785, både till undwikande af the oordningar, hwilcka i en framtid kunnat skada sielfwa författningen, och för att rädda språket, smaken och sederna ifrån ett befaradt förfall, i hwilcka afsigter jemwäl thesse sistnämde författ­ ningar hädanefter förblifwa wid sin fulla werkan. Och kunna några elaka fölgder så mycket mindre upkomma af then granskning och pröfningsrätt, hwilken riksens ständer befara att boktryckare kunna tillägna sig, som slike förbrytelser igenom beswär i en laglig ordning lätt afhjelpas.

2 §. Ytterligare anmäla riksens ständer7 huru them förekommit then skada och förlust Tavastehus lähns innewånare skola widkännas theraf, att uti thetta land, som öfweralt är med sjöar och forssar uppfyldt, wattnet på the fläste ställen hindras i sit utlopp till hafwet och betager therigenom uppod- lingstillfällen, i anseende hwartill riksens ständer med underdånig erkänsla af then ömma omwårdnad Kongl. Maj:t wisat för thetta land, underdånigst uppgifwa flere medel och utwägar, hwarigenom the förmoda landets nytta i flere afseenden säkrare kunna winnås, än med the hittills giorde anstalter til forssars ränsning och slussbyggnader m.m. Kongl. Maj:t har med mycken förundran ansett, huru riksens ständer ibland theras allmänna beswär kunnat upptaga ett mål, som endast rörer en särskild province, hwars enskildte angelägenheter på wanligt sätt kunnat hos Kongl. Maj:t föredragas, men Kongl. Maj:t har af nåd för Tavastehus lähns innewånare likwäl welat icke allenast upptaga detta ärende, utan ock låta anställa en undersökning på stället, i anledning af hwad riksens ständer anfört, och wil Kongl. Maj:t derefter sit nådiga beslut stadga.

3 §. Ridderskapet och adelen, präste- och borgarestånden förmäla8 sig med bekymmer hafwa erfarit, uti hwad betydelig mohn exclusive privilegier eller monopolier äro rikets handel och rörelse til förfång, och anhålla i anledning theraf, det Kongl. Maj:t må täckas utfärda en allmän kundgö- relse och förbud emot alle sådane förslager som syfta til arrenden, con- tracter, förpaktningar eller ehwad monopoliske afhandlingar thet hälst wara må, om en eller flere näringar eller näringsgrenar,

7 Ständernas skrivelse den 23 junii 1786 till Kungl. Maj:t angående strömrensning­ ar i Tavastland, Riksdagsacta 1786, Riksdagsacta. Tr. i Riksdagstidningar 1786, s. 91. Om handel och rörelse uti alla thess grenar icke wore underkastad omskiften, eller efter them äskade olika medel och utwägar, så blefwe monopolier utan emotsägelse obillige till sin grund, skaddige til sine fölgder, men tå thetta strider emot handels och näringars natur och beskaf­ fenhet, icke mindre än menniskiors egenskap och lynne, tå nya försök fordra underwisning, kostnad och upmuntran, och tå erfarenheten wisar at compagnier och monopoliska inrättningar warit uti början likaså nödwän- dige, som theras upphörande under tillwäxt och fortgång af ett handels- och näringsämne, kan therom icke något wist stadgande äga rum, utan lärer Kongl. Maj:t härutinnan efter omständigheterne, under ständigt före­ mål af rikets sanskyldiga bästa och sine undersåtares upkomst och wältref- nad förfara. Kongl. Maj:t förblifwer i öfrigt riksens ständer med all kongl, nåd och ynnest wälbewågen. Datum ut supra.

GUSTAF. /E. Schröderheim. PRÄSTERSKAPETS ENSKILDA BESVÄR 1786.

Besvär från stiften ingår i Prästeståndets arkiv, F. 110 som nr 30, med inbördes numrering påtecknad med blyerts, vilken följs i nedanstående referat. I rubrikerna följs den samtida indelningen i kontrakt och divi­ sioner.

1. DOMKAPITLET I UPPSALA STIFT, ang. nyttjande av arkivbeständigt papper i årstryeket, bättre papperskvali­ tet och tryck i ABC-böcker, katekeser och psalmböcker. Skrivelse till P. L. Arrhenius, dat. och undert.:Upsala d. 2 Maji 1786, På domkapitlets wägnar, hörs. tjänare C. F. Mennander. Orig. med påteckningen: N:o 1, Upläst d. 17 Maji i ecclesiastiqueutskottet, betygar Emund Juringius.

2. BILLINGS KONTRAKT I SKARA STIFT, ang. stadfästande av vigsel direkt efter lysningstidens utgång. Riksdagspropositioner från kontraktet. Orig. med påteckningen:N:o 5, Upläst d. 17 Maji 1786 för ecclesiastiqueutskottet, intygar Emund Juringius.

3. KINNEVALDS KONTRAKT I VÄXJÖ STIFT, ang. bevarande av ståndets privilegier och rättigheter, utgången av präst- änke- och pupillkassesaken, bättre papperskvalitet och tryck i psalm­ böcker och katekeser, befrielse från bibelprocenten, expedierande av skol­ ordningen med förteckning på skolböckerna. Protokollsutdrag från riksdagsmannavalet i Kalvsvik och Kinnevalds härad, dat. och undert.: 18 April 1786, In fidem protocolli, Håkan Sjögren, s.s. theologiae lector, pastor i Wederslöw och interim praepositus. Orig. med påteckningen:N:o 6, Upläst d. 19 Maji uti ecclesiastiqueutskottet, intygar Emund Juringius.

4. SÖDRA MÖRE KONTRAKT I KALMAR STIFT, ang. överflödsförordning, inrättande av sockenmagasiner, bevarande av prästerskapets privilegier, undvikande av krig och av för stora penningut­ gifter och kronoutlagor, beräkningen av båtsmännens avgifter till präster­ na. Skrivelse till biskopen och konsistoriet, undert.:Å presterskapets wägnar i Söd- remöre, allerödmjukaste tjenare, E. Bäckstadius. Orig. med påteckningen:N :o8, Upläst i eccles.utskottet den 17 Maji 1786, intygar Emund Juringius.

5. ÖLANDS MEDEL-KONTRAKT I KALMAR STIFT, ang. ny tjänstehjonsförordning, indragning av småkrogar, ny utgåva av psalmboken, återkallande av Kungl. Maj:ts brev den 17 okt. 1778 och förklaringen däröver den 11 feb. 1780 om förekommande av barnamord, avskaffande av bibelprocenten, strängare bestraffning av grova missdå­ dare. Desiderier från ”kontraktister” i skrivelse till konsistoriet, undert.:Magn. Ma­ rin, Jonas Lindström, Abrah. Fornander, Johan Segrelius, Lars Couleur, Jonas Pihlquist, J. Georg Melin, nådårspräst i Köping. Orig. med påteckningen:N:o 9, Upläst i ecclesiastiqueutskottet den 17 Maji 1786, intygar Emund Juringius.

6. ÖLANDS VÄSTRA KONTRAKT I KALMAR STIFT, ang. skärpning av straffet för stöld i kyrkor, indragning av överhovinten- dentsämbetets förordning rörande reparation av kyrkor. Protokoll från sammanträde mellan undert., dat. och undert.:Resmo den 12 April 1786, Elias Salomon, Jacob Brunnerus, Magnus Rossander. Orig. med påteck­ ningen: N:o 10, Upläst i ecclesiast. utskottet den 17 Maji, intygar Emund Jurin­ gius.

7. HANDBÖRDS KONTRAKT I KALMAR STIFT, ang. upphävande av Kungl. Maj:ts brev den 17 okt. 1778 om förekomman­ de av barnamord, avskaffande av de regala brännvinsbrännerierna i all­ mänhet och bränneriet på Kalmar slott i synnerhet i förening med återin­ förande av fri brännvinsbränning mot årlig bevillning, indragning av krogar vid kyrkor och vägar, verkställande av planen på grundande av en stapel­ stad mellan Kalmar och Västervik. Gravamina och postulater från prästerskapet i kontraktet, dat. ochPilö undert.: d. 12 April 1786, På samteliga contractisternas i Handbörds härads wägnar, Anders Löfman, probst och kyrkoherde i Fliseryd. Orig. med påteckningen:N:o 11, Upläst i ecclesiast.utskottet den 17 Maij 1786, intygar Emund Juringius.

8. VÄSTRA ROSLAGS KONTRAKT I UPPSALA STIFT, ang. förnyelse av Kungl. Maj:ts resolution den 13 juni 1695 om komminist­ rars i södra Roslagen rättighet till hö och matskott. Yttrande till protokollet vid riksdagsmannavalet i kontraktet den 20 april 1786, undert.: Matth. Iserus, comminister i Wallentuna, Anders Grönmark, comminis­ ter i Ösby och Garn, Carl P. Westrin, comminister i Wada och Angarn. Avskrift av orig. insänt till domkapitlet, med påteckningen:N:o 3, Upläst d. 14 Maji 1786 uti ecclesiastiqueutskottet, Emund Juringius.

9. HÄLSINGLANDS VÄSTRA NEDRE KONTRAKT I UPPSALA STIFT, ang. befordrande av Guds namn och ära och av rikets bästa, bevarande av vaije stånds privilegier och rättigheter. Utdrag ur protokollet vid riksdagsmannavalet, dat. ochArbrå undert.: d. 21 April 1786, Olof Noraeus, Olof Högman, Hans Gewalin. Avskrift av orig. insänt till domkapitlet. 10. ÅSUNDA KONTRAKT I UPPSALA STIFT, ang. försvar av den rena läran, beivrande av hor och barnamord, hand­ räckning vid prästbevisens uttagande av inflyttande personer, åläggande för kvarnägare att mala säden otorkad, hämmande av bruket av kaffe och tobak. Riksdagsbesvär, undert.:C. Frunck, Jacob Strangh, J. Swedén, Chr.Thedenius, Joh. L. Weidman. Avskrift av orig. insänt till domkapitlet, med påteckningen: N:o 2, Upläst d. 17 Maji 1786 i ecclesiastiqueutskottet, intygar Emund Juringius.

11. HALLANDS DIVISION I GÖTEBORGS STIFT, ang. översyn av Svebilius katekes, påskyndande av den nya psalmbokens utgivning, fastställande av interimistiskt formulär för konfirmationen, bi­ belprocentens upphörande, avskaffande av brännvinsförsäljning på minu- teringsställen, ny författning till tiggeriets hämmande, halländska präster­ skapets kontribution, befrielse från årlig ansökan hos landshövdingen om utstämpling till vedbrand. Uppdrag åt riksdagsfullmäktigen för Hallands prästerskap, dat. och undert.: Risen den 18 April 1786, And. O. Öhrwall, contr. probst och past. i Winberg, Nils Josephsson, k h.p., pr. & past. i Ljungby, Erik Bergsten, kongl, hofpr. och prost i Warberg, And. B. Friis, pr. & p. i Grimmethon, And. Wetterlund, pastor i Hunestad, Johan Lindman, pastor i Okome, Severin Wallin, kyrkoherde i Gäl­ lared, And. Varenius, past. i Tvååker, C. W. Rodhe, pastor i Hvalinge, Joh. Eckersten, pastor i Sibbarp, Magn. Bothén, v. pastor i Träslöf, Carl Magnus Berg, designatspast. i Fagered. Orig. med påteckningen:N:o8, Upläst d. 17 Maji 1786, intygar Emund Juringius.

12. ÄLVSBORGS DIVISION I GÖTEBORGS STIFT, ang. fullföljande av de punkter som vid förra riksdagen anmäldes från stiftet (Marks kontrakt), bibelprocentens upphörande, kraftfulla medel mot fritänkeri såsom ”indifferentismus, naturalismus, atheismus” och förbud mot Voltaires skrifter, duplikationens upphörande i den del av Älvsborgs län som hör under stiftet, avskaffande av all brännvinsbränning eller införande av fri brännvinsbränning mot dräglig kontribution, minsk­ ning av antalet krogar och avskaffande av krogar i kyrkobyarna, åtgärder mot kronoutlagornas och i synnerhet prästetaxans förhöjning genom mynt­ realisationen (Kinds kontrakt). Desiderier från Älvsborgs divisions prästerskap ingivne i ecklesiastikdeputa- tionen, undert.: Sven Hjertonn, riksdagsfullmächtig för Elfsborgs division i Götheborgs stift. Orig. med påteckningen:N:o 7, upläst d. 17 Maji 1786 uti ecclesiastiqueutskottet, intygar Emund Juringius.

13. VÄSTANSTÅNGS DIVISION I LINKÖPINGS STIFT, ang. bevarande av religionen efter kyrkolag och handbok i fråga om dogmer och ceremonier, återupprättande av sabbatens helgd genom av­ skaffande av krogar vid kyrkorna och förbud mot offentliga skådespel på sabbatsdagen, upphörande med sammanslagning av pastorat vid dödsfall. Pia desideria inlämnade av riksdagsfullmäktig, dat. och undert.:Stockholm d. 17 Maji 1786, Carl Gust, Ekmansson. Därefter tillagd punkt att inköp av spannmål inom församlingen till socken­ magasin ej må anses sorn lanthandel. Undert.: Magnus Roselius. Orig. med påteckningen:N :o 4, Upläst d. 17 Maji 1786 uti ecclesiastiqueutskottet, intygar Emund Juringius.

14. BJÖRNEBORGS KONTRAKT I ÅBO STIFT, ang. storleken av kaplanernas spannmålslön från kluvna och okluvna hemman. Riksdagspostulatum från kaplanerna i kontraktet, Euraåminne dat.: d. 20 Apr. 1786. Orig. med påteckningen:Upl. i eccles.utskottet d. 27 Maji 1786, intygar Emund Juringius.

15. OKÄND PROVENIENS, äng. bouppteckningsprocentens återgående till fattigkassorna. Med påteckningen:Blifwer et deliberationsämne.

16. VÖRÅ KONTRAKT I ÅBO STIFT, ang. utökning och förtydligande av Svebilius katekes, bibehållande av skollärarnas spannmålslöner. Postulater till riksdagen, dat. och undert.:N y Carleby d. 20 April 1786, Johan Forshaell, pastor i Ny Carleby, Joh. Haartman, pr. et past. i Wörå, Henric Moljis, sac. i Esse, Thomas Elenius, sac. i Ny Carleby. Orig. med påteckningen: Upl. i eccles.utskottet d. 27 Maji 1786, intygar Emund Juringius.

17. NÄRPES KONTRAKT I ÅBO STIFT, ang. avskaffande eller kraftig inskränkning av brännvinsbränningen, bibe­ hållande av skollärarnas spannmålslöner. Desiderier för prästerskapet i Närpes prosteri till riksdagen, dat. och undert.: Laihela d. 21 April 1786, Joh. Laihander, theol. d. pr. & p. i Nerpes, J. Aejmel- aeus, pastor et pr. i Storkyro, Salomon Hannélius, kongl, hofpred. pr. & past. i Ilmola, Henric Wegelius, kyrkoherde i Lillkyro, Georg Forsman, kyrkoherde i Laihela, Gabr. Holmudd, past. i Malax, Rud. Jos. Estlander, kyrkoherde i Lapp­ fjerd, Jonas Lagus, sac. Laih., Chistiern Salmenius, sac eli. i Wasa och Musta­ saari. Orig. med påteckningen:Upläst den 2 Junii 1786 i ecclesiastiqueutskottet, intygar Emund Juringius. 18. LOJO KONTRAKT I ÅBO STIFT, ang. ersättande av Svebilius katekes med Gråbergs eller Möllers lärobok, tillstånd att uppbära de små penningepastoralierna efter 1715 års beräk- ningssätt, uppmaning till torpare m.fl. att erlägga tionde till pastorerna, avskaffande eller begränsning av brännvinsbränningen och avskaffande av alla krogar, tillstånd till vältande på mosslupna kärr och ängar och till svedjande avpassat till lokala förhållanden. Riksdagspostulater till riksdagen, undert.:Georg Lagus, Nils Crusell, Gabriel Welonius, Daniel Hirn, And. Collin. Orig. med påteckningen:Upläst i ecclesiasti- queutskottet den 27 Maji 1786, intygar Emund Juringius.

19. DOMPROSTERIET OCH VIRMO KONTRAKT I ÅBO STIFT, ang. översyn av liturgin och kyrkoceremonierna, verkställande av den planerade nya psalmboken, översyn av den finska psalmboken, bibehål­ lande av skollärarnas spannmålslöner eller förhöjning av penninglönen, avskaffande av gravar i kyrkorna. Uppdrag åt riksdagsfullmäktige, dat. och undert.:Åbo d. 19 April 1786, Jac. Tengström, s. th. adj. & past. pik., Gabr. Fonelius, kyrkoherde i Sagu, Abrah. Miödh, kyrkoherde i Nagu, Jacob Cairenius, kyrkoherde i Masko, Joh. Tennberg, pastor vid Åbo slott. Orig. med påteckningen:Upläst i ecclesiast.utskottet den 27 M aji 1786, intygar Emund Juringius.

20. VITTIS KONTRAKT I ÅBO STIFT, ang. avskaffande av krogar i socknar och byalag, bibehållande av prästgår­ dars och kaplansbostället ägovidder vid utbrytning av överloppsjord, utgivning av tidningar av samma slag som den nedlagda Åbo Tidningar, bevarande av prästerskapets rättigheter i fråga om frihet från utskylder för prästgårdar. Uppdrag åt riksdagsfullmäktige, dat. och undert.:Hwittis den 19 April 1786, Nils N. Idman, probst och kyrkioherde, Carl Höglund, sacell. in Hvittis, Jacob Alander, sacell. in Pungalaitio, /Eric Cumenius, loco notarie. Orig. med påteck­ ningen: Upläst i eccl.utskottet d. 29 Maji 1786, intygar Emund Juringius.

21. BJÖRNEBORGS KONTRAKT I ÅBO STIFT, ang. förskoning från ytterligare kronoutlagor, rätt att uppbära påskpen­ ningar m.m. efter riksdaler in specie beräkning, avskaffande av småkrogar. Postulater till riksdagen från prästerskapet i kontraktet, Euraåminnedat.: d. 20 Apr. 1786. Orig. med påteckningen:Upl. i eccles.utskottet d. 27 (ändrat från26) Maji 1786, intygar Emund Juringius. 22. VÄSTERBOTTENS FÖRSTA KONTRAKT I HÄRNÖSANDS STIFT, ang. evangeliska lärans bibehållande i sin renhet, upphjälpande av seder­ nas förfall och kyrkodisciplinen, befrielse från avvittring på prästeborden. Uppdrag till riksdagsfullmäktigen för Västerbottens prästerskap, dat. och undert.: Bygdeå d. 22 Maji 1786, Carl. J. Nortman, probst öf:r Umeå contract. Orig. med påteckningen: Upläst i ecclesiast.utskottet den 2 Junii 1786, intygar Emund Juringius.

23. ÅNGERMANLANDS NORRA KONTRAKT I HÄRNÖSANDS STIFT, ang. avskaffande av brännvinsbrännerier och införande av fri brännvins­ bränning mot skälig avgift, den nya psalmboken, inrättande av pedagogier på landet, bibelprocentens upphörande, tjänstehjonsförordningen. Uppdrag till riksdagsfullmäktige, undert.:Carl Genberg, p. & pr. i Arnäs, Joh. Lochnaeus, p. et past. i Siälevad, Isr. Lindahl, pastor i Nordmaling, OI. Lund­ ström, Aestan Pet. Harlin, p. i Grundsunda. Orig. med påteckningen:Upläst i ecclesiast.utskottet den 2 Junii 1786, intygar Emund Juringius.

24. ÅNGERMANLANDS NORRA KONTRAKT I HÄRNÖSANDS STIFT, ang. stadfästelse för landsföreningen rörande likstol efter föräldrar som överlåtit sina hemman till barnen. Undert.: Carl Genberg, Aestan Pet. Harlin, past. i Grundsunda, Isr. Lindahl, Joh. Lochnaeus. Orig.

25. GAMLAKARLEBY KONTRAKT I ÅBO STIFT, ang. skollärarnas bibehållande vid sina spannmålslöner. Postulatum, undert.:På Gamla Carleby prosteriets Hägnar, Anders Chydenius, s.s. theol. doct. praep. contr. et past. G. Carlebyensis. Med påteckningen:Upläst den 2 Junii 1786 i ecclesiastiqueutskottet, intygar Emund Juringius.

26. PYHÄJOKI KONTRAKT I ÅBO STIFT, ang. verkställighet av lasarettsinrättning i Uleåborgs stad, beredande av arbetstillfällen för arbetslösa genom uppodling av mark inom socknen och anläggande av krononybyggen. Postulater från prästerskapet i kontraktet, dat. och undert.:Pyhäjoki d. 21 April 1786, På Pyhäjoki prosteries wägnar, Joh. Westzynthius, contractsprost och kyrckoh.de i Pyhäjoki, M. Elis. Keckman, född Cajanus, pr. J. Westzynthius enl. fullmacht, J■ Simelius, pastor i Brahestad och Salo, Joh. Salmenius, pastor in Calujoki, Pet. Groen, khd.e på Carlö, pr. J. Westzynthius efter fullmackt, Petrus Carlen, sacellan i Brahestad, pr J. Simelius, Simon Laurin, sacellan i Calujoki, pr. Joh. Salmenius, Gabr. Lagerberg, sac. i Carlö, pr. J. Westzynthius efter fullmacht, Elias Alcenius, sacell i Pyhäjoki. Orig. med påteckningen:Upläst den 2 Junii 1786 i ecclesiastiqueutskottet, intygar Emund Juringius. 27. ULEÅBORGS KONTRAKT I ÅBO STIFT, ang. undantag från kyrkolagens bestämmelse om uppnådd ålder av 25 år för prästvigning, delning av kyrkoherdars och kaplaners lägenheter, beak­ tande av tjänst och erfarenhet i ämbetet vid prästtjänsters tillsättning, bibehållande av skollärarnas spannmålslöner, lindring i prästeståndets kronoutlagor, berielse från uppsynen över verkställigheten av ekonomiska författningar, befrielse från uppbörden och redovisningen av lasarettsmed- len, förekommande av blodskam vid oäkta barns giftermål, avskaffande av publik och privat brännvinsbränning och indragning av alla krogar, beva­ rande av prästerskapets fri- och rättigheter. Projekt till riksdagspostulater från kontraktet, dat. och undert.:Uleåborg den 21 April 1786, På Uhleåborgs probsteries wägnar, Carl Hinric Ståhle, contr. prost och kyrkoherde i Uleåborg, Er. Sinius, kyrkoherde uti Ijå, Joh. Frosterus, kyrko­ herde i Pudasjärvi; Loco pastorum et loco sacellanorum, Nils Fellman, capell, i Uleåborg, Georg Rojalin, capell i Uleåborg, P. Junnelius, capell, i Öf:r Kimingi. Dupplett deraf, som afgådt til consist. i Åbo den 21 Apr. 1786. Orig. med påteckningen: Upläst i ecclesiastiqueutskottet den 2 Junii 1786, intygar Emund Juringius.

28. STRÄNGNÄS STIFT, Carl Jesper Benzelius, Carl Gustaf Barkmans, Carl Wallins och Johan Kempes memorial den 8 juni 1786 angående taxan för prästerskapet i Södermanland. Tryckt som bilaga 27. FÖRTECKNING ÖVER HÄR EJ AVTRYCKTA BILAGOR TILL PRÄSTESTÅNDETS RIKSDAGSPROTOKOLL 1786.

1. Ridderskapets och adelns välkomsthälsning den 6 maj 1786 till präste­ ståndet vid riksdagens öppnande. Prot. s. 13. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 1.

2. Kungl. Maj:ts tal till ständerna på rikssalen vid riksdagens öppnande den 8 maj 1786. Prot. s. 14. Se protokoll från riksdagens öppnande på rikssalen den 8 maj 1786, Riksdagsacta 1786, Riksdagshandlingar. Tr.: Stockholm, Kongl. Tryckeriet, (u. å.). Tr. i Riksdagstidningar 1786 s. 23, Modée, XIII, s. 343.

3. Kungl. Maj:ts berättelse på rikssalen den 9 maj 1786 om rikets tillstånd i anseende till dess grannar och bundsförvanter. Prot. s. 14. Se protokoll från plenum plenorum på rikssalen den 9 maj 1786, Riks­ dagsacta 1786, Riksdagshandlingar.

4. Punkter om vilka Kungl. Maj:t i nåder funnit för gott att underrätta riksens ständer. Prot. s. 14, 19. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 3. Tr.: Stockholm, Kongl. Tryckeriet, 1786. Tr. i Modée, XIII, s. 343. I tr. på s. 51 uteslutna rader:så att redan öfwer 500 större och mindre fältstycken och kastmachiner äro bragte i stånd att swara till ändamålet, samt: af wänner och afwundsmän. Jfr Berättelse i krigsärenden till 1786 års riksdag, Gustavianska samlingen, F. 438, nr 65, UUB; tr. i Lilljecrona, C. W., Fältmarskalken grefwe Johan Christopher Toll, biografisk teckning, D. 1, Stockholm 1849, s. 188.

5. Utdrag ur ridderskapets och adelns protokoll den 11 maj 1786 angående tillämpningen av 1778 års instruktion och edsformulär för bankoutskottets ledamöter. Prot. s. 19. Orig. med påteckningen:Upläst i högw. presteståndet d. II Maji 1786 och bifallit, Olof Hambraeus, Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 7.

6. Instruktion för bankoutskottets ledamöter vid riksdagen 1778. Prot. s. 19. Avskrift med påteckningen:Upläst hos riddersk. och adelen d. II Maij 1786 och bifallit, Bungencrona och Upläst i presteståndet d. II Maji 1786 och bifallit, Hambraeus, Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 7. Tr. i BgP 1786, s. 33.

7. Edsformulär för bankoutskottets ledamöter. Prot. s. 19. Två avskrifter i Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 7. Tr. i BgP 1786, s. 36. 8. Prästeståndets elektorsförsamlings protokoll den 10 maj 1786 över valet av ledamöter i bankoutskottet. Prot. s. 20. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 5.

9. Rådets betänkande angående Kungl. Maj:ts proposition om straffet för barnamord. Prot. s. 21. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 16.

10. Utdrag ur rådets protokoll den 5 maj 1786 angående Kungl. Maj:ts proposition om skatteallmogens arvskiften. Prot. s. 21. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 17.

11. Rådets betänkande angående Kungl. Maj:ts proposition om skatteall­ mogens arvskiften. Prot. s. 21. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 17.

12. Utdrag ur ridderskapets och adelns protokoll den 12 maj 1786 angående gemensamt lagutskott. Prot. s. 22. Orig. med påteckningen:Upläst i högw. presteståndet d. 12 Maji 1786 och bifallit, Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 6.

13. Kungl. Maj:ts skrivelse den 12 maj 1786 om tillsättande av ett statsut­ skott. Prot. s. 23. Orig. med påteckningen:Upläst i högw. presteståndet d. 13 Maji 1786. Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 13. Tr. i Riksdagstidningar 1786, s. 55.

14. Kungl. Maj:ts sekreta proposition den 15 maj 1786 till bankoutskottet angående banklån till upprättande av spannmålsmagasin, bankens medver­ kan i en offentlig livränteanstalt och prägling av lättare kopparskiljemynt. Jfr prot. s. 21. Orig. Bankoutskottets arkiv, Handlingar 1786, (R4662), fol. 112. Jfr köne. med överstruken paragraf om biträde av banken vid inrättande av nytt diskontkompani, Gustavianska samlingen, F. 438, nr 67, UUB.

15. Prästeståndets elektorsförsamlings protokoll den 15 maj 1786 över val av ledamöter i lagutskottet resp. statsutskottet. Prot. s. 29. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 14.

16. Carl Fredrik Fredenheims skrivelse den 22 maj 1786 angående ärkebi­ skopen Carl Fredrik Mennanders död. Prot. s. 51. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 23. 17. Utdrag ur bondeståndets protokoll den 26 maj 1786 angående passevo- lansinrättning. Prot. s. 52. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 12.

18. Revisorernas berättelse den 21 mars 1781 om prästeståndets änke- och pupillkassas tillstånd. Prot. s. 53. Tr.: Berättelse om prästeståndets enke- och pupillcassas tilstånd. Afgifven vid allmänna sammankomsten den 21 Martii 1781. Stockholm, Anders Jacobsson Nordström, 1781.

19. Prästeståndets änke- och pupillkassas delägares deduktion till justitie- revisionen ang. Svea hovrätts dom den 12 dec. 1783 i kassans konkursmål. Prot. s. 53. Tr.: Stormägtigste allemådigste konung! (Undert.:) O. Eneroth Olofs­ son, som på öfriges anmodan denna underdåniga deduction författadt, G. Murray, (m.fl.). Stockholm, Johan A. Carlbom, 1785.

20. Uppsala universitets konsistoriums kungörelse den 22 april 1786 om utgivningen av ett svenskt och latinskt lexikon. Prot. s. 74. Tr.: Kungörelse om det latinska och svenska lexikon, som, på Kongl. Maj:ts allemådigaste befallning, genom consistorii academici i Upsala försorg, är författadt och färdigt att läggas under prässen. (Dat. och undert.:) Upsala den 22 April 1786, På consistorii Academici vägnar, D. Melanderheim, kongl. acad. n.v. rector, /Gustaf Flygare. Upsala, Johan Edman, (u.å). I Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 27.

21. Kungl. Maj:ts skrivelse till ständerna den 7 juni 1786angående socken- brännerier. Prot. s. 73. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 20. Tr. i Riksdagstidningar 1786, s. 77.

22. Kammarkollegiets betänkande den 20 mars 1786 samt Borgå konsisto­ riums skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 nov. 1785 angående prästbevis för avflyttande tjänstefolk. Prot. s. 77. Orig. med påteckningama:I2.föredr. i K. M:ts rådh den 23 Maji 1786. Och som tillika anmältes, det prästeståndet under nu påstående riksdag wara i begrep att med underd. förfrågan i detta ämne inkomma; så tillstyrktes i underd. att med denna saks afgörande må upskjutas och Föredr. hos Kgl. Maj:t på Drottningholms slott den 29 Septembr. 1786 och bif. Expd., i Kammarkollegiet till Kungl. Maj:t, vol. 330.

23. Utdrag ur bondeståndets protokoll den 8 juni 1786 angående brännvins­ bränningens frigivande. Prot. s. 82, 87. Orig. med påteckningen:Uplästför högwördige prästeståndet in pleno den 8 Junii 1786, och den 10 derpå följande i likstämmighet m ed högt. ridderskapet och adeln bifallit, Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 20. Tr. i Riksdags­ tidningar 1786, s. 80. 24. Ridderskapets och adelns besvärsutskotts betänkande den 1 juni 1786 angående Carl Ulrik Tigerstedts memorial om strömrensningar i Tavast­ land. Prot. s. 86, 92. Orig. med påteckningama:Upläst hos riddersk. och adeln den 8 Junii 1786 och beslutit all della såsom eli beswärsmål hos H:s Kgl. M:t kommer att i underd. anmälas samt därjemte med de andra stånden communiceras, testor Bungencrona, Upl. i presteståndet d. 13 Jun. 1786 och beslutit at detta skulle såsom et beswärsmål hos Kgl. Maj.t i underdånighet anmälas, testor Ham­ braeus, Upl. i borg. st. d. 20 Junii och ansedt såsom ett enskyldt beswärsmål, hwarmed ståndet sig ej kan befatta, testor E. F. Runeberg, b. st. secreterare och Upl. i bondeståndet d. 22 Junii och bifölls såsom ett beswärsmål, C. Lagerbring, ståndets secreterare, Ridderskapets och adelns riksdagsarkiv 1786, Renskr. prot. samt handl., nr 48.

25. Carl Ulrik Tigerstedts memorial den 14 resp. 26 maj 1786 om ström­ rensningar i Tavastland. Prot. s. 86,92. Avskrifter med likalydande påteckningar:Upl. hos r. och ad. d. 26 Maii 1786 och remitteradt till r. och a. beswärsutskott, Bungencrona ochUpl. uti r. och a. besw.utskott den 30 Maii 1786, Lönbohm, Ridderskapets och adelns riksdagsarkiv 1786, Renskr. prot. samt handl, nr 48.

26. Utdrag ur lagutskottets protokoll den 31 maj-6 juni angående skatteall- mogens arvskiften. Prot. s. 86. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 17.

27. Petrus Hillbergs memorial om skatteallmogens arvskiften. Prot. s. 86. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 17.

28. Henrik Falkmans memorial den 8 juni 1786 om förbud mot närings- och handelsmonopol. Prot. s. 86. Orig. med påteckningama:Ingifvit til borg.ståndet d. 8 Junii 1786; Upl. hos borg.ståndet d. 10 Junii 1786, d:o bifallit och communiceras med de öfrige respective stånden, testor, E. F. Runeberg, borg.st. secreterare; Upläst hos högw. prästeståndet den 10 Junii 1786, och den 19 derpå följande på det sätt som högl. ridd. och adelens protocollsutdrag om denna sak innehåller, bifallit, Emil Juringius; Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 25. Tr.: Stockholm, P. A. Brodin, 1786.

29. Ridderskapets och adelns, borgarståndets och bondeståndets resp. svar den 20 resp. 24 maj 1786 på Kungl. Maj:ts proposition om passevo- lansinrättning. Jfr prot. s. 88. Orig., Riksdagsacta 1786, Riksdagshandlingar. Tr. i Riksdagstid- ningar 1786, s. 64ff. 30. Prästeståndets elektorsförsamlings protokoll den 13 juni 1786 över valet av ledamöter i beredningsutskottet. Prot. s. 94. Orig, Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 21.

31. Peter Brunnmarks memorial den 8 juni 1786 om understöd till Falu bergslag. Prot. s. 96. Tr.: Ödmjukt memorial, (Dat. och undert.:) Stockholm den 8 Junii 1786, Pet. Brunnmark. Stockholm, Kongl. Tryckeriet, 1786.

32. Utdrag ur bankoutskottets protokoll den 15 juni 1786 angående banko­ verkets tillstånd. Prot. s. 101, 107. Orig., med påteckningen:Upl. i Presteståndet d. 17 Jun. 1786, Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 9. Tr. i Riksdagstidningar 1786, s. 102.

33. Utdrag ur bankoutskottets protokoll den 15 juni 1786 angående medalj över kronprins Gustaf Adolfs examen. Prot. s. 101. Orig. med påteckningen:Upläst i presteståndet d. 17 Jun. 1786 och bifallet, Olof Hambraeus, Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 10. Tr. i Riksdagstid­ ningar 1786, s. 108.

34. Beredningsutskottets betänkande den 17 juni 1786 om brännvinsbrän­ ningens frigivande. Prot. s. 107, 110. Orig. med påteckningen:Upläst hos högwördige presteståndet den 19 Junii 1786, Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 22. Tr. i BgP 1786, s. 312.

35. Nils Olssons memorial den 17 juni 1786 i beredningsutskottet angående brännvinsbränningens frigivande. Prot. s. 107, 110. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 22. Tr. i BgP 1786, s. 326.

36. Carl Johan Wiers två yttranden till protokollet i beredningsutskottet angående brännvinsbränningens frigivande. Prot. s. 107, 110. Orig. med påteckningen:Upläst den 16 Junij 1786, resp. Upläst i beredningsutskottet d. 17 Junii 1786, Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 22. Tr.: Bryggareåldermannens samt riksdagsfullmägtigens för Stockholm, Carl Johan Wiers twenne dictamina till protocollet uti höglofl. beredningsutskottet öfwer brännwinsbränningen. (Undert.:) Carl Johan Wier. Stockholm, Johan Georg Lange, 1786. Tr. i BgP 1786 s. 327, 330.

37. Sakris Bergenschölds, Claes de Frietzckys och Rudolf Wilhelm Hum- melhjelms särskilda votum i beredningsutskottet angående brännvinsbrän­ ningens frigivande. Prot. s. 107, 110. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 22. Tr. i BgP 1786, s. 325.

2 2 - 16-654 38. Ständernas svar den 13 juni 1786 på Kungl. Maj:ts proposition om understöd till Falu bergslag. Prot. s. 121. Orig., Riksagsacta 1786, Riksdagshandlingar. Tr. i Riksdagstidningar 1786, s. 88.

39. Ständernas svar den 17 juni 1786 på Kungl. Maj:ts proposition om straffet för barnamord. Prot. s. 121. Orig, Riksdagsacta 1786, Riksdagshandlingar. Tr. i Riksdagstidningar 1786 s. 80.

40. Ständernas svar den 17 juni 1786 på Kungl. Maj:ts proposition om skatteallmogens arvskiften. Prot. s. 121. Orig., Riksdagsacta 1786, Riksdagshandlingar. Tr. i Riksdagstidning­ ar 1786, s. 84.

41. Bankoutskottets svar den 15 juni 1786 på andra och tredje punkterna i Kungl. Maj:ts sekreta proposition till bankoutskottet, angående bankens medverkan i förvaltningen av en offentlig livränteanstalt och prägling av lättare kopparskiljemynt. Jfr prot. s. 121. Orig. med påteckningen:Aflemnat i Kongl. M aj.ts egna händer av talemännen och r:s ständ:s bancoutskotts deputerade d. 17 Junii 1786 på Stock­ holms slott, Riksdagsacta 1786, Riksdagsacta.

42. Ständernas skrivelse den 23 juni 1786 till Kungl. Maj:t angående strömrensningar i Tavastland. Jfr prot. s. 122. Orig, Riksdagsacta 1786, Riksdagsacta. Tr. i Riksdagstidningar 1786 s. 91.

43. Carl Häggs memorial om understöd till Finska kyrkan i Stockholm. Orig. med påteckningarna:Uppläst i ecclesiastiqueutskottet den 2 Junii 1786 och Upläst för högw. ståndet den 20 Junii och afslagit, intygar Emund Juringius, Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 31. Memorialet nämns dock inte i protokollet.

44. Utdrag ur ecklesiastikutskottets protokoll den [ ] maj 1786 angående Carl Gustaf Ekmanssons besvär om sammanslagning av pastorat vid döds­ fall. Orig., Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 34. PERSONREGISTER

Efter personnamnen anges födelse- och dödsår samt titel vid tidpunkten för första omnämnande och så långt möjligt slutlig titel. Parentes kring högadlig titel anger att introduktion i denna värdighet ej erhållits. Leda­ motskap i stånden 1786, liksom uppdrag som talman eller ståndssekretere, har angivits. Det regerande konungaparets namn och namn på bibliska personer har uteslutits. Omnämnande utan namnangivelse av talmän och prästeståndets sekreterare har registrerats under respektive stånd i sakre­ gistret, medan namnangivelser, namnteckningar och aktstycken som di­ rekt hänför sig till personerna medtagits i personregistret. Omnämnande i protokollen av prästeståndets talman i utövandet av ordförandeskapet i plenum har inte registrerats. Adliga namn har stavats i enlighet med G. Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Stavningen av förnamn har i allmänhet normaliserats.

Adelswärd, Erik Göran, (1751 — dagsman i borgarståndet 1786, 1810), friherre, överste, ledamot 86. av ridderskapet och adeln 1786, Amnell, Johan Johansson, (1718— 297. 1789), professor i teologi vid Aejmelaeus, Johan, (1718—1805), Uppsala universitet, kyrkoherde kyrkoherde i Storkyro (Åbo i Vaksala (Uppsala stift), prost, stift), prost, 315. 179. Afzelius, Erik, (1740-1795), kyrko­ Andersson, Johan (Jan), (1729— herde i Forshem (Skara stift), 1802), häradsdom are, Åskarby, prost, slutt, kyrkoherde i Marie­ Tierp, Uppsala län, riksdagsman stad, riksdagsman i prästeståndet i bondeståndet 1786, 197, 229. 1786,4, 10,20, 27, 107, 114, 287, Armfelt, Gustaf Mauritz, (1757— 298. 1814), friherre, överstekam m ar­ Alander, Jakob, (1745-1809), kap­ junkare, överstelöjtnant, slutl. lan i Punkalaito (Åbo stift), slutl. general, såsom finsk medborgare kyrkoherde i Loppis, 316. finsk-rysk greve, generalguver­ Alcenius, Elias Gabrielis, (1743 — nör över Finland, ledamot av rid­ 1806), kaplan i Pyhäjoki (Åbo derskapet och adeln 1786, 11, stift), slutl. kyrkoherde i Kelviä, 121 . 317. Amberg, Nils, (1730-1789), gross­ Almquist, Erik Jonas, (1729-1808), handlare, rådman i Gävle, leda­ kyrkoherde i Vendel (Uppsala mot av borgarståndet 1786, 86. stift), prost, slutl. kyrkoherde i Arrhenius, Per Larsson, (1728— Tierp, riksdagsman i prästestån­ 1800), kyrkoherde i Funbo (Upp­ det 1786, 3, 12, 17,20, 27,73,80, sala stift), prost, riksdagsman i 91,287,298. prästeståndet 1786, 3, 9, 16, 52, Amberg, Nils, (1730—1789), gross­ 104,287,312. handlare, rådman i Gävle, riks­ Aspelin, Jonas, (1744—1827), kyr­ koherde i Dädesjö, (Växjö stift), Bergsten, Erik, (1747-1809), kyr­ prost, riksdagsman i prästestån­ koherde i Varberg (Göteborgs det 1786, 4, 10, 52,54, 104, 287. stift), prost, slutl. kyrkoherde i Asplund, Arnold, (1736-1815), Katarina (Stockholm), överhov­ kyrkoherde i Ulrika Eleonora predikant, 314. (Stockholm), slutl. kyrkoherde i Bexell, Daniel, (1731-1798), kyrko­ Klara, 109. herde i Villstad (Växjö stift), Aurelius, Johan, (1732—1802), kyr­ prost, riksdagsman i prästestån­ koherde i Getinge (Göteborgs det 1786, 4, 10, 17, 48 -4 9 , 52, stift), prost, riksdagsman i präs­ 287. teståndet 1786, 4, 10, 16—17, 29, Bilberg, Fredrik Otto, (1722-1806), 81, 170-174, 262-264, 287. major, ledamot av ridderskapet och adeln 1786, 75, 80, 82, 182— Barkman, Carl Gustaf, (1725— 184. 1799), lektor, kyrkoherde i Billgren, Josef, (1730-1795), lek­ Överselö (Strängnäs stift), prost, tor, kyrkoherde i Synnerby (Ska­ slutl. domprost i Strängnäs, riks­ ra stift), prost, riksdagsman i dagsman i prästeståndet 1786, 4, prästeståndet 1786, 4, 9, 17, 29, 12, 17,20, 27,59,71-73,80, 105, 254-258, 287. 197-204, 287, 298, 318. Bochart, Samuel, (1599-1667), Bastholm, Kristian, (1740-1819), fransk orientalist, 145. dansk teolog, vältalare, 110, 162. Bothén,Magnus, (1748—1820), vice Bengtsson, Jon, (1719-1797), kyrkoherde i Veddige (Göteborgs nämndeman, Ströby, Skatelöf, stift), slutl. kyrkoherde i Östra Kronobergs län, riksdagsman i Karup, 314. bondeståndet 1786, 82. Brander, Johan, (1733-1793), kyr­ Benzelius, Carl Jesper, (1714— koherde i Katarina (Stockholm) 1793), biskop i Strängnäs, riks­ och i Bromma (Uppsala stift), dagsman i prästeståndet 1786, 3, prost, konungens biktfader, 109. 9, 32, 197-204, 287, 318. Brunnerus, Jakob, (1722-1794) Benzelstjerna, Lars, (1719-1800), kyrkoherde i Ås (Kalmar stift), biskop i Västerås, riksdagsman i prost, 313. prästeståndet 1786, 3, 9, 11, 16- Brunnmark, Petrus, (1717-1794), 17, 20, 27,31-32, 34, 40,51,57, kyrkoherde i Falun (Västerås 85-88, 91, 99-100, 113-114, stift), prost, riksdagsman i präs­ 287, 298. teståndet 1786, 4, 39, 54, 70, 9 6 - Berch, Christer, (1735-1792), pro­ 99, 287. fessor i juridisk ekonomi vid Bungencrona,Carl Gustaf (1747— Uppsala universitet, 179. 1795), riddarhussekreterare, 137, Berg, Carl Magnus, (1757-1820), 144, 183, 189, 193, 270, 275, 218. kyrkoherde (i survivance) i Fa­ Bäckstadius, Erik, (1729-1798), gered (Göteborgs stift), slutl. kyrkoherde i Arby (Kalmar stift), prost, 314. slutl. prost, 312. Bergs, Johan Reinhold, (1739— 1805), grosshandlare i Stock­ Cairenius, Jakob, (1754-1792), holm, kommerserråd, riksdags­ kyrkoherde i Masko (Åbo stift), man i borgarståndet 1786, 298. 316. Callerstedt, Sven, (1734—1801), de Besche, Isak Georg, (1748— kramhandlare i Stockholm, kyr­ 1825), hovjunkäre, ledamot av kovärd vid Storkyrkan i Stock­ ridderskapet och adeln 1786, holm, 11. 297-298. Canutius, Israel, (1730-1793), kyr­ de Frietzcky, Claes, (1727—1803), koherde i Kräklingbo (Visby direktör vid Storfors bruk, leda­ stift), riksdagsman i prästestån­ mot av ridderskapet och adeln det 1786, 53-54 , 104, 287. 1786, lil, 118-119, 272-274, Carlén, Petrus Olai, (1722-1799), 290. kaplan i Brahestad och Salo (Åbo De Geer af Leufsta,Charles (Carl), stift), 317. (1747-1805), friherre, kammar­ Celsius, Olof d.ä. (1670—1756), pro­ herre, ledamot av ridderskapet fessor i teologi vid Uppsala uni­ och adeln 1786, 297. versitet, domprost i Uppsala, Dillner, Erik Johan, (1749-1817), 146. kyrkoherde i Selånger och Celsius, Olof, d.y., (1716-1794), Sundsvall (Härnösands stift), biskop i Lund, riksdagsman i prost, slutl. kyrkoherde i Tuna, prästeståndet 1786, 3, 12—13, 17, riksdagsman i prästeståndet 20, 22-23, 26-27, 32, 34, 43, 57, 1786, 5, 10, 44-45, 54, 104, 287. 79,8 1 ,9 0 ,9 2 , 100, 102, 105, 107, Douglas(Duglas), Robert Delficus, 108-110, 287, 298. (1751-1810), greve, lagman, le­ Cerwin, Gustaf, (1734-1807), damot av ridderskapet och adeln assessor, borgmästare i Jönkö­ 1786, 22, 50, 79-80. ping, riksdagsman i borgarstån­ Duraeus, Samuel, (1718-1789), det 1786, 23, 298. professor i fysik vid Uppsala uni­ Christiernin, Per Niklas, (1725— versitet, 179. 1799), professor i logik och meta­ Duwall, Johan Didrik, (1723-1801), fysik vid Uppsala universitet, friherre, generallöjtnant, lant­ slutl. kyrkoherde i Över- och Yt­ marskalk 1786, 140, 213-214, tergran (Uppsala stift), prost, 220-221, 277, 279, 299. 101 - 102 . Chydenius, Anders, (1729-1803), Eckersten, Johan, (1746—1799), kyrkoherde i Gamlakarleby (Åbo kyrkoherde i Sibbarp (Göteborgs stift), prost, 317. stift), 314. Collin, Anders, (1734-1814), kyr­ Ehrenpohl, Adolf Jakob, (1734— koherde i Lojo (Åbo stift), slutl. 1806), överstelöjtnant, ledamot prost, 316. av ridderskapet och adeln 1786, Couleur,Lars, (1712 -1793), kyrko­ 298. herde i Långlöt (Kalmar stift), Ehrensvärd,Fredrik, (1719—1807), slutl. prost, 313. friherre, generalmajor, ledamot Crusell, Nils, (1734-1793), kyrko­ av ridderskapet och adeln 1786, herde i Esbo (Åbo stift), prost, 297. 316. Ekerman, Daniel Benedicti, (1735— Cumenius, Erik, (1748-1809), no­ 1807), kyrkoherde i Ljung och tarie i Vittis (Åbo stift), slutl. Flistad (Linköpings stift), prost, sockenadjunkt, 316. slutl. kyrkoherde i Furingstad, riksdagsman i prästeståndet teståndet 1786, 4, 12,16,77, 9 9 - 1786, 4, 28, 45 -4 8 , 52, 83, 91, 100, 109-110, 113, 118-119, 93-94 , 103, 264-267, 287. 162, 287. Ekerman, Carl Fredrik, (1743— Fellman, Nils, (1747-1799), kaplan 1792), justitieborgm ästare i i Uleåborg (Åbo stift), 318. Stockholm, borgarståndets tal­ Fermer, Bengt, (1724-1802), ast­ man 1786, 140, 213-214, 277, ronom, kansliråd, ledamot av rid- 279, 298-299. derskapet och adeln 1786, 237— Ekmansson, Carl Gustaf, (1744— 243, 251, 258. 1812), kyrkoherde i Veta (Linkö­ Fersen, Fredrik Axel von, (1719— pings stift), prost, slutl. kyrko­ 1794), greve, riksråd, fältmar­ herde i Stora Åby och Ödeshög, skalk' ledamot av ridderskapet riksdagsman i prästeståndet och adeln 1786, 297. 1786, 4, 9, 52, 54, 59, 65, 88-89,Floderus,Johan, (1721 — 1789), pro­ 102-103,264-267,287,315. fessor i grekiska vid Uppsala uni­ Ekström, Peter, (1740-1825), borg­ versitet, kyrkoherde i Gamla mästare i Marstrand, slutl. lag­ Uppsala (Uppsala stift), prost, man, riksdagsman i borgarstån­ 179. det 1786, 197, 229-233. Flodin,Johan Gustaf, (1741 — 1808), Elenius, Thomas, (1749-1809), kyrkoherde i Adolf Fredrik kaplan i Nykarleby (Åbo stift), (Stockholm) och i Solna och Ul­ 315. riksdal (Uppsala stift), pastor pri- Eneroth, Olof Olofsson, (1744- marius, överhovpredikant, kron­ 1808), kyrkoherde i Hedvig Eleo­ prins Gustaf Adolfs kristendoms­ nora (Stockholm) samt i Sånga lärare, slutl. biskop i Västerås, och Skå (Uppsala stift), hovpre­ riksdagsman i prästeståndet dikant, slutl. kyrkoherde i Gävle 1786, 3, 9, 16, 18-19, 75-76 , och Valbo, prost, 53—54, 83, 109, 150, 287. 103-104, 109, 156-159. Flygare,Gustaf, (1743—1805), aka­ Estlander, Rudolf Josef, (1759— demisekreterare, slutl. professor 1807), kyrkoherde i Lappfjärd i juridisk ekonomi och romersk­ (Åbo stift), slutl. prost, 315. germansk rätt, 179. Fornander,Abraham ,(1723 — 1801), kyrkoherde i Runsten (Kalmar Falkman, Henrik, (1734—1809), stift), vik. prost, slutl. prost, 313. handelsman, rådman i Malmö, Forshaell,Johan Henrici, (1718— slutl. borgmästare, riksdagsman i 1792), kyrkoherde i Nykarleby borgarståndet 1786, 86, 270. (Åbo stift), slutl. prost, 315. Fant, Erik Mikael, (1754-1817), Forsman,Georg, (1726-1789), kyr­ professor i historia vid Uppsala koherde i Laihela (Åbo stift), universitet, slutl. kyrkoherde i slutl. prost, 315. Alunda och Morkarla (Uppsala Forssenius, Anders, (1706—1788), stift), prost, 179. biskop i Skara, riksdagsman i Fant, Johan Mikael, (1735-1813), prästeståndet 1786, 3, 6, 9, 16, domprost i Västerås, slutl. kyr­ 54,91,287. koherde i Leksand (Västerås Forsskål,Peter, (1723 — 1763), bo­ stift), prost, riksdagsman i präs­ tanist, docent i ekonomi vid Upp­ sala universitet, dansk tit. profes­ Groen, Petrus, (1728-1793), kyrko­ sor, 146. herde i Karlö (Åbo stift), 317. Fortelius, Gabriel, (1745—1796), Groth, Per Henrik, (1738-1820), kyrkoherde i Sagu (Åbo stift), komminister i Klara (Stock­ 316. holm), slutl. kyrkoherde i Fredenheim, Carl Fredrik, (1748— Svärdsjö (Västerås stift), prost, 1803), expeditionssekreterare i riksdagsman i prästeståndet utrikesexpeditionen, slutl. över­ 1786, 3, 104, 287. intendent vid Konstakademien, Grönmark, Anders, (1726-1810), ledamot av ridderskapet och komminister i Össeby-Garn adeln 1786, 51. (Uppsala stift), 313. Frigel, Per, (1750-1842), sekretera­ Gustaf Adolf, (1778-1837), Sveri­ re i statskontoret, slutl. sekrete­ ges kronprins, sedermera konung rare och bibliotekarie vid Musi­ Gustaf IV Adolf, 10, 18-19, 61, kaliska akademien, 169. 74-76, 85, 87, 88, 90-91, 94, Friis, Anders Bartholdi, (1732— 101, 150, 159-160, 175, 177— 1812), kyrkoherde i Grimeton, 182, 220-221, 280-281. (Göteborgs stift), prost, 314. Gustaf I, (1496-1560), kung av Frosterus, Johan Erici, (1751 — Sverige, 198, 205, 209, 230. 1838), kyrkoherde i Pudasjärvi Gustaf II Adolf, (1594-1632), kung (Åbo stift), slutl. kyrkoherde i av Sverige, 36, 140, 165, 199, Kalajoki, prost, 318. 205. Frunck, Christian, (1730—1796), Gyllenborg, Johan Henning (1756— kyrkoherde i Tillinge (Uppsala 1830), greve, lagman, ledamot av stift), prost, 314. ridderskapet och adeln 1786, 236.

Gadolin, Jakob, (1719-1802), dom­ Haartm an, Jakob, (1717—1788), prost i Åbo, slutl. biskop i Åbo, biskop i Åbo, riksdagsman i präs­ riksdagsman i prästeståndet teståndet 1786, 3, 9, 16—17, 36, 1786, 4, 10, 28, 32-33, 35-38, 124,287. 41, 52, 59-60, 86, 92-93, 114— Haartm an, Johan, (1719—1792), 115,287. kyrkoherde i Vörå (Åbo stift), Genberg, Carl, (1711 — 1799), kyr­ prost, 315. koherde i Arnäs (Härnösands Hackman, Gustaf, (1748—1806), stift), prost, 317. kyrkoherde i Mönsterås (Kalmar Gerdin, Georg, (1736-1802), kyr­ stift), prost, riksdagsman i präs­ koherde i Fransk-Lutherska för­ teståndet 1786, 5, 10, 16, 54, 287. samlingen (Stockholm), slutl. Hambraeus, Olof (1749—1833), kyrkoherde i Sunne (Härnösands konsistorienotarie i Stockholm, stift), prost, 109. slutl. kyrkoherde i Umeå lands­ Gewalin, Hans, (1733-1797), kyr­ församling (Hernösands stift), koherde i Ovanåker (Uppsala prost, prästeståndets försteno- stift), 313. tarie 1786, 7 - 8 , 120, 123-124, Gjörwell, Carl Christoffer, (1731 — 158-159, 292. 1811), bokhandlare, publicist, Hannelius, Salomon, (1722-1796), bibliotekarie vid Kungl. Bibliote­ kyrkoherde i Ilmola (Åbo stift), ket, 103, 162. prost, 315. Harlin, Aestan Petfri], (1735— Horn af Åminne,Fredrik, (1725— 1806), kyrkoherde i G rundsunda 1796), greve, general, ledamot av (Härnösands stift), slutl. kyrko­ ridderskapet och adeln 1786, 297. herde i N ätra, prost, 317. Horster, Hans, (1723-1807), kyr­ Henschen, Salomon, (1719—1796), koherde i Bosjökloster (Lunds kyrkoherde i Ronneby (Lunds stift), prost, slutl. kyrkoherde i stift), prost, riksdagsman i präs­ Äsphult och Linderöd, riksdags­ teståndet 1786, 4, 10, 16, 29, 287. man i prästeståndet 1786, 4, 10, Henschen, Lars Niklas, (1761 — 52, 54, 91, 94, 287. 1826), vice häradshövding, slutl. Hydrén, Lars, (1694-1789), profes­ lagman i N ärke, 233, 237. sor i teologi vid Uppsala univer­ Hernberg, Anders, (1732—1791), sitet, domprost i Uppsala, 179. professor i juridik vid Uppsala Hyllén, Henrik, (1718-1804), kyr­ universitet, 179. koherde i Hollola (Borgå stift), Herweghr, Daniel, (1720—1787), prost, ej närvarande riksdagsman biskop i Karlstad, riksdagsman i i prästeståndet 1786, 89. prästeståndet 1786, 3, 17, 20, 27, Hägg,Carl, (1753-1829), kyrko­ 41, 59, 78, 81, 114, 87, 287, 298. herde i Sund (Åbo stift), prost, Hesselgren, Erik, (1715-1803), bis­ slutl. kyrkoherde i Tierp (Uppsa­ kop i Härnösand, riksdagsman i la stift), riksdagsman i präste­ prästeståndet 1786, 3, 9, 12, 16— ståndet 1786, 4, 10, 12, 59-60, 17, 2 9 ,4 1 ,4 9 -5 0 , 112, 115-116, 287. 121, 197, 229, 244-247, 287. Höglund, Carl, (c:a 1737—1789), Hillberg, Petrus Petri, (1734-1793), kaplan i Vittis (Åbo stift), 316. kyrkoherde i Ockelbo (Uppsala Högman,Olof, (1719-1806), kyr­ stift), prost, riksdagsman i präs­ koherde i Arbrå (Uppsala stift), teståndet 1786, 3, 29, 54, 108, prost, 313. 259-262, 287. Höppener, P erjo h an , (1726—1802), Hirn, Daniel, (1744-1822), kyrko­ publicicist, assessor, 108. herde i Sjundeå (Åbo stift), slutl. kyrkoherde i Kimito, 316. Idman, N ikolaus, (1716—1790), H jert hon, Sven Johansson, (1741 — vice kyrkoherde i Vittis (Åbo 1809), kyrkoherde i Seglora (Gö­ stift), prost, 316. teborgs stift), prost, riksdagsman Ihre, Johan, (1707-1780), skyt­ i prästeståndet 1786, 4, 10, 12, teansk professor vid Uppsala 54,85,91, 116-117, 287,314. universitet, kansliråd, 178. Hofsten, Bengt von, (1747-1826), Iserus, M attias, (1717—1795), kom­ hovjunkare, ledamot av ridder- minister i Vallentuna (Uppsala skapet och adeln 1786, 298. stift), 313. Holmberg, Johan Christoffer, Iverus, Johan, (1719—1802), kyrko­ (1743-1810), boktryckare i herde i Husby (Västerås stift), Stockholm, Stockholms Postens prost, riksdagsman i prästestån­ tryckare, 107, 271. det 1786, 4, 10, 29, 287. Holmudd, Gabriel, (1720 -1795), kyrkoherde i Malaks (Åbo stift), Jäderholm,Jonas (Johan), (1727— 315. 1798), handelsm an, rådman i Norrköping, riksdagsman i bor­ (Strängnäs stift), prost, riksdags­ garståndet 1786, 298. man i prästeståndet 1786, 4, 10, Jeppsson(Jeppesson), Per, (1726— 16, 52, 54, 104, 197-204, 287, 1808), nämndeman, Västra 318. Hoby, Malmöhus län, riksdags­ Kinmark, Erik, (1717—1794), kal- man i bondeståndet 1786, 11. seniansk professor (teologi) vid JohanIII, (1537—1592), kung av Uppsalauniversitet, 179. Sverige, 209. Kinninmundt, Johan Bernhard, Jonsson,Per, (1735-1787), härads­ (1731-1789), revisionssekrete­ domare, Hillesta, Västerljung, rare, ledamot av ridderskapet Södermanlands län, riksdagsman och adeln 1786, 236. i bondeståndet 1786, 28, 119. Kristina, (1626-1689), drottning av Josephsson, Nils, (1731-1792), kyr­ Sverige, 165. koherde i Ljungby (Göteborgs Krogius,Paul, (1724-1792), biskop stift), 314. i Borgå, riksdagsman i präste­ Junnelius, Per, (1742-1825), kap­ ståndet 1786 , 50, 54, 89, 94, 104, lan i Överkiminge (Åbo stift), 287. slutl. kaplan i Törnävä, 318. Juringius, Zacharias (1741-1817), Lagerberg,Gabriel, (1723-1801), kyrkoherde i Horn och Hyck­ kaplan i Karlö (Åbo stift), 317. linge (Linköpings stift), slutl. Lagerbring, Carl, (1751 — 1822), prost, riksdagsman i prästestån­ kungl, sekreterare, slutl. greve, det 1786,4, 12, 17,20-21, 27, 33, statsråd, bondeståndets sekrete­ 41-43,287,298. rare 1786, 183, 290. Juringius, Emund, (1751-1810), Lagus,Jonas, (1739—1798), kaplan e.o. skvadronspredikant vid liv- i Laihela (Åbo stift), slutl. prost, dragonerna, slutl. kyrkoherde i 315. Västra Husby (Linköpings stift), Lagus,Georg, (1730-1793), kyrko­ prost, prästeståndets andreno- herde i Vichtis (Åbo stift), prost, tarie 1786, 18-19, 120, 123, 192, 316. 312-318. Laihander, Johan, (1720-1794), kyrkoherde i Närpes (Åbo stift), Kalling, Per Adolf, (1752-1820), prost, 315. greve, major, ledamot av ridder- Laurin, Simon, (1743-1813), kap­ skapet och adeln 1786, 87. lan i Alavieska (Åbo stift), slutl. Karl IX, (1550—1611), kung av Sve­ kyrkoherde i Laihela, 317. rige, 209. Liljencrantz, Johan, (1730—1815), Karl XI, (1655-1697), kung av Sve­ friherre, statssekreterare vid rige, 144, 200, 206, 284. handels- och finansexpeditionen, Karl XII, (1682-1718), kung av slutl. greve, riksråd, ledamot av Sverige, 41, 127, 164, 200,206. ridderskapet och adeln 1786, 297. Keckman, Margareta Elisabet, Lilliestråle, Joakim Wilhelm, änka efter Christian Henricus (1721-1807), justitiekansler, le­ Keckman, ( d. 1784), kyrkoherde damot av ridderskapet och adeln i Siikajoki (Åbo stift), 317. 1786, 298. Kempe, Johan, (1728-1806), kyr­ Lindahl, Israel, (1718-1793), kyr­ koherde i Edsberg och Hackvad koherde i Nordmaling (Härnö­ sands stift), prost, 317. stift), prost, 313. Lindblom, Jakob Axel, (1746— Melanderhielm, Daniel, (1726— 1819), skytteansk professor vid 1810), professor i astronom i vid Uppsala universitet, slutl. ärke­ Uppsala universitet, slutl. Ve­ biskop, 78, 106, lil, 159, 178— tenskapsakademiens sekreterare, 181. kansliråd, 179. Lindman, Johan, (1726—1796 ), Melin, [Israelis] Georg, (1742— kyrkoherde i Okome (Göteborgs 1809), adjunkt i Köping (Kalmar stift), slutl. prost, 314. stift), slutl. komminister i Fager­ Lindström, Jonas, (1716-1804), hult och Kråksmåla, 313. kyrkoherde i Sandby (Kalmar Mennander, Carl Fredrik, (1712— stift), prost, 313. 1786), ärkebiskop, 6—7, 51, 312. Lindströmer, Erik Magnus, (1754— Michaelis, Johann David, (1717— 1804), vice konsistorienotarie i 1791), tysk luthersk teolog, pro­ Stockholm, slutl. ordinarie, 123. fessor i filosofi och österländska Lochnaeus, Johan, (1717—1788), språk vid universitetet i Götting­ kyrkoherde i Själevad (Härnö­ en, 145-146, 173. sands stift), prost, 317. Mjödh, Abraham, (1744—1810), Lostbom,Johan, (1732-1802), pro­ kyrkoherde i Nagu, (Åbo stift), fessor i praktiskt ekonomi vid 316. Uppsala universitet, slutl. pro­ Moliis, Henrik, (1745-1829), kap­ fessor i teologi, domprost i Upp­ lan i Esse (Åbo stift), 315. sala, 179. Montelius, Thomas, (1736-1802), Lundström, Olof, (1715-1792), kyrkoherde i Söderåkra (Kalmar kyrkoherde i Sidensjö (Härnö­ stift), prost, riksdagsman i präs­ sands stift), 317. teståndet 1786, 5, 10, 17, 28, 52, Liideke, Christoph Wilhelm, 91, 104, 287. (1737-1805), pastor primarius i Mosheim, Johann Lorenz von, Tyska församlingen i Stockholm, (1694-1755), tysk luthersk teo­ 112, 161-162. log, professor i teologi vid uni­ Liitkeman, Gabriel Timotheus, versitetet i Göttingen, 172. (1723-1795), biskop i Visby, Munthe, Johan Lorentz, (1729— riksdagsman i prästeståndet 1795), lagman, riksdagsman i 1786, 53,5 7,94 , 107, 114, 287. borgarståndet 1786, 27, 42, 298. Löfman, Anders, (1726—1799), kyr­ Murray,Gustaf, (1747-1825), kyr­ koherde i Fliseryd (Kalmar stift), koherde i Johannes och Jakob prost, 313. (Stockholm), hovpredikant, slutl. överhovpredikant, biskop i Väs­ Macklean,Gustaf, (1744-1804), fri­ terås, 109. herre, överste, ledamot av rid- Månsson, Gabriel, (1728-1786), derskapet och adeln 1786, 297. nämndeman, Flugeby, Vetlanda, Malmerfeldt, Olof, (1733 — 1806), Jönköpings län, riksdagsman i generalauditör, ledamot av rid- bondeståndet 1786, 88. derskapet och adeln 1786, 247— Mörner af Morlanda,(1737—1828), 252. greve, hovmarskalk, ledamot av Marin, Magnus, (1711-1787), kyr­ ridderskapet och adeln 1786, 86,

koherde i Gärdslösa (Kalmar 110 . Neikter, Jakob Fredrik, (1744— (Stockholm), hovpredikant, riks­ 1803), professor i litteraturhisto­ dagsman i prästeståndet 1786, 3, ria vid Uppsala universitet, uni­ 9, 109, 287. versitetsbibliotekarie, slutl. skyt­ Pfeiffer, Johan, (1731 — 1806), asses­ teansk professor 179. sor i Collegium medicum, bok­ Nensén, Per, (1711-1788), kyrko­ handlare i Stockholm, utgivare herde i Klara (Stockholm), riks­ av Dagligt Allehanda, 20-21. dagsman i prästeståndet 1786, 3, Pihlman, Johan, (1733—1811), kyr­ 17, 20, 27, 287. koherde i Euraåminne (Abo Noraeus, Olof, (1720-1802), kyrko­ stift), prost, riksdagsman i präs­ herde i Bollnäs (Uppsala stift), teståndet 1786, 4, 50, 94, 287. prost, 313. Pihlquist, Jonas, (1730-1810), kyr­ Norberg, M attias, (1747—1826), koherde i Glömminge, (Kalmar professor i österländska språk stift), slutl. prost, 313. vid Lunds universitet, slutl. Posse af Säby,Nils, (1739-1818), kansliråd, 107, 161. friherre (greve), överstekammar­ Nordin, Carl Gustaf, (1749-1812), junkare, slutl. överstekammar­ lektor, kyrkoherde i Skellefteå herre, en av rikets herrar, 121. (Härnösands stift), prost, slutl. Printzensköld, Erik Adolf, (1718— biskop i Härnösand, riksdagsman 1796), ryttm ästare, ledamot av i prästeståndet 1786, 5, 12, 33— ridderskapet och adeln 1786, 297. 34, 58, 60, 117-118, 123, 287. Nortman, Carl Johan, (1736-1805), Rahm, Henrik, (1732-1799), han­ kyrkoherde i Bygdeå (Härnö­ delsman i Gamlakarleby, riks­ sands stift), prost, 317. dagsman i borgarståndet 1786, Numers, Christoffer von, (1743— 298. 1801), krigsråd, slutl. president i Rajalin, Georg, (1745-1820), kap­ kammarrevisionen, ledamot av lan i Uleåborg (Åbo stift), slutl. ridderskapet och adeln 1786, 297. kyrkoherde i Limingo, prost, 318. Reuterholm, Gustaf Adolf, (1756— Origenes, Adamantius, (o. 185— 1813), friherre, lagman, slutl. 254), grekisk kyrkofader, 107, president i kammarrevisionen, en 161. av rikets herrar, ledamot av rid­ Oxenstierna af Korsholm och Wasa, derskapet och adeln 1786, 13, Jakob Gustaf, (1760-1824), gre­ 24-26, 251-254. ve, kapten, slutl. överstekam­ Risberg, Nils, (1737—1792), råd­ marjunkare, ledamot av ridder­ man, borgmästare i Stockholm, skapet och adeln 1786, 19. riksdagsman i borgarståndet 1786, 12, 112. Rodhe,Carl Wilhelm, (1745 -1811), Pechlin, Carl Fredrik, (1720—1796), kyrkoherde i Valinge (Göteborgs generalmajor, ledamot av rid­ stift), slutl. prost, 314. derskapet av adeln 1786, 298. Roselius, Magnus, (1724-1813), Petrejus, Joel Jakob, (1732-1804), kyrkoherde i Ringarum (Linkö­ kyrkoherde i Maria Magdalena pings stift), prost, riksdagsman i prästeståndet 1786, 4, 9, 16, 49, na, riksdagsman i borgarståndet 287,315. 1786, 298. Rosenblad, Mattias, (1758-1847), Schinkel, David, (1743-1807), revisionssekreterare, slutl. gre­ grosshandlare i Stockholm, slutl. ve, justitiestatsminister, ledamot kommerseråd, riksdagsman i av ridderskapet och adeln 1786, borgarståndet 1786, 87, 298. 29. Schröder, Erik, (1727-1797), ban­ Rosenstein, Nils (Rosén) von, kosekreterare, 217. (1752-1824), kansliråd, Svenska Schröderheim, Herman, (1749— akademiens sekreterare, kron­ 1802), hovpredikant, kyrkoherde prins Gustaf Adolfs lärare, slutl. i Ölme och i Kristinehamn (Karl­ statssekreterare vid ecklesiastik­ stads stift), prost, slutl. biskop i expeditionen, landshövding, le­ Karlstad, riksdagsman i präste­ damot av ridderskapet och adeln ståndet 1786, 5, 10, 12, 16, 54, 1786, 11, 21,76, 106, 150, 181. 105, 287. Rossander,Magnus, (1723-1791), Schröderheim, Elis, (1747-1795), kyrkoherde i Kastlösa (Kalmar statssekreterare vid inrikes civil­ stift), 313. expeditionen, slutl. landshövding Rudenschöld, Carl, (1698-1783), i Uppsala, ledamot av ridderska­ greve, riksråd, 74, 178. pet och adeln 1786, 106, 121, 182, Runbom, Johan, (1740-1810), kyr­ 308,311. koherde i Almunge (Uppsala Segrelius, Johan, (1734-1812), kyr­ stift), slutl. prost, riksdagsman i koherde i Torslunda (Kalmar prästeståndet 1786, 3, 9, 28, 48, stift), slutl. prost, 313. 52, 88, 94, 287. Sidrén, Jonas, (1723-1799), profes­ Runeberg, Edvard Fredrik, (1721 — sor i medicin vid Uppsala univer­ 1802), sekreterare hos borgerska­ sitet, 179. pets äldste i Stockholm, borgar­ Sigismund, (1566-1632), kung av ståndets sekreterare 1786, 270. Sverige och Polen, 194. Simelius, Johan, (1714-1794), kyr­ Sacklén, Lars, (1724—1795), borg­ koherde i Brahestad och Salo mästare i Björneborg, riksdags­ (Åbo stift), 317. man i borgarståndet 1786, 298. Sinius, Erik, (1718-1791), kyrko­ Salmenius, Christian, (1734-1791), herde i Ijå (Åbo stift), 318. kaplan i Vasa och Mustasaari Sjögren,Håkan, (1727—1815), lek­ (Åbo stift), slutl. kyrkoherde i tor, kyrkoherde i Vederslöv och Lappo, 315. Dänningelanda (Växjö stift), Salmenius, Johan, (1733-1796), prost, slutl. domprost i Växjö, kyrkoherde i Kalajoki (Åbo stift), 312. prost, 317. Spaak, Christoffer, (1743—1802), Salomon,Elias, (1718-1792), kyr­ borgmästare i Västervik, riks­ koherde i Resmo (Kalmar stift), dagsman i borgarståndet 1786, prost, 313. 109. Schauw, Arvid, (1711-1788), kom­ Sparre, Fredrik, (1731 — 1803), fri­ merseråd, handels- politie- och herre, riksråd, guvernörför kron­ justitieborgmästare i Landskro­ prins Gustaf Adolf, slutl. greve, rikskansler, 76, 150. Taijarden, Gustaf Adolf, (1755— Sparre af Rossvik,Fredrik Adolf 1821), hovpredikant, slutl. kyr­ Ulrik, (1746-1812), ryttmästare, koherde i Skinnskatteberg (Väs­ ledamot av ridderskapet och terås stift), prost, prästeståndets adeln, 297. andrenotarie 1786, 8, 9, 18. Spens, Carl Gustaf, (1741-1816), Tengström, Jakob, (1755—1832), greve, lagman, ledamot av rid­ teol. adjunkt, kyrkoherde i Pikis derskapet och adeln 1786, 85, (Åbo stift), slutl. ärkebiskop i lil. Finland, 316. Strangh, Per Elof, (1731-1809), Tennberg, Johan, (1749-1809), lektor, kyrkoherde i Skerike kyrkoherde vid Åbo slott (Åbo (Västerås stift), prost, slutl. teol. stift), slutl. kyrkoherde i Kanga­ professor, riksdagsman i präste­ sala, prost, 316. ståndet 1786, 4, 10, 52, 94, 104, Thedenius, Christoffer, (1734— 287. 1809), kyrkoherde i Teda (Upp­ Strangh, Jakob, (1745-1819), kyr­ sala stift), 316. koherde i Enköping (Uppsala Thunberg, Carl Peter, (1743-1828), stift), slutl. prost, 314. professor i medicin och botanik Ståhl, Lars, (1717-1796), kyrko­ vid Uppsala universitet, 179. herde i Norra Vram och Bjuv Tidblom, Sacharias, (1731 — 1805), (Lunds stift), prost, riksdagsman kyrkoherde i Väring (Skara stift), i prästeståndet 1786, 4, 12, 20, prost, riksdagsman i prästestån­ 27, 104, 287, 298. det 1786, 4, 52, 104, 287. Ståhle, Carl Henrik, (1744-1788), Tigerstedt, Carl Ulrik, (1747— kyrkoherde i Uleåborg (Åbo 1807), löjtnant, slutl. ryttm äs­ stift), prost, 318. tare, ledamot av ridderskapet Svebilius, Olof, (1624-1700), ärke­ och adeln 1786, 92-93. biskop, 314—316. Troil, Uno von, (1746-1803), bis­ Svedelius, Per, (1732—1805), pro­ kop i Linköping, slutl. ärkebi­ fessor i poesi och vältalighet vid skop, talman i prästeståndet Uppsala universitet, kyrkoherde 1786, 2, 5 - 7 , 70, 83, 85-8 7, 96, i Åker och Dalby (Uppsala stift), 105-109, 124, 140, 163, 167— slutl. prost, 179. 168, 175, 177, 186, 188, 209, 211, Swedén, Jakob, (1720-1795), kyr­ 213-214, 223, 228, 234-235, koherde i Enköpings-Näs (Upp­ 242, 244, 247-248, 252-253, sala stift), slutl. prost, 314. 269, 277, 279, 287, 289, 291-292, Svensson, Lars, (1733-1798), 294, 299. nämndeman, Kvarnamåla, Väck­ elsång, Kronobergs län, riks­ Varenius, Anders, (1751 — 1829), dagsman i bondeståndet 1786,52. kyrkoherde i Tvååker (Göteborgs Svensson,Nils, (1741-1815), nämn­ stift), slutl. prost, 314. deman, Håslöv, Gustav Adolfs Wachtmeister af Johannishus, socken, Kristianstads län, talman (Trolle-Wachtmeister fr. 1808), i bondeståndet 1786, 12, 140, Carl Axel, (1754-1810), greve, 177-178, 213-214, 234-235, justitiekansler, slutl. riksdrots, 253, 277, 279, 299. justitiestatsminister, ledamot av ridderskapet och adeln 1786,197, Westrin, Carl Peter, (1739—1804), 229, 233-237, 307. komminister i Vada och Angarn Wallenius, Ivar, (1750-1818), kyr­ (Uppsala stift), slutl. kyrkoherde koherde i Finska församlingen i Vidbo och Husby-Långhundra, (Stockholm), hovpredikant, slutl. hovpredikant, 83, 189-190. kyrkoherde i Hauho, Tulois och Westzynthius, Johan Magni, (1734— Luopiois (Borgå stift), prost, 109. 1804), kyrkoherde i Pyhäjoki Wallin, Anders, (1742-1820), råd­ (Åbo stift), prost, 317. man i Stockholm, slutl. politie- Wetterlund, A nders, (1728—1804), borgmästare, riksdagsman i bor­ kyrkoherde i Hunnestad, (Göte­ garståndet 1786, 22. borgs stift), slutl. prost, 314. Wallin, Carl, (1722-1803), kyrko­ Wilskman, Sven, (1716-1797), herde i Österhaninge (Strängnäs publicist, kyrkoherde i Fredsberg stift), prost, riksdagsman i präs­ (Skara stift), prost, 110, 161. teståndet 1786, 4, 10, 28, 30-32, Wingård,Johan, (1738-1818), bis­ 39-41, 52, 59-60, 62, 65, 197— kop i Göteborg, riksdagsman i 204,287,318. prästeståndet 1786, 3, 9, 13, 15, Wallin, Severin, (1737-1817), kyr­ 52, 91-92 , 104, 108-109, 114, koherde i Gällared (Göteborgs 287. stift), slutl. prost, 314. Voltaire, Frangois-Marie Arouet Wallquist, Adam, (1762-1794), de, (1694-1778), fransk författa­ auskultant i Svea hovrätt, slutl. re och filosof, 314. advokatfiskal, 197, 229. Wrede af Elimä, Fabian, (1760- Wallquist, Olof, (1755-1800), dom­ 1824), friherre, överstekam m ar­ prost i Växjö, slutl. biskop i junkare, slutl. greve, statsråd, Växjö, överhovpredikant, riks­ fältmarskalk, en av rikets herrar, dagsman i prästeståndet 1786, 4, 11 . 12, 16, 37-38, 54-5 6, 84, 116, 287. Ålander, Carl, (1758-1826), akade­ W attrang, Hans, (1732—1788), kap­ mikanslist vid Uppsala universi­ ten, slutl. major, ledamot av rid­ tet, slutl. magistratssekreterare, derskapet och adeln 1786, 297. borgmästare i Uppsala, 179. Wegelius, Henrik, (1735—1791), kyrkoherde i Lillkyro (Åbo stift), Ödmann, Samuel, (1750-1829), slutl. prost, riksdagsman i präs­ komminister i Ingarö (Upsala teståndet 1786, 4, 50, 54, 91, 104, stift), slutl. kyrkoherde i Gamla 287, 315. Uppsala, professor i pastoralteo­ Weidman, Johan Lorentz, (1729— logi vid Uppsala universitet, 54, 1812), kyrkoherde i Sparrsätra 60-61, 145-147, 160-161. (Uppsala stift), slutl. prost, 314. Öhrwall, Anders Olsson, (1718— Welonius, Gabriel, (1728-1793), 1796), kyrkoherde i Vinberg (Gö­ kyrkoherde i Kyrkslätt (Åbo teborgs stift), prost, 314. stift), 316. Örnsköld, Carl Daniel, (1726— Westin, Johan, (1722-1786), ålder­ 1788), friherre, överstelöjtnant, man i garvareäm betet i Stock­ ledamot av ridderskapet och holm, riksdagsman i borgarstån­ adeln 1786, 297. det 1786. 86, 298. ORTREGISTER

Ortnamn i titulaturer och bibliska namn har ej medtagits. Adjektiv avledda av geografiska namn har registrerats under respektive land eller ort. Den territoriella indelningen är den dåtida.

Arabien 145. Helsingfors, stad i Finland, 36. Avesta, bruk, Avesta, Kopparbergs Hälsingland 86. län, 98. Hälsinglands västra nedre kontrakt, Uppsala stift, 313. Bergslagen. Se Stora Kopparbergs Härnösands stift 5, 104. bergslag. Billings kontrakt, Skara stift, 312. Jönköpings län. Prästerskapet 198. Björneborgs kontrakt, Åbo stift, Jönåker, härad, Södermanlands län 315-316. 198,201,207, 308. Björneborgs län. Se Åbo och Björ­ neborgs län. Kalmar. Slottet 313. Bollnäs, socken, Gävleborgs län, Kalmar stift 5, 104. 101 . Kalmarlän, prästerskapet 198. Borgå stift 17, 50, 89, 104. Kalvsvik, pastorat, Växjö stift, 264. Konsistorium 77-78, 89. Karlstads stift 5, 104. Kinds kontrakt, Göteborgs stift, Dalarna 46. 116-117. Danmark 146. Kinnevalds kontrakt, Växjö stift, Davidshyttan, manufakturverk, 312. Avesta, Kopparbergs län, 98. Kristianstads län 43. Kronobergs län. England 32, 239, 266. Landshövdingen 208. Europa 36, 127, 135, 146, 285. Prästerskapet 198, 201, 207. Kumo, socken, Åbo och Björne­ Falu bergslag. Se Stora Koppar­ borgs län, 93. bergs bergslag. Kumo älv 93. Finland 35, 37, 46, 59, 92-93. Leipzig, stad i Sachsen, 146. Gamlakarleby kontrakt, Åbo stift, Levanten 145. 317. Linköpings stift 4, 6, 65, 104. Gotland 53. London, stad i England. 226, 239. Gävleborgs län. LandshövdingenLojo kontrakt, Åbo stift, 316. 101 . Lund. Universitetet 90. Göteborg 172, 301. Lunds stift 4, 104. Göteborgs stift 4, 104, 314. Marks kontrakt, Göteborgs stift, Hallands division, Göteborgs stift, 314. 314. Milano, stad i Italien, 161. Handbörds kontrakt, Kalmar stift, 313. Norrköping 301. Nyköpings län. Se Södermanlands Tavastland 86, 93. län. Tyrvis, socken, Åbo och Björne­ Nylands och Tavastehus län 310. borgs län, 93. Närpes kontrakt, Åbo stift, 315. Uleåborg, stad i Finland, 317. Oppunda, härad, Södermanlands Uleåborgs kontrakt, Åbo stift, 318. län, 198, 201, 207, 308. Uppsala. Universitetet 74, 102,lil, 159, 177-182. Paris, stad i Frankrike, 226, 239. Uppsala stift 3, 104, 203, 208, 314. Preussen 266. Konsistorium 71, 73, 78, 80-81. Pyhäjoki kontrakt, Åbo stift, 317. Virmo kontrakt, Åbo stift, 316. Roslagen 313. Visby stift 17, 104. Roslags (Västra) kontrakt, Uppsala Vittis kontrakt, Åbo stift, 316. stift, 313. Vittis, socken, Åbo och Björne­ Rotebro, gästgivaregård, Sollen­ borgs län, 93. tuna, Stockholms län, 37. Vänersborg 41. Rönö, härad, Södermanlands län, Värmland 41. 198, 201, 201, 308. Västanstångs division, Linköpings stift 65, 314-315. Skara stift 4, 104, 201. Västerbottens första kontrakt, Här­ Skaraborgs län. Prästerskapet 198. nösands stift, 317. Stockholm 3, 62—63, 68, 70, 77, Västerbottens län. Prästerskapet 104, 145, 216, 230, 280, 301. 202 . Bryggareämbetet 109. Västervik 313. Konsistorium 162. Västerås stift 4, 104. Riddarhuset 25, 86. Västindien 127. Rikssalen 11, 13-14, 119, 121 — Västmanlands län. Prästerskapet 122, 282. 198. Slottet 11, 13, 18, 25, 121. Växjö stift 4, 104. Storkyrkan 11, 13. Vörå kontrakt, Åbo stift, 315. Spa, kurort i furstendömet Lige, 187, 304. Åbo, stad i Finland, 301. Stora Kopparbergs bergslag 15, 22, Åbo och Björneborgs län 86, 93. 28, 92, 96-101, 121, 128-129, Åbo stift 4, 50, 104. 135-136, 215-218. Åland 82. Strängnäs stift 4, 88, 104, 202, 208, Ångermanlands norra kontrakt, 318. Härnösands stift, 317. Svartnäs, bruk, Svärdsjö, Koppar­ Åsunda kontrakt, Uppsala stift, bergs län, 98. 314. Södermanlands län. Prästerskapet 88, 198, 201-203, 207-208, 308. Södra Möre kontrakt, Kalmar stift, Älvsborgs län 314. 312. Landshövdingen 208. Prästerskapet 198. Tavastehus län. Se Nylands och Ta­ Älvsborgs division, Göteborgs stift, vastehus län. 314. Ölands medelkontrakt, Kalm ar Örebro län. Prästerskapet 198. stift, 312-313. Östergötland 67. Ölands västra kontrakt, Kalmar Östergötlands län. Prästerskapet stift, 313. 198.

2 3 - 16-654 SAKREGISTER

Akademi. Se Universitet, Svenska Barn 44, 47, 49, 66, 69, 118, 130, akademien, Vitterhets historie och 132, 150-151, 158, 194-196, antikvitets akademien. 223, 226-227, 231, 233-234, Allgemeines Schwedisches Gelehr- 238, 240-242, 247-248, 250, samkeits-Archiv 112, 161-162. 252-253, 256-257, 260-261, Allmoge 42-4 5, 7 2 -7 3 , 113, 128, 266, 268, 303, 317. 280, 288, 290. Se även Skatteall- Barnamord och dess bestraffande moge. 49, 102-104, 120, 128-131, 152, Allmosehjon 58, 155, 167, 306. 222-269, 302-304,313-314. Allmänheten, det allmänna 65, 131, Barnhus 226, 233, 239. 148, 161, 175, 179-180, 223- Barnmorska 246. 225, 231, 233, 251, 268, 270-271, Befordran. Se Prästerliga tjänster. 277-278,291,301,307. Benådning 225, 232, 255—256. Se Andakt 99, 149. även Jus agratiandi. Angivelse 69, 303. Beredningsutskottet 94, 107, 110, Anwisning att predika 110, 162. 113, 115-117, 119, 272, 275, Arbetare 227, 241. 289-290. Arbetslöshet 317. Beskattningsrätt 198-199, 203— Arbetshus 58, 60, 148—149, 155— 204, 287, 299. 156, 167, 306-307. Besvär och resolutioner 101 -102. Armén 36—37, 40, 42, 48. Ridderskapets och adelns 75, 86, Arrendator 199-200, 205. 92-93. Arrende 270, 278, 310. Prästerskapets enskilda 49, 55, Arvskifte 58, 128, 131-132, 156, 65, 70, 80, 116-117, 147-150, 167-168, 193-197, 306. 170-177, 198, 200-203, 206, Arvsrätt 193—197, 249-250. 312-318. Avgift 105, 114, 155, 162, 251, 274. Prästeståndets allmänna 50, 58, Se även Bibelprocenten, Bränn- 60, 65, 69, 7 7 -7 9 , 92, 102, 105, vinsavgift, Passevolans. 108, 120-121, 123, 163-168, Avrättning 265. 174-175, 185-188, 200, 204- Avsättning. Se Grundlagsförkla- 209, 267-269, 291-292, 300- ring. 309. Avvittring 316—317. Borgarståndets 86. Bondeståndets 73, 86. Bankofullmäktige 107—109, 295, Ständernas gemensamma 93, 297. 111-112, 122, 182-183, 2 76- Bankoförfattningar 98—99, 216, 279, 309-316. 218, 285-286. Bevillning 42, 51, 61, 79, 82—86, Bankorevisionen, bankorevisorer 121-122, 144, 168-169, 188— 34, 284-286. 189, 198-199, 202-203, 272, Bankoutskottet 17, 20, 22, 28, 92, 284, 287, 298-299, 308. Se även 96-101, 107-108, 121, 127, Brännvin. 135-136, 215-218, 285-286, Bevillningsmål 24—25, 48, 137, 139. 294-298. Bibeln, bibelverk 7, 65 , 68 , 72, 80, Instruktion och ed 19, 22, 27. 120, 145, 151, 160, 171-172, 189, 230, 245-247, 254-256, 292- Brott 67, 118, 223-224, 242-243, 293, 305. 259—260, 265. Se även Barna­ Bibelöversättningen 59, 149, 156, mord, Brännvin, Mened, Mord, 172-174, 185, 306. Stöld. Bibelkommissionen 59, 78, 81, 149, Brottsling 152, 222, 224-225, 230- 156, 173, 185-186, 306. 231, 313. Bibelprocenten 59, 78, 120, 185— Brännvin, brännvinsbränning 66- 186, 292, 306, 312-314, 317. 67, 113, 117-118, 302, 314. Bibliotek 145-146, 162. Brännvinsavgift 272—273. Biskop 57, 60, 70, 79, 81-82, 105, Brännvinsbrott 68-70, 118. 112, 151, 160, 293,304-305. Brännvinsförbud 273, 314-316, Biskopsvisitation 57, 304. 318. Blodskam 102, 152, 246-247, 258, Dess frigivande mot bevillning 262,268-269,318. 70, 73, 82, 86-88, 91, 94-96, Bok (litteratur) 12, 14, 54, 60-61, 107, 109-119, 214, 218, 219, 70, 83, 103, 107-110, 112, 145 — 272-275, 288-290, 302, 313— 147, 159-162, 172, 177-182, 314,317. 187, 189-190, 314. Se även Bi­ Se även Beredningsutskottet, bel, Jordebok, Katekes, Kyrko­ Kronobrännerier, Sockenbrän- bok, Kyrkohandbok, Psalmbok, nerier. Skolbok, Symboliska böckerna. By 194, 316. Boklåda 271. Båtsman 39, 312. Boktryckare 146, 183—184, 276— Båtsmanshåll 46. 277, 309-310. Bön. Se Kyrkoceremonier. Bollhus 63-64. Bönedagsplakat 53, 58. Bonde 38, 41, 45. Se även Jordbru­ Böter 248-250, 263. Se även Kyr­ kare. koplikt. Bondeståndet 39, 47-48, 73, 86- 110, 112, 271, 284. Censur 57, 148, 153, 239. Deputation till prästeståndet 11, Cirkulär. Se Förordning. 28, 52, 82, 88, 119. Cleri comitialis cirkulärbrev. Se Protokoll 52, 82, 87, 119, 289- Prästeståndets cirkulärbrev. 290. Codex syriaco-hexaplaris Ambro- Talman 43, 290. siano-Mediolanensis 107, 161. Borgarståndet 98, 115, 270-271, 284. Dagbladet Allehanda 20. Deputation till prästeståndet 12, Dammbyggnad 93. 22-23, 27, 42, 86-87, 109, 112. Desiderier. Se Besvär. Borgeläger 198, 205. Diktamen 54, 89, 90,lil, 118-119, Borgenär 157—159. 191-192, 272-274, 290. Borgerskap 223, 235, 278. Diskontering 98, 216-217. Boskapspenningar 204, 209. Djäknepenningar 57—58, 60, 120, Boställe 46. 148, 155, 164-167, 292, 307- Bouppteckning 58, 155, 167—168, 308. 306. Dogm, lärosats 151, 171, 314. Bouppteckningsprocenten. Se Fat­ Dom 89-90 , 99, 106, 157-158, 193, tigprocenten. 212-213,250, 261,263,283. Domare 158, 230. Fattiga 58, 60, 64, 105, 148-159, Domkapitel. Se Konsistorium. 156, 168, 189, 274, 287, 299. Domstol. Se Dom. Fattigdom 44, 47, 118, 171, 195, Donation 105. 247-248, 250, 257, 261, 264. Dop 56, 61, 147, 154, 246, 263, 280. Fattigkassa, fattigprocenten 58, 60, Dotter 263. 108, 120, 148-149, 155, 167— Dragon 36-37, 39, 141. 168,292, 306-307,315. Dragonhåll 35—36. Filologi, Filolog 145, 259. Dragonregemente. Se Regemente. Filosofi 70, 151. 171. Drank 73-74. Flit (idoghet) 191, 195-196, 212, Dryckenskap. Se Fylleri. 226, 240, 247, 252, 258, 270, 278. Dråp. Se Mord. Flottan 36, 42, 127, 169, 280, 285, Dräng 77, 196. 287, 299. Duplikation 314. Folkrikedom, folkökning 194, 196, Dygd 64, 66-68 , 152, 171, 175,224, 226, 251, 261. 258, 261, 265, 269, 281, 300-301. Forsrensning. Se Strömrensning. Dyrtid. Se Missväxt. Foster. Se Barn. Dödsstraff 128, 130-131, 222-225, Fred 36,40, 127,280. 232, 234-237, 242-245, 254- Fritänkeri 70, 150, 171, 314. 257, 259-260, 262, 264-266. Furage 36—37, 141-143. Fylleri 66, 118, 176-177, 301. Ecklesiastikutskottet 16, 55—59, 65, Fältlevnad 36, 40,48, 141-142,210. 70, 76-7 8, 80, 117, 145-149, Fältsjuka 36. 170, 173-174, 312-318. Fängelse, tukthus, fängelsestraff, Ed 228, 241. Se även Bankoutskot­ straffarbete 131, 224—225, 234— tet, Mened, Prästed, Prästestån­ 237, 243, 249, 257, 264-265. det, Statsutskottet. Födsel 132, 196, 223, 228, 231, 240, Eforus 70. 246, 249, 260-261, 263, 268. Egendom 118, 192, 195-196, 212, Fögderi 77. 249. Författare 57, 61, 148, 160-161, Egendomsrätt 37, 195-196. 276. Enfald, enfaldig 64, 66—68, 72, 151, Författning. Se Förordning. 262, 265. Förlag 74, 135, 160, 162, 180, 182. Epistel 80. Förläggare 146, 161. Evangeliskt-lutherska läran 7, 70, Förmögenhet 133, 191, 248, 272- 148, 151, 170, 294, 305, 317. 274, 278. Evangelium 8, 80. Förordning, författning, cirkulär, Examen. Kronprinsens 61, 75, 85, kungl, brev 14, 45, 55, 58, 60, 87, 94, 220. Se även Pastoralexa­ 65 -6 7 , 78, 81, 104, 141, 151, men, Prästexamen. 153-154, 156, 193-194, 197, Exercis 35-36, 46-47. 308, 318. K. Mits stadga den 6 april 1620 Fadder 61, 280. om taxan m.m. 205. Fader 195, 228, 231, 238, 241, 246, K. M:ts brev den 24 dec. 1652 om 248, 257, 258, 261-264, 289. skolstaten 307-308, 164-166. Familj 66. Se även Hjonelag, Äkten­ K. Mits stadga den 17 okt. 1687 skap. om seder och sabbatsbrott 63. K. M:ts förbud den 12 juli 1750 K. M:ts brev den22 okt. 1784till mot barnamord 262. konsistorierna ang. prästvigning K. M:ts förbud den 11 sept. 1772 186, 304. mot brännvinsbränning 273. K. M:ts brev den 16 dec. 1784 till K. M:ts kungörelse den 20 okt. konsistorierna ang. prästbevis 1772 ang. av bankofullmäktige 76-78. anmälda författningar 100. Se ävenBankoförfattningar, K. Maj:ts förordning den 4 nov. Lexikon, Tryckfrihet, Överflöd. 1772 ang. sabbatens firande och Förpaktare.Se Arrendator. helgdagars flyttning 63-64. Församling 55, 57—58, 60, 69, 77, K. M :ts brev den 3 maj 1774 till 105, 120, 149, 153, 155-156,171, hovrätterna, m.m. om indrag­ 199, 205, 208, 246, 249, 263, 292, ningar av ämbeten och tjänster 307. 164-166, 307-308. Svenska församlingen 52, 73, 147, K. M:ts förordning den 27 nov. 151, 170. 1776 ang. myntrealisation 105. Försvars väsendet 37, 39, 42, 46, 51, K. M:ts förordning den 6 dec. 144, ö69, 210, 280, 287, 299.Se 1776 ang. kronans penningrän­ ävenArmén, Flottan, Krigsmakt. tors utgörande 155, 203, 206— Förtroendetjänst. Se Grundlags- 209, 308. förklaring. Kammarkollegiets och statskon­ Föräldrar 69, 118, 194-196, 221, torets cirkulär den 16 dec. 1777 226-227, 252-253, 257-258, till landshövdingarna ang. beräk­ 268,317. ningen av kronans penningräntor 202-203, 208. K. M:ts brev den 17 okt. 1778 till Gamla testamentet72, 107, 245. hovrätterna ang. förekommande Geografi75, 147, 150. av barnamord 120, 152, 225-226, Giftermål. Se Äktenskap. 246, 257-258, 261, 263, 266- Grav83, 93-94, 103, 316. 269, 291, 302-303, 312-313. Grundlag34, 198, 287, 299. Se även K. M:ts förordning den 20 jan, Grundlagsförklaring, Regerings­ 1779 ang. ändring i allmänna la­ formen, Riksdagsordningen. gen (bl.a. straffet för barnamord) Grundlagsförklaring. 129, 225, 243, 245-246. Om majoritetsprincipen vid stän­ K. M:ts brev den 11 feb. 1780 till dernas beslut 24—29, 39, 48, hovrätterna ang. förklaring av 136-140, 191, 211, 281-282. brevet den 17 okt. 1778, 313. Om ämbetsmäns avsättning 85, K. M:ts brev den 6 nov. 1780 till 89-90, 92, 106, 122, 191-193, landshövdingarna och konsisto­ 211-213,282. rierna ang. djäknepenningarnaGruva, gruvdrift97, 135. 165. Gudlöshet 6 6 - 67, 172, 189. K. M:ts brev den 19 juni 1780 till Guds bud 62-63, 65, 223, 246, 255, konsistorierna ang. pastoralexa­ 260, 262. men 79, 120, 187, 304. Guds lag, rätt68, 223, 230, 234, K. M:ts brev den 18 nov. 1783 till 245, 245, 255-256, 259, 260. landshövdingarna ang. allmännaGudsfruktan 51, 56, 66, 68—69, 72, arbetshus 155, 306. 166, 175, 258. 344 ' . . I

Gudstjänst 63—64, 67—68, 71—72, Indelningsverket 36-37, 41, 43. 121, 147-148, 172. Infanteriregemente. Se Regemente. Gymnasie- och skolkassor 74, 160, Inkomst 45, 95, 97—98, 100, 117, 179-180, 182. 295-296, 306. Gymnasie- och skolungdom 58, 180. Irrlära. Se Villfarelse. Gymnasium 74, 162, 164, 170, 179— Israelit 245, 256, 260. 180, 308. Se även Lärohus. Gästgiveri 37, 177, 302. Jordbruk, lantbruk 93, 127-128, 131, 134, 194-196, 316-317. Handel 44-45, 270, 278, 310-311. Jordbrukare, lantman 35, 44—45, Utrikeshandel 44, 100, 127, 134, 73, 132, 134, 290. 136,215, 280, 285. Jordebok 203, 206, 208, 227-228. Se även Spannmålshandel. Jude 64. H andelsbaden 60. Jus agratiandi 210-212. Helgdag. Se Söndag. Justitierevisionen 158. Hemkall 46. Järn 98. Hemman 47, lil, 194, 196, 275, 315,317. Kaffe 219, 314. Hemmansklyvning 132, 197, 231, Kalmar lösen 198. 315. Kammarkollegiet 77—78, 102, 200, Hexapla 107, 161. 202, 204, 206. Hierobotanicon sive de plantis sa- Kammarrevisionen 155, 197, 201 — crae scripturae 146—147. 204, 206-209. Hierozoicon de animalibus sacrae Kanslikollegiet 3, 81, 178. scripturae 145. Kapital 98, 156, 159, 185, 285, 295- Historia 41, 75, 150, 230, 265. 296, 306. Hjon 223. Kaplan 171, 315, 318. Hjonelag 226, 228, 240. Kaplansboställe 268-269, 318. Hor 152, 246, 261, 268-269, 314. Kassa. Se Bibelkommissionen, Fat­ Hora 249. tigkassa, Gymnasie- och skol­ Hospital. Se Lasarett. kassa, Pensionskassa. Hovet 61, 91, 94. Katekes 62, 312. Hungersnöd. Se Missväxt. Svebilius 314-316. Husbehovsbränning. Se Brännvin. Kavalleriregemente. Se Regemente. Husbonde, husbondefolk 69, 77-78, Klimat 134. 226, 231, 238, 249, 262-263, 268. Knekthåll 33, 37, 46. Husfattiga 58, 155, 167, 306. Knektkontrakt 34, 36, 39, 117, 120, Hushåll 77, 176. 240, 284. Hushållning 14, 43, 97, 100, 141, Ko 199, 201, 205-206. 215-216, 218-219, 250, 274, Komedier 63, 64. 290. Kommendering 142—143. H ärad 194. Komminister 313. Häst 36-38, 141-142. Kompani. Se Regemente. Hävd 60, 202-204, 207. Konfirmationen 314. Hö 313. Konseljkabinett 95. Höppenerska samlingen 108. Konsistorium 57, 60—61, 70—71, 73, 79-8 1, 120, 148, 151, 153— Krononybygge 417. 154, 156, 160-161, 164, 179— Kroppsstraff, risstraff 130, 131, 180, 187, 190, 292-293, 305- 224, 233-237, 242-243, 256- 307. 257. Uppsala 71, 73, 78, 80-81, 312. Krögare 67. K ontrakt 46, 270, 278, 310. Se även Kungörelse. Se Förordning. Knektkontrakt, Passevolans. Kvarn 314. Konungaförsäkran. Sigismunds Kvinna (kvinnokönet) 49, 130, 224, 198. 228, 238, 243-244, 246. Konungaämbete 221, 303. Kyrka, kyrkobyggnad 52, 55, 54, Konungens befallningshavande. Se 59, 61, 64, 66, 68, 72, 74, 83, Landshövding 93-94, 103, 146, 149, 152, 156, Koppar, kopparpris, koppartill­ 162,171,176-177, 182,185, 190, verkning 28, 97-100, 135-136, 231, 241, 263, 301-302, 306, 215-217, 283. 313-316. Kopparmynt. Se Mynt. Kyrkobok 246. Kopparsedlar 98, 216-217. Kyrkoceremonier 56—57, 147—148, Kopparverk. Se Stora Koppar­ 154, 314, 316. bergs bergslag. Kyrkodisciplin 317. Kreatur 44, 73, 105. Kyrkogård 83. Kredit 135. Kyrkohandbok 57, 147—148, 154, Kreditiv 295—297. 314. Krig41—42,143,200, 206,280,285, Kyrkoherde, pastor 77, 82, 88, 312. 165-167, 171-172, 246, 249, Finska kriget 36. 250, 308, 318. Se även Lärare. Krigsmakt 39, 45, 127, 141 — 142, Kyrkolag 148, 154, 186, 314, 318. 210, 280. Kyrkoplikt 228, 231, 241, 248, 263. Kristendom, kristlig 62, 67, 70, 152, Se även Skriftermål. 170, 174, 176, 246, 250, 252, 254, Kyrkoväsende! 14, 81, 154. 256, 268, 300. Kärlek, kärleksverk 130, 223, 228, Kristendomskunskap 18, 55, 75, 230,241,252-253,260,268. 150, 281. K ärr 93, 316. Krog, minuteringsställe 66—67, 69, 88-89 , 117-118, 120, 152, 176— Lag 47, 50, 55, 57, 60, 65, 68, 102, 177, 291, 301-302, 312-316, 118, 129,139,141, 151-152, 172, 318. 192, 212-213, 223-226, 230, Kronan 39, 67, 69, 73, 134, 142, 234-236, 244-246, 303-304. Se 164,201-203,206,307. även Guds lag, Kyrkolag. Kronobetjänte 59, 77, 98, 148, 249. Lagstiftning 25—26, 223, 227—228, Kronobrännerier 67, 69—70, 95, 240-241,253,269, 303. 113, 115, 117, 177,273-274,288, Lagutskottet 23, 28—29, 50, 86, 290, 302. 102-104, 193-197,222-237. Direktionen för 67, 302. Landsbygden, landsorten 68, 113, Se även Brännvin, Krogar, Soc- 134, 140, 218, 266. kenbrännerier. Landshövding 77, 101, 314. Kronofogde 76—78, 165, 200—202, I Gävleborgs län 101; K rono­ 205, 207-208, 250, 307. bergs län 208; Älvsborgs län 208. Lanthandel 315. M arknad 44. Lasarett 105, 317. Marsch 141-143. Lasarettsmedlen 81, 156, 318. Medalj. Över kronprinsens examen Last 66-67, 118, 152, 172, 175— 87-88, 101. 176, 187, 235, 252, 261, 265, 269, Medborgare 42, 44, 48, 72,118,124, 300-301. 176, 190, 221, 224, 226, 248, 256, Latinska språket 75, 78, 146, 150, 272, 277. 161, 178. Memorial. Lexikon. Latinskt och svenskt 74, Från ledamöter av ridderskapet 78, 106, lil, 159, 177-182. och adeln 75, 80, 82, 92-93, Licent 97. 183-184, 237-243, 247-254. Likstol 317. Från ledamöter av prästeståndet Lån 136, 296. Se även Diskontering, 59, 62-73, 81, 83, 88-89, 93-94, Rikets ständers bank. 96-97, 103-104, 170-174, 197— Lägersman 226—228, 231, 240, 204, 244-247, 254-267. 246-250, 262-264. Från ledamöter av borgarståndet Lägersmål 49, 236, 247, 249, 252, 86. 261-262, 265-266, 268, 303. Från andra 54, 60, 83, 107, 145— Lägrad kvinna 49, 131, 226, 231 — 147, 189-190, 271. 232, 246-250, 261, 263, 268, 303. Mened 68-69, 118. Länsman 249. Metall 98. Lärare 70, 124, 262-263, 303. Se Minuteringsställen. Se Krog. även Skol- och gymnasielärare. Missgärningsbalken 303. Lärdom 12, 51, 72, 161, 170, 277, Misshushållning 97, 99, 136, 196. 281, 304, 308. Missväxt 38, 44—45, 73, 133—134, Lärohus, lärosäte, läroverk 55, 70, 143, 167, 196, 218-219, 272, 279, 160-161, 163, 166, 170-171, 285, 288, 295. 304. Moder 130, 223, 226, 234, 238, 244, Läronorm 120, 292-293, 305. 256-257, 260, 262, 266, 303. Lärostånd 293. Monopol 105, 111-112, 122, 270, Läroämbete 58, 155, 170-171. 278-279, 310-311. Lättsinne 64, 153, 166, 305. Mord 223, 230, 234, 245, 254, 255- Lättja 187, 196, 227, 240, 252, 304. 256, 259-260. Se även Barna­ Lön, avlöning. Se Prästerskapets mord, Självmord. avlöning, Prästeståndet, Skollä­ Moral 62, 64, 171, 222, 234, 259, rares lön, Soldatlön. 265. Lördag 62, 68. Musik 72. Lösaktighet 102, 226-227, 238, Mynt, myntväsen, penningverket, 240-241, 246, 250-251, 261, penningväsen 38, 45, 100, 199— 266-267, 302. 200, 202-203, 205-206, 284- 286, 307. Man (mankönet) 49, 66, 67, 228, M yntrealisation 47, 99, 105, 165, 233, 238, 241-242, 246, 251, 258. 197, 200, 203, 206, 208, 285-286, Mantals- och hjonelagspenningar 296, 314. 198, 205. Riksdalerberäkning 105, 120, Markegång 155, 198, 200-203, 155, 165-167, 199-203, 205- 206-209, 308. 208, 292, 307-309, 316. Månatliga hjälpen 198, 205. Predikan 73, 110, 151, 293, 305. Se Mördare 224, 234. Se även Barna­ även Riksdag. mord. Predikstol 68. Prenumeration, subskription 54, 74, Naturen 128, 146, 224, 226—231, 83, 106, lil, 160-161, 177-182, 234, 240-241, 244, 251-252, 189-190. 256, 260, 264-266. Privilegier, rättigheter 92, 192, 212, Naturens lag, ordning 129, 195, 225, 272, 274, 276, 278, 284, 310. 228, 230-231, 241, 248, 256, 259, Ridderskapets och adelns 192, 260. 212 . Naturvetenskap 145—147, 161. Prästerskapets 7, 32, 102, 155, Nya testamentet 245. 312-313, 316, 318. Näring, näringsgren 128, 135, 215, Privilegiemål 24—25, 48, 137, 139, 270, 278,310-311. 281. Näringsfrihet 196, 226. Procent. Se Fattigprocent, Bibelpro­ cent. Officerare 37. Process. Se Rättegång. Onus 37, 42, 46, 84, 196. Prokansler 70, 151. Ordination. Se Prästvigning. Propositioner och svar därpå. Orientalistik, orientalist 145-146, Den allmänna propositionen 14, 161. 19, 127-129. Otukt 49, 152, 246-247, 257, 261, Om straffet för barnamord 15,21, 268-269, 302. 102-104, 121, 129—131, 222— Oxe 199-202, 205-208. 230, 232, 235-238, 242-243, 254, 257, 261, 264, 282 . Passevolans 30, 35—36, 38-39, 41 — Om skatteallmogens arvskiften 45, 47-49, 141-144, 210, 283- 15, 21, 86, 121, 131-132, 193— 284. 197, 282. Pastor. Se Kyrkoherde. Om spannmålsmagasin 15, 2 1 - Pastoralexamen 79, 92, 153-154, 22, 133-135, 285-286, 294-298. 186-187, 291, 304. Om understöd till Falu bergslag Pastorat 120, 315. 15, 22, 28, 92, 96, 121, 135-136, Pedagogier 81—82, 317. 215-218, Penningar. Se Mynt. Om passevolansinrättning 30, Penningbrist 44—45, 47, 196. 35-49, 50-52, 88, 141-144, Penninglön. Se Skollärares lön. 210-211, 283-284. Penningpastoralier 316. Om bevillning för fri brännvins­ Penningränta 105, 140, 200-203, bränning 95, 109-119,218-219. 205-208, 308. Den sekreta propositionen till Pensionskassa. Prästeståndets änke- bankoutskottet 294—298. och pupillkassa 53-54, 83, 103 — Prostvisitation 57. 104, 156-159, 312. Protokoll 14, 24, 79, 80, 87, 102. Se Pensionär 157—159. även Bankoutskottet, Bondestån­ Pest 240. det, Ecklesiastikutskottet, Präs­ Piga 77, 227, 241, 263. teståndet, Ridderskapet och Postulater. Se Besvär. adeln. Präst 42, 47, 57, 110, 120, 148, 161, Elektorsval 17. 187, 254, 262, 268, 291, 293-294, Fullmakt 3, 89. 304-305. Kansli 12, 123. Prästbevis 59, 76—78, 263, 314. Middag på slottet 11, 13, 121. Prästbord. Se Kaplansboställe, Protokoll 8, 27, 40, 71, 73, 80, Prästgård. 89-90, 92, 94, 96, 104, 109. Prästed 151, 171,293,305. Riksdagsmannaval 89. Prästerliga tjänster.Tillsättning, Sekreterare 7-9, 17, 18-19, 21, befordran 55, 78-79, 120, 123, 123. 153, 172, 187, 292, 304, 318. Se Sekreterararvode 120, 123-124, ävenPastoralexamen. 291. Prästerskapets avlöning312-316. Sekreterared 8-9, 21. Prästers avsättning.Se Grundlags- Talman 5-6, 106. förklaring. Talmansed 7. Prästerskapets utskylder105, 197— Talmannens tal 5, 120, 123-124, 209, 291, 314, 316-317. Se även 291-292. Taxan. Tryckning av protokoll 15, 2 9 - Prästerskapet 77, 149—151, 161 — 34, 107, 271. 162, 172, 180, 246, 268-269, Tryckning av memorial 80, 96, 304-305. 271. I Hallands län 314; Jönköpings Votering 49, 85, 101, 108-109. län 198; Kalmar län 198; Krono­ Fullmäktige 104-105, 156, 159. bergs län 198, 201, 207; Skara­ Från Strängnäs 88; Linköping borgs län 198; Södermanlands län 65; Borgå 17, 89; Visby 17. 198, 201-203, 207-208, 308, Prästeståndets cirkulärbrev57, 61, 318; Västerbottens län 202; Väst­ 70, 76, 79, 81, 103-104, 107— manlands län 198; Älvsborgs län 108, 110-112, 149-163. 198; Örebro län 198; Östergöt­ Prästexamen79, 154, 187, 304. lands län 198. Prästgård316—318. Prästeståndet. Prästtaxan.Se Taxan. Arkiv, arkivkassa 52, 90, 108, Prästmöte304. 162-163. Prästutbildning. Se Pastoralexa­ Deputerade för underrättelse om men, Prästexamen. änke- och pupillkassan 54, 83, Prästvigning186—187, 318. 103, 156. Prästämbete, predikoämbete56, 69, Deputation till kungliga familjen 153, 269, 303, 305. med välgångsönskan 9—11. Inträde i 78-7 9, 145, 187, 304. Deputation till K. M:t med stån­ Se ävenLäroämbete, Prästvig­ dets besvär 120-123, 291. ning. Deputation till K. M:t ang. äm­ Psalm 56,71-72, 147-148. betsmäns avsättning 106. Psalmbok71-73, 80-81, 312, 314, Deputation till övriga stånd 12, 316-317. 19-20, 22-23, 26, 51, 85-88, 92, Punkter, K. M:ts. Se Riksdag. 112 . Elektorer 16-17, 20, 23, 28, 50, Rannsakning89—90, 106, 192—193, 53, 94. 213, 261, 282. Reformationen 170. Regeringsformen7—9, 22-28 , 31, Regala brännerier.Se Kronobrän- 4 3 -4 4 , 46, 89, 97, 106, 121, 128, nerier. 131-132, 135, 144, 168, 2 73- Regemente, kompani35, 141 — 144. 274, 276, 281-282, 284, 286, 298, Dragonregemente, finska 141. 310. Se även Grundlag, Grund- Indelta 37, 46. lagsförklaring. Infanteriregemente 38, 46-47, Religionen32, 55—56, 62, 64, 66, 142-143, 284; finska 141,284. 124, 174-175, 231, 251, 262, 267, Kavalleriregemente 38, 46, 141 — 303. 143, 284. Religionens renhet och beva­ Bohusläns dragonregemente rande 7, 55, 65, 68, 70, 70, 72, 141-142, 283-284; Dalregemen­ 127, 146, 150-151, 153, 170— tet 142; Hälsinge regemente 142, 173, 185, 291-294, 300, 305, 314, 283—284; Jämtlands regemente 317. 142, 283; Jönköpings regemente Främmande religioner, religions­ 141; Kalmar regemente 142; K ro­ frihet 305. nobergs regemente 141,143; Liv­ Se ävenDogm, Evangeliskt-luth- dragonregementet 35; Livrege­ erska läran, Fritänkeri, Kristen­ mentet till häst 141; Norra dom, Läronorm, Villfarelse. skånska kavalleriregementet 141; Resolution.Se Besvär. Närke-Värmlands regemente Restantier 77. 142; Skaraborgs regemente 142; Revers 104, 157—159. Smålands kavalleriregemente Ridderskapet och adeln30, 39, 47— 142; Södermanlands regemente 48, 52, 85-88, 90, 93, 100-101, 46, 142; Södra skånska kavalle­ lil, 115, 119, 271, 284. riregem entet 141; Upplands rege­ Deputation till prästeståndet 13, mente 46, 142; Västerbottens re­ 19, 22, 24-26 , 50-51, 79-80, gemente 142, 283-284; Västgöta 85-87, 110-112. kavalleriregemente 142; Västgö- Lantmarskalken 24—25, 85, ta-Dals regemente 142; Västman­ 110-111,275. lands regemente 142; Älvsborgs Lantmarskalkens tal ang. kron­ regemente 141; Österbottens re­ prinsens uppfostran 85, 94, 220- gemente 142; 283—284; Östgöta 2 2 1 . regemente 46, 142; Östgöta ka­ Protokoll 19, 22, 24, 30, 51, 75, valleriregemente 142. 79-80, 82, 84-85, 89-90, 92, 96, Regementsmöte, kompanimöte35 — 99, 105, lil, 118, 136-138, 144, 3 7 ,4 0 ,4 2 ,4 5 -4 9 , 141-144, 284. 182-183, 188-189, 191-193, Drickespenningar36—37,47-48, 270, 275, 290. Se ävenBesvär. 142. Rikets råd, rådet237-238, 291. M öteskost 40, 4 5 -48 , 142—143, Riksarkivet 3. 284. Riksdag, riksens ständer7, 32, 93, Mötesplats 38, 44-46, 143. 96, 107, 121-122, 124. Persedlar 36-38, 143. Deputation av talmännen 15, 87, Regent 65, 91, 130, 174, 192, 194, 94-96, 111-112, 121-122, 282, 255-256, 281. 284, 294. Regering 127, 130, 192, 213, 226, Deputation vid kronprinsens exa­ 240-242, 259, 280, 293-294. men 61, 75—76, 281. Deputation ang. majoritetsprinci- Riksens ständers bank, bankoverket pen vid ständernas beslut 25-29, 28, 34, 96-101, 107-108, 136, 137-140, 283. 215-218, 284-286, 294-297. Se Deputation ang. kronprinsens även Bankofullmäktige, Banko­ uppfostran 85, 87-88, 90-91, 94, författningar, Bankorevisionen. 150. Rikskanslersämbetet3. Deputation ang. fri brännvins­ Risstraff. Se Kroppsstraff. bränning 91. Rote38, 42, 46 -4 8 , 144, 284. Föregående riksdagar och riks­ Rotehållare37—39, 42—45, 48, 143, dagsbeslut 42, 46, 93, 120, 123, 210 . 292; 1604 198; 1620 199, 201, 205, Rotekista46, 143. 207-208, 308; 1624 166-167, Rusthåll 37, 39, 142. 199, 205, 308; 1627 205; 1634 Rusthållare35, 37—39, 43, 45, 141, 200-203, 205, 207-208; 1640 143, 210. 200-203, 205, 207-208, 1650 Ryttare39, 40. 199-203, 205-208; 1652 199, Ränta(interesse) 98, 136, 158-159, 205; 1655 199, 205; 1657 199, 205; 216, 285, 295-296. 1660 199-200, 202, 205-206; Räntepersedel 105, 155, 198-203, 1697 200, 204, 206; 1772 159— 205-208, 308-309. 160, 178-181, 272; 1778/79 16, Rättegång53-54 , 103, 156, 183, 19, 22, 24-25, 34, 71, 81, 81-84, 194, 248. 98, 108, 124, 128-129, 137, 139, Rättigheter.Se Privilegier. 169, 185, 188, 217, 225, 233, 234, Rättskipning127, 152, 313. 238, 243, 245-246, 273, 280, 281, Rättvisa222, 244. 284-287, 295, 297, 299, 306, 314. K. M :ts tal 14, 15, 119, 121-122. Sabbat, sabbatsbrott62—64, 67— K. M:ts punkter 14, 15, 19—21. 68, 102, 118, 120, 151-152, 174— Påföljande riksdag 109, lil, 124, 175, 291, 300-301, 314-315. 275. Samhälle, samhällsordningen55, Riksdagens slutande 106, 107, 65, 118, 166, 171, 176, 223-228, 111-113, 119, 121, 124. 230, 234, 237-240, 246-247, Riksdagens öppnande 13-14, 251-253, 255-256, 258-259, 287. 268-269, 301, 303. Riksdagsbeslut 106, 112, 119, Seder, sedeslöshet 64, 67, 151 — 153, 122, 279-287. 174-175, 226, 246, 253, 258, Riksdagskallelse 3, 5, 127, 280. 266-267, 269, 276, 290-291, Riksdagspredikan 11, 13, 15, 121. 300-303, 310, 317. Talmanskonferens 22, 91. Sekreterare. Se Prästeståndet. Tryckning av riksdagshandlingar Serafimerriddare81, 105, 156. 15. Silvermynt.Se Mynt. Utskottens arbetsformer 22—23. Sittenlehre der Heiligen Schrift 172. Se ävenBesvär. Sjukdom253. Se ävenPest, Vene­ Riksdagsmannarätt5, 33, 47. risk sjukdom. Riksdagsordningen5, 7, 24—28. Se Själasörjare153, 265. ävenGrundlagsförklaring. Själavård77, 187. Riksdagstidningar29, 32. Självmord224, 236, 243. Spannmålslön 315. Se även Skollä­ Skamstraff, skampåle 131, 224- rares lön. 225, 242. Se även Kyrkoplikt. Spannmålsmagasin, sockenmagasin Skatt, utlagor, utskylder 44, 47, 74, 133-135,295,297,312,315. 7 6 -7 8 ,8 4 ,9 5 , 114, 169, 189, 196, Spannmålspris 60, 133-134, 155, 201-202, 206, 209, 287, 288, 290, 219. 299. Se även Prästerskapets ut­ Stad 3 8,5 7 ,6 0 ,7 7 ,9 7 -9 8 , 109, 113, skylder. 134, 150, 239, 266, 270, 278, 301. Skatteallmoge 128, 131-132. Se även Stapelstad. Skattehemman 131-132. Stadsfiskal 249. Skjutsning 37-38, 40, 142-143. Stapelstad 97, 313. Skola 74, 112, 162, 164, 166, 170, Staten, stater 14, 55, 64, 100, 117, 179—180, 308. Se även Lärohus, 223, 227-228, 230-231, 241, Pedagogier. 251-252, 265-267, 303. Skolbok, lärobok 70, 103, 312. Statskontoret 202, 204. Skol- och gymnasielärare 162, 164. Statsutskottet 23, 28, 31, 52, 61, 79, Skollärares lön 57—60, 120, 148, 83-84, 115, 168-169, 188, 286, 154-155, 162-167, 292, 307- 298. 308, 315-318. Se även Djäkne­ Ed 31, 52, 115. penningar. Statsverket, finansverket, statsme­ Skolordningen 162, 312. del 23, 31, 61, 73, 82, 95, 97-98, Skolstaten 59-60, 120, 155, 164— 100, 115, 117, 133, 135, 168-169, 166, 307-308. 189, 199-201, 205-206, 214, Skolväsendet 81, 103, 154, 162, 164, 218-219, 224, 240, 242-243, 166, 308. 251, 272-274, 285-290, 295- Skriftermål 246, 248-249, 268. 299,312. Skådespel. Se Teater. Stift 16-17, 49-50, 54, 57, 61, 70, Skådespelare 68. 73, 79, 81, 104-105, 148-149, Skörd 35. 159, 179-180, 185-186, 292, Slåtter 35. 304, 306. Smör. Se Räntepersedel. Stora sjötullen 97. Smörtaxan. Se Taxan. Storskifte 268, Socken 60, 118, 168, 194, 306, 316. Straff 223-224, 228, 230, 235, 241 — Sockenbrännerier 73-74, 82, 288. 242, 251-252, 260, 265, 269, 294, Sockengång 155, 164—167, 307— 303—304, 313. Se även Barna­ 308. mord, Böter, Dödsstraff, Fängel­ Sockenmagasin. Se Spannmålsma­ se, Kroppsstraff, Skamstraff. gasin. Straffarbete. Se Fängelse. Socker 219. Strödde samlingar utur naturkun­ Soldat 37-42,46-48, 141, 144,284. nigheten till den heliga skrifts Soldatlön 42, 46-47. upplysning 54, 60-61, 160-161. Son 195, 281, Strömrensning 86, 92—93, 310. Spannmål 73, 93, 118, 128, 133— Studier 66, 70, 76, 178, 187. 135, 208, 314-315. Ståndsperson 72. Spannmålsbrist 134, 219, 280. Stöld 313. Spannmålshandel 118, 134, 315. Subskription. Se Prenumeration. Svea hovrätt 157—159. 111-112, 122, 182-184, 27 6- Svenska akademien 21,71. 277, 309-310. Svenska språket 162, 258, 262, 306, Tukthus. Se Fängelse. 310. Tullverket 295—296. Se även Li­ Swea rikes ecciesiastique werk 110, cent, Stora sjötullen. 161. Swea rikes kyrkohistoria ifrån år Underhåll, understöd, uppehälle 828 til år 1000 12. 58-60, 105. Svedjande 316. För barn 50, 130, 223, 227-228, Svenska teatern 62. 231, 240-242, 248, 250-253, Symboliska böckerna 120, 151, 171, 257, 261-262, 264-266, 303. 292-293, 305. Undervisning 18, 55, 70, 75, 151, Sådd 35. 166, 170-171, 221, 303, 311. Sånger 71-72. Ungdom 66-67, 70, 73-74, 166, Säteri lil, 275. 171, 174-176, 178-180, 187, Söndag 62-65, 67-68, 83, 152, 195,258, 300-301,304. 174-175, 189-190, 300-301. Universitet 61, 70, 74, 150-151, 160, 170, 179, 308. Se även Läro­ Tankar om ynglingars beredande till hus. läroämbeten i Guds kyrka 172. Uppbörd. Se Djäknepenningar, La- Taxan 88, 105, 120, 155, 197-209, sarettsmedlen, Sockengång. 292, 308-309, 314, 318. Uppbördsman 200—202, 282. Taxepersedel. Se Räntepersedel. Uppfostran 90, 94, 150, 166, 220- Teater, teaterföreställning 62—65, 221,227,231,240,250, 253,258, 67-68, 102, 120, 152, 174-175, 266, 281, 303. 291,300-301,309,315. Upplysning, upplyst 66, 68, 183, Teologi 70, 171. 267, 277. Teologiska skrifter 57, 148, 153, Uppodling 93, 195,310,316-317. 171. Utlandet, grannländer 36, 39—40, Tidningar 62, 316. Se även Dagbla­ 105, 136, 264, 280, 285. det Allehanda, Riksdagstidning- Utskott. Se Bankoutskottet, Bered­ ar, Åbo Tidningar. ningsutskottet, Ecklesiastikut­ Tiggeri 194-195, 314. skottet, Lagutskottet, Riksdag, Tionde 101-102, 316. Statsutskottet. Tjänstefolk 69, 77—78. Utskylder. Se Skatt. Tjänstehjonsstadga 231, 314, 317. Utvandring 194—195. Tjänsteman 85, 90, 307. Se även Grundlagsförklaring. Vanära, skymf 130, 132, 223, 227, Tobak 314. 234, 241, 244, 247, 257, 261, 263, Torpare 227, 241, 316. 265, 269, 302-303. Tross 36, 141. Varor 38, 45. Tryck, tryckning 57, 74, 83, 148, Vattendämning 93. 153, 159-160, 179-180, 182, Vedbrand 314. 190, 271, 312. Venerisk sjukdom 102, 152, 266, T ryckfrihet, tryckfrihetsförordning­ 268, en 33, 75, 80, 82, 85-86, 88, Verifikation 81, 108, 156, 159. Verskonst 72. Åtal 248-249, 268. Vetenskap 12., 70, 151, 161-162, 176-277. Äktenskap 196, 226-228, 231-233, Vigsel 56, 147, 154, 312. 239-242, 247, 250-253, 258, Villfarelse 57, 153, 170, 172. 261, 266, 318. Vitterhets historie och antikvitets Ämbete. Se Grundlagsförklaring, akademien 11,21. Konungaämbete, Läroämbete, Vittnesmål 118. Prästämbete. Våg 97-98. Ämbetsman 166, 198, 203, 209, Väg 66-67 , 152, 177,301-302,313. 300-301. Se även Grundlags­ Välfärd, välstånd 69, 97, 106, 142, förklaring. 172, 175, 192, 196, 210, 212, 215, Änka 158. 234, 252, 255, 262, 283, 290-291, Änke- och pupillkassan. Se Pen­ 295-297. sionskassa. Ärkebiskopen 5—6. Yppighet. Se Överflöd. Örebro artiklar 198. Åbo Tidningar 316. Överflöd, överflödsförordning 44, Åbor lil, 275. 196, 219, 312. Åhörare 62, 69, 151, 268, 293, 303. Översättare, översättning 107. Ålderdom 194-196, 221. URKUNDSSAMLINGAR OCH LITTERATUR

Almén, F., Gustav III och hans Odhner, C. T., Sveriges politiska rådgivare 1772-89. Akad. avh. historia under konung Gustaf Uppsala. Uppsala 1940. III:s regering. 2. Stockholm Boberg, S., Gustav III och tryckfri­ 1896. heten 1774-1787. Akad. avh. Protocoller hällne hos borgarestån­ Göteborg. Göteborg 1951. det wid riksdagen i Stockholm år Carlsson, S., Svensk historia. 2. 1786. Stockholm (u.å.) (BgP Stockholm 1980. 1786.) Kumlien, K., Den gustavianska ti­ Rehnberg, B., Prästeståndet och den 1772—1792. (Svenska folkets religionsdebatten 1786-1800. historia. 5.) Lund 1942. Akad. avh. Uppsala. Karlskrona Linder, T., Biskop Olof Wallquists 1966. politiska verksam het till och med Samling af Kongl. Maj:ts bref och riksdagen 1789. Akad. avh. Upp­ förklaringar ... utg. af Samuel af sala. (Studia historica Upsalien- Ugglas. V (1776-1792). Stock­ sia. 3.) Uppsala 1960. holm 1794. (Samling af Kongl. Landberg, G., Riksdagens initiativ- Maj:ts bref.) och beslutsrätt under 1772 års Stavenow, L., Den gustavianska ti­ statsskick. (Uppsala universitets den 1772-1809. (Sveriges histo­ årsskrift 1929.) Uppsala 1929. ria till våra dagar. 10.) Stockholm - Den svenska riksdagen under 1925. den gustavianska tiden. (Sveriges Tidningar för riksdagen i Stock­ riksdag. 1:7.) Stockholm 1932. holm år 1786. (Utg.: Mathias Ro­ Lönnroth, E., Den stora rollen. senblad.) Stockholm 1786. (Riks- Kung Gustaf III spelad av honom dagstidningar 1786.) själv. (Svenska akademien 200 Waern, C. F., Skildring af 1786 års år. 1.) Stockholm 1986. riksdag. Föredrag hållet i Kongl. Mellander, K., Johan Christopher Vetenskaps- och vitterhetssam­ Toll som militär och politiker un­ hället den februari 1862. I: Göte­ der Gustav lil. Akad. avh. Göte­ borgs k. vetenskaps- och vitter­ borg. Stockholm 1933. hetssamhälles handlingar. Ny [Modée, R. G.,] Utdrag utur alla tidsföljd. 9. Göteborg 1864. publique handlingar, placater, Wilskman, S., Swea rikes eccle- förordningar ... X—XII (1772— siastique werk i alphabetisk ord­ 1776, 1777-1779, 1780-1783). ning sammandragit utur lag och Stockholm, 1801, 1783, 1799— förordningar . . . 1 —2. Örebro 1802. {Modée.) 1781-1782. {Wilskman.)