DOCSLIB.ORG

Del 2 Sökbar

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Del 2 Sökbar Kongl. Maist:s landsfaderliga ömhet om sine trogne undersåtare, att icke vilja besvära dem med utgifter som öfverstiga deras förmåga. Wid riksda­ gens öpnande täcktes Kongl. Maist. i nåder underrätta oss om flerehanda vigtiga anstalter, dem Kongl. Maist. funnit sig föranlåten att taga till bevarande af rikets säkerhet, till bibehållande af dess heder och anseende, och till befordran af dess verkeliga nytta. Deribland förekommer förnämli­ gast den kostnad, som upgådt och vidare behöfves, att försätta försvars- värket och i synnerhet örlogsflottan i ett så ansenligt tillstånd som rikets säkerhet kräfver. Och som till vinnande af detta vigtiga ändamål, de gamle skatterne och vanlige räntorne visserligen ej lära förslå, och den bevillning vi år 1779 oss åtogo, enligt 12 § i samma års riksdagsbeslut, med denna riksdag uphört, så håfve vi, öfvertygade om nödvändigheten af en ny bevillning, lämpad efter statens behof, enhälligt öfverenskommit, att uti fyra års tid, att räkna ifrån början af nästkommande år 1787, åtaga oss lika bevillning med den, hvilcken nu i år utgår, dock med minskning af en procent på årliga bevillningssumman. Vid utöfningen af denna, den yppersta af alla i grundlagen oss förundte rättigheter, att beskatta oss sjelfve, hafva vi ej haft den afsigt att statsver­ kets tillgångar, genom den fast[st]älte8 minskningen, skulle försvagas, utan fastmera haft till ögnamärke att lemna den fattigare delen af de skattdra­ gande ett framtida hopp om lindring i utskylderne. Till yttermera visso, och att wi alt detta föreskrefna beslutit, förafskedat och beviljat, håfve vi samtelige riksens råd och ständer detta underskrifvit och beseglat, som skedde i Stockholm den 23 Junij, år efter vår frälsares Jesu Christi börd, det ettusendesjuhundrade och åttationdesjette. Uno von Troil. Taleman. And. H. Forssenius. Carl Jesper Benzelius. L. Benzelstjerna. Jac. J. Haartman. Olof Celsius. J. Wingård. Herweghr. Er. Hesselgren. G. T. Liitkeman. Joh. Gust. Flodin. P. N ensén. Joel Jacob Petrejus. Pehr Groth. Pehr L. Arrhenius. Eric Jon. Almquist. Joh. Runbom. Petrus P. Hillberg. Daniel B. Ekerman. Carl. Gust. Ekmansson. Zach. Z. Juringius. Joseph Billgren. Er. Afzelius. Sach. Tidblom. Carl Gust. Barkman. Carl Wallin. Joh. Kempe. Joh. M. Fant. Pet. Brunnmark. Pehr Elof Strangh. Joh. Iverus. Olof Wallquist. Daniel Bexell. Jonas Aspelin. Jacob Gadolin. Johan Pihlman. Henric Wegelius. Salom. Henschen. Lars Ståhl. Hans Horster. P. Krogius. Sven Hjerthonn. Joh. Aurelius. Gust. Hackman. Th. Montelius. Herm. Schröderheim. C. G. Nordin. Er. Joh. Dillner. Ifr. Canutius. 8 Enl. köne. Prästeståndets svar till Kungl. May.t angående brännvinsbränningens frigivande. (Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 22.)9 Protokollet s. 119. Stormägtigste allernådigste konung. Riksens ständer hafwa, såwäl uti Eder Kongl. Maijestäts nådiga yttran­ de angående soknebränneriers inrättande til mera förmån för almogen, än den de nuwarande kronobrännerier kunnat medföra, som uti Eder Kongl. Maijestäts nådiga swar på riksens ständers underdåniga anhållan om fri husbehofsbränning emot någon wiss årlig afgift till kronan, fått et nytt wedermäle af den nåd och ömhet, hwarmed Eder Kongl. Maijestät omfat­ tar sitt folk. Presteståndet har wäl funnit den af Eder Kongl. Maijestät föreslagne afgift utaf aderton tunnor guld eller trehundradetusende riksdalers specie årligen för fri husbehofsbränning, wida förmånligare för landet än krono- bränneriernes bibehållande, men som Eder Kongl. Maijestät äskat, at denna ersättning, för den minskning i statens inkomster, Eder Kongl. Maijestät genom kronobränneriernes indragande skulle widkännas, måtte nu och för framtiden ständigt utgå, dock endast til hälften sådane år, då för infallande misswäxt Eder Kongl. Maijestät skulle finna nödigt at bränwins- bränningen inställa, och Eder Kongl. Maijestät deijämte häruppå i nåder fordrat ständernes ja eller nej, så at ståndet icke warit tillåtit någon jämk­ ning rörande tiden föreslå, så har ståndet för sin del icke trott sig kunna belägga sine efterkommande med utgörande af en sådan ständig skatt, och får derföre den nåden härigenom aflägga detta sitt underdåniga yttrande. Härjämte torde dock Eder Kongl. Maijestät i nåder tillåta presteståndet framföra sin underdåniga önskan, at Eder Kongl. Maijestät måtte täckas, med bibehållande af den föreslagne summan, utsätta tiden för dess erläg­ gande til åtta år, hwarefter Eder Kongl. Maijestät om et längre förfarande deraf med riksens ständer torde i nåder öfwerlägga. Då ståndet är lika öfwertygadt om Eder Kongl. Maijestäts nådiga omsorg för riket och ömhet för dess skattdragande innebyggare, som om deras underdåniga pligt och 9 Orig. Tr. i Riksdagstidningar 1786,lil. s. beredvillighet at, såwidt de förmå, til statens behof sammanskjuta, tror ståndet sig förutse at inga swårigheter för framtiden häruti skulle förefalla, och underkastar derföre denna deras underdåniga åstundan Eder Kongl. Maijestäts nådiga godtfinnande. Med djupaste undersåtlig nit och trohet framhärdar Stormägtigste allernådigste konung Eder Kongl. Maijestäts allerunderdånigste och tropligtigste tjenare och undersåte å praesteståndets vägnar Uno von Troil. Taleman. /Olof Hambraeus. 59. Utdrag ur bondeståndets protokoll den 21 juni 1786 angående brännvinsbränningens frigivande. (Prästeståndets protokoll, F. 110, nr22.)> Protokollet s. 119. Utdrag af protocollet hållit hos det he- derwärda bondeståndet in pleno d. 21 Junii 1786. S.D. Sedan hos bondeståndet under öfwerläggning kommit Kongl. Maij:ts uti nådigste swar til riksens ständer gjorde anbud, angående fri bränwinsbränning för alla rikets undersåtare, emot en årlig och stadigtva­ rande afgift af aderton tunnor guld, eller 300.000 rd:r specie, och ståndet af beredningsutskottets gifne yttrande öfwer sättet, at en sådan bewillning utgöra, intagit hwad grunder som wid denna beskattning hälst kunna följas, war den af Hans Kongl. Maij:t i nåder äskade beständighet af berörde bewillning, det första och egenteligaste hwarwid ståndet fästade dess upp- ' Orig. Ref. i Riksdagstidningar 1786, s. 113. märksamhet. Och som ståndet, ehuru ifrigt det önskade at ärhålla en fri bränwinstillwerkning, dock icke trodde sig kunna tärföre ingå i en ständig och ganska dryg beskattning och ådraga sig efterkommandes förebråelser, ståndet äfwen af Kongl. Maij:ts till riksens ständer i detta ämne gifne yttrande, som af det dess taleman särskildt tillkännagifwit, inhämtat det Kongl. Maij:t ingalunda wille i detta ärende emottaga något swar, såframt förberörde bewillning på wiss tid blefwe utsatt, upstod hos ståndet icke något betänckande huru det sig härwid förhålla borde. Men då ståndet erinrade sig dess skylldighet at på alt sätt befrämja dess hemmawarandes förmån och efterkommandes wälstånd, ståndet kände för wäl de följder, som regale brännerieinrättningarne ej mindre på swänska allmogens en- skilta hushållning, än på sederna i allmänhet, det äfwen insåg at samma följder med tiden skulle blifwa ännu swårare, och då det däremot jämförde de oräkneliga och betydeliga fördelar, sorn skulle med en fri bränning tillflyta hwaije landtman, wille ståndet ej försumma at göra alt hwad möjeligt wara kan och wad Kongl Maij:ts och rikets intresse står at förena, för at en sådan tillwerkningsfrihet ärhålla. Ståndet hade således ej något betänckande at åtaga sig under åtta års tid den äskade bewillning för så stor del som beredningsutskottet uti dess yttrande ansedt böra komma på ståndets lott, och biföll i öfrigt alt hwad utskottet i detta ärende tillstyrkt. Därjemte och som ståndet af höglofl. ridderskapet och adelens extrac- tum protocolli, och det därwid särskildt bifogade dictamen af herr direc- teuren Frietzcky, inhämtat ridderskapets och adelens tancka i det nu förewarande ämne, och ej annat kunde än finna skäl at berörde dictamen till alla delar bifalla, wille ståndet sådant dess öfrige respectiwe med- ständer tilkännagifwa, dock med ödmjuk hemställan, om icke afgörandet däraf nu gjenast borde företagas. Ut supra. Ex protocollo C. Lagerbring. Ståndets tillförordnade sekreterare. Uno von Troils tal till Kungl. Maj:t den 22 juni 1786 angående ståndets allmänna besvär, samt befordran av ståndets sekreterare till lediga pastorat. (Prästeståndets arkiv, F. 110, nr 35:10.)2 Protokollet s. 120. Stormägtigste allernådigste konung. Då wid nuwarande riksdag presteståndet med de öfrige stånden ärfarit de mäst talande prof, icke mindre af Eder Kongl. Maij:ts nådiga omwård- nad om sitt folk, än Eder Kongl. Maijestäts ömhet för religion och goda seder, har ståndet det smickrande hopp, at med wänlig kongl, huldhet och nåd blifwa ansedt, då det för Eder Kongl. Maijestäts thron nedlägger sine bekymmer öfwer wissa swårigheter i anseende til religionens handhaf- wande och sedernas fördärf, såsom ock en ståndets beskattningssätt3 rörande angelägenhet, dem ståndet med underdånig förtröstan säkrast genom Eder Kongl. Maij:ts wishet och nåd tror afhjelpas. Ståndet4 har ensamt wågat anhålla, at få andraga dessa olägenheter för en konung, uti hwilken swenska församlingen wördar sitt hufwud och hwilkens dyra person, likt de förre Gustaver, nitälskar för Guds ära, religionens helgd, goda seders bibehållande, och sine undersåtares deraf flytande timeliga och ewiga wälfärd. Således få wi såsom ståndets depute­ rade i underdånighet aflämna dess underdåniga anhållan: l:o Om almänna skådespels inställande på sabbaten.5 2 :o Om öfwerflödige och skadelige krogars indragande.6 3:o Om nådig förklaring på Eder Kongl. Maijestäts nådiga circulaire, til förekommande af barnamord.7 4:o Om nådig ändring uti den
Load more

Recommended publications
  • Nyhetsbrev 323 Äldre Rara Böcker 19:E Mars 2019
    ANTIKVARIAT MATS REHNSTRÖM antikvariat mats rehnström nyhetsbrev 323 äldre rara böcker 19:enyhetsbrev mars 2019 305 moderniteter 25 september 2017 Jakobsgatan 27 B | Box 16394 | 103 27 Stockholm | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 Jakobsgatan 27 nb | e-post:Box 16394 [email protected] | 103 27 Stockholm | www.matsrehnstroem.se | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 e-post: ö[email protected] torsdagar |15.00–18.30 www.matsrehnstroem.se öppet torsdagar 15.00–18.30 fter ett långt uppehåll kommer här årets första nyhetsbrev. Det innehåller som Hej! vanligt 25 nykatalogiserade poster, denna gång med äldre rara böcker från 1539 E till 1865. Den äldsta boken är en tidig upplaga av Johannes Boemus berömda och mångaetta gånger nyhetsbrev omtryckta kulturhistoria innehåller 25 Omnium nykatalogiserade gentium mores, böcker leges och & ritussmåskrifter. Från samma sekelfrån är förstaantikvariatets upplagan avdelning av Thietmar moderniteter. av Merseburgs Denna medeltida gång är tyska temat krönika, konst och vilken tillhörtkonsthantverk Gustav III. Frånfrån nästaperioden århundrade 1885–1965 finns med den start engelska i opponenternas översättningen utställ - avD Johannes Schefferus The history of Lapland tryckt 1674 och 1700-talet är rikt ningskatalog Vid Seinens strand. Yngst är ett vernissagekort från Moderna museet. representerat med verk av bland andra Anders Berch, Anders Chydenius, Jonas Flera kataloger dokumenterar konst och konsthantverk som visades på olika stora Hallenberg, Abraham Sahlstedt och Eric Tuneld samt av den vackra dukatupplagan svenska och internationella utställningar, som Stockholm, 1909, Malmö 1914, Göte- av Sveriges rikes lag tryckt 1780. Atterbom och Tegnér i fina band tillhör urvalet från borg 1923, Paris 1925, Chicago 1933 och Paris igen 1937.
    [Show full text]
  • Franskundervisningen I Sverige Fram Till 1807
    120. Carl Holm, Fridtjuv llerr, och folkhögskolan 1969: 121. Gustaf Sivg.~rd, Ur Växjö stifts folkundervisningskrönika 122. Lennart Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895-1909 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 1970: 123. Uno Träff, Bidrag till Villstads skol- och kulturhistoria 124. At~gust l Sr!acsson, Ur Vittinge skolkrönika 148 1971: 125. Lennart Bobman (mg.), Ett landsortsläroverk Studier kring Vi5by Gymnasium 1821-1971 126. Berättelser om de Allmänna Svenska Läraremötena 1852, 1854 och 1863 1972: 127. Elof Lindälv, Om fynden på vinden i Majornas växelunder• visningsskola 129. Två studier i den svenska flickskolans historia: G1mhild Kyle, Elisabet Hammar Svensk flickskola under l 800-talet. Gunnar H errström, Frå• gor rörande högre sko!utbildning för flickor vid 1928 års riksdag 1973: 129. 'IXIi/helm Sjöstrand, Freedom and Equality as fundamental Educational Principles in Western Democracy. from John Franskundervisningen Locke to Edm\md Burke 130 Thor Nordin, Växchmdervisningens allmänna utveckling och i Sverige dess utformning i Sveri ~ e till omkring 1830. 1974: 131. Comenius' självbiografi 132. Yngwe Löwegren, Naturaliesamlingar och naturhistorisk un­ dervisning vid läroverken fram till 1807 1975: 133. Henrik Elmgren, Trivialskolan i Jönköping 1649-1820 134. Elisabeth Dahr, Jönköpings flickskolor 1976: 135. Sven Askeberg, Pedagogisk reformverksamhet. Ett bidrag U odervisningssituationer och lärare till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 136. Klasslärarutbildningen i Linköping 1843-1968. 137. Sigurd Astrand, Reallinjens uppkomst och utveckling fram till 1878 1977. 138. Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929-66. Kjellbergska gymnasiet 1966-72 139. lngar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige. Tiden före 1850 140. Thorbjörn Lengborn, En studie i Ellen Keys pedagogiska tän• o-. kande främst med utgångspunkt fr1n "Barnets lhhundrade".
    [Show full text]
  • Sätra Brunn, Minnesstenar & Målningar
    KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2021 Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Text på minnesstenen: TILL HÅGKOMST AV BISKOP ANDERS KALSENIUS DE SJUKES VÄLGÖRARE I slingan: STENEN • RESTES • VID • SÄTRA • BRUNNS • 200 • ÅRS • FEST • MIDSOMMAREN • 1900 • DÅ • S • E • HENSCHEN • VAR • INTENDENT • OCH • E • L • HENSCHEN • KAMRER • • FHDEL• Vet någon vad sista bokstavskombinationen FHDEL betyder? FH skulle kunna stå för Folke Henchen, men DEL? Konstnär Formgiven av Folke Henschen (1881-1977), huggen av Carl Gustaf Eriksson, Sala Titel Minnessten tillägnad biskop Anders Kalsenius År Invigd midsommardagen 1900 Teknik Huggen sten Placering Sätra Brunn KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2021 Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Wikipedia 2020-01-26: Andreas (Anders) Kalsenius, född 1 november 1688 i Söderbärkes prästgård i Dalarna, död 24 december 1750 i Västerås, var en svensk biskop av Västerås stift, överhovpredikant, pastor primarius, donator och teolog. Andreas Kalsenius föräldrar var prosten och kyrkoherden Olof Kalsenius och Anna Rudbeck, dotter till biskopen Nils Rudbeckius. Vid nio års ålder sändes Kalsenius till universitetet i Uppsala, där han till en början idkade sina studier under ledning av ett par äldre kamrater, båda blivande biskopar, nämligen halvbrodern Nils Barchius och Andreas Olavi Rhyzelius. Promoverad till filosofie magister 1713 och prästvigd 1716, kallades han sistnämnda år till huspredikant hos riksrådet greve Gustaf Cronhjelm och befordrades till pastor vid Dalregementet samt bevistade såsom sådan kampanjen i Norge 1718. Från nämnda kår sökte och erhöll han 1720 transport såsom andre pastor vid livdrabanterna och utnämndes 1722 till extra ordinarie hovpredikant. Den personliga beröring som han genom det sistnämnda kallet kom med kung Fredrik I, påskyndade hans befordringar.
    [Show full text]
  • Under En Mycket Lång Period I Den Teologiska Forskningen Har Frågan
    GUDSTJÄNSTEN OCH REFORMATIONEN AV TEOL. DOKTOR GUSTAF TÖRN VALL, HÄLLESTAD1 nder en mycket lång period i den teologiska forskningen har frågan Uom gudstjänsten och reformationen knappast varit något problem. På teologiskt håll har man ofta ansett de gudstjänstliga frågorna såsom en bisak i jämförelse med reformationens nyskapelse i dogmatiskt och etiskt hänseende. De stora teologiska läroböckerna syssla med de centrala tros­ frågorna men ägna föga uppmärksamhet åt gudstjänsten. Detta avspeglas i ämnesrubriker sådana som Rechtfertigung und Versöhnung, das Verkehr des Christen mit Gott, Neubau der Sittlichkeit. Frågan angående guds­ tjänsten, dess väsen och förhållande till de centrala trosfrågorna framstod knappast som något problem, den var till sin egentliga karaktär något självklart och berördes föga av den teologiska forskningens framsteg. Hur man på detta håll såg på saken, kommer t. ex. till synes i Achelis’ defini­ tion av liturgikens begrepp. Den är, säger han, läran om de fasta kult- former, vari kyrkans enhetlighet yttrar sig. Man frestas sålunda här lätt till den slutsatsen, att det egentligen icke var reformationen, som var liturgiskt ointresserad utan snarare den evangeliska teologien i sitt tidi­ gare skede. På liturgiskt håll åter kom man snart nog att inta en negativ hållning till reformationen. Hos Luther t. ex. fann eller menade sig den enbart liturgi- historiskt intresserade finna en föga givande produktion, varför han sökte sig till andra källor för det liturgiska vetandet. Småningom godtogs det som en allmänt erkänd halvsanning, att Luther var liturgiskt ointresserad och att hans teologiska intresse icke rörde sig om något annat än rätt- färdiggörelsen genom tron. Ja, stundom kom domen över reformationens liturgiska insats att falla mycket hård.
    [Show full text]
  • Are We Unique? the Need for National Identity in the Age of Globalization
    Are we Unique? The Need for National Identity in the Age of Globalization Speech by Guðni Th. Jóhannesson President of Iceland Stockholm University 18 January 2018 Your Majesty, Your Excellencies, Dear academics, students and other guests: Two years ago, the Icelandic men’s football team beat all odds and qualified for the European finals in France. During the event, we Icelanders received much praise and attention, not only due to some excellent results on the field but also for noteworthy performances by fans in the stands – including myself and my wife Eliza. The so-called “Viking clap”, also known as the “Viking war chant”, gained international fame, and as one foreign newspaper put it, “most people assume the song comes from an ancient pre-battle ritual”. Last year, Icelandic supporters also performed the “Viking clap” at the women’s European football finals in the Netherlands, and you can be sure that it will be executed at the men’s World Cup finals in Russia this summer. These days, we seem to be experiencing a general fascination with Vikings and the Viking era. Late last year, the fifth season of the series “The Vikings” premiered on the History Channel. One of the main characters, Flóki – played by Swedish actor Gustaf Skarsgård – has by then reached an unknown land, uninhabited and rough. “Alfaðir, ég skil ekki, af hverju hefurðu fært mig hingað”, Flóki or Skarsgård asks his god, Odin in well-pronounced Icelandic; “Supreme god, I do not understand, why have you brought me to this place?” Then he realizes that he has been brought to Ásgarður, Asgard, the land of the gods.
    [Show full text]
  • Allan Ranius, Bibliotekarier Vid Linköpings Stiftsbibliotek
    Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 26 2005 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Petra Söderlund (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 75 26 Upp- sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word. Sista inläm- ningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är juni 2006 och för recensioner september 2006. Uppsatsförfattarna erhåller särtryck i pappersform samt ett digitalt underlag för särtryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil, lagrad på en diskett. Abstracts har språkgranskats av Sharon Rider. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfo- gande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet Pg: 5367–8. Svenska Litteratursällskapets hemsida kan nås via adressen www.littvet.uu.se. ISBN 9–87666–23–5 ISSN 0348–633 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2005 Övriga recensioner Allan Ranius, Nya strövtåg i Linköpings stiftsbib- katastrofbranden, och Bibliotekarier vid Linkö- liotek. Linköping (eget förlag) 997. pings stiftsbibliotek, som kom ut hösten 2004. Allan Ranius, Bibliotekarier vid Linköpings stifts- Ranius, som under ett kvartssekel förestod de bibliotek. Linköping (eget förlag) 2004. gamla samlingarna, ger sina läsare en inträngande belysning av en kulturinstitutions utveckling och Ett stiftsbibliotek har djupa rötter i det förgångna.
    [Show full text]
  • Stm1946morner1.Pdf
    NÅGOT OM JOHAN WIKMANSON, ERIK PALMSTEDT OCH OLOF SCHWAN SAMT DET STORA ORGELBYGGET I STORKYRKAN1 Av C.-G. STELLANMÖRNER (Stockholm) wikmanson hade en betydande del i de förbättringar som gjordes “ vid det nya Orgelverket i Storkyrkan. Hans berättelse derom til Kyrko-Rådet förtjenar at af alla Konstidkare och älskare läsas.”2 Denna not i Gustaf Abraham Silverstolpes nekrolog över komposi- tören, organisten och kamreraren Johan Wikmanson (1753-1800) föranleder givetvis Wikmanson-forskaren att ta närmare del av de nämnda handlingarna. I detta fall rör det sig om Storkyrkorådets protokoll, som förvaras i inbundna folianter i Stockholms stadsarkiv (SSA). Om man i Storkyrkoförsamlingens arkiv går igenom kyrkorå- dets protokoll för åren 1781-1800 (K III: 5 & 6), så får man riklig lön för den möda, som protokollförarnas stundom tålamodsprövande tyska skrivstil bjuder på. Wikmanson finnes omnämnd på en mängd ställen och i olika sam- manhang, mest dock i samband med orgelbygget, och dessutom finnes - vilket är av särskilt intresse - ett mindre antal originalhandlingar, skrivna av honom själv, införda i den senare protokollvolymen. Ett av dessa Wikmansons egenhändigt utskrivna memorial omfattar icke mindre än 29 tätt skrivna foliosidor och det kan redan nu påpekas, att det av hans namnteckning tydligt framgår, att han skrev sitt namn Johan Wikmanson, medan det av protokollförarna givetvis stavas på olika sätt, mest Wickmansson eller Wikmansson. Eftersom Wikmanson i första hand var ämbetsman och tillbringade det mesta av sin dag på Kungl. Nummerlotteriet, kom han i kontakt 1 Detta bidrag, här något avkortat, ingår i den i ett exemplar maskinskrivna festskrift som Överlämnades till Carl-Allan Moberg på hans 50-årsdag den 5 juni 1946.
    [Show full text]
  • Herraväldet I Helgedomen: Uppsala Domkyrkas Förvaltning Cirka 1530-1860
    Herraväldet i helgedomen Vilka bestämde över Uppsala domkyrka? Under medel- tiden var svaret enkelt: domkyrkan styrdes av ärke- biskopen och domkapitlet. Efter reformationen fanns fler kandidater. Kungen var den lutherska statskyrkans överhuvud. Uppsala domkyrka blev en rikshelgedom och en viktig plats för statshändelser. Den rika adelns grav- kor och påkostade gåvor påverkade starkt domkyrkans interiör. Efter reformationen blev Uppsala domkyrka också stadens församlingskyrka. Men församlingsinfly- tandet påverkades av Uppsalas egenartiga sociala och lokalpolitiska liv. Akademikerna och borgarna hade mycket svårt att samarbeta i de flesta frågor. Om de inte lyckades samsas kring skötseln av domkyrkan kunde ärkebiskopen och domkapitlet få samma infly- UPPLANDSMUSEETS SKRIFTSERIE NR 5 tande som under medeltiden. Herraväldet i helgedomen UPPSALA DOMKYRKAS FÖRVALTNING CIRKA 1530–1860 Örjan Simonson Herraväldet i helgedomen UPPSALA DOMKYRKAS FÖRVALTNING CIRKA 1530–1860 Örjan Simonson Omslagsbild: Karl XI:s kröning i Uppsala domkyrka 28 september 1675. Ärkebiskop Laurentius Stigzelius och riksdrotsen Per Brahe placerar kronan på Karl XI:s huvud. Målning av David Klöcker Ehrenstrahl, Nationalmuseum. Upplandsmuseets skriftserie Nr 5 Herraväldet i helgedomen: Uppsala domkyrkas förvaltning cirka 1530–1860 ISSN 1404-2908 ISBN 978-91-85618-97-2 ©Örjan Simonson/Upplandsmuseet, 2008 Grafisk formgivning och produktion: ilo grafisk form, Uppsala 2008 Tr yck: RK-tryck, Uppsala. Upplandsmuseet, S:t Eriks gränd 6, 753 10 Uppsala Telefon 018-16 91 00. Telefax 018-69 25 09. www.upplandsmuseet.se Innehåll Förord 7 1. Rikshelgedom, stiftskyrka eller församlingskyrka? 9 Undersökningen och perioden 10 Studiens uppläggning 11 Tidigare forskning om Uppsala domkyrka 13 Domkyrkostyrelsen mellan stat, kyrka och lokalsamhälle 14 Kyrkan och staten 14 Kyrkan i militärstatens tjänst 15 Ett köpslående om resurser 16 Centralmakten och lokalsamhället 16 En modell och en inledande sammanfattning 17 Utvecklingen över tid 19 2.
    [Show full text]
  • 3. the Great Watershed: 1750–1790
    3. Th e Great Watershed: 1750–1790 Th e Problem of Progress Political and intellectual historians tend to regard the middle of the eighteenth century as a major watershed for at least two important reasons: it marks the beginning of the great transformation of western society called industrialisation, and it is the period when the modern world, represented fi rst of all by the idea of progress, makes a breakthrough after roughly a century and a half of fermentation. Modernity, however, is not just characterised by mechanisation, innovation and progress, but also by its very opposite. Almost from the moment the idea of progress is generally adopted as a universal law applicable to a wide range of areas, a counter- movement springs to life, consistently undermining it. It is possible to argue, in other words, that the primary feature of modernity is precisely the tug of war between a series of mutually incompatible, or at least hostile, positions. Nowhere does this ambiguous feature of modernity – this “cocktail of primitivism and progress” (Gerard Carruthers and Alan Rawes in Carruthers and Rawes eds. 2010, 4) – rise more clearly to the surface than in the North; nowhere does it produce a more vibrant dialectic between utopian and dystopian visions; and nowhere does it become more intimately involved with the search for national and regional identities. From the middle of the eighteenth century onwards, the North, in short, enters into a more than two-hundred-year-long and at times highly dramatic struggle to identify its own soul, in which forces of the rational and the irrational, the forward-looking and the backward-looking, the civilised and the primitive, the urban and the rural, constantly vie for supremacy.
    [Show full text]
  • Minnesstenar M.M
    KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2020 Minnesstenar m.m. Minnesstenar m.m. Kila Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Kumla Tärna Folkhögskola, Wilhelm von Schwerin Möklinta Sudsbron, Hallarens nivåer Norrby Varmsätra, minnessten flygolycka Sala Bronäs, Vita stolpen, Korset Dammgatan 11-13, Salaligans offer Ekeby kvarn, kvarnsten Nya kyrkogården, Trängkåren Salberga, Eros II, Daniel Norling Stadsparken, invigningsstenen Swederii holmar, Nils Swederus Swederii holmar, kungliga parkbänkar Södra Esplanaden 2, Anna Lindhs Plats Väsby Kungsgård, Trängkåren Västerfärnebo Salbohed, Kungl. Västmanlands regemente KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2020 Minnesstenar m.m. Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Text på minnesstenen: TILL HÅGKOMST AV BISKOP ANDERS KALSENIUS DE SJUKES VÄLGÖRARE I slingan: STENEN • RESTES • VID • SÄTRA • BRUNNS • 200 • ÅRS • FEST • MIDSOMMAREN • 1900 • DÅ • S • E • HENSCHEN • VAR • INTENDENT • OCH • E • L • HENSCHEN • KAMRER • • FHDEL• Vet någon vad sista bokstavskombinationen FHDEL betyder? FH skulle kunna stå för Folke Henchen, men DEL? Konstnär Formgiven av Folke Henschen (1881-1977), huggen av Carl Gustaf Eriksson, Sala Titel Minnessten tillägnad biskop Anders Kalsenius År Invigd midsommardagen 1900 Teknik Huggen sten Placering Sätra Brunn KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2020 Minnesstenar m.m. Wikipedia 2020-01-26: Andreas (Anders) Kalsenius, född 1 november 1688 i Söderbärkes prästgård i Dalarna, död 24 december 1750 i Västerås, var en svensk biskop av Västerås stift, överhovpredikant, pastor primarius, donator och teolog. Andreas Kalsenius föräldrar var prosten och kyrkoherden Olof Kalsenius och Anna Rudbeck, dotter till biskopen Nils Rudbeckius. Vid nio års ålder sändes Kalsenius till universitetet i Uppsala, där han till en början idkade sina studier under ledning av ett par äldre kamrater, båda blivande biskopar, nämligen halvbrodern Nils Barchius och Andreas Olavi Rhyzelius.
    [Show full text]
  • Sjuttonhundratal 2006 2007
    Inlaga 2007-03-30 09.25 Page 1 Sjuttonhundratal 2006 2007 JONAS NORDIN: Inledning | 3 PATRIK WINTON: Enighetens befrämjande och fäderneslandets förkovran: religion och politik under frihetstiden | 5 PASI IHALAINEN: Svenska kyrkan och det moderniserande nationella tänkandet 1789–1810 | 25 ARNE BUGGE AMUNDSEN: Paucitas, simplicitas, gravitas: individ, samvittighet og orden i dansk-norsk ritualdebatt i første del av 1700-tallet | 49 MICHAEL BREGNSBO: Kirkegangen og kirkekampen: udfordringerne til kirke og gejstlighed i de sidste årtier af 1700-tallet og den danske præstestands håndtering af dem | 66 CAROLA NORDBÄCK: Längtan efter visshet: en studie av trossynen inom den lutherska ortodoxins föreställningsvärld | 85 TOMAS MANSIKKA: Vetenskap och upplysning inom den tidiga pietismen: några ledmotiv till adeptskapets historia | 110 ANN ÖHRBERG: En hjärtats pedagogik: synen på barnet, lära och lärande inom svensk herrnhutism | 128 KRISTER ÖSTLUND: Några nedslag i disputationsväsendet under 1700-talet – exemplet Johan Ihre | 151 RECENSIONER: GILLES BANCAREL, Raynal ou le devoir de vérité. 168; MARGARETA BJÖRKMAN, Catharina Ahlgren. Ett skrivande fruntimmer i 1700-talets Sverige. 171; JAKOB CHRISTENSSON (RED.), Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden. 172; LARS LJUNGSTRÖM, Georg Haupt. Gustav III:s hovschatullmakare. 174; ANNE BEATE MAURSETH, Opplysningens sjonglør. Denis Diderot 1713–1784. 175 SÄLLSKAPETS EGNA ANGELÄGENHETER | 178 VERKSAMHETSBERÄTTELSE | 178 STYRELSENS SAMMANSÄTTNING | 178 MEDLEMSMATRIKEL | 179 ANVISNINGAR FÖR FÖRFATTARE | 181 MEDVERKANDE I DENNA ÅRGÅNG | 182 Inlaga 2007-03-30 09.25 Page 2 Sjuttonhundratal Utgiven av Sällskapet för 1700-talsstudier med medel från Riksbankens Jubileumsfond Redaktör: Jonas Nordin Redaktionskommitté: Margareta Björkman, Jakob Christensson, Hans Helander, Bo Lindberg Copyright: Sjuttonhundratal och författarna Grafisk form: Dick Claésson Tryck: GTC Print AB, Luleå ISSN 1652-4772 Inlaga 2007-03-30 09.25 Page 3 Inledning Jonas Nordin Inom forskningen är Europas 1700-tal allmänt känt som en brytnings- eller övergångs- tid.
    [Show full text]
  • Svenskt Gudstjänstliv Årgång 92 / 2017
    Svenskt Gudstjänstliv årgång 92 / 2017 Reformation och gudstjänst förord 1 2 svenskt gudstjänstliv 2017 Svenskt Gudstjänstliv årgång 92 / 2017 Reformation och gudstjänst redaktör Stephan Borgehammar Christian Braw · Anna J. Evertsson · Stina Fallberg Sundmark · Thomas Girmalm · Ragnar Holte · Mattias Lundberg · Christer Pahlmblad Artos förord 3 Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv abonnemang på årsboken svenskt gudstjänstliv Det finns två typer av abonnemang: 1 Medlemmar i Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS) erhåller årsboken som medlemsförmån samt meddelanden om sällskapets övriga verksam- het. Nya medlemmar är välkomna. Medlemsavgiften är 200 kr. För medlemmar utanför Sverige tillkommer extra distributions kostnader. Inbetalning görs till sällskapets plusgirokonto 17 13 72–6. Kassaförvaltare är kyrkokantor Ing-Mari Johansson, Box 3193, 531 03 Vinninga. Tel.: 0510-50637. E-postadress: [email protected] 2 Abonnemang på enbart årsboken kostar 180 kr för 2017. För abonnenter utanför Sverige tillkommer extra distributionskostnader. Avgiften sätts in på årsbokens plusgirokonto 42 68 84–3, Svenskt Gudstjänstliv. Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv (LPS) Organisationsnummer 89 47 00-7822 Ordförande: TD Anna J. Evertsson, Floravägen 31, 291 43 Kristianstad. Tel.: 044-76967 Laurentius Petri Sällskapet bildades 1941. Dess årsbok har till uppgift att presen- tera, diskutera och föra ut forskning och utvecklingsarbete inom följande områden: Liturgi Kyrkokonst Kyrkomusik
    [Show full text]