Herraväldet I Helgedomen: Uppsala Domkyrkas Förvaltning Cirka 1530-1860
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Herraväldet i helgedomen Vilka bestämde över Uppsala domkyrka? Under medel- tiden var svaret enkelt: domkyrkan styrdes av ärke- biskopen och domkapitlet. Efter reformationen fanns fler kandidater. Kungen var den lutherska statskyrkans överhuvud. Uppsala domkyrka blev en rikshelgedom och en viktig plats för statshändelser. Den rika adelns grav- kor och påkostade gåvor påverkade starkt domkyrkans interiör. Efter reformationen blev Uppsala domkyrka också stadens församlingskyrka. Men församlingsinfly- tandet påverkades av Uppsalas egenartiga sociala och lokalpolitiska liv. Akademikerna och borgarna hade mycket svårt att samarbeta i de flesta frågor. Om de inte lyckades samsas kring skötseln av domkyrkan kunde ärkebiskopen och domkapitlet få samma infly- UPPLANDSMUSEETS SKRIFTSERIE NR 5 tande som under medeltiden. Herraväldet i helgedomen UPPSALA DOMKYRKAS FÖRVALTNING CIRKA 1530–1860 Örjan Simonson Herraväldet i helgedomen UPPSALA DOMKYRKAS FÖRVALTNING CIRKA 1530–1860 Örjan Simonson Omslagsbild: Karl XI:s kröning i Uppsala domkyrka 28 september 1675. Ärkebiskop Laurentius Stigzelius och riksdrotsen Per Brahe placerar kronan på Karl XI:s huvud. Målning av David Klöcker Ehrenstrahl, Nationalmuseum. Upplandsmuseets skriftserie Nr 5 Herraväldet i helgedomen: Uppsala domkyrkas förvaltning cirka 1530–1860 ISSN 1404-2908 ISBN 978-91-85618-97-2 ©Örjan Simonson/Upplandsmuseet, 2008 Grafisk formgivning och produktion: ilo grafisk form, Uppsala 2008 Tr yck: RK-tryck, Uppsala. Upplandsmuseet, S:t Eriks gränd 6, 753 10 Uppsala Telefon 018-16 91 00. Telefax 018-69 25 09. www.upplandsmuseet.se Innehåll Förord 7 1. Rikshelgedom, stiftskyrka eller församlingskyrka? 9 Undersökningen och perioden 10 Studiens uppläggning 11 Tidigare forskning om Uppsala domkyrka 13 Domkyrkostyrelsen mellan stat, kyrka och lokalsamhälle 14 Kyrkan och staten 14 Kyrkan i militärstatens tjänst 15 Ett köpslående om resurser 16 Centralmakten och lokalsamhället 16 En modell och en inledande sammanfattning 17 Utvecklingen över tid 19 2. Omvandlingens tid c:a 1540–1630 21 Domkyrkan och egendomsrätten under reformationen 22 Reduktionen och den nya ekonomin 22 Den ekonomiska förvaltningen 23 Domkapitlet och domkyrkan 24 Domkyrkan som församlingskyrka 26 Den akademiska societeten 27 Den villkorliga givmildheten 28 Inflytandet över kyrkorummet 29 Rikshelgedomen 30 Begravningar och kröningar 30 Rikets andra stad 33 3. 1630-talets trätor och domkyrkorådets uppkomst 34 Kyrkoråd och sockenstämmor i Sverige 34 Kyrkostyrelsen i Linköping under tidigt 1600-tal 35 Kyrkostyrelsen i Stockholm till c:a 1630 35 Domkyrkostyrelsen i Lund 36 T rätorna under 1630-talet 37 Sysslomannen utan bänkplats 38 Alliansen mot ärkebiskopen 38 Mötet utan ärkebiskopen 39 Domkyrkan hävdas som församlingskyrka 39 Domkyrkoskrået 1638 och domkyrkorådets bildande 40 Domkyrkans föreståndare 40 Utvärtes och invärtes medel 41 Maktbalansen i domkyrkorådet 41 Järntriangeln i domkyrkorådet 43 Domkapitlet vinner stadga 44 Kungamaktens inflytande över domkyrkan 45 Stockholms betydelse ökar 45 Det byråkratiska enväldet 46 Överintendentens välde 47 Kunglig befallningshavande i domkyrkorådet 47 Uppsala blir residensort 48 De närvarande landshövdingarna 49 4. Domkyrkorådet och domkapitlet 52 Domkapitel och domkyrkoråd 1637–38 53 Domkapitlet avstår från ärenden 53 Domkapitlet och domkyrkoekonomin 54 Domkapitlet och sysslomannen vid 1600-talets slut 55 Ökad styrning 1701 56 En jämförelse med Lund 56 Domkapitlet och sysslomannen efter 1760 57 Domkapitlets noggranna kontroll... 57 ... och Landskontorets låga kontrollnivå 58 Tvisten om de småländska hemmanen 58 C. E. Lewenhaupts stämning 59 Ärendets förlopp 59 Tre fördelar för domkapitlet 60 Domkapitlet företräder domkyrkan utåt 60 Mötesfrekvensen 61 De inflytelserika ledamöterna 61 Ärkebiskop von Troils agerande 61 Domprost och syssloman 62 Domkyrkorådet och församlingsborna 1688 63 Bänkrummen 63 Ståndssamhället och domkyrkorådets bristande auktoritet 65 Fattigvården, gravköp m. m. 66 Domkyrkorådet och församlingsborna 1788 67 Domkyrkorådet blir arbetsledning 67 Domkyrkorådet som godsherre 68 Var magistraten och det akademiska konsistoriet församlingens röst? 69 Konsistoriet 1688 69 Magistraten 1788 70 Ämbetstillsättningar och societeterna 71 Tre åtskilda institutioner 71 5. Sysslomannens och kyrkvärdarnas ekonomiska förvaltning 73 Svensk forskning om kyrkans ekonomi 74 Betydelsen av ett ekonomiskt perspektiv på kyrkan 74 Forskning om den lutherska kyrkans ekonomi 76 Lunds domkyrkas ekonomi efter reformationen 76 Domkyrkoekonomin i regelverk och praxis efter 1638 77 Redovisning av räkenskaperna 78 Intäktsposternas fördelning 79 Intäkterna 1748 79 Sysslomannens intäktsposter 79 Kyrkvärdarnas intäkter 1748 81 Domkyrkan och gåvoekonomin 82 Samhällsplikt och tacksägelse 84 Fattigvårdens finansiering och församlingen 85 Insamlingar i domkyrkan 85 Adeln och donationerna 86 De medeltida prebendena 86 Nya tidens försämrade förvaltningsrutiner av donationer 87 Adeln och gravköpen 88 Adelsdamernas framträdande roll 90 Intäkter och församlingsinflytande 1748 91 En jämförelse med andra socknar 92 Utgifterna 1748 93 Sysslomannens utgifter 93 Organistens invecklade löne- och anställningsförhållanden 94 Kyrkvärdarnas utgifter 95 Sammanfattning om utgifter 96 Domkyrkoekonomin och omvärlden 97 Från ”stad i staden” till marknadsberoende domkyrka 98 De ökade avstånden 98 Uppsalabornas ekonomiska utbyte 99 Domkyrkan och kreditgivningen 100 Kyrkorna i krediternas väv 101 Domkyrkans skulder 1748 102 Domkyrkans fordringar 1748 103 Mot en förfinad kredithantering 103 Sammanfattning 104 6. Domkyrkan och Uppsala omkring 1788 105 Privilegiesamhället i Uppsala 108 Sociala relationer i förändring 108 Nya relationer 109 Utvecklingen i Uppsala 110 Uppsala – privilegiesamhällets sista bastion 110 Den förlamade stadsstyrelsen 111 Staden utan stämma 112 Kyrkoråd och sockenstämmor till kyrkoherdens understöd 112 Den uteblivna utvecklingen av domkyrkorådet 113 En församling med 4000 själar och 300 fullvärdiga medlemmar 113 Magistratens eller konsistoriets domkyrka? 114 Stiftets domkyrka 116 Domkyrkorådet: domkyrkans arbetsledarträffar 117 7. Domkyrkorådets upplösning 1864 118 Den kommunala utvecklingen 118 Akademin under attack 119 Drätselkammare och sockenstämma 120 Domkyrkorådets sista decennier 121 Käll- och litteraturförteckning 122 Register över vissa i framställningen centrala begrepp 132 Personregister: historiska personer 133 Tabeller Tabell 1. Sysslomannens räkenskaper, intäkter 1748 80 Tabell 2. Akademiska kyrkvärdens räkenskaper, intäkter 1748 80 Tabell 3. Stadens kyrkvärds räkenskaper, intäkter 1748 80 Tabell 4. Sysslomannens räkenskaper, utgifter 1748 93 Tabell 5. Akademiska kyrkvärdens räkenskaper, utgifter 1748 95 Tabell 6. Stadens kyrkvärds räkenskaper, utgifter 1748 95 Tabell 7. Skulder och fordringar redovisade i 1748 års sysslomans- och kyrkvärdsräkenskaper 102 Figurer Figur 1. Modell över inflytandet över Uppsala domkyrka 17 Figur 2. Inflytandet över domkyrkan c:a 1540–1800 19 Figur 3. Uppsala domkyrkoråds sammansättning under 1600-talet 42 Bilder 1. Uppsala domkyrka, vy från slottet, 1860-talet, av Henri Osti, Henri Ostis bildsamling (bild nr OC26), Upplandsmuseet 12 2. Uppsala domkyrka från söder före 1702 års brand, kopparstick i Johan Peringskiöld, Monumenta Ullerakerensia cum Upsalia nova illustrata, Stockholm 1719 13 3. Planritning över Uppsala, i Olof Rudbeck d. ä., Atland sive Manheim (Atlantican, Atlasbandet, 1679–1702) 26 4. Vasakoret, 1660-talet, Erik Dahlberg, förlaga till kopparstick i Svecia antiqua et hodierna, Kungliga biblioteket 31 5. Erik den heliges relikskrin, kopparstick i Johan Peringskiöld, Monumenta Ullerakerensia cum Upsalia nova illustrata, Stockholm 1719 32 6. Gustavianum, 1660-talet, Erik Dahlberg, förlaga till kopparstick i Svecia antiqua et hodierna, Kungliga biblioteket 43 7. Jubelfesten i Uppsala domkyrka den 8 mars 1793, akvarell av Martin Rudolf Heland, Nationalmuseum 51 8. S:t Eriks kapell, träsnitt i Johan Peringskiöld, Monumenta Ullerakerensia cum Upsalia nova illustrata, Stockholm 1719 64 9. Domtrappshuset, träsnitt av R. Haglund / Adolf Emil Westerberg i tidskriften Förr och nu: illustrerad läsning för hemmet, Band 2, häfte 3, 1871 67 10. Jesus driver ut månglarna ur templet, kalkmålning i Dannemora kyrka, fotografi av Gunnar Ahlbäck 75 11. Burchardt Prechts predikstol, fotografi Olle Norling, Upplandsmuseet 2007 83 12. Gustav Baners grav, fotografi Olle Norling, Upplandsmuseet 2007 87 13. Gravplan över Uppsala domkyrka 1739, Uppsala domkyrkoförsamlings arkiv, Uppsala landsarkiv 89 14. Uppsala från syd, Erik Dahlberg, förlaga till kopparstick i Svecia antiqua et hodierna, Kungliga biblioteket 106–107 15. Odinslund, sannolikt 1780-talet (före 1790), akvarell av Johan Gustav Härstedt, Kart- och bildavdelningen, Uppsala universitetsbibliotek 115 16. Vy över universitetsparken, Uppsala 2007, av Örjan Simonson 119 Förord Våren 2003 fick jag en deltidsanställning vid Upplandsmuseet för att inven tera och excerpera källmaterial till projektet Uppsala domkyrkas historia, bekostat med medel från makarna Gösta och Alice Huselius fond. Följande vår bestämdes att jag skulle skriva två texter till projektet, varav en om domkyrkans förvaltning efter reformationen. Undersökningen genom fördes hösten 2004 och var i sina huvuddrag klar vid årsskiftet 2004/2005 då min tjänst vid ”Huseliusprojektet” upphörde – för den gången. Vid ett projektmöte våren 2006 bestämdes att en väsentligt kortare text om domkyrkans förvaltning skulle skrivas. Istället ville Upplandsmuseets ledning