Patrik Andersson
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Patrik Andersson En katolsk Ansgar för en katolsk kyrka Ansgarjubileer och historiebruk 1920–1930 Ansgarjubileer och historiebruk 1920–1930 UPPSALA STUDIES IN CHURCH HISTORY 3 Om serien Uppsala Studies in Church History är en skriftserie som utges vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet. Serien innehåller arbeten på såväl svenska som engelska. Skrifterna i serien är fritt tillgängliga och utges endast i digital form. För information om de enskilda skrifterna, se sista sidan i denna bok. Om författaren Patrik Andersson är fil. kand i historia, teol. master och lärare. Denna bok är en reviderad version av den masteruppsats i kyrko- och missionsstudier, som han lade fram i Högre seminariet i kyrkohistoria under vårterminen 2017. e-postadress: [email protected] Uppsala Studies in Church History 3 Patrik Andersson En katolsk Ansgar för en katolsk kyrka Angarsjubileer och historiebruk 1920–1930 Andersson, Patrik. En katolsk Ansgar för en katolsk kyrka: Ansgarjubileer och historiebruk 1920–1930. Uppsala Studies in Church History 3. Uppsala: Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. ISBN 978-91-984129-2-5 Förlagsadress: Uppsala universitet, Teologiska institutionen, Kyrkohistoria, Box 511, 751 20 UPPSALA. E-post: [email protected]. Innehåll 1. Inledning ....................................................................................... 4 1.1 Disposition .......................................................................... 5 1.2. Teoretiska perspektiv .......................................................... 7 1.3 Tidigare forskning .............................................................. 11 1.4 Bilden av Ansgar: en historisk bakgrund ............................ 13 1.5. En historisk och kyrkohistorisk kontext ............................ 17 1.6. Problemformulering, syfte och frågeställningar ................. 19 1.7 Material och metod ............................................................ 20 2. Jubileerna: bakgrund och framväxt, 1920–1927. .......................... 25 2.1 Grundandet av Björkönämnden ......................................... 29 2.2 Debatten efter gudstjänsten ............................................... 31 2.3 Minnesmärke, stenkapell eller träkyrka? ............................ 34 2.4 Missionsförbundets inställning ........................................... 36 2.5 En ny predikan och en fortsatt diskussion .......................... 38 2.6 Ansgarvitan, Linderholm och Söderblom ........................... 41 2.7 Fortsatta kontroverser i Björkönämnden ........................... 45 2.8 Katolska kyrkans Ansgarsbruk .......................................... 47 2.9 Katolska kyrkans vallfärder ............................................... 50 2.10 Protestanter och katoliker på Björkö ................................ 55 3. Svenska kyrkans uppskjutna planer och Katolska kyrkans firande, 1928-1929 ............................................................................ 57 3.1 Björkönämndens avslutande arbete ................................... 57 3.2 Ansgarjubileet blir Svenska kyrkans sak ............................ 61 3.3 Pressdebatt inför jubileet ................................................... 62 3.4 Ett högkyrkligt spår .......................................................... 65 3.5 Biskopsmötet och Kapellstiftelsen Ansgars minne .............. 66 3.6 Planer inför Katolska kyrkans Ansgarjubileum .................. 69 3.7 Ett herdabrev om Ansgar ................................................... 74 3.8 Katolska kyrkans jubileumsfest ......................................... 75 2 3.9 Den stora vallfärden .......................................................... 77 3.10 Två katolska församlingsfester ......................................... 78 3.11 Det katolska jubileet i backspegeln ................................... 80 3.12 Protestantiska reaktioner ................................................. 82 4. Svenska kyrkans och Sveriges Ansgarjubileum 1930 ..................... 86 4.1 Jubileets kungörelse ........................................................... 86 4.2 Brilioths bok om Ansgar .................................................... 89 4.3 Högtidligheterna på Ansgarsdagen ..................................... 93 4.4 Linderholms och Söderbloms tal ........................................ 94 4.5 Två biskopar om Ansgar .................................................... 97 4.6 Högtidlighållandet av Ansgar och Augsburgska bekännelsen ............................................................................. 99 4.7 Invigningen av kapellet ................................................... 100 4.8 Det dubbla jubileet i Stockholms kyrkor .......................... 101 4.9 Festen i Blå Hallen .......................................................... 103 4.10 Katolska kyrkan i Sverige och Svenska kyrkan i samtal? 105 4.11 Synpunkter från Missionsförbundet, EFS och Vår lösen . 106 4.12 Tidskriften Svensk ungdom och Ansgar .......................... 109 4.13 Bokslut och framtidsvisioner .......................................... 111 5. Slutsatser, diskussion och reflektion ........................................... 113 5.1. En katolsk Ansgar för en katolsk kyrka ........................... 113 5.2 Återskapandet av en minnesplats ..................................... 118 5.3. Ansgarjubileet som ekumenisk manifestation? ................ 121 5.4 Att återta den katolska medeltiden .................................. 123 5.5 Spår av antikatolicism? .................................................... 126 Källor och litteratur ....................................................................... 129 Otryckta källor ...................................................................... 129 Tryckta källor ....................................................................... 130 Periodica ............................................................................... 131 Litteratur .............................................................................. 131 Digitala källor ....................................................................... 135 3 1. Inledning Hösten 2014 firade Uppsala ärkestift och Svenska kyrkan i stort ett jubileum. 850 år hade förflutit sedan Stefan vigdes till Sveriges första ärkebiskop. Med utgångspunkt i jubileet visades en utställning med namnet Himlen är här: Människan och kyrkokonsten under tusen år i Uppsala domkyrka.1 I en debattartikel som publicerades vid denna tid ifrågasatte ett antal tongivande katolska akademiker Stefansfirandet. De frågade sig vad som egentligen firades och beskyllde Svenska kyrkan för att ta monopol på historien. Till exempel kritiserade de utställningens devis, ”Från Stefan till Antje”, och menade att det skulle kunna uppfattas som att det fanns en kontinuitet mellan Sveriges första ärkebiskop och Svenska kyrkans nuvarande ärkebiskop. Istället menade de att Stefan hade varit Sveriges första katolska ärkebiskop och Jackelén var inte dess nuvarande katolska motsvarighet. I och med reformationen hade Sverige brutit med den Katolska kyrkan och den katolska tro som ärkebiskop Stefan hade bekänt sig till hade under lång tid varit straffbar i Sverige. Debattörerna kritiserade att Antje Jackelén vid jubileums- gudstjänsten, den 23 augusti 2014, använt ett monopoliserande uttryck. Hon hade kallat Stefan för vår första ärkebiskop. Den lutherska folkkyrkan hade därigenom osynliggjort andra trossamfund och deras historia. Detta nationalkyrkliga tänkande jämförde debattörerna med Sverige- demokraternas kyrkopolitiska ambitioner. Ett annat, mindre monopoli- serande uttryck som Jackelén hade använt borde istället vara vägledande 1 Utställningen Himlen är här: http://www.himlenarhar.se [Hämtad 2017-05-31] 4 för ekumeniken: att tillsammans vara uttryck för ”det kristna hoppet”. Utställningen Himlen är här kritiserades för att ge bilden av en kontinuitet från Ansgars mission i Birka år 830 fram till Svenska kyrkan i dag. Det saknades, enligt debattörerna, information om att Ansgar hade represen- terat den katolska kyrkan.2 Efter denna inledande debattartikel följde ett replikskifte mellan representanter för Svenska kyrkan och romersk- katolska företrädare. I en artikel i Kyrkans tidning gjorde till exempel Mikael Mogren gällande att Svenska kyrkan trots allt är äldre än reformationen.3 Utställningen och den efterföljande diskussionen har flera beröringspunkter med ämnet för denna studie. Debatten om kyrkans eventuella kontinuitet genom reformationen är inget nytt. Firandet av Stefan är ett tydligt exempel på vad inom historievetenskapen ofta kallas historiebruk. I min studie är det inte ärkebiskop Stefan som står i fokus, utan 800-talsmissionären Ansgar. Boken behandlar hur Ansgar under 1920-talet brukades av olika religiösa aktörer med fokus på Ansgar- jubileerna 1929 respektive 1930. Det är således inte den historiska personen Ansgar som intresserar mig utan föreställningar om Ansgar i ett 1900- talssammanhang. 1.1 Disposition Ett nutida exempel, firandet av Stefan, har fått fungera som ingång till denna bok. I detta inledningskapitel är det nödvändigt att först diskutera ett antal teoretiska perspektiv som har att göra med historiebruk. Att de teoretiska perspektiven presenteras först ska dock inte uppfattas som att 2 Ulf Jonsson, Anders Piltz et al., ”850 år i lutherskt perspektiv”, http://signum.se/850-ar-i-lutherskt-perspektiv/ [Hämtad 2017-05-31]. 3 http://www.kyrkanstidning.se/ledare/svenska-kyrkan-ar-aldre-reformationen [Hämtad 2017-05-31]. 5 de övertrumfar empirin. Istället visar