Kyrkoblad Nr 1 2016
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala . -
Nyhetsbrev 323 Äldre Rara Böcker 19:E Mars 2019
ANTIKVARIAT MATS REHNSTRÖM antikvariat mats rehnström nyhetsbrev 323 äldre rara böcker 19:enyhetsbrev mars 2019 305 moderniteter 25 september 2017 Jakobsgatan 27 B | Box 16394 | 103 27 Stockholm | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 Jakobsgatan 27 nb | e-post:Box 16394 [email protected] | 103 27 Stockholm | www.matsrehnstroem.se | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 e-post: ö[email protected] torsdagar |15.00–18.30 www.matsrehnstroem.se öppet torsdagar 15.00–18.30 fter ett långt uppehåll kommer här årets första nyhetsbrev. Det innehåller som Hej! vanligt 25 nykatalogiserade poster, denna gång med äldre rara böcker från 1539 E till 1865. Den äldsta boken är en tidig upplaga av Johannes Boemus berömda och mångaetta gånger nyhetsbrev omtryckta kulturhistoria innehåller 25 Omnium nykatalogiserade gentium mores, böcker leges och & ritussmåskrifter. Från samma sekelfrån är förstaantikvariatets upplagan avdelning av Thietmar moderniteter. av Merseburgs Denna medeltida gång är tyska temat krönika, konst och vilken tillhörtkonsthantverk Gustav III. Frånfrån nästaperioden århundrade 1885–1965 finns med den start engelska i opponenternas översättningen utställ - avD Johannes Schefferus The history of Lapland tryckt 1674 och 1700-talet är rikt ningskatalog Vid Seinens strand. Yngst är ett vernissagekort från Moderna museet. representerat med verk av bland andra Anders Berch, Anders Chydenius, Jonas Flera kataloger dokumenterar konst och konsthantverk som visades på olika stora Hallenberg, Abraham Sahlstedt och Eric Tuneld samt av den vackra dukatupplagan svenska och internationella utställningar, som Stockholm, 1909, Malmö 1914, Göte- av Sveriges rikes lag tryckt 1780. Atterbom och Tegnér i fina band tillhör urvalet från borg 1923, Paris 1925, Chicago 1933 och Paris igen 1937. -
The Most Reverend Walter Obare Omwanza the Presiding Bishop of the Evangelical Lutheran Church in Kenya (ELCK) Gothenburg, Sweden February 5Th, 2005
Sermon at the Ordination of Bishops for the Mission Province of the Lutheran Church of Sweden The Most Reverend Walter Obare Omwanza The Presiding Bishop of The Evangelical Lutheran Church in Kenya (ELCK) Gothenburg, Sweden February 5th, 2005 WHY ARE WE HERE TODAY? The date of February 5th, 2005, will have its permanent place in the future history of Lutheranism. On this very day, the Mission Province within the Lutheran Church of Sweden received three bishops. On the same day, Lutheran Christians in the Lutheran churches in Sweden and Finland received new ordained pastors who are to serve them with the Word of God and the Holy Sacraments. In all this that we have accomplished here in Gothenburg, the passage of the Epistle of St. Paul to the Ephesians has, once again, been realized, "When he ascended on high, he led captives in his train and gave gifts to men" (Eph. 4:8). This date of February 5th, 2005, naturally raises the question, why are we here having arrived from various parts of the wide world? Why us, from Africa, Eastern Europe, Germany, Scandinavia and North America? This question can be addressed to us even with a certain degree of indignation. The same question can also be asked out of perplexity and embarrassment. But we should not forget either, that there are Lutheran Christians in Sweden and Finland who can answer this question with the deepest thankfulness. Their prayers have been heard as was heard the request from Macedonia to St. Paul: "Come over and help us!" (Acts 16:9). -
Franskundervisningen I Sverige Fram Till 1807
120. Carl Holm, Fridtjuv llerr, och folkhögskolan 1969: 121. Gustaf Sivg.~rd, Ur Växjö stifts folkundervisningskrönika 122. Lennart Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895-1909 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 1970: 123. Uno Träff, Bidrag till Villstads skol- och kulturhistoria 124. At~gust l Sr!acsson, Ur Vittinge skolkrönika 148 1971: 125. Lennart Bobman (mg.), Ett landsortsläroverk Studier kring Vi5by Gymnasium 1821-1971 126. Berättelser om de Allmänna Svenska Läraremötena 1852, 1854 och 1863 1972: 127. Elof Lindälv, Om fynden på vinden i Majornas växelunder• visningsskola 129. Två studier i den svenska flickskolans historia: G1mhild Kyle, Elisabet Hammar Svensk flickskola under l 800-talet. Gunnar H errström, Frå• gor rörande högre sko!utbildning för flickor vid 1928 års riksdag 1973: 129. 'IXIi/helm Sjöstrand, Freedom and Equality as fundamental Educational Principles in Western Democracy. from John Franskundervisningen Locke to Edm\md Burke 130 Thor Nordin, Växchmdervisningens allmänna utveckling och i Sverige dess utformning i Sveri ~ e till omkring 1830. 1974: 131. Comenius' självbiografi 132. Yngwe Löwegren, Naturaliesamlingar och naturhistorisk un dervisning vid läroverken fram till 1807 1975: 133. Henrik Elmgren, Trivialskolan i Jönköping 1649-1820 134. Elisabeth Dahr, Jönköpings flickskolor 1976: 135. Sven Askeberg, Pedagogisk reformverksamhet. Ett bidrag U odervisningssituationer och lärare till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 136. Klasslärarutbildningen i Linköping 1843-1968. 137. Sigurd Astrand, Reallinjens uppkomst och utveckling fram till 1878 1977. 138. Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929-66. Kjellbergska gymnasiet 1966-72 139. lngar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige. Tiden före 1850 140. Thorbjörn Lengborn, En studie i Ellen Keys pedagogiska tän• o-. kande främst med utgångspunkt fr1n "Barnets lhhundrade". -
Sätra Brunn, Minnesstenar & Målningar
KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2021 Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Text på minnesstenen: TILL HÅGKOMST AV BISKOP ANDERS KALSENIUS DE SJUKES VÄLGÖRARE I slingan: STENEN • RESTES • VID • SÄTRA • BRUNNS • 200 • ÅRS • FEST • MIDSOMMAREN • 1900 • DÅ • S • E • HENSCHEN • VAR • INTENDENT • OCH • E • L • HENSCHEN • KAMRER • • FHDEL• Vet någon vad sista bokstavskombinationen FHDEL betyder? FH skulle kunna stå för Folke Henchen, men DEL? Konstnär Formgiven av Folke Henschen (1881-1977), huggen av Carl Gustaf Eriksson, Sala Titel Minnessten tillägnad biskop Anders Kalsenius År Invigd midsommardagen 1900 Teknik Huggen sten Placering Sätra Brunn KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2021 Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Wikipedia 2020-01-26: Andreas (Anders) Kalsenius, född 1 november 1688 i Söderbärkes prästgård i Dalarna, död 24 december 1750 i Västerås, var en svensk biskop av Västerås stift, överhovpredikant, pastor primarius, donator och teolog. Andreas Kalsenius föräldrar var prosten och kyrkoherden Olof Kalsenius och Anna Rudbeck, dotter till biskopen Nils Rudbeckius. Vid nio års ålder sändes Kalsenius till universitetet i Uppsala, där han till en början idkade sina studier under ledning av ett par äldre kamrater, båda blivande biskopar, nämligen halvbrodern Nils Barchius och Andreas Olavi Rhyzelius. Promoverad till filosofie magister 1713 och prästvigd 1716, kallades han sistnämnda år till huspredikant hos riksrådet greve Gustaf Cronhjelm och befordrades till pastor vid Dalregementet samt bevistade såsom sådan kampanjen i Norge 1718. Från nämnda kår sökte och erhöll han 1720 transport såsom andre pastor vid livdrabanterna och utnämndes 1722 till extra ordinarie hovpredikant. Den personliga beröring som han genom det sistnämnda kallet kom med kung Fredrik I, påskyndade hans befordringar. -
Under En Mycket Lång Period I Den Teologiska Forskningen Har Frågan
GUDSTJÄNSTEN OCH REFORMATIONEN AV TEOL. DOKTOR GUSTAF TÖRN VALL, HÄLLESTAD1 nder en mycket lång period i den teologiska forskningen har frågan Uom gudstjänsten och reformationen knappast varit något problem. På teologiskt håll har man ofta ansett de gudstjänstliga frågorna såsom en bisak i jämförelse med reformationens nyskapelse i dogmatiskt och etiskt hänseende. De stora teologiska läroböckerna syssla med de centrala tros frågorna men ägna föga uppmärksamhet åt gudstjänsten. Detta avspeglas i ämnesrubriker sådana som Rechtfertigung und Versöhnung, das Verkehr des Christen mit Gott, Neubau der Sittlichkeit. Frågan angående guds tjänsten, dess väsen och förhållande till de centrala trosfrågorna framstod knappast som något problem, den var till sin egentliga karaktär något självklart och berördes föga av den teologiska forskningens framsteg. Hur man på detta håll såg på saken, kommer t. ex. till synes i Achelis’ defini tion av liturgikens begrepp. Den är, säger han, läran om de fasta kult- former, vari kyrkans enhetlighet yttrar sig. Man frestas sålunda här lätt till den slutsatsen, att det egentligen icke var reformationen, som var liturgiskt ointresserad utan snarare den evangeliska teologien i sitt tidi gare skede. På liturgiskt håll åter kom man snart nog att inta en negativ hållning till reformationen. Hos Luther t. ex. fann eller menade sig den enbart liturgi- historiskt intresserade finna en föga givande produktion, varför han sökte sig till andra källor för det liturgiska vetandet. Småningom godtogs det som en allmänt erkänd halvsanning, att Luther var liturgiskt ointresserad och att hans teologiska intresse icke rörde sig om något annat än rätt- färdiggörelsen genom tron. Ja, stundom kom domen över reformationens liturgiska insats att falla mycket hård. -
Akademiska Interiörer
ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 119 Editor: Ulf Göranson Akademiska interiörer Carl Frängsmyr 2021 © AUU och Carl Frängsmyr 2021 Skyddsomslaget pryds av Uppsalakonstnären Carl Herman Wetterwiks målning av Västra Ågatan sedd från hamnen från 1935. Privat ägo. Fotograf: Mikael Wallerstedt. Utformning och sättning: Martin Högvall, Grafisk service, Uppsala universitet Huvudtexten satt med Berling Antikva Tr yck: KPH Trycksaksbolaget AB, Uppsala Distribution: Uppsala universitetsbibliotek Box 510, 751 20 Uppsala www.ub.uu.se [email protected] ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-513-1082-4 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-426423 Innehåll Inledning .................................................................................................................................... 7 En skandinavisk expedition till Uppsala 1843 ........................................................ 17 Professorn med det arga sinnet ..................................................................................... 39 Indien i Uppsala ................................................................................................................... 97 Experimentalfysiker och spektralanalytiker ......................................................... 123 Skandalstudenten som blev språkprofessor .......................................................... 147 Från Vega till Grand Hôtel ............................................................................................ 177 Professorsämbetet -
Augustana and the Global Church-Hjelm.Pages
Augustana and the Global Church June 11, 2010 Augustana Heritage Association Ecclesia Plantanda Augustana College Rock Island, IL June 10-13, 2010 Norman A. Hjelm 624 Sussex Road Wynnewood, PA 19096 [email protected] 1 It has fallen to me to reflect with you this morning concerning “Augustana and the Global Church.” Even though I was involved in making up the title for this talk, I am not at all sure what I should be doing. “Global Church” was surely not the way people in Augustana talked. “Foreign missions” or “international aid and cooperation” were terms far more common to our self-understanding. Similarly, as seems clear to me, our mid-20th century understanding in Augustana of “ecumenism” lacked the ecclesiological dimensions that are increasingly common today. In a certain way, then, our topic is quite simply anachronistic. Augustana as such ceased to be in 1962 and history has moved on. Indeed, a case might well be made that history has now surely passed us by… Yet I recall that some years ago I had an exchange of letters with Reuben Swanson, the late president of this Augustana Heritage Association, in which I suggested that this Association served no helpful purpose if it existed merely as a forum for our nostalgia. We are, rather, formed to review, clarify, and understand our history and our tradition both appreciatively and critically. We exist for the life of the church today, a church that increasingly is expressed globally and surely can be enriched by a critical appraisal of the Augustana heritage. Let me start by telling a story, a true one. -
Are We Unique? the Need for National Identity in the Age of Globalization
Are we Unique? The Need for National Identity in the Age of Globalization Speech by Guðni Th. Jóhannesson President of Iceland Stockholm University 18 January 2018 Your Majesty, Your Excellencies, Dear academics, students and other guests: Two years ago, the Icelandic men’s football team beat all odds and qualified for the European finals in France. During the event, we Icelanders received much praise and attention, not only due to some excellent results on the field but also for noteworthy performances by fans in the stands – including myself and my wife Eliza. The so-called “Viking clap”, also known as the “Viking war chant”, gained international fame, and as one foreign newspaper put it, “most people assume the song comes from an ancient pre-battle ritual”. Last year, Icelandic supporters also performed the “Viking clap” at the women’s European football finals in the Netherlands, and you can be sure that it will be executed at the men’s World Cup finals in Russia this summer. These days, we seem to be experiencing a general fascination with Vikings and the Viking era. Late last year, the fifth season of the series “The Vikings” premiered on the History Channel. One of the main characters, Flóki – played by Swedish actor Gustaf Skarsgård – has by then reached an unknown land, uninhabited and rough. “Alfaðir, ég skil ekki, af hverju hefurðu fært mig hingað”, Flóki or Skarsgård asks his god, Odin in well-pronounced Icelandic; “Supreme god, I do not understand, why have you brought me to this place?” Then he realizes that he has been brought to Ásgarður, Asgard, the land of the gods. -
Leadership in the Swedish Lutheran and Pentecostal Church. Elsa Johansson
FACULTY OF EDUCATION AND BUSINESS STUDIES Department of Humanities Leadership in the Swedish Lutheran and Pentecostal Church. Elsa Johansson 2020 Master Thesis in Religion, 30 Credits Master Programme in Religion Supervisor : Jari Ristiniemi Examiner : Peder Thal´en 2 Dedicated to my dearest mother who taught me by her own actions what true leadership is. 3 Abstract The aim of this research paper is to investigate how to do churchly leadership nowadays? The paper also explores three subordinate questions. What kind of leadership in the Lutheran faith and in the Pentecostal Faith there has been; How the societal, cultural, political, economic context affect church leadership; and Leadership in the church of Sweden and in Pentecostal Faith today and tomorrow. To find the results of the research paper, I used only qualitative research method through hermeneutics. The results of this paper show that church leadership cannot adopt NPM because churchly leadership is totally different than production, effectiveness, optimization. Church leadership is a servant leadership where love and compassion are the foundation of church leadership. A good leadership is when there is a good relationship between leader-followers because they both are the two sides of the same coin. The research paper analyzes two church leaders to identify church leadership, Lewi Pethrus and Erling Eidem. Church leadership has been discriminated, marginalized by the societal, cultural, political, economic context where rationalism, individualism, secularism, globalization, technology, and mass consumption affected individuals to attend church and have religious experiences.The paper recommends that NPM is not a good option to perform spiritual leadership nowadays because these religious organization will be seen like any other earthly organization. -
Allan Ranius, Bibliotekarier Vid Linköpings Stiftsbibliotek
Samlaren Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning Årgång 26 2005 I distribution: Swedish Science Press Svenska Litteratursällskapet REDAKTIONSKOMMITTÉ: Göteborg: Stina Hansson, Lisbeth Larsson Lund: Erik Hedling, Eva Hættner Aurelius, Per Rydén Stockholm: Anders Cullhed, Anders Olsson, Boel Westin Uppsala: Bengt Landgren, Torsten Pettersson, Johan Svedjedal Redaktörer: Anna Williams (uppsatser) och Petra Söderlund (recensioner) Inlagans typografi: Anders Svedin Utgiven med stöd av Vetenskapsrådet Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Box 632, 75 26 Upp- sala. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inlämnas i form av utskrift och efter antagning även digitalt i ordbehandlingsprogrammet Word. Sista inläm- ningsdatum för uppsatser till nästa årgång av Samlaren är juni 2006 och för recensioner september 2006. Uppsatsförfattarna erhåller särtryck i pappersform samt ett digitalt underlag för särtryck. Det består av uppsatsen i form av en pdf-fil, lagrad på en diskett. Abstracts har språkgranskats av Sharon Rider. Svenska Litteratursällskapet tackar de personer som under det senaste året ställt sig till förfo- gande som bedömare av inkomna manuskript. Svenska Litteratursällskapet Pg: 5367–8. Svenska Litteratursällskapets hemsida kan nås via adressen www.littvet.uu.se. ISBN 9–87666–23–5 ISSN 0348–633 Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2005 Övriga recensioner Allan Ranius, Nya strövtåg i Linköpings stiftsbib- katastrofbranden, och Bibliotekarier vid Linkö- liotek. Linköping (eget förlag) 997. pings stiftsbibliotek, som kom ut hösten 2004. Allan Ranius, Bibliotekarier vid Linköpings stifts- Ranius, som under ett kvartssekel förestod de bibliotek. Linköping (eget förlag) 2004. gamla samlingarna, ger sina läsare en inträngande belysning av en kulturinstitutions utveckling och Ett stiftsbibliotek har djupa rötter i det förgångna. -
Stm1946morner1.Pdf
NÅGOT OM JOHAN WIKMANSON, ERIK PALMSTEDT OCH OLOF SCHWAN SAMT DET STORA ORGELBYGGET I STORKYRKAN1 Av C.-G. STELLANMÖRNER (Stockholm) wikmanson hade en betydande del i de förbättringar som gjordes “ vid det nya Orgelverket i Storkyrkan. Hans berättelse derom til Kyrko-Rådet förtjenar at af alla Konstidkare och älskare läsas.”2 Denna not i Gustaf Abraham Silverstolpes nekrolog över komposi- tören, organisten och kamreraren Johan Wikmanson (1753-1800) föranleder givetvis Wikmanson-forskaren att ta närmare del av de nämnda handlingarna. I detta fall rör det sig om Storkyrkorådets protokoll, som förvaras i inbundna folianter i Stockholms stadsarkiv (SSA). Om man i Storkyrkoförsamlingens arkiv går igenom kyrkorå- dets protokoll för åren 1781-1800 (K III: 5 & 6), så får man riklig lön för den möda, som protokollförarnas stundom tålamodsprövande tyska skrivstil bjuder på. Wikmanson finnes omnämnd på en mängd ställen och i olika sam- manhang, mest dock i samband med orgelbygget, och dessutom finnes - vilket är av särskilt intresse - ett mindre antal originalhandlingar, skrivna av honom själv, införda i den senare protokollvolymen. Ett av dessa Wikmansons egenhändigt utskrivna memorial omfattar icke mindre än 29 tätt skrivna foliosidor och det kan redan nu påpekas, att det av hans namnteckning tydligt framgår, att han skrev sitt namn Johan Wikmanson, medan det av protokollförarna givetvis stavas på olika sätt, mest Wickmansson eller Wikmansson. Eftersom Wikmanson i första hand var ämbetsman och tillbringade det mesta av sin dag på Kungl. Nummerlotteriet, kom han i kontakt 1 Detta bidrag, här något avkortat, ingår i den i ett exemplar maskinskrivna festskrift som Överlämnades till Carl-Allan Moberg på hans 50-årsdag den 5 juni 1946.